XXXXXXXXXX 1

5 Visionärt i Vallastaden 12 Det okända 14 Virket i världen

NYHETER FRÅNSVERIGES STÖRSTA PRIVATATRÄFÖRÄDLINGSLEVERANTÖRNR 2 2017

”Att växaoch utvecklas

gör alltidlite ont”

Stig Axelsson,försäljningschef

Alla som någon gång arbetat för att bryta mönster och för-ändra invanda tankesätt vet hur viktig det är att orka vara uthållig. Även under perioder då utvecklingen inte sker i den takt som man önskat, trots hårt jobb. För plötsligt tar den fart. Och då kan det gå riktigt snabbt. Det gäller definitivt för oss som under lång tid jobbat för att öka användningen av trä. Nu ser vi resultaten.

Den starka utvecklingen av träbyggandet drivs på av den allt större fokuseringen på hållbarhet där fördelarna med bygg-delar i trä vida överstiger stål och betong. Ytterligare en fak-tor i utvecklingen är de korta byggtider som det industriella byggandet i trä erbjuder. Under senare tid har vi även kunnat se ett ökat användande av trä i det offentliga rummet, där bussterminalen Vasaplan i Umeå är ett exempel. Limträet som vi levererat till Vasaplan visar på ett bra sätt de möjlig-heter som materialet har när det gäller bärande konstruktio-ner: det är rationellt, ger stort utrymme för estetiska uttryck och variationer och är hållbart – den koldioxid som binds i de 470 kubikmeter byggdelar vi levererat motsvarar ett års utsläpp från bilåkandet hos mer än 400 Umeåbor!

Det här är en utveckling som inte bara sker i Sverige utan på många håll i världen. Om vi tittar på KL-trä så visar progno-serna i en rapport från Grand View Research att den globala marknaden för KL-trä kan komma att överstiga 2 miljarder

dollar år 2025 och att utbudet kan öka från 600 000 m3 till 1 200 000 m3 under de kommande åren.

Vi har bidragit till den ökningen genom vår investering i en ny produktionslinje för KL-trä och för oss på Martinsons känns det särskilt bra med tanke på att vi länge trott på materialet och faktiskt tillverkat det i snart 15 år. Men möjligheterna går samtidigt hand i hand med utmaningarna, såväl för oss som för marknaden i övrigt.

I ett läge där efterfrågan ökar så kraftigt och snabbt som den gjort det senaste året, måste vi förstås snabbt anpass a oss för att hantera våra kunders krav och förväntningar. Därför har vi under året jobbat hårt med att finslipa och utveckla våra arbetssätt – hela vägen från skogen och ut till byggplatserna.

Förutsättningen för utvecklingen är materialet vi arbetar med. Tidigt i oktober slog FN:s ekonomiska kommission för Europa fast att det mest effektiva sättet att binda koldioxid är att använda långlivade produkter av trä, förutsatt att de kommer från hållbart brukade skogar. Det är ett fantastiskt erkännande för hela vår bransch men också för alla er skogs-ägare som långsiktigt tar hand om och utvecklar era skogar.Ert bidrag till en hållbar framtid är både stort och viktigt.

Lars Martinson, koncernchef

Lars funderar

Vallastaden omfattar 20 hektar mark i närheten av Linköpings universitet. Den första etappen stod klar 2017 och omfattar 950 lägeneheter varav 180 student bostäder. 9 villor ingår också i första etappen. I andra etappen kommer ytterligare 550 lägenheter, 78 radhus/ parhus och 13 villor att byggas.Sid 5–7

ILLU

STR

ATIO

N O

KID

OK

I A

RK

ITE

KTE

R

Innehåll

Martinsons937 80 BygdsiljumTel 0914-207 00

info@martinsons.sewww.martinsons.se

Ansvarig utgivareLars Martinson

RedaktörCaroline Thorén, Henson

caroline.thoren@hensonpr.se

Layout Krux

Tryck Ågrenshuset

Fotograf Patrick Degerman

om inte annat anges

Martinsons är en familjeägd träförädlingsindustri med starka rötter i Västerbotten. Företaget

förädlar den norrländska skogen till högkvalitativa trävaror, nyskapande komponenter och

färdiga funktionslösningar som ger mervärden och bidrar till ökad träanvändning.

Verksamheten säkrar skogens värde genom ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk

och effektiv förädling i egna sågverksanläggningar i Bygdsiljum, Kroksjön och Hällnäs.

I Bygdsiljum finns i dag en av Europas modernaste såglinjer.

Företaget präglas av en stark företagsanda och innovationskultur. Förutom en omfatt­

ande produktion av sågade trävaror är Martinsons Sveriges största producent av limträ samt

Nordens ledande producent av träbroar och stomsystem i trä.

Kunderna finns över hela Sverige och i många delar av Europa och Asien. Koncernen har i

dag cirka 440 anställda, omsätter 1,6 miljarder kronor och uppmärksammas år efter år som

en av Sveriges mest expansiva träförädlingsindustrier. Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum.

Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, info@martinsons.se, www.martinsons.se

PÅ OMSLAGET Stig Axelsson, försäljningschef på Martinsons Byggsystem, har varit med under de senaste tio expansiva och utmanande åren.

Samhällsbyggande5 Visionärt i Vallastaden En helt ny stadsdel, präglad av hållbarhet

och innovativa lösningar, byggs i Linköping.

18 Face lift i Umeå Bussterminalen Vasaplan har gått från att vara

en deppig bussknut till att bli en inbjudande mötesplats.

Utveckling11 Bättre skogsmaskiner Inom ramen för Skogstekniska klustret

utvecklar tio företag framtidens skogsmaskiner.

16 Hela trädet Ligning, hemicellulosa och tallolja är ämnen som

utvinns av trä och öppnar nya dörrar för framtiden.

Skog och kultur12 Det okända Är skogen en projektionsyta för vår egen rädsla?

Eller döljer sig faktiskt något där?

Utblick14 Virket i världen Kenneth Wallin, vd på Martinsons Trä, tar

temperaturen på världens marknader.

Projekt21 Snabba ryck För att Östersunds FK skulle få spela i Europa

League krävdes en ny läktare rekordsnabbt.

26 Från fabriken Sedan invigningen i våras har KL-träet från

Martinsons nya fabrik fått många nya adresser.

Människor8 Känsla för framtiden Stig Axelsson, försäljningschef på Martinsons,

berättar om företagets KL-träresa.

22 Ingen träskalle Träinnovatören Joakim Dørum lutar sig mot en

2 000 år lång tradition av träbyggande.

SAMHÄLLSBYGGANDE 5

Framtidens stadbyggs i Linköping

På rekordtid har 40 större och mindre aktörer byggt 1 000 bostäder på det som tidigare var en åker i

närheten av Linköpings universitet. Det har resulterat i en stadsdel där hållbarhet, innovativa lösningar och nya

arkitektoniska grepp är gemensamma nämnare.

– Även om Vallastaden på flera sätt är tillspetsat, en slags konkret kreativ vision, så ger det oss en aning om morgon­

dagens sätt att leva och bygga. Och att trä har en given plats när det gäller fram tidens hållbara samhällsbyggande, säger Marie Kauma, account manager på Martinsons.

FOTO

OS

KA

R L

ÜR

ÉN

SAMHÄLLSBYGGANDE 6

Vallastaden går på många sätt på tvärs mot den rådande traditionen i Sverige där storskalighet och effektivitet är och har varit norm. I stället för att byggherrar och arkitekter tar fram planer och utredningar innan detaljplanen upprättas, har man i Vallastaden jobbat efter en modell där kommunen tillhandahåller detaljplanen innan markanvisning. I Vallastaden är det två fastigheter om 30 bostäder per mark-tilldelning som gäller medan den generella modellen i Sverige brukar vara 140 bo-städer per markanvisning – och då med oftast en stor aktör för att få ekonomin att gå ihop.

– Det här sättet att jobba med mark-anvisningar har resulterat i en otroligt blandad stadsdel där flerbostadshus, radhus och villor samsas med varandra. Blandningen av bostäder är otroligt häftig och det är tydligt att det är människorna och mötena mellan dem som varit ledande i arbetet, säger Marie Kauma.

Valet av byggherre har skett utifrån 19 kvalitetskriterier där användandet av trä är ett av dem. Witte Arkitektstudio har tillsammans med Miland Group ritat och byggt fyra hus i stadsdelen där KL-trä från Martinsons använts i tre av dem.

– Stommen är i KL-trä liksom bärande väggar och loft. Även ytterpanelen är i lim-trä. Att vi valde trä är ju dels för att det är ett material vi gillar att jobba med men också för att trä är ett hållbart material, vilket premierades i anvisningarna. KL-trä lämpade sig också mycket bra då vi ville bygga så att byggnaderna mötte kraven för passivhusstandard, säger Ludvig Witte, arkitekt SAR/MSA på Witte Arkitektstudio.

Ludvig Witte berättar att stommarna i KL-trä underlättade arbetet på plats i Valla-staden där utrymmet inte var det allra mest frikostiga.

– Dimensionerna är lite annorlunda och då passade KL-trä bra. Det här är vårt för-sta projekt där vi inte bara står för arkitek-

turen utan även är byggherre och därför kändes det tryggt att vi kunde få hela kon-struktionen på plats genom i stort sett ett enda lyft, säger Ludvig Witte.

Under de tre veckor i september då Valla-stadens Bo- och samhällsexpo ägde rum, strömmade besökarna till stadsdelen som på många sätt symboliserar en ny modell för hur byggandet i Sverige kan bli mer diversifierat med fler och mindre aktörer. Tillsammans med Witte och Miland Group byggde Martinsons en utställningslägen-het där bland andra Marie Kauma höll före läsningar och mini-talks om KL-trä och limtr ä en gång i veckan under Bo- och samhällsexpot.

– Vi pratade om bostadsbrist och klimat-påverkan och hur träbyggande bidrar till lösningen på dessa problem. Vi höll också snabbutbildningar om KL-trä och limträ och det var tydligt att människor vill veta mer, säger Marie Kauma.

Under veckorna i Vallastaden stod det klart för Marie Kauma var utmaningen l igger när det gäller träbyggande.

– Otroligt många vill prata trä och an-vända trä. Men att höja kompetensen och sprida kunskaperna tar tid. Att bygga sam-hällen på ett nytt sätt och med nya, håll-bara material kräver ett nytt tänk. Det är på gång men det tar tid, säger hon.

Även Ludvig Witte nämner att sättet att rita och bygga i trä skiljer sig från andra material.

– När det gäller betong så vet vi dimen-sioneringarna på allt, det sitter. Men det blir ett annat sätt att jobba när det gäller trä. Vi fick ändra och skruva i dimen-sioneringarna under resans gång för att möta brand- och ljudkraven. För att kunna bygg a mer i trä är det något vi måste lära oss, säger han.

Visionsskiss Delfinen?

Blommornas hus omfattar idéer om både

ekologisk och social hållbarhet och ska

vara en plats som signalerar öppenhet och

gemenskap i både uttryck och planlösning.

Stommen är i KL-trä liksom de bärande

väggarna och loften. Fasaden täcks av

limträpanel. Sedumtaket, fasadernas

växtlighet och planteringslådor tar hand om

dagvatten som samlas för att återanvändas

till bevattning vid tider av torka. Fastigheten

är i fyra våningar med 18 lägenheter och

fem lokaler i bottenplan. På taket finns även

en vinterträdgård.

BLOMMORNAS HUS...

ILLU

STR

ATIO

N A

RK

ITE

KTS

TUD

IO W

ITTE

SAMHÄLLSBYGGANDE 7 ...BÅDE EKOLOGISK OCH SOCIAL HÅLLBARHET

FOTO

OS

KA

R L

ÜR

ÉN

”men pionjärandan håller

vi hårt i. Att utvecklanya lösningar och ligga

i framkant inom träbyggandetär en del av vårt Dna.”

MÄNNISKOR 9

Det var under andra halvan av 2015 som marknaden för träbyggande i det när­mast e exploderade. Plötsligt sköt efter­frågan i höjden. Ett drömläge så klart, men också en stor utmaning.

– Det här uppsvinget är något vi jobbat för och verkligen är tacksamma för. Vi har gjort allt för att anpassa vår organisation så snabbt som möjligt till en ny situation men en viss turbulens är en del av alla framåtrörelser. Vi har alla skäl att se posi­tivt på framtiden, säger Stig Axelsson, för­säljningschef på Martinsons Byggsystem.

2015 påbörjades byggandet av 50 000 bostäder, ombyggnationer inräknade. 2016 låg siffran på 67 000 och 2017 har den stigit till 72 000 påbörjade bostäder. Boverket, som ligger bakom statistiken, ser två sce-narier för 2018: antingen kan kurvan börja plana ut eller så fortsätter uppgången mot 80 000 påbörjade bostäder 2018. Siffror-na inkluderar alla typer av material, såväl betong och stål som trä, och de talar sitt tydliga språk: Sverige befinner sig i en byggboom av en omfattning vi inte sett sedan miljonprogrammens tid.

Och trots att vissa röster i debatten häv-dar att vi står inför en avmattning kvarstår det faktum att Sverige behöver fler bostä-der. Och det snabbt.

För Martinsons är det här ett scenario som man länge drömt om och arbetat för. 2003 inledde Martinsons sin tillverkning av KL-trä och fram tills nu, då både Södra Skogs-ägarna och Stora Enso flaggar för byggstart av produktionslinjer för materialet, har man varit ensamma tillverkare i Sverige. En situation som medfört både möjligheter och utmaningar.

– Vi hade redan tidigare tillverkat en form av massivträ av tvärspända platto r av limträbalk. Beslutet att övergå till KL-trä- tillverkning baserade sig på en tro på materialet, som ju redan fanns i Europa. Med KL-trä fick vi ett formstabilt bygg-element med höga toleranser över tid, säger Stig Axelsson.

När Martinsons inledde sin tillverkning 2003, fanns inga färdiga förfrågningar från kunder. Tillverkningen påbörjades helt enkelt av nyfikenhet och en tro på de byggmöjligheter som KL-träet erbjuder. Det första större projektet rullade in 2005 i form av fem lägenhetshus à sex våningar i bostadsområdet Inre Hamnen i Sundsvall.

– I samband med projektet i Sundsvall skedde en stor del av utvecklingen av det högprefabricerade och faktiskt världs unika byggsystem vi använt oss av fram tills i dag, då vi gått över till att i större utsträck-

ning tillverka rena skivor i KL-trä. En tid senare levererade vi till Limnologen i Växjö och det var i samband med det som vi bör-jade utveckla det väderskydd som gör det möjligt att montera direkt på byggplatsen, utan hänsyn till väder och vind, berättar Stig Axelsson.

Tålamod och långsiktighet har varit vikt-iga faktorer bakom Martinsons framgångar och dessa har gått hand i hand med en vilja att ständigt utveckla och förfina såväl materialet som dess användningsom-råden. Men att vara ensam tillverkare av ett material erbjuder inte bara möjligheter utan också en hel del utmaningar.– Att vara ensam tillverkare innebär ju också att man blir ensam om att sprida kunskap och kännedom om materialet. Vi har lagt mycket kraft på att utbilda och engagera kring KL-trä och limträ, något som fått till följd att vår kunskap blivit efter-traktad och att vi ofta får delta i förstudier och projektstudios. Men samtidigt vinner hela branschen på att fler kan ett mate-rial och bidrar till kunskapsspridningen. Därför kan det vara positivt att fler aktörer nu kommer in och kan bistå marknaden, säger Stig Axelsson.

Med mod och tålamod mot framtiden.

Stig Axelsson, försäljningschef

På senare år har samhällsdebatten kring klimatfrågorna gått in i ett skarpt skede. Vi måste på relativt kort tid ställa om till en grön ekonomi med kretslopps- och håll-barhetstänk i alla delar av samhällskrop-pen. Sverige har som mål att vara fossilfritt senast 2045 och eftersom byggsektorn beräknas stå för en tredjedel av alla klimat-utsläpp, både kan och måste skogs- och byggbranschen ställa om till mer hållbara processer i allt från utvinning till tillverk-ning och genom hela driftsfasen.

En politisk och samhällelig enighet kring klimatfrågorna i kombination med bostadsbrist och en högkonjunktur ledde till ett rejält uppsving för byggbranschen i skiftet mellan 2015 och 2016. Ett upp-

sving som fortsatt och som skapat högt tryck på tillverkarna och leverantörerna inom såväl stål och betong som trä.

Det är ingen underdrift att säga att byggboomen kom lägligt för Martinsons som under 2016 byggde en helt ny pro-duktionslinje för KL-trä i västerbottniska Bygdsiljum. Fabriken stod klar i mars 2017 och markerar Martinsons övergång från byggdelar med hög prefabriceringsgrad till rena KL-träskivor där de största skivorna är tre meter breda och 16 meter långa.

– Vår nya fabrik var på många sätt otro-ligt vältajmad. Kanske skulle vi ha byggt den redan 2015 för att ha varit mer för-beredda när marknaden exploderade. Men överlag fick vi ett kvitto på att våra analyser stämde, säger Stig Axelsson.

Verksamheten i Martinsons nya fabrik kom igång våren 2017. Med en hög efterfrågan och orderböcker som snabbt fylldes med stora volymer KL-trä har trycket varit högt på fabriken, något som understundom skapat problem med försenade leveranser.

– Vi har alltid setts som leveranssäkra. Därför känns det extra tråkigt de gånger vi inte kunnat leva upp till våra kunders för-väntningar. Vi nöjer oss inte med mindre än en 100 procentig leveranssäkerhet och vi jobbar hårt för att uppfylla det, säger Stig Axelsson och fortsätter

– Nu jobbar vi med att få till en mixad orderstock med både större och mindre projekt. Vi håller också på med att åtgärda de flaskhalsar vi har haft problem med i produktionen. Det har tagit lite tid att an-passa sig till den stora efterfrågan, något som vi delar med många i branschen.

Martinsons övergång från byggelement med hög prefabriceringsgrad till rena KL-träskivor i olika storlekar är ytterligare

en faktor som kommer att öka produk-tionstakten och förmågan få ut större voly-mer på marknaden.

– Det blir indirekt ett sätt att få ut mer trä på marknaden och möta efterfrågan. Vi står helt enkelt för träet medan andra aktörer bearbetar och klär stommarna, säger Stig Axelsson.

Men allt handlar inte om KL-trä. Martin-sons limträtillverkning är en lika stor del av Martinsons erbjudande även om mark-nadshypen kring KL-trä fått materialet att hamna lite i skymundan.

– Limträet lever sitt liv i högsta välmåga, om jag får uttrycka mig så. I de flesta stom-mar vi levererar spelar ju limträet en lika stor roll som KL-träet. Och en ännu större roll när det gäller stora hallar och offentliga lokaler med stora spännvidder, säger Stig Axelsson.

– KL-trä och limträ är material som egentligen har allt som framtidens bygg-ande behöver. De gör det möjligt att bygg a snabbt och rationellt och med de höga hållbarhetskrav vi satt upp.

Att både Martinsons och branschen i övrigt befinner sig i ett spännande läge är ingen underdrift. Och vid sidan av det dag-liga arbetet med att leverera det material som samhällsbyggandet behöver fortsätter Martinsons att tålmodigt och långsiktigt utveckla och förfina sina erbjudanden, på precis samma sätt som då man var pion-järer inom modernt träbyggande i KL-trä och limträ.

– Man kan säga att vi gått från att vara pionjärer till att bli mer av samhälls-byggare. Men pionjärandan håller vi hårt i. Att utveckla nya lösningar och ligga i fram-kant inom träbyggandet är en del i vårt DNA. Jag känner mig mycket optimistisk inför framtiden.

MÄNNISKOR 10

”KL-trä och Limträ

har allt som framtidens

byggande behöver.”

UTVECKLING 11

– Det är i skogen som allt börjar, det är första länken i kedjan när trä vidare­förädlas till träprodukter. Och för att öka produktiviteten och minska åverkan på skog och miljö är det otroligt viktigt att vi jobbar och utvecklar både tekniken och sättet att arbeta på vid avverkning.

Det säger Linda Nyström, verksam­hetsledare på Skogstekniska klustret – en sammanslutning av tio företag som i samarbete med akademisk FoU testar och utvecklar morgondagens skogsmaskiner.

Huvudsyftet med klustret är att arbeta med process­ och teknikutveckling för att ta fram nya innovationer. I det arbetet är det viktigt att beakta olika aspekter, exempelvis att maskinerna ska gå fram i skogen på ett så skonsamt sätt som möjligt.

I dag utvecklar hela skogsbranschen mycket spännande teknik som ska attra­hera morgondagens skogsmaskinopera­törer och underlätta deras arbete. De skogs maskiner som rullar ut i markerna i framtiden kommer att använda teknik som kanske lite oväntat hämtats från spel industrin.

– Ett exempel är att föraren av timmer­bilen kan utföra av­ och pålastningen från hytten med virtual reality­glasögon, i stället för att sitta i en kur på timmer­lastbilen. I dag används också simulato­rer för att träna och utveckla de personer som ska köra skogsmaskinen, säger Linda Nyström.

Skogstekniska klustret har i dag cirka 20 projekt igång där bland annat Oryx har några nya spännande idéer inom VR­ teknik.

I Luleå pågår för närvarande två projekt på Siriusprogrammet vid LTU. Där job­ba r studenter tätt med forskare på SLU i Umeå och skogsmaskintillverkare.

– Framför allt är det väldigt bra att få in de unga studenternas aspekter. Vi vill främja nytänkande och nya idéer, säger Linda.

Studenterna tittar bland annat på att utveckla en skotarkran med integrera­de smarta komponenter, samt en helt ny terrängfordonsplattform som ska kunna användas till fullskaliga test av avancerad ny forskning inom teknik och autonom drift i skogen.

Tillsammans med designstudenter vid Umeå universitet har Skogsteknisk a klust­ret tidigare genomfört ett projekt som handlade om att ta fram koncept för gräns­snitt som leder till ökad tillfreds ställelse, motivation och prestation i arbetet som skogsmaskinoperatör.

– Kompetensförsörjningen är väldigt viktig inom skogs­ och träbranschen och här vill vi sätta människan i fokus. Vi vill attrahera både kvinnor och män att arbet a i en intressant bransch i vårt skogsrike, säger Linda.

Styrkan med Skogstekniska klustret är processen och att samla kompetens från flera olika områden.

– När vi kopplar ihop skogsentrepre­nörer, studenter, forskare, skogsbolag och maskintillverkare, så händer det grejer, säger Linda Nyström.

Framtidens skog.Morgondagens skogsmaskin.

Detta är Skogstekniska klustretsmedlemsföretag – från Malå i norr

till Grangärde i söder: Cranab, Vimek,

Indexator, Hultdins, Komatsu Forest,

Oryx, Olofsfors, Iggesund Forest,

Bracke Forest och Log Max.

skogstekniskaklustret.se

SKOG OCH KULTUR 12

may theforest be with you

Skarvberget är namnet på en rastplats vid E4 strax norr om Gävle. På båda sidor av den stora motorvägen står skogen som två väggar, mörk och ogenomtränglig, nästan vakande. Sedan år 2000 har 59 trafikolyckor inträffat vid Skarvberget. Plötsliga insjuk­nanden, avkörningar och bilar som slutat fungera har fått vägen att kallas Dödens väg. Och det sägs att det är andra faktorer än de mänskliga som ligger bakom.

Det här är en sann historia. Hur ofta har man inte hört den troskyldiga förklaringen när det handlar om oförklarliga fenomen och händelser. Men i fallet med Skarv­berget sätter man det där nyktra avfär­dandet i halsen. En journalist på Arbetar­bladet förvånades över antalet olyckor kring Skarvberget och började gräva i tidningens arkiv. Ganska snart stod det klart att de 59 olyckorna vid Skarvberget med råge toppar olycksstatistiken längs E4 norr om Gävle. Trots att sträckan inte på nåt sätt skiljer sig från resten av den raka, breda vägen genom Gästrikeskogarna.

Men visst kittlar det fantasin när händelser och vittnesmål sammanfaller så till den grad att det resulterar i en tidningsartikel.

I dagens effektsökande värld räcker det sällan med gråklädda små varelser som oftast bara blir förbannade och ställer till större eller mindre spratt om de störs av vår mänskliga verksamhet. För att vi ska bli rädda på riktigt behöver mer av oförklarlig och uppsökande ondska för att känna det där skräckslagna suget i magen. Troll med en twist, helt enkelt. Och här står internet villigt till tjänst för att skrämma upp oss.

Och är det någon varelse som svarar upp mot det behovet är det Getmannen, en figur som bäst beskrivs som en korsning mellan man och get och som figurerar i tusentals historier på nätet. Getmannen tenderar att dyka upp djupt inne i skogen och han annonserar sin ankomst genom en påträng­ande, metallisk doft av blod. Nästa gång du arbetar på ett skifte eller campar i en skogs­glänta kanske du ska se upp. Om din med­

När journalisten började leta förklaringar till den dystra statistiken dröjde det inte länge innan Trafikverkets byråkratiska svar dränk­tes i vittnesmål av en helt annan typ. Redan under 1980­talet när vägen prospekterades fick Trafikverket många brev där avsändarna undrade i princip samma sak: ”Hur i hel­vete kan ni bygga en väg över platsen där trollen bor?” Enligt obekräftade uppgifter ska breven ha skickats av den varelse av trolltyp som sägs röra sig i skogarna kring Skarvberget.

Hamrångebon Krister Wimark säger i arti­keln från 2015 att han är övertygad om att det finns hemliga dokument från vägbyg­get i den trollska skogen, att det med all säkerhet hände oförklarliga saker när vägen drogs.

– Det var en fredad plats förut. Gamla befästningar och hus. Folk har haft sina liv där och arbetat och slitit, till och med före vikingarnas tid. Jag tror att de som har bott där förut är förbannade, säger han till Arbetarbladet.

Huruvida det ligger något i teorierna kring Skarvberget eller inte, kan vi låta vara osagt.

SKOG OCH KULTUR 13

arbetare eller vän plötsligt verkar konstig, disträ och bara upprepar det du säger i olika tonlägen – då kan det vara Getmannen som använt sig av sin förmåga att ta mänsklig gestalt. Det bästa tipset i det läget är att springa. Troligen vaknar din vän i nåt dike ett par dagar senare och undrar vart fan du tog vägen. Men det kan det faktiskt vara värt. I alla fall om man får tro de tusentals vittnesmålen om mötena med Getmannen.

Men det är inte bara på nätet som vi får utlopp för det oförklarliga. En oändlig ström av bättre och sämre filmer och romaner an vänder skogen som projiceringsyta för det vi inte kan förklara. I den kultförkla rade tv­serien Twin Peaks är skogen den fond som handlingen utspelar sig mot. Mörk och dolsk ruvar den på onda hemligheter och inte ens på dagtid är den särskilt inbjudan­de. Ugglorna är helt klart inte vad de verkar vara. Och inte människorna heller.

Den svenska serien Jordskott, som hade premiär 2015, har hämtat en dos inspira­tion från Twin Peaks. Skogen är ogenom­tränglig och hemvist för krafter vi slutat respektera och därför straffas av. När männ­iskorna vill åt silvret i en gammal gruva vak­nar krafterna till liv och vi inser att bland oss alla rör sig människor som till hälften fortfarande tillhör skogen – med kort svans under kostymbyxorna och förmågor som måste döljas. De kan vara dina grannar, din chef eller till och med din man.

Författaren Stefan Spjuth har i sina roma­ner Stallo och Stalpi ugått från den lapp­ländska mytologin. Stalllo betyder jätte elle r troll och Stalpi är ett av många samiska ord för varg. De rör sig ibland skrämmand e nära den mänskliga världen och för de som kommer i kontakt med dem tar livet och den egna personligheten lika nya som skrämmande vändningar. Här kan nåt så oansenligt som en liten skogsmus utöva en så förödande mental påverkan att du tappar både riktning i livet och tankeförmåga. Och när den varg som ska sövas och flyttas på Naturvårdsverkets uppdrag plötsligt byter skepnad får man en hint om det monstruösa i de två tjänstemännens upplevelse:

”Sedan höjer han blicken mot den ohygg­liga gestalt som står på vanskapta ulvben i baklyktornas röda ljus. Rynkig och skelögd

som en gammal häxa, med sändaren som något slags extravagant futuristiskt smycke kring halsen.”

Människor behöver berättelser. För att för­klara sitt eget liv och andras. För att förstå det som inte går att förstå eller i alla fall kunna dela det med andra. Men medan viss a tror påstår sig andra veta. Men frå­gan är om vi verkligen vill veta sanningen bakom alla myter och historier kring skogen och dess krafter. Kanske ska vi vara tack­samma för vårt tvivel, våra avfärdanden?

Eller som huvudpersonen i Stallo och Stalpi, Susso Myrén, uttrycker det:

”Om man tror på troll, då är man bara konstig, men om man vet att de finns, då är man som förbannad.”

UTBLICK 14

TRALLGOLV

FÖNSTERKARMAR

Hamnkonflikten i Göteborg, importstopp i Algeriet och brist på containers. Det finns enskilda fartgupp för en trävarubransch som annars är uppåtgående. Samtidigt är suget efter trä i Kina fortsatt starkt och Indien seglar upp vid horisonten som en möjlig tillväxtmarknad.

– Vår förhoppning är att få vara med på en resa där den indiska marknaden upptäcker fördelarna med våra nordiska trä varor, säger Kenneth Wallin, vd på Martinsons Trä.

Marknader befinner sig mer eller mindre konstant i rörelse. Men under de senaste åren har rörligheten på marknaden för så­gad e trävaror varit extra stor.

– Svensk export av sågade trävaror har funnits i närmare 150 år – det råder nor­malt inte så snabba kast men under senaste åren har mycket hänt, konstaterar Kenneth.

Det är framför allt Kina som drivit på för­ändringen på världsmarknaden. Kina har gått från att främst ha importerat trävaror från Ryssland och Kanada till att öppna upp alltmer för leverantörer i norr a Europa. Eftersom Kina stoppat all egen avverkning i arbetet med att stoppa landets avskogning har importen ökat markant.

– Det mest dramatiska som inträffat är att enskilda länder kommit och gått lite grann. Tittar vi på världsmarknaden i stort är efter­frågan ganska stabil. Det finns en under­liggande tillväxt i många europeiska länder där byggbranschen börjat komma tillbaka efter finanskraschen, säger Kenneth.

MASSIVA DÖRRAR

de konjukturbedömningar som Skogsindu­strierna tagit fram har vi haft sex kvartal av uppåtgående priser i lokal exportvaluta.

Ett skäl till detta är en ökad efterfrågan men också den stärkta svenska kronan som lett till att lönsamheten blivit lidande för de svenska sågverken. Som ytterligare en kon­sekvens har det skett en dramatisk ökning av containerpriset under senaste halvåret. Hamnkonflikten i Göteborg har också på­verkat den svenska marknaden och ökat trycket på andra hamnar, vilket gjort att priserna blivit dyrare.

– Jag tycker ändå att det ser bra ut, jag ser med tillförsikt på fjärde kvartalet och nästa år, säger Kenneth.

Men vad händer då med allt det virke som skeppas från Sverige och vidare ut i värl­den? Och vad används det till?

På den svenska marknaden, som fort­farande Martinsons största, är traditionen stark kring vad som efterfrågas och en stor del av det sågade virket går till byggvaru­handeln som trall, paneler och reglar men också till emballageindustrin.

Men vi behöver bara titta på Martinsons näst största marknad – den kinesiska – för något helt annat. Vid en årsavstämning i juli 2017 hade Martinson sålt 50 000 kubik­meter sågade trävaror till Kina, vilket är rekord sedan första sändningen 2011 då mängden uppgick till 1 400 kubikmeter.

– Kineserna är otroliga på att ta till sig ny teknik och hela tiden göra saker smar­tare. Från att köpa ganska låga kvaliteter

Algeriet införde importstopp av sågade trä ­varor i slutet av första kvartalet men har nu börjat dela ut importlicenser, vilket innebär en ljusning på den nordafrikansk a markna­den. Det är positivt för Sverige som normalt exporterar 600 000 kubikmeter sågade trä­varor årligen till Algeriet.

Det som talar till norra Europas fördel på världsmarknaden är bland annat det lång­siktiga skogsbruket som säkerställer att virket är miljömässigt hållbart, från planta till byggnad. I takt med att miljömedveten­heten växer i världen öppnas nya mark­nader. Det syns tydligt i både Nordafrika och Asie n där bransch organisationen Svenskt Trä identifierat Indien som nästa tillväxt­marknad. I början av nästa år kommer Martinsons att vara representerat på India Wood Show tillsammans med Svenskt Trä.

– Miljömedvetenheten talar för nordiska trävaror på den indiska marknaden, främst till möbler och interiörprodukter. När fokus hamnar på miljöfrågor och får fäste går det fort. Jag var där för åtta­tio år sedan och besökte kunder men då var vi för tidigt ute, förklarar han.

Oftast är det köparens marknad när det gälle r trävaror men nu befinner sig världen i ett läge där det snarare är säljaren som har medvind med bra efterfrågan och balan­serade lager på sågverken. Men som alltid finns det motsättningar på marknade n, vilket komplicerar säljarnas och i det här fallet sågverkens gynnsamma utgångsläge. Enligt

Virkets väg till världens marknader

UTBLICK 15

smådjurshus

barnmöbler

2011 så köper de i dag hela spektrumet av gran, furu, centrumsågat och sidokvalitéer. Den utveckling de befinner sig i är otrolig, vi pratar årtionden i samma steg, säger Niklas Wiggh, försäljningschef för sågade trävaror till Nordafrika, Mellanöstern och Asien.

Av gran tillverkas populära barnmöbler, och på senare tid även vuxenmöbler, kvistfritt och jätteljusa i färgen. Det är sängar, skriv­bord, klädskåp, bokhyllor, sängbord och smarta ”compact living”­lösningar.

– Det finns en våningssäng med ett skriv­bord som man kan skjuta in under översla­fen. Drar man ut skrivbordet kan det finnas en till säng under skrivbordet. Det är jätte­kul att se när våra trävaror förädlas till något fint, säger Niklas.

Segmentet ”living with wood” kommer starkt i Kina. Niklas uppskattar att trä­varorn a får komma in i värmen igen.

– Trävaror har sedan en tid tillbaka trängts ut från hemmet och blivit mer kon­struktionsmaterial som utomhuspaneler och liknande. Men i Kina ska det vara så natur­ligt som möjligt inomhus också. Många har en miljömedvetenhet men inte alltid råd att köpa rätt saker, säger Niklas.

I Kina produceras också smådjurshus av västerbottniskt trä – hundkojor, kaninburar och katthus som sedan skeppas till Europa.

Även i England ökar ”living with wood”­seg­mentet. Och trenden att bygga mer i trä har dessutom fått limträet att växa i popularitet.

I Nordafrika samt Turkiet och Grekland är det möbler, dörr­ och fönsterkarmar som tillverkas i stor skala.

– En massiv och tung trädörr till hemmet anses väldigt fint i Egypten och Algeriet. Det mesta av trävarorna används till snickerier. Där går man fortfarande till ett snickeri och säger att man vill ha en matsals­grupp med sex stolar och bord. På många sätt ligger de 50–75 år bakom oss i utvecklingen, men å andra sidan är utvecklingen stark och går snabbt framåt.

Polen har visat en fin öknings­takt eftersom Ikea länge haft Polen som ett stort producent­land. Martinsons trävaror blir ofta trädgårdsprodukter som pergola, skärmväggar, trallgolv, utemöbler, parasoll, krukor och dynboxar av trä.

– Visst blir man imponerad över vad som kan göras med trä av våra kunder ute i världen, säger Niklas Wiggh.

Virkets väg till världens marknader

UTVECKLING 16

Från planta till plankatill nudlar till läskflaska

En ökad användning av trä är viktigt för framtidens hållbara samhälle. Och tack vare att forskningen gett oss nya använd­ningsområden för trä kan det mesta av trädet tas tillvara. Men vilka delar av trädet används egentligen till vad? Torgny Persson, forsknings och innovationsdirektör på Skogsindustrierna, reder ut begreppen.

Bioekonomins tekniska genombrott spänner i dag över en rad branscher. Forskningen utmanar människans sätt att se på de framtida användningsområdena för trä i allt från biobaserade supermaterial i skottsäkra västar till mikrofibrillär cellulosa i för­packningar. Träfibern är en viktig byggsten i det hållbara sam­hälle vi måste skapa och en viktig faktor för omställningen till bioekonomi.

– När ett träd tas ned i skogen vill givetvis skogsägaren få betalt. Störst betalningsförmåga finns hos sågverken som främst använder sig av det grövre stamvirket från friska träd. Klenare träd och den klena toppbiten används av cellulosaindustrin och blir pappersmassa, vilken i sin tur har en rad förädlingsmöjlig­heter. Rötade, sjuka träd, grenar och toppar, så kallat grot, används till bioenergi, förklarar Torgny Persson.

Det är med andra ord hela trädet som bidrar till bioekonomin. Sågverkens biprodukter, bland annat flis och spån, används i cellulosaindustrin och till bioenergi. Från trädet utvinns också nya spännande material som exempelvis nanocellulosa och tall­olja som används som biodrivmedel till fordon.

Under hösten kom nyheten om nudlar och ris, gjorda av trä. Det är ett av många anmärkningsvärda exempel på hur forskningen lyckats skapa en långtgående förädling av trä. Bakom nudlarna, som marknadsförs som hälsokost, står det japanska företaget Omikenshi. Nudlarna är gjorda av hemicellulosa, en av de pri­mära beståndsdelarna i växternas cellväggar, och har kortare glukoskedjor än vanlig cellulosa, vilket gör dem möjliga för våra kroppa r att bryta ner. Ett kilo nudlar av hemicellulosa innehåller endast 60 kalorier, jämfört med vanliga nudlar som innehåller 138 kalorier – per hundra gram.

Även bryggerijätten Carlsberg utvecklar sitt hållbarhetstänk till­sammans med Billerud Korsnäs. Resultatet är en flaska, Green Fiber Bottle, som består av en ny typ av fibermaterial från de norrländska skogarna och som bryts ned på bara sju veckor. För dagens plastflaskor tar nedbrytningsprocessen minst 450 år om de hamnar i naturen.

– De nya användningsområdena för lignin, hemicellulosa och nanocellulosa är några exempel på vad som kan utvinnas ur skogens biströmmar. De ger nya möjligheter, inte bara för forsk­ningen kring produkter, utan också för massaindustrin och såg­verksindustrin, säger Torgny Persson.

UTVECKLING 17

Sågtimmer

Sågtimmer

Massaved

Biobränsle

Biobränsle

Biobränsle

RO

TSTO

CK

ME

LLA

NS

TOC

KTO

PP

STO

CK

SAMHÄLLSBYGGANDE 18

SAMHÄLLSBYGGANDE 19

Vasaplan är en bussterminal i centrala Umeå sominte direkt varit känd för sin förmåga att skapa trivsel.Men det har det blivit ändring på. Under det senaste halvåret har Vasaplan fått en genomgående ansikts­lyftning i limträ som gett platsen ett helt nytt uttryck.

– Med den tradition som finns kring träbyggande i hela norra Sverige kändes trä som ett naturligt och passande val i Umeå, säger Gert Wingårdh

på Wingårdhs arkitekter.

framtids-säkrar.Umeå

PROJEKT 20

Redan tidigt i våras inleddes arbetet med att göra om Vasaplan, som är en central knutpunkt för Umeås busstrafik. En mittper-rong med stora skärmtak i limträ ramar in platsen samtidigt som bänkar och andra typer av sittmöbler ger den ett mer inbjudande intryck. Även betongpelarna som bär upp skärmtaken har klätts i limträ och ytbehandlats.

– Som arkitekter utgår vi alltid från principen att det vi ritar ska vara unikt för platsen och helt anpassat till omgivningen. Hållbar-hetsaspekten finns med i allt vi gör, vi undviker kemiska produkter. Ett naturligt material som trä passar givetvis in i det även om det inte var huvudskälet till att vi valde trä i just det här fallet, säger Gert Wingårdh.

I början av oktober stod Vasaplan så pass färdig att busstrafiken kunde ledas tillbaka från de sidogator där den fått husera medan byggandet pågått. Fortfarande återstår en del markarbete kring terminalen, men allt limträ är monterat och färdigt.

Gunnar Teglund, projektledare på Umeå kommun, berättar att Vasaplan är ett resultat av flera olika utredningar. I medborgar-dialogen med invånarna fördes säkerhet och trevlig miljö fram som viktiga faktorer. En trafikutredning visade vikten av att en

mitt perrong med väderskydd, både av säkerhets- och bekväm-lighetsskäl. Med utgångspunkt i det skapades ett gestaltningspro-gram där en säker och smidig busstrafik kombinerades med en attraktiv och torgliknande mötesplats som underlättar för möten mellan människor.

– Gestaltningsprogrammet togs fram i dialog med WSP sam-hällsbyggnad, underkonsulten Trivector Traffic och Wingårdhs arki tekter. Då dök förslaget om att använda limträ upp eftersom det kunde ge oss både funktion och god estetik. Från kommunens sida vill vi bygga hållbart och trä är ett material vi byggt ett flertal broar i här i kommunen, säger Gunnar Teglund.

Flerbostadshus, hallar, broar och läktare – användningsområdena för trä har ökat i antal under de senaste åren och att de nu börjar synas mer i det offentliga rummet ser Daniel Wilded, produktchef på Martinsons, som en del i utvecklingen.

– Hållbart samhällsbyggande handlar ju om så mycket mer än bostäder. Det är Vasaplan ett konkret exempel på. Och det hand-lar inte bara om det miljömässiga. Vi drar alltmer mot att bygga platser som underlättar för möten mellan människor och som är trevliga och praktiska att vistas på, säger han.

Gert Wingårdh på Wingårdhs arkitekter har gjort Vasaplan mer funktionell och inbjudande. Mer mötesplats än busshållplats, helt enkelt.

ILLU

STR

ATIO

N W

SP, W

ING

ÅR

DH

S A

RK

ITE

KTE

R O

CH

TR

IVE

CTO

R T

RA

FFIC

För att Östersunds FK skulle få spela i Europa Leauge krävdes en uppgradering av Jämtkraft Arena där hela 1 700 ytterli gare sittplatser behövdes. Det var med andra ord snabba puckar som gällde och tack vare tidigare samarbeten med Martinsons krävdes minimal projektering. En faktor som gjorde att läktaren kunde tillverkas och levereras snabbt.

Östersunds FK har gjort en otrolig resa och på bara några år avancerat från division II till Allsvenskan. I augusti kvalificerade

de sig som enda svenska lag till Europa League genom att slå ut det grekiska laget PAOK. Men för att få spela i Europa League krävde UEFA att Jämtkraft Arena, Östersund FK:s hemma arena, skulle ha minst 8 000 platser och klassas som en kategori 4­arena. Den gamla arenan var en kategori 2 och det saknades lite drygt 1 700 platser för att uppnå kraven. Tidsramen för att ha allt färdigställt var bara några veckor och att det brådskade är en underdrift.

Men räddningen kom genom ett långvarigt samarbete med Martinsons.

– Vi har levererat till Jämtkraft Arena tidigare, vi har alla rit­ningar på hur tidigare läktare är byggda och behöver alltså inte projektera om allt. Det gör att vi kan leverera med kort varsel, säger Daniel Wilded, produktchef på Martinsons.

Totalt 60 m3 limträ levererades till arenan och den nya läkta­ren stod klar en och en halv vecka innan premiärmatchen skulle spelas, betydligt tidigare än man räknat med.

– Vi har en lång och bra erfarenhet av att samarbeta med Martinsons och i det här fallet var läget snudd på extremt med tanke på tidsperspektivet. Det kunde bara lyckas tack vare ett fantastiskt teamwork mellan leverantör, entreprenörer, klubben och Östersunds kommun. Vi är väldigt glada för att Martinsons kunde prioritera det här jobbet, säger Daniel Kindberg, ord­förande för Östersunds FK.

När EuropaLeaguehängde påläktaren

PROJEKT 21

FOTO

JO

HA

N A

XELS

SO

N

MÄNNISKOR 22

Träprofeten somgick sin egen väg

Med en gammelfarfar som jobbade med trähusproduk­tion i USA i början av 1900­talet och en farfar som tillver­kad e träskor och klockor i trä, kan man säga att innovatören Joakim Dørum har passionen för trä i sitt DNA.

– Vi kan göra så mycket mer än vi tror med trä. Och kunska­pen finns egentligen sedan 2 000 år tillbaka. De senaste 100 åren vi börjat glömma. Jag vill att vi ska börja minnas igen.

2010 startade norrmannen Joakim Dørum företaget Green Advisers, ett byggföretag som jobbar med utveckling av nya inn-ovativa metoder för att bygga i KL-trä och limträ. Sedan dess har han blivit känd i Norge för framför allt sina matvarubutiker och idrottshallar som ofta byggs på rekordtid och med smarta och effektiva lösningar.

Men passionen för träbyggande och hållbarhet började tidiga-re än så. Kort efter avslutad ingenjörsutbildning på universitetet i Trondheim fick han arbete som IT-specialist och blev sedan uthyrd till riksantikvarieämbetet i Norge där han fick en tjänst med inrikt-ning mot trä. Och kanske är det tiden på riksantikvarieämbetet i kombination med farfars och gammelfarfars passion för trä, som fått Joakim Dørum att intressera sig lika mycket för nya moderna konstruktionslösningar som för de gamla hantverkstraditionerna.

– I Norge finns en enormt stark tradition av att bygga i trä. Och det räcker med att titta på de riktigt gamla trähusen runt omkring oss för att hitta svaren på många av dagens frågor kring konstruk-tionslösningar. Våra förfäder hade lösningar på det mesta, där finns mycket att lära, säger han.

Joakim Dørum är en varm förespråkare för både KL-trä och lim-trä och har under åren samarbetat mycket med Martinsons, dels kring leveranser men också kring utvecklingen av metoder. Han ser limträet som själva skelettet i en konstruktion och använder sedan KL-träet för att få skelettet att hänga ihop.

– Att fundera ut hur de här rationella materialen kan användas på bästa sätt är på många sätt en hobby för mig. Men mycket handlar om att våga lyssna och våga prova. Ett problem i dag är att många i branschen litar alldeles för mycket på det som står i böcker och därför inte litar på gammal beprövad kunskap. Jag tror att en stor del av utvecklingen sker genom en kombination av moderna metoder och beprövade erfarenheter, säger han.

Det är kanske lätt tro att industriellt byggande är en modern före-teelse, en produkt av utvecklingen under 2000-talet. Men faktum är att det fanns företag som sysslade med industriellt husbygg-ande redan på 1800-talet. Joakims farfarsfar är ett exempel och Joakim berättar att det även fanns ett norskt husföretag, verksamt fram till 1930-talet, där kunderna kunde välja kök, dörrar, lister och till och med gardiner ur en katalog.

– Företaget jobbade mot Amerika och Afrika. Men det finns några hotell kvar i Norge som är byggda enligt de här systemen. Där finns mycket kunskap att hämta, säger Joakim Dørum.

Miljö och hållbarhet är en viktig drivkraft för Joakim Dørum. Men han anser att byggherrar och beställare måste bli bättre på att betala för de positiva miljöeffekterna.

– Man vill gärna skylta med miljöfördelarna, men inte så gärna betala för dem. Man bryr sig egentligen mest om leveranstider och enkelt underhåll. Här behövs en attityd-förändring. Trä kanske kräver en annan typ av underhåll än vi är vana vid, men samtidigt är det ett enklare material att jobba med. Och dessutom kan det återanvändas den dagen bygg naden rivs, till gagn för hela kretsloppet säger han.

Att det är dyrare att bygga i trä än i andra material är en anna n fördom som Joakim Dørum vill avliva. Han mena r att ekonomin i träbyggande förbättrats mycket under de

UTBLICK 23MÄNNISKOR 23

senaste sex åren men att kunskapen kring byggmetoder behöver utvecklas och spridas ännu mer.

– Vi ser ofta exempel i media på dyra och exklusiva byggnader i trä. Det spär på fördomarna. Men vi kan faktiskt bygga det mesta i trä och med dagens metoder är det egentligen inte svårt alls att konkurrera prismässigt med ett material som till exempel stål, säger han.

Joakim Dørums senaste projekt är ett 1 500 m2 stort packnings- och fryslager till ett skogsföretag i Opplands län. Stommen är i KL-trä och limträ och även takelementen är gjorda i trä. Byggnaden började monteras den 8 maj och redan tre månader senare stod det jättelika lagret klart. På frågan om hur det är möjligt att mon-tera en så stor byggnad så snabbt gör Joakim Dørum en liknelse mellan sina byggsystem och IKEA:s.

– Det är samma princip. Men en viktig skillnad är att vi aldrig sparar på materialen. Alla dörrar i packnings- och fryslagret är i KL-trä och all inre panel i limträ. Vad gäller panelen så har den en tjocklek på 20 mm och inte de vanliga 12. Jag är nästan lite orolig att byggnaden kommer att hålla kylan för bra, säger han och skrattar.

Att gå först och våga prova nytt har aldrig varit något problem för Joakim Dørum. Det är snarare en viktig drivkraft för honom. Green Advisers började faktiskt som ett utvecklingsprojekt med fokus på att ta fram lösningar för grova timmerkonstruktioner, interiörer och isolation i KL-trä.

– Det är roligt att se att mycket av det vi gjorde som rena ut-vecklingsprojekt faktiskt används i dag. Den senaste innovationen är en träbaserad isolering och nu byggs det en fabrik för ända-målet här i Norge. Vissa brukar skämtsamt kalla mig för träskallen och det ligger ju faktiskt en hel del i det.

JOAKIM DØRUMÅlder: 38 år

Gör: Äger och driver Green Advisers som konstru­

erar och bygger olika typer av stora hallar, skolor

och butikslokaler i trä

Bor: På landsbygden söder om Trondheim eller

på ett hotell i närheten av aktuell byggplats.

Familj: Ingen, gift med jobbet.

Intressen: Skidor, foto, fjället och trä.

Det bästa med trä: Naturen producerar råvaran

utan utsläpp.

Det sämsta med trä: De som använder träet

på fel sätt och genom det ger en felaktig och

negativ bild av materialet.

Mitt drömprojekt: Att fixa till huset hemma så

det inte blåser rakt igenom.

FOTO

AS

TRID

WA

LLE

R

träskalle ;)

NOTISER 24

Det hänger påhela livscykeln...En miljövarudeklaration, EPD*, ger ett mått på en produkts miljöprestanda och har kommit att spela en avgörande roll för bland annat miljöcertifiering av bygg­nader och konstruktioner. Men själva materialets miljöprestanda per kg eller m3 och dess tillverkning är inte nog för att veta om det är ett bra miljöalternativ. Transportslag, avstånd, energianvänd­ning och hur materialet används i kon­struktionen är lika avgörande för utfallet.

Att miljövarudeklarera de material som an-vänds inom byggbranschen är i dag något av en hygienfaktor. För byggherrar och fastighetsägare är det ett krav för att kunna miljöcertifiera byggnader och konstruktio-ner och de är också ett viktigt inslag vid offentliga upphandlingar. För materialtill-verkarna kan en EPD med bra värden ut-göra en stark konkurrensfördel.

Men att få bra värden på en EPD handlar inte bara om hur ett material tillverkas och vad det består av. Lika viktigt är proces-sern a kring utvinning, förädling, konstruk-tion, livslängd och hur materialet tas om hand när det en dag förstörs.

– Hållbart byggande ses i dag som en viktig del när det gäller att minska vår klimat påverkan. Att räkna med och ta hän-syn till alla delar av livscykeln blir därmed ett måste för att få en rättvisande bild av produktens miljöpåverkan, säger Martin Erlandsson, forskare och seniorkonsult på IVL Svenska Miljöinstitutet.

En EPD består av två delar. Dels finns pro-duktspecifika regler med färdiga metodval så att uträkningarna görs på samma sätt och utifrån samma regelverk oavsett vilken konsult som anlitas. Utifrån detta räknar man sedan in livscykelanalysens olika de-lar och får på så sätt ett värde. Förutom själva tillverkningsprocessen av materialet kan med andra ord tillverkaren påverka utfallet i EPD:n. Miljövänliga transporter, korta avstånd och hållbara energilösningar bidrar liksom smarta konstruktioner och lösningar i bygg- och användningsskedet.

– Lite tillspetsat kan man säga att det egentligen bara finns bättre eller sämre konstruktionslösningar. Vi kan inte bara ställa en kubikmeter av olika material mot varandra. Hur de används och beter sig i olika situationer och konstruktioner är minst lika viktigt, säger Martin Erlandsson.

Genom att ta hänsyn till materialets hela livscykel skapas också ett incitament för tillverkarna att hela tiden utveckla hållbar-hetstänket i alla delar av verksamheten.

För Martinsons del finns synen på hållbarhet integrerad i hela kedjan från plantan i skogen till färdig byggnad. Mar-tinsons EPD:er har utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och godkänts av EPD Norge. De visar att en kubikmeter av Martinsons KL-trä, inräknat råvaruutvinning och trans-porter, binder hela 658 kg koldioxid netto och att en kubikmeter limträ binder 679 kg CO2 netto.

– Vi har en stark fördel av att ha en inte-grerad anläggning i Bygdsiljum där vi både sågar och förädlar virket. Avstånden mel-lan avverkningsplatserna och våra anlägg-ningar i Hällnäs, Kroksjön och Bygdsiljum är dessutom korta och överallt bedrivs vår verksamhet med ursprungsmärkt el. Det här helhetstänkandet i alla led av före-taget, från planta till färdig byggnad, är något vi hela tiden jobbar med och som givetvis ger utslag i våra EPD:er, säger Per Lundgren, miljö- och kvalitetsansvarig på Martinsons.

*EPD står för Enviromental Product Declaration

ENVIROMENTAL

PRODUCT DECLARATION

Material och material-

framställning 78 %

Transporter 6 %

Markarbeten 8 %

Byggproduktion 8 %

Siffrorna anger

klimatpåverkan

i projektet

Strandparken.

NOTISER 25

I juni beslutade regeringen att skjuta till sex miljoner fördelat över tre år till Trästad Sverige för att stimulera ett ökat byggande i trä.

– Tillskottet innebär att vi kommer kunna vara mer aktiva ute på marknaden eftersom vårt primära uppdrag är att informera om värdet och nyttan av att bygga i trä, säger Magdalena Andersson, landshövding för Västerbotten och ordförande för Trästad Sverige.

Trästad Sverige är en ideell förening där medlemmarna är kommuner, regioner, byggherrar, organisationer och fors-kar e med ett intresse för träbyggnadsteknik. Det är ett nät-verk för att utbyta kunskap om träbyggnadsstrategier och utveckla kostnadseffektiva och hållbara sätt att bygga i trä.

Under senare år har träbyggandets roll för en minskad klimatpåverkan betonats allt mer och blivit ett viktigt verk-tyg i det svenska arbetet för att ett klimatneutralt samhälle till 2045. Enligt beräkningar binder 60 m3 förädlat trä 45 ton koldioxid under sin livstid och både uppförandet och boendet kan bli helt klimatneutralt genom återvinning och sopsortering.

Genom att anordna seminarier, konferenser, workshops och studiebesök arbetar Trästad för att sprida och öka kun-skapen om klimatfördelarna med att bygga i trä. Och nät-verket är öppet för alla de som vill delta.

– Trä är en helt förnybar produkt, en kolsänka och en viktig beståndsdel när vi arbetar för ett fossilfritt samhälle. Dessutom är skogen och därmed också träindustrin en bas-industri i vårt land, säger Magdalena Andersson.

6 skönamiljoner

till Trästad

… och snart fårkolsänkan räknas in

I dag får mängden koldioxid som ett material binder under sin livstid inte räknas med i en EPD. Men en förändring är på gång på Europanivå och går allt enligt planen kan reglerna ändras redan till nästa år.

EU-kommissionens utveckling av PEF, Product Enviromental Footprint, har till syfte att ta fram en gemensam metod för att beräkna produkters och organisationers miljöpåverkan i ett livs-cykelperspektiv. Visionen är att alla konsumentprodukter ska ha en miljövarudeklaration i framtiden.

Under några år har EU-kommissionen tillsammans med bland andra IVL Svenska Miljöinstitutet också jobbat specifikt med att mängden koldioxid som ett material binder under sin livstid ska räknas med i miljövarudeklarationerna. Något som inte görs i dag, men som skulle innebära stora fördelar för alla som tillverkar byggprodukter i trä av olika slag.

– Det är egentligen jättekonstigt att man räknar det kol som binds som ett negativt upptag som sedan alltid släpps ut i livs-cykelns slut. Man får med andra ord ingen cred för att man använder ett material som lagrar i stället för att släppa ut koldi-oxid, förklarar Martin Erlandsson.

– Det är den trämekaniska industrins gemensamma lobby-organisation i Bryssel, CEI-Bois, som utarbetat konceptet där det lagrade biogena kolet ska nollas under livscykeln. Men min förhoppning är att EU kräver en ändring vid det möte på Malta där det ska fattas beslut om frågan. Det skulle innebära en stor fördel för träindustrin och träbyggandet i Sverige och Europa, säger Martin Erlandsson.

PROJEKT 26

avs. BygdsiljumSedan den första KL-träskivan lämnade den nya fabriken i Bygdsiljumi början av 2017 har leveranserna från Västerbotten skett i stadig takt.Att korslimmat trä har byggegenskaper som öppnar upp möjligheter för en rad olika användningsområden är något fler upptäcker.Här följer ett axplock av de projekt som Martinsons levererat till.

1. 2. 3. Påbyggnad Åsnen,Stockholm. Omfattar111 lägenheter med stomme i KL­trä.

6. 7. Påbyggnad Forsete, Umeå. 49 lägenheter med nyskapandelösningar och medstomme i KL­trä.

Sjöbodarna, Östersund.

ILLU

STR

ATIO

N G

ISTE

RÅ

SJÖ

STR

AN

D A

RK

ITE

KTU

R

ILLU

STR

ATIO

N A

RK

ITE

KTL

AG

ET

ILLU

STR

ATIO

N A

RK

ITE

KTS

TUD

IO W

ITTE

PROJEKT 27

LEVERERADE 1. Påbyggnad Åsnen, Stockholm Om­ och tillbyggnad av några av de befintliga byggnaderna till bostäder, skola och verksamhetslokaler. Omfattar

111 lägenheter och har stomme i KL­trä. Flerbostadshus Västerås Stadskaj, Västerås Två flerbostadshus och gårdshus, samt garage. I entrén till bostadshuset på

åtta våningar, som består av Martinsons systemstomme, kommer matkylar att installeras för leverans av matkassar. 2. Flerbostadshus Integrationen 6, Blommor­

nas Hus, Linköping Fyravåningshus med KL­stomme som sticker ut med sin vackra träfasad, grönskande sedumtak och kvarterets trädgård. 3. Flerbostadshus Kv.

Ekologen, Växjö Huskropp på fem våningar med 75 lägenheter med formen av en hästsko och fasaderna av cederträ. Stomme i KL­trä. 4. Teknikens hus, Växjö

Industrilokal samt en kontorsdel i två våningar. Pelarbalkstomme med KL­träbjälklag, utformad med synliga och dolda knutpunkter i olika delar av byggnaden.

KOMMER I HÖST Flerbostadshus Kv. Arken, Växjö Tre huskroppar om 79 lägenheter med KL­stomme. 5. Flerbostadshus, Duved Fyravåningshus om 40 lägen­

heter i KL­stomme med hästskoliknande form. Ett integrationsboende med små lägenheter för säsongsarbetare och asylsökande med en familjecentral i botten­

våningen. 6. Sjöbodarna, Storsjö, Östersund Här är Martinsons både beställare och byggherre med Persson Invest. Snart inleds etapp två med 29 lägenheter

som byggs som ett helt och strandnära kvarter. 7. Påbyggnad Forsete, Umeå 49 lägenheter med nyskapande lösningar ovanpå gallerian Utopia och med stomme

i KL­trä. 8. CIK Arena, Knivsta Landets största byggnad i trä som uppfyller den internationella standarden för passivhus. Martinsons levererar limträstomme

samt väggar, tak, bjälklag och läktare i KL­trä till CIK Arena – en arena för idrott och kulturverksamhet i Knivsta. 9. Kv Laxen, Umeå 6 000 kvadratmeter stor

kontorsbyggnad fördelat på fyra våningsplan, ritad av Gert Wingårdh. Martinsons levererar KL­trä och limträ efter årsskiftet. Kv Gåsen, Lindesberg Två bostadshus

i fyravåningar med KL­trästomme om totalt 21 lägenheter.

Kvarteret Laxen, Umeå.

9.

4.

8.

Xxxx

xxx

xxxx

xxxx

xxx

xIL

LUST

RAT

ION

BA

LTIC

GR

UP

PE

N/W

ING

ÅR

DH

S

5.

Teknikens hus, Växjö.IL

LUST

RAT

ION

AIX

AR

KIT

EK

TER

ILLU

STR

ATIO

N W

ING

ÅR

DS

ILLU

STR

ATIO

N N

OR

CO

NS

ULT

Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, info@martinsons.se, www.martinsons.se

Avsändaradress: 21 grams AB, Box 43, 121 25 Stockholm

jämställt? – Att jobba med jämställdhet ska skava lite. Ofta tycker man ju att man behandlar alla lika oavsett kön. Men när man tit­ta r närmare ser man att så inte alltid är fallet. Samhällets strukturer speglas ju även i våra privata liv och arbetsliv. Det säger Helena Österlind, en av en två konsulter som hjälper Martinsons och andra företag att utveckla sitt jämställdhets­arbete.

Martinsons jämställdhetsarbete har pågått under många år men under 2017 har företaget satt ytterligare fokus på frågan. Med hjälp av konsulterna Helena Österlind och Maria Nilsson från Klabböle Konsult och Expertocrede har arbetet konkretiserats inom ramen för konceptet ”Skapa momentum”– ett koncept som utvecklats av Helena och Maria.

Att skapa en arbetsplats som är så intressant och bra att både kvinnor och män vill jobba där, utvecklas och stanna kvar – det är målet för Martinsons jämställdhetsarbete.

– Arbetet kan ses som en resa. Vi inledde med att träffa chefer, ledare och andra nyckelpersoner där vi diskuterade vad jämställdhet innebär för Martinsons. Utifrån det har vi tagit fram en strategi för jämställdhetsarbetet där mycket handlar om kun-skapsöverföring, säger Helena Österlind.

Att jobba med jämställdhetsfrågor handlar mycket om att titta på både sig själv som person och företagets struktur. Och det handlar om allt från hur man kommunicerar och vad som dis-kuteras på fikarasterna till de beslut som ledningsgruppen tar och vilka konsekvenser de får för kvinnor respektive män på kort och lång sikt.

– Vi vill ta tempen på oss själva som företag. Hur ser vår arbetsplats ut när det gäller män och kvinnor? Kan vi göra den mer inkluderande och höja kunskapsnivån kring de här frågorna så att vi blir en ännu mer attraktiv arbetsgivare? Vi har ett bra utgångsläge men vill bli ännu bättre, säger Anton Holmström, HR-ansvarig på Martinsons.

Under hösten har arbetet på avdelningarna rullats ut via kon-cernens ledare. Och genom diskussioner får koncernens alla medarbetare prata om och utbyta erfarenheter kring jämställd-hetsfrågor.

– Det här är ett arbete som hela vår bransch behöver göra. Dels för att jämställdhet borde vara självklart, men också för att säkerställa att vi behåller en hög kompetensnivå. För att lyckas måste vi höja kunskapsnivåerna och arbeta konkret med frågan på lång sikt, säger Anton Holmström.