ZOOMnyhetsbladNyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nummer 5 • 2012 • v. 36

Meriteringsprogrammet i gångFör att öka andelen kvinnliga professorer och docenter på Högskolan ges nu tio kvinnliga lektorer och docenter möjlig-het att meritera sig genom ett särskilt meriteringsprogram för kvinnor.

Fördelningen mellan manliga och kvinn-liga professorer och docenter är mer ojämn ju högre i den akademiska hierar-kin man kommer. På Högskolan i Halm-stad är 19 procent av professorerna kvin-nor och den andelen vill Högskolan nu öka rejält.

– Det är ett faktum att vi har färre kvinnor som är professorer och docen-ter och därför strävar vi efter att få en ba-lans. Genom meriteringsprogrammet vill vi helt enkelt skapa bättre förutsättningar för kvinnor att meritera sig, säger prorek-tor Carina Ihlström Eriksson som är an-svarig för meriteringsprogrammet.

Motsvarande 40 procent Tankarna på ett meriteringsprogram för kvinnor har funnits på Högskolan sedan ungefär ett år tillbaka. I enlighet med rek-tors strategiska satsningar för 2012–2014 avsätts totalt 3,2 miljoner kronor för pro-grammet. I detta ingår att tio kvinnor vid lärosätet får 20 procent vardera i sin tjänst för meritering. Utöver detta ska varje sek-tion vid vilken den deltagande är anställd, ställa sig bakom och bidra med ytterligare 20 procent. Kvinnorna får därmed minst 40 procent i sin tjänst för att meritera sig.

Inom ramen för meriteringsprogram-met kommer åtta internat att genomför-as. Syftet är att skapa ett nätverk för delta-garna och att de ska få verktyg som verkar karriärutvecklande.

– Programmet för de fyra första inter-

naten är spikade. De sista internaten hål-ler vi öppna för att kunna planera dem ihop med deltagarna, förklarar Carina Ihlström Eriksson som tillsammans med Kristina Örjes på personalavdelningen är ansvarig för internaten.

Till internaten har gäster bjudits in och varje gång behandlas olika teman. Vid det första internatet medverkar rektor och fakultetsnämndens ordförande Thor-steinn Rögnvaldsson, samt likavillkors-samordnare Suzanne Almgren Mason.

Andra teman som tas upp under inter-naten är presentationsteknik, forsknings-

finansiering och publicering. Sektioner och forskningsmiljöer har

under våren fått föreslå kandidater till me-riteringsprogrammet. Målsättningen med programmet är att deltagarna ska kunna meritera sig vid årsskiftet 2014/2015 och att de ska bidra till lärosätets strategiska utveckling.

Vid sista ansökningsdagen, den 30 april, hade fakultetsnämnden fått in hela 30 ansökningar till de tio platserna.

– Det är verkligen jätteroligt att så många vill gå programmet. Förhopp-ningsvis får vi möjlighet att genomföra det flera gånger framöver, säger Carina Ihlström Eriksson.

Ansökningarna har under sommaren granskats av sakkunniga från åtta olika högskolor och universitet i landet. I valet av sakkunniga har bred ämneskunskap ef-tersträvats, samt att de sakkunniga skulle kunna granska fler än en sökande för att ge fakultetsnämnden stöd i prioriteringen.

Intern prioriteringsordningUtöver den externa granskningen har även sektionscheferna – i samråd med forskningsmiljöerna – gjort en intern pri-oriteringsordning av alla sökande vid var-je sektion.

– Fler än två tredjedelar av de sökande har bedömts ha mycket goda eller goda förutsättningar att uppnå den önskade akademiska nivån och i valet mellan sö-kande med likvärdiga förutsättningar har sektionernas prioriteringar följts, säger Thorsteinn Rögnvaldsson.

Den 31 augusti tog rektor det slutgil-tiga beslutet om vilka som ska ingå i pro-grammet (se listan här intill).

Det första internatet genomförs den 20–21 september.

LINDA LUNDELL

2012–2014

meriteringsprogramför kvinnor

Bildmontage: ANDERS PETERSSON

PROGRAMMETS DELTAGARE

Meritering till docent:Cecilia Björkén-NybergCatrine Brödje Vaike Fors Linnea Gustafsson Henrika Jormfeldt Pia Ulvenblad Ann-Christine Wennergren Maria Åkesson

Meritering till professor:Lena EwertssonMarie Mattsson

Marie Curie – forskarförebild

2

Forskargrupp med fokus på samhälleHur uppstår innovationer i ett samhälleligt perspektiv? Vad har olika samhällsfaktorer för bety-delse för innovationsutveckling? Det är några av de frågor som Högskolans forskargrupp, RISP, fokuserar på.

RISP är en förkortning av Research on Innovation in a Societal Perspective och är i delar en ombildning av den tidigare forskargruppen RELL, Regionalt lärande och ledarskap.

– Flera forskare på Högskolan, speci-ellt inom arbetsvetenskap, har fokuserat på regionalpolitiskforskning och regional utvecklingsforskning kopplat till läran-defrågor. En annan gruppering är invol-verad i ett långsiktigt utvecklingsarbete tillsammans med Halmstads kommun rö-rande hållbar utveckling och stadsutveck-ling i östra Halmstad, berättar Jörgen Jo-hansson, forskningsledare för RISP.

Geografisk kontextDen geografiska anknytningen kommer att vara fortsatt stark i den nya forskar-gruppen. Gruppens forskningsinriktning har två huvudområden: det första hand-lar om innovationer i en samhällskontext.

– En gammal sanning inom innova-tionsteori är att innovationer inte bara uppstår genom teknik, ekonomi och pro-duktutveckling, utan att också flera sam-

hällsfaktorer påverkar. Innovationer fram-kommer i miljöer med exempelvis bra politiska förutsättningar och bra arbetsliv, social tillit, kulturell utveckling och jäm-ställdhet, säger Jörgen Johansson.

TvärvetenskapligtDet andra huvudområdet fokuserar på sociala innovationer och entreprenöriella förhållanden i offentliga sammanhang. Det handlar om hur individer drivs av ett samhällsengagemang och vill utveckla so-cialt och ekologiskt hållbara innovationer.

RISP är en mång- och tvärvetenskaplig forskargrupp som i dagsläget består av un-gefär 15 forskare som har sin tillhörighet inom bland annat arbetsvetenskap, statsve-tenskap, sociologi, kulturgeografi, pedago-gik, arkitektur och bygg. Organisatoriskt har gruppen sin hemvist i basmiljön CIEL, Centrum för innovations-, entreprenör-skaps- och lärandeforskning.

Ett exempel på projekt inom RISP är samarbetet med Halmstads kommun i det utvecklingsarbete som kommunen driver i de östra kommundelarna.

– Här finns många möjligheter att be-driva forsknings- och utvecklingsarbete i ett geografiskt område som är intressant på flera sätt, inte minst när det gäller so-ciala frågor, boende, trygghet, transport, trafiklogistik, miljöaspekter, och småföre-tagande, säger Jörgen Johansson

NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Högskolan har infört ett nytt journummer som personal och studenter ska ringa om det händer något allvarligt på Hög-skolan. Det nya telefonnumret är 035-10 55 69. Numret ska ringas även om man har lar-mat SOS ALARM 112.

– Om det händer någon allvarlig olycka på campus vill vi få reda på det så snabbt som möjligt. Detta är ett sätt att få kännedom om det, så att vi kan följa

upp och ge det stöd som behövs, säger Per Österberg, chef på Studenthälsan.

Vid akuta händelser, exempelvis all-varliga personskador, brand, pågående inbrott, hot eller våld, gäller följande för alla anställda och studenter:• larma SOS ALARM 112• ring Högskolans journummer 035-10 55 69

Om man får veta att något allvarligt har hänt men som inte är akut, om någon exempelvis har blivit allvarligt sjuk, har

avlidit eller vid andra allvarliga händelser som inte är akuta, ska man kontakta när-mast ansvarig chef.

Om inte det är möjligt ska man kon-takta någon i Högskolans krislednings-grupp. Mer information om Högsko-lans krisorganisation och vilka som ingår i krisledningsgruppen, se www.hh.se>> Om Högskolan>> Kris och säkerhet>> Krisorganisation vid Högskolan, eller de nya lappar som är uppsatta på lärosätet.

LINDA LUNDELL

Nytt journummer på Högskolan

Nöjda doktoranderHögskolans doktorandbarometer för 2011 är nu sammanställd och klar. 44 doktorander (70 procent) har sva-rat på 46 frågor om sin forskarutbild-ning. Frågorna är indelade i sju kate-gorier och handlar bland annat om arbetssituation (generellt och speci-fikt), forskarutbildningskurser och handledning.

– Resultatet visar att våra dokto-rander är nöjda med sin forskarutbild-ning. Många av dem vill ha jobb här på Högskolan efter examen. Också jämfört med rikssnittet är Högskolans doktorander nöjda, säger Thorsteinn Rögnvaldsson, ordförande i fakultets-nämnden.

Barometern genomförs vart tredje år, växelvis med student- respektive personalbarometern. Nästa dokto-randbarometer genomförs 2014.

Inte mindre än tre studentprojekt från Högskolan i Halmstad får tävla om priset i årets upplaga av det prestige-fyllda Swedish Embedded Award.

Dessutom har företaget Free2Move med forskare från Högskolan i Halm-stad nominerats i företagsklassen.

Branschens stora innovationspris delas ut den 2 oktober på konferensen Embedded Conference Scandinavia i Stockholm.

Nomineringar i Swedish Embedded Award

3

Samtal pågår – om innovationJust nu pågår (minst) 43 sam-tal runt om på Högskolan om innovation och vad detta kan innebära. Samtalen förs inom profileringsprocessen i olika gruppkonstellationer.

Syftet är att utbyta tankar och lära av var-andra och med skriften ”Perspektiv på innovation”, som har delats ut till all per-sonal, som utgångspunkt.

– Exempel på frågor som grupper-na, som både är ämnesvisa, avdelnings-visa och tvärsammansatta, kan diskutera är vad det innebär att vara det innova-tionsdrivande lärosätet när det gäller ut-bildning, forskning och samverkan, och på vilket sätt profilering i den riktningen påverkar vår verksamhet, säger prorektor Carina Ihlström Eriksson, som är ansva-rig för profileringsprocessen.

Filmade redovisningarAlla grupper ska lämna inspel i form av korta notat där respektive grupp formu-lerar sina slutsatser. De första utkasten ska vara klara senast den 30 september efter-som de samtidigt utgör bidrag till Hög-

skolans kommande forsknings- och ut-bildningsstrategi. Slutliga notat lämnas in senast den 15 november, och en vecka senare, den 20–22 november, kommer en talesperson från varje grupp att inför en filmkamera redogöra för sin grupps tankar och resonemang. De filmade inslagen pre-senteras på ”Innovation Day”.

Sju inspirationsseminarierEtt annat viktigt inslag i profileringspro-cessen är inspirationsseminarierna med inbjudna externa inspiratörer, som äger rum under sju torsdagseftermiddagar i höst med start den 4 oktober. Först ut är Cecilia Nahnfeldt från Karlstads universi-tet, som inleder seminariet med rubriken ”Är det nå’n idé? Om innovationer och hum-/samforskning”.

– Seminarierna ska, som namnet an-tyder, förhoppningsvis vara inspirerande. Den externa gästen inleder och därefter är idén att deltagarna ska utbyta tankar, kunskaper och erfarenheter med varan-dra. En person från Högskolan är värd och diskussionsledare vid varje semina-rium som också ska dokumenteras, säger Carina Ihlström Eriksson.

Avslutningen på denna del av profile-ringsprocessen blir ”Innovation Day” den 29 november. Då är all personal på Hög-skolan inbjuden till en heldag kring olika perspektiv på innovation. Dagen avslutas med fest på kvällen.

– Jag uppmanar alla att gå in på webben och anmäla sig redan nu till denna dag. Då ska vi redovisa alla samtal och inspirations-seminarier som har ägt rum under hösten, och fortsätta diskussionerna om vad det innovationsdrivande lärosätet innebär och står för. Till Innovation Day har vi bjudit in två externa föreläsare, bland andra Ce-cilia Hertz, industridesigner och rymdfors-kare. Hennes perspektiv på innovation är verkligen innovativt, det vågar jag lova, sä-ger Carina Ihlström Eriksson.

www.hh.se/profilerimgLäs mer om profileringsprocessen på www.hh.se/profilering. Där kan du följa processen och anmäla dig till seminarier och Innovation Day. Ett tips är att kika in då och då, så att du kan hålla dig infor-merad om vad som händer i Högskolans utveckling.

LENA LUNDÉN

Under våren har Sektionen för humaniora, HUM, prövat en ny kurs i innovativt entrepre-nörskap där studenterna har fått utveckla egna affärsidéer. Tanken är att det ska bli en bestående kurs.

Kursen har genomförts inom ramen för projektet Innovativt entreprenörskap ge-nom kreativitet och nytänkande i kultur- och turismutbildningar, som Tillväxt-verket har beviljat medel till. Målet med projektet är att stimulera och träna stu-denternas förmågor till entreprenörskap vid kultur- och turismutbildningar.

Kursen genomfördes som näst sista delkurs vid programmet Kultur, kom-munikation och administration och har bestått av föreläsningar och seminarier i bland annat entreprenörskap, företags-utveckling, marknadsföring, kulturföre-

tagande och hållbart före-tagande. Flera gästföreläsare har bjudits in och studen-terna har ock-så fått ta del av hur Region Halland arbetar med att sti-mulera företagande inom kultur.

Värdefulla kontakter– Den övergripande responsen från stu-denterna var att det var ett bra moment i utbildningen och att det är bra att ut-veckla det kreativa tänkandet. Vad man än jobbar med är det bra att veta hur man utvecklar företag, säger Kristina Thorell, lärare och projektledare för projektet.

– Det bästa med kursen var att studen-terna fick förbereda sig i att starta företag och lära sig kreativt tänkande men också

att de fick värdefulla kontakter inom kul-turnäringen, tycker Kristina Thorell.

Utveckla affärsidéerExaminationsuppgiften bestod i att ta fram och utveckla en affärsidé inom kul-tur- eller turismområdet. Idéerna presente-rades under en workshop i maj, dit även aktörer inom kultur- och turismnäringen var inbjudna.

– Det var många blandade idéer. En del var väldigt bra och genomförbara, vissa har en bit kvar innan de går att ge-nomföra, säger Kristina Thorell.

Under sommaren har hon arbetat med en utvärdering av hur kursen kan utveck-las framöver.

– Jag ska ta fram en kursbeskrivning och tanken är att den ska finnas tillgänglig för alla på lärosätet så att den kan integre-ras i olika program, säger Kristina Thorell.

LINDA LUNDELL

Kristina Thorell

Innovativt entreprenörskap på HUM

44

”Entreprenörens drivkraft är det viktigaste”Nicolas Hassbjer om Högskolan, HMS och utnämningen till hedersdoktorHan startade och drev ett av världens ledande företag inom industriella kommunikations-system i över 20 år. I dag arbetar Nicolas Hassbjer som styrelse-proffs. Men det var på Högskolan i Halmstad som allting började.

– Jag hade inte suttit här om det inte hade varit för utbildningen i datorsystemteknik på Högskolan. Jag hade inte heller blivit så duktig på teknik om jag inte hade haft de lärare jag hade. De byggde verkligen upp in-tresset för hur roligt det är med digital tek-nik. Utan dem hade det nog inte blivit nå-got HMS, säger Nicolas Hassbjer.

Efter teknisk linje på gymnasiet sök-te han till utbildningen i datorsystemtek-nik inriktning mekatronik på Högskolan i Halmstad.

– Jag intresserade mig för teknik redan som barn. När jag var 12 år gjorde jag elektro-nik som jag sålde till kompisar, berättar han.

Utbildningen på Högskolan i Halmstad blev en fullträff och efter den första kursen i digitalteknik blev intresset för elektronik bara större.

– En av lärarna jag hade var Bertil Svens-son. Han byggde upp intresset för den di-gitala elektroniken, och i och med det som jag hade lärt mig innan förstod jag direkt vilka revolutionerande saker man kunde göra med den nya tekniken, berättar Nico-las Hassbjer.

Anda av entreprenörskapHögskolan, som på den tiden fanns på Eke-tånga, hade redan då en stark anda av entre-prenörskap, minns Nicolas Hassbjer.

– Främst var det utvecklingsingenjörerna som var kända för sitt entreprenörskap, men vi hade ett stort inslag av det på datorsys-temteknikprogrammet också. Alla var in-riktade på att göra ett examensjobb med en produkt som gick att sälja.

Och det var just examensarbetet som lade grunden till HMS. Först handlade ex-amensjobbet om att hjälpa ett företag med att undersöka styrsystemet i en maskin.

Men Nicolas Hassbjer frågade om han fick ändra examensjobbet till att i stället ut-veckla en ny produkt. Till den behövdes väl-

digt många kablar, och det var då han kom på idén att i stället bygga ett nätverkssystem i maskinen.

– Jag var själv ute och installerade och det blev 300 kablar i den här maskinen. Då insåg jag att det här kan jag lätt, med hjälp av mik-roprocessteknik, bygga ett nätverkssystem till så att det bara blir en enda kabel.

Prototypen blev början till de kommuni-kationssystem för industriella nätverk som HMS Industrial Networks AB tillverkar i dag.

Startade företagEfter examen flyttade Nicolas Hassbjer till-baka till föräldrahemmet i Falsterbo och startade företag och satsade på att vidareut-veckla prototypen.

– Den första tiden jobbade jag nog 120 timmar i veckan med att få funktionsproto-typen till en riktig produkt. Efter sex måna-der kunde jag börja leverera den.

Företaget blev lönsamt redan efter första året och omsatte 700 000 kronor. Då flyt-tade han firman till Halmstad, och blev den första hyresgästen i en byggnad som i dag är en del av Högskolans campus (hus C). I den 20 kvadratmeter stora lokalen inrym-des både tillverkning och utveckling.

Detta var 1989. Efter det har HMS In-dustrial Networks både flyttat och expan-derat flera gånger om. Sedan 2007 huserar HMS i en fem tusen kvadratmeter stor lokal vid centralstationen i Halmstad. Företaget har 250 anställda och en omsättning på 390 miljoner kronor. HMS har också egna dot-terbolag med försäljning och teknisk sup-port i 10 olika länder, bland annat i USA, Tyskland, Japan, Italien och Frankrike.

Förankring i HögskolanHMS Industrial Networks har alltid haft en stark förankring i Högskolan i Halmstad.

Entreprenör. Efter 21 år avgick Nicolas Hassbjer som vd på HMS Industrial Networks. Numera är han vice ordförande i styrelsen och jobbar som styrelseproffs. Bland an-nat är han ordförande i Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. ”Något som jag har lärt mig är att drivkraften på entreprenören är viktigare än hur mycket riskkapital man kan få ihop. Egen lönsam försäljning är mycket bättre än riskkapital”, säger Nicolas Hassbjer som har ett stort intresse för näringslivsutveckling.

55

Unik internationell doktorandkursUnder två veckor i augusti sammanstrålade doktoran-der från hela Europa i en unik doktorandkurs i fjärrvärme vid Högskolan i Halmstad. Syftet var att stärka det europeiska fjärrvärmenätverket.

Kursen är den första i sitt slag och bland deltagarna finns inte mindre än 36 dokto-rander från 12 länder.

– Fokus ligger på Europa där många länder ligger långt framme när det gäller utvecklingen av fjärrvärmesystemet. Flest deltagare har vi från Sverige och Danmark, men vi har även doktorander från länder som Rumänien, Tjeckien, Spanien och Belgien, säger kursledaren Sven Werner.

Framstående fjärrvärmeexpertSven Werner är professor i energiteknik vid Högskolan och en av de främsta fjärr-värmeexperterna i Europa. Tillsammans med en kollega har han tagit fram en eu-ropeisk kursbok på engelska om fjärrvär-me och fjärrkyla. Boken ska publiceras först efter nyår, men testas och utvärderas under den pågående kursen.

Spanska Maria Eguaras Martinez är doktorand i arkitektur och samhällsplane-ring vid universitetet i Navarra. Förra året forskade hon vid Högskolan i Halmstad, och nu har hon kommit tillbaka för att del-ta i den internationella fjärrvärmekursen.

– En av de största anledningarna till att jag har kommit hit är att få ta del av Sven Werners nya kursbok, den kunskap han de-lar med sig är den absolut bästa man kan få.

Energiförsörjning är en gemensam frå-ga för många länder. Genom att fjärrvär-men vinner större marknadsandelar kan koldioxidutsläppen bli lägre, det krävs mindre mängd bränsle till energisystemet, och möjligheterna att återvinna är större.

– Dessutom behöver vi inte importera energi i samma utsträckning som i dag. Det finns med andra ord mycket vi kan vinna på att bygga ut fjärrvärmen i hela Europa, säger Sven Werner

Svensk studie visar vägen?I dag värms 12 procent av Europas bygg-nader upp med fjärrvärme, att jämföra med Sverige där procentandelen är betyd-ligt större, 60 procent. Enligt Sven Wer-ner är en satsning på fjärrvärme en förut-sättning för att EU ska nå sina energimål 2050. I en studie som han publicerade tillsammans med en doktorand tidigare i år, skriver han att ett utbyggt fjärrvär-mesystem som står för 50 procent av vär-meförsörjningen skulle kunna ge en årlig vinst på cirka 130 miljarder kronor per år.

– Högskolan i Halmstad har ett sam-arbete med Aalborgs Universitet i Dan-mark. Tillsammans har vi tagit fram för-studien Heat Roadmap Europe 2050, där vi visar på alternativ till EU-kommissio-nens strategier för att minska utsläppen av koldioxid.

Studien har redan fått stor uppmärk-samhet, bland annat har den presente-rats vid internationella energi- och fjärr-värmekonferenser där representanter från EU-kommissionen har deltagit.

HANNA JOHANSSON

”Entreprenörens drivkraft är det viktigaste”Nicolas Hassbjer om Högskolan, HMS och utnämningen till hedersdoktor

Bild: LINDA LUNDELL

Entreprenör. Efter 21 år avgick Nicolas Hassbjer som vd på HMS Industrial Networks. Numera är han vice ordförande i styrelsen och jobbar som styrelseproffs. Bland an-nat är han ordförande i Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. ”Något som jag har lärt mig är att drivkraften på entreprenören är viktigare än hur mycket riskkapital man kan få ihop. Egen lönsam försäljning är mycket bättre än riskkapital”, säger Nicolas Hassbjer som har ett stort intresse för näringslivsutveckling.

Främst har det varit genom samarbeten med studenter som har gjort sina examensarbeten på HMS. Många av dem har också fått jobb där.

– Vi har anställt väldigt mycket folk från Högskolan. Och det har inte bara varit tekni-ker och ingenjörer, utan även ekonomer och marknadsförare. Mer än hälften av medarbe-tarna kommer från Högskolan.

I november förra året utsågs Nicolas Hass-bjer till hedersdoktor i informationsteknologi på Högskolan. Titeln är han mycket stolt över.

– Jag blev väldigt rörd över att Högskolans fakultetsnämnd ville utse mig till hedersdok-tor. Jag satsade hundra procent av min tid i 20 år åt att bygga ett företag och skapa en massa arbetstillfällen, så för mig kändes det som ett extra fint erkännande, säger Nicolas Hassbjer.

Läs ett längre reportage om Nicolas Hass-bjer på www.hh.se. LINDA LUNDELL

Ur rektors krönika, augusti 2012.

Under ett drygt decenni-um har det svenska hög-skolelandskapet präglats av ökad konkurrens och uttalade krav på tydlig profilering. I stället för ständig expansion måste vi avgränsa och fokusera bättre. Det är inte ett önskemål. Det är ett ”måste” om vi ska hävda oss framöver.

Läs hela krönikan på www.hh.se/rektorskronika

6

… Frida Stranne, universi-tetslektor i statsvetenskap på Högskolan i Halmstad, som är Svenska Dagbladets expert i samband med bevakningen av det amerikanska presidentvalet. Hur kommer det sig att du har kommit med i den här panelen? – Jag fick en förfrågan via e-post i mitten på april om jag ville delta i Svenska Dag-bladets bevakning av presidentvalet. De hade hittat mig på internet och sett att jag har skrivit en avhandling om amerikansk

utrikes- och säkerhetspo-litik – och att jag har varit i Washington under de senaste två president-valen, vilket kanske gjorde det extra intressant.

Vad betyder det för Högskolan i Halmstad?– Det tror jag att någon annan måste svara på. Men ju mer vi kan synas i oli-ka sammanhang, desto bättre. Vi har så mycket bra forskning här och jag har så

många duktiga kolleger som aldrig syns, så jag hoppas att Svenska Dagbladets ini-tiativ att lyfta fram nya namn i en sådan här stor fråga kan innebära att man kan göra det även i andra sammanhang.

Vad får du göra?– Jag blir uppringd några gånger i veck-an för att svara på panelfrågor om oli-ka saker. Fram till mitten av november kommer det att göras flera omfattande reportage om frågor som rör president-valskampanjen, som med jämna mellan-rum publiceras i Svenska Dagbladets pap-perstidning och webb. Jag kommer att vara i USA även under detta presidentval, det blir tredje gången som jag är på plats i Washington.

LINDA LUNDELL

Vegetarisk kost bra för hälsanAtt äta vegetarisk kost mins-kar risken för både cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Det gör även att man går ner i vikt, vilket faktiskt är fördel-aktigt även för normalviktiga personer. Det framkommer i de studier som Gunnar Jo-hansson, professor i hälsove-tenskap, har gjort.

Redan i sin doktorsavhandling under 1980-talet kom Gunnar Johansson fram till att risken för cancer är mindre med vegetarisk kost. Många år och forsknings-projekt senare hamnade Gunnar Johans-son på Högskolan i Halmstad 2009. Då inledde han en studie för att undersöka om vegetarisk kost också minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

I forskningsstudien fick 20 friska nor-malviktiga personer i åldrarna 20 till 60 år övergå till vegetarisk kost under 12 månader. Vid fyra tillfällen under perio-den togs prover på försökspersonerna och kostundersökningar gjordes. Resultatet av studien visar att deltagarna uppnådde likartade hälsovinster gällande risken för hjärt- och kärlsjukdomar som i den tidi-gare studien om cancer. Vegetarisk mat minskar alltså risken även för hjärt- och kärlsjukdomar, enligt Gunnar Johanssons forskning.

– Den viktigaste riskmarkören för hjärt- och kärlsjukdomar – LDL-koles-terol i blod – minskade med 13 procent, berättar Gunnar Johansson.

Gick ner i viktMen försökspersonerna i Gunnar Johans-sons studie visade sig även gå ner i vikt. Ef-ter tre månader med vegetarisk kost gick de i genomsnitt ner två kilo per person. Vikten höll de forskningsperioden ut.

– Detta skedde helt oavsiktligt. De fick inga instruktioner om att gå ner i vikt, bara att äta vegetariskt, säger Gunnar Johansson som är mycket förvånad över resultatet.

Han tror att det kan bero på att den

kost som deltagarna åt innehåller myck-et kolhydrater (rotfrukter, grönsaker och fullkornsprodukter). Dessa ger starka mättnadskänslor vilket i sin tur gör att man inte orkar ”överäta”, det vill säga äta sig alltför mätt.

– Generellt sett verkar det vara pro-dukter med mycket komplexa kolhy-drater som mättar bäst, som till exempel potatis. När man äter det hinner mätt-nadssignalerna komma till hjärnan innan man har överätit, förklarar Gunnar Jo-hansson som avfärdar teorier om att und-vika kolhydrater.

Hälsovinster för normalviktigaSärskilt intressant, menar Gunnar Johans-son, är resultatet att det verkar vara fördel-aktigt att gå ner i vikt även för dem som räknas som normalviktiga. I den BMI-in-tervall som används klassas de som har ett BMI på mellan 20 och 25 som normal-viktiga. Enligt Gunnar Johanssons studie finns det alltså hälsovinster att göra även för dem som minskar sitt BMI inom den-na intervall.

– Det är intressant att även de som ge-nerellt sett inte är i riskzonen för ohälsa har nytta av att äta en hälsosam vegetarisk kost. Det tyder på att riskerna förändras gradvis i kroppen. Man kan alltså inte bara tänka kategoriskt, säger Gunnar Johansson.

LINDA LUNDELL

Hälsosamt. Vegetarisk kost minskar risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Man går även ner i vikt, visar Gunnar Johanssons studie.

Bild:LINDA LUNDELL

Bild: LINDA LUNDELL

Expert. Frida Stranne är SvD:s forskarexpert i samband med det amerikanska presidentvalet.

HALLÅ DÄR ...

7

Göran Sidén en nestor i vindkraftHan har gjort sig känd som en av Hallands största förespråka-re för vindenergi och har bland annat varit med att starta Högskolans energiingenjörs-program. Göran Sidén, univer-sitetslektor i energiteknik, är på många sätt Hallands egen nestor i vindkraft. I början av 1990-talet blev Göran Si-dén, tillsammans med flera andra lära-re på Kattegattskolans tekniska gymna-sium, värvad till Högskolan i Halmstad. Han fick då en tjänst som universitets- adjunkt. Högskolan, som var en relativt ny högskola, expanderade kraftigt, vilket gav Göran Sidén många nya möjligheter.

1995 startade han en helt ny kurs i vindkraftteknik. Det var den första hög-skolekursen i landet som handlade om vindkraft.

– Det var ett helt nytt område som det inte fanns något utbildningsmaterial till, så jag fick själv ta fram material och utar-beta kurslitteratur, berättar Göran Sidén.

I tio år har han också varit gästföre- läsare vid en energikurs på Lunds Tek-niska högskola. Men det är först nu som LTH har startat en kurs i vindkraftteknik.

– Där ligger Högskolan i Halmstad 15 år före, säger Göran Sidén nöjt.

2001 var Göran Sidén med och starta-de Energiingenjörsprogrammet på Hög-skolan i Halmstad. Första året var det så få sökande att programmet inte kunde starta, men andra året gick det lite bättre.

– Det var väldigt få sökande de första åren, men sedan har intresset ökat för varje år. Nu är det ett stabilt program som stu-denterna verkar uppskatta. Studenterna som har gått programmet har inte heller haft några problem att få jobb, säger Gö-ran Sidén som så här i efterhand är tack-sam över att programmet inte lades ner.

Göran Sidén har alltid varit väldigt miljöintresserad och tycker att man ska ta hand om miljön på ett hållbart sätt. Redan när han läste till civilingenjör på KTH 1973 insåg han att oljan var en be-gränsad resurs. Då stod oljan för ungefär 80 procent av Sveriges energiförbrukning.

– Då kom den första oljekrisen. Ti-digare hade oljan varit jättebillig, men

plötsligt blev den mycket dyrare. Då in-såg jag att vi måste börja utnyttja förny-bara energikällor som vindkraft, bioener-gi, vattenkraft och solenergi, säger Göran Sidén som menar att det i Halland är sär-skilt gynnsamt med vindenergi eftersom det blåser mycket här.

– Halland är ett vindkraftlän med väl-digt gamla anor. Redan på 1700-talet byggde man stora väderkvarnar för att ut-nyttja vindens energi. Det är bara Öland och Gotland som kan mäta sig med Hal-land när det gäller att tidigt börja utnytt-ja vindens energi, berättar Göran Sidén, som själv var med och startade de första vindkraftverken i Halmstad.

Vindkraftverk i HalmstadNär han jobbade som lärare på Katte-gattsgymnasiet i Halmstad i slutet på 1980-talet började en grupp lärare att in-tressera sig för vindkraft, och 1989 bilda-des bolaget Kattegatt vindkraft AB.

– Vi fick 300 aktieägare i bolaget och då byggde vi de första två nätanslutna vindkraftverken i Halmstad. Kort därefter byggdes ett tredje, berättar Göran Sidén.

1992 var de tre vindkraftverken i drift på Kistinge. Det blev en bra ekonomisk af-fär, men bolaget såldes till Eolus vind AB.

– Jag har fortfarande nycklar till vind-kraftverken och gör studiebesök där var-je år. Alla mina studenter har varit uppe i maskinhuset. Det är en stor tillgång i job-bet som lärare och det uppskattas mycket

av studenterna, berättar Göran Sidén.

Bok om förnybar energiTrots att Göran Sidén har jobbat som lä-rare på Högskolan i mer än 20 år har det inte blivit av att han har satsat på att fors-ka. Fokus har i stället legat på att utveckla nya kurser och program och då har tiden inte riktigt räckt till.

– När jag fyllde 61 år gick jag ner till halvtid. Då skulle jag kunnat skriva en av-handling, men då skrev jag en bok i stäl-let, säger han.

Boken Förnybar energi kom 2008 och är skriven för studenter på bland an-nat Energiingenjörsprogrammet. Boken handlar, som namnet antyder, om förny-bara energikällor och har särskilt fokus på Sverige, som har väldigt många förnybara energikällor.

– Jag har lärt mig mycket och har upp-täckt saker som jag inte kände till när jag skrev boken, säger Göran Sidén som tyck-er att han, genom att skriva boken, har fått ännu djupare kunskaper i ämnet.

Göran Sidén, som numera har fyllt 67 år, gick egentligen i pension vid årsskiftet, men jobbar kvar på halvtid året ut. Jobbet som lärare har han alltid trivts bra med.

– Jag tycker fortfarande att det är väl-digt roligt att komma till jobbet. Jag har bara fått jobba med ämnen som jag är väl-digt intresserad av och det är inte alla som får göra det, avslutar han.

LINDA LUNDELL

Bild: LINDA LUNDELL

Vindkraftsförespråkare. Göran Sidén, universitetslektor i energiteknik, har under sina 20 år på Högskolan bland annat hunnit med att starta en helt ny kurs i vindkraftteknik, han var också med och grundade Energiingenjörsprogrammet och har skrivit en bok om förnybar energi.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: nyheter@hh.se. Ansvarig utgivare: Lena Lundén. Skribenter: Linda Lundell och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se

… Louise Nilsson, universitets-adjunkt i juridik, som har blivit vald till nytt huvudskyddsom-bud på Högskolan med inrikt-ning på psykosociala arbetsmil-jöfrågor.

Hur kommer det sig att du ville enga-gera dig i detta?– En av anledningarna var att vi länge hade sökt ett huvudskyddsombud som skulle ersätta Marianne Magnusson när hon gick i pension. Jag blev tillfrågad tidi-gare under våren, men avböjde då. Jag in-såg sedan att jag är alldeles för intresserad för att låta bli. Jag är en sådan person som vill att alla ska må bra, och jag har väldigt bra erfarenheter av den psykosociala ar-betsmiljön från tidigare arbetsplatser, och därför kände jag att jag måste ta det här uppdraget. Jag brinner för att vi ska ha en bra arbetsmiljö och för att folk ska tycka att det är roligt att gå till jobbet.

Vad gör ett skyddsombud respektive huvudskyddsombud?– Skyddsombud fungerar som ombud för arbetstagarna i olika arbetsmiljöfrå-gor. De ska också verka för en tillfreds-ställande arbetsmiljö och vaka över att det systematiska arbetsmiljöarbetet följs. Här på Högskolan har skyddsombuden

olika sektioner som sitt område. Huvud-skyddsombudets uppgift är att samord-na skyddsombuden på arbetsplatsen och att företräda dem. Huvudskyddsombu-det har också ansvar för de frågor som rör hela Högskolan eller ärenden som rör mer än en sektion. Det är också huvud-skyddsombudet som sitter med i arbets-miljökommittén.

Du är huvudskyddsombud med inrikt-ning på de psykosociala arbetsmiljö- frågorna. Vad innebär det?– Det är viktigt att man känner sig sedd

av sin chef och att man kan vara med och påverka sitt arbete, likaväl som att man tar hand om sig själv. Jag tycker att såväl le-darskapet, den faktiska arbetsbelastningen som hanteringen av stress är några av de frågor som är både viktiga och intressanta.

Vad ska man göra om man har problem med sin arbetsmiljö?– Då ska man först och främst vända sig till sin chef. Får man inte gehör därifrån eller om man inte vill prata med sin chef vänder man sig i stället till sitt skyddsom-bud. De har tystnadsplikt och får inte lov att föra information om en enskilds per-sonliga förhållande vidare utan samtycke. Vid specifika frågor får skyddsombudet tala med chefen.

Det är många förändringar på gång på Högskolan just nu – hur påverkar det skyddsombuden?– Förändringar kan naturligtvis påverka arbetsmiljön. Innan jag tillträdde som hu-vudskyddsombud tog de lokala skydds-ombuden hand om de högskoleövergri-pande processerna. Nu när jag har tillträtt ska jag som huvudskyddsombud följa dessa, och då är det viktigt att synas på arbetsplatsen för att kunna lyssna in ar-betstagarnas åsikter kring förändringarna. Först då kan jag skaffa mig en bild av si-tuationen så att jag kan företräda arbets-tagarna på bästa sätt.

LINDA LUNDELL

HALLÅ DÄR ...

Bild: LINDA LUNDELL

Samordnar skyddsombuden. Louise Nilsson på SET är Högskolans nya huvudskyddsombud med ansvar för psykosociala arbetsmiljöfrågor.

PÅ NYA JOBBZoom tar paus i höstVärlden förändras och Zoom med den …

Under hösten tar Zoom en paus och kommer inte att ges ut. Medan vi funde-rar över hur framtidens Zoom ska se ut och vilket innehåll den ska ha, bland an-nat med utgångspunkt i den utvärdering av Zoom som gjordes förra året, fortsätter

vi naturligtvis att informera om vad som händer på Högskolan fast i andra kanaler, med Insidan som huvudforum för inter-na nyheter. Så fortsätt att tipsa oss om allt spännande och intressant som händer, så att vi kan berätta det både för omvärlden och internt för varandra. Tipsadressen är nyheter@hh.se.

Marie Wilhsson, doktorand i hälsa och livsstil, fr.o.m. 12-09-03.Alina Franck, doktorand i hälsa och livs-stil, fr.o.m. 12-10-15.Sabrina Luthfa Karim, doktorand i in-novationsvetenskap, fr.o.m. 12-10-01.Martin Bergman, doktorand i maskin-teknik inriktning funktionella och visu-ella ytor, fr.o.m. 12-09-01.

”Det är viktigt att man känner sig sedd”