2019-08-27 barn och grundskolan screeningplan · 2019. 8. 30. · 2019-08-27 5 utmana, åtgärda...

2019-08-27

1

BARN och GRUNDSKOLAN

Screeningplan

Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs-, skriv- och

matematikutveckling.

Delaktiga i framtagandet av screeningplanen:

Charlotte Fredholm, speciallärare och förstelärare

Kajsa Nyman, specialpedagog Skolservice Åsa Romson, speciallärare och förstelärare

Josephina Wallström, speciallärare och förstelärare

Kommunens speciallärare, talpedagoger och specialpedagoger har beretts möjlighet att påverka innehållet.

Särskilt stöd

Extra anpassningar

Ledning, stöd och stimulans

Detta material är under revidering läsåret 19/20. För detta läsår har följande

ändringar gjorts:

Förskoleklass: Bornholmsmodellen, Bokstavskännedom och Diamant AF

tas bort som obligatoriska test.

År 1: Nonsensord och Ord och Bild tas bort som obligatoriska test.

2019-08-27

2

Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 3

Ur styrdokumenten ................................................................................................................................. 3

Syfte med screeningplanen ..................................................................................................................... 4

Tidiga insatser .......................................................................................................................................... 4

Normering ............................................................................................................................................... 5

Praktiskt genomförande .......................................................................................................................... 5

Förskoleklass ........................................................................................................................................... 6

Åk 1 .......................................................................................................................................................... 7

Åk 2 .......................................................................................................................................................... 8

Åk 3 .......................................................................................................................................................... 9

Åk 4 ........................................................................................................................................................ 10

Åk 5 ........................................................................................................................................................ 11

Åk 6 ..................................................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Åk 7 ........................................................................................................................................................ 13

Åk 8 ........................................................................................................................................................ 14

Åk 9 ........................................................................................................................................................ 15

Ordlista .................................................................................................................................................. 16

Litteratur................................................................................................................................................ 20

2019-08-27

3

Inledning

På uppdrag av grundskolechefen i Täby inleddes under höstterminen 2015 ett arbete med att

se över och revidera Täby kommuns obligatoriska diagnosinstrument/screeningplan för tidig

upptäckt och uppföljning av elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Planen skall även

utökas med screeningar i matematik samt tester för uppföljning i läs-, skriv- och


Ur styrdokumenten

Skollagen 1 kap 4§:

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och

stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i

barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Ur läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara

likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de

nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma

sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika

förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar

för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan

undervisningen aldrig utformas lika för alla.


Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är

nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger

människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och

ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.


Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket

utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett

samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

2019-08-27

4

Syfte med screeningplanen

Tidig upptäckt av styrkor och svårigheter.

Utmana och sätta in åtgärder.

Arbeta förebyggande för att förhindra läs-, skriv- och matematiksvårigheter.

Likvärdig bedömning och uppföljning i kommunen.

Följa läs-, skriv- och matematikutvecklingen över tid - för alla elever i Täbys

kommunala skolor.

I screeningplanen kan man utläsa vad som är väsentligt att uppmärksamma i det dagliga

arbetet. Därefter listas Täby kommuns obligatoriska screeningtester samt vid vilken tidpunkt

testet ska genomföras. Därpå följer förslag till uppföljning utifrån screeningtesternas resultat.

Med normerade tester kan vi relativt enkelt och snabbt skilja ut vilka elever som behöver

uppmärksammas närmare. Klasscreening med normerade tester är också ett stöd vid planering

av undervisningen samt kan utgöra ett underlag för skolans resursfördelning. Det är rektors

ansvar att säkerställa att alla elever får de insatser och stöd som krävs för att nå

kunskapskraven.

Enligt samstämmig forskning är det viktigt att tidigt identifiera barn som är i riskzonen för att

utveckla läs-, skriv- och matematiksvårigheter. Skolan använder därför olika screeningtester

från förskoleklass till åk 9. Om resultaten indikerar att en elev kan vara i riskzonen för läs-,

skriv- och matematiksvårigheter görs en fördjupad pedagogisk kartläggning för att utreda

vilka åtgärder skolan bör vidta. I den fördjupade kartläggningen ingår individuella tester,

samtal med elev, föräldrar, lärare samt vid behov modersmålslärare. Det är av största vikt att

så tidigt som möjligt upptäcka och uppmärksamma elever med läs-, skriv- och

matematiksvårigheter för att kunna erbjuda stöd, anpassning och träning.

Vid överlämning mellan lärare, olika stadier och mellan skolor är det viktigt att elevens starka

sidor och utvecklingsmöjligheter lyfts fram. Det är också av stor vikt att elever som uppvisar

läs-, skriv- och matematiksvårigheter erbjuds rätt stöd. För att inte förlora kontinuitet är det

viktigt att mottagande pedagog tar till vara på information från avlämnande pedagog med

hänsyn till vilka arbetssätt och arbetsformer som tidigare används.

Tidiga insatser

Tidiga insatser skall sättas in för identifierade elever för att främja en fortsatt god läs-, skriv-

och matematikutveckling. Det är därför viktigt att uppmärksamma elevers språk- och

matematikutveckling i tidiga år. Inom varje årskurs beskrivs hur man tidigt kan upptäcka,

2019-08-27

5

utmana, åtgärda samt följa upp elever som behöver stöd i sin läs-, skriv- och


Normering

Normerade tester innebär att man kan jämföra en individs resultat eller klassresultat med en

referensgrupp av elever i samma ålder. De flesta av testerna är normerade utifrån den

niogradiga stanineskalan, där 4-6 är normalvärden och 7-9 är resultat över genomsnittet.

Resultat 1-3 är under genomsnittet och måste uppmärksammans, följas upp och pedagogiska

insatser måste sättas in (se ordlista, ”stanineskala”).

Praktiskt genomförande

Skolans rektor ansvarar för att organisera screening, följa upp och sätta in åtgärder utifrån

resultat. Vidare är det rektors ansvar att analysera, prioritera, strukturera, organisera och

fördela stöd och åtgärder utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå. Täby kommuns

screeningplan är ett levande dokument där förslag till uppföljning och åtgärder uppdateras

kontinuerligt. Materialet riktar sig till skolledning, elevhälsa, speciallärare/specialpedagoger

och pedagoger. Det är viktigt att lärare får ta del av planen för respektive årskurs och

skolämne. Utbildning och demonstrering av tester kommer att ske kontinuerligt.

2019-08-27

6

Förskoleklass I förskoleklass är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma:

Intresse för att lyssna och läsa böcker

Tydligt tal, ordförråd, förmåga att beskriva och återberätta

Fonologisk medvetenhet

Ramsräkning, antals- och storleksuppfattning, ordningstal och lägesord

Årskurs F-klass

Täby kommuns obligatoriska screeningtester

Tidpunkt

Förslag till uppföljning/åtgärd

Svenska

Kartläggning,

Skolverket ”Hitta

språket”

Höstterminen

Följa upp Bornholm i maj. Läsinlärning i 7 steg Fonolek ITPA3 Bornholmsmodellen Ingvar Lundberg

Bokstavskännedom Olofsson (namnge 8 bokstäver)

Matematik

Kartläggning,

Skolverket ”Hitta

matematiken”

Höstterminen

Adler – förmåga att snabbt se mängd Diamant AF Skolverket

Använda formativt och kontinuerligt:

God läsutveckling

2019-08-27

7

Åk 1 I årskurs 1 är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma:




Fonem/grafem

Språkljudsmedvetenhet, ljudenlig stavning

Ordavkodning, läsförståelse

Ramsräkning, antals- och storleksuppfattning, ordningstal och lägesord

Årskurs 1 Täby kommuns obligatoriska screeningtester

Tidpunkt


Svenska

Bedömningsstöd Skolverket

God läsutveckling/Skrivutveckling Ingvar Lundberg, Katarina Herrlin Bravkod LäSt Hur låter orden, Häggström, Brännström Hitta bokstaven, Häggström, Brännström Läsinlärning i 7 steg, Örtendahl Provia/Lexia LÄSK-pärmen Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning, SPSM Nonsensord Olofsson Ord och bild Olofsson

Matematik

Bedömningsstöd Skolverket

Diamant Färdighetstest A, Adler Stegmatte ALP


Nya språket lyfter

Förstå och använda tal – en handbok, McIntosh

2019-08-27

8





Stavning och skrivregler

Ordavkodning, läsförståelse, läsflyt

Växla strategi inom alla ämnen

Positionssystemet, benämnda tal och tidsuppfattning

Årskurs 2


Tidpunkt


Svenska

Läskedjor1 (bokstäver och ord) Jacobsson

Vilken bild är rätt? Lundberg

DLS Läsförståelse DLS Ordförståelse

oktober oktober februari februari

God läsutveckling/skrivutveckling Ingvar Lundberg, Katarina Herrlin Bravkod

Läsinlärning i 7 steg, Örtendahl DLS Bas, läsning, samma ljud, rättstavning LäSt LÄSK-pärm Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning SPSM Bedömningsstöd, Skolverket

Matematik

Färdighetstest B Adler

april

Diamant, Skolverket Stegmatte Matematikscreening I Adler

ALP Bedömningsstöd, Skolverket


Nya språket lyfter


1 Om diskrepansen på resultatet är större än 2, om bokstavskedjorna ligger två enheter eller mer över

ordkedjorna, bör man undersöka vidare avseende läs- och skrivsvårigheter.

2019-08-27

9









Årskurs 3


Tidpunkt


Svenska

Nationella prov

God läsutveckling/skrivutveckling Ingvar Lundberg, Katarina Herrlin

Bravkod Läsinlärning i 7 steg Örtendahl

LäSt DLS Bas, läsning DLS Bokstäver och meningar DLS Samma ljud DLS Rättstavning Vilken bild är rätt? LÄSK-pärm Läskedjor, Jacobsson

Lilla Duvan, Wolff

Matematik

Nationella prov

Diamant, Skolverket

Stegmatte Matematikscreening I, Adler ALP


Nya språket lyfter


2019-08-27

10

Åk 4

I årskurs 4 är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma:

Intresse för att lyssna och läsa böcker – högläsning och textsamtal

Ordförråd, förmåga att beskriva och återberätta




Läsa och skriva olika genrer



Årskurs 4


Tidpunkt


Svenska

DLS Läshastighet (Draken …)

DLS Rättstavning Läskedjor (ord och mening) Jacobson

oktober oktober oktober

Läskedjor(bokstavskedjor), Jacobsson Bravkod LäSt

Matematik

Färdighetstest C Adler

april

Matematikscreening II, Adler ALP


Nya språket lyfter


2019-08-27

11

Åk 5










Årskurs 5


Tidpunkt


Svenska

DLS Läsförståelse DLS Ordförståelse

oktober oktober

Lilla Duvan Wolff

Läskedjor, Jacobsson Bravkod

LäSt DLS Rättstavning 2

Matematik

Talserier Adler

Matematikscreening II Adler

ALP


Nya språket lyfter


2019-08-27

12

Åk 6










Årskurs 6


Tidpunkt


Svenska

Nationella prov

Läskedjor, Jacobsson

Bravkod LäSt

Matematik

Nationella prov


ALP


Nya språket lyfter


2019-08-27

13

Åk 7



Ordförråd, muntligt framförande







Årskurs 7


Tidpunkt


Svenska

DLS Läsförståelse A DLS Ordförståelse A

oktober oktober

Läskedjor, Jacobsson DLS Läshastighet DLS Rättstavning Bravkod Lilla Duvan Wolff

Matematik

Färdighetstest D Adler

april


ALP



2019-08-27

14

Åk 8











Tidpunkt


Svenska

Läskedjor, Jacobsson DLS Bravkod

Matematik

Matematikscreening II Adler ALP



2019-08-27

15

Åk 9











Tidpunkt


Svenska

Nationella prov

Läskedjor Jacobsson DLS Bravkod

Matematik

Nationella prov


ALP



2019-08-27

16

Ordlista

Arbetsminne Det minne som innebär förmågan att hålla all information i

huvudet under till exempel en räkneoperation.

Automatisering Att lära sig utantill med förståelse.

Auditiv perception Klara att tolka, urskilja och känna igen det personen hör.

Fonem Språkets minsta betydelseskiljande delar. Kan även kallas ljud.

Fonemisk medvetenhet Fonemisk medvetenhet är en del av den fonologiska

medvetenheten. Medvetenhet om ordens uppbyggnad i fonem

(ljud). Man uppfattar exempelvis skillnaden mellan vara och fara.

Fonologisk läsning Avkodar d.v.s. läser ut ordet med hjälp av de enskilda fonemen.

Fonologisk medvetenhet Medveten om att orden består av ljud, vilka de är och i vilken

ordning de kommer. Förståelse t.ex. för principen för rim samt att

ordet tåg är kortare än nyckelpiga.

Grafem Betydelseskiljande bokstavstyp, skrivtecken. Vid fonologisk

(ljudenlig) stavning står det ett grafem, (tecken eller bokstav) för

varje ljud. Vid ljudstridig stavning har ett fonem ofta flera grafem,

t.ex. sj-ljud eller tj-ljud.

Kognitiv utveckling Kunskapsutveckling som att förstå samband och analysera

komplexa sammanhang. Hit hör förmåga att minnas, dra slutsatser,

använda eget och främmande språk i olika sammanhang och för

olika sammanhang, göra matematiska beräkningar, se relationer,

upptäcka likheter och skillnader mm.

Logografisk läsning Kallas ofta logoläsning. När man känner igen ord på samma sätt

som man känner igen en bild, alltså utan att kunna bokstäverna.

Lägesord För att beskriva var någon/något befinner sig, t.ex. på och under.

Läsflyt Den sammanhållande länken, kittet, mellan avkodning och

förståelse. Vid gott läsflyt läser man med passande hastighet och

betoning så att det blir förståelse i det lästa.

Matematisk förmåga Den medfödda förmåga vi alla har att förstå idén med t ex antal

och volym, och i tanken och kanske med symboler (t ex i sanden

eller på papper) reflektera över och genomföra resonemang och

dra slutsatser om dessa fenomen.

2019-08-27

17

Metakognition Medvetenhet, uppsikt och ansvar för det egna tänkandet och

lärandet.

Morfem Språkets minsta betydelsebärande enhet. Kan även kallas orddelar.

Svenska språket är ett morfologiskt språk. Orden är uppbyggda av

orddelar, morfem t.ex. rotmorfem (grundord), prefix (förstavelser)

och suffix (ändelser). Att ha morfologisk förmåga är nödvändigt

för att uppnå god avkodning, gott läsflyt, god förståelse och säker

stavning.

Morfologisk medvetenhet Att känna igen meningsbärande delar i ett ord. Insikt om att

exempelvis orden lastbil och billast betyder olika saker.

Normering Statistisk behandling av testresultat så att man kan ange någon

form av standardpoäng. För att normeringen ska vara tillförlitlig

måste ett tillräckligt stort antal individer delta i utprövningen.

Ordningstal Vilken ordning talen kommer i t.ex. första och fjärde.

Ortografi Stavningssystemet i ett språk. Det svenska stavningssystemet är

fonologisk-morfologiskt. Den morfologiska principen är starkare

än den fonologiska när dessa system krockar med varandra. Denna

släktskapsprincip visar sig i exempelvis ordet havsörn.

Ortografisk-morfologisk läsning

Avkodning med hjälp av de betydelsebärande orddelarna,

morfemen. Man är inte hänvisad till att ljuda sig igenom ordet,

som vid fonologisk läsning, utan avkodar direkt de ortografiska

och morfologiska delarna i ordet.

Positionssystemet Talsystem där en siffras värde avgörs av dess plats (dess position) i

talet.

Prefix Förstavelse, t.ex. be-, in-, för- eller på-.

Prosodi Satsmelodi. Avser intention, rytm, accent och dynamik.

Ljudenhetens prosodiska egenskaper betoning, längd och ton kan

yttra sig på stavelse-, ord-, fras- eller satsnivå.

Rumsuppfattning Att kunna ange ett föremåls läge eller riktning.

Screening Översiktlig prövning av större grupp, t.ex. en hel klass eller

årskurs, för att skilja ut en mindre grupp för närmare kartläggning.

2019-08-27

18

Segmentering Att dela upp ord i ljud, stavelser eller orddelar, t.ex. ko består av

ljuden k och o, vitamin består av stavelserna vi, ta och min och

avvisade består av morfemen av, visa och de.

Semantisk medvetenhet Medvetenhet om ords betydelser och betydelsenyanser. Man

förstår synonymer, ord som betyder ungefär samma sak och

homonymer, ord som låter lika men kan ha olika betydelser.

Spatial förmåga Förmåga att tänka i rumsliga relationer och förändringar, t.ex. hur

något ter sig om det spegelvänds eller roteras 45 grader.

Språklig förmåga Innebär både att förstå språkets innehåll och att själv göra sig

förstådd.

Språklig medvetenhet Kallas även lingvistisk medvetenhet. Att vara språkligt eller

lingvistiskt medveten innebär att man förstår att språket inte bara

har en innehållssida utan även en formsida. Den som är språkligt

medveten kan frigöra sig från innehållet och rikta

uppmärksamheten mot språkets form samt reflektera över denna.

Språklig medvetenhet är ett samlingsbegrepp för

fonemisk/fonologisk medvetenhet (se ovan), morfologisk

medvetenhet (se ovan), syntaktisk medvetenhet vilket avser

språkets grammatik och meningsbyggnad, semantisk medvetenhet

(se ovan) samt pragmatisk medvetenhet, vilket har att göra med

interaktion.

Standardiserade test Test som utprovats på en större grupp, t.ex. en viss årskurs eller en

viss åldersgrupp. Testpoängen omvandlas till standardpoäng i en

standardskala, t.ex. stanine.

Stanine En statistisk normalfördelad niogradig skala. Ordet kommer från

det engelska orden ”standard nine”.

Stanineskala

Suffix Avlednings- eller böjningsändelse, t.ex. –ande, -ing eller -de.

http://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwixi5DCqPfLAhXFGCwKHYZLD2AQjRwIBQ&url=http://www.vasa.abo.fi/speccenter/sfsol artikel.pdf&psig=AFQjCNFyiO3IgUB5l2ynhObCdSusKsjgmA&ust=1459939474839831

2019-08-27

19

Syntax Hur man sätter ihop ord i en mening, meningsbyggnad eller

satslära.

Syntes Att sätta ihop ljud eller orddelar till ord, t.ex. s + o +l blir sol, sked

+ ar blir skedar.

Tallinje Linje där varje punkt på axeln (linjen) svarar mot ett tal.

Visuell perception Hur vi tolkar och känner igen det vi ser.

2019-08-27

20

Litteratur Adler, B. (2001). Matematikscreeening I, II. Nu-förlaget, Höllviken.

Adler, B. (2005). Vad är dyskalkyli? Nu-förlaget, Höllviken.

Brännström, L. & Häggstöm, I. (2010). Hur låter orden? Ing-Read AB Lindköping.

Brännström, L. & Häggstöm, I. (2014). Hitta bokstaven. Ing-Read AB Lindköping.

Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Natur och Kultur.

FDB. (2007). LÄSK-pärmen. Tips om läs- och skrivsvårigheter.

Forsbäck, M. & Olsson, I. (2008). Alla kan lära sig matematik. Natur och Kultur.

Häggström, I. (2008) Språklekar efter Bornholmmodellen. Ing-Read AB Lindköping.

Jacobson, C. (2001). Läskedjor. Hogrefe Psykologiförlaget.

Johansson, M.-J. (2009). LäsEttan. Natur och Kultur.

Järpsten, B. (2007). DLS Bas för skolår 1 och 2. Hogrefe Psykologiförlaget.

Järpsten, B., Taube, K. (2013). DLS för skolår 2 och 3. Hogrefe Psykologiförlaget.

Järpsten, B. (2010). DLS för klasserna 4-6. Hogrefe Psykologiförlaget.

Järpsten, B. (2002.) DLS för klasserna 7-9 och år 1 i gymnasiet. Hogrefe Psykologiförbundet.

Ljungberg, A-L. (2003). Att räkna med barn – i specifika matematiksvårigheter. Argumet Varberg.

Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass. Natur och Kultur.

Lundberg, I. & Herrlin, K. (2006). God läsutveckling. Natur och Kultur.

Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Natur och Kultur.

McIntosh. A. (2008). Förstå och använda tal - en handbok. Litorapid media AB.

Svenska Dyslexiföreningen. (2012). Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Skolverket. Nationella prov. http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov

Skolverket. (2009). Nya Språket Lyfter!

Skolverket. Diamant. http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/matematik/diamant-

1.196205

Rydkvist, M. (2012). Bornholmsmodellen – språklekar i förskoleklass. Bornholmsmodellen i praktiken.

Wolff, U. (2013). Mini DUVAN Test av fonologisk medvetenhet hos förskolebarn. Hogrefe Psykologiförlaget.

Wolff, U. (2010). Lilla Duvan Dyslexiscreening för årskurs 3, 5 och 7. Hogrefe Psykologiförlaget.

Wolff, U. (2006). Duvan Dyslexiscreening för ungdomar och vuxna. Hogrefe Psykologiförlaget.

Örtendal, M. (2014). Bli en läsare - Läsinlärning i 7 steg.

http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov

http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/matematik/diamant-1.196205

http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/matematik/diamant-1.196205

2019-08-27 barn och grundskolan screeningplan · 2019. 8. 30. · 2019-08-27 5 utmana, åtgärda...

Documents