aktuellt vid umeå universitet hÖsten 2007 · humanistiska fakulteten går på offensiven. nu ska...

aktuma k t u e l l t v i d u m e å u n i v e r s i t e t H Ö s t e n 2 0 0 7en t idning om forskning och utbi ldning

Fröken Sverige läkarstudent

Profilen Eva Bonnier

Författaren Torgny Lindgren kåserar

Fysikern Patrik TV-stjärna

Tränarråd från Tom Pietilä

Omslagsbild Gösta Wendelius

aktum

L

Mycket på gång vid Umeå universitetnobelpristagare, Högskoleverkets kvalitetskonferens, årshögtid och Humanistisk Offensiv. det är mycket på gång vid umeå universitet. Och det visar verkligen den bredd och dynamik som finns på detta lärosäte.

när eric s. maskin från institute for advanced study, Princeton, usa, packade sin resväska för att, för första gången, besöka umeå för att mottaga eric kempes pris 2007, fick han reda på att han erhållit ekonomipriset till alfred nobels minne. Han delar priset med leonid Hurwicz och roger B. myerson, för att de tillsammans lagt grunden till teorin för allokeringsmekanismer. teorin har bland annat hjälpt ekonomer att identifiera effektiva marknadsformer, regleringar och röstningsprocedurer.

Vid HSV:s kvalitetskonferens hade vi glädjen att lyssna till anders ”Flodis” Flodström, numera universitetskansler. Han konstaterade i sitt inledningstal att det är svårt att möta kvalitet i utbild-ning och forskning. men att detta ingalunda får hindra oss från att arbeta målmedvetet för att bli bättre och bättre. vidare menade han att vi må tycka vad vi vill om ranklistor, betydelse har de för många ungdomar när de ska välja lärosäte.

Humanistiska fakulteten går på offensiven. nu ska man vända den negativa trenden och satsar både internt och extent. internt bygger man en ny struktur med fyra institutioner som bas för ett antal tvärvetenskapliga enheter. externt ska man ut i näringslivet och förklara att humanistisk kompe-tens är ytterst värdefull: vi talar om etik, språk, historia, jämställdhet, mångfald, religion och kultur.

För att ytterliga belysa humanioras fundamentala betydelse, skriver den internationellt kände författaren torgny lindgren om framtiden i kåseriet på denna tidnings sista sida. torgny lindgren blev för övrigt hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten vid umeå universitet år 2000.

mycket annat positivt finns också att rapportera: • ProfessorThomasEdlundharfåttAndersJahresstoramedicinskaprisförsinbanbrytande forskning om nervsystemet och hjärnans tidiga utveckling.• Handelshögskolan(USBE)harsomettavsexlärosätenfåtträttattutfärda civilekonomexamen.(24sökte.)• Designhögskolanrankadsomenavvärldensfrämstadesignutbildningar.• StudenterfrånHandelshögskolanvisadeframfötternavidVMientreprenörskapiNewYork.

Trevlig läsning.

l e d a r e n

Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström

Redaktörer Anna Holmström, tel 090-786 65 [email protected]

Stefan Lybeck, tel 090-786 78 90 [email protected]@adm.umu.se

Tidigare nummer av Aktum Extrawww.umu.se/infoenheten/umu_internt/aktum

Adress InformationsenhetenUmeå universitet901 87 Umeåwww.umu.seTel 090-786 50 00 (vx)Fax 090-786 99 95

RedaktionCarina DahlbergAnna HolmströmStefan Lybeck

RedaktionsrådKristina SjögrenCamilla NorrbinBarbro RenkelGunnel GrelssonTommy EricssonDan FrostKjell GrankvistJan Mannberg

Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet

Tryck Tryckeri City Umeå AB

Upplaga 10 000

a k t u e l l t v i du m e å u n i v e r s i t e t

H Ö s t e n 2 0 0 7

Göran Sandberg, rektor

EX

TR

A

aktum extra • HÖSTEN2007 3

Lina ger ny puls till Fröken Sverige Lina Hahne från Kalix läser på läkarprogrammet

vid Umeå universitet. Hon är dessutom utsedd till Nya Fröken Sverige. Lina säger att fortsatta

studier var en förutsättning för att hon skulle ta på sig uppdraget som Fröken Sverige. Numera

måste man vara både klok och vacker för att uppnå den åtråvärda titeln. Sidan 5

Umefysikern Patrik Norqvist i rampljuset Patrik är rymdforskaren som blivit TV-kändis.

Han syns nu i flera svenska TV-kanaler. Kanske mest uppmärksammad har han blivit i Kanal 5:s

program ”Boston Tea Party”. Han förekommer på kända bloggsidor, dessutom har Patrik hunnit

ge ut sin andra bok. Sidan 6

Tom kör med raka puckar Tom Pietilä lägger inte fingrarna emellan, gammal hockeyspelare

som han är. Numera är han kanske mest känd som pappa till framgångsrika skidåkaren Maria

Pietilä-Holmner, Maria PH. Men de minnesgoda läsarna kommer ihåg honom som sjukgymnast

för ishockeylandslaget Tre Kronor under många år. Sidan 10

Eva Bonnier – en sann humanist Eva Bonnier har ett namn som förpliktar. Hon är den

första kvinnliga förläggaren i släkten. Naturligtvis är hon en sann förkämpe för humaniora. Och

nu har Eva Bonnier, en av kultursveriges mäktigaste personer, blivit styrelseledamot i Umeå

universitets styrelse. Sidan 14

Humaniora på offensiven mot näringslivet Humanistiska fakulteten vid Umeå univer-

sitet går nu på offensiven. Parollen är att världen behöver humanister. Internt gör man struktu-

rella och organisatoriska förändringar för att uppnå ökad effektivitet och kvalitet. Externt satsar

man på att knyta kontakter med det svenska näringslivet. Sidan 18

Anita bekämpar hiv och aids i södra Afrika Anita Sandström, alumn från Umeå univer-

sitet, kommer från den lilla byn Öravan, mellan Lycksele och Vilhelmina. Nu arbetar hon i den

något större staden Johannesburg i Sydafrika. Hennes arbetsuppgift är att bekämpa aids och

hiv i södra Afrika. Karriären inleddes när institutionen för epidemiologi och folkhälsovetenskap

startades. Sidan 24

Torgny Lindgren kåserar under rubriken: Framtiden? På sista sidan kan du, käre läsa-

re, njuta av ett briljant kåseri från den mirakulöse berättaren och författaren Torgny Lindgren,

just nu aktuell med sin roman ”Norrländsk Akvavit”. Att Torgny Lindgren är en internationellt

känd författare är vida bekant, mindre bekant är kanske att han är västerbottning och att han år

2000 utnämndes till hedersdoktor vid Umeå universitet. Sidan 32

INNEHåLL

4 aktum extra • HÖSTEN2007

Det började med att hon såg en affisch där det efterfrågades en sund förebild för tjejer.

– Jag tyckte det kändes som en rolig och spännande utma-ning att söka, berättar läkarstuderande Lina Hahne, som just avslutat dagens rond på Universitetssjukhuset i Umeå.

Fröken Sverigetävlingen har under de senaste åren varit nå-got av en diffus parentes. Krav på förnyelse i en tävlingsform som ansetts föråldrad, har idag lett till att konceptet stöpts om.

På <www.frokensverige.se> står att läsa: ”Från och med 2006 handlar Nya Fröken Sverige enbart om vem du är och vad du kan”.

Så mycket tid att visa vem hon är har det emellertid inte fun-nits för Lina Hahne, som oftast har fullt upp med studierna.

– Att jag skulle fortsätta min utbildning var en förutsätt-ning för att jag skulle ta på mig uppdraget, berättar Lina, som i alla fall startat en blogg för att berätta mer om sig själv och sina idéer.

Mer handfasta exempel på sysslor hon utfört som fröken Sve-rige är utformandet av smycken i samarbete med Unicef. Hon har också föreläst om livet som fröken Sverige och utbildning-en till läkare.

– Att föreläsa inför 1 200 personer var jobbigt, säger Lina, som bävar inför klasspresentationer i vanliga fall.

Men hon ser utnämningen ungefär som en utbildning där hon får prova på saker hon inte skulle gjort annars, och att

Lina ger ny puls till Fröken Sverige

Hon blev ursprungligen tvåa i tävlingen. Men i juni, två månader

efter finalen i Fröken Sverige, tog Lina Hahne emot beskedet

att hon tagit över titeln. Hon är nu inne på sin fjärde månad som

representant för Nya Fröken Sverige.

prata inför en folkmassa faller under den kategorin. Hon tycker att tiden som fröken Sverige varit positiv hittills.

– Det är väldigt spännande och liknar ju ingenting jag gjort förut, säger Lina. Sen tycker jag att det är kul att visa att en sportig, pluggig tjej också kan vara fröken Sverige.

Innan baddräktskungen Panos Papadopoulos 2004 tog över tävlingen gällde dock andra kriterier. Modellfotografen Bingo Rimér styrde då fröken Sverigeskutan med mottot ”Vi ska fokusera på den blonda svenska tjejen”. Papadopoulos tanke, att göra utnämningen till en projektanställning i grunden, har bevisligen funkat bättre än Herr Rimérs.

Som ett ytterligare bevis på ambitionen med att förkasta utseendefixeringen i Nya fröken Sverige kan sparkandet av den ursprungliga vinnaren ses. Isabel Lestapier Winqvist fråntogs nämligen titeln efter att det framkommit att hon fotats för magasinet FHM i baddräkt.

Att visa upp sig i fel sammanhang kan alltså vara ödes- digert, vilket Lina Hahne har i bakhuvudet när hon är ute på lokal. Men som läkarstuderande har hon inte så mycket tid över för att vara ute i glamoursvängen.

– Nä, den enda större festen jag deltagit i hittills är Dr. Albans femtioårsfest, säger Lina Hahne med ett leende.

TEXT HANNES FORSSELL

BILd GöSTA WENdELIUS


Umefysikern Patrik Norqvist i rampljuset

Så här skriver den kände bloggaren Alex Schuman i Afton- bladet:

”Filip och Fredriks panel bestående av världsfrånvända snillen i programmet ”Boston Tea Party” är en fantastisk idé. Så fort fysikern Norqvist öppnar munnen så öppnar jag den också. Större nörd hittar man inte. Han är urnörden... Han är fantastisk, jag älskar honom, han är som en ung Bosse Bildoktorn.”

Patrik ingår tillsammans med fyra andra forskare i den så kal-lade Superfemman, som sitter i panelen i Kanal 5:s TV-pro-gram ”Boston Tea Party”. De andra är statsvetaren Stig-Björn

Patrik på Boston tea Party i kanal 5: toppar aftonbladets innelista

Att ligga före Zlatan på Aftonbladets innelista är svårt. Men Patrik Norqvist, fysiker från Umeå universitet, har lyckats med den bedriften.

Ljunggren, läkaren Stefan Branth, psykologen Rio Cederlund och historiken Anders Blomqvist. Programledare är radarparet Filip Hammar och Fredrik Wikingsson.

Hur hittade Filip och Fredrik dig?

De letade på nätet efter vardagsfysik. Där hittade de Maria Hamrins och mina två böcker om vardagsfysik och nobelfysik i vardagen. De skaffade sig också information om att kollegan Krister Wiklund och jag arbetade med något som kallas Hol-lywood-fysik. Filip och Fredrik tog kontakt och jag nappade. Grabbarna är mer seriösa och professionella i ”verkligheten” och har på ett bra sätt tagit hand om oss nybörjare. Filip och

Programmet ”Boston Tea Party” i Kanal 5 har blivit en succé. Här Superfemman och

programledarna; från vänster Filip Hammar, Stig-Björn Ljunggren, Stefan Branth, Rio

Cederlund, Anders Blomqvist, Fredrik Wikingsson och vår egen Patrik Norqvist.

Patrik Norqvist, universitetslektor i fysik, har blivit en rikskändis via ett

antal framträdanden i olika sammanhang. Här ser vi honom dock i ett

vardagligare sammanhang på campus, med Norra Skenet i bakgrunden.


Umefysikern Patrik Norqvist i rampljuset

Efter succén med den populärvetenskapliga boken” Fysik i vardagen”, kommer nu Maria Hamrin och Patrik Norqvist, båda universitetslektorer i fysik vid Umeå universitet, ut med sin andra bok: ”Nobelfysik i vardagen – 100 nobelpris för- klarade i en mordgåta”.

Maria Hamrin och Patrik, universitetslektorer

vid Umeå universitet. Författarporträtt av Mats

Minnhagen.

När nobelprisen i fysik presenteras kan moti-veringarna många gånger verka omöjliga att förstå för en lekman. Att någon fått priset för ”upptäckter av asymptotisk frihet för den star-ka växelverkan” låter för de allra flesta väldigt obegripligt. Så behöver det inte vara, enligt författarparet Hamrin och Norqvist, till var-dags verksamma vid institutionen för fysik.

I den nya boken presenteras samtliga no-belpris i fysik – fram till och med år 2006 – på ett lättbegripligt sätt. Trots att många av prisen behandlar avancerad fysik, har de ofta lett fram till tillämpningar som vi idag har stor glädje och nytta av. Internet, TV, DVD, rönt-

ny bok från umefysikerna maria Hamrin och Patrik norqvist:

”Nobelfysik i vardagen”

Fredrik ”triggar” varandra i sändning och de har verkligen en förmåga att improvisera och associera blixtsnabbt.

Vad säger du om panelen?

Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren är härlig. Han talar i rubriker. Psykologen Rio Cederlund lessnade på sitt flick-namn och bytte namn till Rio efter en låt av Duran Duran. Läkaren Stefan Branth får givetvis stor plats när temat är kroppen. Historikerna Anders Blomqvist är kan-ske den mest tystlåtne och tillbakadragne i panelen. Ryk-ten säger att Filip och Fredrik ursprungligen funderade på den dynamiske och minst sagt verbale historieprofessorn Dick Harrysson från Uppsala universitet. Ska man få något sagt i panelen, gäller det att hålla sig framme.

Hur gick inspelningarna till?

Vi spelade in två program per dag i fem dagar, det vill säga sammanlagt tio program. Intensivt med andra ord, men kul. Ofta gick det som på räls, men visst spårade det ut ibland. Sista programmet innehåller bland annat en mas-sa djur i studion – och det gick inte utan vissa malörer, kan jag avslöja. Stående inslag i programserien är ”Veckans

macka”, där Krister och jag visar olika fysikexperiment. Insla-get har fått namn efter det fenomen att en macka alltid landar på fel sida, när man tappar den.

Är ”Boston Tea Party” för grabbigt?

Den kritiken har jag hört. Och kanske ligger det något i det. Programledarna är män, orkestern likaså och i panelen sitter bara en kvinna. Men Rio kan ta för sig och snackar lika myck-et som oss andra.

du har mer TV på gång?

Ja, min kollega Krister Wiklund, även han universitetslektor i fysik, och jag medverkar regelbundet i SVT:s lokalprogram ”Ef-tersnack”, där vi gör två galna vetenskapsmän Putte och Krille.

Dessutom ska jag medverka i TV4 i ett program, med aning-en mer seriös prägel, där vi ska diskutera årets nobelpris i fysik. Det uppdraget fick jag tack vare mitt föredrag om nobelfysik vid årets Bok- och biblioteksmässa i Göteborg.

Har du blivit en kändis nu?

Nej (skratt). Uppriktigt sagt har ännu ingen känt igen mig ute på stan eller i affären. Men det kanske kommer.

TEXT STEFAN LyBECK

BILd MATTIAS PETTERSSON OCH

CAMILLA SVENSK, KANAL 5

genapparater och mobiltelefoner är några ex-empel. Boken vänder sig till alla nyfikna som vill förstå vad nobelprisen handlar om. Där-utöver är framställningen kryddad med intres-santa och läsvärda anekdoter om personerna bakom prisen.

Boken är en detektivhistoria, där ett par mordgåtor med fysikaliska förtecken utgör grunden för handlingen. Polisen tvingas ta hjälp av två bekanta fysiker för att finna gär-ningsmännen. Rakel och Nicke från författar-nas förra bok ”Fysik i vardagen” gör på nytt entré.

Historien berör också många vardagliga mysterier, bland annat varför vattenvågorna är parallella mot stranden, varför ett rader-gummi bara suddar blyerts och varför växter inte gillar grönt ljus.

”Nobelfysik i vardagen” kan användas som kurslitteratur och/eller som inspirationskälla för fysiklärare. Den kan också användas som ren nöjesläsning för de person som roas av hur spännande nobelprisen och fysiken kan vara i vår vardag.

PO

RT

RÄ

TT M

AT

S M

INN

HA

GE

N


I nomineringen står bland annat: ”Informationsenheten med informationschef Ulla Nordlinder i spetsen har tillsammans jobbat framgångsrikt med studentrekrytering, nationell profi-lering och marknadsföring av Umeå universitet och Umeå som studentstad. Alla står de bakom en mycket viktig del av Umeås marknadsföring”

– Det har varit ett intensivt och tidspressat jobb men det har varit värt det. Ett konkret resultat är att antalet besökare på vår webb ökat med 92 procent. Från ca 133 000 per år 2005 till 226 000 per år 2006, säger Ulla Nordlinder.

Den strategi informationsenheten använt sig av för att mark-nadsföra sig har till stor del gått ut på att låta universitetets stu-denter, forskare och lärare berätta om hur det är att studera här. Kanalerna som använts är bland annat chatrum som Lunarstorm och Apberget, där besökare kunnat prata direkt

Universitetet nominerat till årets marknadsförareUmeå universitets informationsenhet var nominerad till priset

som bästa marknadsförare när den fjärde upplagan av UmeåGalan

gick av stapeln på Folkets hus den 15 november.

med anställda och studenter. Kampanjen har letts av John Molander vid informationsenheten, som genomfört den till-sammans med reklambyrån Vardag och interna reklambyrån Print & Media.

Peter Viksten på Vardag har samarbetat med universitetet un-der ett flertal år och har varit med om att rent praktiskt utfor-ma hur dessa kampanjer sett ut.

– Vi är väldigt nöjda med samarbetet, universitetets infor-mationsenhet har varit modiga och banat ny väg för hur mark-nadsföring kan se ut genom att använda dessa kanaler, tycker Peter Viksten.

Arrangörerna av galan är en blandning av näringslivsorga-nisationerna i Umeå, Umeå universitet, och Umeå kommun, där den gemensamma nämnaren är att värna om näringslivets utveckling i Umeå.

Universitetet var alltså både arrangör och nominerat till att vinna ett pris, men enligt Nils Paulsson från Marknadsfören-ingen, som delar ut priset, förekommer ingen svågerpolitik på galan.

– Universitetet sitter som arrangör med i styrgruppen av galan. Nomineringarna till årets marknadsförare diskuterades inte där, de överläggningarna skötte vi hos oss i Marknads- föreningen, berättar Nils Paulsson.

den strykande biljettåtgången vittnade om stort deltagar- intresse. Arrangörerna fick hänga upp skylten med ”slutsålt” två veckor efter att biljetterna börjat säljas. Deltagarna bjuds under dagen på debatt om Umeås framtid och utveckling. Senare under aftonen väntar galamiddag, upptåg, underhåll-ning och mingel för de runt 700 gästerna

– Syftet med galan är att uppmärksamma och hylla närings-livet samt skapa en mötespunkt för dem som är inblandade i en stor del av Umeås utveckling. Universitetet är en otroligt viktig tillväxtfaktor för regionen och det märks att de är måna om ett tätt samarbete med näringslivet, menar Anna Görans-dotter-Nilsson, projektledare för UmeåGalan.

I skrivande stund är vinnaren av priset som årets marknads-förare ännu inte korad.

Övriga nomineringar i prisklassen var mäklarfirman Boporten och musikfestivalen Umeå Open.

Träffa enstockholmaresom studerari UmeåPå Sacos studentmässa23-24 november, monter B06:21

Namn: Ulrika SvensonÅlder: 24Kommer ifrån: StockholmStuderar: BiomedicinHobby: Sport, film, musik,mat, vänner

Exempel från Umeå universitets fram-

gångsrika och nominerade kampanj.

TEXT HANNES FORSSELL


Varje år håller den internationella organisation SIFE – Student in Free Entreprise – världsmästerskap i entreprenörskap för studenter. Årets svenska lag kommer alltså i huvudsak från Handelshögskolan, USBE, vid Umeå universitet. Deras bidrag går i korthet ut på att väcka intres-se för företagande bland högstadie- och gymnasieungdomar.

– Det bästa med projekten har varit att det varit så kul att motive-ra andra. Vi kan komma in en klass, där eleverna verkar helt omotive-rade. När man lyckas vända dem och väcka deras intresse för företa-gande, så uppstår en härlig känsla, säger Akrem Abdu, student som fungerat som SIFE-koordinator.

Så här kommenterar Ehsan Aslani, student vid programmet för di-gital medieproduktion, framgången och upplevelsen:

– En unik möjlighet för mig som kreativ ”DMP-student” att kun-na arbeta tvärvetenskapligt med studenterna från Handelshögskolan och uppnå ett sådant här stort och bra resultat.

Umeåstudenter trea i VMåtta studenter från Handelshögskolan och en från programmet för digital mediepro-duktion vid Umeå universitet knep bronset vid världsmästerskapet i entreprenörskap, som nyligen avgjordes i New york.

Svenska VM-laget, från vänster: Ehsan Aslani, Niklas Hellström, Jonas Brorson,

Hanna Moström, Akrem Abdu, Jackob Hanell, Erik Johansson och Erika Lindmark.

Bakom kameran lagmedlemmen Stefan Ourell.

Aktum Extra frågade tre studen-ter vad de tycker om ombyggan-den av Samhällsvetarhusets rotun-da, som bland annat innehåller fyra stora hörsalar.

TEXT ANdREAS BORGSTRöM

OCH STEFAN LyBECK

BILd ANdREAS BORGSTRöM

Lindellhallen växer fram

Laget från Umeå tävlade mot ett femtiotal lag från hela världen. Umeå-laget blev alltså meriterande trea i sin klass. Sverige blev totalt fjärde bästa land från Europa, vilket är det bästa resultat vårt land uppnått.

SIFE Sverige grundades år 2004 på initiativ av Investor, Electrolux och Svenskt Näringsliv. Idag finns SIFE på tio universitet och högsko-lor i landet och engagerar hundratals studenter varje år. Syftet är att öka intresset för entreprenörskap och socialt ansvar bland studenterna.

TEXT STEFAN LyBECK BILd STEFAN OURELL

det stora projektet med

om- och tillbyggnad av

den helt nya Lindell-

hallen i Samhällsvetar-

huset börjar närma sig

sitt slut. I mitten av

januari 2008 beräknas

den stå klar.mathilda isaksson Läser till idrotts-psykolog och kommer från Växjö:

– störande moment under om-byggnaden är att jag måste gå en omväg när jag ska till Café tornet och Handelshögskolan. dessutom saknar jag verkligen uB-fiket, det vill säga universitets-bibliotekets fik. men jag måste säga att det är värt allt stök och besvär, för att jag tror att resulta-tet kommer att bli helt klockrent.

Fredrik svanberg Juridikstuderande från Björkarnas stad:

– Givetvis ser jag fram emot att lindellhallen ska bli klar i början på nästa termin. Ombygganden är helt nödvändig för det var inte vackert här före ombyggnaden. Personligen är jag störd av om- vägen till universitetsbiblioteket, uB, och att det legendariska uB- fiket är stängt. det sistnämnda gör att jag besöker både Humanist- huset och mit-huset.

maria lundberg Läser tredje terminen på Personalvetarprogram-met och kommer från Umeå:

– resultatet kommer att bli strå-lande. av den anledningen kan jag acceptera att det är lite besvärliga-re att gå till uB. Ärligt talat måste jag säga att den här rotundan i samhällsvetarhuset varit ganska ful. nu ser jag fram emot att det ska bli finare här och det är värt en del besvär.

– vad tycker du om projektet lindellhallen, är det värt allt buller och damm?


Han vet vad han talar om, Tom Pietilä, från Karleby i Österbotten, när han får ordet. Tom är utbildad sjukgymnast, uni-versitetsadjunkt vid Idrottsmedicin, seg-lare, hockeyspelare, tränare och på väg-gen i sitt arbetsrum har han SM-, VM- och OS-medaljer i hockey.

Just nu är Tom kanske mest känd ute i landet som tränare och pappa till sla-lomåkaren Maria Pietilä-Holmner, som sensationellt knep ett VM-silver vid världsmästerskapen i Åre i vintras. I me-dia nämns Maria PH som skiddrottning-en Anja Pärsons givna efterträdare.

dagens Nyheter skrev så här den 18 februari efter dottern Maria PH:s över-raskande silvermedalj i Åre:

”Tom Pietilä är en av Sveriges mest erfarna sjukgymnaster i idrottssamman-hang och jobbade under 14 år med Tre Kronor. Anjas pappa, Anders Pärson,

Tom kör med raka puckarRaka puckar, raka besked, rak kommunikation och snabba beslut.

Tom Pietilä talar. Och han är född och uppvuxen i Finland.

kände Tom och använde hans experthjälp för att bygga Anjas mästarkropp.

Den erfarenheten har kommit väl till pass när Toms egen dotter satsade på sam-ma sport.

– Utförsåkning är en komplicerad sport. Jag har lärt mig mycket av Anders, säger Tom Pietilä, som grät glädjetårar när dotterns VM-medalj var klar.

Enligt Maria var det första gången hon sett pappa gråta.

Ingen gråt i vardagen med andra ord, men bestämda åsikter om idrott och trä-ning. Dock har Tom under åren insett att vägen till kunskap och insikt bland annat går genom att lyssna till och lära av andra:

Har man haft förmånen att arbeta med legender inom ishockey som John Slettvoll, Tommy Sandlin, Hans ”Virus” Lindberg, Kent Forsberg, Barry Smith

och många andra genom åren, så är det klart att man lärt sig en hel del. Sedan har jag kombinerat detta med mina egna erfarenheter och kunskaper som sjuk-gymnast.

En snabb titt tillbaka: Tom Pietilä vär-vades som hockeyspelare från Vasa Sport till Björklöven år 1976. Parallellt med hockeyn utbildade han sig till sjukgym-nast vid Umeå universitet. En ryggskada 1982 satte stopp för hockeyn, men det innebar starten för ett mycket fruktbart samarbete med läkaren och professorn i idrottsmedicin Ronny Lorentzon, både i Björklöven och i det svenska landslaget Tre Kronor.

Utan att verka skrytsam, så var jag med och vann allt man kan vinna inom hockeyn under åren 1984 till 2000, det inkluderar ädla medaljer som SM-guld, VM-guld och OS-guld, säger Tom med ett litet, lurigt leende i ögonvrån.

All erfarenhet och all kunskap tog herr Pietilä med sig, när han tog steget från hockeyn till utförsåkningen. Orsaken till övergången är givetvis de två barnen: Maria, född 1986, och Johan, född 1991. Båda är nu landslagsåkare som bekant.

Vi var några stycken, som inte utan mycken möda och hårt arbete, utveckla-de klubben UHSK, Umeå från en liten anspråkslös förening till Sveriges idag kanske bästa klubb inom utförsåkning. Receptet har varit stenhårt jobb, vilket naturligtvis inneburit att vi trampat på ett antal ömma tår. Men det kan ibland vara priset för att nå framgång.

Tom är född och uppvuxen i Finland, han talar båda språken. Han har den fin-ska mentaliteten i blodet, det vill säga snabba beslut, rak kommunikation och hårt arbete. Detta försöker han – med viss framgång – kombinera med den aningen mjukare och mer demokratiska svenska tränarfilosofin.

Maria Pietilä-Holmner tog sin första medalj på ett seniormästerskap

genom andraplatsen i storslalom på VM i åre i februari 2007.


– Träning handlar om kunskap, systematik och struktur. I stort sett alla kan nå relativt höga nivåer genom träning,

men för att nå världsklass inom en idrott krävs också ett visst mått av talang, säger Tom Pietilä, här i träningslokalen

vid idrottsmedicin hemma i Umeå.

Toms tips till tränare• Skaffakunskap

• Varnoggrann

• Skapastruktur

• Arbetasystematiskt

• Tränamångsidigtochvarierat

• Setillattkollektivetfungerar

• Hålltider

• Geberöm

• Gekonstruktivkritikpåpositivtsätt

• Uppmuntra

• Seochläravandra

• Lyssnatillerfarenheten

• Tröstavidbehov

• Rättträningvidrättålder

Tom är en bestämd och, kan det tyck-as, krävande tränare. Frågan om hur det är att träna de egna barnen kan inte und-vikas:

Under åren har det fungerat alldeles utmärkt. Dels beroende på att både Ma-ria och Johan varit duktiga, dels beroen-de på att det fungerat väl inom familjen. Min hustru Elisabeth, också sjukgym-nast, har stått för de mjuka frågorna: det vill säga skolan, läxor och de sociala bi-tarna. Själv har jag stått för teknik och taktik. Vi har en levande och fungeran-de dialog, vilket gör att balansen finns där. Dessutom har vi haft fördelen att i lugn och ro efter träningarna, kunnat dis-kutera enskild detaljer i träningen eller utrustningen.

Här påpekar Tom att barnen fick pröva på mängder av idrotter när de var små. Det var fotboll, gymnastik, dans, hock-ey och annat de var nyfikna på. Maria och Johan fick på så sätt en mycket all-sidig och varierad träning, vilket de gi-vetvis har nytta av idag.

Avslutningsvis diskuterar vi Toms aka-demiska karriär, som han, enligt egen utsago, ej hunnit prioritera i önskad ut-sträckning på grund av idrotten. Men om han beslutar sig på att satsa på den, vid 53 års ålder, så vet man aldrig var den karriären slutar, ty vad den mannen pla-nerar blir verklighet.

TEXT STEFAN LyBECK

BILd MATTIAS PETTERSSON OCH

TORBJöRN JAKOBSSON


Prestigelabb till Umeå universitet i molekylärmedicinsk forskning

Tack vare en storsatsning på den molekylärmedicinska forskningen

är det inte otroligt att ett helt nytt antibiotikum eller vaccin mot

magcancer, harpest eller någon annan infektionssjukdom i framtiden

kan komma att utvecklas av forskare vid Umeå universitet.

Vetenskapsrådet har efter en omfattande internationell bedöm-ning beslutat att Umeå universitet är det svenska universitet som har de bästa förutsättningarna i landet att etablera ett fram-stående laboratorium i molekylär infektionsforskning.

Beslutet innebär att Umeålaboratoriet blir en av noderna inom det nordiska partnerskapet för molekylär medicin med European Molecular Biology Laboratory, EMBL.

– Vi har blivit definierade som en europeisk toppforsknings-miljö för molekylärmedicin. I och med partnerskapet är Umeå universitet det svenska universitet som utvecklar molekylärme-dicinen på den europeiska arenan, säger en mycket nöjd Gö-ran Sandberg, rektor vid Umeå universitet

det övergripande målet för den molekylärmedicinska infek-tionsforskningen är att få en ökad kunskap om sjukdomars orsaker på molekylnivå och om de mekanismer som gör mik-roorganismer som bakterier, virus och parasiter sjukdomsfram-kallande. Förutom typiska infektioner som urinvägsinfektion-er, diarré och snuva, kan även sjukdomar som exempelvis magsår, magcancer, allergi- och immunsjukdomar ha en mik-robiell orsak.

– Bakterier, virus och parasiter som orsakar infektioner är ett stort och världsomfattande problem. Det är den största en-

skilda orsaken till människor och djurs ohälsa. Globalt svarar infektionssjukdomar för en tredjedel av alla dödsfall och i ut-vecklingsländerna för nära hälften av dödsfallen, förklarar pro-fessor Bernt Eric Uhlin.

Umeå universitet bildar tillsammans med Helsingfors univer-sitet och universitetet i Oslo de nordiska noderna i ett partner-skap med European Molecular Biology Laboratory, EMBL.

EMBL är erkänt starka inom molekylärbiologi, cellbiologi och utvecklingsbiologi, bioinformatik och strukturbiologi. Det-ta kompletteras nu av norsk expertis på molekylära mekanis-mer bakom sjukdom, Sveriges fokus på molekylär infektions-medicin och Finlands styrka inom området ärftlighet och sjuk-domars utbredning.

Initiativet till utlysningen i Sverige kom från Vetenskapsrå-det. Alla stora svenska universitet med medicinsk forskning lämnade in ansökningar. Efter en internationell utvärdering och hearing beslutade Vetenskapsrådet att laboratoriet skulle placeras i Umeå och anslog 77,5 miljoner kronor under fem år. Umeå universitet bidrar både med forskningsmiljö och med stark finansiering och har nu anslagit drygt 25 miljoner kronor.

– Det är en fantastisk satsning på området och vi hoppas på att den ska leda till många synergieffekter som i sin tur ger nya resultat. Jag vill också lyfta fram hur viktigt det har varit att ha rektors och universitets starka stöd bakom sig i ansök-ningsprocessen, säger Bernt Eric Uhlin som själv forskar om bakteriers samspel med värdceller.

Bakom universitetets ansökan stod forskare inom Umeå Centre for Microbial Research, UCMR, en gruppering av nationellt och internationellt framstående Umeåforskare på infektionsområdet. Huvudsökande var professor Bernt Eric Uhlin och som medsökande stod professorerna Anders Sjö-stedt, Hans Wolf-Watz, Sven Bergström och Thomas Borén. Deras forskargrupper har bland annat varit framgångsrika i utveckling av vacciner.

I laboratoriet för molekylär infektionsforskning ingår fors-kare från två av Umeå universitets starka forskningsområden: Infektioner och Kemisk biologi.

TEXT CARINA dAHLBERG


— Vi känner oss oerhört hedrade av det här erkännandet av den molekylärbiologiska

forskningen i Umeå, säger professor Bernt Eric Uhlin.


– Vänner till mig, som också vunnit nobelpris, varnade mig för att jag kommer att vara strängt upptagen de kommande månaderna och det är redan hektiskt. Jag är uppriktigt sagt inte särskilt förtjust i den här sortens uppmärksamhet, erkänner Eric S. Maskin.

Livet för professor Maskin har alltså dramatiskt förändrats, sedan telefonen tidigt, mycket tidigt, ringde den där morgo-nen den 15 oktober hemma i Princeton, New Jersey i USA. Han svarade och undrade vem som ringde så tidigt på morgo-nen och fick svaret att det var den Kungliga Svenska Veten-skapsakademien som hade glädjen och äran att meddela ho-nom, att han var en av tre ekonomer som vunnit ekonomipri-set till Alfreds Nobels minne år 2007.

Eric S. Maskin delar ekonomipriset med Leonid Hurwicz (som vid 90 års ålder är den äldste pristagare någonsin) och Roger B. Myerson, för att de tillsammans har lagt grunden till teorin för allokeringsmekanismer. Teorin har bland annat hjälpt ekonomer att identifiera effektiva marknadsformer, regelring-ar och röstningsprocedurer. Teorin kan också användas när det gäller frågor om den globala uppvärmningen och klimatför-ändringar.

– Först var jag rädd att det var ett dåligt skämt. Men gan-ska snabbt förstod jag till min lycka att det var verklighet, sä-ger Eric S. Maskin.

Erik Kempes pris 2007 för bästa studien inom området miljö- och naturresursekonomi delar professor Eric S. Maskin, verk-sam vid Institute for Advanced Study i Princeton, med profes-sor Sir Partha Dasgupta, Cambridge University, för deras studie ”Uncertainty and Hyperbolic Discounting”, publicerad

När Eric S. Maskin packade sin resväska

för att åka till Umeå universitet, för att ta

emot Erik Kempes pris för 2007 vid univer-

sitetets årshögtid, visste han inte, att han

skulle landa i Umeå som nobelpristagare

och mötas av ett massivt medieuppbåd

och en autografhungrig allmänhet.

Nobelpristagare Eric S. Maskin hämtar pris i umeå

i den välrenommerad vetenskapliga tidskriften ”American Eco-nomic Review” nummer 4 år 2005. Studien behandlar ekono-miska beslutsproblem med tydliga framtida konsekvenser. Pris-summan uppgår till 10 000 euro.

– Just nu är jag tydligen inne i ett stim av lycka, eftersom jag fått både Nobelpris och Eric Kempes pris, konstaterar Eric S. Maskin.

Vid en mycket välbesökt högtidsföreläsning – lokalen var mer än ”knökfull” – förklarade Eric S. Maskin varför vi män-niskor förhalar saker och ting. Vi har en tendens att skjuta upp viktiga, men kanske otrevliga, uppgifter – som till exempel skattedeklarationen – till absolut sista minuten. Vi har även en tendens att tänka kortsiktigt istället för långsiktigt. Vi är otå-liga och saknar tålamod. Här tog Maskin exemplet med att vi inte sparar våra pengar till julklappar, utan istället bränner dessa redan under sommarens semester.

Nobelpristagare Eric S. Maskin är en vänlig och jordnära man. Mer inofficiellt berättar han att han håller på Boston Red Sox, ett basebollag som varit hans hjärta närmast sedan tidigt 1970-tal, då han studerade vid Harvard University. Maskin spelar piano och klarinett, på sportsidan svingar han sina racketar in-om tennis och squash. Notabelt är att han bor i samma hus i Princeton som Albert Einstein bodde i, när han under 20 år var verksam vid Institute of Advanced Study.

– Något är speciellt med detta hus, eftersom jag är den tredje hyresgästen där som vunnit Nobelpriset, avslutar Eric S.

TEXT dAVId MEyERS OCH STEFAN LyBECK


Pristagaren Eric S. Maskin.


– Vi har redan en Designhögskola i världs-klass, två år i rad har den blivit rankad bland de bästa i världen av tidningen Business week. Bredvid den ligger vår Konsthögskola som också håller hög klass. Vi vill utveckla området till en hotspot för design, konst och arkitektur, säger Göran Sandberg, rektor vid Umeå uni-versitet.

I första etappen planeras ett hus för arkitektutbildningen och en ny konst-hall.

– Sommaren 2008 hoppas vi att vi har examensrätt för en arkitektutbild-ning med konstnärlig profil. Konsthal-len som vi ska driva i samarbete med Umeå kommun ska inrymma Bildmuse-ets nuvarande verksamhet men även ut-ställningsytor för Design- och Konsthög-skolan samt för lokala utställare, förkla-rar Sandberg.

I nästa etapp ska Konsthögskolan få en ny byggnad och i skolans gamla lokaler ska bland annat en inkubator, företags-kuvös, för kreativa företagsidéer inrym-mas.

– Universitetet har en kreativ IT-mil-jö i världsklass, HUMlab, där humanio-ra och teknik korsas på ett nydanade sätt.

Konstnärligt campus ska sätta Umeå och universitetet på världskartan

En miljö som attraherar kreativa människor från

Umeå, Sverige och världen är målet. En konstnärlig

arkitektutbildning, en inkubator för kreativa företag,

utställningslokaler, restaurang och fik är en del av

det som planeras vid nuvarande design- och Konst-

högskola vid Umeälven.

De kommer också att ha en given plats på det nya campusområdet.

Längre fram planeras också en flytt av Restauranghögskolan och gastronomiut-bildningen till området.

– Vi vill att Konstnärligt campus ock-så ska vara en mötesplats för alla Umeå-bor. När man kommer längs strandpro-menaden ska det vara ett naturligt mål för att se en utställning, ta en fika eller äta en bit mat vid det café och den res-taurang som kommer att finnas på om-rådet, säger Göran Sandberg.

Konstnärligt campus blir en viktig länk i det promenadstråk som ska binda ihop universitetsområdet med Umeå centrum. Nedanför universitetet kommer det nya resecentrat för Botniabanan att ligga.

– Efter en kort promenad är man på Konstnärligt campus och strandprome-naden som leder till centrum. Först kom-mer man att mötas av den nya byggna-den för arkitekturutbildningen, som kom-mer att ligga nedanför den nuvarande Konsthögskolan. Bredvid arkitektutbild-ningen ska den nya konsthallen, som bland annat inrymmer Bildmuseet, byg-gas och snett ovanför den får Konsthög-skolan en ny byggnad. I ett senare läge

planeras ett hus för Restauranghögsko-lan som också kan komma att flytta till området. Totalt planerar vi att bygga fyra nya hus, berättar Sandberg.

Strandpromenaden kommer att gö-ras ännu attraktivare genom bland annat förbättrad belysning och bryggor. Den nya bron till det planerade bostadsom-rådet på Ön kommer att ligga i anslut-ning till campus vilket gör att det kom-mer att bli ett ännu mer levande gång- och cykelstråk än det redan är i dag.

– Jag tror personligen väldigt mycket på det här. Vi har sedan tidigare miljöer i världsklass när det gäller bland annat molekylärmedicin och växtforskning nu får vi en chans att bygga upp något lik-nade inom det konstnärliga området. Det här är också ett viktigt projekt när det gäller Umeås kandidatur till att bli kul-turhuvudstad 2014. Vad kan slå det här? undrar Göran Sandberg.

Projektet som drivs i samarbete med Umeå kommun och fastighetsägaren Balticgruppen ska, om allt går enligt pla-nerna, vara igång i full skala om två till tre år.


SKISS WHITE


Så här kan Konstnärligt campus komma att se ut. När man kommer promenerandes från universitetet möts man först av den nya

byggnaden för arkitekturutbildningen sedan kommer den nya konsthallen och Bildmuseet och snett ovanför den får Konsthögskolan

en ny byggnad. I ett senare läge planeras ett hus för Restauranghögskolan som också kan komma att flytta till området.


Varför tackade du ja till styrelseuppdraget? – Därför att jag uppfattar Umeå universitet som vitalt och spännande och det är både roligt och he-dersamt att bli tillfrågad samt att få vara med och påverka.

Vilka frågor ligger dig varmast om hjärtat? – Alla frågor kring humani-oras ställning eftersom jag anser att humaniora levt på undantag alltför länge i vår nyttoinriktade värld.

Varför tackade du ja till styrelseuppdraget? – Jag arbetade på Umeå uni-versitet under perioden 1966-1989 och känner stort engagemang för uni-versitetets framtid.

Vilka frågor ligger dig varmast om hjärtat? – Jag känner ett speciellt enga-gemang inför frågor som rör universitets strategiska forskningsplanering, liksom universitets strategier för att tillförsäkra sig optimal kompetensför-sörjning inför de stora pensionsavgångar som väntar. Eftersom jag är medi-cinare har jag också intresse för frågor som rör kopplingen mellan preklinisk och klinisk forskning.

Varför tackade du ja till styrelseuppdraget? – Jag uppfattar det som jag blev tillfrågad för att styrelsen också skulle respresenteras av någon som har en mera praktisk bakgrund i arbetslivet. Jag har varit ute i arbetslivet i många år och det praktiska arbetet har i kombination med olika kurser varit mitt universitet. Naturligtvis har jag under mina år också skaffat mig ett bra nät-verk som förhoppningsvis universitetet kan dra nytta av.

Vilka frågor ligger dig varmast om hjärtat? – Hur vi på ett mänskligt sätt ska kunna omstrukturera vårt näringsliv. Här spelar vår kunskap en avgöran-de roll. Inga frågor är så viktiga som bra forskning och en bra utbildning.

Ny namnkunnig universitets styrelseI maj fick Umeå universitet en ny styrelse.

Bakgrunden till att en ny styrelse utsågs var

att regeringen i slutet av förra året beslutade

att man inte skulle förlänga mandatperioder-

na för ledamöterna i universitetets styrelse

som den tidigare regeringen utsett.

Tidigare ingick politiskt tillsatta ledamöter i universitetens styrelser, ett förfarande som den nya regeringen inte ville fortsätta med.

Den nya styrelsens mandatperiod sträcker sig från maj 2007 till den 30 april 2010.

Den tidigare ordföranden i universitetsstyrelsen, Birgitta Johansson-Hedberg, sitter kvar som ordförande även denna mandatperiod.

Styrelsen leds av direktör Birgitta Johansson-Hedberg och består av 15 styrelseledamöter. Förutom de nya externa ledamöterna som presenteras nedan ingår: rektor Göran Sandberg, lärarrepresentanterna och professo-rerna Anders Bergh, Åsa Gunnarsson och Hans Wolf-Watz samt student-representanterna Joakim Berglund, Umeå studentkår, Amanda Irgum, Medicinska studentkåren och Jakob Öhrman, Umeå naturvetar- och tek-nologkår.

Eva BonnierFörlagschef

albert Bonniers förlag

Staffan NormarkProfessor karolinska

institutet

Göran Johnssontidigare ordförande

för metall


Ny namnkunnig universitets styrelseVarför tackade du ja till styrelseuppdraget? – Jag känner varmt för Umeå universitet eftersom jag har arbetat där under ett kvartssekel. Universitetet är ett kraftcentrum för utvecklingen i Norrland. Jag hoppas att universite-tet kan dra nytta av mina breda erfarenheter från det offentliga Sverige.

Vilka frågor ligger dig varmast om hjärtat? – Nyfikenheten och nyttan. Att det finns akademiska miljöer där nyfikenheten kan frodas både bland studenter och bland forskare. Och samtidigt – att utbildningarna ger kun-skaper av verklig nytta i det arbetsliv som väntar och att forskningsresul-tat omsätts till praktisk nytta i samhället.

Varför tackade du ja till styrelseuppdraget? – För att försöka bidra till att Umeå universitets utbildning och forskning når ännu högre på kvalitets-stegen.

Vilka frågor ligger dig varmast om hjärtat? – Hur förutsättningar för en utbildning och forskning av högsta klass kan skapas. Jag vill medverka till att bästa möjliga underlag tas fram inför styrelsens beslut om satsningar och prioriteringar och att besluten följs upp via kritiska utvärderingar. Fyra generella kvalitetsaspekter ligger mig varmast om hjärtat: bildning, stu-dentinflytande, jämställdhet och internationalisering.

Varför tackade du ja till styrelseuppdraget? – God utbildning på alla nivåer är en ödesfråga för Europa och Sverige i en globaliserad värld. Umeå universitet verkar ha det stora universitetets resurser, men samtidigt det unga universitetets snabba rörlighet, nytänkande och anpassningsförmå-ga. Det tilltalade mig.

Vilka frågor ligger dig varmast om hjärtat? – Att vi klarar av att hante-ra de stora utmaningar som vi står inför – industrins försvagade konkur-renskraft, de demografiska förändringarna och den press som detta skapar på demokratin och samhället – så att det Europeiska samhällsbygget för-blir demokratiskt och humanistiskt med ett brett fördelat välstånd.

Varför tackade du ja till styrelseuppdraget? – Helt enkelt för att jag brin-ner för utbildningsfrågor.

Vilka frågor ligger dig varmast om hjärtat? – Utbildningsfrågor i stort, teknikutvecklingen i Sverige och möjligheten att stärka banden mellan uni-versiteten, näringslivet och den offentliga sektorn.

Kjell AsplundGeneraldirektör för

socialstyrelsen

Sigbrit FrankeProfessor, tidigare

universitetskansler

daniel Sachsvd Proventus

Peter Kopelmanvd microsoft sverige

BILd

BE

RS

A


BILd MATTIAS PETTERSSON M.FL.


Eva Bonnier leder ett av landets största och viktigaste förlag, hon sitter i styrelsen för Expressen, är vice ordförande i Svens-ka Förläggareföreningen och hon är stor aktieägare i Bonniers som förutom Expressen äger Dagens Nyheter, Sydsvenska Dag-bladet, Dagens Industri, TV 4 och en rad andra tidnings- och medieföretag.

Hon har makt och inflytande – en självklarhet för en Bon-nier kan man ju tro, men det visar sig vara fel. För trots att Eva tillhör den sjätte generationen Bonnier och verkar vara född till förläggare var det långt ifrån en självklarhet att även hon skulle bli det.

– Jag är den första kvinnliga förläggaren i släkten. Bonnier-familjen var av tradition väldigt patriarkalisk. Flickorna i famil-jen skulle inte arbeta i företaget, säger hon med ett leende.

Eva Bonnier – en sann humanist

Hon har precis avverkat fem intensiva dagar på

bokmässan i Göteborg och bara varit hemma

och vänt för att resa till Umeå universitets

styrelsemöte. Hon säger att hon är lite trött

men det syns inte, hennes blick är intensiv och

hon talar engagerat. Förlagschef Eva Bonnier,

en av kultur-Sveriges mäktigaste personer, är

en av universitetets nya styrelseledamöter.

namn: eva BonnierYrke:Förlagschef,AlbertBonnier förlagaktuell: ny styrelseledamot i umeå universitets styrelseålder: 62 år

PP r O F i l e n


namn: eva BonnierYrke:Förlagschef,AlbertBonnier förlagaktuell: ny styrelseledamot i umeå universitets styrelseålder: 62 år


PP r O F i l e n

När hon fick sina första barn föddes ock-så ett brinnande intresse för barnböcker och hon började arbeta med Bonnier Juniorböcker som senare blev Bonnier Carlsen.

– Min far tyckte att det var bra. Att vara intresserad av barnböcker var kvinn-ligt.

Efter omkring fjorton år i barn- och ung-domsbranschen startade hon bokförla-get Eva Bonnier som var inriktat på kvin-nolitteratur. 1992 var tiden mogen för en kvinnlig förlagschef på Albert Bon-niers förlag. Eva Bonnier tog över och integrerade sitt förlag i Albert Bonnier.

– När jag väl kom på plats som för-lagschef mötte jag inget motstånd på grund av att jag var kvinna. I dag är bran-schen inte mansdominerad som den var tidigare, nu finns det ganska många kvinn-liga chefer. De största kulturkonsumen-terna är också kvinnor över 40 år, det har förmodligen ett samband, konstaterar hon.

Osökt kommer vi in på sommarens stora debatt om kvinnliga författare, och i synnerhet deckarförfattare. Jag undrar om hon blev förvånad över utspelet och den påföljande debatten.

– Nej, egentligen inte. Det är ett ut-tryck för de mansstrukturer som finns överallt. Kvinnor måste våga ta för sig, göra sig synliga, tala öppet och säga ifrån för att det ska bli en riktig förändring. I min släkt tycker de att jag står för det feministiska.

Eva har fem barn, fyra pojkar och en dot-ter, som nu är mellan 20 och 38 år.

– Det var när den yngste var liten som min karriär tog fart. Det har fungerat bra tack vare att jag har en man som har ställt upp mycket.

Att vara en Bonnier innebär att kultur och bildning kommit med modersmjöl-ken och därför är det inte heller förvå-nande att Eva är en förkämpe för huma-niora.

– Jag tycker att humaniora är vikti-gast av allt. Vi har varit så inriktade på teknik och sådant som kan ge pengar. Humaniora drar inte in de stora pengar-na men ger andra värden som är viktiga för utveckling av människors sinnen och tänkande. Det ger en botten, en grund att stå på.

Hon gick socialhögskolan som ung och det menar hon är en utbildning som varit värdefull i hennes nuvarande yrke.

– Jag lärde mig mycket om männis-kor som jag har haft stor nytta av som förläggare.

Eva Bonnier ansvarar personligen för ett 40-tal författare, oftast är hon som förläggare den första som har läst manu-set.

– Jag vet inte hur många manus jag har läst, vissa läser jag fler gånger. Jag har förlagt allt från smal lyrik till memoarer och biografier. Biografier intresserar mig allt mer, det har varit en stor trend i England och USA som nu också har nått Sverige.

Att svara på frågan om favoritförfattare är känsligt för en förläggare. Därför är det inte förvånade att hon säger att hon gär-na läser klassiker när hon får tid över.

Uppdraget som styrelseledamot i uni-versitetets styrelse tackade hon med gläd-je ja till.

– Efter mina sju år som styrelseord-förande på Konstfack känner jag väl till Designhögskolan och industridesignen vid Umeå universitet. Umeå har alltid framstått som ett roligt, alternativt och framåt universitet med ett bra rykte. Det finns många konstnärliga utbildningar, och planerna på ett konstnärligt campus är spännande.

Att de humanistiska ämnen är de som ligger henne varmast om hjärtat är ing-et som hon sticker under stol med.

– Om jag som ledamot ska bidra med kunskaper så blir det inom humaniora, men jag vill inte överdriva min egen möj-lighet att flytta fram humanioras posi- tioner även om jag tycker att det är orätt-vist att säga att om man läser humanio-ra så får man inga jobb. Tyvärr kan man väl inte säga att samhället i stort satsar på kultur. Kanske finns det en manlig-kvinnlig dimension i det.

Själv är hon en stor kulturkonsu-ment.

– Jag går mycket på teater och opera och lyssnar på klassisk musik.

Men det är inte bara kultur som gäl-ler, hon tränar regelbundet styrka och kondition två gånger i veckan.

Att lämna förläggarrollen och själv börja skriva är inget hon funderar på.

– Jag har inga författarambitioner, jag är inte bra på att skriva själv. Jag är inte kreativ på det viset. Däremot är jag bra på att tycka om andras texter, säger hon med ett självkritiskt skratt.



”Humaniora drar inte in de stora pengarna men ger andra värden som är viktiga för utveckling av människors sinnen och tänkande. det ger en botten, en grund att stå på”.


Kunskapsnoden arrangeras årligen av Umeå universitet i sam-band med de väletablerade Västerbottensveckorna på Grand Hôtel i Stockholm.

Arrangemanget, som i februari 2008 genomförs för elfte året i följd, har varit och är mycket uppskattat och välbesökt av vik-tiga företrädare för alla sektorer av samhällslivet. Totalt brukar Kunskapsnoden locka cirka 150 gäster. Kvällen inleds med ett seminarium som belyser forskningen inom ett visst specifikt tema vid Umeå universitet och avrundas med att rektor Göran Sand-berg presenterar sin syn på universitetets framtid.

Temat för 2008 är konst, arkitektur, design och kreativitet.Kvällen avslutas med en Västerbottensbuffé under vilken

värdefulla kontakter förhoppningsvis etableras som kan leda fram till framtida samarbeten.

TEXT STEFAN LyBECK

Kreativitet i fokus vid Kunskapsnoden i februari

Nästa års Kunskapsnod går av

stapeln tisdagen den 5 februari 2008

på Grand Hôtel i Stockholm.

En av sex som får utfärda civilekonomexamen

Bara sex av 23 akademiska lärosäten

klarade Högskoleverkets krav, ett av

dessa är USBE vid Umeå universitet.

Hela 23 lärosäten i Sverige ansökte om examensrättsprövning för civilekonomexamen hos Högskoleverket, men bara sex kla-rade de krav som ställs på de nya utbildningarna. En av dessa sex är Handelshögskolan vid Umeå universitet, USBE.

– Handelshögskolan vid Umeå universitet befäster sin ställ-ning som en av landets främsta ekonomutbildningar. Eftersom Handelshögskolan förra hösten fick sin EQUIS-ackreditering, en kvalitetsstämpel, av världens ledande ackrediteringsorgani-sation hade ett annat resultat varit synnerligen förvånande. Handelshögskolan är en av 105 i världen, varav blott fyra i Sve-rige, som har erhållit denna ackreditering, konstaterar Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet.

Efter prövningen av ansökningarna hos HSV är det bara Göteborgs, Linköpings, Lunds, Stockholms, Växjö och Umeå universitet som uppfyller kraven och ges rätten att utfärda ci-vilekonomexamen.

TEXT STEFAN LyBECK

Studiebesöket som ägde rum den 1 oktober syftade till att låta forskare och politiker träffas och diskutera viktiga forskningsområden. Besöket var det första inom projektet ”Mötesplatser för forskare och folkvalda” som drivs av Vetenskapsrådet.

Den forskning som presenterades handlade om allt från sjuka celler till friska åldringar. Fyra av universitets starka forskningsområden där Umeå universitet forskare tillhör de tongivande i världen, presenterades: Befolkning-åldran-de och livsvillkor, Välfärdsforskning, Infektioner och Bio-logisk kemi.

Mötet blev väldigt uppskattat av de sju ledamöter som deltog.

– En mycket bra dag. Det var bra genomgångar och det känns oerhört värdefullt att skapa kontakter med forskare. Fortsätt gärna med detta, menade Maria Lundqvist-Brömster, riksdagsledmot för folkpartiet.

– Det var mycket intressant och en fantastisk uppställ-ning av forskare, konstaterade Ulla Löfgren, moderaterna.



Riksdagspolitiker bjöds på glimtar från forskningsfrontenUmeå universitet bjöd, tillsammans med

Vetenskapsrådet, in riksdagsledamöter från

i första hand norrlandslänen till inblickar inom

fyra av universitets starka forskningsområden.


– Världen behöver humanister. Så enkelt och rakt på sak uttrycker vi oss i bio- reklamen och det budskapet vill vi föra ut till så många som möjligt, inleder Britta Lundgren, dekanus vid Humanis-tiska fakulteten vid Umeå universitet och professor i etnologi vid institutionen för kultur och medier. Nu möter vi den all-männa nedgången i studenttillströmning och ekonomi med en Humanistisk of-fensiv – på bred front. Den här offensi-ven innehåller en rad olika angrepps-punkter och åtgärder. Vi väljer att agera istället för att sitta passiva och vänta på bättre tider.

En konkret åtgärd är att visa att hu-manistisk kompetens behövs i alla delar av samhället, även om man inte alltid kan hänvisa till bestämda yrken. Arbets-marknaden i allmänhet och näringslivet i synnerhet måste få upp ögonen för vad kompetens i exempelvis etik, språk, his-toria, jämställdhet, mångfald, religion

Humaniora på offensiven mot näringslivetNu går Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet

på offensiven. den ljusnande framtiden ska mötas genom

interna strukturförändringar och externa satsningar.

och kultur har för betydelse. Av den an-ledningen är Humanistiska fakulteten mycket aktiv i den nya företagsforskar-skolan vid Umeå universitet.

– Tillsammans med Enheten för närings-liv och samhälle, ENS, vid Umeå univer-sitet ska vi definiera vilka företag vi ska ta kontakt med i ett första, inledande ske-de. Givetvis kommer vi att utnyttja de kontakter som redan idag finns mellan näringslivet och Umeå universitets insti-tutioner och fakulteter, säger Britta Lund-gren.

Samtidigt sker konkreta och omfat-tande förändringar inom Humanist- husets väggar:

– För att bli effektivare, både admi-nistrativt och ekonomiskt, har vi genom-fört en intern strukturförändring och bantat antalet institutioner från nio till fyra. De fyra institutionerna – språkäm-nen, Konsthögskolan, historiska-filoso-

fiska ämnen och kultur- och medieäm-nen – utgör hörnpelarna i fakulteten, som dessutom innehåller de tvärveten-skapliga enheterna Bildmuseet, HUM-lab, Centrum för samisk forskning (Ce-sam), Centrum för studier av vetenskap och värderingar (CSVOV) och förhopp-ningsvis också ett blivande konstnärligt campus vid Umeälven. Genom denna omorganisation kommer vi att få en be-sparing på cirka 30 procent inom admi-nistration och ledning, fortsätter Britta Lundgren.

Kulturhögskolan är en satsning som re-dan låtit talas om sig. Britta Lundgren berättar att det är Humanistiska fakulte-tens koncept för en decentraliserad ut-bildning och för att ta regionalt ansvar. Kulturhögskolan är ett samlingsnamn för olika humanistiska utbildningar i första hand i Skellefteå, Lycksele och Örnsköldsvik.

– När det gäller forskning, så bygger vi vidare på våra starka forskningsom- råden inom humaniora, det vill säga befolkningsstudier, ett område som fått Linnéstöd på 80 miljoner, fördelat på tio år, humanistisk genusforskning, som erhållit 20 miljoner kronor under fem år från Vetenskapsrådet och Nordliga studier, där vi för närvarande intensivt arbetar för att erhålla externa medel.

Här diskuteras vilka företag som ska kontaktas

inom Humanistisk offensiv. Till grund för den

kommande offensiven ligger bland annat 73

olika årsredovisningar från företag i Sverige.

På bilden ser vi från vänster: Benkt Wiklund,

Patrik Svensson, Britta Lundgren, Jonas

Carlquist och Bosse Nilsson.

TEXT STEFAN LyBECK

BILd MATTIAS PETTERSSON


Universitetskansler Anders Flodström slog i sitt inledningstal vid Högskolever-kets kvalitetskonferens i Umeå fast att det gäller att arbeta hårt och medvetet med kvaliteten i svenska universitet och högskolor för att klara den hårda inter-nationella konkurrensen:

Att mäta kvalitet inom utbildning och forskning är svårt. Men detta får inte hin-dra oss från att målmedvetet och konti-nuerligt bli bättre och bättre. Vi får tycka

vad vi vill om hur seriösa och vetenskap-liga olika internationella rankningslistor är, faktum är att dessa listor har enorm genomslagskraft bland media över hela världen och bland ungdomarna, det vill säga bland de potentiella studenterna.

Umeå universitets rektor Göran Sand-berg höll med:

Vi måste undvika den likriktning som finns inom Sveriges universitet och hög-

Kvalitet i centrum vid HSV-konferens i Umeå– Kvalitetsbegreppet inom högskolevärlden måste bli mer

dynamiskt och innehålla hela kedjan från förutsättningar via

processen till det färdiga slutresultatet.

skolor om att bilda center of excellence är det allena saliggörande. Idag tror jag att det är klokt att inom forskningen fo-kusera på de duktiga individerna och låta dessa bilda globala nätverk. Vidare anser jag att det är viktigt att vi akademiker av-gör vad som är god forskning – och inte överlåter denna uppgift till politikerna.

TEXT STEFAN LyBECK

Angående det sistnämnda vill jag här pas-sa på att nämna den nystartade interna-tionella tidskriften ”Journal of Northern Studies”. Bland våra potentiellt starka forskningsområden finns idag humani-ora och informationsteknik, språk och kognition samt vetenskaps-, teknik- och miljöstudier. Inom samtliga dessa forsk-ningsområden samverkar Humanistiska fakulteten med andra fakulteter, förkla-rar Britta Lundgren.

Humanistiska fakulteten skapar nu också ett system för resurstilldelning till forskningen och forskare enligt vissa kva-litetskriterier. Ett system som skall sättas i bruk under år 2008 och som förmod-

ligen kommer att gå i linje med de na-tionella kvalitetsbedömningssystem som diskuteras.

– Publicering och förmåga att erhål-la externa medel kommer att rankas högt hos oss. Vi bygger också upp ett system som är utformat utifrån humanisters vill-kor.

Britta Lundgren avslutar med följ- ande vision: år 2020 ska Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet ha för-dubblat sin forskningskapacitet, inta en internationell tätposition som attraktivt centrum för humanistisk forskning och bidra till växtkraft och näringslivsutveck-ling i norra Sverige.

– Världen behöver humanister och nu går vi på

offensiven, konstaterar Brita Lundgren, dekanus

vid humanistiska fakulteten och professor i

etnologi.


Ingredienser 4 pers

Kallrökt lax¼laxfilé(skinn-ochbenfri)3 msk socker3 msk saltträspån för rökning

Vaktelägg i senapssås4vaktelägg(pocherade)3 msk slottssenap1 msk socker50 ml oljasalt

Kavringkrutonger med rostad blomkålskräm2 skivor kavring skurna i tärningar och torkade i 120 graders ugn¼ blomkålshuvud skuret i små bitar eller buketter50 ml matlagningsyoghurtOljavinägersalt och peppar

Maltsirap3 msk socker1 tsk maltessenssaltvattenvattenkrasse

kallrökt lax med

vaktelägg i senapssås

och kavringkrutonger

med rostad blomkåls-

kräm och maltsirap

Restauranghögskolan

restauranghögskolan vid umeå universitet innehåller idag tre utbildningar:

Gastronomiprogrammet (120/180 hp)

Hotell- och restaurangprogrammet (180 hp)

Programmet för turism, gastronomi och hospitality (120 hp, distansutbildning)

Restauranghögskolan vid Umeå universitet blir allt mer känd och omtalade, nationellt

och internationellt. Här bjuder Magnus Ek, verksam vid Restauranghögskolan vid Umeå

universitet och krögare vid Oaxen Skärgårdskrog, på ett recept i vintermörkret.

Beredning

Grava laxen i 24 timmar, torka av filén, lägg den på ett rostfritt fat och ställ in den i en kall klotgrill. Värm upp ”rök-lådan” med träspån tills röken har kom-mit igång ordentligt. Sätt sedan in den i klotgrillen men låt inte temperaturen överstiga 30 grader. Ta ut laxen och slå in den i plastfolie. Låt fisken mogna i kylskåpet i 2–3 dagar. Skär upp i 2 cm tjocka skivor.

Blanda socker och senap i en skål. Till-sätt oljan droppe för droppe under visp-

ning och salta. Blanda de pocherade vak-teläggen med senapssåsen.

Fräs blomkålen gyllenbrun med litet olja i en panna. Sänk temperaturen och sätt på ett lock. Lägg efter ca 8 min över blom-kålen i en mixer och blanda med yoghur-ten. Avsmaka med salt och vinäger.

Lös upp sockret och en nypa salt i vat-ten i en panna. Tillsätt maltsirapen och koka tills blandningen är 112 grader. Låt svalna till rumstemperatur innan serve-ring. Servera med vattenkrasse.

restauranghögskolan börjar bli allt mer känd. de internationellt välre-nommerade stjärnkockarna Gert klötzke och marcus samuelsson har båda professurer här.

R r e C e P t e t

BILd

LAR

S PA

ULS

SO

N


alumninät har nu fått en ny, fräschare och modernare design.

Parallellt med den nya designen har flera nya bra funktioner tillkommit, som möjligheten till nyhetsforum och att man har möjlighet att följa en historik bland arbetsgivarna.

idag finns ca 59 600 alumner varav 17 700 är registrerade i vår databas alumninät. antalet universitet som an-

AlumniNät har bytt design

Nu räcker det inte bara med att bara vara smart. Nu ska man vara smart, snygg och helst toppstudent. Vilket vi ser i inter-vjun med fröken Sverige, på sidan 5. Visst är det roligt att vi har sådana förebilder på vårt universitet, men visst är det lätt att man kan få lite prestationsångest? En annan iakttagelse som jag gjort från forskningsvärlden är att det inte längre räcker att bara vara en smart fysikforskare utan man bör även ha varit etta på Aftonbladets innelista. En av Umeå universitets fysiker, Patrik Norqvist, har utifrån sin roll i Boston Tea Party i Kanal 5 utvecklats till en ”inneforskare”. Även om Aftonbladet me-nar att han gör det utifrån epitetet nördarnas nörd. Som om inte det vore nog, så måste man hänga med i IT-utvecklingen. Och gärna toppa genom att ha flest vänner i Facebook.

Men finns det någon plats för oss vanliga människor? Det sägs att den biologiska klockan tickar när det gäller planering av familj. Men hur fungerar den när det gäller karriären? I ok-tober fyllde jag 36 år och med handen på hjärtat börjar jag kän-na av att karriärklockan tickar; dessutom extremt snabbt. Pre-cis efter att jag blev klar med mina universitetsstudier kändes det som ett klokt karriärbeslut att skaffa barn, då relativt tidigt i livet. Det skulle dock visa sig att med tre barn är det inte ofta man har kvällar över åt jobbet. Om man istället väljer att skaf-fa barn sent för att gynna karriären, så har man givetvis både tid och energi till att göra karriär. Men i dessa fall så antar jag att man har den biologiska klockan tickande högt i huvudet. Tänk om man åtminstone hade blivit född som man!

Hur ska man då sätta upp karriärmål för resterande del av sitt arbetsliv? Jag borde ha åtminstone två tredjedelar av mitt arbetsliv kvar. Men om det är så att kvinnor åldersdiskrimine-ras, så kan jag snabbt räkna ut att jag inte har så många år på mig att besluta mig för vad jag verkligen vill jobba med när jag blir ”vuxen”. Inte undra på att det är lätt att känna av stress här i livet.

Ibland är det lätt att glömma bort att det är själva resan som är livet. Att ta tillvara de små ögonblicken och att leva i nuet, det låter som klyschor. Men frågan är hur man annars ska kun-na njuta av livet? Även om det är mitt i kaoset mellan städning, barnens läxläsning och arbete. När jag diskuterat dessa frågor

Hur är det med din karriär?

med flera alumner inser jag att jag inte är ensam om att fun-dera på balansen mellan karriären och privatlivet.

Kanske är det inte konstigt att när KTH genomförde en uppföljning av sina alumner, visade det sig att karriärcoach-ning är en av de främsta sakerna som deras alumner vill ha ut av sitt samarbete med lärosätet. Visst kan man även tänka sig att våra karriärcoacher blir duktigare genom att ta del av de karriärval som våra alumner har, även om det ofta är två helt olika livssituationer som alumner och studenter står inför.

Och vilka egenskaper hos individen är det egentligen som värderas högst på universiteten kontra ute i näringslivet? Glöm-mer vi bort att värdera alla de värdefulla kunskaper man får ge-nom livets resa?

Anna Holmström, Alumnkoordinator

umeå universitets karriärcenter sitter på enheten för närings-liv och samverkan och arbetar med att hjälpa studenter och nyblivna alumner att hitta rätt karriärvägar.

Aa l u m n k O O r d i n at O r n H a r O r d e t

vänder sig av alumninät är sju. Förutom umeå universitet som utvecklade data-basen, använder även uppsala universi-tet, lunds universitet, Göteborgs univer-sitet, Chalmers, ktH samt luleå tekniska universitetet den.

Justnupågårettstortarbetemedattförändra även umeå universitets hem-sida som inom närmsta året kommer få ny design och struktur.

BILd

MA

TTIA

S P

ETT

ER

SS

ON


Matz Bergman bor numera i Örnskölds-vik. Han har haft ett brokigt arbetsliv ef-ter utbildningen. Först jobbade han en tid på Holmsunds fodercentral, sedan med inventering och guidning på Olofs-fors bruksmuseum utanför Nordmaling. Sedan 1999 arbetar han med Botniaba-nan. Arkeologi och etnologi var hans hu-vudämnen under utbildningen och till en början var det just utgrävningar som han ägnade sig åt, där banan skulle dras fram.

För fem år sedan var det arkeologis-ka arbetet avslutat och Matz lade gräv-redskapen på hyllan. I stället fick han andra arbetsuppgifter med anknytning till bygget av Botniabanan.

20-årsfirande kulturvetare på oförglömlig återträff Hösten 1987 började tjugofem entusiaster från hela

landet på kulturvetarlinjen vid Umeå universitet.

det blev ett tajt gäng, som i början av augusti i år

träffades och pratade gamla minnen.

I år är det 20 år sedan de styrde stegen mot Umeå universitet för första gången. Mycket har hänt sedan dess. Under två dagar träffades 15 av de gamla studie-kamraterna i Umeå för att minnas.

Nu är de spridda över hela landet och många har inte besökt Umeå sedan de slutade studera här. De flesta jobbar inom kultursektorn i yrken som arkivarie, in-redningsarkitekt, möbelkonservator, kul-turstrateg, museipedagog, museiinten-dent, forskare och arkeolog.

ANETTE OLOFSSON

MATTIAS PETTERSSON

Träffen inleddes med ett besök på Norr-byskär med kulturhistorisk vandring och övernattning. Besöket var ett minne i sig, eftersom gruppen gjorde en likadan tripp under studietiden. Många minnen väck-tes till liv och vädret var detsamma nu som då – regnigt!

Kamraterna hann också med en rund-vandring i Umeå, att besöka stans muse-er och universitetet, middag och en pubrunda.

Hösten 1987 började dessa entusiaster

på kulturvetarlinjen vid Umeå universitet.

Nu har de åter möts efter 20 år.


Lisa Lundström är tjänstledig från sitt jobb som museiintendent och pedagog på Bildmuseet i Umeå för att arbeta som turnéproducent för Riksutställningar i Visby.

– Jag var intresserad av museer och konst. För att få en bra, allmän oriente-ring sökte jag kulturvetarlinjen, säger Lisa.

Hon har jobbat på Bildmuseet sedan 1993 och har träffat flera av sina gamla studiekamrater vid olika konferenser både här och där.

Annelie Egelin Tärning arbetar på Arbe-tets museum i Norrköping. När hon kom från Norrköping till Umeå var hon fast besluten att bli norrlänning.

– Gärna Jokkmokk men inte Norr-köping igen, men så blev det ändå, skrat-tar hon, som valde utbildningen för att den var den enda i sitt slag med musei-inriktning.

– Sedan jag var nio år har jag vetat att jag skulle jobba på museum, förklarar hon, men det var inte förrän i slutet av utbildningen som hon bestämde sig för att bli museipedagog.

För Annelie är det möten med män-niskor som inspirerar och fascinerar med yrket, och utmaningen att försöka levandegöra utställningarna.

dan Lorén bodde i Göteborg i mitten av 1980-talet. Han hade läst sociologi och funderat på att bli fritidsledare men ång-rat sig. Ett visst intresse för kulturhisto-ria hade han och när han bläddrade i ut-bildningskatalogen fastnade han för kulturvetarlinjen i Umeå.

– Det har jag aldrig ångrat, säger han, som tyckte att det var skönt att läsa långt hemifrån och vid ett modernt universi-tet befriat från så många tunga traditio-ner.

Efter utbildningen jobbade Dan på Skogsmuseet i Lycksele i några år.

– Det var spännande och lärorikt, men kallt på vintern.

Sedan blev det några somrar på Jamt-li, Jämtlands läns museum, en tid på Väs-terbottens museum och sju år som till-synsarkeolog på Länsstyrelsen i Väster-botten. Sedan fyra år är Dan avdelnings-chef på länsmuseet i Gävle.

Sedan den 1 juli är alla poäng

tagna vid svenska universitet

konverterade till högskolepoäng

som ett led i Bolognaprocessen.

P blir HP i nytt poäng- system

rent praktiskt innebär förändringen att en poäng i det gamla systemet blir till en och en halv i det nya. en heltidskurs som förr omfattade 20 poäng blir alltså en kurs på 30 poäng, utan att innehållet i kursen förändras. Poängen benämns också hädanefter högskolepoäng istället för poäng.

vad som händer med gamla poäng är att de automatiskt omvandlats enligt den nya standarden, vilket den som be-sökt ladok på sistone uppmärksammat.

varför systemet uppgraderas har till stor del att göra med Bolognaprocessen.

45länderiEuropahartilldagsdatoskri-vit under Bolognadeklarationen, och där-igenom kommit överens att verka för att främja rörlighet, anställningsbarhet och för att öka europas konkurrens- och att-raktionskraft.

en del i detta är alltså att införa ett gemensamt poängsystem för att öka jämförbarheten av betyg och kurser och på så sätt också underlätta möjligheten för studenters rörlighet mellan länder i europa.

HANNES FORSSELL


Anita Sandström, alumn från Umeå uni-versitet, är chef för en regional organisa-tion i Sydafrika, Southern African AIDS Trust, som har lokalkontor i fem länder och samarbetar med cirka 125 partners för att stärka lokalsamhällets svar på hiv-epidemin. Anita har ett minst sagt tufft och viktigt uppdrag. Hon arbetar med hiv och aids i södra Afrika:

– Uppgiften är inte hopplös. Den är spännande och viktig, men ibland också

Anita bekämpar hiv och aids i södra Afrika

Här i södra Afrika har hiv sitt epicentrum och

under åren här har vi också blivit personligen

berörda av aids och dess konsekvenser.

frustrerande. Här i södra Afrika har som sagt hiv sitt centrum. Viktigt att komma ihåg är att hiv-prevalensen är mycket oli-ka mellan länderna i Afrika och också inom länderna. Det är så lätt att vi pra-tar allmänt om ”aids i Afrika”, men det är många olika epidemier vi talar om. Na-turligtvis känner man sig maktlös ibland. Tänk att trots en ökad tillgång på bromsme-diciner är det bara cirka 15 procent av de hiv-positiva som känner till sin status.

Namn: anita sandströmålder: 56 årKommer från: Född i den lilla byn Öravan(mellanLyckseleochVilhelmina).Flyttade sedan till lycksele där jag växte upp. Bodde i umeå ganska länge, 1969–1993.yrke: svår fråga, lämnade umeå som epidemiolog och har sedan jobbat länge med utvecklingsfrågor både i sverige (Sida)ochutomlandsochocksåiolikachefspositioner.Familj: min man Christer Holmgren. tre döttrar: emma, Cajsa och imri. drivkrafter: ett djupt intresse för de frågor jag arbetar med, hiv och aids i södra afrika.Intressen: Är en social person och vi umgås mycket med vänner och kollegor.dold talang: Öppen som jag är, kan jag inte tänka mig att jag har någon talang som jag döljer.

– Uppgiften är svår, men inte hopplös, säger

Anita Sandström, alumn från Umeå

universitet. Hon är chef för en regional

organisation i Sydafrika, Southern African

AIdS Trust, som har lokalkontor i fem länder

och samarbetar med cirka 125 partners för att

stärka lokalsamhällets svar på hiv-epidemin.

Anita bor med sin man Christer Holm-gren i en villa i en av Johannesburgs nor-ra förorter, Craighall Park.

– Vi trivs alldeles utmärkt i Sydafrika, men har inte hunnit att se så mycket av detta spännande och kontrastrika land. Vi flyttade från Lusaka i Zambia till Johannesburg just före jul förra året. Jo-hannesburg är en alldeles för stor stad med väldigt dåliga offentliga kommuni-


kationer och som en följd av detta en all-deles förfärlig trafik. Vi hade turen att få tag på ett trevligt hus med stor trädgård nära mitt jobb och jag är en av de få män-niskor här som går till jobbet, trots den för alla överskuggande säkerhetssituatio-nen i Johannesburg.

Anita Sandström har en doktorsexa-men i epidemiologi och en oavlönad do-centur i epidemiologi och folkhälsove-tenskap vid Umeå universitet i bagaget. Så här minns hon sitt gamla lärosäte och staden Umeå:

– Umeå universitet var ett ungt uni-versitet under utveckling när jag plugga-de. Jag var med när institutionen för epi-demiologi och folkhälsovetenskap bilda-des, vilket betydde att man tidigt i ”fors-karkarriären” fick ta stort ansvar. Det var mycket stimulerande. Jag fick bland an-

nat redan 1986 möjligheten att börja ar-beta med hiv och aids – då genom ett forskningsarbete med Tanzania. Den in-ternationella inriktning som institutio-nen hade – och har – påverkade helt klart hur mitt liv har utvecklat sig. Dessutom minns jag Umeå som en trevlig stad, spe-ciellt på våren. Jag fick tidigt mina dött-rar och upplevde Umeå som en familje-stad. Men jag minns tyvärr också kalla vintrar med snöskottning och trögstar-tade bilar.

Om framtiden är det, som bekant, svårt att sia. Anita berättar:

– Jag är faktiskt fortfarande tjänstle-dig från Sida i Stockholm, men det känns inte som om vi vill vända tillbaka just nu. Vi sålde vår lägenhet i Stockholm ifjol och skeppade ner det vi äger och har, när vi köpte huset här. Så det här känns

faktiskt som hemma. På kort sikt tänker vi nog mest på hur vi ska forma vårt liv här och diskuterar praktiska saker som att bygga en bastu, inreda skyddsrum-met vi har på gården till en vinkällare och om vi ska stycka delar av vår stora träd-gård i linje med stadsplaneringen.

Naturligtvis har maken Christer och Anita kontakt med Sverige:– Förutom årliga semestrar, så har jag möjlighet till en del arbetsrelaterade re-sor. Jag sitter med i Sidas expertgrupp för hiv- och aidsforskning och nu också i en av regeringens tillsatt rådgivande grupp för utvecklingsfrågor. Senaste var jag i Sverige i mitten av oktober och hade då möjligheten att hälsa på min mor i Lyck-sele.

TEXT STEFAN LyBECK

BILd CHRISTER HOLMGREN


Det konstaterar Christina Juthberg, dok-torand vid Institutionen för omvårdnad i Örnsköldsvik.

Forskningsprojektet ”Samvetsstress i relation till utbrändhet hos sjukvårdsper-sonal” är initierat på grundval av behov inom hälso- och sjukvården, kommunal såväl som landstingsstyrd.

– Vid intervjuer med personal som sjukskrivits på grund av utbrändhet kom-mer det ofta fram att de lidit av dåligt samvete under lång tid, berättar Christi-na Juthberg.

Forskargruppen kring samvetsstress, som finns i Skellefteå, Umeå och Örn-sköldsvik, består av tio forskare. Vår grundinställning är att samvetet är något positivt. Det är omöjligt att vara neutral till samvetet, eftersom alla har ett. Då-ligt samvete behöver inte vara något ne-gativt, men det är inte nyttigt med ett alltför strängt samvete, understryker Christina Juthberg.

Som grund för sitt avhandlingsarbete har hon enkätsvar från 50 sjuksköterskor och 96 undersköterskor/vårdbiträden. De har fått fylla i två validerade mätverktyg, frå-geformulären Perceptions of Conscience Questionnaire (PCQ, mäter uppfattning-en av samvetet) och Stress of Conscience Questionnaire (SCQ, mäter graden av samvetsstress).

– Vad jag försöker ta reda på är om det finns något samband mellan hur man uppfattar sitt samvete och hur stressad av sitt samvete man är, förklarar hon.

Hon söker korrelation mellan inte mindre än nio variabler i PCQ och sex

Samvetsstress viktig orsak till utbrändhetVårdpersonalens bild av sitt samvete påverkar hur

lätt de blir samvetsstressade, och därmed hur stor

risk det är att de blir utbrända.

variabler i SCQ. Det innebär ingen okom-plicerad statistisk analys, men hon har ändå lyckats se ett mönster i resultaten. Bland de sammanlagt 146 sjuksköter-skorna och undersköterskor/vårdbiträ-den har hon också djupintervjuat sex från vardera yrkesgruppen i mellan 45 minu-ter och 1,5 timme.

Vårdpersonalen kan delas upp i två kategorier, visar resultaten. Bägge kate-gorierna anser att samvetet är något gott och varnar oss för att skada varandra. Men medan den ena kategorin anser att samvetet är för strängt, inte behöver föl-jas oavsett vad andra tycker och måste dövas för att inte bli en börda, anser den andra kategorin att samvetet måste föl-jas oavsett omgivningens åsikter. Den se-nare kategorin anser dock samtidigt att samvetet behöver dövas för att de ska kunna samarbeta med sina kollegor.

denna kategori uppvisar också högre grad av samvetsstress, konstaterar Chris-tina Juthberg. De inser att vad de borde göra inte alltid är vad de gör, och ansätts ofta av ifrågasättande av hur de lever upp till sina ideal; ”är jag inte den goda vår-dare som jag borde vara?”.

Hög grad av samvetsstress har också visat sig ge känslomässig utmattning, som är en av tre parametrar som mäts när man försöker avgöra om en person är utbränd eller inte. De andra två parametrarna är vilken förmåga till empati man har och upplevelsen av den personliga kapacite-ten.

TEXT BERTIL BORN

BILd JAN LINdMARK

Om Christina Juthbergdoktorand vid institutionen för omvårdnadiÖrnsköldsvik(dåMitt- universitetet)sedan2003.Institutionenär från och med 1 juli 2007 en del av institutionen för omvårdnad, umeå universitet.

Huvudhandledare: karin sundinBihandledare: astrid norberg.Utbildning: sjuksköterskeprogrammet och magisterprogrammet i omvårdnad i umeå.Bor: sidensjö, 1,5 mil mot sollefteå från Örnskölsvik.Familj: man och en dotter, 8 år och en son, 11 år.ålder:41år

Fotnot: Arbetet är publicerat i tidskriften ”Nursing Ethics” 2007; 14; 329 och kan läsas på <nej.sagepub.com/cgi/content/abstract/14/3/329>. Medförfattare är Sture Eriksson, Astrid Norberg och Karin Sundin.


aktuellt i bildmuseet

Besöksadress: Gammlia • Öppet: tis–lör 12–16, sön 12-17, mån stängt. Fri entré, tel 090-786 52 27 • www.bildmuseet.umu.se

Ursula Biemann

Game Art

Ursula Biemann, konstnär, teoretiker och utställningscurator, har under de senaste åren producerat en ansenlig uppsättning av verk som fokuserar på migration, gränser, teknologi och genusfrågor.

Ursula Biemann, Contained Mobility, 2004

Utställningen visar ny konst där konstnärer arbetat med dataspelens estetik, kultur och verktyg.

Gonzalo Frasca, September 12, 2003

25.11 - 20.1 2008

25.11 - 20.1 2008

John Paul Bichard, Natalie Bookchin, Joseph Delappe, Linda Erceg, Gonzalo Frasca, Feng Mengbo, Göran Sundqvist, Petra Vargova

i anslutning till den högtidliga av-

slutningen av linnéjubileumsåret

iJukkasjärviarrangerarUmeåuni-

versitet en populärvetenskaplig

konferens ”vetenskapens rymder

och gränser – då, nu och i fram-

tiden” – i kiruna.

konferensen äger rum lördagen

den15decemberkl.09:00–14:00

påInstitutetförrymdfysik(IRF)

i kiruna.

de medverkande forskarna från

umeå universitet, bland andra

professor lars-erik edlund, institu-

tionen för litteraturvetenskap och

nordiska språk, professor Heidi

Hansson, institutionen för moder-

na språk, professor Ove nilsson,

umeå Plant science Center och

professor kristin Palmqvist, insti-

tutionen för ekologi, miljö och

geovetenskap, utgår från Carl von

linnés verksamhet och kopplar

samman hans iakttagelser med

aktuell och innovativ forskning vid

universitetet.

astronauten och hedersdoktorn

vid umeå universitet, Christer

Fuglesang, medverkar och talar

om sin egen mycket konkreta erfa-

renhet av vetenskapens rymder.

konferensen avrundas med ett

panelsamtal där vetenskapens vill-

kor – dess vidsträckta rymder men

också dess eventuella begräns-

ningar – diskuteras. i panelen del-

tar några av föreläsarna, Christer

Fuglesang, förre usa-ambassa-

dören lyndon l. Olson, Howy

Jacobs,professorimolekylärbio-

logi, astrofysikerna anja ander-

sen, rektor Göran sandberg och

förhoppningsvis någon eller

några nobelpristagare.

sveriges konung Carl Xiv

Gustaf och drottning silvia kom-

mer att finnas på plats både

iKirunaochJukkasjärvi.

TEXT STEFAN LyBECK

Avslutning av Linnéåret – i Jukkasjärvi


Professor Thomas Edlund får Anders Jahres stora medicinska pris 2007 för sin banbrytan-de forskning om nervsystemet och hjärnans tidiga utveckling.

– Det är väldigt roligt men äran ska inte bara tillfalla mig utan hela forskargruppen. Vi har forskat om nervsystemet i 15 år och hela tiden kör vårt eget race. Det är kul att det har hållit, säger Thomas Edlund.

Men han tillägger snabbt att det inte är för att vinna priser som man forskar. Och han vill inte lyfta fram något speciellt resultat.

– Det handlar om helheten. Vi har tittat på hela processen hur nervsystemet bildas. Alla nya resultat har lett framåt, vi har rett ut de mekanismer som styr bildandet av nervsyste-met, och därför känns det svårt att lyfta fram något enskilt.

Centrala nervsystemet, CSN, består av mil-jarder olika celltyper.

– Ska man förstå hur hjärnan fungerar måste man först förstå när och hur olika de-lar av nervsystemet bildas och kopplas sam-man. I många neurologiska sjukdomar är oli-ka klasser av nervceller i hjärnan påverkade eller förstörda. Kan man studera några av cellerna i detalj kan man också ta fram fler

Skolbarn invaderade universitetetSuccé blev det, när cirka 700 barn från 38 skol- klasser äntrade campusområdet.

För femte året i rad arrangerade umeå universitet upptäcktsfärden för skolelever i årskurs 2–5 från umeås närregion. det var nyfikna elever som kom till universitetsområdet på morgonen. På schemat hade skolbarnen bland annat att se fram emot guldvaskning, tv-spelsmotion, kemiska experiment och mycket mera. de vetgiriga barnen fick också veta att universitetsbiblioteket rymmer hela 1,2 miljoner böcker. aktiviteterna varvades med saft och omåttligt goda bullar. Bland de besökande såg man även lokala medier som bevakade dagens stora händelse.

TEXT ANdREAS BORGSTRöM

BILd SAMUEL BENGTSON

B i l d r u ta n

RB

mediciner och det är något som det arbetas med världen runt, berättar han.

Thomas är professor i utvecklingsbiologi, hans forskning är fokuserad på när olika delar av nervsystemet bildas i ett foster och vilka signa-ler som styr processen.

– Vi har upptäckt att CNS bildas mycket tidigare än man trott. De första cellerna som bildas skulle, om de fick bestämma, utveckla hjärnan. Istället bildar de det centrala nervsys-temet. De startar med det mest komplicerade arbetet, sedan utvecklas olika delar av hjärnan. Det börjar med att ett fåtal celler i embryot får signaler att bilda nervceller, när embryot växer bildas fler, sedan får de signaler att bör-ja bygga de främre delarna av hjärnan, Telen-cephalon, den mest komplexa, där medvetan-det sitter. Det förvånade oss att det var ett så tidigt beslut.

Upptäckten innebär att forskarna nu vet att man i princip kan styra cellerna.

Edlund ägnar sedan några år tillbaka hal-va sin tid åt det företag, Betagenon, som han startat med några andra forskare.

– Vi har mycket intressanta resultat när det gäller diabetes, fetma och cancer. Vi vill lyck-

as även på den kommersiella sidan, det är näs-tan ingen i Sverige som har gjort det. Vårt fö-retag är forskarstyrt och det tror vi är en för-utsättning för att lyckas.

Anders Jahres pris på 1 000 000 norska kronor är det största inom biomedicinsk forsk-ning i de nordiska länderna och delas ut av Universitetet i Oslo.


BILd ELIN BERGE

Thomas Edlund har tilldelats ett av Nordens största pris


Nobel laureate in economics visitseric s. maskin, Professor of social sci-ences at the institute for advanced stu-dy in Princeton, usa, and recipient of the 2007 nobel Prize in economics, took part in the autumn ceremony weekend at umeå university. He delivered a lec-ture titled “Why do We Procrastinate?” to an overflowing audience and accep-ted the erik kempe award in environme-ntal and resource economics at the eve-ning ceremony in aula nordica. maskin and Paratha dasgupta, were recognised for their joint-study on hyperbolic dis-counting, which involves human decisi-on making.

UCMM professor awarded Nordic medical prizeProfessor thomas edlund of the umeå CentreofMolecularMedicine(UCMM)was named recipient of the prestigious 2007AndersJahreprizeinmedicalac-hievement for his groundbreaking re-search on the early development of the central nervous system. the prize, often referred as the “mini-nobel Prize,” has tremendous acclaim in the nordic regi-on within biomedical research and has been awarded by the university of Oslo since 1960.

USBE students 3rd in World Cupnine students from the umeå school of Business(USBE)finishedinthirdplaceinitsleagueatthe2007SIFE(StudentsinFreeEnterprise)WorldCupcompeti-tionheldinNewYorkCityinOctober.their presentation involved methods to stir interest in entrepreneurship among secondary school students. the usBe students competed against 50 interna-tional teams and were ranked as the fourth best from europe – the best result ever for a swedish entrant.

USBE – one of six to issue new master’s degreeall 23 academic institutions in sweden applied to the swedish national agency for Higher education for approval to of-fer the new two-year master’s degree in business and economics. usBe was

In this issue, we are debuting highlights of selected articles in Aktum Extra for our international readers.

one of only six universities that met the demands for the new programme. the complete title is “degree of master of science in Business and economics.”

Faculty of Arts goes on the offensivethe Faculty of arts has undertaken signi-ficant structural changes and a new commitment towards business and in-dustry. in order to improve infrastructu-re and efficiency, the faculty has reduced the number of departments from nine to four(totakeeffecton1Jan.2008).Thefaculty also has an important role in the new research institute for industry which opened in the spring 2007 term.

Higher education quality conference held in Umeåthe notion of quality within the arena of higher education must be more dynamic and inclusive from the procedural condi-tions to the final outcome. recently in-stalled swedish national agency uni-versity Chancellor anders Flodström opened the quality conference in umeå and emphasised that institutes of higher education in sweden must work hard on quality issues in order to meet the strong international competition. vice-Chancellor Göran sandberg pushed for more focus on the individuals within re-search and allowing them to build a glo-bal network.

Conclusion of the 2007 Linnaeus celebration – in Laplandumeå university has organised a popu-lar science conference in connection with the national conclusion of the lin-naeus tercentenary at the iCeHOtel® in Jukkasjärvi.Thetitleis“ThePossibilitiesand Boundaries of science – then, now and in the Future” and it will be held at the swedish institute of space Physics in kiruna on 15 december. umeå resear-chers will deliver lectures in the spirit of linnaeus, and a panel discussion will be held with such notables as astronaut and honorary doctor Christer Fuglesang and former us ambassador lyndon l. Olson.

Pe n G l i s H Pa G eE

Cold smoked salmon with quail eggs in mustard sauce and ‘kavring’ croute with roasted cauliflower crème and malt syrup

Serves 4

0.25 salmon side (skinned and boned)3 tbs sugar3 tbs saltWood chips for smoking and ‘smoke room’ or tight-fitting restaurant oven

Quail eggs in mustard sauce4 quail eggs (poached)3 tbs ‘Slotts’ mustard1 tbs sugar50 ml oilsalt

‘Kavring’ (sweet brown bread) croute with roasted cauliflower crème2 slices ‘Kavring’ (cut into cubes and dried at120 C in the oven)0.25 cauliflower head (cut into small pieces with stalks called florets)50 ml cooking yoghurtoilvinegarsalt and pepper

Malt syrup3 tbs sugar1 tsp malt essencesaltwaterwatercress

TO PREPARE:Cure the salmon for 24 hours, wipe off the fillet, transfer it to a tin plate and place in a cold smoke room or oven. Heat up the smoker with the wood chips until the smo-ke has developed well. Then put it into the smoke room/oven settled but do not let the temperature exceed 30 C. Take out the sal-mon and wrap up in cling film. Leave to mature in the fridge for 2-3 days. Cut into 2 cm thick slices. Mix the sugar and mustard together in a bowl. Add drop by drop whilst whisking, the oil to the mustard mixture and season with salt. Mix the poached quail eggs with the mustard sauce. Saute the cauliflower with some oil in a saucepan until golden. Lower the temperature and put on a lid. When the cauliflower is cooked right through after about 8 minutes in the saucepan, transfer to a blender and mix with the yoghurt. Season with salt and vinegar.Dissolve the sugar and a pinch of salt with water in a saucepan. Add the malt essence and boil until 112 C. Cool to room temperature before serving. Serve with some watercress.


Umeå universitetinformationsenheten

SvarspostKundnummer900020100-4908 11 umeå

n Ä s ta n s i s tNSskicka din korsordslösning till aktumredaktionen senast måndagen den 5 december 2007.

den först öppnande rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från akademibokhandeln.

namn _____________________________________________________ arbetsplats __________________________________________________

vinnare av korsordstävlingen i aktum nummer 6/2007 blev Fikalösarna vid institutionen för datavetenskap. ett presentkort från akademibokhandeln på 250 kronor är på väg till er.

In this issue, we are debuting highlights of selected articles in Aktum Extra for our international readers.

HF -07

KAMPANJER KORTNAMN PRICK I USA ÅKERYTA OBLANDAD

OFKCIVKDAT

SLANGDUM NOLLPUNKT

ÄR PEDANT

KÖRJOBB

BACKE HALVSOVA

MILJARDDEL-

RIKTMEDEL

BIOBRÄNSLE

OTÄMJDA

DNALNÖRG KONT AK T D

ON

OMVANDLAS TILL

GNINDELGÄV

.M005GADI

O UTLÖST

GE.D.FF ÖRFÄDER

INVÄNDA BLÅST HÅRGRÅVERK BÖRDA SKRÄP VÄGGTÄTAS PÅ BELGRADBIL NÄTNUMMER VERNEKAPTEN

GERMANTYP

OM FÖRR

HALLUCINOGENMAT

KV ALS TERSTÖ TKÄPP

VIDUND ER

DOLF.YT/.RFREFLEKTO

R

INSTABILMÖRKHYAD

STIRRA

TILLVÄXER

ANFÖRDE

KARIBOU

POHIAPPALSTRECKK OD

ADJEKTI VE N

ANNIVTS

K URER AN DE

HALSPRYDNAD

I OPPOSITION TILLÄGG BLADDRYCKLYNX LYNX

NEGIARESSAP

DROSURGBANKTRÄD

KARRIÄRVÄ

G

JÖHSNETEPMOKA

känner du någon som skulle uppskatta att få aktum extra hem i brevlådan? eller har du kanske ändrat adress? Fyll i så fall i och skicka in! du kan även mejla till <[email protected]>.

Jagharbyttadress JagvillattföljandepersonskafåAktumExtra

JagvillintefåAktumExtraifortsättnigen

namn

adress

Tidigareadress(vidflytt)

Postadress

e-post

Frankeras ej

Adressatenbetalar portot

avsändare:umeå universitet901 87 umeå

K k å s e r i e t

B

Framtiden?

Torgny Lindgren är just nu

aktuell med sin senaste bok

”Norrländsk Akvavit” och

i dagarna nominerad till

Augustpriset.

En nyligen utförd stor internationell undersökning

lär visa att svenskarna – i hård konkurrens med

finländarna – är det mest framtidsinriktade folket

i världen. Vad nu det kan innebära?

Nu, i mitt sjuttionde år, tänker jag ofta på be-greppet och fenomenet framtiden, den som för min personliga del snart ska vara slutgiltigt förbrukad.

Jag minns framtiden.I min barndoms Raggsjö var framtiden

mycket innehållsrik: nyodlade tegar, utökade kreatursbesättningar, större barnkullar, en park mittemot missionshuset, gatubelysning.

I den framtid som sedan inträffade åter-planterades granskog på tegarna, kreaturen skickades till slakteriet, skolan lades ner efter-som barnen tog slut, den tilltänkta parken väx-te igen med sly. Nu strålar gatubelysningen över en mestadels folktom byväg.

Ungefär samtidigt med att framtiden så att säga avslutades därhemma kom framtidsforsk-ningen. Någon gång i början av 70-talet pu-blicerade Bertrand de Jouvenel ”L´Art de la conjecture”, en bok som dock fann få läsare hemma i Raggsjö. Men ämnet eller discipli-nen framtidsforskning blev nästan lika älskat

vid akademierna som genusforskningen är idag. Ett ämne eller en disciplin var det givetvis inte, snarare var det på olika sätt organiserade för-sök att utifrån en samlad akademisk kunskap framställa spådomar som kunde falla politiker och möjligen marknadens aktörer på läppen.

Finns ännu Institutet för framtidsstudier? På samma sätt som jag minns framtiden minns jag Alva Myrdals stolthet när hon presentera-de detta nya statliga organ i den sociala ingen-jörskonstens tjänst.

Framtiden finns naturligtvis inte. Det är be-friande för en gammal man att få påpeka det, sannolikt kommer den aldrig att finnas. Den är lika inbillad och töckenhöljd som det förgång-na, som ju i huvudsak är förintat. Det enda som verkligen finns är nuet, och det far så fort förbi att vi aldrig hinner uppfatta det eller bli delak-tiga. Det är fiktion, i bästa fall litteratur.

Jag medger: detta är pessimism. Men en pessimism som inte saknar en viss glättighet vid sidan av det högtidliga allvaret.

Och det är nödvändigt, ja en helig plikt för oss att föreställa oss framtiden. All forskning, så-väl naturvetenskaplig som humanistisk, har – liksom konsten och litteraturen – sina föremål och sina mottagare i den självklart obefintliga framtiden. Vi som nyss har levat strävar efter att se marken framför oss, tecknen och väg-skyltarna långt därframme, vädertecknen i skyn. Och vi försöker tala till de ännu obilda-de som i framtiden ska bli bildade, till våra arvtagare och till de ännu ofödda.

Vi ropar ständigt samma fråga till de efter-levande: Hör ni oss!

År 1947 lät sig Thomas Mann intervjuas av en amerikansk tidskrift. Det kalla kriget var på väg, och på frågan om det fanns något som ingav honom ängslan eller oro svarade han:

Det enda som fyller mig med fruktan är framtiden.

Nu vet vi att hans fruktan var befogad. Och obefogad.

TORGNy LINdGREN

BILd

©U

LLA M

ON

TAN

aktuellt vid umeå universitet hÖsten 2007 · humanistiska fakulteten går på offensiven. nu ska...

Documents