ambulanssjuksköterskan - yrkesrelaterad stress och …133605/fulltext01.pdf · 2009-01-13 ·...
TRANSCRIPT
Humanvetenskapliga Institutionen
Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp C-nivå
Ambulanssjuksköterskan - yrkesrelaterad stress och
copingmekanismer
Björn Sjöstrand & Anette Westman
Handledare: Tora Elfversson Dahlström
Ej avsett för publikation
Justerat och godkänt
Datum
……………………………………..
Examinator: Birgitta Marklund
Humanvetenskapliga Institutionen
Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp C-nivå
Ambulanssjuksköterskan - yrkesrelaterad stress och copingmekanismer
Björn Sjöstrand & Anette Westman
SAMMANFATTNING Inom ambulanssjukvården utsätts personalen dagligen för olika stressmoment och detta kan
leda till att ambulanssjuksköterskor drabbas av posttraumatiskt stress syndrom. Flera olika
stressfaktorer påverkar arbetet och därmed den enskilde ambulanssjuksköterskans psykiska
och fysiska hälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer
inom ambulanssjukvården och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan använder
sig av i sitt dagliga arbete. Studien har en deskriptiv design och genomfördes som en
litteraturstudie. Vi har använt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL.
Vi har använt oss av 10 artiklar, 3 artiklar med kvalitativ och 7 med kvantitativ ansats.
Artiklarna var från Sverige och engelsktalande länder. Resultatet visar att traumatiska
incidenter som involverar barn är de jobbigaste att hantera och att stress kan inverka negativt
på individens psykiska och fysiska hälsa samt att detta kan få sociala konsekvenser.
Socialt stöd, kognitiva metoder samt humor är viktiga copingmetoder för att kunna hantera
traumatiska incidenter.
Nyckelord: ambulans, ambulanssjuksköterska, stress, coping, PTSD.
Innehåll Introduktion ......................................................................................................... 1
Bakgrund .............................................................................................................. 1
Stress ................................................................................................................................................... 1
Posttraumatiskt stress syndrom, PTSD................................................................................................ 3
Omvårdnadsteori Betty Neuman ......................................................................................................... 3
Coping ................................................................................................................................................. 4
Problemfokuserad coping ................................................................................................................ 5
Känsloorienterad coping .................................................................................................................. 5
Aaron Antonovsky .............................................................................................................................. 6
Problemformulering ............................................................................................ 6
Syfte ...................................................................................................................... 7
Metod .................................................................................................................... 7
Urval .................................................................................................................................................... 7
Inklusions och exklusionskriterier ................................................................................................... 7
Sökningsförfarande ......................................................................................................................... 7
Kvalitetsgranskning ............................................................................................................................. 8
Dataanalys ........................................................................................................................................... 9
Etiska övervägande .............................................................................................................................. 9
Resultat ................................................................................................................. 9
Yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvården .................................................................. 9
Jämförelser mellan upplevda stressorer utomlands och i Sverige ..................................................... 10
Konsekvenser av stress ...................................................................................................................... 11
Psykiska besvär ............................................................................................................................. 11
Fysiska besvär ............................................................................................................................... 11
Gender ........................................................................................................................................... 12
Anhöriga drabbas .......................................................................................................................... 12
Ambulanssjuksköterskans copingmekanismer .................................................................................. 12
Kognitiva metoder ......................................................................................................................... 12
Socialt stöd .................................................................................................................................... 13
Humor ............................................................................................................................................ 13
Självkänsla - KASAM ................................................................................................................... 13
Metoddiskussion ................................................................................................ 14
Resultat diskussion ............................................................................................ 14
Yrkesrelaterade stressfaktorer ........................................................................................................... 14
Skillnader mellan de svenska och utländska artiklarna ..................................................................... 15
Skillnad stressorer ......................................................................................................................... 15
Copingstrategier ............................................................................................................................ 16
Slutsatser ............................................................................................................ 17
Vidare forskning ................................................................................................................................ 18
Referenslista ....................................................................................................... 19
Bilaga 1: Artikelmatris
1
”Det är inte vad som händer en som betyder något, utan hur man tar det”
Fri översättning från: Ray, O. How the mind hurts and heals the body. American Psychologist
2004; 59(1):29–40 [1].
Introduktion
Inom ambulanssjukvården utsätts personalen dagligen för olika stressmoment. Variationen i
arbetet är stor och man träffar patienter i alla åldrar med både fysiska och psykiska
sjukdomar. Detta kräver att ambulanssjuksköterskor har en stor kunskap om olika medicinska
tillstånd och förmåga att fatta snabba korrekta beslut som inte riskerar patientsäkerheten.
Ambulanssjuksköterskor ska också kunna framföra tunga fordon på olika väglag dygnet runt
samt att hitta fram till patienten. Det förekommer ofta tunga lyft och ibland är patienten eller
anhöriga aggressiva och personalen kan utsättas för hot och våld.
Inom ambulanssjukvården är det ambulanssjuksköterskan som har det medicinska ansvaret
för patienten och som får administrera läkemedel. Vid ankomsten till en sjuk patient krävs det
att sjuksköterskan diagnostisera och behandlar enligt de riktlinjer som finns från
ambulansöverläkaren. Sjuksköterskor inom ambulanssjukvården har inte funnits i någon
större utsträckning innan Socialstyrelsen krävde legitimation för att ge läkemedel 1 oktober
2005 [2].
Bakgrund
Stress
Olika stimuli kan utlösa stress. Dessa kallas för stressorer och med det menas psykiska,
fysiska och sociala krav som ställs på en individ. Hur stressad en individ blir i en situation
beror helt på vilka resurser individen har för att klara kraven [3].
När vi blir utsatta för stress kan man särskilja tre olika nivåer, mikrostressorer, avgörande
livshändelser och katastrofer. Mikrostressorer känner vi alla av vid vardagsproblem som att
t.ex. komma försent till ett möte. Avgörande livshändelser eller traumatiska kriser är större
händelser som t ex en familjemedlems bortgång. Katastrofer är stora olyckshändelser och
naturkatastrofer [3].
2
Inom socialpsykologin använder man sig av begrepp som maktlöshet, alienation och kontroll
och fokus ligger mest på arbetslivet. Psykoanalysen använder sig mer av begreppet ångest än
stress och skiljer på neurotisk och objektiv ångest. Neurotisk ångest, handlar om omedvetna
konflikter mellan driftimpulser från detet gentemot jagets och överjagets kontroll och förbud.
Objektiv ångest är en konkret reaktion på ett verkligt hot som kan drabba individen [3].
Behavioristerna tittar mer på hur inlärning av stressrespons uppkommer, t.ex. genom klassisk
betingning. Om stress, obehag eller ångest upplevts i en specifik situation kan reaktionen
komma tillbaka i liknande situationer. De senaste åren inom stressforskningen har man börjat
titta mer och mer på det kognitiva och biologiska perspektivet, den s.k. arousalteorin. När
arousalnivån ökar, ökar den fysiologiska aktiviteten i RAS (retikulära aktiveringssystemet)
och i det neuroendokrina nervsystemet. Detta påverkar vårt beteende och upplevelsen blir mer
intensiv [3].
I Karlssons bok [3] tas stressforskaren Hans Seyle upp som benämner den fysiologiska
responsen på stress för General Adaption Syndrome, GAS, detta sker i tre stadier.
Larmberedskap, kroppens autonoma nervsystem triggas igång och arousalnivån stiger
Motstånd, stresshormonerna mobiliserar kroppens resurser
Utmattning, som sker efter långvarig stress då krafterna uttömts. Detta tillstånd kan
leda till både sjukdom och i värsta fall död [3].
Det är tre saker som har betydelse för hur hög belastningen är dvs. hur hälsofarlig stressen är:
Hur höga kraven är som en individ ställs inför, verkliga eller subjektivt uppfattade.
Hur individen kan hantera stress.
Vilka psykosociala resurser som finns i individens omgivning, egna och från andra.
Det man strävar efter i en stressituation är att uppnå en optimal arousalnivå dvs. positiv
stressnivå och för att kunna utföra en optimal prestation måste följande vara uppfyllt.
Individens resurser är mobiliserade
Hög uppmärksamhetsnivå
3
Personen är i känslomässig balans
I de fall detta finns ökar individens förmåga att prestera [3].
Posttraumatiskt stress syndrom, PTSD
De traumatiska händelser en människa utsatts för kan senare ge symtom och besvär som
allvarligt kan påverka livskvalité och hälsa. En utlösande händelse kan vara bl.a. allvarliga hot
eller skada mot nära anhörig eller mot sig själv, plötslig förlust av sitt hem eller att se en
annan människa dö eller bli allvarligt skadad. Man kan utgå ifrån att händelsen är extrem och
livshotande och där personen ifråga har känt stark stress, rädsla, fruktan och hjälplöshet.
Upplevelsen av en händelse är subjektiv därför kan en händelse påverka personer olika utifrån
deras egen livserfarenhet [4,5].
Det finns olika tecken och symtom på att man drabbats av PTSD bl.a. upprepade påminnelser,
tankar eller drömmar om händelsen. Personen ifråga kan uppleva att händelsen inträffar om
och om igen, distanserar sig till andra människor och känner ingen framtidstro och visar
tecken på känslokyla. De kan ha sömnproblem, vara lättirriterade, ha svårt för att koncentrera
sig och undviker tankar, känslor eller att befinna sig på platser som liknar det där den
traumatiska händelsen inträffade [4,5].
De ovan nämnda tecken eller symtom är normala under de första veckorna efter ett trauma
men om de kvarstår i en månad upp till sex månader diagnostiseras tillståndet som att man har
ett akut PTSD. Har man kvarstående besvär i mer än tre månader talar man om ett kroniskt
PTSD och om en PTSD debuterar efter sex månader kallas tillståndet fördröjd PTSD.
Man har även sett att PTSD förekommer sida vid sida med andra psykiatriska tillstånd där
förhållandet mellan dem kan förvärra tillståndet [4,5].
Omvårdnadsteori Betty Neuman
Neuman har utvecklat en holistisk omvårdnadsteori, den har definierats som en systemmodell.
Hennes modell vilar på vissa grundläggande idéer om människan, hälsan, miljön och
omvårdnad. Ett grundläggande antagande är att miljön innehåller många olika stressorer
kända, okända och universella. Hon beskriver stressorer som stimuli som förorsakar obalans
av en persons normala stabilitet. Vilken effekt en stressor får på personen hänger samman
med två faktorer, stressorernas styrka och hur många stressorer som påverkar personen
4
samtidigt. Stressorernas effekt är också beroende av personens förmåga att skydda sig mot
stressoren eller förmåga att förändra stressorens effekt. Hon delar in stressorer i tre delar:
Intrapersonliga stressorer: en inre miljöbetingad interaktion som uppstår inom
personen. Ex ovisshet, sömnbrist mm.
Interpersonliga stressorer: en yttre miljöbetingad interaktion utanför personen, men i
närheten. Ex okända människor.
Extrapersonliga stressorer: en yttre miljöbetingad interaktion utanför personen och på
större avstånd. Ex miljön.
Neumans modell identifierar tre olika miljötyper som omger människan:
Inre miljö: består av alla former av interaktiva influenser som finns i människan eller
är begränsad helt till personen.
Yttre miljö: består av influenser av interpersonell eller extrapersonell nivå. Påverkan
ligger utanför personens gränser. Ex arbetskamraterna.
Skapad miljö: personens försök att skapa en trygg omgivning där personen kan
fungera. Det främsta syftet med den skapade miljön är att upprätt hålla systemets
integritet.
Neuman anser att varje person utvecklar med tiden sitt normala mönster av reaktioner på
miljön. Mönstret utgör systemets normala försvarslinje eller tillstånd av välbefinnande [6].
Coping
Strategier för att hantera stress kallas för coping. Det är ett begrepp som betecknar individens
förmåga att hantera påfrestningar och krav. Begreppet myntades av Lazarus och är i dagsläget
etablerat inom stressforskningen. Coping och socialt stöd används för att förklara varför alla
som utsätts för stress inte blir sjuka. När individer exponeras av stressorer leder detta till
sjukdom om man inte kan motverka stressorernas negativa krafter genom t.ex. individens
förmåga att hantera och bemästra stress och det sociala stöd individen har från omgivningen
[7]. Syftet med coping är att försöka hantera problemet eller att reducera känslan av det som
förorsakar obehaget [8].
En viktig aspekt av coping är ”locus of control”, vilket handlar om att individen själv
förlägger möjligheten att åtgärda ett problem. Man brukar prata om både ”intern locus of
5
control” och ”extern locus of control”, där det interna innebär att individen själv måste
åtgärda problemet medans det externa ligger på omgivningen [8].
Det finns två huvudtyper av copingstrategier. Problemfokuserad coping, där man försöker
lösa eller förändra problemet och känslomässigt fokuserad coping, där man försöker
kontrollera/reglera känslorna. Framgångsrik coping bygger på att man först försöker
identifiera orsaken till stressen. Utifrån vad man kommer fram till fattar man beslut om hur
man ska gå vidare. Varje individ har sitt speciella sätt att försöka hantera stress, ofta tillämpar
man båda coping strategierna. Vilken strategi man väljer antas vara nära förbundet med
människans personlighet [7].
Problemfokuserad coping
Kommer man fram till att problemet går att lösa, koncentrerar man sig på en
problemfokuserad coping, där känslorna samtidigt hanteras på ett produktivt och positivt sätt.
Denna form av coping inkluderar strategier för att samla information, fatta beslut, planera och
lösa konflikter för att kunna ta hand om eller lösa problemen som hindrar målen och orsakar
stressen [8].
Känsloorienterad coping
Denna form av coping använder man sig av om det inte finns någon lösning på problemet.
Man fokuserar sig på att hantera de känslor som skapats av situationen. Detta innebär att
undvika direkt konfrontation med stressfaktorerna. Istället försöker man ändra de
känslomässiga reaktionerna på det som utlöste stressreaktionen. Det är vanligt att man till att
börja med bemöter situationen genom att använda den psykologiska försvarsmekanismen
förnekande [8,9].
I en studie [10] där man utbildat personalen i stresshantering 90 minuter per vecka, med syfte
att lära personalen att känna igen när man skall använda sig av problemfokuserad respektive
känslofokuserad coping strategi, visade det sig värdefullt att ha en kontinuerlig utbildning i
stresshantering. De individer som fått utbildningen lyckades bättre med att förhindra eller
minska fysisk och psykisk sjukdom. Resultatet visar på lägre nivåer av utbrändhet hos
individerna som erhållit utbildningen [10].
6
Aaron Antonovsky
Antonovsky har forskat mycket kring varför vissa människor förblir friska trots att de utsätts
för stora påfrestningar. Han utarbetade en modell för hälsa som han benämner känslan av
sammanhang,(KASAM). Kärnan i KASAM är tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet
och meningsfullhet [11].
Begriplighet: Handlar om att individen måste ha en förmåga att kunna förstå/bedömma
sin situation, dess konsekvenser och orsaker.
Hanterbarhet: handlar om att man har förmåga att göra något åt situationen. Att
personen har någon grad av egenmakt.
Meningsfullhet: Handlar om i vilken utsträckning man känner att livet har en
känslomässig innebörd [11].
Antonovsky anser att hög hanterbarhet är starkt beroende av hög begriplighet. Detta beror på
att när en person ställs inför krav så måste man ha en klar bild av vad detta krav består av, för
att kunna uppleva sig ha resurser för att hantera det. Meningsfullheten anser han vara den
viktigaste delen i KASAM- begreppet med anledning att meningsfullhet är en så kallad
motivationskomponent. Personer som upplever sin tillvaro begriplig, hanterbar och
meningsfull har en stark känsla av sammanhang. Vidare anser Antonovsky dock att ett starkt
KASAM inte alltid innebär att en person är lycklig och välmående [11].
Antonovsky tycker att det är viktigt att betona att KASAM inte är en specifik copingstil, men
att KASAM predicerar förmågan att hantera stressorer. En person med starkt KASAM
kommer att välja den mest lämpliga copingstil för att hantera stressoren. På detta sätt kan en
person med starkt KASAM lösa upp spänning och förhindra dess omvandling till stress. Detta
skapar en möjlighet att behålla sin hälsa [11].
Problemformulering
Vi vill med denna studie se hur mycket det har forskats på stressfaktorer samt
copingmekanismer inom ambulanssjukvården och vilka skadliga konsekvenser stress kan
innebära för ambulanssjuksköterskor.
7
Syfte
Syftet med litteraturstudien är att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom
ambulanssjukvården och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan använder sig av
i sitt dagliga arbete.
Vilka yrkesrelaterade stressfaktorer och dess konsekvenser finns inom
ambulanssjukvården?
Vilka copingstrategier använder sig ambulanssjuksköterskor sig av?
Metod
Studien vi har genomfört har en deskriptiv design och genomfördes som en litteraturstudie.
Vi analyserade de vetenskapliga artiklarna utifrån frågeställningarna [12].
Urval
Inklusions och exklusionskriterier
Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara peer reviewed samt inte vara äldre än 10 år.
Vidare har författarna valt artiklar skrivna på engelska och svenska.
Innehållet i artiklarna skulle vara relevanta för litteraturstudiens syfte och frågeställning.
Exklusionskriterier var jämförande studier mellan olika yrkesgrupper, (polis, brand och
ambulans) samt litteraturstudier och studier gjorda utanför Europa, Nordamerika, Nya
Zeeland, Australien.
Sökningsförfarande
Vi har använt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL. Sökningarna i
databaserna gjordes v.33 2008. I tabellen nedan redovisas olika söksträngar i de olika
databaserna samt hur många träffar författarna fick. Sökorden har varit ambulance, paramedic
(emergency technicians i PubMed), stress, coping, prehospital care.
8
Fritextsökning/Thesarussökning PubMed Psycinfo CINAHL
pre hospital care 65490 323 42
prehospital care and stress 379* 80 33
prehospital care and stress and coping 56 80 2
paramedic and stress 147*, ** 36 10
paramedic and stress and coping 21*,** 13 0
ambulance and stress and coping 9* 229 6
ambulance and stress 38 337 37
*Mesh term: stress, psychological
**paramedic = Mesh term: emergency medical technicians
När antal träffar i en sökning var mindre än 80 lästes alla titlar igenom. Efter genomläsning av
titlarna valdes 25 artiklar ur PubMed och 20 ur PsycINFO. Inga artiklar valdes från CINAHL
p.g.a. dubbelträffar och artiklar som inte motsvarade syftet. I de fall titlarna bedömdes ha
relevans med syftet lästes abstracten.
Abstracten på de 45 artiklarna från PubMed och PsycINFO lästes igenom och efter
genomläsningar valdes 11 artiklar från PubMed och 10 artiklar från PsycINFO ut för att läsas
i fulltext.
Efter genomläsningarna av de 21 artiklarna i fulltext valdes nio artiklar ut som motsvarade
frågeställningarna och syftet.
Sex av artiklarna är av kvantitativ design och två är av kvalitativ design och en artikel är av
kombinerad kvalitativ och kvantitativ design.
Kvalitetsgranskning
De artiklarna författarna valde ut analyserades med hjälp av granskningsmallar i Forsbergs
och Wengströms bok [12]. Samtliga nio artiklar som granskades togs med i resultatet och
bedömdes ha en hög kvalité.
En genomgång av de nio artiklarna som tas upp i detta arbete kan ses i bilaga 1.
9
Dataanalys
Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att få en översikt av materialet. Efter
genomläsningarna färgsattes meningsbärande enheter i texten med olika
överstrykningspennor. De meningsbärande enheterna indelades i olika kategorier och
sorterades in under gemensamma rubriker [12].
Etiska övervägande
Även i en litteraturstudie måste etiska övervägande göras [12]. Litteraturstudien baseras på
redan publicerade artiklar som har genomgått en etisk prövning. Inget fusk eller förvrängning
av artiklarna har skett och alla artiklarna samt deras resultat som ingår i denna litteraturstudie
redovisas.
Resultat
Yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvården
Det finns en hög risk bland ambulanspersonal att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom.
Många olika faktorer påverkar arbetet och den enskildes psykiska och fysiska hälsa
[13,15,21].
I artikeln av Jonsson A. Segesten K.[18] beskriver de att nivån av stressymtom ökar ju längre
man arbetat inom ambulanssjukvården och varit utsatt för traumatiska händelser. I artikeln såg
man dock ingen ökad risk för posttraumatiskt stressyndrom kopplat till hur länge man jobbat
inom ambulanssjukvården [18].
Ambulanssjuksköterskor möter dagligen svårt sjuka patienter, de jobbar med människor
inblandade i trauma, städar upp efter självmord och personer som råkat ut för våld. De flesta
gångerna är sjuksköterskorna mentalt utrustade för att klara av sådana händelser men ibland
kan en incident sätta sig djupare i personens medvetande [13]. Det behöver inte vara den stora
olyckan med många skadade som sätter sig, utan kan vara den lilla händelsen t.ex. där en
desperat individ tar sitt liv [13].
10
Jämförelser mellan upplevda stressorer utomlands och i Sverige
De mest betydande stressorerna för ambulanspersonal skiljer sig mellan Sverige och andra
länder. I studier gjorda i Kanada, Australien och Storbritannien utsattes ambulanspersonalen
till viss del för andra stressorer än i Sverige.
Stressorerna som i de utländska artiklarna benämns critical events, critical incidents eller
traumatic events och som ambulanspersonalen utsattes för under sin karriär var:
Dödsfall bland barn
Dödsfall bland ambulanspersonalen eller att patienten är känd av ambulanspersonalen
Nära döden upplevelser bland ambulans personalen
Dödsfall bland patienter
Många skadade/döda eller extremt skadade eller trasiga patienter
Hot och våld mot personalen
Misshandlade patienter
Dålig uppbackning av kollegor
Falska larm eller dåligt positionerade platser av SOS för olyckan där patienten
befinner sig [13,16,20,21].
I studier [17,18] gjorda i Sverige där man tittade på prevalensen av posttraumatiskt
stressyndrom bland ambulanspersonal och arbetsrelaterade psykosociala faktorer fick
personalen själva gradera vilka stressorer som de tyckte var mest stressande:
Spädbarnsdöd
Hantera situationer där barn är inblandade
Hantera stressade anhöriga till patienter
Brännskadade patienter
Psykiskt sjuka patienter
11
Omhändertagandet av döda/självmords patienter
Till detta fanns det allmänna stressfaktorer som trötthet på arbetet, kraven mellan arbetet och
hemförhållanden, konflikter med kollegor, skiftarbete, oförutsägbarheten i ambulansyrket,
falska alarm, väntan på nästa larm och övertidsarbete [15,17,18].
Konsekvenser av stress
Psykiska besvär
I en studie av Regehr C. och Goldberg G. [13] mättes personalens mentala hälsa med två olika
frågeformulär, Beck Depression Inventory (BDI) och Impact of Event Scale (IES). Efter att
ha varit med om en traumatisk händelse kan man se en klar uppgång i den mentala stressnivån
från 2,3 % till 29,1 % [13]. Alkoholrelaterade problem bland personalen efter traumatiska
händelser ökade från 1,2 % till 11,6%. Vid intervjuer med ambulanspersonal upptäcktes
posttraumatiska stressyndrom (PTSD) där påträngande minnesbilder var ett av problemen.
”I´d go to bed, I´d close my eyes and there would be the lady doing swan dive off the balcony
again, as clear as you are sitting in front of me;”[13 s. 508].
Vidare märktes problem med att kontrollera sina känslor i form av ilska och rädsla,
koncentrationssvårigheter och en emotionell avtrubbning. Andra beskrev känslor som
gråtmildhet, svårt att få luft, flashbacks, depression, sömnproblem och mardrömmar. En del
beskrev känslor som att de var alienerade från andra människor samt att de hade svårigheter
att koppla av [13,20,21].
Det fanns också en grupp långtidssjukskrivna p.g.a. ovanstående problem. Dessa kände sig
trötta, utmattade och deprimerade [13].
Fysiska besvär
Fysiska besvär som kan uppstå i samband med eller efter traumatiska händelser är bl.a.
viktökning, ryggproblem och aptitlöshet. Vidare finns det rapporterade problem med
magbesvär, sömnproblem och nackbesvär [13,20,21]. Det finns risk för sjukdomar relaterade
till ett ökat tobaksanvändande av rökning [20].
12
Gender
En viss skillnad mellan män och kvinnor kan märkas, där kvinnor får mer problem med sömn
och magbesvär . När det gäller möjligheten till socialt stöd upplever männen detta som ett
större problem än kvinnorna. Det finns ingen uttalad skillnad mellan de psykiska krav som
män och kvinnor ställs inför på arbetstid på stationen och i ambulansen. Dock finns en större
arbetsrelaterad oro för arbetsförhållanden bland kvinnor än män [15].
Anhöriga drabbas
Familjer till ambulanspersonal som varit utsatta för traumatiska händelser drabbas också. Hos
vissa finner man en emotionell distans till sina anhöriga och en likgiltighet. Detta utmynnar
oftast i form av onödiga bråk och diskussioner. En del upplever att de blev mer rädda för att
familjemedlemmar ska råka ut för olyckor och blir överbeskyddande. Det finns även en del
positiva följder där man uppskattar sin egen familjesituation och relationer mer efter en
traumatisk händelse [13].
Ambulanssjuksköterskans copingmekanismer
Kognitiva metoder
Många ambulanssjuksköterskor använder sig av kognitiva metoder i sin stresshantering.
Emotionell distans är väldigt vanligt där man försöker hålla distans till den drabbade och/eller
anhöriga. För människor runtomkring kan ambulanssjuksköterskorna tyckas vara hjärtlösa
och många undrar om de inte blir påverkade av vad de får se och uppleva. Genom att bygga
upp en emotionell skyddsbarriär låter man sig inte påverkas av händelsen. Denna strategi kan
ge negativa konsekvenser på längre sikt. Det finns risk att man bygger upp en emotionell
distans även i sitt förhållande till nära och kära [13].
Fler studier har visat att kognitiva metoder som att försöka se någon mening med händelsen,
återskapa händelsen som mindre traumatisk eller förnekande av händelsen är vanligt
förekommande. Förnekelse kan vara nödvändig för att ambulanssjuksköterskan ska kunna
koncentrera sig på sitt jobb. De allra vanligast använda strategierna var professionell attityd,
sökande av socialt stöd och positivt nytänkande [19].
13
Socialt stöd
En viktig copingstrategi är att har någon att prata med, det kan vara någon i familjen, vänner
och inom organisationen är det vanligt att man vänder sig till sin kollega [13]. En studie visar
att samtal med kollegan var något som föredrogs och att det var något som även var till god
hjälp i stresshanteringen [20].
Humor
Inom ambulansyrket förekommer det mycket galghumor. Galghumor innebär en förmåga att
se det lustiga i svåra situationer och att kunna säga något lustigt trots att man mår dåligt. Detta
är ofta en hjälp för att ta sig igenom eller återuppleva skrämmande situationer [13]. Det är
dock inte tydligt huruvida galghumor är effektiv som copingstrategi i relation till psykiska
symtom. Det kan dock konstateras att det är en vanlig och viktig coping metod för att hantera
stress [19].
Scott T [14] har gjort en studie som visar att anledningen till att använda humor inte behöver
ha någonting att göra med att något roligt har hänt. Uttryck av humor är en grundläggande
copingmekanism för att klara av stress och förhindra utbrändhet. I studien identifierades sju
uttrycksfulla kategorier inom ämnet vilka var pikningar/gliringar, förvrängning av berättelsen,
moraliserande över berättelsen, utsugarmentalitet, ironiska uttryck, kadaver retorik och
censurerande munterhet. Den mest använda humorkategorin enligt studien är
pikningar/gliringar [14].
Självkänsla - KASAM
Jonsson A. Segesten K. visar i sin studie att KASAM är en nyckelfaktor för att hålla god hälsa
och förhindra att en människa bryts ned av stressiga situationer. Studien påvisar att personer
med högre KASAM mår mycket bättre än andra personer efter att man utsatts för stressiga
situationer. Studien visar också att personer med högt KASAM har en god förmåga att ta bort
det som stressar i en viss situation, med resultat att spänningarna släpper. I studien har man
också funnit att ju fler år man har jobbat inom ambulansen i kombination med låg KASAM, i
högre utsträckning leder till PTSD symtom [17].
14
Metoddiskussion
En litteraturstudie ger ett överskådligt resultat utifrån flera tidigare forskningsresultat [12].
Vi sökte artiklar 10 år eller yngre med tanke på att yrkesgruppen sjuksköterskor inom
ambulanssjukvården inte har funnits i större utsträckning innan 1997 och att forskning därför
inte bedrivits i större utsträckning inom ambulanssjukvården innan dess.
Vi har använt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL för att få ett så
täckande sökresultat som möjligt. När samma studier förekom i de olika
sökordskombinationerna och inga nya studier tillkom ansågs sökningen avslutad.
Ett problem som författarna upplevde är att man inte har samma sökförfaranden i de olika
databaserna. Det hade varit en stor fördel om dessa hade varit likartade för att säkerställa att
alla artiklar som är relevanta inkluderas i studien. Vi har sökt artiklar skrivna på engelska eller
svenska från Europa, Nordamerika, Nya Zeeland och Australien. Det finns alltid en risk för att
fakta misstolkats i översättningen av artiklarna även om vi gjort vad vi kan för att förhindra
detta.
Vi använde oss av Forsbergs och Wengströms granskningsmallar för kvalitativa och
kvantitativa artiklar. Genom att använda oss av Forsbergs och Wengströms granskningsmallar
kunde författarna säkerställa att artiklar av hög kvalité togs med i arbetet [12]. De artiklarna
som motsvarade litteraturstudiens syfte och frågeställningar och genomgick
kvalitetsgranskningen var 9 stycken till antalet. Av de 9 artiklarna vi granskade bedömdes
samtliga ha en hög kvalité.
För att få struktur på dataanalysen lästes de utvalda artiklarna noggrant flera gånger. Efter
genomläsningarna konkretiserades olika rubriker där resultatet från artiklarna på ett enkelt sätt
kunde sorteras in. Rubrikerna som vi använde oss av under resultatdelen gav oss en möjlighet
att få grepp om vad som framkommit hittills inom våra frågeställningar.
Resultat diskussion
Yrkesrelaterade stressfaktorer
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom
ambulanssjukvården och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan använder sig av
i sitt dagliga arbete. Författarna till denna litteraturstudie har 15 års arbetserfarenhet av
15
ambulanssjukvård och tycker att de olika yrkesrelaterade stressfaktorerna är väl belysta i de
svenska och utländska artiklar som inkluderats i denna studie.
Det framkommer tydligt i artiklarna vilka specifika stressorer som finns inom
ambulanssjukvården och bland dessa är det traumatiska incidenter med barn som är den mest
betydande stressoren [13,16-21]. Det finns inte beskrivit i några artiklar varför det är barn
som är den mest betydande stressoren. Allvarliga och svåra sjukdomstillstånd hos barn är
tämligen ovanligt. Karlsson skriver i sin bok, Psykologins grunder, att en förklaring kan vara
att i situationer med barn är det svårt att uppnå känslomässig balans. Kraven på
ambulanssjuksköterskan blir för höga och leder till att arousalnivån inte blir optimal [3].
De psykiska och fysiska besvär personalen upplevde efter en traumatisk händelse stämmer väl
överens med litteraturen som beskriver PTSD [4,5]. Detta är viktigt för arbetsgivaren att vara
observant på för att snabbt kunna fånga upp de i personalen som behöver extra stöd.
Neuman [6] beskriver i sin systemmodell den skapade miljön som viktig för att personen ska
känna sig trygg och kunna fungera. Inom ambulanssjukvården är den skapade miljön ett stort
problem. Ambulanssjuksköterskor möter dagligen olika miljöer, där man känner sig
främmande och inte alltid har möjlighet att arbeta utefter trygga rutiner. Eftersom ingen
situation är den andra lik kan det vara problem att skapa en trygg miljö ute på fältet att utgå
ifrån vid sitt omhändertagande av den drabbade. Detta anser Neuman rubbar systemets
integritet och leder till obalans hos personen[6].
Skillnader mellan de svenska och utländska artiklarna
Skillnad stressorer
En skillnad kunde ses mellan svenska artiklar och utländska i vilka stressorer man valde att
belysa. I de svenska artiklarna tog man även hänsyn till orsaker som inte hade direkt med
själva ambulanssjukvården att göra utan psykosociala faktorer i hemmet och på arbetet
[15,17,18].
Anledningen till detta är att forskningen i Sverige är närmare knutet till ambulanssjukvården
och till prehospitala sjuksköterskeutbildningar. Merparten av författarna till de svenska
artiklarna [17,18] är knutna till prehospitala sjuksköterskeutbildningarna. De svenska
16
artiklarna var därför mer relevanta och mer aktuella för vår studie än artiklar från andra
länder. I en analys av artiklarna [13,15-20] skiljer sig arbetet åt i vilken utsträckning stöd till
personalen ges efter traumatiska händelser.
I de utländska studierna var det mer påtagligt att personalen var rädda för att visa att de mådde
dåligt för de trodde att det kunde ha en negativ effekt på deras karriärmöjligheter [13,16,20].
Copingstrategier
När det gäller vilka copingstrategier ambulanssjuksköterskor använder sig av för att hantera
stress hittade vi bara en artikel som var gjord i Sverige, resten var från England, USA och
Kanada. Den svenska artikeln som är skriven av A Jonsson m.fl. [17] går in på det teoretiska
begreppet, känslan av sammanhang, KASAM. Artikeln nämner att människor med hög
KASAM i stor utsträckning lever strukturerat, förutsägbart och förklarigt och använder sig
mycket av problemfokuserade copingstrategier [17].
Enligt Antonovsky är det viktigt att individen känner meningsfullhet i sin livssituation. Att
känna begriplighet och hanterbarhet i sin livssituation ger en stark känsla av sammanhang
KASAM. Det är något som påverkar hälsan i en positiv riktning. Hälsan bevaras enligt
Antonovsky genom att individen har en stark känsla av sammanhang och kan hantera stress
som uppkommer [11].
M Rowe undersökte i sin studie [10] om stresshantering kunde skilja sig mellan personer som
fått korttidsutbildning, långtidsutbildning eller ingen utbildning alls. Resultatet visar sig
mycket positivt till att man genomgår långtidsutbildning i stresshantering.
Detta innebär att man utöver grundutbildningen får en repetitionsutbildning varje halvår [10].
Två utländska artiklar [13,20] tar upp det sociala stödet som visat sig vara en viktig och
välanvänd stresshanteringsmetod. Ambulanssjuksköterskor jobbar mycket utifrån att man
efter en traumatisk/stressande händelse pratar igenom händelsen med sin kollega som varit
med, om det behövs kan man gå vidare med problemet och prata om det inträffade
tillsammans med de övriga kollegorna på stationen. Detta upplevs som mycket hjälpsamt och
är ett nödvändigt moment i arbetet. Kollegorna på jobbet är ett stort stöd i stresshanteringen
[13,20]. Antonovsky tar i sin bok upp att hanterbarhet inte nödvändigtvis innebär att individen
måste klara av situationen på egen hand, utan att individen känner att det finns resurser att
17
tillgå för att kunna hantera situationen på ett lämpligt sätt. Stöd från anhöriga eller kollegor
kan vara en sådan resurs [11].
Bunkholdt [22] anser att det finns en fördel med att få råd och stöd från kollegor på jobbet
eftersom det kommer från andra i samma situation, som vet hur det känns. Stöd från likställda
har ofta bättre genomslagskraft gentemot professionella rådgivare. Det är lättare att uttrycka
tankar och känslor människor som har förutsättningar att förstå oss [22].
Neuman nämner i sin omvårdnadsteori att människans psykologiska variabel innefattar olika
relationer. Socialt stöd och respons kan kopplas till denna psykologiska variabel. Hon menar
att om man saknar det sociala stödet eller responsen från människor runt omkring sig så kan
det leda till att stressen påverkar den drabbade värre [6].
Den emotionella distansen tar Regehr C et al. [13] upp i sin studie som en viktig
copingmekanism. I vissa situationer måste man hålla en emotionell distans för att lättare
kunna släppa händelsen efteråt. Många använder sig av denna metod omedvetet [13].
Lazarus och Folkman [8] har kommit fram till samma slutsats att i situationer där
omständigheterna inte kan förändras är emotionell coping ändamålsenlig eftersom den hjälper
till att stå ut och genomleva extrema situationer [8].
Det finns även tillfällen då man kan använda sig av att försöka se något positivt med
händelsen eller att man kanske till och med förnekar den. Att förneka en händelse som man
blivit så kraftigt påverkad av, och personen har tryckt undan det i den förflutna, finns det en
risk för att det efter en tid kommer att träda fram och troligtvis leda till stress/PTSD [4,5,19].
I litteraturen tar Lazarus [8] upp att det är viktigt att inse att ett starkt emotionellt sätt att
reagera på en händelse exempelvis att man intar en försvarspräglad inställning och förnekar
situationen kan leda till negativa konsekvenser, eftersom personen inte accepterar situationen
[8].
Slutsatser
Stressorer och copingmetoder finns väl belysta i de 9 artiklarna [13-21] författarna har tagit
upp i denna litteraturstudie. Skadliga effekter av stress drabbar personer både psykiskt och
fysiskt samt påverkar deras omgivning. Socialt stöd och kognitiva metoder samt KASAM
18
enligt Antonovsky är av stor vikt för att kunna ge en god omvårdnad inom
ambulanssjukvården.
Enligt Neumans omvårdnadsteori [6] anser hon att varje person med tiden utvecklar sitt
normala mönster av reaktioner på miljön. Hon nämner vidare i sin teori att om man har ett
arbete med hög arbetsbelastning som innebär att man har en mängd olika saker att utföra
samtidigt, kan det leda till att man utsätts för en stor mängd potentiella stressorer [6].
Författarna tycker detta stämmer väl överens med ambulanssjuksköterskors arbete och anser
att en stressutbildning för personalen kan vara en bra utbildning och ett billigt alternativ för
arbetsgivaren för att minska risken för utbrändhet hos ambulanssjuksköterskor [10].
Att humor var en vanlig copingmetod var ett väntat resultat av författarna. Humor lättar upp
stämningen och kan i många fall få en person att tänka på något annat och få stressorer att
kännas mindre påtagligt [13,14,19].
Vidare forskning
Det finns inte mycket skrivet om vilka copingmekanismer som fungerar bäst och vilka
strategier som borde finnas. Hur ska personal som varit utsatta för traumatiska incidenter får
hjälp och vilka resurser behövs? En forskning på detta område behövs för att förhindra att
personal mår dåligt och i förlängningen riskerar sjukskrivning pga. post traumatiskt
stressyndrom.
19
Referenslista
1. Ray, O. How the mind hurts and heals the body. American Psychologist 2004; 59(1):
29–40.
2. Socialstyrelsen. Stockholm: Socialstyrelsens föreskrift om läkemedelshantering inom
ambulanssjukvård, 1999:17.
3. Karlsson L. Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur; 2007.
4. Dyregrov A. Katastrofpsykologi. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2007.
5. Renck H. Svikt av vitala funktioner. 4:e uppl. Torekov: Aniva; 2003.
6. Grundberg T. et al. Anteckningar om omvårdnadsteorier 3. Callista Roy, Madeleine
Leininger, Betty Neuman. Lund: Studentlitteratur; 1995.
7. Eriksson UB. Utbränd och emotionellt utmärglad. Lund: Studentlitteratur; 2003.
8. Lazarus RS, Folkman S. Stress, Appraisal and coping. New York: Springer
Publishing; 1984.
9. Theorell T. Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur; 2003.
10. Rowe M. Four-year Longitudinal Study of Behavioral Changes in Coping With Stress.
American Journal Health Behavior 2006; 30(6):602-612
11. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur; 2005
12. Forsberg C. Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier. 2:a uppl.
Stockholm: Natur och Kultur; 2008
13. Regehr C, Goldberg G Hughes J. Exposure to Human Tragedy, Empathy, and Trauma
in Ambulance Paramedics. American Journal of Orthopsychiatry 2002; 72(4):505-
513.
14. Scott T. Expression of humour by emergency personnel involved in sudden deathwork.
Mortality 2007; 12(4):350-364.
15. Aasa U, Brulin C, Änguist K-A, Barnekow-Bergkvist M. Work-related psychosocial
factors, worry about work conditions and health complaints among female and male
ambulance personal. Scandinavian Journal Caring Science 2005; 19: 251-258.
16. Lowery K, Stokes M. Role of Peer Support and Emotional Expression on
Posttraumatic Stress Disorder in Student Paramedic. Journal of Traumatic Stress
2005; 18(2):171-179.
20
17. Jonsson A, Segesten K, Mattson B. Posttraumatic stress among Swedish ambulance
personnel. Emergency Medical Journal 2003; 20: 79-84.
18. Jonsson A, Segesten K. Daily Stress and Concept of Self in Swedish Ambulance
Personnel. Prehospital Disaster Medicine 2004; 19(3):226-234
19. Clohessy S, Ehlers A. PTSD symptoms, response to intrusive memories and coping in
ambulance service workers. British Journal of Clinical Psychology 1999; 38: 252-265
20. Alexander D, Klein S. Ambulance personnel and critical incidents. British Journal of
Psychiatry 2001; 178:76-81
21. Gallagher S, Mc Gilloway S, Living in Critical Times: The Impact of Critical
Incidents on Frontline Ambulance Personnel: A Qualitative Perspective. International
Journal of Emergency Mental Health 2008; 9(3):215-224.
22. Bunkholdt V. Psykologi. Lund: Studentlitteratur; 2003
Bilaga 1: Artikelmatris
Författare/land Titel Syfte Urval Metod/Analys Resultat
Regehr C. Goldberg
G Hughes J. [2002]
Kanada
Ref. 13
Exposure to Human
Tragedy, Empathy,
and Trauma in
Ambulance
Paramedics
Att utröna vilka
faktorer som leder
till en ökad
stressnivå för
ambulanspersonal
utifrån ett teoretiskt
perspektiv inom
känslomässig och
kognitiv empati
86 personer inom
ambulanssjukvården
[paramedics]
inkluderades i
studien som gjordes
i Kanada
Kvalitativ med
semistrukturerade
frågor och
kvantitativ
undersökning i form
av enkätfrågor . SP
12; BDI samt IES
användes.
Samtliga som deltog
i studien hade varit
utsatta för kritiska
situationer någon
gång under deras
karriär där 25,5 % av
personalen hamnade
högt på IES skalan
för posttraumatisk
stress symptom där
kognitiva strategier
användes för
copingmekanismer i
den akuta fasen.
Oftast reagerade
ambulanspersonalen
i situationer där barn
var inblandade. Man
kunde se i studien att
personalen hade stöd
från organisationen
dem jobbade i och
egenutvecklade
kognitiva metoder.
Scott T. [2007]
England
Ref. 14
Expression of
humour by
emergency
personnel involved
in sudden deathwork
Att analysera humor
som en
copingmekanism i
situationer med
dödsfall på arbetet
Nio fokusgrupper
skapades med tre
sjuksköterskor i
varje grupp som
jobbade på
akutmottagningar.
Tre grupper med
ambulanspersonal
[paramedics] och tre
grupper med traffic
officers som
patrullerade det
geografiska området
som personalen ovan
jobbade i.
Kvalitativ metod
bandupptagningar
som transkriberades
och kodades i
dataprogram
NUDIST NVivo
Huvudrubriker samt
underrubriker
skapades med
nyckelord som sedan
analyserades
Trots att det kan
uppfattas som
stötande att skämta i
situationer där någon
dött eller i
katastrofer är det en
viktigt rensande
stressreducerande
mekanism som leder
till att personalen
kan fortsätta arbeta i
svåra situationer.
Författare/Land Titel Syfte Urval Metod/Analys Resultat
Aasa U. Brulin C,
Änguist K-A,
Barnekow-
Bergkvist M.
[2005]
Sverige
Ref. 15
Work-related
psychosocial factors,
worry about work
conditions and
health complaints
among female and
male ambulance
personal
Att undersöka
arbetsrelaterade
psykosociala
faktorer, oro för
arbetet [worry about
work conditions]
och hälsoproblem
1300
ambulanssjukvårdar
e och sjuksköterskor
randomiserades och
fick en inbjudan att
delta i studien. 234
kvinnor och 953
män deltog i studien.
Kvantitativ metod
med enkätfrågor .
Chi Square test,
Kruskal Wallis test,
One Way ANOVA.
Man kunde se
samband mellan
fysiska sjukdomar
och psykologiska
krav/besvär både hos
kvinnor och män
samt att worry for
work conditions är
en stor riskfaktor
speciellt hos
kvinnor.
Lowery K. Stokes
M. [2005]
Australien
Ref. 16
Role of Peer Support
and Emotional
Expression on
Posttraumatic Stress
Disorder in Student
Paramedic
Att undersöka vikten
av socialt stöd och
att emotionellt
kunna uttrycka sig
för att undvika
PTSD
35 män och 7
kvinnor fick svara på
enkätfrågor.
Kvantitativ metod
med enkätfrågor.
ATEES samt SPSS
användes för att
analysera.
De paramedic
students som hade
dåligt socialt stöd,
problem/negativ
attityd att
emotionellt uttrycka
sig löpte störst risk
att få PTSD
Jonsson A.
Segesten K.
Mattson B.
[2003]
Sverige
Ref.17
Posttraumatic stress
among Swedish
ambulance personnel
Att undersöka
prevalensen av
PTSD bland svensk
ambulanspersonal.
342 personer som
jobbar inom
ambulanssjukvården
från Västra
Götalandsregionen
fick svara på
enkätfrågor
Kvantitativ metod
med enkätfrågor
med hjälp av en
svensk version av
Antonov 13-item
short form version of
Sense of Coherence
Scale. IES-15, PTSS
10
De som rapporterade
att de varit utsatta
för en traumatisk
situation hade 31
eller mer på IES dvs.
15 % och PTSS
12,1%. Detta visar
på att stresshantering
inom svensk
ambulanssjukvård
kan vara bristfällig
samt användandet av
SOC bland
nyanställd personal
kan hjälpa till att
upptäcka de som är i
riskzonen för att
utveckla PTSD.
Jonsson A.
Segesten K
[2004]
Sverige
Ref. 18
Stress and Concept
of Self in Swedish
Ambulance
Personnel.
Att undersöka
prevalensen av
PTSD symptom
bland
ambulanspersonal i
Sverige
362 personer som
jobbade i ett
landsting i Sverige
svarade på en enkät
Kvantitativ metod
med enkätfrågor.
IES-15 samt PSDF
användes för att hitta
en korrelation för
post traumatiska
symptom
Prevalensen i denna
studie låg på 20 %
post traumatisk
stress symptom men
det fanns vissa
begränsningar i
undersökningen.
Viktigt dock att
organisationen ger
tid för avlastning
och debriefing vid
jobbigare händelser
Författare Titel Syfte Urval Metod/Analys Resultat
Clohessy S. Ehlers
A.
[1999]
England
Ref. 19
PTSD symptoms,
response to intrusive
memories and
coping in ambulance
service workers.
Att undersöka
relationen mellan
copingstrategier och
påträngande
minnesbilder med
PTSD och andra
psykiatriska
symptom hos
ambulanspersonal
samt vilka stressorer
de är utsatta för
Anställda
paramedics och
technicians vid
Oxfordshire
Ambulance NHS
trust totalt ingick 56
personer i studien.
Kvantitativ metod
med enkätfrågor.
RIQ, WOC, 28 item
GHQ formulär
användes.
21 % hade kriterier
för PTSD enligt
DSM-III-R och 22
% enligt kriterier för
GHQ för psykiska
symptom. Det finns
ett behov att ge
support till personal
för att hantera PTSD
symptom.
Alexander D. Klein
S.
[2001]
Skottland
Ref. 20
Ambulance
personnel and
critical incidents.
Prevalensen av
psykopatologi bland
ambulanspersonal i
relation till individen
och utsattheten för
kritiska situationer
110 personer som
jobbade för en
regional ambulans
organisation i
Skottland inbjöds att
anonymt svara på en
enkät.
Kvantitativ metod
med enkätfrågor.
GHQ-28, IES,MBI
45-item version of
Hardiness Scale, Jss,
CMC,
Cirka en tredjedel av
personalen hade svar
som indikerade
generell
psykopatologi,
utbrändhet eller post
traumatiska
symptom. Det fanns
ett klart samband
mellan ovanstående
och olyckor och
akutsjukvård.
Rädslan för att inte
få vara anonym eller
att det skulle få en
negativitet för
karriären gjorde att
många inte sökte
hjälp.
Gallagher S. Mc
Gilloway S.
[2008]
Irland
Ref. 21
Living in Critical
Times: The Impact
of Critical Incidents
on Frontline
Ambulance
Personnel: A
Qualitative
Perspective
Att undersöka hur
ambulanspersonal i
Irland påverkas av
kritiska incidenter
dvs. en kritisk
incident som
överstiger de
copingmekanismer
personen har till sitt
förfogande
27 frivilliga som
hade varit utsatta för
en kritisk incident
intervjuades
Kvalitativ metod
med
semistrukturerade
frågor. Svaren
transkriberades och
kodades i olika
grupper och
subgrupper
Framkom vikten av
support till
personalen,
utbildning i
stresshantering samt
organisationsproble
matik.