Biblioterapi i bokcirklar -ett sätt för folkbiblioteken att motverka

psykisk ohälsa

Författare: Emmie Spånberger

Handledare: Fredrik Hanell

Examinator: Hanna Carlsson

Termin: HT19

Ämne: Biblioteks- och informationsvetenskap

Nivå: Kandidatuppsats

Kurskod: 2BO01E

Kandidatuppsats

Abstract

The purpose of this thesis was to, in a selected municipality, examine the position of

bibliotherapy in reading groups in public libraries. To attain the purpose of the

thesis the following questions were asked; What opinions does the librarians in the

existing reading groups have on bibliotherapy? What kind of bibliotherapeutic

elements exist in the investigated reading groups? Can the reading groups have

bibliotherapeutic elements regardless if they were planned for such purposes? Could

bibliotherapy be relevant to the public libraries work with the target group mental

disabilities in accordance to library law? As a method seven semi-structured

qualitative scientific interviews were conducted alongside one web survey. Six of

the interviews were implemented with librarians in public libraries and one with two

trained bibliotherapists at a hospital library. The theory used was Elizabeth

Brewster’s development of Caroline Shrode’s three phases identification, catharsis

and insight, where bibliotherapy is divided into four overlapping kinds of

bibliotherapy: emotive bibliotherapy, informative bibliotherapy, social bibliotherapy

and escapist bibliotherapy. The results show that there are distinct observations of

Shrodes three phases in one of the reading groups that fit the description of

Brewsters emotive bibliotherapy. In the librarians’ description of the rest of the

reading groups, several elements of social, informative and escapist bibliotherapy

can also be found. However, in those groups a clear identification of Shrodes

theoretical phases are much more elusive, even if there are some similarities. The

reading groups’ content of bibliotherapeutic elements appears to be, to some extent,

independent of the librarians’ knowledge of bibliotherapeutic terms and

denominations. Bibliotherapeutic work seems to be close to unknowingly performed

by the librarians in the reading groups, which none the less does not seem to affect

its efficiency. Further knowledge about bibliotherapy is assessed to be beneficial to

the reading groups in public libraries, which in turn would contribute to the

fulfilling of the goals in library law.

Nyckelord

Biblioterapi, bokcirklar, folkbibliotek, psykiska funktionsnedsättningar, psykisk

ohälsa, depression, ångest, känslomässig biblioterapi, informativ biblioterapi, social

biblioterapi, eskapistisk biblioterapi.

Tack

I första hand vill jag tacka min handledare Fredrik Hanell för det stora stöd han gett

mig under hela arbetet av denna studie. Jag vill också tacka min klasskamrat Lovisa

Rydén för hennes hjälp med korrigeringsläsning. Jag vill även ge ett stort tack till

min familj för allt stöd, tålamod och uppmuntran.

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Biblioterapi 3

1.1.1 Biblioterapi som behandlingsform 3

1.1.2 Biblioterapi som begrepp 3

1.2 Problemformulering 4

1.3 Syfte 4

1.4 Frågeställning 4

1.5 Avgränsningar 4

2 Tidigare forskning 5

2.1 Biblioterapi för olika målgrupper 5

2.1.1 Biblioterapi som stöd för barn med dödliga sjukdomar 5

2.1.2 Biblioterapi för att motverka depression hos ungdomar 6

2.1.3 Biblioterapi för behandling av ångest och ångestrelaterad ohälsa 6

2.1.4 Användning av biblioterapi vid begynnande depression 7

2.1.5 Biblioterapi för att motverka ensamhet hos seniorer 8

2.1.6 Biblioterapi i kvinnofängelse 9

2.1.7 Biblioterapi under sjukskrivning 10

2.1.8 Sammanfattning av forskning 11

3 Teori 12

4 Metod 15

4.1 Val av metod 15

4.2 Urval av intervjupersoner och enkätmottagare 16

4.3 Genomförande av intervjuer 16

4.4 Genomförande av enkät 17

4.5 Författarens förförståelse 17

4.6 Etiska överväganden 18

4.7 Metoder för analys 18

5 Resultat 19

5.1 Intervjuer av bibliotekarier på folkbibliotek 19

5.1.1 Intervju A 19

5.1.2 Intervju B 19

5.1.3 Intervju C 20

5.1.4 Intervju D 21

5.1.5 Intervju E 22

5.1.6 Intervju F 23

5.2 Expertintervju 24

5.3 Sammanställning av resultat från enkät publicerad på sociala medier 27

6 Analys 30

6.1 Bibliotekariernas syn på biblioterapi 30

6.1.1 Inställning till ämnet 30

6.1.2 Kunskap om ämnet 31

6.1.3 Risker med biblioterapi 31

6.2 Tydliga inslag av biblioterapins teoretiska faser 32

6.3 Närvaron av olika typer av biblioterapi 32

6.4 Närvaro av psykisk ohälsa och aktivitetens påverkan 33

7 Diskussion och slutsatser 33

7.1 Vad har bibliotekarierna i de befintliga bokcirklarna för syn på

biblioterapi? 33

7.2 Vilka biblioterapeutiska inslag finns i de undersökta bokcirklarna? 34

7.3 Kan bokcirklarna ha biblioterapeutiska inslag oavsett om de planerades

respektive inte planerades för sådana syften? 34

7.4 Kan biblioterapi vara relevant för folkbibliotekens arbete med

målgruppen psykiska funktionsnedsättningar enligt bibliotekslagen? 35

7.5 Reflektioner kring metod 36

7.6 Förslag på vidare forskning 36

Sammanfattning 37

Källförteckning 38

Publicerat material 38

Opublicerat material 40

Bilaga 1 Intervjuguide till intervju med bibliotekarie på folkbibliotek

Bilaga 2 Intervjuguide till expertintervju

Bilaga 3 Inlägg publicerad i boktipsforum på Facebook

Bilaga 4 Enkät publicerad i boktipsforum på Facebook

1(40)

1 Inledning

Folkbibliotekens uppdrag är mångsidigt och riktar sig till alla, därför måste de ha ett

utbud som tillfredsställer många olika behov (Widell & Östling, 2013). Personligen

har författaren till denna uppsats alltid varit intresserad av bokcirklar på

folkbibliotek för att de har en möjlighet att rikta sig till många av dess olika

målgrupper, beroende på hur man väljer att utforma den. Det var under en tidigare

kurs, där uppgiften var att göra en forskningsöversikt, då valet av ämne inriktades

på bokcirklar, som författaren först kom i kontakt med termen biblioterapi.

Författaren har kommit i nära kontakt med många personer som lider av psykisk

ohälsa och ser därför relevansen i att hitta fler sätt att nå denna målgrupp.

Författarens uppfattning av bibliotek är att det finns en speciell dynamik i

förhållandet mellan bibliotekarie och låntagare. Detta beror på att bibliotekariens

roll inte på något sätt går ut på att tjäna pengar (vilket är sällsynt i en serviceroll),

utan att uppfylla låntagarens behov. Författaren anser att detta skapar ett band av

tillit mellan bibliotekarie och låntagare som skulle kunna vara användbart för att nå

de personer som lider av psykisk ohälsa.

Det finns undersökningar som visar att så många som 1,4 miljoner svenskar,

15 procent av befolkningen, vid något tillfälle i livet kommer att känna av psykiska besvär

som kräver hjälp och stöd från professionella vårdgivare. Varannan kvinna och var fjärde

man riskerar att någon gång råka ut för en depression, och de senaste årens stora ökning av

antalet långtidssjukskrivna kopplas också till största delen ihop med psykisk ohälsa.

En psykisk sjukdom kan leda till psykiska funktionshinder. Det är en varaktig

funktionsnedsättning som försvårar för individen att leva ett "vanligt" liv. Ett psykiskt

funktionshinder är inte statiskt utan varierar ofta över tiden. En person med psykiskt

funktionshinder kan därför periodvis fungera som andra men ibland ha stora svårigheter i

vardagslivet. (Infoteket om funktionshinder, 2019)

Psykisk ohälsa kan onekligen vara ett stort hinder i mångas vardag. Att 15 procent

av Sveriges befolkning drabbas av detta borde vara skäl nog till att se hur pass

allvarsam situationen är. Om man dessutom ser det i ett bredare perspektiv och ser

globalt på situationen visar statistik att över 300 miljoner människor världen över

lider av depression (Världshälsoorganisationen, 2018). Depression är en av de

vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar och kan i allvarliga fall leda till

självmord. Runt 800 000 människor dör av självmord varje år i världen och det är

den näst främsta dödsorsaken i åldersgruppen 15–29-åringar

(Världshälsoorganisationen, 2018).

Är detta då relevant för folkbiblioteken? Är det ett problem som faller inom ramen

för vad folkbiblioteken har ett ansvar för? Efter granskande av bibliotekslagen kan

två olika paragrafer anses särskilt betydelsefulla i ämnet. I första hand ska vi se

närmare på innebörden av §4:

2(40)

4 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt

personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och

förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av

information. (SFS 2013:801)

Denna paragraf benämner tydligt folkbibliotekens ansvar gentemot de personer som

lider utav funktionsnedsättningar, vilket även inkluderar funktionsnedsättningar i

form av psykisk ohälsa. Även allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa.

Mellan åren 1985 och 2014 har andelen unga som drabbats av psykisk ohälsa

fördubblats i Sverige och närmare hälften av alla 15-åringar är drabbade

(Folkhälsomyndigheten, 2018). Orsaken till denna ökning är brett diskuterad, men

oavsett hur den har uppstått kvarstår faktum att den behöver motverkas. För att

ytterligare förstärka bibliotekens betydelse i denna roll ser vi närmare på ytterligare

en paragraf.

2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska

samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset

för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.

Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. (SFS 2013:801)

Denna studie ska se närmare på hur biblioteken kan förmedla kunskap till de

personer som förhindras i sin vardag av psykiska funktionshinder. Lösningen för hur

biblioteken ska gå tillväga för att ägna denna målgrupp särskild uppmärksamhet är

inte alltid lika självklar som den kan vara vid en del fysiska funktionsnedsättningar.

En tidigare lösning har varit att helt enkelt finnas där för de personer som har

tillräckligt med ork att kontakta biblioteken och uppfylla de behov som de själva har

lyckats identifiera. Hur skulle folkbiblioteken istället kunna påverka målgruppen

med psykiska funktionshinder påkallade genom psykisk ohälsa och genom

bibliotekens egna medel hjälpa dessa individer att utvecklas? I ett försök att hitta ett

svar på denna fråga ska denna text nu granska ett tillvägagångssätt som nyligen sett

ett ökat intresse i Sverige inom biblioteksväsendet. Något som även har nämnts

bland annat i Biblioteksbladet, i artiklarna Barn i kris behöver böcker av Tottie

Lönn (2014), Växande tro på läkande läsning av Matilda Nilsson (2017), Läka med

litteratur av Jennie Aquilonius (2017), Med sjuka barn till andra världar av Matilda

Nilsson (2017), och det senaste året även i artiklar av Annika Persson (2019) och

Thord Eriksson (2019), nämligen biblioterapi.

Biblioterapi är kort sagt användandet av litteratur för att främja personlig utveckling

och lindra psykisk ohälsa. Det handlar inte om själva texten, utan vad den får oss att

känna och uppleva (Aquilonius, 2017). Syftet med biblioterapi är inte att byta ut

andra behandlingsmetoder, utan att komplettera dem. Biblioterapi skulle även kunna

vara ett bra alternativ för de människor som inte mår bra, men inte är tillräckligt

sjuka för att vara berättigade till vård (Nilsson, 2017). På detta sätt kan psykisk

ohälsa hindras innan den utvecklas till en allvarlig sjukdom.

3(40)

1.1 Biblioterapi Bokcirklar är en spridd och känd verksamhet i läsfrämjande arbete på folkbibliotek.

I denna studie definieras en bokcirkel som en grupp av människor som regelbundet

samlas för att diskutera litteratur. En bokcirkels syfte kan variera och är beroende av

den tilltänkta målgruppen. Om målgruppen i fråga är personer som lider av psykisk

ohälsa kan bokcirkelns syfte därmed vara att lindra denna ohälsa med hjälp av

utvald litteratur och samtal. För att se om biblioterapi har någon potential att vara ett

alternativ för folkbibliotekens bokcirklar ska vi först kort se närmare på var

begreppet kommer ifrån. I enlighet med nationalencyklopedins definition av ordet

så är biblioterapi ett ”samlingsnamn för insatser som genom läsning syftar till att

bota eller lindra psykisk ohälsa, höja livskvalitén eller bidra till en personlig

mognadsutveckling” (Nationalencyklopedin, 2019), och så långt kan vi se att

begreppet är intressant att utforska i relation till folkbiblioteken.

1.1.1 Biblioterapi som behandlingsform

Idén att ord kan lindra människors ångest, smärta och lidande har sina rötter redan i

antiken (Ihanus, 2004, s. 15). Under antiken behandlades psykiska störningar med

bland annat reciterandet av ord eller sång då detta ansågs ha positiva psykologiska

och terapeutiska effekter (Ihanus, 2004, s. 14). Man kan därmed konstatera att dessa

tankar inte är något nytt, även om just benämningen biblioterapi myntades så sent

som 1916 av amerikanen Samuel Crothers (Pettersson, 2014, s. 56).

Behandlingsformen i modern mening kan sägas ha haft sitt genombrott under

samma tid som begreppet myntades. I samband med första världskriget upptäcktes

att skönlitteratur hade helande effekt för soldater som led av posttraumatiskt

stressyndrom (Pettersson, 2014, s. 57). Caroline Shrodes skrev 1949 Bibliotherapy.

A Theoretical and Clinical-Experimental Study som är den första

doktorsavhandlingen i ämnet där hon sammankopplade biblioterapin till psykoterapi

och den freudianska psykoanalysen. I denna avhandling gör Shrodes den första

beskrivningen av modellen för den biblioterapeutiska processen och etablerar

nyckeltermerna identifiering, katharsis och insikt som sedan har blivit bärande

termer inom biblioterapin (Shrodes, 1949). Föreningen för biblioterapi grundades i

Finland 1981 och var den första europeiska organisationen som började arbetade

med främjandet av biblioterapi (Aquilonius, 2017). Begreppet lanserades 2012 i

Sverige genom litteraturprogrammet Babel, men det var först 2017 som Sverige fick

sin första akademiska utbildning i biblioterapi (Aquilonius, 2017).

1.1.2 Biblioterapi som begrepp

Biblioterapin har genom sin mångsidighet fått många olika inriktningar i lika många

översättningar, de begrepp som väljs att belysas i denna studie är de inriktningar

som återfinns inom svensk biblioterapiutbildning, närmare bestämt klinisk

biblioterapi och humanistisk biblioterapi (Frid, 2016, s. 89). Den kliniska

biblioterapin är främst inriktad på att förbättra hälsan hos sjuka människor och sker

därför ofta i samarbete med en läkare, terapeut eller liknande. Den kliniska

inriktningen fokuserar på terapeutisk och läkande effekt av läsning som följs av

diskussion, vilket kan ske ensam med en biblioterapeut eller i grupp (Frid, 2016, s.

89). Humanistisk biblioterapi använder läsning som hjälpmedel och lindring vid

lindrigare psykiska besvär, men personen anses ändå vara frisk. Humanistisk

4(40)

biblioterapi kan då ge en terapeutisk positiv effekt och ökad självförståelse, vilket

gör det till en mer pedagogisk inriktning (Frid, 2016, s. 89).

1.2 Problemformulering Sverige har hamnat långt på efterkälken inom den biblioterapeutiska utvecklingen.

Det framkommer exempelvis i denna studies forskningsavsnitt att det finns ytterst

lite forskning gällande användning av biblioterapi på folkbibliotek i Sverige.

Finland har använt sig av litteraturterapi ända sedan 1970-talet och ALA (American

Library Association) bildade en biblioterapikommitté redan så tidigt som 1939

(Aquilonius, 2017). Trots att användandet av biblioterapi sprider sig i Sverige är det

fortfarande bara i delar av landet som metoden verkligen accepteras och ges

utrymme att utveckla biblioteksverksamheten. Då en av folkbibliotekens stora

målgrupper består av personer som lider av funktionsnedsättningar, både fysiska

och psykiska, kan det anses relevant att vilja utforska alla alternativ som kan vara

giltiga tillvägagångssätt för att möta dessas behov. Därför undersöks i denna studie

huruvida det i Sverige för närvarande förekommer användning av biblioterapi i

befintliga bokcirklar vid folkbiblioteken i en utvald kommun. I studien undersöks

även bibliotekariernas åsikter om biblioterapi samt om det finns möjlighet för

användandet av biblioterapi för att stärka bibliotekens följande av bibliotekslagen.

1.3 Syfte Syftet är att, genom ett nedslag i en kommun, undersöka biblioterapins ställning i

bokcirkelverksamhet på folkbibliotek.

1.4 Frågeställning 1) Vad har bibliotekarierna i de befintliga bokcirklarna för syn på biblioterapi?

2) Vilka biblioterapeutiska inslag finns i de undersökta bokcirklarna?

3) Kan bokcirklarna ha biblioterapeutiska inslag oavsett om de planerades

respektive inte planerades för sådana syften?

4) Kan biblioterapi vara relevant för folkbibliotekens arbete med målgruppen

psykiska funktionsnedsättningar enligt bibliotekslagen?

1.5 Avgränsningar Då biblioterapi ökar alltmer i popularitet är det tämligen aktuellt att undersöka det

nuvarande klimatet i ämnet. Studien har därför valt att undersöka aktiva bokcirklar

som uppfyller specifika kriterier inom en kommun. De kriterier som denna studie

gått efter vid urvalet var att bokcirkeln startats och handleds av en bibliotekarie i

bibliotekets lokaler med inriktning på läsning och diskuterandet av litteratur. De

kandidat- och masteruppsatser som finns inom ämnet biblioterapi och folkbibliotek

har hittills främst inriktats på läsfrämjande (Gambring, 2018), iakttagelser av

samarbetsprojekt (Molin, 2015), närvaron av biblioterapeutiska aktiviteter och

bibliotekariernas syn på området (Lindman & Åkerman, 2014), samt

undersökningar av bokcirklar ur biblioterapeutiska synsätt (Rydefjord, 2012). De

två sistnämnda uppsatserna har mest gemensamt med denna studie. Dock skiljer sig

uppsatserna i urvalet av intervjupersoner då Lindman och Åkerman (2014) väljer att

endast intervjua bibliotekarier som är utbildade inom biblioterapi och använder sig

utav termen i sitt arbete. Därmed begränsar sig författarna till att bara undersöka

5(40)

bibliotek de redan vet är positivt inställda och använder sig av biblioterapi.

Rydefjord (2012) väljer att endast intervjua bokcirklarnas deltagare då studien

koncentrerar sig på ett användarperspektiv.

Denna studie undersöker bokcirklar där författaren innan studiens genomförande

inte hade kännedom om användning eller attityd gentemot biblioterapi. Syftet är att

undersöka bibliotekariernas åsikter och vetskap om biblioterapin och dess

användning. Studien belyser eventuella faktorer till varför biblioterapi används,

alternativt inte används på folkbiblioteken. Studien avgränsar sig därmed inte till att

endast undersöka bokcirklar som har ett uttalat biblioterapeutisk syfte eller

tillvägagångsätt, utan väljer istället att undersöka möjligheten och intresset till

användandet av biblioterapi.

2 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer studien se närmare på den befintliga forskning som gjorts

inom ämnet biblioterapi för att belysa vad som har undersökts och vad som ännu

behöver undersökas. Det som framkommer är att forskning kring biblioterapi på

folkbibliotek är liten och begränsad då den främst används på sjukhusbibliotek.

2.1 Biblioterapi för olika målgrupper Följande forskning är indelat efter biblioterapins olika målgrupper för att belysa

ämnets mångsidiga användningsområde. De målgrupper som tas upp är; sjuka barn

och deras anhöriga, ungdomar lidande av depression, personer som lider av ångest

och ångestrelaterad ohälsa, personer med begynnande tecken på depression, seniorer

som upplever ensamhet, kvinnor i fängelse och personer som är sjukskrivna på

grund av psykisk eller fysisk sjukdom.

2.1.1 Biblioterapi som stöd för barn med dödliga sjukdomar

I Eva Selins Läsklubb pågår!: En metodbok om högläsning som biblioterapi (2019,

s. 21) startas en läsklubb på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhusbibliotek.

Läsklubben startas genom efterfrågan av aktivitet för ett barn som går igenom ett

tufft skede i sin sjukdom, med syftet att muntra upp och motivera. Försöket mottogs

mycket positivt och utvecklades snabbt till ett större projekt. Projektet utgick ifrån

modellen KASAM som består av tre komponenter; Begriplighet – förståelse för min

tillvaro, Hanterbarhet – finns rätt inre och yttre redskap för att jag ska klara av min

situation? och Meningsfullhet – är livet värt att leva? Projektets prioriteringar var

med detta att barnen skulle känna till och förstå sin tillvaro, få de inre och yttre

redskap som de behövde för att klara av sin situation och uppleva att deras liv var

värda att leva. Denna tankemodell hjälpte författarna med kreativ sortering och

möjliggörandet av hypoteser (Selin, 2019, s. 25).

Under begriplighet sorterades barnens grundläggande behov av att få veta vad som

händer, både inom sig och runt omkring sig. Biblioterapeuten möjliggör för barnet

att kunna erfara hur världen fungerar genom litteraturen, men även genom

biblioterapeuten själv, samtidigt som de får möjligheten att utvecklas.

6(40)

Under hanterbarhet sorterades barnets möjlighet och vilja att delta i att samverka i

något positivt. Utifrån biblioterapeutens förväntan av barnets deltagande, kan detta

endast i sig själv generera en känsla av hanterbarhet hos barnet. Läsklubben kan ge

ett annat fokus för barnen och ge dem en chans att tillfälligt lämna en plågsam

tillvaro. Den kan därmed ses som en typ av smärtlindring som barnet själv

efterfrågar, vilket tyder på ökad hanterbarhet i stunden (Selin, 2019, s. 29).

Meningsfullhet kan återfinnas i alla barnets intressen. Läsklubbens mål i

sammanhanget blir då att skapa en välgörande stund för barnet så att det har något

att längta till. Längtan inger en tro på att det finns en morgondag att se fram emot

och ger en chans att undvika den negativa spiral som sjukdom, behandling och oron

i familjen kan skapa (Selin, 2019, s. 33).

Läsklubbens resultat som på många sätt visas i korta intervjuer visar hur

betydelsefull aktiviteten är för barnens lugn i livets slutskede, men att det även är ett

stort stöd för föräldrar och syskon när det otänkbara händer (Selin, 2019, s. 94).

2.1.2 Biblioterapi för att motverka depression hos ungdomar

John Jacobs (2017, s. 16) studie Taking in the Good Based Bibliotherapy: A novel

treatment for adolescent depression är den första studien i sitt slag som kombinerar

teorin Taking in the good, alltså att kunna ta in det goda, med biblioterapi för

ungdomar som drabbats av depression. Jacobs har en doktorsexamen i psykologi

och en masterexamen i rådgivande psykologi. Studien tar sig an utmaningen att

analysera olika faktorer som bidrar till skillnaden i mottaglighet för depression hos

de olika könen, varefter de genomför en studie specifikt inriktad på biblioterapi för

unga kvinnor drabbade av depression. Att kunna ta in det goda har sin grund i

modellen HEAL som står för ”Have a positive experience, Enrich that positive

experience, Absorb that experience and Link positive and negative material”

(Jacobs, 2017, s. 38). Modellen liknas vid att markera sin väg genom en skog för att

kunna gå tillbaka samma väg som man kommit. Denna metod kombineras i studien

med biblioterapi då tidigare forskning i studien belyser goda resultat från andra

studier som gjorts med syfte att minska självmordsbeteende hos unga kvinnor.

Studien konstaterar även att biblioterapi har större effektivitet i kombination med

andra tekniker, såsom gruppterapi, då dessa inger större involvering och djupare

insikt hos deltagarna (Jacobs, 2017, s. 49).

2.1.3 Biblioterapi för behandling av ångest och ångestrelaterad ohälsa

I artikeln An Evaluation of the Effectiveness of a Transdiagnostic Bibliotherapy

Program for Anxiety and Related Disorders: Results From Two Studies Using a

Benchmarking Approach (Wootton, Steinman, Czerniawski, Norris, Baptie,

Diefenbach & Tolin, 2018, s. 555) granskas resultaten av två grupper som använder

sig av kognitiv beteendeterapi administrerad genom biblioterapi (BCBT).

Behandlingen sker på distans, vilket menas att behandlingarna kan ske helt utan

fysiska möten. Detta ger möjligheten att kunna nå ett mycket större antal patienter

än traditionell behandling med fysisk kontakt. Denna typ av behandling kan ske

med eller utan stöd av en terapeut. Studiens syfte är att granska effektiviteten av

BCBT program för patienter med ångest och relaterade ohälsor och med resultaten

7(40)

se över om dess utgångsläge uppnår en acceptabel marginal i effektivitet (Wootton

et al., 2018, s. 566).

Den första gruppen använde sig av en öppen försöksdesign utan terapeutstöd där de

jämförde resultaten innan och efter behandling samt en uppföljning efter en

tremånadersperiod (Wootton et al., 2018, s. 566). Deltagarna var diagnostiserade

med panikångest, social ångest eller generaliserad ångest. Den andra gruppen utgick

från samma design, men inkluderade även stöd av en terapeut, veckovis, per telefon

(Wootton et al., 2018, s. 571). Deltagarna i den andra gruppen var förutom de

åkommor som förekom i första gruppen även diagnostiserade med tvångssyndrom,

specifika fobier, agorafobi eller posttraumatisk stress. Båda gruppernas program var

att läsa självhjälpsboken Face your fears: A proven plan to beat anxiety, panic,

phobias, and obsessions (Tolin, 2012) som innehåller kognitiv beteendeterapeutiska

verktyg för att kunna motverka ångest och ångestrelaterad ohälsa. Deltagarna

uppmuntrades även att praktisera verktygen de läste om i en läxuppgift vilken

innehöll olika moment som gick ut på olika grader av exponeringsuppgifter

(Wootton et al., 2018, s. 567). Deltagarna uppmuntrades att följa ett lässchema där

kapitlen var uppdelade på åtta veckor. Den andra gruppen fick dessutom stödjande

samtal en gång per vecka per telefon där de fick svara på frågor, ställa frågor,

diskutera texten och motiveras (Wootton et al., 2018, s. 572).

Resultaten blev att ungefär hälften av deltagarna i båda grupperna uppnådde högre

resultat än grundkriterierna för signifikant förändring i beteende. Deltagarna i båda

grupperna uttryckte i hög utsträckning tillfredsställelse av behandlingen och var

nöjda med resultaten, dock var antalet nöjda deltagare högre i den andra gruppen.

Resultaten beräknades uppnått högre än acceptabla marginaler i effektivitet och

ansågs av studien vara ett effektivt sätt att behandla ångest och ångestrelaterad

ohälsa (Wootton et al., 2018, s. 577).

2.1.4 Användning av biblioterapi vid begynnande depression

I artikeln Cognitive Bibliotherapy for Mild Depressive Symptomatology:

Randomized Clinical Trial of Efficacy and Mechanisms of Change (Moldovan,

Cobeanu & David, 2012, s. 483) studeras effektiviteten av biblioterapi mot

symptomen av begynnande depression. Studien genomfördes genom att deltagarna

delades upp i fyra olika grupper; 1) omedelbar behandling (biblioterapi), 2) fördröjd

behandling (väntelista), 3) placebo och 4) ingen behandling (Moldovan et al., 2012,

s. 484).

I den omedelbara behandlingsgruppen läste deltagarna en utvald bok under en

månad och kontaktades en gång varje vecka per telefon för att besvara eventuella

frågor om texten eller studien (Moldovan et al., 2012, s. 484). Den fördröjda

behandlingsgruppen blev placerade på en väntelista under en månads tid.

Placebogruppen blev givna en bok snarlik den som användes som biblioterapeutiskt

material som inkluderade praktiska råd för hur man kunde vara bättre organiserad i

hemmet och på arbetsplatsen. Även denna grupp kontaktades via telefonsamtal varje

vecka. I den sista gruppen utan behandling blev deltagarna tillsagda att de inte

kunde inkluderas i studien, men att de kanske skulle bli kontaktade angående andra

studier (Moldovan et al., 2012, s. 484).

8(40)

Studien använde sig utav Automatic Thought Questionnaire (ATQ), Dysfunctional

Attitude Scale (DAS) och General Attitudes and Beliefs Scale för att uppskatta

kognitiva mekanismer relevanta vid depression före, under och efter behandling,

samt vid uppföljning efter en tremånadersperiod. ATQ är en 30-punkts mätande

själv-rapportering som används för att uppskatta depressionsrelaterade kognitioner.

ATQ visar även tydligt förändringar i depressioners nivå av styrka. DAS är ett 40-

punkts själv-rapporterings instrument som mäter attityder som är bidragande

faktorer för mottaglighet för depression. GABS är ett 26-punkts själv-rapporterings

instrument som mäter irrationella kognitiva processer, exempelvis kravställande

eller låg frustration tolerans, relaterade till sex innehållsområden: prestation, bifall,

bekvämlighet, rättvisa, jaget och andra (Moldovan et al., 2012, s. 485).

Det bedömdes att alla fyra grupper hade likvärdiga nivåer av depressions innan

behandling påbörjades (Moldovan et al., 2012, s. 486). Behandlingsgruppen visade

en stor minskning av symptom under och efter avslutad behandling, särskilt i

jämförande av grupperna med fördröjd behandling och ingen behandling (Moldovan

et al., 2012, s. 487). Placebogruppen hade däremot liknande resultat som

behandlingsgruppen under studien. Vid uppföljning i behandlingsgruppen tre

månader efter avslutad behandling visades inga tecken på ökning av symptom vilket

påvisar att de positiva minskningarna av depressionssymptom var bestående, detta

var dock inte fallet för placebogruppen som istället hade en ökning av symptom och

därmed endast ansågs ha gett en tillfällig minskning av symptom (Moldovan et al.,

2012, s. 488). Därmed visades användningen av biblioterapi i denna studie vara

överlägsen placebo, fördröjd behandling och ingen behandling.

2.1.5 Biblioterapi för att motverka ensamhet hos seniorer

I studien Pleasure reading, other activities, and loneliness in later life (Rane-

Szostak & Herth, 1995, s. 101) undersöks samband mellan läsning för nöje och

minskad känsla av ensamhet. Under året studien skrevs var definitionen av

biblioterapi inte lika välutvecklad och ansågs främst använda sig utav

självhjälpsböcker eller poesi i val av litteratur (Rane-Szostak & Herth, 1995, s. 102).

I modern definition av biblioterapi kan däremot all typ av litteratur som lindrar

ohälsa användas, vilket gör att denna studie faller innanför de biblioterapeutiska

ramarna.

Innan studien påbörjades hade författarna observerat att äldre människor som läste

för nöjes skull väldigt sällan led av ensamhet (Rane-Szostak & Herth, 1995, s. 100).

De ansåg att detta kunde bero på att läsning är en aktivitet som inte är beroende av

yttre faktorer av fysisk funktion, ekonomi eller social kontakt, utan kan nyttjas

oavsett ålder, när som helst och varsomhelst. En annan bidragande faktor kunde

vara att äldre människors sömnkvalitet ofta minskar med åren och läsning därmed

blir ett möjligt tidsfördriv, även om det är mitt i natten (Rane-Szostak & Herth,

1995, s. 101).

Studien använde sig utav Theory of Optimal Experience, att självstyrda aktiviteter,

så som läsning, ger ett optimalt tillstånd benämnt ”flow”. Upplevelsen av flow är

inte bara njutbar, utan bidrar till en känsla av kontroll då belöningarna inte längre

kommer utifrån, utan upplevs på insidan. Teorin är även baserad på uppfattningen

9(40)

att när en person upplever flow är de så involverade i aktiviteten att ingenting annat

spelar någon roll. I en flow-aktivitet utvecklar individen ett sätt att finna nöje och

syfte oberoende av yttre omständigheter. Läsning bedömdes värt att undersöka av

författarna av två anledningar: Läsning för nöje uppfyllde alla kriterier för en flow-

upplevelse och benämndes ofta som en aktivitet människor som inte led av

ensamhet spenderade tid på (Rane-Szostak & Herth, 1995, s. 101).

Genom kvalitativa intervjuer med 195 individer i åldrarna mellan 65–92 år som

hade egna bostäder gjordes en undersökning om äldres nöjesaktiviteter och deras

mående (Rane-Szostak & Herth, 1995, s. 102). Hur stor ensamhetskänsla en individ

erfor bedömdes med hjälp av UCLA Loneliness Scale som är ett mätinstrument

bestående av 20-punkter. Var och en av punkterna har ett poängvärde mellan 1–4, ju

högre poäng desto starkare känsla av ensamhet beräknades (Rane-Szostak & Herth,

1995, s. 104).

Resultaten visade stora skillnader mellan de som läste för nöje och de som inte läste,

där de läsande hade mycket lägre resultat (Rane-Szostak & Herth, 1995, s. 104). Vid

undersökandet av andra aktiviteter som hade likvärdig påverkan på känsla av

ensamhet var resande och spelandet av spel. Båda dessa aktiviteter uppnår också

alla kriterier för flow-upplevelse. I kontrast mot tidigare uppfattningar gällande

ensamhet hos äldre, hade de som ägnade sig åt sociala aktiviteter inte lägre resultat

än de som inte ägnade sig åt sociala aktiviteter. Då resande hade likvärdiga resultat

till läsande tog forskarna även upp att när äldre människor väl blir begränsade av

fysisk funktion eller sjukdom och inte längre kan resa, så kan läsning istället bidra

med desto större meningsfullhet och är även ett mer ekonomiskt alternativ (Rane-

Szostak & Herth, 1995, s. 106).

2.1.6 Biblioterapi i kvinnofängelse

Reading and reckoning in a women’s prison av Megan Sweeney (2008) är en

amerikansk studie av självadministrerad biblioterapi i kvinnofängelse. Författaren

har genom kvalitativa intervjuer med fängslade kvinnor funnit att läsning spelar en

central roll för en del av kvinnornas utveckling. Trots betydande begränsningar i val

av material lyckas dessa kvinnor engagera sig i sin läsning för att hjälpa sig själva

att hantera sitt förflutna och inspireras till nya sätt att möta omvärlden (Sweeney,

2008, s. 304).

Studien utgår mycket från Elizabeth Longs (2003) teorier i Book Clubs: Women and

the uses of reading in everyday life som menar att bokklubbsdeltagare ofta använder

litteratur som livsverktyg (Sweeney, 2008, s. 305). Long beskriver även att läsning

möjliggör reflektion av identitet och subjektivitet och att läsaren genom diskussion

av texten kan skapa nya samhörigheter, ny mening och nya relationer. Long jämför

läsgrupper med terapigrupper för att läsarna ofta väver in sina egna problem i texten

de läser. Sweeney menar att intagna kvinnors läspraktiker liknar de i Longs studie,

även om kvinnor i fängelse ofta uppvisar större intensitet och nödvändighet i strävan

efter självupptäckt (Sweeney, 2008, s. 305).

Under 1950-talet följde en våg av fängelse-våld i USA och som svar på detta

förnyades engagemanget gentemot rehabiliteringen av fångarna. För att hålla efter

detta antogs biblioterapi som central behandlingsmetod och fängelsebiblioteken gick

10(40)

in i en period av stor utveckling som till slut har lett till ett brett användande av

biblioterapeutiska bokcirklar (Sweeney, 2008, s. 306).

Den intervjuperson som Sweeney valt att analysera har i studien getts namnet

Denise, vars största utmaning har varit att skilja mellan fantasi och verklighet

(Sweeney, 2008, s. 313). Denise tvingades av sin pojkvän att stjäla från köpcenter

och blev i sitt hem utsatt för psykisk och fysisk misshandel. Detta ledde till att hon

istället kände sig trygg i köpcentret som blev en säker plats att vistas för henne och

hennes barn, då hemmet endast associerades med mörker och smärta (Sweeney,

2008, s. 314). Vid jämförande med andra snattare i fängelset identifierade sig

Denise istället i samhörighet med affärerna. Hon ansåg att de andra snattarna var

fienden, medan hon själv istället hörde hemma där (Sweeney, 2008, s. 315).

Denise lärde sig att identifiera sitt eget beteende genom ett antal olika böcker

(Sweeney, 2008, s. 316). Hon lärde sig i första hand genom att identifiera sig själv

med en eller fler karaktärer i de olika verken, vilket även ledde till att hon kunde

identifiera sitt eget komplexa tillstånd som offer. Genom vissa böcker fick Denise

även en djupare förståelse kring större strukturella och historiska krafter, såsom

fattigdom och rasism, och hur dessa påverkat hennes handlingar (Sweeney, 2008, s.

317). Genom denna självadministrerade biblioterapi lärde sig Denise att erkänna

sina egna illusioner, ställa frågor för att fördjupa sin självmedvetenhet, att skapa ny

mening från sina erfarenheter och att kunna se subjektivt på olika händelser. Denise

själv uttryckte att vad som startade som en bokklubb istället blev något som

förändrade hennes liv (Sweeney, 2008, s. 323).

2.1.7 Biblioterapi under sjukskrivning

Studien Reading fiction during sick leave: a multidimensional occupation

(Mårtensson & Andersson, 2015) inriktar sig på att kvalitativt utforska kvinnors

erfarenhet av skönlitterär läsning som sysselsättning under en period av

sjukskrivning. Detta utförs genom kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor i

varierande åldrar som var sjukskrivna av psykisk eller fysisk sjukdom (Mårtensson

& Andersson, 2015, s. 62).

Anledningarna till att studien fokuserar på kvinnor är att kvinnor generellt läser mer

än män, är mer frekvent frånvarande från jobbet på grund av sjukdom, och är mer

mottagliga för mentala sjukdomar, som är den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Deltagare rekryterades genom flygblad som delades ut bland annat via bokaffärer

och bibliotek. Alla deltagarna hade sedan tidigare ett intresse för skönlitteratur.

Samtliga deltagare hade även erfarit en period under sjukskrivningen då de varit för

sjuka för att kunna ägna sig åt läsning (Mårtensson & Andersson, 2015, s. 63).

Resultaten visar framträdandet av fem olika kategorier som representerar olika

upplevelser av läsning av skönlitteratur som sysselsättning under sjukskrivning. Den

första kategorin; förespegling av ett vanligt liv, kan handla om att fylla den lucka

som blir när en individ måste sjukskriva sig från sin ordinarie sysselsättning. Att

återuppta skönlitterär läsning kan inge en känsla av kontroll i att man lyckas utföra

något man gjorde innan sjukskrivningen, även om litteraturval kan behöva anpassas

till något mer lättläst. På detta vis kan man skapa en brygga till sitt vanliga liv

11(40)

genom att spendera sin tid på ett meningsfullt sätt och stimulera påskyndande av att

klara av dagliga aktiviteter och sysslor (Mårtensson & Andersson, 2015, s. 65).

Den andra kategorin; en känsla av förmåga, beskriver läsandet av skönlitteratur som

en känsla av att både vara kapabel och duglig (Mårtensson & Andersson, 2015, s.

65). Nöjet tillsammans med att återta förmågan att läsa skönlitteratur väcker en

upplevelse av kapacitet som gör det lättare att hantera livet i helhet och ger ett

intryck av att individen är på bättringsvägen (Mårtensson & Andersson, 2015, s.

65).

Den tredje kategorin; en fristad, beskriver läsning av skönlitteratur som en

tillflyktsort, som en privat zon som kan göra sysselsättningen till något bekvämt och

belönande tillfälle som ger individen en chans visa sig själv vänlighet. Det kan även

ses som ett tillfälle att gå in i en fiktiv värld och flytta fokus bort från krav och

problem i vardagen (Mårtensson & Andersson, 2015, s. 66).

Den fjärde kategorin, ett liv tillsammans med andra, är upplevelser av att känna

kamratskap och anslutning utan krav. En sådan relation kan kompensera för andra

som ställer krav på individen som istället får erfara känslan av att dela någons

lidande och uppleva tröst och styrka i hanterandet av sin egen situation. Läsningen

blir ett filter som gör det möjligt att identifiera eller distansera sig till händelserna i

texten (Mårtensson & Andersson, 2015, s. 66).

Den femte kategorin; känslan av styrka, beskriver stärkandet av egot under

sjukskrivningen. Läsandet av skönlitteratur upplevs som en sysselsättning av hög

status som ger ett värde i att upprätthålla självbilden av en läsande person. Samtidigt

är läsande utan syfte att uppnå ett särskilt mål istället ett tillfälle för självreflektion

av sin nuvarande situation, vilket innebär en känsla av uppfyllande och styrka i att

fullfölja den uppgift man åtagit sig (Mårtensson & Andersson, 2015, s. 67).

Studien sammanfattar att dessa kategorier innefattar ett sätt att stödja sig själv i

strävan efter en aktiv livsstil och återtagandet av sin ordinarie sysselsättning med

målet att avsluta sin sjukskrivning och återgå till en normal vardag (Mårtensson &

Andersson, 2015, s. 67).

2.1.8 Sammanfattning av forskning

Utifrån denna forskning kan ses att biblioterapi kan användas i alla olika åldrar och

för många olika typer av ohälsa och allmäntillstånd. Vi kan se utifrån Selins (2019)

studie att det inte endast är deltagarna i behandlingen som kan gynnas av

biblioterapin, utan även deras anhöriga. Jacobs (2017) studie visar att unga tjejer,

som är en riskgrupp för att utveckla psykisk ohälsa, är mer mottagliga för

biblioterapi om den kombineras med gruppsammanhang då diskussionerna gör dem

mer involverade.

Både Woottons et al. (2018) och Moldovans et al. (2012) studier visar att

biblioterapi som behandling mot ångest och depression även fungerar på distans, där

deltagarna själva läser texten och reflekterar över den. Rane-Szostak och Herths

(1995) studie visar hur ensamhet hos äldre, som är en stor bidragande faktor till

depression, kan lindras av läsande. Sweeneys (2008) studie visade till och med hur

biblioterapin ger kvinnor i fängelse möjlighet att konfrontera sitt förflutna och

12(40)

utvecklas. Slutligen ser vi i Mårtensson och Anderssons (2015) studie att

skönlitterär läsning kan hjälpa sjukskrivna kvinnor att återhämta sig fortare.

Forskning om biblioterapi på folkbibliotek är dessvärre ett svårare område att hitta

relevanta studier om. Även om det säkerligen finns forskning inom detta område, är

den svår att finna. Detta ökar dock bara relevansen av denna studie och ger dess

resultat desto mer mening.

3 Teori

Caroline Shrodes teori är en av biblioterapins grundstenar och används än idag som

grundläggande mall vid utvecklandet av nya modeller (Pettersson, 2014, s. 57). I en

artikel skriven i samarbete med David Russell beskriver Shrodes hur biblioterapi

kan definieras som en process av dynamisk interaktion mellan läsarens personlighet

och litteraturen (Russell & Shrodes, 1950, s. 335). Denna process kan användas för

personlig utvärdering, tillämpning och utveckling. Artikeln poängterar även att den

som handleder i biblioterapeutiska syften inte behöver vara en utbildad terapeut, och

den som deltar i biblioterapin behöver inte vara en individ med allvarlig ohälsa i

behov av klinisk vård. Biblioterapi inger istället en möjlighet att litteraturen kan ha

en viss inverkan på läsaren, men författarna påpekar även att detta inte är en

konsekvent händelse som inträffar varje gång en individ läser en bok (Russell &

Shrodes, 1950, s. 335).

Om läsning har en genuin terapeutisk effekt så kan den dock förklaras genom

följande termer: identifiering, katharsis och insikt. Identifiering sker när läsaren

känner en samhörighet med en eller flera karaktärer, antingen i anknytning till sig

själv, eller en person i läsarens närhet (Russell & Shrodes, 1950, s. 336).

Identifiering involverar oftast katharsis, att läsaren identifierar sig med karaktären i

texten, vilket leder till att läsaren delar karaktärens konflikter och motivationer som

leder till starka känslor. När läsaren placerar sig själv i någon annans situation får

denne lättare förståelse både för andra och sig själv, och kan därmed nå insikt. När

insikt är uppnådd kan läsaren genom karaktärens behov och lärdom även identifiera

sina egna. Även indirekta mekanismer av beteende kan uppkomma mellan dessa tre

steg, exempelvis projektion, rationalisering, bortträngning och kompensering

(Russell & Shrodes, 1950, s. 337). Dessa mekanismer är kopplade till läsarens

personlighet och mognadsgrad och kan inte alltid förutses.

Figur 1. Shrodes grundteori

13(40)

I artikeln Bibliotherapy: An Application of Psychoanalytic Theory skriver Shrodes

(1960, s. 313) att denna process kan likna vissa metoder som används av psykologer

vid psykoanalys. Metoden Shrodes beskriver är att psykologen byter plats med

patienten och lever sig in i dennes låtsasvärld och talar patientens språk.

Genom att en annan individ träder in i illusionen tvingas patienten ut ur den och ser

istället illusionen framför sig som på en skärm. På detta sätt tvingas patienten att

kritiskt granska sina egna föreställningar och beteende. Denna process forcerar

patienten till att bilda en ny uppfattning om sig själv som sedan kan användas som

ett terapeutiskt verktyg och bygga en bro mellan vanföreställningarna och

verkligheten (Shrodes, 1960, s. 313).

På samma sätt kan den representativa upplevelsen inducerad av läsning

involverande identifikation, projektion, katharsis och insikt användas som en

gemensam plattform för handledare och läsare (Shrodes, 1960, s. 314).

Figur 2. Illusionen som plattform

Figur 3. Den fiktiva litteraturen som plattform

14(40)

Dessa manifestationer kan ta många olika former som exempelvis självigenkänning,

vilket bland annat kan inge en känsla av tillhörighet som stärker självkänsla och

kväver negativa självbilder. Beroende på läsarens förmåga vid läsningstillfället kan

kognitiva och psykiska förändringar ske i olika styrkor (Shrodes, 1960, s. 315).

Läsningen kan vara såväl utvecklande som endast återspegla läsarens redan

existerande sätt att hantera sin tillvaro, såsom rationalisering eller bortträngning.

Oavsett kan en läsare som har svårt att uttrycka sina egna känslor och upplevelser

istället indirekt diskutera dem genom den fiktiva karaktären. Även handledare eller

terapeut kan på detta sätt slippa att applicera sina tolkningar på patienten och istället

diskutera dem i sammanhang av litteraturen.

Elizabeth Brewster (2011) medför i sin doktorsavhandling en modernare

användning av Shrodes teori. Brewster diskuterar fyra framväxande uppfattningar

om biblioterapi; känslomässig, informativ, social och eskapistisk biblioterapi

(Brewster, 2011, s. 214). Dessa fyra uppfattningar anser Brewster (2011, s.218)

överlappar varandra i den biblioterapeutiska praktiken och är tillstånd som sker

mellan skedena av Shrodes identifikation och insikt. Enligt Brewster är katharsis

endast ett av de möjliga resultat av identifiering beroende på vad individen själv

eftersöker i sitt läsande och som på olika sätt kan leda till insikt (Brewster, 2011, s.

214).

Även om de olika typerna av biblioterapi kan överlappa varandra på många olika

sätt så är modellen ovan den tolkning av Brewsters teori som denna studie använder

som analytiskt verktyg.

Känslomässig biblioterapi är när läsaren erfar en känslomässig koppling till

litteraturen som exempelvis katharsis och självförståelse (Brewster, 2011, s. 217).

Personliga erfarenheter har stor påverkan på individens läsande och resulterar i

individuell tolkning och betydelse av texten (Brewster, 2011, s. 216).

Informativ biblioterapi är användandet av läsning i syfte att finna information om

psykisk ohälsa eller livssituationer (Brewster, 2011, s. 218). Inkluderad i denna typ

av biblioterapi är även användandet av självhjälpslitteratur som terapiform för att

uppleva förståelse eller samla information för lärande (Brewster, 2011, s. 216).

Figur 4. Brewsters anpassade teori

15(40)

Eskapistisk biblioterapi är användandet av läsning för att distrahera, hantera psykisk

ohälsa, ge avslappning, lättnad, och undvika symptom av psykisk ohälsa (Brewster,

2011, s. 217). Denna process kan vara passiv eller aktiv, beroende av de symptom

som läsaren erfar under lästillfället.

Social biblioterapi är en form av biblioterapi som ofta kan ses i bokcirklar

(Brewster, 2011, s. 217). Dynamiken mellan text, deltagare och handledare är

väldigt viktiga i denna kontext. Existentiella frågor är ett av de vanligast

förekommande teman för diskussion i denna typ av biblioterapigrupp. Psykisk

ohälsa, som huvudfokus, förekommer mindre frekvent. Den sociala biblioterapin är

mångsidig och kan förändras beroende av gruppens syften och agerande. Dessa kan

resultera i allt från socialt stöd till underlättande av känslor eller eskapism

(Brewster, 2011, s. 216).

4 Metod

I detta avsnitt följer en redogörelse för metoder som använts i undersökningen, hur

urvalet av intervjupersoner och mottagare av enkät valts ut, vilka etiska

överväganden som gjorts samt hur det samlade materialet bearbetats.

4.1 Val av metod Studien bygger på metoderna halvstrukturerade intervjuer och enkäter. De

halvstrukturerade intervjuerna genomfördes med en kvalitativ ansats där först sex

bibliotekarier från folkbibliotek intervjuades. Samtliga bibliotekarier hade haft

ansvar för att starta och handleda de aktiva bokcirklarna i utvald kommun.

Kommunen valdes på grund av dess storlek, då det är en medelstor kommun som

har tillgång till ett stadsbibliotek, flera mindre filialer, sjukhusbibliotek och

högskolebibliotek. Tanken var ett en kommun av denna storlek kunde ses som en

median med tillgång till ungefär samma resurser och med samma förutsättningar

som många andra kommuner i Sverige. Genom användandet av en kvalitativ

forskningsintervju har de intervjuades perspektiv i ämnet lyfts fram (Kvale &

Brinkman, 2014, s. 41), utifrån följande huvudområden; bokcirklarnas syfte och

målgrupper, bibliotekariernas uppfattning om bokcirklarna samt deras åsikter om

biblioterapi. Därefter utfördes en expertintervju med två bibliotekarier som arbetar

på ett sjukhusbibliotek och som är utbildade i biblioterapi. Den data som framkom

utifrån intervjuerna diskuteras och jämförs mellan de olika grupperna samt med den

tidigare forskningen inom ämnet. Diskussionen utmynnar i vad biblioterapeutiska

bokcirklar kan bidra med till folkbiblioteken. Studien ämnar även att bidra med ett

användarperspektiv på folkbibliotekens bokcirklar och dess påverkan på deltagarnas

mående. För att insamla data användes därför en enkät, administrerad via webben

(Bilaga 4).

Validiteten vid intervjuerna bedöms vara god då utformandet och användandet av

intervjuguider förhindrade att samtalen gled ifrån ämnet. Transkriberingar av

intervjuerna skedde ordagrant och sammanfattades för att undvika selektiv

perception och snedvridna tolkningar (Kvale & Brinkman, 2014, s. 298). Även

enkäten bedöms ha god validitet då valet att utesluta öppna frågor förhindrade

16(40)

svararna från att ge otydliga eller irrelevanta svar (Trost & Hultåker, 2016, s. 75).

Reliabiliteten vid intervjuerna bedöms god då samtliga intervjuade uppvisade

kunskap och erfarenhet av sina aktiviteter, men då den webbaserade enkäten strävar

efter att behålla de svarandes anonymitet skulle reliabiliteten av denna därmed

kunna ifrågasättas. Förhoppningen är dock att begränsningen i val av

litteraturintresserade grupper, i vilka enkäten delades på sociala medier, ska ha

bidragit till insamling av seriösa och pålitliga svar.

4.2 Urval av intervjupersoner och enkätmottagare I det inledande skedet av insamlandet av information kontaktades biblioteken med

förfrågan om bokcirkelaktiviteter som startats av bibliotekarier och vars aktiviteter

utfördes i bibliotekets egna lokaler. Efter individuell kontakt med varje folkbibliotek

i vald kommun konstaterades det att det fanns 11 aktiva bokcirklar, men endast 6 av

dessa var aktuella för denna studie då övriga inte uppfyllde de kriterier som studien

efterfrågade; närvaron av en bibliotekarie, utförande i bibliotekets lokaler och med

inriktning på läsning samt diskussion av litteratur. Efter kontakt med de ansvariga

för respektive bokcirkel och samtycke till intervjuer utformades en intervjuguide för

genomförandet av kvalitativa intervjuer med varje bibliotekarie som har ansvaret för

bokcirklarna. En enkät planerades att delas ut till deltagarna i varje bokcirkel efter

genomförd intervju med bokcirkelns bibliotekarie. Detta fick senare ändras på grund

av etiska överväganden som närmare beskrivs under rubrik 4.5 och enkäten

publicerades istället på sociala medier i utvalda slutna grupper där svaren kunde

hanteras mer konfidentiellt och svararna kunde vara anonyma. I valet av var enkäten

skulle publiceras uppsöktes alla grupper som inriktade sig på ett intresse för

litteratur och böcker, så som boktips-grupper och webbaserade bokcirklar. För att

kunna göra inlägg i dessa grupper krävdes först en ansökan om medlemskap och

urvalet begränsades på så sätt av grupperna själva genom att enkäten endast kunde

publiceras i de grupper som accepterade författarens medlemskap. Utöver dessa

grupper gjordes även ett inlägg på startsidan till den utvalda kommunens

stadsbibliotek och författarens startsida.

4.3 Genomförande av intervjuer Studien har använt sig utav halvstrukturerade intervjuguider för att lämna rum åt

följdfrågor men ändå bibehålla struktur och undvika att ströva för långt ifrån ämnets

kärna. Vid intervjuerna av folkbibliotekarier användes delvis en kringgående

tratteknik då de inledande frågorna i intervjuerna i främsta hand fokuserade på

bokcirklarnas utförande och planering (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 172). Detta

innebar att syftet att undersöka närvaron av biblioterapeutiska idéer och verktyg i

skapandet av bokcirklarna avslöjades först i slutet av intervjuerna. Anledningen till

detta var för att studiens ämne inte skulle påverka bibliotekariernas svar. Vid

expertintervjun av bibliotekarierna på sjukhusbiblioteket var tillvägagångssättet

istället väldigt öppet med en förklaring till intervjuns syfte redan vid första

kontakten så att de intervjuade fick en chans att förbereda sig inför intervjun

varefter intervjun genomfördes med direkta frågor gällande biblioterapi och dess

användning. Intervjuguiden till expertintervjun (Bilaga 2) utformades delvis utifrån

studiens syfte och frågeställningar, men även utifrån intressanta åsikter kring ämnet

17(40)

biblioterapi som framkommit under intervjuerna av bibliotekarierna på

folkbiblioteken.

Två olika tillvägagångssätt har använts vid intervjuerna. Fyra av intervjuerna skedde

per telefon som spelades in med ljudupptagning och tre intervjuer ägde rum ansikte

mot ansikte och spelades in med hjälp av mobiltelefon. Samtliga blev informerade

om att samtalen spelades in. Inga anteckningar skrevs under intervjuerna, utan har

helt dokumenterats av ljudinspelningar och transkriberingar. Intervjuerna med

folkbibliotekarierna varierade i längd mellan ca 6 minuter och 16 minuter, medan

expertintervjun varade i 1 timme och 7 minuter.

Intervju A B C D E F Expert

Datum 19.11.25 19.11.25 19.11.22 19.11.22 19.11.27 19.11.25 19.12.10

Tidslängd 06:25 07:03 06:02 14:30 12:17 15:22 1:07:31

Tabell 1. Intervjudetaljer

Samtliga tillfrågade bibliotekarier var positivt inställda till samtalen och

intervjuerna föregicks av telefonkontakt där syftet att samla in data angående

bokcirklar respektive information om biblioterapi till en kandidatuppsats

framfördes. Beslutet togs att inte på förhand delge intervjupersonerna med frågorna,

då studien hade intresse av att samla svar som inte hade anpassats till dess ämne och

i så stor utsträckning som möjligt undvika att styra bibliotekariernas svar.

Intervjuguiden (Bilaga 1) som användes vid intervjuerna av folkbibliotekarier

undvek även användandet av ledande frågor för att inte ge upphov till ifrågasättande

av svarens reliabilitet (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 213).

4.4 Genomförande av enkät Inlägget som innehöll länken till enkäten publicerades 4 december i nio olika slutna

Facebook-grupper inriktade på boktips eller intresse för böcker och läsning,

stadsbibliotekets hemsida, samt författarens hemsida och avslutades 17 december.

Förutom länken till enkäten innehöll inlägget även en kort beskrivning om vem som

gjorde enkäten, varför enkäten gjordes, vilken målgrupp enkäten riktade sig till,

samt en kort beskrivning av ämnet biblioterapi och kontaktuppgifter till studiens

författare (Bilaga 3). Enkätfrågorna fokuserade på de svarandes mentala hälsa och

upplevelser av bokcirklarna. För att behålla de svarandes anonymitet efterfrågades

inga personliga uppgifter, som exempelvis ålder eller kön. Vid avslutandet av

enkäten hade 23 svar samlats in och svaren sammanfattades med hjälp av stapel-

och cirkeldiagram.

4.5 Författarens förförståelse Författarens kännedom av ämnet biblioterapi innan studiens början var främst

inhämtat från artikeln The value of therapeutic reading groups organized by public

libraries (Walwyn & Rowley, 2011) som är en brittisk studie om terapeutiska

bokcirklar på folkbibliotek. Då studiens slutsats var att biblioterapi var gynnande för

18(40)

deltagarna påverkade detta författarens uppfattning av ämnet, vilket var en stor

bidragande faktor vid valet av ämne till denna studie. För att jämställa författarens

positiva inställning till ämnet utformades intervjufrågor gällande eventuella faror

och risker vid användandet av biblioterapi som besvarades av biblioterapeuterna i

expertintervjun.

4.6 Etiska överväganden Intervjuerna av bibliotekarier vid folkbibliotek benämns intervju A-F för att undvika

användandet av namn på bibliotek eller bibliotekarier som kan bidra till

spekulationer över bibliotekens ställningstagande till användandet av biblioterapi.

Den kringgående trattekniken, som beskrivs ovan i avsnitt 4.3, användes vid

intervjuerna av folkbibliotekarierna och ansågs nödvändig då författaren inte ville

påverka de intervjuades svar gällande deras åsikter i ämnet biblioterapi. Därmed

gjordes en vägning av forskningskravet och det etiska ansvaret att informera

deltagarna om studiens syfte, vilket resulterade i att deltagarna endast informerades

om studiens undersökande av bokcirklarnas utformning, men inte undersökandet av

närvaron av biblioterapeutiska inslag (Vetenskapsrådet, 2017, s. 13). Vid utförandet

av expertintervjun krävdes ingen kringgående teknik och intervjun kunde därför

utföras helt öppet där de intervjuade informerades om studiens fullständiga syfte

innan intervjun genomfördes.

Vid insamlandet av denna studies data tillfrågades först de intervjuade

bibliotekarierna vid folkbiblioteken om möjligheten att dela ut en enkät till

deltagarna i bokcirklarna. Bibliotekarierna nekade förslaget då de var oroliga att en

enkät om ett så pass känsligt ämne skulle riskera att skada den tillit som byggts upp

mellan deltagarna och bibliotekarierna. Då förslaget inte godtogs beslutades istället

att en enkät skulle publiceras på sociala medier, då detta gav möjlighet till bättre

anonymitet och inte riskerade att på något sätt skada relationerna som

bibliotekarierna hade byggt upp med sina deltagare. För att bibehålla anonymiteten

för de som besvarat enkäten publicerades den på ett flertal slutna Facebook-grupper

inriktade på boktips eller intresse för böcker och läsning. Genom detta

tillvägagångssätt kunde svarande individer skyddas från skada och kränkning i

enlighet med individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2017, s. 13).

4.7 Metoder för analys Efter att först ordagrant transkriberat och sedan sammanfattat intervjuerna och

enkätresultaten skrevs dessa ut för noggrann genomgång och läsning. En färg

användes till att markera bibliotekariernas åsikter i ämnet biblioterapi i relation till

forskningsfråga 1). Åsikterna delas in i tre olika teman; bibliotekariernas inställning

till ämnet, deras kunskaper om biblioterapi och vilka risker de anser att användandet

av biblioterapeutiska metoder kan innefatta. Färgmarkeringarna delades upp i

numrerade sektioner för respektive tema. Dessa nummer användes sedan för att

identifiera relevanta kopplingar till expertintervjun av biblioterapeuterna där utvalda

stycken markerades med motsvarande siffror.

Därefter användes en färg för att markera närvaron av Brewsters teoretiska faser för

att belysa närvaro av biblioterapeutiska inslag som sedan användes till analys av

relevanta passager i utskrifter av intervjuer för att kunna ställa dessa i relation till

19(40)

forskningsfråga 2). Ytterligare en annan färg användes för att identifiera och belysa

biblioterapeutiska inslag från de fyra olika typerna av biblioterapi; känslomässig,

social, eskapistisk och informativ, i de olika intervjuerna för att besvara

forskningsfråga 3). Utifrån enkätens samlade resultat analyserades sedan närvaron

av psykisk ohälsa i bokcirklar på folkbibliotek och vad deltagarna anser att de får ut

av dem för att besvara forskningsfråga 4).

5 Resultat

Studien har använt sig av kvalitativa intervjuer med sex bibliotekarier vid

folkbibliotek, benämnda Intervju A – F för att insamla information angående

genomförande och planering av folkbibliotekens bokcirklar och bibliotekariernas

åsikter gällande biblioterapi. Därefter utfördes en expertintervju av två bibliotekarier

utbildade inom biblioterapi om biblioterapins utbildning, användningsområde och

utveckling. Som komplement till dessa intervjuer publicerades en enkät via sociala

medier för att inhämta ett användarperspektiv om bokcirklars påverkan på

deltagarnas mående.

5.1 Intervjuer av bibliotekarier på folkbibliotek

5.1.1 Intervju A

Den bokcirkel som beskrivs i intervju A inriktar sig i första hand på läsfrämjande

och integration och valde sin målgrupp utifrån områdets brist på liknande

aktiviteter, men även på grund av bibliotekets intresse att testa på något nytt.

Kontakten med deltagarna etablerades genom bibliotekets ordinarie marknadsföring

via hemsida, mejl men även genom muntlig spridning och uppsättandet av affischer

på SFI-skolor.

Vid valet av litteratur för bokcirkeln begränsade sig bibliotekarien i första hand till

böcker på lättläst svenska och i andra hand sådant som hen själv ansåg vara

passande för deltagarna. Hen påpekar även att en prioritet i valet av litteratur är att

boken ska ge möjligheten att öppna upp chansen för diskussion och frågor.

”De träffas samtidigt som de lär sig och det blir mer strukturerat på det sättet att

man inte bara pratar utan det är boken som får leda till lärande” (Intervju A, 2019).

Bibliotekarien hoppades att deltagarna på detta sätt får ett ökat intresse för läsandet

och lärandet av det nya språket.

Bokcirkeln som startades upp i september 2019 har mottagits på ett positivt sätt och

kommer att fortsätta med sina träffar till våren. Bibliotekarien har ett intresse för

biblioterapi och har även närvarat på en föreläsning i ämnet som ingivit stor

inspiration som hen hoppas kunna använda sig av i sitt framtida arbete även om hen

ännu inte har kommit fram till några konkreta idéer.

5.1.2 Intervju B

Bokcirkeln i intervju B fokuserar till största del på boktips, vilket medför att

deltagarna sällan har läst samma bok. ”Ja det är ju ingen vanlig bokcirkel, utan alla

tar med sig varsin bok och så går man varvet runt och boktipsar och så blir det ofta

20(40)

samtal kring olika teman och så” (Intervju B, 2019). Endast en gång per termin

händer det att hela gruppen läser samma bok för att sedan diskutera den.

Bibliotekarien skriver alltid ner alla boktips på listor som deltagarna får med sig

hem. Dock händer det att diskussioner kring böcker uppstår när någon av deltagarna

har tagit till sig ett boktips i gruppen och sedan delar med sig av sina åsikter

gällande verket. Syftet med bokcirkeln blir därför just att tipsa och diskutera böcker.

Bokcirkeln har inte någon uttalad målgrupp, utan alla är välkomna och kommer och

går som de vill.

Kontakten med deltagarna etablerades genom flyers, affischer placerade på olika

ställen i staden, via bibliotekets hemsida och muntligt. Utöver att deltagarna själva

boktipsar så bidrar även bibliotekarien med egna förslag. Hen utgår då oftast från

vad hen själv har läst, men ibland även nya böcker eller utifrån ett visst tema,

exempelvis baserade hen nyligen ett tips på en dokumentär som hen sett angående

en science-fictionförfattare och plockade därmed fram böcker av denne författare

som rekommenderades tillsammans med dokumentären. Förutom boktipsen tror

bibliotekarien att deltagarna får ut mycket av gemenskapen. ”Många av de som är

med är pensionärer och då kan det betyda mycket att få komma ut på en sådan här

grej” (Intervju B, 2019). Utöver detta är aktiviteten även kostnadsfri och bjuder på

fika.

Bokcirkeln har hittills varit aktiv i två och ett halvt år. Bibliotekarien har inte

medvetet använt sig av några biblioterapeutiska idéer eller metoder i bokcirkeln och

uttrycker endast ett milt intresse till ämnet med påståendet att ”Allt läsande är väl

biblioterapi i sig” (Intervju B, 2019) och att användandet i hens fall skulle kräva

konkret kunskap om en deltagares situation för att hen sedan i sin tur ska ha

möjligheten att kunna rekommendera lämplig litteratur. Hen uppges inte heller ha

funderat särskilt mycket på ämnet, då hen inte ser relevansen för sin bokcirkel.

5.1.3 Intervju C

Bokcirkeln i intervju C har två syften, delvis är den ett integrationsprojekt, delvis så

är den en lättläst bokcirkel på en avancerad nivå där deltagarna förväntas kunna läsa

relativt obehindrat, men ändå känner ett behov av att öva sin svenska och vill prata

om det de har läst. Målgruppen valdes utifrån ett kommunalt samarbete för

nyanlända i Sverige där deltagarna efterfrågade en bokcirkel som motsvarade deras

behov. Bibliotekarien bestämde sig då för att upprätta bokcirkeln i samarbete med

ett annat bibliotek i kommunen och turas om att hålla i aktiviteten med medverkan

av två bibliotekarier, en från varje bibliotek.

Kontakten med deltagarna etablerades på ett traditionellt sätt genom hemsida,

programfolder, flyers, affischer och muntligt. Vid valet av litteratur är det ofta

tillgången till litteratur som styr, då det ofta är svårt att lägga beslag på många

exemplar av en och samma titel och i vissa fall har biblioteket blivit tvunget att

stödköpa in fler titlar. Annars har valet av litteratur utgått ifrån att litteraturen ska

tillhöra lättlästa böcker på nivå XL som är den svåraste nivån på den typen av

böcker. Deltagarna har även läst romanen En komikers uppväxt av Jonas Gardell där

bokcirkeln valde att även visa filmen för deltagarna. Bibliotekarien anser att

bokcirkeln bidrar till att deltagarna får en möjlighet att öva sin svenska på ett annat

21(40)

sätt än i språkcaféer, då dessa oftast inriktar sig på allmänna samtalsämnen och

samhällsfrågor.

Här är det mer att vi har ett givet sammanhang, att man pratar om litteraturen. Här kommer

det ju även upp andra frågor som kanske är lite mer utav existentiell natur, eftersom mycket

i böckernas värld handlar om hur det är att vara människa, helt enkelt. (Intervju C, 2019)

Bokcirkeln startades i augusti 2019. Bibliotekarien har inte medvetet använt sig utav

några biblioterapeutiska idéer eller metoder vid planerandet och genomförandet av

bokcirkeln, men hen uttrycker ändå ett stort intresse för ämnet och dess relevans för

den typ av arbete som hen själv utför. Hen delger även att de eventuella inslag av

biblioterapi som möjligen kan speglas i hennes arbete kan snarare ses som outtalad

biblioterapi.

5.1.4 Intervju D

Bokcirkel i intervju D skapades med syftet att hålla kvar lässuget hos barn i

mellanstadiet. Bibliotekarien anser att deltagarna blir motiverade av att de är

tillräckligt gamla för att testa på att komma till biblioteket utan sina föräldrar.

Målgruppen valdes ut just i ett läsfrämjande eller bibehållande syfte som håller

igång läsandet då detta annars ofta minskar i slutet av mellanstadieåldern. Kontakten

med deltagarna etablerades genom marknadsföring via affischer, bibliotekets

hemsida och sociala medier, men även till stor del genom muntlig marknadsföring

då bibliotekarierna på biblioteket tipsat användare när de kommit till biblioteket för

att låna böcker.

Vid valet av litteratur har deltagarna själva fått inflika med åsikter av bokval och

genre. Den senaste terminen har bibliotekarien valt ut lite äldre litteratur till

bokcirkeln där deltagarna under terminen läst Ulf Starks Dårfinkar & dönickar,

vilken hade fått stor uppskattning bland deltagarna. ”Då började vi läsa från början

och då har Simones mamma glömt bort att det är hennes födelsedag. Och det tyckte

de ju var jättehemskt” (Intervju D, 2019). Vid diskussioner kring boken framkom att

deltagarna till en början varit väldigt kritiska till huvudkaraktären Simones mamma

och ansåg henne vara en dålig förälder. Men under läsandets gång utvecklades

deltagarnas uppfattning kring denna karaktär då de efterhand insåg att karaktärerna

hade en väldigt fin relation och att hon faktiskt var en bra mamma på många sätt.

Bibliotekarien uttrycker hur spännande diskussionerna med deltagarna hade varit

och hur hen önskar att det skulle finnas fler böcker som gav upphov till samma sorts

diskussioner. Vid ställandet av frågan om bibliotekarien ansåg att dessa diskussioner

var givande för bibliotekarierna såväl som deltagarna svarade hen; ”Ja, det är ju

jättekul. Det var en tjej som kom och sa att ’Ja idag fyller jag år och jag har

bokklubb, kan det bli bättre?’ Då blir man ju så glad i hjärtat” (Intervju D, 2019).

Vid frågan om vad bibliotekarien tror att deltagarna får ut av bokcirkel svarar

bibliotekarien att barnen lär sig mycket om att sätta ord och prata om det man läst,

samtidigt som man lär känna nya människor som också gillar att läsa. Deltagarna

blir även bjudna på fika och får pyssla vid varje tillfälle.

Bokcirkeln har varit aktiv ett år och har under denna period rekryterat fler

medlemmar. Från början var det åtta deltagare i bokcirkeln, men detta har nu ökat

till tolv deltagare, vilket försvårar valet av litteratur då bokcirkeln begränsas av

22(40)

tillgången. Detta problem löstes senast utav att deltagarna fick läsa två olika böcker

skrivna av samma författare. Bibliotekarien ansåg sig inte medvetet ha använt sig av

några biblioterapeutiska idéer eller metoder vid arbetet med bokcirkeln, men tycker

att biblioterapi är ett spännande sätt att närma sig böcker. Dock har hen själv mest

sett relevans vid användandet av biblioterapi med vuxna målgrupper och har därför

inte reflekterat vid dess användningsområde i arbetet med barn.

5.1.5 Intervju E

Syftet som bokcirkel i intervju E skapades utifrån var att bibliotekarien helt enkelt

ansåg att bibliotek behöver bokcirklar. ”Bibliotek sysslar med litteratur och vi kan

inte tänka oss ett bättre sätt att prata litteratur och jobba med litteratur än att hålla i

bokcirklar” (Intervju E, 2019). Då bokcirkeln var beslutad att hållas på dagtid fanns

ingen direkt tilltänkt målgrupp, snarare bildades gruppen av de deltagare som har

möjligheten att infinna sig i en bokcirkel under dagtid, vilket bidrog till att

deltagarna till stor del utgörs av seniorer.

Den första kontakten med deltagarna etablerades ett par år tidigare genom ett

bokcirkel-mingel där biblioteket bjöd på tilltugg och inriktade sig delvis på redan

existerande bokcirklar, men även till de som var intresserade av att gå med i en

bokcirkel. Kärnan av deltagare i gruppen var närvarande redan vid tidigare

bokcirklar som efter hand lades ner av olika skäl. Därför gav denna bokcirkel dessa

deltagare en möjlighet att komma tillbaka. Bokcirkeln har även marknadsförts på

bibliotekets hemsida och med affischer, men inte i särskilt mycket större

utsträckning. Deltagarna är för närvarande runt tio personer, vilket bibliotekarien

inte egentligen anser är särskilt mycket, men ändå är passande för vad bibliotekets

nuvarande resurser tillåter.

Vid valet av litteratur finns inga konkreta riktlinjer, men vid bibliotekariens

beskrivning av hur valet går tillväga syns det att det är mycket erfarenhet som spelar

in. ”Det ska finnas mycket att prata om, de ska inte vara för svåra och de får inte

vara för lätta” (Intervju E, 2019). Noveller uttrycks vara bra val, särskilt vid cirkelns

första och sista tillfällen, då dessa oftast har kortare lästid. Bibliotekarien kan även

välja ut sådan litteratur som hen själv har läst och anser passar bra, men även sådan

litteratur som hen känner sig nyfiken på. Vid vissa tillfällen väljs även böcker från

bibliotekets bokcirkel-hylla som har ett stort antal exemplar av samma titel och

därför underlättar bokval, när andra alternativ verkar svåra att finna. Även

önskningar från deltagarna tar bibliotekarien hänsyn till, vilket exempelvis har lett

till att deltagarna vid ett tillfälle läste Jane Austens Stolthet och Fördom.

Det bibliotekarien anser att deltagarna får ut av bokcirkeln är dels det sociala, att få

vara tillsammans och prata om böcker, och det faktum att deltagarna får prata om

sin läsupplevelse. Hen anser även att en bokcirkel ger deltagarna en möjlighet att

känna sig sedda och prioriterade när en av bibliotekets anställda tar sig tid att lyssna

till deras önskemål och åsikter. Bibliotekarien har även en stor förhoppning om att

deltagarna ska känna att biblioteket är beroende av dem. Hen anser att biblioteken

behöver deltagarna mer än vad deltagarna behöver biblioteken, detta för att

deltagarna är läsande människor och kan liknas vid bibliotekens ambassadörer som

bidrar till personalens kompetensutveckling.

23(40)

Bokcirkeln har i denna omgång varit aktiv sedan hösten 2017, men flera av

deltagarna har som tidigare nämnt varit aktiva redan i tidigare bokcirklar. Vid

frågan om användandet av biblioterapeutiska idéer och metoder svarar

bibliotekarien att hen anser att det kan vara riskfyllt med användandet av denna typ

av metoder då hen själv inte är utbildad inom ämnet. ”Det är ju lite farliga vägar att

gå in på” (Intervju E, 2019). Hen har iakttagit användandet av Shared Reading och

sträckt sig så pass långt som att använda den yttre metoden av aktiviteten, att läsa en

text högt på plats, men inte djupare än så. Hen uttrycker ändå ett visst intresse för

ämnet, men erkänner sig samtidigt inte veta särskilt mycket om det. Utifrån hens

egna föreställningar kring ämnet anser hen ändå att biblioteket inte har rätt resurser

för användandet av metoden på ett korrekt sätt och även att hen själv inte har rätt

kompetens för att leda en biblioterapicirkel. Hens huvudsakliga bild av biblioterapi

är att man går in djupt i deltagarna, vilken hen anser kräver stora resurser. I

sammanhanget ser hen snarare biblioteket som en kontaktyta och mötesplats som

kan hänvisa vidare till andra som arbetar med metoden, detta framför allt för att

biblioteket är ett tryggt ställe som människor kan komma till och som möjligtvis kan

vara lite mindre skrämmande.

5.1.6 Intervju F

Syftet med bokcirkeln i intervju F var att jobba med läsfrämjande för vuxna och

erbjuda möjligheten att kunna prata om böcker och läsning och fördjupa sin kunskap

om dessa. Målgruppen valdes utifrån möjligheten att arbeta med utveckling av

programverksamhet för vuxna på biblioteket. Kontakten med deltagarna etablerades

delvis av att deltagarna själva efterfrågade, men även genom annonsering på

bibliotekets hemsida, sociala medier och affischer i biblioteksmiljö.

Bokcirkeln inriktar sig på tematisering av aktuella böcker och författarskap. Valet

av litteratur kan exempelvis inriktas på författare som besöker biblioteken och knyta

ihop aktiviteten med större arrangemang. Bibliotekarien påpekar även vikten av att

alla deltagare känner sig delaktiga i valet av litteratur, och hen beskriver även att

många av deltagarna efterfrågar just bibliotekariens kompetens i detta val.

Bokcirkeln strävar även efter att vara en öppen aktivitet där den som vill kan haka

på, framförallt för att inte skapa en alltför exklusiv grupp som upptar mycket av

bibliotekets resurser, utan därmed har förutsättningen att hela tiden kunna utvecklas

och inkludera nya deltagare.

Bibliotekarien anser att deltagarna genom bokcirkeln får möjlighet att reflektera

kring sin läsning och vidga sina perspektiv genom att kunna ställa frågor och erfara

andras perspektiv. Hen tror att det uppskattas av deltagarna att bara kunna stanna

upp i vardagen, sitta en timma och bara få djupdyka i gruppens diskussion. Hen

anser även att det är just den frivilliga delen som bidrar till den speciella

upplevelsen som en bokcirkel ger.

Man kan ju liksom göra det precis på den nivå man vill, man kan berätta så pass mycket som

man vill om sig själv, eller ingenting egentligen. Antingen kan man bara prata om verket,

eller så kan man koppla det på alla möjliga sätt. (Intervju F, 2019)

24(40)

Bibliotekarien har observerat att det är många storläsare i gruppen och man tydligt

märker hur de uppskattar denna aktivitet och möjligheten att få dela sina

läsupplevelser.

Bokcirkeln har varit aktiv i cirka ett och ett halvt år och bibliotekarien har en

löpande kontakt med tjugo deltagare, men alla dyker inte upp vid varje tillfälle utan

väljer att medverka när det är en bok de själva intresserar sig för. Vid öppen

annonsering av bokcirkelns aktiviteter tillkommer även nya deltagare som ibland

återkommer, men även ibland endast dyker upp vid just det tillfället. Bibliotekarien

har inte medvetet använt sig av några biblioterapeutiska idéer eller metoder, men

har i viss mån prioriterat tankar kring gruppsykologi för att se till att alla deltagare

får komma till tals, vilken hen anser vara en viktig del i en bokcirkel. Hen har ett

visst intresse för ämnet biblioterapi men anser att det kräver en ordentlig utbildning

för att kunna använda sig av metoden. Hen anser även att biblioterapi framför allt

inriktar sig på en individuell nivå, vilket inte är aktuellt för en bokcirkel, då man

inte har samma förutsättning att kunna gå in på en djup personlig nivå.

5.2 Expertintervju Intervjun inleds först med att bibliotekarierna beskriver kursen i biblioterapi. Kursen

börjar med att gå igenom biblioterapins historik, delvis i Sverige, men även i övriga

världen. De nämner även att Sverige är sena i utvecklingen av ämnet i jämförelse till

andra länder. Den påverkan som utbildningen har gett för bibliotekariernas arbete

anses i första hand handla om legitimitet och gav dem en grund att stå på. De känner

även att de har fått teorin till det praktiska arbete de redan är vana vid att utföra,

vilket gör att de känner sig trygga i sin yrkesroll och inspirerar dem till vidare

utveckling. En annan viktig del utbildningen har bidragit med är nätverket med

kollegor över hela Sverige som arbetar med biblioterapi där man kan hämta

kunskap, ställa frågor och få hjälp med att välja ut lämpliga texter.

Vid samtal gällande biblioterapins fördelar och risker är det i första hand fördelarna

som tas upp. Även om bibliotekarierna uttrycker att biblioterapins fördelar är väldigt

mångsidiga, väljer de främst att fokusera på möjligheten att prata om saker som man

upplever att vardagliga samtal inte riktigt sätter ord på. Användandet av

skönlitteraturen kan på så sätt användas för att komma nära de egna känslorna, men

kan även ge en chans att distansera sig så pass mycket som man behöver för att

kunna prata om saker. Man kan prata om någon annan, man kan prata om texten och

hur den påverkar en. Litteraturen blir en språngbräda in i viktiga samtal. Skrivande

som biblioterapeutiskt verktyg kan även delvis användas som en ventil för att lätta

på trycket inom sig och på så sätt strukturera sina tankar och lättare få syn på vad

man bär inom sig när livet runt omkring är svårt. En annan viktig aspekt är urvalet

av texter till de olika grupperna, bibliotekarierna tar som exempel upp valet av

litteratur till grupper där deltagarna har cancer. ”Jag väljer texter som jag tror kan ta

fram någon slags känsla hos dem. Det kan vara sorg, saknad, längtan, kärlek; något

som jag tror kan få igång dem, så att säga” (Expertintervju, 2019). Deltagarna får på

detta sätt möjligheten att själva väva in sin sjukdom i det de läser. Något som

fascinerar bibliotekarierna är hur oerhört snabbt deltagarna är redo att öppna upp sig

och dela med sig av sina tankar i grupperna, även att det också är en viktig del av

biblioterapin att kunna välja att inte dela med sig. I vissa fall kan deltagarna välja att

25(40)

endast fokusera på att prata om texten, eller att passa och inte säga något alls.

Oavsett hur deltagaren väljer att agera är det viktigt att klargöra för gruppen att alla

dessa alternativ är okej, det får aldrig finnas ett tvång till att dela sådant som

deltagaren känner sig obekväm med, utan det ska hela tiden vara helt upp till var

och en att delta. En annan fördel som kan anses finnas med biblioterapi är att

deltagaren inte är ensam, det är delvis vad de kan hämta från texten, att detta har

hänt någon annan som upplevt samma eller liknande känslor, och sedan få möjlighet

att diskutera dessa i gruppen och märka att man inte är ensam med sina tankar utan

att dessa delas med de andra deltagarna.

Om man sedan ska gå in på riskerna med biblioterapi så kan det handla om arbete

med personer som är väldigt obalanserade eller mår väldigt dåligt, det är därför

viktigt att deltagaren själv får känna efter och får stanna upp om det blir för jobbigt.

Samtidigt anser bibliotekarierna att de känslor som kommer fram i arbete med

biblioterapi är sådant som redan finns inom deltagaren.

Jag tror inte att det är något man behöver vara rädd för, utan det här är saker som människor

bär på själva och de blir inte farligare för att det kommer ut. Det är nog snarare så att vi är

lite rädda för att våga lyssna på varandras djup så att säga. (Expertintervju, 2019)

En annan möjlig risk med biblioterapi är att deltagare kan råka dela med sig av mer

än de egentligen vill och sedan i efterhand ångra sig för att man känner sig alltför

utelämnad. Det är därför viktigt att klargöra för deltagarna innan aktiviteten startar

att de endast ska dela så pass mycket som de känner sig bekväma med. Precis som i

samtalandet om en text så måste deltagaren vara medveten om att det inte finns

något tvång till att delta. Överhuvudtaget är det viktigt att biblioterapeutiska grupper

har tydliga regler för det man håller på med, att alla får komma till tals som vill

komma till tals, vill man inte, så behöver man inte, och det är helt okej. För även om

man själv inte aktivt delar så tar man ändå del utav det de andra i gruppen säger,

vilket i sin tur kan skapa en tankegång och utveckla en individ.

En annan viktig del i biblioterapin är samtalsledarens inställning. Om denne inte har

en terapeutisk utbildning måste den vara på det klara med att aktiviteten inte är en

terapigrupp i vanlig bemärkelse, utan att det handlar om saker som kan göra ont,

men att allt som gör ont inte för den sakens skull behöver vara sjukt. Ändå finns ett

behov av att prata om detta och dela med andra för att göra saker lite lättare. Om

man ändå ser att en deltagare mår väldigt dåligt så får man som samtalsledare

hänvisa vidare till professionell hjälp. Naturligtvis kan det hända mycket inom en

person vid bearbetandet av känslor, men det viktigaste i dessa situationer är då

samtalsledarens inställning och att vara accepterande och ta emot de känslor som

deltagaren vill dela med sig av. ”Det är ju inte så att vi skapar saker som inte redan

finns där. Jag tror tvärtom att man lättar på trycket” (Expertintervju, 2019).

Bibliotekarierna tycker att biblioterapi kan vara mycket användbart för

folkbibliotek. Det som till största del skiljer biblioterapi från en vanlig bokcirkel är

egentligen att den inte inriktar sig på texten, utan istället fokuserar på vad texten gör

med läsaren. ”På något sätt är det ju så att även i de svåraste stunderna, och svåra

sjukdomar, och svåra förluster så är det ju känslorna det skapar som man behöver

hantera och prata med andra om” (Expertintervju, 2019). Bibliotekarierna har även

26(40)

under utbildningen fått höra om många lyckade exempel i arbete med biblioterapi på

folkbibliotek och är därför helt säkra på att detta är något som fungerar. Dock menar

de att grupper på folkbibliotek inte nödvändigtvis behöver kallas biblioterapeutiska

för att använda sig av dess metoder.

Det är inte ens säkert att man behöver kalla det biblioterapigrupp, utan bland annat har jag

hört att man kallat det fördjupad läsecirkel till exempel. Sen kanske man någonstans skriver

att man jobbar utifrån ett biblioterapeutiskt arbetssätt, men det är viktigt att man inte bara får

in personer som upplever att de behöver någon slags terapi, för då missar man alla dem som

egentligen är intresserade av existentiella samtal och så. (Expertintervju, 2019)

För att undvika eventuella risker vid planerandet av en biblioterapigrupp på

folkbibliotek kan bibliotekarien välja att utföra samtal med de personer som

uttrycker ett intresse för deltagande och på så sätt se till att det blir en homogen

grupp som inte har alltför olika behov. Dock kan ju inte något tillvägagångssätt

garantera att deltagarna är helt känslomässigt stabila, eftersom deltagaren själv

kanske inte är medveten om en sådan brist.

Som samtalsledare kan man även se till att ha backup texter för att kunna byta spår

om en text inte mottas på ett bra sätt av gruppen eller skapar alltför stor påverkan på

deltagarnas känslor. Det är även viktigt att tänka på att inte välja texter som kan

anses uppmuntra negativt beteende, som exempel tas upp att patienter som lider av

ätstörningar oftast påverkas negativt om de läser texter om andra människor med

samma problem. De kan då ta till sig texten som uppmuntran för deras negativa

beteende och exempelvis äta ännu mindre än de gjort tidigare för att de upplever

legitimitet i sitt beteende när det bekräftas av andras upplevelser. Vid valet av text

är det därför viktigt att man reflekterar över vilket beteende man vill ge positiv

förstärkning. Vid arbetandet med människor vars anhöriga begått suicid är det

däremot en bra sak att använda sig av exempelvis biografier för att visa deltagarna

att andra människor befunnit sig i denna omöjliga situation, och på något sätt har

överlevt den.

Vid samtal om vad som är viktigt för samtalsledaren som håller i

biblioterapigrupper betonar bibliotekarierna att det viktigaste är att man som

bibliotekarie har ett intresse för ämnet och är bekväm med andras känslor. De menar

att det finns en del fördomar och rädsla kring vad biblioterapeutiska samtal kan leda

till. Självklart kan samtalen väcka starka känslor, med detta anser bibliotekarierna

endast är positivt och absolut inte är något farligt. Men detta påpekar de är såklart

upp till var och en, och om man inte känner sig trygg med att hålla en

biblioterapigrupp så ska man inte göra det.

27(40)

5.3 Sammanställning av resultat från enkät publicerad på sociala

medier Den första frågan i enkäten är av flervalsalternativtyp och efterfrågar om svararen

vid något tillfälle lidit utav olika typer av psykisk ohälsa. Av de 23 personer som

svarade på enkäten hade 19 av dem lidit av psykisk ohälsa, varav 14 lidit utav de

vanligaste typerna av psykisk ohälsa, depression och ångest. Nio av svararna hade

vid något tillfälle lidit av social fobi, sex hade utsatt sig för självskadligt beteende

och åtta hade lidit av självmordstankar.

Kryssa för alla alternativ som stämmer. Har du någon gång lidit av:

23 svar

Den andra frågan är en följdfråga av den första frågan och besvarades endast av de

19 svarare som vid något tillfälle lidit av psykisk ohälsa för att fastställa hur

frekvent personerna i fråga drabbats. En svarare drabbades väldigt sällan, tre

drabbades mindre sällan, sex var neutrala i frågan, åtta angav att de ofta var

drabbade av psykisk ohälsa, medan en svarare angav sig vara drabbad hela tiden.

Om något av ovanstående alternativ passar in på dig, hur ofta har detta inträffat?

19 svar

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Inget av ovanstående

Annan psykisk ohälsa

Självskadligt beteende

Självmordstankar

Social fobi

Panikångest

Ångest

Depression

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

1 Väldigt sällan 2 3 4 Hela tiden 5

28(40)

Den tredje frågan efterfrågade om svararen vid något tillfälle erfarit att bokcirkel

hade hjälp dem när de mått dåligt. Av de 23 svarande tyckte 17 att bokcirkeln hade

hjälp dem, medan sex ansåg att bokcirkeln inte hade hjälpt dem må bättre.

Har du någon gång känt att bokcirkeln hjälpt dig när du mått dåligt?

23 svar

Den fjärde efterfrågade vilken aspekt av bokcirkeln som de svarande ansåg var

viktigast, böckerna de läste, samtalen kring det de läst eller att båda delarna var lika

viktiga. 13 svarare ansåg att både böckerna och samtalen var lika viktiga, medan sex

ansåg att det var böckerna som var viktigast och fyra ansåg att samtalen var det

viktigaste.

Vilken del av bokcirkeln anser du är viktigast?

23 svar

17

6

ja nej

6

4

13

Böckerna vi läser Att samtala om det vi läst Båda är lika viktiga

29(40)

Fråga fem efterfrågade hur svararna upplevde att läsandet påverkade deras mående,

svaren varierade i styrka där två förhöll sig neutrala i frågan, medan majoriteten

ansåg att läsningen påverkade måendet positivt.

Hur påverkar läsandet ditt mående?

23 svar

Fråga sex som efterfrågade hur samtalen påverkade de svarandes mående var mer

varierande i svaren då en svarare ansåg att samtalen i viss mån påverkade dem

negativt, sex var neutrala i frågan, sju ansåg att samtalen i viss mån påverkade

måendet positivt, medan nio svarande var övertygade om att samtalen fick dem att

må bättre.

Hur påverkar bokcirkelns samtal ditt mående?

23 svar

0

2

4

6

8

10

12

14

16

1 Läsningen får

mig att må sämre

2 3 4 Läsningen får

mig att må bättre

5

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

1 Samtalen får

mig att må sämre

2 3 4 Samtalen får mig

att må bättre 5

30(40)

Den sista frågan i enkäten efterfrågade hur pass viktig de svarande ansåg

bibliotekariens roll var. Sju svarare ansåg att bibliotekarien inte var alls viktig, tre

svarare tyckte inte att bibliotekarien var särskilt viktig, fyra höll sig neutrala i

frågan, fyra ansåg att bibliotekarien var ganska viktig, medan fem slutligen ansåg att

bibliotekariens roll var väldigt viktig.

Hur viktig är bibliotekariens roll för dig som deltagare?

23 svar

6 Analys

6.1 Bibliotekariernas syn på biblioterapi Bibliotekariernas åsikter gällande biblioterapi var något som explicit efterfrågades

och därmed besvaras i alla intervjuer. I analysen av denna punkt identifierades tre

huvudsakliga teman som ställs mot definitionen av biblioterapi och expertintervjun

av biblioterapeuterna.

6.1.1 Inställning till ämnet

Graden av intresse för biblioterapi varierar även om majoriteten av bibliotekarierna

har en positiv inställning till ämnet. Trots att flera av bibliotekarierna uttrycker i

intervjuerna att de tycker biblioterapi är intressant eller spännande har ingen av dem

sträckt sig så pass långt i sitt intresse att de kan erkänna sig särskilt pålästa i ämnet.

Även bibliotekarien i intervju A som säger sig ha gått på en föreläsning i

biblioterapi och anser sig inspirerad av detta erkänner att hen har svårt att lägga upp

en bra plan för hur hen ska tillämpa metoderna till sin egen bokcirkel. I

expertintervjun påpekar biblioterapeuterna att den viktigaste och mest påtagliga

aspekten av deras utbildning var att det gav dem legitimitet och en grund att stå på.

De främsta anledningarna till att bibliotekarierna i intervjuerna inte medvetet väljer

att använda sig av biblioterapi är att de inte ser ämnets relevans till sina egna

bokcirklar, eller att de inte vet hur de ska applicera de metoder de känner till, även

om de anser att de skulle vara relevant för deras arbete. Bibliotekarien i intervju E

anser att en bibliotekarie behöver vara mer kvalificerad och ha tillgång till mer

resurser för att kunna bruka dessa metoder. Denna åsikt tyder på att bibliotekarien

0

1

2

3

4

5

6

7

8

1 Inte alls viktig 2 3 4 Väldigt viktig 5

31(40)

syftar på en djupgående klinisk biblioterapi, vilket kan tolkas som att hen inte har

insikt i biblioterapins andra mindre djupgående användningsområden, exempelvis

användandet av skönlitteratur för att utöva känslomässig biblioterapi för att nå insikt

genom katharsis, självförståelse eller intagandet av information (Brewster, 2011, s.

217). Som tidigare nämnt kan biblioterapi vara lika effektiv för personlig

utvärdering, tillämpning och utveckling som för lindring av psykisk ohälsa (Russel

& Shrodes, 1950, s. 335). Denna uppfattning om biblioterapi kan utifrån

bibliotekarierna åsikter konstateras vara mindre erkänd och därmed även mindre

nyttjad.

6.1.2 Kunskap om ämnet

Det framgår tydligt att kunskapen av biblioterapi är begränsad, även om alla de

intervjuade har hört talas om ämnet. Det blir även tydligt att bristen på kunskap

påverkar bibliotekariernas inställning till ämnet. Även om inställningen är positiv så

bidrar ovissheten om biblioterapins mångsidighet till att bibliotekarierna inte forskar

vidare i ämnets relevans för deras egna bokcirklar. Bibliotekarien i intervju B som

endast visar ett svagt intresse för ämnet har uppfattningen att ”Allt läsande är väl

biblioterapi i sig” (Intervju B, 2019), vilket helt står i kontrast till Shrodes

konstaterande tidigare nämnt i studien, att den inverkan som biblioterapi kan ha på

läsningen inte sker varenda gång en individ läser en bok (Russel & Shrodes, 1950, s.

335). Vad Shrodes menar med detta är att all läsning inte leder till insikt, lindring

eller utveckling och därmed inte kan räknas som biblioterapeutisk. Bibliotekarien i

intervju D var främst medveten om biblioterapins användning för en vuxen

målgrupp och såg därför inte möjlighet till någon användning av ämnet i hens

bokcirkel som riktade sig till barn. Även detta är en brist i kunskapen då barn i lika

stor utsträckning som vuxna har förmåga att komma till insikt eller lindras, men

framför allt utvecklas av litteratur, vilket exempelvis framkommer i denna studie i

avsnitt 2.1.1 i Eva Selins (2019) forskning av barn på sjukhusbibliotek. I

expertintervjun med biblioterapeuterna tas även upp att en fördel med att utbildas i

biblioterapi är att man genom utbildningen får kontakt med ett stort nätverk av

personer som är verksamma inom ämnet. Genom detta nätverk kan valet av texter

diskuteras och rekommendationer erhållas. Att med en större insikt i

biblioterapeutiska metoder kunna finna texter som kan leda till givande diskussioner

hos barn är en otroligt lockande förmåga och kan bidra till en stor utveckling hos

många bibliotekarier. Att hitta fler texter som inspirerar till givande diskussioner var

något som bibliotekarien i intervju D belyste. ”Man hade önskat att det fanns många

bra sådana böcker som man kan använda” (Intervju D, 2019).

6.1.3 Risker med biblioterapi

Något som tas upp i intervju E är de eventuella riskerna med biblioterapi. Detta är

en viktig punkt att belysa då kännedom om eventuella risker med biblioterapi på

folkbibliotek har stor betydelse för bibliotekariernas val att använda sig av

biblioterapeutiska metoder. Den typ av biblioterapi där man går djupt in i

deltagarnas psyke som bibliotekarien i intervju E beskriver kan närmast liknas vid

klinisk biblioterapi som alltid bör inkludera utbildad personal, som exempelvis

läkare, psykolog eller terapeut. Biblioterapeuterna i expertintervjun påpekar att hur

pass djupt man som handledare i en grupp med biblioterapeutiska syften ska gå är

32(40)

helt beroende på vad handledaren själv känner sig trygg och självsäker med att

hantera. Biblioterapeuterna påpekar dock att ”Det är ju inte så att vi skapar saker

som inte redan finns där. Jag tror tvärtom att man lättar på trycket” (Expertintervju,

2019). Eftersom psykisk ohälsa kommer i många former och olika styrkor är det inte

helt nödvändigt att begränsa sig till att ta sig an de mest utmanande fallen.

Brewsters (2011, s. 217) beskrivningar av social biblioterapi påpekar att denna typ

av biblioterapi sällan har psykisk ohälsa som fokus, även om den på många sätt kan

lindra dess symptom ändå. Om oron för risker är stor kan man istället välja att

arbeta med biblioterapi från motsatt håll, inte för att lindra psykisk ohälsa, utan för

att upprätthålla god psykisk hälsa. Biblioterapeuterna rekommenderar även att

bibliotekarien vid startandet av en biblioterapeutisk aktivitet intervjuar potentiella

deltagare innan aktivitetens början. På så sätt kan individer med för omfattande

behov hänvisas till annan hjälp och därmed skapa en mer homogen grupp.

6.2 Tydliga inslag av biblioterapins teoretiska faser Det tydligaste exemplet på närvaro av alla faserna demonstrerade i Brewsters

modell återfinns i intervju D. Vid beskrivningen av deltagarnas identifiering med

huvudkaraktären Simone i Ulf Starks Dårfinkar & dönickar beskriver bibliotekarien

ett typiskt skeende av känslomässig biblioterapi. ”Då började vi läsa från början och

då har Simones mamma glömt bort att det är hennes födelsedag. Och det tyckte de

ju var jättehemskt” (Intervju D, 2019). Deltagarna kan här genom att identifiera sig

med huvudkaraktären och erfara en känslomässig respons (katharsis) uppleva

Simones lidande och bilda en uppfattning om hennes mammas föräldraroll.

Bibliotekarien beskriver även hur deltagarna ändrade uppfattning av mamman efter

genomläsning och diskussion av boken, från att tycka att hon var en dålig förälder,

till att uppnå insikten att mamman kunde vara en bra förälder på många andra sätt

(Brewster, 2011, s. 217). Denna typ av läsupplevelse visar tydligt att deltagarna

genomgick de mest omtalade faserna av känslomässig biblioterapi; identifikation,

katharsis och insikt, men även att bokcirkelns diskussion gav en överlappande social

biblioterapi utöver detta då insikten delvis infann sig efter gruppens diskussion

(Brewster, 2011, s. 217). Deltagarna uppnådde insikt gällande en förälders förmågor

och ger dem även möjligheten att kunna applicera detta på sina egna

föräldragestalter, i den mån de själva har förmåga till detta.

6.3 Närvaron av olika typer av biblioterapi Biblioterapeuterna i expertintervjun menar att det som främst skiljer biblioterapi

från en vanlig bokcirkel är att den inte inriktar sig på texten, utan på vad texten gör

med läsaren. Utöver det tydliga exemplet i ovanstående sektion finns även tydlig

närvaro av social biblioterapi i samtliga undersökta bokcirklar (Brewster, 2011, s.

217). Detta återfinns i de flesta fall i bibliotekariernas beskrivning av bokcirklarnas

syfte eller vad de anser att deltagarna får ut av aktiviteten. Intervju B beskriver

exempelvis hur deltagarna diskuterar med varandra och ger råd och tips, medan

intervju C lägger vikt vid att diskutera existentiella livsfrågor och mänsklig natur

samtidigt som deltagarna stödjer varandra vid inlärning av det svenska språket, detta

har bokcirklarna i intervju A och C gemensamt och kan därmed båda även

överlappas av informativ biblioterapi då informationen av det svenska språket ger

dem nya insikter (Brewster, 2011, s. 218). Intervju E nämner inte bara vikten av det

33(40)

sociala utan nämner även deltagarnas möjlighet att få känna sig sedda och

prioriterade och därmed få själv-validering. Slutligen beskriver bibliotekarien i

intervju F, utöver den sociala biblioterapin med diskussioner och utbytande av

perspektiv mellan deltagarna, möjligheten att få fly undan vardagen och få

möjligheten att sitta en timme och få dyka in i djupa diskussioner, vilket beskriver

en eskapistisk biblioterapi (Brewster, 2011, s. 217). Vad som är tydligt är att

bibliotekarierna därmed inbjuder deltagarna till dessa biblioterapeutiska möjligheter,

tillsynes omedvetna om att de faktiskt är biblioterapeutiska. Men huruvida

deltagarna har viljan eller förmågan att hänge sig till processen är inte lika

uppenbart och det är därför inte möjligt att avgöra om deltagarna uppnår den insikt

som finns att erhålla. Studien vänder sig därför till svaren insamlade från enkäten.

6.4 Närvaro av psykisk ohälsa och aktivitetens påverkan Enkäten efterfrågade inte svarande som deltog i bokcirklar med uttalade

biblioterapeutiska inslag, dock avråddes inte heller deltagare i biblioterapeutiska

bokcirklar från att svara på enkäten. Det som enkäten krävde av svararen var dock

att de deltog eller tidigare hade deltagit i en bokcirkel på ett folkbibliotek med

medverkan av en bibliotekarie. Denna enkät är därmed applicerbar på den typ av

bokcirklar som har undersökts i denna studie. Den kan därför belysa närvaro av

psykisk ohälsa och ge inblick i vad deltagarna får ut av aktiviteten.

Majoriteten av de svarande hade ofta varit drabbade av psykisk ohälsa och ansåg att

bokcirkeln hade hjälpt dem uppnå ett bättre mående. De flesta var överens om att

både texten och diskussionen var lika viktiga aspekter och båda bidragande orsaker

till att deras mående hade påverkats positivt under deltagandet. Huruvida

bibliotekariens roll var viktig eller inte erhöll flest skilda åsikter bland svaren vilket

kan tolkas på olika sätt. Exempelvis kan en bibliotekariers roll vid denna typ av

aktivitet vara väldigt växlande beroende på vilket behov deltagarna har. Vissa

grupper kan ha behov av en involverad och deltagande bibliotekarie, medan andra

kan föredra en med mer övervakande och åskådande roll.

7 Diskussion och slutsatser

Följande sektion är uppdelad för att besvara studiens frågeställning. Författaren

delger även reflektioner över de metoder som används i studien och ger förslag på

vidare forskning inom ämnet.

7.1 Vad har bibliotekarierna i de befintliga bokcirklarna för syn på

biblioterapi? Utifrån de tre identifierade teman uppdelade i inställning, kunskap och risker i

denna fråga drar denna studie slutsatsen att bibliotekariernas syn på biblioterapi

styrs av den begränsade kunskapen kring ämnet. Trots att kännedomen av de olika

biblioterapeutiska metoderna och tillvägagångssätten är förhållandevis liten är ändå

intresset för ämnet påfallande stort. Bibliotekarier som arbetar med barn och endast

har kännedom om applicerandet av biblioterapeutiska metoder på vuxna individer

har mycket kunskap att hämta i Eva Selins (2019) forskning kring användandet av

biblioterapi med sjuka barn eller John Jacobs (2017) behandling av ungdomar med

34(40)

depression. Flera av bokcirklarna hade många deltagare som var pensionärer och

bibliotekarierna i dessa bokcirklar bör därmed finna intresse i Rane-Szostak och

Herths (1995) forskning kring lindrandet av seniorers känsla av ensamhet.

Brewsters modell med den nya uppdelningen av olika överlappande former av

biblioterapi ger än större öppenhet till ämnet och gör att äldre föreställningar av vad

biblioterapi är kan uppfattas som mycket begränsade. Om en mer utökad kunskap

om Brewsters olika typer av biblioterapi fanns hos bibliotekarierna, skulle det kunna

vara troligt att deras åsikter i ämnet hade varit annorlunda.

7.2 Vilka biblioterapeutiska inslag finns i de undersökta

bokcirklarna? Brewsters modell (sektion 3) hjälper denna studie att genom bibliotekariernas

beskrivning av diskussionerna som förekommit i bokcirklarna avgöra vilka

biblioterapeutiska inslag som har varit närvarande och vilka det finns möjlighet till

men som endast kan bekräftas av deltagarna själva. Om denna studie hade

inkluderat en omfattande beskrivning av deltagarnas upplevelse med deras egna ord

hade de närvarande inslagen av biblioterapins teoretiska faser mer exakt kunnat

pekas ut och identifierats. På grund av detta kan endast ett fåtal tydliga exempel på

faserna i känslomässig biblioterapi illustreras medan däremot inslag av social

biblioterapi beskrivs av alla intervjuade bibliotekarier och som därmed kan utnyttjas

av de deltagare som har dessa behov och förmågan att ta till sig dess utvecklande

egenskaper. Det kan därmed konstateras att det finns inslag av social biblioterapi,

men att det inte går att bekräfta vilken typ av insikt denna leder till hos deltagarna.

Det kan även konstateras att det finns inslag av informativ biblioterapi i

bokcirklarna A och C då bibliotekarierna beskriver att diskussionerna i dessa

bokcirklar bidrar till en djupare förståelse av det svenska språket. Slutligen bekräftas

även inslag av eskapistisk biblioterapi i intervju F där bibliotekarien beskriver att

chansen att kunna fly undan från vardagen är en viktig aspekt som deltagarna kan få

ut av bokcirkeln.

7.3 Kan bokcirklarna ha biblioterapeutiska inslag oavsett om de

planerades respektive inte planerades för sådana syften? Ingen av de intervjuade bibliotekarierna sa sig medvetet använda biblioterapeutiska

metoder eller tankesätt vid planerandet och genomförandet av sina aktiviteter. Trots

detta identifierades biblioterapeutiska inslag i samtliga bokcirklar. Denna studie drar

slutsatsen att bibliotekarierna med stor framgång faktiskt använder sig av

biblioterapeutiska metoder, men konstaterar även att detta användande i stort sett

kan betraktas som helt omedveten. Då den sociala biblioterapin har ett brett

tillämpningsområde är möjligheterna att utnyttja dem många (Brewster, 2011, s.

217). De expertintervjuade biblioterapeuterna uttryckte även åsikten att bokcirklar

på folkbibliotek kan ha en mer gynnsam effekt av biblioterapeutiska inslag om

aktiviteten inte officiellt är biblioterapeutisk.

Det är inte ens säkert att man behöver kalla det biblioterapigrupp, utan bland annat har jag

hört att man kallat det fördjupad läsecirkel till exempel. Sen kanske man någonstans skriver

att man jobbar utifrån ett biblioterapeutiskt arbetssätt, men det är viktigt att man inte bara får

35(40)

in personer som upplever att de behöver någon slags terapi, för då missar man alla dem som

egentligen är intresserade av existentiella samtal och så. (Expertintervju, 2019)

Det kan alltså vara gynnande för deltagarna att inte vara medvetna om att bokcirkeln

är biblioterapeutisk, men bibliotekarien kan däremot vara öppen med att hen

använder sig av biblioterapeutiska verktyg eller metoder. Skillnaden blir att en

bokcirkel som benämns biblioterapeutisk kan ha avskräckande inverkan på

potentiella deltagare. Utan en större kunskap om ämnet kan begreppet biblioterapi

uppfattas som kliniskt och därmed exkludera de deltagare som inte känner ett

medvetet behov av terapi. En bibliotekarie kan däremot delge till deltagarna att hens

planering av aktiviteten främst strävar efter att fokusera på deltagarnas uppfattning

av texten, då detta är en biblioterapeutisk metod som kan leda till många intressanta

diskussioner och existentiella samtal. Genom att formulera aktiviteten på detta sätt

blir fokusen mer inriktad på deltagarnas diskussion istället för den terapeutiska

aspekten. Det som denna studie grundar detta antagande på är delvis

biblioterapeuternas åsikter nämnda ovan, men även det faktum att ämnet psykisk

ohälsa i viss mån behandlas som tabubelagt. Detta visas tydligt i det faktum att de

intervjuade bibliotekarierna i bokcirklarna inte var villiga att låta sina deltagare

svara på enkäten om psykisk ohälsa, då de ansåg att det potentiellt kunde skada

relationen mellan bibliotekarien och deltagarna.

7.4 Kan biblioterapi vara relevant för folkbibliotekens arbete med

målgruppen psykiska funktionsnedsättningar enligt

bibliotekslagen? Studiens tidigare forskning i sektion 2.1 visar biblioterapins mångfald av

målgrupper medan saknaden av forskning gjord kring folkbibliotekens användning

av biblioterapi belyser en av forskningens brister. De undersökta bokcirklarna kan

inte kallas biblioterapeutiska, men det utesluter inte att det finns biblioterapeutiska

inslag. I expertintervjun uttrycker biblioterapeuterna en väldigt positiv inställning

till användandet av biblioterapi på folkbiblioteken. Att använda sig av

biblioterapeutiska tankesätt och verktyg kan vara väldigt betydelsefulla för att

bibehåll god psykisk hälsa hos deltagarna. Att på ett effektivt sätt kunna välja ut

litteratur som gör deltagarna inspirerade och intresserade kan vara en utmaning.

Vikten av att välja rätt litteratur är en viktig del av biblioterapin, vilket det återfinns

ett bra exempel på i forskningen gjord av Wootton et al (2018). Där det visade sig

att placebogruppen inte erhöll långvarig positiv effekt av behandlingen, då denna

grupps litteratur endast var en självhjälpslitteratur som liknade den använd av

biblioterapigruppen (Wootton et al, 2018, s. 577).

Huruvida användningen av biblioterapin är relevant för folkbibliotekens mål att

bättre kunna tillgodogöra målgruppen med funktionshinder påkallade av psykisk

ohälsa beror till stor del på bibliotekariernas inställning till ämnet.

Biblioterapeuterna i expertintervjun påpekar att en bibliotekarie kan använda sig av

biblioterapeutiska metoder i så pass stor utsträckning som hen själv känner sig

bekväm med. Möjligheten att lindra psykisk ohälsa med biblioterapi i bokcirklarna

är enligt Brewsters modell (sektion 3) fullkomligt genomförbara, så länge

bibliotekarien känner sig trygg i rollen att acceptera de deltagandes känslor och

reaktioner. Genom att selektivt välja ut deltagarna i grupperna kan bibliotekarien

36(40)

känna sig säker i sin förmåga att tillgodose deltagarnas behov. Utifrån tidigare

reflektioner i avsnitt 7.1 kan slutsatsen dras att det behövs en större kunskap av den

moderna definitionen av biblioterapi för att bibliotekarierna själva ska kunna

bedöma huruvida biblioterapi kan vara ett lämpligt tillvägagångssätt för just deras

aktivitet. Utifrån avsnitt 7.2 och 7.3 kan även konstateras att just bristen av kunskap

är den ledande orsaken till att bibliotekarierna inte uttalat arbetar med

biblioterapeutiska metoder, då själva inte är medvetna om att arbetet de utför redan

är biblioterapeutiskt. Även biblioterapeuterna i expertintervjun uttrycker att

utbildningen i biblioterapi gav dem den teoretiska grunden till det arbete som de

redan utförde. En djupare kunskap i ämnet behöver därför inte byta ut eller förändra

bibliotekariernas arbetssätt, utan kan snarare bidra till att utveckla dem.

7.5 Reflektioner kring metod Användandet av studiens metoder har uppnått tillfredsställande resultat. Trots detta

har efterkloka erfarenheter och reflektioner bidragit till att bilda en uppfattning om

vissa förändringar som hade varit önskvärda för att ytterligare utveckla studien. Att

anpassa intervjuguiden mer utifrån uppsatsens teoretiska perspektiv hade haft en

viss påverkan i urvalet av frågor och hade därmed kunnat ge ett mer färgrikt resultat

som hade underlättat stora delar av studien. Även avsaknaden av intervjuer med

bokcirklarnas deltagare är beklagligt, då deras perspektiv hade varit givande för

illustrerandet av deltagarnas uppnående av insikt i de olika formerna av

identifierade biblioterapi. Eftersom förslaget att dela ut enkäter till deltagarna inte

godtogs av bibliotekarierna drogs slutsatsen att en kontakt med deltagarna inte var

möjlig. Om observationer av bokcirklarna istället hade genomförts hade däremot

studien ändå haft en möjlighet att erhålla delar av deltagarnas tankar och

reflektioner, vilket hade varit till stor nytta i studiens analys av närvaron av

biblioterapeutiska inslag.

7.6 Förslag på vidare forskning Då det tydligt framkommer hur pass försenade Sverige är i användandet och

utvecklandet av biblioterapi finns det många olika intressanta användningsområden

att forska om. Möjligheten att kunna skapa ett kommunalt samarbete mellan

folkbibliotek och socialtjänsten är något som skulle kunna göra stor skillnad för

samhället. Om en socionom och en bibliotekarie tillsammans höll i en

biblioterapigrupp finns det många möjliga ämnen att utforska och många

målgrupper att välja. En utsatt grupp som skulle kunna dra nytta av biblioterapi är

barn med separerade föräldrar. Nyligen separerade föräldrar kan ofta ha svårigheter

att samarbeta, vilket kan skapa oroliga situationer för både föräldrar och barn. En

biblioterapeutisk lösning skulle kunna vara att placera föräldrar eller barn i grupp

med individer i samma situation och tillsammans med vägledning av en

biblioterapihandledare finna lösningar på dessa problem genom litteratur och

diskussion.

En annan intressant möjlighet för biblioterapi är ett samarbete mellan

högskolebibliotek och studenthälsan. Många unga vuxna som studerar på högskola

tillhör de målgrupper som är mottagliga för psykisk ohälsa och ett samarbete kan

37(40)

därmed underlätta för studenthälsan då terapisamtal kan följas upp genom

biblioterapigrupper i högskolebibliotekets lokaler.

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att, genom ett nedslag i en kommun, undersöka

biblioterapins ställning i bokcirkelverksamhet på folkbibliotek.

För att uppnå syftet ställdes följande frågeställning upp:

1) Vad har bibliotekarierna i de befintliga bokcirklarna för syn på biblioterapi?

2) Vilka biblioterapeutiska inslag finns i de undersökta bokcirklarna?

3) Kan bokcirklarna ha biblioterapeutiska inslag oavsett om de planerades

respektive inte planerades för sådana syften?

4) Kan biblioterapi vara relevant för folkbibliotekens arbete med målgruppen

psykiska funktionsnedsättningar enligt bibliotekslagen?

Som metod användes sju halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer och en

webbenkät. Sex av intervjuerna utfördes med bibliotekarier på folkbibliotek och en

expertintervju utfördes med utbildade biblioterapeuter på ett sjukhusbibliotek.

Som teori användes Elizabeth Brewsters utveckling av Caroline Shrodes tre faser

identifiering, katharsis och insikt där biblioterapin delas upp i fyra överlappande

typer av biblioterapi; Känslomässig biblioterapi, informativ biblioterapi, social

biblioterapi och eskapistisk biblioterapi.

Resultaten visar att det finns tydliga observationer av Shrodes tre faser i en av

bokcirklarna som passar in på Brewsters benämning av känslomässig biblioterapi.

Resterande bokcirklar beskrivs av folkbibliotekarierna även innehålla element från

social, informativ och eskapistisk biblioterapi, där är dock en tydlig identifikation av

Shrodes faser mer svårhittade även om likheter finns.

Bokcirklarnas innehåll av biblioterapeutiska inslag visade sig till viss del vara

oberoende av bibliotekariernas vetskap om biblioterapins termer och benämningar.

Biblioterapeutiskt arbete kan tolkas ske närmast omedvetet av bibliotekarierna i

bokcirklarna, vilket dock inte verkar påverka dess effektivitet.

Ytterligare kunskaper om biblioterapi bedöms vara gynnande för folkbibliotekens

bokcirkelaktivitet, vilket i sin tur skulle bidra till att uppfylla målen i

bibliotekslagen.

38(40)

Källförteckning

Publicerat material

Aquilonius, J. (2017, 16 juni) Läka med litteratur. Biblioteksbladet. Från

http://biblioteksbladet.se/laka-med-litteratur/

Brewster, L. (2011). An investigation of experiences of reading for mental health

and well-being and their relations to models of bibliotherapy. (Doktorsavhandling,

University of Sheffield, Faculty of Social Science) Från

http://etheses.whiterose.ac.uk/2006/2/Brewster%2C_Elizabeth.pdf

Eriksson, T. (2019, 11 juni) Ungdomar i fokus när bibliotek stärker.

Biblioteksbladet. Från http://biblioteksbladet.se/ungdomar-i-fokus-nar-bibliotek-

starker/

Frid, N. (2016). Läsa, läka, leva!: om läsfrämjande och biblioterapi. Lund: BTJ.

Folkhälsomyndigheten. (2018). Därför ökar psykisk ohälsa bland unga. Hämtad 10

november, 2019, från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-

suicidprevention/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/

Gambring, M. (2018). Litteraturens betydelse : En intervjustudie av ett antal

folkbibliotekariers förhållningssätt till biblioterapi i relation till sin yrkesroll och

litteraturförmedling (Examensarbete, Högskolan i Borås). Från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15993

Ihanus, J. (2004). Litteratur och terapi. I A. Ihanus. (red.), Att tiga eller att tala:

litteraturterapi - ett sätt att växa. (s. 13-36). Helsingfors: BTJ Kirjastopalvelu.

Infoteket om funktionshinder. (u.å). Psykiska funktionsnedsättningar. Hämtad 10

november, 2019, från Infoteket om funktionshinder,

http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/

Jacob, J. (2017). Taking in the Good based Bibliotherapy: A novel treatment for

adolescent depression. [India]: Partridge publishing.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.]

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lindman, C., & Åkerman, P. (2014). Biblioteket - själens läkehus? : En studie om

biblioterapi på folkbibliotek (Examensarbete, Linnéuniversitetet, Institutionen för

kulturvetenskaper). Från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40467

Long, E. (2003) Book Clubs: Women and the Uses of Reading in Everyday Life.

Chicago: The University of Chicago Press.

Lönn, T. (2014, 30 september) Barn i kris behöver böcker. Biblioteksbladet. Från

http://biblioteksbladet.se/barn-i-kris-behover-bocker/

39(40)

Moldovan, R., Cobeanu, O., & David, D. (2013). Cognitive Bibliotherapy for Mild

Depressive Symptomatology: Randomized Clinical Trial of Efficacy and

Mechanisms of Change. Clinical Psychology & Psychotherapy, 20(6), 482-493.

Molin, I.-S. (2015). Biblioterapi och bibliotek : En fallstudie av det

biblioterapeutiska SPES-projektet vid Norrköpings stadsbibliotek (Examensarbete,

Umeå Universitet, Sociologiska institutionen). Från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120143

Mårtensson, L., & Andersson, C. (2015). Reading fiction during sick leave, a

multidimensional occupation. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,

22(1), 62-71.

Nationalencyklopedin. (2019). biblioterapi. Hämtad 10 november, 2019, från

Nationalencyklopedin,

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/biblioterapi

Nilsson, M. (2017, 30 november) Med sjuka barn till andra världar.

Biblioteksbladet. Från http://biblioteksbladet.se/med-sjuka-barn-till-andra-varldar/

Nilsson, M. (2017, 30 november) Växande tro på läkande läsning. Biblioteksbladet.

Från http://biblioteksbladet.se/vaxande-tro-pa-%c2%adlakande-lasning/

Persson, A. (2019, 13 juni) Läsa är en del av jobbet. Biblioteksbladet. Från

http://biblioteksbladet.se/lasa-ar-en-del-av-jobbet/

Persson, A. (2019, 13 juni) Socialt läsande trendar. Biblioteksbladet. Från

http://biblioteksbladet.se/socialt-lasande-trendar/

Pettersson, C. (2014). Biblioterapi i ett litteraturvetenskapligt perspektiv. Tidskrift

För Litteraturvetenskap, 44(1), 55-65.

Rane-Szostak, D., & Herth, K. (1995). Pleasure Reading, Other Activities, and

Loneliness in Later Life. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 39(2), 100-108.

Russell, D., & Shrodes, C. (1950). Contributions of Research in Bibliotherapy to the

Language-Arts Program. I. The School Review, 58(6), 335-342.

Rydefjord, M. (2012). ”Det handlar om självkänsla”: En studie om läsecirklars

biblioterapeutiska funktion (Examensarbete, Högskolan i Borås). Från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16637

Selin, E. (2019). Läsklubb pågår!: en metodbok om högläsning som biblioterapi.

[Lund]: BTJ Förlag.

SFS 2013:801. Bibliotekslag. Stockholm: Kulturdepartementet.

Shechtman, Z. (2009). Treating child and adolescent aggression through

bibliotherapy (Springer series on human exceptionality). New York ; London:

Springer.

Shrodes, C. (1960). Bibliotherapy: An Application of Psychoanalytic Theory.

American Imago, 17(3), 311-319.

40(40)

Shrodes, C. (1949) Bibliotherapy. A Theoretical and Clinical-Experimental Study.

Berkley: University of California.

Shrodes, C. (1955). Bibliotherapy. The Reading Teacher, 9(1), 24-29.

Sweeney, M. (2008). Reading and Reckoning in a Women’s Prison. Texas Studies

in Literature and Language, 50(3), 304-328.

Tolin, D. F. (2012). Face your fears: A proven plan to beat anxiety,

panic, phobias, and obsessions. Hoboken, NJ: Wiley.

Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (5., [moderniserade och rev.] uppl.)

Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad

utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Walwyn, O., & Rowley, J. (2011). The value of therapeutic reading groups

organized by public libraries. Library and Information Science Research, 33(4),

302-312.

Widell, K. & Östling, M. (2013). Det obegränsade rummet: det moderna

skolbiblioteket - en framtidsskiss. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.

Wootton, B., Steinman, M., Czerniawski, S., Norris, A., Baptie, A., Diefenbach, K.,

& Tolin, C. (2018). An Evaluation of the Effectiveness of a Transdiagnostic

Bibliotherapy Program for Anxiety and Related Disorders: Results From Two

Studies Using a Benchmarking Approach. Cognitive Therapy and Research, 42(5),

565-580.

World Health Organization. (u.å). Depression. Hämtad 10 november, 2019, från

World Health Organization, https://www.who.int/en/news-room/fact-

sheets/detail/depression

Opublicerat material

Intervju A. (2019, 25 november). 06:25.

Intervju B. (2019, 25 november). 07:03.

Intervju C. (2019, 22 november). 06:02.

Intervju D. (2019, 22 november). 14:30.

Intervju E. (2019, 27 november). 12:17.

Intervju F. (2019, 25 november). 15:22.

Expertintervju. (2019, 10 december). 1:07:31.

1(4)

Bilaga 1

Intervjuguide till intervju med bibliotekarier vid folkbibliotek

1. I vilket syfte planerades bokcirkeln?

2. Hur och varför valdes målgruppen?

3. Hur etablerades kontakten med deltagarna?

4. Hur går ni tillväga i valet av litteratur?

5. Vad tror du deltagarna får ut av denna bokcirkel?

6. Hur länge har just denna bokcirkel funnits?

7. Har du använt biblioterapeutiska idéer eller metoder när du planerat denna

bokcirkel?

8. Har du som bibliotekarie något intresse för ämnet biblioterapi?

2(4)

Bilaga 2

Intervjuguide till expertintervju

1. Berätta lite om kursen i biblioterapi som ni har gått.

2. I vilka inriktningar delas biblioterapin in i under kursen?

3. Vem är behörig att gå kursen? Kan vem som helst söka in?

4. Vad har kursen gjort för skillnad för ert arbete här på sjukhusbiblioteket?

5. Vilka fördelar och risker finns det med att använda biblioterapi?

6. Tror ni att biblioterapi skulle vara användbart för bokcirklar på

folkbiblioteken?

7. Tror ni att folkbiblioteken kan nå någon annan målgrupp än de som

sjukhusen kan?

8. Känner ni till Shared Reading?

9. Vad är det för skillnad på Shared Reading och biblioterapi?

10. Finns det någon risk för att förstärka negativt beteende vid användandet av

biblioterapi?

11. Vad tror ni om möjligheten att skapa ett samarbete mellan biblioteken i

kommunen och socialtjänsten för att erbjuda biblioterapi som exempelvis

familjebehandling eller lindring för depression?

12. Tror ni att det finns möjlighet för användandet av biblioterapi i ett

samarbete mellan folkbibliotek och grundskolor för att exempelvis

förhindra mobbning eller stödja mobboffer?

13. Tror ni att högskolebiblioteken skulle kunna använda sig av

biblioterapeutiska bokcirklar i ett samarbete med studenthälsan?

3(4)

Bilaga 3

Inlägg publicerad i boktipsforum på Facebook

Hej!

Böcker som terapi

Mitt namn är Emmie Spånberger och jag studerar Biblioteks- och

informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Just nu skriver jag en

kandidatuppsats som inriktar sig på ämnet biblioterapi, alltså att motverka psykisk

ohälsa med hjälp utav böcker, läsning och samtal kring dessa. Just nu eftersöker

jag personer som deltar eller tidigare har deltagit i en bokcirkel eller liknande

aktivitet som håller till på ett bibliotek. Jag vill nämligen med hjälp av en enkät

undersöka om folk tycker att bokcirklar hjälper de som mår dåligt eller är drabbade

av psykisk ohälsa, exempelvis ångest eller depression. Jag vet att detta är ett

känsligt ämne och är därför extremt tacksam för alla som kan tänka sig att

medverka. Du som svarar på enkäten kommer att vara helt anonym.

Klicka på länken nedan för att komma till enkäten:

https://docs.google.com/…/1FAIpQLScOGy9hKijy-FYMv…/viewform…

Om ni har några frågor kring detta eller har annan information ni vill dela med er av

så får ni gärna kontakta mig via mail eller telefon.

es223py@student.lnu.se

073-0679745

4(4)

Bilaga 4

Enkät publicerad i boktipsforum på Facebook