1Comfort Magazine

Comfortmagazine

by Comfort Audio

Linnea drabbades av plötslig dövhet 29 gånger!

NY TIDNING från Comfort Audio! Ta gärna med hem!

EMMA FRÖJD, Arbetsmiljöombud

Hon vill förbättra ljudmiljön på

Göteborgs Universitet

VISSTE DU

DETTA OM

HÖRSEL?

SANDRA GRANFELDT

Med nedsatt hörsel, på en av världens största

revisionsbyråer

#1 2014

Svartklubben!Häng med till

Ett inspirationsmagasin för bättre hörsel

om du vågar...

2 Comfort Magazine

Comfort Contego är perfekt för dig som vill leva ett aktivt liv trots nedsatt hörsel. Den fångar upp och förstärker ljudet i många olika situationer. Används med eller utan hörapparat och kräver ingen utprovning.

Besök vår webbsida för att hitta närmaste återförsäljare och prova du också!

www.comfortaudio.se

Låt inte nedsatt hörsel begränsa ditt liv

3Comfort Magazine

sidan

9 Något mer

Foto: Fredrik Petersson, Oh My

INNEHÅLL

REDAKTIONENAnsvarig utgivare: Marie Bengtsson. Redaktion: Jessica Samuelsson, Camilla Lundmark, Dan Bengtsson, Marie Bengtsson, Helén Sandén, Helene Falk. Adress: Box 154, 301 05 Halmstad. Telefon: 035-260 16 00. E-post: redaktionen@comfortaudio.com

6Mezzosopranen Bergling - Lannmark drabbades av plötslig dövhet och alla tonerna försvann

12Sandras tips till jobbsökare med hörselnedsättning: Våga!

Emma, nya arbets-miljöombudet: Vill förbättra ljudmiljön på Göteborgs Universitet16

18 Debatten: “Hör upp Fredrik Reinfeldt!”

14 Audionomen svarar

15 Har du testat din hörsel?

Att alla ska kunna delta och dela tankar och idéer med andra - det är vår vision. Som VD på Comfort Audio är jag mycket stolt över vad vi med modern teknik kan göra för att underlätta vardagen för tusentals människor som drabbats av nedsatt hörsel. I denna tidning kan du läsa personliga berättelser från några personer som vi kommit i kontakt med. Vi ger dig även en del intressant fakta och underhållning. De gemensamma värderingar som guidar oss i vår verksamhet är Entreprenörskap – Kunden i fokus – Passion för design – Öppen inställning. Jag hoppas att du känner att detta även genomsyrar vår tidning. Hör gärna av dig till vår redaktion om du har något att berätta som rör hörsel, eller om du har några frågor kring det du har läst. Välkommen till en splitter ny tidning om hörsel!

Att höra är inte ett privilegium!

Mats Dörring, VD@ComfortAudioSEFacebook.com/

ComfortAudio.se

4 Comfort Magazine

Visste du att det finns ett svenskt företag som är världsledande på att utveckla hörselprodukter

som hjälper människor att höra bättre? Företaget heter Comfort Audio och det är vi som har gjort den här tidningen.

Vad är då hörselprodukter? Hörappa-rater tänker du kanske… Hörapparater är den vanligaste hjälpen som finns för personer med nedsatt hörsel och den gör stor skillnad för många. Men det många inte vet är att det finns flera situ-ationer som hörapparaten inte klarar, till exempel är det svårt att höra vad människor säger i miljöer med mycket bakgrundsljud eller om den som pratar är en bit bort.

INTRO

Det är här hörselprodukter kommer in i bilden. Genom att använda dessa till- sammans med hörapparaten kan skol- elever och yrkesverksamma med ned-satt hörsel delta fullt ut i alla vardag- liga aktiviteter.

Vi erbjuder även enklare alternativ om du inte känner dig redo för en hörappa-rat. Då kan du välja att använda enkla hörhjälpmedel när de behövs, till exem-pel för att kunna vara aktiv i förenings-liv, delta i samtal runt middagsbordet eller utomhus.

Vi hoppas att du ska veta lite mer om hörselprodukter efter att ha bläddrat i tidningen. Ta gärna med den hem eller

ge den till en vän som du tror kan vara intresserad.

Om du tror att hörselprodukter skulle kunna hjälpa dig – kontakta en audio-nom för att få veta mer. Våra produkter finns tillgängliga via privata återför-säljare och offentlig hörselvård i hela landet. Du kan även lyssna på ljuddemo mm på www.comfortaudio.se

Och du, visste du att man kan få bidrag för hörselprodukter, så varken du själv eller din arbetsgivare behöver bekosta något?

Hälsningar RedaktionenPS. Följ oss gärna på Facebook och Twitter.

Hej!

Comfort Audio AB• Grundades1994• HuvudkontoriHalmstad• DotterbolagiNorge, Danmark, Tyskland, Holland, USA.• Totaltca90anställda• Ca150miljoneri omsättning (2013)

Foto: West Photo

5Comfort Magazine

Vetenskapligt:

Fler än fem sinnen!

HÖR & HÄPNA

Har du hört det här om hörsel?

Källa: http://hearflorida.com/news-information/fun-facts-about-hearingoch Hörselskadades Riksförbund

• Ungefär 1,4 miljoner människor i Sverige är hörselskadade eller döva. Av dem är cirka 8 000-10 000 barn- domsdöva.• Närmare 800 000 av dessa är i yrkesverksam ålder (16-64 år).• Manliga myggor hör med tusen- tals små hår som växer på deras antenner. • Fiskar har inte öron, men de kan höra ändå! De känner tryckföränd- ringar genom ryggen. • Nedsatt hörsel är något vanligare bland män än bland kvinnor. • Cikador har hörselorgan i magen.

• Syrsor har hörselorgan i sina knän. • Ormar har inga öron, men deras tungor är känsliga för ljudvibra- tioner. • I första världskriget hade man pape- gojor i Eiffeltornet i Paris eftersom de har en sådan fantastisk hörsel. När papegojorna hörde fiendens flygplan kunde de varna alla för den annalkande faran, långt innan det mänskliga örat kunde höra det. • Över 420 000 personer har hör- apparat, men uppskattningsvis 700 000 skulle behöva det... är du en av dem?

Kan du föreställa dig att vara utan ett av dina fem sinnen? Att plöts-ligt förlora syn eller hörsel är för många en skrämmande tanke.

En synbart annorlunda restaurangSVARTKLUBBEN

På Södermalm i Stockholm ligger res-taurang Svartklubben. Namnet till trots drivs verksamheten helt lagligt och har hittat en egen nisch. Hela lokalen är

helt mörklagd och du som gäst får under ett par timmar prova på hur det är att vara blind. Tanken är att du ska få en annorlunda upplevelse utan ett av dina fem sinnen. Istället skärps övriga sinnen; hörsel, smak, lukt och känsel.

Förutom mat och dryck som serveras av synskadade servitörer, bjuds gäst-erna på musik.

Normalt sett har Svartklubben öppet fredagar och lördagar. Bokning är obligatoriskt, privatpersoner bokar biljett via Ticnet. Grupper/företag kan tas emot alla dagar i veckan och bokas direkt via restaurangen.

Läs mer på www.svartklubben.nu

Människan har fler än de fem sinnen vi lärde oss i skolan, det vill säga syn, hörsel, smak, lukt och känsel.

Den moderna vetenskapen visar att vi har minst elva påvisade och tio ännu ej helt påvisade sinnen, bland annat ett vibrationssinne.

Hörseln är dock det sinnet som har till uppgift att uppfatta ljud. Många hör faktiskt bara det de vill höra, vågornas brus till exempel. Hellre än en tjatig vän eller kollega...

6 Comfort Magazine

PORTRÄTT

Mezzosopranen och den plötsliga

tystnaden

Noterna är kvar, men tonerna försvann

Operasångerskan hade framträdanden inplanerade under flera år framöver. Då tystnade musiken helt. Hon blev döv. – Jag satt i ett produktionsmöte med min cembalist, ett härligt prat-samt idémöte om framtiden. Det var som om volymen på en radio skruvades ner. Det var en mycket stor chock.

Linnea Bergling-Lannmark

Den femåriga Linnea satt på pappas pianopall och tränade och drömde. Hon ville bli

konsertpianist och framträda på de sto-ra scenerna. Det blev inte pianot, utan rösten som skulle ta henne dit. Mezzo-sopranen Linnea Bergling-Lannmark har uppträtt på Stockholmsoperan, Folkoperan och Ystadsoperan. Bland annat. Hon har också varit med och startat flera ensembler som Barocka Damer.

Kunglig musikutbildningFör att ta sig dit har hon mer än 10 års akademiska studier bakom sig. Bland

annat på Kungliga Musikhögskolan och Operahögskolan. Det var först då och där, som Linnea förstod att allt inte stod riktigt rätt till med hörseln.

– Förmodligen hade jag en diskant-nedsättning redan i tonåren, men jag märkte inte av det under tiden på musikhögskolan. Det var först när jag gick på Operahögskolan som jag märkte av hörselnedsättningen. Då blev jag gravid och samtidigt döv på vänster öra. Jag gick till hörselkliniken på Danderyds sjukhus och fick det barska rådet att byta yrke. Det gjorde mig bara ännu mer beslutsam att fortsätta.

7Comfort Magazine

Namn: Linnea Bergling-LannmarkÅlder: 60 årFamilj: Maken Jan, dottern Gabriella och sonen ChristopherJobb: F.d. Operasångerska, musik- direktör, sång- och pianopedagogFavoritaria: Bist du bei mir, av J.S. Bach

Noterna är kvar, men tonerna försvann

Linnea har en spännande resa framför sig. Bland annat till Boston för att träffa MED-ELS rehabiliteringsspecialist Geoff Plant, för att träna hennes sång- och musikutövning med CI. Samtidigt får Linnea träffa andra yrkesutövande musiker med CI, en av dem är operasångaren Benjamin Luxon.

>>

8 Comfort Magazine

Hörde inte jurynHon fick sin diagnos, otoskleros. Den-samma som Beethoven. En bensjuk-dom i mellanörat som ofta leder till hörselnedsättning. Linnea fick hörapp-arat, men kunde ändå fortsätta att göra karriär och var just på väg att ta klivet ut i Europa.

– Det var på en audition vid ett opera-hus i Tyskland som jag märkte att det inte gick längre. Min provsjungning gick utmärkt, men jag kunde inte höra juryns utlåtanden. Men jag lät inte detta stoppa mig. Här hemma var jag med och startade flera medeltids-, renässans- och barockensembler med fantastiska,

internationella musiker som jag fick uppleva mycket tillsammans med. Ett av mina finaste musikaliska minnen är från just den här tiden. Vi framförde Henry Purcells Didos Lamento. Jag stod där på podiet, i de vackra barock-kläderna, och sjöng ”… remember me, remember me…” och solen bröt in genom kyrkfönstret. Det var väldigt rörande för mig, i min situation.

Tog farväl av röstenFrån år 2006, när Linnea blev döv på höger öra, och framåt drabbades hon av plötslig dövhet hela 29 gånger. Hon promenerade i timmar i skogarna på Mälaröarna, samtidigt som hon gjorde

sångövningar. Ibland kom hörseln till-baka på så sätt, men bara tillfälligt. Det dröjde till 2010 innan Linnea accep-terade att hon behövde ett hörsel- implantat. Då hade hon varit döv på båda öronen i ett helt år.

– Jag visste att operationen skulle inne-bära en stor förändring för mig. Jag skulle förmodligen höra tal, vilket vore helt fantastiskt. Men musiken skulle försvinna. Dagen innan operationen, 30 september 2010, tog jag farväl av min röst. Jag sjöng Bist du bei mir all- deles ensam, i mitt lusthus ute på slutt- ningen. Det var en väldigt känslosam stund.

NärimplantatetinteräckertillanvänderLinneaBergling-LannmarkävenhörselprodukterfrånComfort Audio, med mikrofon och mottagare samt konferensmikrofon i serien Comfort Digisystem. Produkterna förstärker tal, reducerar bakgrundsljud och kortar höravstånden.

PORTRÄTT

9Comfort Magazine

Kunde äntligen höra sin makeOperationen på Huddinge sjukhus gick mycket bra. Linnea fick cochleaimplan-tat och audioprocessorn kopplades in två veckor efter ingreppet. Hon kunde höra sin makes röst igen, för första gån-gen på mycket länge och var naturligt-vis överlycklig.

– Det var verkligen wow! Att kunna prata och uttrycka känslor igen var helt fantastiskt. Det är inte lätt att kommu-nicera via lappar som jag gjorde med min familj och mina vänner under så lång tid. Det var som att bara kom-municera med rubrikerna, men utan själva innehållet. Mina två barn var dessutom tonåringar och då blir det ju ofta diskussioner om allt och ingenting. Dessa konversationer hade jag verk-ligen saknat.

Tonerna låg huller om bullerLinnea började även att känna sig för musikaliskt igen. I små doser, med Alice Tegnérs barnsånger, vid pianot. Redan några dagar efter inkopplingen kunde hon urskilja toner.

– Jag har absolut gehör och så kallad visuell auditiv synestesi. När jag ser noterna, så hör jag musiken i mitt

Linneas hörhjälpmedel:

•MED-EL Audioprocessor Opus 2•Maestro Software 4.0.1•Implantat Concerto •Justeringskontroll

Comfort Digisystem:•Receiver DH10•Microphone DM10•Conference Microphone DC20

huvud. Men nu har jag fått ett slags tekniskt framkallad amusi, som innebär att pianot låter ostämt i mina öron. Diskanten fungerar inte så bra. Tonerna ligger huller om buller. Om jag sjunger och spelar, så låter det rätt från pianot för den som lyssnar. Men jag sjunger i en annan tonart. En aning kaotiskt, svårt att acceptera, sorgligt. Trots det sjunger jag och spelar varje dag och ackompanjerar min operasjungande son.

Musikaliska implantatÄven om hon inte kan utöva musiken professionellt längre, så ser hon ändå att hon har en möjlighet att tillföra något väldigt viktigt. Drömmen är att göra implantaten mer musikaliska.

– Jag hoppas mycket på forskningen och vill gärna vara delaktig i den. Jag är den enda svenska operasångerskan, före detta visserligen, med CI och har nu kontakt med Sahlgrenska akade-mien, enheten för Audiologi. Med min visuella auditiva synestesi där jag hör musiken när jag ser tonerna, kan jag bland annat vara med och stämma implantaten.

”Det var verkligen wow! Att kunna prata och uttrycka känslor igen var helt fantastiskt.”

“

10 Comfort Magazine

Att kunna höra bra på jobbet, till exempel vad kunder och kollegor säger, är en viktig förutsättning för att kunna klara av sina arbetsuppgifter, men också för att delta i den sociala gemenskapen.

Jag missar mycket information när jag lyssnar på föredrag.q Ja, så är det q Nej,funkarbra

När jag sitter vid ett bord med flera personer i ett större möte är det svårt att uppfatta vad som sägs.q Ja, så är det q Nej,funkarbra

Jag måste be folk upprepa vad de säger när vi samtalar på tu man hand i ett tyst rum.q Ja, så är det q Nej,funkarbra

Jag har svårt att uppfatta vad som sägs om en fläkt eller ventilationsanläggning är på.q Ja, så är det q Nej,funkarbra

Jag har svårt att uppfatta vad en personer säger i telefon.q Ja, så är det q Nej,funkarbra

TESTA DIG!

RÄCKER DIN HÖRAPPARAT ALLTID TILL? GÖR ETT ENKELT SJÄLVTEST!

Hur är det för dig? I vilka situationer skulle du behöva höra bättre? Gör ett enkelt självtest genom att svara på nedanstående påståenden!

Hur går du vidare?Om du svarar ja på fler än två påståenden har du kanske behov av ytterligare hjälpmedel.

Kontakta din audionom som kan berätta för dig hur hörselprodukter kan underlätta för dig på jobbet och hjälpa dig att prova ut hörselprodukter.

Hörselprodukter räknas som arbetshjälpmedel och är bidragsberättigade via Försäkrings-kassan/Arbetsförmedlingen.

11Comfort Magazine

Red Dot Design Award är en internationell design-utmärkelse, som delas ut inom tre kategorier varje år.

Comfort Audio gillar design. Och bra ljud! Här är några prisbelönta produkter från 2013.

som hörs och syns

Matrix Audio Qube Pocket Friendly, Speaker, Portable speakerwww.matrixaudio.com

eWavePortable mini speakerwww.travelpac.com.sg

Monster iSports VictoryIn-Ear Headphoneswww.monsterproducts.com

JBL Micro II, Portable speakerwww.harman.com

Cardo BK-1Cycling Communication and Entertainment Systemwww.cardosystems.com

HBS 800Bluetooth Headsetwww.lg.com

Läs mer på red-dot.org

JBL Micro WirelessPortable speakerwww.harman.com

UTBLICK: DESIGN

Design

Juryns utlåtande:»Here the shapes of a ball and a cube combine to form a self-contained unit. The aluminium surfaces of the Qube render a high-grade impression.«

Redaktionens favorit:

12 Comfort Magazine

Sandras jobbsökartips:

Våga!

Namn: Sandra GranfeldtÅlder: 20 årFamilj: Mamma, pappa, storebrorJobb: Redovisningsassistent Fritid: Bowling på elitserienivå

13Comfort Magazine

En av världens största revisionsbyråer:

Sandras första jobb!En liten flicka, som ingen förstod vad hon sa. Förutom den närmaste familjen, med storebror som tolkade på förskolan. Idag är Sandra 20 år och har just fått sitt första jobb på en av världens största revisionsbyråer. – Jag föddes med en hörselskada, men har också en medfödd envishet.

Sandras mamma nöjde sig inte med sjukvårdens teori om att dottern var i trotsåldern och

tjatade sig därför till en tid hos en audionom. Sandra, som då var 4 år, visade sig ha en medfödd hörselskada som givetvis även påverkade hennes tal. Den som inte blir förstådd blir frustrerad och tjurig, men allt föränd-rades samma dag som hörapparaten kopplades in.– Jag minns det inte själv, men jag kan faktiskt se förändringen på fotografier av mig själv som barn. Före: Sur. Efter: Som ny. Att jag accepterade hörapparaten redan från början gjorde att utvecklingen gick mycket fortare.

Hur var det att börja i skolan? – Jag har alltid gått i samma klass som mina hörande kompisar, från lågstadiet och hela vägen till studenten. Special-skolor är bra, men den här vägen

passade mig bättre. Jag har också haft ett stort stöd i Ewa Degerlund, som är hörselpedagog. Hon såg till att det fanns ett trådlöst hörselsystem, med mikrofoner och mottagare, och att tekniken fungerade. Hon var också bra på att förklara för klasskompisar och lärare hur det egentligen är att ha en hörselnedsättning. Skrapet från stols-ben i klassrummet minskade när de fick testa själva.

Har du alltid varit lika öppen med din hörselskada?– När jag började i gymnasiet förvän-tades jag klara av att informera om det själv i skolan, men det är inte alltid så lätt för en 15-16-åring att göra det. Det kan vara känsligt att vara ”annorlunda” och ”speciell”. Min brorsa brukar i och för sig säga att jag inte är det minsta speciell. Haha! Det har han nog rätt i. Jag är den jag är.

Vad ville du bli när du var liten?– Jag hade en liten kassaapparat hemma och låtsades att jag var kassörska i en matbutik. Det var mitt drömjobb. Då var jag 6 år, men jag tycker ju fortfar-ande om att räkna pengar.

Redan under skoltiden kom Sandra i kontakt med Price Waterhouse Cooper, PwC. Världens största revisions- och konsultföretag med ungefär 180 000 anställda i 158 länder. I Sverige har företaget cirka 3 800 medarbetare. En av dem är numera Sandra. I september 2012 började hon sin anställning som redovisningsassistent.

Hur gick det till?– Jag var på studiebesök på PwC, tillsammans med några skolkamrater som läste redovisning och beskattning. Företaget hade behov av personal och erbjöd oss att söka jobbet. Jag fick åka

INTERVJU

>>

14 Comfort Magazine

till företaget och presentera mig själv över en lunch. Det gick bra! Jag fick erbjudande om provanställning och tackade ja. Det här med min hörselned-sättning tog jag faktiskt inte upp vid det tillfället. Inte för att gömma undan den, utan för att jag helt enkelt inte tänkte på det.

Många månader senare kom min chef in på mitt rum med en förvånad min och sa ”Har du en hörselskada?” Det tyckte jag var ganska roligt. Kanske är det bra att inte lyfta fram hörselned-sättningen det första man gör när man söker jobb? PwC är bra, men det finns andra människor som har fördomar mot allt möjligt.

Hur upplever dina arbetskam-rater hörselnedsättningen och dina hjälpmedel?– Jag tror inte att de tänker på den. Det är både bra och dåligt. Vid avdel-ningsmöten, där vi är mellan 10 och 15 personer så använder jag konferens-mikrofon och det fungerar bra. Den tar bort mycket av skräpljuden som blir, till exempel från kaffekoppar mot bord vid möten. Jag funderar på att göra som

i skolan, låta mina jobbarkompisar testa och få samma ljudupplevelse som jag.

Vad är det bästa med jobbet?– Det här är ju mitt första riktiga jobb, om man inte räknar sommarjobb. I början handlade det mycket om att ta ansvar, hålla tider och lära mig att samarbeta. Jag lär mig något varje dag och utvecklas hela tiden.

Kanske gör jag karriär inom företaget, för det är ju stort, med stora projekt och möjligheter. Kanske vill jag läsa vidare? Kanske vill jag resa utomlands? Vi får se. Allt är möjligt!

“

INTERVJU

Sandras tips till andra unga med hörselnedsättning:

1 Lyssna inte på de som säger ”Det går inte.”

Våga! Ofta räcker det långt. Var envis så räcker det hela vägen.

På jobbintervjun: Berätta om dina meriter, inte din hörselnedsättning.

2

3

På arbetsplatsen: Var öppen med din hörsel. Folk förstår och vill hjälpa till.

4

Snabba på stan

1. Känner du någon som har nedsatt hörsel?2. Har du själv testat din hörsel?

Lars Lindblad, pensionär

1. Ja, jag själv börjar höra dåligt, men jag har ingen hörapparat. Jag får be folk att ta om

Jörgen Nyberg

1. Ja, min pappa. 2. Jag testade min hörsel för 4-5 år sedan.

Ann-Sofie Andersson, ekonom

1. Ja, min pappa har hörapparat, men han använder den bara ibland.2. Jag har testat

Stefan Aller, kanslist

1. Ja, jag är helt döv på ena örat sedan födseln. Det går inte att göra något åt.

Sandras hörhjälpmedel:

Exelia Art, Phonak

Comfort Digisystem:•Conference Microphone DC20•Microphone DM05•Microphone DM90

2

vad de har sagt.2. Testade hörseln för 3-4 år sedan.

min hörsel många gånger, senast för 2 år sedan.

2. Testade hörseln när jag var i 10-årsåldern, men inte sedan dess.

15Comfort Magazine

Comfort Audio tog en tur på stan och frågade folk om deras hörsel och när de

senast gjorde ett hörseltest. Kanske känner du också någon som borde testa sin hörsel? Det finns nämli-gen 1,4 miljoner människor i Sver-ige som har nedsatt hörsel, enligt Hörselskadades Riksförbund.

Hälften av alla med nedsatt hörsel är i yrkesverksam ålder, det vill säga mellan 16 och 64 år. Men det är få som faktiskt gjort ett hörsel-test.

Har du testat hörseln nyss?År 2011 gjorde Novus en under-sökning på uppdrag av HRF. Den visade att en tredjedel av alla sven-skar med en anställning inte testat sin hörsel på över tio år.

Testa! Det finns ett enkelt tal-i-brus-test på www.horseltest.se

Läs mer: www.hrf.se

Källa: rapport från Hörselskadades Riksförbund/Novus Opinion 2011

När jag och min fru är på restaurang så hör hon allt som sägs, men jag hör aldrig någonting. Jag har mina hörapparater på mig, men det blir ändå ofta ”god dag yxskaft” Vad kan man göra åt en sån situation?

Audionomen svarar:

Hör man bättre om man har STORA öron?Fråga:

När man har en hörselskada så blir det svårare att höra i bakgrundsbuller, ofta så hör en person med hörselnedsättning att någon pratar men inte vad som sägs, vilket är väldigt frustrerande! Det finns lösningar på problemet, man kan an-vända sig av komplement till hörappa-raterna t.ex Comfort Contego. Comfort

Contego fångar in ljudet och sänder det till din hörapparat. När jag ska förklara hur det låter så brukar jag på skoj säga att du hör lika bra som om du satt i din frus knä eller vem det nu är som pratar.

Hör man bättre om man har stora öron?

Nej, storleken på öronen påverkar inte hur bra man hör. Det som avgör hur bra man hör är hur cochlean, innerörat, fungerar och det är helt oberoende av storleken på ytterörat.

Jag har fått hörapparat på båda öronen, men jag tror jag behöver mer hjälpmedel på jobbet, måste jag betala det själv då?

Nej, du behöver inte betala extra hjälp-medel själv. Du som är yrkesverksam och har nedsatt hörsel har rätt att söka bidrag för arbetstekniska hjälpmedel genom Försäkringskassan eller Arbets-förmedlingen Rehabilitering. Prata med din audionom så får du veta mer.

Svar:

Fråga:

Svar:

Fråga:

Svar:

16 Comfort Magazine

Hörselskadade Emma nytt arbetsmiljöombud:

Vill förbättra ljudmiljön på Göteborgs Universitet

Emma har förmodligen haft sin hörselnedsättning hela sitt liv, men det var först i 25-årsåldern som hon insåg att hon behövde hjälpmedel. Hon vet hur det är att låtsas att höra. Hon vet hur det är att alltid sitta längst fram i klassrummet. Hennes dröm är att förändra synen på hörselskador, lyfta fram problemen i ljuset och att göra det lättare för andra. Nu har hon blivit vald till arbets-miljöombud vid Göteborgs Universitet.

REPORTAGE

Namn: Emma FröjdÅlder: 42 årFamilj: Gift, två barn 13 och 19 årJobb: Adm.koordinator på Handels- högskolan. Arbetsmiljöombud på Göteborgs Universitet.Fritid: Simning och löpning

Ljudmiljön har stor betydelse för inlärning, problemlösing, minne, koncentration och kommuni-

kation enligt flera forskningsstudier. Ändå är problem med dålig ljudnivå

utbredda vid högskolor och universitet i hela landet. Enligt en undersökning som genomfördes av Hörselskadades Riksförbund (HRF) i september 2011 har fyra av tio studenter problem med

dålig ljudmiljö i högskolan. 42 procent uppger att de ofta/ibland har svårt att höra vad föreläsaren säger. Trots att de har normal hörsel.

17Comfort Magazine

Ljudmiljöproblemen är mycket stora vid landets högskolor och universitet:

Fyra av tio studenter besväras av störande ljud i högskolans lokaler.

Lika många uppger att de ofta eller ibland har svårt att höra vad föreläsaren säger.

Ännu fler tycker att det är svårt att höra vad andra studenter säger vid föreläsningar.

Källa: (HRF/Novus 2011)

”Jag kan luta mig tillbaka i samtalet, slappna av och lyss-na. Utan att behöva kämpa för att höra.”

“Emmas hörhjälpmedel:

Hörapparat från Oticon

Comfort Digisystem:•Conference Microphone•Microphone DM10•Receiver DH10•Headset•Myggmikrofon

6 000 elever behöver bättre ljudmiljöDet går ungefär 37 000 studenter på Göteborgs Universitet. 16 procent av dessa har någon grad av hörselned-sättning, enligt HRF. Det innebär att närmare 6 000 elever har en tuffare studiemiljö än normalhörande. Som administrativ koordinator har Emma Fröjd ofta direktkontakt med eleverna i deras studiemiljö.

– I mitt ordinarie uppdrag arbetar jag mycket med uppsatskurser där jag träffar stud- enter både i lek-tionssalar och på mitt kontor. Jag håller i företags-kontakter för uppsatsämnen och anordnar workshops, seminarier och konferenser. I de större salarna som kan ha 250-300 åhörare finns hörslinga, men det är oftast föreläsningssalar för mellan 70 och 90 personer som an-vänds. Där finns inga hörhjälpmedel.

Modern teknik skulle hjälpa många Emma tycker att det är bra att det finns likabehandlingspolicies, inom skolan, i universitetsvärlden och i arbetslivet. Funktionshinder ska inte vara ett hin-der. Men de dolda handikappen borde lyftas fram mer, anser Emma.

– Som arbetsmiljöombud får jag en direktlänk till ledningen på universi-tetet. Jag kan påverka och jag vill förändra. Ljudmiljön kan förbättras ganska mycket, tycker jag spontant. Det borde finnas hörslinga i alla salar, till exempel. Fler tysta miljöer och min-dre rum att studera i. Men framför allt skulle jag önska att man tänker till och tar in modern teknik när man bygger nytt. Det finns lösningar för alla studie- situationer.

Min dröm är att göra det lättare för andra hörselskadade. Det finns över 1,4 miljoner människor i Sverige som har problem med hörseln. Så vanligt, men så ovanligt att det lyfts fram.

Att alltid sitta längst fram När Emma var liten, så märkte hon inte av sin hörselnedsättning så mycket, mer än att hon hade svårt att koncentrera sig

längre stunder då. Hörselned-sättningen blev tyvärr sämre och sämre. Först i 25-årsåldern tog hon hjälp.

– Det var inte så kul att alltid sitta längst fram i

klassrummet och oftast inte höra ändå. Man tappar en del av informationen, kan man lugnt säga. Det är tråkigt att sitta tillsammans med sina vänner och försöka höra. Man tappar koncentra-tionen och stänger lätt av. För mig kändes det dessutom väldigt jobbigt att acceptera min hörselskada. Jag var rädd att uppfattas som lite dum, fast jag egentligen bara inte hör. Glasögon är ju ingenting man reagerar över. Så det borde inte vara annorlunda med hörsel-

hjälpmedel egentligen. När jag var i 25-årsåldern insåg jag att jag behövde skaffa hörapparat. Det gick inte längre att låtsas att hörselskadan inte fanns.

Stor förändring med mikrofon och förstärkare Emma gick på universitetet och läste sociologi när hon fick hörapparaten utprovad. Studieresultaten förbättrades givetvis direkt, men det är först nu som Emma upplever att hon kan luta sig tillbaka, slappna av och bara lyssna.

– I november 2013 provade jag ut nya hörselhjälpmedel från Comfort Audio och fick en ytterligare förbättring. Mik-rofonen och förstärkaren har gjort mig mycket mer avslappnad. Som nu, i det här samtalet. Jag behöver inte kämpa för att höra längre.

18 Comfort Magazine

Regeringen med statsminister Fredrik Reinfeldt i spetsen vill att vi ska skjuta upp pensionsåldern med åtskilliga år. Det finns också en mängd 40- och 50-talister som gärna vill fortsätta arbeta, men som inte kan eller vågar eftersom deras hörsel är nedsatt eller kommer försämras i takt med stigande ålder.

Nedsatt hörsel är ofta ett dolt handi-kapp och är för många fortfarande tabubelagt. Hörselnedsättning förknip-pas i stor utsträckning med att bli äldre, frånvarande eller till och med betraktas som mindre vetande. Faktum är att tre av tio svenskar över 60 år har nedsatt hörsel och varannan svensk över 70 år*. Och vad var det Fredrik Reinfeldt önskade sig? Att vi ska kunna arbeta tills fyllda 69 om vi orkar och har lusten kvar. Och hör skulle jag vilja lägga till.

Hörselskadades Riksförbund, HRF, uppger att närmare 800 000 personer i arbetsför ålder (15-64 år) har nedsatt hörsel. För människor med detta handi-kapp blir problemen som mest uppen- bara i situationer tillsammans med många andra människor. Det kan handla om möten med flera personer

DEBATT

Hör upp Fredrik Reinfeldt– det finns ett säkert sätt att få människor att arbeta längre!

på en arbetsplats, undervisning i en skolklass eller stora släktkalas. Prob-lematiken kan också bli aktuell när hörapparater inte fungerar bra i sam-band med samtal i mobiltelefoner eller via datorskärm.

Den tekniska utvecklingen av hörap-parater har gått med en rasande fart de senaste åren. Hörapparaterna har blivit mindre, effektivare och de har också fått en attraktivare och modernare formgivning. De flesta traditionella hörapparater är bra på att förstärka ljud men kan exempelvis inte identifiera och urskilja tal i en bullrig miljö. I arbets- och skolmiljöer är det avgörande att på ett bra sätt kunna uppfatta vad chefer, arbetskamrater eller lärare säger.

I dessa situationer räcker det inte med en hörapparat för att en person med nedsatt hörsel ska få samma informa-tion som alla andra. I dag finns lösnin-gar för även denna typ av problematik och som är ett komplement till i stort sett alla hörapparater. Med hjälp av mikrofon, som sänder ljudet digitalt och trådlöst till hörapparaten, kan möten genomföras så alla närvarande hör.

Undersökningar som jag i egenskap av audionom har varit med att genomföra bland användare, visar att enbart hörap-parat inte duger i alla situationer under en arbetsdag. Fyra av tio har svårt att uppfatta vad som sägs när de befinner sig i högljudda miljöer. Nästan hälf-ten av de tillfrågade upplevde samma problem under större möten. Tre av tio tyckte att hörapparaten fungerade dåligt när de pratade i telefon. Och då vet vi att telefonen och främst smartphones, blir allt viktigare för att kunna sköta sitt arbete.

Så till Fredrik Reinfeldt och andra beslutsfattare har jag en tydlig upp-maning. Hjälp människor med nedsatt hörsel att kunna delta på sin arbetsplats fullt ut och i alla situationer. Då kom-mer fler känna att de trivs på sitt arbete och slippa gå hem med onaturlig trött-het, huvudvärk och kanske magont för att kommunikationen inte fungerar. Vi blir då garanterat många fler som orkar jobba tills efter 65!

* Statistiken är hämtad från HRF, Hörselskadades Riksförbund

I svenskt arbetsliv väntar stora pensionsavgångar de närmaste åren. Samtidigt vill våra beslutsfat-tare att människor ska kunna stanna kvar så länge som möjligt på sitt arbete och dessutom skjuta fram den frivilliga pensionsåldern. En absolut förutsättning för att nå de målen är att kunna höra bra och delta aktivt på sin arbetsplats. I Sveriges finns det ca 1,4 miljoner människor med nedsatt hörsel.

Tyck till, din åsikt är viktig! Kontakta redaktionen om du har några frågor eller funderingar. Du når oss på redaktionen@comfortaudio.com

@AnnaKLejon Audionom Comfort Audio

Foto: Samuel Holst

19Comfort Magazine

är comfortaudio vadgäller

hörselprodukter

språk i asienpräglar

comfort audio

kännersig den

som hörbättre

brukarfraktastunnel-

bana

runtmusik-

tecken

t ittasespå

bildenradieröker

vissa

styroch

ställ-eri

kyrkan

läggsboll

på

mitt-punkt

ställsblom-mor i

segtvirke

seslängst

ut

kan vibilen

flickan i hav-anna

åderoch öfint

tilltal

ärett

pålägg

ingenkompisfödaunder-

söka

inte lämplig

ställs frågor

i

halvfastmassakan viprov

skymta gnällig

jagari skogen

mitt iprick

hårtvatten

så här är en

glaciär

ja förryssennåtla

våning

börda

göradrag-klarsno

sjö-fågelläke-

gudinna

sjö-fågel

solgudsäg

inget

styrbolagäldremått

tas påkrogen

harhövding

ärfuktigt

förasammanhittaspå myr

kläsmånga

till julvirke

hörsmyggan

gör tuppen

läggaihop

som en sebra

strömta kor-

tareväg

äga

luras

fallasaktastortorgan

dra påsm il-

banden

skvall-ra

sädes-slag

bör vieka

hörsmätta

ettsmil

ser detvackra

födarast-plats

vill viej ha

yrkes-klassolaga

prygla

sånt kort

liggerbonde-

redskaparbeta

hårt

© svenska korsord ab

Namn: ComfortAudio 01-13Foto:

KORS & TVÄRS

Maila in meningen i de gröna rutorna till redaktionen@comfortaudio.com senast 31 oktober 2014.

Vi drar fem vinnare som presenteras på www.comfortaudio.se tillsammans med lösningen på korsordet!

Kryssa och vinn en

samtalsförstärkare!

Fem vinnare får varsin Comfort Duett!

20 Comfort Magazine

Problemet är inte alltid att man hör för lite. Tvärtom. Hörapparaten plockar upp och förstärker alla ljud, även de störande bakgrundsljud som tillhör vardagen. Men det finns en lösning - komplettera din hörapparat med Comfort Digisystem.

Hörselprodukter räknas som arbetshjälpmedel och för dessa kan man ansöka om bidrag.

Upplev skillnaden på comfortaudio.se/provlyssna

Hör mindre Upplev mer