PENYA CHESCANDINAVIANyhetsbrev #3 – April 2010

artikkel Las Fallas profilEspañeta: Mr. Valencia

restips

receptAgua de Valencia

Boende i Valenciaartikkel

fakta

Copa del Rey 1940-1941

VCF anno 1919 vs 2010

NOU MESTALLA Where art thou? 4-5artikkel og bildespesial på side

Nere i Valencia kommer våren betydligt tidigare än uppe i norr. Den stora festligheten Las Fallas/Les Falles markerade ett tydligt säsongsskifte även om detta har mer religösa undertoner än klimatmässiga. Klubben fyllde år den 18 mars, samma datum som det spelades returmatch mot Werder Bremen i Europa Leagues åttondelsfinal, och efter det snopna uttåget ur Europa League börjar så ligan dra ihop sig för avslut. Att säkra CL-platsen är förstås prio 1.

Men mot sommaren hägrar VM-fotbollen. Det är kort sagt spännade tider för valencianistas och fotbollsälskare världen över!

Tyvärr är det inte bara spännande i positiv bemärkelse. Oron över de sportsliga resultaten hägrar som en allt längre skugga när skador och avstängningar växlar om vart annat. Nu gäller det att hålla ut de sista milen. Jag hörde en kommentator under vinter-OS/OL nämna att när de vanliga energireserverna är tömda är det det stålviljan som avgör vilka

deltagare som når längst. Nu vill vi se Emery och Valencia CF ta fram stålviljan. Vi supportrar har en liten del i att överföra vår energi till spelarna på plan, och den ska vi ta till vara på!

Det är lika glädjande varje gång vi kan förmedla ett par biljetter till nordbor som besöker Mestalla och andra matcher. Förhoppningsvis lyckas även några ta sig till Mestalla och andra arenor tillsammans med många andra Valenciahinchas för att hjälpa laget få den extra energi som bara en publik på plats kan. Även om det bara blir en enda supporters röst så är den värd mer än 1000 i soffan framför en TV eller datorskärm.

Personligen hoppas jag på en CL-plats trots viss avmattning efter EL-förlusten i kvartsfinalen. Vägen till CL-platsen är knappast lätt, visserligen finns ett par poäng till godo men motståndet är svårt.

¡AMUNT VALENCIA!

Våren har börjat komma, det märks att det ärljusare tider. Snön och slasket har börjat töa och torka upp och det är inte längre livsnödvändigt att få på sig halsduk, mössa och vantar. Fast ett plagg som inte packas ner i vinterlådan är halsduken, den ligger alltid fint runt halsen, särskilt när det vankas Valenciamatch.

Brev från El Presidente

chescandinavia.com

Daniel Cervera

vägen til cl-plats15/04/10

18/04/10

25/04/10

02/05/10

05/05/10

09/05/10

16/05/10

valencia cf athletic club

real madrid valencia cf

valencia cf deportivo

espanyol valencia cf

valencia cf xerez cd

villarreal valencia cf

valencia cf tenerife

clasificaciónJornada 31

BarcelonaReal MadridValenciaSevillaMallorcaAthletic

807756515148

NYHETSBREV #3

April 2010

Ansvarlig utgiver

Daniel Cervera

Redaktør

Hans Kristian Lange

Design

Fredrik Stai

Bidragsgivere

Daniel CerveraHans Kristian LangePeter OlssonJohannes AhlinFredrik Stai

Allt tyder på att detta konglomerat är förpassat som en märklig anekdot, en absurd episod som vi gärna vänder kapitel på. Tyvärr kommer det inte bli riktigt så än. Ex-president Soler har fått ett datum spikat till den 25 mars 2010, då han drar hans efterträdare, ex-presidente Soriano samt dennes partner, mystiska Inversiones Dalport, inför rätta för att ha brutit deras kontrakt. Soriano misslyckades kapitalt, tack vare eller tyvärr på grund av finanskrisen, med att sälja gamla Mestalla.

För er som inte riktigt har hängt medi svängarna kan vi ta en kort resumé:Våren 2009 var Soriano fortfarande vid makten genom aktieinnehav, men det var på lånat kapital av den egentliga majoritetsägaren Soler. Då Soriano misslyckades med försäljningen tog han till desperata medel och blev involverad med ett okänt, senare ökänt, investeringsbolag. Dalport och Soriano skröt om gigantiska långsiktiga investeringar, om att ta in toppspelare och bli kvitt skulderna. Allt visade sig vara ett luftslott när de inte ens kunde ta fram den bråkdel av investeringarna som krävdes för att medverka i nyemissionen. Solers tidigare majoritetsinnehav blev till knappa 4 procent. Det uns av trovärdighet som låg bakom Dalport sköts i sank likt den logotyp de först använde som visade sig vara en bild som barn kan printa ut och färgsätta.

Soler studerade sina papper och har inte agerat helt bakom flötet, kanske efter lärdomarna som president in Valencia CF. Nu kräver han Vicente Soriano och Dalport på skadestånd för de förluster som de åsamkat hans ekonomi, 85 miljoner euro!

Forholdet mellom Soler og Sorianohar aldri vært dårligere (over). Logoen til

Soriano’s allierte, Dalport S.L. (til høyre) viste seg forøvrig å være tatt fra en fargeleggings-

bok for barn. Vi har lagt ved orginalbildet slik at lesere av Penya Chescandinavia’s

nyhetsbrev kan fargelegge det selv

KILDE: COLORIAGE-ENFANTS.COM

Var är Vicente Soriano och Dalport S.L. nu? Sedan nyemissionen av aktier förra året har det totalt tystnat kring dessa. Är de helt utmanövrerade eller slickar de bara såren för att återuppta en ny fars?

Till makten Tur och Retur sedan sistAv El Guiri / Daniel Cervera

Denna stämning har ingen som helst påverkan på klubben, åtminstone inte ekonomiskt, men kanske PR-mässigt. Några ur dagens styrelse och troligen den förra kommer säkert höras som vittnen, men det är Soler vs. Soriano y Inversiones Dalport som kan bli en tragikomisk rättegångssåpa att följa, lyckligtvis inte från Mestallas läktare.

»

Nou Mestalla – where art thou?Nya Mestalla firar snart ett år som ofärdigt betongskelett på 144’000 m². Sedan byggstart den 1 augusti 2007 har konstruktionen varit kantat 4 dödsfall, strejker och så paralyseringen av arbetet när budgeten gick i kras efter finanskrisen. Den perfekta vision som ex-presidenten Soler målade upp en höstdag 2006, med en pelotazo som skulle göra klubben skuldfri och dessutom ge nybygd stadion och träningsanläggning i Porxinos har fått själ genom all blod, svett och tårar.

Av El Guiri / Daniel Cervera

Det är fortfarande inte helt klart när bygget blir klart, inte ens om det blir klart. Inte många är övertygade att nuvarande ledning under Manuel Llorente lyckas med bedriften att färdigställa Nou Mestalla till säsongen 2011-12, men hoppet är vad vi har att leva på. Risken att det inte blir något alls är dock inte lika stor som att man färdigställer i etapper.

Just nu pågår förhandlingar med facken, entrepenörerna, stadsfullmäktige- och regions/fylkesledningarna samt arkitekterna om omplanering. Dels för att kunna återuppta konstruktionen, att få en plan med klar finansiering. Datum för färdigställandet har pendlat mellan februari 2011 till sommaren 2011, men dessa är bara gissningar fram tills dess att bygget verkligen sätter igång igen. Det var sagt i januari, februari, mars och så nu senast i april...

Det har redan flaggats för att man inte kommer att färdigställa allt på en gång utan försöka dela upp i etapper. Klokt, med tanke på det ekonomiska läget i klubben och i Spanien, som är långt risigare än hur vi har det här uppe. Bland förslagen finns att man låter Nou Mestalla stå utan det tänkta taket, undantaget en skärm över Tribunan - precis som nuvarande Mestalla. Ett av tornen kan komma att säljas ut till andra ägare (för restauranger, konferensutrymmer med mera) och även fasaden kan komma att sättas upp i etapper.

Ambitionen att vara en fem-stjärnig referens bland UEFA-certifierade stadium kan komma att ruckas. Fast atmosfären och själen sitter inte antalet stjärnor. De vetvi som varit på nuvarande Mestalla som numera börjarbli lika risigt som innan den senaste reformen undertidigt 90-tal.

Du som ännu inte tagit tillfället i akt att besöka det gamla anrika Mestalla borde ha kommande säsong på sig att få ett fint minne av all den historik som upplevts inom dess läktare: titlar, inbördeskrig, glädje, sorg och passion.

Valencia CF har hittills bara huserat på två arenor under sin över 90-åriga existens. Den första anrika Algirós användes från 1919 till 1923, mytomspunnet och förevigat i Valencias himne. Sedan föddes nuvarande Mestalla, som byggts om och till under ett par omgångar. Där har viktiga matcher spelats inte bara med Valencia CF utan även spanska La Selección, flera Copa del Rey-finaler, VM-matcherna 1982 och Olympiska matcher 1992.

Om bygget av Nou Mestalla inte återupptas innan sommaren kommer det troligen dröja ytterligare ett halvår eller år till. Men varför riskera att missa att uppleva en kamp på världens finaste och kanske brantaste läktare?

/ L.

artikkel

Mye gjenstår fremdelesfør dette tomme, nakne betongskjelettet »offisielt kan innvies somValencias nye stadion,Nou Mestalla

Nou Mestalla vil bli en stadion av ypperste klasse. Illustrasjonene under viser hvordan den vil se ut innvendig.

bildespesial

«

«

NB!

Desverre rakk årets fallas å

finne sted før bladet “gikk i

trykken”. Men det er bare å

la seg inspirere av artikkelen

og begynne planleggingen til

neste års fallas, 15.-19. mars!

Historien bakHvert år 15. til 19. mars settes Valencia på hodet når millioner av mennesker besøker byen og festen pågår 24 timer i døgnet. Opprinnelsen til denne feiringen hevdes å ha røtter tilbake til middelalderen da håndverkerne tok med sine overflødige materialer og brente dem for å feire vårens komme. Et eksempel er de Valencianske snekkerne som brukte treplanker til å henge lysene på om vinteren (parots). Når våren kom trengte de ikke lenger disse og lot dem brenne. Etter hvert blandet kirken seg inn og slo sammen denne brenningen med feiringen av St. Josef, snekkernes helgen.

Den første sikre nedtegnelsen om Las Fallas er likevel fra året 1784 der byen forbyr oppsetting av ”monumenter” i smale gater og opp langs husveggene. Dette er også bakgrunnen for at fallasene nå er plassert i brede gater eller i gatekryss. Dette medførte også at viktigheten av en helhetlig figur ble større siden man nå kunne gå rundt de.

Feiringen fortsatte å endre seg og parotene fikk klær så de lignet personer. Spesielle kjennetegn på fremstående personer i nabolaget ble også lagt til. For å samle det de trengte gikk unger fra hus til hus og spurte etter una estoreta velleta – et gammelt teppe, til paroten. Dette ble opphavet til en populær sang som man fremførte når man var på leting etter materialer til paroten. Disse parotene var de første ninots, som er betegnelsen på dukkene som inngår i konstruksjonen. Det mer kjente Falles er betegnelsen på rammen som holder det hele sammen.

Etter hvert begynte man å få mer organiserte feiringer og Fallasene ble et symbol på nabolagets velholdenhet og stolthet. Man lagde såkalte casal faller som var grupper av mennesker som slo seg sammen for å bygge fallasene. Hvert Casal Faller har sine tradisjonelle drakter, ikke ulikt den norske bunaden. Helt frem til begynnelsen av det 20. århundre besto fallasene av noen høye bokser medtre-fire voksdukker med klær. Ettersom man tilpasset segde nye materialene som var tilgjengelig tok man i brukpapp og etter hvert dagens pappmasjé og polyuretanet materiale som er svært greit å forme ved hjelp av spesielle sageverktøy.

Las Fallas – de fantastiske skulpturene!I Valencia totalt settes det hvert år opp rundt 500 Falles.De kommer i tre størrelser: de for barn, Falla infantil, som er opp til 2 meter høye, de av standard størrelse,Falla grande, og ikke minst de 15 Falla Especial som kan bli opp til 8 meter høye. En Fallas-skulptur kan koste opp imot 1 million euro å bygge og fallas-bygging er et høyt ansett yrke i byen. Det er nemlig ingen enkel sak å sette sammen trerammene og ninotene. Mange av figurene står meget nærme bygninger og ikke minst mennesker, så at byggingen legger riktig til rette for brenningen er selvsagt. Ved hjelp av en spesiell byggeteknikk sørger man derfor for at alle fallasene brenner kun vertikalt, for så å falle kontrollert sammen.

Til å begynne med ble begrepet fallas brukt om svært mye forskjellig og som tidligere nevnt bestod de i sin spe begynnelse av søppel. Nå er begrepet fallas derimot forbeholdt satiriske skulpturer. Mange tror at fallasene gjør narr av enkelte personer, ofte politikere eller andre fremtredende personer, noe som ikke er riktig. Alle fallasene har et eget bredere budskap som man ønsker å formidle og gjør man narr av noe er det sosiale fenomen, en trend eller en levemåte.

Budskapene kan til tider være svært utspekulerte og er til tider også meget grove. Derfor har man Falleras infantiles for barna. Disse er ofte mer moralske av natur og representerer ting som lærevilje, å ta vare på sin kjæledyr eller at man skal spise sunt.

Las Fallas

Se for deg enorme figurer man bruker et år på å bygge, for så bare å brenne dem opp i løpetav en natt. Se for deg de mest fantastiske kjolene båret av de vakreste kvinnene. Se for deg kraftige kruttsalver så høylytte at glass slår sprekker, mens de lokale nyter det.Ja, det er galskap. Valenciansk galskap!

Av Mulu / Hans Kristian Lange

artikkel

Artikkelen fortsetter på neste side /

/ Forts.

Las Falleras – jentene, kjolene og æren!

Vi forlater et øyeblikk fallasene og fokuserer på alt rundt selve figurene. Noe som for mange er en overraskelse når de ankommer Valencia under Las Fallas er de fargerike tradisjonelle draktene både kvinner og menn er iført. De kan på mange måter minne om de norske bunadene, men preges mindre av svart og mer av sterke og glade farger, ofte gult.

Dette er også en del av Valencias tradisjon, og noen av de fantastiske kreasjonene koster rundt 40 000 euro og valencianerne elsker å bruke dem, selv om de for kvinnenes del legger til 7 kg ekstra vekt. Det slår deg som et hardt slag i magen første gangen du ser en av Valencias utvalgte Falleras. De vakre jentene har fått oppgaven å representere sitt Casal Faller, ikke bare under fallas-uken, men i et helt år i tilhørende aktiviteter og representasjoner. Det å bli valgt til Fallera er en av de største ærene man kan få som valenciansk pike og flere blir emosjonelle når de utfører pliktene under fallas-uken.

Den aller største æren er likevel forbeholdt to spesielle jenter, en som representerer de voksne (ofte en student) og en som representerer barna. Det å bli valgt til Fallera Mayor er kanskje det aller største man kan oppleve som valenciana. Det er frivillig for hvert Casal Faller å presentere en kandidat til å bli fiestaens virkelige dronning. Deretter er det opp til en sektor-jury å velge tre jenter som går videre dersom man har mer enn 13 deltakere, 2 hvis det er 7-12 og 1 hvis det erseks eller færre.

Til slutt er det en hovedjury bestående av for eksempel fallas-spesialister, fallas-byggere, journalister eller tidligere falleras. De velger de 13 som er mest skikket etter å ha studert dem over flere dager. Deretter er det som oftest presidentene i de forskjellige sektorene som stemmer over hvem av de 13 som til slutt skal bli Fallera Mayor. Igjen observeres jentene over flere dager og vurderes ut fra mange kriterier. Vinneren får vervet i et år og tidløs ære. María Pilar Giménez Santamarina(over) ble slik valgt til årets Fallera Mayor.

over Fallera Mayor 2010, María Pilar Giménez Santamarina.

under Et stappfullt Plaza de Ayuntamiento rett før la Mascletà.

Las Fallas

Las Mascletás, Els Castells y els petards ...smellene!

Å være valenciano er det samme som å være glad i smell og kruttlukt. Dette gjelder selvfølgelig under alle feiringer, men spesielt under Las Fallas. Valencianerne tilfredsstiller sin trang til smell på flere måter i løpet av uken:

MascletáHver eneste dag mellom 15. og 19. mars vekkes du til beskjeden ”Sr. pirotécnic, pot, escomençar la mascletà” etterfulgt av øredøvende smell allerede klokken 08 om morgenen. Det er en pyroteknisk ansvarlig somfår klarsignal og tenner på en enorm mengde seriekoblede kinaputter. Forskjellen fra de kina-puttene vi er vant til i Norge er noen gram krutt og en god porsjon desibel. Hver Casal Faller har sin Mascletá hver dag klokken 14, mens det er en ekstra stor på Plaza Ayuntamiento midt i sentrum. Den største og heftigste er på dagen den 19. når hele plazaen røyklegges og lydmessig kan forveksles med invasjon. Kom tidlig og gå for all del ikke glipp av dette!

PetardsSom nevnt i forrige avsnitt, så er kinaputter en viktig del av feiringen. Den valencianske versjonen kalles petards og finnes i mangestørrelser, fra kakelys-størrelse til dynamitt-kubbe-størrelse. Smellet som følger er i størrelsesorden dynamitt til bombe. Hold for ørene og vær for all del oppmerksom når du står i gatene. En petard kan finne veien til deg fra hvem som helst, når som helst!

Els CastellsDet er selvfølgelig ikke bare om kvelden det smeller i Valencia. Hver natt ved midnatt eller klokken 01 setter man lyd i samspill med farger og fantastiske himmeldekorasjoner. Det er estetisk, det er vakkert og det er komplisert. Og det etterlater deg måpende etter 10-15 minutter med blikket vendt mot himmelen. Hver dag blir også oppvisningen større, lengre og mer fantastisk før det kulminerer i Nit de Foc –ildnatten- hvor hele arsenalet sendes opp fra Alameda-broen i en enorm konstruksjon som varer 20-30 minutter. I tillegg skytes det opp en fantastisk serie også den siste natten på Plaza Ayuntamiento, rett før brenningen starter.

/ Forts. Las Fallas

La Cremà – natten da alt blir til aske!

Alt må ta slutt, så også Las Fallas. Men slutten her er noe helt for seg selv. Årsverket og festen ender opp i et bål når man tenner på alt. Et bål som smeller – selvsagt. La Cremà foregår natten 19. mars som er tiden for den tradisjonelle ofringen til St. Joan. I utgangspunktet skal alle Fallas brennes ved midnatt, unntatt infantiles som brenner 22.00 og Fallaen på Plaza Ayuntamiento som skal være den siste klokken 01.00.

Hver Fallas kobles opp mot en ny mascletá og dynkes med en spesiell brennbar væske som skal sørge for antenningen. Det er falleraen som tenner på lunten som setter det hele i gang, en prosess som kan ta opp til 20 minutter fra start til slutt. Noen steder kommer man svært nærme og får føle varmen på kroppen, så mye så at jeg selv har opplevd å måtte springe vekk fra den intense varmen.

Man kunne selvfølgelig tenke seg å se alle fallasene brenne, men det lar seg selvsagt ikke gjøre. Likevel kan man ved å følge vår guide, rekke opptil fem brenninger, se guiden på neste side.

/

falla 1En Falla Infantil

falla 2Plaza de la Reina

falla 3Plaza de

Ayuntamiento

falla 4Plaza del Mercado

falla 5Plaza de

Doctor Collado

Las Fallas

Falla

Falla Infantil

Falla Especial

Fallero/a

Casal Fallero

Fallera Mayor

Vokabular

Fallera Mayor Infantil

Pasacalle

Muñeco

Ninot

Mascletà

Castillo

Crida

Cremà

Navnet på festivalen ogflertallbetegnelse på figurene

Skulpturene

Skulpturer, men for barn

De 15 største skulpturene

Et medlem av en Falla-forening

Foreningen som represnterer et nabolag og teltet de oppholderseg i under fiestaen

Dronningen av fiestaen,den utvalgt blant falleraene

“Prinsessen”, barnas utvalgte

En gateparade med de forskjellige falleros der de spiller musikk og viser sine tradisjonelle drakter

Dukke, spansk navn for Ninot

En av figurene som inngår i en falla

Fyrverkeri med vekt på lyd

Fyrverkeri med vekt på det visuelle

Innvielsesseremonien i slutten av februar sm markerer startskuddetfor fiestaen

Brenningen av fallaene

Det første du har muligheten til er å få med deg en Falla Infantil hvor som helst i Valencia. Her kan du velge fritt siden brenningen starter 22.00.

Rundt Plaza de la Reina kan man se flere av de mindre falles brenne. Det er dette som er sjelen og tradisjonen. At gatene rundt er små og trange ”adds to the charm”.

Gå gjennom Mercado Central og finn byens hovedsamlingssted på Plaza Ayuntamiento. Dette er byens største falla og den som er ”byens”. Her får du også med deg det spektakulære fyrverkeriet i forkant.

Fallaen foran Mercado Central sparesmed vilje for å gjøre natten lenger!

Dette er faktisk prioritet 1! Den siste fallaen som brenner er alltid på Plaza de Doctor Collado. Og den er helt spesiell. Rundt 02.00 samles folk og brannmenn på denne lille Plazaen som har en gate i hvert hjørne. Brannmennene skal avslutte sin harde arbeidsdag, men blir tradisjonen tro møtt medskjellsord og fornærmelser fra publikummet, for eksempel ”bombero maricón” – homo-brannmann. Brannmennene svarer med å rette vannstrålene mot mengden. Dette spillet foregår i en halv time mens brannmannskapene kjøler ned publikum og bygningene rundt. Så er det klart for brenningen som markerer avslutningen!

Guide til La Cremà – se opptil fem falles brenne!

2

3

45

Estacióndel Norte

Plaza delAyuntamiento

Plazade la Reina

MercadoCentral

falla 1En Falla Infantil

falla 2Plaza de la Reina

falla 3Plaza de

Ayuntamiento

falla 4Plaza del Mercado

falla 5Plaza de

Doctor Collado

Tips: Klipp ut og spar kartet nedenfor til neste års Fallas! (15.-19. Mars)

Valencia (sentrum)

1

Inte heller kunde jag ana att jag skulle sitta och skriva flera krönikor och att de, vilket jag är tacksam över, gillas av er. Jag vill redan här passa på att tacka för de vänliga ord som ni skrivit efter det att en krönika ”publicerats”. Vissa har väl varit bättre och vissa lite sämre men era ord har alltid värmt och givit bränsle att skriva fler.

På samma sätt som vissa sekvenser från en match kan dröja sig kvar på näthinnan till synes för alltid, på samma sätt etsar sig passager från litteratur fast i mitt huvud. Vissa rader blir levande och lika påtagliga som de tårar som föll i vår andra Champions League-final. Ibland möts de bägge genom att den ena passar in i den andra.De glider liksom omärkligt in i varandra.

P: IX Av Palop / Peter Olsson

Jag lånar tanken till denna krönika från det som kom att bli en

krönikeprototyp innan jag skrev min första krönika. Det känns

lite märkligt att sitta här och tänka tillbaks på de första skrivna

raderna som sammanfogades där för längesen. Inte trodde jag

då att vi tillsammans ett par år senare skulle ha både skapat och

blivit en officiell penya.

krönika

Som sagt en ganska omfattande tidsrymd har passerat. Något som tyvärr burit med sig en del besvikelse. Den ljuslåga som tidigare brann med frenesi har svajat och fladdrat betänkligt, även om den fortsatt brinner. Den brann kraftigt i samband med att ett nytt lag skulle byggas. Eller nytt är kanske fel ordval, den gamla arkitekturen skulle putsas upp och ordnas till en vacker siluett. Problemet som vi redan vet infann sig då arkitekten och byggmästaren inte kunde komma överens om vad det var som saknades i konstruktionen. Som vi alla vet är nu både byggmästaren och arkitekten borta. Under den tid som passerade gick något fel, väldigt fel. Man kan säga att vi gick vilse både estetiskt och konstruktionsmässigt.

Litteraturen och Los Ché glider in i varandra just här.De möts i det otroligt vackra verseposet Den Gudomliga komedin. Dante Alighieri har gått vilse och söker någon form av vägledning. Han finner detta i skalden Vergilius som skall ledsaga honom på den långa vandring som ligger framför dem. En vandring som tar sin början i Helvetet, en mörk och skrämmande plats. En plats av plågade människor som lider sina kval. En förfärad Dante lyckas dock med Vergilius vid sin sida ta sig igenom denna skuggsida.

Det är väl ungefär så det känts de sista åren. Tiden som Los Ché supporter har i mångt och mycket tett sig som en helvetesvandring. Ett par säsonger som präglats av inre stridigheter, maktkamp, osämja, i princip ekonomisk kollaps och sist men inte minst ihärdiga rykten om att lagets beståndsdelar kommer att skingras för vinden likt en utblommad maskros i vinden. Det har varit en smärtsam vandring. Känslan kulminerade i det att vihöll på att rasa ner till Segundan. Vågar vi hoppas på att denna ekonomiska och sportsliga helvetesvandring är över?

Kalla det helvetesvandring, elddop eller stålbad bara det är över. Men är det över? Oavsett kostar det på att gå vilse. Denna vandring var ett nödvändigt ont. Är det över kom vi lindrigt undan. Priset vi fick betala var en framtida kapten och ett magert konto för värvningar. Visst svider det att se bokstavskombinationen Albiol på en ärkefiendes tröja, men jag vidhåller ett lågt pris för att ta sig igenom ett helvete befolkat av syndare och demoner.

Med detta sagt får man inte förledas att tro att det är över.I samma ögonblick man tror det infinner sig risken att vi

går vilse igen. Något som måste undvikas, priset kan bli högre nästa gång. Hur går det då för vår litterära förlaga; Dante tar sig igenom helvetet och står vid Skärseldsberget. Nu är vi framme vid titeln. P: IX, är alltså Purgatorio sång 9. Ett avsnitt som är så koncentrerat och smärtsamt vackert. Framför Dante uppenbarar sig en ängel. Dante faller ned på knä, ”[D]å ristade han sju P på min panna med spetsen av sitt svärd, och sade: ”Tillse att dessa sår blir avtvådda därinne”. Varje P motsvarar en dödssynd, vilka alla måste renas innan vandringen uppför berget är färdig. Vägen upp är besvärlig och mödosam men belöningen också därefter. För varje nivå som övervinns suddas ett P ut och Dante är ett steg närmare Paradiset. Bilden av Dante knäfallen inför ängeln finns där i mitt huvud.

Kanske är vi på samma plats i Spanien. Inte bara ett lag utan en organisation som sitter på knä, med vetskapen att trots att vi kommit långt så är vandringen långt ifrån över. Vi har tagit oss förbi Helvetet men lång är vägen uppför Skärseldsberget. Lång, tung och mödosam. Det kommer krävas uppoffringar och vilja. Vi har något inristat som måste suddas ut. Många bitar ska på plats men viljan tycks ju finnas där. Hopp i det att det tycks finnas individuella viljor som går upp i en kollektiv idé om att det går att lösa. En strävan efter samma mål. Anar vi att något av P:na redan är utsuddat? Kanske. Rimliga planer och krafttag att sanera ekonomin kanske raderade ut ett. Antalet P:n från början och antalet nu låter jag förbli osagt.

Vi är inte på Skärseldsbergets topp än, men vetskapen att toppen finns där ingjuter hopp. P:na raderades och Dante tog sin in Paradiset, sista biten utan Vergilius vid sin sida, för att där mötas av något ofattbart och vackert.

Det kompakta mörker som omgärdad Turia håller kanske på att ge vika. Tidigare kämpade hoppet som en oroligt fladdrande ljuslåga mot mörkret. Nu skönjs ett ljus även utifrån. Dante fann hoppet i ljuset långt däruppe. Vågar vi tro att mörkret ger vika och att något vackert väntar. Att vi vandrat genom Helvetet för att komma ut stärkta på andra sidan. Ledda av det ord som avslutar den litterära förlagen, en stjärna.

/ L.

I ligaen gikk det likevel ikke som man håpet og typen resultater oppnådd i treningskampene ble snudd på hodet. Tap som 10-3 mot Sevilla, 6-2 mot Celta, 6-1 mot Real Madrid og 5-0 mot Athletic Bilbao hadde i dag sendt enhver trener og muligens også president ut dørene på Mestalla. Så skjedde også i 40/41. Den nye presidenten Luis Casanovas navn skulle raskt skrives med gullskrift i historiebøkene.

Resten av sesongen forløp nemlig helt annerledes og noe av grunnen var kjøpene av tre spillere som skulle ta del i fantastiske resultater i 40-årene. Ignacio Eizaguirre og Epifanio Fernández kom begge fra Real Sociedad der de hadde hatt middels suksess. Guillermo Gorostiza ble i tillegg hentet fra Bilbao. I Valencia ble Epi og Gorostiza en del av det legendariske Delantera Electrica (“det elektriske angrepet”) sammen med Mundo, Amadeo og Asensi som til sammen samlet 440 mål på 1049 kamper.

Det som begynte med 3-1 over Barcelona, fortsatte med 4-1 over Sevilla, 6-0 over Hercules, 5-1 over Celta og 5-2 over Murcia. Til sammen 10 kamper på rad uten tap sendte Los Che oppover på tabellen til en tredjeplass. Det var likevel i Copa del Rey at den virkelige suksessen skulle komme. I motsetning til i dag ble Copaen spilt etter seriens slutt og startet dermed opp i mai. Den bestod av tre runder og finale, der alt unntatt finalen ble spilt over to kamper.

del 1: Copa del Rey 1940-1941

Smak på datoen: 29ende Juni 1941. Dagen da Valencia vant sin første pokal noensinne. Det var innledningen til det man kaller det magiske tiåret i Valencias historie. Som det er vanlig også i dag startet sesongen 40/41 med en rekke vennskapskamper. 6 kamper på 17 dager utgjorde forberedelsene, og det endte med flere kalasseire mot lag som SD Sueca (6-2), Real Sociedad (7-0), CD Utiel (9-1), Benifaió (8-0) og Espanyol (4-2), mens det eneste tapet kom mot Norte Ruzafa (1-2).Det lovet selvfølgelig godt for sesongen.

Av Mulu / Hans Kristian Lange

Laget 1941Motstander i første runde var en motstander man hadde slitt veldig med den sesongen, Athletic Bilbao. Man hadde både tapt og vunnet 4-0 i treningskamper foran Copa del Rey og det var dermed duket for spennende oppgjør. Første kamp ble spilt på San Mamés i Bilbao og baskernes store stjerne, spissen Elices ble vanskelig å håndtere. Heldigvis visste Valencias mestscorende gjennom tidene Mundo også å finne målet. Resultatet ble dermed 2-1 til vertene.

valencias troféer

Returen spiltes på Mestalla, og der var kampen en helt annen. Mål av Bertolí, Amadeo og Asensi bidro til en komfortabel 3-1-seier som sendte Valencia til andre runde eller det som tilsvarte kvartfinalen. Motstander ble Sevilla, et Sevilla som ble vitne til de første tegnene på hva som skulle komme fra et ”elektrisk angrep” i fyr og flamme. Valencia rundspilte Sevilla etter alle kunstens regler og scorte mål fra start til slutt. Festen startet etter 8 minutter når Mundo satte kveldens første. Deretter fulgte man opp med mål av Gorostiza (19, 44 og 58), Mundo (41,73) og Epi (89), samt et selvmål. Det var nok til 8-1 og sikret at returen i Andalusia ble en formalitet man tapte 2-1.

Neste motstander ble Celta Vigo i semifinalen. Som nevnt over fikk man stryk i serien i Vigo (6-2), mens man tok hevn på Mestalla med 5-1. Det kunne tyde på målrike kamper i vente. Oppgjøret i Vigo ble jevnt og spennende, men til slutt sikret Valencia en 2-1 seier. Hjemme på Mestalla var klasseforskjellen tydelig og 4-0 sendte Valencia til finalen.

Tilbake til 29ende juni 1941. Estadio Chamartín, Madrid. Valencia CF contra Espanyol de Barcelona. Stemningen var enorm I hovedstaden. Året 1941s Copa del Generalismo skulle avgjøres mellom lag fra to av Madrids største utfordrerbyer. De tilreisende var mange og laget fikk all den støtte de trengte. Valencia endte som nevnt på tredjeplass i ligaen. Espanyol på sin side hadde måttet ta til takke med en 7ende plass.

Mundo setter inn et av målene i finalenFinalen startet med to optimistiske lag, men Valenciafikk tidlig et overtak som endte i et mål fra Mundoallerede etter ti minutter. Det roet nervene og mankunne kunne spille den fotballen man begynte å blikjent for. Mundo skrev sitt navn i målprotokollen noken gang etter 25 minutter og man gikk til pause med 2-0. I andre omgang var Mundo servitør da Asensi satte siste spiker i kisten til 3-0. Espanyols redusering på straffe betydde ingenting og Valencias kaptein Juan Ramónkunne gjøre seg klar til å heve pokalen.

over Pokalen heves av Juan Ramón.

Pokalen overleveresPokalen ble mottatt fra president Franco foran tusener av tilreisende Valencianistas. Spillerene tok, med gledestårer i øynene pokalen bort til presidenten Casanova. Valencia var en eneste stor fest da spillerne kom tilbake med pokalen og folk samlet seg mens den ble ofret til Jomfru Maria og overlevert til byen representert ved ordføreren. Pokalen ble feiret med en kamp mot et sammensatt lag fra de lokale Gimnastic og Levante som endte 3-1.Valencia hadde innledet sin største epoke med et Copa del Rey-trofé og spillerne som senere skulle skaffe flere triumfer hadde vist sin enorme verdifor klubben, såvel som byen Valencia.

/ L.

til høyreMundo, tidenes mestscorende

Valenciaspiller. Han var en sentralskikkelse på laget og en viktig del

av la Delantera Electrica (“det elek-triske angrepet”) som bidro til at

Valencia vant Copa del Rey i 1941.

VCF anno 1919 vs VCF anno 2010

Livet til en fotballspiller har forandret seg enormt siden fotballen forlot sitt fødeland England for rundt 100 år siden og spredte seg rundt om i verden, deriblant til Valencia. Det ser man tydelig på draktene og utstyret, som har gjennomgått store teknologiske framskritt i løpet av de 91 årene som Valencia CF har eksistert.

Av Fede / Fredrik Stai

I 1919 var drakten laget av bomull.

De første skoene var lærsko, med knottene spikret fast til sålen.

Lærkula var tung og ujevn. Visstnok god å skyte men ikke like morsom å heade.

Nå består draktene av polyester og mikrofiber.

Dagens fotballsko erlette og formtilpassede, med skjulte skolisser.

Moderne baller er lette og presise, maskinsydd og med en vekt på441-444 gram.

1919/1920

Lagets første drakt besto av hvit skjorte og sorte shorts.

VCFs første cupfinale (som

de tapte) ble spiltmed Senyeraen

på brystet.

Når de endelig vant cupen

i ‘41 var draktenhelt hvit.

Neste gang Valencia nådde

cupfinalen var det igjen i helhvit drakt.

Senyeraen ble tatt i bruk forå feire lagets5. tittel: en

tidløs klassiker!

Mange husker denne drakten,

i stor grad takket være

cupfinalen i ‘99.

I nyere tid har man begynt

å introdusere oransje i draktene.

1933/1934 1940/1941 1948/1949 1978/1979 1998/1999 2009/2010

legendariske drakter

– en festdryck för alla tillfällen

Av El Guaje / Johannes Ahlin

Agua de Valencia, eller om man översätter det “Valencias vatten” är en anrik och populär drink som har druckits i staden Valencia sedan 1950-talet. Drinkens ursprung kan spåras till Café Madrid i Valencia. En grupp basker var då stamgäster på baren. De brukade alltid beställa “Agua de Bilbao” som är smeknamnet för Cava. Kanske tröttnade baskerna på att dricka enbart Cava eftersom ägaren till baren, som då hette Constante Gil, en kväll blandade ihopen helt ny drink åt sina gäster - en dryck som fick namnet “Agua de Valencia”

Det finns numera färdigblandad Agua de Valencia att köpapå flaska, men undvik detta. Smaken blir aldrig så bra som när du blandat den själv, med riktig apelsinjuice, den blir lätt för söt och kladdig. Om du inte har tillgång till färska apelsiner funkar opastöriserad juice utmärkt, till exempelfrån Brämhults.

Recept

2 ½ dl Cava (spansk champagne) 7 ½ dl färskpressad apelsinjuice 1 dl Cointreau apelsinlikör ca ½ dl strösocker ev. spetsad med vodka och/eller gin efter smak och tillfälle

Gör så här:1. Häll apelsinjuicen i en tillbringare.2. Tillsätt halvtorr Cava, cointreau och ev. vodka och/eller gin.3. Smaka av med strösocker.4. Kyl och servera i höga glas.5. Njuta.

Agua de Valencia är farligt gott.Smaken av alkohol omsluts mycketav den färskpressade juicen, vilketgör att den är otroligt lättdrucken.

Agua de Valencia

recept

Agua de Valencia är perfekt som välkomstdrink för större till-ställningar men går minst lika bra att dricka på förfesten, efter-festen eller som en helt-apropå-drink en ledig sommardag!

/

Har du et spørsmål om Valencia? Trenger du å vite en dato? Vil du høre gode historier? Spør den gamle karen som stoppes på fortauet av folk som vil ha autograf, den gamle mannen som mottar applaus fra Mestalla, han som kong Juan Carlos av Spania hilser på som en gammel venn.

Bernardo España var i sin tid ving i klubben Huracán de Ruzafa, et bydelslag i Valencia. Bernardo var en klassisk nummer 7 som driblet, slo tunneller og gode pasninger og han scoret mål. Drømmen? Å en dag kunne ikle seg det stolte hvite og svarte draktsettet til Valencia Club de Futbol. Fra fødselen 1. Mai 1938 var han en Che.

Drømmen skulle aldri bli virkelighet, i alle fall ikke på den måten han hadde tenkt seg. 16 år gammel er han ute og kjører motorsykkel med sin bror, en tur som endte på verst tenkelige måte, med en alvorlig ulykke. Ulykken braktemed seg en avrevet akillessene og en knust drøm.“Legene fortalte foreldrene mine at jeg var heldig som i det hele tatt kunne gå og ikke endte opp i en rullestol” sier han selv. “Fra det øyeblikket ble jeg redd og sluttet å spille fotball. Men jeg har alltid hatt en spesiell evne med ballen og når jeg hadde den, vant aldri noen over meg. Ballkontroll er enkelt for meg, for jeg har forsøkt mye i dette livet. Jeg kan trikse 500 ganger uten at ballen rører bakken. Først med høyre, og så når jeg blir sliten, med venstre. Og for å oppholde meg leser jeg Marca eller røyker en Montecristo”, legger han til smilende.

Denne karismatiske skikkelsen la altså fotballskoene på hylla, men samtidig som han valgt å forlate den veien, fant han en ny; å se etter andres sko. Dermed fødtes den mytiske skikkelsen Españeta som har vært i Valencia lenger enn noen annen. “Mange trenere, spillere og andre kommer og går i Valencia, men Españeta består” er en vanlig betraktning i Valencia. Den person finnes ikke i Valencia som ikke vet hvem Valencias “utillero” eller altmuligmann er.

Man forstår ikke Españeta uten Valencia, og man forstår neimen ikke Valencia heller uten Españeta. Mer enn 50

år har dette levende Valenciaikonet trålet gangene på Mestalla og på Paterna. Kempes, Mendieta og David Villa. Han kjenner dem alle. I klubbens 88 år gamle historie har Españeta vært der i 51. “Sannheten er at jeg hadde gitt livet for å være fotballspiller, men jeg har vært, og er, veldig fornøyd med jobben min”. Etter 6 eller 7 år som ballhenter for Mestalla, kom Españeta til Valencia, der han jobbet under Ricardo de la Virgen.

“Jeg jobber fra soloppgang til solnedgang, og på røddager”, fleiper han mens han gliser stort. Han forteller også at han noen ganger har jobbet til 4 om morgenen for så å dra på jobb igjen dagen etter. Noen ganger sov han rett og slett på masasjebenkene. Españeta har vokst med Valencia. “Først kom jeg gående til jobb, deretter skaffet jeg meg en sykkel, og nå har jeg en bil. Jeg har hevet lave lønninger, fordi utstyrsmenn er de siste i rekken. De unge vil ikke være utstyrsmann. Det er et veldig slavelikt arbeid, men det er det at Valencia er for meg....”, han slår seg på hjertet med hånden og lar være å fullføre setningen.

Fra verandaen sin kan han se sitt andre hjem, Mestalla. Hjemme har han en fantastisk samling med avisutklipp

Españeta: Mr. Valencia

Jeg får frysninger på ryggen når jeg hører navnet Españeta. Når jeg setter meg ned og skriver dette, vet jeg enda ikke hvorfor denne mannen betyr så mye for Valencia at han gir meg, en uvitende aficionado fra Norge, frysninger. Forhåpentligvis vil både jeg og dere som leser dette lære å kjenne Mr. Valencia.

Av Mulu / Hans Kristian Lange

Españeta: liten mann, stor personlighet.

profil: españeta

og bilder og i hukommelsen en uttømmelig kilde med anekdoter og minner. Han har selvfølgelig flusst med artige historier å komme med og en av dem inkluderer en annen Valencialegende,nemlig “El matador”, Mario Kempes. Españeta har for moro skyld alltid lært seg å kopiere spillernes underskrifter, med deres tillatelse, og en gang dro de to sammen til en bank. Kempes som Españeta omtaler som sin bror, ventet ved døren, mens Españeta gikk inn for å heve en sjekk på 100.000 pesetas fra kontoen til Kempes, underskrevet av Españeta. “Når jeg kom ut med pengene, tok han seg til hodet og ropte til meg at jeg var en tulling. Så ga han meg halvparten av pengene. Mario var mer enn en bror for meg.”

Med Kempes hadde han også en fast utfordring hver kamp. Etter oppvarmingen sto Kempes ved målet og sendte en høy ball mot høyrekanten. Fansen ropte på at Españeta skulle “fange” den med et touch. “Jeg greide det alltid”, gliser han fornøyd. Han kan også fortelle at han for hånd sydde på klubbemblemet på de gamle draktene og at han foran hver trening hentet en kopp kaffe til Romario som drakk den for å klare seg opp fordi han hatet å trene.

En annen artig ting er hans hund som er oppkalt etter den tidligere forsvarskjempen Jocelyn Angloma. “Det er et lite dyr som jeg og min kone hentet inn for noen år siden. Stakker, den hadde hatt det tøft og vi gav ham navnet med spillerens tillatelse, fordi også han så at de hadde akkurat samme ansikt. De er helt like. Han tok til og med med seg et bilde av hunden som minne.”

Det er faktisk blitt utgitt en bok (bildet over) om Españetas historie; “Memorias secretas de Valencia CF” – Hemmelige minner fra Valencia CF. Selv om han er i pensjonsalderen,

fortsetter han i samme tempo som alltid og han sier han fortsatt har sterk motivasjon for å fortsette.

Historien om Españeta er unik, “Jeg er den eneste materialforvalteren med egen bok” gliser han. Rimelig sikkert er han også den eneste materialforvalteren med en egen Penya.

Jeg er ikke lenger i tvil om hvorfor denne personligheten betyr så mye for Valencia og hvorfor navnet gir meg frysninger. Denne mannen som i over 50 år, over halvparten av klubbens historie, har levd og åndet for klubben i våre hjerter, er på mange måter Valencia.Jeg håper alle som leser dette får den samme følelsen jeg har nå; en følelse av å kjenne klubben på en helt annen måte, for det er sant det jeg skrev tidligere i artikkelen; man kjenner ikke Valencia uten å vite om Bernardo “Españeta” España.

Slik beskrives Españeta av noen andre personligheter fra Valenciahistorien:

“Han er en ekstraordinær type, et stykke brød, det gode” - Alfredo Di Stefano(Mister nok litt av sin betydning på norsk...) “En spesialist på mennesker” - Jorge Valdano

“Garderobens sjel” - Amadeo Carboni

/ L.

Kilder: AS, Marca, Las Provincias, Valenciacf.es

lengst til venstreBoken “Memorías secretas de Valencia CF”.

til venstreEspañeta var også med i en reklamesnutt for Unibet sammen med Joaquin som gikk rundene på internetti fjor. Se klippet her.

Utbudet av boende är brett och det finns gott om alternativ för alla, oavsett resebudget.

Trots att staden hyser dryga miljonen människor är den förhållandevis liten och kompakt. Man bor med fördel mitt i city över en helg.

Reser man till Valencia i syfte att se fotboll över en weekend är kraven oftast inte så höga på logi. Personligen värdesätter jag det centrala läget högre än själva standarden på boendet.

Expo Hotel är ett tre stjärnigt hotell som ligger strax intill köpcentrumet Nuevo Centro. Här kombineras det centrala läget med en bra standard. Bekvämligheter på rummen omfattar luftkonditionering, minibar och kostnadsfria dagstidningaroch det finns även tillgång till trådlöst Internet.

Under säsong håller hotellet öppet med utomhuspool som ligger belägen högst upp på taket. Det kan vara värt en hel del efter långa promenader runt stadens gator.

Frukost ingår inte men i hotellets egna restaurang kan man beställa frukost, lunch och middag.

Priset per natt är cirka 45 euro.

Purple Nest ligger även det väldig centralt, bara några minuters gång från stadens busstation.

Detta är ett alternativ för dig som reser med små marginaler, som inte har några större krav på boendet mer än att där finns rena lakan och att det är billigt.

Här bor man i större rum med flera bäddar. Rummen är uppdelade mellan män och kvinnor men det finns även möjlighet att välja mixade rum.

Trådlöst internet finns tillgängligt i alla allmänna utrymmen och är gratis. Bredband finns tillgängligt i hotellets business-center till en extra kostnad. Purple Nest har sin egen lilla bar där man kan socialisera och spela biljard.

Priset per natt är cirka 20 euro.

Avenida Pio Xii 4

Plaza Tetuán nº 5

Expo Hotel

Boende i Valencia

Att boka boende i Valencia är precis som att boka boende i vilken annan europisk storstad som helst. Som vanligt styrs priserna av tillgång och efterfrågan och ju tidigare man bokar innanavresa desto bättre.

Av El Guaje / Johannes “Chetrotter” Ahlin

Annorlunda boendeFör dig som söker ett annorlunda boende och har reslust finns spännande alternativ som att t.ex. bo på Casas Rurales uppe i bergen! Där är det svalt, lugnt och många rustika restauranger med utsökt mat och dryck till överkomliga priser, en kontrast till innerstadens hektiska leverne.

Om man har skaffat hyrbil eller kan tänka sig åka busskan man bo längs kusten norr och söder om Valencia.Från oktober till maj är det lågsäsong i turistområdet och då kan man hitta riktigt billigt boende i Bungalowparker, campings, lägenhetshotell osv.

restips

Alternativen är som sagt många ochdet är bara du själv som sätter gränserna.På Chescandinavias forum finns fler tipspå boende, sightseeing och annat somkan vara bara att tänka på när man resertill Valencia.

På Google Maps har vi skapat ett“Mapa Chescandinavia” som visar

viktiga och intressanta platser ur ettChescandinaviskt perspektiv.

Länk: http://bit.ly/b2i7QF

Mapa Chescandinavia

www.chescandinavia.com

hasta la próxima