EXEMPELSAMLING

Prov i svenska för utländsk vårdpersonal

Läkare

Folkuniversitetet Göteborgs universitet

Innehåll Prov i svenska för utländsk vårdpersonal 3

Specifikation för läsförståelse 5

Läsförståelse sökläsning – frågor 6

Läsförståelse sökläsning – text (Barns livskvalitet)

Läsförståelse detaljläsning – text (Socialstyrelsens föreskrifter om 8

vaccinationsverksamhet)

Läsförståelse detaljläsning – frågor 10

Specifikation för hörförståelse 11

Hörförståelse – frågor 12

Specifikation för yrkesspecifikt prov – anamnes för läkare 15

Instruktion för anamnes 17

Skrivblad för anamnes 18

Specifikation för skriftlig produktion 22

Uppgift för skriftlig produktion 24

Faktablad för skriftlig produktion 25

Specifikation för muntligt prov 26

Facit 28

Läsförståelse sökläsning (Barns livskvalitet) 29

Läsförståelse detaljläsning (Socialstyrelsens föreskrifter om 31

vaccinationsverksamhet)

Utskrift av text till hörförståelsen 32

Facit hörförståelse 36

Anamnes – Eva Fransson, text till dialogen 38

Anamnes – Eva Fransson, facit 40

Ljud till hörförståelse och yrkesspecifikt prov finns på hemsidan och finns inspelat på CD

2

Folkuniversitetet Göteborgs universitet Prov i svenska för utländsk vårdpersonal (PSV) En person som har genomgått utbildning för ett legitimationsyrke i tredje land (ett land utanför EU/EES-området) ska kunna visa att hon/han har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska språket. Ett sätt att göra detta är att delta i Prov i svenska för utländsk vårdpersonal. Även en person som har legitimation från ett land inom EU/EES-området och som har erhållit svensk legitimation inom yrket kan med Prov i svenska för utländsk vårdpersonal bevisa sina kunskaper i svenska med sjukvårdinriktning. Provets inriktning Prov i svenska för utländsk vårdpersonal kräver kunskaper i svenska med allmän inriktning på hög språklig nivå, samt i svenska med viss yrkesinriktning. (Nivå C1 enligt Europarådets nivåbeskrivning.) Ett godkänt resultat ger behörighet till kompletteringar mot svensk legitimation inom yrket, behörighet till högskolestudier och är starkt meriterande i kontakten med arbetsgivare. Delmoment Läsförståelse 45 min (Detaljläsning 20 min, sökläsning 25 min) Hörförståelse ca 25 min Yrkesspecifikt prov 105 min Skriftlig produktion 135 min Muntlig produktion ca 15 min Bifogat finns specifikationer och exempel på de olika delmomenten i provet. Till hörförståelsemomentet samt de yrkesspecifika momenten hör en ljudfil som kan laddas ned från hemsidan. Bedömning Samtliga delmoment måste vara godkända för ett godkänt resultat. Underkända moment får göras om vid max två tillfällen inom ett år.

3

Specifikation

Delmoment: Läsförståelse Del 1 Sökläsning: Uppgift: Att läsa en längre text, t ex ur en uppslagsbok, och kort svara på cirka 15

innehållsfrågor. Syfte: Uppgiften prövar förmågan att snabbt hitta information i längre texter. Tid: 25 minuter Bedömning: 1 poäng ges för varje helt rätt svar. Del 2 Detaljläsning: Uppgift: Att läsa en författningstext och svara på fem innehållsfrågor i form av

fallbeskrivningar. Frågorna besvaras med ”rätt” eller ”fel”. Svaret ska styrkas med hänvisning till stycke.

Syfte: Uppgiften prövar förmågan att förstå författningstext på detaljnivå. Tid: 20 minuter Bedömning: Varje korrekt besvarad fråga ger 2 poäng. För att svaret ska vara

rätt, skall både svaret på innehållsfrågan samt hänvisningen i texten vara korrekta.

Totalbedömning Totalpoäng: 25 Gräns för godkänt: 17 (dock minst 6 poäng på detaljläsningen och 9 poäng på sökläsningen)

5

Sökläsning Svara kort på frågorna nedan. Använd rubrikerna i texten som hjälp när du letar efter svaren. OBS! Läs inte igenom hela texten Barns livskvalitet 1) I vilken åldersgrupp verkar barn ha högst livskvalitet?

______________________________________________________________

2) Nämn två faktorer som kan göra att barn ammas kortare tid.

______________________________________________________________

3) När kvinnor förgriper sig sexuellt på någon, vilka tycks falla offer?

______________________________________________________________

4) I vilket land är användningen av cannabis bland ungdomar vanligast?

______________________________________________________________

5) På vilken plats är gymnasieflickor mer utsatta för våld än pojkar i samma ålder?

______________________________________________________________

6) Hur många barn tror man föds med utvecklad FAS (fetalt alkoholsyndrom) per år?

______________________________________________________________

7) Under 1990-talet ökade antalet polisanmälningar om barnmisshandel. Vilka två grupper var det som ökade sin anmälningsfrekvens?

______________________________________________________________

8) Nämn två av de faktorer man tittar på när man vill mäta hur bra liv barn har.

________________________________________________________________________

6

9) Hur många fler pojkar än flickor (i procent) löper risk att dö innan de börjar skolan?

_____________________________________________________________

10) På 1990-talet skar man ner på familjestödet. Nämn två stöd som minskades. ______________________________________________________________

11) Skolproblem hos för tidigt födda barn kan bero på att de drabbats av vissa komplikationer strax efter födseln. Vilka komplikationer? (Nämn två.) _____________________________________________________________ 12) Hur många procent av de svenska flickorna i WHO:s skolbarnsundersökning uppgav att de blivit mobbade minst en gång i veckan? _____________________________________________________________ 13) Vad kan enligt Stockholmsundersökningen vara inkörsporten till droganvändning? _____________________________________________________________ 14) Ungefär hur många procent av familjerna med en ensamstående förälder hade problem att klara ekonomin 1995-1999? _____________________________________________________________ 15) Vad upplever så många som nära 50 procent av de yngre barnen som ett

problem i skolmiljön? ______________________________________________________________ Källa till texten till sökläsningen: Socialstyrelsen

7

WHO:s skolbarnsundersökningar (30) har intevisat några stora förändringar över tid vad gällersvenska barns fysiska aktivitet. Majoriteten avbarnen tränar minst två gånger i veckan, pojkarmer än flickor. Två flickor av tio tränar inte alls.Resultaten överensstämmer med Nordiska hälso-vårdshögskolans studie från 1996 där andelenmed hög idrottslig aktivitetsnivå var nästan 75procent. Mest aktiva var pojkar i tonåren. Stads-barn var mer aktiva än barn på landet, och barn ifamiljer med god utbildning och hög inkomst trä-nade mer. Andelen som aldrig var aktiva, cirka 15procent, hade inte ändrats mellan 1984 och 1996(43).

Barns livskvalitetBarns livskvalitet har bedömts med en metodsom utvecklats vid Nordiska hälsovårdshögsko-lan i de samnordiska studierna 1984 och 1996(44). Bedömningen grundar sig på både objekti-va och subjektiva skattningar som berör a) socio-ekonomiska förhållanden, b) struktur och funk-tion hos barnens nätverk och c) barnets psykiskavälbefinnande. År 1984 bedömdes skandinaviskabarn generellt sett ha hög livskvalitet. Trots denekonomiska nedgången under första halvan av1990-talet, som i hög grad drabbat barnfamiljer-na, finner man totalt sett att barnens objektivalivskvalitet förbättrats i alla länderna 1996, ochde svenska barnen rankades högst. Att den eko-nomiska nedgången inte tycktes ha inverkat merpå livskvaliteten kan bero på att det svenska väl-färdssystemet fortsatte att fungera väl och att bli-vande föräldrar senarelägger barnafödandet (44).Barn med unga föräldrar bedömdes ha objektivtlägre livskvalitet, delvis beroende på att många

unga studerar allt längre upp i åren. Den subjek-tivt upplevda livskvaliteten hade dock försämrats.Barn i åldern 7–12 år tycks ha den bästa livskva-liteten och de äldre barnen sämst. Flickor verkargenerellt sett nöjdare med sina liv än pojkar.

I en undersökning av ungdomars subjektivtupplevda livskvalitet, baserad på Stockholmskulturvaneundersökning 1998 fann man att flick-or bedömde sin livskvalitet som sämre än pojkar-na under högstadietiden. Efter 16-årsåldern för-bättrades flickornas situation och i åldern 25–34år bedömde unga kvinnor sin livskvalitet gene-rellt högre än unga män. Skillnaderna mellanunga män och unga kvinnor var oberoende avfamiljens sociala ställning och eventuella invan-drarstatus (45).

Trivsel i skolanSkolan är barnens arbetsplats och den miljö därde vistas en stor del av dagen. Yngre elever bru-kar uppge att de trivs väl med skolan. I under-sökningen ”Barns vardag” (46) uppgav huvud-

Barns och ungdomars hälsa

179

Damm

/smuts

Instängd lu

ft

Obehaglig lu

kt

Låg tem

peratu

r0

10

20

30

40

Procent

Figur 4:6. Skolbarns besvär med skolmiljön.Källa: Dahm 2000 (47).

parten av svenska fjärdeklassare att de trivdes brai skolan, och 70 procent kände att de flesta vuxnadär brydde sig om dem. Tre av fyra elever tyckteatt skolans lokaler var fina och att skolmaten varbra. Men 14 procent tyckte att lektionerna varbråkiga, en tredjedel att ljudnivån var för hög ochen av tio att luften var obehaglig eller tung. Näst-an hälften av eleverna angav att det var obehag-ligt att gå på toaletterna. Äldre elever klagar meröver skolmiljön än yngre. Undersökningar frånStockholm har visat att högstadie- och gymnasie-elever i hög grad besväras av damm och dålig lufttill följd av dålig städning (figur 4:6). Besvär avlåg rumstemperatur förekommer främst undervinterhalvåret (47). Att bortemot var tredje elevlider av instängd luft och låga temperaturer angeratt skolorna i liten utsträckning tagit hänsyn tillelevernas besvär.

Sociala och ekonomiskaförhållandens inverkan påbarns hälsaBarn i socialt mindre gynnade grupper har sämrehälsa än andra. Detta kan till en del förklaras avatt de i högre utsträckning utsätts för riskfaktorersom passiv rökning, avsaknad av amning ochotrygg anknytning mellan barn och föräldrar.Den främsta förklaringen är dock att de utsättsför flera olika belastningar samtidigt som deockså har sämre ekonomiska, sociala och kultu-rella resurser. Familjepolitik och ekonomiskomfördelning får därför stor betydelse för barnshälsa, särskilt för dem i utsatta miljöer (48).Familjens sociala ställning har bedömts förklara20–40 procent av barns ohälsa i Sverige.

Under 1990-talet har betydande regeländringarskett i familjestöden, men huvuddragen har ståttsig. Nedskärningarna av barnbidrag, bidragsför-skott och bostadsbidrag i mitten av 1990-taletdrabbade dock ensamstående föräldrar relativthårt. Alltfler fick socialbidrag, i synnerhet en-samstående kvinnor med barn samt ungdomarmellan 19 och 22 år. I början av 1990-talet varbarnfamiljer endast marginellt överrepresentera-de bland de socialbidragsberoende. Antalet barn ifamiljer med socialbidrag ökade till det tredubblamellan 1991 och 1997. Barn till icke facklärdaarbetare, till arbetslösa, till ensamförsörjare och ibarnrika familjer har vanligen betydligt svagareekonomi än övriga (49).

I Nordiska Hälsovårdshögskolans samnordis-ka undersökning av barns hälsa 1996 (43) fannman i alla länderna ojämlikhet i fråga om såvällångvariga hälsoproblem som psykosomatiskasymtom och funktionsnedsättningar hos barnmellan 2 och 17 år. I motsats till vad man funnit

180

Barns och ungdomars hälsa

1986–89 1990–94 1995–990

10

20

30

40

50

60

Procent

Ensamstående Sammanboende

Figur 4:7. Andel familjer med svårigheter attklara löpande utgifter (1986–1999).Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB

i andra undersökningar utjämnades inte dennaskillnad under tonåren. Ojämlikheten i hälsa vardock ännu mer uttalad bland barnens föräldrar.

Andelen fattiga barnfamiljer11 var 1996 lägre iSverige (3,3 procent) än i övriga Norden (7,5procent). Andelen familjer i Sverige som hadesvårt att klara sina löpande utgifter har dock ökatsedan mitten av 1980-talet, enligt undersökning-en av levnadsförhållanden (figur 4:7).

Risk- och skyddsfaktorerunder barna- och ungdomsåren

Alkoholbruk under graviditetUnder tidig graviditet är alkohol sannolikt denvanligaste kemiska exponeringen. Alkohol kanskada fostret och ge upphov till s.k. fetalt alko-holsyndrom (FAS), ett tillstånd som i sin fulltutvecklade form består av tillväxthämning, psy-kisk och motorisk utvecklingshämning, avvikan-de utseende och inre missbildningar. Kvinnorkonsumerar numera alkohol i större mängd ochoftare än förr. Troligen föds i Sverige minst 50barn per år med utvecklad FAS, men på grund avatt åkomman uppträder i varierande former upp-täcks bara cirka 10 fall om året. Dessutom födssannolikt betydligt fler barn med mindre utveck-lad FAS utan att det upptäcks annat än undan-tagsvis (50).

Passiv rökningEtt stort antal studier har visat att föräldrars rök-ning är en betydande riskfaktor för ökad sjuklig-het hos barnen under första levnadsåret, särskiltför luftrörskatarr och lunginflammation. Ensvensk studie har visat att rökning är den vikti-gaste faktorn bakom sjukhusvård för bronkit ochastma upp till fyraårsåldern. Samband har ocksåvisats med mellanöroninflammation och plötsligspädbarnsdöd. Däremot finns inga belägg församband mellan föräldrars rökning och utveck-ling av cancer hos barnen (51).

Andelen gravida som röker har minskat i allaåldrar sedan 1983.12 År 1998 rökte 13 procent avalla gravida då de skrevs in på mödravårdscentra-len. De yngsta mödrarna röker i större utsträck-ning än övriga kvinnor i barnafödande åldrar.Många kvinnor lyckas sluta röka under gravidite-ten och 1998 rökte 9 procent av mödrarna närbarnet var 1 månad gammalt (52).

Psykiskt sjuka föräldrarBarn till psykiskt sjuka föräldrar lever ofta understora påfrestningar och löper större risk än andraatt utveckla egna psykiska och psykosociala pro-blem. Det gäller i synnerhet om båda föräldrarnaär sjuka eller om problemen är långvariga. Sam-tidigt går många barn relativt oskadda genom enkomplicerad barndom (53).13

En nyligen publicerad dansk långtidsuppfölj-ning av barn till psykiskt sjuka föräldrar visadeatt 7–8 procent av alla barn hade haft en ellerbåda föräldrarna inlagda för vård av psykisk

Barns och ungdomars hälsa

181

11 Fattigdom har mätts enligt det s.k. europeiska fattigdomsstrecket (= mindre än hälften av medianinkomsten för landets familjer).

12 Se figur 6:13.13 Mer om detta i kapitel 9.

sjukdom. Familjeupplösning och föräldrars alko-holmissbruk visade klara samband med för tidigdöd hos barnen, men man fann inte något sådantsamband med enbart föräldrarnas psykiska sjuk-dom. Generellt tycktes barnen ha drabbats hår-dast i de familjer som saknade nätverk och därman inte backade upp familjen med tillräckligaresurser (54).

AmningAmning är på flera sätt en viktig skyddsfaktor förbarnet, där det tidiga samspelet med modern ochökad motståndskraft mot infektioner är två vikti-ga komponenter. Därför är det viktigt att såmånga barn som möjligt kan bröstuppfödas.Sedan 1970-talet har också antalet barn somammas ökat kraftigt. På 1980-talet ammades

cirka hälften av barnen upp till 6 månaders ålder.Vid slutet av 1990-talet var andelen 75 procent(figur 4:8).

Det har visats att mödrar som ammar med kor-tare intervall, som har högre utbildning eller somhar ammat tidigare barn tenderar att fortsättaamma sina barn längre. Pojkar och flickor ammaslika mycket. Att modern röker och användning avnapp är förenat med kortare amningsperiod (55).

Problem med tidig anknytningDet nyfödda barnet är totalt beroende av sinomgivning för sin överlevnad. Nyfödda barntycks dock vara genetiskt förprogrammerade attunder sitt första levnadsår knyta an till en eller ettpar vårdare. De flesta vuxna tycks också ha eninbyggd beredskap att reagera adekvat på småbarns behov. Föräldrar varierar dock starkt i sinlyhördhet för spädbarns signaler. Föräldrar medsvåra obearbetade upplevelser (i form av traumaneller förluster) feltolkar i högre grad spädbarnssignaler och reagerar med aggressivitet ellerrädsla. Speciellt uttalat är detta i misshandelsfa-miljer. Förälderns beteende blir oförståeligt ochskrämmande för barnet. Barnet kan då utvecklaen s.k. desorganiserad anknytning som allvarligtkan försämra dess känslomässiga och socialautveckling, åtminstone under förskoleåren. Detfinns dock studier som tyder på att det är möjligtatt hjälpa föräldrar att åstadkomma en bättreanknytning (56, 57).

För tidigt föddBarn som föds för tidigt, särskilt de med födelse-vikter under 1 500 gram, har som grupp betraktatsämre framgång i skolan än jämnåriga som inte

182

Barns och ungdomars hälsa

1986 1988 1990 1992 1994 1996 19980

10

20

30

40

50

60

70

80

År

Andel ammade

< 2 månader 2-4 månader

4-6 månader 6 månader eller mer

Figur 4:8. Ammade barn födda 1986–1998.Källa: Amning av barn födda 1998. Socialstyrelsen2000

fötts för tidigt. Det gäller särskilt förmågan attlösa matematiska problem, men det drabbarockså beteendet i form av hyperaktivitet och för-sämrad finmotorik. Särskilt utsatta är barn somvarit så sjuka i nyföddhetsperioden att de måstebehandlas i respirator eller som drabbats av blöd-ningar i hjärnan. Uppföljningar av mycket låg-viktiga barn upp till nio års ålder har dock visatatt ungefär hälften av dem klarade sig lika brasom sina jämnåriga. Av hela gruppen barn hadeendast 6 procent neurologiska funktionshinderoch majoriteten av barnen bedömdes ha god livs-kvalitet (58). Utländska uppföljningar av barnsom varit extremt små vid födseln (<750 gram)talar för att nästan hälften får problem som kräversärskild assistans i skolan, speciellt i ungdomså-ren. Dessa barn var dock födda omkring 1980,och nyföddhetsvården har förbättrats väsentligtsedan dess (59).

Att vara pojkeDet är sedan länge känt, att pojkar har betydandeöverrisk att dö till följd av olycksfall och att debetydligt oftare än flickor har psykomotorisk för-sening och koncentrationssvårigheter (17).

En undersökning av alla barn som föddes iFinland 1987 och som följts till 7-årsåldern visa-de att pojkar jämfört med flickor hade betydandeöverrisker både för problem i nyföddhetsperio-den och under förskoleåren (tabell 4:2).

Pojkarna hade vidare två till tre gånger ökad riskför psykomotoriska avvikelser, försenad skolstartoch behov av specialundervisning. Könsskillnader-na kunde inte förklaras med vare sig att fler pojkarvar för tidigt födda eller med sociala förhållanden.Mycket talade för att skolan ställde krav på pojkarsom de inte var mogna att leva upp till (60).

Tabell 4:2. Överrisker (procent) för pojkar jäm-fört med flickor.

Överrisk i procent

För tidig födsel 11

Låg Apgar* 20

Insjuknande i astma 64

Intellektuella funktionshinder 43

Vårddagar på sjukhus 37

Långtidsmedicinering 13

Dödsrisk under förskoleåren 22

*APGAR är en poängbedömning av barnets vitalitet somgörs i samband med förlossningen. Låga poäng tyder påatt barnet mått dåligt.

Källa: (60).

Våld, misshandel och vanvårdDen polisanmälda misshandeln av barn har ökatkraftigt i Sverige under 1990-talet. Anmälningarfrån läkare och annan vårdpersonal minskadesamtidigt som fler anmälningar kom från social-tjänst och föräldrar. Det har lett till diskussionerom det legat en verklig ökning av misshandelbakom eller om det rört sig om ökad rapporte-ringsbenägenhet. Misshandel av barn i åldrarna0–6 år har nyligen analyserats av Brottsförebyg-gande rådet (61). Anmälningar av brott som förö-vats av en person som barnet är bekant med merän fördubblades (från 330 till 709) mellan 1990och 1998. Drygt två tredjedelar av gärningsmän-nen är män. Nästan hälften av gärningsmännenvar tidigare kända för brott. Av offren hade 38procent utsatts för upprepat våld. Den övervä-gande delen av skadorna bedömdes som lindrigaeller så kunde inga skador alls påvisas.

En sammanfattande analys talar för att den

Barns och ungdomars hälsa

183

faktiska barnmisshandeln trots de ökade anmäl-ningarna är oförändrad eller har minskat (61).Preliminära resultat från undersökningar somgjorts av socialdepartementets kommitté motbarnmisshandel stöder denna uppfattning.

I en riksomfattande undersökning 1998 av6 600 gymnasieelever uppgav 19 procent att denågon gång varit utsatta för grovt våld, 10 pro-cent för sexuella trakasserier och 2 procent försexualiserat våld. 4 procent hade ofta upplevtvåld i hemmet. Flickor utsätts oftare för våld ihemmen än pojkar medan pojkar oftare utsättsför våld av obekanta. Mer än var femte elev harvarit utsatt för våld i skolan, huvudsakligen avkamrater. Mer än var tionde elev svarar att deutsatts för våld till följd av alkohol eller drogpå-verkan. De som utsatts för våld i hemmet ärockså mer utsatta för mobbning och annat våld iskolan. De ungdomar som själva varit utsatta förvåld utövar mer våld mot andra elever. Den vikti-gaste förklaringsgrunden till att elever själva ut-övar olika former av våld ligger i att de självatidigare utsatts för samma typ av våld (62). Attvara utsatt för våld eller att bevittna våld i hem-met ger hos många barn långtidseffekter i formav ökade psykiska och psykosomatiska symtom(63).

Sexuella övergrepp mot barnI Sverige polisanmäls årligen 1–2 misstänkta sex-uella övergrepp per 1 000 barn under 15 år. Enanmälan av tio leder till åtal. Under sin uppväxt-tid har 7–8 procent av flickorna och 1–3 procentav pojkarna blivit utsatta. Två tredjedelar avanmälningarna gäller övergrepp i familjen ochofta rör det sig också om upprepade övergrepp.

Flickornas medelålder vid övergreppen är 8–10år medan pojkarna är något äldre. I nästan 90procent av fallen är förövaren en man, vanligenen nära bekant till barnet. Internationell forsk-ning talar för att kvinnor vanligen begår sinaövergrepp mot tonårspojkar i bekantskapskret-sen. En kunskapsöversikt har nyligen givits ut avSocialstyrelsen (64).

MobbningRisken att mobbas är störst i åldrarna 7–12 år förpojkar. För barn med låg social status finns enrisk i alla åldrar (43). I WHO:s skolbarnsunder-sökning 1997/98 (30) uppgav 18 procent av desvenska pojkarna att de blivit mobbade minst engång och 2–3 procent minst en gång i veckan. Förflickorna var motsvarande siffror 12 respektive0–2 procent. Förhållandena verkar likartade iolika årskurser och har inte förändrats mellan1993/94 och 1997/98.

Alkohol-, narkotika- och tobaksvanorSvenska ungdomar dricker oftare än ungdomar iflera andra EU-länder mycket alkohol vid sammatillfälle.14 Många svenska ungdomar börjardricka alkohol i fjortonårsåldern och därefter sti-ger konsumtionen konstant upp till tjugoårsål-dern. I de lägre tonåren dricker flickorna någotmer, men pojkarna ökar sin konsumtion snabbareoch redan i tjugoårsåldern ser man det vuxnamönstret, där män står för två tredjedelar av alko-holkonsumtionen. Tidig alkoholdebut är koppladtill senare hög konsumtion. De barn som blir

184

Barns och ungdomars hälsa

14 Ungdomars alkohol- narkotika- och tobaksvanor behandlas även i kapitel 6, Levnadsvanor och folkhälsa.

bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker gene-rellt mer (65).

Andelen elever som prövat narkotika har merän fördubblats under 1990-talet (figur 6:24), entrend som observerats i de flesta västeuropeiskaländer. I Storbritannien har cirka 40 procent avungdomarna använt cannabis och i Nederländer-na 30 procent, medan motsvarande siffror förSverige är 7 procent (66).

I undersökningar från Göteborg och Stock-holm uppgav dubbelt så många niondeklassare1996 som 1990 att de prövat illegala droger (35,66). I Stockholmsundersökningen fann manmycket stora skillnader i drogvanor mellan olikaskolor. I skolor där många elever rökte tobak vardet vanligare att man även brukade alkohol ochandra droger. Dagligrökning kunde betraktas somen varningssignal för annan droganvändning.Totalt sett uppfattades dock narkotikaanvändningsom ett marginellt problem jämfört med alkohol-bruket.

Svenska pojkar röker minst i Europa. Av poj-kar i årskurs 9 röker omkring 10 procent och avflickorna strax under 20 procent. Då drygt 20procent av pojkarna snusar (flickor 2 procent) ärdock fler pojkar tobaksanvändare (7).

Barns och ungdomars hälsa

185

Detaljläsning

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:18) om vaccinationsverksamhet Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1990:21) om profylax mot difteri och stelkramp

A Socialstyrelsen meddelar efter samråd med läkemedelsverket samt hörande av styrelsens rådgivande vaccinationsnämnd följande allmänna råd till ledning för berörda huvudmän, läkare och annan sjukvårdspersonal. Dessa allmänna råd ersätter socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS) 1976:2) för stelkrampsprofylax.

B Difteri och stelkramp är enligt smittskyddslagen (1988:1472) klassificerade som anmälningspliktiga sjukdomar och skall därför anmälas till smittskyddsläkare och statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

C Trots ett mycket litet antal sjukdomsfall per år utgör stelkramp (tetanus) även i vårt land ett potentiellt allvarligt problem med dyrbar intensivvård och betydande dödlighet för inträffade sjukdomsfall.

/ ... /

D Aktuella vacciner

Vaccin mot difteri och stelkramp (Duplex eller DT) innehåller 7,5 Lf (flockningsenheter) tetanustoxoid och 30 Lf difteritoxoid per ml. Detta vaccin bör som regel användas för såväl difteri-som stelkrampsprofylax.

E Vaccin mot enbart stelkramp, tetanus, (T), innehåller 7,5 Lf tetanustoxoid per ml. Vaccin mot difteri (D), innehåller 30 Lf difteritoxoid per ml. Dessa båda vacciner skall bara användas i undantagsfall t. ex. om det är medicinskt kontraindicerat att använda det kombinerade duplexvaccinet.

F Grundvaccination Grundvaccinationen av yngre barn omfattar tre injektioner med 0,5 ml DT vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Minst en månad bör förflyta mellan injektion 1 och 2, och minst 6 månader mellan injektion 2 och 3. För skolbarn och vuxna följs samma program med undantag av att den tredje dosen reduceras till 0, 25 ml DT för att minska de lokala biverkningarna.

/ ... /

G Alla ovaccinerade bör grundimmuniseras Det är av stor vikt att grundimmunisera alla ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade personer i alla åldrar mot difteri och stelkramp. Av stor vikt är också att dessa uppmanas att fullfölja vaccinationerna för att få ett fullgott skydd.

8

H Ovaccinerade nyförlösta kvinnor kan med fördel få första duplexinjektionen efter

förlossningen på förlossningsavdelningen och en andra injektion vid kontrollen några veckor senare. Duplex-vaccinet kan ges samtidigt med andra vacciner och kan t.ex. kombineras med poliovaccin.

I Ovaccinerade gravida kvinnor kan med fördel få de två första injektionerna under andra eller tredje trimestern vid kontrollbesöken i den förebyggande mödravården. En ofullständigt vaccinerad kvinna bör erhålla en injektion i början eller mitten av den tredje trimestern. Skälet till detta är den iakttagna ökningen av hemförlossningar och det stora inslaget av invandrare som kan förmodas vara ofullständigt vaccinerade. En sådan vaccinering är ett säkert skydd mot stelkramp under nyföddhetsperioden och rekommenderas av världshälsoorganisationen (WHO) för kvinnor i u-länder.

J Förnyelsedos mot difteri önskvärd i vissa fall Den del av den svenska befolkningen, som är födda före mitten på 1950-talet, har enligt serologiska studier som utfördes i samband med difteriutbrotten ett generellt sett otillräckligt skydd mot difteri och i vissa fall även mot stelkramp. Det gäller särskilt kvinnor. Det finns skäl att beakta detta vid kontakter med hälso-och sjukvården, t.ex. vaccinationer i samband med utlandsresa. Man bör även uppmärksamma behovet av ett bättre difteriskydd hos sjukvårdspersonal i dessa åldersgrupper. Om det gått lång tid ( minst 30 år) sedan den fjärde difterisprutan erhölls, är det lämpligt att ge ytterligare en duplex-vaccination.

/ ... /

K Åtgärder till skydd mot stelkramp vid inträffad skada

I Skandinavien orsakas ofta stelkrampsfall av sår som enligt traditionell bedömning inte ansetts medföra risk för stelkramp, exempelvis inomhusskador och enklare skrapsår. Stelkramp inträffar därför inte sällan efter skador som är så obetydliga att de inte föranleder läkarbesök. Det enda säkra skyddet mot stelkramp är därför att var och en har ett fullgott vaccinationsskydd.

9

Namn:__________________________________________ Socialstyrelsens föreskrifter om vaccinationsverksamhet

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1990:21) om profylax mot difteri och stelkramp

Besvara följande genom att skriva RÄTT eller FEL i direkt anslutning till påståendet. Skriv också under VILKET STYCKE du hittar svaret. 1. Bo Ek renoverade köket hemma i villan. Han skadade sig i handen och var tvungen att

uppsöka sjukhus. Där konstaterades att han insjuknat i stelkramp, och under en viss tid svävade han mellan liv och död. Antalet personer som insjuknar i stelkramp i Sverige är litet men dödligheten bland de drabbade anses vara hög. _____________ enligt stycke _____________

2. I Sverige följer man världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer för kvinnor i

u-länder, när det gäller vaccinationer mot stelkramp och difteri bl. a därför att antalet hemförlossningar i Sverige har ökat. ________________ enligt stycke _______________

3. Stelkramp tillhör de sjukdomar som måste anmälas till såväl statens bakteriologiska

laboratorium som till smittskyddsläkare. ___________________ enligt stycke _____________

4. Sven-Erik Persson 52 10 18 ska för första gången i sitt liv åka utomlands. Han ska åka till

Afrika och Asien. Han beställer tid på vårdcentralen för att få reda på vilka vaccinationer han bör ta innan han reser. Läkaren bör för säkerhets skull föreslå honom att han ska vaccineras ännu en gång mot difteri trots att Sven-Erik redan är vaccinerad. ________________ enligt stycke ____________

5. Grundvaccinering mot difteri och stelkramp ges till såväl barn som vuxna, med 0,5 ml DT

i tre omgångar med minst en månad mellan injektion 1 och 2 och minst 6 månader mellan injektion 2 och 3. ___________ enligt stycke ________________

10

Specifikation Delmoment: Hörförståelse Uppgifter: Detaljförståelse

Innehåll: vardagliga dialoger Svarstyp: ifyllnadsuppgifter/luckor

Förståelse av siffror och vanliga namn Innehåll: samtal som innehåller olika typer av siffror, namn och instruktioner/doseringar etc. Svarstyp: ifyllnadsuppgifter/formulär

Övergripande förståelse Innehåll: vetenskapsradio och nyhetsinslag Svarstyp: rubrikmatchning

Varje prov innehåller samtliga tre ovanstående uppgiftstyper. Språket är både informellt (t ex samtal mellan kollegor) och formellt (t ex Vetenskapsradion). Regionala varianter av rikssvenska kan förekomma (ej renodlade dialekter).

Tid: Cirka 25 minuter Hjälpmedel: inga hjälpmedel Syfte: Syftet med provet är att mäta provdeltagarens förmåga att uppfatta talad svenska

i olika situationer, såväl informellt som mer formellt språk. Instruktion: Materialet är inspelat med pauser där provdeltagaren får tid att läsa igenom

frågorna och att skriva svar. Varje uppgift spelas upp två gånger.

Bedömning: 1 poäng per korrekt besvarad fråga

Totalpoäng: 22 Gräns för godkänt:15

11

Hörförståelse Uppgift 1 Du får nu höra 5 dialoger. För varje dialog är det två meningar som du ska komplettera. Varje dialog repeteras direkt. Du får en minut på dig att läsa igenom meningarna och exemplet. Efter den sista dialogen får du en minut att renskriva dina svar. Exempel: De träffas på …..jobbet……

1. a En kollega ……………………….………. på lördag .

b Peter sköter ……………………………………………..

2. a Många i personalen ………………………………………

b De behöver framför allt personal på ………….………….

3. a Kvinnan har varit ………………………………………..

b Kvinnan jobbar …………………………………..…..%

4. a De har varit på ………………………..…………………

b Mannen har problem med …………….………………..

5. a De ska ………………………………………………….

b Kvinnan slutar ……………………………………….

12

Uppgift 2 Du får nu höra en telefondialog mellan en patient och en sjuksköterska. Fyll i uppgifterna på blanketten. Samtalet spelas två gånger. Du får en minut på dig att läsa igenom blanketten och exemplet. Efter repetitionen får du en minut på dig att renskriva dina svar. Exempel:

Väst Vårdcentralens namn:

1. Patientens namn:

2. Patientens personnummer:

3. Läkarens namn:

4. Tid för andra provtagning:

5. Telefon till läkaren:

6. Provtagningens öppettider: öppet: lunch:

13

Uppgift 3 Du får nu höra 6 korta nyhetsinslag. Sätt nyhetens nummer efter rätt rubrik. Observera att det finns tre rubriker för mycket! Alla inslag repeteras efter sista delen. Du får en minut på dig att läsa igenom rubrikerna.

A. Frukt för alla. ___

B. Gifter liknar hormon. ___

C. Hormon skapar stress. ___

D. Läkemedelskostnaderna är för höga. ___

E. Läkemedels negativa konsekvenser måste rapporteras___

F. Förebyggande mat. ___

G. Fler läkemedel för egenvård.___

H. Studier förbättras med sömn. ___

I. Studenter sover för mycket. ___

Slut på testet!

(Svaren och alla kladdpapper lämnas in.)

14

Specifikation Delmoment: Anamnes för läkare Uppgift: Ett inspelat semiautentiskt samtal mellan en läkare och en patient avlyssnas (ett

flertalgånger) och en anamnes skrivs enligt en given mall. Tid: 105 minuter Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Övrigt: Samtliga papper tillhandahålls av provanordnaren och samlas in efter

delmomentet. Blyertspennor och radergummi och/eller kulspetspennor medtages av provdeltagaren.

Syfte: Syftet med delmomentet är att pröva förmågan att uppfatta och skriftligt återge den information en läkare inhämtar vid ett samtal med en patient. I momentet prövas även förmågan att - överföra tal till skriftspråk - formulera sig kortfattat och utan störande grammatiska fel - återge händelse- och sjukdomsförlopp i relation till tid och rum - använda yrkesområdets specifika språk, ord och uttryckssätt

Mottagare: Sjukvårdspersonal samt patienter. Instruktion: Instruktionsblad med sökord/rubriker samt allmän information om momentet

delas ut. Stimulus: Ett inspelat semiautentiskt samtal mellan en läkare och en patient. Samtalet

behandlar vanligt förekommande symtom och sjukdomar. Bedömning: Minst två bedömare läser och bedömer den skrivna anamnesen. Den skrivna anamnesen bedöms med avseende på (A) uppfattning och nedtecknande av innehåll, (B) anamnesens organisation och uppställning samt (C) yrkesområdets specifika grammatik och ordförråd. A Uppfattning och nedtecknande av innehåll i ett semiautentiskt patient-läkarsamtal: Har instruktionen följts? Har provdeltagaren förstått det som sägs i dialogen och presenterat det på ett adekvat sätt? Stämmer texttypens konventioner? Är samtliga faktauppgifter noterade?

15

B Anamnesens organisation och uppställning: Är anamnesen klart och tydligt disponerad? Är informationen placerad under rätt sökord/rubrik samt i tydlig tidsordning? C Yrkesområdets specifika grammatik och ordförråd: Innehåller texten en för uppgiften korrekt grammatik? Används ett kortfattat och för yrkesområdet anpassat språk, ett adekvat ordförråd och en lämplig stilnivå?

16

Instruktioner för anamnesskrivning vid Prov i svenska för utländsk vårdpersonal I en dialog får du lyssna till ett samtal mellan en läkare och en patient. Lyssna först på hela intervjun. Därefter kan du gå tillbaka och lyssna igen medan du skriver ned informationen under respektive rubrik. Skriv kortfattat (anamnesspråk/telegramspråk) men korrekt.

Du har möjlighet att lyssna så många gånger du själv önskar och hinner under totalt 105 minuter. Observera att detta är ett språkprov och därför ska all information som framkommer vid intervjun noteras, även sådant som du som läkare bedömer som icke relevant i sammanhanget. Även negerande uppgifter ska tas med. Allmänt accepterade förkortningar får användas. Följande rubriker tillämpas: Patient Född/Ålder Inkomstorsak/kontaktorsak (och/eller diagnos) Läkare Klinik/Avdelning/Sjukhus/Mottagning Datum Her eller Ärftl Soc Gyn Tid sjd Nuv sjd Aktuellt Allmänt Med Överkänsl Observera att även kladdpapper ska lämnas in tillsammans med anamnesen. Skriv ej i marginalen! Observera också att inga hjälpmedel är tillåtna! Lycka till!

17

Namn: ____________________________________

Anamnes ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

Skriv ej här!

18

______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

Skriv ej här!

19

______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

Skriv ej här!

20

______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

Skriv ej här!

21

Specifikation

Skriftlig produktion Uppgift: Skriva en sammanhängande text enligt instruktionerna Skrivtid: Två timmar och en kvart (135 minuter) Omfång: 250 – 350 ord Hjälpmedel: svensk-svensk ordbok, blyertspenna, radergummi Övrigt: Samtliga papper tillhandahålls av provanordnaren och samlas in

efter delmomentet Texttyp: Skrivuppgiften har ett centralt tema med anknytning till hälsa. Texten som

provdeltagaren ska skriva ska vara väl sammanhållen samtidigt som den behandlar de deluppgifter som nämns på provbladet som t.ex. att ge råd, informera, resonera, beskriva eller förklara. Alla delmoment förekommer alltså inte vid samma provtillfälle.

Deluppgifter: Syftet med deluppgifterna är att pröva olika skriftliga färdigheter som är

relevanta för vårdpersonal.

Ge råd Att pröva förmågan att ge lättförståeliga råd och ev. motivera dem.

Informera Att pröva förmågan att strukturera och på ett tydligt sätt presentera fakta samt att kunna ge tydliga beskrivningar.

Resonera Att pröva förmågan att framföra åsikter och motivera dem, men även att kunna redogöra för samt bemöta andras åsikter.

Beskriva/ Att pröva förmågan att analysera, jämföra och redogöra för Förklara fakta, som presenteras på faktabladet bl.a. i form av tabeller och

diagram, samt kunna ange möjliga orsaker, lösningar, konsekvenser m.m.

Ämnen: Varje skrivuppgift har ett centralt tema med tydlig anknytning till hälsa. Ämnet är av allmän karaktär inom området för att passa de olika yrkeskategorier som skriver detta prov.

22

Mottagare: Textens mottagare är framför allt en intresserad allmänhet utan medicinsk utbildning som läser dagstidningarnas artiklar om hälsa, tidningar som Apoteket och Hälsa eller skaffar sig information via apotekets informationsblad eller dylikt. Språket ska anpassas till mottagaren, som alltid anges i uppgiften

Faktablad: Till varje skrivuppgift bifogas ett faktablad som kan innehålla korta texter,

diagram, tabeller, stödord, faktauppgifter och illustrationer. Bedömning: Minst två bedömare läser och bedömer det skriftliga delmomentet. Det som

bedöms är: Lösning av uppgift och ämnesbehandling Har provdeltagaren följt instruktionerna? Är ämnet behandlat på ett korrekt och relevant sätt? Har provtagaren informerat/gett råd/resonerat/beskrivit/förklarat så att innehåll och budskap blir tydliga och anpassade till målgruppen? Textens organisation och sammanhang Är texten väl disponerad så att läsaren kan följa den utan ansträngning? Är styckeindelningen någorlunda tydlig och logisk? Finns det sammanhang inom och mellan meningar och stycken i texten? Språklig kvalitet Uttrycker sig provdeltagaren utan störande fel med avseende på grammatik, stavning och interpunktion? Är meningsbyggnaden någorlunda varierad och komplex? Är ordvalet huvudsakligen idiomatiskt, varierat och relevant?

23

Skriftligt delmoment Hjälpmedel: svensk-svensk ordbok Tid: 135 minuter Allmänna instruktioner

Du ska skriva en sammanhängande text på 250-350 ord. • • Tänk dig att din text ska kunna publiceras i tidningen Apoteket, som är en tidning för

allmänheten. • Till din hjälp har du ett faktablad där figur 1 ska användas, medan du kan använda

övrig information om du vill. • Du bör undvika att använda allt för många siffror i din text. • Tänk på att läsarna inte har tillgång till informationen på faktabladet.

Uppgift

Inled texten med att informera kort om övervikt och fetma. Använd figur 1 för att redogöra för skillnader mellan kvinnor och män, samt förändring över tid.

•

•

•

•

•

Ange de viktigaste orsakerna till ökningen av antalet överviktiga och feta i Sverige.

Ange några eventuella konsekvenser för individ och samhälle.

Avsluta din text med tre till fem goda råd, om hur man kan gå ner i vikt. (skriv gärna i punktform)

Skriv en egen rubrik.

Lycka till!

24

Faktablad Figur 1 Andelen överviktiga och feta i åldern 16-84 år. (Sverige)

(Figur 1: SCB (ULF)

Stödord Livsstil Levnadsstandard Motion Matvanor Sjukdomar Fördomar Komplex Depression Sjukvård Figur 2 Tallriksmodellen

1. Grönsaker, frukt, bär 2. Ris, pasta, rotfrukter 3. Kött, fisk, ägg

25

Specifikation Delmoment: Muntligt prov Uppgift: Ett samtal mellan en provdeltagare och en testledare.

Delmomentet består av tre delar: 1. Ett informellt, vardagligt samtal 2. Ett patient-/kundsamtal av varierande karaktär beroende på yrkeskategori 3. Förklaringar och beskrivningar

Tid: 15-20 minuter Övrigt: Samtalet spelas in Syfte: Syftet med momentet är att pröva förmågan att med tillfredsställande flyt,

ordförråd och hörförståelse, adekvat språklig korrekthet och ett fungerande uttal (språkljud och prosodi), kommunicera i den aktuella yrkesrollen.

Del 1 Syftet med del 1 är att pröva förmågan att samtala om allmänna ämnen. Del 2 Syftet med del 2 är att pröva förmågan att: - påbörja, hålla igång och avsluta ett yrkesrelaterat samtal - ställa adekvata frågor och följa upp dessa - vid behov begära förtydliganden - lyssna, förstå och kommunicera - byta mellan talar- och lyssnarrollen Testledaren presenterar en situation där provdeltagaren går in i sin yrkesroll och testledaren är patient eller kund. De symtom, sjukdomar och behandlingsformer som tas upp är vanligt förekommande.

Del 3 Syftet med del 3 är att pröva förmågan att: - redogöra för och informera om ämnen inom yrkesområdet - uttrycka tankar och åsikter Efter patient-/kundsamtalet kan patientens/kundens symtom eller liknande problem diskuteras. Provdeltagaren får närmare redogöra för t.ex. symtom, sjukdomsbild och behandlingsalternativ.

Instruktion: Provet inleds med en muntlig instruktion från testledaren som informerar om tillvägagångssättet.

26

Bedömning: Minst två bedömare lyssnar på och bedömer det muntliga momentet. Bedömning görs med avseende på (A) kommunikativa färdigheter och interaktion, (B) formell korrekthet och uttrycksförmåga samt (C) uttal, intonation och flyt. A Kommunikativa färdigheter och interaktion: Kan provdeltagaren ställa relevanta frågor och följa upp dessa? Kan provdeltagaren vid behov begära förtydliganden? Kan provdeltagaren på ett någorlunda uttömmande sätt förklara komplexa förhållanden? Kan provdeltagaren binda samman satser och yttranden på ett meningsfullt sätt? Kan provdeltagaren på begäran förtydliga eller omformulera sig? Förstår provdeltagaren om testledare t ex byter ämne? B Formell korrekthet och uttrycksförmåga: Har provdeltagaren tillfredsställande flyt i språket? Har provdeltagaren ett för situationen tillräckligt ordförråd och ett någorlunda varierat och precist ordval? Är grammatiken på en nivå där felen inte är störande? C Uttal, intonation och flyt: Är prosodi och uttal på en sådan nivå att samtalspartnern kan förstå provdeltagaren utan ansträngning?

27

FACIT

28

Barns livskvalitet Facit 1) I vilken åldersgrupp verkar barn ha högst livskvalitet?

7-12 år

2) Nämn två faktorer som kan göra att barn ammas kortare tid. Att modern röker och användning av napp

3) När kvinnor förgriper sig sexuellt på någon, vilka tycks falla offer? Tonårspojkar i bekantskapskretsen

4) I vilket land är användningen av cannabis bland ungdomar vanligast Storbritannien

5) På vilken plats är gymnasieflickor mer utsatta för våld än pojkar i samma ålder? I hemmet

6) Hur många barn tror man föds med utvecklad FAS (fetalt alkoholsyndrom) per år? (minst) 50 barn

7) Under 1990-talet ökade antalet polisanmälningar om barnmisshandel. Vilka två grupper var det som ökade sin anmälningsfrekvens? Föräldrar och socialtjänst

8) Nämn två av de faktorer man tittar på när man vill mäta hur bra liv barn har. Socioekonomiska förhållanden / (Struktur och funktion) hos barnets nätverk / barnets psykiska välbefinnande

9) Hur många fler pojkar än flickor (i procent) löper risk att dö innan de börjar skolan? 22 procent

10) 10) På 1990-talet skar man ner på familjestödet. Nämn två stöd som minskades. Barnbidrag / bidragsförskott / bostadsbidrag

11) Skolproblem hos för tidigt födda barn kan bero på att de drabbats av vissa komplikationer strax efter födseln. Vilka komplikationer? (Nämn två.) (Varit så sjuk att de) måste behandlas i respirator under nyföddhets- perioden / drabbats av blödningar i hjärnan.

29

12) Hur många procent av de svenska flickorna i WHO:s skolbarnsundersökning

uppgav att de blivit mobbade minst en gång i veckan 0-2 procent

13) Vad kan enligt Stockholmsundersökningen vara inkörsporten till droganvändning? Dagligrökning / tobaksrökning

14) Ungefär hur många procent av familjerna med en ensamstående förälder hade problem att klara ekonomin 1995-1999? Cirka 50 procent (stapeldiagrammet)

15) Vad upplever så många som 50 procent av de yngre barnen som ett problem i skolmiljön. Att gå på toaletterna / toalettbesök

30

Detaljläsning Facit Vaccinationslagen svarsblankett B 1. RÄTT enligt stycke C 2. RÄTT I 3. RÄTT B 4. RÄTT J 5. FEL F

31

Hörförståelse Manus Uppgift 1 Dialog 1 - Jasså, där är du! Det är fika nu. - Njaa, jag vet inte.. - Vadå? Det är klart du ska vara med och fika! Anna bjuder ju på tårta och allt! Du vet väl

att hon fyller femtio på lördag. - Ja just, ja. Det hade jag glömt. Ska vi inte ha någon insamling då? - Jamen, det har vi ju redan haft! Är inte du med på den? - Nää. Det måste jag ha missat. - Snacka med Peter så fixar han så du är med på presenten. - Okej. Det ska jag göra. - Kom nu! Du behöver en paus. - Jaja, okej då. Jag ska bara skriva färdigt det här. - Okej. Dialog 2 - Duu. Har du tid en stund? - Jaa, en liten stund i alla fall. - Det var några saker som jag ville kolla med dig. Vi kan väl gå in till mig. - Javisst. Gäller det schemat? - Ja, just det. Jag vet inte hur vi ska få ihop det under helgen. Det är lite ont om folk nu när

influensan går. - Ja, det är klart. Vi har kanske inte sett det värsta än heller. - Nää, troligen inte. Det verkar som om lördagen är bemannad men söndag saknas det folk

både på morgonen och kvällen. - Eva, vet jag, hoppar gärna in lite extra. Jag ska prata med henne. - Ja, vad bra! Dialog 3 - Nämen hej! Det var ett tag sedan nu. - Ja, det var det. - Hur är det med dig? Är du bättre nu? - Ja, jag mår bra nu. Det tog sin tid men nu är det mycket bättre. - Du ser verkligen frisk och pigg ut! - Tack, ja jag känner mig mycket starkare. - Har du börjat jobba fullt, eller? - Nää, inte riktigt. Jag går på 80 % nu till en början. - Jaha. Kul i alla fall att du är tillbaka! - Ja, tack. Det tycker jag också.

32

Dialog 4 - Det var väldigt vad du var tyst på mötet idag, då. Det är inte likt dig att vara så tyst. - Nää, men idag har jag annat att tänka på så jag var inte så koncentrerad. - Jaha, inget allvarligt hoppas jag. - Nja, jag vet inte. Det är min dotter Lotta som verkligen har kommit i puberteten. Hon är

fullständigt omöjlig. Vad jag än säger så tycker hon tvärtom! - Ja, usch ja. Det kommer man ju ihåg hur det var, när man var tonåring själv. Det var inte

roligt inte .. - Nää.. Dialog 5 - Duu! Vad bra att jag fick syn på dig. Har du lust att hänga med och käka lite indiskt i

kväll? Jag och Peter och Kicki tänkte testa den där nya indiska restaurangen som ligger på Stortorget.

- Jaha, jaa, gärna. Det skulle va himla kul men vi slutar väl inte samtidigt. - Nähä.. när slutar du då? - Halv sex. - Jaha, men vi slutar fem så det är ju nästan ingen skillnad. - Nänä.. Ska vi ses där då? - Ja, det gör vi. - Jag kommer så fort jag kan. - Ja det är bra. Okej. Vi ses då! - Ja bra. Hej!

33

Uppgift 2 Telefonsamtal angående provtagning på vårdcentralen - Vårdcentralen Väst. Syster Eva. - Hej! Det är så att jag var och tog ett Borreliaprov hos er i tisdags och då sade ni att jag

kunde få besked om hur det såg ut efter en vecka ungefär så nu undrar jag om ni har fått något svar på det.

- Jaha ... Då ska vi se här… Vad heter du? - Christer Lindgren. - Christer Lindgren…jaha..stavar du med k eller med ch? - ch - Jaha, och vad har du för personnummer? - 561024-3271 - 561024-3271. Ja just det nu ser jag här att du har varit här, den 2 augusti. - Ja just det. - Kommer du ihåg vad doktorn hette som du träffade? - Nja… Jag tror att hon hette Gunilla. Hon var ganska ung, i 30-årsåldern ungefär. - Jaha. Då var det säkert Gunilla Åström. - Ja, just det. Så hette hon. - Då ska vi se här. Du tog ju två prover och det visar sig att det ena provet är positivt och

det andra är negativt. - Jaha, vad betyder det, då? - Ja, det är faktiskt svårt att säga. Det bästa är att du tar om proverna men det kan du inte

göra nu direkt utan det ska du vänta med till efter tre veckor ungefär så om du tog de första proverna den 2 augusti ...så ska vi se här i kalendern...så blir det bra om du kommer in till oss den 23 augusti, om två veckor alltså.

- Jaha. Okej. Får jag träffa en doktor då också? - Nja.. Det är kanske bäst att du träffar doktorn när provsvaren har kommit. Eller

förresten...du kan ju ringa henne på hennes telefontid. Hon har telefontid varje tisdag och torsdag mellan 10.00 och 11.00.

- Jaha. Vad har hon för nummer, då? - Hon har 756 12 21. - 756 12 28? - Nä, 21. - Jaha. - Om du ringer henne någon gång i vecka 36. Då har nog svaren kommit. - Okej. Öhh…. Måste jag inte beställa tid för provtagningen? - Nää, det behöver du inte. Vi har öppet 10.00 till 16.00 och lunch mellan 12.30 och 13.30

Det är bara att komma någon gång då. - Jaha..tack,då. - Tack och hej! - Hej!

34

Uppgift 3 Program 1 - Och … det var väl det vi trodde. Minnet förbättras av en tupplur, gärna en timme lång. Pluggande studenter förbättrade sitt processminne med en slummer, det vill säga den sortens minne som står för mer komplicerade inlärningsmetoder. Däremot blev de inte bättre på att minnas inköpslistan. Program 2 I kroppsvätskor som svett och tårar och bröstmjölk har man visat att det finns ett protein som kan förebygga kroniska ibland dödliga infektioner. Ett användningsområde för detta protein skulle kunna vara i mat med medicinska effekter och i bröstmjölksersättning enligt svenska forskare. Program 3 Hormonet kortisol är förklaringen till varför miljögifter som DDT och PCB kan förvärra effekten av stress hos vissa djur och kanske även hos människor. En ny avhandling från Uppsala universitetet visar att miljögifterna är så lika kortisolet att de tar hormonets plats och blockerar den lugnande effekt som kortisolet vanligtvis erbjuder vid stress. Program 4 I de flesta fall när människor har dött av läkemedel handlar det om blodförtunnande medel men det finns också exempel på dödsfall i samband med antiinflammatorisk och antidepressiv medicin och i samband med cellgifter. Och det är livsviktigt att läkemedelsverket får just den informationen för att kunna ta ställning till vilka mediciner som ska säljas och hur de ska användas säger Anders Broström. – Det är naturligtvis oerhört viktigt att vi får veta vad som händer när patienterna använder sina läkemedel. Program 5 En större del av sjukvårdpengarna måste gå till läkemedelsforskningen, det anser företrädare både från läkemedelsföretagen, sjukvården och apotekarbranschen. Tanken är att en satsning på bättre och mera pedagogiska läkemedel ska få oss att sköta mer av vår behandling själva när vi blir sjuka. Något som kan spara pengar inom sjukvården och därmed i slutänden också gagna skattebetalarna. Program 6 På Sveriges lantbruksuniversitet ska man undersöka flera hundra svenska äppelsorter för att försöka ta fram nya hälsosammare varianter, ekologisk odlade frukter som ska locka fler ätare, framför allt de fem till tio procenten som är allergiska mot de flesta av dagens äppelsorter. Källa: Sveriges Radio

35

Hörförståelse Facit Uppgift 1 1. a En kollega fyller 50 år / fyller år / har födelsedag på lördag .

b Peter sköter insamlingen till present(en) / insamlingen /

presenten / presentinsamlingen / pengarna till present(en)

2. a Många i personalen har influensa / är sjuka / har blivit sjuka

/ (är sjuk)

b De behöver framför allt personal på söndag

3. a Kvinnan har varit sjukskriven / sjuk

b Kvinnan jobbar 80 / åttio %

4. a De har varit på ett möte

b Mannen har problem med sin (tonårs)dotter / sin dotter som

kommit i puberteten / sin pubertetsdotter / dottern / (dotter)

5. a De ska gå ut och äta / gå på (en) indisk restaurang / gå på

restaurang / gå ut och käka

b Kvinnan slutar (klockan)halv sex / 17.30

Uppgift 2 1. Patientens namn: Christer Lindgren

2. Patientens personnummer: 561024-3271

3. Läkarens namn: Gunilla Åström

4. Tid för andra provtagning: 23 aug(usti) / tjugotredje aug(usti) / 23/8 / om två veckor

5. Telefon till läkaren: 756 12 21

6. Provtagningens öppettider: öppet:10 - 16 / tio till fyra/sexton lunch: 12.30 – 13.30 / halv ett till

halv två / tolv och trettio till tretton och trettio

36

Uppgift 3

A. Frukt för alla 6 B. Gifter liknar hormon 3 C. Hormon skapar stress. 0 D. Läkemedelskostnaderna för höga 0 E. Läkemedels negativa konsekvenser måste rapporteras 4 F. Förebyggande mat och dryck 2 G. Fler läkemedel för egenvård 5 H. Studier förbättras med sömn 1 I. Studenter sover för mycket 0

37

Intervju för upptagande av anamnes Pat Eva Fransson Ålder 61 år Inkomstorsak Pat inkommer för operation av cancer i tjocktarmen/coloncancer Klin Universitetssjukhuset MAS

Kirurgkliniken avd 2 Läk Marianne Söderberg Datum Dagens datum - Marianne Söderberg heter jag. Hej! - Hej! Eva Fransson. - Ja… Du ska opereras i morgon. Stämmer det? - Ja, just det. - Jag skulle gärna vilja ställa några frågor till dig. Går det bra? - Jodå. - Tack. Vad är det du besväras mest av just nu? - Blodig avföring. Det hela började i förra månaden. Då sökte jag akut för jag mådde illa och kräktes två dagar i sträck. Dessutom var jag uppspänd i magen och kunde varken bajsa eller släppa mig fast det kändes som om magen höll på att spricka, så jag kom hit och blev inlagd och fick dropp och en slang genom näsan ner till magen. Samtidigt fick jag fasta helt och hållet. Lavemang fick jag också... Efter ett dygn var jag helt OK. De sa att det var tarmvred. - … Så du blev utskriven då? - Nej, de gjorde en hel del undersökningar och tog röntgen och koloskopi också. Hedberg hette läkaren som jag träffade den gången… och han förklarade för mig att det var cancer i tjocktarmen. Den var tilltäppt och det var det som orsakade mina besvär. Han sa att de angripna delarna måste bort snabbt och att jag ska få stomi. - Mmm, just det. Hur har du mått sedan du blev utskriven då? - Inget vidare faktiskt… Efter ungefär en vecka märkte jag att bajset var mörkt och det kom t o m färskt blod ibland. Jag ringde till dr Hedberg och han förklarade att det hör till processen, cancern menar jag. Den senaste tiden har jag dessutom besvärats av att avföringen ibland är lös och några dagar senare blir hård. - Mhm… Har du gått ner i vikt? - Ja, och det oroar mig. Den senaste månaden har jag gått ner 8 kilo. - Hur är det med aptiten? - Den är inte som den ska. Jag känner inte alls för att äta som jag brukade. - Har du något besvär med vattenkastningen? - Nej, det har jag inte. - …Och hjärtat och lungorna? - De verkar funka som de ska, tycker jag. - Har du vårdats på sjukhus någon gång tidigare, förutom förra månaden? - Ja, när jag var 40 år blev jag opererad för magsår. Sedan dess har jag aldrig känt av magen. När jag var barn tog de bort mandlarna. Det var i Lund. För 15 år sedan upptäckte de på vårdcentralen att jag hade förhöjt socker. För det tar jag Daoniltabletter och så går jag på kontroll regelbundet. - Jaha… Kommer du ihåg vilken styrka det är på tabletterna? - Ja, 1,75 mg och jag tar en vid frukost varje dag. - Får jag fråga… Hur är det med sjukdomar i släkten? Dina föräldrar? - Ja… Mor är 82 år och har kärlkramp, men hon är ganska pigg och klarar sig skapligt. Far dog i stroke i fjol. Han var 84 år då.

38

- Har du några syskon? - Jag har en yngre bror. - Är han frisk? - Ja, det är han. - Hur bor du? - Jag bor ensam i ett radhus på tre rum och kök. - Arbetar du? - Ja, jag jobbar som gymnasielärare i svenska och tyska. - Mhm. Röker du? - Nej, aldrig. - Hur är det med alkohol då? - 1 - 2 glas vin till maten varje dag brukar det bli. Och det tänker jag fortsätta med. - Har du några barn? - Nej, jag har aldrig varit gift och några barn fick jag aldrig. - Nähä, just det… Hur är det…Har du någon allergi mot något läkemedel? - Nej. - Tar du någon medicin förutom Daonil? - Jag tar Magnecyl ibland, när jag får ont i huvudet. Det blir väldigt stressigt ibland på jobbet... Och nu är jag förstås väldigt orolig inför den här operationen, men jag har inte tagit någon värktablett idag. Min brorsdotter som är undersköterska har lovat komma hit efter operationen. - Det var väl fint. Jag tänkte just fråga om det fanns någon som kunde ställa upp. - Ja, hon har tagit ledigt några veckor för att vara med mig och det känns väldigt tryggt. - Vad bra! Tack så mycket då. Det var allt just nu. Jag tittar in till dig lite senare i eftermiddag. - Tack. Slut

39

40

Anamnes Pat Eva Fransson Ålder 61 år Inkomstorsak Pat inkommer för op av ca i tjocktarmen/colonca Klin Universitetssjukhuset MAS

Kirklin avd 2 Läk Marianne Söderberg Datum Dagens datum Ärftl: Fader död i stroke för cirka 1 år sedan vid 84 års ålder.

Moder 82 år gammal, kärlkramp, pigg, klarar sig ganska bra. Pat är 1/2 syskon. Yngre broder frisk.

Soc: Ensamstående. Gymnasielärare i svenska och tyska, ibland stressigt arbete. Bostad: radhus, tre rum och kök. Tobak: Pat röker aldrig. Alkohol: 1 -2 glas vin dagligen till maten.

Tid sjd: Som barn tonsillektomerad, las Lund / sjh Lund. Op magsår vid 40 års ålder. Sedan dess besvärsfri.

Nuv sjd: Tablettbehandlad diabetes sedan 15 år. Regelbundna kontroller. T Daonil

1,75 mg på morgonen. Illamående och kräkningar under 2 dagar i förra mån. Besvärande uppspändhet i buken. 0 feces eller gasavgång. Pat sökte akut för besvären. Inlagd. Dropp och lavemang. V-sond insatt. Symtomfri efter ett dygn. Misstänkt tarmvred. Vid ytterligare undersökningar, bl a rtg och koloskopi, konstaterades colonca. Pat informerades om dg och åtgärder av dr Hedberg. Utskriven i väntan på op.

Aktuellt: Mörk avföring ca 1 v efter utskrivningen, ibland färskt blod. Omväxlande diarré och förstoppning. Nedsatt aptit, viktminskning 8 kg den senaste månaden. Pat känner oro inför op.

Allmänt: Urinering u a. Mediciner: T Daonil 1,75 mg 1 x 1 mot diabetes.

Magnecyl v b mot huvudvärk. Överkänsl: Ingen känd läkemedelsallergi.