Fläckvis lappning och

Vägreglernas förbud

mot ”Split friction”

Asfaltskolans lärarkonferens

Sigtuna, 24 september 2015

Foto: N. Thunborg

Expert vägteknik och Thought leader vid WSP

Testförare

Krönikör

Föreläsare

Johan Granlund Civilingenjör V.

17 år vid Vägverket; Produktion, Konsult & Huvudkontoret.

15 år som konsult, varav 8 inom VV Konsult.

Sedan 2014 vid WSP.

Upplägg - Dödens fläcktyfus

Vid soltinande tunn is exploderar andelen sladdolyckor.

Fläckvis lappad av asfalt vanlig orsak till farlig split-friction.

Bilars kursstabilitet:

Teori.

Modell och simulering.

Test på provbana.

Betydelsen av däckmönstrets OCH vägytans skrovlighet.

Lagar, regler och kunskap om vägfriktion och split-friction.

Idag serietillverkas dödens fläcktufys => sladdolyckor.

God vägfriktion minskar risken för stort krockvåld

Sidokollision ökar krockvåldet, pga. krympt deformationszon.

Vid barmark utgör sidokrockarna 3 % av dödliga mötesolyckor.

På vintern exploderar sidokrockarnas andel; från 3 % till 50 %.

De bredaste vägarna är underrepresenterade i halkolyckorna.

Motmedel inkluderar asfalt med jämn friktion, att minska

behovet av sidofriktion (rätta till feldoserade kurvor, laga

vägojämnheter), bättre halkbekämpning, bredare vägar och

mötesseparerande mitträcken på vägar med 80+ km/tim.

Källa: Vägverket Halk-OLA.

5 olyckor inom 2 veckor

-efter felaktig lappning

Foto: B Andersson, Svt.se

Foto: Stefan Hedlöf

”En varierande friktion i längs- eller tvärled kan innebära en ökad olycksrisk t.ex. i samband med inbromsning.”

Trafikverket, Effektsamband. Drift och underhåll - Belagda vägar. Sid 38.

Lappad olyckskurva (forts) Rv 61, Åmotfors - Kristinehamn

Vägbanans makrotextur (ytskrovlighet)

Avgörande för våtfriktion samt hastighetsberoende del av friktionen

Olycksplats 10/9 vid distans ca 4680 m (- upp till ca 200 m)

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

4300 4350 4400 4450 4500 4550 4600 4650 4700

Distans [m]

Tex

tur

[mm

]

MPD Vänster MPD Mitt MPD Höger

66 m lång ”fet”

(bitumenrik) lapp i

höger hjulspår.

Makrotextur under

riktvärdet ”Minst

0.4 mm”.

Risker med fläckvis lappning: 1. Vid regn - mycket olika friktion i inre respektive yttre hjulspår.

2. Soltinande tunn is smälter snabbt på svarta lappar.

Isfriktion under vä. hjul, asfaltfriktion under hö. hjul.

Våldsamt ”sladdande moment” vid hård bromsning.

Bilars kursstabilitet - Teori

Bilars kursstabilitet - Modell

Bilars kursstabilitet - Simulering

Bilars kursstabilitet - Test på provbana

”Remmen op glad wegdek mu split”

Bra mönstrade däck ökar våtgreppet...

Höghastighetsfilm av 300 km/h UHP-däcket Nokian Hakka Black

...liksom vägbana med bra

yttextur och rätt geometri

gör.

Kraft överförs mellan ytor.

Mest kraft klaras med blanka slicks på slät asfalt.

Redan vid lätt regn krävs dränerande ”kanaler”.

Kursstabiliteten viktigare än bromssträckan

Djupstudier av dödsolyckor visar att den vanligaste

olycksformen är när fordonet tappat stabiliteten och sladdat.

De krafter som stabiliserar fordonet i sidled minskar vid

inbromsning. Kritiskt i horisontalkurvor och girmanövrering!

Friktion och TS

Olycksrisken ökar vid låg friktion:

Bromssträckan ökar.

Styregenskaper och sidostabilitet försämras.

Trafikverket, Effektsamband, Drift och underhåll - Belagda vägar. Sid 7.

Friktionstal

Oly

cksris

k

VTI Medd 911A:2001

Gällande vägregler för vägfriktion

Säkerhet vid användning:

Vägar skall vara så utformade och utförda att de får tillfredsställande

friktion.

Kontinuerliga friktionsegenskaper hos ytmaterialen skall eftersträvas.

VVFS 2003:140 (VVFS 2010:17) Vägregler: 6.3.4.1 Krav på friktion.

Känd kunskap:

”En varierande friktion i längs- eller tvärled kan innebära en ökad olycksrisk

t.ex. i samband med inbromsning.” Trafikverket, Effektsamband. Drift och underhåll - Belagda vägar.

Sid 38.

Problem med kravet: Medelvärde över 20 m kan dölja korta

hala fläckar som orsakar instabilitet, i synnerhet för MC.

Säkerhetskravet gäller hela vägbanan

10.1. Krav på färdigt lagers yta:

”Bitumenbundna lager ska utföras och kontrolleras med avseende på friktion … så att ställda krav uppfylls.”

”För vägbana, gångbana och cykelbana med bundet slitlager ska medelvärdet av friktionstalet på en 20 m sträcka vara ≥ 0,50.”

Trafikverket Krav beskrivningstexter för Bitumenbundna lager i vägkonstruktioner, TDOK 2013:0529

”Friktionstalet ska bestämmas enligt TDOK 2014:0134”

Blank asfaltskarv ska friktionsmätas

"På en ny vägyta …mäter man där huvuddelen av trafiken normalt placerar sitt högra hjul.”

”Om annan del av vägbanan okulärt … bedöms ha lägre friktion mäts även denna del.”

TDOK 2014:0134, Bestämning av friktion på belagd väg.

Asfaltskarv ges minst 2 dm bred försegling, vilken

sandas av med 0-2 eller 0-4 mm stenmjöl för att

skapa vägfriktion.

Risker: Sandning sker inte? Stenmjölet fastnar inte?

Mätning: Det 1 dm smala mäthjulet kan missa

skarven och därmed mäta missvisande högre friktion

(mäter bredvid skarven).

Tolkning av friktionsdata från skarv:

• Lågt friktionsvärde visar risk, precis som för

hjulspåren.

• Högt värde bevisar inte god skarvfriktion.

Serietillverkning av dödens fläcktyfus - tanklappning

Risker med fläckvis lappning: 1. Vid regn blir våtfriktionen olika i hö./vä. hjulspår.

2. Soltinande tunn is smälter snabbt på svarta lappar.

Isfriktion under vä. hjul, asfaltfriktion under hö. hjul.

Våldsamt ”sladdande moment” vid hård bromsning.

+ Bra att underdimensionerad trasig vägkant lagas.

- Livsfara: Lagning måste avslutas med ytbehandling av hela körfältets bredd!

Serietillverkning av dödens fläcktyfus - massalappning

Väg W583

Serietillverkning av dödens fläcktyfus - spårytbehandling

Rv 26, norr om Lesjöfors

Serietillverkning av dödens fläcktyfus – fetfläckar Underlaget har betydelse

Heating satte fyr på underlagets vita körfältspil, som gav extra

värme till befintlig asfalt.

Vid asfaltomläggningen har hett bitumen uppenbart flutit upp

och skapat en svart körfältspil på vägytan.

Rem

ixad a

sfa

lt p

å E

16 v

id M

ells

ta.

Serietillverkning av dödens fläcktyfus – fetfläckar

Nylagd asfalt på E16 väster om Mellsta, Borlänge.

En oönskad trend är att

nylagd asfalt blöder och

får farliga fetfläckar.

Ett par grundproblem:

1. Tyvärr planfräses

sällan underlaget.

Klistret rinner ned och

anhopas i djupa spår.

När den heta asfalten

läggs på, flyter klistret

upp och ger fetfläckar i

hjulspåren.

2. Bitumen från

”blaskiga lagningar”

flyter på liknande sätt

upp till ytan.

Sammanfattning - Dödens fläcktyfus

Vid soltinande tunn is exploderar andelen sladdolyckor.

Fläckvis lappning av asfalt ger ofta trafikfarlig split-friction.

Vägfordons kursstabilitet, från teori till praktik.

Betydelsen av däckmönstrets OCH vägytans skrovlighet.

Lagar, regler och kunskap om vägfriktion och split-friction.

Idag serietillverkas dödens fläcktufys = sladdolyckor.

-Hur utforma arbeten med fläckvis lappning framöver:

Massalappning avrundas med heltäckande ytbehandling?

HP27 försegling kan vara utmärkt på privata lågfartsytor,

men hur kvalitetssäkra mot split friction på statliga vägar?

-Förebygga fetfläckar; eliminera grundorsakerna.