fältsekreterare i samverkan - diva portal589555/fulltext01.pdfatt samverkan mellan socialtjänst...

Uppsala Universitet

Sociologiska institutionen

Socionomprogrammet

Självständigt arbete i sociologi

med inriktning mot socialt arbete, 15 hp

C-uppsats HT 2012

Fältsekreterare i samverkan

En studie av hur polis och socialsekreterare samverkar med

fältsekreterare

Clara Jacobsson

Kerstin Smedborn Nyström

Handledare: Christina Nehlin Gordh

Clara Jacobsson Uppsala Universitet

Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012

2

Abstract The aim of this study has been to illustrate the collaboration between out-reach workers,

police and social workers. The purpose of the study has also been to explore the impact out-

reach workers has on the work of the police and social services. Out- reach workers are social

workers whose main work is to locate and help youth in their own environment. The basis has

been a project in Uppsala, Lokal operativ samverkan. By adding the outreach workers to the

already existing collaboration between police and social workers the conditions changes.

Research on the subject has shown that the collaboration is dependent on a joint vision. Out-

reach workers exist in the middle, they must meet expectations from the social workers but

their main task is to work for the youth in the community. They often meet youth in

vulnerable situations. The work includes creating a functional relationship between the youths

and the societies agencies. The applied theories have been system theory and symbolic

interactionism.

The study has a qualitative approach. Six persons have been interviewed using semi-

structured interviews, including police, outreach workers and social workers. Over all the

result confirms earlier research on the subject. An agreement about the task is essential for the

participants. It’s important to have different roles and to complement each other, to appreciate

the different functions. The participants describe how different perspectives further the

collaboration. The outreach workers aim to strengthen the relationship between the youth

and the authorities. They function as a preventive and observing agent in the community. The

police, the social workers and the outreach workers function as a system that works against a

common vision, but with different tasks. Finally the study shows that it’s vital to take

advantage and to esteem the differences in assignments in the collaboration. By doing this the

agents can meet the need of the community. The outreach workers can broaden the

knowledge about the youths in the collaboration with the police and the social workers.

Key words: Collaboration, Out-reach worker, Police, Social worker, Social services



3

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältsekreterare, polis och

socialsekreterare samt vilken funktion fältsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i

deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ

samverkan i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa

område som samverkan innebär. Skapar fältsekreterarna nya förutsättningar för hur

yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mål? Tidigare forskning har visat

att samverkan mellan socialtjänst och polis är beroende av en gemensam problemdefinition

och samsyn. Fältsekreterarna verkar i en mittenposition där de förväntas arbeta både utifrån

socialtjänstens formulerade önskemål och utifrån ungdomens behov. Fältarbetet kretsar ofta

kring att skapa relationer till en grupp som har en negativ bild av myndigheter och att förmå

dessa att ta emot samhällets stöd. De teoretiska perspektiv som appliceras för att förstå och

tolka samverkan och de interaktioner som sker inom den är systemteori och symbolisk

interaktionism.

Det är en kvalitativ studie som har genomförts i form utav semi- strukturerade intervjuer. Sex

personer har intervjuats; fältsekreterare, polis och socialsekreterare. Intervjuerna analyserades

genom en innehållanalys, där skillnader och likheter mellan uttalandena kartlades. Resultatet

bekräftar en del av den tidigare forskningen. Respondenterna i studien lyfter fram vikten av

en gemensam samsyn. I en samverkan är det viktigt att samverkansparterna fyller skilda

funktioner och kompletterar varandra. Respondenterna beskriver att de har skilda perspektiv

som kan gynna samverkan. De verifierar att det finns en myndighetsskepsis hos målgruppen,

därför strävar fältsekreterarna efter att skapa ett förtroende hos ungdomarna. Fältsekreterarna

fungerar för polis och socialsekreterare som en förebyggande aktör. De är myndigheternas

ögon utåt.

De tre undersökta yrkesgrupperna kan betraktas som ett system, där de fyller olika funktioner

men tillsammans arbetar de mot ett gemensamt mål. Samverkan i sig bidrar till en ökad

förståelse för varandras arbeten. Den slutsats som kan dras av studien är att det i samverkan är

viktigt att ta tillvara på varandras kompetenser och funktioner. Genom att göra detta kan man

på bästa sätt möta omvärldens behov. Fältsekreterarna är ytterligare en aktör som verkar i

området, de kan skapa en bredare kunskap hos polis och socialsekreterare.

Nyckelord: Samverkan, Fältsekreterare, Polis, Socialsekreterare, Socialtjänst



4

Innehållsförteckning

Abstract ................................................................................................................................................. 2

Sammanfattning .................................................................................................................................. 3

1 Inledning ............................................................................................................................................ 6

1.1 Bakgrund ................................................................................................................................................... 6

1.1.1 Lokal operativ samverkan ............................................................................................................................ 6

1.1.2 Fältarbete ........................................................................................................................................................... 6

1.1.3 Samverkan ........................................................................................................................................................ 7

1.2 Problemformulering ............................................................................................................................... 7

1.3 Syfte och frågeställning .......................................................................................................................... 8

1.3.1 Avgränsningar ................................................................................................................................................. 8

1.4 Uppsatsens disposition ........................................................................................................................... 8

2 Tidigare forskning ........................................................................................................................ 10

2.1 Samverkan ............................................................................................................................................. 10

2.2 Fältarbete och samverkan .................................................................................................................. 11

2.3 Ungdomars möten med myndigheter .............................................................................................. 12

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ........................................................................................... 13

3 Teori och begreppsdefinitioner ................................................................................................. 14

3.1 Begreppsdefinitioner ........................................................................................................................... 14

3.1.1 Samverkan ...................................................................................................................................................... 14

3.1.2 Ungdomar ....................................................................................................................................................... 15

3.2 Teori ........................................................................................................................................................ 15

3.2.1 Systemteori ..................................................................................................................................................... 15

3.2.2 Symbolisk interaktionism .......................................................................................................................... 17

4 Metod............................................................................................................................................... 18

4.1 Val av metod .......................................................................................................................................... 18

4.2 Genomförande ...................................................................................................................................... 18

4.2.1 Urval ................................................................................................................................................................. 19

4.2.2 Praktiska aspekter ......................................................................................................................................... 19

4.3 Analysmetod .......................................................................................................................................... 19

4.4 Reliabilitet och validitet ...................................................................................................................... 20

4.5 Etiska aspekter...................................................................................................................................... 21

4.5.1 Förförståelse ................................................................................................................................................... 22

4.6 Respondenter ......................................................................................................................................... 23

5 Resultat ........................................................................................................................................... 24

5.1 Ungdomsarbete ..................................................................................................................................... 24

5.1.1 Målgrupp och arbetsområde ...................................................................................................................... 24

5.1.2 Relationsskapande ........................................................................................................................................ 25

5.2 Samverkan i allmänhet ....................................................................................................................... 26

5.2.1 Samverkansbegreppet ................................................................................................................................. 26

5.2.2 Arbetsgruppen ............................................................................................................................................... 26

5.3 Samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare ............................................... 27

5.3.1 Kontakt ............................................................................................................................................................ 27



5

5.3.2 Syn på varandras arbete .............................................................................................................................. 27

5.3.3 Attityder och relationer ............................................................................................................................... 29

5.3.4 Syn på ungdomar .......................................................................................................................................... 30

5.3.5 Organisatoriskt .............................................................................................................................................. 30

5.3.6 Fältsekreterarnas påverkan på samverkan ............................................................................................ 30

6 Diskussion ....................................................................................................................................... 32

6.1 Summering av resultat ........................................................................................................................ 32

6.2 Diskussion .............................................................................................................................................. 33

6.2.1 Viktigt i samverkan ...................................................................................................................................... 33

6.2.2 Samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare ...................................................... 34

6.3 Begränsningar ....................................................................................................................................... 37

6.4 Slutsats .................................................................................................................................................... 37

6.5 Implikationer för framtida forskning ............................................................................................. 38

6.6 Implikationer för praktik ................................................................................................................... 39

Källhänvisning ............................................................................................................................................. 40

Böcker ......................................................................................................................................................................... 40

Artiklar och forskningsrapporter ........................................................................................................................ 40

Avhandlingar ............................................................................................................................................................ 41

Offentligt tryck ......................................................................................................................................................... 41

Elektronisk resurs .................................................................................................................................................... 41

Bilaga 1: Informationsbrev ............................................................................................................. 43

Bilaga 2: Intervjuguide .................................................................................................................... 44

Bilaga 3: Exempel på kodning ....................................................................................................... 46



6

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Sensommaren 2009 pågick det oroligheter i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Dessa

oroligheter bestod av bilbränder, skadegörelse och stenkastning mot polis. Myndigheter,

särskilt polisen, fick kritik kring hur de hade agerat i området. Det stod att läsa om detta i

såväl lokaltidning som rikstäckande tidningar. Socialnämnden för barn och unga i Uppsala

beslutade i slutet av 2010 att starta projektet Lokal operativ samverkan i Gottsunda/Valsätra

för att stödja barn och ungdomar i området (Socialnämnden för barn och unga 2010). Vårt

intresse ligger i att se hur det ser ut nu när fältarbetet och projektet har pågått en tid. Vi vill få

en närmare insyn i hur de professionellt verksamma i området ser på den nya samverkan och

sin nya samverkanspart, fältsekreterarna.

1.1.1 Lokal operativ samverkan

Uppsatsens fokus ligger på fältarbetet i Gottsunda/Valsätra i Uppsala och projektet Lokal

operativ samverkan. Projektet startade i mitten av 2011. I Socialnämnden för barn och ungas

beslut av projektet beskrivs det som ett utåtriktat operativt fältarbete. Representanter från

socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet, socialtjänstens råd- och stödverksamhet,

polis och skola ska tillsammans ingå i en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har i uppgift att arbeta

uppsökande för att upptäcka barn och ungdomar i behov av stöd (Socialnämnden för barn och

unga 2010). Projektet ska utöver detta syfta till att samordna insatser kring barn och unga i

Gottsunda/Valsätra (Uppsala kommuns hemsida, Nyheter, 12 december 2012). För det

uppsökande arbetet anställdes två fältsekreterare, med socialtjänstens råd- och stödverksamhet

som organisatorisk tillhörighet. Den lokala operativa gruppen möts inom ramen för SSP.

Detta står för skola, socialtjänst och polis och är en samverkansform som även bedrivs i andra

delar av Uppsala (Uppsala kommuns hemsida, Lokala Brå Uppsala 12 december 2012).

1.1.2 Fältarbete

I Socialtjänstlagen (2001:453)(SoL) framgår att socialnämnden har till uppdrag att arbeta

såväl uppsökande som förebyggande. I 3 kap. 4§ SoL lyfts det fram att socialnämnden ska

arbeta uppsökande för att kunna besvara enskilda och/eller gruppers behov av hjälp.

Fältarbete är ett sätt från socialnämndens sida att arbeta för att uppfylla de juridiska krav som

finns på förebyggande arbete (Ander 2005). Riksförbundet för fältarbete (RiF) definierar

fältarbete på följande sätt:

vid-

, grupp- eller samhällsnivå (RiF 2010:8)

Att arbeta uppsökande är en central del av fältarbetet. I praktiken innebär det att fältarbetarna

uppehåller sig i de offentliga miljöer där ungdomar finns, i syfte att skapa en relation till

ungdomar och ge dem det stöd som de kan vara i behov av. Andersson, M. (2005) beskriver

att ”[…]det uppsökande arbetet bedrivs i mellanrummet mellan de världar där de vuxna har

kontrollen – skolan och föräldrahemmet” (Andersson, M. 2005:48). Den professionella



7

fältarbetaren har ofta en utbildning i socialt arbete. I det uppsökande arbetet arbetar

fältarbetare bland annat med ungdomar som är utsatta för någon form av risk, exempelvis

ungdomar som befinner sig i en riskmiljö eller som har ett riskbeteende (Andersson, M.

2005). Riskbegreppet innebär att det föreligger ett samband mellan vissa företeelser och ett

negativt utfall. Exempel på sådana riskfaktorer kan vara impulsivitet, psykosociala problem,

missbruk och boende i ett socioekonomiskt missgynnat område (Lagerberg & Sundelin 2000).

En central del av fältarbetet blir således att identifiera de ungdomar som har sociala problem

och att förmå dessa att komma i kontakt med andra myndigheter för att erhålla stöd. En viktig

del av fältarbetet är att skapa relationer och ett förtroende hos ungdomar, eftersom att mötet

med fältarbetaren bygger på frivillighet. Att upptäcka problem hos ungdomar och slussa dem

vidare till andra samhällaktörer är ett sätt att arbeta för att ungdomar ska få den stöd och hjälp

de behöver. För vissa ungdomar kan kontakt med fältarbetare vara ett tillräckligt stöd.

Fältarbetarnas uppgift är utöver detta att ha en god kännedom om området och bidra med

lägesrapporter till samhället i stort (Andersson, M. 2005).

1.1.3 Samverkan

Då fältarbetarna arbetar för att skapa en kännedom om ungdomar och området är de också

beroende av information från andra samhällaktörer. För fältarbetet blir det därför av vikt att

samverka med dessa aktörer (Jordevik & Hällgren 2005). Fältarbetarna behöver förhålla sig

till såväl ungdomarna som till sina samverkanspartners. Detta är inte alltid oproblematiskt.

Dels behöver de bibehålla en god relation till ungdomarna och dels behöver de rapportera

ungdomars problem till andra myndigheter, även när ungdomarna inte önskar någon kontakt

med dessa (Andersson, B. 2005).

Att myndigheter ska samverka finns reglerat i lagen. I såväl Polislagen (1984:387)(PL) som i

Socialtjänstlagen beskrivs att polisen och socialnämnden ska samverka med andra

samhällsinstitutioner när det bedöms som lämpligt. I 3 § PL framkommer att polisen ska

samverka ” y

”. Där står även särskilt skrivet att polisen ska samverkan med

socialtjänstens myndighet om det är nödvändigt. I 3 kap. 4 § SoL står att socialnämnden ska

samverka med andra samhällsinstitutioner när det är behövligt.

1.2 Problemformulering

Fältarbete och uppsökande arbete i sig är ett område som det har bedrivits en del forskning

om, även om det kan ses som motiverat med ytterligare studier inom området (RiF 2010).

Likaså finns det forskning som behandlar samverkan mellan samhällsaktörer. Ett mer

specifikt område som inte är lika framträdande inom forskningen är fältarbetares funktion i

samverkanssammanhang. Här finns en kunskapslucka att fylla. I ljuset av det som nämnts i

studiens bakgrund tycks fältarbetarna var en profession som till stor del är beroende av

samverkan med andra samhällsaktörer. Det framstår även som att andra professioner, såsom

polis och socialtjänst har ett utbyte av fältarbetare i sitt arbete.

Studien har som tidigare nämnt sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ samverkan, där

socialtjänst, polis och fältsekreterare ingår. Utifrån projektets ramar förväntas dessa tre



8

yrkesgrupper, med skilda uppgifter, mötas och arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål.

Det finns redan ett i lagtext formulerat krav på att socialtjänsten och polisen ska samverka,

således är samverkan inte någon ny företeelse för dessa två aktörer. Vad händer när

fältsekreterarna blir delaktiga i denna samverkan? Det är intressant att belysa denna

samverkan, i och med att det är en pågående satsning som görs i ett omtalat område. Arbetet

handlar om ungdomar som har kommit i konflikt med myndigheter, vilket gör det

relationsskapande arbetet särskilt viktigt för att skapa ett förtroende för myndigheter.

Fältarbetet handlar till stor del om att knyta kontakter till och skapa ett förtroende hos

ungdomar. Vilka nya förutsättningar innebär detta för polisen och socialtjänsten?

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att belysa hur fältsekreterare, polis och socialsekreterare ser på den

samverkan som de ingår i. Syftet är även att undersöka vilken funktion fältsekreterarna fyller i

enskilda polisers och socialsekreterares ungdomsinriktade arbete.

Frågeställningarna är:

1) Vad upplever de olika professionerna som viktigt i samverkan?

2) Vilka erfarenheter har poliser och socialsekreterare av fältsekreterarna i sitt

ungdomsinriktade arbete?

1.3.1 Avgränsningar

Även om Lokal operativ samverkan berör socialtjänst, fältsekreterare, polis och skola har vi

valt att endast fokusera på polisens och socialsekreterarnas samverkan med fältsekreterarna.

Valet har gjorts utifrån att omfattningen av studien annars hade blivit för stor. Innan studien

genomfördes hade vi en tanke om att polisen, socialsekreterarna och fältsekreterarna arbetade

mot en liknande målgrupp, nämligen ungdomar som befinner sig i riskmiljöer. Då skolan

riktar sig till alla ungdomar är vår uppfattning att de i detta avseende skiljer sig från de andra

yrkesgrupperna. Polisen är en samverkanspart för socionomer och vi anser att det är viktigt att

lyfta fram deras betydelse för socialt arbete.

1.4 Uppsatsens disposition

Följande avsnitt om Tidigare forskning (2) innehåller en redogörelse över samverkan mellan

myndigheter överlag, fältarbete och samverkan samt ungdomars relationer till myndigheter.

Detta har gjorts för att läsaren ska få en övergripande bild av forskningsläget samt hur vår

studie förhåller sig till det. Avslutningsvis görs en sammanställning av väsentliga teman som

framkommit i tidigare forskning.

I avsnittet om Teori och begrepp (3) definieras inledningsvis några för uppsatsen viktiga

begrepp. Systemteori och symbolisk interaktionism presenteras och förklaras i förhållande till

studien.

Avsnittet Metod (4) innehåller en beskrivning av hur den empiriska undersökningen har

genomförts. Fördelar och nackdelar med kvalitativ metod och semi- strukturerade intervjuer

beskrivs. Genomförandet av intervjuerna och vald analysmetod presenteras. Validitet och



9

reliabilitet samt etiska aspekter behandlas också i detta avsnitt. Slutligen görs en presentation

av studiens respondenter.

Resultat (5) är indelat i följande tre teman som har framkommit i innehållsanalysen:

ungdomsarbete, samverkan i allmänhet samt samverkan mellan fältsekreterare, polis och

socialsekreterare.

Diskussionen (6) inleds med en summering av resultatet för att ge en övergripande bild av

framstående teman. Därefter förs en diskussion av resultatet utifrån tidigare forskning och

teori, och studiens begränsningar lyfts fram. Detta leder till att slutsatsen, svaren på

frågeställningarna, kan behandlas. Avslutningsvis presenteras implikationer för framtida

forskning och praktik.



10

2 Tidigare forskning Det har bedrivits en del forskning om fältarbete, men det finns ett behov av att forska mer i

ämnet och att utvärdera fältarbetet som sådant (Andersson 2011; RiF 2010). Det finns

däremot mycket forskning kring samverkan mellan professionella. Vårt mål är inte att studera

samverkan i sig, utan vad samverkan medför i det yrkesspecifika arbetet och vilken

användning olika yrkesgrupper har av varandra. Genom att det är ett så pass specifikt ämne

har vi stött på svårigheter i vår litteratursökning. För att överbrygga denna kunskapslucka har

vi därför valt att inkludera forskning om samverkan mellan andra aktörer än de vi studerar i

vår forskningsöversikt. Litteratursökningen över forskning på området har till största del skett

med hjälp av databaser via Uppsala Universitet, för att hitta artiklar och avhandlingar. I dessa

verk har vi sedan granskat referenslistorna för att hitta vidare litteratur. Tidigare kurslitteratur

har använts i viss utsträckning.

Inledningsvis presenteras tidigare forskning kring samverkan mellan organisationer. Detta då

det ger en övergripande bild av samverkan. Därefter redogörs mer specifikt för tidigare

forskning som behandlar fältarbete och samverkan. Slutligen redogörs för tidigare forskning

om ungdomars möten med myndigheter. Vi ser det som viktigt att lyfta fram dessa möten, då

det relationsskapande arbetet kan ses som ett mål i ungdomsarbetet.

2.1 Samverkan

I SOU 2003:99 Sekretessen mellan och inom myndigheter utarbetades nya förslag till

sekretesslagstiftning mellan myndigheter. Detta till följd av att myndighetsstrukturen

förändrats, vilket skapade nya förutsättningar för myndigheters samverkan med varandra. I

denna kartläggning genomfördes ett antal intervjuer och enkätundersökningar. Intervjuerna

genomfördes med poliser och socialsekreterare gällande samverkan i ungdomsbrottsarbete.

Enkäterna riktade sig till polis, socialtjänst och skolpersonal. Sammantaget visade

undersökningen att polisen uppskattar samverkan och anser att detta är en förutsättning för

arbetet med ungdomsbrottslighet. Skolan var även de positivt inställda till samverkan mellan

myndigheter. Socialsekreterarna var något mindre positivt inställda till samverkan. De

fördelar som lyfts fram gällande samverkan är att detta leder till en helhetssyn och en ökad

förståelse för de olika professionernas arbete. Samverkan kan även innebära en mindre

arbetsbörda för de inblandade verksamheterna, då informationsutbytet innebär en ökad

effektivitet (SOU 2003:99) (jmf. Jordevik & Hällgren 2005). Några av de nackdelar som

samverkan kan föra med sig är att det är tids- och resurskrävande. Socialtjänsten och polisen

framförde att sekretesslagstiftningen kunde vara ett hinder i samverkan. Det kunde vara svårt

att skapa en samsyn mellan myndigheter, vilket medförde att samarbetet försvårades.

Socialsekreterarna ansåg även att genom en tät samverkan med polisen så riskerade

klienternas förtroende för dem att försvagas. Detta då det finns en risk för att klienterna

uppfattar det som att socialtjänsten springer polisens ärende. Överlag var polisen mer positivt

inställda till en samverkan med socialtjänsten än vice versa. Socialsekreterarna förklarade

detta genom att de hade information som de på grund av sekretesslagstiftningen inte alltid

kunde lämna ut till polisen (SOU 2003:99).



11

Forkby & Larsen (2005) har gjort en utvärdering av projektet Ung och trygg. Det är ett

projekt som syftar till att minska kriminaliteten och arbeta med ungdomar som befinner sig i

sociala risksituationer i några socialt belastade områden i Göteborg. Satsningen bygger på ett

samarbete mellan flera parter; såsom Göteborgs stad och Polismyndigheten i Västra Götaland.

Utvärderingen handlar om projektets implementeringsprocess under dess första år.

Utvärderingen genomfördes i form utav intervjuer med berörda aktörer. Hos de inblandade

parterna fanns en dubbel bild av implementeringen av projektet, vissa var positivt och andra

var negativt inställda till projektets relevans. Forkby & Larsen menar att en möjlig förklaring

till en tveksam attityd till projektet är att professionella i vissa fall är skeptiska till huruvida

andra professionella har tillräcklig kunskap eller ”rätt” kunskap om problemområdet. Detta

leder till att man ogärna vill att andra grupper av professionella ska ha någon större inverkan

på eller styra ens eget arbete. Horwath & Morrison (2007) belyser även de att det kan uppstå

svårigheter i målformuleringen då de berörda organisationerna kan ha skilda kunskapsbaser

och kulturer. En annan viktig aspekt som lyfts fram är att det i vissa fall fanns en maktobalans

mellan parterna. Bland annat hade polisen ett stort utrymme att styra arbetets riktning i flera

fall, vilket skapade hinder i arbetet (Forkby & Larsen 2005) (jmf Jordevik & Hällgren 2005;

SOU 2003). Horwath & Morrison (2007) beskriver även de att en statusskillnad mellan

organisationerna riskerar att skada samverkan.

Bringing together agencies with different cultural norms, value systems, and

approaches to practice based on different professional training can lead to tensions

regarding conflicting priorities and pathways for achieving goals. (Horwath &

Morrison 2007:64)

2.2 Fältarbete och samverkan

Edvall Malm (2012) har gjort en avhandling gällande samverkan mellan polis och

socialtjänst. Den är av vikt att belysa då den har likheter med vår studie. Genom analyser av

offentliga dokument, kvalitativa intervjuer med tjänstemän inom området samt en kvantitativ

kartläggning av aktuella ungdomar inom området har Edvall Malm studerat hur samverkan

kring barn och ungdomar ser ut. Hennes studie syftar i huvudsak till att studera samverkan på

ett organisatoriskt plan. Edvall Malm har i sin analys en utgångspunkt i nyinstitutionell

organisationsteori och beskriver samverkan som ett socio- polisiärt handlingsnät. Denna syn

innebär att organisationer förändras utifrån vilka sammanhang de verkar i. Hon använder

Horwath & Morrisons (2007) nivåer av samverkan för att beskriva vilken grad av samverkan

det rör sig om (Edvall Malm 2012).

De intervjuer som genomfördes med polis, socialtjänstens myndighetssida och socialtjänstens

fältverksamhet visar på att inställningen till samverkan var positiv. Vid närmare granskning

kunde det dock konstateras att samverkan inte förekom i så stor utsträckning gällande

enskilda ungdomar. Erfarenheterna av samverkan mellan professionerna skiljde sig något åt.

Samverkan mellan polis och socialtjänstens myndighetssida beskrivs stundtals som

svårarbetad. Det uppsökande arbetet som poliserna och fältarbetarna genomförde var ett

positivt exempel på samverkan. Detta samarbete beskrevs som nätverksorienterat. Edvall

Malm menar att den goda samverkan mellan polisens ungdomsgrupp/poliser i yttre tjänst och

fältarbetarna skapas genom att dessa har en liknande arbetsmiljö. Detta då de kommer i en



12

direktkontakt med ungdomar, inte sällan i ungdomars egna miljöer. Socialsekreterarna

uppfattade fältarbetarna som viktiga för sitt eget arbete. Fältverksamheten uppgavs fylla två

syften; dels att rapportera ungdomars levnadsförhållande till socialtjänsten, dels att iaktta

ungdomar som är aktuella hos socialtjänsten. Edvall Malm beskriver att det finns en risk att

dessa dubbla arbetsuppgifter leder till att fältarbetarnas arbete som stödjande vuxna hamnar i

skymundan (Edvall Malm 2012). Detta belyser även Andersson (2010) som menar ”… att

delar av det uppsökande arbetet sker utifrån socialtjänstens behov, snarare än

”(Andersson 2010:27). Fältarbetarna i Edvall Malms studie beskriver att det kan

uppstå problem i situationer där de behöver medla mellan socialtjänsten och poliser och

förklara yrkesgruppernas skilda arbetsprocesser. Såväl polisens som socialtjänstens ledning

belyser att socialtjänstens fältverksamhet är av betydelse för att polisen och socialtjänsten ska

samverka (Edvall Malm 2012).

Andersson (2010) har studerat fem studiecirklar med fältarbetare i Sverige. Huvudfokus i

studien ligger på unga vuxna och vuxna, men kan till viss del appliceras på arbetet med

ungdomar. I studien beskrivs fältarbetare som beroende av ett stort nätverk för att kunna

förmedla kontakter mellan ungdomar och samhällsaktörer. Resultatet från studiecirklarna

visar att den målgrupp som fältarbetarna vänder sig till ofta har en dysfunktionell relation till

offentliga verksamheter, så som socialtjänsten. Ett syfte med deras uppsökande arbete blir

således att försöka att skapa eller återskapa en fungerande relation till myndigheter

(Andersson 2010).

Henningsen, Gotaas & Feiring (2008) har gjort en studie över uppsökande ungdomsarbete i

fyra norska kommuner. Studien består utav intervjuer, deltagande observationer samt analyser

av dokument. De har bland annat undersökt samarbete mellan fältarbetare och andra

offentliga verksamheter såsom polis och socialtjänst/barnevern. Författarna framhåller att nya

krav på samarbete innebär att gränserna mellan professioner delvis suddas ut. För att detta

inte ska få en negativ inverkan måste samarbetsparterna enas om en gemensam

problemdefinition (jmf. Horwath & Morrison 2007; Jordevik & Hällgren 2005; SOU 2003).

Fältarbetarna kan då fylla en samordnande funktion. Det ökade samarbetet och den nya

funktion som fältarbetaren har i och med detta innebär även vissa nackdelar. Genom att

fältarbetare har en ny position tillsammans med polis och socialtjänst så kan det bli

problematiskt att verka utifrån ungdomens perspektiv (Henningsen m.fl. 2008).

2.3 Ungdomars möten med myndigheter

Stigsdotter Ekberg (2010) har i sin avhandling studerat hur mötet mellan unga och

myndigheter ser ut och vad unga tar med sig från dessa möten. I studien har poliser,

socialsekreterare, lärare och ungdomar intervjuats. Stigsdotter Ekberg använder sig bland

annat av begreppet governmentality, för att förklara hur samhället utövar kontroll över de

unga för att få dem att anpassa sig till rådande normer och värderingar. Stigsdotter Ekberg

använder ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för att förklara hur ungdomar formas och

påverkas.



13

Ett resultat av studien är att enskilda professionella har olika syn på ungdomars problem.

Denna syn formas utifrån den enskildas kunskap och erfarenheter. Studien visar även på att

synen på ungdomarnas problem är beroende av vilken organisationskultur de professionella

befinner sig i. Genom den skilda problemförståelsen försvåras samverkan mellan

myndigheter, då dessa inte kan enas om hur problemen kan avhjälpas (jmf. Jordevik &

Hällgren 2005). I slutändan resulterar detta i att ungdomar inte kan skapa sig en tydlig och

enhetlig bild av det arbetet som myndigheter utför gällande ungdomar. Stigsdotter Ekberg

förespråkar ett relationellt perspektiv i mötet med ungdomar. Relationen påverkas av att det

råder en maktobalans mellan professionella och ungdomar, där den professionella har

tolkningsföreträde. Detta leder till att ungdomarna får svårare att ge sin bild av sina problem

och att påverka sin livssituation utifrån sina egna förutsättningar. Ungdomarna i studien vill

ges möjlighet att kunna beskriva sin situation och sina handlingar, ge sitt perspektiv i

förhoppningen om att myndighetspersonen vill ta del av detta (Stigsdotter Ekberg 2010).

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Något som återkommande tas upp i tidigare forskning är vikten av att samverkansparterna

enas om en gemensam problemdefinition. För det första krävs en samsyn på det arbete som

görs inom samverkansgruppen för att parterna ska kunna arbeta utifrån en liknande

utgångspunkt. För det andra gynnas den målgrupp arbetet riktas mot av att få ett enhetligt

bemötande. Det framkommer även ett tema kring maktobalans mellan yrkesgrupperna och

vilka konsekvenser detta kan leda till. Detta kan kopplas till den gemensamma

problemdefinitionen, då maktobalansen kan resultera i att vissa yrkesgrupper får ett

tolkningsföreträde. Ett annat tema är att yrkesrollerna kan komma att ändras i och med ett tätt

arbete med en annan yrkesgrupp. Gränserna mellan de olika arbetsuppgifterna suddas ut och

det blir i vissa fall oklart vem som ska göra vad. Den traditionella yrkesrollen tar intryck av de

andra yrkeskategorier som ingår i samverkan.

Ett hinder som kan förekomma i samverkan är den sekretess som råder mellan myndigheter.

Det är ibland oklart vilken information som får lämnas ut till andra parter, varför samverkan i

enskilda fall inte alltid kan ske på önskvärt sätt.

Ytterligare ett tema som förekommer är att fältarbetarna får en samordnande funktion. Detta

faller sig naturligt då deras yrkesroll till stor del kretsar kring samverkan (jmf. Jordevik &

Hällgren 2005). En konsekvens av detta är att de hamnar i en mittenposition. De arbetar med

polisen och socialtjänsten, vilket kräver att de skapar goda relationer med dessa

yrkesgrupper. Samtidigt ska de öka kommunikationen mellan socialtjänsten och polisen. Det

kan leda till att fältarbetare intar en medlande roll, för att överbrygga skillnaden i yrkesroller

mellan socialsekreterare och polis. I slutändan resulterar detta eventuellt i att fokus flyttas från

deras primära arbetsuppgifter, nämligen att verka på fältet för ungdomars skull. För andra

aktörer kan fältarbetarna få en informationslämnande funktion.

En slutsats som kan dras av tidigare presenterad forskning är att samverkan är avgörande för

att fältarbetarna ska kunna påverka polisen och socialsekreterarna. I samverkan skapas det

relationer, problemdefinitioner och målsättningar som de enskilda yrkesgrupperna tar med sig

ut i ungdomsarbetet.



14

3 Teori och begreppsdefinitioner I detta avsnitt beskrivs uppsatsens teoretiska perspektiv. Inledningsvis klargörs ett antal, för

studien, viktiga begrepp. Därefter redogörs för systemteori, som är den övergripande teorin i

studien. Slutligen presenteras symbolisk interaktionism, som är det teoretiska instrument som

används i tolkningen av interaktionens handlingsförlopp.

3.1 Begreppsdefinitioner

Hädanefter kommer fältarbetarna i studien att benämnas fältsekreterare, då detta är den

officiella titeln de har i Gottsunda/Valsätra.

3.1.1 Samverkan

Då det är samverkan som ska studeras i denna studie krävs det att begreppet definieras. För att

definiera begreppet samverkan har vi till stor del utgått ifrån texter knutna till uppsökande

arbete, då samverkan kan återfinnas inom många områden och där ha en annan innebörd.

Samverkan och samarbete är liknande ord, vilket gör det relevant att lyfta upp vissa sidor av

begreppet samarbete (jmf. Edvall Malm 2012).

Nationalencyklopedin (NE) (NE:s hemsida 7 november 2012) definierar samverkan som att:

” y ”, vilket skiljer sig från definitionen av

samarbete som lyder: ” ( ) ”. Det synes

vara en diskrepans i hur stark den faktiska interaktionen är mellan parterna, där samarbete

kräver ett gemensamt arbete. Definitionen av samverkan återfinnas även i Anders,

Anderssons, Jordeviks & Leistis (2005) antologi om fältarbete där det står att: ”M

samverkan menas här något gemensamt mellan professionella som arbetar med ungdomar

och ” (Jordevik & Hällgren

2005:165). Samverkans omfattning definieras inte närmare, utan citatet visar på att det

handlar om att verka inom samma fält utifrån en gemensam tanke. Denna definition av

samverkan knyter an till frågor kring gemensamma problemformuleringar som tidigare

nämnts under avsnittet Tidigare forskning (2.). En definition som visar på att samarbete

gynnar berörda parter kan läsas i Henningsen m.fl. (2008) rapport kring uppsökande

ungdomsarbete:

… defineres som etablering og vedlikehold av relasjoner hvor det foregår

et konkret bytte til nytte for begge parter. Samarbeidsrelasjoner forutsetter en viss

grad av tillit og gjensidighet mellom partene. Vi vil anta at samarbeid – til forskjell

fra samordning - ikke trenger å initieres ovenifra, men i større grad vil gro frem

nedenifra. (Henningsen m.fl. 2008:107).

Den första delen av definitionen är även viktigt att tänka på när det gäller samverkan, då det

lyfts fram att relationer och specifika kvalitéer är förutsättningar för samarbete. Horwath och

Morrison (2007) har i sin litteraturstudie även de tagit upp vikten av tillit i frågan om

samverkan. Definitionen av samverkan som Henningsen m.fl. (2008) tar upp beskriver att

samarbete uppstår mellan parterna och att det inte bygger på direktiv ovanifrån, till skillnad

från samverkan. Det kan dock argumenteras för att såväl samarbete som samverkan i många



15

fall är kopplat till en högre beslutandeinstans. Detta kan ses i samverkan mellan myndigheter,

då det finns krav på samverkan formulerade i lagtext.

Horwath & Morrison (2007) har studerat hur samverkan kring barn som far illa kan se ut, och

vilka utmaningar professionella kan möta. Genom att applicera de begrepp som Horwath &

Morrison använder kan vi redogöra för och analysera hur den studerade samverkan ser ut. De

anser att det finns fem nivåer av samverkan, dessa benämns communication, co-operation, co-

ordination, coalition och integration. Varje nivå innebär en högre grad av samverkan, vilket

också minskar autonomin. Communication innebär att det sker en kommunikation mellan

organisationerna. Co- operation innebär att det finns en låg grad av samarbete och att denna

sker i enskilda fall. Co- ordination är en mer formaliserad form av samarbete, men samarbetet

måste inte efterlevas i alla fall. Coalition innebär att det finns gemensamma strukturer, men de

olika organisationerna är till stor del självständiga. I det översta steget, integration,

sammanfogas organisationerna till en egen ny identitet. Det är inte längre två organisationer

som möts utan en egen enhet (Horwath & Morrison 2007).

Med utgångspunkt i de presenterade definitionerna har vi valt att definiera samverkan som en

reglerad arbetsform, där parterna arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Vi använder

oss också av Horwath & Morrisons nivåer av samverkan, då vår utgångspunkt är att graden av

samverkan kan skilja sig åt i olika sammanhang.

3.1.2 Ungdomar

Det är viktigt att förklara vad som avses med ordet ungdomar i denna studie, då det finns

skillnader i hur de tre yrkeskategoriernas officiella målgrupp ser ut. Lokal operativ samverkan

arbetar med ungdomar i åldrarna 13-20, vilket är fältsekreterarnas officiella målgrupp.

Socialtjänstens barn- och ungdomsarbete riktas till barn och unga som är 0-20 år. I

förarbetena till socialtjänstlagen (prop. 1979:80:1) anges inte en gräns för när barn blir

ungdom, men den övre gränsen på 20 år beskrivs. Det kan även göras undantag från denna

åldersgräns, om det exempelvis finns insatser som pågår till efter att personen har fyllt 20 år.

Polisen har dock en snävare definition av ungdomar, då det i Polislagen (1984:387) finns

särskilda lagar kring barn upp till arton år. Utifrån ovan nämnda skillnad i hur parterna

definierar ungdomar, ser vi det inte som möjligt att definiera ungdomar utifrån en viss

åldersgrupp.

3.2 Teori

3.2.1 Systemteori

Systemteorin kan användas för att tolka interaktioner mellan människor och hur människor

uppfattar världen (Andresen & Jensen 2002). Inom systemteorin betraktar man människan

som en del av olika system, mellan vilka det råder ett ömsesidigt samspel (Payne 2005). Då

studien syftar till att belysa hur samverkan ser ut mellan fältsekreterare, polis och

socialsekreterare har vi anammat ett systemteoretiskt perspektiv. Detta för att undersöka hur

samspelet mellan dem byggs upp och fungerar i förhållande till sin omvärld.

Sociala system är ett centralt begrepp inom systemteorin. Moe definierar system som ”… ett

enhetligt sammanhang av element, som genom sina relationer uppnår effekter som avgränsar



16

” (Moe 1996:176). Dessa system existerar i förhållande till

sin omvärld. I och med detta måste alla system upprätta gränser till sin omvärld, för att kunna

existera som ett eget system. Detta system bestämmer sedan hur systemet ska förhålla sig till

omvärlden. Systemet skapar sina egna gränser och funktioner, samtidigt som det egna

systemet är beroende av hur omvärlden agerar i förhållande till systemet. De gränser som

systemet skapar i förhållande till sin omvärld syftar till att avskilja systemet från omvärlden

samtidigt som det också ska binda samman systemet med sin omvärld. System måste alltid

hantera den komplexitet som råder i omvärlden för att det ska kunna vara funktionellt. Genom

att anpassa sig efter en komplex omvärld blir också systemet i sig komplext. Systemisk

ekologi är ett begrepp som förklarar hur systemet förhåller sig till sig självt och omvärlden.

Systemet måste utifrån sin förmåga och vilja anpassa sig till såväl sig själv som till omvärlden

(Moe 1996).

Inom sociala system kan subsystem uppstå. Detta innebär att det skapas nya system inom

systemet. Dessa subsystem har specifika funktioner och de förhåller sig i sin tur på ett

speciellt sätt till omvärlden. Detta bidrar till att systemet blir mindre enhetligt, men hålls ändå

samman genom sitt övergripande syfte (Moe 1996).

Systemet i sig bygger på relationer mellan de individer som finns i systemet. Moe använder

begreppet element om de individer som ingår i systemet. Det är relationerna mellan dessa

element som skapar systemets karaktär. ”Gruppen består egentligen inte av individer utan av

relationer, och på grundval av relationer kan det bildas nya relationer” (Moe 1996:43). De

relationer som finns är unika för just det systemet. Relationerna är inte slumpvisa, utan formas

utefter en struktur. Relationerna måste vara tydligt definierade, de bygger på villkorlighet. Det

finns gränser för hur man kan agera och vilken roll man har i förhållande till den andra (Moe

1996).

Genom kommunikation byggs system upp. Genom denna kommunikation och interaktion

bestäms systemets funktion. Begreppet systemförnuft beskriver hur systemet betraktar sig

självt och sin omvärld. Systemet måste betrakta sig som meningsfullt, även här har omvärlden

en avgörande roll. Systemförnuftet och meningen med systemet är också föränderligt -

” y – något

som är problematiskt för varje system” (Moe 1996:63).

Vi betraktar de olika yrkeskategoriernas samspel med varandra som processer inom ett socialt

system. Dessa processer kan bestå av hur aktörerna tillsammans bidrar med olika

utgångspunkter för att skapa ett gemensamt angreppssätt. Det sociala systemet bygger på de

inbördes relationerna och innehåller ett mått av differentiering. Varje yrkeskategori som vi

studerar har en specifik roll och olika ansvar, men inom det avgränsade systemet har de

samma mål. Utifrån systemteorin vill vi studera vilka faktorer som gör att de professionella

enas om ett mål, hur ser dessa processer ut? Inom systemet kan det skapas en kultur för hur

man förhåller sig till ungdomar i sin yrkesroll. Samverkan innebär att yrkesgrupperna

förväntas behålla sin egen identitet, men samtidigt verka gemensamt. Den tidigare

forskningen visade att samverkan kunde leda till att gränser mellan yrkesroller suddas ut. Hur

kan systemet binda samman professionerna?



17

3.2.2 Symbolisk interaktionism

För att närmare kunna studera relationerna inom systemet vill vi komplettera systemteorin

med perspektiv hämtade från symbolisk interaktionism. Då systemteorin kan förklara hur

systemet skapar och upprätthåller sig själv, kommer symbolisk interaktionism att användas

för att beskriva vad som sker mellan samverkansparterna inom systemet. Symbolisk

interaktionism är en omfattande teori som förklarar hur människan utvecklas och verkar som

en social varelse. Således är det svårt att täcka in alla delar av teorin inom ramen för denna

studie. De begrepp som används har valts ut utifrån att de kan förklara hur interaktionen

mellan aktörerna sker inom systemet. Vi har använt oss av Trost & Levins (2004) översikt

över symbolisk interaktionism. Symbolisk interaktionism är en väl applicerbar teori för syftet

i studien, då teorin handlar om hur människor interagerar och tolkar varandras handlingar.

En viktig term är definitionen av situationen. Det innebär att människan hela tiden uppfattar

och tolkar sin omvärld och agerar utifrån denna tolkning. Det är vår tolkning av situationen

som styr vårt handlande och inte det som faktiskt händer. Hur vi använder symboler,

exempelvis ord, i våra samtal är centralt för att kunna förstå varandra. Symboler skapas

genom att man når en samstämmighet kring symbolens definition. Symbolisk interaktionism

bygger på att människan är föränderlig, att vi kan påverka varandra. Detta sammanfattas i

begreppet tonvikt på aktivitet. Människan är i en ständig process och inte en statisk person.

Den man är är beroende av den situation man befinner sig i (Trost & Levin 2004).

Hur vi uppfattar vår omvärld, vår föreställningsvärld, skapas genom att vi intar olika

positioner i en ständig förändringsprocess. Genom detta kan vi skapa oss en förståelse för

andras situation och deras perspektiv. Föreställningsvärlden och definitionen av situationen är

tätt sammanlänkade. Vår föreställningsvärld anpassas efter hur omgivningen ter sig. I och

med detta delas den med andra som befinner sig i samma kontext. Detta är en förutsättning

för vår interaktion med varandra (Trost & Levin 2004).

I avsnittet om Tidigare forskning (2) belystes vikten av att samverkansparter skapar en

samsyn i sitt gemensamma arbete. Vår utgångspunkt i denna studie är att då man arbetar tätt

tillsammans i en samverkan finns det utrymme för att skapa liknande föreställningsvärldar

och gemensamma symboler. Det finns en möjlighet att skapa konsensus kring vad som är

viktigt att fokusera på. Som en konsekvens av samverkan kan även definitionen av situationen

komma att ha gemensamma drag hos parterna i studien.



18

4 Metod I detta avsnitt görs inledningsvis en beskrivning av hur empirin har samlats in och vilka

metodologiska överväganden som har gjorts. Detta följs av ett avsnitt om validitet och

reliabilitet samt en slutlig redogörelse för de etiska aspekter som har beaktats.

4.1 Val av metod

Undersökningen bygger på en kvalitativ metod. Grundläggande för den kvalitativa metoden är

att den medför öppenhet och flexibilitet. Varje respondent kan genom denna metod ge sin

egna nyanserade bild och det skapas en unik situation under varje möte (Jacobsen 2007). Den

kvalitativa metoden är behjälplig då man söker en mer djupgående förståelse av de

mekanismer som verkar i vissa sammanhang, vilket är lämpligt med tanke på studiens syfte.

Den flexibilitet som en kvalitativ metod medför kan dock innebära att materialet blir

svårhanterligt (Jacobsen 2007). Valet av kvalitativ metod medför en lägre grad av

generaliserbarhet, än vad en kvantitativ metod möjliggör (Bryman 2002). Studien avser ett

begränsat område, med ett begränsat antal aktörer, vilket gör det svårt att få fram tillräckligt

med material för att kunna generalisera resultatet. Syftet med studien är dock inte att

generalisera samverkan och fältsekreterarnas funktion överlag, utan snarare att studera

aktörernas upplevelser av samverkan och erfarenheter av att arbeta med fältsekreterarna.

En kvalitativ metod öppnar upp för och följer deltagarens tankar (Bryman 2002). Det finns

dock de som riktar kritik mot att kvalitativ metod även innehåller intervjuarens personliga

åsikter, vilket kan komma att spela stor roll i genomförandet och analysen av materialet

(Bryman 2002). Under processens gång har vi varit medvetna om vårt tolkningsföreträde.

Däremot är det vår uppgift att tolka och presentera det insamlade materialet, därav är det svårt

att bortse från personliga åsikter och uppfattningar.

En variant av en kvalitativ metod är den helt öppna intervjun, vilket dock ställer stora krav på

forskaren. Forskaren har alltid en förutbestämd uppfattning om vad denne vill ha svar på. Ett

alternativ till helt öppna intervjuer är semi- strukturerade intervjuer, som vi har använt i

studien. Då är du uttryckligen tydlig med målet med dina frågor men öppenheten minskar

med denna intervjuform (Jacobsen 2007). Som namnet antyder är semi- strukturerade

intervjuer en intervjuform som innebär en viss grad av struktur. I metoden utgår man ifrån

specifika frågor eller teman, men svarsalternativen är öppna. Möjligheten att ändra frågorna

under intervjuns gång är stor. Det finns utrymme för att följa med i respondentens berättelse

(Bryman 2002). De semi- strukturerade intervjuerna har genomförts i form av individuella

intervjuer. I individuella intervjuer klargörs vad den enskilde respondenten känner och tänker.

(Jacobsen 2007). Dessa intervjuformer har valts utifrån att vi ville att ett flertal teman skulle

diskuteras, men samtidigt ville vi att respondenterna skulle ha utrymme att utrycka sig fritt.

4.2 Genomförande

Vi har genomfört sammanlagt sex intervjuer. Det har deltagit två fältsekreterare, två poliser

och två socialsekreterare. Majoriteten av respondenterna har kopplingar till projektet Lokal

operativ samverkan. Intervjuerna har ägt rum i Uppsala hösten/vintern 2012.



19

Inledningsvis utformades en intervjuguide (se Bilaga 2), vilket innebär att det på förhand

skapas en lista över de teman som intervjun ska handla om (Jacobsen 2007; Bryman 2002).

Intervjuguiden byggdes upp utifrån syfte och frågeställningar, samt viktiga teman från

tidigare forskning. Intervjuguiden innehöll såväl tematiska som dynamiska element.

Tematiskt innebär att frågorna är knutna till frågeställningen. Dynamiska frågor syftar till att

hålla en god relation mellan samtalspartnerna. Det dynamiska medför att samtalet hålls

levande och frågorna är inte för komplicerade att besvara (Kvale 1997). Intervjun inleddes

med frågor som berörde respondenternas arbetserfarenhet, arbetsuppgifter och position i

organisationen. Detta gjorde att intervjun startades på ett lugnt och bekvämt sätt. Därefter

följde frågor om samverkan i sig. Efterföljande del behandlade frågor om samverkan mellan

fältsekreterare, socialsekreterare och polis. Intervjun avslutades med frågor kring relationerna

till samverkansparterna.

4.2.1 Urval

Urvalet av respondenter kan beskrivas som ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att

intervjuer har genomförts med de personer som finns tillgängliga (Bryman 2002).

Fältsekreterarna rekommenderade lämpliga respondenter hos polis och socialtjänst som de

kom i kontakt med i sitt arbete. En risk som detta skulle kunna medföra var att vi inte skulle

komma i kontakt med personer som fältsekreteraren inte bedömer som relevanta, men som

kunde ha bidragit till undersökningen. Det fanns också en risk för att fältsekreterarna endast

rekommenderade de som framställer deras arbete i en positiv dager. Vi bedömer dock valet av

respondenter som relevant för vår frågeställning, då vi har en viss insyn i de professionellas

relation till varandra.

4.2.2 Praktiska aspekter

Intervjuerna genomfördes i ett av kommunen tillhandahållet samtalsrum. Valet av lokal

påverkade inte intervjusituationen nämnvärt, då det var en lokal som var lättillgänglig och

relativt neutral för samtliga. Då det är önskvärt att en intervju pågår i en till en och en halv

timme (Jacobsen 2007), förebereddes respondenterna på en timmes intervju. Den kortaste

intervjun varade i en halvtimme och den längsta i en timme. Intervjuerna spelades in digitalt

och vi förde även anteckningar. Samtliga respondenter samtyckte till att spelas in. Vi var båda

delaktiga i samtliga intervjuer och turades om att leda intervjun.

4.3 Analysmetod

Analysen inleddes med att vi transkriberade intervjuerna strax efter intervjutillfällena. Detta

för att inte gå miste om viktiga intryck (Bryman 2002). Som analysmetod användes

innehållsanalys. I en innehållsanalys kvantifieras likheter och skillnader mellan

intervjudeltagarnas utsagor för att nå en syntes. Varje intervju bearbetas för sig, sedan jämförs

samtliga intervjuer med varandra. Analysen inleds med att det skapas teman utifrån

intervjutexten. Därefter skapas underliggande kategorier till dessa, för att förtydliga vad som

framkommit samt för att det ska vara möjligt att jämföra intervjuerna med varandra.

Kategorierna exemplifieras med citat från intervjuerna (Jacobsson 2007). Valet av

analysmetod bygger på att vi vill studera det som sägs i intervjuerna, dess utmärkande

innehåll.



20

När vi hade de färdiga utskrifterna av intervjuerna lyssnade vi på och läste igenom dessa, för

att med ett öppet sinne hitta utmärkande innehåll (Bryman 2002). Vid bearbetningen av det

transkriberade materialet användes marginalmetoden. Denna metod bygger på att man för

hand gör anteckningar direkt i marginalen på det utskrivna materialet. Materialet analyseras,

utifrån ett specifikt schema, genom kodning och kategorisering av teman som förekommer

under intervjun (Aspers 2011). Dessa kategorier jämfördes med varandra. Intervjuguiden

fungerade som ett schema i kodningsprocessen. I presentationen av resultatet används citat för

att belysa väsentliga teman (Jacobsen 2007). Analysen utmynnade i tre teman, med

underliggande kategorier. Innehållet i dessa behandlas i avsnittet Resultat (5).

4.4 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet är svårapplicerade begrepp inom den kvalitativa forskningsmetoden

(Bryman 2002). Validitet behandlar huruvida undersökningen mäter det den är avsedd att

göra och kan delas in i intern och extern validitet. Intern validitet innebär att resultaten har

framkommit på ett riktigt sätt. Detta kan bland annat kontrolleras genom att jämföra resultatet

med andra undersökningar i liknande kontexter (Jacobsen 2007). I diskussionen av resultatet

jämför vi löpande resultatet med tidigare forskning på området, för att finna likheter och

skillnader. I förhållande till intern validitet spelar urvalet en central roll. Användandet av

förstahandskällor bland respondenterna bidrar till en högre intern validitet, då respondenterna

kan utgå ifrån egna erfarenheter och kunskap (Jacobsen 2007). I studien intervjuades personer

som har en direktkontakt med det fält som studeras. Således bygger resultatet på dessa

personers erfarenheter av det område som de är yrkesverksamma inom. Om flera oberoende

personer ger samma bild av fenomenet, så ger det hög validitet, det är en stor chans att

resultatet är riktigt (Jacobsen 2007). I studien har det dock inte varit möjligt att intervjua

personer utan kopplingar till varandra, då det är samverkan mellan respondenterna som

studeras.

Extern validitet handlar om huruvida resultatet kan appliceras i liknande kontexter (Bryman

2002). Ett inbyggt problem i kvalitativ forskning är att det ofta är svårt att urskilja

generaliserbarhet (Jacobsen 2007). Urvalet av respondenter har här en betydelse. När urvalet

inte är slumpmässigt baserat kan det vara svårt att generalisera resultatet till andra kontexter

(Kvale 1997). I studien har det gjorts ett bekvämlighetsurval, vilket gör det svårt att

kontrollera för variationen bland respondenterna. Det är dessutom ett relativt litet urval.

Således är resultatet från studien troligen svårt att generalisera till andra kontexter (Jacobsen

2007). Däremot har vi inte ambitionen att generalisera resultatet, utan vill snarare undersöka

betydelsefulla aspekter i fältet. Vi har gjort ett aktivt val att använda de respondenter som vi

tror har mycket att bidra med till en djupare förståelse för de frågor vi vill studera. Vårt

resultat kommer möjligtvis att kunna replikeras med samma individer, men inte i en annan

kontext.

Även vid analysarbetet måste man beakta frågor om validitet, för att få fram ett riktigt

resultat. I bearbetningen av materialet är det viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till de

kategoriseringar som skapas i innehållsanalysen. Under processens gång ändrade vi

kategorierna för att på så sätt se om de fick en annan betydelse i sammanhanget (Jacobsen



21

2007). Det är svårt att helt fånga det talade språket i skriftlig form (Kvale 1997), därav kan

det vara svårt att få en fullt riktig bild av vad som sagts under intervjuerna.

Reliabilitet handlar om hur resultatet återspeglar verkligheten, att undersökningen genomförts

på ett trovärdigt sätt. Företeelser som kan påverka reliabiliteten är bland annat

intervjuareffekten, vilket innebär att intervjuaren med sitt specifika förhållningssätt kan

påverka respondenten i olika riktning (Jacobsen 2007). Därför var det av stor vikt att vi

förhöll oss neutrala under intervjun och behandlade varje respondent likvärdigt. Även den

kontext som undersökningen genomförs i har effekter för resultatet, så kallad kontexteffekt

(Jacobsen 2007). Den miljö som intervjuerna genomförts i kan betraktas som naturlig för

respondenterna, då de kommer i kontakt med den i sitt arbete. Vid analysarbetet är det av vikt

att man strävar efter att återspegla verkligheten som den är, för att på så sätt uppnå ett pålitligt

och reliabelt resultat, som till exempel vid användning av citat (Jacobsen 2007). Detta har vi

varit medvetna om under processens gång. I redovisningen av resultatet har vi exempelvis

strävat efter att inte bryta upp citat så att dessa ändrar mening.

4.5 Etiska aspekter

Under hela processens gång är det betydelsefullt att reflektera kring etiska aspekter (Kvale

1997). Innan en studie påbörjas ska studiens konsekvenser kartläggas, exempelvis om någon

kan ta skada av den (Bryman 2002). Det är sannolikt att det inte uppkommer någon skada av

vår studie, men en tänkbar negativ konsekvens är en förändrad syn på relationen mellan de

professionella. En utgångspunkt är att fördelarna alltid ska väga tyngre än nackdelarna för

deltagarna (Kvale 1997). Vi har gått in i studien med förhoppningen om att denna kommer att

gynna de deltagandes relationer till varandra och samverkan mellan dem.

Det finns ett antal överväganden som man måste ha i beaktande vid genomförandet av studier

där individer är inblandade. Ett av dem är informerat samtycke. Detta innebär att deltagaren

ska ges all information som krävs för att denna ska kunna ta ett tydligt ställningstagande till

sitt deltagande i studien. Deltagandet ska vara frivilligt och deltagarna ska kunna avbryta sitt

deltagande när som helst (Jacobsen 2007; Kvale 1997). Vid den första kontakten med

respondenterna informerades de om studiens syfte och frågeställning. Detta för att de skulle få

en möjlighet att reflektera kring ämnet innan intervjusituationen. En nackdel med att lämna ut

information innan studien genomförs är att respondentens svar inte blir fullt naturliga och

ärliga (Jacobsen 2007).

I samband med intervjun överlämnades ett informationsbrev där syftet med underökningen

presenterades och frågor rörande konfidentialitet och frivillighet behandlades (Se Bilaga 1).

Respondenterna informerades muntligt om att deras deltagande var frivilligt och att de när

som helst kunde avbryta samt att de inte behövde svara på alla frågor. Vår bedömning var att

respondenterna själva hade makten att avgöra om de ville delta i studien och att de kunde

formulera fördelar och nackdelar med sitt deltagande. Vi frågade respondenterna direkt om de

ville delta och gick inte genom någon högre chef, som skulle kunna utöva påtryckningar på

dem.



22

En annan etisk aspekt som ska beaktas inom all forskning är den enskildes rätt till sitt

privatliv (Jacobsen 2007). Studien berör, enligt vår mening, inte en privat angelägenhet för

respondenterna. Uppfattningar av vad som är privat skiljer sig dock åt mellan personer

(Jacobsen 2007). Det är en personlig upplevelse inom yrkeslivet som är fokus för

undersökningen, vilket för den enskilda kan uppfattas som något känsligt.

Inom forskning är konfidentialitet ett annat viktigt begrepp. Detta innebär att man ska

anonymisera deltagarna och förvara forskningsmaterialet på ett sätt så att obehöriga inte kan

komma åt det (Bryman 2002). För att trygga personens rätt till sitt privatliv är det viktigt att

inte kunna spåra information tillbaka till källan. Urvalets storlek är högst relevant i detta

avseende. Vid ett litet urval ökar risken för att kunna utläsa vem som står bakom ett visst

uttalande (Jacobsen 2007). Genom det begränsade antalet respondenter, är detta ett centralt

problem i studien. Risken kan minimeras genom att avidentifiera personerna, exempelvis

genom att ta bort namn och/eller ålder (Jacobsen 2007). Därför har vi refererat till

respondenterna utifrån deras yrkeskategorier. Respondenterna gav sitt samtycke till detta och

de informerades om hur detta skulle komma att påverka anonymiteten. Respondenterna gav

även sitt samtycke till att nämna Gottsunda/Valsätra vid namn. Även vid bearbetning av

materialet, som vid utskrift, är det av vikt att bevara anonymiteten (Kvale 1997) därför har vi

förvarat materialet så att otillbörliga inte kan komma åt det.

Vi som genomför studien bör kontinuerligt fundera på vår roll som undersökare. Det är av

vikt att reflektera kring det ansvar vi har för att undersökningen frambringar ny kunskap och

att den är av god kvalitet. Mellan intervjuaren och intervjupersonen finns det en ständigt

närvarande maktasymmetri. Intervjuaren formulerar syftet och styr samtalets riktning (Kvale

1997). För att kringgå problemet med att vi som intervjuare befinner oss i en position där vi

har ett tolkningsföreträde, så gavs respondenterna ett utrymme att uttrycka vad som är

betydelsefullt för dem. Med hjälp av semi- strukturerade intervjuer har respondenterna haft ett

utrymme att fylla ut intervjuerna med det som de anser är väsentligt att belysa.

4.5.1 Förförståelse

En av författarna har tidigare genomfört sin verksamhetsförlagda utbildning med bland annat

fältsekreterarna. Detta gör att denna person redan har en kunskap om området. Denna

förförståelse kan påverka undersökning genom att en av författarna redan innan har en

uppfattning och detta kan återspeglas både i själva inriktningen av studien, intervjutillfället,

vilka resultat man söker och hur de tolkas. Vi tror att vi kan väga upp detta genom att en av

oss saknar tidigare erfarenhet av området och fältsekreterarnas arbete. Vi måste dock vara

vaksamma för hur denna förförståelse kan påverka studien.



23

4.6 Respondenter

I studien ingår som nämnt sex respondenter. Här följer en kort presentation av dessa.

Fältsekreterare 1 & 2:

Arbetar uppsökande

Arbetar kartläggande

Arbetar samverkande

Stöttar ungdomar i deras kontakt med andra samhällsaktörer

En av fältsekreterarna hade slutat arbeta med fältarbete ett par månader innan

intervjun genomfördes

Polis 1:

Har en arbetsledande funktion

Arbetar till stor del administrativt

Arbetar med samverkan med interna och externa kontakter

Har tidigare erfarenhet av att arbeta i yttre tjänst i området

Har ansvar för ungdomsutredare och poliser/närpoliser i yttre tjänst

Arbetar mycket ungdomsrelaterat

Polis 2:

Arbetar i yttre tjänst som närpolis

Polisens representant i samverkansgrupper i området

Socialsekreterare 1:

Har en arbetsledande funktion inom barn- och ungdomsenheten

Arbetar med myndighetsutövning

Arbetar med administrativa uppgifter

Har ett ärendeansvar

Har en beslutsfattande funktion

Företräder nämnden i domstolar

Socialsekreterare 2:

Arbetar med myndighetsutövning

Har utredande arbetsuppgifter.



24

5 Resultat I detta avsnitt presenteras resultatet från intervjuerna. Vi har valt att föra samman uttalanden

från respondenterna, för att kunna se likheter och skillnader. Resultatet är indelat i tre

övergripande teman, med underliggande kategorier. Dessa framkom i innehållsanalysen.

Inledningsvis presenteras respondenternas ungdomsarbete. Därefter följer ett tema kring hur

respondenterna förhåller sig till samverkan i allmänhet. Avslutningsvis presenteras ett tema

som berör hur samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare ser ut.

Tabell 1: Innehållsanalys

Tema:

Ungdomsarbete

Samverkan i

allmänhet

Samverkan mellan

fältsekreterare,

polis och

socialsekreterare

Kategorier:

Målgrupp och

arbetsområde

Samverkansbegreppet

Kontakt

Relationsskapande

Arbetsgruppen

Syn på varandras

arbete

Attityder och relationer

Syn på ungdomar

Organisatoriskt

Fältsekreterarnas

påverkan på

samverkan

5.1 Ungdomsarbete

För att få en förståelse för hur respondenterna arbetar och med vilka, krävs en kartläggning av

ungdomsarbetet. Respondenterna beskriver vilka arbetet riktar sig till och vilka utmaningar de

möter i arbetet samt hur arbetet går till.

5.1.1 Målgrupp och arbetsområde

Fältsekreterarnas officiella målgrupp är ungdomar 13-20 år, men de möter också barn och

ungdomar i yngre åldrar. Polisen vänder sig i sitt arbete till människor i alla åldrar.

Socialsekreterare 1 arbetar med ungdomar som är 13-20 år och Socialsekreterare 2:s primära

målgrupp är barn 0-12 år.



25

Fältsekreterarna beskriver att deras målgrupp är alla ungdomar i området, både de som vill

och inte vill ha kontakt. Polis 2 kan komma i kontakt med alla i området. Polis 1:s arbete

riktas mot alla ungdomar. Dessa fyra personer kommer i kontakt med en liknande målgrupp,

det finns en bredd i målgruppen. När det gäller socialsekreterarna så skiljer sig deras

målgrupp något från de övriga respondenternas. Socialsekreterare 1 uppger att han arbetar

med ungdomar med någon form av social problematik som ofta har en brist i motivationen.

Socialsekreterare 2 beskriver att hon arbetar med barn, ungdomar och familjer som har

aktualiserats hos socialtjänsten utifrån att deras behov av stöd behöver utredas.

Även om fältsekreterarnas arbete vänder sig till alla ungdomar i området så ligger fokus ofta

på ungdomar med riskbeteenden och som befinner sig i riskmiljöer. Arbetet är i många fall

riktat till ungdomar med social problematik. Exempel på en sådan problematik är ungdomar

som vistas i ” ” miljöer och är ute om nätterna. En utmaning som nämns är att

erbjuda stöd och hjälp till ungdomar och familjer i riskmiljöer.

Det finns en mindre grupp ungdomar i området som har mer bekymmer än andra

som har, det är en marginaliserad grupp liksom, som begår.. till viss del brott.. men

har ett beteende som är önskvärt att jobba med. (Fältsekreterare 1)

Fältsekreterarna, Polis 2 och Socialsekreterare 2 har en direktkontakt med ungdomar i sina

arbeten. Fältsekreterarna och Polis 2 arbetar ute i ungdomarnas miljöer. Polis 1:s och

Socialsekreterare 1:s ungdomsarbete skiljer sig från de övriga. Polis 1:s arbete kretsar mycket

kring samverkan med andra aktörer. Hans kontakt med ungdomar är att han har ansvar för

personal som arbetar med ungdomar, det är alltså ett indirekt ungdomsarbete. Även

Socialsekreterare 1 har en indirekt kontakt med ungdomar genom sin arbetsledande funktion.

5.1.2 Relationsskapande

Ett återkommande ämne gällande ungdomsarbete är vikten av att skapa relationer till

ungdomar och att ha ett gott bemötande. Fältsekreterarnas arbete kretsar till stor del kring att

skapa relationer och kontakter till ungdomar. För att åstadkomma detta kan det ofta räcka med

en första kontakt. Det är viktigt att vara synlig och finnas till hands för ungdomar. Att vara

nyfiken, våga gå fram och ha ett gott bemötande är andra betydelsefulla egenskaper. Polis 2

beskriver att basen i arbetet är kontaktskapande, även om han har andra arbetsuppgifter.

Sen viss lagföring också, […] det kanske inte är våran huvuduppgift att försöka hitta

brott på dom hela tiden … U …

förändra d […]det är svårt att ha en relation när man ska

hela tiden lagföra dom. (Polis 2)

För att skapa en god relation till ungdomar krävs det tid och att man har en kontinuerlig

kontakt. Polis 1 beskriver att det är viktigt att skapa relationer till ungdomar i området och

tidigt förmedla en bra bild av polisen. Han berättar att det är viktigt att arbeta med föräldrar

och skapa en relation till dessa.

Socialsekreterarna har i förhållande till varandra olika förhållningssätt kring behovet av en

god relation till en ungdom. Socialsekreterare 2 beskriver att i mötet med ungdomar är det

viktigt att inte vara för formell och att kunna skämta lite för att på så sätt komma dem nära.

Socialsekreterare 1 ser å sin sida fördelar med en formell relation. Hans arbete är inte



26

relationsskapande och genom den tvingande karaktären som ofta råder kan det som

socialsekreterare vara svårt att bygga en god relation. Detta krävs inte heller ur ett rättsäkert

perspektiv.

Respondenterna uppfattar att det hos vissa ungdomarna i området finns en negativ attityd till

vuxna och auktoriteter, till såväl polis som socialtjänst. Fältsekreterare 1 uttrycker att detta

kan medföra en dålig utgångspunkt i det relationsskapade arbetet, då en del ungdomar har

förutfattade meningar om honom. Ungdomar missuppfattar hans yrkesroll och han blir

misstagen för att vara väktare, polis eller socialsekreterare.

Polis 1 förklarar den negativa attityden som en reaktion på tidigare negativa erfarenheter av

polisen. Polis 2 framhåller att även poliser kan ha fördomar gentemot ungdomar.

5.2 Samverkan i allmänhet

Respondenterna ombads att svara på frågor om samverkan i stort, vad de ser på som viktigt i

samverkan och hur de skulle vilja att samverkan såg ut.

5.2.1 Samverkansbegreppet

Överlag framstår samverkan som en typ av samarbete för respondenterna. Ett exempel som

belyser detta är Fältsekreterare 1:s sammanfattning av samverkan som ”

”. Han säger att samverkan handlar om att parterna träffas

tillsammans med den som det rör för att kunna erbjuda ungdomen adekvat stöd.

Polis 1 och Fältsekreterare 2 beskriver att det i samverkan är viktigt att ha en förståelse för de

man arbetar för. Polis 1 framhåller att det krävs samverkan för att hitta den grundläggande

orsaken till de problem som individer har, då det ofta handlar om komplexa livsöden som

sträcker sig en lång tid tillbaka. Samverkan är ett sätt att skapa sig en bred bild av

problematiken i samhället tillsammans med andra aktörer. Fältsekreterare 2 säger att det

handlar om tidiga upptäckter och tidiga insatser samt att ha ett helhetsperspektiv. I samverkan

kring ungdomar krävs en förståelse för vad det innebär att vara ung och växa upp i det

specifika området.

Socialsekreterare 1 problematiserar begreppet samverkan och ställer sig frågande till huruvida

det är eftersträvansvärt att samverka i alla situationer. Samverkan kan ge en ökad effektivitet,

men det kan också stå i konflikt med personers integritet. Den som samverkan berör bör vara

den som har makten i samverkan. En annan syn på detta sammanhang framför

Socialsekreterare 2 som säger att samverkan kan medföra att man minskar risken för att

ungdomar och deras familjer vänder myndigheter mot varandra.

5.2.2 Arbetsgruppen

I samverkan är det viktigt att olika aktörer fyller skilda funktioner och arbetar på olika sätt

med individer. I en samverkansgrupp beskriver poliserna att det är viktigt att arbeta

tillsammans, utifrån ett gemensamt mål men utifrån olika arbetsuppgifter.

… så finns det olika nivåer av problem bland ungdomar och samhället. [...]polisen,

vi tar ju den som är längst upp, den som är högsta problematiken. Men det som är



27

mellan, med olika steg, så ser jag att fältsekreterare, sociala och skolan har också

en väldigt stor bit att göra i sin roll. (Polis 1)

Citatet belyser de olika funktionerna som aktörerna fyller. Det är även av vikt att de enskilda

aktörerna fungerar självständigt. Det är viktigt att hjälpa varandra och driva varandra framåt

samt ha en god kommunikation.

Goda arbetsrelationer och förtroende mellan parterna ses på som viktigt hos respondenterna.

Enligt Socialsekreterare 1 handlar samverkan om att ta tillvara på varandras resurser och att

alla bidrar. Polis 1 beskriver att samverkansarbetet ofta blir knutet till en specifik person och

inte till en funktion, att det i många fall handlar om att ha rätt person på rätt plats.

Väsentligt för samverkansarbetet är att det finns en hög tillgänglighet, kontinuitet och täta

kontakter i samverkansgruppen. Fältsekreterare 1 framför vikten av tydliga strukturer och att

man konkretiserar arbetet när det gäller samverkan kring ungdomar.

5.3 Samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare

Inom detta tema presenteras hur polis och socialsekreterare samverkar med fältsekreterarna

och vice versa.

5.3.1 Kontakt

Fältsekreterarna, Polis 2 och Socialsekreterare 1 möts under SSP- möten (samverkan mellan

socialtjänst, skola och polis). Fältsekreterarna, Polis 2 och Socialsekreterare 2 möts i

sammanhang, exempelvis nätverksmöten, där myndigheter ses för att tillsammans med

ungdomen diskutera en oro utifrån ungdomens situation.

Fältsekreterarna möter polisen i sitt vardagliga uppsökande arbete. De har även egna träffar

och gör hembesök tillsammans.

Socialsekreterare 1 uppger att fältsekreterarna inte är en del av hans dagliga arbete. Han

beskriver att fältsekreterarna till viss del har en annan målgrupp, vilket gör att de inte kommer

i kontakt så ofta. Polis 1 möter inte heller han fältsekreterarna i sitt dagliga arbete, även om

han har en kontinuerlig kontakt med dem.

5.3.2 Syn på varandras arbete

För poliserna innebär fältsekreterarna en kunskapsbreddning i deras arbete. Polis 1 beskriver

fältsekreterarna som en länk i samhället mellan polis och socialtjänst. De kan observera

området och skapa kontakt och relationer till de som bor där. Socialsekreterarna beskriver en

liknande funktion. De kan använda fältsekreterarna för att få information om området.

Socialsekreterare 1 ger som exempel att fältsekreterarna kan vara referenspersoner gällande

ungdomar och de är en resurs som han föreslår att handläggarna kan använda sig av. En

socialsekreterare anser att det skulle vara till nytta för arbetet om socialsekreterarna gavs

möjlighet att vara med i det uppsökande arbetet, för att skapa en egen bild av området.

Fältsekreterarna beskrivs som en förbyggande aktör i området. Socialsekreterare 2 menar att

fältsekreterarna ger socialtjänsten insyn i området, så att de kan agera i tid och förhindra

utvecklingen av problem.



28

För poliserna fyller fältsekreterarna en annan funktion än vad polisen gör.

För vem ska annars prata till exempel med en kille eller tjej som är tio elva år som

man känner är lite på fel väg eller rör sig i fel sällskap, det känns lite för mycket att

polisen ska göra ett hembesök. Det kanske är rätt nivå att en fältsekreterare gör

något. (Polis 1)

Dom kan ju nå hem, nå fram hemma, på ett bättre sätt... och det är inte lika laddat

när han ringer på som att polisen gör det. Ibland kan det vara bättre att polisen gör

det för då får det verkligen en effekt men ibland kan det till och med bli sämre av

det.. eller i alla fall inte bättre. (Polis 2)

Fältsekreterarna kan ha en mjukare framtoning än polisen. De kan få kontakt med familjer

hemma på ett annat sätt än vad polisen kan få. Poliserna uppger att det är viktigt att

fältsekreterarna kan agera både självständigt och tillsammans med dem. Polis 2 anser att

fältsekreterarna innebär en avlastning i hans arbete.

För fältsekreterarna möjliggör samverkan en god relation till polisen, vilket medför ett nära

samarbete. Polisen kan ge lägesbeskrivningar.

… har hittat drogspår här, fimpar från haschrökning till exempel... då kan vi tala

om det för dom och dom kan åka dit. Det kan vara som ett tips till dom, eller

tvärtom. Att här uppehåller det sig mycket ungdomar, dom är ute och det verkar

lugnt och schysst men ni kanske vill g [… ] ” ”. […

]det är ett ge och ta. (Fältsekreterare 1)

Citatet visar hur polisen och fältsekreterarna fungerar som informationslämnare till varandra,

och hur detta påverkar ungdomsarbetet. Vid hembesök kan det ge en starkare effekt om

polisen närvarar, istället för att det endast är fältsekreterare. Fältsekreterare 2 anser att polisen

kan bidra med en annorlunda kännedom om ungdomar.

När fältsekreterarna är ute i området är det en trygghet för dem att veta att även polisen är ute.

Så vi är väl medvetna om att vi kan möta en del och vi kan inte, vad ska jag säga,

alltså dom eventuella hotfulla situationer som kan uppstå kan inte vi på nått vis gå

in i, utan vi måste ju alltid backa. Och det tycker jag är helt rätt, men då måste jag

veta att det finns en profession ute som faktiskt kan gå in när jag måste kliva ur.

(Fältsekreterare 2)

Fältsekreterarna kan känna sig fria i sin yrkesutövning när de vet att polisen är ute. En

bristande bemanning hos polisen medför en sårbarhet i deras arbete.

Socialsekreterarna är för fältsekreterarna aktörer som de kan rådgöra med och anmäla till. De

kan råda ungdomar som är i behov av stöd till att ta kontakt med socialtjänsten. Genom att

medverka i möten med socialtjänsten uppger Fältsekreterare 1 att han kan komma i kontakt

med ungdomar som han annars inte kunnat nå. Fältsekreterare 2 beskriver samverkan med

socialsekreterare som ett forum där respektive profession kan få en förståelse för varandras

arbete.



29

5.3.3 Attityder och relationer

Polisen upplever inte att fältsekreterarna har en direkt påverkan på relationen mellan polis och

ungdom. Polis 2 tror att relationen kan förbättras om fältsekreterarna och polisen träffar en

ungdom tillsammans, men i det egna arbetet ser han ingen påverkan. Fältsekreterarna kan

påverka hur och om han ska närma sig en ungdom, genom att han tidigare kan ha fått en

lägesbeskrivning gällande denna. Polisen kan ha en inverkan på hur fältsekreterarna skapar

relationer till ungdomar.

Jo, för ser man att fältsekreterarna och polisen jobbar väldigt tajt tillsammans... har

man en dålig attityd till polisen kan det också slå på fältsekreterarna... för då ser

man dom som såhär... att de är ett. (Polis 1)

Citatet visar på uppfattningen att en dålig attityd mot polisen kan påverka ungdomarnas

inställning till fältsekreterarna. Den risk som Polis 1 beskriver i att fältsekreterarna blir för

starkt förknippade med poliserna är även något som fältsekreterarna tar upp. Fältsekreterare 2

vill minimera risken för att ungdomar tror att de berättar allt för polisen. Fältsekreterare 1

berättar att det är en teoretisk risk som inte har realiserats. Han tror att risken kan motarbetas

om fältsekreterarna är synliga tillsammans med polisen. Det blir då tydligare för ungdomarna

vilka olika organisationer de tillhör. Samtidigt anser han att de inte får bli för starkt

förknippade med polisen. Han har en förhoppning om att han har en påverkan på polisens

relation till ungdomarna i arbetet.

Socialsekreterare 1 tror att fältsekreterarna kan fungera som socialtjänstens representant ute i

området. De kan skapa förtroende för myndigheten och fungera som en länk mellan individer

och myndigheten. Han upplever dock att gemene man tror att fältsekreterarna tillhör

socialtjänstens myndighet. Därför tror han att fältsekreterarna inte har någon direkt påverkan

på relationen mellan ungdom och socialtjänstens myndighet.

Socialsekreterare 2 berättar att fältsekreterarna kan ha en positiv inverkan på relationen

mellan socialsekreterare och ungdom.

... alltså fältarna är ju väldigt tjenis med ungdomarna och så får vi vara den här

myndighetspersonen inräknat, men om dom ser oss tillsammans då blir vi ju lite

enklare för ungdomarna. (Socialsekreterare 2)

När socialsekreterare möter ungdomar tillsammans med fältsekreterarna kan detta påverka

relationen. Detta görs möjligt då ungdomarna kopplar ihop fältsekreterarna och

socialsekreterarna.

Fältsekreterarna känner ett ansvar för att förmedla en god bild av socialtjänsten till

ungdomarna. Fältsekreterare 2 hyser en förhoppning om att då hon ger ungdomarna ett gott

bemötande får ungdomarna en positiv upplevelse som även påverkar hur de ser på

socialtjänsten i stort. Fältsekreterare 1 beskriver ansvaret på följande sätt:

… personer söker sig till varandra och då är dom helt plötsligt en

marginaliserad grupp. […]Är man marginaliserad ja då är man ju utanför

samhället och då är det ju på nått sätt samhället man ställer sig också emot, som

blir fienden om man säger så. Så visst är det så, det är ju ett sätt att jobba mot



30

marginalisering, att inkludera i samhället och att man faktiskt förstår vad samhället

är till för och vad man kan ha för nytta utav det[…]Och det kan ju förhoppningsvis

leda till att man vill vara en del utav det också. (Fältsekreterare 1)

Citatet belyser att en viktig del av fältsekreterarnas arbeta är att arbeta med att förbättra

förtroendet gentemot samhället i stort. Detta är ett led i arbetet med att förmå individer att ta

del av det stöd och den hjälp som de är i behov av och som samhället kan erbjuda dem.

5.3.4 Syn på ungdomar

Polis 1 och Socialsekreterare 2 upplever att polis, socialsekreterare och fältsekreterare

använder samma språk när de beskriver de ungdomar som de arbetar med. Det finns dock

skillnader i vilka förklaringar som ges till de problem som uppstår. Fältsekreterarna upplever

att synen på ungdomar skiljer sig åt mellan parterna, då de har skilda fokus i sitt arbete.

Om vi målar upp ett scenario där en ungdom har begått ett brott, då är det

självklart att polisen har ju ett intresse av att beivra brottet. Socialtjänsten har ett

…

beteendeutveckling så att säga. Och jag har ett intresse av att ungdomen ska må bra

…

självklart socialtjänste … (Fältsekreterare 1)

Polis 2 beskriver även han att samverkanparterna har något skiftande perspektiv på

ungdomarna och att man lägger vikt vid olika företeelser. Fältsekreterare 2 berättar att polisen

i de flesta fall har störst fokus på de som löper risk för att hamna i kriminalitet och de som

redan befinner sig i kriminella sammanhang. Socialtjänsten har en bredare syn på ungdomen

då fokus ligger på familjen. Parterna använder ibland olika språk. Socialtjänsten refererar till

ungdomar som ärenden, medan Fältsekreterare 2 snarare vill benämna dem som ungdomar

och personer. Fältsekreterare 2 och Polis 2 framhåller vikten av att ha en samsyn kring de

ungdomar de arbetar med. Polis 1 betonar vikten av en gemensam målbild, att aktörerna har

nått en överenskommelse gällande hur arbetet ska utföras.

Den respondent som inte delade fältsekreterarnas målgrupp i så stor utsträckning, menar att de

inte alltid har så många gemensamma beröringspunkter. Åsikter gällande enskilda individer

kan skilja sig åt, men detta upplevs inte som något bekymmer.

5.3.5 Organisatoriskt

Det föreligger ett organisatoriskt hinder för samverkan i och med att fältsekreterarna och

barn- och ungdomsenheten tillhör olika delar av socialtjänsten. Merparten av respondenterna

uppger att sekretessen kan bli ett hinder i samverkansarbetet. Samverkan medför en risk för

att det inte kommer in anmälningar och att dokumentation inte sker på ett önskvärt sätt.

Fältsekreterarna känner en frustration över att sekretessen leder till att de inte kan få respons

på en anmälan. En annan risk som sekretessen kan innebära är att aktörerna arbetar från olika

håll med en och samma individ, det drivs parallella arbeten.

5.3.6 Fältsekreterarnas påverkan på samverkan

Ingen av respondenterna tror att fältsekreterarna har någon större roll i hur relationen och

samverkan mellan polis och socialtjänst ser ut. Det är allas ansvar att skapa goda relationer

och en god samverkan i en samverkansgrupp. En anledning till att fältsekreterarna inte har en



31

påverkan på samverkan är att det redan finns en etablerad samverkan mellan polis och

socialtjänst. Båda fältsekreterarna anser att de ibland kan förklara arbetet som

socialsekreterarna gör för polisen, hur arbetsförloppet ser ut hos socialtjänsten.



32

6 Diskussion Denna avslutande del inleds med en summering av resultatet. I diskussionen appliceras

tidigare forskning löpande för att göra en jämförelse med denna studies resultat. De valda

teoretiska perspektiven, systemteori och symbolisk interaktionism, används för att förklara

hur aktörerna fungerar som ett system och hur interaktionen mellan dem sker.

Frågeställningarna besvaras utifrån vad som framkommit i resultatet och diskussionen.

Kapitlet avslutas med en genomgång över studiens begränsningar och implikationer för

framtida forskning och praktik.

6.1 Summering av resultat

Syftet med uppsatsen var att belysa hur fältsekreterare, polis och socialsekreterare ser på den

samverkan som de ingår i. Syftet var även att undersöka vilken funktion fältsekreterarna fyller

i enskilda polisers och socialsekreterares ungdomsinriktade arbete. Frågeställningarna var:

1) Vad upplever de olika professionerna som viktigt i samverkan?

2) Vilka erfarenheter har poliser och socialsekreterare av fältsekreterarna i sitt

ungdomsinriktade arbete?

Resultatet behandlar tre övergripande teman; ungdomsarbete, samverkan i allmänhet och

samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare.

Vad gäller respondenternas målgrupp har fyra av dem ett arbete som riktar sig till alla

ungdomar som bor i området och två av dem arbetar mot en mer specifik målgrupp. Fyra av

respondenterna har en direktkontakt med ungdomarna i området i sitt arbete. Ungdomsarbetet

handlar till stor del om att skapa relationer till ungdomar. Arbetet är i varierad grad beroende

av en god relation till den unge. Respondenterna berättar om en myndighetsskepsis i området,

som kan bli en utmaning i arbetet.

Respondenterna beskrev återkommande samverkan som en typ av samarbete.

Informationsutbyte mellan aktörerna beskrivs som en viktig del av samverkan. Samverkan

kan ge en bred bild av problematiken i samhället. En respondent problematiserade dock

samverkan och menar att det är viktigt att alltid beakta personens integritet. Det fanns en

uppfattning hos respondenterna om att samverkan handlar om att dela upp ansvarsområden,

men ändå arbeta mot ett gemensamt mål. Samverkansparter bör visa förtroende för varandra

och goda arbetsrelationer är av vikt.

Respondenterna beskriver fältsekreterarna som en förebyggande aktör. Fältsekreterarna

skildras som den aktör som observerar området och som kan bidra med viktig information.

Fältsekreterarna kan även ha en annan framtoning och de fyller andra funktioner än vad polis

och socialsekreterare gör. Överlag finns en förhoppning om att fältsekreterarna ska ha en

positiv inverkan på relationerna mellan ungdomar och andra myndigheter, men det råder

delade meningar kring att det skulle vara så. Kopplat till den myndighetsskepsis som finns i

området så framhålls det risker med att fältsekreterarna skulle bli allt för förknippade med

polisen. Fältsekreterarna uppgav att polisen medför en trygghet för dem i deras arbete och att

socialsekreterarna är aktörer som de kan slussa vidare till.



33

Flera av respondenterna uppger att det för ungdomar ibland kan vara oklart vilken

organisation som fältsekreterarna tillhör. Respondenterna ger skilda beskrivningar av vilken

syn man har på ungdomar, de har olika perspektiv. Organisatoriskt föreligger hinder genom

den sekretess som råder mellan myndigheterna. Ingen av respondenterna tror att

fältsekreterarna har någon påverkan på själva samverkansrelationen mellan polis och

socialsekreterare. Det är allas ansvar att samverkan fungerar. Däremot kan fältsekreterarna,

enligt dem själva, ha en informerande funktion mellan socialtjänst och polis.

6.2 Diskussion

6.2.1 Viktigt i samverkan

Vikten av samsyn och gemensamma mål lyfts fram av respondenterna. Detta ses som centrala

förutsättningar för att samverkan ska kunna ske. Professionerna har olika perspektiv och

förklaringar till ungdomars utsatthet och hur man bäst bör arbeta med detta. I Forkby &

Larsens (2005) undersökning belyses att det kan uppstå konflikter i samverkansgrupper då

parterna har allt för skilda perspektiv. En slutsats som Stigsdotter Ekberg (2010) drar i sin

studie är att samverkanparterna har skilda problemförståelse, som försvårar samverkan. Att

det kan finnas skillnader i målformuleringar och perspektiv kan ha flera anledningar. I den

tidigare forskningen framkommer att en maktobalans mellan de berörda parterna kan påverka

hur den gemensamma samsynen skapas, en part kan få ett tolkningsföreträde (Forkby &

Larsen 2005; Jordevik & Hällgren 2005; SOU 2003). Stigsdotter Ekberg (2010) och Horwath

& Morrison (2007) beskriver att parternas olika organisationskulturer kan påverka

målformuleringar och samsyn i samverkansgrupper. I vår studie har vi inte kunnat utläsa

några tendenser till en maktobalans mellan professionerna. Respondenterna beskriver att de

har olika perspektiv, men detta ses snarare som en tillgång än ett problem i processen att

skapa en samsyn. Detta kan tolkas som att respondenterna inte ser samsyn som beroende av

ett gemensamt perspektiv. En samsyn är något som skapas tillsammans, där alla bidrar med

olika delar. Utifrån sin profession ser de på problem på skilda sätt. Vi tolkar det som att polis,

socialsekreterare och fältsekreterare har olika organisationskulturer, vilket ger skilda

utgångspunkter.

Då de professionella till viss del har skilda målgrupper kan det uppstå problem i definitionen

av målgruppen. Den samsyn som ofta beskrivs som gynnsam för samverkansgrupper kan

försvåras av att de inblandade aktörerna inte arbetar mot samma målgrupp. Skillnader i

målgrupper skapar en högre komplexitet i förhållande till omvärlden. Detta påverkar i sin tur

systemets enhetlighet. De professionella som inte arbetar med samma målgrupp intygar också

att de inte har så många beröringspunkter. I dessa avseenden kanske det inte handlar om ett

och samma system?

Systemisk ekologi är ett begrepp som presenterats i teoridelen. Även om respondenterna har

olika utgångspunkter måste de förhålla sig till varandra och verka tillsammans. De måste

betrakta det system som de alla ingår i som meningsfullt. Samsynen skapas genom

kommunikation, som i sin tur kan bygga ett gemensamt system. Utifrån ett systemteoretiskt

perspektiv ska systemets komplexitet motsvara omvärldens komplexitet. De olika

perspektiven aktörerna bidrar med återspeglar den komplexa målgrupp de arbetar med. För att



34

något ska definieras som ett system, måste man dock komma överens om vad som särskiljer

systemet från omvärlden. Respondenternas tydligt definierade samverkansgrupp SSP är det

system med tydligast gränser. Här spelar även deras gemensamma målformulering roll för hur

de förhåller sig till omvärlden och andra system. Samsynen är ur ett symboliskt

interaktionistiskt perspektiv ett uttryck för hur parterna interagerar med och förstår varandra.

När parterna arbetar tillsammans så kommer de att använda liknande definitioner av

situationen. De skapar gemensamma symboler genom att de når en samstämmighet kring hur

de ska arbeta tillsammans och vilken målgrupp de ska möta. Svårigheter med att skapa

gemensamma symboler kan dock uppstå i och med att de har olika perspektiv. Sammantaget

handlar samverkan om att förstå, tolka och inkorporera andras perspektiv i sitt eget handlande

och verka utifrån en samsyn.

I studien beskrivs samverkan återkommande som en form av samarbete. I avsnittet Teori (3)

belystes definitionen av begreppet samverkan ur flera perspektiv. Det visade sig att

samverkan och samarbete är närbesläktade ord, som inte sällan har en liknande innebörd.

Henningsen m.fl. (2008) menar att samarbete i många fall är något som ryms inom

definitionen för samverkan. Vi upplever att respondenternas definition av samverkan har

likheter med vår definition. Att samarbeta har för respondenterna blivit en symbol för att

samverka. Enligt Henningsen m.fl. (2008) kräver samarbete att man kan komma överens och

verka tillsammans. Att samarbeta tycks vara en god grund för en samverkan. Trots att det i en

språklig mening finns en skillnad mellan begreppen, är det möjligtvis så att de i realiteten inte

kan uteslutas från varandra.

Goda relationer i samverkansgruppen framstår som viktigt för respondenterna. Kopplat till

systemteori är detta ett uttryck för att det är relationerna som skapar systemets karaktär.

Henningsen m.fl. (2008) samt flera av respondenterna nämner vikten av tillit och förtroende

som väsentliga förutsättningar för samverkan.

6.2.2 Samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare

Utifrån Horwath & Morrisons (2007) nivåer kring samverkan placerar vi samverkansgruppen

mellan co- operation (i enskilda fall) och co- ordination (formaliserad). SSP är ett mycket

formaliserat forum för samverkan, där de förväntas samarbeta. Det finns tydliga uppdrag

mellan polisen och fältsekreterarna i form utav exempelvis de hembesök de gör tillsammans.

Detta tyder på att mellan dessa aktörer ligger samverkan på co- ordination- nivå. I praktiken

genomförs arbetet dock i många fall på co- operation- nivå. Fältsekreterarna samverkar

exempelvis främst med socialsekreterarna i enskilda fall.

Henningsen m.fl. (2008) lyfter fram att med de krav som ställs på samverkan så suddas

gränserna mellan samverkanparterna ut, det blir inte lika tydligt vem som ska göra vad. Det

blir av vikt att de inblandade parterna har en gemensam problemdefinition. I vår studie

framstår det däremot inte som att samverkan skulle innebära att gränserna mellan

professionerna suddas ut. Tvärtom beskriver flera av respondenterna att det är viktigt att olika

individer och professioner fyller olika funktioner. Detta är inte något som inskränker på

samverkan, utan parterna kan istället komplettera varandra. Genom att anpassa sitt eget arbete

efter andras, i syfte att skapa en gemensam målbild, finns en risk för att det yrkesspecifika



35

hamnar i skymundan. Här anser vi att det finns en paradox. Hur upprätthåller man sin

yrkesidentitet samtidigt som man har en tät samverkan med andra yrkeskategorier?

Respondenternas beskrivningar tyder på att då man ser nyttan med samverkansparternas olika

funktioner ser man även vikten av sitt eget arbete.

Resultatet visar att samverkansparterna har en positiv syn på att de fyller olika funktioner

(jmf. Edvall Malm 2012). Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv kan detta ses som ett uttryck

för att vardera parts roll är tydligt definierad inom systemet. Vi tolkar det som att den roll som

vardera part fyller i systemet har formats utifrån vad de andra parterna kan tillföra. Detta kan

man till exempel se i Polis 2:s uttalande om att fältsekreterarnas arbete innebär en avlastning

för honom. Genom att verka inom ett system kan de täcka av hela det område de vill arbete

med, en person kan inte göra detta själv. Fältsekreterarna, polisen och socialsekreterarna kan

beskrivas som olika subsystem med olika funktioner med skilda förhållningssätt till

omvärlden. Genom att de inbördes parterna differentierar sina roller gentemot varandra, så

framstår systemet som mindre enhetligt för omvärlden. Respondenterna uppger dock att

fältsekreterarnas roll är otydlig för ungdomen. Således blir det, trots differentieringen, i vissa

fall inte tydligt för omvärlden vilka skilda funktioner de har. Samverkansgruppen blir ett

forum där parterna kan få en förståelse för varandras situation och perspektiv, som i sin tur

blir en del av föreställningsvärlden. Genom den interaktion som sker i samverkan skapas

likheter i föreställningsvärlden. Människor förändras utifrån situation, det ligger en tonvikt på

aktivitet. Vardera samverkanspart förändras utifrån vilken samverkan den befinner sig i. I den

studerade samverkan har de en funktion som ska fungera i detta sammanhang. I andra

sammanhang kan deras roll te sig annorlunda.

Respondenterna har en föreställning om att ungdomarna i det aktuella området ibland har en

negativ attityd gentemot vuxna och myndigheter. Fältsekreterarna upplever att det finns en

risk för att de genom en tät samverkan kan bli för starkt förknippade med framför allt polisen.

I SOU 2003:99 beskriver socialsekreterare på liknande sätt att ett samarbete med polisen

riskerade att försvåra det relationsskapande arbetet med ungdomar. Det verkar som att om

omvärlden har en avig syn på någon del av systemet, så påverkar detta hela systemet. I

Anderssons (2010) undersökning av studiecirklar kring fältarbete framkommer det att

fältarbetarna i många fall arbetar med en grupp som har dåliga erfarenheter och en dålig bild

av myndigheter. Anderssons studie visar att fältarbetarnas arbete till stor del handlar om att

förmedla ett förtroende för myndigheter. Detta är även något som framkommer i vår studie.

Fältsekreterarna beskriver att de tar ett ansvar för att förmedla en positiv bild av andra

samhällsaktörer. Detta i syfte att ungdomarna i området ska få en fungerande relation till polis

och socialtjänst samt för att deras stöd ska bli mer tillgängligt för ungdomarna.

Fältsekreterarna arbetar för att skapa en positiv inställning till hela systemet. Om en del av

systemet har en svårarbetad relation till ungdomarna, så skapas det hinder för de andra

parterna i systemet och systemet blir inte heller fullt funktionellt om de inte kan möta sin

målgrupp. En tolkning är att detta hör samman med systemförnuftet, det vill säga vilka

processer som leder fram till att systemet kan betrakta sig självt som meningsfullt.

Fältsekreterarna kan själva dra nytta av att de arbetar med att minska myndighetsskepsisen.



36

I studien framkommer att fältsekreterarnas funktion för polisen och socialtjänsten ofta är att

ge lägesrapporter och informera dem om vad som händer i området. Fältsekreterarna kan även

ha användning av ett informationsutbyte med polisen och socialtjänsten i sitt arbete. En av

fältsekreterarna beskriver detta som ” ”. Ingen av respondenterna uppger att

informationsutbytet skulle vara något negativt. Fältsekreterarna nämner inte att deras arbete

direkt begränsas av att de är informationsutlämnare till polis och socialtjänst. Såväl

Andersson (2010) som Edvall Malm (2012) menar att fältarbetare förväntas lämna

lägesrapporter till socialtjänsten. Detta riskerar att inskränka på fältarbetarnas huvudsakliga

syfte, att vara ett vuxet stöd för ungdomar. Den studerade fältverksamheten är en del av ett

samverkansprojekt. Respondenterna uppger att en del av samverkan är lägesrapporter.

Därmed uppfattar vi det som att informationsutbytet är en förutsättning för samverkan och att

det har varit så från start. Om informationsutbytet inte var en del av fältsekreterarnas arbete

skulle vi ställa oss frågande till i vilken utsträckning de skulle kunna tillföra något till de

andra samverkanspartnerna. Fältsekreterarna skulle ha en begränsad funktion för systemet och

därmed skulle de inte kunna vara en del av det. Å andra sidan ser vi i enlighet med

Andersson, B. (2005) risker med att informationsutbytet leder till att ungdomen tror att

fältsekreterarna delar all information med andra myndigheter, vilket skulle kunna påverka

relationen negativt. En fältsekreterare tar även upp risken med att ungdomar tror att

fältsekreterarna berättar allt för polisen.

Vår tolkning är att fältsekreterarna och polisen i yttre tjänst (Polis 2) har en välutvecklad

samverkan. I Edvall Malms (2012) studie framkommer att en god samverkan mellan polis i

yttre tjänst och fältsekreterare kan bero på att de arbetar i liknande miljöer. Vi tror att detta

även gäller för vår studie. Fältsekreterarna och Polis 2 arbetar i liknande miljöer och kommer

i många fall i kontakt med ungdomar genom ett uppsökande arbete. Det finns ett utrymme för

att skapa en förståelse för varandras arbete. Genom att vistas i samma kontext kommer deras

föreställningsvärld att likna varandra. För att applicera en systemteoretisk syn på denna

samverkan skulle man kunna betrakta polisen och fältsekreterarna som ett subsystem inom

samverkanssystemet. Genom den täta kontakten de har kan de bygga upp ett system som

delvis är avskilt från de andra och med en annan funktion.

Såväl Edvall Malm (2012) som Henningsen m.fl. (2008) beskriver att fältarbetare kan få en

roll som samordnare eller som medlare mellan samverkansparter. I vår studie framkommer

inte någon sådan bild av fältsekreterarna. Fältsekreterarna nämner visserligen att de ibland

kan informera polisen om socialtjänstens verksamhet. I övrigt beskrivs fältsekretererana som

en likvärdig aktör och det framhålls att alla parter har ett lika stort ansvar för att en samverkan

ska fungera. Vi ser detta som ett uttryck för att polisen och socialsekreterarna ser på

fältsekreterarna som en del utav ett av de system som de ingår i. Det lyfts även fram att

socialtjänsten och polisen redan har en väletablerad samverkan, som i många fall redan

fungerar bra. Vi tror att det är möjligt att fältsekreterare kan få en samordnande funktion i mer

ostabila organisationer, där samverkan mellan polis och socialtjänst inte är lika etablerad som

den tycks vara i Gottsunda/Valsätra.

Resultatet visar att sekretessen framstår som ett hinder för samverkan, då den hindrar

informationsutbytet. I SOU 2003:99 beskrivs en liknande bild när polis och socialtjänst



37

intervjuas (SOU 2003:99). Enligt 8 kap. 1§ Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

(OSL) får sekretessbelagda uppgifter i regel inte röjas för andra myndigheter eller enskilda.

Ett undantag från sekretessbestämmelserna kan göras om den enskilde har gett sitt samtycke,

vilket framgår i 10 kap. 1§ OSL. När en ungdom är aktuell i SSP så kan parterna samverka

och utbyta information om samtycke har inhämtats. I annat fall råder sekretess mellan

myndigheterna. Genom att sekretessen upplevs som ett hinder anser vi att det är synnerligen

angeläget att samverkansparterna inhämtar samtycke för att kunna möta ungdomens behov av

stöd.

6.3 Begränsningar

Metodvalet ledde till att frågeställningarna kunde besvaras. För att säkerställa att resultaten

var riktiga kunde intervjuerna ha kompletterats med exempelvis enkäter besvarade av andra

respondenter, en metodtriangulering kunde ha gjorts om vi hade haft mer tid (Jacobsen 2007).

Studiens resultat är bundet till en specifik kontext och personer, därav kan vi inte uttala oss

om huruvida dessa resultat även är giltiga i andra sammanhang.

Med bakgrund i valet av teorier, systemteori och symbolisk interaktionism, kunde

gruppintervjuer ha genomförts då vi betraktar respondenterna som ett gemensamt system.

Genom detta hade vi kunnat få flera perspektiv på samverkan som vi kan ha missat då vi

använde individuella intervjuer. Gruppintervjuer medför dock en del nackdelar. Bland annat

spelar grupprocessen en avgörande roll för utfallet och det finns en risk för att det uppstår

maktasymmetrier mellan intervjudeltagarna (Jacobsen 2007).

Det finns ett antal begränsningar med urvalet. En begränsning finns i att samverkan mellan

samtliga aktörer har pågått under en kort tid. Den positiva bild de ger av varandra kan vara en

effekt av att de ingår i ett nystartat projekt och ännu inte hunnit få så många negativa

erfarenheter. Flera av respondenterna har haft ett intresse av just denna specifika samverkan,

vilket kan ha påverkat vad de valde att berätta.

Genom vår utbildning och erfarenhet har vi en relativt bra bild av socialtjänstens och

fältsekreterarnas arbete. Däremot har vi en begränsad kunskap kring polisens arbete. Detta

kan ha medfört att vi haft svårigheter med att se helheten i polisens arbete, till exempel kan vi

ha missat att ställa vissa uppföljande frågor under intervjuerna.

6.4 Slutsats

Sammanfattningsvis visar resultatet att:

Vad respondenterna upplever som viktigt i samverkan:

Gemensam samsyn, det vill säga att det finns en konsensus i synen på det arbete som

utförs. Samsyn kan skapas utifrån skilda perspektiv som kompletterar varandra

Samverkansaktörerna bör fylla olika funktioner i arbetsgruppen och komplettera

varandra när det behövs

Goda relationer gynnar samverkansgruppen



38

Polisernas och socialsekreterarnas erfarenheter av fältsekreterarna i sitt ungdomsinriktade

arbete:

Fältsekreterarna bidrar genom att ha ett informationsutbyte med de professionella. De

betraktas som myndigheternas ögon utåt, som kan observera området och på så sätt

bidra med viktig information

Fältsekreterarna arbetar med att skapa ett förtroende mellan ungdomar och

myndigheter

Fältsekreterarna kan fylla andra funktioner än vad polisen och socialsekreterarna kan

Fältsekreterarna är en förebyggande aktör i området

Även om delar av studiens resultat bekräftar tidigare forskning på området, skiljer det sig

även i vissa avseenden. Tidigare undersökningar har visat att det kan uppstå hinder i

samverkan när berörda parter verkar utifrån skilda perspektiv (Stigsdotter Ekberg 2010). I

denna studie tycks skilda perspektiv snarare medföra fördelar i form av ett mer nyanserat

arbete. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv kan detta ses som ett uttryck för att det är av

vikt att fylla olika funktioner. Genom detta skapas möjligheter att möta omvärldens komplexa

behov. I samverkan skapas även en grund för att förstå varandras arbeten.

Forskning visar att det kan uppstå en maktasymmetri mellan yrkesgrupper (Forkby & Larsen

2005; Jordevik & Hällgren 2005; SOU 2003). Detta framkommer dock inte i vår studie. Det

är möjligt att andra representanter från polis och socialtjänst, som inte vi har intervjuat,

upplever en maktasymmetri mellan yrkesgrupperna. Särskilt intressant att lyfta fram är att vi

uppfattade det som att fältsekreterarna och polisen i yttre tjänst hade ett välfungerande

samarbete. I realiteten är det kanske inte organisationstillhörighet som förenar parterna? Det

handlar kanske snarare om att man har funnit ett gemensamt mål och tillvägagångssätt att

arbeta utifrån.

Det som framkommit i studien är att fältsekreterarna främst kompletterar poliserna och

socialsekreterarna i deras ungdomsinriktade arbete. Detta kan de göra genom sitt

informationsutbyte med dessa aktörer och genom att de arbetar förtroendeskapande gentemot

ungdomarna. Vår uppfattning är att fältsekreterarnas funktion inte kan ersättas av poliserna

och socialsekreterarna. Fältsekreterarna kan få tillträde till miljöer och bli mottagna på ett

annat sätt än vad de andra aktörerna skulle bli.

6.5 Implikationer för framtida forskning

Studien har klargjort ett antal frågor inom kunskapsfältet, men den har också väckt nya frågor.

Något som inte framkommit i denna studie är vad fältsekreterarna har för betydelse för andra

aktörer än polis och socialtjänst, som exempelvis skola. Fältsekreterarnas verksamhet riktar

sig även till skolan, därav skulle det vara intressant att undersöka vad de har för funktion för

denna aktör.

Något som inte har rymts inom denna uppsats är ett brukarperspektiv på fältsekreterarnas

funktion. Detta är något som de professionella i studien har efterfrågat. Ett brukarperspektiv

skulle innebära att man får en förstahandskälla ur en annan synvinkel (Jacobsen 2007) Ur ett

ungdomsperspektiv skulle det vara intressant att veta om de ser någon nytta med att flera



39

professionella arbetar tätt tillsammans i en samverkan. I Stigsdotter Ekbergs (2010)

avhandling framkommer att ungdomarna vill mötas av en samsyn från de professionella som

är inblandade. I vår studie beskriver respondenterna samverkan mellan myndigheter som

något positivt och att samverkan ofta kan vara till nytta för de ungdomar och familjer som

deras arbete riktas mot. Märker ungdomar och familjer av att flera aktörer samverkar? Blir

samhällets stöd och hjälp mer tillgängligt för dem när centrala samhällsaktörer samverkar?

Som tidigare nämnts om metodens begränsningar i avsnittet Metod (4.1) är resultatet svårt att

generalisera. Detta kan överbryggas genom att göra flera jämförande studier inom området

(Jacobsen 2007). Genom en komparativ studie skulle man kunna urskilja fler perspektiv på

vad fältsekreterare spelare för roll för andra yrkeskategorier samt vad som är väsentligt i en

samverkansgrupp. Det hade varit intressant att studera organisationernas struktur och

applicera ett organisationsteoretiskt perspektiv. Hur påverkas samverkan av parternas

respektive organisationer?

6.6 Implikationer för praktik

Vår förhoppning är att denna studie har varit till gagn för respondenterna. Vi vill att de som

läser denna studie får en förståelse för de komplexa samverkanssystem som krävs för att möta

omvärldens behov. Det framstår som viktigt att ta till vara på vardera samverkansparts

funktion. Att arbeta i liknande miljöer tillsammans tycks stärka samverkan. Vi håller med

socialsekreteraren som uttryckte att det vore till nytta för dem som yrkespersoner och för

ungdomarna om de gavs tillfälle att utföra uppsökande arbete. Detta är dock en fråga som kan

handla om resurser och organisationsstruktur.

Problemet med att fältsekreterarnas yrkesroll missförstås kan minskas. Vi tror att det vore bra

om fältsekreterarna, förutom att informera om sin yrkesroll, även informerade om hur denna

skiljer sig från andras. Genom att informera om hur samverkan med andra aktörer ser ut, och i

vilken utsträckning denna sker, skulle de kunna minska risken för att ungdomen mister sitt

förtroende för fältsekreterarna.



40

Källhänvisning

Böcker

Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Liber: Malmö.

Ander, B. (2005) ”Att komma för tidigt – förebyggande ungdomsarbete” i Ander, B.,

Andersson, M., Jordevik, K. & Leisti, A. (red.) (2005) Möten i mellanrummet – socialt

förebyggande arbete med ungdomar. Förlagshuset Gothia AB: Stockholm.

Andersson, B. (2005) ” Fältarbetet – en brokig kontinuitet” i Ander, B., Andersson, M.,

Jordevik, K. & Leisti, A. (red.) (2005) Möten i mellanrummet – socialt förebyggande arbete

med ungdomar. Förlagshuset Gothia AB: Stockholm.

Andersson, M. (2005) ”Trötta fötter och svåra frågor – uppsökande arbete bland ungdomar” i

Ander, B., Andersson, M., Jordevik, K. & Leisti, A. (red.) (2005) Möten i mellanrummet –

socialt förebyggande arbete med ungdomar. Förlagshuset Gothia AB: Stockholm.

Andresen, R. och Jensen, S,E. (2002) ”Från individfokusering till systemfokusering på

problembeteende i skolan” i Andresen, R. (red) (2002) Sociala nätverk, grupper och

organisationer – praktiskt arbete och teoretisk reflexion. Natur och kultur: Stockholm.

Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö.

Jacobsen, D. I. (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till

samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Studentlitteratur: Lund.

Jordevik, K. & Hällgren, C. (2005) ”Samverkan för ungdomars skull – bra, men inte helt

enkelt!” i Ander, B., Andersson, M., Jordevik, K. & Leisti, A. (red) (2005) Möten i

mellanrummet – socialt förebyggande arbete med ungdomar. Förlagshuset Gothia AB:

Stockholm.

Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund.

Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn.

Forskningsmetoder och resultat. Centrum för utvärdering av socialt arbete och Gothia Förlag:

Stockholm.

Moe, S. (1996) Sociologisk betraktelse. En introduktion till systemteori. Studentlitteratur:

Lund.

Payne, M. (2005) Modern teoribildning i socialt arbete. Natur och kultur: Stockholm.

Trost, J. & Levin, I. (2004) Att förstå vardagen – med ett symboliskt interaktionistiskt

perspektiv. Studentlitteratur: Lund.

Artiklar och forskningsrapporter

Andersson, B. (2011) Finding ways to the hard to reach - considerations on the content and

concept of outreach work. European Journal of Social Work 2011; 1-16.



41

Andersson, B. (2010) Erfarenheter av uppsökande arbete med vuxna och unga vuxna. En

rapport baserad på fem forskningscirklar om uppsökande arbete. Rapport 6:2010. FoU i

Väst/GR: Göteborg.

Forby, T. & Larsen, T. (2005) Katalysatormodellen i brottspreventiv samverkan.

Utvärderingar av Ung och Trygg i Göteborgs första fas. FoU i Väst: Göteborg.

Henningsen, E., Gotaas, N. & Feiring, M. (2008) Møter med ungdom i velferdsstatens

frontlinje. Arbeidsmetoder, samarbeid og dokumentasjonspraksis i oppsøkende

ungdomsarbeid. Norsk institutt for by- og regionforskning: Oslo.

Horwath, J. & Morrison, T. (2007) C ’

services: Critical issues and key ingredients. Child Abuse & Neglect 2007;31: 55-69.

Riksförbundet för fältarbete (2010) Fältarbete och Forskning – En sammanställning av

forskning som gjorts på fältarbete i Sverige. RiF Rapport 2010:1. Riksförbundet för

fältarbete.

Avhandlingar

Edvall Malm, D. (2012) Det socio-polisiära handlingsnätet: Om kopplingar mellan polis och

socialtjänst kring ungdomars kriminalitet och missbruk. Institutionen för socialt arbete, Umeå

Universitet: Umeå.

Stigsdotter Ekberg, M. (2010) Dom kallar oss värstingar - e i mötet med

skola, socialtjänst och polis. Linnaeus University Dissertations Nr 25/2010: Kalmar/Växjö.

Offentligt tryck

Polislag (1984:387).

Regeringens proposition 1979/80:1 om socialtjänsten.

Statens offentliga utredningar (2003) Sekretessen mellan och inom myndigheter. SOU

2003:99.

Socialnämnden för barn och unga i Uppsala (2010) Sammanträdesprotokoll 2010-12-15.

Socialtjänstlag (2001:453).

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).

Elektronisk resurs

Nationalencyklopedin 7 november 2012.

http://www.ne.se/sve/samverka?i_h_word=samverka

Nationalencyklopedin 7 november 2012.

http://www.ne.se/sve/samarbeta?i_h_word=samarbeta

http://www.ne.se/sve/samverka?i_h_word=samverka

http://www.ne.se/sve/samarbeta?i_h_word=samarbeta



42

Uppsala kommun Lokala Brottsförebyggande rådet (Brå) Uppsala 12 december 2012.

http://www.uppsala.se/Kommunpolitik/Trygghet-sakerhet--

kris/Brottsforebyggande/Brottsforebyggande-rad/

Uppsala kommun Nyheter, Socialtjänst, polis och skola bildar lokal grupp i Gottsunda, 12

december 2012.

http://www.uppsala.se/Nyhetsarkiv/Nyheter-Boende-miljo-trafik/Socialtjanst-polis-och-skola-

bildar-lokal-grupp-i-Gottsunda/

http://www.uppsala.se/Kommunpolitik/Trygghet-sakerhet--kris/Brottsforebyggande/Brottsforebyggande-rad/

http://www.uppsala.se/Kommunpolitik/Trygghet-sakerhet--kris/Brottsforebyggande/Brottsforebyggande-rad/

http://www.uppsala.se/Nyhetsarkiv/Nyheter-Boende-miljo-trafik/Socialtjanst-polis-och-skola-bildar-lokal-grupp-i-Gottsunda/

http://www.uppsala.se/Nyhetsarkiv/Nyheter-Boende-miljo-trafik/Socialtjanst-polis-och-skola-bildar-lokal-grupp-i-Gottsunda/



43

Bilaga 1: Informationsbrev

Informationsbrev

Du har tidigare tillfrågats om att delta i denna studie. Ditt deltagande är frivilligt och du kan

avbryta när som helst utan närmare motiveringar. Det är frivilligt att svara på de frågor vi

ställer, därmed kan du välja att hoppa över att svara på vissa frågor eller ångra dina svar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fältsekreterarnas närvaro i området påverkar

polisen och socialtjänsten i det ungdomsinriktade arbetet. Ett led i detta är att även undersöka

hur samverkan mellan dessa olika aktörer ser ut. Vi vill genomföra denna studie då vi är

intresserade av samverkan kring ungdomsfrågor och vi tycker att detta är ett viktigt ämne att

belysa. I undersökningen deltar fem respondenter; polis, socialtjänst och fältsekreterare. Du

har valts ut då du har anknytning till fältverksamheten.

Materialet behandlas konfidentiellt. Endast vi som genomför intervjuerna och vår handledare

har tillgång till det insamlade materialet. Detta material kommer sedan att bearbetas och vi

kommer att försöka hålla deltagarna anonyma i den mån det går. Vi kan dock inte garantera

full anonymitet då vi skriver om ett specifikt område. Du kommer att benämnas utifrån din

yrkestitel, och inte utifrån ditt namn. När uppsatsen är färdig kommer allt analysmaterial att

förstöras.

Undersökningen kommer att presenteras i form av en C-uppsats vid Uppsala Universitet. Du

har rätt att ta del av den färdiga uppsatsen, om du vill kan vi skicka den till dig.

Intervjun kommer att ta ungefär en timme.

Har du några synpunkter eller funderingar så hör gärna av dig till oss!

Uppsala 2012-11-22/23/27

Studenter:

Clara Jacobsson Kerstin Smedborn Nyström

070 57 85 367 073 81 67 211

[email protected] [email protected]

………………………………. ……………………………….

Clara Jacobsson Kerstin Smedborn Nyström

Handledare:

Christina Nehlin Gordh

018 - 611 20 34

[email protected]

mailto:[email protected]





44

Bilaga 2: Intervjuguide

Intervjuguide

Syfte

(Presentation av uppsatsens syfte och frågeställning)

De som kommer att intervjuas är polis, fältsekreterare och socialsekreterare.

Intervjun kommer att ta upp till en timme.

Konfidentialitet

I rapporten kommer du att vara anonym, men vi kan inte garantera fullständig anonymitet då det är ett

specifikt ämne vi skriver om. Vi kommer dock inte nämna området vid namn.

Rätt att avbryta

Du kan när som helst avbryta intervjun, och om det är någon fråga du inte vill svara på hoppar vi

självklart över den.

Samtycke till bandupptagning

Är det okej om vi spelar in intervjun?

Vi kommer att föra lite anteckningar som ett stöd under intervjun, men i rapporten kommer vi använda

det inspelade materialet.

Frågor till polis/socialsekreterare

Arbetsuppgifter

- Vilken är din position i organisationen?

- Vilka är dina övergripande arbetsuppgifter?

- Hur länge har du arbetat i området?

- Hur arbetar du med ungdomar?

- Hur skulle du beskriva de ungdomar du arbetar med?

- Hur arbetar du för att skapa en god relation till ungdomar?

- Är det något du upplever som särskilt utmanande i ungdomsarbetet?

Samverkan

- Vad är samverkan för dig?

- Vad uppfattar du som viktigt i samverkansarbete gällande ungdomar?

- Uppfattar du att olika yrkesgrupper pratar om de ungdomar ni arbetar med på lika eller olika sätt?

- Hur skulle du vilja att samverkan såg ut?

Samverkan med fältsekreterare

- I vilka sammanhang möter du fältsekreterarna? Kan du ge exempel?

- Vad har fältsekreterarna för funktion i ditt arbete?

- Påverkar fältsekreterarna ditt ungdomsinriktade arbete?

- Påverkar fältsekreterarna din relation till ungdomar i området?

- Vilka fördelar medför samverkan med fältsekreterarna i ditt ungdomsinriktade arbete?

- Vilka begränsningar medför samverkan med fältsekreterarna i ditt ungdomsinriktade arbete?

- Har ditt arbete med ungdomar ändrats sedan fältprojektet startade?

Samverkansrelationer

- Hur tycker du att samverkan/relationen med fältsekreterare fungerar?

- Hur tycker du att samverkan/relationen med polis/socialsekreterarna fungerar?



45

- Har fältsekreterarnas arbete inverkan på hur du samverkar/relationen med andra myndigheter?

Hur?

I mån av tid - Sammanfattning av intervjun

Några frågor/Övrigt att tillägga?

Frågor till Fältsekreterare

Arbetsuppgifter

- Vilken är din position i organisationen?

- Vilka är dina övergripande arbetsuppgifter?

- Hur länge har du arbetat i området?

- Hur arbetar du med ungdomar?

- Hur skulle du beskriva de ungdomar du arbetar med?

- Hur arbetar du för att skapa en god relation till ungdomar?

- Är det något du upplever som särskilt utmanande i ungdomsarbetet?

Samverkan

- Vad är samverkan för dig?

- Vad uppfattar du som viktigt i samverkansarbete gällande ungdomar?

- Uppfattar du att olika yrkesgrupper pratar om de ungdomar ni arbetar med på lika eller olika sätt?

- Hur skulle du vilja att samverkan såg ut?

Samverkan med polis

- I vilka sammanhang möter du polisen? Kan du ge exempel?

- Vad har polisen för funktion i ditt arbete?

- Påverkar polisen ditt ungdomsinriktade arbete?

- Påverkar polisen din relation till ungdomar i området?

- Vilka fördelar medför samverkan med polisen i ditt ungdomsinriktade arbete?

- Vilka begränsningar medför samverkan med polisen i ditt ungdomsinriktade arbete?

Samverkan med socialtjänst

- I vilka sammanhang möter du socialtjänsten? Kan du ge exempel?

- Vad har socialtjänsten för funktion i ditt arbete?

- Påverkar socialsekreterarna ditt ungdomsinriktade arbete?

- Påverkar socialsekreterarna din relation till ungdomar i området?

- Vilka fördelar medför samverkan med socialsekreterarna i ditt ungdomsinriktade arbete?

- Vilka begränsningar medför samverkan med socialsekreterarna i ditt ungdomsinriktade arbete?

Samverkansrelationer

- Hur tycker du att samverkan/relationen med polisen fungerar?

- Hur tycker du att samverkan/relationen med socialsekreterarna fungerar?

- Tror du att du påverkar samverkan/relationen mellan polisen och socialsekreterarna? Hur?

I mån av tid - Sammanfattning av intervjun

Några frågor/Övrigt att tillägga?



46

Bilaga 3: Exempel på kodning

Transkription Kod Kategori Tema

”När det blir lite

verkstad kring

ungdomar”

Faktiskt handlande Samverkansbegreppet Samverkan i

allmänhet

”D vara vem som

helst”

Vem som helst Målgrupp Ungdomsarbete

”J

”

Allas ansvar Fältsekreterarnas

påverkan på

samverkan

Samverkan mellan

fältsekreterare, polis

och socialsekreterare

”M vi

har givit dom ett gott

…”

Bemötande Relationsskapande Ungdomsarbete

”S

väldigt sårbart och

”

Resurser Organisatoriskt Samverkan mellan

fältsekreterare, polis

och socialsekreterare

fältsekreterare i samverkan - diva portal589555/fulltext01.pdfatt samverkan mellan socialtjänst...

Documents