FOKUSÖRESUNDN R 6 · 2 0 1 0 N Y T T O M Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Avtal om social - försäkring dröjer Var sjunde pendlare har sagt nej till extraarbete,

eftersom besvärliga regler gör det omöjligt att

arbeta i Danmark och Sverige samtidigt. Den danska

regeringen drar ut på tiden med svaret, låter kritiken

från den svenska sidan.

Tema sid 4 – 7

400 entreprenörer till Øresund Business MeetingDet var fullt hus, då Øresundsbron i november

bjöd in till entreprenörsmöte som handlade om att

skapa affärsutbyte på tvärs över Öresund. Den goda

starten följs nu upp med en rad möten under 2011.

Sid 3

När unga danskar väljer att bli ”kärleks flyktingar” i Malmö, för att kringgå den nya skärpta danska utlänningslagen, så ger många samtidigt upp drömmen om Danmark.En undersökning bland danska kärleksflykt-ingar i Sverige visar att bara vartannat par vill flytta tillbaka till Danmark. Resten stannar i Malmö.

En av dem är advokaten Laura Riisgård, som nu flyttar till Malmö för att vara tillsammans med sin indiske man. Även om hon har fast jobb i Danmark och älskar sitt fädernesland, så ifrågasätter hon om det är värt att återvända.

Läs mer på sidorna 10 – 11

Malmö Arena laddar för folkfesten 8

Danmark får fördel av hemmaplan i Malmö 9

Max IV: Koloss på leråker 12

Stort mediefokus på jubiléet 14

Gästkrönika: Snart kan tio miljoner människor träffas 15

Øresundsbron önskar god jul med åtta kilometers julkedja 16

Danska kärleks-flyktingar stannar i Malmö

2 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

Få Fokus Öresund med posten eller via mailSkriv ett mail till oss på

redaktionen@oresundsbron.com

med den adress som du vill ha

tidningen skickad till. Vi skickar

både med post och per mail,

om du så önskar.

Redaktion:Karsten Østergaard Nielsen (redaktör)Sanna Holmqvist (pressansvarig)Jacob VestergaardBritt AndresenJesper Skjønnemand

Detta och tidigare nyhetsbrev kan även läsas på www.oresundsbron.com

Fokus Öresund8. årgångNr 6, december 2010

ISSN: 1600-972X

Øresundsbro KonsortietBox 42 78S-203 14 MalmöTel. 040-676 60 00

redaktionen@oresundsbron.com

Design: BGRAPHICTryck: KLS Grafisk Hus, KöpenhamnTryckt upplaga: cirka 8.000 exInternet: cirka 17.000 abonnenter

Ansvarig utgivare:Caroline Ullman-Hammer

Det är knappt man tror att det är sant, att det här året går mot sitt slut; jubileumsåret! Som vi förberedde, planerade, organiserade och gladde oss åt, som svischade förbi och som nu alltså, oåterkalleligen, har kommit till sin ände.

Hela regionen har firat och vilken fest det varit! Med mat, konst, utställningar, böcker, musik, seglingstävling, massor av andra event och inte minst en gigantisk mediebevakning. Den läser du om i det här numret av Fokus Öresund.

Det starkaste intryck jag bär med mig av jubilé-et är människornas engagemang. De vanliga människorna, öresundsmedborgarna, som firat, deltagit och frikostigt berättat i medier om sina liv i den fantastiska region de lever i. Det är deras entusiasm som burit hela firandet. Utan dem hade det heller inte funnits något

att fira. Det är de som är integrationen, fram-tiden och det är de som skapar möjligheterna. Vi kan bygga en bro, men det är de resande över den som ger den betydelse.

För oss på bron har det framför allt varit Broloppet och 1 juli som varit de två stora projekten. Synen när de 30.000 löparna kom vällande fram över bron ska jag sent glömma. Inte heller bilden av de tusentals människor som samlats längs strandkanten med facklor i händerna på kvällen den 1 juli. Då gick en rysning längs ryggraden i sommarnatten.

Vi kommer aldrig fira Öresundsregionen 10 år igen. Vilken tur att vi då gjorde det så rejält och med sådan glans! Nu tar vi sikte på de nästa tio åren.

Sanna Holmqvist, pressansvarig sho@oresundsbron.com

Vilken fest det varit!

Kort om Öresundsregionen

… men Citytunneln kan bli dyr för pendlareMed öppningen av den nya

Citytunneln kan pendlare komma

fortare till och från arbetet. Men

enligt Sydsvenskan kan det bli en

dyr affär. De allra flesta pendlare

har ställt bilen vid Svågertorp, där

en dags parkering kostar 70 SEK.

När Svågertorp nu läggs ner ska

pendlarna i stället parkera vid

Hyllie och där kostar parkeringen

105–120 SEK om dagen. Därmed

försvinner den största delen

av det man sparar på att ta tåget

i stället för bilen – och är man två

i bilen lönar det sig mer att ta

bilen över bron.

Citytunneln öppen för kunder…En hektiskt dag var det för den

svenske kungen när Citytunneln

i Malmö skulle invigas. I själva

verket var det tre invigningar.

En för tunneln, som skedde ovan

jord på utomhusscenen, där

en stor show precis genomförts

framför tusentals åskådare.

Sedan skulle det klippas band vid

de båda nya stationerna Triangeln

och Hyllie. Kungen klippte till och

från och med den 12 december

går tågen reguljärt genom den

nya tunneln.

Foto: Klas Andersson, Citytunneln.

Fler svenskar får danska jobbÄven om det har varit finanskris

och uppsägningar i Danmark, så

fortsätter antalet svenskar att öka

på den danska arbetsmarknaden,

skriver Berlingske Business. Mel-

lan 2008 och 2009 ökade antalet

självdeklarationer som skickades

från Danmark till Sverige från

26.000 till 33.000, vilket är

en ökning med 27 procent. Enligt

Dansk Erhverv är danskarna nöjda

med sina svenska anställda som

håller tiderna, är flexibla och vär-

desätter det danska arbetet med

färre arbetstimmar och högre lön.

Ny avgift kan göra Öresundståget 40 procent dyrareDet svenska Trafikverket har

föreslagit att den totala avgiften

för att köra över Øresundsbron

ska höjas från 36 miljoner SEK till

165 miljoner SEK. Om förslaget

godkänns av den svenska staten,

så stiger den årliga avgiften för

Öresundståget med flera tusen

procent. Enligt den svenska

nyhetsbyrån TT kommer passage-

rarna att märka avgiften i form

av 40 procent dyrare tågbiljetter.

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 3

Det var en ganska grå och kulen november-eftermiddag, men Luftkastellet i Malmö var fullt av glada miner. Här hade 400 företagare och entreprenörer samlats för att delta i det allra första Øresund Business Meeting, som Øresundsbron tillsammans med en rad sam-arbetspartners anordnat. Syftet är att skapa ett forum för verksamheter som vill utveckla sig på andra sidan Öresund. Att det finns ett stort intresse för att ta steget över sundet var inte att ta miste på.

– Jag har redan kontakter på den danska sidan, men det var intressant att få mer information om till exempel kulturskillnader. Jag tror att det kanske kan vara lättare att hitta riskkapital i Danmark, funderade Håkan Karnerfors från Polymers Unlimited i Helsing-borg.

3,6 miljoner människor bor i regionen och här finns 250.000 företag, betonade Øresundsbrons försäljningschef Fredrik Jenfjord i sitt öppningstal.

– Snacka om möjligheter att göra affärer, sa han entusiastiskt.

Kulturskillnader innebär möjligheter

En av talarna var konstnärinnan Marie Louise Kold. Hon är danska, men har bott i Sverige sedan hon var barn och följaktligen talar hon båda språken. Hon bedriver sin verksamhet på båda sidor sundet och har både svenska och danska kunder.

– Verksamheten blir stabilare när man finns på två marknader. Man blir mindre känslig för konjunkturer. Om ekonomin är svagare på den ena sidan, och kunderna minskar, så är den kanske starkare på andra, och så ökar kund-erna där, sa hon i sitt föredrag.

Hon tycker inte man ska fokusera så mycket på eventuella skillnader mellan länderna.

– Det kan vara stor skillnad mellan olika kunder inom ett och samma land också, jag tycker inte det är så stor sak.

Fler av deltagarna var inne på samma linje.

– Jag tror att man ska dra fördel av skillnader-na. Ordet ”gränshinder” används alldeles för ofta, som om skillnaderna bara är problem. Men jag tycker man ska se dem som möjlig-heter, sa Ingela Bogren, projektledare vid IUC Skåne AB.

Flera möten 2011

I pauserna i programmet passade deltagarna på att mingla och ta kontakt med varandra. Det surrade av ivriga samtal från de runda ståborden. En av dem som sökte kontakt med likasinnade var Kurt Dax Heide från Vest-egnens Polerefirma i Taastrup.

– Jag är här för att lyssna och ta till mig av andras exempel och höra hur de löst pro-blemen. Jag vill gärna hitta folk här i vimlet som är i samma bransch som jag som jag kan prata vidare med, sa han.

Många av deltagarna var eniga om att sådana här arenor behövs, och även Øresundsbron vill följa upp denna första framgång för Øresund Business Meeting. Nu närmast kommer bron arrangera fyra frukostmöten, två på vardera sidan sundet, och nästa år hoppas man kunna arrangera ett lika välbesökt Business Meeting igen.

Av Sanna Ho lmqv is t , fo to : Peter Br inch

“Verksamheten blir stabilare när man opererar på två marknader”Skillnader kan omvandlas till möjligheter. Det var en av de lärdomar som deltagarna i Øresund Business Meeting fick sig tillgodo. Mötet, som var till för att inspirera företagare och entreprenörer som vill utveckla sin verksamhet på andra sidan Öresund, var så välbesökt att det nu följs upp av fler.

Det utbyttes både erfarenheter och visitkort då Øresund Business Meeting samlade 400 företagare och entre-prenörer till ett möte om hur man skapar affärer på tvärs över Öresund.

4 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

På det danska Arbetsmarknadsdepartementet lägger man i första hand skulden på det svenska valet, för att man inte nått längre med en lösning.

– Fram till Øresundsbrons 10-årsjubileum har vi haft bra diskussioner om hur vi ska se till att svenska och danska arbetstagare kan försäkra sig mot frånvaro på tvärs över sundet. Vi han inväntat det svenska valet och den danska departementschefen har därför nu skrivit till sin svenska kollega, för att fortsätta arbetet med att finna en lösning, försäkrar arbets-marknadsminister Inger Støjberg (V).

Oro för skatter

Den modell som de svenska myndigheterna har föreslagit går ut på att pendlare kan arbeta upp till 25 procent av sin arbetstid i landet där de bor, utan att det får konsekvenser för socialförsäkringen. De danska myndigheterna fruktar dock att ett sådant avtal kan leda till att många väljer att jobba deltid i Danmark för att ta mer arbete i Sverige och att den danska staten därmed går miste om skattepengar. Utöver det fruktar de danska myndigheterna att det blir ökade utgifter till socialförsäkring och att löntagare, som arbetar i både Danmark och Sverige, kommer att kunna få dubbelt skatteavdrag. Denna oro har också medverkat till att det ännu inte hittats någon lösning.

– Det stämmer att skatten har funnits med i bilden och vi ska nu ta reda på hur man ska väga in skattefrågorna som ett led i en samlad lösning. Vi fann ju 2007 en lösning som svenskarna inte kunde leva upp till. Vi ska nu vara extra grundliga för att finna en lösning som kan hålla på längre sikt, säger Inger Støjberg med hänvisning till det tidigare försla-get på en lösning om att det skulle vara lön-tagarens ansvar att betala den svenska arbets-givaravgiften.

Det var breda leenden, handskakningar och optimistiska uttalanden när svenska och danska ministrar möttes i somras med anled-ning av Øresundsbrons 10-årsjubileum. Bland annat talades det om att man snabbast möjligt skulle hitta en lösning på problemet med socialförsäkring för öresundspendlare. Det är nämligen praktiskt taget omöjligt att arbeta i både Sverige och Danmark som reglerna är nu.

Men det är ändå en lång väg kvar till ett avtal som löser problemet. För även om svenska myndigheter har utarbetat ett utkast till ett avtal, så har det ännu inte mötts med något annat än tystnad från de danska kollegorna.

– Vi har kommit med ett förslag till Danmark och den tidigare ministern för Nordiskt Sam-arbete har skrivit ett brev till de danska minist-rarna, där hon vädjade om att det nu skulle göras någonting åt saken. Vi är otåliga att komma vidare, men vi har ännu inte fått något svar, säger Ewa Björling (M), svensk handelsminister och minister för Nordiskt Samarbete.

Det svenska valet

Reglerna för socialförsäkring, som bland annat omfattar sjukpenning, pension och föräldrapenning, innebär att man blir socialt försäkrad om man tar en bisyssla i landet där man bor – oavsett hur många arbetstimmar det handlar om.

Det betyder att om en öresundspendlare, som arbetar i Danmark, tar ett deltidsjobb i Sverige, så får den danska arbetsgivaren betala en extra räkning på 25–30 procent av den anställdes inkomst till den svenska arbets-givaravgiften. Till det kommer den danska inkomstskatten. För att undgå denna skatte-fälla har många danska arbetsgivare förmått sina anställda att skriva under på att de inte kommer att jobba extra i ett annat land.

Regler för socialförsäkringArbetar man för olika arbets-

givare i Danmark och Sverige

blir man socialförsäkrad i landet

där man bor, oavsett hur många

arbetstimmar det handlar om

i det landet.

Det är särskilt ett problem

för öresundspendlare, som bor

i Sverige och arbetar i Danmark,

eftersom deras danska arbets-

givare ska betala den svenska

arbetsgivaravgiften på 25–30

procent av lönen.

De svenska myndigheterna har

föreslagit att det införs en regel

om att pendlare enbart skiftar

socialförsäkringstillhörighet om

man arbetar över 25 procent av

sin arbetstid i landet där man bor.

Tidigare har det varit ett problem

att hemarbete också ansågs

som arbete i landet där man har

sin bostadsort, men detta har nu

en EU-regel från maj 2010 ändrat

på. EU-reglerna kommer i fram-

tiden att utvidgas till att också

lösa problemet för pendlare med

arbetsgivare på bägge sidor av

Öresund, men det kan ta flera

år innan detta träder i kraft.

Därför blev de svenska och

danska ministrarna eniga om att

så snabbt som möjligt finna en

lösning på problemet. En lösning

som dock fortfarande låter vänta

på sig.

Av Lene B idst rup, fo to : Peter Br inch

Danska myndigheter fruktar att ett avtal om socialförsäkring för öresundspendlare kommer att bli en dyr affär för staten. Men det är bara en dålig ursäkt menar flera kritiker.

Avtal om socialförsäkring dröjer

Tema: Socialförsäkring

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 5

Pensionsstyrelsen har beräknat att cirka 3.000 människor kan förväntas utnyttja ett avtal som möjliggör arbete i både Danmark och Sverige, och att detta på lång sikt kan medföra utgifter på upp till 85 miljoner kronor om året för den danska staten. Pensions-styrelsen understryker dock att den beräk-ningen är förbunden med en viss osäkerhet.

Pendlare får Svarte Petter

Ole Stavad (S), den danska representanten i Nordiskt Gränshindersforum, är mycket upprörd över att dialogen mellan den danska och den svenska staten bidrar till att försena en lösning på löntagarnas problem.

– Jag tror inte att det är så mycket pengar som står på spel här, men oavsett hur mycket det är, så finns det ju redan stora ekonomiska överföringar mellan den danska och svenska staten, som beloppet bara ska räknas in i. Det är fullständigt oacceptabelt att de danska myndigheterna skickar Svarte Petter vidare till löntagarna och företagen, fastslår Ole Stavad och påpekar att det också finns stora ekono-miska vinster med en välfungerande arbets-marknad i Öresundsregionen.

– Det finns ingen god ursäkt för att inte lösa det här problemet. Den enda förklaringen är brist på vilja, sammanfattar Ole Stavad, som i flera år arbetat hårt för att skynda på en lösning.

Ser fram emot svar

Den svenska ministern för Nordiskt Samarbete menar att det är löntagarens möjlighet till fritt val av arbete som ska vara i fokus.

– Det handlar inte om att Danmark ska försaka någonting. Det handlar om att ge människor möjlighet att själva bestämma hur mycket och var de vill arbeta. Men det kräver först och främst att de danska och svenska myndig-heterna talar igenom det, säger Ewa Björling, som understryker att hon fortfarande ser fram emot att höra från sina danska kollegor.

En undersökning som Øresundsbron har gjort visar att 15 procent av öresundspendlarna har sagt nej till arbete på grund av reglerna för socialförsäkring, medan 25 procent skulle överväga att ta en bisyssla om reglerna ändras.

Läs mer om dem som fastnat i systemet på nästa sida

Der var stor enighet om gemensam front mot gränshindren, då sex svenska och sex danska ministrar samlades till ett ”öresundstopp-möte” kort efter Öresundsregionens 10-åriga födelsedag. Bort skulle alla regler som förhindrade fri rörlighet mellan Sverige och Danmark – och första punkt på dagordningen var reglerna för socialförsäkringen, som förhindrar pendlare att arbeta i båda länderna samtidigt. Reglerna skulle utredas ”snabbast möjligt”, men över ett halvår senare har man inte kommit någonstans och pendlare kämpar fortfarande med besvärliga regler för socialförsäkring. Anledningen är senfärdighet från den danska sidan, hävdar den svenska minis-tern för nordiskt samarbete, Ewa Björling (M), som ses här nedan.

6 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

– Alla våra svenska chaufförer har skrivit på ett avtal, annars får de ingen anställning, säger Jesper Nørgaard på transportföretaget J Nørgaard Petersen A/S i Taastrup.

Jesper Nørgaard och hans kollegor har i flera år aktivt sökt chaufförer från andra länder, däribland Sverige, eftersom den danska trans-portbranschen länge haft underskott på chauf-förer. Och han har mycket god erfarenhet av de svenska chaufförerna som han anser vara fantastiskt duktiga och serviceminded.

– Ingen har ifrågasatt att de måste skriva kontrakt, men jag känner till andra verksam-heter som inte vill anställa svenskar på grund av detta.

Drabbar var sjunde pendlare

De besvärliga reglerna drabbar många, enligt en undersökning från Øresundsbrons pendlar-panel. Här framkommer det att så mycket som var sjunde pendlare tackat nej till ett extraknäck på grund av reglerna.

– Det gynnar inte tanken om en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen och det inskränker EU:s regler om den fria rörligheten, fastslår Claes Håkansson, seniorrådgivare på Öresundskomiteen, en dansk-svensk politisk plattform.

Svenske Bo Larson är ett bra exempel på hur illa det kan vara. Han har fått ett heltidsarbete som butikschef i Danmark. Samtidigt jobbar han varannan helg som personlig assistent åt en tonårspojke i Sverige.

Bo Larson vill gärna fortsätta med sitt extra-arbete. Men det vill inte hans danska arbets-givare, eftersom arbetsgivaren då drabbas av ökade lönekostnader.

Företaget måste nämligen betala svensk arbetsgivaravgift på hela Bos intjänade danska inkomst. Då Bo tjänar 300.000 DKK om året som butikschef kommer den danske arbets-givaren att få betala in ca 75.000 DKK extra i arbetsgivaravgift till det svenska Skattever-ket. Dessutom kommer Bo att tillhöra det svenska socialförsäkringssystemet, vilket innebär att den danske arbetsgivaren måste förhålla sig till svenska socialförsäkringsregler vad gäller sjukdom, föräldraledighet, vård av barn osv. Reglerna om vård av barn finns dessutom inte i Danmark.

RegelverkGränshinder uppstår när två

länders lagstiftningar inte tar

hänsyn till gränsregionala

för hållanden. Därmed hämmas

utvecklingen av en gemensam

marknad och i förlängningen till-

växten i Öresundsregionen. Dessa

problem kan lösas av politiken

genom lagändringar och överens-

kommelser, eller av myndigheter

genom avtal.

Öresundskomiteens rapport

”33 hinder, utmaningar och

möjligheter”, där näringslivet,

arbetsgivarorganisationer och

privata rådgivningsbyråer deltagit

i rundabordssamtal, visar att soci-

alförsäkringstillhörigheten är det

viktigaste gränshindret att lösa.

I rapporten framgår hur enskilda

och företag drabbas av reglerna.

Ta del av rapporten på

www.oresundskomiteen.dk/public

Av Ka jsa Jacobsson, fo to : Peter Br inch

Svenskar som söker anställning i Danmark tvingas skriva på kontrakt om att inte ta ett extraknäck i Sverige. Detta för att den danske arbetsgivaren i så fall måste betala svensk arbetsgivar-avgift på inkomsten i Danmark. Socialförsäkringstillhörigheten är själva kärnan i problematiken.

Gränshinder gör extraknäck till förlustaffär

De svenska medarbetarna i Jesper Nørgaards firma har alla skrivit under ett avtal om att inte ta arbete i Sverige. Det är företaget tvunget att göra för att försäkra sig om att inte plötsligt tvingas betala en extra arbetsgivaravgift till de svenska myndigheterna.

Tema: Socialförsäkring

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 7

Claes Håkansson tycker det är hög tid att finna en lösning.

– Öresundsregionen har potential att bli en tillväxtregion. Och det är inte bara Öresunds-regionen som vinner på att lösa socialförsäk-ringsproblematiken, utan även nationalstaterna vinner på en ökad rörlighet över sundet, säger han.

Bo bestämmer sig för att undersöka om det finns några möjligheter till en lösning. Och det gör det via nya regler om skatteavdrag i Danmark. Men i så fall måste Bo förbinda sig att själv stå för den svenska arbetsgivar-avgiften för lönen i Danmark, vilket i slutändan skulle innebära att han förlorar pengar på att ha ett extraknäck.

Det största gränshindret

Exemplet Bo Larson är hämtat ur rapporten ”33 hinder, utmaningar och möjligheter” som tagits fram av Öresundskomiteen, där Claes Håkansson lett arbetet.

– Under åtta rundabordssamtal och ett antal intervjuer med näringslivet, arbetsgivarorgani-sationer och privata rådgivningsbyråer har vi diskuterat och identifierat vilka gränshinder som påverkar näringslivet i Öresundsregionen, säger han och fortsätter:

– I samtliga rundabordssamtal kom det fram att socialförsäkringstillhörigheten var det viktigaste gränshindret att lösa.

Öresundskomiteen tillsatte en arbetsgrupp med representanter från de danska och svenska myndigheterna på regional nivå, med särskilda kunskaper om gränshinderarbete. Förslag till lösning togs fram och godkändes av Öresundskomiteens verkställande utskott i september 2009.

Hög tid för lösning

Förra vintern beslöt sig den svenska regeringen för att höja ambitionsnivån för att lösa gränshindren mellan Sverige och dess grannländer. Den grupp som arbetat med frågorna skulle ha presenterat sina förslag när regeringarna möttes den 15 juni i samband med Øresundsbrons tioårsjubileum, men efter-som danska sidan inte var helt övertygad blev det inte aktuellt.

Claes Håkansson från Öresundskomiteen har lett arbetet med rapporten ”33 hinder, utma-ningar och möjligheter” i Öresundsregionen tillsammans med en rad företag, organisationer och råd givare. Alla var överens om att socialförsäkringsproblematiken var det viktigaste gränshindret att lösa.

8 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

Malmö Arena går i väntans tider. Om bara några veckor är det dags för Handbolls-VM och då ska man vara redo att ta emot spelare och fans från världens alla hörn. Inte minst från Danmark, som under gruppspelet har arenan som sin hemmaplan.

– Vår personal har gått en 20-timmarskurs i danska. Det handlar om allt från att förstå och kanske även prata lite danska, men också kunna ha mailkorrespondens. Många av våra medarbetare har arbetat i Danmark, det hjäl-per också, säger Peter Ek, projektledare för Sport- & Affärsevenemang på Malmö Arena.

Han berättar att Malmö Arena satsar hårt på den danska marknaden och på att få ut budskapet i Danmark att det är lätt att ta sig dit. Tåget tar bara några minuter, med bil ligger arenan lättillgängligt vid motorvägen, direkt efter bron, och det finns också stora parkeringar (5.000 platser).

– Danskarna hittar redan hit förstås, de kom-mer till konserter och för att se ishockey, men vi tror att Handbolls-VM kommer vara det event som definitivt bryter isen, säger Peter Ek.

Malmö Arena öppnade för bara två år sedan och har arrangerat ishockey- och andra sport-evenemang samt konserter med bland andra

Lady Gaga och Leonard Cohen. I skrivande stund är det snart dags för Elton John (10 december). Ambitionerna för den nya arenan är högt ställda. Hela Öresundsregionen utgör målgruppen, och med de 3,6 miljoner invånare som finns här har man det största potentiella publikunderlaget av Nordens arenor. På sikt hoppas Malmö Arena också kunna locka publik från Tyskland till sina event. Det gör också arenan attraktiv för stora arrangörer, hoppas Peter Ek.

Handbolls-VM det största evenemang man haft hittills. Sammanlagt handlar det om tio matchdagar, med 11.500 platser per dag. Målsättningen är att nå 80 procent beläggning, vilket i så fall gör en total publik på 80.000–90.000 personer. Dessutom kommer mäster-skapet visas i TV i 150 länder, för 2 miljarder tittare. Globalt är intresset för handboll mycket stort och VM är det tredje största mäster-skapet i världen. På Malmö Arena har förbe-redelserna pågått i två år.

– Det är ett så positivt arrangemang, en verklig folkfest. Även människor som inte tidigare varit så intresserade av handboll kommer vilja vara med. Varje match kommer bli en upplevelse, oavsett vilka lag som spelar. Biljetterna har en strykande åtgång, men det finns fortfaran-de gott om dem, säger Peter Ek.

Av Sanna Ho lmqv is t , fo to och i l l us t ra t ion : Handba l l2011

På Malmö Arena går personalen kurser i danska för att vara förberedda för anstormningen av danska handbollsfans. Snart bryter det ut som blir arenans största evenemang hittills: Handbolls-VM.

Malmö Arena laddar för folkfesten

När VM i handboll för herrar startar i södra Sverige den 13 januari hoppas Malmö Arena att det också är startskottet för en dansk invasi-on. Som hemmaplan för det danska landslaget har Arenan arbetat hårt för att gör allting så ”danskvänligt” som möjligt.

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 9

Det blir en stämning utan dess like när Danmarks herrlandslag i handboll ska spela VM i handboll i januari. Med fast hemmaplan i Malmö Arena kommer danskarna att uppleva ett stöd som inte kunde ha varit bättre om de så hade spelat i Danmark. Det menar den danska förbundskaptenen Ulrik Wilbek, som bara ser fördelar med att spela i Malmö.

– Det är lätt att ta sig hit, allting är i bästa skick och vi måste medge att inramningen inte kunde vara bättre. I och med att det är så nära Danmark, så kommer det många danska åskådare, säger förbundskaptenen.

Och Ulrik Wilbek ser ut att få rätt. Den största matchen i gruppspelet, Danmark mot Kroatien, är redan nästan utsåld och biljettförsäljningen till Danmarks matcher går i stort sett lika bra som för de svenska värdarna. Det blir alltså röd-vita färger överallt när Danmark spelar i Malmö. Och det kan få en avgörande betydel-se, menar förbundskaptenen.

– Vi såg det ju i Tyskland där otroligt många danska supportrar fanns med fram till semi-finalen. Och vi såg vilken kick det gav våra spelare. Det råder inget tvivel om att vi kom-mer att uppleva det som vår andra hemmaplan häröver fram till finalmatcherna, säger Ulrik Wilbek.

Han kallar förhållandena i Malmö för ”optima-la”, eftersom Malmö Arena inte byggts till VM-slutspelet, utan har varit i drift i några år.

– Det betyder att allting är 100 procent i ordning. När vi spelade i Norge fanns det till exempel ingen toalett i omklädningsrummet, och det är en stor brist, för alla spelare vill alltid kissa innan matchen börjar.

Malmö erbjuder mer

På samma sätt rosar förbundskaptenen att man tänkt på de danska spelarnas bästa, genom att de kan bo mitt i Malmö, men ändå snabbt ta sig till sin hemmaplan.

– Bortsett från det så är det roligare att bo mitt i en stad med liv, aktiviteter och möjligheter, i stället för några av de trista industriområden vi har upplevt på andra platser. Arton dagar, som ett slutspel ofta varar, är en lång tid om man bara ska se insidan av ett hotellrum, säger Ulrik Wilbek, som avslöjar att de danska spelarna ska bo på Hotel Radisson Malmö, ett ställe han också rosar för omgivningen och de fina fitnesslokalerna.

Om den optimala inramningen får danskarna att prestera över förväntan och faktiskt vinna VM i Malmö, det får framtiden utvisa.

Av Kars ten Østergaard N ie lsen, fo to : O l le U lv inen, Handba l l2011

Danmarks förbundskapten Ulrik Wilbek är säker på att Malmö Arena bli som en ”andra hemmaplan” för det danska landslaget under VM i handboll i Skåne och tycker att inramningen är optimal. Han hoppas att publikens stöd kan få Danmark att överraska i turneringen.

Danmark får fördel av hemma plan i Malmö

Den danske förbundskaptenen Ulrik Wilbek, har bara gott att säga om Malmö Arena, som i januari blir hemmaplan för det danska herr landslaget i handboll under VM-slutspelet. Han tror att de goda faciliteterna och närheten till Danmark kan få laget att prestera ännu bättre.

1 0 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

PoängsystemetRegeringen och Dansk Folkeparti

ingick den 7 november ett

nytt avtal om reglerna för familje-

sammanförning. Äkta makar från

tredjeland ska tjäna ihop 120

poäng som kan hämtas i fyra

grupper.

Grupp 1

– Fullständig utbildning

Grupp 2

– Arbetslivserfarenhet

Grupp 3

– Språkliga kvalifikationer

Grupp 4

– Övriga kvalifikationer

Flest poäng ger en filosofie

doktorsexamen eller kandidat-

utbildning från Danmark eller ett

av världens 20 bästa universitet,

nämligen 120 poäng.

Minst poäng ger aktivt deltagande

i globala humanitära organisa-

tioner eller självförsörjning, som

dock inte kan kombineras med

förvärvsarbete. Det ger vardera

10 poäng.

Laura Riisgård hade mer än sköna semester-minnen med sig när hon flög hem från Indien. I väskan låg också telefonnumret till 23-årige Gouresh Chikhalkar. Han var servitör på hotel-let i Goa, där hon och hennes väninna bodde under sin flykt från vardagen, och hela den sista natten hade Laura och Gouresh suttit och pratat med varandra på stranden.

– Han tog mig verkligen med storm. Hans syn på livet var helt annorlunda än min. Jag har enormt lätt för att bli uppslukad av den hek-tiska vardagen, medan han arbetar 14 timmar om dygnet och är glad och tacksam. Hans mentala självkontroll är enorm, berättar den 29-åriga danska advokaten.

Sedan dess har de pratats vid flera timmar varje kväll, det har blivit ett besök till, och ett reellt långdistansförhållande har tagit form. Indien är emellertid uteslutet att bo i tillsam-mans, eftersom ingen av dem skulle kunna ha en stabil inkomst. Och med den danska regeringens senaste skärpning av reglerna för familjesammanförning, det omdiskuterade poängsystemet, kan Gouresh Chikhalkar inte få uppehållstillstånd i Danmark. Han uppnår maximalt 60 av de 120 poäng som krävs. Han får dem för sin arbetslivserfarenhet och för att bosätta sig utanför ett ghetto.

Därför väntar bostadsjakt i Malmö till våren. För en tur över Øresundsbron leder förbi sinnrika poängsystem, ekonomiska krav och språktester. EU:s regler om fri rörlighet gör det nämligen möjligt för en dansk medborgare att få med sin äkta hälft till Danmark, om paret har bott tillsammans i ett annat EU-land. Vistelsen kan inskränka sig till ett par månader, sedan är det äkta parets nationella, utbild-nings- och arbetsmässiga bakgrund betydel-selös.

Skärpning utan skillnad

Avstickaren – eller Malmöfinten – har varit känd sedan 24-årsregeln infördes, men avtalet om poängsystem har gjort den högaktuell igen. Enligt siffror från Ministeriet för Flykting-ar, Invandrare och Integration beviljades 467 personer förra året familjesammanförning via uppehåll i ett annat EU-land och 72 procent av dem kom från Sverige.

EU-professor Marlene Wind från Köpenhamns Universitet räknar med att antalet ökar under de kommande åren.

– De senaste åtstramningarna gör absolut ingen skillnad i förhållande till EU-lagstiftningen och jag tror att fler kommer att utnyttja den. Det måste vi utgå ifrån, eftersom de nya reglerna drabbar alla som gifter sig med icke-utbildade från länder utanför EU, och för att den här möjligheten har fått väldigt mycket uppmärksamhet nu, säger hon.

Samma profetia har man hos föreningen Ægteskab Uden Grænser, som på sin hemsida säljer sparkdräkter till barn med texten ”Made in Sweden”.

– Vi förväntar oss en markant ökning av antalet par som flyttar till Sverige, säger talesmannen Lars Kyhnau Hansen.

– Och det blir mer blandade grupper än tidigare. Förr fanns det en övervikt av par, där den ena parten hade turkisk eller pakistansk bakgrund, men de nya reglerna träffar brett.

Öppna armar i Malmö

På Malmö-sidan hälsar man de blivande invånarna välkomna.

Av Dann i Travn , fo to : Kr is t ian Brasen

EU-regler skickar förälskade danskar över Öresund, eftersom ett uppehåll i Sverige öppnar för att få utländska makar med tillbaka till Danmark. Och fler kommer att utnyttja den så kallade Malmöfinten på grund av skärpta lagar i Danmark. I Malmö hälsar man paren välkomna.

Malmö hälsar nya danska kärleksflyktingar välkomna

Laura Riisgård, dansk kärleksflykting.

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 1 1

MalmöfintenEfter att 24-årsregeln införts

kom det fram att en dansk med-

borgare och dennes äkta hälft

från ett tredjeland har rätt till

familjesammanförning om de

tidigare bott tillsammans i ett

annat EU-land.

Det beror på att EU:s Uppehålls-

direktiv sätter nationell lagstift-

ning på området ur spel, som

24-årsregln och poängsystemet.

Denna praxis underströks av

Metock-domen från 2008. I 2009

fick 467 personer rätt till familje-

sammanförning via uppehåll i ett

annat EU-land. 72 procent av

dem kom från Sverige.

Det finns ingen exakt angivelse

för hur långt uppehållet måste

vara, men det kan inskränka

sig till ett par månader. Det beror

på det enskilda fallet och Udlæn-

dingeservice, som är en styrelse

under Integrationsministeriet,

lägger bland annat vikt vid parets

arbetssituation under uppehållet.

nes och fästmannens framtid låg i Danmark när det svenska intermezzot var överstökat; nu har tvivlen börjat gnaga.

– Jag är en riktig hemmagris och kan alls inte föreställa mig att utvandra. Men när jag ser att över halva Danmarks befolkning ställer sig bakom reglerna, så blir jag riktigt bedrövad. Vill jag utsätta min fästman och våra komman-de barn för ett land där de inte är välkomna? Och samhällsekonomiskt är det bara helt huvudlöst, för man mister möjligheten till den skatt som jag och min fästman skulle betala, säger Laura Riisgård.

Hon ville till exempel gärna bidra till den stats-kassa som har finansierat hennes mångåriga juridikstudier. Dem använder hon nu flitigt i arbetet med att lösa de byråkratiska knutar som håller henne och Gouresh Chikhalkar ifrån varandra. På sin dator har hon en 10 sidor lång översikt av saker som ska göras.

– Meningen med livet måste vara att man ska vara lycklig och det är jag med honom. Om jag tänkte att det var för besvärligt, så vore han inte den rätte, fastslår hon.

– De bidrar till Malmös styrka; att vi har en mycket ung befolkning, konstaterar kommun-fullmäktiges ordförande Kent Andersson (S).

– Med knappt 10.000 danskar i Malmö märker man att danska håller på att bli ett vanligt språk i stan. Våra egna undersökningar visar att danskar generellt är glada för att vara här. Jag hoppas att de som drabbas av den danska lagstiftningen får ett gott liv här och eventuellt bor kvar av lust och inte nöd.

Malmöpolitikern har något att koppla sitt hopp till. Enligt en enkätundersökning bland medlem-mar i Ægteskab Uden Grænser, som är bosat-ta i Malmö, har bara hälften planer på att återvända. EU-professor Marlene Wind pekar på att det går emot själva lagens intentioner.

– I samband med den nya lagen argumentera-de man mycket om tillväxt och att locka till sig de rätta människorna, men man kan mena att lagen i stället håller några utanför som man kunde haft nytt av, säger hon.

Samhällsekonomiskt huvudlöst

Laura Riisgård kan bli en av dem. Hon har fast advokatjobb och har hela tiden tänkt att hen-

– Jag gillar Malmö. Det är bra stämning, fina kvarter och caféer. Men jag hade hellre velat att det var vårt eget beslut och att vi inte tvingats till det. Men Gouresh är optimistisk och säger att svenskarna är mer öppna och tillmötesgående än danskarna, säger Laura Riisgård.

1 2 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

Därför behövs Max IVVad har du för nytta av arbetet vid Max-lab?Svaret är att du redan antagligen

använder flera saker som utveck-

las och förbättrats med hjälp av

synkrotronljus: mobilen, datorn,

digitalkameran, usb-minnet är

några exempel.

I framtiden kan forskningen vid

Max IV, bidra till nya mediciner

(till exempel icke-resistent anti-

biotika), förståelse av sjukdomar,

bättre batterier, effektivare

solceller, biobaserad plast,

superstarka material, miljövänlig

kosmetika, snabbare datorer,

ökade kunskaper om klimatet,

nya typer av energiproduktion

och mycket annat.

Nu är spaden i jorden för Max IV - synkrotron-ljusanläggningen i Lund som gör Öresunds-regionen till en hotspot för nanoforskning om material och biovävnad.

– Med en prislapp på tre miljarder kronor är projektet Sveriges hittills största forsknings-satsning. Men det här är inte en svensk ange-lägenhet. Max IV kommer att ta emot forskare från hela världen och bli ett excellenscentrum för synkrotronljusforskningen i Norden och de baltiska länderna, säger Svante Svensson biträdande föreståndare för Max-lab i Lund.

Dansken Jesper Andersen är veteran inom materialforskning med hjälp av synkrotronljus. Nyligen utnämndes han till vetenskaplig chef för Max-Lab.

– Beslutet att bygga Max IV innebär att vi får en forskningsanläggning i internationell topp-klass. Det skapar väldiga möjligheter.

Själv forskar Andersen bland annat kring rening av bilavgaser och hoppas med hjälp av Max IV kunna hitta nya, billigare material som, i stället för ädla metaller, kan användas i katalysatorer. Marjolein Thunnissen är en annan förväntansfull forskare.

– Med Max IV kan kan vi undersöka mycket mindre kristaller. På så sätt kan vi kartlägga flera proteiner och se hur cellmembranen är uppbyggda. Den forskningen kan leda till ökad kunskap om kroppens immunförsvar, ge förklaringar till sjukdomar och bidra till nya mediciner.

Kan urskilja de minsta detaljer

Synkrotronljus är kraftig elektromagnetisk strålning som bildas när elektroner i mycket höga farter böjs av i ett magnetfält. Ljuset kan

ha olika våglängd, men i Max-lab används framför allt kortvågigt röntgenljus som kan urskilja oerhört små objekt som minimala bakterier eller proteiner i ett virus.

I Max IV ska elektronerna snurra runt i en cirku-lär lagringsring med 528 meters omkrets som väntas stå färdig år 2015. Styrkan ligger inte i de imponerande dimensionerna utan i vad som uträttas i det lilla. Max IV uppges bli världens bästa synkrotronljuskälla. Att Max IV blir så effektiv beror på en helt ny teknik som skapar oerhört koncentrerade elektronknippen. Den så kallade emittansen – ett mått på hur tunn elektronstrålen är – beräknas bli så låg som 0,24 nanometerradianer, ett svårslaget världs-rekord.

– Faktum är att vi kommer nära gränsen för vad som är möjligt, konstaterar chefskonstruk-tören Mikael Eriksson.

Det resulterande synkrotronljuset blir extremt intensivt. Eller sagt på forskarspråk: briljansen blir mycket hög.

Därför blir det möjligt att studera strukturer på bara någon nanometer, det vill säga miljard-delar av en meter. Molekyl för molekyl kan studeras. Det går också att utreda hur atomer-na binds samman i en molekyl eller ett gitter. – Vi får en röntgenstråle som är tunn som ett hårstrå men ändå innehåller långt mer energi än de strålar vi arbetar med nu, säger Svante Svensson. Max IV byggs på Brunnshög i norra utkanten av Lund. Under matjorden finns en glaceal lera som dämpar vibrationer. Inte ens trafiken på E22 kan störa den känsliga apparaturen. Fyra arkitektfirmor har lämnat förslag, men exakt hur Max IV kommer att se ut är ännu inte klart. En av utmaningarna är att jättebyggnaden ska harmonisera med Lunds småskaliga och ömtåliga byggnadsmiljö.

Text och fo to : Anders Grön lund

Den blir stor som Colosseum i Rom. Men öppnar dörren till materiens minsta beståndsdelar. Maximala förväntningar på minimal forskning när Max IV byggs i Lund

Max IV: Koloss på leråker

Jesper Andersen, professor och vetenskaplig chef vid Max-lab, hoppas kunna hitta nya material till katalysatorer som renar bilavgaser.

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 1 3

Med Max IV och ESS blir Öresund en knutpunkt i den så kallade vetenskapskorridoren mellan Göteborg och Hamburg. Precis som Lund får Hamburg två stora acceleratorer för materialforskning, dels den europeiska fri-elektronlasern XFEL som blir klar 2014, dels synkrotronljusringen Petra III som redan varit i drift i ett år.

Både danska Dasti och svenska Vetenskaps-rådet väntas bidra till finansieringen av XFEL som gör det möjligt att blixtbelysa molekylära strukturer med röntgenpulser som bara varar ungefär 100 femtosekunder, en tiotusendel av en miljarddels sekund.

– Vi har fått massor av idéer och arbetar vidare på utformningen, säger Ulrika Hallengren, vd i nybildade ML 4 AB som ska bygga Max IV.

ESS blir nästa steg

Max IV är en av två hörnstenar som ska kan göra Öresundsområdet till ett världsledande centrum för materialforskning. Nästa etapp blir den planerade europeiska forsknings-anläggingen ESS som väntas bli klar fem år efter Max IV, omkring 2020, och som ska ligga strax intill.

Sverige och Danmark delar på värdskapet. Experimenten sker i Lund, den vetenskapliga bearbetningen vid ett nytt datacenter, ESS DMSC, som ska ligga på Nørre campus vid Köpenhamns universitet. Chef för datacentret blir professor Stig Skelboe vid Niels Bohr- institutet.

Precis som Max IV ska ESS användas till utforskning av materiens innersta delar. De båda anläggningarna kommer att komplettera varandra. Skillnaden är att ESS inte utnyttjar synkrotronljus utan neutroner som frigörs när en tungmetall beskjuts med proto-ner, så kallad spallation.

Norska arkitektfirman Snøhetta har tagit fram den här visionen av hur Max IV kan se ut. Vid Max-lab i Lund bedrivs forskning i toppklass. Max IV gör det möjligt att tränga betydligt längre in i materiens inre.

– Miniatyriseringen gör att vi kan nå höga prestanda trits begränsad ekonomi, säger chefskonstruktören Mikael Eriksson.

Ulrika Hallengren är vd i nybildade ML4 AB som ska se till att Max IV anpassas till Lunds ömtåliga byggnadsmiljö. Peab bygger och Wihlborgs ska förvalta fastigheten.

1 4 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

I stort sett varje tidning, webbredaktion, TV- och radiostation i regionen rapporterade. Från andra håll kom medier som BBC World, ZDF och andra tyska medier, samt journalister från Holland, Kina och Chile. Alla kom de för att rapportera om Øresundsbron och regionens första tio år. Under perioden maj till och med juli ökade mediebevakningen med 46 procent jämfört med samma period året innan. Antalet reportage och omnämningar i media var tillsammans 1676 och bara 5 procent av dessa var negativa. Det visar en rapport som Øresundsbron tagit fram tillsammans med Infomedia.

Analysen visar också att bevakningen var lika stor på båda sidor sundet, vilket bryter den tidigare trenden att medier på den svenska sidan rapporterar mer. På tidningen Børsen menar man att det var jubiléet som hjälpte till att bryta isen.

– Jubiléet fick danska medier att upptäcka och fokusera på de möjligheter som finns i regionen och hur den kan utvecklas framöver, menar Jens Kristian Lai, redaktionschef på Børsen.

Han och hans redaktion valde att ägna en hel bilaga åt Öresundsregionen.

– Børsen fokuserar på olika tillväxtcentrum, och i Öresundsregionen finns enorma möjlig-heter för företag. Med rätt satsningar kan den bli en av de starkaste tillväxtregionerna i Europa, i synnerhet om det kommer hög-hastighetståg och när Femern-förbindelsen är på plats, säger Jens Kristian Lai.

Fler medier valde också att samarbeta över sundet. Sydsvenskan och Politiken gjorde en gemensam bilaga och den 1 juli gjorde Danmarks Radio P4 en samsändning med Sveriges Radio P4 under hela dagen.

– Det var väldigt roligt! Vi kunde märka att intresset från våra danska kollegor var större

än vad det var för tio år sedan, när bron invig-des, så det har hänt mycket med det danska medieintresset. Reportrarna kom över till Malmö och upptäckte en massa saker de inte känt till som de rapporterade till sina lyssnare om, säger Jan Wieslander, producent på Sveriges Radio.

Sveriges Radio i Malmö hade också tillsatt en särskild redaktion för jubiléet och fram till den 1 juli sände de varje dag inslag från öresundsregionen.

– Det var bra med en så stor satsning, för det var många som kom till tals och vi kunde skildra många aspekter av regionen, säger Jan Wieslander och berättar att de fått positiv respons på sina satsningar från lyssnarna.

Sydsvenskan gjorde också en artikelserie och filmade inslag på sin hemsida, och Sveriges Television Sydnytt gjorde en reportageserie. Weekendavisen och Berlingske Tidende var några av dem som publicerade stora ledar-artiklar om Øresundsbron den 1 juli.

Miljön viktigaste ämnet

Det mest populära ämnet medierna rapporte-rade om var miljön. Djur- och växtliv på Peppar-holm och miljökämpen som bytte sida och idag menar att bron varit bra för Öresund, var mest populära historier. Även event som Broloppet och 1 juli-firandet fick uppmärksamhet.

Det fanns också ett starkt fokus på vad bron betytt för regionens utveckling när det gäller politik, företagande, utbildning, kultur, boende, pendling, turism och detaljhandel samt hur framtiden ser ut. Debatter uppstod som handlade om integration, kulturskillnader, skat-teregler, och tillväxt, eller brist på densamma, på båda sidor sundet. De svenska medierna var mest snara att påpeka alla positiva effekter bron haft, som att arbetslösheten i Skåne hade varit högre och tillväxten lägre om inte bron byggts.

Av Sanna Ho lmqv is t

Specialbilagor, temanummer, reportage, artikelserier och dansk-svenska mediesamarbeten över Öresund. Det var några inslag i den starka mediebevakningen av Øresundsbron och regionens 10-årsjubileum under 2010. Intresset var lika stort på båda sidor sundet, visar en undersökning Øresundsbron har gjort.

Stort mediefokus på jubiléet

Såväl danska och svenska som internationella medier uppmärk-sammade Øresundsbrons och regionens 10-årsjubileum. En rad artiklar, tv- och radioinslag rap-porterade om begivenheten och då särskilt på själva 10-årsdagen.

F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0 / 1 5

Snart kan tio miljoner människor träffas och skaka hand

Mikael Stamming, direktör för Öresundskomiteen

GästskribentMikael StammingDirektör för Öresundskomiteen

Tidigare gästskribenter:Gunnar Alsmark

Docent i etnologi

vid Lunds universitet:

Skarpt läge i Sverige

Heidi Avellan

Politisk chefredaktör

för Sydsvenskan:

Smala fälgar kräver hård skalle

Frank Jensen (S)

Overborgmester

i Köpenhamns kommun:

Det händer inte tillräckligt i regionen

Vilket fantastiskt jubileumsår vi har haft i Öresundsregionen. Bron har firat tio år med den äran. Vi har sett ett Brolopp i stark med-vind, en helt ny kappsegling – Broracet och ett stort antal andra aktiviteter som till exempel design och arkitektur. Alla dessa jubileums-aktiviteter har haft stor uppslutning.

Visst har Öresundsregionen genomgått en mindre revolution med Øresundsbron och alla dess möjligheter för oss människor. Drygt 50 miljoner bilar har passerat över bron sedan invigningen år 2000 och ännu fler människor har valt att ta tåget över Sundet. Valmöjlig-heterna är många precis som det ska vara i en funktionell region. Att sedan anledningen till resan är olika från resenär till resenär gör det bara mer spännande.

Jag väntar med spänning på ytterligare en fast förbindelse och tänker förstås på den mellan Danmark och Tyskland. Fast egentligen blir den ju en länk mellan de skandinaviska länderna och den europeiska kontinenten.

Det får vi uppleva på Øresundsbrons 20-års-dag. Alla de förväntningar och möjligheter som vi har sett bli till verklighet när vi invigde Øresundsbron och nästan 4 miljoner i Öresundsregionen kunde skaka hand med varandra. Om blott tio år kan tio miljoner människor träffas och skaka hand när norra Tyskland med Hamburgregionen binds samman med Öresundsregionen. Vilken kraft!

När den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält invigs så har de två forskningsanläggningarna Max IV och ESS (European Spallation Source) invigts. ESS står dessutom med fötterna på varsin sida av Sundet, med den ena foten i Lund och den andra i Köpenhamn. Våra nordtyska vänner visar också stort intresse för dessa anläggningar vilket betyder att sam-arbetet kan få en rivstart.

ESS kommer att göra Danmark, Sverige och Öresundsregionen till en ledande plats för materialvetenskap. Med dessa kunskaper om nya material och med de kunskaper vi redan har om miljö och energiförbättringar har Öre-sundsregionen kunnat bygga klimatsmart och CO2-neutralt och använda förnyelsebar energi.

Jag tänker på områden som Västra hamnen i Malmö, Norra Hamnen i Köpenhamn och H+ i Helsingborg. Dessutom tillkommer alla de innovativa områden som vi ännu inte känner till. Allt detta ska bilda ett solitt underlag för ett öresundsregionalt Expo år 2022 med hela regionen som ett enda gigantiskt ”showroom” för utvecklingen av den bästa tekniken med människan i fokus.

Vi har bara några ”men” som bromsar upp oss lite grann… Tyskland måste vilja satsa på järnvägen mellan Lübeck och Puttgarden. Sverige och Danmark måste vilja lösa upp de gränshinder som gör att människor inte har så fri rörlighet som vi önskar.

Som ”lök på laxen” vill Trafikverket i Sverige höja avgiften för Öresundstågen som kör på den svenska delen av Øresundsbron, från dagens ca 50 sek per tåg till ca 600 sek per tåg från år 2012. Hur kommer det att påverka biljettpriset och den fria rörligheten över Öresund?

När det egentligen skulle kunna gå som tåget för Öresundsregionen, till gagn för både Sveriges och Danmarks ekonomiska tillväxt, finns det fortfarande bromsklossar.

Jag säger som rumpnissarna i Ronja Rövar-dotter: ”Vafför gör di på detta viset?” samtidigt som jag tänker på att det här bara är början på utvecklingen i Öresundsregionen. Tänk att snart kan tio miljoner människor träffas och skaka hand.

Mikael Stamming

Gästkrönika:

Avsändare:

Øresundsbro Konsortiet

Box 4278

203 14 Malmö

Tel. +46 (0) 40 676 60 00 BP O S T T I D N I N G

1 6 / F O K U S Ö R E S U N D 2 0 1 0

Julen närmar sig med raska steg och på Øresundsbron finns en jultradition. För sjätte året i rad har julljusen tänts på bron och därmed skapat en obruten julljuskedja på åtta kilometer. Den kan ses från två länder och av alla som flyger till och från Köpenhamn och Malmö.

Ljuskedjan utgörs av tågbanans nödbelysning, som består av sammanlagt 1.600 lampor, och förbrukar 37kW i timmen. Tidigare har ljus-kedjan varit tänd runt femton kvällar fram till jul, vilket inneburit en förbrukning motsvarande en vanlig lägenhet under ett år.

I år har Øresundsbron valt att minska förbruk-ningen ytterligare, så kedjan kommer enbart

Øresundsbron lyser åter upp inför julen, som en lång ljuskedja mellan två länder. Men i år har det sparats på strömmen.

vara tänd under sex kvällar. Det sparar ungefär 60% av energin. Ljusen tändes första gången den 28 november kl. 16.00 och då var en fotograf på plats och tog några fina bilder.

Fram till jul kommer ljusen tändas varje söndag samt på julafton och nyårsafton. Ljusen kommer då vara tända från solnedgång till omkring kl. 01.00 på natten.

Om du inte kommer förbi bron vid dessa tillfällen, så finns fler bilder att se på www.oresundsbron.com. God jul!

Av Kars ten Østergaard N ie lsen och Sanna Ho lmqv is t , fo to : Drago Prvu lov ic , Ma lmö B i ld

Øresundsbron önskar god jul med åtta kilometers julkedja