1

Årsberättelse 2014FolkuniversitetetStiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet

2

Om Folkuniversitetet

Vi är ett studieförbund som bedriver folkbildning i allt vi gör – inte bara genom studie- cirklar, kursverksamhet, föreläsningar och kulturarrangemang utan också i de uppdrag vi genomför, på de skolor vi driver och i de utbildningar vi säljer.

Vår visionVi ska vara den främsta idéburna organisationen för det livs-långa lärandet. Vi ska genom kunskap och skapande ge män-niskor förutsättningar för ett rikare liv. Vi ska vara en naturlig mötesplats för människors fria kunskapssökande, för lärande, för kulturupplevelser och för möjlighet till reflektion. Kunskap har ett värde i sig, både för individen och för samhällsutvecklingen i stort. Kunskap ger inte bara färdigheter och en ökad förståelse för vår omvärld, utan också glädje, engagemang och delaktighet. Kunskap förändrar.

VerksamhetsidéFolkuniversitetet är ett studieförbund som verkar i nära anknyt-ning till universitet och högskolor och är fristående i förhållande till politiska, religiösa och fackliga rörelser. Folkuniversitetet bedriver folkbildning och vuxenutbildning. I denna uppgift ingår att samverka med forskare, lärare och studerande till insatser för ett fritt och frivilligt och för alla öppet studiearbete. Folkuni-versitetet ser det som viktigt att pröva nya former och metoder inom folkbildning och vuxenutbildning samt att verka för en ökad internationalisering av studiearbetet.

FolkbildningstankenFolkbildningstanken, som är alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap, genomsyrar vår pedagogik, vår organisation och våra värderingar. Vi vill lyfta kunskapens och toleransens be-tydelse för vårt samhälle i motsats till fördomar och förutfattade meningar. Vi vill som en engagerad aktör i det civila samhället öka individens möjligheter att vara delaktig i viktiga samhällsfrågor.

Icke vinstdrivandeFolkuniversitetet är en icke vinstdrivande organisation. Eventuellt överskott återinvesteras för att utveckla verksamheten.

Folkuniversitetets historia i korthetParallellt med framväxandet av nya universitet och högskolor vid 1900-talets början väcktes tanken på att sprida kunskap från universiteten vidare till allmänheten.

Studenter började arrangera egna studiecirklar för människor som inte läste på universitetet. Huvudsakligen anordnades kurser och föreläsningar inom språk, historia och litteratur.

Med hjälp av universitet och studentkårer bildades studie-ledarföreningar för att samordna verksamheten. 1942 bildades Folkuniversitetet som fick status som studieförbund 1947.

Under 1960-talet omorganiserades verksamheten till stiftelse-form med studentkårerna, universiteten och Folkuniversitets-föreningen som huvudmän.

Folkuniversitetet består av fem olika stiftelser med säte i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå. Därtill finns ett gemensamt förbundskansli. I våra styrelser sitter representanter från universiteten, studentkårerna och Folkuniversitetsförenin-gen.

Folkuniversitetet Syd

Folkuniversitetet stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds univer-sitet omfattar Skåne, Blekinge, Kronobergs och Kalmar län samt södra Halland. Vi har fasta kontor på 12 orter.

Redaktion och grafisk form Johan Sandholm Foto Øyvind Sviland (sid 3-8, 10, 12-14 och 22-23), m flTryck Exaktaprinting, MalmöFolkuniversitetet Syd 2015

3

En utmaning!Sverige har de senaste åren upplevt ett stort inflöde av flyktingar från flera konflikthärdar på olika håll i världen. Vi gör stora an-strängningar att klara av ett gott mottagande, men naturligtvis är det svårt när det är så många som behöver vårt skydd. En stor utmaning är också att inom rimlig tid hjälpa dessa flyktingar att integreras i det svenska samhället. Det är en fråga om att lära sig svenska, att lära sig hur det sociala samhället fungerar, att anpas-sa sina egna kunskaper och utbildningar till svenska förhålland-en. Dessa människor, med sina olika och annorlunda bakgrunder, ger vårt land stora möjligheter om vi bara kan arbeta tillsammans med detta.

Redan idag gör folkbildningsrörelserna stora insatser, men jag är övertygad om att vi skulle kunna bidra än mer om system bara kommer på plats, system som bättre skulle kunna utnyttja oss. Folkuniversitetet Syd har ju en lång, gedigen och mycket framgångsrik bakgrund inom Sfi och därmed integrerat arbete med inslussning i det svenska samhället. Låt oss hoppas att detta arbete kan fortsätta att utvecklas. Det är viktigt både för Sverige och för flyktingarna som sökt sig till Sverige att integrationsar-betet blir så framgångsrikt som det bara går. Folkuniversitetet och andra studieförbund bör användas!

Under våren 2014 fick till sist lundadelen av vår södra region flytta tillbaka till de nyrenoverade husen på Skomakaregatan. Att renovera gamla hus kan vara lite riskfyllt. Helt utan äldre doku-mentation om var balkar, ledningar och installationer finns och ser ut kan man kan få många överraskningar under golvet. Och så skedde. Men nu är husen fina och vi gratulerar till detta och hop-pas att våra medarbetare och kursdeltagare kan finna inspiration i de mycket fina lokalerna!

Med utgången av 2014 lämnade en trotjänare styrelsen. Efter 34 års mycket aktivt och oerhört uppskattat arbete, bland annat 12 år som ordförande, avtackades Bengt EY Svensson på styrel-sens februarimöte i år. Men styrelsen vill ändå kunna fortsätta att utnyttja Bengts stora erfarenhet, kunskap och klokskap och har därför utsett honom till inspektor. Det innebär att vi, när vi så finner lämpligt, kan kalla på Bengt som rådgivare och diskussions-partner. Vi är tacksamma att Bengt accepterat detta uppdrag.

Det är fantastiskt att kunna lägga ytterligare att framgångs-rikt år för Folkuniversitetet Syd till de 71 tidigare åren. År 2014 såg först ekonomiskt lite svagare ut, men när sista linjen dragits i redovisningen visades också detta år ge ett överskott. Styrelsen vill åter tacka alla skickliga och engagerade medarbetare för fan-tastiska insatser, som främst ger våra kursdeltagare nya insikter och utblickar, men också genererar överskott som vi kan använda för fortsatt utvecklingsarbete!

Bengt SöderströmStyrelseordförande

44

Främjande av stiftelsens ändamål

Stiftelsen har till ändamål att bedriva folkbildning och vuxenut-bildning. Detta görs genom att all vår verksamhet har sitt ursprung i folkbildningens värdegrund, idé och metod.

Våra tre verksamhetsområden: skolor, folkbildning och vuxen-utbildning gör det möjligt för oss att verka med en bredd som gör vår organisation unik. De omfattas alla tre av vår verksamhetsidé: att genom kunskap och skapande ge människor förutsättning för ett rikare liv och de kännetecknas av den kunskaps- och männis-kosyn som är sprungen ur folkbildningen. Inom vuxenutbildning-en kommer detta till uttryck i att vi ger människor möjlighet att utvecklas och ta ansvar i samhällslivet och på arbetsmarknaden, och skapa förutsättningar för vidare studier. I skolverksamheten ges människor möjlighet att skapa de bästa förutsättningar för högre studier, och inom folkbildningen erbjuds människor möjlighet att utifrån ett eget val tillgodogöra sig och förädla kunskaper och/eller färdigheter för det syfte de själva valt.

Folkbildning

Den totala volymen studiecirkeltimmar, kulturprogram och övrig folkbildning fortsätter att öka för alla studieförbund vilket gör att Folkuniversitetets totala del av timvolymen, är relativt oförän-drad trots en ökning av antal rapporterade timmar. Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet har ökat vår timvolym mer än genomsnittet inom Folkuniversitetet, vilket till största delen beror på att Lunds universitets studenter genomförde den vart fjärde år återkommande karnevalen och Folkuniversitetet har haft personer anställda för att hjälpa olika grupper genomföra studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet inför och under karnevalen. Under 2014 har vi ökat antalet studiecirkeltimmar med nästan 41 000 och engagerat nästan 25 000 unika deltagare, vilket är en ökning med 13%. Annan folkbildningsverksamhet har ökat med nästan 55 000 timmar, och nått 21% fler unika deltagare. Dessvärre har vi tappat 1,8% av deltagarna i den öppna kursverksamheten, och därmed drygt 1000 timmar. Antalet kulturarrangemang är ungefär desamma som året innan – det vill säga 6000.

Den medvetna satsning vi gjort under de senaste åren för att engagera studenterna i ett fritt och frivilligt studiearbete gav en enorm effekt 2014 och vi fortsätter bygga vidare på detta genom att vi har personal som arbetar direkt med studentkårerna och Akademiska föreningen.

Vuxenutbildning

Verksamhetsområdet har minskat omsättningen med 7% jämfört med föregående år, vilket beror på att vi inte vann upphandling-en av Svenska för invandrare i Malmö stad. Efter åtta mycket framgångsrika år tvingades vi lägga ner verksamheten den 1 augus-ti. Övriga stora arbetsmarknadsuppdrag som Arbetsförmedlingen upphandlat: allmänförberedande utbildning och insatser inom jobb- och utvecklingsgarantin har fortsatt stort inflöda av delt-agare och i nordvästra Skåne där man tillämpar frival inom sfi har vi idag över 300 deltagare.

Vid sidan av de offentliga uppdragen arbetar vi vidare med att skapa verksamhet inom ramen för den så kallade Överenskom-melsen vilken möjliggör för idéburna sektorn att medverka till att finna lösningar för de utmaningar det offentliga samhället har i form av arbetslöshet, utanförskap, ohälsa etc.

Skolor

Folkuniversitetet är en av Sveriges största anordnare av yrkeshög-skoleutbildningar, och Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet drev under verksamhetsåret sex utbildningar, vilket är samma antal som året innan.

Vi har inte ökat antal skolor och förskolor vi driver men antalet barn- och ungdomar i verksamheten har ökat vilket sam-mantagen ger en 4% ökning av omsättningen i detta verksamhet-sområde.

Under 2014 har vi dessvärre tvingats påbörja en avveckling av Carl Adolf Agardhgymnasiet i Lund då vi inte lyckats fylla skolan med elever under ett flertal år. Eleverna har erbjudits plats på Einar Hansengymnasiet i Malmö som kommer att starta upp ett samhällsvetenskapligt program under nästa höst.

Ekonomi

Den totala omsättningen har minskat med 2%, på grund av nedläggningen av sfi-verksamheten i Malmö stad, och vi omsätter idag drygt 285 Mkr med ett driftsresultat om 8.6 Mkr. Det goda resultatet skapar handlingsutrymme att fortsätta driva utveck-lingsprojekt i enlighet med stiftelsens ändamålsparagraf.

Annika DolkStiftelserektor

5

Personal

Den omsättningsminskning vi gjort under året har också föranlett att antalet medarbetare har minskat något med 1%. Fördelningen män, kvinnor bland anställda är i stort sett oförändrad. Idag är 32% män och 68% kvinnor.

Framtiden – externt

För Folkuniversitetet, som är ett studieförbund, är den reformering av statsbidragssystemet som just nu är ute på remiss betydelse-full. Om förslaget går igenom kommer vi att få ett system som ger utslag mer direkt än det system vi har idag, vilket gör att vi måste upprätthålla volymerna samtidigt som vi måste satsa på att nå ännu fler unika individer.

Det är inte bara folkbildningen som står inför nya utman-ingar. I den proposition som regeringen lagt fram föreslås att utbildning i svenska för invandrare inte längre skall vara en egen skolform inom skolväsendet utan i stället ingå i skolformen kom-munal vuxenutbildning och bli mer individanpassad. Vi står väl rustade för att kunna tillmötesgå de förändrade kraven och hop-pas att individanpassning också kommer att innebära möjlighet för individen att själv välja utbildningsanordnare.

Arbetslöshetssiffrorna fortsätter vara höga och vi ser att Folkuniversitetet har en viktig roll att spela då människor be-höver utbildning under hela livet för att kunna konkurrera på en allt tuffare arbetsmarknad. Genom att kunna erbjuda såväl formella utbildningsvägar som yrkeshögskola och gymnasiekurs-er, och mer informella vuxenutbildningsinsatser i form av ar-betsmarknadsuppdrag, diplomutbildningar och kursverksamhet, har vi något att erbjuda alla människor som vill och behöver lära.

Framtiden – internt

Hösten 2014 inledde stiftelsens nyformerade ledningsgrupp arbetet med att föra organisationen vidare mot de mål som formulerats i Strategi 2020 – Människor, möten, möjligheter. Ett antal kritiska framgångsfaktorer har identifierats och de aktiviteter som ska ge-nomföras har planlagts vilket borgar för att vi styr mot en ekonomi i balans, nöjda kunder och deltagare och motiverade medarbetare.

Ett av de strategiska mål som formulerats är att vi ska prio-ritera insatser för gruppen ”unga arbetslösa”, och vi kommer därför att särskilt stötta utvecklingsprojektidéer som har denna målgrupp i fokus, samtidigt som vi ska anstränga oss för att syn-liggöra de insatser som görs. En av dessa är arbetsmarknadsupp-draget Korta vägen, som vi startat upp på fem orter i regionen, i samarbete med Lunds universitet. Uppdraget syftar till att under-lätta utländska akademikers väg in i svenskt arbetsliv.

I samverkan med övriga stiftelser fortsätter vi arbetet med att implementera den varumärkesplattform som tagits fram gemen-samt. Vår universitetsanknytning, vår oberoende position inom studieförbundssfären och den förnyelse av verksamheten som vi ständigt arbetar för ska synas och märkas för de deltagare och uppdragsgivare som väljer oss. Nästa steg att ta är att koppla på personalen, så kallad ”employer branding”.

Samverkansambitionerna nationellt kommer också att resul-tera i en gemensam framtidsbild, enhetliga handlingsplansmod-eller och fortsatta satsningar på att bli en tydlig aktör inom det offentliga uppdragsområdet, istället för att agera som fem olika stiftelser.

Överhuvudtaget är satsningar på personalen i fokus för att vi ska kunna förverkliga våra strategiska mål. Under 2015 kommer vi att stärka upp vår HR-enhet för att bland annat ta fram bättre rekryteringsverktyg, tydligare befattningsbeskrivningar och nya rutiner för introduktion av personal. Vi kommer också att intro-ducera modeller för utvärdering av det goda ledarskapet inom Folkuniversitetet.

Det är i mötet med människor som Folkuniversitetet ut-vecklas och jag vill tacka alla medarbetare runt omkring i vår region som dagligen möter människor och bidrar till att skapa förutsättningar för att de skall få ett rikare liv. Ert engagemang, er nyfikenhet och ert mod skapar de förutsättningar Folkuniversi-tetet behöver för att lyckas stå starkt när vi går in i det väntande 2020-talet. Tack för att ni är ni och är med och skapar ett vi!

Annika DolkStiftelserektor

6

Hur många år har du suttit i styrelsen för region Syd?Jag började 1980, så det blir sammanlagt nästan 35 år. Mellan 1995 och 2007 var jag även ordförande innan Bengt Söderström efter-trädde mig. I förbundsstyrelsen satt jag också under ett tiotal år.

Hur gick det till när du kom med i Folkuniversitetets styrelse?Jag hade kommit i kontakt med Folkuniversitetet något år tidig-are i samband med kärnkraftsomröstningen våren 1980. Jag var ordförande i en grupp som bland annat svarade på läsarfrågor från allmänheten i de större tidningarna i sydsverige. Vi ordnade också två offentliga utfrågningar av företrädare för de olika linjer-na och myndighetspersoner som direktsändes i TV2. Folkuniversi-tetet och Studentaftonutskottet var arrangörer.

En tid senare ringde Rune Persson, som då var styrelseord-förande, och sa:

– Jag känner dig inte men dom säger att du kan nog bli en bra styrelseledamot. Så på det sättet så kom jag in.

Var det din första kontakt med Folkuniversitetet?Nej, det var faktiskt långt tidigare. Det var när jag kom till Lund som ung student. Då fick jag se att Kursverksamheten, som det hette då, sökte ferielärare för gymnasister som ville läsa upp sina betyg. Och jag fick jobbet men just då fanns det bara en elev som ville läsa upp sin matte, och det var dessutom min kusin.

Om du jämför hur förhållandena var då, 1980, mot nu?Det är en väldig skillnad. När jag kom in i styrelsen 1980 hade ju lundastiftelsen gått igenom en kraftig expansion och en ekono-

misk kris. Göran Fasth var helt ny på rektorsposten och en ny folkbildningsproposition var under utredning där Folkuniver-sitetet ifrågasattes. Idag har vi en solid ekonomi och ska kunna klara en krissituation. Styrelsen kan sätta av pengar varje år till utveckling och förnyelse av verksamheten.

Synen inom den akademiska världen på att man gör föreläsningar och engagerar sig utanför universitetet har också ändrats. På 80-talet sågs det inte alltid med blida ögon. Men det är helt annorlunda idag.

Utbildningslandskapet har ju ändrats stort under den här tiden, tillkomsten av nya högskolor och universitet. Ett område där det påverkat Folkuniversitetet är ju möjligheten att bedriva extramurala kurser som man kunde göra under 80-talet med möjlighet för deltagarna att tentera och få poäng. På mindre or-ter var det ju en möjlighet för många att påbörja en akademisk utbildning.

När jag tittar tillbaka så ser jag att det var nästan bara män i styrelsen för 30 år sedan och nu äntligen har vi vår första kvinna som ordförande, Lynn Åkesson.

Du har ju också suttit i Folkuniversitetets förbundsstyrelse.Jag har varit med i förbundsstyrelsen under de år jag var ord-förande, alltså 1995-2007. Under dom åren hade jag glädjen att träffa många profiler som funnits med länge i Folkuniversitetet. Jag har försökt formulera vad som karaktäriserar folkuniver-sitetsandan men jag har svårt att sätt fingret på vad det är, det är så självklart. Men det ligger något i att det är nära mellan idé och förverkligande, något som är mer besvärligt inom universi-

Bengt E Y SvenssonStyrelsen 1980 - 2015

6

7

tetsvärlden. Folkuniversitetet är ju en organisation som bärs upp av idéer men också av alla människor som arbetar inom stiftelsen.

Har du något bra exempel där styrelsen haft ett avgörande inflytande?Ja, jag har ett tydligt minne från när vår första gymnasieskola med naturhumanistisk inriktning kom till, Johannes Hedberg-gymnasiet. Styrelsen var väldigt tveksam. Men vi kom fram till att vi måste bjuda in dom som drev frågan, det var Tomas Jahn och Annika Dolk. Och efter den dragningen var det ingen tvekan. Jag fick ju sedermera möjligheten att vara inspektor för skolan. Inte minst initiativet att kombinera naturvetenskap och humaniora blev ju ett framgångsrikt koncept.

Hur ser man från universitetets sida på FolkuniversitetetDet har skiftat från tid till annan beroende på vem som suttit i ledningen. Man har väl sett Folkuniversitetet som en liten aktör som ändå på vissa områden kan förverkliga idéer som man inte kan göra inom universitetsvärlden på grund av förordningar och bestämmelser. Ute på institutionerna skiftar det väldigt mycket, många känner nog inte till Folkuniversitetet annat än som ett studieförbund bland andra.

Tidigare var det viktigt att man hade med någon ur universi-tetsledningen i styrelsen, rektor eller prorektor. Nu är det inte så längre utan man sköter kontakten på andra vägar.

En fråga som vi arbetat med i förbundsstyrelsen är frågan om vilka kurser universiteten ska erbjuda där vi närmar oss det utbud som Folkbildningen arbetar med. Likaså kurser i svenska för studenter på universiteten, vem ska ha dom kurserna. Ett tag hanterade ju Folkuniversitetet hela mottagningen av utländska studenter i Lund.

Några bestående minnen från styrelsearbetet i lundastiftelsen?Jag har försökt driva på att Folkuniversitetet ska engagera sig inom Populärvetenskapliga föreläsningar och forskningsinforma-tion.

Ett exempel på detta är Forskarskolan i Lund som kom igång 1983 på initiativ av dåvarande rektorn vid Lunds universitet, Håkan Westling, och Sanna Ehdin. I det sammanhanget utgjorde jag en länk mellan Lunds universitet och Folkuniversitetet under rätt många år. Forskarskolan vände sig till ungdomar som under sommaren ville pröva att forska under sakkunnig ledning.

Man kan säga att jag har vurmat för forskningsinformation och populärvetenskapliga föreläsningar där man försöker knyta banden mellan en bredare allmänhet och universitetens forsk-ning. Inte bara som styrelseledamot utan jag har även medverkat själv. Filosoficirkeln är ett exempel, likaså Teknik- och naturvetar-cirkeln, där jag också varit med i planeringsgruppen. Hans-Uno Bengtsson som drev igång den satt i rummet jämte mitt så vi hade ständiga kontakter. Jag finns fortfarande med i den grupp som planerar det hela.

Folkuniversitetet gjorde ju en större insats under 80-talet där forskare fick möta journalister.– Ja, och var jag en av dem som började det hela. Bengt Köller-ström fanns med och likaså Christer Hjorth och Solveig Ståhl på Lunds universitet. Vi tyckte då att universitetets forskare var för dåliga på att informera om sin forskning så vi anordnade kurser. Flera aktiviteter gjorde vi tillsammans med Folkuniversitetet, bland annat ett projekt där journalister och forskare skulle mö-tas i olika steg. Det resulterade bland annat i ett ”Fråga Lund” på Folkuniversitet i Kalmar och kurser på FOJO i samma stad.

Samverkan med universitet och högskolor i regionen varierar ju från tid till annan. Har du något råd till dom som arbetar med föreläsningar, studiecirklar och forskningsinformation hur man kan hitta bättre samverkansformer?Jag tror det är viktigt att man hela tiden odlar kontakten med universitetet här i Lund men att man inte glömmer de andra högskolorna här i söder, i Malmö, Halmstad, Blekinge och Kristian-stad samt Linnéuniversitetet. Det är ett enträget arbete men kan ge resultat inom de nischer där Folkuniversitet är bra. Det är för övrigt väldigt roligt att studentsamarbetet fungerar så bra här i Lund. Och studentrepresentanterna i styrelsen är alltid en glädje att få med. Dom förstår direkt vad det är fråga om.

Styrelsens rollJag har konstaterat att styrelsen har en viktig roll i en stiftelse. Både som idéspruta men även som uppbackning av rektor och ledningen för stiftelsen. I lundastiftelsen har vi ett arbetsutskott som bereder många av frågorna inför styrelsemötena och kan diskutera frågorna lite mer informellt.

Som ordförande har man många viktiga uppgifter, men det är två som är extra viktiga1. att ha god kontakt med sin rektor2. att se till att man får en bra efterträdare som ordförande

Har du fortfarande uppdrag för Lunds universitet?Nej, egentligen inte. Men jag har fortfarande mitt rum kvar och sysslar med lite forskning inom atomfysik.

Till sist, vad står EY för?Erik Yngve. Jag satte de initialerna under min studenttid då det var många som hette Svensson och jag ville skilja mig från de övriga. När folk talar till mig är det Bengt men talar dom om mig så är det Bengt EY.

Bengt E Y SvenssonStyrelsen 1980 - 2015

8

Namn Tomas JahnÅlder 60 årBor Stora GörslövIntressen Människor, musik, jobbet, segling, arbeta med händer-na, populärvetenskap, fotografering och lite till.Nyvaknat intresse Att få spela bas i det lokala Playing for Change-bandet. Fantstiskt roligt att spela alla olika internationella stilar.

Du är distriktschef för distrikt väst?Ja vi har verksamhet i 10 kommuner och fasta kontor i Landskro-na, Helsingborg, Halmstad och Falkenberg.

Hur har folkbildningsverksamheten utvecklats under 2014?Det har varit lite tufft på den programbudna sidan under ett antal år men nu känner vi att vi har börjat vända trenden. Bland annat drabbades verksamheten i Helsingborg i och med att våra resurser spreds över hela distriktet i samband med organisationsförändrin-gen 2010. Men hu håller det på att vända, vi har en stabilitet och koll på läget.

Däremot har vi expanderat inom den verksamhet vi gör i samverkan med det omgivande samhället, kulturgrupper och studier inom föreningar och organisationer. Ett närmande mel-lan det vi gör inom arbetsmarknadssidan och folkbildningen har blivit oerhört fruktbart.

Ett exempel på verksamhet med anknytning till universitet är Stampus Radio i som driver närradio. Stampus är studentorgan-isationen i Helsingborg. Hans Nelson som var med och startade Radio AF i Lund kontaktade Folkuniversitetet och föreslog att vi skulle vara med i bildandet av närradion och dom sänder nu via Internet.

Kan du ge några exempel på där samverkan mellan uppdrag och folkbildning gett resultat?Resurspoolen är strålande sådant, där man låter deltagarna arbeta med studier som är utvecklande och skapar samhällsnyttiga insatser. Man har dokumenterat i bostadsområden, gjort inter-vjuer och historiska projekt både i Halmstad och Landskrona. Vi var involverade när Landskrona fyllde 600 år och i utvecklingen på Holmen och Citadellet. Och detta har genererat mycket studiecirkelverksamhet. Många av dessa ideér hänger samman med den överenskommelse staten och kommuner gjorde med civilsamhället och de idéburna organisationerna och vad vi kan bidra med utifrån våra förutsättningar. Detta har då medfört att vi idag är en känd aktör i civilsamhället i hela vårt distrikt.

Har ni märkt några trender?Ett ämne som fortfarande går väldigt bra är silversmide, vi har nu flyttat verksamheten till Chokladfabriken i Helsingborg och i år var vi faktiskt med vid Rosdagarna på Fredriksdals trädgårdar som gav stort gensvar.

En annan trend vi sett i Halland är klassisk balett som alterna-tiv träning. Man ser det som en intressant form av motion.

Vi märker också att språk följer resebranschen igen. Det har varit mycket thailändska och nu är det turkiska som gäller.

Öppen ateljé är helt klart en trend. Du köper ett rabattkort och väljer själv när du vill delta, det finns lärare men denne är mer av expert och handledare. Folk målar tillsammans och stöttar varandra.

Hur ser det ut inom uppdragsverksamheten?Vi har en stor uppdragsverksamhet och vi levererar väldigt mycket till Helsingborgs stad, förutom skolverksamheten så

Distrikt VästTomas Jahn, distriktschef

9

har vi många deltagare inom Sfi och Komvux. Sfi i Helsingborg och Landskrona har 340 elever. Komvux i Helsingborg 430 unika deltagare. När det gäller rena arbetsmarknadsuppdrag så är Resurspoolen fortfarande stort med flera hundra deltagare, sedan har vi också Allmänförberedande utbildning och Korta vägen (Halmstad).

Ni har skolor som går väldigt bra också?Ja, både Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg och Folkuni-versitetets montessoriförskola i Halmstad (med två enheter – Äpplet och Fridhem) har långa köer. Men dom nöjer sig inte med det utan det sker hela tiden en utveckling. Johannes Hedberggym-nasiet utvecklas inom IT med Googles verktyg, pedagogiskt inom PBL/POL, bedömning och mentorskap. Och montessoriförskolan jobbar nu med mer renodlad montessoripedagogik och är sedan ett par år en NTA-skola (Naturvetenskap och Teknik för Alla, http://www.ntaskolutveckling.se).

Några höjdpunkter?Det stora som har hänt under 2014 inom folkbildningen är att vi har tagit Playing for Change till Sverige. Folkuniversitetet i Hel-singborg är Playing for Change Sweden. Och det är stort! Vi hade konsert med det internationella bandet i Helsingborg och Malmö. Vi har 15 ambassadörer som jobbar med att sprida Playing for Change. Vi har även etablerat ett lokalt band här i Helsingborg. Vi

har välbesökt Facebooksida och har startat insamlingsverksam-het för skolverksamheten. Tyvärr har vi inte sett den där riktiga explosionen ännu, det ser inte ut på samma sätt som i många andra länder. Men det är på väg.

Vi har också etablerat samverkan med Mångkulturellt center, i huvudsak i Helsingborg. Det ger oss möjlighet att nå grupper vi inte når annars. Exempelvis invandrarföreningar och vi kan eta-blera samverkan inom kulturområdet. Vi kan mötas mellan olika kulturer i kulturell verksamhet. I första hand inom musik och dans men det kan också vara hantverk eller skrivande. Vi upplåter våra lokaler till Mångkulturellt center och möter föreningar här hos oss.

Johannes Hedberggymnasiet firade 20 år under 2014. Det blev ett lyckat firande och många gamla elever var där, till och med från den allra första klassen.

En annan höjdpunkt jag gärna vill nämna är att vi faktiskt lyckats starta två fulla grupper i diplomutbildningen till montessori-pedagog. En i Stockholm och en i Halmstad. Ändrade förutsättningar för fortbildningar inom barnomsorgen gjorde att vi var tveksamma till om detta skulle gå. Dessutom hade vi inte kört dom här utbildningarna på två år, men mot alla odds så gick det.

Playing for Change-gänget vid konsert i Helsingborg Foto: Martin Pålsson

10

Distrikt ÖstMaria Skoglund, distriktschef

11

Några exempel på resultat av cirklar i Växjö. Till vänster en biholk. Till höger betonggjutning på blad.

Maria Skoglund är distriktschef i distrikt öst sedan 1 dec 2013. Distriktet omfattar Blekinge, Kalmar, Kronobergs län samt nord-östra Skåne.Bor i HöörIntressen Familjen – man och två barn, livslångt lärande i alla former, aktiv inom Friskis&SvettisErfarenhet av kurser och cirklar Har alltid studerat i olika former vid sidan av arbetet, såväl universitetsutbildning som ett stort antal kortare kurser.

Distrikt öst skiljer sig från regionens övriga distrikt genom sin stora geografiska storlek. För mig som ny distriktschef är en naturlig utgångspunkt därför att arbeta med att skapa helhetssyn och gemenskap för oss alla i distriktet. Att vi nu dessutom har en gemensam varumärkesplattform sammanfaller väl med min am-bition. Genom arbetet med varumärkesplattformen gör vi tydligt att vi alla, oavsett verksamhetsgren, befinner oss på gemensam grund under Folkuniversitetets flagg.

Folkbildningen 2014Inom de programbundna kurserna såg vi en liten ökning, framför allt inom de estetiska ämnena, såsom målning, teater och snickeri.

Verksamheten i Hultsfred tog fart efter nya satsningar. Ett exempel på arrangemang som genererade ett flertal cirklar och nya samarbetspartners var ”I Mörkaste Småland”, en flera dygns lång metalfestival. Detta tycker jag är ett härligt exempel på bred-den av vår verksamhet!

Även i Osby hände mycket. Ett exempel var föreläsnings-serierna om Hållbarhet i miljön och Genus- och demokratifrågor. Ett annat var samarbetet med Kulturföreningen Lagunen, ett ungdomsprojekt för unga vuxna där kulturutövarna själva bidrog till att skapa engagemang och arrangemang.

Inom distriktet pågår ett aktivt arbete med att öka samarbetet mellan vår uppdragsverksamhet och folkbildningen. Cirklar för arbetslösa har arrangerats i både Växjö och Kalmar. I Växjö är det skapande verksamhet som dominerat. Det har varit stor kreati-vitet och livligt engagemang runt betonggjutning, biholksbyggen för svenska solitärbin, virkning av amigurumi (japanska, stoppade dockor) och glastillverkning. På vår egen tomt gavs utrymme för frösådd och plantering, allt beroende på säsong.

I Kalmar har cirklarna haft en annan profil. Här har det hand-lat om att skapa hemsidor i Wordpress och bildbehandling. Intres-se för släktforskning har gjort att cirklar för detta har arrangerats.

Akademiska föreläsningarSom vanligt har våra återkommande akademiska föreläsningar varit mycket populära. Föreläsningarna har som traditionen bjuder omfattat ett brett spektra av vetenskapliga ämnen. Vissa föreläsare, som till exempel Ann Heberlein, Horace Engdahl och Bodil Jönsson, har dragit extra stor publik. Även de föreläsningar som gjorts i samarbete med våra senior- och pensionärsuniversi-tet i Kalmar, Växjö och Kristianstad har dragit stora åhörarskaror. Här fick vi redan i planeringsskedet räkna med att hyra in oss i lokaler som klarade av det stora antalet intresserade.

Vår skola RegnbågenMontessoriskolan Regnbågen är populär och vi har barn som står i kö för att få plats inför terminsstarterna. För att möta kvalitets-kraven och önskemålen från personalen har skolan under året utökat lokalerna med en paviljong. Skolans duktiga elever och lärare gjorde att Regnbågen ännu en gång kvalificerade sig till den riksomfattande tävlingen ”Vi i 5:an”. Utgången av denna omgång vet vi inte förrän under våren 2015 men oavsett hur det går är vi mycket stolta över deras prestation!

Tre höjdpunkter under 2014

DistriktskonferensSom ett led i vår strävan mot gemenskap och ökad helhetssyn inbjöds alla anställda till en distriktkonferens på Tjärö under två dagar i augusti. Mer än 100 anställda fanns på plats och tillsam-

mans tog vi del av goda exempel på engagemang i undervisnings-situationer, idérikedom som lett till nya samarbetsformer och kreativitet som bidragit till utveckling. Förutom att lära oss mer om varandras verksamheter fick vi också under avslappnade, trevliga former lära känna varandra.

Att träffas på detta sätt är både trevligt och spännande men också en förutsättning för att vi ska se den bredd som vår komplexa verksamhet består av. Det är först när vi lär känna varandras verksamheter som vi till fullo förstår hur vi ska kunna utnyttja vår bredd för nya samarbetsformer. Det tror vi är en avgörande väg för vårt framtida arbete.

Distriktskonferensen föll så väl ut att distriktstyrgruppen beslutade att denna bör blir ett återkommande arrangemang, åtminstone vartannat år.

The Album ChallengeUnder 2014 beviljades Distrikt öst ett regionalt utvecklingspro-jekt, The Album Challenge. Studiecirklar är ett välkänt sätt att fördjupa sig i det som man är intresserad av. Det här projektet tar studiecirkeln som form ett steg längre. Genom att erbjuda studie-cirkel på distans ökar tillgängligheten för de som av en eller annan anledning inte kan eller har möjlighet att träffas på bestämd tid och plats.

Projektledare Carl-Johan Erlandsson driver projektet som ger musiker och låtskrivare möjlighet att skapa och producera musik i en samarbetsform som inte begränsas till det fysiska mötet. Trots deltagande på distans ges man därmed möjlighet att utveckla sin musikaliska förmåga genom att skriva, producera och spela in låtar i samarbete med nya människor. För att nå slutresultat ska låtarna dessutom mixas och mastras, och innan skivan är klar måste ett konvolut tas fram. Olika kompetenser involveras under processens gång. Målet för deltagarna är klart och tydligt: man vill ha den färdiga skivan i sin hand

Resurspoolens samtal med politiker i Kalmar kommunUnder några år har deltagarna i Resurspoolen i Kalmar fört samtal med politiker och andra beslutsfattare inom kommun och landsting. Lennart Bäckström på Folkuniversitetet i Kalmar leder projektgruppen som består av Resurspoolen, en del av det arbetsmarknadsuppdrag som innefattas i sysselsättningsfasen. Genom sitt engagerade arbete har gruppen gjort verklighet av sin önskan att få möta politiker i samtal om viktiga samhällsfrågor, såsom integrationsproblem och det utanförskap som följer på arbetslöshet.

I februari deltog i stort sett alla partier, inklusive kommun-styrelsen ordförande Johan Persson, i den paneldebatt som Re-surspoolen bjudit in till. Folkuniversitetets olika grupper fanns på plats, liksom media, fackliga representanter och företrädare för näringslivet. Under våren följdes debatten upp med enskilda samtal om konkreta förslag på hur Resurspoolens resurser bättre kan tas i anspråk av samhället.

I början av juni redovisades samtalen vid en hearing i Kalmar Folkets Park med landshövdingen Stefan Carlsson och Leif Stang, ordförande på LO-distriktet sydost.

Detta samhällsnyttiga projekt ligger helt i linje med vårt folkbildningsarbete och är ett bra exempel på nya arbetssätt som leder oss in i framtiden.

12

Distrikt SydBjörn Ahlgren, distriktschefNamn Björn AhlgrenÅlder 55Bor i LundIntressen Historia, samhällsfrågor, kultur, musik. Spelar i Lunds förmodligen äldsta band som firade 30 års jubileum härom året. Erfarenhet av folkbildning Deltog i min första studiecirkel 1976. Har hållit på med folkbildning yrkesmässigt på Folkuniversitetet sedan 1990.

Hur har verksamheten inom folkbildningen utvecklats under 2014?Folkbildningen har haft ett på många sätt intensivt år, internt såväl som verksamhetsmässigt. Ny chef och många nya medar-betare har gett massor av ny input i organisationen, men det tar också lite tid för nya kollegor att sätta sig in i arbetet.

Året inleddes med att ännu en termin startade i våra tillfälliga lokaler på Scheelevägen i Lund. Alla deltagare i vår kursverksam-het på Skomakaregatan visade ett stort tålamod med vår tillfälliga utlokalisering, men självklart påverkades vi och antalet deltagare gick ner väsentligt hösten 2013 och våren 2014. Nu i början av 2015 pekar siffrorna glädjande nog uppåt igen.

En av årets stora Lundahändelser var karnevalen. Detta år var Folkuniversitetet med på ett tydligare sätt och vi hade vissa förhoppningar om att vi skulle få med oss en del nya studenter i folkbildningsarbetet. Resultatet var inte bara över förväntan, vi hade aldrig kunnat förställa oss det engagemang varmed hundra-tals studenter bedrev folkbildning i studiecirklar och kulturar-rangemang. En succé tyckte alla inblandade!

I Malmö kom åter arbetet med Folkuniversitetets projekt Till-sammans Kan Vi (TKV) igång. TKV är en studiecirkel som stärker föräldrar i sin föräldraroll, ökar deras kunskap om dagens skola och ger dem verktyg att stödja sina barn till en bättre skolgång. Projektet drivs tillsammans med Stadsområde Innerstaden. Med TKV har Folkuniversitetet och distrikt Syd fått sitt första regelrät-

ta IOP (Ideburet Offentligt partnerskap), en samarbetsform mel-lan offentligheten och idéburna organisationer. När en offentlig instans och en idéburen organisation ingår ett Idéburet offentligt partnerskap, IOP, definierar de tillsammans en samhällsutmaning. På så sätt ökar möjligheten att förstå ett samhällsproblem och vad det är som behövs för att det ska lösas.

Ser du några nya trender?I kursverksamheten är kommunikation och skrivande på upp-gång. Deltagarna söker flexibilitet i tid och form, och kurser på distans ökar på bekostnad av kurser som är klassrumsbundna. Kulturkurserna växer på Internet. I ämnen där Folkuniversitetet är stora och väl kända, som t.ex. keramik i Lund och skrivarkurser, har vi fortsatt många deltagare.

Hur har samverkan med det lokala kulturlivet utvecklats?

Världspoesidagen 2014 satsade Folkuniversitetet lite extra på Världspoesidagen för att låta arbetet innefatta flertalet samarbeten med en rad olika kulturinstitutioner, gallerier och bibliotek i Lund och Malmö. Allt från poesiuppläsningar till filmvisningar med diskussion efter fanns på programmet, och vi valde också att ha ett särskilt fokus på poesin som en läsfrämjande kraft och anordnade därför olika typer av poesirelaterade workshops för att på så vis försöka få fler människor att läsa och skriva poesi. Corner StoneI Lund samarbetar vi med föreningen Corner Stone som erbjuder plats och möjlighet för svenska och utländska studenter att träf-fas och utöva kultur, träna språk, gå kurser i DJ-ing, studioteknik och en mängd andra ämnen. Förutom deras cirkelverksamhet gjorde vi ett större samarbete på Kulturnatten i Lund, där de gav möjligheter att prova på graffitti, träskulptur, anordnade konst-

13

auktion och hade en scen. Med hjälp av dem nådde vi en ny och lite yngre målgrupp på Kulturnatten. Framtidens hus på LindängenPå Framtidens hus på Lindängen har vi både textilcirklar för intresserade grupper och arbetar tillsammans med Röda korset, bland annat med deraas cykelskola. Samarbetet har lett till vidare verksamhet då deltagare själva uttryckt önskemål om att få utveckla sin svenska. Musikföreningen i KävlingeTillsammans med Musikföreningen i Kävlinge anordnar vi både en mängd enskilda kulturarrangemang och en Livefestival som bjuder på en mängd musik för alla åldrar. Föreningen bedriver även cirklar i arrangörsskap, organisationsutveckling och musik. Popkören i EslövI stationshuset i Eslöv kan man varje tisdag höra Popkören ta ton. Tillsammans med deltagarna bygger vi en kör som arbetar både med musikurval, ambitionsnivå och har nu börjat söka alltfler tillfällen att få uppträda och visa upp det de lärt sig. Projektet Folkbildning i mellanrummenI våra städer upphör fler och fler butiker och verksamheter. Mötesplatser och kontaktytor försvinner. Efter sig lämnar de tom-ma ytor, mellanrum. Samtidigt är våra städer fyllda till bredden av medborgare, föreningar och organisationer med goda idéer utan ytor att använda sig av för att förverkliga dem. ”Folkbildning i mellanrummen” är ett utvecklingsprojekt med målet att aktivera och omvandla mellanrum från otillgängliga, outnyttjade ytor till dynamiska och livfulla mötesplatser. Under hösten samarbetade exempelvis projektet med ateljékollektivet Trumpeten kring två tomma butikslokaler på Malmös gågata. Vid flera tillfällen under perioden kommer dörrarna öppnas för allmänheten med publika arrangemang så som föreläsningar, samtal, filmvisningar, perfor-mances och konserter.

Hur avspeglar sig Folkuniversitetets värdegrund i distriktets verksamhet?Samarbetet med universitet och studentkår har varit gott under året. Samarbetet med studentkåren nämns på annat ställe. I övrigt är det inom Yrkeshögskolan som samarbetet burit mest frukt: tillsammans med Lunds universitet söktes tre yh-utbild-ningar, av dem beviljades Läke- och livsmedelstekniker som nu genomförs tillsammans med Lund tekniska högskola.

Trots ett tufft ekonomiskt år så har flera utvecklingsprojekt pågått. Distriktet har genomfört projekt för att utveckla verksam-het för funktionsnedsatta deltagare i Malmö stads Daglig verksamhet; tillsammans med andra distrikt drivit ett projekt om ideellt ledarskap i idéburna organisationer, som riktar sig till cirkelledare i studieservicev-erksamheten. Inom folkbildningens kursverksamhet har under året pågått ett arbete med att integre-ra den verksamhet som syftar till kompetensutveckling för personal i yrkeslivet.

Hur har områdena skolor och upp-drag utvecklats under året?Yh: Fick i januari beviljat 4 nya ut-bildningar av 10 ansökningar. 3 kom igång: Läke- och livsmedelstekniker i samarbete med Lunds Tekniska Hög-skola, Mathantverkare i Kristianstad, och för 10 året i rad Redovisningse-konom i Trelleborg. Rörnätstekniker i Malmö fick tyvärr inte tillräckligt många behöriga sökande.

En spänd väntan under hösten

på det nya beskedet i januari 2015, med utlovade satsningar från regeringen, men pga turbulensen i den nationella politiken så fick YH myndigheten betydligt mindre medel än beräknat, och det landade i stor besvikelse inte bara för region Syd utan för hela Folkuniversitetet, som inte fick en enda ny utbildning beviljad.

Hösten gav också ett annat betydande besked när styrelsen fattade beslut i september om att avveckla Carl Adolph Agardh-gymnasiet till sommaren 2015. Skolsystemets förändringar och de ekonomiska förutsättningarna gjorde att det efter 17 år inte längre var möjligt att driva skolan med bibehållen kvalitet.

I styrelsens beslut låg även att behålla Einar Hansen gymnasi-et. Skolan hade en positiv antagning i augusti och elevantalet på skolan kunde därmed öka. Under hösten erhöll EHG (liksom även CAA) tillstånd från Skolverket för att uttöka skolan med ett sam-hällsvetenskapligt program.

Vårt Sfi-uppdrag från Malmö stad skulle avslutas under våren men förlängdes till sommaren för att avvecklas sista juli. Tidigt fanns en tanke om att kunna samarbeta med en folkhögskola om att driva en självständig Sfi-verksamhet, och redan våren 2014 inleddes diskussioner med Eslövs fhsk vilket november 2014 ledde fram till ett samarbetsavtal. Februari 2015 togs de första gemensamma eleverna emot.

Arbetsmarknadsuppdragen hade ett ganska tufft 2014, men förbättrades under året.

Nämn tre höjdpunkter i distriktet under året.Självklart svårt att välja när det hela tiden sker så oerhört mycket spännande i distriktet. Men några saker sticker ut, vart och ett på sitt sätt:

Att vi i maj kunde flytta in i nyrenoverade lokaler på Skomakare-gatan 8. Vilken känsla!

Att distrikt Syd och Region Syd, och såvitt vi vet Folkuniversi-tetet, fick sitt första riktiga IOP, en överenskommelse med Malmö Stad om ett Ideburet Offentligt Partnerskap, där Folkuniversi-tetet driver en samhällsnyttig verksamhet, inte med bidrag från utan tillsammans med en offentlig part.

Att distrikt Syd i november kom överens med Eslövs folkhögskola om att tillsammans driva Sfi-utbildning i Malmö. Samarbetet är inte bara positivt för Malmö Stad och alla de tusentals som står i kö i Malmö för att få gå Sfi-utbildning, utan även för att det visar att folkhögskolor och studieförbund har mycket att vinna på att samarbeta för att bidra med folkbildningsalternativ i samhälls-nyttig verksamhet.

14

Folkuniversitetets huvudlokaler i Lund är belägna på Skomakaregatan i kvarteret Döbeln. Fastigheter-na omfattar Döbeln 1, 2 och 3. Ursprungligen bygg-des Döbeln 1 och 2 på 1850-talet och Döbeln 3 1861. Husen är 2-3 våningar, ursprungligen byggda som bostäder men med butiksytor i gatuplanet. August Strindberg hyrde två rum av redaktör Waldemar Bülow en kortare period 1897.

Folkuniversitetet började hyra Skomakaregatan 10 1957, och 8:an något år senare. Senare köptes fastigheterna och även Skomakaregatan 6 införskaf-fades.

Bilden från Skomakaregatan ovan härrör från Gunnar R. Hanborns fotosamling som skänktes till Lunds stadsbiblioteks lundasamling och är sanno-likt från sekelskiftet. Övriga bilder är från 2015.

Om- och tillbyggnad av Skomakaregatan 6-10 i Lund

I fastigheten hittar man delar som bevarats från ursprungsfastigheten.

15

Folkuniversitetets lokaler på Skomakaregatan i Lund har under flera år varit i behov av renovering och upprustning. Under ett an-tal år fördes diskussioner hur mycket som behövdes göras för att få dem mer ändamålsenliga och uppfräschade. Ett antal förslag togs fram med olika nivåer på renoveringen. Utgångspunkten har hela tiden varit att få en bättre studie/arbetsmiljö samt en bättre tillgänglighet.

I december 2012 tog styrelsen beslut om att renovera lokalerna samt bygga ut med ett nytt hus på innergården för att uppfylla de krav som var ställda framför allt på tillgängligheten.

Förslaget hade ritats av FOJAB som är den arkitektbyrå som även har ritat ombyggnaden i Malmö. Idéerna kommer från bör-jan av Per Aage Nilsson men har sedan utvecklats av Göran Ek, båda från FOJAB.

Projekteringen startade omgående efter styrelsebeslutet med hjälp av Jörgen Senyk från SWECO sedermera WSP. Allt underlag togs fram snabbt för att vi skulle kunna starta ombyggnaden på sommaren 2013.

Under juni 2013 skrevs kontrakt med NCC som general-entreprenör med Magnus Knöös som platschef. Tiden för om-byggnaden var mycket kort och det gällde för NCC att verkligen få styrning på bygget för att kunna vara klara under våren 2014. Det visade sig att NCC och de underleverantörer de valde hade erfarenhet av ombyggnader typ vårt och arbetet löpte på bra hela tiden. När man bygger om gamla byggnader som våra hittar man alltid något som man aldrig kunnat förutse. Vårt samarbete med NCC och övriga leverantörer löpte bra under hela tiden och vi hade snabba och korta beslutsvägar genom den organisation som var uppbyggd.

Under projekteringstiden samt under byggtiden hade vi ett antal kontakter med Länsstyrelsen samt Kulturen då man var mycket intresserade av om vi skulle hitta något i de fall när vi grävde ner ledningar samt pålade. Vi hittade inget speciellt i marken förutom en del krukskärvor som finns överallt i Lund. I ett av rummen på andra våningen hittade originaltapeter från mitten av 1800-talet då huset byggdes. Originaltapeten som var uppsatt var handmålad.

Våren 2013 blev stressigt byggnadsmässigt och vi fick senare-lägga inflyttningen ett antal veckor. Vi blev klara så att personal och elever kunde flytta tillbaka 2014-05-05 vilket var den tid vi hade satsat på efter senareläggningen.

Jag har fått känslan av att alla som har flyttat in i de ren-overade lokalerna verkligen har märkt vilken förbättring det har blivit. Alla har fått en helt förändrat arbetsmiljö och en trivsam arbetsplats.

Som projektledare vill jag framföra mitt varma tack till alla både internt och externt som har varit involverade i ombygg-naden. Vi har tillsammans haft ett mycket gott teamwork för att lösa de problem som uppstod under projekt och byggtiden.

Stig Jönsson, projektledare

Om- och tillbyggnad av Skomakaregatan 6-10 i Lund

16

Birgitta Edfast, ny HR-chef sedan den 1 april 2014.Bor i Kristianstad

Ålder 48 årIntressen Att vara fysiskt aktiv som löpning, yoga,

skidåkning, segling och naturupplevelser.Tidigare erfarenhet av folkbildning Kurser i Franska

och en del andra.Har tidigare arbetat på Kristianstadbyggen. Innan dess inom företagshälsovård och som personalchef inom industrin. Är utbildad personalvetare och har

sedan byggt på med diverse kurser.

Varför valde du att söka dig till Folkuniver-sitetet?Jag tycker om att det är en ideburen verksam-het som vilar på en värdegrund jag delar. Stif-telseformen tilltalar mig också där resultaten används för att utveckla verksamheten. Det är också en kreativ bransch och miljö. Jag fäste mig vid de tre värdeorden mod, engage-mang och nyfikenhet.

Hur ser arbetet ut på HR-enheten?Vi är idag tre personer som jobbar med HR-frågor. Petra Hydén och Karin Sjöholm arbetar främst med utbildningsinsatser för personal. Jag arbetar med förhandlingar, lönebildning, rehab, policyfrågor samt coachar i olika HR-frågor. Jane Davies, som också tillhör vår enhet, hanterar våra internationella språkexamina, Cambridge och IELTs. Vi strävar efter att bredda våra kompetenser så att vi kan täcka upp inom våra olika områden.

Folkuniversitetet är ju väldigt person-alintensivt i och med att vår produkt är kunskap och kompetens. Det innebär att personalen är den viktigaste resursen. HR har som uppgift att hjälpa chefer i olika per-sonalrelaterade frågor. Jag vill jobba mycket förebyggande och proaktivt. Eftersom jag

är ny har jag sett det viktigt att besöka våra arbetsställen. Och då tar jag upp frågor som

har med rekrytering och anställning att göra.

Har du hunnit besöka alla våra kontor?Ja, i stort sett. Jag tycker om att vara ute och läg-

ger gärna förhandlingar på ort och ställe. Då kan man kombinera det med att träffa medarbetare.

Vad fokuserar ni på 2015?Det finns ett gediget arbete gjort innan jag kom in

inom personalutveckling och värdegrundsarbete. Jag känner att det har trängt ut i organisationen.

Nu är det många nya i organisationen och inte minst i ledningsgruppen och vi har en ny varumärkesplat-

tform. Då ligger det mycket på HR att stödja och driva de här processerna.

Personalutbildning och HR

17

Personalutbildningar inom region Syd under 2014

476 deltagare på totalt 67 arrangemang. Utbildningarna planeras och administreras av Karin Sjöholm och Petra Hydén. Några höjd-punkter under 2014:

Utvecklingsdag för lärare

En dag med kunskap, inspiration, erfarenhetsutbyte och skratt. HR-enhetens utvecklingsdag den 10 oktober 2014 var välbesökt.

Ett 80-tal lärare från olika verksamheter träffades på AF-Borgen i Lund för att delta i utvecklingsdagen för lärare. Annika Dolk inledde dagen med en föreläsning kring att att vara lärare på Folkuniversitetet. Igor Ardoris, pedagog och mental tränare, talade därefter kring Mål och motivation.

På eftermiddagen var det valbart program med föreläsningar om hjärnan och om hur magkänsla fungerar, om pedagogisk reto-rik och mindfulness. Dagen blev mycket lyckad och ambitionen är att den ska återkomma årligen.

IT-körkort för språklärare

Första kullen språklärare blev under 2014 klara med sitt IT-körkort. Sju stycken som genomgick alla tio modulerna. Grundtanken är att de ska ha en egen blogg för att kommunicera med sina deltagare mellan lektionerna eller som stöd om någon missar en lektion. De har lärt sig att göra inlägg, lägga upp bilder, ljud och video. De kommer även in på hur man kan använda digitala verktyg under lektionerna.

Kursen har innefattat följande modulerModul 1 Introduktion till it-körkort för språklärareModul 2 Blogg för nybörjareModul 3 Ljud, del 1Modul 4 Video, del 1Modul 5 Ljud del 2Modul 6 Video del 2Modul 7 BildbehandlingModul 8 CloudsModul 9 Rätta skrivuppgifterModul 10 ProProfs

Under 2015 kommer man att använda läsplattor som stöd.

HR-enheten består av Birgitta Edfast, Karin Sjöholm, Jane Davies och Petra Hydén.

Cambridge & IELTs Exam Centre

Folkuniversitetet anordnar sedan många år språkprov åt Cam-bridge English Language Assessment, en avdelning på University of Cambridge och även IELTS åt tre partners (British Council, IDP Australia och University of Cambridge).

Cambridgeproven hålls nästan uteslutande på våren, IELTS däremot ordnas varje månad, och har en jämnare tillströmning av kandidater. Huvudparten av Cambridgeeleverna läser på gym-nasieskolan och önskar en mer långsiktig merit utöver sina gym-nasiebetyg. IELTS är aktuellt för sökande till högskolor i utlandet, för utländska studerande i Sverige, för yrkesproffs som söker kva-lificerad anställning i engelskspråkiga länder, samt för alla som vill emigrera till ett engelskspråkigt land. Resultatet är klart efter 13 dager och är giltigt i 2 år.

Under 2014 har vi ökat antalet IELTS kandidater med nästan 25% från 455 i 2013 till 570 i 2014. Vi har också börjat med dator-baserade Cambridge-tester i Malmö. Fördelen med datorbaserade tester är att kandidaterna kan få sina resultat på mindre än 3 veckor. Jane DaviesCentre Exams Manager

18

Under 10 år bedrev Folkuniversitetet i Malmö svenska för invandrare (Sfi) på uppdrag av Malmö kommun. Trots dokumenterade goda resultat förlorade man i upphandlingen av fortsättning av verksamheten. Media har i olika sammanhang speglat problematiken i upphandlingsförfaranden hur såväl lärare som deltagare kommer i kläm. Under 2014 har Folkuniversitetet arbetat för kunna fortsätta med verksamheten i andra former. Ola Brännström berättar:

läser svenska och samtidigt Vård- och omsorgsprogrammet på ett vårdgymnasium parallellt. Läraren i svenska som andraspråk från Folkuniversitetet är med på lektionerna på vårdgymnasiet och hjälper med språket. Våra elever har inte så hög utbildningsnivå men det har gått bra åndå.

Tillsammans med Arbetsförmedlingen tittar vi nu på vilka områden inom arbetsmarknaden som behöver folk och ser på vår profil var vi kan utveckla fler arbetsinriktade utbildningar. Vi räknar med att ha ungefär 150 studenter och att de har studieväg 3 inom Sfi, dvs elever som har god studievana och klarar mycket hög studietakt.

Hur når ni studenterna?Studenterna väljer själva att ställa sig i kö till vår skola. Vi når dom genom att Malmö stads vägledningscentrum informerar om att vi finns som ett alternativ. Vi har en hemsida där vi presenterar oss och sedan kan intresserade ställa sig i kö via vägledningscentrum. Vi har även valt att byta namn, så nu heter vi Malmö Sfi-skola. Det var något vi kom fram till i samverkan med Eslövs folkhögskola eftersom det är ganska besvärligt att förklara samarbetet och valde då ett mer neutralt namn.

Hur viktigt är det att vara här i västra hamnen?Miljön är viktig, det påpekar många elever som varit här. Det är ju en del av vår profil här finns närheten till Malmö högskola och en ständig utveckling. Jag vill gärna citera min företrädare, Stig Jönsson, som sa ”Här ska vara trevligt, men inte mysigt”.

Malmö Sfi-skolaSfi i nya former

– Vi har tänkt en längre tid att vi borde kolla om det skulle vara möjligt att bedriva Sfi i en Folkhögskolas regi. Vi har ju flera inom Folkuniversitetet. Men sedan så träffade vi Eslövs Folkhögskola och hittade flera områden där vi hade mycket gemensamt. De var intresserade av att arbeta mer med invandrare och sammanhängande frågor. Eslövs Folkhögskola är en liten skola som är oberoende, som Folkuniversitetet. Sedan berättade vi om vår utbildning i Sfi för entreprenörer och det väckte också intresse, bland annat hos ordföranden i skolan.

Ett trettiotal personer var anställda i uppdraget i ubåtshallen i västra hamnen i Malmö. Under 2014 sas huvuddelen av personalen upp. På grund av överklaganden förlängdes dock uppdraget men avvecklades efter sommaren 2014. I mars 2015 är fem personer anställda, några till är på väg in.

Hur har stämningen varit hos er?Det har varit en besvärlig och tidvis nervös period. Ibland har det sett ljust ut men sen har vi stött på problem. Vi är stolta över att slutligen ha hittat en modell där båda organisationernas förmågor utnyttjas på bästa sätt. Folkhögskolorna har ju möjlighet att själva stå som huvudman vilket tyvärr inte studieförbunden kan. Det hade ju varit intressant om den möjligheten hade funnits.

Vilka utbildningar går ni ut med?Vi kommer att erbjuda intensivutbildning i Sfi, 25 timmar per vecka och vänder oss till högutbildade nyanlända invandrare. Vi har även Sfi för entreprenörer och Sfi för undersköterskor. Vår avsikt är att tillsammans med Eslövs folkhögskola skapa verksamhet som är långsiktig och satsa på kvalitet. När vi har presenterat vårt upplägg Sfi för undersköterskor har man från olika håll sagt att det inte går. Men vi har grupper som har examinerats med goda resultat och samtliga elever som tagit examen har fått jobb. De

19

– Jag vill bli flygledare för att få arbeta nära himlen, säger Mohammed Alqdier. Han är en av 28 unga män från Saudi-Arabien som utbildar sig till flygledare hos företaget Entry Point North på Sturups flygplats i Malmö. Folkuniversitetet bidrar med utbildning i flygengelska.

– Människorna här är vänliga men blyga. Om jag tar initiativ till kontakt pratar de men inte annars. Alla säger till oss att vänta tills sommaren kommer för då är människor gladare och öppnare på grund av vädret, berättar Ahmed Al Ghannami. Han har köpt en bil för att kunna se så mycket som möjligt av Sverige medan han är här.

– Sverige är ett väldigt rent land och det finns fler regler här i trafiken. Det är annorlunda att alla affärer stänger tidigt på kväl-len. I Saudi-Arabien har allt öppet dygnet runt. Vi förundras också över att man gifter sig sent här, om man ens gifter sig alls. Hemma gifter vi oss vid 24-årsålder och får barn strax därefter. Här har ni flick- och pojkvänner, fortsätter Ahmed och Abdulrahman.

– Det är första gången jag bor ensam. Det var svårt i början men nu har jag lärt mig att laga mat, tvätta mina egna kläder och ta hand om mig själv. Det gör mig starkare inför framtiden, säger Mohammed Alqdier.

Entry Point North AB utbildar flygledare i hela världen. Bo-laget ägs till en fjärdedel av Luftfartsverket och övriga delar av danska Naviair, norska Avinor och irländska IAA.

Text & foto Anna Svensson

The sky is the limit

Sefriano Khan är en erfaren lärare i engelska.

Abdelrahman Alzahrani, Mohammed Alqdier och Ahmed Al Ghannami har rest från Saudi-Arabien till Malmö för att bli flygledare.

Daniella Szigethy, utbildningsledare på Folkuniversitetet, fick för några år sedan kontakt med Luftfartsverket som bad om hjälp med att testa engelskkunskaperna hos samtliga flygledare i Sverige. Engelska är arbetsspråket för flygpersonal och de måste förstå varandra till 100 procent världen över för att undvika olyckor relaterade till brister i den mänskliga kommunikationen. Under ett och ett halvt år testade Folkuniversitetet cirka 800 flygledare i flygengelska. Entry Point North, som utbildar flygledare i hela världen, kontaktade Daniella för att köpa lärarförstärkning i engelska till sitt nya partnerskap med Saudi-Arabien – att utbilda 28 unga män i åldrarna 18 till 20 år till flygledare. Då anställdes Sefriano Khan från Folkuniversitetet i Malmö som säljer skräddarsydda utbildningar.

Sefriano är född i England, med en spansk mamma och indisk pappa, och har många års erfarenhet av att undervisa i engelska för olika kulturer i Sverige och utomlands.

– De här unga männen behöver någon som förstår deras bak-grund. Samtidigt behöver de någon som kan motivera och inspire-ra dem till att lära sig om en ny kultur och anpassa sig till den. De är borta från sina familjer och sitt land för första gången och de kommer till en kultur som är motsatsen till deras egen, berättar Sefriano.

– Vi gillar Sefriano för han förstår oss. När han ska lära oss nya ord gör han det genom att skämta. Han är som en mentor för oss, säger Abdulrahman Alzahrani.

Killarna kom till Malmö mitt i november när det är som mör-kast i Sverige. Att mycket skulle vara annorlunda visste de men de var inte beredda på hur annorlunda det skulle vara att leva i Sverige.

20

400 mötesplatser

Det var en gång … Så börjar varje klassisk saga och så skulle jag även vilja börja berättelsen om projektet 400 mötesplatser.

Året var 1614, Kungen hette Christian den fjärde som efter lång tids krigande bestämde sig för att anlägga Kristianstad som en symbol för hans makt och styrka. Under en liten tid framöver skulle staden och de omgärdande slätterna vara danska och lika rödvita som Folkuniversitetets flagga. 400 senare ser staden väldigt annorlunda ut och vissa saker har förändrats. Kungen har bytts ut och blivit svensk, handboll har uppfunnits och det mygg-täta träsket har blivit ett biosfärområde. I maj 2013, ett år innan årsdagen, började tankarna om att vara delaktig på ett lite större sätt att formuleras. Inspirerad av Landskronas 600 års engage-mang gav Folkuniversitetet sig in i diskussion med Kristianstad kommun. Två månader senare var ett team sammansatt av en projektledare och 5 projektanställda fas 3, med delfinansiering av kommunen. Tillsammans skapade vi en gemensam vision för det kommande året.

400 mötesplatser skulle genom att engagera, inspirera och vara delaktiga skapa och initiera mötesplatser och aktiviteter under jubileumsåret i och runt Kristianstad. Föreningar och före-tag kunde marknadsföra sina aktiviteter på 400 mötesplatsers hemsida och Folkuniversitetet kunde samarrangera kulturaktivi-teter och skapa nya föreningskontakter. Teamet byggde upp en plattform för hur projektet skulle marknadsföras och struktu-reras, en hemsida byggdes för ändamålet och användes båda för att visa upp våra mötesplatser och som en arbetsdagbok. 100-tals föreningar och företag kontaktades och många aktiviteter som hände under året hann vi aldrig besöka eller lägga upp för det var ett så fantastiskt rikt år på arrangemang och aktiviteter. 400 mötesplatser var ett spretigt, kreativt och ytterst betydelsefullt projekt för både jubileet och för deltagarna i projektet. Efter året var avslutat och alla tårtor uppätna kunde gruppen konstatera att sagan slutade lyckligt. Och det bästa sättet att beskriva projektet är genom de exempel som 400 mötesplatser var med och skapade.

400 meter halsduk: under ett års tid samlades garn och stick-ades en 400 meter lång halsduk huvudsakligen av kvinnor på våra äldreboenden, nästan 100 personer var engagerade i samarbete med Hälsoträdgårdens Vänner. Halsduken visades upp i sin helhet i Tivoliparken under jubileumsdagen.

Jubileumssill: Byakrogen i Österslöv tog fram en unik Jubile-umssill för 2014.

Jubileumsboksignering: Folkuniversitetet skapande tillsam-mans med Galleria Boulevard en signering av boken ”Kristianstad 400 år”. Alla huvudförfattare var med samtidigt som en unik möj-lighet att få diskutera med författarna och köpa boken.

Näsby kulturdag: Alla barn fick teckna vad de önskade sig under Kristianstads jubileumsår. 400 mötesplatsen ville undersö-ka vad barnen drömde om under jubileet, vad det skulle innehålla och vad de önskade sig mest.

400 år PODCAST: Sune Friström, fd stadsarkitekt i Kristian-stad, skapade tillsammans med Folkuniversitetet en podcast i 6 delar, med anekdoter från Kristianstads historia. Podcasten går att lyssna på via Folkuniveristetets hemsida.

Livet vid havet förr och nu: en föreläsning i samverkan med Tosteberga byalag av historikern Mats Y Peterson.

400 ord på 400 minuter: Minikurs i italienska som skapades som en jubileumskurs.

Jubileumsbakelsen: När en jubileumsbakelse skulle skapas, gjorde 400 mötesplatser en bakelseprovning tillsammans med Kristianstadsbladet och kaféerna.

400 slipsar: En utställning från en privatsamling med 400 slipsar från olika tidsepoker och länder som visades upp på Bar-backa under Klädbytardagen.

400 år, en föreläsningsserie: I samverkan med Pen-sionärsuniversitetet arrangerades en föreläsningsserie med 5 föreläsningar utifrån Kristianstads 400 år. Föreläsningarna drog ett hundratal åhörare.

400 Återvinning: alla som ville fick tillsammans med åter-bruksdesignern Maria Sjöö skapa nya saker av återvunnit materi-al under Framtidsveckan och Folkuniversitetets Öppethus.

400 års fototävling: Alla som besökte och upplevde Kristian-stad kunde skicka in sin favoritbild på staden eller en händelse under 2014. 400 mötesplatser valde sedan ut 5 bilder som ställdes ut på kulturnatten utanför Regionmuseet.

Lillö Linné, historisk vandring: 400 mötesplatser arrangerar en dag för alla SFI-elever som genom en tipsrunda med historiska och svenska frågor fick lära känna Kristianstads historia, få vand-ra på en bit av Linnérundan och besöka den gamla Lillö borgen och dess utställning.

Hope: En dansföreställning i samarbete med Dance Ed-ucational i Köpenhamn, Folkuniversitetet och Musik i Syd. Föreställningen hölls i Konserthuset, koregrafin var inspirerad av historia och framtid utifrån stadens 400-års jubileum.

Text & foto: Linda Sjunnesson, projektledare Kristianstad

21

Efter drygt 10 år i Kalmar Folkets parks källare flyt-tade Monokrom till nya lokaler och bytte i samma veva namn till UNIK. Verksamheten blev också bre-dare mer fler aktiviteter än musik och teater. Nu får man även in dans, målning och öppen fritidsverk-samhet.

UNIK står för Ung i Kalmar och Kalmar kommun är huvudman. Folkuniversitetet står för en stor del av verksamheten och har varit med på hela resan. Bo Nikolausson, utbildningsledare i Kalmar, minns hur det såg ut när Monokrom startade.

– Tidigare fanns det ett ungdomshus nere i hamnen i Kalmar där det arrangerades konserter. Framför allt med punkinriktning. När sedan högskolan, nuvarande Linnéuni-versitetet, etablerades i hamnen försvann den scenen och då ville man ha någon ersättning som inte var så inriktad på bara en musikgenre. Ungdomar skulle ha ett stort inflytande över inriktning. Det var olika föreningar som kom in med olika inriktningar. Det var också flera studie-förbund som kom in och bedrev verksamhet, Folkuniver-sitetet, Studiefrämjandet och Sensus.

Efter något år valde kommunen att man ville job-ba i huvudsak med Folkuniversitetet. Och så har det varit. I början var det inte så många band som var där och tränade men sedan har verksamheten sakta men säkert vuxit. Det som också har utvecklats är den öppna kursverksamheten. Vi erbjuder kurser i gitarr, bas, trummor, keyboard och sång. Rob Easley, duktig gitarrist och pedagog medförde ett lyft. Så efter några år var vi säkert uppe i 150 deltagare per år i de öppna kurserna.

– Vi tyckte att det var väldigt mycket killar här och tjejerna vågade sig inte hit, berättar Bosse. Men via Ungdomsstyrelsen anställde kommunen en projektle-dare, Lise Larsen, och vi startade något vi kallade tjej-scen. Och det förändrade väldigt mycket, helt plötsligt kom även teater in, Triangeltatern, mycket sing-a-song writers och överhuvudtaget en bredare verksamhet. Och de konserter vi tidigare haft blev live-kvällar med alla möjliga former, dans, teater, musik och poetry slam. Och det kommer publik också, det kan vara ett par hundra, drogfritt en fredagkväll!

I november 2014 flyttade man till nya lokaler, tidigare kallade Ugglan, och blev UNIK. Nu har man lokaler som är anpassade för verksamheten på ett annat sätt. Välutrusta-de replokaler, en bra scen för livekvällar. Möjlighet att ha danskurser och även måleri. Studio där banden kan spela in.

– Konsertlokalen är grym, något av det bättre i länet, säger Bosse. Men, vi har inte riktigt bott in oss ännu. Det är långa korridorer med vita väggar. Vi måste få sätta vår atmosfär här och det har vi inte riktigt hunnit med än. Det är ett ungdomshus och ungdomarna måste få vara med och sätt prägeln. Det bestämdes tidigt att det inte skulle heta Monokrom längre utan man valde ett annat namn för att inte förknippas med den verksamheten. Här finns delar som inte fanns tidigare såsom ateljé och dansstudio. Det är även öppet för andra typer av föreningar, det finns en japansk förening som har sina möten här.

Folkuniversitetets har ett avtal med Kalmar kommun som sträcker sig fram till 2016. Kommunen verkar vara väldigt nöjda med verksamheten och utan musiken hade det inte funnits så stor verksamhet. Vi skulle önska att UNIK inte bara ska vara öp-pet för ungdomar utan även för de som är över 25 år. Därför för vi en diskussion med politikerna. Med den bredden och annan verk-samhet som Folkuniversitetet tillför så hoppas Bosse att kunna fortsätta arbeta och utveckla UNIK i framtiden också.

Monokrom blir UNIK

Foto: AnnSofi Hellström

22

Bengt SöderströmVice ordförandeProfessor emeritus vid Eko-logiska institutionen, Lunds universitet. Utsedd av Folk-universitetsföreningen.

Anders AxelssonProfessor vid institutionen för kemiteknik. Fd rektorLunds tekniska högskola. Utsedd av Lunds universitet.

Annika DolkRektor vid Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet.

Lynn ÅkessonOrdförande. Dekanus för humaniora o teologi, professor i etnologi, Lunds universitet.Utsedd av Lunds universitet.

Carl Hampus LyttkensProfessor vid Nationaleko-nomiska institutionen, Lunds universitet.Utsedd av Lunds universitet.

Petter ForkstamFd ordförande Lunds universi-tets studentkårer.Utsedd av Lunds universitets studentkårer.

Distrikt sydDistriktschef: Björn Ahlgren

LundSkomakaregatan 8, Box 2116 , 220 02 LundTel 046-19 77 00Fax 046-19 77 81E-post info.lund@folkuniversitetet.se

MalmöRegementsgatan 4, 211 42 MalmöTel 040-691 83 00Fax 040-691 83 99E-post info.malmo@folkuniversitetet.se

TrelleborgVästergatan 41, 231 64 TrelleborgTel 0410-455 00Fax 0410-455 03E-post info.trelleborg@folkuniversitetet.se

YstadSödra Dragongatan 18, 271 46 YstadTel 0411-56 50 41E-post info.ystad@folkuniversitetet.se

Distrikt VästDistriktschef: Tomas Jahn

FalkenbergKvarngatan 2, 311 32 FalkenbergTel 0346-129 60E-post info.sydvast@folkuniversitetet.se

HalmstadÅkersgränd 1, 302 95 HalmstadTel 035-10 69 00Fax 035-260 69 40E-post info.sydvast@folkuniversitetet.se

HelsingborgTrädgårdsgatan 25, Box 7124, 250 07 HelsingborgTel 042-38 56 00Fax 042-38 56 01E-post info.sydvast@folkuniversitetet.se

LandskronaSäbygatan 17, 261 33 LandskronaTel 0418-249 00Fax 0418-249 01E-post info.sydvast@folkuniversitetet.se

Distrikt ÖstDistriktschef: Maria Skoglund

KalmarKaggensgatan 42, 392 32 KalmarTel 0480-282 55Fax 0480-282 56E-post info.kalmar@folkuniversitetet.se

BlekingeRonnebygatan 42, 371 33 KarlskronaTel 0455-36 78 70Fax 0455-36 78 71E-post info.karlskrona@folkuniversitetet.se

KristianstadFöreningsgatan 1, 291 33 KristianstadTel 044-20 76 40Fax 044-20 76 50E-post info.kristianstad@folkuniversitetet.se

KronobergLineborgsplan 11, 352 33 VäxjöTel 0470-144 20Fax 0470-293 20E-post info.vaxjo@folkuniversitetet.se

23

Janos SkeppnerEkonomichef vid Folkuniversi-tetet Stiftelsen Kursverksam-heten vid Lunds universitet. Kassör i styrelsen.

Lottie CostéusRektorsassistent vid Folk-universitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet. Sekreterare i styrelsen

Eva EngquistFd vice rektor vid Malmö högskola.Adjungerad.

Emelie HultFd Verksamhetschef AF.Utsedd av Lunds universitets studentkårer.

Caroline SundbergStyrelseledamot Samhällsvetar-kåren vid Lunds universitet. Utsedd av Lunds universitets studentkårer.

Regionkansli, LundAnnika Dolk, stiftelserektorJanos Skeppner, ekonomiBirgitta Edfast, HRJasmine Ydestrand, marknad

Hemsidahttp://folkuniversitetet.se

Marknadskommunikation

HR EkonomiStyrelseRektor

Styrelsens AULedningsgrupp

Folk

unive

rsite

tets

För

lag

Folk

unive

rsite

tets

Sko

lor A

B

Halmsta

dLu

ndMalm

öVäx

jöHels

ingbo

rg

Fasti

ghet

er

NÄTVERK• Folkbildning• Skolor• Uppdrag• Marknad och kommunikation

Jenny PobiegaFd ordförande Lunds samhällsvetarkår.Utsedd av Lunds universitets studentkårer.

Distrikt väst

Distrikt syd

Distrikt öst

24

Resultaträkning 2014 (tkr)2014-12-31 2013-12-31

Nettoomsättning 273 318 278 975

Rörelsens kostnaderÖvriga externa kostnader -75 364 -76 546Personalkostnader -187 362 -187 665Avskrivningar -8 377 -8 566

Rörelseresultat 2 215 6 198

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 686 1 085Räntekostnader och liknande resultatposter -17 -4

Resultat efter finansiella poster 2 884 7 279

Bokslutsdispositioner 845 845

Årets resultat 3 729 8 124

25

Balansräkning 2014 (tkr)2014-12-31 2013-12-31

TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarByggnader och mark 42 214 43 455Förbättringsutgifter i annans fastighet 52 668 26 571Inventarier, verktyg och installationer 17 099 18 807Andelar i koncernföretag 220 220Summa anläggningstillgångar 112 201 89 053

OmsättningstillgångarFärdiga varor och handelsvaror 65 122Kundfordringar 8 948 27 804Fordringar hos koncernföretag 3 671 2 540Övriga fordringar 10 228 20 026Upparbetad men ej fakturerad intäkt 14 945 4 090Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 908 6 738Kassa och bank 27 253 30 217Summa omsättningstillgångar 69 018 91 537

SUMMA TILLGÅNGAR 181 219 180 590

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Uppskrivningsfond 14 227 15 072Balanserat resultat 107 247 98 633Årets resultat 3 729 8 124Summa eget kapital 125 203 121 829

Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 9 892 10 737Övriga skulder 14 899 13 421Fakturerad men ej upparbetad intäkt 5 803 9 428Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 422 25 175Summa kortfristiga skulder 56 016 58 761

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 181 219 180 590

POSTER INOM LINJENStällda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga

26

Statistik folkbildning

Studiecirkeltimmar region Syd kommunvis 2014

Studiecirkel/tim Annan folkbildn/tim Kulturarr/antalKommun 2014 2013 2014 2013 2014 2013Malmö 72 183 63 515 2 808 5 949 935 777Bjuv 12 48 5 8Bromölla 161 138 4 14Burlöv 52Båstad 72 84 16 14Eslöv 39 7 3Helsingborg 49 890 50 189 561 578 1 124 672Hässleholm 768 159 2 61 53Höganäs 705 1 035 120 102 35 29Hörby 3Höör 1Klippan 1Kristianstad 18 057 17 168 616 444 803 847Kävlinge 781 257 39 20Landskrona 2 635 2 677 110 564 69 146Lomma 0 78 66 5 8Lund 77 946 54 468 73 777 15 820 793 592Osby 1 092 184 58 8Perstorp 1 788 0Simrishamn 100 6 46 55Sjöbo 5Skurup 736 337 21 31Staffanstorp 600 554Svalöv 108 1 4Svedala 44Tomelilla 9 2Trelleborg 705 1 528 196 208 110 114Vellinge 64 16 21 61Ystad 209 213 4 73 144Åstorp 720 736 19 2Ängelholm 1 624 1 032 3 11Östra Göinge 216 812 41 12Örkelljunga 532 232 3 12Skåne län 231 743 195 426 78 276 23 785 4 301 3 649Växjö 14 983 15 181 147 204 135 147Alvesta 434 1 542 4 8 133 98Lessebo 296 8 15Ljungby 12 20 19Markaryd 10 18 19Tingsryd 45 132 13 7Uppvidinge 584 6Älmhult 19 21Kronobergs 15 462 17 735 171 222 359 311Kalmar 23 307 22 847 796 886 441 477Borgholm 547 7 4Emmaboda 1 2Hultsfred 11 831 8 608 66 52Högsby 65 201 72 62 27Mönsterås 22 20Mörbylånga 595 408 12 18Nybro 278 257 9 9Oskarshamn 0 124 15 25Torsås 718 262 3Vimmerby 2 452 292 15 10Västervik 384 60 22 19Kalmar län 40 177 33 059 868 948 613 663Karlskrona 2 042 2 154 8 50 235 602Karlshamn 872 988 20 152 169Olofström 7 18Ronneby 911 971 4 14 27 100Sölvesborg 1 134 1 142 8 46Blekinge län 4 959 5 255 32 64 429 935Halmstad 4 085 5 204 433 544 237 274Falkenberg 2 628 3 255 426 408 51 39Laholm 2 4Hallands län 6 713 8 459 859 952 290 317Totalt: 299 054 259 934 80 206 25 971 5 992 5 875

Studiecirkeltimmar region Syd ämnesvis 2014

2014 2013

Allmän utbildning 1 284 1 086

Pedagogik och ledarutbildning 603 304

Humaniora och konst 201 580 186 252

Språk 20 597 20 570

Samhälls- och beteendevetenskap, juridik, handel och administration 35 874 20 626

Naturvetenskap, matematik och data 6 443 4 681

Teknik 11 376 9 018

Lant- och skogsbruk samt djurskötsel 1 947 1 429

Hälso- och sjukvård samt social omsorg 1 387 1 366

Tjänster 17 963 14 602

Studiecirkeltimmar totalt 299 054 259 934

27

RevisionsberättelseTill styrelsen i Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds Universitet, org.nr 845000-3481.

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo-visningen för Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds Universitet för år 2014.

Styrelsens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningenDet är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredo-visning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernre-dovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han eller hon utfört revisionen enligt International Stan-dards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsen-tliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revi-sionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisnin-gen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsre-dovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

UttalandeEnligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredo-visningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finan-siella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning av Folkuni-versitetet, Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds Universitet för år 2014.

Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelse-lagen och stiftelseförordnandet.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stiftelsela-gen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

UttalandeEnligt vår uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningsla-gen.

Lund den 6 maj 2015

Göran Carlsson Auktoriserad revisor

Göran LarssonFörtroendevald revisor

David StormFörtroendevald revisor

28