georadarundersökning i kvarteret magistern

RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET,

ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV)

ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING

Georadarundersökning i kvarteret Magistern RAÄ 93

Kalmar län, stad och kommun

Dnr 424-04176-2008 Immo Trinks, Anders Biwall, Alois Hinterleitner och Lars-Inge Larsson

Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamheten UV Teknik Instrumentvägen 19, 126 53 HÄGERSTEN Tel. 010-480 80 60 Fax 010-480 80 94 www.arkeologiuv.se Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 © 2009 Riksantikvarieämbetet UV Teknik

3

Innehåll Sammanfattning av undersökningen....................................................................................................... 5

Inledning .................................................................................................................................................. 6

Undersökningsområdet ........................................................................................................................... 6

Georadar metod och teknik ..................................................................................................................... 6

Undersökningens genomförande ............................................................................................................ 7

Undersökningens resultat........................................................................................................................ 8

Referenser............................................................................................................................................... 9

5

Sammanfattning av undersökningen Georadarundersökningen i Kalmar, kvarteret Magistern, har resulterat i ny och detaljerad information om underjordiska strukturer inom undersökningsområdet. Vår bedömning är att detta planeringsunderlag blir värdefullt för kommande arkeologiska aktiviteter inom området. Georadarmätningarna kan tydligt påvisa markingrepp från senare tiders historia i form av nedgrävda el- och vattenledningar och möjliga husgrunder eller källare. Mätningarna och den efterföljande bearbetningen och tolkningen pekar också ut ytor som har en större potential att hysa bevarade lämningar av arkeologiskt intresse. Undersökningen visar tydligt på att det inte finns sammanhängande strukturer som enkelt och direkt kan tolkas arkeologiskt. I västra delen av undersökningsområdet har gjorts många recenta markingrepp. I områdets östra del finns bättre bevarandeförhållanden för arkeologiska strukturer och kulturlager. Baserat på undersökningsresultatet är det nu möjligt att göra riktade, kostnadseffektiva provgrävningar av de delområden som är minst påverkade av senare tiders markingrepp. Figur 1 visar på vilka ytor som är kraftigt störda av senare tiders bebyggelse och aktiviteter.

!O!O

!O

!O

1534450

1534450

1534460

1534460

1534470

1534470

1534480

1534480

1534490

1534490

1534500

1534500

6282

110

6282

110

6282

120

6282

120

6282

130

6282

130

6282

140

6282

140

¹

Legend

!O Dagbrunn

Ledning eller rör

Anomalie

Schakt

Ströningar / strukturer i marken

Husgrund eller källare ?

0 10 20 30 405Meters

Figur 1 Tolkningsbild georadar data

6

Inledning Riksantikvarieämbetet, avdelningen for arkeologiska undersökningar, UV Teknik, har åt Kalmar kommun i november 2008 genomfört georadarmätningar i kvarteret Magistern i Kalmar. Syftet med undersökningen var att ta fram ett planeringsunderlag för att på ett bra sätt kunna planera och förutse kommande arkeologiska insatser inom undersökningsområdet. Målet har varit att generera en bild av underjordiska strukturer och att utifrån dessa peka ut områden som har en högre potential av bevarade lämningar av arkeologiskt intresse samt omvänt peka ut områden som mest troligt är störda eller utschaktade av senare tiders aktiviteter. Undersökningsresultat ska ligga till grund för det fortsatta planeringsarbetet i de berörda kvarteren samt även kunna utgöra underlag för Länsstyrelsens kommande bedömningar av området.

Undersökningsområdet Undersökningsområdet i kvarteret Magistern (fig. 3, 4, 5) ligger i centrala Kalmar på Kvarnholmen inom fornlämningen RAÄ 93. Ytan används idag som parkeringsplats. Inga fornlämningar syns ovan mark. En plan över Kvarnholmen från Stadsingenjörskontoret i Kalmar (Hofrén 1970:201) visar att äldre bebyggelse funnits i kvarteret Magistern (fig. 6).

Georadar metod och teknik Georadarsystemet (fig. 2) fungerar i princip som ett ekolod. En sändarantenn skickar ut en elektromagnetisk signal ner i marken. Signalen reflekteras från strukturer som stenar och skiktgränser mellan lager med olika fysiska egenskaper (t ex i samband med murar, diken och gropar). För att en arkeologisk struktur ska vara detekterbar krävs att det finns en fysikalisk kontrast mellan strukturen och den omgivande marken. Penetreringsdjupet av georadarsignalen beror på markens fysiska egenskaper och signalens frekvens (Conyers & Goodman 1997). Genom mätningar längs många, tätt lagda parallella linjer (fig. 2) kan man generera en tredimensionell digital datavolym. Bearbetning av en tredimensionell datavolym ger möjlighet att ta fram kartbilder från olika djup, så kallade georadar djupskivor, vilket dramatisk ökar såväl förståelsen av insamlad data som de arkeologiska tolkningsmöjligheterna (Leckebusch 2003). Våra tidigare georadarmätningar (till exempel i Nyköping kvarteret Åkroken, Skeppsbron i Göteborg, vid vikingastaden Birka och St. Olof’s kloster i Skänninge) har visat att mätningar med ett profilavstånd på 25 cm resulterar i hög datakvalité och att ett större profilavstånd bara är lämpligt för att kartlägga mycket stora strukturer. De under 2006 genomförda utgrävningarna baserade på georadarresultaten från St. Olof’s kloster i Skänninge (UV Öst, Linköping) visade på bra överensstämmelse mellan prospekterade och grävda strukturer1. Georadarmätningar förutsätter att mätytan är plan och till största delen fri från hinder och hög vegetation. På grund av störande effekter från rötter och/eller ojämn topografi är det inte meningsfullt att göra georadarmätningar i områden som är tätt bevuxna med träd eller buskar. Mycket fuktig mark kan också vara olämplig för georadarundersökningar på grund av att den starkt begränsar penetreringsdjupet för signalen. Vattenansamlingar på markytan kan också förorsaka störningar. Potentialen med georadarmetoden inför arkeologiska undersökningar i stadsmiljö består i att med zonindelning värdera vilka områden som uppvisar största chansen att innehålla bevarade lämningar av arkeologisk och kulturhistorisk intresse, respektive var tidigare förstörande markingrepp med stor sannolikhet utesluter bevarade fornlämningar. Förutom detektion av uppenbara fornlämningar och arkeologiska strukturer kan georadarundersökningen bidra till att minimera att grävande arkeologiska undersökningar görs i blindo.

1 http://www.arkeologiuv.se/tjanster/prospektering/pdf/info_skanninge.pdf

7

Undersökningens genomförande Georadarundersökningen genomfördes av två personer under en fältdag i november 2008. Georadarmätningar utfördes med en Sensors & Software Noggin Plus 500 MHz georadar system längs profillinjer med 25 cm profilavstånd och 2.5 cm georadar spåravstånd. Signalens uppteckningstid anpassades efter penetreringsdjupet på platsen till 99 ns. Med antagandet av en uppskattad georadarsignalhastighet av 10 cm/ns motsvarar en signaluppteckningstid av 99 ns ett maximalt undersökningsdjup av 4.95 m. Under ideala geologiska förhållanden kan systemets maximala penetreringsdjup uppnå ca 5 m djup. Den vertikala upplösningsförmågan av en 500 MHz georadarantenn ligger mellan 6 och 13 cm, beroende på markfuktighet (markens relativa dielektricitet). För att öka datakvalitén staplades fyra georadarspår för varje registrerad mätning. Undersökningsytan är avbildat i fig. 4, 5 och 6. Ytan hade en maximal utsträckning av 37×55,37 m. Sammanlagt mättes i kvarteren Magistern 149 georadarprofiler bestående av 209 delsektioner. Den totala längden av alla georadarprofilsektioner uppgår till 5470 m. Mätprofilernas orientering var ungefär sydväst–nordöst. Undersökningsområdet mättades in med hjälp av en GPS med nätverks-RTK med centimeternoggrannhet (inmätning utförd av Kalmar kommun). Följande koordinatpunkter (fig. 5) markerades i undersökningsytan:

Punkt 41 Norr 6282118.047 Öst 1534477.822 Höjd 3.837




Punkt 45 Norr 6282129.483 Öst 1534471.810 Höjd 3.885 Georefererade georadardjupskivor i form av gråskaliga TIFF-bilder genererades efter anpassad databearbetning (frekvensfiltrering, background removal, amplitude gain, Hilbert transform) i 10 cm djupintervaller. På grund av den relativt jämnt markytan har data inte korrigerats för skillnader i den lokala topografin. Reflektioner av georadarsignalen syns i djupskivorna som mörkgråa eller svarta strukturer, så kallade georadar anomalier. En bra sätt att förstå och analysera georadardata är att bläddra snabbt fram och tillbaka mellan djupskivorna. På detta sätt blir strukturer, som syns som förändringar i reflektiviteten, och strukturernas horisontella och vertikala utbredning mest åskådlig. Snabba bildanimationer hjälper till att se sammanhängande strukturer på olika djupskivor. Animationer av georadardjupskivor genererades i QuickTime format. Samtliga djupskivor och arkeologiska tolkningar presenteras georefererade och kan användas i ett Geografisk Informations System (GIS) tillsammans med kartmaterial i digitalt format.

8

Undersökningens resultat Resultatet av georadarmätningarna i form av djupskivor presenteras i fig. 7 till 41. Varje djupskiva visar georadarreflektioner från en horisontell 10 cm tjock datavolym från angivit djup2 under markytan. Tolkningen av georadardata finns avbildad i figurer 42. Flera georadar anomalier och delområden är markerade i fig. 43. Många av de relativt sentida markingreppen och byggnadslämningar av senare tiders bebyggelse (fig. 6) förväntades att generera kraftiga utslag i georadardata. Detekterbarhet av eventuella existerande strukturer av arkeologiskt intresse beror på strukturernas kontrast i utformning, orientering och reflektionsamplitud relativt till omgivande mark och andra, yngre, strukturer. Georadardatan visar i västra delen av undersökningsområdet ett flertal ledningsschakt till mer än en meters djup under nuvarande marknivån (fig. 42). Möjligheten att påträffa bevarade kulturlager och sammanhängände strukturer av arkeologiskt intresse i detta område bedöms som lågt. I undersökningsområdets östra del visar georadar data störningar som kan hänga samman med bebyggelse som finns angiven i kvartersplanen (fig. 6). Antalet recenta ledningsschakt är färre i östra delen av område. Kartan i fig. 6 visar att där fanns bebyggelse som sammanfaller med läget för anomalierna A, B, C och L. Anomali L framträder djupare ner och kan vara resterna av en igenfylld källare. Anomali D kan vara del av en ledning. Kartan i fig. 6 visar inga husgrunder som sammanfaller med anomali D. Området som är markerat med K visar inga tydliga strukturer eller störningar i georadar data och kan innehålla sammanhängande, bevarade kulturlager. Även i kvartersplanen från 1970 (fig. 6) finns inga byggnader angivna i detta område. Anomali E sammanfaller med en tomtgräns som också finns ritad på kvartersplanen (fig. 6). Området F visar i georadardata en ökat reflektivitet som kan vara förorsakad av kanalisationsarbete (synbar dagbrunn i asfalten). Beteckning G markerar störningar i marken. Området markerat med beteckningen H sammanfaller med en byggnad på kvartersplanen (fig. 6) som uppenbarligen inte hade någon källare. Beteckning J visar på ett område där inga kraftiga störningar syns i georadardatan och där ingen bebyggelse finns angiven. Kvartersplanen från 1970 (fig. 6) kan anses som en dåtida karta av bebyggelse ovan markytan. Georadarresultaten visar för första gången en kartering över utbredningen av de underjordiska strukturerna i området. Bevarade sammanhängande arkeologiska lämningar kan finnas i de områden som inte verkar påverkade av senare tiders källare, fundament eller andra relativt moderna markingrepp (t.ex. ledningsdragningar). Dessa områden är markerade i kartan i figur 43 med H, J och K. Baserat på georadarundersökningen är en arkeologiska undersökning mest meningsfullt i dessa områden. 2 Det faktiska djupet för anomalier och strukturer kan variera på grund av uppskattningen av djupkonverteringshastigheten till 10 cm/ns.

Variationer av upp till 50% i djupet kan förkomma, men mest sannolikt är att angivit djup av djupskivor stämmer med ±20 cm. Den relativa djupet av strukturer är korrekt avbildad.

9

Referenser Conyers L., Goodman D., 1997. Ground-penetrating radar: an introduction for archaeologists. Walnut

Creek, Calif., AltaMira Press.

David A., 1995. Geophysical survey in archaeological field evaluation, English Heritage, Research & Professional Services Guideline No 1.

Gaffney C.F., Gater J., 2003. Revealing the buried past: geophysics for archaeologists. Tempus.

Hofrén M., 1970. Kalmar – Karolinska borgahus is sten. Nordiska museets Handlingar 74.

Neubauer W., 1990. Geophysikalische Prospektion in der Archäologie. Mitt. Anthrop. Ges. 120, 1-60.

Leckebusch J., 2003. Ground-penetrating Radar: A Modern Three-dimensional Prospection Method. Archaeological Prospection, 10, 213–240.

Scollar I., Tabbagh A., Hesse A., Herzog I., 1990. Archaeological Prospecting And Remote Sensing. Cambridge University Press

Figur 2 Georadarsystemet har viss likhet med en barnvagn. Radarantennen är monterad just ovanför markytan på en glidplatan. På kontroll- och datauppteckningsenheten framför operatören visas vertikala radarprofildata och viktiga mätparameter. För positionering av mätdata längs profillinjen finns en distanshjul monterad på en av vagnens hjul. Systemet förs längs parallella linjer över undersökningsområden.

10

Figur 4 Georadar undersökningsområde

Figur 3 Karta över Kvarnhomlen och georadar undersökningsområde (blå)

11

!.

!.

!.

!.

!.45

44

43

42

41

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹

Figur 5 Karta over exploateringsområde

12 Figur 6 Georadar undersökningsområde och plan från 1970 över byggnader i kvarteret Magistern

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

¹Le

gend G

eora

dar u

nder

sökn

ings

områ

de

010

2030

405

Met

ers

13

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹

Figur 7 Georadar djupskiva 0-10 cm djup

14

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


15

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


16

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


17

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


18

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


19

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


20

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


21

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


22

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


23

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


24

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


25

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


26

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


27

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


28

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


29

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


30

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


31

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


32

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


33

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


34

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


35

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


36

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


37

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


38

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


39

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


40

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


41

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


42

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


43

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


44

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


45

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


46

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


47

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

010

2030

405

Met

ers

¹


48 Figur 42 Tolkningsbild georadar data

! O! O

! O

! O

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

¹

Lege

nd

! OD

agbr

unn

Ledn

ing

elle

r rör

Anom

alie

Scha

kt

Strö

ning

ar /

stru

ktur

er i

mar

ken

Hus

grun

d el

ler k

älla

re ?

010

2030

405

Met

ers

49

Figur 43 Tolkningsbild georadar data

! O! O

! O

! O

1534

450

1534

450

1534

460

1534

460

1534

470

1534

470

1534

480

1534

480

1534

490

1534

490

1534

500

1534

500

6282110

6282110

6282120

6282120

6282130

6282130

6282140

6282140

¹

Lege

nd

! OD

agbr

unn

Ledn

ing

elle

r rör

Anom

alie

Scha

kt

Strö

ning

ar /

stru

ktur

er i

mar

ken

Hus

grun

d el

ler k

älla

re ?

010

2030

405

Met

ers

A

B

C

DE

E

DF

H

G

J

K

L

georadarundersökning i kvarteret magistern

Documents