geta kommun · 2015. 12. 17. · 2015:3 ekonomisk översikt hösten 2015. Ålands ekonomi Åsub har...

Budget 2016 Ekonomiplan 2017-2018

GETA KOMMUN

B U D G E T

Fastställd i kommunstyrelsen

Fastställd i kommunfullmäktige

1

GETA KOMMUN

B U D G E T 2 0 1 6

Fastställd i kommunstyrelsen 7.12.2015

Fastställd i kommunfullmäktige 14.12.2015

GETA KOMMUN

6


2


3

Innehåll

B U D G E T 2 0 1 6 ............................................................................................. 1

1. EKONOMISK ÖVERSIKT ................................................................................. 4

1.1 EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN ........................... 4

1.2 GETA KOMMUNS SITUATION ................................................................... 5

2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER ................................................... 6

2.1 STADGANDEN OM BUDGET ...................................................................... 6

2.2 BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER .................................................. 7

2.3 RESULTATRÄKNINGSDELEN ..................................................................... 7

2.4 DRIFTSEKONOMIDELEN .......................................................................... 8

2.5 FINANSIERINGSDELEN ........................................................................... 8

2.6 INVESTERINGSDELEN ............................................................................. 8

2.7 BUDGETENS BINDANDE NIVÅER .............................................................. 9

2.8 DISPOSITIONSPLANER ........................................................................... 9

2.9 ÄNDRING AV BUDGETEN ......................................................................... 9

3. RESULTATRÄKNINGSDELEN ..........................................................................11

3.1 RESULTATRÄKNINGEN ...........................................................................11

3.2 DRIFTSEKONOMIDELEN .........................................................................12

4. UPPGIFTSOMRÅDEN ....................................................................................13

4.1 KOMMUNLEDNING .................................................................................13

4.2 SOCIALNÄMNDEN ..................................................................................15

4.3 SKOLNÄMNDEN .....................................................................................26

4.4 BIBLIOTEK OCH KULTUR ........................................................................39

4.5 BYGGNADSINSPEKTION .........................................................................41

4.6 BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR ..........................................................42

4.7 TRAFIKLEDER OCH ALLMÄNNA OMRÅDEN ................................................44

4.8 VATTEN OCH AVLOPP ............................................................................45

4.9 AVFALLSHANTERING .............................................................................47

4.10 BRAND- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN .......................................................48

4.11 LANTBRUKSNÄMNDEN ...........................................................................50

5. FINANSIERINGSDELEN ................................................................................52

6. INVESTERINGSDELEN ..................................................................................53

7. BALANSRÄKNINGSDELEN .............................................................................55

8. EKONOMIPLANDELEN...................................................................................57

9. INVESTERINGSPLANEN ................................................................................58

10. PERSONALÖVERSIKT ...................................................................................59


4

1. EKONOMISK ÖVERSIKT

1.1 EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN Nedan en sammanfattning av Ålands statistik och utredningsbyrås (ÅSUB) rapport 2015:3 Ekonomisk översikt hösten 2015.

Ålands ekonomi ÅSUB har reviderat upp sin prognos för årets och fjolårets tillväxt, vilket innebär att man nu räknar med en svagt positiv tillväxt båda åren; 0,5 respektive 0,8 procent. I nuläget ser det ut som att vi riskerar att få en rejäl minskning av befolkningstillväxten innevarande år (2015) i förhållande till de senaste åren, antagligen spelar de stigande lönenivåerna i tidigare emigrantländer in. På kort till medellång sikt kommer en sjunkande deltagandegrad på arbetsmarknaden och minskande arbetskraftsinvandring att pressa ner arbetslösheten. Konsumtionen ökar endast marginellt nästa år. En svag löneutveckling, avtagande befolkningstillväxt och stora pensioneringskullar håller nere den samlade privata konsumtionen och efterfrågan i ekonomin.

Den offentliga sektorn Skatteintäkterna ger facit på riktningen i den ekonomiska utvecklingen. Enligt preliminära uppgifter från skatteförvaltningen kommer kommunalskatterna öka med 4,8 procent för de åländska kommunerna år 2014 jämfört med 2013. Motsvarande siffra för hela Finland är 3,7 procent. Över hälften av ökningen av de åländska skatteintäkterna förklaras dock av höjda skattesatser.

Samfundsskatterna väntas 2014 öka med cirka 20 procent för de åländska kommunerna, vilket även det är högre än för hela Finlands kommuner sammantaget, vars ökning väntas bli cirka 14 procent. Enligt ÅSUBs prognoser väntas sedan samfundsskatterna ligga på en relativt oförändrad nivå år 2015.

För år 2014 fastställde Ålandsdelegationen klumpsumman till 214,5 miljoner euro. Detta var en höjning med cirka 3,2 procent från 2013. Enligt uppgifter från statsbudgetförslaget för 2016 förväntas klumpsumman bli 221,0 miljoner euro 2015, vilket skulle innebära en ökning med 3,0 procent. 2016 väntas klumpsumman sedan minska marginellt och utgöra 220,8 miljoner euro.

Skattegottgörelsen till landskapet, den så kallade flitpengen, blir aktuell då de i landskapet debiterade inkomstskatterna överstiger 0,5 procent av motsvarande skatt för hela Finland. År 2012 uppgick flitpengen till 5,3 miljoner euro, medan den år 2013, som är det senaste år som flitpengen fastställts för, uppgick till knappt 7,0 miljoner euro. Enligt ÅSUBs prognoser beräknas skattegottgörelsen närmast växa till 9,6 miljoner euro för år 2014 och sedan ytterligare till 11,0 miljoner euro år 2015. För skattegottgörelsen är systematiken sådan att 2014 års belopp tas upp i 2016 års budget. För 2014 var summan av klumpsumman och flitpengen 219,8 miljoner euro. I år beräknas summan av de två stiga till 228,0 miljoner euro och 2016 till 230,3 miljoner euro.


5

1.2 GETA KOMMUNS SITUATION Geta kommun lyckas framställa en budget med positivt resultat trots att skatteintäkter och landskapsandelar inte ökar i paritet med verksamhetens kostnader. Resultatet är dock kraftigt försämrat i och med kostnadsökningar vilket inte täcks upp av andra intäkter.

Befolkningstillväxten har stagnerat på en nivå mellan 490 och 500 personer vilket är positivt ur perspektivet att Geta kommun behåller sin position i befolkningsstrukturgrupp 1 men negativt då det hämmar skatteutvecklingen för kommunen.

Investeringarna är fortsatt höga där det största önskade projektet för nästa år innefattar brandstationsshall och ny brandbil. Det finns behov av fortlöpande investeringar inom kommunens samtliga fastigheter. Många av investeringarna är absolut nödvändiga att genomföra under budgetår 2016 för att upprätthålla fastigheternas säkerhet och funktionsduglighet. Detta och genomförandet av nybyggnation av brandstationshall och inköp av ny brandbil resulterar i en dubbelt högre investeringsbudget än tidigare år. Behovet uppgår till cirka 700 000 euro.

Trots att resultatet försämras har någon skattehöjning inte rekommenderats. Kommunens likviditet stärktes under 2014 men situationen inför år 2016 innebär att genomförandet av investeringarna kräver extern finansiering.

Kommunen utreder för närvarande hur en framtida organisation kan utformas som blir effektivare och som i större utsträckning har möjlighet att fokusera på verksamheternas interna utvecklingsarbete. Kommunstyrelsens förslag skiljer sig något från nämndernas just på grund av att kommunen är i början av en reformprocess. Bland annat föreslår kommunstyrelsen att de nya tjänsterna som föreslås blir tidsbundna.

Kommunens finansiella situation är fortsättningsvis svårbedömd på medellång sikt i och med landskapsregeringens planerade reformer inom den kommunala sektorn där kommunernas socialtjänst tillsammans med översynen av landskapsandelssystemet utgör de mest centrala.

Ingvar Björling, kommunstyrelsens ordförande


6

2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER

2.1 STADGANDEN OM BUDGET Kommunerna följer fr.o.m. 1999 i tillämpliga delar den privata sektorns bokföringslag. Handels- och industriministeriets bokföringsnämnds kommunsektions anvisningar har följts vid uppgörande av budgeten. Budgeten för 2016 har uppgjorts enligt bestämmelserna i kommunallagens 10 kapitel 64 §:

Kommunen skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Förslaget till budget skall upprättas av styrelsen och överlämnas till fullmäktige före utgången av november månad. Fullmäktige skall anta budgeten före utgången av året. Budgeten skall innehålla målen för kommunens verksamhet och ekonomi samt föreslagna ändringar i verksamheten och skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Av budgeten skall framgå de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt hur finansieringsbehoven skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten skall bestå av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Budgeten skall iakttas i kommunens verksamhet och hushållning. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige.

Viktiga bestämmelser finns även i kommunens förvaltningsstadga:

96 § Budgetens förverkligande Kommunfullmäktige godkänner i budgeten verksamhetsmål, anslag och beräknade inkomster för de enskilda organens uppgifter och projekt. Kommunstyrelsen, nämnder och direktioner godkänner dispositionsplaner som grundar sig på budgeten. Dessa organ kan överföra rätten att godkänna dispositionsplaner på underlydande tjänstemän. Kommunstyrelsen utfärdar vid behov verkställighetsdirektiv. Nämnd kan också utfärda dylika direktiv till nämnden underlydande förvaltning. 97 § Ändringar i budgeten Eventuella ändringar i budgeten skall föreläggas kommunfullmäktige under budgetåret. Efter budgetåret kan ändringar i budgeten behandlas endast i undantagsfall. Efter det att bokslutet har undertecknats kan förslag till ändringar i budgeten inte föreläggas kommunfullmäktige. Vid förslag till ändringar i anslagen bör det organ som äskar om ändringar utreda vilken verkan ändringar får på målen för verksamheten och på de beräknade inkomsterna. Likaså måste man, innan ändringar görs i målen för verksamheten eller i de beräknade inkomsterna, utreda ändringarnas inverkan på anslagen.

Målen styr anslagens användningsändamål, kvantiteten eller kvaliteten hos de tjänster som skall produceras eller anger den riktning i vilken verksamheten skall utvecklas. Verksamhetsmålen kan uppdelas på Kvantitet - stycketal, vikt, mått m.m. Kvalitet - förbättrande av varans och tjänstens kvalitet, helhetskvalitet Effektivitet - euro/prestation


7

Dessa kan vara bindande eller enbart som motivering. Fullmäktige fastställer vilka mål som är bindande.

2.2 BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER Budgetens struktur år 2016 är densamma som för år 2015. I kommunens budget för år 2016 anges både externa och interna utgifter och inkomster. Internt är det främst kostnaderna för fastighetsskötseln, matservicen och interna hyror som fördelats. Kommunallagen förutsätter inte någon formell balansering av inkomsterna och utgifterna på årsnivå, det vill säga att kommunerna skall sträva efter att årligen uppvisa nollresultat. Räkenskapsperiodens resultat enligt budgeten kan visa över- eller underskott. I verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige skall kommunstyrelsen föreslå åtgärder som gäller disponeringen av räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin.

2.3 RESULTATRÄKNINGSDELEN Resultaträkningsdelen visar hur väl inkomstfinansieringen räcker till för att täcka de utgifter, räntor och övriga finansiella utgifter som den kommunala servicen medför samt de planenliga avskrivningar som egendomens förslitning förutsätter. Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget anger hur mycket av driftsekonomins kostnader som skall täckas med skatteintäkter och landskapsandelar. Årsbidrag Årsbidraget, som är den viktigaste posten, är ett mellanresultat som beskriver kommunens totala inkomstfinansiering. Av årsbidraget framgår huruvida kommunens inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorer med lång verkningstid, dvs. avskrivningarna på anläggningstillgångar. Före årsbidraget anges intäkter och kostnader för den regelbundna verksamheten. Genom att de extraordinära posterna och avskrivningarna placerats efter årsbidraget garanteras att årsbidraget för olika år och olika kommuner är jämförbart. I en kommun där ekonomin är i balans täcker årsbidraget avskrivningarna enligt plan. Avskrivningarna enligt plan bör motsvara det genomsnittliga årliga behovet av reinvesteringar. Ett årsbidrag som täcker reinvesteringarna innebär att kommunen inte behöver skuldsätta sig, realisera anläggningstillgångar eller minska sitt rörelsekapital för att hålla produktionsmedlen funktionsdugliga. Årets resultat och överskott/underskott Årets resultat visar verksamhetens resultat när även extraordinära poster och avskrivningar beaktats och överskott/underskott när även bokslutsdispositionerna (bl.a. ändringar i reserveringar och fonder) medtagits.


8

2.4 DRIFTSEKONOMIDELEN Geta kommuns driftsekonomidel består av 13 uppgiftsområden enligt följande:

• Kommunledning • Allmän social verksamhet • Hemservice och äldreomsorg • Barnomsorg • Undervisningsverksamhet • Bibliotek och kulturaktiviteter • Byggnadstillsyn • Byggnader och anläggningar • Vatten och avlopp • Avfallshantering • Trafikleder och allmänna områden • Brand- och räddningsnämnden, gemensam för Ålands landskommuner • Lantbruksnämnden, gemensam för Norra Åland

Kommunens verksamhet styrs genom de planer som ingår i driftsekonomidelen. I budgetens driftsekonomidel ställer fullmäktige upp målet för verksamheten samt anvisar ifrågavarande organ de anslag och beräknade inkomster som behövs för skötseln av uppgiften eller uppgifterna. Kommunen definierar själv de uppgiftshelheter för vilka fullmäktige ställer upp verksamhetsmål och godkänner anslag och beräknade inkomster.

2.5 FINANSIERINGSDELEN Finansieringskalkylen utgör en central del av kommunernas budget och bokslut. Med hjälp av den samlas internt tillförda medel, investeringar och andra kapitalutgifter samt kapitalfinansiering i en enda kalkyl. Finansieringen av verksamheten presenteras i budgetens finansieringsdel, som skall ingå i kommunens budget vid sidan av resultaträknings-, driftsekonomi- och investeringsdelarna.

2.6 INVESTERINGSDELEN Kostnadskalkylen anger projektets totala beräknade, återstående investeringskostnad, oberoende av hur denna kostnad fördelas över olika år. Om förverkligandet av ett projekt eller en del av ett projekt försenas jämfört med den tidtabell som man har räknat med i budgeten, skall anslagen för denna investering periodiseras om. Kommunen kan reservera medel för kommande investeringar genom att göra en investeringsreservering av räkenskapsperiodens överskott. Användningen av en investeringsreservering eller -fond för finansieringen av ett projekt eller en projektgrupp skall framgå separat i en bindande motivering. Däremot kan kommunen inte reservera medel för pågående eller kommande investeringar genom att omvandla outnyttjade anslag till reservationsanslag. Gränsen mellan investeringar och driftsanskaffningar Gränsen för småanskaffningar ändrades från och med 2014 från 3.500 euro till 5.000 euro. Beloppet utgör gränsen mellan driftsekonomidelen och investeringsdelen. Här finns även undantag från regeln till exempel ifall man anskaffar en särskild grupp inventarier i vilken olika inventarier ingår, var för sig till mindre belopp, men deras sammanräknade


9

anskaffningsvärde överstiger gränsvärdet. I dylika fall kan totalanskaffningen räknas ihop och budgeteras i klump under investeringsdelen. Att märka är att till exempel årsunderhåll inte skall aktiveras trots att beloppet klart kan överstiga gränsen för småanskaffning, medan en ombyggnads- eller grundförbättringsutgift som överstiger gränsvärdet är en investering.

2.7 BUDGETENS BINDANDE NIVÅER

Driftsekonomidelen I driftsekonomidelen finns som tidigare den löpande verksamhetens kostnader, intäkter och nettobelopp angivna. Anslagen och de beräknade intäkterna (exkl. interna poster) per uppgiftsområde föreslås för år 2016 vara bindande gentemot kommunfullmäktige till nettobelopp. Givna mål anses som riktgivande om fullmäktige inte beslutat annat. Kommunfullmäktige beslutar således skilt vilka mål som är bindande.

Investeringsdelen Bindningsnivån inför kommunfullmäktige gäller såväl de beräknade inkomsterna som utgifterna per projekt.

Resultaträkningsdelen Följande poster är bindande till nettobelopp: Skatteintäkter Landskapsandelar för driften Ränte- och övriga finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader

Finansieringsdelen

Anslaget för ökning eller minskning av långfristiga lån är bindande.

2.8 DISPOSITIONSPLANER Sedan fullmäktige godkänt budgeten, förser kommunstyrelsen den med verkställighets-direktiv och ger den till nämnderna och övriga enheter som skall följa den. Härefter fastställer kommunstyrelsen eller ifrågavarande nämnd en dispositionsplan, genom vilken den preliminära dispositionsplanen justeras till att motsvara fullmäktigebesluten. Samtidigt fattar organet sina egna beslut om hur uppgifterna skall utföras och anslagen användas. Utgående från de mål som fullmäktige godkänt ställer organet i dispositionsplanen upp exaktare mål.

2.9 ÄNDRING AV BUDGETEN Om ändring i budgeten beslutar fullmäktige. Rätten och skyldigheten att föreslå ändringar i budgeten gäller på samma sätt både anslagen och målsättningarna. När ett anslag höjs eller en beräknad inkomst sänks skall behovet att ändra målsättningarna för verksamheten bedömas. Bestämmelser om tilläggsbudget finns inte längre.


10

Ändringar i budgeten skall man sträva efter att göra omedelbart under budgetåret, genast när det blir klart att en ändring är nödvändig. Om överskridningen av ett bindande anslag eller underskridningen av en beräknad inkomst väsentligt inverkar på räkenskapsperiodens resultat, skall den såsom ändring föreläggas fullmäktige för godkännande innan bokslutet överlämnas till revisorerna för granskning. Delanslagen under respektive anslag omdisponeras av kommunstyrelsen vad gäller anslaget för Kommunledning och anslagen under resultaträkningsdelen. Nämnderna har rätt att inom ramen för sina anslag omdisponera medel mellan delanslag. Såvida kommunstyrelsen eller nämnden ej annorlunda förordnat omdisponerar avdelningscheferna medlen på kontoslagsnivå. Överföring av medel mellan personalutgifter och övriga utgiftsslag avgörs dock i regel av respektive nämnd eller kommunstyrelsen.


11

3. RESULTATRÄKNINGSDELEN

3.1 RESULTATRÄKNINGEN Alla kostnadsställen BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER

Försäljningsintäkter 102 134 101 817 99 110

Avgiftsintäkter 125 651 106 255 143 735

Övriga verksamhetsintäkter 108 985 118 532 128 207

INTÄKTER Totalt 336 771 326 604 371 052

KOSTNADER

Personalkostnader -1 343 730 -1 386 321 -1 424 655

Köp av tjänster -1 197 004 -1 369 280 -1 282 433

Material, förnödenheter och varor -219 421 -231 153 -218 472

Understöd -180 565 -187 457 -256 352

Övriga verksamhetskostnader -1 407 -3 341 -16 711

KOSTNADER Totalt -2 942 127 -3 177 551 -3 198 623

VERKSAMHETSBIDRAG Totalt -2 605 356 -2 850 947 -2 827 571

SKATTEINKOMSTER

Kommunal inkomstskatt 1 004 281 987 535 1 004 725

Fastighetsskatt 92 033 80 159 95 876

Andel av samfundsskatt 4 582 2 511 6 339

Källskatt 11 307 11 677 13 656

SKATTEINKOMSTER Totalt 1 112 203 1 081 882 1 120 596

LANDSKAPSANDELAR

Allmän landskapsandel 197 731 203 526 201 493

Kompensation för skatteavdrag 14 175 13 825 12 500

Landskapsandel för social- och hälsovård 762 371 757 743 769 674

Landskapsandel för undervisning och kultur 468 316 469 124 454 107

Finansieringsunderstöd 375 226 399 616 399 509

Kompensation för kapitalinkomstskatter 24 354 30 250 30 862

Övriga landskapsandelar -69 830 -66 075 -65 411

LANDSKAPSANDELAR Totalt 1 772 344 1 808 009 1 802 734

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Ränteintäkter 73 1 224

Övriga finansiella intäkter 5 436 1 107 350

Räntekostnader -6 804 -7 720 -6 250

Övriga finansiella kostnader -1 065 -1 874

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Totalt -2 360 -7 263 -5 900

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Avskrivningar enligt plan -136 068 -150 876 -139 807

Nedskrivningar -37 828

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt -136 068 -188 704 -139 807

EXTRAORDINÄRA POSTER -400

RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt 140 362 -157 023 -49 948

Årsbidrag (Årets resultat exkl. av- & nedskrivningar) 276 430 31 681 89 859

Verksamhetsintäkter/kostnader -11 % -10 % -12 % Årsbidrag/Avskrivningar 203 % 17 % 64 %

Skattebidrag/Invånare 2 238 2 186 2 282

Årsbidrag/Invånare 556 64 183 Invånarantal 497 495 491


12

3.2 DRIFTSEKONOMIDELEN

KOSTNADER FÖR UPPGIFTSOMRÅDENA SAMMANLAGT

C10 Driftshushållning BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

Externa

RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN

VERKSAMHETSBIDRAG

INTÄKTER 336 771 326 604 371 052

KOSTNADER -2 942 127 -3 177 551 -3 198 623


AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -136 068 -188 704 -139 807

RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt -2 741 424 -3 039 651 -2 967 378

INTERNA POSTER

INTÄKTER 557 089 587 268 590 223

KOSTNADER -557 089 -587 268 -590 223

Totalt -2 741 424 -3 039 651 -2 967 378

PER UPPGIFTSOMRÅDE

VERKSAMHETENS KOSTNADER BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

Driftshushållning -2 942 127 -3 177 551 -3 198 623

Kommunledning -226 647 -244 577 -225 593

Socialnämnden -1 302 080 -1 492 351 -1 484 522

Allmän social verksamhet -593 816 -648 613 -650 229

Hemservice och äldreomsorg -708 264 -843 738 -834 293

Skolnämnden -1 020 202 -1 025 682 -1 057 878

Undervisningsverksamhet -729 688 -732 495 -731 803

Barnomsorg -290 515 -293 187 -326 075

Bibliotek och kultur -40 734 -44 566 -39 891

Byggnadstillsyn och kommunalteknik -317 128 -339 533 -358 724

Byggnadstillsyn -35 388 -44 599 -30 783

Byggnader och lokaler, uthyrning -185 682 -180 529 -209 916

Avfallshantering -31 104 -26 450 -34 457

Vatten och avlopp -35 737 -51 705 -42 251

Trafikleder och allmänna områden -29 217 -36 250 -41 317

Gemensamma brand- och räddningsnämnden -24 502 -25 142 -26 215

Lantbruksnämnden -5 349 -5 700 -5 800

Finansiering -5 483

Totalt -2 942 127 -3 177 551 -3 198 623


13

4. UPPGIFTSOMRÅDEN

4.1 KOMMUNLEDNING

C110 Kommunledning BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 5 630 6 749 977

KOSTNADER -226 647 -244 577 -225 593

VERKSAMHETSBIDRAG Totalt -221 017 -237 828 -224 616


RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt -228 514 -243 656 -228 323

INTERNA POSTER

INTÄKTER 153 012 179 972 178 889

KOSTNADER -10 868 -40 268 -41 702

Interna totalt 142 144 139 704 137 187

Totalt -86 370 -103 952 -91 136

Verksamhetsområde Kommunledningen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommundirektör och kommunkansli. Verksamhetsområdet omfattar huvudområdena allmän förvaltning, samhällsplanering, rättsväsende och säkerhet samt näringsliv. Kommundirektören och kommunkansliet förbereder ärendena inför styrelse och fullmäktige. Kommunkansliet stöder och koordinerar övriga förvaltningsfunktioner. Till allmän förvaltning hör resultatenheterna val, revision, kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommunkansli, beskattning och övrig allmän förvaltning samt fritids- och ungdomsverksamhet. Hit hänförs även försäkringsutgifter, utgifter för företagshälsovård, personalrekreation, stipendium för eftergymnasiala studier, samt understöd till samfund och representation. Konstateras att inga val kommer att ske under år 2016. Samhällsplanering utgör en egen resultatenhet, liksom näringsliv. Området fritids- och ungdomsverksamhet omfattar kommunens idrotts- och friluftsliv samt ungdomsarbete. Samarbete med befintliga föreningar i kommunen för ungdomarnas bästa.

Verksamhetsmål Kommunledningens huvudsakliga fokus ligger på att, för en fortsatt positiv ekonomisk utveckling, arbeta för att främja möjligheterna att bo och verka i Geta. En fortsatt stor inflyttning ska säkras genom en attraktiv miljö för boende och företagande.

Geta kommun ska i all verksamhet beakta sparsamhet med naturresurserna, kretsloppsfrågor och att en ekologiskt hållbar utveckling främjas. Kommunen avser också att främja produktion av och handel med lokala varor och tjänster. Kommunen utreder för närvarande hur en framtida organisation kan utformas som blir effektivare och som i större utsträckning har möjlighet att fokusera på verksamheternas interna utvecklingsarbete.


14

Åtgärder • Genomförande av den av fullmäktige eventuellt beslutade förvaltningsreformen. • Rekrytering av ordinarie kommundirektör på 80 procent med uppgift att stödja

verksamheternas interna utvecklingsarbete. Uppdraget blir tidsbundet. • Verksamheternas interna utvecklingsarbete kommer att kräva fokus på tydliga

rutiner, tydlig uppgiftsfördelning och tydligt ledarskap, där utbildning av personalen är en viktig del.

• Generellt för kommunen ska ärendehanteringen effektiviseras genom digitalisering.

• Fortsatt arbete med upprustning av kommunens byggnader och anläggningar. • Färdigställa arbetet med bostadsplanering i Vestergeta.

Kommunstyrelsen konstaterar att liggande förslag är högre än budgetdirektivet, men detta beror på att kostnaden för den utökande ekonomtjänsten inte fanns i bokslut 2014 och därmed inte budgetdirektivet.

Investeringar Det finns för 2016 inga investeringar planerade.

Verksamhetsplan 2017-2018

• Fortsätta implementering av kommunens förvaltningsreform. • Fortsätta det interna utvecklingsarbetet. • Hantering av reformer så som Kommunernas socialtjänst, landskapsandelsöversyn

och liknande. • Kostnadsfokus om avmattningen för skatteutvecklingen fortsätter.

Uppföljning och intern kontroll Budget, kassaflöde, investeringar och befolkningsutveckling följs upp vid respektive kommunstyrelse och kommunfullmäktigemöte. Statistik levereras till ÅSUB och andra institutioner regelbundet. Inspektioner utförs av tillsynsmyndigheter och deras rekommendationer implementeras.


15

4.2 SOCIALNÄMNDEN Socialnämndens verksamhetsområden är 1. Allmän social verksamhet samt 2. Hemservice och äldreomsorg.

C300 Socialnämnden BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 137 982 122 402 146 833

KOSTNADER -1 302 080 -1 492 351 -1 484 522



RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt -1 189 983 -1 395 121 -1 366 705

INTERNA POSTER

INTÄKTER 30 987 22 133 24 117

KOSTNADER -147 384 -147 853 -147 809

Interna totalt -116 397 -125 720 -123 692

Totalt -1 306 380 -1 520 841 -1 490 397

ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET

C310 Allmän social verksamhet BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 6 042 1 484 3 700

KOSTNADER -593 816 -648 613 -650 229


Interna totalt -587 774 -647 129 -646 529


KOSTNADER -7 969 -9 374 -9 317

Interna totalt -7 969 -9 374 -9 317

Totalt -595 743 -656 503 -655 846

Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar

• socialnämnden och kansli. • service för barn och familjer (socialt arbete, barnskydd, anstalts- och

familjevård inom barnskyddet). • service för handikappade (handikappservice, specialomsorgen, närståendevård

för yngre). • missbrukarvård. • övrig socialvård (sysselsättningsverksamhet).

Verksamhetsmål Det centrala målet och verksamhetsprincipen är att kommuninvånarna skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård utgående från gällande lagstiftning och budgeterade medel.


16

SOCIALNÄMNDEN OCH KANSLI Socialkansliet är gemensamt för Finström och Geta. Geta erlägger en samarbetsersättning enligt avtal. Personalen består av socialchef med övergripande ansvar över den sociala verksamheten i kommunerna samt socialt arbete i barnskydd samt barnatillsyningsmannens uppgifter. Socialarbetare som arbetar med barnskydd, utkomststöd, missbrukarvård samt sysselsättning. Socialarbetare med ansvar över äldreomsorgen samt handikappservice, specialomsorg och närståendestöd. Faderskapslagen har reviderats och träder i kraft 1.1.2016, verkningarna för kommunens barnatillsyningsman är ännu oklara.

Ekonomi Samarbetsavtalet mellan de två kommunerna justerat.

Verksamhetsmål 2016 • Lagstadgad service erbjuds till kommunens invånare fortsättningsvis, en

förmiddag per vecka finns socialarbetare på plats i kommunkansliet i Geta. • En effektivare handläggning av klientärenden genom ibruktagning av IT-tjänster

anpassade för socialvård. • Samarbetsavtal med övriga norråländska kommuner gällande individ- och

familjeomsorg.

Åtgärder • Inköp och ibruktagning av Abilita socialvård, moduler för barnatillsyn,

närståendestöd samt inscanningsmodul inklusive maskinvara. Utreda möjlighet till uppkoppling mot FPAs datasystem ”Kelmu”.

• Initiera frågan samt ingå samarbetsavtal med de övriga norråländska kommunerna för att trygga möjlighet till beslutsfattande vid kortare frånvaro av behörig tjänsteman, främst inom barnskyddet.

Uppföljning Abilita socialvård möjliggör uppföljning i form av olika rapporter och statistikuppgifter, t.ex. att lagstadgade behandlingstider efterföljs. SERVICE FÖR BARN OCH FAMILJER Verksamhetsområdet omfattar socialt arbete (köp av tjänster från Folkhälsans familjerådgivning, kostnader för fältarna), barnskydd (kostnader för stödpersoner/stödfamiljer samt familjearbete som en köptjänst av Sunds kommun) samt anstalts- och familjevård inom barnskyddet (köp av tjänster samt kostnader för familjehem).

Ekonomi Samtliga kostnader beräknade enligt uppgifter för 2016. För köp av familjearbete har 4 500 euro budgeterats. Antal besök på familjerådgivning beräknas öka och det innebär ökade kostnader. Ökade kostnader för familjehem främst beroende av ny lagstiftning samt att familjehemmen utökades 2015. Ingenting budgeterat för anstaltsvård inom barnskyddet.

Verksamhetsmål 2016 • Familjearbete skall erbjudas som stödtjänst i barnskyddets öppenvård samt om

möjligt även i förebyggande arbete innan familjerna är inom barnskyddets öppenvård. Detta kräver att familjearbete kan köpas om 10 % under året.

• Kommunens socialarbetare fortsätter att i samarbete med Rädda barnen r.f. rekrytera nya stödfamiljer samt familjehem.


17

Åtgärder • Kommunens familjearbete köps av Sunds kommun, 10 % av heltid. Detta under

förutsättning att Sunds kommun har möjlighet att sälja tjänsten. Förvaltningen får avgöra hur utökningen fördelas under året. Finström kommer inte att ha möjlighet att sälja av sina familjearbetarresurser under 2016.

• Behovet av stödfamiljer och familjehem bedöms öka. För att snabbt kunna tillgodose behovet behövs en ”bank” av aktiva stödfamiljer.

Uppföljning Uppföljning av barnskyddsärenden görs regelbundet i form av möten, nätverksmöten, statistiköversikter och dylikt. Uppföljning av insatsen familjearbete görs regelbundet tillsammans med klienten det berör.

Nyckeltal SERVICE FÖR BARN OCH FAMILJER Bokslut Kostnad Budget

2014 2015 (30.6) 2016

Folkhälsans familjerådgivning, kostnad 3 852 € 2 400€ 5 000€

Antal besök 36 20 Kostnad per besök 107 € 120 € 126 €

Öppna stödåtgärder barnskydd

Antal stödfamiljer/stödpersoner 1 1+2 2

Familjearbete, kostnad 0 1 000 € 4 500 €

Familjearbete, antal familjer 0 1

Klientrelationer 4 5

Utredningar om behov av barnskydd, antal barn 0 4

Inkomna barnskyddsanmälningar 3 10

Familjehem, inkl. eftervård, kostnader 35 000 € 20 000 € 74 1825 €

Antal familjehem 2 3 3

Ungdomsverksamhet, Fältarna, kostnad 2 600 € 1 100 € 2 500 € SERVICE FÖR HANDIKAPPADE Resultatområdet omfattar handikappservice samt specialomsorgen. Verksamhetens övergripande lagrum är, lag om service och stöd p.g.a. handikapp och lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Handikappservice regleras i Lag och Förordning om service och stöd på grund av handikapp. Det finns vissa serviceformer i Lag om service och stöd på grund av handikapp som beviljas såsom subjektiva rättigheter, det vill säga tjänster för gravt handikappade som under förutsättning att lagens krav uppfylls, medger rättigheter för klienterna oberoende om det finns budgeterade medel eller inte. De subjektiva rättigheterna är färdtjänst, serviceboende, ändringsarbeten i bostaden, dagverksamhet samt personlig assistans. Därutöver finns det anslagsbundna rättigheter och dessa beviljas om lagens krav uppfylls och det finns budgeterade medel. De anslagsbundna rättigheterna är rehabiliteringshandledning, anpassningsträning, delvis anskaffning av nödvändiga kläder och specialkost samt delvis anskaffning av maskiner, redskap och anordningar för att klara de dagliga funktionerna. Handikappservicens budget omfattas av kostnader för understöd till handikappade, byggtjänster, stöd för personliga


18

assistenter och färdtjänst som är beviljad i enlighet med Lag om service och stöd på grund av handikapp. Största delen av kostnaden för understöd till handikappade består av ersättning för assistentlöner. Specialomsorgen är i kommunen inrättad som en köptjänst/förmedlingstjänst från Ålands omsorgsförbund k.f (ÅOF) och De utvecklingsstördas väl r.f. (DUV). ÅOF:s verksamhet omfattar boendeservice, stödboende, korttidsvård, daglig verksamhet, fritidsverksamhet, omsorgsbyråverksamhet samt annan service såsom personliga assistenter.

Verksamhetsmål 2016 • Att tillhandahålla en god vård och service för kommunens invånare samt att

främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället samt att förebygga och undanröja olägenheter och hinder som handikappet medför.

• Att kommunens invånare ska erhålla de stöd som man är berättigad till för att uppfylla lagens syfte.

• Att beviljandet av service stöds av individuella serviceplaner. • Informera om handikappservice, specialomsorg samt till närståendestöd.

Motivering och åtgärder • Att utgående från ansökningar och vårdplanering bevilja lagstadgad service inom

verksamhetsområdena. • Att följa med utvecklingen och delta i utbildning inom verksamhetsområdena. • Verksamheten för specialomsorgen utgår från att bevilja lagstadgad service

utgående från efterfrågan, behov och rättighet till beviljad service. • Uppgörande och uppföljning av individuella serviceplaner såsom ett redskap för

att dokumentera hjälpbehov samt underlätta ordnandet och genomförandet av de tjänster och stödinsatser som motsvarar behoven.

• Följa med utvecklingen inom lagstiftningen och delta i utbildning gällande handikappservice.

Nyckeltal Ålands omsorgsförbund k.f. Årtal Kostnad 2014 340 839 2015 206 270* 2016 336 172 *Uppgifterna för år 2015 avser kostnaden t.o.m. augusti 2015 för ÅOF.

Uppskattade kostnader för service från Ålands omsorgsförbund utgående från budgetförslag från Ålands omsorgsförbund för åren 2013, 2014 och 2015.

Årtal Dagl.verks/timme Boende/dygn

2014 28,10 228,95

2015 23,80 221,64

2016 21,37 215,76


19

MISSBRUKARVÅRD Resultatområdet omfattar öppenvårdstjänster genom köptjänster inom missbrukarvård av alkohol- och drogmottagningen (Mariehamns stad).

Ekonomi Besöken på alkohol- och drogmottagningen väntas öka och därmed ökar också kostnaderna. Ingenting är budgeterat för vård på behandlingshem.

Verksamhetsmål 2016 • Erbjuda lagstadgade öppenvårdstjänster till personer med beroendeproblematik

och deras anhöriga samt genom ett aktivt förebyggande socialt arbete arbeta för att motivera personer att ta kontakt med alkohol- och drogmottagningen då problematiken föreligger.

• Fortsättningsvis arbeta aktivt för ett gott samarbete och utveckla arbetsmetoderna mellan behandlare på alkohol- och drogmottagningen och barnskyddet.

• Vid behov ombesörja vård på behandlingshem i samarbete med alkohol- och drogmottagningen.

Åtgärder • Kommunen köper öppenvårdstjänster av alkohol- och drogmottagningen,

Mariehamns stad. Behovet är svårt att uppskatta, men förväntas öka. • För barn i grundskolan ersätts en del av prenumerationskostnaderna för EOS-

tidningen som en förebyggande åtgärd.

Uppföljning Uppföljning sker genom kontakt med berörda parter, främst familjer inom barnskyddet.

Nyckeltal

MISSBRUKARVÅRD Bokslut Kostnad Budget

2014 2015 (30.6) 2016

Öppna stödtjänster, kostnad 117,60 € 1 430 € 4 500 €

Alkohol- och drogmottagningen, besök 1 13

Kostnad per besök 117,60 € 110,00 € ÖVRIG SOCIALVÅRD Resultatenheten omfattar utkomststöd, förebyggande utkomststöd samt sysselsättningsverksamhet och sysselsättningsarbete. Resultatenheten omfattar också kostnader för Ålands fountainhouse r.f./Klubbhuset Pelaren.

Ekonomi För utkomststöd budgeteras samma summa som 2015, detta trots att utkomststödets grunddelar förväntas stiga. Kostnader för besök på Ålands fountainhouse/Pelaren uppskattas till 500 euro. För sysselsättningsstöd (i samarbete med AMS) är ingenting budgeterat. Sysselsättningsverksamhet enligt samma omfattning som 2015, inklusive en plats vid Fixtjänst.

Verksamhetsmål 2016 • Kartlägga orsakerna till behov av utkomststöd för att bättre rikta det sociala

arbetet där behovet finns. • Personer som redan är beviljade sysselsättnings/arbetsverksamhet fortsätter som

tidigare, budgeterade medel finns för en person till.


20

Åtgärder Socialarbetaren kartlägger orsaken till utkomststöd enligt olika kategorier enligt svensk modell för att bättre rikta det sociala arbetet.

Uppföljning • Uppföljning gällande utkomststödet sker regelbundet med klienter samt genom

att aktivt arbeta för att klienter inom utkomststödet ska få en annan inkomstkälla. • Uppföljning gällande sysselsättningsverksamhet sker regelbundet tillsammans

med klienten det berör samt aktuell arbetsplats.

Nyckeltal

ÖVRIG SOCIALVÅRD Bokslut Kostnad Budget

2014 2015 (30.6) 2016

Utkomststöd, kostnad 31 205,33€ 19 023,62€ 35 000€

Antal beslut 98 45

Antal hushåll 16 13

Förebyggande utkomststöd, kostnad 424,11 € 2 848,32 € 4 000 €

Sysselsättningsverksamhet, kostnad 12 207,20 € 4 745,54 € 17 400 €

Antal personer 3 4 4


21

HEMSERVICE OCH ÄLDREOMSORG Verksamhetsområdet omfattar

• vård på åldringshem • hemservice och äldreboende • närståendevård.

C320 Hemservice och äldreomsorg BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 131 939 120 918 143 133

KOSTNADER -708 264 -843 738 -834 293




INTERNA POSTER

INTÄKTER 30 987 22 133 24 117

KOSTNADER -139 415 -138 479 -138 492

Interna totalt -108 428 -116 346 -114 375

Totalt -710 637 -864 338 -834 551 VÅRD PÅ ÅLDRINGSHEM Resultatområdet omfattar De Gamlas Hem. Geta kommun är medlem i kommunalförbundet för De Gamlas Hem k.f. och äger där 2 platser för institutionsvård.

Kommunstyrelsens förslag: • Föreståndartjänsten ombildas vid Hemgården till 80 procent under året, med

endast administrativa uppgifter. En arbetsgrupp tillsätts för att bereda frågan och överlag ta fram riktlinjer för fortsatt utveckling av kommunens hemservice och äldreomsorg.

• Försöket med ansvarig hemvårdare avslutas i samband med ombildningen av föreståndartjänsten.

• Den föreslagna tjänsten som kock utgår. Enligt budgetförslag 2016 har kommunen totalt 288,4 procent kökspersonal som är budgeterad under daghemmet Kotten, Hemgården samt centralköket. Kommunstyrelsen föreslår att eventuella utökningar görs på centralköket för att daghemmet Kottens och Hemgårdens behov ska kunna tillgodoses. Den tillfälliga befattningen som köksbiträde förlängs t.o.m. 31.3.2016 från och med 1.4.2016 anställs köksbiträde om 78,4 procent på centralköket. Anställningen är tillfällig t.o.m. 31.12.2016. Under november utvärderas upplägget.

• Den föreslagna utökningen av städare inklusive matutkörare till 78,4 procent utgår. Städare kvarstår som 50 procent och är tidsbunden fram till 31.12.2016. Kommunens städpersonal ska under året samordnas under kommunens fastighetsförvaltning vilken kan innebära ombildning av tjänster.

• Totalt för De gamlas hem reserveras medel för cirka 720 vårddygn (i jämförelse med socialnämndens förslag om cirka 1 095 vårddygn).

KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT: Enligt förslag.


22

Verksamhetsmål 2016 Målsättningen för De Gamlas Hem k.f. (DGH) är att nyttja institutionsvård i den omfattning som är ändamålsenligt utgående från vårdbehov.

Åtgärder DGH har haft svårigheter att få platserna tillsatta. Det nya grundavtalet medger förändringar i verksamheten för DGH på det sättet att även yngre personer kan beviljas vårdplats vid kommunalförbundet samt att en avgift kommer att faktureras till medlemskommunerna för de platser som inte nyttjas av kommunen eller är utlånad till annan kommun. DGH diskuterar även namnbyte och att ombilda en del av institutionsvårdsplatserna till effektiverat servicehusboendeplatser. Målsättningen med det nya grundavtalet har varit att bredda verksamheten, öka beläggningen och därmed minska kostnaderna per vårddygn vid hemmet. Kostnaden för institutionsvård vid DGH har budgeterats utgående från kommunalförbundets förslag till budget för år 2016, men utgående från att Geta kommun nyttjar cirka 1 095 vårddygn. En ändring inför år 2016 är att DGH i sitt budgetförslag föreslår differentierade dygnskostnader på så sätt att institutionsvården föreslås kosta 189,49 euro per dygn, institutionsvård för demensvård 252,34 euro per dygn och servicehusboende 165,86 euro per dygn.1 Geta kommuns andel av investeringskostnaderna föreslås inför år 2016 vara 4 030 euro. DGH har startat dagverksamhet för personer med demenssjukdom och det har upptagits budgetmedel för att en person ska kunna delta två dagar per vecka. HEMSERVICE OCH ÄLDREBOENDE Resultatområdet omfattar servicehuset Hemgården, hemservice på fältet samt stödtjänster i form av färdtjänst, måltidsservice, städ- och badservice samt trygghetslarm.

Verksamhetsmål 2016 • Att då det är möjligt bemöta efterfrågan på service utgående från att i första hand

bevilja hemservice till det ordinarie boendet i kommunen. Då det inte längre är möjligt att bo kvar i ordinarie boende ska beviljande av boendeplats utgå från vårdbedömning.

• Att utöka antalet besök till ordinarie boende i kommunen. • Stödtjänster erbjuds utgående från behov. Målsättningen för måltidsservicen är

att boende i ordinarie hem i kommunen ska kunna få hem en varm måltid alla dagar i veckan.

• Att fortsättningsvis arbeta i enlighet med gällande avtal för Sammanhållen hemvård med ÅHS, hemsjukvården och kommunens närvårdare.

• Att följa med utvecklingen angående vårdtyngdsmätningsinstrument. Ålands landskapsregering betalar för en projektledare som arbetar på De Gamlas Hem k.f för att utreda möjlighet för att samtliga åländska kommuner samt kommunalförbundet för DGH gemensamt ska köpa in ett vårdtyngdsmätningsinstrument.

Åtgärder Det är kvalitativt värdefullt att ges möjlighet att bo kvar i sitt ordinarie boende även då ett hjälpbehov uppstår. Om fler beviljas hemservice och stödtjänster till ordinarie boendet minskar efterfrågan på boendeplatser vid det effektiverade servicehemmet Hemgården. För att kunna utöka hemservicen till de ordinarie hemmen behöver det 1 Prisuppgifterna har justerats i texten ovan efter nämndens behandling, i enlighet med uppdaterade uppgifter från De gamlas hem.


23

finnas möjlighet att erbjuda service samt tillräckligt många närvårdare. Inför år 2016 föreslås att en ny närvårdare inrättas. Centralköket i Geta skola tillreder lunchmåltiden på vardagar för äldreomsorgen. Detta är endast en liten del av all mat som behöver tillredas och hanteras för äldreomsorgen. Vid Geta hemgård serveras fem måltider per dygn, frukost, lunch, kaffe, middag och kvällsmål. Antalet dagar som Centralköket är stängt utgör 113 för år 2016 och då hemservicens personal tillreder och hanterar all matlagning. Det föreslås inför år 2016 att en tillfällig anställning som köksbiträde, sedan år 2013, omändras till en ordinarie anställning som kock med omfattningen heltid. Ytterligare föreslås att en anställning som städare inrättas med omfattningen 78,4 % av heltid. Om det blir aktuellt att köpa in RAI-soft som vårdtyngdsmätningsinstrument kräver det en viss utökning av personalen inom äldreomsorgen samt inköp av flera datorer till Hemgården. ANNAN SERVICE FÖR ÄLDRE Resultatområdet omfattar närståendestöd.

Verksamhetsmål 2016 • Sträva mot att uppfylla Kvalitetsrekommendationerna om tjänster för äldres,

(Social- och hälsovårdsministeriet 2008:4), mål att 5-6 % av andelen 75 år och äldre kan bo kvar i ordinarie boende stöd för närståendevård.

• Bevilja stöd för närståendevård utgående från efterfrågan och kommunens fastställda kriterier för beviljande och uppfölja beviljad vård.

• Informera om rätten till närståendestöd för vård av anhörig.

Åtgärder Stöd för närståendevård är en lagstadgad social service som möjliggör kvarboende i ordinarie hem även då ett hjälpbehov uppstår. Aktivt sprida information om möjligheten att ansöka om närståendevård som ett alternativ till annan lagstadgad service.

Personal Äldreomsorgens personal arbetar förutom administration med vård-, köks- och städuppgifter samt matutkörning. Personalen föreslås bestå av en föreståndare 100 % som arbetar 60 % föreståndare och 40 % närvårdare, en 100 % ansvarig närvårdare som arbetar 50 % ansvarig närvårdare och 50 % närvårdare, 692 % närvårdare, varav 192 % närvårdare har anställning för nattarbete, 100 % kock och 78,4 % städare. Socialarbetaren med ansvar över äldreomsorg handhar institutionsvården, närståendestöd för äldre, färdtjänst samt administration gällande budget, verksamhetsberättelser och lagstiftning. Hemsjukvården inom ÅHS har det medicinska ansvaret och Geta kommun har tecknat avtal med ÅHS angående Sammanhållen hemvård, vilket innebär ett utbyte av arbetsuppgifter mellan hemsjukvårdens och hemservicens personal. Personal, inrättade befattningar, procent 2014 2015 2016 Hemgården Föreståndare 60 60 60 Ansvarig närvårdare 0 50 50 Närvårdare 702 702 802 Närvårdare/natt 192 192 192 Städare inkl. matutkörn. 0 50 78,4 Kock 0 0 100


24

Köksbiträde 78,4 78,4 0 PERSONAL TOTALT

1032,4

1032,4

1282,4

År 2013 inleddes ett försök med anställning av köks- och städbiträde. Anställningen har på prov övergått till 78,4 % köksbiträde och 50 % städbiträde. Upplägget föreslås att permanentas inför år 2016 så att köksbiträdet ombildas till heltids kock och städaren permanentas till 78,4 %. Under år 2015 har inletts ett försök med att ombilda en närvårdare till ansvarig närvårdare och detta föreslås att det permanentas inför år 2016.

Nyckeltal Antal vårddygn Hemgården År Antal

vårddygn 2014

2015

2016 3 285

Det finns 9 boendeplatser vid det effektiverade servicehusboendet Hemgården. Antal vårddygn vid De Gamlas Hem k.f År Vårddygn Nettokostnad 2014 217 52 334 2015 758* 177389* 2016 1 098 203 646** *Till och med augusti 2015. **Har räknat med en dygnskostnad omfattande 185,47 euro för 6 institutionsvårdsplatser. Demensvårdsplatser kostar 252,73 euro per dygn. Utöver detta tillkommer kostnader för investeringar och ersättning för outnyttjade vårdplatser. Vårdklasser och arvoden för närståendestöd Vårdklass 2014 2015 2016 1 382,50 386,20 * 2 540,00 545,20 3 821,00 829,00 *har inte ännu uppgifter om den lagstadgade indexjusteringen för arvode för närståendestöd för år 2016.

Ekonomiplan 2017-2018 för socialnämndens samtliga verksamhetsområden • Att följa med utvecklingen inom verksamhetsområdena avseende ny lagstiftning

samt hur den påverkar kostnadsutvecklingen. I riket kommer det grundläggande utkomststödet att överföras till FPA den 1.1.2017, om Åland väljer samma linje kommer andelen utkomststödsansökningar i kommunen att minska. Social- och hälsovårdsministeriet i Finland har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att sammanslå nuvarande lag om service och stöd på grund av handikapp och lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda till en ny speciallag om handikappservice samt utreda övriga reformbehov inom lagstiftning som gäller handikappservice. Den nya lagen har beräknats att börja gälla från den 01.01.2017 i Finland.

• Lagförslag om kommunernas socialtjänst (KST) är antaget av lagtinget, det är svårt att förutspå på vilket sätt förslaget kommer att påverka kommunen.

• Olika alternativ gällande sammanslagning av de norråländska socialkanslierna samt också Brändö och Kumlinge har diskuterats men något beslut är ännu inte fattat.


25

• Geta kommun har genom en långsiktig, medveten satsning på kvarboende och hemservice i kommunen samt stödtjänster ökat andelen äldre som vårdas inom öppenvården.

• Geta kommun äger två (2) platsandelar i De Gamlas Hem och målsättningen gällande institutionsvården under perioden är att erbjuda vårdplatser utgående från efterfrågan och behov samt att sträva mot att uppfylla Kvalitetsrekommendation om tjänster för äldres, (Social- och hälsovårdsministeriet 2008:4) mål att 3 procent av andelen 75 år och äldre kan vårdas i institutionsvård.

• Den 1 juli 2013 antogs en ny lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, den så kallade äldreomsorgslagen i kraft i riket. Det pågår arbete att lagstifta om en motsvarande lag på Åland.


26

4.3 SKOLNÄMNDEN

C400 Skolnämnden BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 37 131 36 867 47 534

KOSTNADER -1 020 202 -1 025 682 -1 057 878

VERKSAMHETSBIDRAG Totalt -983 072 -988 815 -1 010 344


RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt -986 190 -1 004 735 -1 018 381

INTERNA POSTER

INTÄKTER 98 157 93 968 99 829

KOSTNADER -279 870 -280 294 -274 733

Interna totalt -181 713 -186 326 -174 904

Totalt -1 167 903 -1 191 061 -1 193 285 Verksamhetsområde Skolnämnden handhar övervakningen av barnomsorgen och grundskoleverksamheten i åk 1-6. I Geta skola finns kommunens centralkök och fritidshemsverksamhet som bägge hör till skolnämndens ansvarsområde. Dessutom ingår köptjänster från kommunalförbundet NÅHD beträffande grundskolans högstadium, elevvård och träningsundervisning i skolnämndens verksamhetsområde.

Verksamhetsmål 2016 Genom att skapa en bra pedagogisk situation i skola och barnomsorg kan vi hjälpa till att öka kommunens attraktionskraft. Skolnämnden kommer särskilt att jobba med att möta behoven för skolan, centralköket och barnomsorgen med de resurser som finns att tillgå.

Åtgärder uppföljning och ekonomiplan återfinns under respektive resultatenhet: 1. Geta skola 2. Godby högstadieskola och träningsundervisningen 3. Centralköket 4. Fritidshemsverksamhet 5. Barnomsorg


27

GETA SKOLA

C410 Undervisningsverksamhet BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 6 832 3 197 5 197

KOSTNADER -729 688 -732 495 -731 803




INTERNA POSTER

INTÄKTER 98 157 93 968 99 829

KOSTNADER -190 128 -184 126 -167 172

Interna totalt -91 971 -90 158 -67 343

Totalt -817 334 -830 539 -795 177

Ekonomi Elevantalet är under 2016 24 elever; vårterminen 22 elever och höstterminen 26. Eleverna undervisas i tre huvudundervisningsgrupper, åk 1-2, åk 3-4 och åk 5-6. För att skapa en fungerande inlärningssituation behövs en genomsnittlig timresurs för 2016 om ca 85 vt. I timresursen ingår allmänundervisning, valbara språk, specialundervisning och data. För att eleverna ska få den tidsenliga undervisning de har rätt till ska skolan erbjuda en pedagogiskt relevant undervisningsmiljö med modern utrustning och teknik. Utrustningen kompletteras med bl a en projektor. Vi skapar en bättre läsfrämjande miljö genom att f.d. mediateket inreds till ett läsrum för eleverna. I budget 2016 finns medel upptaget för möbler Skolan har elever med rekommenderade behov av extra stödinsatser. I budgeten har upptagits anslag för assistenter.

Verksamhetsområde Geta skola svarar för undervisningen i åk 1-6 för Geta kommun. Skolan erbjuder den grundutbildning som varje barn enligt styrdokumenten (grundskollag, förordning, skolstadga och läroplan) har rätt till.

Kommunstyrelsens förslag: • En generell inbesparing om 10 000 euro görs inom skolnämndens ram. • Enligt budgetförslag 2016 har kommunen totalt 288,4 procent kökspersonal

som är budgeterad under daghemmet Kotten, Hemgården samt centralköket. Kommunstyrelsen föreslår att ett tillfälligt köksbiträde om 78,4 procent anställs vid centralköket från och med 1.4.2016 t.o.m. 31.12.2016.

• Kommunens städpersonal ska under året samordnas under kommunens fastighetsförvaltning vilket kan innebära ombildning av tjänster under året.



28

Verksamhetsmål 2016 Varje elev ska utveckla sin förmåga att använda sig av modern teknik som redskap för skapande, kommunikation och lärande. I skolans IT-strategi finns målen preciserade. LR initierade hösten 2014 ett projekt för läsfrämjande i skolorna där målet är att genom medvetna insatser försöka öka elevernas läsförståelse och läsintresse. Vi vill under året öka läsmotivation, bredda läsintresset och förbättra attityder till läsning hos eleverna. Alla elever ska med stöd och uppmuntran från sin lärare, lära sig att ställa upp egna mål och ges möjlighet att hitta arbetssätt som passar deras personliga inlärningsstil. Vi upprätthåller ett gott samarbete mellan skolan, elevvården, elever och föräldrar. Alla skall trivas, ha arbetsglädje och känna sig stolta över att arbeta och verka i Geta skola. Personalen skall ges möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll.

Åtgärder Genom att använda läromedel som stöds digitalt ökar vi elevernas motivation och förstärker lärandet. Ett tema våren 2016 är att presentera olika platser i Geta digitalt. Mediateket inreds till ett mysigt läsrum. Vi arbetar med projektet ”En läsande klass” och deltar i författar- och bokpresentationer som ordnas för grundskolan. Varje elev skall ha en dokumentation kring sin egen kunskapsutveckling i vilken föräldrarna skall göras delaktiga. Veckodagböcker, individuella utvecklingsplaner och -samtal samt elevportfolion i Fronter är några av de verktyg vi använder. Vi har elevaktiva utvecklingssamtal en gång per termin. Vi fortsätter arbeta utifrån KiVa Skola-programmet, ett åtgärdsprogram med målsättning att förebygga och minska förekomsten av mobbning. Vi deltar i Skolfreden och projektet ”Schysst på nätet”. Vi uppdaterar vårt samverkansdokument. För att öka trivsel och medinflytande träffas all personal som verkar inom skolans väggar regelbundet. All personal erbjuds adekvat fortbildning.

Uppföljning Den pedagogiska verksamheten uppföljs och utvärderas enligt de direktiv som anges i skolans arbetsplan. Den ekonomiska uppföljningen sker kontinuerligt utifrån budgetjämförelserna.

Ekonomiplan 2017-2018 Målsättningen är att kunna erbjuda en modern och kvalitativt god undervisning med behörig personal och tillräckliga resurser. Vad gäller utvecklingen inom undervisningsområdet följer vi de övriga skolorna på norra Åland så att våra elever garanteras en likvärdig kompetens inför högstadiet.

Elevstatistik 2015 – 2016 22 elever 2016 – 2017 26 elever 2017 – 2018 28 elever 2018 – 2019 33 elever 2019 – 2020 29 elever


29

Använd timresurs

Allmän Språk Spec. Data Totalt Elevantal Årskurser

2010-2011 76 2 7 1 86 27 1-6

2011-2012 75 2 6 1 84 24 1-6

2012-2013 69 4 6 1 80 21 2-6

2013-2014 75 2 8 1 86 26 1, 3-6

2014-2015 66 4 7 1 78 23 1-2, 4-6

2015-2016 73 4 7 2 86 22 1-2, 3, 5-6

GODBY HÖGSTADIESKOLA OCH TRÄNINGSUNDERVISNINGEN

Verksamhetsområde Kommunalförbundet Norra Ålands högstadiedistrikt (NÅHD) består av medlemskommunerna Finström, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö.

Verksamhetens uppgifter är att erbjuda undervisning för medlemskommunernas elever i grundskolans årskurser 7-9 samt för eleverna i distriktets specialklasser årskurserna 1-9 i enlighet med grundskolelag, grundskoleförordning, grundavtal, skolstadga och andra styrdokument. Kommunalförbundet handhar på medlemskommunernas vägnar

• grundskolans högstadieundervisning

• specialklassundervisningen i grundskolan

• elevvården

• NÅHD:s förvaltning och samordnad verksamhet mellan lågstadiet och högstadiet och mellan skolorna samt övrig förvaltningsverksamhet enligt önskemål

Förbundsfullmäktige

Förbundsstyrelse

NÅHD

Förvaltning Skol- verksamhet

Elevvård

Tränings-undervisnin

g

Skoldirektör

Spec.barnträd-gårdslärare

Godby högstadiu

m (GHS)

Special-klass 1-6

(Sunnanäng)

Gemen-amma lärare

(lågstadiet)

Högstadie-elever med skolgång i annat distrikt


30

• annan verksamhet enligt särskilda avtal som godkänts av förbundsstyrelsen

- specialbarnträdgårdslärartjänster från 1.1.2009

NÅHD strävar till en utveckling i takt med tiden. Regelbundet genomförs utvärderingar genom enkäter, elevbedömning, diskussioner, både elever och personal deltar. I den mån ekonomin tillåter hålls fortbildning och handledning för all skolpersonal i distriktet. Inför 2017 behöver en arbetsgrupp se över IT-utvecklingen inom GHS för att definiera vilka resurser som är nödvändiga framöver.

2016 års budget är ställt enligt gällande grundavtal från 1.1.2015.

Målsättning för förvaltningen Förvaltningen skall skapa förutsättningar så att kommunalförbundets verksamheter ser sig som en del i en större helhet som samspelar med medlemskommunerna och övriga delar i samhället genom:

• god service gentemot kommunalförbundets personal och brukare, de kommunala skolnämnderna och lågstadieskolorna

• en fortsatt effektiv kostnadsstyrning av kommunalförbundet

• att skapa möjligheter för personalens utveckling och välbefinnande

• att förbättra informationen från kommunalförbundet på NÅHD:s och kommunernas hemsidor

Målsättning för skolverksamheten Målet för 2016, som alla andra år, är att erbjuda de norråländska kommunernas högstadieelever god undervisning av behöriga lärare. Skolan har från och med höstterminen 2015 infört plattformen Wilma från företaget Starsoft. Wilma är ett komplement och kommunicerar med skolans administrationsprogram från tidigare. Wilma kommer att förbättra kommunikationen mellan hem och skola samt vara ett verktyg för elever och personal. FRONTER används fortfarande som läroplattform med ämnesrum medan Wilma tar över övriga funktioner. Avsikten är att öka elevernas aktivitet och medverkan i undervisningen samt förbättra föräldrarnas insyn i skolarbetet. En god hälsa är grunden för goda arbets- och studieresultat. Under året kommer skolan att fortsätta med satsningar på en bättre hälsa hos både elever och personal. Skolan vill följa med i den digitala samhällsutvecklingen och vill därför fortsätta satsningen med iPads 1-1 med elevern. Dessutom ska eleverna

• kunna känna sig trygga i skolan med antimobbningsrådet, AMOR och arbete enligt KIVA skola.

• lära sig ta ansvar för sig och sina studier. Elevrådsarbetet och klassindelning efter elevernas intresseval (profil) skall därför fortsätta.

• få ökad möjlighet att ta ansvar för sin arbetsmiljö med hjälp av jourklassverksamhet och elevmedverkan i skolans arbetsmiljögrupp.

Förutom satsningen på läsveckor för att förbättra elevernas läsvanor, satsas under kommande år på ett individuellt lästräningsprogram, BRAVKOD.


31

De tre utbildade ledarna för ART fortsätter sitt arbete med sociala och moraliska värderingsövningar.

Målsättning för elevvården • Att genom samarbete med föräldrar och personal kring barnet/eleven skapa de

bästa möjliga förutsättningar för lärande. Tillsammans med olika yrkeskategorier utgå från barnet i fokus.

• Att kunna erbjuda elever, föräldrar och personal inom grundskolan och förskolan möjlighet till stöd. Detta genom att förmedla adekvat hjälp vid olika behov.

• Att i samråd planera olika stödfunktioner samt delta i och utveckla det förebyggande arbetet.

Förändring jämfört med tidigare år Antalet elever från Geta i GHS och lågstadiets specialklass minskar med två (2) samtidigt som totala antalet elever från medlemskommunerna minskar med åtta (8) elever. Det leder till att den procentuella andelen elever från Geta minskar från 7,40 % till 6,74 %. En procentenhet utgör ca 35 000 euro.

Fördelning av kostnader Jämförelse rambudget 2015 och 2016

NÅHD 2015 NÅHD 2016 Förändr

euro Förändr %

Finström 1 484 574 1 499 808 15 234 1,0%

Geta 259 015 239 788 -19 227 -7,4%

Saltvik 1 007 406 982 925 -24 481 -2,4%

Sund 451 338 469 594 18 256 4,0%

Vårdö 274 286 357 906 83 620 30,5%

3 476 619 3 550 021 73 402 2,11 %

Total budgeten inkl träningsundervisningen och specialbarnträdgårdslärare

Totalt 2015 Totalt 2016 Förändr

euro Förändr %

Finström 1 757 541 1 680 519 -77 022 -4,4%

Geta 325 158 295 719 -29 439 -9,1%

Saltvik 1 024 844 1 050 161 25 317 2,5%

Sund 463 968 579 693 115 725 24,9%

Vårdö 339 543 412 760 73 217 21,6%

3 911 054 4 018 851 107 797 2,8%


32

Kommunernas andel av förvaltningen

Kommun

Nåhds förvaltning

Samverkan skolledare

Förvaltn nämnd i medl kom Totalt

Budget 2016

Budget Avvikelse

61,5 % 9,7 % 28,8 % 2015 €

Finström 65 860,87 10 152,64 18 232,66 94 246,17 109 264,26 -15 018,09

Geta 10 552,29 1 431,78 16 830,15 28 814,22 21 539,85 7 274,37

Saltvik 46 211,77 7 270,48 0,00 53 482,25 49 085,98 4 396,27

Sund 17 829,74 3 960,65 24 193,34 45 983,72 40 343,57 5 640,15

Vårdö 15 282,63 1 747,89 13 674,49 30 705,02 22 498,60 8 206,42

Totalt 155 737,29 24 563,44 72 930,64 253 231,37 242 732,26 10 499,11

Den preliminära procentuella fördelningen har gjorts utifrån 2014 års bokslut. Kostnadsfördelningsprocenten motsvarar den procentuella andelen i lönekostnaderna. Nåhd Skledsamverkan Förvaltning nämnder Skoldirektör uppskattad arbetstid 30 % 20 % 50 % Ekonomichef uppskattad arbetstid (80%) 96 % 0 % 4 % Byråsekreterare uppskattad arbetstid 87 % 0 % 13 %

Förvaltningskostnad per elev Ghs Lågstadiet spec Lågstadiet Nåhds förvaltning 724 € 724 € Skolledarsamverkan 37 € 37 € 37 € Totalt per elev 761 € 761 € 37 € Total förvaltningskostnad 158 402 € 5 331 € 16 605 €

Kostnad förvaltning av nämnd per elev i lågstadiet Finströms skolnämnd 182 elev 99,91/elev Geta skolnämnd 24 elev 701,26/ elev Sunds skol- och bildning nämnd 81,5 elev 295,04/elev Vårdö skol- och bildningsnämnd 26 elev 525,94/elev Nyckeltal

Elevantal Kommun

BOKSLUT BUDGET

BUDGET 2016

PLAN PLAN

2014 2015 2017 2018

Finström 102 95 91 90 92

Geta 15 16,5 14,5 12,5 9

Saltvik 66,5 66 63,5 67 68,5

Sund 32 28 25 26,5 29

Vårdö 16 17,5 21 18,5 12,5

Totalt medlemskommuner 231,5 223 215 214,5 211

Elev i annat distrikt 1 0 2,5

Elev fr annat distrikt 2,5 2 4 1,5

Totalt i skolan 235 225 221,5 216 211


33

Kostnad per elev I kostnad per elev ingår nettokostnaden för driften av förvaltning, skolverksamhet och elevvård samt avskrivningar. KOSTNADER PER ELEV

Bokslut-14 Budget-15 Budget-16 %+/-

Elever medlemskommuner 231,5 223 214 -4,0%

Ghs elever 215,5 212 208 -1,9%

Lågstadiet spec elever 16,0 11 7 -36,4%

Förvaltningen

Förvaltning Nåhd o samverkan 175 513 169 670 180 301 6,3%

Kostnad per elev i Ghs o ls spec 691 693 761 9,8%

Kostnad per elev i lågstadiet 37 35 37 5,4%

Förvaltningskostnad nämnder (se sid 13) 70 994 73 062 72 931 -0,2%

Skolverksamheten

Skolverksamhet totalt 2 963 408 3 101 209 3 161 188 1,9%

Kostnad högstadieelev Ghs 2 689 181 2 801 294 2 997 032 7,0%

Kostnad per Ghs elev 12 479 13 214 14 409 9,0%

Kostnad lågstadie spec 274 227 299 915 164 156 -45,3%

Kostnad per lågstadie spec elev 17 139 27 265 23 451 -14,0%

Elevvården

Elevvård totalt 101 212 132 678 135 601 2,2%

Läropl elev åk 1-9 654 654 660,5 1,0%

Kostnad per elev fr medl kommun 155 203 205 1,0%

Kostnad per elev GHS 13 325 14 110 15 375 9,0%

Kostnad per elev lågstadie spec 18 484 28 161 24 417 -13,3%

Kostnad per elev lågstadiet 192 238 242 1,7%

Kostnad nämnd lågstadiet, se sid 13 I budget för år 2015 ingick förutom personalkostnader en driftskostnad för lågstadiet specialklass på 78.665 € (7.151 €/elev). I 2016 års budget finns enbart personalkostnaderna för lågstadiets specialklass. I 2016 års budget har Finström budgeterat en kostnad på 8.070 € per elev i Källbo skola. I Sunds skola beräknas kostnaderna bli ca 6.300 € per elev i specialklass.

Träningsundervisningen Under 2016 har Geta en (1) elev i träningsundervisningen.


34

CENTRALKÖKET

Ekonomi 2016 Centralköket lagar lunch måndag-fredag. Utifrån enheternas uppskattningar är antalet portioner 2016 beräknade till 18 386 st. I budget finns upptaget medel för komplettering av matlagningskärl samt reservdelar till potatisskalaren

Verksamhetsområde Kommunens centralkök är inrymt i Geta skola. Köket levererar mat till skolan, daghemmet Kotten, äldreomsorgen och hemservicen. Centralköket hålls stängt i juli.

Verksamhetsmål 2016 Vi strävar efter att laga vällagade och näringsriktiga måltider till både gamla och unga. Vi prioriterar ekologiska råvaror. Måltiderna ska ge det rekommenderade behovet av energi och näringsämnen enligt kostcirkeln. I det pedagogiska arbetet ska måltiden skapa goda matvanor i en lugn och trivsam miljö och barnen ska lära sig att äta omväxlande och allsidig kost. Måltiderna skall också ge kunskap om matens betydelse för hälsa och välbefinnande. Vi vill att måltiden ska präglas av matglädje som ger alla sinnen en upplevelse av smak, syn, doft och gemenskap i en trevlig miljö. Den personal som tillagar maten ska ha god kännedom om nya rekommendationer och forskningsrön vad gäller matlagning, special- och allergikost.

Åtgärder Vi anpassar menyerna så långt det går till de olika målgrupperna. Pensionärer och förskolebarn har sällan samma önskemål med undantag för att det ska smaka bra och vara vällagat. Vi eftersträvar en god hushållning både vad gäller ekonomi och val av råvaror. Vi prioriterar inköp av ekologiska och lokalproducerade varor. Vid alla bord sitter vuxna och är goda förebilder. Skolans elever får under de s.k. önskematveckorna vara med och planera veckomatsedeln utifrån personalens direktiv. Vi dukar extra fint vid festliga tillfällen. Personalen erbjuds fortbildning inom sitt område.

Uppföljning Personalen upprätthåller kontinuerlig kontakt med de olika målgrupperna och är lyhörd och öppen för synpunkter och önskemål.

Ekonomiplan 2017-2018 Ingen större förändring av verksamheten planeras.

Antal levererade portioner* Budget 2016

Budget 2015

Bokslut 2014

Geta skola (elev, lär, kök, städ) 6056 6034 5933

Daghemmet Kotten 7296 6975 4679

Äldreboendet Hemgården 2040 2233 2109

Matlådor pensionärer 1584 2444 1853,5

Kommunens personal 570 380 417

Totalt 18386 18066 15001,5


35

FRITIDSHEMSVERKSAMHET

Ekonomi 2016 Fritidshemsverksamheten för kommunens lågstadieelever är inrymd i Geta skola. En personal finns anställd med en arbetstid om 56,21 %. Centralköket ansvarar för mellanmålet.

Verksamhetsområde Fritidshemsverksamheten riktar sig i första hand till elever i åk 1-2 och öppnar vid skoldagens slut och stänger 17.00. Gemensamma aktiviteter såsom inne- och utelekar, pyssel och spel varvas med egna lekar, vila och för de som önskar, läxläsning. Barn som är i behov av fritidshemsverksamhet på morgnarna erbjuds det inom barnomsorgen.

Verksamhetsmål 2016 Målet är att ge de barn som behöver eftermiddagsvård en mångsidig och trygg verksamhet efter skoldagens slut. Verksamheten ska stödja barnets växande och utveckling, skapa grund för goda fritidssysselsättningar och hjälpa familjerna i sitt fostrande arbete.

Åtgärder Fritidshemmet har en arbetsplan där verksamheten beskrivs mer ingående. Personalen erbjuds fortbildning.

Uppföljning Arbetet med barnen följs upp genom kontakten till hemmen. Verksamheten följs upp genom arbetet med arbetsplanen. Den ekonomiska uppföljningen sker utifrån budgetjämförelserna.

Ekonomiplan 2017-2018 Målsättningen är att kunna fortsätta bedriva en god verksamhet för de barn som behöver fritidshemsverksamhet efter skoldagen.

Antal inskrivna barn Ht 2015 Vt 2015 Ht 2014 Vt 2014 Ht 2013

3 barn 3 barn 3 barn 3 barn 3 barn


36

BARNOMSORG

C420 Barnomsorg BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 30 299 33 670 42 337

KOSTNADER -290 515 -293 187 -326 075


AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -611 -4 837 -6 809


INTERNA POSTER

KOSTNADER -89 742 -96 168 -107 561

Interna totalt -89 742 -96 168 -107 561

Totalt -350 569 -360 522 -398 108

Verksamhetsområde Barnomsorgen innefattar daghemsverksamheten och hemvårdsstöd för vård i hemmet, av barn under 3 år. Verksamhetsmål 2016 Den allmänna målsättningen är att i enlighet med barnomsorgslagen bereda alla barn under skolåldern barnomsorgsplats enligt vårdnadshavarens och barnets gemensamma behov och önskemål, samt att alla barn med särskilda behov får det stöd och omsorg som de är i behov av. Barnomsorgen i Geta kommun skall bidra till att varje barn får goda uppväxtvillkor i en trygg och pedagogisk miljö genom att erbjuda god omvårdnad och goda lekmöjligheter i en stimulerande miljö. Målet är även att tillsammans med vårdnadshavare ha barnet i fokus och utifrån dennes ålder och individuella förmåga ha ett gemensamt mål för att stärka barnets utveckling, vilket sker genom daglig kontakt, barnobservationer och utvecklingssamtal. Åtgärder Under verksamhetsåret 2016 strävar vi mot att behålla, och ytterligare öka trivseln på daghemmet för både barn och personal. Med en lugn och rogivande, men också

Kommunstyrelsens förslag: • Efter nämndens behandling av budget har barnantalet vid daghemmet år

2016 minskat. Detta innebär att personalresursen kan fördelas annorlunda. Det totala personalantalet som kommunstyrelsen föreslår är 100 procent daghemsföreståndare, 100 procent barnträdgårdslärare, 290 procent barnskötare (utökningen tidsbunden t.o.m. 31.12.2016), 100 procent personlig assistent (tidsbunden t.o.m. 30.6.2016), 100 procent köks- och lokalvårdsansvarig (tidsbunden t.o.m. 31.12.2016)

• Enligt budgetförslag 2016 har kommunen totalt 288,4 procent kökspersonal samt 223,4 procent städpersonal som är budgeterad under daghemmet Kotten, Hemgården samt centralköket. En samordning ska ske för att bland annat underlätta vid frånvaro.



37

stimulerande miljö är det lättare för gruppen att verka för en sympatisk och trivsam anda. Daghemmets personal skall under året fortsätta att kartlägga arbetsprocesserna vid daghemmet med mål att stärka personalgruppen och kvaliteten inom barnomsorgen. Detta sker genom regelbundna personalmöten och dagliga samtal. Ytterligare uppmuntras personalen att ta del av aktuella föreläsningar, litteratur och ny information för att hela tiden vidareutveckla sin kompetens. Ekonomi Daghemmet Kotten har idag två hel- och halvtidsavdelningar med totalt 33 platser för barn i åldern 1-7 år. För att kunna garantera en god pedagogisk verksamhet krävs det nu att personalfördelningen utökas och ser annorlunda ut. Personal som är anställd vid daghemmet bör vara 100 % daghemsföreståndare, 200 % barnträdgårdslärare, 260% barnskötare, 100% assistent samt en köks- och lokalvårdsansvarig om 100 %. Inför vårterminen 2016 antas antalet barn i barngruppen öka till cirka 30 individer, för att sjunka igen till hösten 2016. Behovet av ökningen stärks av följande orsaker:

• enligt avtal har föreståndaren rätt till ett visst antal timmar administrativ tid/vecka. Avtalsenligt bör således, med de anställda som är idag, 9-12 timmar avsättas för administration vilken i dags dato är omöjligt att uppnå.

• antalet barn antas öka betydligt under början av år 2016. För att föreståndaren skall kunna utföra kontorsarbetet behövs därför ännu en barnskötartjänst om deltid för att täcka upp det stora antalet barn, samt försäkra att lagen om antalet vuxna/barn tillgodoses då föreståndaren behöver tid för administration.

• enligt lag måste en barnträdgårdslärare finnas per varje avdelning. I dagsläget betyder det att posten på den större avdelningen som barnträdgårdslärare delas av samma person som föreståndaren. Den arbetsbördan har visat sig bli orimligt hög och drabbar både den pedagogiska verksamheten för barnen samt det administrativa arbetet. Därav är det nödvändigt att införa ytterligare en barnträdgårdslärartjänst vid den större avdelningen för att kunna tillgodose dessa områden.

• vidare är utredning om enskilda barns behov av egen personal pågående, och vi kan med stor säkerhet anta att behov om personlig assistent kommer att behövas inom kort.

Daghemmet har varje år barn med behov av extra stödinsatser. Detta tillgodoses genom ett avtal med Norra Ålands Högstadiedistrikt (NÅHD) om del av en tjänst som specialbarnträdgårdslärare. Investeringar Under år 2016 är daghemmet i behov av en del nyinköp. Bland annat kan nämnas att kontoret behöver en ny dator och kontorsstol, nya bänkar och stolar behöver införskaffas till förundervisningsrummet samt en del nya mattor och övrig trivselinredning till hela verksamheten. Då barnantalet också antas öka till år 2016 måste även utrymme i budgeten finnas för flera stolar och bord samt övrigt material som då behövs för varje individ. Uppföljning För att hålla budgeten under kontroll skickar kommunens ekonomiansvarige uppdaterade budgethändelser med jämna mellanrum. Ansvarig vid daghemmet stämmer sedan av denna innan vidare inköp och funderar vid behov tillsammans med övrig personal på åtgärder för att hålla de olika kostnadsställena under kontroll.


38

Nyckeltal Barnomsorg 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Daghemmet Kotten 30,5 26,5 25,5 22,5 24,5 22,5 Fritidshemsverksamhet - - - 0-9 1-2 3-4 Daghemmet Kotten

VT 2016

HT 2016

VT 2015

HT 2015

HT 2014

VT 2014

HT 2013

VT 2013

HT 2012

VT 2012

Barn under 3 år

6 5 3 3 5 4 2 4 3 5

Barn över 3 år

24 20 22 22 18 20 23 23 24 18

Totalt 30 25 25 25 23 24 27 27 27 23 Förundervisning 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Antal barn VT 7 5 3 9 1 3 Antal barn HT 6 5 5 4 9 1 I begreppet förundervisning ingår ovan barn året före skolstart. HEMVÅRDSSTÖD FÖR VÅRD AV BARN I HEMMET Vårdnadshavare som inte nyttjar den kommunala barnomsorgen har enligt lag rätt till stöd för vård av barn i hemmet. I stödet ingår en grunddel, en syskondel och en tilläggsdel samt ett tvillingtillägg. I de fall en vårdnadshavare har förkortad arbetstid utgår ett partiellt stöd, till barn som ej ännu fyllt 3 år. Sedan 2006 har även vårdnadshavare till barn som går i första och andra klass i grundskolan rätt till partiellt stöd. Hemvårdsstöd 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Antal hushåll 8+2 9 9+1 10*3 10 7

*hemvårdsstöd + partiella hemvårdsstöd Ekonomiplan 2017-2018 Målsättningen är att erbjuda en kvalitativt god barnomsorg med behörig personal och tillräckliga resurser. Inför år 2017-2018 kan vi anta att antalet barn kommer att röra sig om cirka 25 individer. I takt med att förbättringsarbetet med trivsel och vistelsemiljö fortskridit vid Kotten de senaste åren, kan vi också anta att behovet av vidare inköp av dylika inventarier kan minska för kommande läsår. Behov av förbruksmaterial samt förnyande av leksaker, samt uppdateringar inom pedagogiskt material mm kvarstår dock alltid.


39

4.4 BIBLIOTEK OCH KULTUR

C500 Bibliotek och kultur BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER

41

KOSTNADER -40 734 -44 566 -39 891


INTERNA POSTER

KOSTNADER -11 704 -11 427 -9 478

Interna totalt -11 704 -11 427 -9 478

Totalt -52 438 -55 952 -49 369 Verksamhetsområde Verksamheten handhas av bibliotekssekreteraren med anställningsgrad om 44%. Till bibliotekets uppgifter hör främst att tillgodose kommuninnevånarna med litteratur och tidskrifter, men även att tillhandahålla möjlighet för kommunens innevånare, sommargäster och besökare att få tillgång till internet. För midsommarfirandet föreslås liknande arrangemang som under 2015 med samarbete mellan frivilliga föreningar och Geta kommun. Medel avsätts för annonskostnader till dessa arrangemang. Verksamhetsmål Att driva ett trivsamt bibliotek och att ordna kulturaktiviteter. Så långt det är möjligt ska biblioteket tillfredsställa läsarna med material från de egna hyllorna, eller via fjärrlån. Biblioteket fungerar som skolbibliotek och skall uppmuntra barnen till läsning och lärande. Verksamheten ska stöda och uppmuntra vuxenutbildningen genom Medborgarinstitutet. Att med känsla och omsorg stödja bevarandet av sådant som är viktigt för Geta såsom byggnader, föremål, skogsstigar, naturmiljöer och berättelser. Arbeta för att Geta ska vara en attraktiv kommun att bo i.

Åtgärder • Anordna utställningar med konst och hantverk. • Anordna kulturkvällar och kulturvandringar. • Stödja föreningar, grupper och individer som arbetar för bevarandet av

lokalkulturen. • Hålla nära kontakt med kommunens Medis-kontaktperson.

Kommunstyrelsens förslag: • Bibliotekets funktion som skolbibliotek ska prioriteras, för att understöda

skolans och barnomsorgens målsättning om att öka läsmotivation, bredda läsintresset och förbättra attityder till läsning hos eleverna.

• Geta kommunblad ges endast ut två gånger per år under år 2016, eftersom kommunen och föreningarna har möjlighet att nå kommuninvånarna genom hemsidan och sociala medier idag.



40

• Utgivare av Getabladet. • Stödja midsommarfirande medels annonsering.

Intern kontroll Verksamheten följs upp regelbundet mot budget och detta rapporteras även till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Förutom detta, följs verksamheten slutligen upp genom verksamhetsberättelse och bokslut.

Ekonomiplan 2016-2017 Några större ekonomiska åtgärder planeras inte de kommande åren.


41

4.5 BYGGNADSINSPEKTION

C611 Byggnadstillsyn BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 9 274 9 192 15 000

KOSTNADER -35 388 -44 599 -30 783


INTERNA POSTER

KOSTNADER -4 782 -5 624 -5 590

Interna totalt -4 782 -5 624 -5 590

Totalt -30 896 -41 031 -21 373 Verksamhetsområde Verksamheten har år 2015 flyttat till Geta kommun. Byggnadsnämnden fungerar som övervaknings- och tillståndsmyndighet för byggnads- och miljöärenden i Geta. Nämnden behandlar även byggnadsplanefrågor. Bör noteras att den tekniska delen inte rapporterar till byggnadsnämnden utan direkt till kommunstyrelsen. Verksamhetsmål

• Konstruera en effektiv och samhällsstödjande byggnadsinspektionsverksamhet. • Etablera en god, proaktiv och konstruktiv samarbetsmiljö mellan myndigheten,

entreprenörer och kommuninvånare. • Utreda lagstiftningen kring avlopp och kartlägga kommunens åtgärdsbehov. • Inköp av program och IT utrustning.

Ekonomi En byggnadsinspektör är anställd på 40% av heltid. Samtidigt stöds verksamheten av 30% kanslisekreterare. Uppföljning Verksamheten följs månatligen upp mot budget och därutöver upprätthålls ett nära samarbete mellan byggnadsinspektören, kommundirektören och kommunteknikern.

Kommunstyrelsens förslag: • De totala intäkterna justeras upp med cirka 5 000 euro för att bättre

motsvara tidigare års utfall och väntat utfall år 2016. • En indexjustering görs vad gäller samtliga avgifter inom

byggnadsinspektionen. Kommunstyrelsen föreslår att den uttalade målsättningen är att byggnadsinspektionen ska vara självbärande.

• Den tillfälliga tjänsten om 30 procent byråsekreterare vid byggnadsinspektionen förlängs t.o.m. 30.6.2016.

KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT: Kommunfullmäktige beslutar att tjänsten som byråsekreterare vid byggnadsinspektionen sänks till 10 procent arbetstid från och med 1.1.2016.


42

4.6 BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR

C612 Byggnader och lokaler, uthyrning BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 54 302 61 725 67 645

KOSTNADER -185 682 -180 529 -209 916



Avskrivningar enligt plan -64 179 -70 520 -66 175

Nedskrivningar

-30 000 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Totalt -64 179 -100 520 -66 175

INTERNA POSTER

INTÄKTER 263 402 277 567 273 148

KOSTNADER -73 709 -74 242 -80 570

Interna totalt 189 693 203 325 192 578

Totalt -5 866 -15 999 -15 868

Beskrivning av verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar skötsel av kommunens byggnader och anläggningar, innefattande skola, daghem, hyreshus, serviceboende, kanslibyggnad samt till båthamnar och andra allmänna områden anknytande anläggningar.

Verksamhetsmål 2016 Att arbeta för att kommunen skall göras mera attraktiv att leva, bo och arbeta i för en bred målgrupp. För tillfället ligger mycket av det rutinmässiga underhållet efter och kräver därför större investeringar. En stor del av 2016 års investeringsbudget kommer därför att gå till att säkerställa och modernisera befintliga byggnader och anläggningars funktioner samt uppnå ett läge där normalt driftsunderhåll tryggar funktionen.

Åtgärder Upprättandet av drifts- och underhållsplaner fortsätter. Ventilations- och värmesystemen i fastigheterna är viktiga poster som kräver relativt stora investeringar för att trygga ett gott inomhusklimat. Daghemmet har under 2015 fått nytt ventilationssystem.

Ekonomi Generellt bör mera pengar budgeteras på driften för att komma ikapp till ett normalt driftsläge.

Kommunstyrelsens förslag: • Medel som reserverats för digitalisering av ritningar utgår (12 000 euro). • Kommunen har enligt budgetförslag totalt 223,4 procent lokalvård som

budgeteras skilt för daghemmet Kotten, Hemgården samt skolan. Städningen av kommunkansliet sker på timbasis och ingår inte i procenten (utgör cirka 2 timmar i veckan). Under året ska städpersonalen samordnas under fastighetsskötsel för att underlätta bland annat vid frånvaro. Samordningen kan innebära ombildning av tjänster, som fullmäktige fattar skilt beslut om.



43

Investeringar • Ventilations- och värmeanläggningar ses över i fastigheterna. • Hemgårdens lägenheter renoveras 1-3 per år. • Ny brandstation byggs.

Uppföljning Successiva uppföljningar görs av kommunteknikern.

Ekonomiplan 2017-2018 • Brandlarmanläggningen på Hemgården uppdateras. • Fastigheternas ritningar digitaliseras. • Fortsatta uppgraderingar av värme- och ventilationssystem. • Fortsatta renoveringar av lägenheter på Hemgården. • Hyreshusens kök och badrum börjar renoveras.


44

4.7 TRAFIKLEDER OCH ALLMÄNNA OMRÅDEN

C615 Trafikleder och allmänna områden BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 190

194

KOSTNADER -29 217 -36 250 -41 317




INTERNA POSTER

KOSTNADER -11 311 -10 691 -11 852

Interna totalt -11 311 -10 691 -11 852

Totalt -58 917 -66 863 -70 050

Beskrivning av verksamhetsområde Skötsel, anläggande och underhåll av kommunens vägnät samt de allmänna områdena.

Verksamhetsmål 2016 • Pärttaket på kulturarvsstugan läggs om. • Fortsätta återställa kommunalvägarna till normalt driftsläge.

Åtgärder Underhållsplaner för vägnätet saknas fortfarande och bör upprättas. Engesvägen, Norsträskvägen, Snäckövägen och Skräddarsvängen har alla dikats och delvis grusats. Vi bör fortsätta på detta spår med övriga grusvägar i kommunens ägo.

Ekonomi Vägarna är kostsamma och det är svårt att bedöma hur mycket som behöver budgeteras på driften eftersom snömängden varierar kraftigt mellan år. Driftsbudgeten hålls på samma nivå som tidigare.

Investeringar Dikesrensningar och grusningar bör utföras på Centralvägen, Lökholmsvägen, Ramsdalsvägen och Träskholmsvägen.

Uppföljning Budgeten följs successivt av kommunteknikern.

Nyckeltal Längd [m] Belagda Kommunalvägar 13 062 44,3 % Byggnadsplanevägar 1 282 100 % GC-vägar 210 100 %

Ekonomiplan 2017-2018 Grundförbättring, dikning och asfaltering av vägarna bör göras. Om möjligt fokuseras delar av investeringsmängden på attraktivitetshöjande anordningar i Vestergeta. Prioritering görs mot samhällsviktiga funktioner och således genomförs endast attraktivitetshöjande investeringar om och när medel finns tillgängliga.


45

4.8 VATTEN OCH AVLOPP

C614 Vatten och avlopp BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 46 535 51 028 52 466

KOSTNADER -35 737 -51 705 -42 251

VERKSAMHETSBIDRAG Totalt 10 797 -677 10 215



INTERNA POSTER

INTÄKTER 11 531 13 628 14 240

KOSTNADER -13 934 -13 536 -14 793

Interna totalt -2 403 92 -553

Totalt -5 002 -18 271 -3 929

Beskrivning av verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar skötsel och underhåll av det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet

Verksamhetsmål 2016 Att kunna börja byta ut gamla vattenmätare, gamla vattenledningsetapper samt åtgärda problemområden inom avloppsledningsnätet för att trygga befintliga anläggningar.

Åtgärder En plan upprättas för utbyte av gamla vattenmätare. Medel budgeteras för att kunna börja byta ut gamla ledningsetapper.

Ekonomi Resultatet förväntas långsiktigt i stort vara ekonomiskt självbärande, vilket förutsätter att utbyggnad och andra åtgärder bekostas av anslutnings-, grund- och bruksavgifter. En relativt stor del av omsättningen fördelas internt på kommunens egna enheter.

Investeringar Renovering av gamla stammar föreslås för år 2016.

Uppföljning Budgeten följs successivt upp av kommunteknikern och uppföljning rapporteras regelbundet till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsens förslag: • Avgifterna för vatten- och avlopp justeras.



46

Nyckeltal

2011 2012 2013 2014 2015 Förv.

2016 Förv.

Inköpt [m³] 26 054 29 393

30 707 19 840 24 346 26 000

Debiterat [m³] 21 121 21 360 21 269 19725 24 000 25 500

Differens [m³] – 4 933 – 8 033 – 9 438 -115 -346 -500

m³/person (inköp) 53 59 62 40,8 49,18 52,53

m³/person (debit) 43 43 43 39,85 48,48 51,52

Ekonomiplan 2017-2018 Befintligt vatten- och avloppsledningsnät tryggas genom att byta ut risketapper. Vattenmätare läggs in i plan för byte cirka vart 10:e år.


47

4.9 AVFALLSHANTERING

C613 Avfallshantering BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 39 611 38 600 40 403

KOSTNADER -31 104 -26 450 -34 457

VERKSAMHETSBIDRAG Totalt 8 507 12 150 5 946


RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt 5 092 8 996 4 057

INTERNA POSTER

KOSTNADER -3 527 -3 333 -3 696

Interna totalt -3 527 -3 333 -3 696

Totalt 1 565 5 663 361

Verksamhetsområde Uppgiftsområdet omfattar kommunalt renhållningsansvar i enlighet med landskapslagen om renhållning. Verksamheten regleras även i lokal renhållningsplan och –föreskrift.

Verksamhetsmål 2016 Responsen på kommunens renhållningssystem har överlag varit positiv. Målet för 2016 är att fortsätta hålla återvinningscentralen (ÅVC) tillgänglig och välfungerande.

Åtgärder Tydligare skyltning av kärl utförs. Uppfräschning av stängsel, grind och ytor görs.

Ekonomi Verksamhetsområdet uppvisar ett positivt resultat för 2016 men bör i ett längre perspektiv vara kostnadsneutralt.

Investeringar Inga investeringar planeras under budgetåret.

Uppföljning Det avgiftsbelagda avfall som tas emot vid ÅVC redovisas och sammanställs. Statistik över avfallsmängderna jämte uppgift om destination och sluthantering begärs in från den entreprenör som handhar borttransporten. Systemet följs upp och utvärderas vidare år 2016.

Nyckeltal 2014 2015 2016

(förväntad) Mottagen mängd sopor 87 985 kg ~90 000 kg 93 000 kg Mängd sopor per innevånare (495 personer)

177,75 kg 181,82 kg 187,88 kg

Ekonomiplan 2017-2018 Verksamhetsområdet fungerar bra ekonomiskt. Stängsel och grind bör åtgärdas inom de kommande åren.


48

4.10 BRAND- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN C700 Gemensamma brand- och räddningsnämnden BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

KOSTNADER -24 502 -25 142 -26 215



-500 -317


Totalt -24 502 -25 642 -26 532

Verksamhetsområde Enligt Ålands författningssamling 106/06 skall kommunen trygga kommuninvånarnas säkerhet genom att ansvara för att det upprätthålls beredskap för räddningsinsats samt bedriva förebyggande verksamhet bland annat genom att utföra brandsyner, besluta om sotning, intern utbildning och information till företag, organisationer samt för allmänheten. Geta kommun samverkar med nio landskommuner med Jomala kommun som huvudman över en gemensam räddningschef, en brandinspektör och gemensam räddningsnämnd - vilket också numera innefattar befolkningsskyddet där tjänstemännen inom brand- och räddningsväsendet utgör en koordinator. Geta kommuns andel 2016 beräknas till 3,59 % (3,67 %).

Verksamhetsmål 2016 • Att med beviljade medel på bästa möjliga sätt kunna hantera olyckor som uppstår

inom kommunen samt att hjälpa samarbetskommunerna och övriga samarbetspartners i enlighet med uppgjorda avtal.

• Att understöda kommunens brandkår på så sätt att dess verksamhet kan fortgå och återväxten kan tryggas. Bibehålla brandkårernas utryckningsnivå och kompetens.

• Att eleverna i kommunens skola erhåller vetskap och kunskap om utrymning av byggnad. Utbilda personal inom kommunens dagis-, skol- och omsorgsverksamhet.

• Utföra syneverksamheten till fullo. • Utbyte av kårens släckningsbil samt påbörja förnyandet till ändamålsenliga lokaler

för brandkåren.

Åtgärder • Upprätthålla goda och nära kontakter med kommunens avtalsbrandkår. • I samråd med kommunens avtalsbrandkår och med hänsyn till tillgängliga

budgetmedel göra anskaffningar för att på sätt upprätthålla god kvalitet på brand- och räddningsmaterielen.

• Utföra praktisk utrymningsövning i skola, förebyggande verksamhet i dagis och kommunens äldreomsorg.

• Utbyte av släckningsbil samt följa av kommunfullmäktige beslut angående ändamålsenliga utrymmen för kårens behov.

Uppföljning och intern kontroll Verksamhetsberättelse och bokslut.


49

Ekonomiplan 2017-2018 Drift i enlighet med den ökade aktiviteten hos kåren, lönekostnader justeras enligt avtal.

BEFOLKNINGSSKYDDET

Verksamhetsområde Ansvara för de övergripande och förebyggande samt skolningsverksamheten i kommunerna och uppföljning av beredskapsplaner.

Personal Räddningsområdets tjänstemän utgör en koordinator inom samarbetet för brand- och räddningstjänst.

Verksamhetsmål 2016 Under verksamhetsåret och i samarbete med övriga kommuner i landskapet anskaffa materiel för nödvattenhantering.

Åtgärder Vid behov revidering av befintliga beredskapsplaner. Bistå de kommunala verksamhetsområden vid planering av oförutsedda händelser som kan påverka dess verksamhet.

Uppföljning Verksamhetsberättelse och bokslut

GETA FRIVILLIGA BRANDKÅR

Verksamhetsområde Geta FBK har i avtal med kommunen förbundit sig att upprätthålla vad som avses i ÅFS 109/06 gällande brand- och räddning samt oljeskydd. Alla i kommunerna befintliga personer, inrättningar och företag skall få rimlig, snabb och effektiv hjälp vid olyckor.

Verksamhetsmål 2016 Bibehålla brandkårernas utryckningsnivå och kompetens. Vid behov bistå kommunen vid utbyte av släckningsbil.

Personal Frivilliga brandmän 10 + 1 befäl i avtal med kommunen

Åtgärder Nämnden skall övervaka kommunernas brand- och räddningsväsende.

Uppföljning Verksamhetsberättelse och bokslut.

Investering 2016 I samråd med kommunen budgeterat utbyte av släckningsbil samt påbörjande av förnyelse till ändamålsenliga lokaler och utrymmen.


50

4.11 LANTBRUKSNÄMNDEN

C800 Lantbruksnämnden BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16

INTÄKTER 6 116

KOSTNADER -5 349 -5 700 -5 800

Interna totalt 767 -5 700 -5 800

Totalt 767 -5 700 -5 800

Verksamhetsområde Sköta den kommunala servicen för jordbrukarna vilket omfattar bland annat allmän administrativ rådgivning och handledning i frågor som berör lantbruksstöd samt sköta uppgifter som anknyter till verkställandet av EU:s direkta stöd som Landsbygdsverket delegerat till kommunen.

• Ansvara för uppgifter inom förvaltningen av jordbruksstöd dvs. mottagning, handläggning och utbetalning av EU- och nationella stöd till jordbruket.

• Handläggning av kartmaterial. • Kontroller i enlighet med kommissionens fastställda kontrollförteckningar. • Handräckning, utlåtanden och utredningar åt statens ämbetsverk och

landskapsregeringen. • Registerföringsuppgifter. • Kontrollskyldighet vid skördeskada och skador förorsakade av älg och hjortdjur. • Rådgivning i anslutning till ansökningsförfarandet som gäller systemet med

avträdelsestöd och pensionssystemen inom jordbruket.

Verksamhetsmål 2016 Korrekt handläggning av jordbruksstöden samt utbetalning av stöden utan dröjsmål. Motivering och åtgärder Aktivt deltagande i kurser och utbildningstillfällen som berör stödformerna och stödregistren.

Personal En heltidstjänst (100%) som lantbrukssekreterare och en deltidstjänst (60%) som lantbrukskanslist. För att uppfylla kraven på åtskiljande av arbetsuppgifter vid handläggning av stödärenden samt vid handläggning av ärenden vid tjänstemannajäv, har avtal ingåtts år 2012 med Jomala och Hammarlands kommuner om utbyte av tjänster mellan lantbruksförvaltningarna.


51

Ekonomiplan 2017-2018 Verksamheten är i stor utsträckning underställd faktorer som den inte kan påverka ss. EU:s lantbrukspolitik, den nationella lantbrukspolitiken och lagstiftningen samt den enskilda jordbrukarens beslut. Den nuvarande programperiod som trädde i kraft 2015 är gällande t.o.m. 2020. Trots en fastställd stödpolitik kan faktorer på den europeiska marknaden till följd av ekonomiska kriser, importförbud mm. innebära förändringar som i sin tur kan påverka den kommunala lantbruksförvaltningen.

Lantbruksnämndens budgetmotivering 2016 Lantbruksnämndens förslag till budget överskrider den av Finströms kommun tilldelade budgetramen som baserar sig på externa kostnader och intäkter, med 219 euro. Personalkostnaderna utgör den enda kostnadsökningen i förslaget, nämndens övriga externa kostnader har nämligen sänkts. Däremot påverkas slutresultatet av respektive samarbetskommuns procentuella fördelningsandel som i budgetförslaget baserar sig på preliminära uppgifter. Fördelningen och därmed kommunens kostnadsandel kan ändra när slutliga fördelningsuppgifter fastställs. I likhet med tidigare år har nämnden valt att inte uppta ersättning som Landsbygdsverket utbetalar till de åländska kommunerna för de kostnader som kommunen har för förvaltningen av jordbruksstöd. Detta på grund av att utbetalningen inte skett kontinuerligt årligen utan har utbetalas retroaktivt vart annat eller vart tredje år.


52

5. FINANSIERINGSDELEN FINANSIERINGSANALYS BOKSLUT 2014 BUDGET 2015 BUDGET 2016

Kassaflöde i verksamheten

Årsbidrag 276 830 31 681 89 859

Extraordinära poster -400 0 0

Korrektivposter till internt tillförda medel 0 0

SUMMA 276 430 31 681 89 859

Kassaflödet för investeringars del

Investeringsutgifter -321 645 -185 300 -419 060

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 40 000 0 0

Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 16 865 0 0

SUMMA -264 780 -185 300 -419 060

VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE 11 650 -153 619 -329 201

Kassaflödet för finansieringens del

Förändring i lånebeståndet

Ökning av långfristiga lån 13 738 0 298 060

Minskning av långfristiga lån -23 909 -24 000 -24 000

förändring i kortfristiga lån (exkl räntefria skulder) 56 881 0 0

SUMMA 46 710 -24 000 274 060

Övriga förändringar av likviditeten

Förändringar av förvaltade medel och kapital 0 0

Förändringar av fodringar -22 731 0 0

Förändringar av räntefria skulder 65 285 0 0

SUMMA 42 554 0 0

KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL 91 582 -24 000 274 060

Förändring av likvida medel 103 232 -177 619 -55 141

Förändring av likvida medel

likvida medel 31.12 692 286 324 895 269 754

likvida medel 01.01. 589 054 502 514 324 895

FÖRÄNDRING 103 232 -177 619 -55 141

Under 2016 kommer kommunens investeringar att påverka likviditeten negativt jämfört med tidigare år. Amorteringar görs enligt plan för de befintliga lån som kommunen har via Landskapsregeringen. Årsbidraget om € 89 859 visar ett något bättre kassaflöde jämfört med det budgeterade årsbidraget för år 2015 om € 31 681, i vilken tilläggsbudgetmedlen om € 210 273 beaktats då kommunen belastas av högre driftskostnader än planerat. En estimering påvisar att de budgeterade investeringsmedlen om € -298 000 för år 2015 inte kommer att genomföras i sin helhet, därav är € 112 700 bortlyft från kassaflödets investeringsutgifter år 2015 på grund av att projekten inte hinner startas under innevarande år.

Kommunstyrelsens förslag: Kommunstyrelsen föreslår att inga långfristiga krediter upptas i och med att styrelsen föreslår att investeringsbudgeten fastställs till 121 000 euro.

KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT: Kommunfullmäktige beslutar att långfristiga krediter upptas för att bekosta investeringarna brandbil samt nybyggnation av brandstation.


53

6. INVESTERINGSDELEN

Vatten och avlopp Renovering av gamla stammar 20 000

Kommunens fastigheter Taglås 15 000

Kommunens fastigheter Digitalisering av ritningar 7 000

Gamla kommunkansliet Rivning/renovering gamla kanslidelen 50 000

Skolan Värmeanläggning förverkligande 70 000

Skolan Ventilationsrengöring + justering 10 000

Skolan Staket och bom vid kommunkansliparkeringen 5 000

Daghemmet Ventilationssystem (överflyttat 2015) 65 000

Daghemmet Prodex brandalarmanläggning (överflyttat 2015) 28 000

Daghemmet Renovering av utrymmen 15 000

Hemgården Lägenhetsrenovering 10 000

Hemgården Ventilationsrengöring + justering 6 000

Hemgården Ventilationssystem och värmeanl. projektering 10 000

Hemgården Renovering av utrymmen 10 000

Engården och Tallgården

Projektering av ventilationssystem 10 000

Tallgården Lägenhetsrenovering 20 000

Allmänna områden Stigarna - Metallskyltar, omdragning 10 000

Brand och räddning Brandstationshall 200 000

Brand och räddning Brandbil 130 000

Fastighetsskötsel Ny bil till fastighetsskötaren 25 000

Totalt 716 000

KST FÖRSLAG 121 000

Kommunstyrelsens förslag: Kommunstyrelsen föreslår att endast de markerade investeringarna (vatten och avlopp, ventilation) prioriteras och verkställs under år 2016. Den totala investeringsbudgeten föreslås därmed fastställas till 121 000 euro. Detta innebär att kommunen inte behöver uppta nya lån under kommande budgetår. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT: Kommunfullmäktige beslutar att investeringsmedel för brandbil upptas till en summa om 290 000 euro. Beräknat stöd är 65 procent (188 500 euro) varför kommunens nettoinvestering är 101 500 euro. Kommunfullmäktige beslutar att investeringsmedel för nybyggnation av brandstation upptas till en summa om 390 000 euro. Stödandelar om 40 procent anhålles från brandskyddsfonden. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsens förslag om investeringsmedel om 121 000 euro för vatten och avlopp samt ventilation omfattas.


54

Investeringarna är fortsatt höga för 2016. De större projekten omfattar brandstationshall och brandbil. Flera prioriteringar har gjorts inför år 2016, behoven kvarstår dock och finns med i investeringsplanen för år 2017.

Lägenhetsrenovering vid Hemgården planeras fortsätta enligt plan och byte av ventilationsanläggningar föreslås genomföras vid flera av kommunens anläggningar. Medel för byte av lås samt digitalisering av ritningar berör samtliga fastigheter. Digitaliseringen och låsbytet föreslås ske etappvis när behov uppstår.

Slutligt beslut gällande gamla kommunkansliet fattas inte genom budget, utan skilt beslut fattas av kommunfullmäktige under år 2016. Dock reserveras medel för eventuella åtgärder.


55

7. BALANSRÄKNINGSDELEN BESTÅENDE AKTIVA Ing. balans Ökning Avsk. Utg.balans

2016 2016

MATERIELLA TILLGÅNGAR

Mark- och vattenområden

Markområden 116 192 116 192

Anslutningsavgifter för fastigheter 3 112 3 112

Mark- och vattenområden sammanlagt 119 304 119 304

Byggnader

Bostadsbyggnader

Tallgården 90 458 5 000 6 966 88 492

Engården 158 239 5 000 9 868 153 370

Hemgården I 106 994 16 000 7 259 115 735

Hemgården II 216 535 9 488 207 046

572 224 26 000 33 581 564 643

Förvaltnings- och anstaltsbyggnader

Geta skola och kommunkansli 1 081 283 10 000 33 516 1 057 768

Daghemmet Kotten 308 335 65 000 11 461 361 873

1 389 618 75 000 44 977 1 419 641

Fabriks- och produktionsbyggnader

Avloppsreningsverket, gamla 1 049 1 049 0

Avloppsreningsverket, nya 79 928 3 899 76 029

Övriga byggnader

Hällö omkl. hus 237 201 36

Tornet 6 496 355 6 142

Brygga Lökholmen 17 699 957 16 742

Centrum Vestergeta 25 262 1 311 23 950

130 671 0 7 771 122 899

Byggnader sammanlagt 2 092 513 101 000 86 329 2 107 184

Fasta konstruktioner och anläggningar

Soptippen 307 47 260

Soptippens upprustning* 3 931 786 3 145

Vattenförsörjningsprojekt 67 649 20 000 2 834 84 815

Vattenutbyggnad etapp 1* 79 666 2 278 77 388

Vatten och avlopp 0 0

Avloppsledning Östergeta 33 439 560 32 879

Vattenledning Snäckö 105 127 2 745 102 382

Trafikleder 71 657 14 102 57 555

Vägbelysning 747 149 597

Fasta konstr. och anlägn. sammanlagt 362 523 20 000 23 501 359 022


56

Maskiner och inventarier

Övriga maskiner och inventarier

Avfallshanteringens inventarier 1 056 1 056 0

Inventarier vattendistribution 138 41 97

ADB-utrustning 7 025 2 107 4 917

ADB-utrustning, ek.förv.system 2 400 1 600 800

ADB-utrustning, kartmjukvara 9 783 3 913 5 870

Skolans inventarier 4 094 1 228 2 866

Daghemmets inventarier 22 697 6 809 15 888

Engården inventarier 897 269 628

Tallgården inventarier 608 182 425

Hemgårdens inventarier 28 567 8 570 19 997

Fastighetsförvaltn. Bil 0 0

FBK, Brandbil 101 500 0 101 500

Hemservicens bil 2 003 2 003 0

Andra inventarier 5 652 1 696 3 957

Maskiner och inventarier 84 920 101 500 29 475 156 945

Pågående nyanläggningar

Branddepå II 12 665 196 560 317 208 908

Pågående nyanläg. sammanlagt 12 665 196 560 317 208 908

Materiella tillgångar totalt 2 671 925 419 060 139 622 2 951 362

PLACERINGAR

Aktier och andelar

Aktier

Ålands Kraftverks Ab 3 633 3 633

Ålands Vatten Ab 32 810 32 810

Ålands Idrotts-o. Motionscenter 8 000 8 000

44 443 44 443

Andelar

Ålands Telefonandelslag 5 424 5 424

Ålands Vindenergiandelslag 336 336

Andelar i Hällö brygga 1 682 1 682

7 442 7 442

Aktier och andelar sammanlagt 51 885 51 885

Andelar i kommunalförbund

De Gamlas hem k.f. 40 216 40 216

Norra Ålands Högstadiedistrikt 100 241 100 241

Ålands Omsorgsförbund k.f. 207 207

159 106 140 663

Placeringar sammanlagt 210 991 192 548

BESTÅNDE AKTIVA TOTALT 2 882 915 419 060 139 622 3 143 911


57

8. EKONOMIPLANDELEN

Alla kostnadsställen BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 2016 PLAN 2017 PLAN 2018


INTÄKTER 336 771 326 604 371 052 374 763 378 510

KOSTNADER -2 942 127 -3 177 551 -3 198 623 -3 262 595 -3 295 221

VERKSAMHETSBIDRAG Totalt -2 605 356 -2 850 947 -2 827 571 -2 887 833 -2 916 711

Övriga

SKATTEINKOMSTER 1 112 203 1 081 882 1 120 596 1 143 008 1 154 438

LANDSKAPSANDELAR 1 772 344 1 808 009 1 802 734 1 838 789 1 857 177

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -2 360 -7 263 -5 900 -11 200 -11 200

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -136 068 -148 967 -139 807 -166 947 -194 314

EXTRAORDINÄRA POSTER -400

Övriga Totalt 2 745 718 2 733 661 2 777 623 2 803 650 2 806 101

RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt 140 362 -117 286 -49 948 -84 183 -110 611

ÅRSBIDRAG (exkl. avskrivningar o. extr.ord kostn.) 276 830 31 681 89 859 82 764 83 703

FINANSIERINGSANALYS BOKSLUT 2014 BUDGET 2015 BUDGET 2016 PLAN 2017 PLAN 2018

Kassaflöde i verksamheten

Årsbidrag 276 830 31 681 89 859 82 764 83 703

Extraordinära poster -400 0 0 0 0

Korrektivposter till internt tillförda medel 0 0 0 0

SUMMA 276 430 31 681 89 859 82 764 83 703

Kassaflödet för investeringars del

Investeringsutgifter -321 645 -185 300 -419 060 -365 000 -445 000

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 40 000 0 0 0 0

Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 16 865 0 0 0 0

SUMMA -264 780 -185 300 -419 060 -365 000 -445 000

VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE 11 650 -153 619 -329 201 -282 236 -361 297

Kassaflödet för finansieringens del

Förändring i lånebeståndet

Ökning av långfristiga lån 13 738 0 298 060 300 000 400 000

Minskning av långfristiga lån -23 909 -24 000 -24 000 -24 000 -49 000

förändring i kortfristiga lån (exkl räntefria skulder) 56 881 0 0 0 0

SUMMA 46 710 -24 000 274 060 276 000 351 000

Övriga förändringar av likviditeten

Förändringar av förvaltade medel och kapital 0 0 0 0

Förändringar av fodringar -22 731 0 0 0 0

Förändringar av räntefria skulder 65 285 0 0 0 0

SUMMA 42 554 0 0 0 0

KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL 91 582 -24 000 274 060 276 000 351 000

Förändring av likvida medel 103 232 -177 619 -55 141 -6 236 -10 297

Förändring av likvida medel

likvida medel 31.12 692 286 324 895 269 754 263 518 253 221

likvida medel 01.01. 589 054 502 514 324 895 269 754 263 518

FÖRÄNDRING 103 232 -177 619 -55 141 -6 236 -10 297


58

9. INVESTERINGSPLANEN

INVESTERINGSPLAN

Bruttoinvestering BUDGET 2016 PLAN 2017 PLAN 2018

Kommunens fastigheter 0 22 000 22 000

Hemgården 16 000 55 000 80 000

Daghemmet 65 000 20 000 23 000

Skolan 10 000 30 000 45 000

Gamla kommunkansliet 0 25 000 25 000

Hyreshus 10 000 20 000 20 000

Brandstation - bidrag 390 000 196 560 0 0

Brandbil - bidrag 290 000 101 500 0 0

Allmänna områden 0 25 000 25 000

V/A 20 000 70 000 70 000

Vägar 0 73 000 100 000

Renhållning 0 0 20 000

Fastighetsskötsel 0 25 000 15 000

SUMMA 419 060 365 000 445 000

Kommunstyrelsens förslag: Investeringsplanen nedan i enlighet med kommunstyrelsens förslag om att fastställa investeringsbudgeten till 121 000 euro. Strukna investeringar skjuts framåt till år 2017 och 2018. Nedan har fördelningen mellan år 2017 och 2018 gjorts schablonmässigt för att ge en uppfattning om det totala behovet under de tre kommande åren. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT: Kommunfullmäktige beslutar att investeringsplanen ändras så att investeringarna för brandbil och nybyggnation av brandstation flyttas till år 2016.


59

10. PERSONALÖVERSIKT

Kommunstyrelsens förslag: Personalöversikten följer kommunstyrelsens förslag om tjänster och som beskrivs under varje verksamhetsområde. Under år 2016 kommer samtliga tjänster och befattningar att ses över och uppgifterna eventuellt korrigeras och verifieras. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT: Enligt förslag.

geta kommun · 2015. 12. 17. · 2015:3 ekonomisk översikt hösten 2015. Ålands ekonomi Åsub har...

Documents