IN DUSTRIE N S

UTRE DN ING S IN STITUT

STOCKHOLM

IN D USTRIE NS UTRE DN INGSINST ITUT

nr on fristi€nile vetenskaplig forsknlngsinstitution grunilail 1939 av SvenskaArbotagivarefiireningql oeh Sverigee Iuitustrifiirbunil.

wAtt beilrlva forskniag rdrande ehonomisks och eoeiala fiirhirllanilen av botydelsefiir den inilustriella utvee,klingen.

TerhsamlutHuruililelen ae arbetet inon inetitntot iignas it lingriktiga forskniageuppgiftor.Man aiktar hnrriit till ett etudium av ile grunelliiggando sa--n.heng€o inomnIringslivet och sdrekih till att belysa ilo frrigor som hlir Bammtm meil strukfitrella och ingritutionella fiiriinilringan 5'63gLningsre6u&aten publicerag i institutetaskriftgerie.

Yiil sialan om ilet lingaiktiga forskningsarbetot utfiir insdptet s46rre utred.-ingar: riirando speciella problem samt ger visa gerylco it iniluetrifiiretag, orga.nisationern statliga nya.iligheter otc. Instimtet samnrns*ills1 vidare blanil annatmiinadssilfror iiver industriproduktionon samt €n inder 6ver ilenna.

StyrelseBankdirekttir Marcus \ffallenborg,

ordfiirandeDisponent EAkan AbeniusDirektiir Axel EnstriimDirektiir Per Ee-berg

Personal

Direktiir: Fil. dr Jan'WallauderBitrildande forskningschef : Fil. lic. ErikSakkunnig: Doe. Ragnar BentzelSekreterare: Pol. mag. o. civ. ekon. LargKamrer: Frrr Ruth'Wiklund.Ellerstad

Direktiir Axel IverothDirektiir Bertil KugelbergDirekttir Sven SchwartzFil. dr Jan

'Wallander

Tekn. dr Ernst 'V'ehtje

H66k

Nabseth

Ourig ordinarie personal sarnt rned siirskilda utredningar sysselsatta:

Pol. mag. Giiran Ahrsjiifil. kand. Giiran Albinssonfru Kate von Arnolddocent Erik Dahn6npol. mag. John Ekstrtimpol. mag, Sven Fajerssonfriiken Ingrid Forsbergfil. kand. Jan Gillbergdocent Oild Gulbrandsenfil. lie. Bengt Hiiglundfil. kand. Claes Lagerkvistcivilekonom Lars Lid6n

fil. kand. Bertil Nilssonfru

'Wera Nyr6n

hem Bertil Olssoncivilekonom Ake Ortmarkfru Karin Pahlbergdirektiir \Filhelm Paues (fr.o.m.

1958)fru Kerstin Petterssonfil. dr Erik Ruistfil. Iic. Bengt G. Rundbladprofessor Ingvar Svennilgonfru Ester

.Wennerholm

UL

Verksamhetsfiret t 9 ST

1\

De.o- framgir av den fiirjande redogiirelsen har fiir rnduetriens utred.ningeinstitut verlcarnJretsiret 195? i hiig grad priiglate av undersiikningenriirande den privata konsumtionen i sverige. slutarbetet pi denna utred-ning kom under viren att ta en stor del av institutetE resurser i ansprlkoch efter publiceringen i biirjan av sorn"naren har en livlig verleamhetpigitt fiir att ftira ut dese resultat till en vidare kret' Detta-har ekett vidlronferenser kring konsumtionsutvecklingene problem samt genom fiire-drago televisioneframtrlidanden etc. av institutets medarbetare.

utredningen riirande konsumtionen har riint intreese icke endast inomnziringslivet utan ocket pi andra hen. Do framtidsbediirnningar somgjorts ?ir dock givavis oslikra. De har drrfiir helt naturligt gett anledningtill digkussion. Di syftet med undereiikningeu i hiig g"ud o""it att belyeaden mingfald ekilda faktorer, till vilka h?insyn m&ete tae vid varje fram.tidsbediimning, biir redan disku.sgionen eom s6dan ha fyllt en uppgift. Fiirdot rnoderna fiiretaget Hr ett lingsitctigt handlande en niidviindighet ochdetta krIver ftirsiik till blick in i framtiden. Det [r v&r fiirhoppning attde."a utredning ekall kunna vara till hj?ilp fiir fiiretagen i detta eorrmatr-hang.

Det iir emellertid eamtidigt betydersefullt att dven i forts:ittningen stu-dera do faktorer, som kan vEntas piverka koneumtionen, och att motbakgrunil av ny information fr6ga, om det finne anledning till revieion.Aveikten [r d?irfiir att liipande g& igenom och ompriiva framtidsbediim.ningarna. Tanken Hr ocksi att fortelitta bearbetningen ay materialet eiatt det passar ur de mera speciella synvinrrraro som kan vara av intreesefiir olilra branecher och fiiretag.

Under 1958 beriknas utredniugen riirande niiringslivets kapitalfiirsiirj-ningsproblem bli slutfiird och publicerad Iiksom bilundersiikningen ochstudien kring textilvarukonsumtionen. Flera nya projekt kommer vidarei ging. Det g$iller t. ex. undersiikniagar riirande mdnniskors flyttningarmellan olika arbeten F$iltarbetet skall hhr under viren pibiirjas i Norr.kiiping. Det g?iller vidare ousflningar riirande verkgtadsindustrin och desgutvecklingetendenser samt en undersiikning riirande den offentliga sek-torrre expansion.

Stockholm den 20 januari 1958

/a

Innehen

Lltgivna publikationer

Denpr i va takonsumt ionen . . . . . . . . , . . o . . ,

Strukturomvandl ingeni jordbmket . . , . . , o . . . . , .

Sver iges inc lus t r iocheuropamarknaden . . , . . : : . . : j ;

fnternationell ekonomisk etatistik . . , . . ... . . . .

Snitrycksserien . . . . . . . . . . t: .. .. ..i .,:Omaggregationavprodukt ionsfunkt ioner. . . . .

V e r I r s t a d s i n d u s t r i n s o r d e r s t a t i 9 t i k . l . . . '

Efterfrfigan pi televisionsapparater i Sverige

Forskningsprojektunderarbete . . . . . . . . . , .

Bilundersiikningen : .,. ?,.... . lBKapitalundereiilcningen :: :, ,i : r .. . ls

Undergiikningar riirande arbetsmarknaden . ......1. .. . .. 16

Verkningarna av en liinetikning . 16

Arbetskraftens riirlighet 16

Den textila konsumtionen 17

Produktiviteteutredningen 18

Undersiikning om oljehandeln . 19

Skogsbrukets tranEporter 2l

fnput output.undersiikningen 2I

Den offentliga selctorns expansion 22

Liipande statistik 22

Produktionsindex 22

Verhgtadsstatietik 26

6vrig verksamhet . 28

Det ekonomiska llget 28

Sveriges induetriella utveckling 29

Service, rapporter, yttranden etc. 29

4I

7

B

I

t0

l rl t

I t

lrl3

Diagram

1. Manliga fiiretagare i jordbruk och boelapsskdtsel 194&-19?0 I

2. Ftirdelning arr tv-mottagare i Stockholmeomrddet per den 3l rnarst957 12

3. Utvecklingen av biltltheten i Sverige och yissa andra liinder 1923-1%5. ls

4. Den svenska oljeimporten fiirdelad pi ursprungsomridena vlstraoch iistra halvklotet . 20

5. Produktionsindex fiir hela industrin 1956-f957 24

6. Produktionsindex fiir hela industrin 1935-1957 24

7. Produktionsvolymen i vissa branscher 1954-1957 25

8. Orderinging i verkstadeinduetriu (exkl. varv) september 1954-augusti 1957 26

9. Orderetock i verkstadsindustrin augusti l954-augusti 1957 27

10. Orderinging frin hemma- oeh exportmarkuad i de elektriska

verkst[derna eeptember 1954--augusti 1957 27

IJtgivna publikationer

Den privata konsumtionen

Denna undersiikning publicerades i juni 1957 under titeln >Den privata

koneumtionen i Sverige 193l-65). Arbetet har stitt under ledning av

docenten Ragnar Bentzel. Hans niirmaste medarbetare har varit fil. lic.

Kurt Ekliif oeh deseutom har fil kand. Giiran Albinssono friiken Barbro

Brtims, pol. mag. John Ekstrtim, docent Odil Gulbrandsen, pol. nag. Ake

Sanell och fil. kand. Karl-Olov Samuelsson medverkal

Undersiikningens syfte har varit att belysa fr&gano hur en fortsatt v5l'

etindsstegring i vfrrt land kan tiinkae piverka den framtida koneumtionens

inriktning mellan olika varor och tjlneter. Onz folk kommer att f6 eucces'

sivt Skade realinkometero hur kommer man di att dieponera deesa? Vilka

varor kommer man att kiipa i iiliail utstriickning, vilka kommer man att

kiipa i minekad utsudckning och hur stora kommer deeta iikningar

respektive minekniugar att bli?

Utredningene regultat har framstnilts i form av prognoser f<ir konsum'

tionene inriktning ir 1965. D[rvid har tv& olika alternativ betraktats. I

det ena har fiirutsatts, att den totala konsumtionsvolymen mellan tren

Konsumtionsutvecklingen 1955 - 65

Vanrgrupp

LivsmedelBostadBeklIdnadHemutmstningHushAllstj iinsterResorRekreationSjukvird och

hygien

Konsum-tion I955i miljo-tter kro-

nor

Utgifts-andel1955 i

procent

Vid 2 procents 6rligkonsumtionsiikning

per capitaI

VoIy miikn. I U t gifts an-1955-65 I det 196siprocent

l iprocent

Vid 3 procents irligkonsumtionsiikning

per capita

Volymiih.lUtgiftsan-lgss -6s I del 196siprocent

l iprocent

l l 6183 810

.3 780I 790

6932 805I 601

L 473

42,113,813,?6,52,5

10,25 ,9

5 ,3

L7233848224034

29

40,613,613,97,32,7

10,76,2

F S

D , D

25365 b67226050

36

39,513,614,37,52,5

11,16,3

5,4

27 slo IBe l rool

7

1955 och 1965 kommer att iika med genomsnittligt B piocent om 6ret percapita och i det andra alternativet att dou trliga ilkningen kommer attstanna vid 2 procent. De gjorda prognoserna anges i tabellen pi s. ?.

vid utfiirandet av prognoserna har utredningen i frfimsta rummet stiittsig pi en analye av statistiskt material. Man har d?irvid utgitt ifran, attdet fiireligger ett niira eamband mellan i ena eidan konsumtilnen av olikavaror och tjiinster oeh 6 andra sidan ett fital >strategisko faktorer, sEr.skilt di [efqllmingsfiirh8llanden, den allmdnna v?ilstindeniv{n samt pris.relationerna. Det [r karaktiiren av dessa eamband man fiireiiktr att fi enuppfattning om genom deu statistieka analysen. De erh8llna reeultatenhar sedan utgjort grundvalen ftir prognoserna.

Strukturomvandlingen i j ordbruket

r april 1957. publicerades inetitutetg jordbruksutredning under titelu>strukturomvandlingen i jordbrukeb. Fiirfattaren, docent odd Gulbrand-seno framlade boken sigom doktorsavhandling vid Lantbrukshiigekolan iIJItuna den 16 maj.

Meil jordbrukets struktur avges i utredningen hur nriringen iir uppbyggdav stiirre och mindre fiiretag. En fiiriindring av strukturen innebdr enfiirHndring av antalet fiiretag och av storlekefiirdelningen. Jordbruketsstrukturomvandling 5r uttryck fiir en anpasening tiII [ndrade liineamhets-ftirhillandeno dvs. en form av rationalieering.

utredningen behandlar dels de faktorer som driver pi etrukturomvand-lingen, dels de faktorer som verkar bromeande pi denna. Bland de fiirraframh&lls szirskilt arbeteliinernas iikning i relation till kapitalkoetnaderna.Detta giir de smi brukningsdelarna allt mindre liinsamma. Det konetate.ras ocksi att generationsomsfl11ningen bland jordbrulsfiiretagarna [r l&ng-sam och deras rekrytering begr6nead till jordbruket.

utredningen utmynnar i en prognoe iiver antalet jordbrukefiiretagaretr 1970. (se diagram l.) Man har eiikt bagera progno.en pi srfldana fak.torer som kan antas bestlmma huruvida ett jordbruk skall best6 ellerinte. Metoden har varit att var fiir sig siika bestlmma avging och rekry.tering bland jordbruksfiiretagare. Mellanskillnaden utgiir antalet out-nyttjade tillfiillen till dterbes[nning i vilka fall den sjllvstiindiga jord-bruksdriften oftast upphiir. Beriikningarna ger till resultat att antalet fiire.tagare torde minska med ungefrr r00 000 rnder tiden r95s-70. Dettainneb[r att antalet fiiretagare i jordbruk och boskapsekiitsel &r l9z0 slulleuppge till cirka 200 000 personer.

B

Diagram r. Manliga f \retagare i jordbruk och boskapsskiitsel 1940-7 0

I 000-tal

iiver 65 iir

50 -65 ir

20- 3 l ) i r

1940 1945 1950 r960 t965 r 9 7 0

FolkrAkningar [rrognos

Sveriges industri och europamarLt aden

under v&ren 195? startades yid institutet en utredning om det europeiskaintegrationsarbetet och de verkningar, som detta kan fi pi det svenskanEringslivet utredningen leds av professor rngvar svennilson. program-met fiir utredningsarbetet har utformats i samrid med en kommitt6 ivilken bland annat ingitt representanter fiir Kommerskolegium och Ex-portfiireningen. r avvaktan pa att fiirhandlingarna om det fiireslagna fri.

1955

hantlelsomradet skall slutfiiras publicerades en preliminiir rapport i sep.tember 1957 under titeln >Syeriges industri och europamarknaden - eupreliminlr undersiikninp. Det har n[mligen ansetts angel6get att manpA ett si tidigt etadium som miijligt siiker fA en ungefiirlig uppfattningom innebiird och konsekvenser av de aktuella fiirelagen pi integratione.omrtdet. rnetitutet har emellertid fiir avsikt att iterkomma till deosa pro.blem n?ir man klarare kan se vart fiirhandlingsarbetet kommer att leda.

Den under ir 1957 publicerade skriften ?ir uppdelad pi tvi avdelningar.Den ftirsta, som utarbetats av sekreterare Ingvar Petzlll i samr&d medprofessor Svennilsono innehiller en redogiirelse ftir de aktuella integra-tioneprojekteno varvid fiirfattaren siiker bediima i vilken utstriickning fri-handelsstadgane bestiimmelser kommer att anpaeeae till de regler somgliller fiir De Sexo tullunion. I den andra delen, som fiirfattats av profes.sor Svennilson" diskuteras de ekonomieka verlsningarna av europeisk fri.handel. Bland annat belyses i anelutning till iiverlliggningar som hillitsmed fiiretag och orgarrisationer inom olika branscher de aupassninge- ochkonkurrensproblem infiir vilka den evenska industrin kan komma attstlllae.

Internationell ekonomisk statistik

Bruttonationalprodukten per capita har under tiden 194?-55 iikat vli-sentligt ltngsammare i Sverige iin i genomsnitt fiir eamtliga medlemslln-der i OEEC. Delvis kan detta fiirklaras av den liga produktionsnivi, somridde under de fiirsta efterkrigsriren i de krigrsh?irjade liinderna. Men ettstudium av utvecklingen enbart under 1950-talet ger samma resultat.

Ser man pl bruttonationalproduktens fiirdelning visar det sig, att jlm-fiirt med fiirkrigstiden har den privata konsumtioneu i de fleeta OEEC.liinderna tagit en allt mindre del av nationalprodukten i ansprik. Diir-emot har bruttoinvesteringarna liksom den offentliga konsumtionen fitten allt etiirre relativ betydelse. Vid en j?im{iirelse mellan utveckliugenav den offeutliga konsumtionen i de olika medlemEstaterna sedan 1950framgir det att Sverige har haft en nrigot hiigre etegringstakt iin samtligaOEEC.l6nder. Mot en total iikning fiir Sveriges del om 3l procent st6rsilunda en iikning i genomsnitt om 24 procent.

Ovanettende jlimfiirelser framgir av en etencil med ekonomiek statistikiiver utvecklingen under tiden 1946-55 i de viktigaste medlemelIndernainom OEEC' Fiireuta Staterna och Kanada som publicerats av institutetunder 1957 under titeln >Internationell ekonomisk etatistik>. Fiirutom

10

bruttonationalprodukten behandlag bruttoinvesteringarnao industripro.duktionen, eaviil totalt eom inom olika branecher, eamt arbetekraftensstorlek och eammansiittning. Fiirsiik har ockefl gjorts att belysa de olikaeeriernas jiimfiirbarhet. vidare har en fiirteckning iiver de viktigaste ut.liindska publikationerna pA detta omride saynmanstlillts.

Smitrycksserien

r institutete smitryckeserieo i vilken framldggs mindre utredningar, artik.lar etc.o gom i vigea fall tidigare publicerats i tidskrifter o. d., har under6ret tre numm€r utgivits.

Det fiirsta smdtrycket under 6ret iir fiirfattat av docent Ragnar Bentzeloch utgave under titeln >om aggregation ao prod.uktionsfunktioneru. Ar-tikeln publicerades fiirst i feetekriften >25 Economic Eseays in Ironourof Erik Lindahb. : '

Det andra smitrycket behandlar den av institutet utarbetade ordereta.tistiken fiir verketadeinduetrin och de fiir?indringar som under. de senaste6ren vidtagits dHri. Det publiceradeg under titeln >verlxtad,sind.usnil\corderstatisti&> och iir fiirfattat av doeent Ragnar Bentzel. E?ir framhdlleatt Byftet med de orderstatistiska uppgifterna gkall yara att de gkall kunnage en fingervisning om den framtida aktiviteten i vederbiirande bransch.Miijligheterna att giira prognoser fiir den framtida produktionen p6 grund-val av enbart data tiver orderetockeng storlek arues vara relatiw begrln-sade. Kompletterade med uppgifter iiver orderingtngens storlek underde n6rmast fiirflutna minaderna fiirefaller emellertid orderetatietiska dataatt bli av vlsentligt stiine betydelse. De eenaste drene omlrggningar avstatietiken har dErfiir inneburit att man numera ineamlar och bearbetaruppgifter iiver e&vll orderetocken som ordering&ngen fiir de fyra under.grupperna varv, mekaniska verkstnder och gjuterier, j[rn- och metallma-nufaktur samt elektriska verkst[der.

rlet tredje smitrycket under 6ret behandlar tv.efterfrigan fram tiII ochmeil 1962 - >Efterfr&gan p& teleaisionsappara.ter i saerige>. undersiik.ningeno som fiiretagits pi uppdrag av den evenska radioindustrin, lr enrevidering av den prog[os riirande televisionens framtida uwssLling gs6tidigare utfiirts inom inetitutet. Den har utfiirts av fil. dr Jan Vallanderoch fil. kand. Carl Guetaf Dahlerus.

N?ir inetitutet 61 1954 gjorde ein f6rsta progaos fanns det ingen miijlig.het att grunda den p& gvenska erfarenheter. Antalet apparater i Sverigevar vid denna tidpunkt iinnu fiirsvinnande litet. Prognoeen grundades d6r.

l I

Diagram 2, Ftirdelning aaper den 3113 7957.

TY -mottagare i Stockholmsomrddet

Kartan baserad pd ett uraal.

I

I I T :

- r l a :

10 TV-moflogore

grcins fcir l icensomr&de

D D innersektor (TeleslYrelsetcickningsom r&de)

> )) ytlersekior

fiir p& j[mfiirelser med utvecklingen i andra l[nder och i fiirsta hand meddet land i Europa diir televisionen hunnit liingsto dvs. England. Det visadesig emellertid senare att fiirsbljningen av tv-apparater kom att fiilja enbrantare kurva iin den som fiirutgadee i den ursprungliga pnoguosen.Denaa avrikelee kan sammanh?inga med fiiriindringar pi en mlingd olikapuukter. r den nya undersiilrniugsn har man i detalj fiirsiikt gr igenomdessa fiir[ndringar och ta h6nsyn till dem i de fiirutsiittningar som liggertill grund fiir de nya prognoserna fiir olika s?indaromrflden.

En av de viktigaste fiiriindringar som fitt giiras i fiiruteiittningarna giil.ler antagandet om det omride som en viss siindare >tlcker>, dve. det om-rride kring s6ndaren inom vilket man har anledning rnkna med att folkiir intresserade av att kiipa tv-apparater. Tiickningsomridets storlek berordele pi gdndarens tekniska data, dels pi vilka ansprik pi.mottagningsmiij:ligheter eom konsumenterna har. I friga om e6ndarnie tekniska. data [rdet framfiir allt deras effekt och magthiijd som iir av intreege. Fiir Stock-holmseHnd.aren rfiknade man ursprungligen med det av Telestyreleen be-rdknade t[ckningsomridet. Dettas utbredning framgflr av diagram 2. Manutgick alltsi ifrin att perEoner som bodde utaufiir detta t?ickningsomridehade si diliga mottagningsfiirhillanden att de inte i n'imlrviird utetrEck-ning efterfrrigade tv-mottagare. I den nya undereiikningen har det emel-lertid visat sig, som framgir av diagrammet, att en stor del av tv-inneha.varna bor l6ngt utanfiir det >officiellu tickningsomrddet. Detta kan fiir.klaras antingen genom att de niijer sig med en llgre bildkvalitet iin manrlknat med eller genom att de ftirb?ittrat sina nottagningsfiirhillandengenom att kosta pi sig en hiigre och dyrare antenn lin eom.antagite. Fiirtelevisionsefterfrrigan under de n[rmaste firen spelar fr6gan om en sHn-dares tlckningsomride eu betydande roll. Rlknat per tusen av folhmling-den uppgick silunda antalet apparatinnehavarp inom i"ersettom den3l mars 1957 till 2L,7 och inom den yttre sektorn (se diagrammet) tflI1006. Dessa siffror ger en antydan om yttersektorns betydels€ fiir en be.diimning av televieionsefterfrigans utveckling.

Forskningsprojekt unrler arbete

Bilunderstiftningen

Bearbetningen av institutete bilundersiikning har forteatt uader tret ochett manuskript till en redovisning av reeultaten fiireligger vid ireekiftet.

Undersiikningen omfattar fiir det fiirsta en detaljerad redogiirelse fiir

l3

,tendenseu att skaffa eig bil - bilbeniigenheten - inom olika kategorierav befolk-ingen. Det viear sig heryid att denna beniigenhet varierar myc-ket etarkt mellan olika grupper. Fiiretagarna har s6lunda en benligenhet,eom Ir ungeflr tre ginger sl hiig som de ansteUdas, [ven sedan korrektion skett fiir olikheter i gruppernae inkometfdrh&llanden. Bilbeniigenheten iir pi eamma sltt pitagligr hiigre fiir gifta iin fiir ogifta. Vi har vi.dare funnit att beniigenhcten er anmlrkningsv[rt hiig [ven i mycket l$gainkomstklasser. Detta har givit anledning till en inteneivundersiikningbland bil?igare med 169 deklarerad inkomet. f flertalet fall har det hiirvidvarit mdjligt att finna en rimlig fiirklaring till deras bilinnehan Det vi-sar sig eilunda bland annat att bland de biliigare, som har en deklarerad in-komst under 8 fi)O kronor torde det endaet vara i 15 e 20 procent av fallensom den deklarerade inkomsten verkligen ger en riktig bild av vederbiirandee konEumtionskraft. Av oli&,a ek?il har de stiirre medel till eitt fiirfo-gande, Ilet kan hiirtill doek fiirtj?ina tilliiggas att morsvaraude andel blaudicke-billigare inte heller torde vara eiirskilt hiig.

Vi har ocksi undersdkt hur utgifterna fiir bileu varierar med biliigar.nag inkomet. Pereoner i hiigre inkometklasser ekaffar sig helt naturligtdyrare bilar. Diiremot torde det inte fiirhilla eig sio att den Arliga kiir-str?ickan stiger med inkomsten Det torde tv6rtom vara ell att lciirningenftir privata [ndam&l [r relativt oberoende av vederbiirandee inkomst.Detta ?ir ju ocks& rimligt med tanke pi att kiirstriickane liingd biir bestiim-mas av eidana fiirhillanden som avet&nd till arbetet avstend dll sommar-n6je, till bio, affiir etc.

En stor del av undersiikningen upptas av en detaljerad genomgdng avde olika teorier som framst6llte riirande utvecklingen av bilkonsumtioneni Sverige och andra liinder. Utredaren kommer dilrviil fram till en i vissmiin annan syn p& desea problem iin som tidigare har varit glngse. Syftetmed denna analye ?ir bland annat att belyea hur olika typer av Atgiirderkan tiinkas pfiverka bilkonsumtionen i dese helhet, omslttningshaatighe-ten pi bibnarknadeno bilarnas liwliingd etc. Denna analya utgiir Eamtidigtgrundvalen fiir de prognoealternativ som preeenteras i undersiikningenssieta kapitel. I detta sammanhaug gtirs jiimfiirelser inte bara med utveck-Iingen i Fiirenta Staterna utan ockeA med Kanada och Nya Zeeland. DetBenare landet har ju mAnga likheter med Sverigo.

I diagram 3 har Atergetts deu framtida utvecklingen om man t?inker eigatt denna ekulle bli densamma eom i dessa tre liinder. Fiir respektive landhar di startpunkten varit det 6ro di deras bilt?ithet var densamma romSveriges vid dreskiftet 1957158. Fiir Fiirenta Staterna infiill denna tidpunkt&r 1923, ftir Kanada 1949 och fiir Nya Zeeland,1947.

IA

Diagrq,m 3. Utaecklingen ao biltiitheten i Stserige och ai,ssa andra liinder1923-45

AEtd bihpcr l0{X)iovlou

/ t 'sA ( 1923 - 20. {6- l7 '

Kapitalunfl elsiikni ngen

Uudersiikningen kring niiringslivets kapitalfiirsiirjningsproblem har under

iret fortskridit ei pass l&ngt att den kan berlknae bli publicerad under

1958. Undersiikningen kommer att behandla dels det garnhiillsekonomiska

kapitalbildningsproblemet, vilket kan ees som en sida av inflationspro-

blemeto delg de mera speciella finansieringsproblem, som niiringslivet, ochslrekilt di industrin, kommer att mtita i framtiden.

Utredningen utfiire av docent Erik Dahm6n.

15

II t Kane dr ( l94e - i?r ,

/ ;f

Undersiikniog rcirande arbetsmarknad,en

rnstitutete forskningsverksamhet pe arbetsmarknadens omride har underSret bedrivits efter tre linjer. Den tidigare pibiirjade utredningeu omvilka verkningar en avtalsm?issig liineiikning f6r i olika typer av fiiretaghar under iret fortsatt och i det nlirmaste avelutats. planliiggningearhetetfijr en etiirre undersiikning om arbetskraftens riirlighet i en lokal arbets.rnarknad.har fortekridit si pass l6ngt att de planerade proviutervjuernasannolikt kan fiiretas i biirjan av rflr 1958. En mindre promemoria tiverliinedifferensproblemen har utarbetats.

und'ersdkninge,, oin aerkningwno au en, I6ne6kning eiiker utreda 6am-banden mellan liinetikningar och fiirlndringar i produktionsmetoder, pri-ser och produktionsinriktning i nigra utvalda fiiretag. I fr6ga ep ysalcriing-arna pi fiiretagens priss[ttning torde ofta en vrsentlig fiirutslttning ftiratt en Iiineiikning omedelbart skall fi n&gra prisstegrande effekter varaatt de prisbest6mmande avdelningarna i fiiretagen snabbt f6r kd,nnedomom de kostnadsstegringar som uppkommit. Denna kontakt fiirmedlas iallmrnhet av kalkylavdelningarna i fiiretagen. Degsae arbetsmetoder blirdiirfiir av stort intresee. Det viear sig hiir att i de studerade fiiretagen allastiirre liine6kningar av typen l95l och l9S2 6re hiijningar 6ven medfiirtSndringar av de kalkyler som skickas till de prisbestlimmande avdelning-arna. Mindre liinestegringar liksom ?iven hiijningar som fiiljd av ltineguJ-ning [ndrar emellertid inte kalLylerna direkt utan beaktag ofta fiiret r,"idandra och stiirre koetnadsfiirHndringar. Eiirigenom har inte de prisbe-stiimmande avdelningarna alltid si fullstlndig kInnedom om fiiretagetskostnadsfiirhillanden som vore miijligt. Fiir liinestegringarnas del motive-ras detta med att mindre liineiikningar ofta inte spelar nagon roll fiirprisslttningen varfiir det inte [r v6rt kostnaden att r6kna om kalkylen.

Den samhrllsekonomiska utvecklingen i v8rt land under de eenastefiren lrar i s:irskild grad aktualiserat problemet om arbetskraltens r6rlig-/rer. olika itg?irder har d?irvid diskuterate fiir att fd till stind den riirlig.lret hos arbetskraften Eom utgiir en viktig fiirutsbttning fiir en fortsatt pro-duktivitetsstegring och fiir att undvika lokala arbeteliishetsiiar. Underlagfiir praktiskt handlande pi detta omride mtste emellertid vara en god.kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar. Man miiete t. ex. veta huryrkesbytena faktiskt [ger rum samt vad det [r som gtir att folk flyttar fr6nden ena sysselsrttningen till den andra. om detta vet vi dock ganska litet.

16

Brieteu pi ingdende kunekap om rtirligheten p6 den evenska arbets-marknaden har diirfiir lett till planerna p6 en inteneivundersiikning av enIokal arbetsmarknad fiir att etudera alla de slag av arbetsbyteno som niigraScgingar mEn fiiretagit sedan eitt uttreide pi arbetsmarknaden gamt defaktorer som pdverkat dessa flyttningar. speciell uppm[rkeamhet kom.mer dlrvid att [gnae arbetstagaruas kunskap om arbetstillflllea och fiir,miner inom den etuderade arbetsmarknaden.

Som llmplig ort fiir en sldan undersiikning har valts Norrkiiping blanilannat pe grund av den utveckling mot €a allt etiirre differentiering somutm[rker stadens niiringsliv. Under det gingna tret har fiirberedelsemafiir intensivundersiikningen fiirts e& I8ngto att sjilva intervjuarbetet be-riiknae kunna biirja under viren 19s8. Parallellt med detta fiirberedelee-arbete har data om Norrkiipings demografiska och ekonomiska utvecklinginsamlats.

Fiirs6k har Even gjorts att anv[nda det e. k. befolkningsregistret piStatistiska Centralbyrrin fiir etudier av arbetskraftens riirlighet. I detrae""manhang har en provbearbetning av registrets uppgifter fiir nigrayngre irgingar mln i Stockholm fiiretagits. Genom att registret innehilleruppgifter om bdde i11[synct och byte av nliringsgren kan man etudera in-homstfiiriindringarna fiir flyttare respektive stabila. Undersiikniugen kandock pi. denna punkt inte visa pi nigot beet[mt sambando t. ex. av q1)eratt >flyttarna> har en snabbare inkomstutveckling. Detta kan antingenbero p& att ett sadant eamband inte finns eller att registrets uppgifter omyrkesbyten inte tilldter en fiir detta [ndam,i1 tillrlckligt uoggrann klassifi.cering av arbetstagarna. Regultaten av provbearbetuingen kommer attpubliceras i form av ett smAtryck i biirjan av &r 1958.

Den textila konsumtionen

I anslutning till institutets konsumtioneundersiikning har p6g6tt en slr-skild utredning avseende den textila koneumtionen- Di den ir l95s mel.Ian arbetare- och arbetsgivareparten inom textilindustrin konstituerad.e>partsutredningen> planlade ett antal undersiikningar fiir att belysa textil.induetrine problem, v?inde man sig till institutet med fiirslag om att institu-tet skulle rit utredningen verkstiilla en s:irskild utredning om textilkoaeum-tionen. Denna undersiikning har avslutatg under hiieten och kommer atti btirjan av 61 1958 publiceras av partsutredningen; den kommer lvenatt utges i institutets skriftgerie.

T7

I utredningen har sairskild uppmiirkeamhet fiiete vid den strukturellaomvandlingen av textilkonsumtionen. Genom en alltjlmt pig&ende in.dugtrialiseringsprocess iiverfiirs fiir det fiirsta tillverkningsarbetet frinhem och hantverk. Denua process ?ir fiir vigea delar - slrskilt herrbe-kliidnad - i det niirmaste fullbordad; fiir andra - dam- och barnbekliid-nad - har den ptbiirjate fiiret under efterkrigstiden och iir uppenbarligenIAngt ifrin avslutad. En fortslttning av denna process 6r att hemmensarbete med underhill och vird iiverflyttas pe induetrin. Detta - denkvalitativa utvecklingen - tar bland annat former steom hiigklassigarerimaterial och diverse specialbehandlingar av vlvnaden.

produktivit"lrohsdn i n gen

Arbetet med en handbok i produktivitetsmiitning har nu fortgkridit s&l6ngt att de vlsentligaete avsnitten beriknas vara flrdiga viren 1958. Enmera allrn[n del kommer att omfatta en analyg av sjiilva produktivitets-

begreppet. Ett kortfattat avsnitt kommer dlr att lgnae it den gamhiills-

ekonomiska aspekten pi problemet att miita produktiviteteu eamt itresonemang kring eambanden mellan produktiviteto Iiiuer och framitskri-dande. Huvuddelen av boken begriineas emellertid till att behandla pro-

blem och metoder vid produktivitetsm[tning inom ett ftiretag. Frametiill-

ningen bygger pi tanken att det iir nigot slags mitt pi fiiretagets tekniska

effektivitet som man vill erh&lla. Detta mitt biir deesutom vara ei konetru-erat att det ger en auviening om var i produktionsprocessen produktivitets-hiijande itgiirder liimpligen btir siittae in. I stiillet ftir giingse produktivi-

tetsuttryck anv'dnds serier av itgingstalo som anger insatgen av olika pro.

duktionsf aktorer per producerad enhet.NHr det g?iller mEtning av produktionsfaktorinEateer behandlas i frlmsta

rummet arbetskraft och rivaror samt i miijlig min kapitalfiiremil. Olika

faktorer 'dr

ofta substitut fiir varandra, och beetnmmande ftir val av fak-torkornhination blir enligt teorin storleken av de alternativa kostnaderna.

Ett schematiskt exempel kan illustrera det resonemang som hiir fiirs.I figuren anger kurva 1 alla t[nkbara kombinationer av arbetgkrafts-

itging och kapitalitging fiir produktion av en given kvantitet. Om kur-

van flyttae frin detta l?ige till ldge 2 innebiir detta att en teknisk fiir?ind-ring har [gt rum som medfiir att samma produktmiingd kan framstlllasmed mindre uppoffring av de bAda produktionsfaktorerna. Ett val avden kombination av produktionefalctorer som representeras av punkt B

18

pi kurva I i stillet fiir punkten A inneb[r dlremot eu prieanpasening. Den>egentligu rationalieeringen skulle alltgi fiireligga i det fiirra falleto dHren fiirskjutning av kurvan skett.

En fiirflyttning frin A till D i figuren inneb?ir att en prisfiir'dndringintrett samtidigt eom den teknieka fiiriindringen; kapitalet har blivit re-lativt billigare att utnyttja jlmftirt med arbetekraften. Vore diiremot 16.get eidant att ftiretaget fiir att producera den givna kvantiteten miste

anvinda sig av den kombination av faktorer som representeras av punkten

Krpitalltgtng

E ekulle en ftirsiimriug jlmfiirt med liiget A ha intriitt trots att mindre

arbetekraft anviinde. Att m?ita fltg&ngen av endaet en produktionefaktor

t. ex. arbetskraft ger d[rfiir en "'igsvisande bild av effektiviteteutvecklingeno om ej &tg&ngen av iiwiga faktorer 6r konstant.

Ett elrEkilt avsnitt skall ignas it genomging qv ett antal typiska pro-

duktiviteteundersiikningar som utfiirte inom ekilda branecher och llnder

med diskussion av problemliieningar i de elnkilda fallen. En inventeringav publicerade redogiireleer har gjorts och sammanfattning av materialetp&g&r. Arbetet ledg av fil. dr Erik Ruist

Undersiikning om oljehandeln

Den mindre ekrift om gvenek oljehandel eom utftire pi uppdrag av SvenskaPetroleum fnstituteto Er i det niirmaete utarbetad. Den belyser hur de storafiir[ndringar gom skett i oljekonsumtioneng storlek oeh sammans'dttningiterverkat pi oljedistributionens uppbyggnad och utveckling. Frin ettavsnitt i skriften, i vilket belyseg hur den svenska oljeimporten utveck-lats ur olilra aspekter, Sterges hiir diagram 4. Detta avser oljeimportens

19

Arbetr-lraftrItglng

Diagrant, 4. Den saenska oljeintportenursprl&ngsornrd,den a aiistra ach

(i kronor) Iiirdelad pd,

iistra halaklotet

Vistra halvklotet [)stra halvklotet

I 953

l9s t

1950

1948

t9+7 Ta

fiirdelning pi ursprungsomrAdena vEstra och tistra halvklotet fiir olikair under efterkrigstiden-

Den svenska oljeimporten har undergitt en mycket kraftig iikning se-dan andra viirldskriget, n[mligen frin 1,8 miljoner ton (1946) till9,8 mil-joner ton (1956). De"na iikning har - sett dr frrfln ir - varit mycketjlr"n1 fiirdelad. fmporten kom emellertid frtn helt andra l5nder 61 1956lin ir 1946. De ftiriindringar i den evenska oljeimportens linderfiirdelning,som skett, har - totalt sett - kommit att resultera i att leveranttirl?inderp,fl det iistra halvklotet kommit att spela en allt stiirre roll fiir vir olje-fiirsiirjning. Det torde i detta avseende vara riktigt att tala om densveneka oljeimporteng etrukturfiirlndring. Oetra halvklotets andel harsom syns stigit fr&n knappt 9 procent 1946 till niira 70 procent f956. Ar1939 var andelarna fiir viistra och iistra halvklotet ungefiir 85 respektiveungefHr 15 procent.

20

T r e s 6

V= l tes4

195?

1949

1946

Skogsbrukets transporter

Under senare tid har transportsituationen inom skogenHringen radikalt

fiir?indrats. Efter att tiiligare ha varit det enda ekouomiskt miijliga alter'

nativet fiir lingtransport av virke har flottningen i vira [lvar numera f&tt

konkurrens frin olika typer av landtransport. I fiireta hand [r det last'

bilen eom blivit ett verkligt alternativ till flottleden med fiir[ndringar

iven i fiiregiende och efterfiiljande traneportled och hanteringsmomeut

som fiiljil. En fiir?indring av transportstrukturen av den omfattning Eom

det h?ir glller medfiir nya valsituationer och awHgningsproblem i n?istan

varje led av transporten och etiller ftiretagen infiir evirliista problem.

I denna eituation har huvudparterna inom den nordevenska skogsnl'

ringen tilleammans Etartat en utredning, Skogsbrukets transportutred'

ningo med uppgift att kartllgga transportfiirh&llandena fiir virket och bi'

dra till iikad kungkap om transportkostnaderna och hur deesa piverkas

av olika faktorer.Inom ramen fiir denua utredningsverksamhet har institutet fett i upp'

drag att utfiira en prognosutredning. Denna har som uppgift att giira

skattniugar av den sannolika kostnadeutvecklingen fiir olika huvudtyper

av transportalternativ. Detta ftirute?itter bland annat en kartl?iggning av

nuvarande koetuadsstruktur fiir typiska transportalternativ av varieiande

sammans6ttning, samt beaktande av den skogliga transportverkgamhetens

fiirhillande till andra eektorer i samh?illsekonomin. Fiirutom proguos av

den allm[nna prisutvecklingen fiir fiirekommande koetnadsslag mfiste man

fiir att f& en realistisk progaos i miijligaste men ta h?insyn iiven till v?in.

tade fiiriindringar i teknik och i transporternas etruktur samt till berlk'

nat utrymme fiir de olika transportalternativens krav pi produktiva re'

trrrser.

Input - output - undersiikningen

I ett modernt samhllle uppetir ett nntverk av relationer genom att olika

verksamhetsgTenar anv[nder varandras produkter som insatser i den egna

produktionen. Dessa fenomen studeras inom input-output-teorino varvid

elutsyftet 6r att uppstllla en modell fiir den tekniska strukturen inom

ekonomin.Att konstruera en sidan modell inneblr ett omfattande arbete. Genom

gamarbete mellan IUf o Konjunkturinstitutet, Jordbrukets Utrednin gsin'

2l

stitut, Kommerskollegium och stockholms hiigskola har under hiisten1957 bildats en fristieude forskargrupp med uppgift att utftira en input-output-studie fiir Sverige. Detta arbete finaneierae genom ett anolag frrinFordstiftelsen. I samband ddrmed planerar institutet att mera intengivtstudera relatiouerna inom verkstadsindustrin genom att utfiira en lik-nande etudie ftir denna branech.

Fiirsta steget i studien iir att fiir ar 1954 registrera samtliga leveransermellan de omkring 85 sektorer, vari n[ringslivet indelats, i en s. k. input-output-tabell. Ftir nlrvarande ptgflr bearbetning av material som kom-mer att utnyttjas fiir tabellen.

Den offentliga sektorns expansion

Denna utredning befinner sig iinnu pi planeringestadiet och utredninge-arbetet torde pi allvav ftrrnna ig&ngsEttae i biirjan av ir 195g. Avsiktenmed denna undersiikning 6r att fiirst sail€ ge en statistigk redovisning fiirden expansion av den offentliga verksamheten som skett under mellan-och efterkrigeperioden samt att n6rmare kartlHgga pi vilka omriden denna.utbygguad varit srrskilt framtriidande. I anelutning till denna kartl?igg-ning skall ssdsn qlikx faktorer som kan tEnkae ha varit begtbmmande fiir.utvecklingeu tas upp till diskugsion och analys. DHryid hommer e6rekilduppm?irksamhet att rgnas it i vad min efterfr&gau p6 de offentligatjiinsterna pdverkas av pris- och inkometfiirhillanden samt den inverkan.som produktivitetsf6rhillandena har pi den offentliga sektorns utveck-ling. Avsikten dr 6ven att sdka eltta anevrllningen av statens och kom-munernas arbetsuppgifter i relation till de skilda teorier och uppfattningar.eom framfiirte i litteraturen riirande den fiirekjutning mellan olika nii-ringsgrenar, som karahteriserae av servicenEringarnas tilIvHxt pi bekost-nad av jordbruk och andra s. k. primHra nnringar.

L,ipande statistik

Produktionsindex

Industrifiirbundete produktionsindexo eom utarbetas inom III[, avser att:i fiirsta hand mlta de kortsiktiga fiir[ndringarna i industrins produk-tionsvolyrr, mtnad fiir minad eller ir frdn 6r. Fiir jHmfiirelser pi llngre,

22

sikt evarar Kommerskollegii produktioneindex vartill Industriliirbundetsindex Srligen i efterhalfl enknyts. Induetrifiirbundets produktionsindexfungerar alltsi eom enabbstatietik iiver industrins produktionsutvecklingfiir konjunkturbedtimningen i virt land.

Det ligger emellertid i eakens natur att en index tiver industrins pro-duktionsutveckling med jiimna mellanrum m&ste iivereee och anpassaa tillfiiriindringarna i industrins guuktur. Det iir nu bort&t tio ir eedan nuva-rande berHkniagspdnsiper utarbetades och fiir Kommerskollegii indexbygger ber?ikningarna delvis pi fiirhAllanden eom var ridande Ennuliingre tillbaka i tiden. Under Er 1957 tog man oclci inom Kommerekolle.gium upp frdgan om en indexrevieion till priivning. Emellertid ansigsclet l?impligast att awakta varunomenklaturfrlgans liiening i medio av arf958. DA en revision av fndustrifiirbundets index prfl grund av anknyt-ningen till Kommerekollegii produktionsindex ?ir av begrlneat viirde omden ej sker i eamband. med en motsvarande omarbetning av indexberiik-ningarna inom Kommerslcollegium har endast visea mindre fiirlndringari beriikningarna av Induetrifiirbundets index vidtagits under iret. Silundahar en ny e[songkorrigering av totalindex vidtagite. Den nya utjiimningenbygger pi liipande medeltalsberiikningar fiir de fem senaste Arens m6nade-siffror. Korrigeringen kommer att jueteras 6rligen, si att hiinsyn fortlii.pande kan tas till eventuella fiirlndringar i siisongvh'xlingen. - Hittillshar fiir textilbranechen preliminiira m&nadsindexeiffror bagerats p6 pro-duktionsuppgifter frAn ett urval av fiiretag. Pi grund av svagheter i ma-terialet och svdrigh€,ter att pi grundval av kvantitetesiffror rlttvisandem[ta produktionsvolymen har dessa indextal vieat sig bli t6mligen oelkra.De har dlrfiir ej publicerate fiirrrn juetering kunnar gtiras efter kvartals-statistiken hoe Kommerskollegium. Frin och med tr 1958 kommer preli-minhra indexeiffror fiir textil- och konfektionsindustri att baserae pi sys.selsiittningsstatietik eom kommer att ineamlae via branschens organisatio.ner. D[rigenom kan man r[kna med att f& b6ttre preliminlra minadein-dextal och slippa ifrin efterslhpningen i publiceringen av textilbranechensproduktionsresultat.

Utvecklingen av produktionsindex minadsvis fiir de bida senaste irenframgir av diagram 5. I diagram 6 redovisas produktioneutvecklingenirevis fr. o. m. 1935 och kvartalsvis (sdsongrensat) fr. o. m, 1954. Diagram7 belyser utvecklingen av produktionevolymen kvartalsvie i delbranecherna(s[songreneade serier; f953 - 100).

23

Diagram 5. Produktionsind,ex

Iudex: 1935 : 100

fii, hela indusffin 1956-57

300

250

200

150

100

50

( l

- 195?

- - - - 1 9 5 6

o. . . . . . l9 i i7 (s i i songkor r . )

Diagram 6, Produktionsindex fii, hela industrin 1935-57

fndex: 19.35 : 100

:t00

0l93s 37 4 l 43 '17 49 51 53 55 1954 1955 1956 195?

24

J-art--.

t t I I t l r l l t t l

Diagrant, 7. Produktionsaolymen i aissa branscher Ig54-57.S iis on gr ens ad,e serier . Kt) ar talssif fr or

Index: 1953 : 100

t40

lg0

I00

t|0

0

140

l2$

t00

80

0

140

r 2 0

100

80

1954 s757

25

.Iiirnmalmsgruvor .Jiirn- o. metallverk Triiindustri

n J

JJ 1 ^/

.^)

,/1-\

\J \'\a/

/

aTextilindustri Konfektionsindustri Liider- o. skoindustri

n,\ 4/ . / \ \-- \ v aa

\-\f-

l r I f t r l l r I r l l r l I t l t r t I l t l r l r r l I t l I l I

Yerkstadsstatistik

Orilerliiget i verkstadsinduetrin har undersiikts vid utgAngen av februari

och augueti 195?. Statistiken omfattar inemot 500 ver}stadsfiiretag, vilka

tilleammans representerar drygt 60 procent av verkstadsindustrins arbets'

timmar enligt industrietatietiken. Arbetet har bedrivite i eamarbete med

Sverigee Mekanfiirbund och Sveriges Varvsinduetrifiireuing och ordersta'

tietiken har liksom tidigare publicerats i tvi broschyrer.

Fiirutom de diagram och tabeller, som redovisats i orderbroschyrernal

har en del ytterligare bearbetningar gjorts av materialet. Degsa kommer

senare att publiceras i utfiirligare form. Nigra exempel diirpi skall ges i

Diagram 8. Orileringdng i aerlastodsindustrin (exhl. aaru) sept.1954---+n'9. 1957

ludcx; s€?L.oov. l9$l = l{X}'

r50

- - -tiZ*:lt\;t;' \ f ' - ' - ' - . \ .

- Totdt e*ll vanr

Jlm. o. metdlmanuf.

' MeL" verket6der

t . . t " EL verkst5der

tt .1, rA \g \9 lr fra rO v, v) rh rJ: vl

i l e ; ' e t ' e $

2 E E E E t r F

i i i i i i ii E F E

-A ' a - i

det fiiljande. Av diagram 8 framg8r dels orderingingen fiir hela verk'

stadsindustrin exkl. varveno dele trenden i ordering&ngen fiir de tre del'

branechema ,,nder tiden septenher 1954 - augusti 1957. Samtliga kurvor

pekar pi en minskning av de ingingna orderna under perioden.

26

Diagrann 9. Ordcrstock i aerkstad,sindustrin aug. 1954__ e,trg, 1957

lodcri rry. l95f =. 100

";t 1l Tf T: iT :? :fDiagram 70. Orderingd,ng frdn hemma. och exportmarknad i de

elektriska aerltstiid,errw sept. 1954_:antrg. 1957

lodetr scpt-.Dov. l9S4 : 100

t+ r,| t/) \g € f- .r-at) ra l'' Ut ul v:r ul

t ' e i ' e t ' e c bT F T F E E El . I l . I r . l . :F E F E A Ei

27

t . r . - r e - 9 5 : - _ _ _ _ _ _

r-rD TOtrh

J[rn. o. mctal lmonuf.

. . . . . t E l . v e r l r s t 6 d e r

I diagram 9 illustrerae dels utvect lingen av orderetocken i hela verk-

stadgindustrin (inkl. varven), dels trendlinjerna fiir orderstocken i de olika

delbranscherna. Bland annat framg6r tydligt den kraftiga iikningen av

varvens inneliggande bestiillningar.

Som syns har orderstocken i verlstiid€rna (exkl varven) stigit samti-

digt som orderiugingen sjlnkil. Detta innebiir s&Iedee att produktionen

inte tiickt orderinglngen, trots att denna mingkat under de undersiikta

iren och trots att syseehettningen och produktiviteten etigit. Detta mriste

ha berott pi att orderingingen i biirjan av den undersiikta perioden lig

mycket hiigt i fiirhillande till produktionen och att den nedg&ng i order'

ingingeno som lgt rum, inte varit eA kraftig att orderingingen blivit l[gre

ln den liipande produktionen-Diagram l0 visar utvecklingen av orderingingen frin hemma- respek-

tive exportmarknad {iir de elektriska verkst6derna. Det visar eig diir att

variationerna i deu totala orderingingen under den undersdkta perioden

nHgtan helt har berott pi variationerna i orderingingen frln hemmamark-

naden, medan fiiriindringarna i exportorderingingeu i detta eammanhang

har betytt relatiw litel Detta fiirhillande har [von konstaterate fiir jiirn-

och metallmanufalcturbranschen och fiir de melcaniska verl€tlderna.

Sveriges Mekanftirbunds mdnadsstatistik iiver sysselsiittningen i verk'

stadeinduetrin har liksom tidigare bearbetats inom institutet. Siffrorna fiirjanuari-november 195? visar pi en iiL"ing av syeeelslttningen i hela verk'

etadsindustrin med 3 procent j?imfiirt med motovarande tid 1956. Export

and.elen har ocksi stigit mellan deesa tvl perioder.

Ovrig verksamhet

Det ekonomiska l6get

Pi uppdrag av Sveneka Arbetsgivarefiireningen har inom institutet ut-arbetats tre rapporter om konjunkturutvecklingen i utlaudet och i Sverige.Dessa har publicerats under namnet >Det ekonomiska l5geu och anvlntssom informationsmaterial i fiiretagsniimnderna. I eamband med den fiirstaoch tredje rapporten har inom institutet gjorts ett e[rskilt eakuuderlag,som legat till grund fiir ett bildband som visats vid ndmndsammantrl-dena.

28

Fiir Sveriges Industrifiirbunde ireberHttelse har en sammanstdllninggjorte om de internationella konjunkturerna och det ekonomiska lZiget i

Sverige under ir 1956.

Sveriges industriell. ofiTsakling

En iivereikt iiver Sveriges iudustriella utveckling und.er titlen 1900-1955

har i det nlrmaste f?irdigetiillts under irel Oversikten, som 'dr avsedd fdr

publicering i nya upplagan av Sveriges Industrifiirbunds >Sveriges indu-

stri>, behandlar industriprod.uktionene utveekling med en redogiirelse fiir

den allm'dnna standardste grin geno konjunkturutvecklingen etc. eom bak'grund.

Service, rapporter, yttranden etc.

Institutet har lilceom tidigare bitr?itt fiiretag och organisationer inom nii'

ringslivet med smErre utredningar och annan service. Bland annat har

pi uppdrag av Svenska Bryggarefiireningen utfiirte en undersiik'ing av

kapaciteteutnyttjandet inom bryggeriinduetrin. Rapporter har vidare lnm-

nate till FT[, OEEC m. fl. internationella organisationer. Yttrande har ockei

avgetts till etatsmakterna iiver det av 1955 trs l8ngtideutredning publice.

rade bet6nkandet.Institutetg chef och iivriga medarbetare har under Sret hillit ett flertal

fiiredrag i ekilda sammanhang. Fiiredragen har i allmlnhet haft anknyt.

ning till inom institutet publicerade eller p&g8ende utredningar och fram.

fiir allt beriirt problem i gamband med den under lret utgivna koneum.

tionsutredningen. fnstitutets chef har under iret gisom ledamot i det s. k.

utredningsridet deltagit i nationalbudgetarbetet. Medarbetaren vid ineti.

tuteto docent Odd Gulbrandsen, har varit sekreterare 8t 1953 irs skiirde-ekadeutredning och fil. lic. Erik Iliiiik varit expert i f957 6rs pensions'kommitt6.

29

Publikationer utgiano aa Inilustriens Ut eilningsinstitut*

DenprivatakongumtioneniSverigolgsl--65.RagnarBentzelm.f l .( f95?).4?5s.38:-Stnrkturomvandlingen i jordbrukot. Odil Gulbranileen (l9SZ). 252 s. 24:50Sverigee industri och ouropa-ort'ailen Ingvar Svenailgon och Ingvar Petzlll

(1957). Multilith. 71 s. Utgingen.BilHgaren och bilen (1956). ltz B.Industrien och fiirgubbningen (f955). 128 s.Kemisk indugtri. Ahr Etshult och fngvar Svennilson under medverkau av llans'W'agner (1955). 215 s.Nationalieeringeu i England. Erik H66k (1955). Multilith. 88 s.Boetadgefterfrigan - med hilnsyn till hushilleng inkometer och sammansHttning.

Stig Ryilorff (f955). Stencil. B8 s. Utgingen.Svensk television Efterfrigann tillverkning, import. En prognos (f954). Stencil.

135 B.Den fria vilrldens rivartrfiirstirjning (1954). 215 s. Utgingen.TjHnstemfinnen och den industriella omvandlingen. Erik Hdiik (1953).Svenskt distributionsvlsende. Roland Artle (1952). 238 e. Utgingen.Befolkningsutveckling och arbetskraftfiirstirjning. Erik H66k (1952). 193Svenskt transportviisende. Carl \flilhelm Petri (1952'). 294 e. Utgingen.

6 : 5 09 : 5 07 z -

14 : -

4 z -

5 : -

3 : -

8 : -

t l 4 8 . 5 :5014 : -

E. 14: -

14 : -

14 : -

282 -

6 : -

3 : -

7 z -

1 5 : -

12: -

Inkomstfiirdelningen i Sverige. Ragnar Bentzel ( 1952 ) . 227 B.Svensk induetriell ftiretagarverksamhe! band I och 2. Erik Dahm6n

+ 295 s.Indugtriproblem 1950 (1950). 160 B.Europas ekonomi ur balans (1948). 60 s.

(1950). 428

Den norrlfindska skogsnHringens konjunkturkHnslighet under mellankrigsperio.den. Erik Ruist och Ingvar Svennilson (1948). 143 $.

Flykten frin skogsbygden. Jan'Wallander (f948). 365 s.Studier i den svenska skoinduetriene struktur. Rickard Elinder (1948). 255 B.

Sm&tryck

1 9 5 6l. Samhiillsplanering och industrilokalisering. JanWallander2. Lingtidsprogrammet och verkligheten. Jan Wallander3. Skrothandelns etiillning och betydelse i samhiillsekonomien. Erik H66k4. En arbetstidsfiirkortning - verkningar i olika industrifiiretag. Lars Nabseth

t 9 5 76. Om aggregation av procluktionsfuuktioner. Ragnar Bentzel?. Verketaaleindustrins orderstatistik. Ragnar Bentzel8. Efterfrigan pi televirionsapparator i Sverigo - on revidorad progno* Ian \[aI.

laniler - Carl GugtaI Dahlerus

t I ihwlanuhnfi€ b tl'if&f om pubri@attfd.l9tt8 d.la'mtt. Enfullaaniligfit'6oe*lwuffi'!,llrt,pg&n