jag mår fysiskt bra, därför mår jag bra. - diva...
TRANSCRIPT
Jag mår fysiskt bra, därför mår jag bra.Upplevelse av unga fysioterapeutstudenters kroppsuppfattning kopplat till
Instagram.
- En intervjustudie ur ett fysioterapeutiskt perspektiv
Carolina
Beckeman
Ida Borg
Fysioterapi, kandidat
2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
1
Abstrakt Bakgrund: Sociala medier blir bara större och större. En av de största plattformarna är
Instagram. I dagens samhälle exponeras vi ständigt av andras utseende och ger därmed en
enklare tillgänglighet till att jämföra oss med dagens kroppsideal. Likväl som vi påverkas
negativt kan även sociala medier ge motivation. Fysioterapi är en behandlingsmetod vid störd
kroppsuppfattning. Det är viktigt att ha den biopsykosociala modellen i beaktning vid
behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva hur unga
fysioterapeutstudenter upplever att Instagram påverkar deras kroppsuppfattning. Metod:
Studien var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad guide. De fem informanterna
bestod av unga fysioterapeutstudenter på Luleå Tekniska Universitet och inkluderades genom
ett bekvämlighetsurval via Facebook. Intervjuerna var individuella och skedde via den
digitala mötesplatsen Zoom. Dataanalysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Analysen resulterade i tre stycken huvudkategorier: Instagrams påverkan på
kroppen och utseendet, Insikt om Instagrams påverkan och Instagrams psykiska påverkan.
Konklusion: Instagram påverkar unga fysioterapeutstudenter både positivt och negativt. Det
kan handla om allt ifrån att jämföra sin kropp, till att uppleva hets, eller motivation till
träning.
Nyckelord: Fysioterapi, Fysioterapeutstudenter, Instagram, Kroppsuppfattning, Sociala medier
2
Innehållsförteckning
Bakgrund ................................................................................................................................... 4 Dagens kroppsideal ................................................................................................................ 4 Kroppsuppfattning .................................................................................................................. 4 Instagram och Hashtags ......................................................................................................... 4 Sociala mediers påverkan på kroppsuppfattning ................................................................... 5 Fysioterapi och kroppsuppfattning ........................................................................................ 6
Syfte ........................................................................................................................................... 7
Metod ......................................................................................................................................... 8 Vetenskaplig ansats ................................................................................................................ 8 Design ..................................................................................................................................... 8 Urval ....................................................................................................................................... 8 Etiska överväganden .............................................................................................................. 9 Datainsamling ...................................................................................................................... 10 Dataanalys ........................................................................................................................... 10 Förförståelse ........................................................................................................................ 12
Resultat .................................................................................................................................... 13 Instagrams påverkan på kroppen och utseendet .................................................................. 13
Kroppens fysik .................................................................................................................. 13 Jämförelse med andras kroppar ....................................................................................... 14 Tankar om hur man påverkas av andras utseende ........................................................... 14
Insikt om Instagrams påverkan ............................................................................................ 15 Självinsikt ......................................................................................................................... 15 Tid och energi ................................................................................................................... 15 Förståelse för andras påverkan ....................................................................................... 16 Beteende efter exponering ................................................................................................ 16
Instagrams psykiska påverkan ............................................................................................. 17 Tankar/känslor kring kroppen .......................................................................................... 17 Positiva upplevelser ......................................................................................................... 17
Diskussion ............................................................................................................................... 18 Metoddiskussion ................................................................................................................... 18 Resultatdiskussion ................................................................................................................ 20
Kliniska implikationer ........................................................................................................... 22
Konklusion .............................................................................................................................. 23
Referenslista ............................................................................................................................ 24
3
Bilaga 1 - Informationsbrev ........................................................................................................
Bilaga 2: Samtyckesformulär .....................................................................................................
Bilaga 3: Intervjuguide ..............................................................................................................
4
Bakgrund
Dagens kroppsideal Ideal är något som är en önskan om att uppnå, men som oftast är ouppnåeligt
(Nationalencyklopedin¹). Tankar och känslor om att kroppens utseende inte lever upp till
idealet kan skapa ett missnöje (Holland & Tiggemann, 2016). Kroppsidéalet förmedlades på
skönhetstävlingar som så väl i massmedias tidningar (Clinton & Norring, 2012). Studier visar
att ungefär 50% av alla unga kvinnor (19-24 år) är på något sätt missnöjd med sin kropp.
Även unga män rapporterar om att ett missnöje finns, men inte lika stort som hos unga
kvinnor. Unga kvinnor vill oftast blir smalare, medan männen gärna vill bygga större
kroppsmassa i form av muskler (Bearman, Presnell & Martinez, 2006). I stor utsträckning
känner flickor (13-18 år) och kvinnor (19-44 år), men också pojkar (13-18 år) och män (19-44
år) att de inte är tillräckligt mycket värda om de inte är smala, rynkfria, vältränade och tighta.
Det händer även att de blir behandlade sämre på grund av sitt utseende (Bordo, 2003).
Kroppsuppfattning Enligt Nationalencyklopedin definieras kroppsuppfattning som “den syn man har på sig själv
och sin kropp” (Nationalencyklopedin²). I en artikel från tidningen Fysioterapi (Gyllensten &
Gard, 2008) definieras termen likvärdigt men författaren beskriver även att termen innefattar
tre olika aspekter; perceptuella, subjektiva och affektiva. De perceptuella aspekterna handlar
om upplevd kroppsstorlek och form. Det subjektiva innefattar den kognitiva uppfattningen av
kroppen och den affektiva upplevelsen innebär hur tillfredsställd du är med din kropp.
Begreppet kroppskännedom anses vara en mer övergripande term och innefattar kroppsliga
aspekter av den totala medvetenheten (Gyllensten & Gard, 2008). En störd kroppsuppfattning
innebär att man ser på sin kropp på ett sätt som inte stämmer in med verkligenhet. Personens
tankar, känsla och uppfattning av sin kropp är vad som speglar kroppsuppfattningen (Holland
& Tiggemann, 2016).
Instagram och Hashtags Instagram är en gratis mobilapp där användarna kan dela bilder och videos till andra
instagramanvändare (Instagram, 2019). Instagram startades augusti 2010. Redan första dagen
skapades 25 000 konton. Idag finns det ca 100 000 000 konton med drygt 5 000 000 dagliga
5
aktiviteter från användarna. Instagram är den mest populära plattformen hos unga vuxna
(Stein, Krause & Ohler, 2019). När en bild eller video har lagts upp kan andra användare
“gilla”, kommentera eller dela. Möjligheten att skriva privata meddelanden finns också. För
att nå en större audiens kan uppladdaren använda sig av så kallade hashtags (Instagram,
2019). Enligt Sveriges radio Linn Fogelberg är användningen av en hashtag en möjlighet att
kategorisera och samla bilder och videos. Tecknet # sätts då framför ett ord, vilket blir till en
länk och gör det möjligt att söka på liknande uppladdningar (Sveriges Radio, 2014).
Hashtags så som thinsporation, fitsporation och fitspo är vanligt förekommande på sociala
medier (Jong & Drummond, 2016). Thinsporation är en sammanslagning av orden thin och
inspiration. Fitsporation och fitspo är två olika konstellationer av en sammanslagning av
orden fitness och inspiration (Tiggemann & Zaccardo, 2015). Sidor som förespråkar “pro-
ana” uppmanar unga personer att i princip svälta sig för att uppnå “den perfekta kroppen”.
Pro-ana är, enligt förespråkarna, inte en del av sjukdomen anorexia nervosa, utan snarare en
självvald livsstil där personerna aktivt försöker att äta så lite som möjligt. Sociala medier och
internet har gjort att denna rörelse har fått ett stort uppsving bland ungdomar (Hoffmann,
2018). Enligt Washington Post har hashtags så som thighgap, thinsporation och proana blivit
borttagna från just Instagram. Detta för att bilderna som är kopplade till hashtagsen kan skapa
negativa känslor hos betraktarna. Det finns dock fortfarande användare på instagram som har
användarnamn med de “förbjudna” hashtagsen och som aktivt lägger upp bilder med
modifierade hashtags så som “thinspooo” och “thygap”. Washington Post rapporterar också
att även fast hashtagsen försvinner från instagram, cirkulerar de fortfarande på andra stora
plattformar (Judkis, 2012).
Sociala mediers påverkan på kroppsuppfattning Sociala medier växer och ses idag som en självklarhet i nästintill alla människors vardag inte
minst bland ungdomar. Ca 95% av dagens ungdomar i åldrarna 16–25 år använder sig av
sociala medier (Statens medieråd, 2018). Nuförtiden har de dessutom lättare tillgång än
tidigare till sociala medier då de alltid har med sin mobiltelefon (Brown & Bobkowski,
2011).
Genom att sociala medier blivit allt mer lättillgängligt har det också blivit enklare att kunna
jämföra sig själv med andra och med kroppsidealet (Mabe, Forney & Keel, 2014). I studien
6
såg författarna att användningen av sociala medier var associerat med viktminskning och
reducerad kroppsstorlek samt lusten att träna. De fann även att kvinnor som använde
Facebook tenderade att ha ett mer utseendefixerat beteende. De jämförde sig med vänners
bilder och tog bort deras egna namn på osmickrande bilder (Mabe, Forney & Keel, 2014).
Forskning visar att personer kan få en sämre självbild om de engagerar sig mycket på sociala
medier, såsom att lägga upp bilder på sig själv. Det visar sig även att ju mer exponerad en
person blir av bilder på andra personers kroppar och utseende, desto lättare uppstår ett
missnöje över sin egna kropp (Veldhuis, Alleva, Bij de Vaate, Keijer & Konijn, 2020). Om
den negativa kroppsbilden fortsätter allt för länge kan det leda till att personen utvecklar
någon form av ätstörning (Bearman, Presnell & Martinez, 2006).
Resultatet i ett kvalitativt examensarbete, som handlade om hur ungdomar påverkas av ett
alltmer ökat flöde om träning och hälsa på sociala medier, framkom det att deltagarna
upplevde det hälsosamma flödet som positivt eftersom de själva känt sig mer motiverade till
träning (Fredriksson & Åhman, 2015). Några av deltagarna förklarade trots tidigare
information att de kände sig deprimerade av att se sina vänner träna på sociala medier och att
de troligtvis inte hade tränat om det inte vore för medierna. Detta visar på att sociala medier
påverkar våra träningsvanor och vårt sätt att se på träning. Deltagarna i studien berättade
också att de ansåg att det är lätt att jämföra sig med andra eftersom sociala medier är så
lättillgängligt och att bilder på ¨perfekta kroppar¨ kunde kännas mer stressigt än inspirerande.
Pojkarna i studien vittnade om skeva kroppsuppfattningar som en följd av kroppsidealet
sociala medier har givit (Fredriksson & Åhman, 2015).
Fysioterapi och kroppsuppfattning Störd kroppsuppfattning är en del i många olika psykiska tillstånd såsom ätstörningar samt
depression (Physiowinnipeg, 2018). Ofta visar den störda kroppsuppfattningen sig som stress,
med påföljder som huvudvärk, påverkan av rörelsemönster och magont (Strömbäck, 2014).
Inom fysioterapi är en stor del av arbetet inriktat på rörelseorganen. Det kan vara allt från råd
och träning till mer kroppsmedvetande behandlingar (Gyllensten & Gard, 2008). Inom
fysioterapi är det vanligt att stöta på personer med störd kroppsuppfattning, därför är det
viktigt att fysioterapeuter har en förståelse för problemområdet (Gyllensten, Skär, Miller &
Gard, 2010). Det finns många olika behandlingsalternativ som exempelvis fysisk träning
7
(Danielsson, Carlsson, Waern, Papoulias & Petersson, 2014) och basal kroppskännedom
(Gyllensten & Gard 2008).
För att inte missa det psykologiska och sociala arbetar fysioterapeuten efter biopsykosociala
modellen (Denison & Åsenlöf, 2012). Modellen innebär att man ser personen bakom
sjukdomen och antar att både biologiska, psykologiska och sociala faktorer är de som
bestämmer en persons hälsotillstånd. Idag finns det många fysioterapeuter som inte tar det
sociokulturella i beaktning i sin behandling och sitt bemötande av patienter. Detta medför att
det kan vara svårt för fysioterapeuten att sätta sig in i patientens aktuella situation, vilket är
nödvändigt för att få ett sammanhang i symtomen (Strömbäck, 2014).
I ett biopsykosocialt förhållningssätt är det viktigt att identifiera eventuella stressorer.
Stressorer är sådant som ger kroppsliga och psykiska reaktioner. Detta kan påverka en persons
välbefinnande. Hur en person hanterar stress är individuellt. Vid bemötande av stressfaktorer
använder man olika copingstrategier; dessa kan vara olika bra applicerbara. Som fysioterapeut
kan det därför vara viktigt att identifiera stressfaktorer för att hjälpa patienterna med
fungerande copingstrategier (Denison & Åsenlöf, 2012).
I dagsläget finns inga befintliga kvalitativa studier som visar på sociala mediers påverkan på
kroppsuppfattningen genom ett fysioterapeutiskt perspektiv. Genom denna studie kan
fysioterapeuter få en inblick i problemet och utifrån det kunna identifiera orsaker och
stressorer ur ett behandlingsperspektiv. Det finns även en tanke av att framföra vikten av
undervisning på fysioterapeuprogrammet om hur sociala medier kan påverka patienter med
störd kroppsuppfattning, eftersom sociala medier är en växande del i dagens samhälle.
Syfte Syftet med studien var att utforska och beskriva hur unga fysioterapeutstudenter upplever att
Instagram påverkar deras kroppsuppfattning.
8
Metod
Vetenskaplig ansats För att besvara uppsatsens syfte valdes en kvalitativ ansats. Denna kunskapsansats syftar till
ett förutsättningslöst förhållningssätt där forskaren möter situationen som om den vore ny
(Olsson & Sörensen, 2011). Det är ett inifrånperspektiv vilket menas med att forskningen är
subjektiv vilket är en förutsättning för att forskaren ska kunna förstå informanten och få en
fullständig bild av situationen. I denna typ av studie har forskare och informanter en öppen
interaktion med varandra (Olsson & Sörensen, 2011). Genom en kvalitativ ansats kan därför
studiens syfte besvaras eftersom syftet var att utforska och beskriva unga
fysioterapeutstudenters upplevelse.
Design Designen som valts var en kvalitativ intervjustudie. Designen syftar till att nå kunskap från
informantens synvinkel och utifrån den uppfatta, föreställa sig och sätta sig in i dennes
livsvärld (Rosberg, 2017). Designen anses vara relevant till studien eftersom studiens syfte
var att utforska och beskriva unga fysioterapeutstudenters upplevelse utifrån deras perspektiv.
Urval Informationsbrev (Bilaga 1) med intresseanmälan skickades ut till fysioterapeutstudenter vid
Luleå Tekniska Universitet genom de olika klassernas facebookgrupper. Anledningen till att
det var fysioterapeutstudenter som valdes berodde dels på begränsad tid och att dessa var
tillgängliga och nära till hands men även för att fysioterapeutstudenter får kunskap om
kroppsuppfattning i utbildningen och kommer sedan att möta denna patientgrupp inom
professionen. Denna form av urval ses som ett bekvämlighetsurval. (Holloway & Galvin,
2017). Fem personer som matchade med inklusions- och exklusionskriterierna (Tabell 1)
anmälde intresse och valdes ut som informanter (Tabell 2). Exklusionskriterien fick
informanten själv ta ställning till efter att ha läst informationsbrevet och därefter utesluta sig
själva. Information om att vissa frågor kunde väcka starka känslor fanns med i
informationsbrevet. Datum för intervju valdes tillsammans med respektive informant och före
intervjun startade efterfrågades samtycke från samtliga informanter till studien (Bilaga 2).
9
Tabell 1: Inklusions- & exklusionskriterier
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
• Personer i åldrarna mellan 18-25 år.
• Fysioterapeutstudenter vid Luleå
Tekniska Universitet.
• Använder Instagram dagligen.
• Talar svenska
• Personer som har eller har haft
ätstörning
Tabell 2: Deltagaröversikt
Informant Könsidentitet Ålder
1 Kvinna 25
2 Man 23
3 Man 25
4 Kvinna 23
5 Man 22
Etiska överväganden Nyttan med studien var att vårdgivaren, i detta fall fysioterapeuten, kan bli medveten om hur
sociala medier påverkar människors syn på kroppsuppfattningen. Det kan även ge en
förståelse för hur fysioterapeuter ska se på sociala medier i koppling till patienter eftersom
sociala medier kan vara en stor stressor (Denison & Åsenlöf, 2012).
Riskerna med studien var att deltagarna kunde uppleva vissa frågor som känsliga vilket kunde
väcka tankar och reaktioner hos individen. Om sådana reaktioner skulle uppstå
rekommenderades informanten att uppsöka studenthälsan (Bilaga 1). Det var frivillig att delta
10
och alla deltagare var över 18 år. Det gick att avbryta studien utan angiven anledning tills dess
att intervjun var avslutad, vilket beskrevs i informationsbrevet (Bilaga 1). Informationen från
intervjuerna granskades endast av författarna och deras handledare. All information samlades
på lösenordskyddade datorer. Studien publicerades på Luleå̊ tekniska universitets hemsida;
http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=7214. Radering av data skedde vid avslutad
studie.
Datainsamling Insamling av data skedde med kvalitativa intervjuer genom en semistrukturerad intervjuguide
(Bilaga 3). Med semistrukturerad menas att intervjuaren hade en intervjuguide med teman
som skulle tas upp under intervjun. Den bestod även av vissa givna följdfrågor och gjorde på
så vis att varje intervju inte blev densamma. Frågorna valdes utifrån person och situation och
intervjun kunde därför följa upp informantens berättelse (Holloway & Galvin, 2017).
Intervjuerna skedde via den digitala mötesplatsen Zoom med både ljud och video. Innan
intervjun påbörjades läste intervjuaren upp samtyckesformuläret (Bilaga 2) som
informanterna sedan fick godkänna genom att säga “Jag godkänner”. Allt spelades in på
intervjuarens lösenordskyddade dator vilket möjliggjorde att intervjun kunde spelas upp i
efterhand. Båda författarna deltog vid samtliga intervjuer. Ena författaren var intervjuare och
andra observerade och inflikade med funderingar på slutet om man upplevde att något
missats. Författarna turades sedan om med att intervjua och observera.
Dataanalys Dataanalysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån Lundman & Granheim
(2017). När intervjuerna var färdiga transkriberades varje intervju ordagrant. Efter detta
identifierades meningsbärande enheter genom att sortera ut ord, meningar eller stycken av
texten som svarade på syftet. Därefter gjordes en kondensering av enheterna som gjorde
texterna kortare genom att behålla de mest centrala och väsentliga delarna. Kondenseringen
fick i sin tur koder som kort beskrev textens innehåll så textnära som möjligt. Därefter sattes
koderna in i kategorier där flera koder tillhörde samma kategori eftersom de hade liknande
innehåll eller sammanhang. För att underlätta processen skapades underkategorier för varje
kategori (Lundman & Granheim, 2017). Analysen skedde genom en så kallad triangulering
11
(Pilhammar & Nilsson, 2017). I denna studie innebar det att meningsbärande enheter,
kondensering och kodning gjorde författarna var för sig för att sedan göra en gemensam
diskussion för att se om analyserna blivit så lika som möjligt. Handledaren fick sedan granska
alltsammans och revideringar skedde därefter. Exempel på dataanalysen visas i tabell 2 nedan.
Tabell 2: Dataanalys exempel
Meningsbärande
enhet
Kondensering Kod Underkategori Huvudkategori
Ääääh att i dålige
perioder tycker man
sämre om kroppen och
i bra perioder så så ah
så ser man ju ut som
man gör och
accepterar det.
I dåliga perioder
tycker man sämre
om kroppen och i
bra perioder så ser
man ju ut som man
gör och accepterar
det.
Upplevelse av
kroppen
varierar i bra
och dåliga
perioder
Självinsikt Insikt om
Instagrams
påverkan
Hade jag inte tränat så
hade jag nog inte känt
mig lika glad över min
kropp tror jag
Hade jag inte tränat
hade jag inte känt
mig lika glad över
min kropp
Träningens
positiva
effekter på
kroppsuppfattn
ingen
Kroppens fysik Instagrams
påverkan på
kroppen och
utseendet
För min del så är det
inte samma eeh tankar
som kommer om jag
ser en vältränad kropp
jämte om jag ser en
liksom det här
modellkroppen som är
smal
För min del så är
det inte samma
tankar som kommer
om jag ser en
vältränad kropp,
jämte om jag ser en
modellkropp som
är smal
Modellkroppar
ger andra
känslor än en
vältränad
kropp.
Tankar/känslor
kring kroppen
Instagrams
psykiska
påverkan
12
Förförståelse Författarna bakom denna studie är unga kvinnor som själva är fysioterapeutstudenter vid
Luleå Tekniska Universitet. Detta kan medföra en osäkerhet hos informanterna eftersom
ämnet kan anses som känsligt och privat. Även författarna använder instagram dagligen och
har uppmärksammat sociala mediers påverkan på dem själva. Eftersom författarna själva
anser att sociala medier påverkar dem på ett negativt sätt kan konsekvenserna av detta leda till
att intervjuerna påverkas därför anser författarna att det var viktigt att ha en intervjuguide att
förhålla sig till. Som fysioterapeutstudenter har författarna även en fördjupad kunskap kring
träning och kroppen vilket också kan medföra konsekvenser i arbetet. Konsekvenserna kan
vara som sådana att författarna har ett synsätt som kan vara mer inriktat till fysioterapi och
träning, och inte ett holistiskt synsätt som personer utanför kunskapsområdet har. Som unga
kvinnor blir vi dagligen påminda hur omvärldens ser på oss, allt från hur en kvinna ska bete
sig till hur vi ska se ut.
13
Resultat Analysen resulterade i tre huvudkategorier som i sin tur innehöll flera underkategorier;
Instagrams påverkan på kroppen och utseende, Instagrams psykiska påverkan och insikt om
Instagrams påverkan (Tabell 3).
Tabell 3: Kategoriöversikt
Huvudkategori Underkategori
Instagrams påverkan på kroppen och
utseendet
Kroppens fysik
Jämförelse med andras kroppar
Tankar om hur man påverkas av andras
utseende
Insikt om Instagrams påverkan
Självinsikt
Tid och energi
Förståelse för andras påverkan
Beteende efter exponering
Instagrams psykiska påverkan
Tankar/känslor kring kroppen
Positiva upplevelser
Instagrams påverkan på kroppen och utseendet
Kroppens fysik
När frågan om vilken relation man har till sin kropp ställdes började samtliga informanter tala
om träning. Ingen av informanterna kopplade frågan till något av det psykiska måendet som
en del av kroppen. Många kopplade istället att vara vältränad till att kroppen mådde bra.
14
Önskan över att kroppsdelar skulle se annorlunda ut stod i relation till träning. Många av
informanterna nämnde även att en vältränad kropp är en önskvärd kropp, då de ansåg att det
var fint.
“Får man en snygg mage blir det en konsekvens av att man är stark och rörlig tänker jag”
“Hade jag inte tränat hade jag inte känt mig lika glad över min kropp”
Jämförelse med andras kroppar
Samtliga beskrev att de jämför sig på något sätt med det de ser på Instagram. Vissa jämförde
utseende, och vissa jämförde det funktionella. När det kom till det utseendemässiga kunde det
handla om kroppsform och längd till hur stora biceps man har. De som jämförde det
funktionella fokuserade mest på styrkan, så som hur mycket starkare andra var eller om andra
kunde göra exempelvis en volt. Vissa informanter kopplade även det funktionella med det
utseendemässiga, alltså hur vältränad man ser ut är kopplad till hur vältränad man är. När de
jämförde hur vältränad de var med någon annan jämförde de utseendet.
“Jämför mer styrkemässigt än utseendemässigt”
“I samband med det funktionella så jämför jag till exempel hur många abs har jag i jämfört
med hur många den här personen har. Eller hur vältränad ser jag ut jämfört med någon
annan, eller hur stora mina biceps är jämfört med andra människor”
Tankar om hur man påverkas av andras utseende
Många av informanterna menade att de inte lade märke till andras kroppar, men vid djupare
diskussion beskrev de att de ändå lägger märke till hur andra ser ut. De flesta menade att
andras utseende inte påverkade dem negativt, men att det ändå påverkade dem.
“Jag skulle ljugit om jag sagt att utseendet inte spelar någon roll”
“Inte negativt, att “åh den här personen har så himla fin mage jag vill också ha en fin mage”
15
Insikt om Instagrams påverkan
Självinsikt
Att acceptera hur kroppen ser ut var samtliga informanter ense om. Majoriteten upplevde
själva att de hade självinsikt, de visste att känslan över kroppen kunde skifta från dag till dag.
Många av informanterna visste vad de påverkades av på Instagram, och visste hur de skulle
undvika att bli påverkade, till exempel att inte följa influencers. Några av informanterna
pratade även om insikten över att allt på Instagram inte stämmer överens med verkligheten
men att de ibland var tvungna att granska sig själva i en spegel för att se hur de såg ut.
“Jag följer inte så många influencers för att jag tycker att det påverkar. Ett medvetet beslut
har varit att inte följa”
“Man ser skillnad när man ser på instagram och det man ser på sig själv och andra.
Jag tycker att skönhetsbilder ser mer falsk ut. Exempelvis bikinibilder påverkar mig mer
negativt än något annat som finns på Instagram”
Tid och energi
Majoriteten av informanterna vidkändes att det krävs mycket tid och energi för att se ut som
de på Instagram. Vissa menade att det inte är en realistisk situation för dem, då många av
kontoägarna jobbar med det som visas på Instagram. Flera av informanterna kände till att de
på Instagram var i andra situationer än vad de var i, och kunde förstå varför tiden fanns för
kontoinnehavaren.
“Jag försöker alltid sätta in mig själv i tankesättet, vilken situation befinner jag mig i och
vilken situation befinner dom sig. Dom kanske inte arbetar eller deras arbete är att vara på
gymmet eller så är dom personlig tränare. Av den anledningen så har dom uppnått mycket
mer än vad jag har. Jag är en student, jag har inte lika mycket tid”
16
Förståelse för andras påverkan
Majoriteten av informanterna hade en upplevelse och förståelse för att sociala medier
påverkar yngre människor. De ansåg att det är lätt att tro att personerna bakom
Instagramkontona lever i en perfekt värld och att det kan vara svårt att se en realistisk bild av
det hela. En av informanterna kunde uppleva att man som tonåring var lättpåverkad av vad de
såg på sociala medier, och att detta var viktigt att belysa i dagen samhälle. Informanterna
ansåg dock själva att de hade en realistisk bild av verkligheten.
“Jag tänker mycket på det. Jag följer inte så mycket influencers, men förstår hur mycket det
påverkar människor. Jag förstår att som tonåring hur svårt det måste vara att behålla
självförtroende när man ser deras mycket fantastiska världar”
“Jag vet många kompisar och som tycker att det är jättejobbigt med de här bilderna. Det blir
mycket självhat och mycket kroppsidealstankar av de här bilderna som finns på speciellt
Instagram eftersom det är en bildbaserad social medie”
Beteende efter exponering
Vissa informanter berättade vad de gör när de upplever att de påverkas negativt av bilder på
Instagram. En av informanterna undvek bilder som gav negativa känslor vid brist för
motivation för dagen, och då stängdes appen av. En annan informant beskrev att denne inte
aktivt gör något vid exponering, till exempel hoppar över en måltid eller tränar extra mycket.
Samma informant berättade samtidigt att det som påverkar negativt kan ge stress och känslan
av att vilja ändra på sin kropp. De flesta av informanterna visste vad och när de blev
påverkade, och visste därför hur de skulle undvika att bli påverkade negativt.
“Ingenting jag aktivt gör. Det är inte så att jag sitter och ser en bild och sen aktivt hoppar
över någon måltid eller att det får mig att gå och träna”
“Jag tycker att de bilderna som jag försöker undvika påverkar mig. Det kan ge stress att man
jämför sig och att man vill ändra sin kropp åt det man tycker framstår som något finare”
17
Instagrams psykiska påverkan
Tankar/känslor kring kroppen
De flesta av informanterna hade åsikter om sin egna kropps utseende. En av informanterna
kunde känna sig lite för stor eller för smal, och en annan kände sig lat vid brist av tid för
träning. Tankar angående andras kroppar kunde vara att vissa kände sig större jämfört med
andra, till exempel i jämförelse med modeller. Vissa av informanterna kopplade sina tankar
till det funktionella, såsom att stå på händer, istället för utseende. Detta gav informanten
tanken att om personen på Instagram kan göra det, varför kan inte jag då göra det.
“För min del så är det inte samma tankar som kommer om jag ser en vältränad kropp, jämte
om jag ser en modellkropp som är smal”
“I jämförelse med dom är man ju lat, för den tiden och energin dom lägger, jag kan tycka att
det inte går att definiera det på något annat sätt än lat”
Positiva upplevelser
Informanterna upplevde inte att bilderna alltid var något negativt, utan snarare en motivation.
Många beskrev känslan av att bli motiverade, och fick en känsla av att vilja lära sig mer.
Samtliga såg Instagram som en inspirationskälla för träning. Motivationen kunde komma från
bilder och videos på övningar till gymmet men även om man såg någon man tyckte var snygg.
“Det finns ju de som lägger ut hälsosamma grejer, att man tränar och äter rätt. Jag tycker att
det påverkar positivt för där blir det inte samma hets att man ska nå något smalhetsideal,
utan mer att man ska sträva åt att få en mer tålig kropp och mer energi”
“Jag skulle inte säga att det påverkar mig negativt, utan mer att jag blir sugen på att lära mig
göra saker”
18
Diskussion
Metoddiskussion Syftet med studien var att utforska och beskriva hur unga fysioterapeutstudenter upplever att
Instagram påverkar deras kroppsuppfattning. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats
med intervjustudie som design eftersom studien syftar till att nå kunskap från informantens
synvinkel och utifrån den uppfatta, föreställa sig och sätta sig in i dennes livsvärld (Rosberg,
2017). Informanterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval vilket författarna ansåg var
den bästa metoden för att rekrytera personer som var inom inklusionskriterierna eftersom
författarna hade tidsbrist och dessa personer vara tillgängliga och nära till hands.
Samtliga informanter var även fysioterapeutstudenter på Luleå Tekniska universitet vilket
gjorde att författarna bakom studien var bekanta med majoriteten av informanterna. Detta kan
ha bidragit till djupare eller mer ytliga diskussioner beroende på hur bekväm informanten
kände sig och det var olika från person till person. Vissa kändes mer bekväma och hade tänkt
på ämnet före intervjun medan andra inte tänkt så mycket innan och var svårare att komma in
på djupet. Ett informationsbrev bifogades i rekryteringsansökan, vilket kan ha skapat tankar
och reflektioner hos informanterna innan intervjun startade. Resultatet av detta kan ha varit att
de var förberedda på vad de var villiga att diskutera, och vad de inte ville diskutera. Detta gav
dock också möjlighet för dem att känna själva om de var villiga att diskutera ett sådant
känsligt ämne som ens egen kroppsuppfattning är.
Till intervjuerna skapades en semistrukturerad guide för att få en så öppen interaktion som
möjligt. Guiden bestod av tre stora frågor med underfrågor som förslag. Denna bifogades som
bilaga för läsaren för att öka förståelsen och insikten i intervjuns frågor. Författarna anser att
detta var en bra metod eftersom varje intervju blev unik och skapades efter informantens svar
och reflektioner. På grund av yttre faktorer genomfördes ingen pilotstudie, vilket gjorde att
författarna inte fick chansen att öva innan första intervjun och kan därför resulterat i att dessa
inte blev lika bra. Detta var dock något som författarna var medvetna om och var därför extra
lyhörda som observatörer för att hjälpa intervjuaren. Intervjuerna hade ingen tidsram för hur
lång eller kort den skulle vara vilket inte skapade någon stress för informanterna och på så vis
skapa en möjlighet för djupare reflektion.
19
Samtliga intervjuer skedde via den digitala mötesplatsen Zoom med ljud och bild. Att trots
det digitala mötet kunde se informanten bidrog till att eventuella kroppsspråk kunde uppfattas.
Informanten kunde även se författarna vilket kan ha bidragit till en trygghet. Eftersom
informanten kunde välja själv var den befann sig vid intervjun kunde personen välja att sitta i
en trygg miljö och på så vis våga öppna upp sig mer. Nackdelarna med att ha en digital
intervju var kvalitén. I vissa fall krånglade internet, vilket gjorde att det inte alltid gick att
uppfatta varandra. Det uppstod även dröjsmål från det att en person började prata och gjorde
att den andra började att prata samtidigt. Författarna blev bättre på tekniken under
intervjuernas gång och därför minskade störningsmomenten allteftersom.
Informanterna till denna studie var alla fysioterapeutstudenter och hade därmed en kunskap
om ämnet kroppsuppfattning. Detta kan ha resulterats i tidigare egna reflektioner vilket kan ha
bidragit till en djupare reflektion hos vissa. Den tidigare kunskapen kan ha bidragit till en
inblick hur en person med störd kroppsuppfattning agerar och känner. Detta kunde påverkat
resultatet, då kunskapen om detta kunde hindra informanterna att svara precis vad de kände,
eftersom detta kanske är något man inte vill kännas vid.
Genom att exemplifiera dataanalysen med en tabell stärks trovärdigheten för denna studie
eftersom läsaren får en möjlighet att följa förloppet. Materialet i dataanalysen granskades och
analyserades av båda författarna var för sig innan de diskuterade tillsammans. Detta anses
vara en form av triangulering som kallas metodtriangulering och stärker trovärdigheten i
denna studie (Pilhammar & Nilsson, 2017). Handledaren kom sedan in som en tredje part och
granskade författarnas gemensamma analys. Koderna som skapades var manifesta vilket
innebär att de var textnära men för att koderna skulle bli begripliga krävdes viss grad av
tolkning. Om koderna inte varit manifesta hade det inneburit en större tolkningsgrad, vilket
ville undvikas eftersom materialet var tunt och då hade det ställts större krav på
trovärdigheten (Lundman & Graneheim, 2017). Genom att få opponeringar från utomstående
fysioterapistudenter gavs också en möjlighet för korsvalidering. Konkret innebar det feedback
från andra studenter genom seminarie för att förbättra och tydliggöra arbetet. Även
korsvalidering är en teknik för att stärka trovärdigheten i en kvalitativ studie (Rosner, 2017). I
resultatdelen beskrevs kategorierna noggrant och redovisades med citat från varje
underkategori vilket också stärker trovärdigheten i en kvalitativ studie.
20
Resultatdiskussion Ungdomar har nu för tiden lättare tillgång än tidigare till sociala medier eftersom de alltid har
med sin mobiltelefon (Brown & Bobkowski, 2011). Instagram anses dessutom vara den mest
populära plattformen hos unga vuxna (Stein, Krause & Ohler, 2019). Informanterna i denna
studie var ofta inne på Instagram och exponerades dagligen för dess bilder. Samtliga
fysioterapeutstudenter ansåg att deras kroppsuppfattning blev påverkad av Instagram på något
sätt. Analysen visade att Instagram påverkade både positivt och negativt men att
informanterna själv mest påverkades positivt i form av motivation till träning. Det som
påverkade negativt var framförallt bilder som förmedlade kroppsidealet. Många hade även en
förståelse för att andra kunde påverkas negativt.
Ingen av informanterna upplevde att de ändrade sitt beteende i form av att träna mer eller att
minska matintaget efter att de blivit exponerade av Instagrams bilder. Vissa av dem hade lärt
sig strategier hur de skulle undvika negativa tankar då de såg ett flöde som för stunden inte
gav dem motivation. Detta kunde vara att stänga av appen eller att avfölja influensers. Att lära
sig fungerande strategier för att undvika negativa känslor anser författarna vara av vikt,
eftersom negativa känslor kan ge omedveten stress och negativa tankar om kroppsidealet. Om
de negativa känslorna angående kroppen pågår för länge kan detta utvecklas till
följdsjukdomar, såsom ätstörningar (Bearman, Presnell & Martinez, 2006). Alla var dock ense
över att Instagram, i form av hälsosamma bilder, kunde vara en källa för motivation och
inspiration till träning.
Motivationen informanterna upplevde av Instagram styrks med en tidigare intervjustudie som
undersökte hur unga vuxna upplever sociala medier gällande träning och kost (Vaterlaus,
Patten, Roche & Young, 2015). I denna studie ansåg informanterna att motivationsfaktorer
kunde vara när andra lade upp före/efterbilder på deras framsteg, eller när de fick ta del av
nyttiga och goda recept (Vaterlaus, Patten, Roche & Young, 2015). Resultatet från denna
studie visade snarare på motivation till att finna inspirerande träningsövningar vilket liknar
resultatet från Fredriksson & Åhmans (2015) kvalitativa examensarbete. Deras studie
handlade om hur ungdomar påverkas av ett alltmer ökat flöde om träning och hälsa på sociala
medier, framkom det att deltagarna upplevde det hälsosamma flödet som positivt eftersom de
själva känt sig mer motiverade till träning (Fredriksson & Åhman, 2015). Resultatet i denna
21
studie uttryckte sig informanterna snarlikt och menade på att bilder på hälsosamma kroppar
gav motivationen till att få en mer energifylld och tålig kropp snarare än att bli smal.
Den tidigare ovannämnda kvalitativa studien av Vaterlaus, et.al (2015) visade även på negativ
påverkan som till viss del stödjer resultatet från denna studie. Deras studie menade på att
bilder på redan vältränade smala kvinnor som ansågs sig behöva gå ner i vikt, eller som
antydde att kroppsidealet var en lätt process, ansågs vara stötande (Vaterlaus, Patten, Roche &
Young, 2015). Informanterna i denna studie menade på att bilder som visar upp det smala
kroppsidealet gav negativ stress i kroppen och rörde upp känslor.
Sociala medier har blivit allt mer lättillgängligt och det har blivit enklare att kunna jämföra
sig själv med andra och med kroppsidealet. En studie kom fram till att användningen av
sociala medier kan resultera i hets att gå ner i vikt och att träna (Mabe, Forney & Keel, 2014).
Informanterna hade inte samma åsikt. De upplevde sig inte påverkade att gå ner i vikt eller att
träna. Då sociala medier är mer lättillgängliga kunde både författarna och informanterna
förstå varför vissa personer blir påverkade då man konstant blir påmind av utseende. Vid en
första diskussion diskussion om kroppen uttryckte många av informanterna att de inte
jämförde sina kroppar. Det framkom dock senare att så inte var fallet. Samtliga informanter
kunde vid vidare eftertanke erkänna att de jämförde sig med andra kroppar. Alla jämförde inte
utseende, utan de jämförde också funktion. Författarna tror att som blivande fysioterapeuter är
det lätt att vara “för” medveten på hur man ska tänka; man ska vara nöjd med sin kropp och
man ska träna. Därför tror författarna att just frågan om jämförelse var svår för många att
svara på.
I studien av Fredriksson & Åhman (2015) visades sociala medier ha en påverkan på
träningsvanor och sättet att se på träning. Deltagarna i studien berättade också att de ansåg att
det är lätt att jämföra sig med andra eftersom sociala medier är så lättillgängligt och att bilder
på ¨perfekta kroppar¨ kunde kännas mer stressigt än inspirerande. Pojkar i studien vittnar om
skeva kroppsuppfattningar som en följd av kroppsidealet sociala medier har givit (Fredriksson
& Åhman, 2015). Författarna tror att det är lätt att glömma av att allt som visas på Instagram
inte är verkligt. Idag finns det många redigeringsmöjligheter för att förändra sitt utseende.
Bilder kan vara välretuscherade, så att det inte syns att bildinnehavaren har justerat bilden
(Tiggemann, Anderberg & Brown, 2020).
22
I resultatet för denna studie fann författarna ingen negativ koppling till hur informanterna
påverkades av kompisars inlägg om träning. De fann dock en förståelse hos informanterna för
att andra kan uppleva träningsbilder som hetsigt, även om informanterna själva inte upplevde
detta. Förståelsen för andra styrks av Fredrikssons och Åhmans (2015) studie som visade på
en upplevelse av nedstämdhet när de såg sina vänner träna på sociala medier och att de
troligtvis inte tränat om det inte vore för medierna. Majoriteten av informanterna i denna
studie hade förståelse för att personerna på Instagram hade möjlighet att se ut på ett visst sätt.
De insåg att Instagramprofilerna kanske jobbade med att se ut på ett visst sätt, eller arbetade
som personliga tränare. Våra informanter var studenter och kunde därför acceptera att de var i
olika situationer och att tiden därför inte fanns till den mängd träningstimmar som krävdes för
att se ut som de på Instagram. Författarna anser att det är viktigt att ha denna förståelse,
eftersom bilder på Instagram ofta bara visar resultatet, och inte vad som krävdes för att nå dit.
Författarna känner också till, precis som informanterna, att många av de som jobbar med
Instagram har det som enda inkomstkälla, och därför fanns tiden till träning.
Samtliga informanter kopplade frågor om relationen till kroppen till kroppens fysik och
träning. Detta anser författarna kan bero på att fysioterapeuter är mycket inriktade till det
fysiska, i avseende om kroppen, och ibland glömmer ta hänsyn till det psykiska och sociala
(Strömbäck, 2014). Författarna anser att tankesättet hos dessa blivande fysioterapeuter är ett
riskfyllt beteende kliniskt. Om fokuset av patientens välbefinnande enbart tolkas som
kroppens fysiska mående går många bitar förlorade och patienten får en sämre delaktighet i
sin rehabilitering.
Kliniska implikationer Vi som författare anser att det är viktigt att beakta det biopsykosociala i sina möten med
patienter. För att inkorporera detta tankesätt anser vi att det är viktigt att man tidigt i sin
utbildning får information om detta. Kunskapsluckorna över att kroppen och psyket hör ihop
är ett faktum och borde implementeras mer och kunskapen borde uppdateras. I utbildningen
nämns det inte något om sociala mediers påverkan på människors kroppsuppfattning, och
sociala medier blir bara större och större. Detta kan möjligtvis bero på att ämnet inte är
speciellt utforskat ännu. Resultaten från denna studie samt resultat från tidigare studier utan
fysioterapeutisk inriktning visar på sociala mediers negativa påverkan vilket kan vara en
stressor i ett rehabiliteringssyfte. Bland våra informanter ansågs Instagram vara mer som en
23
motivationsfaktor än negativt, men majoriteten hade ändå varit med om, eller känt andra som
upplevt det som en stressor. Därför tänker författarna att sociala medier ska tas upp som en
potentiell stressor, eftersom det är en så stor del av vardagen i mångas liv.
Konklusion Instagram påverkar unga fysioterapeutstudenter både positivt och negativt. Det kan innefatta
alltifrån utseende till funktionell styrka. Att personer jämför sin kropp med andra är ett
faktum och en del upplever negativa känslor över sin kropp. Även om Instagram kan ge
mycket hets till ett ouppnåeligt kroppsideal så finns det även positiva sidor. Unga
fysioterapeutstudenter beskriver en motivation och inspiration till träning och en källa till att
finna nya roliga träningsövningar.
24
Referenslista Bearman, S. K., Presnell, K. & Martinez, E. (2006). The skinny on body dissatisfaction: A
longitudinal study of adolescent girls and boys. Journal of Adolescence. 35, 217–229.
Bordo, S. (2003). Unbearable weight: Feminism, western culture, and the body (10th
Anniversary ed.). London: University of California Press.
Brown, J. D. & Bobkowski, P. S. (2011). Older and newer media: Patterns of use and effects
on adolescents’ health and well-being. Journal of Research on Adolescence. 21, 95–113.
Clinton, D. & Norring, C. (red.) (2012). Ätstörningar: bakgrund och aktuella
behandlingsmetoder. 3. utg. Stockholm: Natur och kultur
Danielsson L., Carlsson J., Waern M., Papoulias I. & Petersson, E-L. (2014) Exercise or basic
body awareness therapy as add-on treatment for major depression: A controlled study.
Journal of Affective Disorders. ;168:98–106.
Denison, E. & Åsenlöf, P. (2012). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Fredriksson, M. & Åhman, E. (2015) Ungdomars erfarenheter av det ökade flödet om träning
och hälsa i sociala medier och hur de påverkas av det. Examensarbete. Luleå: Luleå Tekniska
Universitet
Gyllensten, A. L. & Gard, G. (2008). ‘Om kroppsmedvetande och kroppsuppfattning‘.
Fysioterapi nr 10
Gyllensten, A. L., Skär, L., Miller M. & Gard G. (2010) ‘Embodied identity—A deeper
understanding of body awareness’, Physiotherapy Theory & Practice 26(7), pp. 439–446
Hoffmann, B., (2018) ‘Pro ana (1): eating disorder or a lifestyle?’, Trakia Journal of Sciences.
16(2) Pp. 106-113
25
Holland, G., & Tiggemann, M. (2016). A systematic review of the impact of the use of social
networking sites on body image and disordered eating outcomes. Body Image. 17, 100–110.
Holloway, I. and Galvin, K. (2017) Qualitative Research in Nursing and Healthcare. 4th
edition. Chichester, West Sussex, UK: Wiley-Blackwell.
Instagram. (2019) Tillgänglig:
https://www.facebook.com/help/instagram/424737657584573?helpref=hc_fnav (Accessed:
October 5, 2019)
Jong, S. T. and Drummond, M. J. N. (2016) ‘Exploring online fitness culture and young
females’. Leisure Studies. 35(6), p. 758.
Judkis, M. (2012) Instagram bans ‘Thinspiration,’ pro-eating disorder images. Washington
Post, 24 April (Accessed: October 6, 2019)
Lundman, B. & Granheim, H.U. (2017) Kapitel 11. Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund-
Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård.
Lund: Studentlitteratur
Mabe, A. G., Forney, K. J. and Keel, P. K. (2014) ‘Do you “like” my photo? Facebook use
maintains eating disorder risk’. International Journal of Eating Disorders. 47(5), pp. 516–
523.
Nationalencyklopedin ¹. ideal. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ideal (Accessed: April 10, 2020)
Nationalencyklopedin ². kroppsuppfattning Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kroppsuppfattning (Accsessed: April 10,
2020)
Nyström, M (2017) Kapitel 9. Hermeneutik. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.)
Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur
26
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber
Physiowinnipeg.com (2018). Elite Sport Injury. Why Physiotherapy Improves Body Image.
Tillgänglig: https://physiowinnipeg.com/blog/health-wellness/why-physiotherapy-improves-
body-image/ (Accessed: April 10, 2020)
Pilhammar, E & Nilsson, S. M.(2017) Kapitel 4. Etnografi. I Höglund-Nielsen, B. &
Granskär, M. (red.) Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:
Studentlitteratur
Rosberg, S. (2017) Kapitel 7. Fenomenologi. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.)
Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur
Rosner, D.I. (2017) Kapitel 2. Aktionsforskning och fallstudier. I Höglund-Nielsen, B. &
Granskär, M. (red.) Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:
Studentlitteratur
Statens medieråd (2018) Sociala medier. Tillgänglig:
https://www.statensmedierad.se/larommedier/medierdaochnu/socialamediersuppkomstochroll
.379.html (Accessed: October 5, 2019)
Stein, J.-P., Krause, E. and Ohler, P. (2019) ‘Every (Insta)Gram counts? Applying cultivation
theory to explore the effects of Instagram on young users’ body image’, Psychology of
Popular Media Culture
Strömbäck, M. (2014). Skapa rum: Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa -
genusmedveten och hälsofrämjande intervention. (Doktorsavhandling, Umeå centrum för
genusstudier, genusforskarskolan, Umeå) Tillgänglig: http://umu.diva-portal.org/ (Accessed:
May 12, 2020)
Sveriges Radio (2014) Vad är en #hashtag? Tillgänglig:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=5800181 (Accessed: October
5, 2019)
27
Tiggemann, M., Anderberg, I. & Brown, Z. (2020) ‘Uploading your best self: Selfie editing
and body dissatisfaction’, Body Image, 33, pp. 175–182
Tiggemann, M., & Zaccardo, M. (2015). ‘Exercise to be fit, not skinny’: The effect of
fitspiration imagery on women's body image. Body Image 15, 61–67.
Vaterlaus, J. M., Patten, E. V., Roche, C., & Young, J. A. (2015). #Gettinghealthy: The
perceived influence of socialmedia on young adult health behaviors. Computers in Human
Behavior. 45, pp. 151–157.
Veldhuis, J., Alleva, JM., Bij de Vaate, AJD. (Nadia), Keijer, M. & Konijn, EA. (2020) ‘Me,
my selfie, and I: The relations between selfie behaviors, body image, self-objectification, and
self-esteem in young women’. Psychology of Popular Media 9(1), pp. 3–13.
Bilaga 1 - Informationsbrev
I dagens samhälle blir användandet av sociala medier bara mer och mer. Genom det ökande
användandet exponeras vi lättare än någonsin för bilder på kroppsidealet. Forskning har visat
att sociala medier påverkar vår syn på våra kroppar. Syftet med vår studie är att utforska hur
unga fysioterapeutstudenter upplever att Instagram påverkar deras kroppsuppfattning. Genom
detta hoppas vi att fysioterapeuter ska få en inblick i problemet och utifrån det kunna
identifiera orsaker och stressorer utifrån ett behandlingsperspektiv.
För att besvara studiens syfte har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. För att vara
aktuell för intervjun ska personerna vara fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska
Universitet, vara mellan 18–25 år, och dagligt använda Instagram (inne minst en gång/dag).
Personen ska av etiska skäl inte ha eller har haft en ätstörning.
Det är frivilligt att delta i studien. Det går att avbryta sin medverkan utan att ange orsak fram
tills dess att intervjun är genomförd. Ämnet kan komma att väcka känslor och informerar
därför om att du som medverkar i studien kan vända dig till studenthälsan vid behov. All
insamlad data kommer samlas på lösenordsskyddad dator och endast granskas av författarna
och handledare. Datan kommer raderas efter avslutad studie.
Studien är en kandidatuppsats på universitetsnivå och resultatet kommer att finnas tillgänglig
via Luleå tekniska universitets hemsida; http://ltu.diva-
portal.org/smash/search.jsf?dswid=7214
Vid eventuella frågor, kontakta oss gärna!
Carolina Beckeman Ida Borg
[email protected] [email protected]
Handledare: Tommy Calner, Universitetslektor Fysioterapi
E-mail: [email protected]
Telefonnummer: 0920-49 38 64
S0090H Fysioterapi: Examensarbete, Luleå tekniska universitet
Bilaga 2: Samtyckesformulär Genom denna blankett efterfrågar jag ditt samtycke till behandling av personuppgifter samt
de uppgifter du lämnar vid intervjun. Intervjun kommer spelas in och sparas på författarnas
lösenordsskyddade datorer. Uppgifterna kommer endast att användas till detta
examensarbete inom fysioterapi och raderas vid avslutad rapport.
Härmed godkänner jag mitt deltagande i studien
Namnteckning:___________________________________________________________
Namnförtydligande:_______________________________________________________
Datum: _________________________________________________________________
Bilaga 3: Intervjuguide
Bakgrund
Ålder?
Kön?
Använder instagram dagligen?
Hur ser du på din kropp?
Berätta om din relation till din kropp?
Jämför du din kropp med andras?
På vilket sätt jämför du?
Upplever du att Instagram påverkar ditt sätt att se på dig själv och din kropp?
På vilket sätt? Utveckla.
Vad är det för konton/bilder som du känner påverkar dig?
På vilket sätt påverkar dessa bilder dig?
Vad får de dig att känna?
Får det dig att vilja ändra på din kropp?