Jan Thomas Stenberg Juridik SkadestndsrttSkadestndsrtten r den del av det juridiska systemet som reglerar mjligheten att f en srskild typ av ersttning (skadestnd) fr skador som orsakas av ngon annan. Det karakteristiska fr skadestndsrtten r allts att det finns en person (vilket naturligtvis kan vara svl en fysisk som en juridisk person, till exempel ett fretag) som lidit en skada, den skadelidande, och en annan person som orsakat samma skada, skadevllaren. Vad skadestndsrtten gr i en sdan situation r att den tillerknner den skadelidande ersttning i pengar fr den intrffade skadan.

Utom- och inomobligatoriskt skadestndAlla skadestndsfrgor hr emellertid inte till skadestndsrtten i egentlig mening. Till den juridiska disciplin som kallas skadestndsrtt brukar man nmligen enbart hnfra frgor om s kallat utomobligatoriskt skadestnd, frgor rrande skadestndsansprk som inte har sitt ursprung i ngot avtal eller i en avtalsliknande situation mellan parterna. Sdana skadestndsfrgor som dremot har sitt ursprung i olika slags avtal hnfrs i allmnhet till den allmnna eller speciella avtalsrtten. Skadestndsansprk med anledning av ett kpeavtal dr kparen r konsument behandlas sledes enligt konsumentkprttsliga regler och skadestnd med anledning av ett fastighetskp faller under jordabalkens regler, fr att ta tv exempel.

Lagstiftningen Den viktigaste lagen p skadestndsrttens omrde r skadestndslagen frn 1972 Skadestndslagen r en ramlag, vilket betyder att lagen enbart r avsedd att reglera vissa grundlggande frgor medan detaljreglerna ofta terfinns i annan lagstiftning. Vissa viktiga skadestndsregler r ver huvud taget inte lagfsta utan fljer allmnna principer. Skadestndslagen r dispositiv och fr trda tillbaka fr regler i avtal. Regler i mer specialiserad lagstiftning, som till exempel trafikskadelagen, har ocks fretrde framfr skadestndslagens regler.

Den viktigaste skadestndsrttsliga lagstiftningen r skadestndslagen (SkL) som trdde i kraft 1972. Tidigare var skadestndsreglerna en del av dvarande strafflagen, som i vrigt innehll frmst straffrttsliga regler av det slag som idag finns upptagna i brottsbalken. Att skadestndsreglerna p detta stt tidigare var inordnade i den straffrttsliga lagstiftningen r en illustration av den nra koppling som tidigare fanns mellan straffrtten och skadestndsrtten. Sdana kopplingar mellan straff- och skadestndsrtten finns fortfarande, som exempel kan nmnas att vissa regler i skadestndslagen i princip frutstter brottslig handling fr att rtt till skadestnd ska freligga (se SkL 2:2) samt att de objektiva ansvarsfrihetsgrunder som finns upptagna i brottsbalkens 24 kapitel (ndvrn etc.) ocks antas ha giltighet p skadestndsrttens omrde.

Skadestndslagen r en ramlagDet r viktigt att knna till att skadestndslagen r en s kallad ramlag. En ramlag r en lag som syftar till att tillhandahlla vissa grundlggande regler och en struktur fr ett rttsomrde, men mer detaljerade regler och principer lmnas utanfr. I skadestndslagen finns enbart en liten del av de skadestndsrttsliga reglerna upptagna. Mnga viktiga skadestndsprinciper r ver huvud taget inte lagfsta, utan fljer av allmnna rttsprinciper. Det viktigaste exemplet p detta r kravet p adekvat kausalitet, eller orsakssamband, som r det mest allmngiltiga kriteriet fr skadestndsansvar. Det r en allmn frutsttning i alla situationer dr ngon, ett fretag eller en person, krvs p skadestnd fr en skada att denna kan sgas ha orsakat 1

skadan. Detta krav nmns inte i skadestndslagen men std fr hur orsaksbedmningen ska och brukar utfras terfinns i praxis frn Hgsta domstolen och, i hgre grad, i den juridiska litteraturen.

Frhllandet till avtal och annan lagstiftningSkadestndslagen r dispositiv. Det innebr att skadestndsbestmmelser som har sin grund i avtal har fretrde framfr skadestndslagens regler och fljer av skadestndslagens frsta paragraf (I denna lag meddelade bestmmelser om skadestnd tillmpas, om ej annat franledes av avtal eller i vrigt fljer av regler om skadestnd i avtalsfrhllanden). Av skadestndslagens frsta paragraf fljer ven att lagen inte r tillmplig om det finns speciallagstiftning som reglerar frhllandet ifrga. Detta r en viktig inskrnkning i skadestndslagens tillmpningsomrde eftersom det finns tskillig speciallagstiftning p skadestndsrttens omrde som sledes har fretrde framfr skadestndslagens allmnna regler.

Bedmningen av skadestndsansvarFr att ngon enligt svensk rtt ska hllas skadestndsansvarig mste fem olika krav vara uppfyllda. Som en frsta faktor krvs att ngon faktiskt drabbats av en skada av visst slag. Drefter fordras att vissa andra objektiva frutsttningar fr skada r uppfyllda. Med objektiva faktorer avses frutsttningar som inte har direkt med den enskilda skadevllaren eller den skadelidande att gra utan hnfr sig till situationen nr skadan uppstod, till exempel att skadan uppstod i en ndsituation. Som ett tredje led krvs det sedan att vissa subjektiva frutsttningar r uppfyllda. Hr tar man allts sikte p frutsttningarna i det enskilda fallet. Det r till dessa subjektiva krav som skadestndsrttens viktiga culparegel tillhr. Culparegeln innebr frenklat att skadestndsskyldighet bara freligger om den som orsakat skadan varit oaktsam, eller culps (eller om man orsakat skadan med avsikt). En fjrde aspekt av skadestndsbedmningen r kravet p orsakssamband. Slutligen kan ocks en jmkningsbedmning behva utfras, fr det fall skadestndsansvar i vrigt anses freligga. Jmkning innebr att en ersttningsskyldighet stts ned av ngon anledning (till exempel fr att den skadelidande sjlv medverkat till sin skada eller fr att skadevllaren var ung eller psykiskt sjuk.) Om man funderar ver om en skada som man drabbats av kan ge rtt till ersttning s mste samtliga dessa led i skadestndsbedmningen vara uppfyllda, men mnga gnger kan flera av leden i bedmningen utfras summariskt.

Skada ska ha drabbat annanEn frsta frutsttning fr att skadestnd ver huvud taget ska kunna komma ifrga r givetvis att ngon r skadad. Skadestndet r en srskild ersttning fr just skador, vilket innebr att det inte r tnkt att erstta alla slags besvr eller effekter. En vidare frutsttning fr att skadestnd ska kunna utg r att skadan drabbat ngon annan n skadevllaren. Det kan tyckas sjlvklart. Om jag vrdslst skadar min egen egendom s framstr det som konstigt att jag skulle kunna vnda mig till domstol fr att krva skadestnd frn mig sjlv. Varfr skulle jag ver huvud taget vilja det? I alla situationer r det emellertid inte lika sjlvklart. Det kan till exempel vara frga om en juridisk person, sg ett strre fretag, dr en anstlld p en avdelning av fretaget skadar egendom som anvnds av en annan avdelning p samma fretag. I ett sdant fall kan det ibland finnas skl fr att den ena avdelningen krver skadestnd frn den andra. Framfr allt kan vl sdana skl anses freligga nr det finns en ansvarsfrskring som tcker anstlldas skadevllande. Men enligt huvudregeln r allts skadestnd i dessa situationer uteslutet. Vid bedmningen av om skada har intrffat mste den pstdda skadan klassificeras. Den svenska skadestndsrtten utgr nmligen frn en srskild skadekategorisering, som ocks fr betydelse fr om skadestnd ska utg i ett enskilt fall. De viktigaste kategorierna i 2

skadestndslagen r sledes person- och sakskada. Vad som utgr personskada r i allmnhet inte s svrt att avgra. Sdana skador som brutna ben, sr eller ledskador r typiska exempel p personskador, men ven psykiska skador r personskador. I vissa fall kan det vara svrt att avgra om vissa besvr ska vara att hnfra till personskada eller annan skada (till exempel den srskilda kategorin krnkning, se SkL 2:3). Ett srskilt uppmrksammat exempel p detta r den psykiska chock som efterlevande drabbas av nr en nrstende ddats genom en skadestndsgrundande, ofta vldsam, handling. Sakskador r i frsta hand skador som drabbar fysiska freml, svl lsa saker (till exempel en cykel) eller fast egendom (till exempel ett hus). ven frlust av en sak kan vara en sakskada. Om ngon stjl din cykel och du inte fr tillbaka den har du drabbats av en sakskada, ven om cykeln fungerar utmrkt fr den som brukar den. En annan viktig skadetyp r ren frmgenhetsskada. Till ren frmgenhetsskada rknas enligt skadestndslagen sdan ekonomisk skada som inte r en fljd av en tidigare intrffad person- eller sakskada (SkL 1:2). Det innebr att exempelvis en frlust som uppstr i ett fretag efter att en person skadat en maskin som fretaget anvnder i sin produktion inte klassificeras som en ren frmgenhetsskada (utan en allmn frmgenhetsskada) eftersom frlusten r en fljd av den tidigare sakskadan. Om ngon dremot frlitar sig p ett felaktigt rd frn en vrderingsman infr en investering, till exempel, och drefter frlorar pengar s r det en ren frmgenhetsskada. Srskilda frutsttningar mste vara uppfyllda fr att rena frmgenhetsskador ska ersttas. Som en srskild skadetyp kan ocks krnkning nmnas. Ersttning fr krnkning r en form av ideellt skadestnd som inte frutstter att ngon drabbats av en fysisk skada.

Ersttning fr personskadaPersonskador kan som sagts vara av svl fysiskt som psykiskt slag. Om skadestndsfrutsttningarna i vrigt r uppfyllda finns det srskilda regler om hur skadestndet ska berknas och vad det r som omfattas av skadestndet. Nr det gller den ersttning som den skadelidande kan erhlla vid personskada, framgr av SkL 5:1 att skadestndet kan utg fr ett antal olika poster. Skadestndet omfattar sledes ersttning fr: (1) Sjukvrdskostnader och andra kostnader (inklusive sklig kompensation till den som str den skadelidande srskilt nra); (2) inkomstfrlust; (3) fysiskt och psykiskt lidande av vergende natur (sveda och vrk), eller bestende art (lyte och annat stadigvarande men) samt srskilda olgenheter till fljd av skadan. Dels kan man vid skada allts f ersttning fr kostnader fr vrd, dels fr inkomstfrlust som uppsttt till fljd av skadan. Det r viktigt att notera att man inte har rtt till skadestnd i den mn kostnaderna ersatts frn annat hll, vilket r av stor vikt nr det gller ersttning fr sjukvrdskostnader eftersom kostnader fr sjukvrd i Sverige i hg grad betalas ur den allmnna sjukfrskringen. Utver de ekonomiska posterna utgr ersttning ven fr de ideella posterna sveda och vrk (som gller fr till exempel smrtor eller vergende depressioner under den akuta sjukdomstiden), lyte och men (som ger ersttning fr exempelvis vanprydande rr, rrelseinskrnkningar, bestende vrk i nacken efter whiplash-skada, nedsatt syn eller hrsel, med mera) samt fr srskilda olgenheter (med vilket bland annat avses vad som brukar kallas anspnning i arbetslivet, exempelvis nr den skadelidande fortfarande kan utfra sina arbetsuppgifter men enbart med strre anstrngning). I praktiken faststlls ofta skadestndet fr dessa poster med hjlp av de tabeller som trafikskadenmnden tagit fram fr berkning av trafikskadeersttning, vilka anvnds ven i andra fall av personskada n sdana som skett i trafiken. Om personskadan lett till dden kan de efterlevande erhlla ersttning enligt SkL 5:2.

Ersttning fr sakskadaSakskador r allts fysiska skador p saker, till vilket i detta sammanhang ven fast egendom rknas, samt frlust av saker. Enligt skadestndslagen (SkL 5:7) utgr ersttning vid sakskada fr (1) sakens vrde eller reparationskostnad och vrdeminskning, (2) annan kostnad till fljd av skadan och (3) inkomstfrlust eller intrng i nringsverksamhet. Det som i frsta hand

3

erstts r allts sakens vrde om saken gr frlorad, eller kostnaderna fr att reparera saken, samt den vrdeminskning som skadan medfrt. Ett exempel kan vara att om ngon stjl din bil och du inte fr tillbaka bilen s r du berttigad till ersttning fr bilens vrde, vilket i frsta hand berknas efter vad det skulle kosta att anskaffa en likvrdig bil. Om bilen terlmnas skadad efter att biltjuven krt i diket med den, r du berttigad till ersttning fr reparationen av bilen men ven den bestende vrdeminskning som skadan kan medfra p bilen. Vad som erstts som en annan kostnad enligt (2) ovan r ibland svrbedmt. En vanlig post r s kallad stillestndsersttning, som frmst r aktuellt vid skada p fordon, enligt vilken en bilgare kan f ersttning fr att hon inte kunnat nyttja bilen under den tid den varit p reparation. Med intrng i nringsverksamhet avses frluster som kan uppst i exempelvis ett fretag till fljd av en sakskada. Som exempel kan tas situationen med en budfirma vars bil frstrs vilket fr till fljd av firman inte kan utfra ngra av sina krningar. Denna frlust erstts som intrng i nringsverksamhet.

Ersttning fr ren frmgenhetsskadaNr det gller person- och sakskador innehller 5 kap. SkL tskilliga regler om vad som kan ersttas genom skadestnd. Nr det gller rena frmgenhetsskador saknas srskilda regler om berkning och skadestndet kan, i den mn den rena frmgenhetsskadan berttigar till ersttning, antas i allmnhet vara inskrnkt till den ekonomiska frlust som den skadelidande drabbas av genom skadevllandet. Ersttningen fr ren frmgenhetsskada torde drfr inte omfatta ersttning fr mer ideella skador. Nr det gller frutsttningarna fr att skadestnd ska utg fr rena frmgenhetsskador r det viktigt att notera den s kallade sprregeln i SkL 2:2 som fastslr att den som vllar ren frmgenhetsskada genom brott ska erstta skadan. Denna regel har genom en motsatstolkning antagits ge uttryck fr en huvudregel som innebr att rena frmgenhetsskador enbart ger rtt till skadestnd om de orsakats genom en brottslig handling. I andra fall utgr sledes i allmnhet inte ngon ersttning, ven om det finns undantag i praxis. Skadestnd har i en sdan undantagssituation utdmts vid felaktiga fastighetsvrderingar, dr vrderingsintyget anvnts av fastighetsgaren vid anskan om kredit. Vidare s kan strngare ersttningsskyldighet flja av speciallagstiftning, och srskilda regler finns till exempel i aktiebolagslagen. Men detta r undantag frn huvudregeln som allts r att rena frmgenhetsskador enbart erstts om de orsakats genom brottslig handling. Exempel 1: Andrea frmr genom bedrgeri Bea att betala in pengar p sitt konto. Beas skada r en ren frmgenhetsskada som vllats genom brott. Bea har rtt till skadestnd. Exempel 2: Andrea som r journalist p en stor tidning skriver felaktigt att telekombolaget Bea hotas av konkurs. Aktiegarna noterar med fasa hur brskursen till fljd av nyheten dyker och mnga aktiegare sljer till ett undervrde i krisen som uppstr, innan brskursen repar sig d det visar sig att Andreas rapport var falsk. Aktiegarnas skada r en ren frmgenhetsskada men i och med att grningen inte r brottslig kan ersttning (frmodligen) inte utg.

Ersttning fr krnkningKrnkning regleras nu (sedan 2001) i en srskild regel i skadestndslagen (SkL 2:3). Regeln stadgar att Den som allvarligt krnker ngon annan genom brott som innefattar ett ingrepp mot dennes person, frihet, frid eller ra ska erstta den skada som krnkningen innebr. Vid allvarligare angrepp p ngons integritet s kan enligt denna regel skadestnd utg fr sjlva integritetskrnkningen, utver den rtt till skadestnd som kan freligga fr fysiska eller psykiska personskador. Tidigare har nog rekrnkningen ansetts som det mest typiska exemplet p en krnkning som kan ge rtt till ersttning, som nr ngon frtalar en annan person. Idag r dock frmodligen krnkningar vid vlds- och sexualbrott det som de flesta kommer att tnka p.

4

Exempel: Andreas misshandlar och vldtar Bea som drabbas av svra skador. Frutom skadestnd fr personskada tillerknns Bea ven ersttning fr krnkning med 75 000 kronor.

Andra objektiva frutsttningar fr ansvarEfter att det konstaterats att en erknd typ av skada intrffat och att den drabbat annan n skadevllaren, s kan de vriga objektiva frutsttningarna fr ansvar underskas som ett andra led i skadestndsbedmningen. Vad avses d med dessa objektiva frutsttningar? Tanken bakom detta uttryck r att i detta led underska sdana frutsttningar fr ansvar som r oberoende av individuella eller personliga frhllanden p skadevllarens sida. Det r allts frutsttningar fr skadestndsansvar som kan bedmas utan att man behver g in p individuella faktorer hos skadevllaren, till exempel vad skadevllaren insg eller borde ha insett, eller liknande. En frsta objektiv frutsttning fr skada r att skada ska ha trffat annan, vilket redan har behandlats. Som andra objektiva frutsttningar kan nmnas att skadevllaren mste anses ha omfattats av en plikt att inte skada den som blev skadad, samt att inte ngra objektiva ansvarsfrihetsgrunder (ssom nd eller ndvrn) frelg. Det kan tyckas mrkligt att exempelvis nd r en objektiv ansvarsfrihetsgrund och inte hr till de subjektiva frutsttningarna fr ansvar. Det hnger samman med att det r situationen vid skadetillfllet som gr att den som orsakat en skada i en ndsituation slipper betala skadestnd och inte hur hon subjektivt uppfattat situationen. I vissa fall kan det dock tnkas att en situation egentligen inte var en ndsituation men att den som orsakade skadan hade skl att tro det. Detta kan i sdana fall beaktas vid culpabedmningen, p ett sdant stt att oaktsamhet inte anses freligga.

Plikt att inte skada annanEn allmn frutsttning r allts att skadevllaren i den enskilda situationen anses ha haft en plikt att agera p ett stt s att skada inte uppstod. Det r hrvid inte frga om att g in p en konkret bedmning av handlandet som sdant (detta r ett senare led enligt den hr presenterade modellen, vilket diskuteras i samband med culpabedmningen) utan mer allmnt att underska om skadevllaren betett sig p ett otilltet stt. Huvudregeln r d att alla har en allmn skyldighet att inte aktivt agera s att det leder till person- eller sakskada. Som vi tidigare sett kan inte samma huvudregel formuleras fr ren frmgenhetsskada, eftersom skadestndsansvar fr sdana skador i princip frutstter brottslig handling. Srskilda vervganden gr sig gllande nr det handlar om skadestndsansvar fr passivitet, eller fr underltenhet att agera. I allmnhet medfr det ingen skyldighet att frhlla sig passiv genom att inte ingripa i en skadesituation. I vissa situationer kan emellertid ven passivitet ge upphov till skadestndsansvar. En handlingsplikt kan sledes finnas freskriven i lag eller annan frfattning. Som exempel kan nmnas att kommunerna har skyldigheter nr det gller att rja sn och sanda under vintertid och om detta inte uppfylls kan skadestndsskyldighet uppst. I avtalssituationer freligger ofta ocks en handlingsplikt. Nr man ingr i ett avtal uppkommer ofta vissa lojalitetsfrpliktelser vilket kan krva att man till exempel mste informera sin avtalspartner om skada riskerar uppkomma. Slutligen kan passivitet ocks medfra ansvar fr en person om skadan hnger samman med en tidigare handling som samma person utfrt. Exempel: Andrea stter upp ett stort tlt p en campingplats som omfattas av allemansrtten. Fr att kunna surra fast tltet anvnder Andrea stora, vassa spikar som krs ned i marken. Andrea lter emellertid av slarv bli att ta bort spikarna efter att tltet tagits ned. Ett barn ramlar ver spiken och fr ett djupt sr. Skadestndsansvar kan uppst fr Andreas underltenhet att undanrja risken fr att ngon skulle skada sig p spikarna.

Ansvarsbefriande omstndigheterTill de objektiva frutsttningarna fr ansvar kan ocks rknas att den skadevllande handlingen inte kan anses rttfrdig p grund av srskilda omstndigheter nr den fretogs. Skadevllande handlingar som i vissa situationer ger en sjlvklar rtt till skadestnd kan i 5

andra situationer anses frsvarbara, kanske till och med bermvrda. I sdana situationer freligger ingen rtt till ersttning fr den som lider skadan. Att medvetet krossa fnsterrutan p grannens hus ger i allmnhet grannen en rtt till skadestnd, men om fnstret krossas fr att rdda grannens hund frn en eldsvda som brutit ut i huset r handlingen berttigad och medfr inte skadestndsskyldighet. Omstndigheter som p detta stt utesluter ansvar (enligt culparegeln) r nd, ndvrn, tjnsteplikt och samtycke. Reglerna rrande dessa omstndigheter finns frmst i straffrtten, nmligen brottsbalken, kapitel 24.

Subjektiva frutsttningar fr ansvarAllmntI det tredje ledet av skadestndsbedmningen enligt den hr presenterade modellen terfinns de subjektiva frutsttningarna fr ansvar. Hr blir det allts frga om att underska de srskilda frutsttningarna fr att skadevllaren i just den specifika situationen ska hllas ansvarig fr skadan. Under denna rubrik faller den svenska skadestndsrttens viktigaste regel, culparegeln, men ven speciella regler som hanterar srskilda situationer eller lgger vissa grupper strngare ansvar. Viktigast bland dessa regler r specialreglerna fr arbetsgivare. Ett culpaansvar r ett skadestndsansvar som frutstter att skadevllaren varit vrdsls fr att bli skadestndsskyldig. Om ett culpaansvar freligger s blir man inte ansvarig fr skador som man orsakar om man inte kan visas ha varit (minst) vrdsls, eller, som det ibland beskrivs, oaktsam eller culps. (Ett annat uttryck som ibland frekommer r vllande, men detta uttryck anvnds i delvis olika betydelser och kan inte sgas vara synonymt med de tidigare nmnda uttrycken.) Hur man bedmer vad som r oaktsamt ska behandlas nedan, men vi br innan det se p andra subjektiva rekvisit som kan frekomma. Ibland uppstlls ett krav p att ngon inte bara varit oaktsam, utan kvalificerat oaktsam, fr att vissa rttsverkningar ska intrda. Ett vanligt stt att uttrycka detta r att personen mste ha varit grovt vrdsls, eller grovt oaktsam. Uttrycket frekommer inom exempelvis konsumentkreditrtten (se 34 , 2 p, konsumentkreditlagen, som handlar om frlust av kontokort) och i frskringsrtten (se 25 frskringsavtalslagen) men ven i skadestndsrtten (viktigast hrvid r SkL 6:1, som freskriver att jmkning fr medvllande vid personskada enbart kan ske om den skadelidande sjlv varit minst grovt vrdsls). Inom skadestndsrtten brukar det sgas att en handling enbart kan betecknas som grovt vrdsls/oaktsam om den r av mycket allvarligt slag. Som ytterligare en kvalifikation kan understundom krvas att den skadevllande inte bara varit oaktsam eller ens grovt oaktsam, utan att hon agerat uppstligt. En synonym av uppst enligt ordboken r avsikt, men uppstsbegreppet har en srskild teknisk betydelse inom juridiken. Begreppet uppst hr frmst till straffrtten och har sllan en avgrande betydelse i skadestndsrttsliga sammanhang men frekommer i vissa regler i skadestndslagen (se SkL 6:1). Indirekt har uppstsbegreppet en stor betydelse genom att det i mnga fall r avgrande fr skadestndsskyldighet att den skadevllande begtt ett brott, men det r inom straffrtten som uppstsbedmningen fr utfras i dessa fall. Ngra andra termer br ocks nmnas i detta sammanhang. I vissa regler i skadestndslagen talas det om att det krvs fel eller frsummelse fr skadestndsansvar (se SkL 3:1-3). Uttrycket fel eller frsummelse kan i stort betraktas som en omskrivning fr ett culpaansvar, vilket allts innebr att ven dessa regler krver oaktsamhet fr att ansvar ska intrda, men det krvs inte mer n oaktsamhet.

CulparegelnI SkL 2:1 stadgas: Den som uppstligen eller av vrdslshet vllar personskada eller sakskada skall erstta skadan. Detta r den lagfsta versionen av culparegeln. Regeln innebr

6

allts att skadestndsansvar vid person- eller sakskada frutstter vrdslshet, vilket motsatsvis innebr att den som vllar skada men utan uppst eller vrdslshet inte behver erstta skadan (enligt huvudregeln). Den springande punkten r d vad som ska krvas fr att ngon ska anses ha agerat vrdslst (culpst, oaktsamt). I tidigare teori har man frskt att stlla upp modeller fr culpabedmningen genom idealbilder av hur man br bete sig, och idealbilden har drefter jmfrts med hur personen i det aktuella fallet betett sig. Av olika skl har sdana modeller nu i huvudsak vergivits och istllet frsker man att utfra vrdslshetsbedmningen med std av vissa riktlinjer givna i frsta hand av rttskllorna. Om det sledes finns normer fr hur man br bete sig i lagar, andra frfattningar eller freskrifter, tidigare praxis eller sedvana kan std fr bedmningen hmtas dr. Nr det gller frfattningsstd kan som exempel nmnas att det finns tskilliga regler i trafikfrfattningarna som reglerar hur en trafikant ska upptrda. Nr det gller andra freskrifter s kan som exempel tas upp att det inom idrotten finns tskilliga regler fr hur en idrottsutvare ska bete sig. Inom vissa branscher finns det sedvaneregler fr hur man br bete sig och srskilt i de fall dr dessa normer ftt en viss fasthet och kanske till och med skrivits ned kan dessa ge std fr culpabedmningen. Som exempel p branscher dr det finns sdan etablerad sedvana kan nmnas sjukvrden. Det r dock inte alltid s att enbart fr att en norm vertrtts s anses man automatiskt oaktsam i skadestndsrttslig mening. Att man vertrtt en idrottsregel eller en sedvanerttslig norm innebr inte skert att man drigenom gjort sig skyldig till skadestndsgrundande oaktsamhet. Detta illustrerar att culpabedmningen r en frhllandevis ppen bedmning, vars utgng i ett enskilt fall inte sllan kan vara svr att frutse. I den mn en lagregel vertrtts och vertrdelsen medfrt skada torde dock i allmnhet, men inte alltid, oaktsamhet ocks anses freligga. I tskilliga fall finns det inte ngot tydligt std fr culpabedmningen i rttskllorna. I dessa fall fr domstolarna utfra en fri bedmning av den psttt oaktsammes beteende och avgra om hon borde ha agerat p ett annat stt. Denna fria bedmning r karakteristisk fr culpaansvaret. Vissa parametrar som har utvecklats i den juridiska litteraturen kan ge vgledning. Dessa kan ven sknjas i tskilliga domar. Det brukar sledes framhllas att man vid den fria bedmningen gr en allmn avvgning mellan vilken risk fr skada som frelg i den aktuella situationen, den riskerade skadans omfattning, mjligheterna att frebygga skadan samt skadevllarens mjlighet att inse risken fr skadan. De tre frsta parametrarna r objektiva s till vida att den som utfr bedmningen fr uppskatta hur stor risken fr skadan var i en situation ssom den dr skadan intrffade och s vidare. Den sista parametern (skadevllarens mjlighet att inse risken fr skada) r dremot rent subjektiv bedmningen tar sikte p den individuella skadevllarens mjligheter i det enskilda fallet. Att domstolarna resonerar p det hr sttet r frhllandevis tydligt i mnga fall. Men lika tydligt r att domstolarna inte resonerar efter dessa linjer i alla fall. Exempel 1: Andrea r grvmaskinist och grver i strid med gllande freskrifter fr nra en byggnad som fr skador. Genom en bedmning av exempelvis de freskrifter som gller fr grvningsarbeten konstateras att Andrea varit vrdsls. Exempel 2: Andrea r inne i en porslinsbutik nr hon rkar halka. Hon drar i fallet med sig ett porslinsfat som krossas. Eftersom fallet var en ren olycka anses Andrea inte vrdsls och blir sledes inte skadestndsskyldig.

Arbetsgivaransvar (principalansvar)Huvudregeln r allts att man i svensk rtt enbart blir ansvarig fr skador som man oaktsamt orsakar. Men det finns mnga srskilda regler som kan medfra att en person (ofta en juridisk person) r ansvarig trots att personen inte varit oaktsam och det finns ocks regler som gr att ansvar kan vara uteslutet ven fr oaktsamma personer. Ett betydelsefullt exempel p detta r srregleringen av skador som orsakats av arbetstagare. En viktig regel i svensk rtt r nmligen att arbetsgivare blir ansvariga fr skador som arbetstagare oaktsamt orsakar i tjnsten (se SkL 3:1). Detta kallas fr arbetsgivarens principalansvar. Tanken bakom

7

principalansvaret r att arbetsgivaren i allmnhet r en bttre ansvarsbrare fr alla skador som kan hrledas till den nringsverksamhet som bedrivs. En annan tanke r att arbetsgivaren bttre n arbetstagaren kan hlla med frskring fr sdana skador som kan uppst i verksamheten. Frutsttningarna fr att en arbetsgivare ska bli ansvarig r att en arbetstagare oaktsamt orsakar en person- eller sakskada i tjnsten. ven rena frmgenhetsskador kan omfattas av ansvaret, men det frutstter att arbetstagaren vllat skadan genom brott. Reglerna verensstmmer allts med vad som gller fr ansvar fr egen oaktsamhet. Det r viktigt att notera att arbetsgivaransvaret inte r ett rent strikt ansvar, det r inte ett ansvar som intrder oavsett oaktsamhet. Det kan sledes snarast ses som en variant av culpaansvaret. Det kan ibland vara svrt att bedma om en skada uppsttt i tjnsten. Som en tumregel kan sgas att skador som uppstr under arbetstid och som inte skett i samband med rent privata handlingar (till exempel om arbetstagaren cyklar p en fotgngare p sin lunchrast) som arbetstagaren utfrt omfattas av arbetsgivarens ansvar. En annan inskrnkning i arbetsgivarens ansvar gller fr s kallade abnormhandlingar, som brukar exemplifieras med mord och sabotagehandlingar. Sdana handlingar ansvarar aldrig en arbetsgivare fr ven om de uppsttt under tjnstetid. Vem som r arbetstagare fr frmst avgras enligt arbetsrttsliga regler. Det ska dock noteras att enligt SkL 6:5 s jmstlls vissa grupper med arbetstagare vid tillmpning av skadestndslagen, till exempel praktikanter som utfr normala arbetsuppgifter. Exempel 1: En mekaniker som r anstlld p en bensinmack kr oaktsamt p en bil som r parkerad vid macken nr hon provkr en reparerad bil. Arbetsgivaren blir skadestndsskyldig mot bilgaren. Exempel 2: Mekanikern i ovanstende exempel kr dessvrre ocks p en bil p parkeringen utanfr sitt hus p kvllen, efter att hon krt hem frn jobbet. Arbetsgivaren blir inte skadestndsskyldig eftersom skadan inte uppsttt i tjnsten. Exempel 3: En arbetstagare som hotats med avskedande skjuter tv av sina arbetskamrater till dds. Handlingen r en abnormhandling som inte medfr principalansvar.

Arbetstagarens eget ansvarDet r som sagt tanken att arbetsgivaren ska st risken fr de skador som kan uppst i samband med den nringsverksamhet som hon bedriver. I linje med det intar drfr arbetstagaren sjlv en skadestndsrttsligt skyddad position p arbetsplatsen. Av SkL 4:1 fljer att arbetstagaren sjlv enbart blir skadestndsskyldig om det freligger synnerliga skl med hnsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens stllning, den skadelidandes intresse och vriga omstndigheter. Det krvs med andra ord mycket speciella omstndigheter fr att arbetstagarens ska bli personligen ansvarig. Som exempel kan tas att om arbetstagaren medvetet sjlv vllat skadan s kan skadestndsskyldighet ibland (men inte alltid) uppst. Exempel 1: En arbetstagare i en livsmedelsbutik vlter av oaktsamhet en bur fullastad med mjlkkartonger, med fljd att en mngd mjlkpaket frstrs. Arbetstagaren blir inte ersttningsskyldig gentemot arbetsgivaren eftersom det inte freligger ngra srskilda omstndigheter. Exempel 2: Situationen som ovan, men den utspillda mjlken rinner ut p golvet i butiken och en kund halkar i mjlken och frstr i fallet sina hgklackade skor. Kunden krver skadestnd direkt av arbetstagaren, men arbetstagaren r skyddad genom SkL 4:1. Kunden fr istllet vnda sig till arbetsgivaren. Exempel 3: En arbetstagare i en livsmedelsbutik ser att en av hennes gamla fiender frn skolan r kund i butiken. Arbetstagaren hller medvetet en liter mjlk ver huvudet p kunden. Kunden krver skadestnd direkt frn arbetstagaren som kan bli personligen skadestndsskyldig eftersom det fr betraktas som att synnerliga skl freligger.

8

Andra grunder fr arbetsgivares ansvarFrutom att arbetsgivaren kan bli ansvarig fr sin arbetstagares oaktsamhet kan skadestndsansvar ven uppst p grund av arbetsgivarens egen oaktsamhet. Sdan oaktsamhet kan till exempel freligga om arbetsgivaren varit oaktsam i valet av arbetstagare fr en kvalificerad uppgift, eller om arbetsgivaren varit slarvig med att ge instruktioner till eller vervaka arbetstagaren. I sdana situationer kan allts arbetsgivaren bli ansvarig redan med std i den vanliga culparegeln, vilket kan ha viss betydelse. Exempel: Ett fretag som hyr ut grvmaskinister har ftt i uppdrag att grva ett dike i anslutning till att nya kablar dras i ett tttbefolkat omrde. Uppdraget r kvalificerat eftersom det finns stora risker att en grvmaskinist med bristande skicklighet grver av kabeln eller ledningar som finns i marken. Arbetsgivaren skickar trots detta en oerfaren sommarvikarie att utfra uppdraget. Grvmaskinisten grver av en vattenledning och skada uppstr. Arbetsgivaren kan hllas skadestndsskyldig ven om arbetstagaren inte anses ha frfarit oaktsam, eftersom hon skickade en oerfaren och inkompetent person att utfra en svr uppgift.

Rent strikt ansvarVi har redan inledningsvis konstaterat att lagstiftaren har ansett att skadelidande behver ett starkare skydd n vad som ges av culparegeln i vissa fall. Det finns drfr ett antal speciallagstiftningar som lgger srskilda personer, nstan undantagslst juridiska personer, ett strngare ansvar. (I de fall det finns srskilda regler s har dessa fretrde framfr skadestndslagens regler, enligt SkL 1:1.) Sdant ansvar kan vara av olika slag. Rent strikt ansvar r ett ansvar fr alla skador som uppstr till fljd av den verksamhet som omfattas av de srskilda reglerna. Exempel p lagstiftning som medfr ett rent strikt ansvar r miljbalkens regler (som bland annat reglerar skador vilka kan hrledas frn en fastighet); atomansvarighetslagen (som bland annat reglerar ansvaret vid krnkraftsverksamhet); ellagen (som bland annat reglerar ansvaret fr skador orsakade av el-anlggningar) och lagen om tillsyn ver hundar och katter (som bland annat reglerar skadestndsansvaret fr hundgare). Exempel 1: En person r ute och rastar sin hund. Hunden sliter sig och biter en frbipasserande person. Hundgaren r rent strikt ansvarig enligt lagen om tillsyn ver hundar och katter och blir skadestndsskyldig fr alla skador som den skadelidande drabbas av, ven om hon inte varit oaktsam. (Det kan som ett kuriosum nmnas att katter inte omfattas av ett rent strikt ansvar enligt nmnda lag.) Exempel 2: Vid sprngningar p en fastighet skadas ett hus p en intilliggande fastighet. Husgaren fr ersttning oavsett om sprngningen utfrdes oaktsamt, eftersom sprngningar av detta slag omfattas av det strikta ansvaret i miljbalken.

Barns och frldrars ansvar samt ansvar fr psykiskt sjukaFr barn och ungdomar finns det en srskild ansvarsregel i SkL 2:4. Regeln sger att den som vllar skada enligt SkL 2:13 innan han fyllt arton r blir ersttningsskyldig i den mn det r skligt med hnsyn till lder, utveckling, handlingens beskaffenhet, frskring och andra ekonomiska frhllanden samt vriga omstndigheter. Paragrafen innebr att sm barn ofta helt kan undg skadestndsansvar. Vad gller ungdomar mellan 1518 r r dremot tanken att regeln ska tillmpas restriktivt. Det br i sammanhanget nmnas att frldrar inte har ett rent strikt ansvar fr sina barn. Frldrar kan i och fr sig bli skadestndsskyldiga fr sina barns skador men det frutstter att de varit oaktsamma, till exempel i sin tillsyn av barnen. Exempel 1: Ett barn grver vildsint med en spade vid lek p en lekplats och slr av misstag till ett annat barn. Frldrarna blir inte skadestndsskyldiga fr barnets skadevllande.

9

Exempel 2: En frlder lter sitt fem r gamla barn leka med ett jaktgevr. Barnet avlossar ett skott som trffar en bil och sakskada uppstr. Skadestndsskyldighet kan uppst eftersom det (i Sverige) fr anses vrdslst att lta sm barn handskas med skjutvapen av detta slag. Det finns ven en regel i SkL 2:5 om skadestndsansvar fr psykiskt strda. I huvudsak r det samma bedmning som vid barns ansvar som f fretas enligt denna paragraf, med det sjlvklara tillgget att den psykiska strningens karaktr fr inverkan p bedmningen.

OrsakskravetEn allmn frutsttning fr skadestndsansvar r kravet p orsakssamband eller som det ibland brukar kallas, kausalitet. Orsakskriteriet, eller kausalitetskriteriet, kan betraktas som skadestndsrttens mest grundlggande bestndsdel. I praktiken innebr kravet p orsakssamband att om ngon yrkar skadestnd s spelar det ingen roll hur klandervrt svaranden betett sig, eller hur svra skador kranden drabbats av, om det inte r just svarandens agerande som orsakat skadan. Det r allts orsakssambandskravet som binder samman den skadelidandes skada med skadevllarens agerande. Kravet p kausalitet fljer inte av lagstiftning utan av allmnna skadestndsrttsliga principer. Kausalitetskravet kan sgas best av tv delar som prvas genom tv olika bedmningar. Dels frgar man sig om skadan rent faktiskt orsakats av den aktuella handlingen. Till exempel: Var anledningen till att A drabbades av en hjrnskada den misshandel hon utsattes fr av B, eller kan det finnas andra anledningar? Om resultatet av den faktiska orsaksbedmningen r att orsakssamband freligger blir nsta led i bedmningen att underska om orsakssambandet r av ett sdant slag att det rttsligt kan anses rimligt att lgga det till grund fr skadestndsansvar. En skada kan nmligen anses vara en s slumpmssig eller ofrutsebar effekt av ett agerande att det inte r lmpligt att lta det resultera i ansvar. Avgrnsningar grs med std i den s.k. adekvanslran, enligt vilken oprkneliga eller slumpmssiga fljder av ett agerande inte ger upphov till skadestndsansvar. Man brukar sga att kausaliteten i dessa fall r inadekvat. Exempel: En taxifrare som kr en kund till flygplatsen tar av oaktsamhet (men inte uppstligt) fel vg och kommer fram sent till destinationen. Passageraren missar till fljd av frseningen planet och tvingas ta nsta plan. Det senare planet kraschar. Rent faktiskt freligger kausalitet mellan frarens oaktsamhet och skadan (ddsfallet): Hade inte fraren krt fel hade skadan aldrig intrffat. Men eftersom skadan r en helt oprknelig och drmed inadekvat fljd av felkrningen r skadestndsansvar uteslutet.

Jmkning och andra frgorOm de fyra ovan behandlade leden i skadestndsbedmningen utfallit till den skadelidandes frdel r skadevllaren i princip skadestndsskyldig. Ibland kan dock en sdan skadestndsskyldighet anses alltfr betungande fr den skadestndsskyldiga, men ven av andra anledningar kan det finnas anledning att stta ned en skadestndsskyldighet. Reglerna om nedsttning av skadestndsskyldigheten kallas fr jmkningsregler. Jmkning av skadestnd innebr allts att en skyldighet som i och fr sig freligger de grundlggande frutsttningarna fr skadestndsansvar r uppfyllda begrnsas, i vissa (extrema) fall s att skadestndet stts ned till 0 kronor. Skadestndslagen innehller flera regler om jmkning, de viktigaste finns i lagens sista kapitel (kapitel 6).

AllmntI SkL 6:1 finns bestmmelser som medfr att skadestnd kan jmkas om den skadelidande sjlv medverkat till sin egen skada. Det r en i praktiken ofta frekommande situation. Exempel 1: Andrea underlter att se sig fr innan hon cyklar ut frn sin garageuppfart och kolliderar med Bea, som ocks oaktsamt underltit att hlla tillbrlig uppsikt. Andrea har

10

medverkat till (varit medvllande till) sin personskada, vilket i och fr sig inte ndvndigtvis medfr jmkning. Exempel 2: Andrea lnar ut sin bil till sin synbart berusade vn Bea, i vetskap om att Bea ska anvnda bilen fr illegal streetracing. Om Bea kolliderar kan Andrea anses medvllande till sakskadan p sin egen bil.

Jmkning vid personskadaEnligt SkL 6:1 jmkas skadestnd vid personskada enbart om den skadelidande sjlv uppstligen eller genom grov vrdslshet har medverkat till skadan. Detta r en skyddsregel till frmn fr den skadelidande. Ersttning fr personskada stts inte ned ven om den skadelidande sjlv medverkat till skadan annat n i allvarliga fall. Man kan emellertid ocks sga att den skadelidande mnga gnger uppstligen har medverkat till sin skada i situationer dr det freligger samtycke, men skadestnd r d uteslutet redan p denna grund. Som exempel p situationer dr samtycke freligger kan nmnas d den skadelidande medvetet tagit en risk i samband med en operation, som gtt snett och resulterat i personskador, eller d den skadelidande deltagit i en boxningsmatch. Grov vrdslshet i detta lagrums mening antas freligga enbart i mycket sllsynta fall det ska mycket till fr att en person ska anses grovt vrdsls. Exempel 1: Andreas behver kasta vatten och ger sig obehrigen in p en avsprrad byggarbetsplats. P grund av byggentreprenrens oaktsamhet r byggarbetsplatsen farlig. Andreas faller ned i ett schakt och skadar sig. Andreas medvllande till personskadan fr anses vara av normalt inte grovt slag. Ojmkat skadestnd utgr. Exempel 2: Tv unga mn Andreas och Bertil har sett fr mycket av teveserien Jackass p MTV och beslutar sig fr att utfra ett s kallat stunt. Andreas lnar drfr sin fars hagelgevr och Bertil stter p sig en skyddsvst som tillhr hans far, som r polis. De stller upp en videokamera och drefter stller sig Andreas ungefr fem meter frn Bertil och avlossar gevret mot Bertils brst. Bertil skadas svrt eftersom skyddsvsten inte stoppar hagelsvrmen. D Bertil uppstligen medverkat till sin skada kan skadestndet jmkas.

Jmkning vid sakskada och ren frmgenhetsskadaI andra stycket av SkL 6:1 finns en regel om jmkning vid sakskada och ren frmgenhetsskada p grund av den skadelidandes medverkan. Fr dessa slags skador finns inte ngon inskrnkning till grovt vrdsls eller uppstlig medverkan, utan skadestndet kan sttas ned redan vid oaktsamhet av normalgraden. Exempel 1: Tv cyklister Andreas och Bertil kolliderar. Andreas cykel blir frstrd men eftersom Andreas anses ha varit medvllande genom att inte ha tillrcklig uppsikt jmkas skadestndet.

Jmkning p grund av skadevllarens situationJmkning kan ske ven p grund av faktorer p skadevllarens sida, enligt SkL 6:2, som freskriver att om skadestndsskyldigheten r oskligt betungande med hnsyn till den skadestndsskyldiges ekonomiska frhllanden, kan skadestndet jmkas efter vad som r skligt, varvid ven den skadelidandes behov av skadestndet skall beaktas. Detta r den s kallade allmnna jmkningsregeln som r tillmplig vid alla slags skador. Huvudregeln r att fullt skadestnd ska utg och den allmnna jmkningsregeln r allts en undantagsregel, i alla fall i teorin. I vissa situationer, frmst nr unga personer orsakat sakskador fr till exempel det allmnna eller sakskador som tcks av frskringar, r det nmligen kanske snarare regel n undantag att jmkning sker. ven skadestndsskyldighet som uppsttt till fljd av brottsliga grningar kan medfra jmkning. Bedmningen grs genom en avvgning av de i paragrafen upptagna omstndigheterna.

11

Exempel: Tv struliga 18-riga flickor, Andrea och Bea, brnner ned ett stort hus. Huset gs av kommunen. Skadorna uppgr till 15 miljoner kronor. Vare sig Andrea eller Bea har ngra inkomster och de har inte gtt ut gymnasiet, men bda flickorna har nyligen pbrjat en utbildning i djursktsel. Prognosen r drfr ljusare fr Andrea och Bea n p flera r. Eftersom skadestndsskyldigheten anses allvarligt ventyra flickornas rehabilitering i samhllet och det inte anses finnas ngra tungt vgande skl p den skadelidandes sida som talar emot jmkning, stts skadestndet ned till 500 000 kronor.

Andra jmkningsreglerFrutom de allmnna reglerna om jmkning p grund av den skadelidandes medvllande och skadevllarens ekonomiska frhllanden s finns det ven mer specifika jmkningsregler i bda skadestndslagen och speciallagstiftningen som kan nmnas. Vi har redan tidigare sett att det finns srskilda ansvarsregler fr barn och psykiskt sjuka (i SkL 2:4 respektive 2:5). Fr dessa grupper kan skadestndsskyldigheten sttas ned redan enligt dessa lagrum. Det ska dock noteras att nedsttning enligt dessa paragrafer enbart kan ske vid culpaansvar. Om till exempel ett barn ger en hund (fr vilken hon r strikt ansvarig) som orsakar en skada kan skadestndet inte sttas ned enligt 2:4.

Flera skadestndsskyldigaDet r mycket vanligt att en skada anses ha orsakats av flera personers handlande. Hur frdelas d ansvaret? I SkL 6:4 stadgas: Skall tv eller flera erstta samma skada, svarar de solidariskt fr skadestndet, i den mn ej annat fljer av att begrnsning gller i den skadestndsskyldighet som vilar ngon av dem. Att ansvaret r solidariskt innebr att den skadelidande kan vnda sig till vem som helst av de skadestndsskyldiga och krva den personen p det fulla beloppet. Den slutliga frdelningen av kostnaderna blir drefter en sak som skadevllarna fr hantera sinsemellan det slipper den skadelidande bry sig om. Undantaget gller om begrnsning av ansvaret gjorts. Med begrnsning avses att skadestndet jmkats fr ngon av skadevllarna. Exempel 1: Andrea och Bea brnner ned ett hus vrt 1 miljon kronor. Bda r solidariskt skadestndsskyldiga mot den skadelidande som vljer att krva ut hela beloppet frn Andrea. Andrea riktar drefter i sin tur ett krav mot Bea, som lggs att betala 500 000 kronor till Andrea fr sin delaktighet vid vllandet av skadan. Exempel 2: Andrea och Bea i exemplet ovan r 15 r gamla vid skadegrelsen och skadestndet jmkas till 100 000 kronor vardera, men var och en svarar i detta fall fr sin egen del av skadestndet. Den skadelidande kan f ut sammanlagt 200 000 kronor, men som mest 100 000 kronor av respektive skadevllare.

Det allmnnas ansvarHitintills har bara skadestndsansvaret fr privata rttssubjekt (fysiska personer och juridiska personer, ssom fretag) behandlats. Vad som dremot fortfarande inte nmnts r skadestndsskyldigheten fr det allmnna. Med det allmnna frsts staten eller kommunerna. I vilken mn kan staten eller en kommun bli skadestndsskyldig fr att, sg, en tjnsteman skadar en enskild medborgare genom att fatta ett felaktigt beslut eller fr att han inte tillgodosett en persons intressen i tillrcklig utstrckning? Till att brja med ska nmnas att svl stat som kommun kan bli ansvarig p samma stt som alla andra i den mn de r inblandade i privatrttslig verksamhet. Detta innebr att om en anstlld vid ett statligt gt bolag orsakar en skada s kan principalansvar intrda fr arbetsgivaren p samma stt som om skadevllaren var anstlld vid ett privatgt fretag. Exempel: En oknd anstlld vid Posten, som idag r ett statligt gt och konkurrensutsatt fretag, stjl diamanter ur ett paket som lmnats in till Posten fr befordring utomlands. Posten blir ansvarig enligt principalansvarsreglerna.

12

Ansvar fr frsumlig myndighetsutvningEn av de viktigaste frndringarna med skadestndslagen som infrdes 1972 var att brister i statens och kommunens myndighetsutvning kom att medfra en grund fr skadestnd. Detta var en radikal frndring, eftersom staten och kommunerna tidigare var fredade frn sdana skadestndskrav. Regeln om det allmnnas skadestndsansvar vid myndighetsutvning finns i SkL 3:2, som sger att staten eller kommunen ska erstta personskada, sakskada och ren frmgenhetsskada som vllas genom fel eller frsummelse vid myndighetsutvning, samt erstta krnkning som vllas p samma stt.

Grundlggande frutsttningarDet finns ett antal frutsttningar fr att en rtt till skadestnd frn staten eller en kommun ska freligga. En frutsttning r precis som vid skadestndskrav mot ett privat rttssubjekt att de grundlggande kriterierna fr ansvar r fr handen. Skada ska sledes ha uppsttt, skadan ska kunna tillskrivas en stat eller kommun och fel eller frsummelse, vilket r ett annat uttryck fr culpa, mste pvisas. Drtill mste orsakssambandet mellan den frsumliga tgrden och skadan bevisas.

Ansvarssubjekt alltid stat eller kommunMen utver de allmnna frutsttningarna finns det vissa andra srskilda frutsttningar fr och aspekter av skadestndsansvar fr det allmnna. Det kan till att brja med noteras att det alltid r staten eller en kommun som ansvarar. Det innebr att om man vill begra skadestnd fr skada som man samkats av ett statligt verk, till exempel Riksfrskringsverket, s r det nd staten som r motpart. Och om man vill begra ersttning fr att man skadats i den kommunala skolan eller till fljd av ett felaktigt beslut frn en kommunal nmnd, s r det en kommun som blir motpart.

Begreppet myndighetsutvningEn vidare frutsttning fr ansvar enligt SkL 3:2 r att det r frga om en skada som vllats vid myndighetsutvning. Vad r d myndighetsutvning? I frarbetena till skadestndslagen str det att myndighetsutvning utgrs av beslut eller tgrder som ytterst r uttryck fr samhllets maktbefogenheter. Det kanske inte gr begreppet s mycket klarare, men tydliggr att inte alla tgrder frn det allmnna som kan pverka enskilda medborgare r myndighetsutvning. P ngot stt ska det vara frga om situationer dr den enskilde befinner sig i en underlgsen stllning. Det allmnna kan till exempel lgga enskilda frpliktelser genom att tvinga dem att handla p ett visst stt, polisen kan anvnda vld mot enskilda eller gripa dem, domstolarna kan dma en person till fngelse eller tvinga en frlder att verlmna sitt barn till den andra frldern i samband med en vrdnadstvist, kronofogden kan utmta egendom och s vidare. I paragrafen om myndighetsutvning str det att skadan ska vara orsakad vid myndighetsutvning, vilket innebr att det rcker med att det finns ett ganska vagt samband mellan den skadevllande situationen och myndighetsutvningen. Exempel 1: I det medialt uppmrksammade Grums-mlet yrkade en flicka, J, ersttning fr skador som uppsttt till fljd av mobbning i en kommunal skola i vrmlndska Grums. Motpart var Grums kommun, eftersom det alltid r en kommun (eller staten) som r ansvarssubjekt vid krav mot det allmnna. Hgsta domstolen fastslog att trots att mobbningen i huvudsak skedde p raster och liknande s mste skadorna anses ha drabbat J vid myndighetsutvning. Exempel 2: Vid en exekutiv frsljning av en fastighet lmnar kronofogdemyndigheten vrdslst felaktiga uppgifter om fastigheten, vilket leder till skada fr kparen. Skadan erstts eftersom den intrffat till fljd av myndighetsutvning. En viktig skillnad mellan det allmnnas ansvar enligt SkL 3:2 och det vanliga culpaansvaret r att ersttningsskyldigheten omfattar ven rena frmgenhetsskador, utan ngon inskrnkning till brottsligt orsakade skador. 13

InformationsansvaretOfta befinner sig enskilda i en situation dr de frlitar sig p information frn myndigheter och det frekommer att sdan information r felaktig. Det kan till exempel handla om felaktig information frn frskringskassan om hur frldrafrskringen fungerar eller att en verksamhet fr lften om statliga bidrag som sedan inte infrias. I dessa situationer kan det ibland vara svrt att se den information som lmnats frn myndigheterna som myndighetsutvning, trots den extensiva tolkning detta begrepp har getts, men det kan nd finnas anledning att ge en ersttningsmjlighet fr dem som drabbas av frluster till fljd av den felaktiga informationen i vissa fall. Genom en lagndring 1998 infrdes fr dessa situationer ett srskilt informationsansvar. Enligt SkL 3:3 kan stat eller en kommun bli skyldiga att erstta en ren frmgenhetsskada som vllats av att en myndighet genom fel eller frsummelse lmnat felaktiga upplysningar eller rd. En frutsttning fr ersttning r emellertid att det finns srskilda skl. Det r svrt att sga generellt vilka situationer som enligt paragrafen kan ge rtt till ersttning. Vissa typer av felaktig information som lmnats frn myndigheterna kan betraktas som ett led i myndighetsutvning. I dessa fall krvs inga srskilda skl utan ansvar kan utg enligt SkL 3:2. Exempel: En stadsarkitekt lmnar i samband med en frsljning av en kommungd fastighet felaktig information till kparen om kommunens planer att bygga en bangrd p en intilliggande fastighet. Kparen kan kanske erhlla skadestnd enligt SkL 3:3 om det visar sig att fastigheten har ett lgre vrde n vad kparen trodde vid kpet, eftersom hon erhllit bristfllig informationen.

LitteraturBertil Bengtsson & Erland Strmbck, Skadestndslagen. En kommentar, Stockholm 2002 Jan Hellner & Svante Johansson, Skadestndsrtt, 6 uppl., Stockholm 2000 Jan Hellner, Skadestndsrtten. En introduktion, Stockholm 2000 Peter Wahlgren (red.), Tort Liability and Insurance, Scandinavian Studies in Law 41, Stockholm 2001

14