Grisproducenter | nr 2

I denna broschyr har vi samlat information till dig som är

grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din

produktion krävs bra foder, rätt produkter och stor

kunskap om grisproduktion. KLF förstår dina villkor.

Vi är en lokal, effektiv och serviceinriktad partner

som arbetar för du ska göra en bra affär.

För säker och lönsam Grisproduktion

KLF Kristianstadsortens LagerhusFörening bildades 1931 och ägs av lantbrukare i nordöstra Skåne och västra Blekinge. Våra verksamheter finns i Åhus, Karpalund och Rödaled, med huvudkontor i Kristianstad. Kompetent personal, lokal förankring, moderna anläggningar och korta avstånd gör KLF till en mycket konkurrenskraftig samarbetspartner med helhetslösningar för sydsvenskt lantbruk. Som medlem i inköpsföreningen Den lokale Andel, DLA Danmark, kan vi som lokal aktör ta del av för-delarna genom stora inköpsvolymer. Vårt mål är att skapa bästa möjliga lönsamhet i medlemsföretagen. Sedan några år tillbaka har KLF och Lantmännen även ett gemensamt produktionsbolag för fodertillverk-ning i fabriken i Åhus. Där tillverkas KLF:s foder efter egna recept och körs sedan ut i gemensamma bilar.

diGivande suGGor | 5

hjälp suGGan att hålla Formen

diGivande suGGor | 5

Varje grisningsomgång är en tuFF match För suggan. deLs sKa hon ge sina smågrisar en bra start i LiVet, deLs måste hon håLLa sig sjäLV i god Form. Vi Kan hjäLpa henne genom de tuFFa perioderna genom att erbjuda god omsorg, bra miLjö och ett smaKLigt Foder som är VäL anpassat För den digiVande suggan.

Ibland måste man av praktiska skäl kompromissa om vilka foder som ska användas på gården. Ha alltid den digivande suggan i fokus när du bestämmer vilket/vilka foder som då ska väljas. Vi på KLF är alltid redo att diskutera och hjälpa dig välja rätt foder för din aktuella produktion.

Fodring Vid grisningUngefär en vecka innan grisningen flyttas suggan till BB-avdelningen. Då bör hon utfodras med det foder som hon ska äta under digivningstiden. Under perioden fram till grisningen, och 2-3 dagar efter, får suggan sin dräktighetsgiva en gång per dag. Därefter görs en successiv ökning till max fodergiva

under ca 10-12 dagar, vilket för de flesta suggor innebär så mycket de orkar äta. För en sugga med 10 smågrisar motsvarar detta ca 90 MJ NEs/dag. Under perioden som fodergivan ökas ändras antalet utfodringstillfällen till 3-4 per dag. Ökningen av fodergivan ska göras i en sådan takt att suggan efter varje utfodring äter upp sitt foder inom någon timme. Gammalt foder ska alltid rensas bort från fodertråget. Kontrollera att suggan alltid har tillgång till friskt vatten med ett flöde på 3-4 l/min. Tänk också på att ge extra vatten i tråget till nygrisade suggor. Om utfodringsstrategin lyckas kommer suggan vid avvänjningen att vara någonstans mellan tunn och medel på hullbedömningsskalan. Magra suggor löper större risk att komma i brunst senare, löpa om eller få färre levande födda i nästa kull. Dessutom minskar risken för bogsår under digivningen om suggan kan hålla sitt hull.

VägLedande FodergiVor För digiVande suggor*

dag mj nes**/dag Fodergivor/dag

1 (grisning) 23 1

2 33 1

3 43 3

4 53 3

5 63 3

6 73 4

7 83 4

8 till avvänjning 90 4

Totalt under 33 dagar 2711

* Det finns fler foderkurvor att använda sig av. Detta är ett exempel. ** NEs = nettoenergi suggor

6 | Gyltor

gyLtan behöVer extra omtanKeGyltan är besättningens framtid. För att få en gylta som blir hållbar och med hög livstidsproduktion finns det en del att tänka på. Uppfödningen av gyltor skiljer sig från uppfödningen av slaktgrisar. Slaktgrisar ska växa fort och ha hög köttansättning. Gyltorna däremot ska växa upp till hållbara suggor med hög livstidsproduktion. För att uppnå detta krävs att gyltan har en långsammare tillväxt och samtidigt får ett starkt skelett som kan bära upp en tung kropp. För gyltorna är fettansättningen viktig, t.ex. har en mager sugga svårare att visa brunst och bli dräktig. Suggfoder har rätt mineral- och vitaminnivå och passar växande gyltor. För att uppnå optimal fettan-sättning och tillväxthastighet är rekommenderad utfodringsnivå 90 % av SLU-normen till slaktgrisar.

Principen för utfodring av gyltor är att de ska ha uppnått följande mål vid betäckning:• enålderpå220-240dagar• ca140kglevandevikt• 12-13mmryggspäck• 2:aeller3:ebrunst

Under dräktigheten bör suggorna utfodras så att de vid grisning har ett ryggspäckmått på minst 16 mm. Då har de rätt förutsättningar att klara den kommande digivningen.

utFodringsnormDetta är en vägledande norm som kan behöva an-passas för att uppnå önskat resultat i din besättning. Från avvänjning fram till en vikt på mellan 30 och 50 kg utfodras gyltorna med fri tillgång på tillväxt-foder. Vid 30-50 kg ska byte ske till ett suggfoder, som sedan används fram till grisning. Rekommen-derat innehåll av lysin är 0,57-0,73 sis lysin/MJ NEs. Ju högre innehåll av lysin desto tidigare går det att byta till suggfoder. Rekommenderad utfodring är 90 % av SLU-normen till slaktgrisar. För att gyltorna ska nå önskat hull vid betäckning kan fodergivan behövas höjas efter att gyltorna nått 90 kg och fram till betäckning. Flusching kan till-lämpas vid betäckning för att ge fler ägg vid ägg-lossning och fler levande födda smågrisar hos gyltor. Flusching görs genom att fodergivan höjs till ca 31 MJ NEs i 5-10 dagar innan betäckning. Direkt efter betäckning sänks fodergivan till dräktighetsnivån. Under dräktigheten utfodras gyltorna efter hull.

VägLedande norm För utFodringaV Växande KorsningsgyLtor

Vikt mj ne*/dag

10 6,215 8,320 10,425 12,430 14,535 14,840 16,545 18,250 19,955 21,660-90 23,290 – betäckning 23,2-25Dräktighet, gott hull 23,2-27Dräktighet, sämre hull Minst 27

* NEv fram till ca 50 kg och därefter NEs. (NEv = nettoenergi växande, NEs = nettoenergi suggor)

lånGsiktiGt tänkande

Under dräktigheten är suggornas behov av energi och protein betydligt lägre än under digivningen. De dräktiga suggorna vill äta mycket och deras foder behöver inte vara koncentrerat. Det får gärna ha ett högt fiberinnehåll därmed vara mer mättande för den dräktiga suggan. Bland de dräktiga suggorna är konkurrensen om fodret stor. Därför är det viktigt med individuell utfordring så att varje sugga får det hon behöver. Suggor som hålls i mindre boxar, och som utfodras i tråg, ska grupperas efter ålder och storlek så attalla får chansen att äta. Vid blöt utfodring är det

viktigt att inte ha för många suggor per ventil, annars får kanske inte de svagaste suggorna tillräcklig mängd foder. Fodret ska vara så blött att detrinner ut ordentligt i tråget. Dräktiga suggor utfodras lämpligen en gång per dag. Efter seminering sänks givan och anpassas till suggans vikt och hull. För lämpliga utfodringsnivåer se tabell.Under de två sista veckorna under dräktighetenska fodergivan inte överstiga rekommendationen, för att minska risken för difeber.

den dräktiGa suGGan är alltid hunGriG

dräktiGa suGGor | 9

suGGor Foder

“koncentrat och premixer skräddarsyr vi utiFrån Gårdens Förut sättninGar.”

Astrid liknar Aktiv i sin sammansättning, men har något lägre protein- och energiinnehåll. Fodret passar utmärkt i besätt-ningar med hög produktion och där suggorna har en god konsumtionsförmåga.

Aktiv är det bästa foder du kan använda till dina suggor. Det är ett mycket smakligt foder med samma råvarusammansättning vid varje leverans. Aktiv passar bra i besättningar med många unga djur eller där produktionen ligger i topp.

Action är ett foder till digivande suggor. Fodret fungerar bra i väletablerade besättningar med suggor som har en hög konsum-tionsförmåga. Kan även ges som foder till dräktiga suggor.

Alstra är ett dräktighetsfoder för suggor som behöver ”äta” upp sig till rätt hull inför nästa grisning.

Ajour är ett foder väl anpassat till dräktiga suggor. Det är inte lika koncentrerat som ett digivningsfoder, och innehåller mer fiber, så den dräktiga suggan kan äta mer och uppnå en högre mättnadskänsla.

Vägledande fodergiva för dräktiga suggor

dräktighetsdagar mj nes*/dag

Normalt hull Mager

0 – 85 23 27+

85 – grisning 23 23

Totalt 2645 2985+

* NEs = Nettoenergi suggor

aktiv

action

alstra

ajour

astrid

10 | småGrisar

Lyckas vi med suggans utfodring under digivnings-perioden är smågrisen tung vid avvänjningen. För att klara avvänjningen, och undvika mag/tarmstörningar, behöver smågrisen ett foder med hög smältbarhet. Cirka 10 dagar efter avvänjningen har tarm och tarmflora anpassat sig till fodret. Då kan utfodringen ökas på att för få god tillväxt på grisen. I en besättning med ett gott hälsoläge svarar grisarna på ett foder med hög aminosyranivå. Upp till att grisen väger 30 kg bör lysinnivån i fodret vara mellan 0,94 -1,03 g sis lysin/MJ NEv. Smågrisar bör utfodras 4 gånger per dag. Minst en gång per dag ska foderanläggningens funktion kontrolleras och boxarnas fodergivor korrigeras. En timme efter utfodring kontrolleras om det finns rest-foder i trågen. Är trågen helt rena ökas fodergivan, om det finns foder kvar minskas tilldelningen.

optimerad Fodersammansättning•KLF:sfoderärsammansattaförattvarasnälla

mot grisen och ge god funktion• Innehållerbraråvarorsomgrisenkanutnyttjapå

bästa sätt• Gersmidigövergångmellanavvänjningsfoderoch

tillväxtfoder• Harbalanseradsammansättningavfettsyrorför

att ge en stark och frisk gris• Harbalanseradaminosyrasammansättningför

bästa tillväxt• Ärettsmakligtfodersomsmakarlikadantvid

varje leverans

Ge småGrisen en smakstart i livet

småGrisar | 11

småGrisaravvänjninGsFoder

“småGriskoncen­trat Gör vi eFter Gårdens Förut­sättninGar och råvaror.”

Vägledande norm för utfodring av smågrisar

Vikt mj nev*/dag

10 6,2

15 8,3

20 10,4

25 12,4

30 14,5

* NEv = Nettoenergi växande djur

Friska 1103 är ett avvänjningsfoder för besättningar med god hälsostatus och högproducerande djur.

Friska1103

Friska 2100 är ett säkert avvänjningsfoder som även kan användas som tillväxtfoder.

Friska2100

Friska Flink är ett tillväxtfoder som används efter Friska 1103 eller Friska 2100.

FriskaFlink

Friska 2098 är ett enhetsfoder med enklare råvarusamman-sättning för besättningar med friska smågrisar som har en bra tillväxt.

Friska2098

slaktGrisar | 13

Glada Grisar Ger bättre resultat

slaktGrisar | 13

några aV de FaKtorer som påVerKar resuLtatet i en sLaKtgrisbesättning är häLsoLäget, ViLKen Fodernorm som anVänds, djurmateriaL, aminosyraniVå i Fodret m.m. Grisar med ett bra foderutnyttjande växer snabbt. Därmed måste dagsgivan justeras snabbare än till grisar med sämre foderutnyttjande. Minst en gång om dagen bör utfodringsanläggningen kontrolleras och fodergivorna korrigeras. Riktlinjen för grisar under 60 kg är att lite foderrester ska finnas kvar trettio minuter efter utfodring. Är tråget renslickat efter trettio minuter får grisarna för lite foder.

prisVärda FodermedeLI Skåne och Blekinge finns flera olika produkter från livsmedelsindustrin som är lämpliga att använda i grisproduktionen, t.ex. vetedrank, kornblötfoder och permeatvassle. Dessa produkter är ofta prisvärda

och har egenskaper som är positiva för grisarna. Dock behövs ett kompletteringsfoder som bidrar med de näringsämnen som råvaran har ett lägre innehåll av, och som ger balans mellan de olika näringsämnena. För att öka vår kunskap om hur olika produkter från livsmedelsindustrin fungerar i praktisk produk-tion gör KLF produktionsuppföljningar på en gård utanför Kristianstad. Där prövar vi också andra förändringar i fodret, t.ex. olika proteinnivåer mm. Vi på KLF har stor kunskap och erfarenhet av hur alternativa råvaror kan användas till olika djur-grupper. Vi kan ta fram förslag och diskuterar gärna hur dessa passar in på just din gård. Vi kan också ta prover på råvarorna för analys och hjälper dig att värdera analysvärdena.

Vägledande norm för utfodring av växande grisar*

Vikt, kg mj nev/dag

10 6,2

15 8,3

20 10,4

25 12,4

30 14,5

35 16,4

40 18,3

45 20,2

50 22,1

55 24

60 25,9 – 28,5*

* En högre slutgiva ger högre tillväxt och något sämre klassning

ex. normer för lysin till växande djur:

Vikt, kg mj nev/dag

10 – 30 0,94 – 1,03

30 – 60 0,85 – 0,94

60 – 90 0,74 – 0,81

90 – 120 0,63 – 0,70

Enhetsfoder 30 – 120 0,74 – 0,82

14 | Fodersorter slaktGrisar

torrutFodrinG eller blött med vatten

caVat är ett insättningsfoder/första fas-foder som är anpassat för att grisarna ska få en bra start i slaktsvins- stallet. Cavat har högt näringsinnehåll för att ge eventuellt svagare/mindre grisar en bra start.

competent är ett foder som kan användas som ett enhetsfoder eller som ett slutfasfoder i ett fasprogram.

centraL är ett enhetsfoder med ett näringsinnehåll som är anpassat för att fungera i de flesta besätt-ningar.

compLett 8300 är ett koncen-trat för torrutfodring eller blött med vatten. Ger 0,83 g sis lysin/MJ NEv.

cavat central

complett 8300

compe­tent

drankDetta är foder som passar till olika inblandningar till drank, antingen som ett enhetsfoder eller som en del i ett fasutfodringsprogram beroende på vilka nivåer av drank som ges under uppfödningen. Den färdiga

blandningen ger 0,83 g sis lysin/MJ NEv.

combi 8311 används mellan15-30 % drank.

combi 8311

combi 8321 används mellan 30-45 % drank.

combi 8321

combi 8331 används mellan 45-60 % drank.

combi 8331

drank & permeatvassleDen färdiga blandningen ger 0,83 g sis lysin/MJ NEv.

combi 8313 används mellan 15-30 % drank & 25-30 % permeat-vassle.

combi 8313

combi 8323 används mellan 30-45 % drank & 25-30 % permeat-vassle.

combi 8323

combi 8333 används mellan 45-60 % drank & 25-30 % permeat-vassle.

combi 8333

permeatvasslecombi 8322 används till ca 25-30 % permeatvassle. Detta foder passar till Skånemejeriers permeatvassle.

combi 8322

Den färdiga blandningen ger 0,83 g Sis lysin/MJ NEv.

råvaror | 11

specialproduktersmågris gristorw är en järnberikad produkt som ger sunda smågrisar• Ärettjärnberikatfodertillskotttillsmågrisar• Användssomkomplelljärninjektioner• Ökarvälbefinnandethossmågrisar

pigi mjöLKersättning är ett enhetsfoder med ett näringsinnehåll som är anpassat för att fungera i de flesta besättningar.

piGi mjölk­

ersättninG

Vitaminer e100 är ett foder som kan användas som ett enhetsfoder eller som ett slutfasfoder i ett fasprogram.

myrsyra med selen är ett flytande tillskottsfoder. Lämpligt som extra E-vitamintillskott till alla husdjur när det finns misstanke om brist på E-vitamin.

myrsyra vitaminer e100

småGris Gristorw

råvarorTill dig som blandar foder själv hemma på gården kan erbjuda soja eller rapsmjöl.

Räcker inte din egen spannmål kan vi även sälja detta till dig.

TimmermansgaTan 3 • 291 25 KrisTiansTad Tel: 044-28 52 00 • www.Klf.nu

suGGor Foder

navi

gato

r 20

14