1

Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 2 2014

Skojig fakta om fågl ar

Fågelskådning

PysselPyssel

2

Rädda Djuren är Djurens Rätts barnklubb

Adress: Rädda Djuren, Box 2005, 125 02 ÄlvsjöTelefon: 08-555 914 32E-post: raddadjuren@djurensratt.seHemsida: www.raddadjuren.seChefredaktör: Sofia SäljöAnsvarig utgivare: Liv LinderGrafisk form: Sofia AnderssonOmslagsbild: Lim Seng Kui

Tidningen utkommer 5 gånger per år och ingår i medlemsavgiften för barn (100 kr/år).

Tryck: Danagård LithoISSN: 1651-5528Upplaga: 5 000Vi kan tyvärr inte ansvara för insänt material. Eftertryck är tillåtet om du anger källa.

John Holm

vall & Jonas H

ultén

Du hittar alla Kim & Mika på webben.

Hej!Rädda Djuren Klubbnytt bara växer och växer. I fortsättningen kommer alla medlemmar få hela fem nummer av tidningen varje år! Hurra!

I det här numret får vi träffa Benjamin som gillar att fågelskåda med sin pappa. Det verkar så himla roligt så jag vill börja med det bums! Benjamin är också en duktig fotograf. I reportaget på sidorna 8-9 kan du läsa om Benjamin och se några av de fågelbilder som han har tagit. Vill du också börja med fågelskådning så kan du läsa Benjamins och pappa Johans bästa tips. När du är ute i naturen kan det vara gott att ha med något att äta. Med ärtsoppa i termosen och några smörgåsar i ryggsäcken så orkar du vara ute länge.

Vad har du för intressen? Vill du berätta om din hobby så att andra barn kan inspireras? Maila då till mig!

Vi hörs!Sofia Säljöraddadjuren@djurensratt.se

Foto: Hendrik Zeitler

3

Vargar är sociala och lever oftast tillsammans i familjegrupper. Nästan varje år föds en ny kull med ungar i gruppen. Det brukar vara ungefär 2-6 valpar, men ibland är de så många som 10 stycken. När valparna fyllt ett år vandrar de iväg för att försöka bilda egna familjer. Ibland stannar någon av valparna kvar lite längre för att hjälpa föräldrarna att uppfostra de nya valparna.

Vargar är nyfikna men de är också skygga och försöker att undvika människor. Det finns vargar i delar av Nordamerika, Europa och Asien. I Sverige har de funnits så länge som 10 000 år. Förr fanns det vargar i hela landet förutom på Öland och Gotland, men så är det inte längre. 1966 fanns det nästan inga vargar kvar i Sverige så då bestämdes det att vargarna skulle fridlysas. Nu finns det fler vargar i landet igen men ingen vet exakt hur många. WWF tror att det finns ungefär 300 stycken. Många är oroliga för att vargen ska få det svårt att klara sig i Sverige i framtiden.

Vargarna har flera ljud som de använder för att kommunicera/prata med varandra. De kan både skälla, morra och gnälla. Men vargarna är nog mest kända för att de kan yla. Ylandet är en sång där varje varg har en egen röst. Ylet kan vara så högt att det hörs på en mils avstånd! Det kan vara ett sätt att visa andra vargar att ”kom inte hit för här bor vi” men de kan också yla för att hålla kontakt med de andra i familjen.

De flesta av oss har aldrig sett en Hasselmus och det är för att de är himla svåra att få syn på. Halva året ligger de i vinterdvala under marken och den andra halvan av året håller de till i närmast ogenomträngliga buskage. Dessutom är de bara vakna under dygnets mörka timmar!

Hasselmössen är sällsynta och finns mest i södra och mellersta Sverige. De blir ungefär 7 cm långa och med en lika lång svans. Deras svans är ganska långhårig och påminner lite om en ekorres. Hasselmöss är superbra på att klättra i träd och har stor gripförmåga och rörlighet i tårna. De blir ungefär 3-5 år gamla.

Varje individ har ett revir med en radie på 150 till 200 meter. De bygger sitt sommarbo genom att fästa löv, mossa, gräs och andra växtdelar på grenarna i en tät buske. Vintern tillbringar de däremot i ett väl ombonat bo under trädrötter, i trädhål och liknande. Under vinterdvalan sjunker kroppstemperaturen jättemycket.

Hasselmöss är allätare och gillar att äta bok- och ekollon, hasselnötter, bär och andra växtdelar. De äter även insekter, fågelägg och mindre ryggradslösa djur. Hasselmusen får ungar två gånger per år, 3-6 ungar per kull. Text: Sofia Säljö

Foto: EyeWire

4

Färgglada och djurvänliga fjädrar i riset!Använd en utsliten skjorta, ta en sväng på loppis eller leta i gömmorna efter tunt och färgglatt bomullstyg. Följ beskrivningen och du får fina påskfjädrar som är färgglada och snälla mot både djur och natur. På 1700-talet dekorerades ris med tyg och papper, det var först i mitten på 1800-talet som påskfjädrar började användas. Använd din fantasi och gör ett riktigt fint ris av det du har hemma.

PysselPysselDu behöver:

•  Bomullstyg•  Sytråd eller garn•  Vliesofix eller fållfix•  Sax•  Strykjärn•  Penna och papper 

Vliesofix och fållfix finns i hobby- och tygaffärer, det är som dubbelhäftande tejp men du styrker ihop dina tygbitar. Det behöver vara minst 7,5 cm brett.

1.Stryk ihop bomullstyg med vliesofix eller fållfix.  Du börjar med att stryka på det på den ena tygbiten och då sitter pappret kvar. Sedan tar du bort pappret och stryker fast den andra tygbiten. Tygets finaste sidor ska vara utåt och strykjärnet inställt på 2 prickar.

2.Rita av mallen och klipp ut den. Rita av mallen på tyget och klipp igen.

5

3.Vik fram och tillbaka som de streckade linjerna på mallen. Vira några varv sytråd mitt över vikningen och knyt.

4. Fixa ris och knyt fast fjädrarna.

Mall för fjäder

Pyssel och bilder av: Ida Ahlström

6

Suzzie Engström driver sedan fem år tillbaka ”Lilla vilthuset” i Norrtälje. Där tar hon hand om skadade och föräldralösa

djur så att de kan bli friska och starka nog att släppas tillbaka till naturen. Till Suzzie och andra viltrehabiliterare kan du ringa

om du till exempel hittar en skadad fågel eller en föräldralös fågelunge. Viltrehabiliterare betyder att du har tillstånd från

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket att ta hand om skadade djur. Vem som helst får nämligen inte ta hand om vilda djur, man måste ha

en utbildning så att man vet hur man ska göra.

Suzzie Engström tar hand om skadade och föräldralösa djur

så att de kan bli friska och starka nog att släppas

tillbaka till naturen.

Att vara viltrehabiliterare

7

Suzzie blev viltrehabiliterare för att hon bryr sig mycket om djur och natur. Hon menar att människan orsakar mycket skada på naturen och för djur att det då är viktigt att vi också hjälper till så mycket vi kan när djur far illa. Hon tar emot samtal dygnet runt från människor som behöver hjälp med skadade djur. – Privatpersoner är jätteviktiga och duktiga på att uppmärksamma och hjälpa djur, säger hon till Rädda Djuren.

På Lilla Vilthuset har hon tillstånd att ta hand om de flesta mindre fåglar men även igelkottar, ekorrar och harar. Snart får hon också tillstånd för att ta hand om ugglor. Under vintern är det nämligen vanligt att ugglor skadar sig när de flyger in i bilar, så då behöver de ibland hjälp att repa sig. Det kan vara jobbigt när djur inte klarar sig, men det finns också mycket glädje på Lilla Vilthuset.– Man skrattar mycket, djur har mycket roligt för sig, säger Suzzie.

Det är mycket att göra för Suzzie på våren när alla små fågelungar kläcks ur sina ägg. Då kan det vara fågelungar som ramlar ur sina bon och skadar sig som kan behöva lite hjälp för att kunna klara sig i naturen.

Många människor kommer till vilthuset med skadade djur. Ibland kommer också djur-poliser eller djurambulansen med djur som behöver Suzzies hjälp. Ofta är det fåglar som flugit in i fönster eller skadat sig på andra sätt som behöver hjälp. Suzzie jobbar ensam på Lilla Vilthuset men samarbetar jättemycket med andra viltrehabiliterare och veterinärer.– Det är viktigt att vi samarbetar för djurens skull, säger Suzzie.

När fåglarna sedan vilat upp sig och är starka nog att klara sig själva så är det dags att släppa tillbaka dem i naturen. Suzzie berättar att hon brukar bjuda in personen som hittade djuret så att den kan få vara med. När hon släpper tillbaka fåglar i naturen brukar hon alltid försöka vara på samma plats som fågeln hittades.– Det är en härlig känsla när de flyger iväg, säger Suzzie, det är en värdefull del av mitt liv att vara viltrehabiliterare.

Text: Camilla Bergvall Foto: Suzzi Engström

Ring en viltrehabiliterare och få rådPå Katastrofhjälp – Fåglar och Vilts hemsida www.kfv-riks.se hittar du en kontaktlista till din närmaste viltrehabiliterare som kan hjälpa dig med vad du ska göra.

Se till att det är mörkt och tystFåglar och andra djur kan bli väldigt stressade runt människor. Därför är det viktigt att de får det tyst och mörkt så att de kan känna sig lugna.

48 timmars regelnDu får lov att ta hand om ett vilt djur i 48-timmar ifall djuret bara behöver vila upp sig. Är djuret ska-dat så kan det däremot behövas hjälp av veterinär och sedan får djuret vila upp sig en längre tid hos en viltrehabiliterare. Men ring alltid och få råd av en viltrehabiliterare först!

Gå in på vår webb:

www.raddadjuren.seDär finns fler tips på

hur du kan hjälpa vilda djur!

Om du hittar en skadad fågel:

8

Fågelskådning

Namn: Benjamin RodlingÅlder: 8 årBor: VästeråsHar sett: 245 arter

Pappa Johan har sett: 266 arter

Benjamin Rodling är en fena på att spana fåglar. När han fyllde sex år började hans intresse för fågelskådning att blomma upp. Han blev då nyfiken på pappa Johans hobby och började följa med honom ut i skog och mark. Nu är han åtta år och har lyckats bocka av hela 245 olika fågelarter på sin krysslista. Pappa Johans eget intresse började när han var liten och satt och tittade ut genom sin mormors köksfönster och jämförde fåglarna utanför med en av hennes böcker om fåglar.

Benjamin och Johans tips till den som vill börja fågelskåda är att börja med att mata fåglarna där du bor. Då kommer fåglarna till dig och du kan i lugn och ro sitta och titta genom ett fönster och jämföra med en bok eller med bilder på datorn. Benjamin och  Johan brukar hålla sig i Västerås där de bor när de fågelskådar, men när de åker på semester till Öland eller Västkusten så brukar de passa på att se ifall de kan få syn på några nya fåglar där.

De tycker båda två att det är roligt att kunna kryssa fåglar på sina listor, men det roligaste är ju att vara ute i naturen och leta. Listorna kommer lite i andra hand för de flesta fågelskådare. Det är ganska nytt med att göra listor och hålla ordning på vilka fåglar man sett, berättar pappa Johan. Men nuförtiden kan man rapportera på internet vilka fåglar man har sett och då hjälpa andra att veta var de ska leta för att kunna se samma art. – Det är väldigt socialt på det sättet – vi fågelskådare samarbetar mycket, berättar pappa Johan.

Det finns många olika sorters fåglar att titta på – året runt. Men på våren och hösten är det bäst att vara ute och spana eftersom fåg-larna håller på att flytta då. Benjamin och hans pappa Johan är ute minst en gång i veckan, men på våren är de ute mycket mer än så.

När man är ute och fågelskådar så är det viktigt att tänka på vilka regler som gäller. Allemansrätten gäller överallt och i områden som naturreservat och fågelskyddsområden finns det fler regler.

En nötkråka, fotograf Benjamin Rodling.

Foto: Joachim Karlsson

9

Det brukar vara tydligt utmärkt på skyltar, så läs noga på dem innan du börjar. Förutom att titta på fåglarna så tycker Benjamin dessutom om att fotografera dem.

Benjamin skulle hemskt gärna vilja se en gråspett. Det är en  hackspett som lever i skogen nära där han bor, men den kan vara ganska skygg och svår att hitta. Den häftigaste fågeln pappa Johan har sett är blåstjärten.– För den har inte Benjamin sett, skrattar han. 

Det märks att det finns lite tävling i fågelskådningen, men mest glädje. Ung som gammal är man alltid välkommen med sin kikare, lovar Benjamin och Johan.

Text: Camilla Bergvall

Benjamin och Johans bästa tips:•  Sällskap – ta med en kompis

eller fågelskåda tillsammans med en förening där du bor, det brukar finnas barn- och ungdomssektioner i fågel-klubbarna. Är man fler så blir det lättare och roligare!

•  Börja hemma – börja titta på de vanligaste fåglarna som ofta finns nära ditt eget hus. När du lärt dig de vanligaste fåglarna så blir det lättare att hitta dem som är lite mer ovanliga.

•  Var försiktig – många fåglar är bra på att gömma sig, ibland kan det vara nära att man trampar på dem bara för att de gömt sig så bra. Så titta noga så att du inte stör några fåglar när du är ute.

•  Fågelbok med läten – lär dig hur de olika fåglarna låter genom att lyssna på dem i böcker där det går att spela upp deras läten. Det blir lättare att hitta fåglarna ute om du vet hur de låter och inte bara hur de ser ut.

•  Matsäck – åk aldrig ut och fågelskåda utan mat. Har du några mellanmål med dig så kan du vara ute och spana längre.

•  Utrustning – det behöver inte vara dyr topputrustning men inte heller leksaker. En handkikare, anteckningsbok, fågelbok, torra och varma kläder och en bra ryggsäck till matsäcken är bra att ha.

En svartmes som Benjamin Rodling fotograferat.

Foto: Nils-G

unnar Karlsson

10

Vilda undulater

Text: Camilla Bergvall

ndulat är en liten papegoja. Namnet undulat kommer från mönstret på deras vingar som kallas ondulerat och betyder

”format som vågor”.

Undulaten är en av de vanligaste fåglarna som hålls som sällskapsdjur i Sverige. Vilda undulater har grönt bröst och gul hjässa. De andra färger som finns är framavlade av människor och inte undulatens riktiga färg.

Undulater bildar par som lever tillsammans i flockar över stora delar av Australien. Undulater lever som nomader och kan flyga långa sträckor i jakt på vatten och föda. Att de är nomader bety-der att de flyttar omkring till olika platser där det just då finns mat och vatten – de bygger inget bo där de stannar hela livet.

En del undulater håller ihop som par hela livet. De lever sedan med flera andra par i större flockar. I f locken håller sig paren nära varandra. De matar varandra och putsar varandras fjädrar. Om en undulats partner dör så händer det ofta att undulaten som lever kvar inte försöker hitta en ny. Undulater är väldigt sociala djur och även mycket intelligenta.

Undulater blir lätt tama och det är nog därför som de blivit ett så populärt sällskapsdjur. De kan bland annat lära sig att härma olika ljud eller människors ord. Det är dock inte bra för undulater att leva i burar eftersom de trivs med att flyga runt på stora områden. Det bästa för alla djur är om de får leva så naturligt som möjligt.

U

11

Foto: Kevin JeffriesMinifokus

Skojig fakta om fågl arDet f inns fåglar som inte kan f lyga. Till exempel kiwifågeln som finns på Nya Zeeland. De har jättesmå vingar som gömmer sig under fjädrarna och därför kan de inte flyga. Inte heller strutsen kan flyga, men de kan istället springa jättefort, i upp till 70 kilometer varje timme.

Den största fågeln i världen är: Strutsen. De lägger också de största äggen och har den snabbaste maximala hastigheten när de springer.

Den minsta fågeln i världen är: Bikolibrin. Det är en art som tillhör fågelfamiljen kolibrier. Den är bara 5 cm lång och väger 1,8 gram – det är lättare än en enkrona!

Varför är f lamingon egentligen rosa? Att flamingon är rosa beror på att den äter mat som är rik på två ämnen som heter alfa- och betakaroten. Vi människor kan få i oss de ämnena av till exempel morot och pumpa, men vi blir inte rosa av det. Flamingon föds grå och sedan blir den rosa ju mer de äter som innehåller alfa- och betakaroten. Oftast är det genom att äta räkor och kräftor som de hittar på havsbottnen. På vissa platser där det varit ont om de ämnena i flamingons mat så är fåglarna gråa hela sina liv och blir aldrig rosa.

Ögon i nacken?Ugglor har mycket stora ögon för sin storlek. Det är för att de ska kunna se så bra som möjligt när det är mörkt eftersom de är vakna på nätterna. Men eftersom de har så stora ögon kan de inte röra dem i sidled utan måste då vända hela huvudet. De kan snurra sitt huvud nästan hela vägen runt. Ugglor har 14 nackkotor som gör att de kan vrida sina huvuden så mycket, vi människor har bara sju.

Foto:Julianna Olah

Foto:Arvind B

alaraman

12

Ihåliga ben hjälper fåglar att f lygaDe flesta fåglars skelett är väldigt anpassat för att de ska kunna flyga. Det är extremt lätt men ändå tillräckligt starkt för att de ska kunna lyfta och landa utan att skada sig. De flesta fåglar har ihåliga ben. Det varierar mellan olika arter hur många ihåliga ben dem har. Fåglar som inte kan flyga, som till exempel pingviner, har inga ihåliga ben alls.

Annorlunda pingviner Pingvinen är den enda fågeln som kan simma, men inte flyga. Det är också den enda fågeln som kan gå upprätt.

Visste du att hönan är den närmaste levande släktingen till Tyrannosaurus rex? År 2005 gjorde en paleontolog en spännande upptäckt. En paleontolog är någon som forskar om förhistoriskt liv och om hur organismer och djur utvecklats genom tiderna. Den här paleontologen upptäckte att ett ben från en T rex avslöjade att deras närmsta levande släkting idag är den tama hönan. Detta stödjer mångas teori om att alla fåglar härstammar från dinosaurierna.

Smarta kråkor I staden Sendai i Japan har kråkorna lärt sig att öppna hårda nötter genom att låta bilar köra över dem vid övergångsställen. När det sedan blir rött ljus för bilarna plockar fåglarna upp de knäckta nötterna för att äta.

Foto

: Ed

Phill

ips

Foto: Raldi Somers

Foto: MostPhotos

Text: Camilla Bergvall

13

Lite kul fakta om hönor, kycklingar och tupparDe tama hönor som finns i Sverige idag härstammar från djungel-

hönor i Asien. För ungefär 5 000 år sedan började människor fånga in hönor i djungeln. Först för att använda dem i

tuppfäktningstävlingar men sedan började människan använda hönorna för att få kött och ägg. Fast att människan avlat mycket på hönorna som finns i äggfabrikerna idag så är de fortfarande väldigt lika sina förfäder i hur de beter sig.

Att bli kallad ”hönshjärna” brukar inte direkt vara en komplimang, men hönor är faktiskt väldigt kloka. De kan till exempel uppfatta tid och tänka på framtiden. De är också väldigt duktiga på att prata med andra hönor med över trettio olika läten. De har olika läten för att varna för olika rovdjur till exempel. Tuppar kan ibland använda läten för att imponera på en höna.

En liten historiaHönrietta satt vid sitt skrivbord och skrev ner kråkfötter

på ett papper. Då kom Örnjan förbi stolt som en tupp och Hönrietta anade genast ugglor i mossen.

– Du eldar för kråkorna, här är ju kallt så jag storknar!– Nu tycker jag att du gör en höna av en fjäder, svarade Hönrietta. Men hon stängde ändå fönstret så att Örnjan skulle slippa frysa. En sann vän är ju en sällsynt fågel.

– Vilken är världens slarvigaste fågel?

– Hafsörnen

Några vitsar om fåglar

– De där fåglarna sjunger fint!

– Ja, det låter som mås-art (Mozart).

– Vet du vilken som är den socialaste fågeln?

– Um-gås.

– I vilken stad blir du ofta förkyld?

– Här-nös-and!

– Värst vad tuppen beter sig konstigt?!– Ja, snacka om att vara en gal-ning..

– Vilken fågel har blivit van vid att förlora?

– Duvan (Du vann!).

14

Du behöver:5 dl frysta gröna ärter 1 pkt sojagrädde1 tsk buljongpulver eller en halv tärning2 del vatten1 liten hackad gul lök1 vitlöksklyfta

Salt och peppar

Denna soppa är supergod och busenkel att göra! Ta fram en kastrull och lägg i ärterna, sojagrädden, buljongen, vattnet, löken och vitlöken. Låt soppan koka upp och låt den sedan stå på ganska låg värme i fem minuter. Mixa soppan med en stavmixer tills den är riktigt fluffig och fin! Smaka av med salt och peppar!

Häll på en termos, lägg ner den i ryggsäcken och du är redo för skogen!

Soppan är mjölkfri och glutenfri.

Text & bild: Sofia Säljö

15

Att få syn på en fjäril på sommaren är inte så ovanligt. Men att rädda livet på en fjäril som är skadad är ingenting som vem som helst skulle göra. Men det gjorde Saga. Och det är precis det som nu har gjort henne till djurens hjälte!

Saga har haft djur i familjen hela livet. Just nu har hon två katter, Linus och Frasse. Hon tycker att de flesta djur är söta men spindlar och slemmiga sniglar kan hon klara sig utan. Om hon ska välja det djur hon tycker bäst om blir svaret häst.

Det var under sommarlovet förra året det hände. Saga och hennes kompis var ute i trädgården. Plötsligt fick de syn på en liten, brun fjäril. Men någonting var fel. Fjärilen kunde inte flyga. – Vi såg att fjärilens ena vinge var lite sönder och förstod att den var skadad, berättar Saga.

Djurens HjälteNamn: Saga CambringÅlder: 11 årFavoritdjur: HästBor: Hallsberg

Saga och hennes kompis bestämde sig direkt för att de ville hjälpa det lilla djuret. Försiktigt lyfte de upp fjärilen med händerna och bar in den i huset. De la den i en liten låda som de hade bäddat i med tyg så att det skulle bli mjukt. De la också in några blad och en skål med vatten så att fjärilen skulle kunna dricka om den blev törstig. – Det var inte svårt att fånga in den eftersom den inte kunde flyga, säger Saga. Efter några dagar verkade fjärilen må bättre och Saga och hennes kompis bestämde sig för att släppa ut den. Så fort de kom ut i trädgården flög fjärilen iväg. Vingen hade läkt.

Saga tycker att det är viktigt att människor bryr sig om djur. Även små djur. – Om ingen bryr sig om djuren så får de ingen mat och då kan de dö, säger hon. Om vi inte hade hjälpt fjärilen skulle den inte ha klarat sig.

När Saga blir stor vill hon bli djurskötare. Hon vill hjälpa föräldralösa djur att må bättre. När hon inte går i skolan eller gör läxor brukar Saga träffa sina kompisar eller spela Minecraft. På lördagar rider hon på ridskola.

Att ha blivit djurens hjälte tycker Saga känns jättebra. Det finns saker som hon önskar att människor gjorde annorlunda när det kommer till hur djur behandlas. Ibland testas olika saker på djur innan det säljs till människor. Det tycker Saga är helt fel.– Vi ska vara snälla mot djuren, säger hon.

Text: Petra Holmberg

Bli medlem på webben:

raddadjuren.se/medlem eller ring 08-555 914 40

Roligaste klubben där du får lära dig om djur! Som

medlem får du tidningen Klubbnytt 5 gånger varje år samt en liten

present som klistermärken, en knapp eller affisch.

Bli medlem i Rädda Djuren-klubben!