Prins Carl Philip stödjer Mustaschkampen

Kampens beskyddare

Tema: LungcancerInte bara en utan flera

olika sjukdomar

63 procentvill göra skatte-

avdrag för gåvaElisabet Höglund:Mamma fyllde frysen

för barnens skull

2/2010

Enkät: Varför

röker du?

2 nr 2 2010

En man jag känner är just opererad för sin prostatacancer. På jobbet sade han att han skulle på semester.

Det är svårt för en del män att tala om att de har fått cancer i pro-

stata. Men för många går det riktigt bra, bara de får vara anonyma.

Till personalen på Cancerfondens infor-mations- och stödlinje ringer det män med prostatacancer varje dag. De är ofta mycket pålästa. De ringer när de står inför beslutet att välja behandling – operation eller strålbehandling. De vet varken ut eller in och behöver information om för- och nackdelar med respektive metod.

Under maj månad pågår Mustaschkam-pen – Cancerfondens kampanj för att öka medvetenheten, informera om sjukdomen och samla in pengar till fortsatt forskning om prostatacancer.

En mängd aktiviteter är redan i gång och pågår månaden ut. Det blir målgång för täv-lingen om största insamling i pingst liksom för de två par som liftar sig genom Sverige med uppdraget att prata prostatacancer och

samla in pengar. Varje dag kan du följa Mustaschkampen, läsa om prostata-

cancer och kolla läget i projektet Ystad–Haparanda på blogg.cancerfonden.se

Dessutom skriver vi i Rädda Livet om lungcancer – den cancerform som dödar flest människor i världen. kg Espenkrona fick en tumör i lungan för några år sedan. Trots ett antal återfall är han övertygad om att allt

kommer att gå bra. Han är positiv av naturen och det är hans övertygelse att den inställningen påverkar behandlingsresultaten. ”Om inte annat gör det livet lättare att leva, även med cancer”, säger han på sidan 5.

I dag får 25 män  diagnosen prostatacancer

REDAKTÖRMarita Önneby Eliassonmarita.onneby@cancerfonden.se

foRmThe Factory of Design

LAYoUTMadelene Olsson, The Factory of Design

KoRREKTURBirgitta Hessulf, Rödpennan

ANSVARIG UTGIVAREUrsula Tengelin

TEKNISK PRoDUKTIoNSörmlands Grafiska AB.Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper.

omSLAGSfoToTony Öien, Strix

RÄDDA LIVETutkommer med fyra nummer per år och utges av Cancerfonden, den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning.

BLI STÖDmEDLEm – AVGIfT PER ÅR18 – 65 år 200 krUnder 18 år/över 65 år 100 krorganisationer och företag 1 000 krEnstaka exemplar 45 kr, inklusive porto

CANCERfoNDENär en fristående, ideell insamlingsorgani-sation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

CANCERFONDEN, 101 55 StockholmTelefon 020-59 59 59. Fax 08-677 10 01Besöksadress David Bagares gata 5Webbplats cancerfonden.se

VILL DU BLI mÅNADSGIVARE?Ring Cancerfonden 020-59 59 59Mån – fre 8 – 21, lö 8 – 14

fRÅGoR om CANCERCancerfondens informations- och stödlinjeTelefon 020-59 59 59, mån – fre 9 – 13infostodlinjen@cancerfonden.se

Ny adress till bloggen Nu har jag bytt adress på min blogg. Under maj

skriver jag enbart om prostatacancer.

blogg.cancerfonden.se

VILL DU HA RÄDDA LIVET i fortsättningen så välkomnar vi dig som stödmedlem i Cancerfonden.

FOTO

MEL

kER

DA

HLS

TRA

ND

FOTO

kA

RL

GA

BO

RFO

TO p

Riv

AT

nr 2 2010 3

4 KG är viss om att allt ska gå bra Lungcancern började med veckor av hosta.

7 Högutbildade får vård snabbareOjämlikt bland lungcancerpatienter.

10 Pappas sjukdom gjorde mig till en bättre människaMustaschkampens affischmodell berättar.

14 Tema: LungcancerGå inte för länge med din hosta, sjukdomens vanligaste symtom.

18 Internationellt möte i StockholmLivskvalitet har betydelse för prognosen.

22 Fyllde frysen för barnens skullElisabet Höglund om sin sjuka mamma.

26 Prins Carl Philip, Mustaschkampens beskyddare

”Jag passar inte särskilt bra i mustasch.”

30 Liftar sig genom Sverige:”Vi ska ta betalt för att de skjutsar oss.”

32 Vad tidig upptäckt kan ställa till medAnna Bill Axelson om sin forskning om prostatacancer och livskvalitet.

34 Om ens mamma dör, är man fortfarande dotter då?Orolig fråga från Hanna.

Rädda Livet 2/2010

8

16

«Vi måste gemensamt arbeta för att påverka beslutsfattarna.» sidan 35

23

30

4 nr 2 2010

«Jag mår oväntat bra»Se KG på film –

cancerfonden.se/

forskningsprojekt

nr 2 2010 5

Det började med en irritation i halsen. Efter veckor av hosta och harklande förmådde familjen kg Espenkrona att gå till vårdcentralen. Dagen

efter vårdcentralsbesöket hostade han upp ett 8 millimeter stort fiskben. Historien var utagerad vad honom anbelangade, men kvar på vårdcentralen fanns röntgenbilder som avslöjade större förändringar i kroppen.

– De visade att jag hade en tumör i lungan. Den var nio gånger elva centimeter stor. Jag hade inte känt någonting, berättar kg.

När jag ringer honom för en intervju befinner han sig på kontoret.

– Jag måste vara här lite varje dag även när jag är sjukskriven. Annars blir jag tokig. Vardagen måste få vara så lik sig som möjligt, säger han.

Cirka två månader efter cancerbeskedet opererades kg. Hela höger lunga togs bort och därmed 60 procent av lungkapaciteten.

– Jag visste inte innan att det kräver så mycket syre att lyfta saker, men nu vet jag det. Att gå i en trappa är också helt omöjligt.

På sjukhuset föreslog man tre veckors rehabilitering, kg åkte hem efter fem dagar.

– Det är så deprimerande att vara på sjuk-huset. Dessutom blir man störd hela tiden; jag behövde vila.

Favoritsysselsättningarna golf och jakt fick läggas ner helt och hållet. I stället började kg att promenera. I dag går han 7 kilometer varje dag, i ur och skur.

– I början orkade jag inte gå många meter. Min fru gick bredvid med rullstolen så att jag kunde åka hem när jag inte orkade mer. Efter ett tag kunde jag gå själv med rullator

och nu går det jättebra, även om tempot i uppförsbackarna är väldigt lågt.

KG har en positiv inställning till livet som ger mycket kraft även i sjukdomen.

– Jag tycker inte att man ska göra detta för märkvärdigt. Jag är inte särskilt unik. Var och varannan har ju cancer i dag. Självklart är det tråkigt att vara sjuk, men det är inte så mycket man kan göra åt det. Till familjen har jag sagt att jag inte vill ha någon gråt och tandagnisslan. Nu har jag det så här och då får vi göra det bästa av det.

Den 28 oktober 2008 upptäckte läkarna en liten tumör på levern. På operationsbordet visade det sig att den i stället satt på diafrag-man. Åtta centimeter muskel opererades bort. Det gjorde ont.

– Läkarna hade förvarnat mig och de fick rätt. Men det finns bra smärtlindring så det var inte så farligt.

kg poängterar att många cancersjuka lever ett mycket bra liv även under sjukdoms-perioden. Själv har han mått bättre än han förväntat sig. Håret har han fått behålla trots flera omgångar med cytostatika.

– Den första behandlingen gjorde mig grönhårig och jag fick virvlar i hela håret. Jag såg ut som en galen professor. Men i övrigt har jag hela tiden sett ut som vanligt och jag tror att det är till stor hjälp.

Just nu går han på behandling igen för ett tredje återfall, bland annat för en tumör i ryggen.

– Jag tror att det har hjälpt redan, det gör inte lika ont längre. Jag är helt övertygad om att det kommer att gå bra även denna gång, säger kg Espenkrona.

«Jag mår oväntat bra»För två år sedan fick KG Espenkrona veta att han hade en tumör i lungan. Trots ett andra återfall nyligen är han över-tygad om att allt kommer att gå bra. – Jag är positiv av naturen och det tror jag påverkar min behandling. Om inte annat så gör det livet lättare att leva, även med cancer.TEXT MAGDALENA HENRIKSSON FOTO PRIVAT

– Fotot är från den 24 augusti 2008 när jag 

körde en båt i Nordströmmarna i Bohuslän. 

Min dotter Camilla frågade mig hur jag 

mådde och detta blev mitt svar, säger KG 

Espenkrona.

6 nr 2 2010

«Alla svenskar bör få en koloskopi i 60-årspresent av staten.» professor Lars påhlman, Uppsala

Ett svenskt forskarlag vid Karo-linska Institutet, under ledning av professor Jesper Lagergren, har undersökt om operation kan minska risken för matstrups-cancer.

Forskarna undersökte cancer-risken hos 14 102 patienter som opererats för hals bränna sedan

1965. Studien har publicerats i den amerikanska tidskriften Gastroenterology. Det visade sig dock att risken för att få cancer kvarstod, trots operation.

Forskarna vill nu gå vidare och undersöka eventuella andra risk-faktorer hos patienterna, som till exempel rökning och övervikt.

Sjuklig halsbränna drabbar 10 – 20 procent av vuxna i väst-världen. Halsbränna beror på att övre magmunnen inte sluter sig, och då tränger sur magsaft upp i matstrupen. Sjuklig halsbränna är den allvarligaste riskfaktorn för att drabbas av körtelcellscan-cer i matstrupen.

Förändringar i cancerpatienters livskvalitet kan förutsäga chansen för överlevnad. Det visar Pernilla Lagergren, forskare vid Karolins-ka Institutet, i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Oncology.

132 patienter med cancer i mat-strupe och magsäck fick svara på frågor om hur de mådde vid olika tillfällen. Patienterna följdes i fem år. De som efter sex månader återhämtat sin fysiska funktion hade bättre chans till överlevnad jämfört med övriga. Patienter

som upplevde trötthet eller smärta hade sämre chans till överlevnad.

– En förklaring till detta kan vara att patienten omedvetet känner av återfall av tumören innan det kan fastställas med undersökningar, säger Pernilla Lagergren.

Andas in – och utvid inandning går luften ner i lungorna som

syresätter blodet. När vi andas ut avsöndras

restprodukter, framför allt koldioxid.

vänster lunga är aningen mindre för att

hjärtat ska få plats. Den består av två lober,

höger lunga består av tre.

Operation vid halsbränna ger dåligt skydd

Spelar du golf?Ett Slag för Cancerfonden arrangeras i år liksom 20 år tidigare. Har din klubb anmält sig till årets omgång? Vill du spela på någon klubb i närheten av där du bor? Besök webbplatsen cancerfonden.se/golf och få alla uppgifter du behöver för eventuell anmälan.

Finalspel äger rum på Nässjö Golfklubb den 11–12 september.

Känner patienter av återfall?

kvinnor med hormonkänslig

bröstcancer kan behandlas med

medlet fulvestrant. Medlet ges som

injektion varje månad till kvinnor

som passerat klimakteriet och som

fått återfall eller spridd cancer. EU

har nu godkänt att fulvestrant ges

i dubbel dos, 500 mg, tidigare gav

man hälften. Med dubbel dos är det

20 procents mindre risk att cancern

förvärras.

Dubbla injektioner mot återfall

Enzym kan skydda mot cellgiftsskadorCytostatikabehandling gör att cancerceller slås ut, men kan också skada kroppens friska celler. Professor Bengt Man-nervik och medarbetare vid institutionen för biokemi och organisk kemi vid Uppsala universitet har nu lyckats för-bättra ett av kroppens enzymer så att det kan bryta ned viss cytostatika. Ännu återstår forskning för att metoden ska kunna användas direkt på patienter. Nästa steg blir att studera skyddseffekten på isolerade celler i provrör.

– Våra resultat kan ge en förbättrad cancerbehandling med nya hjälpmedel som ger färre biverkningar och gör det möjligt att ge patienten mer effektiv terapi, säger Bengt Mannervik.

FOTO

iS

TOC

kp

HO

TO

De som återhämtar sin fysiska funktion har bättre chans att överleva.

nr 2 2010 7

20 kr20 kronor räcker till 60 små provrör

eller 27 stora provrör eller 9 minuter

av en forsknings sköterskas tid.

Många botas i sydöstraSverigeCancer i sydöstra Sverige 2010 heter en ny rapport från Onko-logiskt centrum i Linköping. Rapporten redovisar att 7 831 cancerfall anmäldes till cancer-registret 2008 från regionen: Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. Antalet cancerfall är ökande, men detta beror bland annat på att befolkningen lever längre. Men Onkologiskt centrum konstaterar också att allt fler personer har blivit helt botade eller lever med en behandling som håller cancer-sjukdomen under kontroll.

Överlevnaden förbättrades avse­värt hos män med prostatacancer som behandlats med ett nytt vaccin. Detta konstaterar ameri-kanska forskare i en studie där 125 patienter delades in i två grupper.

Ena gruppen fick ett verksamt vaccin, den andra ett verkningslöst medel. Efter tre år levde fortfa-rande 30 procent av männen i vac-cingruppen mot endast 17 procent i den andra gruppen.

Forskarna ska nu gå vidare med en större studie med 600 patienter och hoppas få vaccinet godkänt efter denna.Källa: Journal of Clinical Oncology

Bebisar med små lungor andas snabbt. En nyfödd tar

cirka 35 andetag per minut, en ettåring 25 och en

femåring 20. i 10–12-årsåldern har lungorna vuxit

färdigt och vår andning stabiliseras till cirka 18 andetag

per minut.

Det föreligger sociala ojämlik­heter när det gäller omhänder­tagandet av lungcancer­patienter. Skill­naden mellan de högutbildade respektive de mellan­ och lågut­bildade är slående.

Detta framgår av en samkör-ning av databaser som forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet har gjort.

Orsakerna till detta återstår att utreda. En förklaring kan vara en omedveten identifiering mellan läkare och högutbildad patient som gör att patien-ten handläggs snabbare. De högutbildade patienterna har kanske också bättre kunskap och

Högutbildade får vård snabbare

Lovande vaccin mot prostatatumörer

därmed lättare att ta sig fram i sjukvårdssystemet genom ett mer självsäkert agerande och via egna kontakter.

Statistik visar på att högutbil-dade patienter med icke-små-cellig lungcancer i tidiga stadier har en väntetid från remiss till fastställd diagnos på maximalt 25 dagar. En lågutbildad patient

får i värsta fall vänta upp till 80 dagar till fastställd diagnos.

Tid är nästan alltid en av-görande faktor inom cancer-vården. Såväl det medicinska behandlingsresultatet som den psykosociala statusen påverkas av hur lång tid det går mellan upptäckt av en tumör och be-handlingens start.

Färre andetag med åldern

Tarmcancer pris till Mef Nilbert2010 års Tarmcancerpris gick till professor Mef Nilbert, onkolog och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. Hon fick priset för att hon ”arbetar aktivt för att föra ut kunskap om tjock- och ändtarmscancer och har en enastående förmåga att informera så att alla förstår. En egenskap som uppskattas av patienter och anhöriga”.

Priset delas ut av Riksför-bundet för Mag- och tarmsjuka i samarbete med läkemedels-företaget Roche.

8 nr 2 2010

Att överleva en cancersjukdom kan ge högre livskvalitet. Det konstaterar professor Louise von Essen och medarbetare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universi-tet. Forskarna har följt 61 ungdo-mar som behandlats vid någon

av barncanceravdelningarna i Lund, Umeå eller Uppsala.

I studien, som publicerats i European Journal of Cancer, visar det sig att ungdomarna under det första halvåret efter diagnosen ofta var deprimerade och mådde psykiskt dåligt. Men

situationen ändrades efter 18 månader, då de började bli mer positiva.

Efter fyra år hade de tidigare cancerpatienterna högre livs-kvalitet och mindre ångest och depression än jämnåriga.

Unga överlevare mår bra

Lymfödem, att lymfvätska samlas i armen som svullnar, är en vanlig komplikation efter en bröstcanceroperation. Detta kan motverkas genom massage och sjukgymnastik som tränar axeln. Det visar en ny klinisk studie

som publiceras i tidskriften British Medical Journal.

120 kvinnor som fick lymf-körtlar borttagna i armhålan vid bröstcanceroperation har studerats. Hälften av kvinnorna fick sjukgymnastik och massage

direkt efter operationen, hälften var kontrollgrupp. Vid en upp-följning ett år senare konstate-rades att bara 7 procent av kvin-norna i sjukgymnastikgruppen fått lymfödem mot 25 procent i kontrollgruppen.

Treo motverkar återfall?Drygt 4 000 kvinnliga bröst cancerpatienter som insjuknade mellan 1976 och 2002 har följts upp i en studie vid Harvarduniversitetet i Boston. Forskarna har letat samband mellan återfall i cancer och konsumtion av acetylsalicylsyra, som Treo eller Magnecyl. Det visade sig att kvinnor som haft ett måttligt intag av acetylsalicyl syra inte fått åter-fall i sin bröstcancer. Studien, som publicerats i Journal of Clinical Oncology, kommer nu att få efterföljare, bland annat i en undersökning som leds av professor Per Hall på Karolinska Institutet.

60 år

Sjukgymnastik minskar ödem efter bröstcancer

Jätteblåsa i våra lungor finns ungefär 700 miljoner lungblåsor. var

och en har en diameter runt 0,5 millimeter. Om vi kunde

breda ut alla blåsorna skulle de bilda en yta stor som en

fotbollsplan. Och kunde vi blåsa ihop alla till en enda

jätteblåsa skulle den bli drygt tio meter i diameter med en

volym på cirka 1 000 kubikmeter.De flesta lungcancerpatienter är 60 år eller äldre.

Färre än 5 procent är under 50 år vid diagnos.

Mer vård i LundOnkologiska kliniken i Lund ska byggas ut för 80 miljoner kronor. Dessutom ska man satsa på nya strålbehand-lingsmaskiner och utökad personalstyrka till en årlig kostnad av 119 miljoner kronor. Resultatet blir att dubbelt så många cancer-patienter kommer att kunna behandlas. 2013 ska den nya anläggningen stå klar.

FOTO

iS

TOC

kp

HO

TO

nr 2 2010

Jan Zedenius

Ska få cytostatikabehandling och kommer väl att tappa håret. Tappar jag ögonfransarna också? Kan jag få lösögonfransar på landstingets bekostnad?

– Många cytostatikakombinationer leder till håravfall,

helt eller delvis, och då även ögonbryn och ögonfran-

sar, men inte alla. De som tappar håret i samband med

behandling och som önskar få peruk har rätt till ersätt-

ning för sådan. Ersättningen ska i de flesta landsting

inkludera även lösögonfransar. Håret växer ut igen

efter avslutad behandling.

Har opererats för bröstcancer i båda brösten. Har nu förtätningar i båda lungorna. På tyskt sjukhus kallas dessa förtätningar för noduli. Tacksam för eventuellt förslag till behandling.

– Begreppet ”noduli” beskriver små, rundade föränd-

ringar, små knölar eller motsvarande, men säger inget

om vad det är för slags förändringar. Noduli i lungorna

kan ha många orsaker, inklusive olika slags infektioner

och godartade bindvävsförändringar. Om man har

haft en cancersjukdom tidigare och har förändringar

i lungorna bör dessa dock utredas vidare, kanske

med kompletterande röntgen och/eller cellprov från

någon av förändringarna (under förutsättning att dessa

är tillräckligt stora och åtkomliga). Man bör alltså

uppsöka läkare som kan utreda röntgenfynden vidare

och fastställa deras orsak.

Blir jag en strålkälla själv när jag får min strål­behandling i form av frön som läggs i prostata?

– Denna behandling leder inte till att man blir radio-

aktiv, då strålningen i prostatakörteln stannar inom

några millimeter från de inlagda fröna. De kan därför

stanna kvar permanent i prostatakörteln utan risk för

omgivningen.

Skelettmetastaser – är det farligt för mig som försöker fortsätta spela tennis? Är det risk att jag bryter något ben?

– Det finns olika slags skelettmetastaser, varav en del

kan leda till att skelettet blir svagare. Till exempel är

metastaser från prostatacancer inte lika riskfyllda. Om

man inte har specifikt ont bör man kunna fortsätta

med tennis, men bäst är nog att rådfråga den läkare

som har tillgång till röntgenbilder av me-

tastaserna.

Jan Zedenius är docent och överläkare

vid karolinska Universitetssjukhuset.

Han bedriver cancerforskning vid

institutionen för molekylär

medicin och kirurgi. Där-

utöver är han biträdande

vetenskaplig sekreterare

på Cancerfonden.

Fråga expertenSänd din fråga

till jan.zedenius@ cancerfonden.se Skriv Experten i ämnesrutan.Jan Zedenius besvarar

dina frågor i Rädda Livet.

Äldre patienter med spridd tjock-tarmscancer får mer sällan behand-ling med cytostatika efter operation i jämförelse med yngre patienter. Ett skäl till detta kan vara att man är rädd för biverkningar, tror fors-kare vid Harvard Medical School i Boston, som i en studie jämfört behandlingseffekten på äldre och

yngre. Det visade sig dock att patienter som var över 75 år i snitt fick 0,28 biverkningar per person jämfört med 0,35 för gruppen mellan 18 och 54 år. Detta talar alltså för att äldre tål cytostatika bra och bör ges denna behandling som kan minska återfall.Källa: JAMA

Äldre tål cytostatika bättre

?

Rökstopp ger fler årForskare vid University of Birming-ham, Storbritannien, har jämfört tio olika studier om effekten av rökstopp hos patienter med tidigt ställd lungcancerdiagnos. Fem år efter diagnosen levde 62–70 procent

bland dem som slutade röka och 29–33 procent bland patienter som inte gjorde det. Chansen att överleva var alltså nästan dubbelt så stor för rökstopparna.

70 % vid liv fem år efter diagnosen

vid liv fem år efter diagnosen

30 % 

Fortsatt röka

Slutat röka

Cancerfondens informations- och

stödlinje svarar alla helgfria

vardagar till och med klockan

13.00 på gratistelefonen

020-59 59 59.

Legitimerad vårdpersonal

ger känslomässigt stöd, sänder

skriftlig information och ger

fakta och information i luren.

Du kan också mejla till

info stodlinjen@cancerfonden.se

Fråga oss om cancer

10 nr 2 2010

Bland mycket annat minns Oskar Ljung sin pappa som en väldigt allmänbildad, humoristisk och klartänkt man. De firade en un-derbar julafton tillsammans han,

syskonen, pappa och pappas sambo Anki. – Det var med all säkerhet de bästa tim-

marna i mitt liv, summerar Oskar, 28 år. Han bor på Södermalm i Stockholm och arbetar som säljare och foto modell.

Pappa Lasse hade en tumör i lungan som sedan metastaserade i hjärnan.

Pappan rökte och hostade mycket under det senaste året, men var inte en person som

klagade över smärta i första taget. Familjen anade inte en svår sjukdom.

Antingen höll han cancerbeskedet hemligt för sina barn eller också drog han sig för att kapitulera inför det faktum att han behövde undersökas. Oavsett hur det var fick de reda på det ungefär två månader innan han gick

«Pappas sjukdom gjorde migtill en bättre människa»– På julafton fick jag någon minut ensam med honom. Då var det som att all-varet kom över oss; jag känner det som att vi båda sa farväl på riktigt där och då.Oskar Ljung som är Mustaschkampens affischmodell berättar om vad pappas cancersjukdom har inneburit för honom.TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO PRIVAT

nr 2 2010 11

Stödet för patient och närståendeLungcancer­förbundet Stödet är en

patient- och

anhörigförening

som har mycket

att erbjuda på

sin webbplats

www.stodet.se

Verksamheten

går i första

hand ut på att hjälpa dig som är sjuk

eller närstående genom den tunga

behandlingstiden. ”vi har själva tagit

cytostatika, opererats och fått strålning.

vi vet hur svårt det känns” hälsar man.

”Efter diagnos och behandling dyker det

säkert upp nya frågor som du vill dryfta.

Då finns vi här för dig. vi har både en

patient- och en anhöriggrupp, så

tveka inte. Ring oss!”

«Pappas sjukdom gjorde migtill en bättre människa»

bort. Det blev en chock för Oskar. Nu ångrar han att han inte gav mer till pappa medan han levde.

– Jag förstod tyvärr inte allvaret och jag önskar att jag kunde vrida tillbaka klockan och umgås varje dag med honom. Jag kommer aldrig att glömma hur han sa det,

och hur nonchalant och naivt jag försökte intala oss båda att det nog inte var någon fara. Jag föraktar och klandrar mig själv för att jag inte tog tillvara på varje ögonblick.

Men Oskar har också lärt sig ett och annat. Om livet. Att cancer kan ta bort familjefäder och mödrar, bröder och systrar och lämnar kvar sårade familjer och personer förändrade

för alltid. Det kan ta tid att bli glad igen.– Att le har reducerats till en fysisk

ansträngning och de få gånger jag numera skrattar på riktigt är tillsammans med min flickvän och våra familjer. Det är väldigt svårt att se nöje i banala saker som tidigare var kul. Har det här gjort mig arg på livet? Har jag förlorat många av mina gamla bekanta som såg mig som en festprisse? Absolut.

Oskar har blivit förändrad i och med pappas sjukdom och död. Förut var han en

«Att le har reducerats till en fysisk ansträngning.»

Tips till andra Försök att inte fastna i något destruktivt

mönster och är du en starkare person än

jag går du till en psykolog.

kom ihåg att det inte finns någon skam

i att gråta och släppa ut dina känslor.

Umgås med din familj.

Ta vara på dina riktiga vänner; tro mig,

det visar sig vilka de är.

egoistisk, känslokall, ytlig, fåfäng, hjärtlös idiot som tyckte att meningen med livet kunde hittas på Stureplan, säger han. Han försökte allt för att bedöva lidandet.

– Men under det första halvåret efter pappas bortgång dog den här personen sakta och en vilja att bli en ny, mer empatisk människa väcktes. Man skulle nästan kunna säga att pappa räddade livet på mig. Jag är en mycket trevligare person i dag och för det kommer han alltid vara min hjälte.

Att sköta vardagen var omöjligt strax efter pappas död; Oskar brydde sig helt enkelt inte om någonting. I sitt arbete som modell och medverkande i reklamfilmer kom han emel-lertid i kontakt med välgörenhet och fylldes av någon sorts vilja att göra andra människor lyckliga, även om han hade svårt att uppnå den känslan själv.

– På så vis väcktes min livsgnista igen. Att få avsluta det svarta 2009 med Cancerfon-dens Mustaschkamp 2010 har varit en dröm för mig. Det känns som att jag för en gångs skull gör något för andra människor, för en bättre värld, säger Oskar Ljung.

FOTO

: Nik

LAS

ALM

Se filmen: cancerfonden.se/postkodlotteriet

12 nr 2 2010

11 000 står näraStudien gjordes på 11 000 närstående till

cancersjuka i de tre största diagnosgrup-

perna – bröstcancer, prostatacancer och

koloncancer.

Resultaten varierade lite beroende på

vilken cancerform den sjuke drabbats av.

För närstående till bröstcancerpatienter var

sjukvårdskostnaderna mindre än för när-

stående till en lungcancersjuk till exempel.

En förklaring till det skulle kunna vara att en

bröstcancersjuk ofta är mycket friskare när

sjukdomen upptäcks.

Studien är publicerad i Journal of Clinical

Oncology.

– Vi är bra på att ta hand om de närstående vid cancerbeskedet och i den palliativa vården, men inte 

däremellan, säger Katarina Sjövall, sjuksköterska i Lund.

Närstående till cancersjuka blir oftare sjuka än andra. Ett kontinuerligt stöd genom hela vårdkedjan skulle förebygga mycket ohälsa.

Precis som det i dag planeras för en nationell cancerstrategi borde en strategi för vården av närstående till cancerdrabbade också tas fram. Det menar Katarina Sjövall, sjuksköterska i Lund och författare till en uppmärksammad studie av hur närstående till cancersjuka drabbas medicinskt.

– Jag har arbetat inom cancersjukvården sedan mitten av 1990-talet. Sjukvården har utvecklats jättemycket, i de flesta fall till det bättre. Men samtidigt som behandlingarna blivit tuffare har vårdplatserna blivit färre, vilket innebär att den närståendes roll har förändrats. I dag har den närstående en stor betydelse även i själva sjukvårdssituationen.

Katarina Sjövalls studie är den största hittills i Sverige. I den har hon följt 11 000 närstå-ende till cancersjuka två år från det att deras sambo, make eller maka drabbats av cancer.

– Tidigare forskning har fokuserat på psykosociala konsekvenser. Man har också kunnat visa hur en cancersjukdom påverkar ekonomin och relationen. Det som är nytt i min studie är att vi har tittat på de hälsoeko-nomiska konsekvenserna för de närstående.

Studien påvisar ökande sjukvårdskost-nader för de närstående, som skiljer sig markant från den allmänna kostnadsutveck-lingen. Det totala antalet diagnoser ökade med 24 procent för hela gruppen. Psykia-triska diagnoser fördubblades, vilket ligger helt i linje med tidigare forskning.

– Jag blev lite förvånad över detta. Att en närstående mår dåligt psykiskt borde vara lätt för sjukvården att upptäcka. Men även i dessa fall har den närstående fått söka vård på egen hand.

En intressant observation var att sjuk-vårdskonsumtionen ökade mest hos yngre manliga partner.

Ökad kostnad för sjukvården: Yngre manlig partner mår sämst

– Vi har spekulerat mycket kring orsaken till detta. Kanske handlar det om att den traditionella kvinnorollen är mer vårdande och att det därför påverkar en man mer att bli vårdare. Men det kan också finnas socio-ekonomiska orsaker.

Vad bör sjukvården göra för de närstående?– Vi måste bli bättre på att se den när-

ståendes roll genom hela vårdkedjan och erbjuda kontinuerligt stöd. I dag är vi bra på att ta hand om de närstående vid cancerbe-skedet och i den palliativa vården, men inte däremellan.

Katarina Sjövall skulle också önska att frågan lyftes till ett högre plan.

– Man måste se frågan i ett större sam-hällsperspektiv. De närstående behöver stöd av sjukvården, men även av andra instanser. Det är också viktigt att vi följer de närstående på lång sikt. Om vi inte tar hand om dem så drabbar det i förlängningen de cancersjuka också. Jag skulle önska att So-cialstyrelsen som redan sysslar mycket med närståendefrågor drev frågan vidare.

Under 2010 kommer en studie som visar hur det ser ut med sjukskrivningar i när-ståendegruppen. Mycket tyder på att denna studie kommer att bevisa en rent ekonomisk nytta med att ta hand om de närstående på ett bättre sätt.

MAGDALENA HENRIKSSON

FOTO

MEL

kER

DA

HLS

TRA

ND

Alex Dimitrijevic, 22, Malmö

1. Jag röker av vana.

2. Jag blev påverkad av mina kompisar. Jag var 15

år och tyckte det var coolt.

3. Ja, men det är svårt. Det är en psykologisk grej

att ha något mellan fingrarna när man väntar.

Mikaela Aspelin, 36, Lund

1. Jag har svårt att sluta och röker av vana.

2. Ungdomlig idioti. Trodde att det var ett sätt att

vara vuxen på.

3. Ja, och ska sluta snart igen! Hoppas på en ny

metod; tror inte så mycket på plåster och tugg-

gummi. Man måste ställa om mentalt.

Per Gustafsson, 49, Mellerud

1. Jag röker av vana. Det är giftbegäret som styr.

2. Jag var ung och dum och tyckte att det var tufft.

3. Ja, många gånger…

Simon Phillips, 57, Lincon, Storbritannien

1. Oftast på grund av stress. Jag känner mig lugn.

2. Jag läste på universitet och där röker alla.

i varje fall för 30 år sedan.

3. Ja, jag röker inte på semestrar eller helger. Bara

under veckorna när jag känner mig stressad.

Lisbeth Dascotte, 44, Bryssel, Belgien

1. Jag tycker om det.

2. När jag var ung rökte alla jag kände och jag

ville vara en del av gruppen.

3. Ja, för två dagar sedan. Nu är jag ute och reser

och väntar på mitt tåg så jag tröstar mig lite.

Magnus Knutsson, 19, Öland

1. Jag tycker om det. ”Det e la gött!”

2. Först var jag emot rökandet, men så testade jag

när jag var 18 och jag tyckte om det.

3. Ja, jag gick ner till att bara feströka, men sedan

saknade jag det.

Varför röker du?

Tema: Lungcancer

nr 2 2010 13

Varför röker du? Orsak till att du började?

Försökt sluta? TEXT OCH BILD MAGNUS LIAM KARLSSON

Tema: Lungcancer

I Sverige har antalet lungcancerfall bland kvinnor ökat med 2,9 procent årligen under de senaste två decennierna. Hos män ses en minskning med 0,8 procent under samma period.

Skillnaden mellan könen speglar de rök-vanor som funnits i vårt land under ett drygt halvsekel. Kvinnors ökade rökvanor har medfört att lungcancer sedan några år orsakar fler dödsfall hos kvinnor än vad bröstcancer gör.

För både män och kvinnor i Sverige är lung-cancer den cancersjukdom som orsakar flest döds fall. År 2007 avled drygt 3 400 personer av sjukdomen.

Cancerfonden finansierar under tre år en forskartjänst inom området. Ett internationellt möte om lungcancer ägde rum i februari i Cancerfondens regi.

Vid årets anslagsutdelning fanns ett stort intresse för att stödja forskargrupper med inriktning lungcancer.

– I förhållande till hur vanlig och allvarlig sjukdomen är tycker vi att forskarnas intresse för lungcancer är lågt. Vi hoppas att vår sats-ning ska stimulera intresset, säger professor Bengt Westermark, ordförande i Cancerfon-dens forskningsnämnd.

Hosta är det vanligaste symtomet. Det kan

antingen vara torrhosta eller upphostningar med

slem som ibland innehåller blod. Blodiga upp-

hostningar bör alltid leda till läkarbesök. En hosta

som ändrar karaktär på något sätt bör även den

föranleda ett läkarbesök.

Andfåddhet i vila eller vid lätt ansträngning.

Smärta i bröstkorgen, pipande eller väsande

andning.

Lunginflammation med feber, frysningar och

svettningar är ibland symtom vid lungcancer.

Orsaken brukar vara att tumören har vuxit in i ett

luftrör så att det täppts igen och blivit inflam-

merat.

Första åtgärden är att röntga lungorna.

Dator tomografi används i många fall som en

kompletterande undersökning, som kan ge ytterli-

gare information om hur stor tumören är. Datorto-

mografin är också viktig för att se om cancern har

spridit sig till lymfkörtlarna mellan lungorna eller

till bukorgan.

PET (positronemissionstomografi) kan avbilda

tumören på ett bättre sätt genom att visa om det

finns aktiva tumörceller.

Bronkoskopi är en annan vanlig och viktig

undersökning. Då används ett bronkoskop, en

böjlig rörkikare som förs ner i lungorna via svalget

och luftstrupen. Genom bronkoskopet kan läkaren

Sjukdomstecken Undersökningar

Avmagring, aptitlöshet och trötthet är symtom

som brukar komma sent i sjukdomen.

Svullna lymfkörtlar på halsen eller ovanför

nyckelbenet kan för en del patienter vara de

första symtomen från dottertumörer, metastaser.

Sväljsvårigheter, heshet och andnöd kan också

orsakas av metastaser.

Världens vanligaste cancerformUppskattningsvis insjuknade 1,5 miljoner personer i lungcancer 2007. Något färre avled.

Tumören syns i vänster lunga.

14 nr 2 2010

FOTO

iS

TOC

kp

HO

TO

nr 2 2010

Tema: Lungcancer

15

KirurgiEn tredjedel av patienter med nyupptäckt lungcan-

cer kan opereras. Det är i de flesta fall fråga om

adenokarcinom eller skivepitelcancer. En förutsätt-

ning är att tumören upptäcks i ett tidigt skede.

Operationen utformas med hänsyn till hur stor

cancern är, men framför allt beroende på var i

lungan den växer. Om den är tydligt begränsad till

en lunglob räcker det ofta med så kallad lobektomi.

Det innebär att den lunglob där tumören finns tas

bort. Om cancern växer i mer än en lob opereras

hela lungan bort, pulmektomi.

StrålbehandlingOm det finns risk för återfall brukar operationen

Olika former av lungcancerDet finns två stora huvudgrupper av lung-

cancer. indelningen bygger på cancercellernas

utseende och ursprung.

Småcellig lungcancer som består av små,

tätt packade celler som till formen liknar

havre korn. Småcellig lungcancer växer fort

och brukar därför ofta vara spridd utanför

bröst korgen när den upptäcks.

Icke­småcellig lungcancer. Hit räknas ett

antal undergrupper varav de två vanligaste är:

Adenokarcinom som är den typ som ökar

mest och numer är den vanligaste formen hos

både män och kvinnor. Den växer från kör-

telceller i lungans slemhinna. En undergrupp

av denna cancerform kallas bronkioalveolär

lungcancer.

Skivepitelcancer som är den näst van-

ligaste formen bland både män och kvinnor.

Den utgår från lungans bronker.

Behandlingar

inspektera luftstrupen och luftrören. Läkaren kan

inte bara titta på luftrören genom bronkosko-

pet, utan också föra in ett speciellt instrument

med vars hjälp ett prov av lungvävnaden tas ut.

Undersökningen av provet visar om patienten har

cancer, vilken typ av cancer eller kanske någon

annan sjukdom som kräver behandling.

finnålsbiopsi kan också användas för att ta

cellprov. Detta gäller fall när cancern inte kan ses

via luftrören utan växer i lungornas yttre delar.

En nål förs in genom bröstkorgsväggen till den

misstänkta tumören. Celler sugs upp med nålen

och sänds vidare på undersökning.

Torakoskopi innebär att en rörkikare sätts in

genom ett litet snitt som läkaren gör i bröst-

korgens hud.

mediastinoskopi är en metod där man

under söker om det finns spridning av tumören i

lymf körtlar utanför lungan. Undersökningen har

stor betydelse för ställningstagande till vidare

be hand ling.

Undersökning av upphostat slem, som kan

innehålla cancerceller, är en annan metod som

dock måste kombineras med mer tillförlitliga

undersökningar.

Lung- och hjärtfunktionen undersöks inför en

eventuell operation. Det är viktigt för att bedöma

om patienten orkar med en påfrestande operation.

I år kommer 6 600 personer i Sverige att dö i förtid på grund av rökning. Ytterli­gare tiotusentals kommer att drabbas av sjukdom och ohälsa. men det hindrar inte att 16 000 unga människor varje år gör sitt livs största misstag. De börjar röka.

Om vi bara fick ungdomar under 18 år att aldrig börja skulle flertalet av dem slippa att drabbas av lungcancer.

Våren 2003 antog Världshälsoorganisatio-nen, who, en internationell ramkonvention om tobakskontroll – den första i sitt slag på det globala folkhälsoområdet. Konventionen ratificerades av Sverige två år senare. Därmed har Sverige åtagit sig att följa de förpliktelser som konventionen innebär, men konunga-dömet Sverige har svikit på flera punkter.

Kanske inte så konstigt. Bland riksdagens ledamöter är det knappt 15 procent som känner till att det finns en tobakskonvention.

I andra länder har man varit betydligt mer aggressiva och aktiva vad gäller användandet av konventionen. Exempelvis:

Frankrike: kraftigt höjda tobaksskatter usa (Los Angeles county) förbud mot rökning i samtliga parker

Island, Thailand, Norge, Kanada, Irland: tobaksvaror ska ej förvaras synliga för kunderna

Belgien, Rumänien, Storbritannien: av-skräckande bilder på förpackningarna

Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Kina, Thailand, Vietnam: förbud mot tobaksautomater.

Tobakskonvention som kom av sig

Läs mer i Cancerfonds- rapporten 2010 på cancerfonden.se/ cancerfonds rapporten

PET-röntgen används för att undersöka lungorna.

FOTO

JA

N L

iND

MA

Rk

FOTO

iS

TOC

kp

HO

TO

Tema: Lungcancer

kompletteras med strålbehandling. Strålningen

ges då i allmänhet en gång om dagen varje vardag

under fyra till sex veckor.

patienter som inte kan opereras kan få strålbe-

handling i högre stråldoser i botande syfte, så kallad

fokuserad eller stereotaktisk strålbehandling.

Strålbehandlingen kombineras många gånger

med cytostatika. Detta gäller i synnerhet vid

småcellig lungcancer och om det inte finns några

metastaser i andra organ.

En mindre vanlig metod för strålbehandling av

lungcancer är brakyterapi. Ett risgrynsstort korn

av ett radioaktivt ämne placeras i en kateter mitt

för tumören. Fördelen med metoden liknar den vid

stereotaktisk strålning, det vill säga stråldosen är

hög i tumören men inte i den friska, omgivande

vävnaden.

CytostatikabehandlingCytostatika är läkemedel som framför allt angriper

celler som håller på att dela sig. En fördel med

cytostatika är att medlet förs ut med blodet och

därför kan nå även cancerceller som spridit sig i

kroppen.

Behandlingen brukar resultera i att cancern

krymper rejält. Detta ses i synnerhet hos patienter

med småcellig lungcancer som inte tidigare har

fått cytostatika. Hos några patienter försvinner

cancern helt.

Den väsentligaste orsaken till lung-

cancer är rökning.

Även asbest,

joniserande strålning,

till exempel radon

som kan finnas i bo-

stadshus, och ämnen

i arbetsmiljön, liksom

bilavgaser och indu-

striutsläpp kan öka

risken för lungcancer,

särskilt om de kombi-

neras med rökning.

Nytt medel vid icke-småcellig lungcancerPatienter som drabbats av icke-småcellig lungcancer kan behandlas med en ny typ av läkemedel, så kallad egfr-tyrosinkinashäm-mare. Det gäller patienter som inte svarar på behandling med cytostatika. Denna behandling blockerar speciella signalvägar i cancerceller som stimulerar tillväxten.

Vissa patienter kan svara mycket bra på denna nya behandling.

Nyligen har en hämmare av tumörblod-kärlens tillväxt godkänts för behandling av vissa patienter med nydiagnostiserad och avancerad (stadium iii och iv) icke-småcellig lungcancer.

Medlet är en antikropp mot blodkärls-tillväxtfaktorn vegt som ska ges som dropp tillsammans med cytostatika. Behandlingen är ett alternativ till cytostatika för patienter som har en icke-småcellig lungcancer med en speciell förändring i egfr.

Orsaker

Lungornas viktigaste uppgift är att förse blodet med syre och att avlägsna koldioxid.

De ligger i bröstkorgen, inneslutna i var sin lungsäck och består av lober som skiljs åt av djupa fåror.

Den högra lungan har tre lober, den vänstra två. Lungorna är uppbyggda av elas-tisk bindväv. De utvidgas som en ballong när vi andas in och dras samman när vi andas ut.

Lungvävnaden är ömtålig och far illa av smutsig, kall och torr luft. Därför fungerar näsan, luftstrupen och luftrören som en luftkonditioneringsanläggning som renar, värmer upp och fuktar luften.

Så har vi också luftstrupen med två bronker, miljoner alveoler som är små blåsor och ännu mindre blodkärl, kapillärer.

Det är framför allt stadium i och ii som

kan opereras och/eller strålbehandlas i

botande syfte. Skillnaderna mellan de olika

stadierna är dock inte så skarpa som det

kan låta. Det finns alltid gränsfall.

Indelning i stadierLungcancer delas in i fyra olika stadier:

I. En begränsad tumör som inte

spridit sig utanför lungan eller

luftrören.

II–III. Cancerceller finns i en eller flera

lymfkörtlar.

IV. Cancern är spridd med metastaser

i andra organ.

Läs mer om lungorna på cancerfonden.se/lungcancer

Så fungerar dina lungor

16 nr 2 2010

Luftstrupen

Lymfkärl

Luftrörsförgreningar (bronker)

Höger lunga med de tre lungloberna vänster lunga med de två lungloberna

iLLU

STR

ATi

ON

RO

LAN

D k

LAN

G

FOTO

iS

TOC

kp

HO

TO

nr 2 2010 17

Tema: Lungcancer

Lungcancer är en allvarlig cancerform som drabbar cirka tio personer i Sverige varje dag. Antalet kvinnor med lung­cancer har ökat dramatiskt de senaste 20 åren. Är tobakens skadeverkningar allvarligare för kvinnor?

– Det finns flera studier som tyder på att kvinnor är känsligare än män för effekter av tobak, säger Eva Brandén, överläkare vid lungenheten på Gävle sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet.

– Fler kvinnor än män insjuknar i lung-cancer före 60-årsåldern och fler kvinnor än män som aldrig rökt får lungcancer. Detta kan tyda på genetiska skillnader, att kvinnor har en större känslighet för cancerframkal-lande substanser.

Eva Brandén påpekar också att man stu-derar hur de kvinnliga könshormonerna på-verkar tillväxt och spridningsbenägenhet av lungcancer. Man vet till exempel att östrogen ökar nedbrytningen av nikotin. Men andra hormonella samband är inte klarlagda.

Antalet kvinnor med lungcancer i Sverige ökade med 3 procent per år mellan 1986 och 2005. Det speglar antalet rökare, allt fler kvinnor röker. 2006 rökte 13 procent av männen och 15 procent av kvinnorna. Fler kvinnor dör varje år av lungcancer än av bröstcancer.

– Det tar lång tid för en cancer att ut-vecklas, och dagens rökvanor hos kvinnor

Är kvinnor känsligare för rök?

kommer att avspegla sig i ännu fler cancer-fall om ett antal år, fortsätter Eva Brandén.

Forskare har också konstaterat att kvinnor kan utveckla kol efter att ha utsatts för mindre mängd cigarettrök än män. Den nedsatta lungfunktion som är en följd av kol ökar risken för lungcancer. Hos kvinnor har man sett en ökad cancerrisk redan vid en liten sänkning av funktionen.

Eva Brandén har i många år följt forsk-ningsutvecklingen på lungcancerområdet, och blev 2008 patientföreningen Stödets stipendiat. En sak som Eva Brandén vill genomföra är att kvinnor med en misstänkt förändring på lungan ska följas upp under längre tid än de två år som är vanligt i dag.

– Studier har visat att lungcancer ibland växer långsammare hos kvinnor. Om man

FOTO

MA

TS Å

STR

AN

D

– Fler kvinnor än män som aldrig rökt får lungcan-

cer, säger överläkare Eva Brandén, Gävle sjukhus.

Den 31 maj är Världshälsoorganisationens, who, Tobaksfria dag och uppmärksamhe-ten riktas på tobaken som är ett av vår tids största hot mot folkhälsan.

Tobaksindustrin är fortfarande mycket framgångsrik med att hitta nya konsumenter för både sina äldre och nya produkter.

– Genom att paketera cigaretterna i till-talande förpackningar, ofta riktade mot unga kvinnor, fortsätter tobaksindustrin att rekrytera nya användare av sina skadliga

produkter, säger Pärnilla Zigher, ansvarig för tobaksfrågor på Cancerfonden. Förlorarna är hela tiden våra ungdomar.

Varje år börjar 16 000 ungdomar att röka i Sverige. Samtidigt dör 6 600 personer i förtid och 10 000 nya cancerfall uppkommer på grund av rökning. Cancerfonden välkomnar all uppmärksamhet kring tobakens skade-verkningar.

– Cancerfonden vill att tobakspolitiken ska styras av en nollvision, det vill säga inga ung-

domar ska börja röka. På så sätt kan vi få ner antalet cancerfall drastiskt.

Förpackningarna är en av de främsta mark -nadsföringsplatserna för tobaksin-dustrin.

– Därför borde Sverige som ett första steg införa exponeringsförbud av tobaks-varor i butiker, säger Pärnilla Zigher.

Bort med tobaken i butikerna!

upptäcker en liten förändring i dag kontrol-leras den under två år. Har den då inte vuxit, så avslutas uppföljningen. Men jag menar att detta kan vara för tidigt. Med den långsam-ma cancertillväxt som setts hos vissa kvinnor kan de fortfarande vara i riskzonen.

En annan orsak till att kvinnor drabbas mer av tobaksskador än män är att de har mindre lungor. Om de röker lika många cigaretter som en man innebär det ”mera gift på mindre yta” påpekar Eva Brandén. Och skadeverkningarna finns kvar även om man slutat röka.

– Jag anser att man inom vården måste ta reda på mycket mer om en patients rökvanor. I dag frågar man ”Röker du?”, och blir svaret nekande nöjer man sig med det. Men det gäller också att fråga ”Har du rökt?”. Även om man slutat finns risken kvar att utveckla lungcancer, men den minskar med tiden, betonar Eva Brandén.

Eva Brandén ställer också frågan om det finns en skillnad mellan lungcancer hos kvinnor och män som motiverar olika behandling.

– Det pågår mycket forskning i många länder om lungcancer nu, och jag hoppas vi snart får veta mer om hur könsskillnaderna kan påverka sjukdomen, slutar Eva Brandén. Men parallellt med detta måste cigaretterna bort – det är det viktigaste för att minska antalet lungcancerfall.

INGRID JACOBSSON

FOTO: STivORO

18 nr 2 2010

Tema: Lungcancer

Lungcancer – inte en men flera sjukdomar

Internationellt möte i Stockholm:

Lungcancer som uppstår hon kvinnor tycks vara en delvis annan sjukdom än den som männen får. Kanske spelar kvinnliga könshormon en viktig roll?

Kvinnliga könshormon var ett av många ämnen som togs upp på lungcancermötet med temat ”Critical Issues in Lung Cancer Re-search”. Nio internationellt ledande

experter inom lungcancerforskningens olika områden gav en bild av var den internationella spetsforskningen befinner sig. Svenska exper-

ter inom respektive område redogjorde för var forskningen i Sverige står i fältet.

Jan Zedenius är biträdande vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden och refererar nedan från konferensen som ägde rum den 18–19 februari 2010 vid Karolinska Institutet i Stockholm. Arrangör var Cancerfondens forskningsnämnd.

TEXT JAN ZEDENIUS FOTO KARL GABOR

En rundabordskonferens i dryck-

pausen. Från vänster David Beer, 

Michigan, USA, Jessica Corner, 

Southampton, England, Yvonne 

Brandberg och Carol Tishelman, 

Stockholm samt Gerard A Silvestri, 

North Carolina, USA.

19nr 2 2010

Tema: Lungcancer

Det är väl bekant att rökning står för 85–90 procent av all lungcancer. I västvärlden röker fortfarande cirka 20 procent av befolkningen, och det finns en tendens till att kvinnor röker mer än män, menade professor Gerard A Sil-vestri från North Carolina, usa. Han inledde

mötet med en noggrann genomgång av den epidemio-logiska forskningen i fältet.

Mycket oroväckande är att rökningen ökar dramatiskt i stora delar av Asien och Afrika.

Intressant är också att jämföra lungcancer som

uppstår hos kvinnor respektive män, där kvinnor tycks ha en delvis annan sjukdom. Kanske kvinnliga könshormoner spelar en viktig roll härvidlag? Östrogenersättning i samband med klimakteriet tycks kunna vara en riskfaktor.

Sverige har en stor styrka i sina mycket fina

kvalitetsregister, inte minst inom lungcancer. Gunnar Wagenius från Uppsala/Stockholm redogjorde för potentialen i registren.

Professor Jessica Corner från Southampton, England, talade om möjlighe-terna att skapa medvetenhet hos patienter att uppsöka sjukvården vid tidiga symtom på lungcancer. Man har där utbildningsprogram för riskgrupper.

Ur svenskt perspektiv redogjordes för spännande

försök med specialtränade hundar som kan detektera lungcancerförändringar hos patienter på mycket tidigt stadium. I detta sammanhang diskuterades screening, det vill säga riktade hälsoundersökningar avseende lungcancer. Diskussionen utmynnade i att man bör avvakta med rekommendationer tills vi har fått resultat från stora pågående studier där nyttan av screening undersöks.

Nosar sig till lungcancer

Gerard A 

Silvesteri

Jessica Corner

Specialtränade hundar kan upptäcka lungcancerförändringar i ett tidigt skede.

En posterutställning med arbeten från yngre lungcancerforskare presenterades. Två vinnare hade utsetts: Anders Nord-ström, ovan, fick pris för bästa poster. Det gällde ett arbete kring metabolomics – en teknik för att påvisa ämnesomsättnings-

förändringar i tumör-vävnad eller omgivande vävnad. Tekniken kan leda till diagnostik av tidig lungcancer och peka mot helt nya behand-lingsvägar.

Anders Berglund presenterade ett arbete

om att behandling och överlevnad skiljer sig åt beroende på socioekonomisk bakgrund. Lågutbildade grupper har en sämre prognos, vilket dock inte kunde förklaras med ökad sjuklighet i andra åkommor. På något sätt tycks sjukvår-dens förhållningssätt skilja sig åt i form av tillgänglighet och val av behandling. Livsstilsfaktorer kan också vara viktiga.

Anders  

Berglund

Anders och Anders – två nya pristagare

Ny strålbehandling inom små områdenNya behandlingar diskuterades, bland annat nya, intressanta former av strål-behandling där Sverige ligger långt framme genom så kallad stereotaktisk strålterapi. Den innebär att man kan stråla mycket intensivt inom små volymer/områden för att på så sätt minska sido-effekterna av strålning. Kombination med olika läkemedel kan här vara en mycket spännande väg framåt.

FOTO

iS

TOC

kp

HO

TO

nr 2 201020

Tema: Lungcancer

Mötet avslutades med en paneldiskussion.Deltagarna kunde konstatera att svensk

lungcancerforskning ändå står sig väl i jäm-förelse internationellt, men att mycket finns kvar att göra.

Klinisk forskning kräver mer resurser och tid för forskande läkare.

Stora kliniska prövningar kräver många deltagande centra och är mycket kostsamma.

Omfattande tumörvävnadsbanker behöver byggas och samarbetet mellan olika forskargrupper och orter bör utveckas.

Förhoppning ställs till de nya Regionala cancercentra, rcc, som enligt den nationella cancerstrategin nu ska utformas inom varje sjukvårdsregion. Deras uppgift blir att sam-ordna och förfina cancervården, men också

att stärka och förbättra förutsättningarna för cancerforskning i världsklass.

Föredragen kompletterades med work-shops. De var fria diskussioner om hur forsk-ning kring lungcancer kan bidra till tidigare upptäckt respektive hur nya teknologier kan hjälpa oss att ta fram effektivare läkemedel och behandlingar för lungcancerpatienter.

Cancerfonden har också andra satsningar på lungcancerforskningen. Bland annat nog-granna återkopplingar utformade av experter i Forskningsnämnden respektive priorite-ringskommittéer till lungcancerforskare som söker projektbidrag samt utlysning av post- doktorstjänster för lungcancerforskare som vill tillbringa ett år eller mer utomlands.

JAN ZEDENIUS

Hur lungcancerforskningen kan bidra till högre kvalitet på kliniska behand-lingsprövningar och framtagande av nya behandlingsmöjligheter var en fråga som diskuterades dag två av konferensen som samlade ett 90-tal deltagare.

Professor David Cella, Chicago, usa, redogjorde för livskvalitetsprotokoll som kan vara mycket användbara vid behand-lingsutvärdering. Nedsatt livskvalitet i samband med lungcancer och dess be-handling är en viktig prognostisk faktor.

Det förefaller också som om vissa genetiska för-ändringar och olikheter patienter emellan kan förklara en del skillnader i livskvalitet.

Professor Yvonne Brandberg, Stockholm, redogjorde för spän-

nande svenska studier på detta område: så kallade array-analyser av ett stort antal patienters arvsanlag kopplas till faktorer som påverkar livskvaliteten. Finns det alltså livskvalitetsfaktorer som företrädes-vis styrs av arv eller miljö?

Mycket kvar att göra

Livskvalitet viktig för prognosen

Flera experter redogjorde för nya mole-kylära teknologier. De betonade värdet av att bygga upp stora biobanker, det vill säga resurser med sparad tumör- och normal-

vävnad från patienter, kopplade till kliniska data. Biobanker kan starkt bidra till behandlingsutvärdering i framtiden.

En av världens främsta experter på området,

professor David Beer från Michigan, usa, redogjorde för var forskningsfronten befin-ner sig internationellt. Vi kunde konstatera att Sverige inte ligger långt efter, men att det finns ytterligare potential med hänsyn till vårt omfattande kvalitetsregister som skulle kunna utnyttjas i än högre grad. Så kallad infrastruktur med biobanker och samarbe-ten mellan olika lärosäten för utnyttjande av senaste teknologierna är framgångsfaktorer.

David Beer

Biobanker leder till framgång

Yvonne  

Brandberg

Gener avgör effekt av medicinFlera talare redogjorde för var forsknings-fronten finns inom molekylära studier på lungcancer. Det finns detekterbara genetiska förändringar som kan hjälpa till i bedömningen av effektivaste medicine-ring. Här finns skillnader som enbart ses hos lungcancerpatienter som rökt, medan vissa förändringar bara ses hos sådana som aldrig har rökt. Detta har betydelse för både prognos och behandling.

Stora studier har kartlagt genetiska förändringar i lungcancertumörer. Dessa är mycket komplexa, vilket också innebär att man får betrakta lungcancersjuk dom som många sinsemellan olika cancer-sjukdomar. Man kan också detektera förändringarna i cancercellerna som kan indikera varför de blir resistenta mot behandling.

FOTO

Mik

AEL

RiS

EDA

L

nr 2 2010 21

Var femte patient som deltar i en vetenskaplig så kallad fas II-prövning av cancerbehandlingar i USA och Europa är mellan 65 och 70 år.

Cancer är främst de äldres sjukdom. Ändå är behandlingsmetoderna oftast framtagna på yngre personer.

– Om vården ska bli bättre krävs att forsk ningen blir det, säger Cancerfondens

generalsekreterare Ursula Tengelin.

Över sex av tio cancer-diagnoser i Sverige ställs på personer som är 65 år eller äldre. Ändå är bara var femte patient som deltar i en vetenskaplig så kallad fas II-prövning av cancerbe-

handlingar i USA och Europa mellan 65 och 70 år. De ännu äldre är ännu sämre repre-senterade och utgör mellan 8 och 13 procent av studiedeltagarna. Detta är uppgifter som presenteras i Cancerfondsrapporten 2010.

– Det är väldigt märkligt att man just för äldre patienter ska basera behandlings-

metoderna på ren erfarenhet och inte på vetenskaplig grund, så kallad evidens, säger Ursula Tengelin.

Fas II är steget före den slutliga, stora fas III-prövningen som görs innan nya läkemedel kan godkännas. I fas II är tanken att olika biverkningar ska studeras, och på grund av att äldre personer har delvis en annan kroppssammansättning och funktion i de inre organen än yngre, så kan biverk-ningarna bli oförutsedda när behandlingen väl testas i verkliga livet. För i verkligheten är cancerpatienterna ofta både gamla och multisjuka. Äldre personer med leukemi utreds och behandlas i mindre utsträckning än yngre. Enligt Cancerfondsrapporten 2010 pekar spretande resultat över landet på brist på kunskap och riktlinjer, i synnerhet när det gäller de äldsta.

En stor andel äldre patienter med lung-

Få äldre patienter i cancerforskningen

Lever längreVarje år drabbas cirka 50 000 svenskar

av cancer, som är den näst vanligaste

dödsorsaken, efter hjärt-kärlsjukdomar,

bland både män och kvinnor. Antalet

fall har ökat de senaste två decennierna

vilket främst beror på att allt fler blir äldre.

Samtidigt har överlevnaden ökat eftersom

behandlingsmetoderna har blivit bättre

och eftersom fler fall upptäcks tidigt.

Nästan 22 000 personer dog i cancer i

Sverige 2007. prostatacancer skördar flest

offer bland männen och lungcancer flest

bland kvinnorna. (TT)

cancer får inte någon medicinsk behandling över huvud taget, mycket beroende på brist på vetenskapliga studier av behandlings-effekterna, enligt Cancerfondsrapporten.

Urslula  

Tengelin

FOTO

iS

TOC

kp

HO

TO

22 nr 2 2010

nr 2 2010 23

Det var i slutet av juli 1975, min sista sommar som tävlings-cyklist. Sedan mitten av juni hade jag nästan inte varit i Sverige alls. Jag hade under

flera veckor rest runt i världen med dam-cykellandslaget och hade inte en enda gång hunnit besöka mina föräldrar. Jag hade ju också ett heltidsjobb att sköta som journalist på tidningen Västgöta-Demokraten i Borås.

Under några dagar i slutet av juli bestämde jag mig dock för att åka hem till Säve dalen utanför Göteborg. Det var den hetaste som mar jag någonsin upplevt. Värmen hade kom mit redan i mitten av juni och skulle visa sig stanna kvar ända till september.

När jag besökte mina föräldrar de där heta sommardagarna berättade min mamma lite grand i förbigående att hon hade känt sig trött hela sommaren. Hon hade haft värk i

ryggen och de senaste dagarna hade hon haft så konstig färg på urinen. Den hade varit alldeles rödbrun.

Jag blev kall. Jag visste omedelbart vad det handlade om. Mamma också. Men ingen av oss vågade högt uttala de fasansfulla orden: njurcancer. Ändå visste vi. Tröttheten, smärtorna, blodet i urinen. Det kunde bara vara en sak.

Mamma sökte upp sin husläkare. När urin proverna hade analyserats, meddelade läkaren att mamma hade en hög andel bakte rier i urinen. Urinvägsinfektion? Njur-inflammation? Jag hoppades in i det sista att det inte skulle vara cancer utan att allt skulle kunna botas med en enkel antibiotikakur.

Mamma krävde att få en remiss till Mölndals lasarett. Hon måste få veta. Men det skulle dröja mer än en månad innan

remissen verkställdes. För varje dag som gick blev jag alltmer orolig. Jag visste ju redan att det var njurcancer, även om ännu ingen hade uttalat dessa hemska ord. Ändå drog sjukvårdsapparaten benen efter sig.

Kanske brydde man sig inte. Mamma var ju 63 år. Hon var inte produktiv och nyttig längre. Och är man inte nyttig längre, hamnar man sist i kön.

Till slut blev det ändå en stor njurundersök-ning. Röntgen och vävnadsprover visade att mammas vänstra njure var totalt deformerad. Cancertumörerna hade förvandlat den till en groteskt svällande druvklase. Cancern hade dessutom angripit hela det vänstra njurbäck-enet, urinledarna och urinblåsan. Tid för operation bestämdes till slutet av oktober.

Fortfarande förstod jag ingenting. Mamma skulle alltså få vänta ytterligare en och en

Fyllde frysen för barnens skull

Elisabet Höglund har arbetat som politisk och ekonomisk journalist och utrikes-korrespondent på Sveriges Television under 25 år. Hon har även deltagit i programmet Let’s dance och varit programledare i tv-programmet Förkväll.Vid sidan av sitt journalistiska arbete verkar Elisabet Höglund både som konstnär och författare. Just nu skriver hon en bok om sig själv. TEXT ELISABET HÖGLUND FOTO PATRIK ÖSTERBERG

24 nr 2 2010

halv månad innan det vilt växande monstret i hennes underkropp kunde avlägsnas. Redan då visste jag att allt var för sent.

Märkligt nog visade mamma inga som helst känslor eller rädslor inför sjukdomen. Hon hade redan resignerat. Hon visste att hon skulle dö. Nu gällde det bara att rädda vad som räddas kunde.

Jag minns särskilt en het kväll i augusti. Mamma och jag hade tagit bilen och åkt till en badsjö. Där tog jag ett sent kvällsdopp, medan mamma väntade på stranden. Efteråt drack vi termoskaffe och åt kanelbullar.

Det var en av de ljuvligaste sommarkvällar jag någonsin hade upplevt. Det var fortfaran-de 34 grader varmt i luften trots att klockan var över åtta på kvällen, men aftonens dagg hade fått luften att kännas lite svalare.

När vi satt där på den stora stenen vid sjön tänkte jag att det här skulle ha kunnat vara en av mitt livs lyckligaste stunder. Men det var det inte. Mammas cancer hade kommit emellan. Själv var hon som vanligt lugn, men dämpad. Båda visste vi att det kanske var sista gången vi skulle sitta så här tillsammans med kaffetermosen och blicka ut över det stilla, varma augustivattnet.

Jag började gråta hejdlöst. Det fanns ingen återvändo längre. Jag skulle snart förlora min mamma.

Dagen före operationen på Mölndals lasa-rett – det var sent i oktober – besökte jag

mamma. Hon log när jag kom in och satte mig på hennes säng. Hon tog mina händer. Jag grät. Jag grät så våldsamt att jag skämdes inför de andra patienterna.

”Elisabet, gråt inte”, viskade mamma. ”Det kommer att ordna sig. Ni kommer att klara det här.”

Plötsligt slog mig tanken att det var jag som grät, det var jag som sörjde, det var jag som behövde tröst. Och det vara min dödsdömda mamma som gav mig den trösten. Det borde ju ha varit tvärtom. Det borde ha varit jag som tagit hand om henne och tröstat henne.

När jag gick därifrån insåg jag min mammas storhet, hennes enorma själv-disciplin och ansvarskänsla. Hon tänkte inte längre på sig själv. Hon skulle ju dö. I stället var det vi som skulle bli kvar, som behövde tröst och stöd.

Dagen för operationen kom. Operationen gick bra. Kirurgerna hade avlägsnat hela hennes vänstra njure, det vänstra njurbäck-enet och den vänstra urinledaren. Efteråt förklarade läkarna att de sannolikt hade fått bort all cancer och att mamma skulle bli frisk igen.

Prognosen var så god att mamma inte behövde genomgå vare sig cellgiftsbehand-ling eller strålbehandling.

Hon skrevs ut från sjukhuset och fick komma hem. Trots att hon var avmagrad och

Vi stödjer Cancerfonden

trött efter operationen och dessutom hade ett gigantiskt ärr runt midjan, som måste läka, så återupptog hon sina vardagssysslor som om ingenting hade hänt.

Men en sak oroade mig. Mamma hade börjat sy nya lakan och handdukar. Hon hade börjat baka bröd och bullar, som hon fryste in. Hon hade börjat laga mat, som hon också fryste in i portionsförpackningar.

”Varför gör du allt det här nu?” undrade jag. ”Du måste ju vila i stället.”

”Jo, jag måste ju veta att ni kommer att klara er när jag är borta”, svarade hon.

Varken min syster eller jag bodde hemma. Det var endast pappa, som skulle bo ensam kvar i villan, när mamma hade gått bort. Och han måste ju få mat att äta och rena lakan och handdukar att byta med, när säng-linnet var smutsigt.

Mamma var övertygad om att cancern skulle komma tillbaka med förnyad kraft, att hennes liv var utmätt och att hon kanske bara hade något halvår på sig att ordna det praktiska för oss, innan allt tog slut.

Tiden gick. Veckor blev till månader. Måna-der blev till år. Mamma gick på regel bundna cancerkontroller. Allt visade sig vara bra. Månadskontrollerna förvandlades till årliga kontroller. Sen blev det kontroller bara vart femte år. Sen upphörde kontrollerna helt.

Mamma hade överlevt cancern.

I dag är mamma död. Men det var inte can-cern som tog hennes liv. Den 19 november 1999 – på min namnsdag – somnade hon in i sviterna efter en lunginflammation.

Hon blev 87 år. Tack mamma för att du orkade leva så länge.

nr 2 2010 25

Jag är drabbad av tjocktarmscancer. Det är en ovanlig diagnos så här i mitten av livet, men dock ett faktum. Jag har blivit lite av en expert på tjocktarmscancer. Jag googlar frenetiskt och jag söker efter nya rapporter

och studier för att hålla koll på den senaste utveck-lingen. När man sysslar med sådant ramlar man onekligen in på en massa andra cancerformer.

Bröstcancerpatienten till exempel är ofta relativt ung och aktiv i bloggar, forum och chattar på nätet. Henne hittar jag lätt, men prostata-cancerkillen då? Hur lever han sitt i liv i rampljuset?

En grupp är lung-cancerpatienterna. Det är den femte vanligaste cancerformen i dag och varje år insjuknar cirka 3 300 personer. Lungcancer drabbar vanligtvis mest män, men alltfler kvinnor får diagnosen. Och det är onekligen ett laddat ämne det här med fin- och ful-cancer. Tarmtumörer hör definitivt till den senare delen, medan det är lättare att prata om brösten eller kanske lungorna. Men hos lungcancerpatienten finns oftast en känsla av skuld över att själv kanske ha orsakat sin cancer om man varit rökare. Precis som jag funderat många nätter på om jag haft en dålig kosthållning.

Man har nog med skuld som sjuk. Nog med ältande och vältrande av tankar om vad som egentligen är egen påverkan. Jag har dåligt samvete för att jag kanske är en dålig mamma som inte riktigt orkar med mitt barn alla de där ”svarta dagarna” när cancermonstret tar över mitt liv. Jag har dåligt samvete för att jag inte uppskattar fågelkvittret när jag borde, och speciellt efter en diagnos som denna. Jag har dåligt samvete för alla dem som har det värre och jag har dåligt samvete för jag har dåligt samvete. Och det vet vi ju alla, friska som sjuka, att dåliga samveten leder ingenvart utan alstrar bara dåliga energier. Tänk om man kunde knyta ihop

sitt dåliga samvete och bara ”lägga av” sig det på hyllan. Gå ut i Världen, slå sig för bröstet och vara den man vet att man egentligen är, nämligen bra för det allra, allra mesta.

En god vän berättade för mig om ett knep hon brukade använda när den där rösten i huvudet blir för

stark. Hon såg sitt inre som en teaterscen där hon bestämde karak-tärerna. Blev någon av skådespelarna för högljudd och negativ plockade hon helt sonika bort den från scenen.

Ett konkret tips som är lätt att använda och som numera hjälpt mig många gånger. Jag har ju dessutom gått i terapi för att komma vidare i min process och även där rekommenderas att konkretisera problemen och låta dem passera. Som moln på en annars blå himmel.

Varje dag försöker jag leva som jag lär. Jag fångar tillfällen i flykten, trär pärlor på band, lever här och nu, fångar dagen och älskar min nästa. Eller gör jag inte det? Varför förändras inte mitt sätt att se på saker per automa-tik? Varför måste jag jobba med mig själv när allt detta borde vara självklart? För att vi inte är mer än människor och för att varenda en av oss måste komma till insikt, byggd på egna erfarenheter och tillkortakommanden. Skuld och skam. Ja, det finns onekligen alltid något att jobba på och tänk vad tråkigt livet vore om vi alltigenom var perfekta.

Lotta Gray drabbades av akut, spridd tjocktarmscancer i maj 2008. Hon lever med sin

man och sin fyraårige son Lennox och opererades i början av februari 2009 för att få

bort metastaserna i levern. Det här är hennes resa mellan cellgifter, småbarn, dagis,

illamående och viljan att leva!

Dåligt samvete

Lotta Gray

«Hos lungcancer-patienten finns ofta en känsla av skuld.»

Krönikan

Se en film om Lottas historia påcancerfonden.se/cancerbeskedet

FOTO

MiC

AEL

ENG

STRÖ

M

FOTO

LiN

DA

LiN

DEL

L

FOTO

pR

ivA

T

26 nr 2 2010

nr 2 2010 27

Prins Carl Philip är beskyddare av MustaschkampenH.K.H. Prins Carl Philip är officiell beskyddare av Mustaschkampen – Cancerfondens årliga aktivitet mot prostatacancer. Därmed fullföljer han en tradition från sin pappa.TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO TONY ÖIEN/STRIX

Ja, det var ett lätt beslut att ta, säger Prins Carl Philip som i slutet av april tar emot på Kungliga slottet i Stock-holm. Det är en sjukdom som drabbar många män vilket gör sjukdomen

viktig att belysa. Många blir drabbade per-sonligen eller via familj och vänner.

– Pappa var ju engagerad i den allra första Mustaschkampen, så jag känner till kampan-jen mycket väl sedan tidigare. Förra året var alla förare i stcc också engagerade.

Prinsen har kommit i kontakt med sjukdo-men.

– Jag känner till personer ur den äldre generationen som har

gått bort i prostata-cancer. När en

närstå-

ende går bort får man automatiskt kunskap oavsett vilken sjukdom det gäller.

Vi sitter och samtalar i ett vackert möblerat besöksrum under den generöst utmätta tiden för Cancerfondens besök. Måste väl erkänna att vi var lite nervösa inför mötet med en kunglighet. Men Prinsens avslappnade fram-toning och initierade frågor sänkte pulsen på oss betydligt.

Vi hann också prata om sport och designen på den pin som kännetecknar Mustaschkam-pen. Prinsen hoppas att Mustaschkampen ska generera ett stort bidrag till den viktiga forskningen om prostatacancer.

I Mustaschkampen 2009 promenerade Robert Aschberg och Gert Fylking mellan Ystad och Haparanda för att prata om pro-statacancer och samla in pengar till fortsatt forskning. I år kommer de att lifta genom

Sverige. Är det här ett bra sätt att uppmärk-samma frågan?

– Ja, eftersom Mustaschkampen handlar om en typ av cancer som många har svårt att tala högt om, tror jag att det kan vara bra att kända personer engagerar sig, menar Prins Carl Philip.

– Det kan nog få fler män att våga tänka på och tala om prostatacancer. Både insam-lingskampanj och att många män anlägger mustasch samt Gert Fylkings och Robert Aschbergs resa tror jag kan få engagemanget och medvetenheten om prostatacancer att öka.

Kampanjen inbjuder dessutom till att anlägga en mustasch. Har det varit aktuellt för Prinsen någon gång?

– Nej, svarar han och skrattar. Jag passar inte särskilt bra i mustasch, dessvärre.

28 nr 2 2010

Under maj månad pågår mustasch­kampen för fjärde året. förutom kunskapsspridning om prostatacancer pågår nu Cancerfondens insamling för forskning om denna sjukdom.

Syftet med aktiviteten är att öka medve-tenheten om sjukdomen och att samla in pengar till forskning om prostatacancer – Sveriges vanligaste cancersjukdom.

Även om Mustaschkampen äger rum under enbart en försommarmånad fortgår givetvis forskningen hela året. Nästan

9 000 män, hälften under 70 år, får diagnosen varje år. 2 500 män dör årligen, oftast efter flera års sjukdom.

Många berörs. Trots det benämns sjukdomen ibland som den ”glömda” sjukdomen. Män har allt som oftast svårt att tala om sina prostatabesvär. Och det är ett stort problem för deras kvinnor.

Det vet bland andra Robert Aschberg och Gert Fylking som förra året gick från Ystad till Haparanda. Under promenaden fick de i kontakter med svenska folket bekräftat att man inte talar så mycket om

”eländet”, och att detta och sjukdomen därtill ställer till problem i relationen. ”Den är på fel sida om bältet”, som någon förklarade det. Behandlingen kan ge bi-verkningar som påverkar det mest privata, bland annat potensen.

I år har herrar Aschberg och Fylking beslutat sig för att lifta, men i motsatt riktning. Syftet är detsamma: informera och samla in pengar till forskning om prostatacancer i Sverige.

Sjukdom «på fel sida om bältet»

Pin för 25 kronor

Denna symboliserar kampen mot prostatacancer och kan köpas på

pressbyrån, Clas Ohlson, iCA och Brothers.

nr 2 2010 29

köp en Mustaschpin. Den kostar 25 kronor och går att köpa runtom i landet, t ex i iCA-affärer, pressbyrån, Clas Ohlson och Brothers.

Bli regelbunden givare till Cancerfonden.

Skänk valfri summa pengar på pg 90 1986-0 eller bg 901-9514. Märk insättningen med ”Mustaschkampen”.

Ring Cancerfonden på telefon 020-59 59 59 och skänk valfri summa. Meddela att pengarna ska gå till Mustaschkampen.

Gå med i Mustaschkampens webbtävling – cancerfonden.se

köp mustaschprodukter av våra sponsorer.

Sms:a KAmP TiLL 72900 så skänker du 50 kronor.

Delta i Traderas auktion till förmån för Mustaschkampen.

Var med och tävla! Vinn ära och pris!Insamlingstävlingen går ut på att samla in så mycket pengar som möjligt i kampen mot prostatacancer. Tävlingen pågår under maj månad. Du kan bli både kommunmästare och svensk mustaschmästare 2010 – och dessutom vinna fina priser.

Insamlingstävlingen liksom regler hittar du på cancerfonden.se

Många sätt att stödja kampen

Motorcykel mot prostatacancerTony Johnsson från Vollsjö i Skåne är en riktig livräddare. I tre år har han byggt på en värstingmotorcykel, en så kallad chopper, som ska auktioneras ut till förmån för kampen mot prostatacancer. Ett bygge som drivits av det engagemang Tony fått efter faderns bortgång i sjukdomen.

Lagom till Mustaschkampen var värstinghojen klar, och i slutet av maj ska den auktioneras ut på webbsajten Tradera. Vad affären inbringar återstår att se, men uppskattningsvis kommer priset att landa på mellan 200 000 och 300 000 kronor.

Under påskhelgen var det dags för premi-ärvisning på Elmiamässan i Jönköping. Då förärade den kände bil- och motorcykelbyg-garen Chip Foose, tv-celebritet från usa, Tony ett besök. En symbolisk sista skruv sattes på plats och choppern var klar.

30 nr 2 2010

Strategin var klar redan i februari. Samla in en massa pengar till Cancer­fonden och knäcka gubblaget Aschberg och Fylking.

Musse och Andreas liksom Robert Aschberg och Gert Fylking åker på tummen mellan Haparanda och Ystad maj månad ut. Under resan gäller det att samla in pengar till forsk-ning om prostatacancer. Förra året inledde herrar Aschberg och Fylking matchen genom att gå från Ystad till Haparanda. I år får de alltså lifta sig fram.

Halva tiden har gått av Mustaschkampen. Liftartummarna har varit flitigt använda. Musse och Andreas, som vi känner igen från programledarskapet i tv-programmet Ral-larsving, har satt som mål att få in 8 miljoner kronor.

– Så kan ju Aschberg och Fylking försöka dra ihop ett par miljoner. Då är vi i hamn, säger Musse.

Strategin för Musse och Andreas är enkel och konkret. Det gäller att vinna och nästan

att de skjutsar oss»

Liftar sig genom Sverige:

till vilket pris som helst. Psykningar är redan nu ett hjälpmedel. ”Vi kan sträcka oss till att oskadliggöra dem om det behövs”, raljerar de.

– Annars brukar vi jobba med hot. Det brukar också vara lyckosamt, säger Andreas som erkänner att de har lite underliga förutsättningar för dem som ska skänka pengar under vägen.

– Vi vill bli bjudna på skjuts. Dessutom

vill vi att de betalar för att få skjutsa oss. Men allt för den goda saken.

Varje söndag klockan 19.00 sänds pro-grammet Ystad Haparanda – En del av Mustaschkampen i tv8 från Karlstad den 16 maj, Jönköping den 22 maj och Ystad den 29 maj. Inspelningar på central plats i respektive stad dagen innan sändning. Läs i lokalpressen var i stan de äger rum.

«Vi vill ta betalt för

FOTO

JO

HA

NN

ES H

ELJE

nr 2 2010 31

Studerar granncellerna för bättre diagnosMed målet att skapa bättre diagnosme­toder och effektivare behandling av pri­märtumörer och spridd cancer, studerar Anders Bergh och hans medarbetare cancercellens omgivning. Deras metod är att analysera och förändra beteendet hos de närliggande cellerna.

– Tidigare fokuserade nästan all cancer-forskning på cancercellen, men sedan några år tillbaka har vi koncentrerat oss på dess omgivning, eftersom vi vet att det är den som hjälper tumören att växa, säger Anders Bergh, professor i patologi vid Umeå univer-sitet.

Dagens diagnosmetoder skulle kunna förbättras genom mer kunskap om omgiv-ningen. När ett vävnadsprov i dag tas från prostatan så sticker man på måfå ett tiotal gånger eftersom man inte vet exakt var i prostatan som eventuella tumörer finns.

– Ett nålstick visar bara vad som finns på en tusendel av vävnaden i prostatan och innebär därför en osäkerhet. Om vi i stället vet hur omgivningen runt en aggressiv tumör beter sig, kan vi förutsäga om det finns en

cancer som bör behandlas, utan att behöva träffa själva tumören med nålprovet, säger Anders Bergh.

En tumör består aldrig enbart av cancerceller. Den består till hälften av en mängd andra celler. Tumören är beroende av sin omgiv-ning för att kunna växa och sprida sig.

– Cancerceller som inte kan få omgiv-ningen att medverka är i sig ofarliga. Därför studerar vi omgivningsfaktorer som vi vet hjälper cancercellerna. Förhoppningen är att kunna förändra omgivningens beteende så att det inte gynnar cancercellerna.

Ett exempel på en sådan faktor är blod-kärl, som förser cancercellerna med syre och näring. Om forskarna kan hitta ett sätt att gå in och stoppa denna process kan tumören hindras från att växa.

Hittills har Anders Berghs forskargrupp hittat flera omgivningsmarkörer, som tycks kunna påverka tumörens tillväxt. En av dem är makrofager, en del av kroppens im-munförsvar som har som funktion att läka infektioner.

För varje uttag på kontantens orange automater går 10 öre till Mustaschkampen,

Cancerfondens kampanj mot prostatacancer.

Det görs ett uttag varan-nan sekund runt om i vårt land. Låt det gärna bli fler! Ta ut pengar på kontanten! Ofta!

10 öre per uttag i Kontanten

– män är sämre på att tala om sina sjukdomar och har ofta en strutsmen­talitet, säger Robert af Jochnick, en av mustaschkampens ambassadörer.

Att vara ambassadör för Mustaschkampen innebär att man engagerar sig i frågan om prostatacancer och talar prostata i de sam-manhang man ingår, framför allt under maj månad. Robert af Jochnick har ett brett kon-taktnät som han har för avsikt att informera i frågan. Hans eget motto är ”Våga tala”.

– Man mår bättre när man får träffa andra som har gått igenom samma sjukdom. Det är dessutom lättast att tala med dem.

Robert af Jochnick och hans tre bröder

har eller har haft prostatacancer. Detsamma gäller många av hans vänner.

Robert af Jochnick grundade 1967 kosmetikföretaget Oriflame Cosmetics tillsam-mans med sin bror Jonas, och är nu dess ordförande. Han sitter också i styrelsen för Stichting af Jochnick Foundation. Förutom inves-

teringar i olika medicinska projekt stödjer stiftelsen även forskning om prostatacancer.

– Kan man göra en insats för forskningen inom prostatacancerområdet, så är det väl värt pengarna, resonerar Robert af Jochnick.

Ambassadörens motto:

Våga tala om cancer i prostata!– Själv kommer jag att starta en insamling

under Mustaschkampen. Då hoppas jag att många av mina vänner kommer att donera pengar till forskningen, säger en av årets ambassadörer för Mustaschkampen, Robert af Jochnick.

Robert af 

Jochnick

– Vi har sett att tumörcellerna lurar närlig-gande makrofager att hjälpa till, det vill säga att stimulera tillväxt och sprida tumörceller-na till andra delar av kroppen. Om vi kan få makrofagerna att bete sig annorlunda, kan vi förhoppningsvis effektivisera behandlingen av spridd prostatacancer.

I dagsläget är spridd prostatacancer svårbe-handlad. Men Anders Bergh är övertygad om att omgivningen påverkar tumörcellerna även vid spridd prostatacancer. Studierna av tumörcellernas närområde är därför viktiga för att kunna ta fram en effektivare behand-ling av just spridd cancer.

– Vi har sett många lovande resultat hittills. Jag ser positivt på framtiden och är säker på att diagnosmetoderna för prostata-cancer kommer att förfinas om bara några år och att behandlingsmöjligheterna kommer att vara bättre inom en tioårsperiod, säger Anders Bergh.

ANNA ARVIDSSON

32 nr 2 2010

Hon ser två spår för sin forskar-gärning. Det ena är att utveckla operationstekniken så den ger så liten skada som möjligt, det vill säga undvika nervskador

vid operation av prostatacancer genom att använda nervstimulering under operationen.

Anna Bill Axelson och kolleger har för-

bättrat resultaten på kliniken genom att resa runt till kolleger i världen som har erfaren-heter av tusentals ingrepp och lära av dem.

– Vi har blivit mycket bättre på att spara nerver.

Om nerverna är intakta kommer patien-terna med högre sannolikhet att fungera sexuellt.

«Det är många som får sig en tankeställare vid diagnos. De vill ta vara på livet. »

Anna Bill Axelson är överläkare vid urologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon forskar på prostata-cancer och har drygt 1,8 miljoner kronor i anslag från Cancer fonden under tre år. Dessutom erhåller hon lön för att forska tre månader per år under tre års tid.TEXT OCH BILD MARITA ÖNNEBY ELIASSON

Nedslag i forskar-världen

ställa till medupptäckt kan

Vad tidig

Anna Bill AxelsonMedicine doktor, överläkare vid urolo-

giska kliniken, Akademiska sjukhuset

i Uppsala.

Bor: Uppsala.

Ålder: 44 år.

Familj: tre barn och make.

Fritid: yoga, umgås med familj och

vänner.

nr 2 2010 33

sen har också betydelse och ökar risken för självmord. Det gäller alla tumörformer, utom bröstcancer. Bröstcancerpatienterna har förhöjd risk oavsett prognos.

Det visar sig att män som själva har fattat ett beslut att ta ett PSA-test, och sedan fått en diagnos, inte har någon ökad risk för självmord. Däremot finns det en ökad risk för dem med avancerad och metastaserad tumör. Det är nödvändig kunskap, menar Anna Bill Axelson, och inte bara för uro-loger.

– Nu kan vi tala om för urologer och allmänläkarna att det är viktigt att de är uppmärksamma på dem med avancerade tumörer. Att inte bara tänka ”men han har ju cancer – det är klart att han är ledsen” utan nu vet vi att det här faktiskt är en risk-grupp som är viktig att uppmärksamma så vi kan sätta in behandling med antidepres-siv medicinering eller samtalsterapi.

Vi återkommer till diskussionen om vad en tidig upptäckt av prostatacancer kan ställa till med. Detta är ju en cancersjukdom, som när mannen får den tidigt, han troligen kommer att leva med 10–15 år även utan åtgärd.

– Om han då går och mäter sitt psa-värde och får höra att det är förhöjt så kanske han inte får bekymmer förrän 15 år längre fram. Men diagnosen gör att han redan nu kan hamna i en djup depression. Detta måste vi komma ihåg i diskussionerna om screeningens vara eller inte vara.

Så vad blir hennes svar på frågan om allmän psa-testning – ja eller nej?

Det blir nej och det finns flera orsaker till hennes svar, exempelvis:

– Det finns cellförändringar hos så många män. Vi vet att överdiagnostiken och överbehandlingen skulle bli väldigt stor. Många män skulle oroas och behandlas för en tumör som aldrig skulle givit upphov till symtom eller död.

– Att ta ett psa-prov ska vara vars och ens beslut efter det att man fått ordentlig information om för- och nackdelar.

– Risken att dö i prostatacancer är för hållandevis liten. Den ligger på cirka 6 pro cent, men däremot är risken att få diag nosen betydligt högre.

– De flesta dör med sin prostatacancer och inte av den, säger Anna Bill Axelson.

– Jag studerar också om nervstimulering vid operation kan förbättra resultaten ytter-ligare.

Ofta säger patienterna att potensen inte är så viktig just i samband med att de får sitt cancerbesked; de är helt fokuserade på att bli av med sin cancer.

Det är först senare, efter eventuellt in-grepp, som saknaden efter potensen brukar dyka upp.”Visst ja. Nu ska jag ju leva vidare och som vanligt igen.”

– Jag uppmanar mina patienter att tidigt börja med att vara aktiva för att återfå potensen genom så kallad penil rehabili-tering. De får pröva tabletter som viagra eller cialis. Fungerar inte dessa medel får de använda sprutor en tid för att senare pröva tabletter igen. Sjuksköterskan på dispensären hjälper till.

Anna Bill Axelson menar att ungefär hälften av patienterna råkar ut för impo-tens, beroende på om man kunnat spara nerver eller inte och hur potensen fung-erat innan operation, något som inverkar menligt på livskvaliteten för många. De vill ju leva som tidigare, helst inte märka av sjukdomen.

Det andra viktiga spåret är att veta vad tidig upptäckt kan ställa till med. Det talas om rätten till psa-screening. Anna Bill Axelson och medarbetare studerar risker med tidig upptäckt, till exempel hur många som blir djupt deprimerade för att de får en cancer-diagnos – i många fall i onödan då cancern aldrig skulle ha blivit livshotande.

– Jag forskar på det värsta som kan hända, det vill säga man begår självmord.

I chockfasen efter ett cancerbesked är det rimligt att tro att man inte står ut. Progno-

65-åring med diagnosVad säger Anna Bill Axelson till en man som är runt 65 år och har fått diagnosen prostatacancer? Det kanske är en långsamt växande tumör, han kommer förmodligen att dö långt senare av sjukdom i hjärta-kärl. En operation kan medföra många förändringar vad gäller livskvaliteten till det sämre, men han känner sig trygg med att tumören är borta ur kroppen.

– Det beror helt på vilken tumörtyp det är. Om det är en mer aggressiv tumör fö-reslår jag aktiv behandling med operation eller strålning. Är det en lågrisktumör som är liten brukar jag föreslå att vi följer patienterna i aktiv expektans så att vi inte överbehandlar.

– Denna åtgärd förekommer mer och mer i hela världen för att minska överbe-handling. Vi har strikta kriterier för vilka vi kan följa aktivt. Till exempel följer vi utvecklingen genom psa-kontroller och vävnadsprov, så kallade biopsier. Om tumören visar tecken på att förändras till en mer aggressiv form kan vi operera eller stråla. På så vis kan vi undvika att operera den som har en tumör som aldrig förändras och gå in med aktiv behandling då det behövs.

– Viktigt är att val av behandling sker i samråd med patienten och att förklara för- och nackdelar med olika behand-lingar så patienten kan vara med och bestämma, säger Anna Bill Axelson.

Råd till patienten Är du under 70 år och har två eller flera

släktingar som fått prostatacancer före

75 års ålder eller en nära släkting som

fått diagnosen väldigt tidigt (runt 50 års

ålder) är det bra att gå och kontrollera sig

då det finns en liten andel som har ärftlig

cancer.

Använd de hjälpmedel som finns om

du har bekymmer med potensen!

Har du besvärande urinläckage kan du

få en sfinkter inopererad. Tala med din

läkare!

Om du känner dig deprimerad så ta

kontakt med din husläkare för det finns

bra hjälp att få.

Tre momentAnnas forskningsuppgift är livskvalitet

hos män med prostatacancer och

risk för depression eller självmord

hur det dagliga livet påverkas efter

operation eller expektans

identifiera nerver som ombesörjer

potens och urinkontinens i syfte att

undvika nervskador under operation.

34 nr 2 2010

V i vet alla att en svår sjukdom påverkar hela familjen, inklu-sive vänner och arbetskam-rater. Min dotter skrev en uppsats i skolan med rubriken

”Om ens mamma dör, är man fortfarande en dotter då? Jag är ingen dotter utan dig, min mamma.”

Och en av mina bästa vänner sa så här: ”Jag kommer till dig på direkten. Jag vill hjälpa dig medan du lever – jag gör ingen nytta på din begravning.”

Jag är en av dom som det gått bra för, men det som jag varit med om, och alla tankar som detta födde, kommer att leva med mig för alltid, precis som den där lilla pirrande känslan av oro inför varje återbesök på Radi-umhemmet.

Trots det blev mötet med vården något posi tivt för mig. Jag mötte sköterskor och

«Om ens mamma dör, är man fortfarande dotter då?»”Herregud, ska jag inte få se min dotter växa upp? Hur ska det gå för Hanna, hon som är adopterad och redan upplevt en separation?” Detta var mina första tankar när jag fick mitt cancerbesked.

läkare som engagerade sig, som kom med tröst och råd och som till och med kunde ringa hem till mig bara för att höra hur jag mådde. Jag kände att jag blev väl omhänder-tagen av en proffsig sjukvård som gjorde sitt bästa för att jag skulle bli frisk.

Att ha en och samma läkare rakt igenom be-handlingen ger den relativa trygghet som en cancerpatient verkligen behöver. Själv hade jag lyckan att i stort sett få träffa samma läkare under min behandling. För mig var det en mycket viktig resa som vi gjorde till-sammans.

Jag vill att alla sjuka ska få uppleva vården lika bra som jag själv gjort. Jag vill också att läkare och sjukvårdspersonal ska må bra så att de orkar ta hand om sina patienter.

Jag var panikslagen inför mitt första besök på Radiumhemmet. Jag hade dessutom bara

två år tidigare följt min mosters dödskamp i bröstcancer, och jag visste precis vad som väntade mig.

Besöket gick bra. Jag fick många broschy-rer med mig hem. Här hade jag önskat att jag även fått information om att det finns en patientförening. Därför blev jag extra glad när jag var på återbesök för två veckor sedan och såg informationslappar om gcfs öppna hus väl synligt i väntrummet. Jag var inte ensam om att ha äggstockscancer!

Ett annat viktigt område är rehabilitering. Jag hade förmånen att få delta i Kom i gång-gruppen på Karolinska. Det var en helt underbar känsla att i en liten grupp möta andra som gått igenom cancerbehandling. Det var också toppen att få komma igång med motion i lugn takt. Att få uppleva att min kropp fortfarande fungerade. För mig

Susanne och 

Hanna Rehlin

Patient-brevet

nr 2 2010 35

kändes det extra laddat eftersom det var på ett motionspass på Friskis och Svettis som jag första gången kände att något inte stämde i min mage.

En annan milstolpe var när Karin Berg-mark berättade om sexualitet och samlevnad. Hon klädde i ord det jag kände, men inte orkat ta till mig. Här har jag fortfarande mycket att jobba med. Vi fick också mycket professionell samtalshjälp för Hanna; den betydde mycket.

Vård måste få kosta pengar – patientsäkerhet likaså. När jag lades in på Karolinska i Solna delade jag rum med en jämnårig kvinna. På kvällen före min operation pratade vi mycket om livet och våra barn. Min rumskamrat var ensamstående med tre barn i yngre tonåren – utan något som helst nätverk omkring sig. Det var fasansfullt att höra henne, svag efter operationen, prata och trösta de tre förtviv-lade barnen som fick klara sig själva hemma.

Den natten bestämde jag mig för att, om jag kommer levande ur detta, vill jag hjälpa andra som inte har det lika bra som jag.

Cancervården måste prioriteras, ingen män-niska ska behöva uppleva sig dömd till döden på grund av att det saknas specialister, är semesterstängt eller alltför långa köer.

Vad som krävs är givetvis politisk besluts-kraft och vilja. Man får ibland en känsla av att politikerna inte bryr sig förrän de själva eller någon av deras närmaste drabbas av en sjukdom. Vi måste gemensamt arbeta för att påverka beslutsfattarna. Få dom att inse att i frågor som handlar om liv eller död måste alla ekonomiska överväganden försvinna. Bakom varje blodprov, varje undersökning, finns en människa.

Men det kommer en vår, även för cancervår-den och cancerforskningen. Tillsammans ska vi på olika sätt kämpa för att den kommer så högljutt och så stridbar som möjligt. Politi-kerna kan påverkas och ska påverkas; det ska vi se till.

SUSANNE REHLIN

PS. Om ni undrar så har det gått bra för min rumskamrat. Vi fortsätter att träffas och hålla kontakt. Hon är ett enormt stöd för mig.

Statsminister Fredrik Reinfeldt i Washington.

63 procent av Alliansens sympatisörer vill införa ett skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer.

Detta är siffror från en färsk under-sökning som Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, frii, låtit novus Opinion genomföra. En stark majoritet anser alltså att Sverige, liksom övriga länder i Europa, bör ha denna rätt.

När ska Alliansen och statsminister Fredrik Reinfeldt lyssna på sina väljare i denna viktiga fråga?

Jordbävningen på Haiti har väckt behovet av en förändrad lagstiftning på området. Svenskens vilja att ge till katastrofhjälp är stor – men den kan bli än större. Vi menar att staten har en viktig roll i att skapa förutsättningar för ett vitalt och starkt civilt samhälle. Med tanke på detta och de ideella organisationernas stora betydelse – inte minst för världens behövande – är det därför än mer märkligt att de som verkar med Sverige som utgångspunkt har sämst förutsättningar i Europa.

Bland allianspartiernas sympatisörer vill 63 procent kunna göra skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. Även bland

oppositionens sympatisörer finns en majo-ritet för detta. I denna fråga finns det alltså ingen splittring, varken inom Alliansen eller mellan blocken.

Vår uppmaning till Fredrik Reinfeldt och till partiledarna inom Alliansen är att titta på den stora nytta som de ideella organisationerna gör. Den har nästan två tredjedelar av Alliansens sympatisörer redan upptäckt. Regeringen måste därför agera därefter och införa skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. DAN TAVARES BITRÄDANDE GENERAL-

SEKRETERARE, CANCERFONDEN

FOTO

MEL

kER

DA

HLS

TRA

ND

FOTO

GU

NN

AR

SEi

JBO

LD

Fredrik Reinfeldt, lyssna på dina väljare!

Andrum

Älska livet  – hata JanteNyss träffade jag Erick och Elisante, två unga män från 

Tanzania. De har kommit till Sverige inom ramen för sti-

pendieprogrammet ”Ung i den världsvida kyrkan”. Under 

tre månader ska de leva och arbeta i några skånska 

församlingar. På frågan om vad som förvånar dem mest i 

Sverige säger Elisante: ”Ni ser och hälsar inte på varand-

ra”, och Erick: ”Era gudstjänster tar slut så fort och sen 

går ni hem.”

De får mig att minnas hur jag själv har upplevt det 

sociala livet i andra länder. I USA händer det ofta att en 

främmande människa genom ett vänligt ord i ett hastigt 

möte gjorde dagen lite gladare, lite ljusare. I Sudan såg 

och rörde alla vid varandra på kyrkbacken; fattigdomen 

var stor, men glädjen i sången och dansen var ännu 

större.

Nej, materiellt välstånd och social rikedom går inte 

självklart hand i hand. Jag tror inte heller att de måste 

vara varandras motsats. Men varför upplever Erick och 

Elisante det sociala livet i Sverige som fattigare än 

hemma i Tanzania?

Jag är övertygad om att Jante är en bov i det svenska 

dramat. Det finns läroböcker i svenska för invandrare 

som lär ut jantelagen som vore den en del av FN-stad-

gan, konstaterade journalisten Maciej Zaremba härom 

året i en artikelserie om invandring och integration. Om 

någon berömmer dig för en strålande insats ska du enligt 

läroboken helst svara: ”Nja, det blev väl så där.”

Prata gärna om vädret under kafferasten, men akta dig 

för direkt tilltal och svåra eller kontroversiella ämnen. Bli 

inte för djup!

Ur ett sådant råd talar ängslan att beröra och beröras. 

Men i Jantes värld kallas denna rädsla i stället – be-

drägligt nog – respekt för andras privatliv. Att starta en 

diskussion om Gud vid fikabordet är inte att rekommen-

dera. Om man ska påpeka en svaghet eller framföra kritik 

föreslår läroboken följande formulering: ”Jag kan kanske 

känna lite grann ibland att du behöver träna mer på 

läsningen.”

Har vi i Sverige sämre förutsättningar för socialt liv än 

andra? Jag vill inte tro det. Däremot är jag ganska säker 

på att rädslan att komma för nära spelar oss många 

spratt. Jag hatar Jante; inåt vill den göra köttfärs av vår 

självkänsla, utåt gör den oss rädda för att komma nära.

Hur många tillfällen att hälsa en medmänniska med 

ett litet leende missas varje dag? Även i dag sitter det 

tusentals människor bredvid varandra på bussar, tåg 

och flygplan – så nära att deras överarmar nuddar vid 

varandra och armbågarna krockar när tidningen bläddras 

upp. Många av dem kommer att sätta sig och resa sig 

igen som om kroppen bredvid var luft fast kroppen tillhör 

en människa som enligt kristen tro är skapad till Guds 

avbild. Ingen hälsning, ingen blick, inget leende. 

Det är nog ett omöjligt forskningsprojekt, men ibland 

undrar jag hur mycket förbrukningen av antidepressiva 

medel skulle kunna minskas om vi såg och hälsade på 

varandra – även i förbigående?

Om våren och sommaren brukar det ofta bli lite 

bättre. Vårkänslorna kan göra underverk även i vårt 

jante-jagade folk. Vi kan få för oss att tilltala även främ-

lingen. Kanske är Jante ett typiskt vinterfenomen. I så 

fall pläderar jag för sommar året om.

ANTJE JACKELéNBISKOP I LUNDS STIFT, SVENSKA KYRKAN

38 nr 2 2010

Sitter på tåget på väg till Göteborg. I ryggsäcken bredvid ligger mitt sjunde VM-guld. Småler för mig själv. Nu är jag värre än självaste Tony Rickardsson, speedway föraren som är en av Robert

Gustavssons imita tionsklassiker! Funderar över de möten som

väntar i Göteborg och blir nervös. Det är världens största armbrytar-tävling för kvinnor, World Challenge, som ska planeras. Inget litet projekt, och initiativta-gare och driven projektledare är ingen mindre än … jag själv – ha ha! Jag är väl galen och min hobby är att förverkliga drömmar!

Tävlingen arrangerades i Göteborg den 8 mars 2010, på internatio-nella kvinnodagens 100-årsjubileum. Mäktigt och utvecklande som bara

den. Eftersom det även är valår vore det kul med en riktig politikerkamp innan finalen. Varför inte Mona Sahlin mot Maud Olofsson, rött mot blått, bäst av tre matcher, möjlighet att sms-rösta på sin favorit, typ två kronor per röst som gick direkt till Cancerfonden!

Cancer är ju något som berör oss ALLA. Ja, det tror jag på! Min hjärna går på högvarv. Jag tänker

Heidi Andersson är armbryterskan från Ensamheten, flerfaldig världsmästare i

armbrytning, 29 år och gift med Björn Ferry. vid idrottsgalan 2001 tilldelades hon

Tv-Sportens sportspegelpris.

Heidi Andersson

Personligt

på förra hösten när mobilen vibrerade och jag fick svar från faster Lena som svarade JA på frågan om hon ville följa med mig till Malmö på Rosa-Bandet-galan den 29 oktober. Skickade snabbt: SUPER-KUL! Vi tar alla deltaljer när jag kommer hem!

Jag tänker nu på när jag och faster Lena besökte Rosa Bandet-galan förra året. Är det någon som jag vill gå på bröstcancergala tillsammans med så är det Lena. Hon lockades mycket ung till Ensamheten av den mustaschprydda Kärleken och är en av de människor som har format mig att bli den jag är.

Vi vet båda hur det är att maktlös stå bredvid och se

cancern härja i en människa som står oss nära. En kamp som slutat med förlust.

Hon vet hur det är att som 12-åring förlora sin mamma i bröstcancer och vi såg båda farfar Tore förtvina och dö. Min stora värdegrundare och förebild.

Är det någonting vi alla kan lära av sjukdomen så är det att inte skjuta upp saker.

Eftersom farfar var sjuk så många år hann jag säga allt jag ville till honom. Det fanns inget osagt. Det fanns inget ogjort. Kvar finns minnet av en människa som alltid kommer att vara betydelsefull för mig.

Inget osagt när farfar dog

«Vi vet båda hur det är att stå brevid och se cancern härja en människa som står oss nära. En kamp som slutat med förlust.»

nr 2 2010 39

Pestigt

Företagsvän

3M

Akademiska Hus Öst AB

Barium AB

Deloitte AB

Elekta

EnergoRetea

Forsen projekt

GSk

Här presenteras företags vänner som köpt

Stora marknads paketet och stödjer Can-

cerfonden med 50 000 kronor per år. vill

du engagera ditt företag, kontakta Susann

Henriksson, Cancerfonden,

telefon 08-677 10 77.

Cancerfondens företagsvänner:

HiQ

Lindab

Nordvalls

pfizer

Santa Maria

Siemens AB

Teleinfo 118800

1. Vilket nordiskt land anses ha drabbats värst av pesten?a) Sverige

b) Norge

c) Danmark

d) island

2. På 1300­talet visste man inte vad bakterier var. Vad trodde man var orsak till pesten?a) Onda trollkarlar

b) Missväxt

c) Människornas syndiga liv

d) varma vintrar

3. Vilken var den vanligaste formen av pest?a) Böldpest

b) Lungpest

c) Blodförgiftning

d) Smittkoppor

4. Om man drabbades av böldpest, var dök bölderna upp först?a) vid ljumskarna och i armhålorna

b) på benen

c) på händerna

d) Överallt

5. Ungefär hur många tror man dog i Sverige under pesten på 1300­talet?a) 25 000–50 000

b) 100 000–150 000

c) 225 000–300 000

d) 325 000–400 000

6. Ungefär hur många procent av Sveriges befolkning var det?a) 35 b) 45 c) 55 d) 65

7. Vad hade digerdöden för symtom?a) Huvudvärk, feber och kräkningar

b) Svullna körtlar, magont och blåsor

c) Utmattning och yrsel

d) Allt det ovanstående

8. Vad hände med de sjukas ögon?a) De blev röda

b) Det rann var ur dem

c) De blev svåra att öppna

d) Allt det ovanstående

9. Hur lång tid från insjuknandet tog det innan den pestsjuka dog?a) 2–3 timmar

Vinnare!Vad heter invånarna?Rätt svar: x, 2, 1, x, 1.

Vinnare är: Gunnel Wounsch, viken

kristina vinefur, Örebro

Chris Harneby, Glimåkra

Grattis!

b) 2–3 dagar

c) 2–3 veckor

d) 2–3 månader

Avsluta meningen: Att den som smittats av pesten blev frisk igen var…a) garanterat

b) troligt

c) möjligt

d) sällsynt

Tävla!

40 nr 2 2010

«All uppäten mat är bra mat»Detta var onkologens budskap till sin patient inför 33 strålbehandlingar.

Som patient behöver man energi och kanske något kilo extra som en volang runt kjol-linningen inför en behandling som tär på

krafterna. För det är vanligt att tappa såväl aptit som vikt vid cancerbe-

handling och orsakerna till detta är flera.

Illamående och kräkningar kan

förekomma vid vissa typer av cytostati-kabehandling.

Om känsliga slemhinnor i till exempel munhålan eller matstrupen bestrålas, kan det bli svårt att tugga och svälja. Bestrålas buken kan det leda till illamående och diarréer.

Cancertumören förändrar kroppens ämnesomsättning och förmåga att ta upp näringsämnen. Ibland tar tumören så mycket energi att den som är sjuk behöver äta mer mat än tidigare för att behålla vikten.

Vissa tumörer utsöndrar ämnen som medför aptitlöshet. Smak- och luktsinnet kan också förändras.

Tumören kan finnas på ett ställe som gör det svårt att tugga och svälja. Trycker tumö-ren mot magsäcken och tarmarna kan den hindra maten att passera.

Det var en jäktig vecka när projektet inled-des. Att det skulle bli en insamling till något väsentligt, något som kan drabba alla, var de helt överens om.

– Vi kontaktade företag i Falköping som sponsrade vårt projekt med produkter som vi sedan sålde, berättar Jenny Grehn. Vi fick till exempel en kaffekvarn, knäckebröd, kex och ostar. Det var enkelt att engagera företagen när vi visade vårt eget engagemang.

– Dessutom stod vi en hel kväll och bakade tryffel. Det blev väl cirka 25 satser, säger Johanna Niklasson.

Därefter ägnade de timmar åt att slå in gåvorna i hundra vackra paket. Paketen

kostade mellan 20 och 250 kronor. Dessa och ett lotteri gjorde att de fick in drygt 7 000 kronor som Cancerfondens general-sekreterare Ursula Tengelin fick ta emot vid deras besök.

Därefter åkte de hem igen på de biljetter som sponsrats av sj. Nu var det dags att berätta om sin insats i lokalpressen samt redovisa arbetet för årskurs 2 på skolan.

Kanske kan deras engagemang smitta av sig nu när de berättar om det goda in-samlingsresultatet och att pengarna går till cancerforskning i Sverige.

MARITA ÖNNEBY ELIASSON

Skolprojekt gav drygt 7 000 kronorJust den vecka när snön frös till is i samtliga järnvägsväxlar passade fyra tjejer på att åka upp till Stockholm och Cancerfonden för att överlämna 7 440 kronor. Det är pengar som de samlat in genom sitt projektarbete i årskurs 3 i Ållebergsskolan.

Cajsa Mohlin, Fanny Ekholm, Jenny Grehn och 

Johanna Niklasson sålde tryffel och kex för att 

bidra med tusenlappar till cancerforskningen i 

Sverige. Cancerfondens generalsekreterare Ursula 

Tengelin tar emot checken.

nr 2 2010 41

Allt fler väljer att blogga om sina liv. Då man drabbas av en allvarlig sjukdom kan det kännas naturligt att skriva om den också, hur man mår och

hanterar sjukdomen. Att dag för dag dela med sig av och uttrycka hur man känner kan hjälpa till att ge perspektiv på det som händer och kännas skönt. Många läsare svarar med mycket värme och stöd och intresset är stort. När man delar med sig känner man sig kanske mindre ensam, och man kan hitta andra i samma situation.

Många läser bloggarna. Det kan finnas olika skäl till det. Läsaren kan förundras över, och själv bli stärkt av, det mod och den kraft som många av bloggarna visar. Det kan också vara spännande att läsa, nästan i realtid, hur andra hanterar att få en cancersjukdom. Det är nästan som en dokussåpa.

En annan anledning till att läsa kan vara att man får perspektiv på sin egen tillvaro, och också en möjlighet att känna och ut-trycka medkänsla.

Kan det finnas nackdelar med att blogga om sin sjukdom? Jag tror att fördelarna många gånger överväger, men innan man berättar offentligt om sin sjukdom på nätet eller i andra medier bör man kanske fundera över följande: ”Kommer jag, om ett halvår, att tycka att det är bra att andra känner till så mycket om mig?” ”Vill jag bli identifierad som cancerpatient?” ”Kan informationen om mig själv skada närstående inklusive mina barn?”

Bloggandet ger nya möjligheter att utbyta erfarenheter och visa medkänsla, men det kan också medföra en risk att man lämnar ut sig på ett sätt som man sedan ångrar.

Psykologens spalt

Yvonne BrandbergPsykolog vid Radium-

hemmet i Stockholm.

Att blogga  om sin sjukdom

Väg dig regelbundet. Ett gott råd är att väga sig regelbundet. För sök inte banta även om du tycker att du väger för mycket. Går du ner i vikt förlorar kroppen inte bara fett utan också muskelmassa. Då känner du dig tröttare samtidigt som kroppens förråd av viktiga näringsämnen försvinner. Dessa näringsämnen är extra viktiga när du ska orka med de ofta tuffa behandlingar som ges vid cancersjukdom.

Dietisten ger råd. Det finns väl inget kostråd som forskarna är mer överens om än att vi bör äta frukt, bär, grönsaker, rotsa-ker, baljväxter och fullkornsprodukter.

Någon övre gräns för hur mycket av

dessa varor som är lämpliga att äta finns inte. Peta i dig det som du tycker är gott!

I genomsnitt äter vi i Sverige 250 gram frukt och grönsaker per person och dag. Livsmedelsverket anser att vi bör äta det dubbla. Varje dag!

Ingen som har cancer är den andra lik. Behöver du veta mer om vad du bör äta så be din läkare om en remiss till en dietist på sjukhuset eller på vårdcentralen. Dietisten är specialiserad på mat och näringsintag vid sjukdom och kan ge dig råd.

MARITA ÖNNEBY ELIASSON

42 nr 2 2010

«Om han ändå bara kunde gråta så jag fick trösta honom.»

Insändare & diskussions -forumHär publicerar vi insändare liksom inlägg från diskussionsforum på webbplatsen cancerfonden.se och från blogg.cancerfonden.se

Diskussion

Signaturen Hillis mamma gick bort

i februari i år. Hon har sin pappa kvar och

skriver bland annat så här till vicky:

”Jag har också bara min pappa kvar. Det

går väldigt upp och ner, min pappa är

väldigt ofta ledsen och gråter. Det är en an-

norlunda situation för min pappa har alltid

varit väldigt stark, jag tror att jag aldrig

sett honom gråta nånsin tidigare, sen jag

var liten.

vi pratar ändå om mamma rätt ofta, jag

gör det med honom för jag tror han har ett

behov av det, tungt att bo kvar i hemmet

och mamma är borta efter femtio år. Men

livet ändras, det får man erfara nu. Nu

kommer pappa till mig på helger och sover

kvar. Förr, ja bara för fem månader sen, så

var de på middag hos mig, mamma och

jag pratade, drack lite vin, pappa satt och

tittade på tv, och nu är det pappa och jag

bara. Det var alltid mamma och jag. Jag

saknar mamma oerhört mycket, jag skulle

så gärna vilja veta var hon är och om hon

har det bra.”HILLIS

Någon som bara har sin pappa kvar?Signaturen vicky skriver om hur det blev i

familjen när en älskad mamma gick bort i sin

cancersjukdom. Hon har funderingar kring hur

hon ska komma närmare sin pappa som är

rastlös i tillvaron och aldrig talar om mamma.

”Tror inte att han orkar vara hemma i huset

där hans hustru dog. Dom hade vart tillsam-

mans sen mamma var 15 och pappa 17.....

ett långt liv tillsammans. Jag får inget grepp

om honom. Han MÅSTE ju sakna mamma,

nå t́ annat finns bara inte! Men han döljer

det så väl..... han skämtar, skojar.....umgås

med min man ganska mycket och dom gillar

datorer båda två..... dom kan stänga in sig i

data-rummet i timmar och ha jätteskoj! Det

är svårt att veta om pappa sörjer eller om

han tycker att det är en befrielse att slippa ta

hand om sin döende hustru, som höll på att

ta knäcken på honom.

Ni som förlorat eran mamma, pratar ni

mycket med eran pappa om det? Sörjer ni

tillsammans? kramar ni om varandra, gråter

ni? Det gör inte vi, och jag saknar det:-( våran

familj har aldrig varit så kramig tyvärr:-( inte

så fysisk. Jag önskar att vi alla i familjen

kunde släppa på spärrarna, JAG kan då inte

det, och ha en kväll då vi alla träffas och

pratar om mamma...... håller om varandra,

kanske gråter. Jag skulle behöva det.....

känner mig som en robot ibland:-(

Finns det några tips där ute? Hur närmar

jag mig min älskade far? Jag vill så gärna veta

vad han tänker och känner, men han är svår

på känslor..... så svår.

Jag vill krama honom, trösta honom, jag

vet att han lider..... säkert mer än vi andra.

vad kan jag göra för honom?

Nu är han våran pappa..... Tre vuxna kvinnors

pappa. Jag vill utveckla våran relation, jag vill

komma närmare honom.VICKy

”Jag har aldrig sett min pappa gråta heller,

inte innan mamma blev väldigt sjuk. Såg

det inte då heller, men min moster som

var på besök har berättat att hon hört

honom gråta tillsammans med mamma,

dom låg inne i mammas säng å kramades

å grät tillsammans. När mamma dog då

grät han lite, sen var det klart och han

började typ nästan skoja och hålla på. Jag

var helt förstörd och fattade ingenting.

Men veckorna som följde så sa han ibland

att han skulle gå iväg och gråta lite. ingen

fick se. Han gick in på toaletten, man

hörde inget, sen kom han ut efter typ

en minut och sa att nu hade han gråtit

klart! HerreGud, han måste ju sörja något

oerhört! Ska försöka prata med honom.....

Jag tror oxå att han har ett behov av det,

han vill bara inte! Om han ändå bara

kunde gråta så jag fick trösta honom, min

stackars pappa:-(

vad ska jag säga till honom? Jag hälsar

ju på så ofta, han pratar väldigt väldigt

sällan om mamma. Och om han gör det

kan han säga typ ”varma mackor tyckte ju

Barbro om”. Det är lixom på den nivån.”

VICKy

Cancerbesked den 17 mars klockan 11.45Hej Marita. Jag heter Sara är 22 år och har cancer.

Tumörerna började i bukspottkörteln och har

nu spridit sig till levern och lymfkörtlarna. Fick

beskedet förra året den 17 mars klockan 11.45 av

en vänlig doktor på Södertälje Sjukhus.

Efter beskedet fick jag en skrattattack, tror

jag skrattade i flera timmar i omgångar. Först på

kvällen började jag fatta.

Opererades senare det året i maj den 28e på

Huddinge och man lyckades då få bort tumören

och såg inga spridningar. i november förra året var

det dax igen, spridning till lever o lymfan.

Och nu väntar jag på nästa operation och

efter följer ett år med cellgifter. 2 gånger på den

månaden jag låg inlagd dök det upp en kurator.

Har aldrig blivit erbjuden samtalsstöd eller dylikt.

Som tur var fanns det otroliga sjuksystrar på plats

som lyssnade på mina tankar. Är det något mer du

undrar över får du jättegärna maila mig. Tack för

en fin blogg. SARA

nr 2 2010

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler ska

överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå visionen finansierar

Cancerfonden svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör

framsteg och leder till att fler liv kan räddas. Men Cancerfonden ska

också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar som kännetecknas

av onormal celldelning.

Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska.

Cancer är den vanligaste döds orsaken före 75 års ålder.

AktiegåvaÄgare av börsnoterade aktier kan skattefritt skänka utdel-

ningen från sina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är

att man skänker utdelningen före bolagsstämman. Normalt

beskattas utdelningen med 30 procent.

Cancerfondens RikslotteriCancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskot-

tet går till Cancerfonden. varje lott kostar 100 kronor och till

vinsterna hör, förutom stödet till cancerforskningen, möjlighe-

ten att vinna en miljon kronor, presentcheckar på Coop och iCA

med mera.

GratulationsgåvaAtt skänka en gratulationsgåva till Cancerfonden är ett

sätt att uppvakta vid födelsedagar eller andra högtidliga

tillfällen. Ett gratulationskort med givarens personliga

hälsning skickas till jubilaren.

StödmedlemEtt stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor

(100 kronor för ungdomar och pensionärer). Som stöd-

medlem får man fyra nummer per år av tidningen Rädda

Livet som skriver om cancersjukdomar, forskningens

framsteg och Cancerfondens verksamhet.

MinnesgåvaMed en minnesgåva till Cancerfon-

den kan minnet av en avliden vän

eller släkting hedras. Närstående

får en fin hälsning samtidigt som

cancerforskningen får ett värdefullt

stöd.

Regelbundet givandeAtt regelbundet stödja Cancer-

fonden via autogiro eller

betalkort är det effektivaste

sättet att bidra till svensk

cancerforskning. Givaren

väljer själv hur ofta och hur

mycket som ska skänkas. Det re-

gelbundna stödet ger forskningen den kontinuitet den behöver

och autogiro håller nere Cancerfondens omkostnader, så att så

mycket som möjligt av varje skänkt krona når fram.

Spara i fonderDet går att stödja svensk cancerforskning samtidigt som man

bygger upp ett sparkapital. i dag stöds Cancerfonden av Bancos

Humanfond, SEB Cancerfonden och Skandia Cancerfonden. En

procentsats av fondförmögenheten i dessa fonder skänks varje

år till Cancerfonden.

TestamenteEtt testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, värde-

föremål, aktier, fondandelar, fastigheter med mera. Cancerfon-

den är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och

kapitalvinster och tar som testamentstagare ett aktivt ansvar

för att testamentet verkställs på ett värdigt sätt och med

respekt för allt det som testamentet omfattar.

Sätt att hjälpa till

Hit går pengarna – hundratals forskare  mot cancer

Siffror om cancer

Det här är Cancerfonden

Grundades 1951 med syfte att

stärka svensk cancerforskning.

Cancerfondens vision är att

cancer ska kunna botas.

Finansierar de bästa forsk-

ningsprojekten i nationell

konkurrens.

Delar för 2010 ut 375 miljoner

kronor till svensk cancerforsk-

ning. Långsiktigt mål är att

kunna dela ut över 400 miljo-

ner kronor varje år.

Cancerfonden har inga statliga

bidrag.

Drygt 9 000 kontakter via infor-

mations- och stödlinjen.

Cirka 90 000 nya

givare varje år.

50 anställda.

30 huvudmän.

Samlat in drygt 5 miljarder

kronor och delat ut lika mycket

till svensk cancerforskning.

Män

prostatacancer 8 740

Hudcancer 3 981

Tjock- och ändtarmscancer 3 164

Urinvägscancer 1 752

Lungcancer 1 694

Kvinnor

Bröstcancer 7 301

Hudcancer 3 146

Tjock- och ändtarmscancer 2 822

Lungcancer 1 624

Livmoderkroppscancer 1 380

källa: Socialstyrelsen

Läs mer:cancer fonden.se

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk

cancerforskning. varje år finansieras cirka 400 forsknings- och

vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har

inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten

och gåvor från privatpersoner och företag.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av SFi,

Stiftelsen för insamlingskontroll. De kontrollerar att

insamlade medel går till avsett ändamål. För 2008

gick 17 procent till insamlings- och administrations-

kostnader. Enligt SFis regler får maximalt 25 procent

gå till detta.

43

Telefon 020-59 59 59 | Plusgiro 9019 86-0 | cancerfonden.se

I maj är det dags för Mustaschkampen 2010. Tävlingsreglerna är enkla: Anlägg en mustasch och ragga sponsorer till ditt ansiktshår bland vänner och bekanta. Alla blir inte helsnygga, men alla blir hjältar bland män. Pengarna går till Cancerfondens allt hårdare kamp mot prostatacancer, Sveriges vanligaste cancerform. Kom igång direkt på cancerfonden.se Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?