Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 2 2016

2

Ibland blir det knasigt. I förra numret av tidningen hade vi med ett pyssel där en skulle koppla ihop en massa olika, ofta dåliga, uttryck med ”rätt” djur. Det knasiga i det hela är att dessa gamla ordspråk och liknelser oftast inte har något alls med san-ningen att göra. Visst är oxar starka men bin är ju inte argare än andra djur och åsnor är ju verkligen inte dumma. Många gånger används tyvärr den här typen av gamla uttryck för att nedvärdera djur och därför kan en säga att de är speciesistiska. Specie-sism betyder att någon diskrimineras på grund av vilken art den tillhör. Vi på Rädda Djuren-klubben vill verkligen inte hjälpa till att sprida dessa fördo-mar om djur så därför var det dumt att jag tog med det där pysslet i tidningen. Även om jag vet vad speciesism är och även om jag försöker att undvika att använda speciesistiska uttryck så gör jag också fel ibland. Om det dyker upp något i tidningen som

du tycker verkar knasigt så hör gärna av dig! Maila eller ring till mig. Kontaktuppgifter fi nns längre ner på sidan här.

I det här numret får du läsa om vad naturligt bete-ende är och om Djurens Hjälte Vilmer. Som vanligt får du lära dig om fl era olika sorters djur med. Jag hoppas att du gillar det!

Djurvänliga hälsningar

Sofia SäljöRädda Djuren-klubben

2

Rädda Djuren-klubben är Djurens Rätts barnklubb

Adress: Rädda Djuren-klubben, Fjärde Långgatan 18, 413 27 GöteborgTelefon: 08-555 914 32E-post: raddadjuren@djurensratt.seHemsida: www.raddadjuren.seChefredaktör: Sofia SäljöAnsvarig utgivare: Liv Linder

Grafi sk form: Sofia AnderssonOmslagsbild: ShutterstockTryck: Danagård LiTHOISSN: 1651-5528Upplaga: 5 000

Vi kan tyvärr inte ansvara för insänt material. Eftertryck är tillåtet om du anger källa.

Har du frågor om medlemskap eller prenumeration så kontakta medlemsservice på 08-555 914 40 eller medlemsservice@djurensratt.se Tidningen utkommer 5 gånger per år och ingår i medlemsavgiften för barn (100 kr/år).

33

Vilmer skriver för hummernNär Vilmer, 10 år, för första gången besökte det nya akvariet på Malmö Museer tyckte han direkt att något var fel. Fiskarna hade det så väldigt trångt! Värst var det för den blå jättehummern som hade ett väldigt litet akvarium. – Jag tycker det är hemskt när djuren får så liten yta, förklarar Vilmer. Så för att hjälpa hummern och de andra djuren på akvariet skrev Vilmer en insändare till tidningen Sydsvenskan. En insändare är en text som någon skriver till en tidning för att dela med sig av sina tankar, oftast om något de tycker är dåligt. I Vilmers första insän-dare gav han ”tummen ner” till hur litet utrymme djuren hade det på det nya akvariet.

Lite senare blev en av akvariets djurvårdare intervjuade av en annan tidning. I den intervjun nämnde djurvårdaren Vilmers insändare, men han sa också att hummern inte alls behövde större utrymme. Att insändaren blev uppmärksammad tycker Vilmer kändes bra, men svaret var inte det han ville ha. Djurvårdaren sa i intervjun att hummern kanske skulle få större utrymme ändå. Tyvärr hade inget förändrats när Vilmer besökte akvariet fl era månader senare. Då skrev han ett mail till akvariet och frågade varför hummern inte fått ett större hem än, men de svarade att hummern visst bodde tillräckligt stort.

Det var då som Vilmer bestämde sig för att skriva en insändare till, denna gång en lite större. Han förklarar i sin insändare hur humrar vill bo under stenar på djupt vatten och att de brukar röra på sig för att leta mat, men de är bara uppe på natten. Vilmer tyckte att det var lite svårt att skriva insändaren, men med bara lite hjälp av sin mamma Sara så gick allt bra. Texten blev så fi n att han har fått beröm för den, även om hummern tyvärr inte har fått det bättre. – Ingenting har ändrats på museet, förklarar Vilmer. Han säger dock att fl er barn borde skriva insändare. Det är viktigt att alla barn som ser djur som har det dåligt vågar säga ifrån. En insändare är ett bra sätt om man inte vågar prata med dem som gör djuren illa.

Vi på Rädda Djuren-klubben tycker att insändare är ett bra sätt att göra sin röst hörd. Genom att skriva insändare när ni ser att något djur har det dåligt kan ni hjälpa till att förändra. Det är tack vare Vilmers stora engagemang och vilja att hjälpa hummern som han blev en riktig Djurens Hjälte. Så när du vill skriva en insändare, kan det vara bra att göra som Vilmer; börja med en lite mindre och skriv sedan en större, lite svårare.

Namn: Vilmer Denne

Ålder: 10 år

Bor: Malmö

Favoritdjur: Jag tycker mycket om fåglar och speciellt pingviner

Text: Julia Thimberg Silfwerling

4

Text och bild: Ida Ahlström

5

6

Jag hjälper vilda fåglar på

i min familj.

Du läser ju Rädda Djuren-klubbens tidning så det är klart att du är en

6

djurvän men svara på frågorna och se hur stor djurvän du är enligt vårt

test! Varje kryssad ruta är ett poäng.

Jag hjälper till på ett katthem

Om en fjäril, humla eller annat

småkryp råkat komma in så

hjälper jag den ut.

Jag använder inte kläder med

päls-detaljer på.

Jag hjälper Rädda Djuren-klubben

eller Djurens Rätt genom att dela ut

Jag använder inte skinnskor.

Jag tar jättebra hand om djuret/djuren

Jag äter inte djur.

Jag har tagit hand om/hjälpt ett

Om jag upptäcker att ett djur behandlas

dåligt så tar jag hjälp av en vuxen att

anmäla det till länsstyrelsen (eller till

polisen om det är akut).

Jag skriver alltid under Djurens Rätts

namninsamlingar/kampanjer på nätet.

Jag går inte på cirkusar som har djur.

Jag är vegan.

vintern med mat.

eller liknande.

gratismaterial.

hemlöst djur.

77

Resultat0-5 poängVisst är du väl en djurvän? Du gillar djur och vill inte skada dem. Men du skulle nog kunna göra lite mer för att hjälpa djuren.

6-16 poängKlart att du är en djurvän. Du gör många saker för att hjälpa olika djur. Toppen!

17-25 poängDu är en stor djurvän! Du gör ditt bästa för att leva ett djurvänligt liv. Tack!

Jag är alltid snäll mot alla djur Jag använder inte djurtestade hygien-

produkter, som schampo och tvål med mera.

Jag hjälper gärna andra att gå ut med deras

hundar eller passar andra djur.

Jag har adopterat ett djur från ett djurhem.

Jag går inte till djurparker.

Jag går såklart inte på tjurfäktning och

andra hemska uppvisningar med djur när

jag är på semester.

Jag har ordnat en insamling till ett djurhem

eller en förening som hjälper djur.

Jag gör min röst hörd genom att skriva

insändare till tidningar om djurens situation.

jag möter. Både vilda och tama!

Jag hjälper snäckor och maskar

bort från cykel- och gångbanan.

Om ett djur ligger i mitt knä så

vill jag inte resa mig. Inte ens om

jag är kissnödig.

Jag sprider viktig information om

hur djur har det på Facebook/

Instagram/min blogg/

andra sociala medier.

Jag är medlem i Rädda Djuren-

klubben.

8

En kamel är lätt att känna igen med sina två stora pucklar. Många tror att pucklarna inne-håller vatten, men egentligen innehåller de fett som kamelen kan omvandla till energi när det är ont om mat. Det är dock sant att kameler kan lagra vatten. När en kamel får tag på vatten så kan den dricka över hundra liter på en gång, sedan sparar den det mesta i kroppens vävnader. En kamel som tar det lugnt kan då klara sig utan att dricka i upp till ett halvår. Detta är väldigt smart eftersom kameler oftast lever i öknen. Det fi nns omkring tusen vilda kameler som lever i Taklamakanöknen och i Gobiöknen.

Det är inte bara pucklarna och kamelernas sätt att lagra vatten som visar hur bra anpassade de är till att leva i öken. Kamelens fötter har nämligen två tår som de särar på för att få bra grepp på den lösa sanden när den går. Kameler är också passgångare, som betyder att de fl yttar på benen som sitter på samma sida samtidigt. De rör alltså både frambenet och bakbenet på höger sida och sedan tar de vänster. De kan också stänga sina näsborrar när det blåser sand-stormar och ögonen skyddas då av deras långa ögonfransar.

Minifokus

9

Elefanten är världens största djur som lever på land och en fullvuxen hanne kan bli fyra meter hög och väga upp till sex ton. Det är ungefär lika mycket som fem vanliga bilar! Elefanter kan se klumpiga ut med sina korta och tjocka ben och sina stora kroppar, men de är faktiskt både väldigt smidiga och snabba.

Det tydligaste kännetecknet på en elefant är såklart snabeln. Elefanter använder sin sna-bel ungefär som vi människor använder våra händer. De kan ta tag i grenar, blad och till och med lyfta hela träd med den. Men något som vi människor inte är lika bra på med våra händer är att suga upp vatten för att spruta i munnen för att dricka eller över ryggen för att bada. Men det gör elefanterna med sin snabel. I snabeln har elefanterna också sitt känsliga luktsinne och när de lyfter upp snabeln och luktar i luften kan de lätt få en bild av vad eller vilka som fi nns omkring dem.

En gång i tiden fanns elefanter i miljontals över hela Afrika och Asien, men under 1900-talet blev de mycket färre, främst till följd av att människor jagat dem för deras betar (elfenben).

10

Sjölejon tillhör släktet öronsälar. Precis som namnet avslöjar så har de öron, vilket inte an-dra sälar har. En annan sak som också skiljer sjölejonen från andra sälar är att de har fenor som är mer rörliga och starka. Därför är de inte bara snabba i vatten utan rör sig också bra på land. En människa skulle behöva springa snabbt för att hinna ikapp dem när de väl sätter fart.

Sjölejon har en brunaktig päls, som gör att de ser ut lite som lejon, det är också det som har gett dem deras namn. Den täta pälsen gör så att luftbubblor kan fastna i pälsen och skydda dem mot kyla. Under pälsen har de också ett tjockt lager fett som håller dem varma när de simmar i kyligt vatten eller är i en kall miljö.

Sjölejon lever i stora kolonier i till exempel Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och runt Galapagosöarna. De är väldigt sociala djur och har mycket läten för sig, ibland låter de som hundar som skäller. Sjölejon kan dessutom bli väldigt arga om man stör dem, så var försiktig om du någon gång träffar på ett!

Minifokus

Text Camilla Bergvall

11

Kameler, elefanter och sjölejon är exempel på djur som fortfarande är tillåtna på cirkus i Sveri-ge, trots att majoriteten av alla som bor i Sverige inte tycker att de hör hemma där. Djurens Rätt arbetar för att vilda djur ska förbjudas på cirkus eftersom det är jobbigt för djuren att hela tiden vara på resande fot i begränsade utrymmen där de inte kan leva som de skulle göra i det vilda. – Kampanjen har gått över förväntan, när vi lanserade den kunde vi inte ana att det skulle bli ett så stort engagemang kring den, säger Peter Nilsson som är kampanjsamordnare på Djurens Rätt.

Över 150 000 personer skrev under Djurens Rätts kampanj Inte på Cirkus som handlade om

just detta. Det är Djurens Rätts största namn-insamling någonsin! Den 16 februari lämnades alla namn över till regeringen och nu är det många som håller tummarna för att politikerna lyssnar. – Det hade varit en stor framgång för alla som är engagerade för djuren, säger Peter Nilsson.

12

Naturligt beteendeI Sverige har vi en djurskyddslag som bestämmer hur vi ska och får behandla djur. Den är uppdelad i olika delar, som kallas paragrafer. Djurskydds-lagens fjärde paragraf handlar om att djur ska få bete sig naturligt.

4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

Men vad kan det då vara som djur behöver?

Djur som är flockdjur, som marsvin och hästar, behöver få umgås med andra marsvin och häs-tar. Hönor är också flockdjur så sällskap är viktigt även för dem. Ett annat naturligt beteende hos hönor och tuppar är att picka och krafsa i marken efter mat nästan hela dagen. Även om de får mat i en skål så att de blir mätta i magen så behöver de gå och picka och leta mat i många timmar om dagen för att må bra. Om djur inte får bete sig naturligt så mår de nämligen dåligt.

– Det blir som en slags stress i kroppen, säger Linda. En del djur får något som kallas beteendestörningar. Grisa som inte får böka i marken kan till exempel börja bita på andra grisars svansar och öron för att hantera att de mår dåligt. En kanin som inte får sällskap, gräva och äta gräs eller hö

kan bli apatisk. Det betyder att den ligger stilla och gör ingenting istället. Andra kaniner

kan börja gnaga på buren, putsa sig extra mycket eller gräva mot burens golv. På en del djur märks det tydligt att något är fel men på andra djur märks det mindre, även om de mår dåligt.

Det finns tyvärr väldigt många djur som inte får utlopp för sitt naturliga beteende, trots att lagen säger det. Linda Björklund säger att det ibland beror på pengar, ibland på okunskap. Det är till exempel billigare och på vissa sätt enklare att hålla många grisar inomhus i trånga boxar än utomhus i stora hagar där de kan böka och beta. Många djurungar tas också från sina mammor väldigt tidigt, fast det naturliga beteendet för dem är att leva nära varandra i många veckor och månader. – Det är jätteviktigt att den som lever med och ansvarar över djur tar reda på vad djuret behöver för att må bra. Det är lätt att tro att andra djur behöver precis samma saker som vi människor.

Vad betyder egentligen naturligt beteende?

Vi frågade Djurens Rätts etolog Linda Björklund. En etolog är en person som är expert på djurs beteende.– Naturligt beteende är sådant som djuren behöver göra för att må bra, förklarar Linda.

13

Men om vi tror att det alltid är så, är risken stor att vi inte ger djuren just det som de behöver, säger Linda.

Olika djur har också olika behov. Kaniner vill umgås med andra kaniner, men andra djur, som till exempel minkar vill leva ensamma över stora revir. Linda kommer ihåg hur hon själv tog hand om en kanin när hon var barn, men att hon nu efteråt förstått att hennes kanin hade helt andra behov än hon trodde.– Jag ville verkligen ta hand om henne och jag oroade mig ofta över att hon frös på vintern eller skulle bli sjuk på något sätt. Nu senare har jag förstått att jag oroade mig för helt fel saker. För jag visste inte att det som var viktigast för henne var att få ha kaninkompisar och mycket plats att springa och gräva på. Jag ville så väl och tog verkligen hand om henne, men jag gjorde det på fel sätt.

Text: Camilla Bergvall

Hönor vill leva i flock och picka i marken

för att leta mat i flera timmar om

dagen.

Grisar behöver få

böka i marken för att må

bra.

1414

15

Att rita djur går att göra på många olika vis, det fi nns inget rätt eller fel! Här visar vi hur en lätt kan rita en liten gris, i nästa nummer kommer ett nytt djur.

Använd en blyertspenna och rita en oval form och lägg sedan till en cirkel på sidan. Den kommer att vara grisen huvud. Fortsätt med att göra två W:n under ovalen.

Fortsätt att rita öron, ögon och tryne på den lilla cirkeln.

Ta fram en färgpenna, använd en som inte försvinner om du suddar med sud-gummi. Rita ovanpå blyertslinjerna så att det blir som en hel form och runda gärna längs ned på ”fötterna”.

Nu har grisen fått en kropp! Fortsätt att rita dit klövar, genom att rita ett stort T. Lägg till en mun och lite veck ovanför trynet och en knorr längst bak!

Sudda bort blyertsstrecken och fyll i ögonen och så har du en liten gris. Sen kan du fylla på med mer färg eller fl er detaljer, vad du tycker bli bäst!

Välkommen tillRädda Djuren-klubben

Du får vår egen tidning fem gånger per år och annat kul!

Betala direkt med kort på webben eller ring oss för att få hem en faktura.

räddadjuren.se eller 08-555 914 40

Ge bort ett medlemskap till ett barn för bara 100 kr.