1

Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 1 2015

Aktivera meraMARSVIN

djurvännen Beppe Intervju med

2

Rädda Djuren-klubben är Djurens Rätts barnklubb

Adress: Rädda Djuren-Klubben, Box 17132, 104 62 StockholmTelefon: 08-555 914 32E-post: raddadjuren@djurensratt.seHemsida: www.raddadjuren.seChefredaktör: Sofia SäljöAnsvarig utgivare: Liv LinderGrafisk form: Karen CanalesOmslagsbild: Sofia Säljö

Tidningen utkommer 5 gånger per år och ingår i medlemsavgiften för barn (100 kr/år).

Tryck: Danagård LiTHOISSN: 1651-5528Upplaga: 5 000Vi kan tyvärr inte ansvara för insänt material. Eftertryck är tillåtet om du anger källa.

Sofia adopterade Sparky och Elton från ett djurhem 2008. Då var de ungefär 2 år gamla.

Hej!Det har kommit massor av nya medlemmar som har fått ett medlemskap i julklapp så till er vill jag säga ett extra hej och välkomna! Det här är Rädda Djuren-klubbens helt egna tidning. Hoppas att ni kommer att gilla den.

Rädda Djuren-klubben är Djurens Rätts klubb för barn. Djurens Rätt tycker att det är viktigt att lära barn om alla fantastiska djur och att det är viktigt att vara snäll mot djuren. Vi tror att kunskap och intresse leder till respekt och medkänsla. Därför finns Rädda Djuren-klubben.

Om du har frågor om klubben så kan du alltid höra av dig till mig! Vi hörs!

Sofia SäljöAnsvarig för Rädda Djuren-klubbenraddadjuren@djurensratt.se

3

Maja är en riktig hjälte som pantade burkar för femhundra kronor som hon sedan köpte kattmat för. Pengarna räckte till 60 burkar kattmat som hon åkte och lämnade på katt-hemmet Fiahemmet i Norrköping så att de hemlösa katterna skulle få mat. - Jag minns inte hur jag kom på idén, men jag har tre katter själv så jag ville göra något för andra katter också. De blev väldigt glada på katthemmet. Maja och hennes mamma hörde av sig innan och frågade vilken sorts kattmat de behövde så att katterna fick rätt sort. När de kom och lämnade maten passade de på att säga hej till alla katterna som bor där. Eftersom många som jobbar med att hjälpa hemlösa katter gör det helt ideellt så behövs det alltid hjälp.

Maja tycker också mycket om hästar, men hon träffar inte hästar så ofta.

- De är så vackra, men jag gillar många djur, berättar Maja.

Hon har dessutom en kanin och en guldham-ster hemma. Ett tag hade hon också en ci-tronfjäril hemma som hon tog hand om.

- Jag hittade den skadad ute på altanen, så jag tog hand om den tills den blev bra, säger Maja.

De hade precis pratat om fjärilslarver och fjärilar i skolan så Maja visste precis vad hon skulle göra. Hon gav den socker och vatten. Sen fick den lite frukt och vila upp sig.

Maja har ett stort hjärta som bankar för alla djur. Hemma brukar hon kela med alla djuren.

- De finns där för dig alltid, säger Maja.

Namn: Maja KarlssonFavoritdjur: HästarÅlder: 9

Text: Camilla Bergvall

4

HÅRBAND AV STRUMPOR

Du behöver:ResårbandStrumpor i barnstorlekLinjal eller måttbandSytråd och nålSaxTom flaska eller burk

Pyssel & bilder av: Ida Ahlström

5

Klipp ett resårband som är 15 cm. Lägg ändarna med 1 1/2 cm över varandra och sy ihop.

Klipp av 6 cm av strumpans fot eller skaft.

Vänd strumpbiten in och ut och trä på den på flaskan/burken. Trä sedan på resårbandet ovanpå strumpan. Sätt resårbandet 1/3 från strumpans överkant.

Vik nu upp den undre delen av strumpan tills kanterna ligger ovanpå varandra. Sy ihop kanterna med kaststygn. Glöm inte att fästa trådarna eller knyt ihop dem på slutet.

1 .

2 .

3 .

4 .

5 .

Vik in strumpans båda kanter till de möts på mitten. Resårbandet hamnar nu i den övre delen.

6

Det absolut viktigaste och bästa sättet att få glada marsvin är att se till att de får bo tillsammans med andra marsvin. Det finns inget som kan ersätta minst en kompis av samma art som talar samma språk.

Marsvin har precis som alla andra djur behov av att röra på sig. Tyvärr kissar och bajsar de ju nästan jämt så det är svårt att ha dem springandes fritt hemma hela tiden. Men det betyder faktisk inte att du behöver ha en bur. Marsvin är hemkära och smiter inte iväg hursomhelst så det är lätt att bygga en inomhushage till dem. Många använder gamla bokhyllor som läggs ner eller köper en rasthage och lägger en vaxduk underst. Med lite fantasi kommer du långt och det behöver inte ens bli särskilt dyrt att ge dina marsvinskompisar en större bostad.

Marsvin är ju ganska rädda av naturen men de flesta kan lära sig att uppskatta att få röra sig på en större yta en stund på dagen. Många kallar detta för golvtid och det som menas är att marsvinen får springa runt fritt på golvet hemma. En del marsvin tycker att det är läskigt med hala golv men det fixar du lätt med några filtar eller mattor. Plastad frotté är bra med för då blir det inget kiss på golvet. Marsvin vill alltid ha något tryggt att gömma sig under så ställ ut några hus eller små pal-lar även när de har golvtid. En papperspåse kan vara kul med. Tänk bara på att ta bort handtagen så att ingen marsvinsmage fastnar.

Aktivera meraText: Sofia Säljö

Marsvin måste äta hö stora delar av dygnet så det är viktigt att de får tid och ro att göra det. Så aktivera med måtta.

Alla marsvin behöver minst en kompis.

6

Foto: Hendrik Zeitler

Foto: Hendrik Zeitler

MARSVIN

77

Det finns mycket som är roligt och spännande för ett marsvin! Möblera om i hagen eller ställ dit något nytt så kommer snart marsvinen undersöka allt noga. Du kan ge dem grenar av fruktträd eller sälg som de kan undersöka och gnaga på. Om marsvinen bor lite avskilt i hemmet så kan det vara en idé att ha på radion ibland för att variera lite och vänja dem vid olika ljud. Om du har en trädgård så är det fantastiskt för marsvin att få vara ute på dagarna under sommaren. Bygg en hage och ställ ut lite hus och annat som de kan gömma sig under.

Eftersom marsvin behöver få c-vitamin i sin kost varje dag så är det ett utmärkt tillfälle att passa på att aktivera dem. Sprid ut bitar av grönsaker som marsvinen får leta upp. Några grönsaker som innehåller mycket c-vitamin är persilja, broccoli och paprika.

Marsvin älskar att få vara ute på sommaren.

Foto: Hendrik Zeitler

Foto: Irene Ljunggren

MARSVIN

Ge marsvinen lite grönsaker som innehåller mycket c-vitamin varje dag.

Rädda Djuren-klubben

10

Benjamin Singer är mer känd som Beppe från Hjärnkontoret. Men resan till att bli program-ledare i tv var inte helt självklar för Beppe. Han jobbade som lärare på en gymnasieskola i Malmö när han såg att det behövdes en ny programledare till Hjärnkontoret. Han hade aldrig tänkt på att bli programledare förrän han såg reklamen för Hjärnkontoret, men han bestämde sig för att söka eftersom läraryrket ändå liknar programledarrollen lite. – Det handlar om att få publiken engagerad och motiverad att lära sig saker, säger Beppe.

Han trodde aldrig att han skulle få jobbet, men plötsligt var de 30 kvar av alla 800 som hade sökt. Då började han bli nervös på riktigt och kände att han verkligen ville ha jobbet. I maj 2011 blev han överraskad av ett kamerateam i klassrummet, mitt under i ett kemiprov med sina elever. Då fick han veta att han hade fått tjänsten.

– Men det har inte varit den raka vägen hit för min del, berättar Beppe. När han var yngre kände han ofta att han inte var värd att lyssna på. Han minns när han gick i sjuan och inte kunde svaret på frågan matteläraren ställde. Han fick panik och kän-de hur alla stirrade på honom, det var knäpp-tyst i klassrummet så han chansade på ett tal som han hoppades var rätt. Det var det inte.

djurvännen Beppe Intervju:

nAMN: BeppeBor : StockholmJobb : InspiratörFavor itdjur : Alpacka är världens sötaste djur

Foto: Kristina Wicksell

11

Han kände sig ofta ganska kass och osäker på sig själv. Jobbet som programledare för Hjärnkontoret förändrade mycket.

– Helt plötsligt kände jag att folk ville lyssna på mig och att de gillade min nyfikenhet.

Jag älskar att få lyfta på locket på saker och öppna dörrar för att se vad som finns där, säger Beppe.

Att jobba som programledare för Hjärnkon-toret handlar mycket om att just ta reda på saker och sen dela med sig av dem till andra.

– Det är lite samma sak som jag gjorde som lärare, men mitt klassrum är större nu och många fler tittar och lyssnar på det jag berät-tar, säger han.

När Beppe berättar om saker som han har upptäckt eller tagit reda på så försöker han alltid göra det med en spännande berättelse.

Han tror att många lärare skulle kunna göra likadant för att få fler elever att vilja sitta kvar i klassrummet och lära sig.

Genom sin roll i tv-rutan har Beppe blivit en förebild för många och han vill hjälpa de som tittar att tro mer på sig själva. Han kämpar fort-farande med sitt eget självförtroende och med att vara stolt över vem han är. Han vill att alla unga ska känna att de inte är ensamma.

– Jag struntar i om du är bra på matte och vill bli hjärnkirurg eller om du gillar att baka och vill bli sockerbagare. Vi har alla olika saker som vi är bra på och det ska vi vara stolta över, sä-ger Beppe.

När Beppe var 14 så läste han en bok om hur djuren vi äter har det innan de blir mat till människor. Han bestämde sig då för att ta en paus i köttätandet och bli vegetarian. Under en period var han också vegan för att vara rädd om miljön, hälsan och djuren. Som vuxen tänker han lite annorlunda och han tror att barn ser världen på ett annat sätt och har kvar käns-lan av att djur är medvarelser och vänner.

– Vi vuxna behöver er barn för att påminna oss om allt det vackra i världen som ni ser. Barn påminner mig om det viktiga hela tiden, det är en anledning till att jag tycker om att jobba med det jag gör, säger Beppe.

Det bästa med sitt jobb tycker Beppe är att han inte behöver vara på ett visst sätt bara för att han är vuxen. Många vuxna tror att man måste lägga ett lock på den ”barnsliga” sidan av sig själv. Det sämsta är att det inte är ett fast jobb, så som det är om man är lärare. Är man programledare så är man ofta anställd i korta perioder när ett program spelas in och det kan vara lite osäkert att inte veta om man får jobb efteråt. Men Beppe trivs ändå väldigt bra på Hjärnkontoret.

– Jag är i en drömsituation i mitt liv. Jag får lov att göra allt möjligt och sprida glädjen jag har inom mig, säger han.

När Beppe inte jobbar så håller han på mycket med musik, han spelar bland annat trummor och har varit turné. Han tycker också om att pyssla med sina barn och att laga mat.

Text: Camilla Bergvall

Foto: Kristina Wicksell

Foto: Kristina Wicksell

12

Min

ifok

us

Min

ifok

us

Lovisa Glennfalk har adopterat fyra hönor från en äggfabrik. Hon hämtade dem i Linköping där de hölls i något som kallas ”frigående in-omhus”. Hönorna heter Monika, Camilla, Ann-Charlotte och Agda.

– Tre av dem ser exakt likadana ut så de kan jag inte avgöra vem som är vem. Men jag har hört att man alltid ska ha en höna som heter Agda, så den som utmärker sig med att ha kammen åt andra hållet än de andra heter Agda, så att jag känner igen henne, säger Lovisa och skrattar.

Hennes idé om att adoptera hönor började växa fram när hon gick med i Djurens Rätt. Det var på påsken och hon fick då lära sig om hur hönorna i Sverige har det.

– Det började genast klia i fingrarna över att jag ville rädda allihop, men fyra fick duga så länge.

Lovisa satte igång med att bygga ett egethönshus av sin bästis gamla lekstuga. De lyfte upp hela huset med en traktor och flyttade det så att hon kunde renovera det. Först och främst skulle huset isoleras så att det håller värmen under vintern och sen inredas med pinnar och reden. Hon byggde sedan upp en hönsgård runt hönshuset.

– Jag var till och med ute i ösregn för att gräva och snickra, jag längtade så mycket efter mina hönor.

När hon äntligen kunde hämta hem dem så låg de i kartonger som hon ställde in i hönshuset och öppnade. Först var de väldigt rädda och stressade, de tittade upp över kartong- kanten och dök sedan ner i lådan igen. Så höll

Lovisa räddar hönorde på ett bra tag. Upp, ner, upp, ner. – En av dem spelade också död och gömde huvudet under halmen. Det är en instinkt hönor kan ta till om de är i fara. Men efter ett tag, när hon märkte att inget ont hände, tittade även hon upp, berättar Lovisa.

Först fick de vara i hönshuset i ungefär två dagar. Lovisa tror att tystnaden och det stora utrymmet de plötsligt fått var ovant för dem. En av hönorna stod mest och hängde med huvudet medan en annan ville undersöka varje vrå.

– Det första de gjorde när jag hade gått ut och istället kikade in genom fönstret var att bada. Höns badar genom att rulla sig i torven jag lagt som bottenströ. De badade läääänge.

– En av dem spelade också död och gömde huvudet under halmen. Det är en instinkt hönor kan ta till om de är i fara. Men efter ett tag, när hon märkte att inget ont hände, tittade även hon upp, berättar Lovisa.

Min

ifok

us

Text: Camilla Bergvall Foto: Lovisa Glennfalk

Min

ifok

us

13

Först fick de vara i hönshuset i ungefär två dagar. Lovisa tror att tystnaden och det stora utrymmet som de plötsligt fick var ovant för dem. En av hönorna stod mest och hängde med huvudet medan en annan ville undersöka varje vrå.

– Det första de gjorde när jag hade gått ut och istället kikade in genom fönstret var att bada. Höns badar genom att rulla sig i torven jag lagt som bottenströ. De badade läääänge, berättar Lovisa.

När de sedan skulle få gå ut från hönshuset första gången var Agda den som sakta började stega mot utgången först.

– När solen strålade mot hennes kind kisade hon lite och jag tror att hon njöt. Hon hade ju aldrig känt solen mot kinden förut, säger Lovisa.

Steg för steg gick hon närmare gräset på den lilla verandan till hönshuset. Efter att ha stått och samlat mod ytterligare ett litet tag så tog hon ett skutt ner i gräset. Snart vågade sig också de andra hönorna ut i hönsgården. Nu när

de känner sig hemma hos Lovisa får de gå lösa i trädgården. Då letar de mask i gödselstacken eller sprätter ut all jord ur hennes rosenrabatt.

– När de kom var deras kammar jättebleka. Det var två av hönorna som var helt bara på bröstet och de var så stressade att de hoppade och skrek när jag gick för nära. Nu kliver de nästan på mina fötter när jag går omkring där inne, skrattar Lovisa.

Lovisa tycker att hönornas personligheter märks tydligt, speciellt Agdas. Hon är inte lika ”kvick” som de andra, utan kan missa om de andra tjejerna gått iväg. Då springer hon har så snabbt efter att hon nästan flyger över trädgården. Hon är också den enda som inte vaknar om Lovisa går in i hönshuset när de gått och lagt sig.

– De brukar ropa på mig när jag kommer hem från skolan, då springer de fram till grinden på hönsgården och tjatar efter majs eller att få busa i trädgården, säger Lovisa.

Lovisa berättar att hönorna är väldigt roliga att titta på. Om någon får tag i ett riktigt stort salladsblad så springer den utom synhåll för de

14

Min

ifok

us

andra, för att få allt för sig själv. Håller hon upp en godbit i luften så hoppar de och fångar den med näbben. Monika är lite modigare än de andra. Hon har till och med suttit i Lovisas knä när hon lockade henne med majs. Majs är nämli-gen deras absoluta favoritmat. De pickar så fort att majsen försvinner på några sekunder.

– Jag märker också att Monika kan försvara de andra. Om min hund skrämmer dem från andra sidan staketet springer de andra iväg medan Monika försöker göra sig stor och hög med sina fjädrar och skrämma hunden tillbaka, berättar Lovisa.

I Lovisas flock finns ingen ”hackkyckling” som de andra bråkar mycket med.

– Alla mina fyra hönor är snälla mot varandra och försöker hålla ihop. De sover tätt ihop för att hålla värmen nu under vintern och kacklar efter varandra om någon tappat bort sig.

Lovisa ville ge åtminstone några hönor ett bättre och längre liv men hon ville också ta hand hönor för att kunna påverka sina vänner och släktingars åsikter om hönor.

– När de väl fick se de här fina, fina hönsen och jag kunde berätta om hur de haft det tyckte de synd om dem och de blev glada att de har nu fått ett riktigt hönsliv. Det har fått min omgiv-ning att börja tänka på vad de köper, säger Lovisa.

15

Korsord:ÄR

SWAHILIETT

PURÉVALDEBORT

TYCKER TIDE-VARVET

SUDDARBORTMITT IHJUL

INTEHELA MEN

EN . . .

GÖRKANSKE

DEN SOMSÖKER

REDEELLERHOLK

TARIGEN SIG

ÄTERKRABAT-

EN PÅBILDEN

ÄR KOLOR

STYRBILEN

SPATSER-TUR

HADEOMKULL

BLÖTHÅL I

MAGENSLANG-HÄSTAR

DEN ÄTSMED SAFT

ELLERKAFFE

BAK-GRUND BÖRDA

HUSTRU EJ MOLLMELLAN

TVÅ BERGSLOG MANGRÄS MED

FEGFÅGEL?

GYTTJA

SJUNKETSKEPP

“PALLAR”VARITHÖG-

LJUDD

IAKT-TAR

ANVÄNDAKVAST

GÖR HÅL

SEGER-STEDT?

BAKVÄND

VÄRREÄN ELAK

PINSAM

GAMLATESTA-

MENTETSKÄLVA

MUSIK-TEATERN

RIVA GRÄS

SPÖKENATT-

FÅGLAR

PAPE-GOJA

NÅL-HÅL

EXTRAOK

RODD-BÅT

LÖPARE

GREVÉ?

MISS-TÄNKALADY

STUDS-ANDELJUD

SÅR-VÄTSKA

BOG-SERAR

HURSA?

SÄGERDEN SOMFÅTT NÅ-

GOT?

DE AN-VÄNDS

MED SKI-DORNA

SLÄKTESATTLIST

RUNTMÅLNING

AUR-GRUNN

Foto: Gegik CC 3.0

24

25

Roligaste

klubben där du får

lära dig om djur!

Du får Rädda Djurens

Klubbnytt sex gånger varje

år och ibland till och

med en liten present

som klistermärken

eller en knapp.

Du kan även bli medlem via webben!www.raddadjuren.se