Nov-2003

Informationsblad från Kringelfjordens Samfällighetsföreningwww.kringelfjordens-stugby.se

26:e årgången 1986 – 2012 Utkommer 2 gånger om året • Vinter & Sommarnummer

Nyheter och informationför dej som bor i

Kringelfjorden

— eller gästar

SÄRNA-IDREGRÖVELSJÖN

*****

sommaren 2012

Nipfjället med Mulen och Slagubäckstöten - sett från Stenåsens fäbodFoto: H. Forsslund

Kringelfjords-Nytt

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt2

Lägre elräkning– redan nästa månad!

Sverigepumpen Superscroll kan spara upp till 65% av din värmekostnad. Kontakta oss för en kostnadsfri husanalys!

DALARNAHÄRJEDALEN

DALARRNAHÄRJEDALDAL

LENLE

Marknadens bredaste sortiment avvärmepumpar

Prisvärda värmepumpar

JJ OO NN EE SS EE LL AA BBBYGDENS ELPROFFS

JONES EL AB - Industriområdet Idre • Ljunghemsv 19 • 0253-203 32 • Bengt-Arne 070-661 69 71

EL: Vi är Er lokala elinstallatör som utför alla slags elinstallationer vid om och tillbyggnader, installationer, reparationer, service m.m.

RADIO/TV: Försäljning, montering och service av: Paraboler, TV, DVD, Video m.m.

BYGGVAROR:Försäljning av byggvaror, virke, plåt, rännsystem och allt som hör till en fullsortiments bygghandel.

ÅTERFÖRSÄLJARE AV:

ÖPPETTIDER:Butiken är öppen: Måndag till fredag 07.00 -18.00 Lördagar 09.00-13.00

Telefon: 0253-203 32 Fax: 0253-204 25

KRINGELFJORDEN NYTTRedaktör och ansvarig utgivare.Materialadress:Kringelfjordens Samfällighetsför.c/o Hans ForsslundKlockvägen 4135 55 Tyresö.Telefon: 070-683 78 44E-post: hans@bergodahl.comwww.kringelfjordens-stugby.se

OMSLAGSBILD:Mulen/Slagubäcksstöten seddfrån Stenåsens fäbodFoto: H. Forsslund

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 3

SPONSORER SOM BIDRAR TILL

UTGIVNING AV KRINGELFJORDS NYTT

Vi tackar alla nedanstående före-tag för bidrag till utgivningen avvår tidning:Abris Sjö & Snö - SärnaBygg- & VVS-akuten - SärnaBrötas AB - SärnaEmeretssons Gräv & Entr. - IdreFalks Räddningskår - Särna - Idre Fjätervålen - SärnaFjällpumpen - SälenGrövelsjöns Fjällstation - GrövelsjönHarrysons Rörservice - IdreHåkas Häst & El - SärnaICA Idre Bua - IdreIdre Bygg & Järn - IdreIdrefjällens Sport - IdreIdre Data & Bygg - IdreJones El - IdreKonsum - Särna - Idre Kurvans / Syrran & jag - IdreLissåvallen/Fäbodro - IdreShell - IdreSkido & Lynxhallen - IdreStorsätra / Sylöra - GrövelsjönStråkens El - ElSärna-Idre Fiskevårds För. - SärnaSärnaffärn - SärnaWalls Grus & Åkeri - Särna

OBS!

Hantverkare både från Särna och Idreservar Kringelfjorden.Gå inte över ån…

Stöd våra lolala sevicenäringar och butiker så vi får behålla vår service.

En trevlig sommarsäsong önskar

Hans Forsslund och Kringelfjordens Samfällighetsförening

Visst är vårt härligafjällområde spännande!Men det är så lätt att blihemmablind och längtanågon annanstans.Vi tycker ofta att gräset verkar grö-nare på andra sidan, bläddrar i re-sekataloger och drömmer omfjärran resmål inför semestern.

Men faktiskt finns det människor iandra länder som sitter och längtar,kanske längtar ännu mer upp just tillvår svenska fjällnatur.

Jag själv har t.ex. vänner både i Lissa-bon och på Madeira vars högsta önskanär att få komma upp till vårt områdeför att få uppleva det ”live”. Jag har berättat om naturen och visatbildspel på datorn. Så vackert, så rent, så fräscht! Drickavatten direkt ur en fjällsjö eller bäcken,-du skojar? Tyvärr skulle en resa hit upp kräva enför stor ekonomisk insats för de flestaoch de har dessutom få semesterdagar,och jag har tyvärr inte heller råd attbjuda dem på resan. Men jag brukardrömma om hur jag guidar dem runttill mina favoritställen här uppe, ochbjuda på några ”små äventyr”.

I år blir det fjällen för helaslanten…Jag och min familj har de senaste 10åren delat sommarsemestern mellanFjällen, Gotland och förståss midsom-marhelgen i Stockholms skärgård. I år har vi bestämt att skippa Gotlandoch tillbringa mer tid i Kringelfjorden,fjällvandra med övernattningar i tältigen, något som inte blivit av på ett parår. Det finns fortfarande så mycket

outforskat i vårt område, och inteminst platser som ligger gömda i min-nets vrår och som man längtar tillbakatill! Ett av dessa ställen ligger på Fu-lufjället efter Fulubågan mellan Skarp-hån och det lilla sel som vi kallade”mask-sjön” nedströms Skarphån. Härfinns en mysig lägerplats i parklik-nande terräng precis vid ån. Här harmånga minnen kommit till och en heldel öring dragits upp både i Skarphånoch dess håar. Ett ställe jag längtar attåterse och hoppas komma till i som-mar.

FiskeFlugfisket har nästan legat nere ettpar år för min del, mest beroende påatt mina favoritvatten varit avlysta pga.fiskevårdsatsningar. I år har Särna –Idre Fiskevårdsområde släpp dessa sånu är det bara att sträcka och vaxa fis-kelinorna, välja ut de ”idiotsäkra” flu-gorna, packa ryggsäcken medkaffepanna, renkött och stomp och gesig ut igen. Du har väl löst fiskekortförresten? Du kan hitta kortpriser ochvilka regler som gäller i år om dukikar på Särna –Idre Fiskevårdsområ-des egna sida i tidningen,

Det outgrundliga vädretKänner att jag gärna vill nämna liteom vårt outgrundliga klimat som ver-kar bli allt outgrundligare. Jag behö-ver bara titta ut genom fönstret iskrivandets stund i hemma i Tyresöden 20 april. Snön vräker ner och detär på nollan och förra lördagen fick viöver en decimeter nysnö. Kringelfjor-den bjöd i påskas på mer krattningoch eldning än skidåkning på pga.snöbrist.

JULSTORMEN DAGMAR Vi som var uppe i Kringelfjorden överjulhelgen fick vara med om många vä-dertyper.

Dan före julafton var det 20 minus ochstrålande sol. Själva Julafton och jul-dagen bjöd på sol och lugnt väder meden dagstemperatur på -4 grader. Detblev några vändor i halvmilspåret. Vis-serligen räckte snön inte riktigt till förordentliga skidspår men det var okbara att kunna få åka.

Natten mellan juldagen och an-nandag jul brakade de loss or-dentligt!Stormen Dagmar slog till i full skala.Det blåste full storm, och Idre fjäll rap-porterade 33 ms i byarna. Med femvärmegrader så smälte snön i rasandefart. Strömmen gick och var väl bortaså där 18 timmar. Vi fyllde vatten i hin-kar när vi märkte att strömmen var påväg bort. Sedan fick man smälta vat-ten eftersom till toaspolningarna.

Det gick ingen nöd på oss underströmavbrottet, med bra kamin, sprit-kök och gott om stearinljus i vars skenvi spelade sällskapsspel. Vi blev fak-tiskt lite besvikna när strömmen komåter. Vi hade det så mysigt med spra-kande brasa och trevliga sällskapsspeltyp ”på spåret”.

Klart att man skänkte en tanke åtgrannar som hade barn i blöjåldern.Där var det väl inte alltid så mysigt.

När stormen dragit över så varäven skidåkningsmöjligheternaockså över. Snön hade sjunkit ihop rejält och yt-lagret bestod mest av barr, kvistar ochbarkflagor, det såg rätt rysligt ut!

Stormen fällde inte så mycket skog iKringelfjorden, Men Stormen Dag-mar fällde faktiskt hela 250 000 kubik-meter skog på andra ställen i Dalarna.

Nu återstår bara att se hur mycketskog Stora Enso kommer att fälla iKringelfjorden i sommar.

NYHETSKÄLLOR:Källorna för nyhetsartiklarna i dennatidning kommer till stor del från MoraTidning/Falukuriren. Artiklarna är omskrivna av upphovs-mannarättsliga skäl, men själva ny-hetsinnehållet är korrekt återgivet.

Tänk vad Särna-Idre-Grövelsjöfjällen skulle varit exotiska… - om de legat utomlands!

■■

När man ser Sylöra tuf-fande på Grövelsjön mellanfjällryggarna ser det ganskasurrealistiskt ut.

EN FISKEBÅT PÅ FJÄLLSJÖN?Hur har den hamnat här? Jag hargenom åren färdats över Grövelsjönmed Sylöra åtskilliga gånger i de mestskiftande väder både privat och i jobbet.

Att vädret kan vara skiftande i fjäll-världen vet de flesta. Vi gjorde bl.a.vandringar med grupper efter den sk.Linnéstigen in till Norska Sylen för attsedan ta Sylöra tillbaka. På den tidenvar det Olof Ryvang som var skep-pare.

Jag minns en gång i slutet på au-gusti, vi vandrade med Exportrådetoch delar av riksdagen till Sylen. Detvar tät dimma och jag och min kollegaTommy fick berätta för gruppen vad viskulle ha sett om inte dimman legat såtät. Jag fick tömma hela mitt förråd avhistorier från bygden för att hållaigång gänget.

När vi började vår nerstigning frånSalsfjället mot Sylen hände något fan-tastiskt. Det som var en lite trist vand-ring vände på några sekunder till ettmakalöst skådespel. I ett svep drogdimman undan och därnere låg Sylen-deltat badande i sol och hela fjällslutt-

ningen var klädd i det rödaste rött avfrostnupet blåbärsris och här och därbrann fjällbjörkarna som facklor påfjällsluttningarna. Har aldrig sett fjäl-len så färgsprakande vare sig förr ellersenare.

Jag hade min kompis, fotografenChrister Parthe med så jag har en delfantastiska bilder från den turen. Bl.a.en förstoring i formatet 70x100 cm medjust den färgsprakande vyn när dimmandrog undan som jag beskrev här ovanoch som syns på bilden th. Färden till-baka till Sjöstugan på Svenska sidanmed Sylöra blev en fin upplevelse, bådeför ögat och trötta ben.

Jag har många fina minnen frånturer med Sylöra.En gång i september fraktade vi överutrustning till ett ”Expedition Robin-son”- äventyr i fjällvärld. Nordea hade30 nyanställda säljare som snabbt be-hövde lära känna varandra och vårt fö-retag fick uppdraget att göra ettprogram för detta. Gruppen vandradeoch vi körde över all utrustning medSylöra. Fast vi tog utrustningen i tvåvändor så låg vattenlinjen lite väl närarelingen den gången. Vi har haftmånga ledarutvecklingskurser förlandstinget i Grövelsjön och jag minnsspeciellt en gång, det var förstaveckan i juni och vi hade en ledarut-

vecklingskurs för Landstinget i Upp-sala med bl.a. Lastingsdirektören ochhans kansli.

När vi skulle lämna Sjöstugan påsvenska sidan snöade det så häf-tigt att sikten bara var ca 30meter. Olav tog oss över trots allt isakta mak och så nära land han vå-gade för att få land inom synhåll för attkunna navigera. När vi kom fram till bryggan i Sylen sken solen välkom-

nande och fjällbjörkarna skimrademed vattendroppar glittrande i sinasmå gröna musöron. Gruppen över-nattade sedan två nätter i tältkåtoruppe vid samelägret vid Grötvallsjöndär man hade en del övningar tillsam-mans med samerna.

Minns att det var -9° grader på nat-ten men strålande sol på dagarna.Minns också vad ekonomidirektörensa en morgon när uppgifterna skullefördelas andra eller tredje dagen.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt4

www.idrefjallenssport.se 0253-203 08.idrefjallenssporww.ww 203 08.se 0253-trtwww.idrefjallenssport.se 0253-203 08

Det mesta för fiske- och vandringsturen...

Välkommen in tillIDREFJÄLLENS SPORTsnett emot Ica Idrebua

SYLÖRA – Fjällsjöpendeln Sverige-Norge

Exportrådet på väg ner mot Sylen och Grövelådeltat pånorska sidan av Grövelsjön.

Foto: Christer Parthe

Foto: Nisse Schmidt/MT

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 5

- I dag kan väl jag få bestämma ut-rustningen? - Lågskor, portfölj och paraply varhans förslag. Det hade nog inte varit någon höjdareeftersom han senare på dagen plur-rade rejält när han var ute och repare-rade en rengärda. Denne man somaldrig varit i fjällen eller ens ägde ettpar stövlar utan dessa fick inköpas påSko Klädes i Särna på uppresa, varfaktiskt en riktig tuffing när allt komomkring. Ingen jobbade så hårt ochglatt som han, först upp på morgonenoch sist i säng.

Anders Björklund och Per-ErikKarlsson kan berätta lite mer omSylöraFörra året så träffade Mora Tidningoch Falukurirens reporter NisseSchmidt Anders Björklund och Per-Erik Karlsson på Storsätra som nu an-svarar för sjöfarten över Grövelsjönoch han fick då veta lite mer fakta omSylöra. Nisse Schmidt har vänlighetenlåta Kringelfjords Nytts läsare få ta delav hans artikel om Sylöra .

Hans

SYLÖRA -En särlingi handelsflottanNisse Schmidt/MT

Sveriges antagligen minsta passa-gerarfartyg, det är samtidigt ett avden svenska handelsflottans mestunika fartyg.

Sylöra går i utrikesfart mellan Grö-velsjön och norska Sylen. Rent for-mellt borde det också gå att få handlataxfree ombord av skepparparet An-ders Björklund och Per-Erik Karlsson.

Sylöra, med registreringen SFB-8233 har hemmahamn i Idre.Men dit kommer den aldrig sjövägen.Istället är den lilla båten en av Sveri-ges minsta passagerarfartyg. 8,55 lång med en största bredd på 3,10och plats för 24 passagerare.

- Det unika med den här båten äratt den går i internationell trafikmed de regler som följer med densjöfarten, säger Truls Persson.Han är fartygsinspektör på trans-portstyrelsen där sjöfartsverket nu-mera ingår.

- Det är lite speciellt att få åka tillGrövelsjön vartannat år och inspek-tera Sylöra, säger Truls, som har ettstort intresse för den lilla träbåten.Det var 1982 som Sylöra byggdes iFinland och såldes till Olof Ryvang iStorsätern för linjen Grövelsjön-Sylen.När inte Olof orkade köra båtenlängre utvandrade Sylöra från densvenska handelsflottan till den norska

och fick ny hemmahamn i norskaSylen.

Den norska sjöfartsinspektionenhittade aldrig Sylöra och underåren med norsk flagg seglade honutan inblandning av norska regler.

Till förra sommaren var det dags förSylöra att åter segla in i den svenskahandelsflottan när Per-Erik och An-ders på Storsätra fjällhotell köptehenne.

- Då blev det bråttom. Sylöra är såstor att det krävs utbildning för attköra henne, så jag och Per-Erik fick gåkurs och ta befälhavare klass 8, berät-tar Anders Björklund. Han är en vanseglare, men då på lite större vatten.

På utbildningen fick duon lära sigsjöregler om hur fyrar fungerar,hur man tar ombord lots och mas-sor av annat som knappast blir aktu-ellt på färden mellan Sjöstugan i

Grövelsjöns östra ände, ut på öppet vat-ten, ja till och med internationellt vattenoch in i Norge. Förbi det gamla flyg-plansvraket från andra världskriget ochin till bryggan i norska Sylen.Sylöra är inte tolv meter och är därmeden båt och inget skepp, men då den tarpassagerare så är det ett passagerar-fartyg och ett uppskattat sådant.

- Vi kör vandrare och fiskare översjön efter turschema fram till den3 oktober, berättar Anders Björk-lund.Färden över Grövelsjöns vatten följerdock alla regler som krävs och Sylöraär utrustad på ett sätt som krävs för ettpassagerarfartyg.

- Det finns krav på VHF-radio ochsjökort, men det finns ju ingen täck-ning för VHF i Grövelsjön och ingasjökort finns det heller, skrattar TrulsPersson om de lite udda krav somfinns, men där sunt förnuft ersattradio med två mobiltelefoner.

Hur man tar ombord lots vet Per-Erik och Anders, men om någon lotsvet hur man tar sig till Grövelsjön ären annan sak.Däremot är det många vandrare sombrukar njuta av sjölivet på Sverigesminsta passagerarfartyg.

Fakta: Glöm TaxfreeSylöra går i internationell trafik mel-lan EU landet Sverige och Norge somstår utanför EU. Därmed finns en for-mell möjlighet till taxfree försäljningombord.Tyvärr för de som hoppats på en skat-tefri påse med sig i land eller en kon-jak utan skatt till kaffetåren så harregelverket skrivits så de planernaomöjliggörs.

Forts. sid 6

Sylöra med det störtade tyska bombplanet i bakgrunden - Foto: Nisse Schmidt/MT

Tur nummer

Grövelsjön

Sylen

1

10.00

10.45

2

11.30

12.15

3

15.30

16.15

Båtturer på Grövelsjön 2012Gör en dagstur till Norge och vandra tillbaka i Linnés fotspår

Gäller alla dagar utom söndagar, 25 juni-30 september.

Varje tur tar ca 35 min.

Extraturer med Sylöra köres alla dagar.

Ring 070-336 25 80 för bokning.

Vid stark vind kan turer ställas in av säkerhetsskäl.

Turer utan förbokade passagerare ställs automatiskt in.

Kontrollera gärna genom att ringa 070-336 25 80.

Bokningen är öppen varje dag mellan kl 08.00-20.00

20 juni - 30 september. Bokning sker på telefon

070-336 25 80 och är obligatorisk.

Från utlandet + 46 70 336 25 80.

Vuxen enkel tur SEK 120

Barn 5-14 år enkel tur SEK 60

Barn 0-4 år Gratis

Ryggsäck för dagtur Gratis

Tung ryggsäck/packning för längre fjällvistelse SEK 40

Tur och retur Sylen samma dag SEK 180

Hund enkel tur SEK 60

Extratur minimiavgift SEK 500

BOKNING

PRISLISTA 2012

M/S SYLÖRA

I väglöst och ödsligt menvackert fjällandskap vidStora Harundsjöns (Stenås-sjöns) nordvästra strandligger gården Stenåsen.

En gård som anses vara en av traktensallra bäst bevarade fjällgårdar. Här bo-satte sig Gammel-Olle och hans makaAnna på 1830-talet. Platsen hade dåanvänts för myrslåtter och sommarbeteav folket på Högstgården i Idre ändasedan 1700-talet och senare kom folkfrån Lillfjäten i Särna Socken.

Stenåsen ligger minst sagt ensligtomgiven av fjäll, myr och susandegammelskog.Nipfjället och Slagubäckstöten tornarmäktigt upp sig i söder på andra sidansjön med Uggarna dansande för sinafötter. Just här uppe från Uggarna harjag och min Eva vid ett flertal tillfällen

stått och tittat längtande ner på denlilla hägrande gröna oas mitt i öde-marken som på kartan benämns Ste-nåsen. I norr reser sig Stenåsen,Stoåsen och Småsjöåsen. Småjöarnasom jag berättade om i förra sommar-numret ligger som ett glittrande pärl-band i fjällskogen.

- Så har vi det här med namnet.Stenåssjön? eller Stora Harunds-jön? Hur kommer det sig att det ståren sak på kartan och har ett annatnamn bland ortsborna och vägskyltar?Tomas Ljung förklarar det så här; - Sålänge Stenåsen gård har funnits harStenåssjön varit det enda gällandenamnet på sjön. Att namnet Harunds-jön lever kvar på kartorna beror på attsjön hette så i gamla dagar, säkertredan under norsktiden. Detta visasav Lill-Harundsjön, som fått behållasitt namn. Båda sjöarnas namn här-leds från den lilla ån Harundan somavvattnar sjöarna.

Det är till Stenåsens fäbodsom färden går i detta som-marnummer där vi återigenbesöker en av ortens mer be-tydelsefulla fäbodar.Vandringen är inte så lång bara ca 7-8km tor. men bjuder ändå på enaståendenaturupplevelser.

Använd gärna Lantmäteriets fjäll-karta W52 Idre 1:50 000.

Till min hjälp att få med fakta om går-den har jag med mig ”Berättelsen ommänniskorna nord i marken” avTomas Ljung.

En vacker och omväxlandevandring ut till Stenåsensfäbod.Sommaren 2011 i augusti skullevi äntligen få se Stenåsens fäbodpå lite närmare håll än uppifrånUggarna.Precis som förra sommaren när vivandrade upp till Småsjöarna så star-tade vi vid Stenåssjöns parkering vidden fina sandstranden.

Man kan lätt förledas tro att manbyggt denna väg hit upp bara för denfina stranden och de fantastiska vyer-nas skull. Så är naturligtvis inte fallet,utan som nästan alltid när det gällersmå skogsvägar så har tillkomsten avväg med skogsbruket att göra. 1949flottrensades den lilla ån mellan Smås-jöarna och Stenåssjön, med vid dennaårensning var även skogsarbetaren-och skidlegendaren ”Särna Hedlund”.Vid detta tillfälle tillkom vägen och

parkeringen som vi idag användersom rastplats. Samtidigt med årens-ningen försvann den lilla bron över ånsom Stenåsvallens buförare och bo-sättare använt i långliga tider. Vilketgör att vi i dag måste vada över ån somvid normalvatten når ungefär upp tillknäna i själva djupfåran.

Själva vandringen från parke-ringen ut till Fäboden är inte sålång, kanske 3,5- 4 kilometer mentar dock lite tid.Inte bara för att den första kilometernär rätt blöt utan för att det finns såmycket vackert och intressant eftervägen, och är det som nu hjortrontidså skall det kanske plockas lite av denvaran efter vägen också.

Myrens guld - Foto: H. Forsslund

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt6

JAG UTFÖR ALLA TYPER AV GRÄVJOBB:Schaktning för husgrunder

Dränering • Dikning Kabel- och rörschakter

Enskilda avloppsanläggningaroch mycket mer...

Jag utför även:Buskröjning vid vägkanter

Snöröjning

KOSTNADSFRI KONSULTATION30 års erfarenhet av mark- och anlägg-

ningsarbete ger dig trygghet och kunnande.

Välkommen att höra av digMats Emretsson

Emretssonsgräv & entreprenad AB

Emretssons Gräv & Entreprenad I Särna-Idre AB Hallonstigen 4 • 790 91 IdreTelefon: 0253 - 205 89 • Mobil:070 - 258 06 08

E-Post: mats@emretssons.se • Hemsida: www.emretssons.se

När det gäller att köpa taxfree för att tamed i land så har Sverige och Norgeen överenskommelse om att inte till-låta sådan handel till sjöss. Så längeden regeln gäller så är det omöjligt atthandla den lilla skattefria ransonen.

När det gäller försäljning för konsum-tion under resan så finns det två re-gler. Dels ska resan vara tillräckligtlång för att det ska finnas tillstånd fördet. Det kravet uppfylls då resan mel-lan Helsingborg och Helsingör är kor-tare, som en jämförelse.Däremot faller det hela på kravet påatt fartyget ska ha en viss storlek påminst 75 ton.

- Det krävs en förändring av överens-kommelsen mellan Sverige och Norgeför att få till en försäljning, men rede-riet kan ju alltid ansöka om tillstånd,svarar Hans Jensen på tullen i Idre.Just tillgång till tull är för övrigt en av

förutsättningarna liksom att vistelsenutomlands ska vara 24 timmar.När det gäller flyg så finns det speci-ella regler.

FAKTA: SYLÖRASignal: SFB-8233Rederi: Storsätra FjällhotellHemmahamn: IdreByggd år: 1982 i Finland, träbåtMaskinstyrka: 30 EHK, dieselmotorMått: Längd: 8,55 största bredd: 3,10djupgående: 0,70Vad lagen säger: Enligt 1 kapitlet Sjö-lagen (SFS 1994:1009) är ett skepp ettfartyg vars skrov har en största längdav minst tolv meter och en störstabredd av minst fyra meter, övriga far-tyg kallas båt.Yrkesmässigt använda båtar ska re-gistreras i båtregistret om skrovetslängd är minst fem meter. Skepps- ochbåtregistren förs av Sjöfartsregistret

■■

En vandring i tid och rum till Stenåsens fäbod och fd. bosättningEn vandringsskildring i nutid och med historiska tillbaka-

blickar på livet som en gång levdes på Stenåsen.

Av Hans Forsslund med fakta och historik ur ”Ödebygsminnen” - berättelsen om människorna nord i marken” av Tomas Ljung. Nutidsfoton: H. Forsslund

Vill du njuta av alla bilder i färg så kan du gå in och hämta tidningen som PDF på för-eningens hemsida: kringelfjordens-stugby.se

Stenåsens fäbod - Foto: H. Forsslund

Första delen av stigen mot Ste-nåsens fäbod är samma stigsom vi följde när vi gick tillSmåsjöarna och som jag be-rättade om i sommarnumret2011.(Den intresserade kan hämta tidningenpå hemsidan: kringelfjordens-stugby.se).

Stigen är dåligt markerad redanfrån början och har långa sträckoringen markering alls.Man får försöka följa den lilla stigensom förlorar sig i några mindre blöt-myrar här och där den första kilome-tern så gott det går. Större delen avstigen går dock i spännande trollskogmed torr mark.

När man väl kommit så långt attman står vid sista myren ner motSmåsjöån skall du titta efter resternaav ”klappbron” över myren. dvs. tvär-lagda gamla murkna stockar i myren.Här är det minst blött att gå. Välframme vid den lilla ån där det engång funnits en liten bro blir man ty-värr tvungen att vada.

En bit uppströms är själva djupfåransmal och det finns stenar på sidorna.Vis av tidigare erfarenheter skiftade vifrån höga kängor till gummisandaler,sedan var det en lätt match att ta sigöver. Byte till kängor och sedan gårvandringen vidare efter den knapptskönjbara stigen som numer endast

har små svårlokaliserade stenpyrami-der som ledmärken. Här och där efterstigen ser vi invallade bleckor, yxhuggi trädstammar som var forna tidersledmärken. Dessa märken finns kvarkraftigt invallade av bark i några av denumer månghundraåriga furorna somfortfarande pryder denna vackra gam-melskog. En skog som alla borde fåuppleva, - en äkta tankstation medhögoktanigt kvalitetsbränsle för sjä-len, som man lever länge på!

Man passerar nära en av devackra Småsjöarna och det kanvara lockande att även ta en av-stickare åt det hållet också.

Ett tips är att spara den svängen tillhemvägen för att slippa gå exaktsamma väg tillbaka från Stenåsen. Följdå Småsjöstrandens sydsida tills dukommer fram till Småsjöån. Vid utlop-pet ner till den lilla tjärnen sticker engammal stock ut. Precis vid stockenär ett rätt bra ställe att vada över.

Sedan följer du den lilla knappt synligastigen ner efter ån till klappbron övermyren och tillbaka till parkeringen.Du kan även göra som vi gjordesnedda över myrarna till parkeringenlite jobbigt men fungerar.

Forts. på sid. 8

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 7

Välkommen till vår NYA bensinstation

SHELL IDREI vår nyrenoverade moderna butik hittar du:

Drivmedel, livsmedel, butiksbageri, smörgåsar, sallader, korvmenyer, videdouthyrning, släpvagnsuthyrning

Vi har fullserviceverkstad och däckverkstad.Biltillbehör, Bildelar ordnar vi på i regel en dags leverans tid.

Välkommen till Shell Idre

Macken mitt i byn

Byvägen 24 • 790 91 Idre • Tel. 0253-20112

ÖPPETTIDERVardagar 7 - 21 Lör, sön 8 - 21

Hyr bil hos ossTag tåg och buss upp till Idre.Bilen står här och väntar på dig.Tryggt, enkelt och säkert!

NYHET!

Vandringen innan man kommer till Lillsjöån är emelanåt rätt blötoch det är lätt att tappa bort stigen.

Kungen av trollskogen får sig en kram

Här gick det bra att komma över…

En trollskog som alla borde få uppleva

Men nu tillbaka på stigen motStenåsen.Stigen går nu på sydsidan av en litenås som skiljer Småsjödalen från dal-gången runt Stenåssjön. Efter ca 700meter så kommer du till en liten stig-korsning. Kan vara lite svårlokalisse-rad men det står en ståtlig torrakanästan mitt i korsningen.

Vår stig korsas här av en stig nerifrånStenåssjön som går upp mot Småsjö-dalen. Ortsbor som har sina båtarborta vid parkeringen undviker myr-vandringen när de skall upp och fiskai Småsjöarna genom att lägga båtenhär och sedan gå rakt upp mot Smås-jöarna.

Vi fortsätter vår stig rakt fram ochfår strax en liten tjärn nere på en myrtill vänster om oss. Stigen bär ner motmyrkanten som vi följer. Strax vidsidan om stigen ligger resterna av enrovdjurslagen älg.

Benen är sedan länge vitnade såOle Brum eller Gråben borde varalångt borta vid det här laget.

MEN DETTA ÄR ”BJÖRNRIKE”.Vi ser spår, rivna träd, urätna myr-stackar, slagna djur och iden, både iSmåsjödalen och inte mist runt Ug-garna, varje gång vi rör oss i dessatrakter. Dock ej någon björn.

Den enda levande björn jag sett föru-tom på skansen såg jag på Kringel-fjordsvägen mot Idre inte långt frånbyn när jag varit iväg och fiskat förrasommaren.

När vi nu kommer fram till myr-kantens sista ”vik” tappar vi bortstigen som antagligen gick över”myrviken”.Vi gick runt myren och gick rakt framtills vi enligt kartan skulle vara mitt förFäboden och vek av ner mot sjön.Mycket riktigt snart stod vi på en litenhed med fäbodvallen framför oss. Påandra sidan sjön tornade Nipfjället medMulen och Slagubäckstöten upp sig.

Även svarta ovädersmoln tornade uppsig och strax tog Tor till storslägganoch blixtar ljungade och åskan mull-rade mäktigt längst med fjällryg-garna. Regnskurar drog fram påandra sidan Stenåssjön medan Stenå-sen flödade i solljus.

Vi var hungriga vid det här laget mennyfikenheten ville att vi skulle göra en

snabbtitt innan lunchen och den litemer ingående inspektionen. Vi gickrunt på den lilla del av gårdstäktensom var slagen och kollade in i dessstugor om någon var hemma.

Det är naturligtvis inte roligt att hafrämmande och objudna gäster somsmyger omkring sina hus. Vår erfa-renhet att om man dyker upp underdagtid och presenterar sig och talarom att man är kulturhistoriskt intres-serad så blir man alltid väl bemött ochman brukar även få lite historia ochvisning till livs (och ofta faktiskt enkopp fika också).

Denna gång var dock ingen hemma inågon av stugorna.

Vi åt lunch på en bänk i solen moten husvägg samtidigt som vi njötav det mullrande skådespelet påandra sidan sjön.Ovädret gjorde ödemarksbildenvacker och mäktig med den solbelystaängen med rallarros, stormhatt och andra höga örter framför oss. På andra sidan sjön de blånade bergendär mörka åskmoln slogs med solstrå-lar som ville lysa igenom. Skuggadeoch solbelysta fält dansade ackompan-jerade av tordön österut över fjällslutt-ningar och dalar, - mäktigt!Tor med sin hammare och vidhäng-ande dusch ville inte över sjön till Ste-nåsen utan drog sig sakta österut.

Forts. på sid. 10

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt8

HÅKAS HÄST&ELNÄR DET GÄLLER!• Nyinstallationer• Reparationer• Service• Besiktning

Kontakta mig gärna för kostnadsförslag

Anders Johnson

Starrbacksv. 14 • 790 90 SÄRNATelefon: 0253 - 106 31 • Mobil: 070-622 62 38.

hakas_hast_el@msn.com

Utn

yttja

RO

T-av

drag

et!

Torrakan vidstigkrysset

Men detta är björnrike…

Snart stod vi på en liten hed med fäboden framför oss…

Resterna av en slagen älg inte långt från stigen till Stenåsen

KKrriinnggeellffjjoorrddss —— Nytt 9

Välkommen tillden vänliga butiken

Bra råvaror till bra pris är

kockens bästa recept!

Välkomna önskar Mikael och Marie med personal

www.ica.se/idrebua Vi fi nns även på Facebook

IDRE BUA Tel: 0253-200 03Idre Bua

Här hittar du

Stor sortering på LIVS & HUSGERÅDCHARKAVDELNING med grillat

Egen UTTAGSAUTOMATSMÖRGÅSTÅRTOR på beställningLOKALA VILT och GETprodukterEget BUTIKSBAGERI med CAFÉ

TÅRTOR på beställningSNITTBLOMMOR & KRUKVÄXTER

Vi är ombud för

ÖPPETTIDERMÅN — FRE

09.00 — 19.00

LÖRDAG09.00 — 18.00

SÖNDAG & HELGDAG12.00 — 18.00

ICA IDRE BUA

hjälper även dig attlyckas i köket.

Fräscha frukt, kött ochgrönsaksdiskar är

en självklarhethos oss!

ÖPPETTIDER V26-V32

Mån-Lör 9-19Sön 11-19

Övriga veckorMån-Fre 9-19

Lör 9-18Sön 12-18

På Kolahalvön bor ett segtfolk, sägs det lite vitsigt.Men det bodde nog ett segtfolk i fjällskogen också.Som dessutom nog vartvungna att ha lite i ”kolan” föratt överlevaMan måste förundras över dessa män-niskor som en gång vandrade runt häruppe i den öde och visserligen vackra,men många gånger ogästvänliga mil-jön. Det krävs krafter och envishet föratt överleva i en trakt där naturen ochvädrets makter inte alltid hade för

vana att vara på den lilla människanssida. Där knappt något gick att odla ochman fick slita för att få tak över huvudetsom skulle kunna hålla fjällvinden ochden ibland 40 gradiga kylan ute.

Det var långt innan vindspärrar, gull-fiber, isolerglas och värmetimmerblev uppfunna. Här fick man hålla vär-men ändå med mycket eldande ochhårt arbete, blanda hästskit ochmossa till korna när fodret tröt frampå vårvintern. Trots detta klingadeglada skratt i stugorna emellanåt härsom i andra delar av vårt avlånga landoch barnen stojade på gårdsplanen

när de inte behövde hjälpa till i hus-hållet. En tid när alla i hela i hela fa-miljen, vuxna, såväl som barn, far- ochmorföräldrar behövdes och hade sinspeciella uppgift och plats i livet.

Vi hör inga stojande barn, ingaglada skratt, allt ser så öde ut,igenvuxet och lite förfallet mitt iallt det otroligt vackra. Varför valde de första bosättarna justden här platsen? Var det för att den ligger så otroligt, janästan sanslöst vackert? Ja, det kan-ske hade en liten betydelse men härvar det nog viktigare saker somstyrde. Marken var lite bördigare häroch gratis. Ja det vill säga att manbyggde ett hus med kunglig majts till-låtelse och när man sedan kunde visaupp att man brukade en viss mängdmark så anmälde man detta och enuppsyningsman kom och mätte uppden brukade marken. Sedan fick mansig tilldelad skogsareal efter storlekenpå brukad mark.

Ju mer brukad mark desto merskog fick man. Jag reserverar mig föratt detta inte är ordagrant efter lag-texten men i stort var det nog så detgick till har jag läst någonstans. Tro-ligtvis kommer även denna kunskapfrån någon av Tomas Ljungs fantas-

tiska böcker om natur, kultur och liv-söden häruppe i det karga fjällskogs-landet.

Stenåsens läge får väl ses som etträtt typiskt för fjällskogsbosätt-ningar. De bosättningar och fäbodar som lig-ger på den här höjden (735 öh) kräverlite andra förutsättningar än de somligger på lägre höjd med skyddandeskogsterräng runt sig. Stenåsen liggeri en sydslänt ner mot en sjö med slåt-terland kring myrar och stränder meden skyddande ås i norr, en bra källaeller bäck att bygga sin mejeribu överoch inte minst viktigt är att sjön erbju-der en bra fångst av matfisk.

Sydläget och höjden bakom gårdenoch sjön framför ger den lilla extravärme som behövs för att man skallkunna få något att växa.

HUSEN PÅ VALLENVi packade ihop vår matsäck och bör-jade vår rundvandring mellan de sexhusen i varierade ålder och förfall. Vi tittade in i det öppna stora fähuseteller fjöset som man säger, och som

enligt Ljung skall vara ett av landetsbäst bevarade fjällfähus från den härtiden. Fähuset är egentligen samman-bundet med lidret som möjligen ävendelvis användes som lada eller stall.Det är en öppen gång med tak övermellan lidret och fjöset så man kundeta in djuren från båda håll och ävenköra med häst och vagn igenom.

Vi gick tittade in i det olåsta fjöset.I fjöset är det rätt stökigt med alle-handa bråte och fiskeredskap menbås och kättar är i stort sett intaktaäven om de var fulla med gammalbråte. Om jag minns rätt var här platsför 10 kor och kalvar vilket måste havarit rätt mycket för en fjällgård. Detär möjligt att man även höll ett parhästar tillsammans med korna.

Min mormor och andra släktingarpå mors sida var fjällbönder om äninte i ödemarken. De bodde i småbyar med namn som Brattbäcken ochKarbäcken upp mot Borgafjäll. Jag vis-tades där ibland som barn och lademärke till att ingen blandade hästaroch kor i samma utrymme.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt10

Vallen sedd från sjön med det stora fjöset i mitten och Stenåsen i bakgrunden.Längst till vänster skymtar taket av störröset (kokhuset) som tillsammans med fårfjöset är de äldsta byggnaderna

på vallen. Ännu längre till vänster (utanför bild) ligger mejeribua som är placerad över bäcken.De övriga större byggnaderna är troligen tillkomna under vid olika tider under 1900-talet.

Bilden visar den taktäckta gången som förbinder fjöset med lidret.Här kan vi se exempel på den frodiga grönska som omger vallen.

IDRE - SÄRNAMed:

BÄRGNING • STARTHJÄLP LÅSÖPPNING • JOURREPARATIONER

••• 0253 •••

240 56BÄRGNINGSLARM

DYGNET RUNT

Din räddningsförsäkringgäller hos oss!

Vi servar

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 11

Hästarna hade alltid ett eget stall.Kanske var det inte så här. Kanske vin-terkylan tvingade djuren att bo ihop.Den öppna spisen murad i naturstenvittnar om att den var nödvändig ochhöll djuren vid liv de kallaste vinter-nätterna. Spisen lutade betänklig ochen del stenar hade lossnat i murverketmen än går den att rädda för efter-världen.

Det kostar på i både pengar och ar-bete att hålla en gammal gård i skick.Många har helt enkelt inte pengareller ork. Får dessa sista rester avgamla ödsligt belägna fjällgårdar och

dess ägare inte hjälp av Länsstyrelseneller andra bidrag av staten kommervi snart bara ha bråte och husgrunderkvar av en levande historia. Har vi rådatt mista sådana här kulturarv?

Här i fjöset låg virke framme så vi ficken känsla av att någon form av reno-vering kanske var på gång. Dessutomhade alla hus fått nya tak i plåt. Ett tra-sigt tak är ofta dödsstöten för ett hus.Kommer regn och vind in i huset gårförfallet fort..

Under ett trasigt tak ute efter detsom vi tror är det gamla fårfjöset(ihopbyggt med lidret som i sin tur ärihopbyggd med kofjöset) höll naturenpå att ta igen något som såg ut somgamla handgjorda timmerkälkar ochvedkärror.

Precis bakom fjöset låg en brunnmed en spelanordning för atthämta upp vatten. Den låg inbäddad i otroligt frodig växt-lighet. Gräset var inte trampat ochbrunnspelet verkade inte riktigt in-takt. Kanske hämtade man nu mer vat-ten i den intilliggande bäcken ellerkanske direkt ur sjön.

Husen varierade i ålder och det varvad jag kommer ihåg tre av husensom i dag användes för övernattning.Vi gick över den frodiga ängen bortmot gårdens mejeribu.

Man slås av hur fantastisk frodigtdet fortfarande är på gårdstäktentrots att det måste vara minst tret-tio år sedan täkten gödslades försista gången med den ”äktavaran”.Här växte bl.a. mjölkört, kvanne, vild-morot och vad vi tror var stormhatttillsammans med många okända väx-ter. De växte tätt och midjehögt.

Mejeribua såg välhållen ut utifrån,men när vi tittade in så hade bäckensom boden stod över på något sätt bli-vit uppdämt och boden såg nu meraett stökigt badhus. I övrigt var nog me-jeribun i god kondition. Vi gick överden lilla ängen ner till sjön. Stigen varspångad då ängen var ett mellantingmellan äng och myr. Vid stranden vartydliga spår efter att en båt brukardras upp. Det är väl så de nya innevå-narna på Stenåsen kommer hit. Båt om sommaren och kanske skoter

om vårvintern. Därför är stigen så då-ligt upptrampad att den knappt synslängre.

Forts. sid 13

Bygg&Vvs Akuten • Särnavägen 142 • 790 90 Särnabyggovvsakuten@gmail.com

Thorbjörn 070-6010176 • Hans-Ove 076-8384575

Vi utför alla förekommande jobb inom Vvs!

Mindre bygg jobb så som reparationer och vattenskador

Glasmästeri/Vvs butik

Även entreprenad med minigrävare (5ton).Byter allt inom glas ex: Bilrutor, isolerglas,stenskottsreparationer, planglas (kittning) vanliga fönster

Välkommen att kontakta oss Hattis och Tobbe

Interiör från fjöset. Th. koboxarna med gödselränna och utgödslingslucka i gavelväggen. Kalvboxarna och de eventuella hästboxarna är efter fjösets vänstervägg och inte med på bild.

Fjösets eldstad i natursten

Här var det länge sedan någon hämtade vatten…

Mejeribu. Bilden nedan inne i bua

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt12

Eva och jag går tillbaks till vårbänk vid husväggen och njuter avstillheten och den fantastiska ut-sikten.En plats att minnas! Jag har varit mil-tals från närmaste väg utan att kännamig så långt borta från civilisationensom ljust här på Stenåsen. De gamlavackra husen, den bördiga gårdstäk-ten och med fjällen blånande på andrasidan fjällsjön kändes det tidlöst.

Med lite inbillning kan man höraglada kvinnoröster från kokhuset,slammer med mjölkkrukor som dis-kas, koskällor som ljuder i skogskan-ten och en get som bräker.

Ljud som vi senast hörde hos SonjaSpånberg på Foskdalsvallen åretinnan. Vi hade ännu inte gjort vårt år-liga besök hos Sonja och köpt hems-mör ännu. Det måste hinnas med påhemväg så vi vet att allt är sig likt påvallen. Men klockan hinner nog blimycket innan vi passerar avtagsvägentill Foskdalsvallen, en fäbovall som

även den ligger mycket vackert idalen mellan Städjan och Fjätervålenmed Foskan brusande i princip underhuset. Blir det för sent törs vi nog intestöra denna gång.

Hur var det här på Stenåsen förr ivärlden då folk var bofasta här?Vi har ingen att fråga. Jo visst har videt! vi har ju Tomas Ljung, han verkarveta det mesta om ödemarken och fjälls-kogens folk och dess historia. Jag stop-par ner handen i ryggsäcken och fiskarupp boken ”Ödebygdsminnen”. En bok som är lika viktig för den kul-turhistoriskt intresserade besökaren häruppe ”nord i marka” som fjällfloran ärför den botaniskt intresserade.Naturligtvis har jag redan läst bokenfrån pärm till pärm flera gånger mennu frågar jag min Eva om hon vill höralite fakta om folket och livet på gården.Det vill hon naturligtvis, Eva har tycktom att jag läst för henne ända sedan viträffades som mycket unga.

Jag tar mig här friheten och samman-fattar gårdens historia som i originalär mycket innehållsrikare och detalje-rat skrivet av Tomas. Utan släktbandeller bekantskap med efterlevande kanför mycket namn och årtal kännas somatt det förtar litet av en i övrigt mycketintressant och spännande läsning.

Här får du käre läsare (om du vill)ta del av historien om Stenåsen.

STENÅSEN – En av fjällskogs-bygdens ensligt belägna gamlagårdar.Man tror att platsen kring Stenåsenupptäcktes och brukades för beteså tidigt som på 1700-talet. Manlär ha hittat rester av gamla krea-turstjuder i gamla granar norr omStenåsens gårdsplats och vid enplats nämnd ”gammelvallen” harman ända in i sen tid kunnat serester efter bebyggelse. Man troratt det var Idrefolket som bufört hitså tidigt som under 1700-talet.

På 1820-talet bygger Drängs Per Ols-son från Lillfjäten tillsammans medsin son Olof ett Störröse (eldhus medspåntak och rökgång av trä) på uddennedanför Stenåsen. Olof flyttar däref-ter störöset upp till dagens gårdsplatssom var bördigare och man uppför nuäven ett fjös (lagård).

Det är nu som sjön byter namn ochbörjar heta Stenåssjön. På 1830 taletblir Olof, nu kallad Olle tillsammansmed sin maka Anna Ersdotter frånIdre blir de första bofasta på Stenåsen.

Forts. sid 16

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 13

Störröset (kokhuset) på stenåsen anses vara ett av de älst bevarade i landet.Själv undrar jag om inte störröset uppe vid Lill Harundsjön är äldre.Se lilla bilden nedan.

Eva tillsammans med Sonja Spånberg på Foskdalsvalen bland nydiskade mjölkkrukor

LITE HISTORIK OM STENÅSEN Källa: Ödemarksminnen av Tomas Ljung

– en av fjällskogsbygdens ensligt belägna gamla gårdar.

Harryssons RörserviceAllt inom

VVS

Din närmaste fackman inomVVS

Välutrustad servicebil

Mobil: 070-5460477Byvägen 9 • 790 91 IDRE

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt14

Särna–Idre FiskevårdsområdeSärna –Idre Fiskevårdsområde omfattar Särna och Idre Socknar, med 17 mil större strömvatten, 6000 ha sjöar och massor av mindre strömvatten: ungefär 400 000 ha landområde. Sveaskogs vatten ingår och genom samförvaltningsavtal de flesta reservatsvatten utom i Fulufjällets nationalpark och Hävlingesystemet.

Fiske i Särna och Idre socknars världsberömda strömvatten!Strömfiske efter öring och harr kommer i regel igång framåt midsommar. Vid lämplig väderlek kan dagsfisket på vissasträckor vara bra även tidigare. Nattfisket brukar vara fenomenalt i början av juli i vissa vatten: ex Storån, Grövlan, Sörälven, Guttan m.fl. Andra halvan av juli blir vakperioderna kortare. De största öringarna tas i regel på nattfiske. I Sörälven från Båthusströmmen till Lisstranån öppnas fisket nu i maj efter 3 års avstängning.Sjöar, vinter- och sommarfiske efter röding.Särna-Idre FVOF sätter ut röding i ett stort antal vatten (uppräknade under särskilda bestämmelser nedan).Fisket på röding är bäst maj-juni, då rödingen hugger bra på långedrag eller fluga vid nattliga vakperioder.

FISKEBESTÄMMELSER OCH KORTPRISERBestämmelser för fisket inom Särna-Idre FVO 2012-05-01 – 2013-04-30SAMTLIGA VATTEN: Fisket skall ske med måtta och god fiskevård. Fisket upplåtes endast till husbehov och fångad fisk får ej saluföras. Levande fisk får ej användas till agn.

Strömmande vatten (vari innefattas håar) dessutom: Allt fiske också förbjudet under tiden 1/9 – 30/4, med följande undantag: Flugfiske med flugspö: tillåtet i alla harrvatten 1/9 – 31/10 (i Storån finns harr upp till Sognstupet),

Minimimått I Österdalälven mellan Krabbnäset (badpl. Östomsjön) och Hornån, i Fjäten från fallen till Fjätros: öring och harr 45 cm, fångstkvot:max 2 öring eller harr/kort och dygn. På flugfiskesträckorna: öring och harr 35 cm, fångstkvot max 5 öring eller harr/kort och dygn. Övriga vatten: harr 30 cm, röding 25 cm, öring 25 cm (i Hällsjön inget minimimått för röding).

Harrfisket med flugspö på hösten är tillåtet i alla vatten där det finns harr 1/9 – 31/10 Med undantag för de vatten där fisket är avlyst, se nedan.

Fiskekortspriser: Endygns- 60: -, tvådygns 100, tredygns- 120: -, vecko- 300: -, säsongskort 400: - (make+ maka 600: -)Fiskekorten gäller endast för met-, kast-, spinn-, pimpel-, och flugspön, samt enkla dragredskap, 2 spön/fiskare, även i Sveaskogs vatten (se upp för privatarrenden), samt inom Dala Fjällfiske utom Långfjället och Fulufjället (se fiskekartan). Fiskekorten gäller i hela Glysjön, hela Öjsjön och hela Trängselsjön. Ungdomar under 16 år får fiska på målsmans kort. Brott mot skyldighet att uppvisa giltig upplåtelsehandlinglämnas till allmänt åtal och kan även leda till beslag av utrustning. Övriga brott mot fiskeregler enligt ovan kan leda till uttagande av kontrollavgift(enligt den nya lagen om fiskevårdsområden).

SÄRSKILDA BESTÄMELSER I FÖLJANDE VATTEN (där fisk planteras ut): Burusjön, Bålsjön, Näcksjön, Öresjön Särna, Öresjön Idre, Långtjärn Idreberget. Därutöver förbud att fiska från båt eller flytring i: Övre Trollsjön, Slötjärn, Valltjärn, Källdalstjärn, Bladtjärn, Tjärn 87, Slättåstjärn, Mellersta Långsjön, Kimtjärn, Älgsloken, Blanktjärn (Drevdagen), Gyttjetjärnarna, Ögåvalltjärnarna, Bergslagstjärn, och Bumlingtjärnarna. Fiske från flytring tillåtet i Glytjärn, Djuptjärn, Jämngäddtjärn, Stora Flysjön och Nedre Trollsjön. I samtliga här uppräknade vatten gäller max 5laxfiskar/kort och dygn.

Sträckor endast upplåtna för fiske med flugspö: Storån: uppströms Hällsjön, ovanför bron i Foskros till Hällsjön, och från Sognstupet tillKlingforsen. Buruån: utloppet ur Burusjön till Smedkojan. Fjätälven: från skoterleden vid Ringströms till Fjätros. Sörälven: Från Båthusströmmens kraftverk till Gudbrandskojan (gapskjulet). I alla harrvatten även 1/9 – 31/10. På flugsträckorna är fiske från flytetygförbjudet (OBS! i Storån mellan bron i Foskros och Hällsjön är även plastkula tillåtet, men endast på den flugsträckan).

På följande sträckor förbud mot allt fiske: Sörälven: Mellan Flickerhån och Storsillret (gapskjulet). Fulan: från Södra Fulusjön till fallet vid Gethammaren. Grövlan: från Storedan (gapskjulet) till sammanflödet med Storån. Förbudsområdena skyltas.

SNÄLLA: Undvik att kasta cigarrettfimparpå vattnet (isen), fisken kan ta dem sommat. Antingen ”omsätter” fisken ”näring”från fimpen och får sämre värde som mat-fisk, eller också fastnar filtret i analen ochleder till en plågsam död för fisken.

FRÅGOR/TIPS: SE HEMSIDAN:www.sarnaidrefvo.se eller ring 0253-102 10.

Trevlig fiskesäsong önskar vi alla glada laxar!

Särna–Idre Fiskevårdsområde

FOTO: H. FORSSLUND

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 15

KONSUM SÄRNA Tel 0253-101 07 • KONSUM IDRE Tel 0253-201 28

Välkommen till butikerna som erbjuder:

FullserviceVi har inte låtit snabbköpsprincipen slå fullt ut i våramoderna butiker. Här finns alltid kunnig och vänligpersonal som gör sitt bästa för att ta hand om dig.

Färsk frukt och gröntTrots de långa transporterna hit upp till fjällvärlden,har vi satt en ära i att visa upp snygga montrar medde friskaste och härligaste frukter och grönsaker.

Kött, fisk och delikatesserVår välsorterade charkdisk innehåller mycket gottatt botanisera bland. Naturligtvis erbjuder vi lokalaspecialiteter som älg, ren och fjällröding m.m.

Inte bara livsmedel Här hittar du det mesta för hushållet

på ett och samma ställe!

Naturligtvis är vi snälla mot plånboken också!

Lägre priser!

Dessutom

återbäring!

Det mesta av det bästa • Välkomna

Alltid färsk frukt och grönsaker

Alltid aktuell - säsongsanpassade råvaror

KONSUM NORRA DALARNASÄRNA • IDRE

IDRE

SÄRNA

Välkommen till din konsumbutik!

IDREBUTIKENÄR OMBUD FÖR:

•Systembolaget •Apotek •Lotter •Post

SÄRNA ÄR OMBUD FÖR:•Post

Öppettider: IDRE:Månd-lörd: 9.00–20.00 • Söndag 11.00–20.00V 25-33: 9.00-20.00 alla dagar. (Midsommarafton 09-15.00)

SÄRNA:Mån-torsd. 9.00-18.00 ( Fr.om. vecka 25. 9.00-19.00)Fred. 9.00-19.00Lörd. 9.00-17.00Sönd. 11.00-17.00

Fr.o.m Vecka 40.Mån-torsd. 9.00-18.00Fred. 9.00-19.00Lördag. 9.00-17.00Söndag. S t ä n g t

Fr.om. december återgår vi till söndagsöppet!

Välkommen!

Man börjar slå myrarna runtSmåsjöarna och även den lillaröjningen ”Nylandet” söder omsjön börjar brukas till slåtter.Potatis satt man uppe i skogen och utepå ”Pärholmen” för att den förhopp-ningsvis skulle undgå frostens härj-ningar. Även med dessaförsiktighetsåtgärder var potatissät-tandet ett lotteri. Hade man oturkunde det gå flera år i rad utan att detblev någon potatis då frosten tog blas-ten. Olof bor livet ut i störöset på val-len, en byggnad som fortfarande finnskvar. Olle som var mycket road av jaktblir jaktlegenden ”Gammel-Olle”.

Olle bygger kring 1855 en riktigstuga och det stora fjöset på vallen.Anna födde sex barn, tre flickor ochtre pojkar så det var liv och rörelse påStenåsen på den tiden.

Allt var inte lycka och glädje förden strävsamma familjen.En sommardag var barnen Olle Orsoch Fjät Per ensamma i stugan. Denallade då krut från faderns kruthornoch hällde i stora smidda husnyckelnför här skulle skjutas för nu hade deen bössa med krut. Med hjälp av eldpå en sticka sköt de på flugor som sattpå fjösväggen. Det bar sig inte bättreän att taknävret tog eld och hela går-den brann ner till grunden.

Först strax före sin död vid 90 årsålder berättade Olle Ors om sin skuldtill branden. En skuld som säkert plå-gat honom under hela hans liv.

Gammel-Olle tar nu familjen ochflyttar till Lillfjäten. Äldsta dottern, den nu 21 åriga Sigringifter sig 1853 med den blott sjuttonå-rige Olle Olofsson (Lövhögs-Olle)som kommit som dräng till Stenåsen.De flyttar ut till Stenåsen som fortfa-rande benämns som fäbod i köpebrevoch lagfarter.

Först vid *avvittringen 1879 är Ste-nåsen avstyckad och lagfört som egethemman. Samma år går Gammel-Olleur tiden. Sigrin får endast ett barnsom naturligtvis döps till Olle som deflesta manfolk i släkten. Denne Ollekom att gå under namnet Stenås-Olle,kanske för att han var den förste som

var riktigt skriven på Stenåsen. Ste-nås-Olle träffade en rik tös, KarinJonsdotter, och på hösten 1890 flyttarde till stort hus i Lillfjäten som fårnamnet Lövhögsgården. Olle som nublev Lövhögs-Olle blev välbärgad meninte lycklig. Karin födde honom 10barn, men 1914 återstod endast treoch när sedan sönerna Jonas ochOskar drunknade i småsjöarna fannsbara näst yngste sonen som naturligt-vis hette Olof att ta över gården. Olofvar född 1890.

Stenåsen hade nu upphört att varafast bosättning men fortsatte att undernästan 100 år att vara fäbodvall undernamnet Stenåsvallen.

Stenåsen drabbades år 1946 avännu en brand.Ett par ripjägare som bodde i stugankastade papper i spisen vilket var endödssynd på spån-och pärttakens tid.Taket som var gammalt och mossigtfattade inte eld på en gång utan detpyrde länge. När jägarna som varuppe på Uggarna tog sig en rast sågde stugan stå i ljusan låga.

Mycket kulturhistoria gick upp iden brasan. Förutom själva huset såförsvann många saker som funnits påGården sedan Gammel-Olles dagar.Bl.a. en väggfast moraklocka, ettväggställ med mycket gamla trätallri-kar, flera gamla fina kistor m.m. ochpå en fönsterkarm fanns ett solur in-ristad som användes när moraklockanstannat.En ny stuga byggdes på samma grundmed moderna slätknutar.

Den gamla buföringstigen frånLillfjäten hade under alla år följtden gamla stigen som går via Tor-råsen och Lill-Harundsjön. I augusti 1961 buförde Lövhögs Ollesbarn och barnbarn korna för sistagången från Stenåsen. En drygt hund-ratrettioårig epok gick i graven. Ste-nåsen är fjällskogsbygdens enda gårdsom både börjat och slutat som fäbodoch däremellan haft en lång period avbofasta innevånare. Stenåsen är ocksåunik på det sättet att varken gårdeneller skogen såldes till skogsbolagsom det tyvärr gick med så mångaandra av fjällskogens gårdar.

Stenåsen utgör därför i dag den bästbevarade av alla dessa gårdar. Ett par av bosättningens allra förstahus finns fortfarande kvar, **störrö-set och ***söfjöset.

Källa: Fjällskogens gårdar/ödebygdsminnenav Tomas Ljung

*Avvittring= Ett slags lantmäteriför-rättning som tillkommit för att skapagränser mellan Kronans och byalagensskogar.*** Söfjös= Fårhus

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt16

SSÄÄRRNNAAFFFFÄÄRRNNVälkommen till det

“LILLA VARUHUSET” i Särna - mitt i byn

(fd. Språngs)

HÄR HITTAR DU bl.a:

Järnvaror •Färg •Tapeter •Vitvaror •Fiskeut-rustning/kort •Kartor •Leksaker •Sodastream•Återförsäljare för Garmin produkter, tillbehör och mycket mer.

Vi är även ombud för: SYSTEMBOLAGET

Särnaffärn • Särnavägen 33 • 0253-104 30

Minikafé med gott fikabröd i butiken

Från och med 1:a juni har vi tyvärr inte längre

Swedbanktjänsten.

Swedbank har sagt upp alla avtal, med bank i butik.

En av Småsjödalens många bördiga myrar och strandängar.Man byggde på en del ställen fördämningar så att strandmyrarna kunde svämmas över med näringsrikt vatten om vårarna. Foto: H. Forsslund

Gamla bostugan på Stenåsen som uppfördes 1855 brann ned 1946Fotograf okänd

Bilden th. visar ett av de gamla träden efterstigen med ledbläckor innhuggna som medåren vallats in i barken.Foto: H. forsslund

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 17

Det finns tuffa vintrar häruppesom de äldre fortfarande hörtberättas om. Vintrar som va-rade till midsommar!

En sådan vinter var vintern debistra åren 1867-68.Vintern inleddes redan i novembermed stark köld och ymniga snöfall.Denna vinter, den kallaste i manna-minne bjöd på en medeltemperatur pårunt -30 grader.

Redan vid Lucia sjönk temperaturenner till -44 grader! Våren 1867 blevden kallaste man hört talas om i Fjälls-kogsbygden, och här uppe vid Stenå-sen låg Stenåssjöns is ända in i juli, attjämföra med nutidens islossning somsker april/maj i Stenåssjön.

Termometern sprack.Samma vinter en februarimorgon kon-staterade mor Sigrid i yttre Hågodalensom ligger några mil nordväst om Ste-nåsen att kvicksilvret i termometernkrupit ner i själva termometerns kulaoch som sedan sprack medan hon sågpå. Skalan gick ner till minus 52 gra-der! Detta var året utan vår!

Isen i Stenåssjön gick detta år uppförst till midsommar.I Lillfjäten vid Fjätervålen tog höet slutoch man fick ”buföra” upp till Stenå-sen trots att snön låg djup ända in ibörjan av juni. Det hö som fanns kvari ladorna på Stenåsen räckte precis tillatt hålla djuren vid liv tills betet kom-mit igång. Isen på Stenåssjön gickdetta år upp först till midsommar.

Grövelsjöfolket åkte släde till mid-sommarfirandet i Idre.Att det var en kall midsommar det kanminsann inte minst Grövelsjöfolket in-tyga som när de skulle på midsom-marfirande i Idre kunde åka slädeända ner till Höstsätern. Det finns flerkalla och bistra vintrar i Stenåsens his-toria. Våren 1948 var en av de kallare.Ända in i juni låg isen halvmetertjockpå Stenåssjön så man kunde köra framtimmer med häst. Ett litet vådligt fö-retag eftersom det var blankis och detfanns risk för att hästen halkade ochbröt sig.

Stenåsen har trots att det minstsagt ligger fjällnära ett ganskagynnsamt läge.Temperaturen går sällan ner under -30°. Däremot gör sig fjällvinden ofta

påmind och det blåser ofta och vårennår ofta sent till Stenåsen. För att fålite grönt till midsommar var manibland tvungen att ro över till ”Nylan-det” på sjöns sydsida där man kundehämta nyutslagna björkar. Det lär ståett par gamla murkna skidor mot entall vid ängessildret som Ol Ersa lär haåkt på en midsommar. Se nedan.

Tomas Ljung berättar om enannan bister midsommar på tiota-let. Då tvangs Ol Ersa ta till skidornaför att ta sig bort till sjöändan.

Och midsommaren 1924 när tolvå-riga Greta Berg var ute och valladekorna började snön vräka ner och snönlåg snart tjock över både henne ochkorna där de gick i en mörk ravin. Honlär visst kunnat tända en brasa så manfår tro att det hela slutade lyckligt.

! ! S N A B B S E RV I C E ! !LARS-ÅKE: 070-338 15 28

STRÅKENS EL AB

Begär gärna offert/broshyrer

Utför allt i EELLVi säljer även

Cylinda vitvaror

Vintrar som varade ti l l midsommar!Källa: Ödebygdsminnen av Tomas Ljung

Bild: Trågården SärnahedenFotograf okänd

Hästarna på StenåsenNär det var dags för buföring gick manmed hästarna från Lillfjäten över Tor-råsen via Lill-Harundsjön. De hästarsom inte var klövjade gick efter Stenås-sjöns södra sida upp mot Nylandet föratt sedan simma över sundet. Det lärfortfarande finnas skönjbara stigar ne-danför Uggarna. I höstas gick jag ochEva efter sjöns södra strand för att för-söka hitta stigen mot Nylandet dockutan att träffa på stigen.

Klövjade hästar, folk och kuer tog sigefter sjöns norra sida över bron vidSmåsjöån efter samma stig som vi följdetill Stenåsen.

Släpp hästarna fria, - det är sommar!När hästarna hade gjort sitt på vårenmed vårplöjning, gödsling och klövjadbuföring till fäbodarna, släpptes dessaofta lösa på fjället för en välförtjänt se-mester. Med det ökade skogsbruketökade även antal hästar i området. Ste-nåshästarna slog sig ofta i lag medFoskroshästarna och höll sigmyggfria på Stenåsens baksida samtfestade på betet ute på myrarna iSmåsjödalen.

Gråen på Stenåsen blev kvar påvallen en försommar, Gråen var hushäst och skulle dennavår hjälpa till med att dika vallen närtjälen gått ur samt dra fram timmer för

husbygge. Det gillade inte Gråen rik-tigt, han satt i och gnägga i ett sträcktills hela Stenåssjön såg ut att varafylld av simmande hästar. Det stodinte på innan hela hemtäkten var fullmed Nipfjällets fria kampar som villehälsa på sin frihetsberövade vän.

Att få hem hästarna på hösten varminsann ingen barnlek.Hästarna visste alltför väl att nu var se-mestern slut och tungt arbete nalka-des. Här gällde det för gårdens herreatt vara listig. Han tog med sig salt ochhavre ut på fjället att locka med. Detvar inte alltid det fungerade utan pållebara skyggade och var försvunnen. Dågällde det att smyga som om man varpå rovdjursjakt. En bra hjälp i sökan-det var att alla hästar hade en bjällra,var och en med sin speciella klang.Man kunde på samma sätt som medkorna skilja ut varje individ. Klangenhördes kilometervis. När man frånStenåsen såg att hästar flocka sig efterSlagubäckstötens baksida visste manatt någon var ute och sökte sin häst.

Så var vår vandring till och berät-telse om Stenåsen slut.Naturen runt Stenåssjön, Uggarna ochSmåsjöarna är helt fantastisk! Så näramen ändå så långt borta. Har du svårtatt gå så gör i alla fall en utflykt till Ste-nåssjön. Vid vägs slut finns både rast-stuga, grillplats med bord nära den finabadstranden. / Hans

Hästarna på fjällbygdens gårdarKälla: Ödebygdsminnen av Tomas Ljung. Foto: Niss Hjalmar Matsson

■■

■■

Fjällvägen går från Idre viaGrövelsjön till Norge och Elgå,Drevsjö, Storbo för att när cir-keln är sluten åter hamna iIdre.Grövelsjöområdet lockar mest gästersom kommer hit för att vandra ochåka skidor men även för dej som inteär någon inbiten fjällvandrare eller ski-dåkare kan Grövelsjöområdet ha endel upplevelser att erbjuda. En hel delhittar du efter ”Fjällvägen”.

Från Idre finns två möjligheter attta sig över till Norge, raka vägen viaRiks-70 eller den lite längre Fjällvägenförbi Grövelsjön och över fjället på 840meters höjd.

Vi väljer Fjällvägen och startar i Idreoch åker upp mot Grövelsjön.

Vi startar med att ta bron överStorån i västra änden av Idrebyn.Storån som avvattnar de avlägsnafjällsjöarna i Storådalen. Storån gårhär mellan broarna ihop med Söräl-ven innan de tillsammans rinner ut iIdresjön och sedan bildar Österdal-älven. Sörälven har sina källor ändaupp i Elgådalen i Norge.

Vi får strax Idre Flygplats påhöger sida,Flygplatsen har i dag inte någon re-guljär flygtrafik. Linjetrafik Stock-holm-Arlanda startades i januari

1994 och upphörde i augusti 1999. Idagär flygplatsen inte längre i Älvdalenskommuns ägo utan är i privat ägo.

Idag är det tyvärr bara privatflyg somanvänder flygplatsen.

Forts. på sid. 19

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt18

Walls Åkeri

UTHYRNING: skotrar, pulkor, kälkar, kläder och vedeldad pool.SERVICE OCH FÖRSÄLJNING: skotrar - Yamaha, nytt & begagnat.

Tel. 0253-310 77 • Mobil. 073-08 55 602hem.passagen.se/skoterturer

Walls Grus, Åkeri och Entreprenad AB, Särna

Hyr en vedeldad pool

till partyt!

GRUS, GÅRDSGRUS SAND direkt till din tomteller bygge.CHAKTNINGGRÄVNING PLANERING

TA FJÄLLVÄGEN… TA FJÄLLVÄGEN… - över Grövelsjön till Norge- över Grövelsjön till NorgeVill du vila benen från vandring en dag och i stället göra enutflykt med bilen? Då får du här ett tips, - ta en biltur till Norge via den sk. ”fjällvägenTipset och de flesta bilderna kommer från Anders Persson på Småbruket Västerbäcken i Grövelsjön. Vill du veta mer om Småbruket Västerbäcken så titta in på www.grovelsjon.nu

Vy ut över Elgådalen mot denorska fjällen i väster.Här går vägen över fjället på840 m höjd.

Långt borta i väster syns Sölenmed sina höga toppar ochlängst till höger Litlesjöbergetoch Båthusberget

Parkeringen på fjället är en brautgångspunkt för korta ellerlånga vandringar.En markerad sommarled gårmot Svukuriset.

Norrut på några kilometers av-stånd ligger fjälltopparna Rund-högda 1120m, Lifjället 1230moch Sushögda 1252m

Längre norrut ligger Femunds-marka Nationalpark och någrakilometer söderut ligger GutuliaNationalpark.

FJÄLLVÄGEN…FJÄLLVÄGEN… Bild: Anders Persson

KARTA fr. Västerbäcken

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 19

Välkomna tillGrövelsjöns Fjällstation

Svenska Turistföreningens sydligaste fjällstation. Här blandas gamla traditioner och gemytlig miljö med nya fräscha grepp.

Här slutar bilvägen och fjällederna tar vid. Fjällstationen är ett givet utflyksmål för dig som besöker Grövelsjön.

Grövelsjöns Fjällstation information och bokningstelefon: 0253-59 68 80

www.stfgrovelsjon.com GRÖVELSJÖNS FJÄLLSTATION

RESTAURANG OCH CAFÉVår restaurang med Slow Food inriktning har en mäktig utsikt över denorska fjällen. Ät buffé, à la carte eller en fikapaus med kaffe och dopp.

SPAUnna Er en lugn stund med en av våra sköna behandlingar. - Må gott och ladda nya krafter!

BUTIKVälsorterat sortiment av friluftskläder och utrustning. Allt vad du be-höver för fjällturen. Livsmedel, tidningar, hantverk och souvenirer.

UTHYRNINGVälsorterad uthyrning av friluftsutrustning till vettiga priser. Här finns allt som behövs för fjällveckan.

GUIDADE VANDRINGAR - TEMAVECKORHela sommarsäsongen anordnas turer med färdledare och olika te-maveckor. Ring eller besök vår hemsida för information.

Strax börjar klättringen uppåtmot Höstsätern Vägen planar snart ut och vi åker överflacka tallhedar till Gröveldalsvallendär Carl von Linné övernattade undersin fjällresa år 1734. Vi kör försiktigtdå längs hela Fjällvägen är gott omrenar och ibland ser man också älgeller om man har riktig tur till ochmed björn. Vid Hemsjön kan man sehur rester av den gamla landsvägenslingrar mellan grusåsarna.

Floåsens gammelsågSå småningom når vi bron över Grö-velån och Frönbergets förkastnings-brant reser sig i väster, skogen tätnaroch vägen stiger upp mot Floåsensom består av några högt belägna går-dar. Floåsens gammelsåg, en enbladigvattendriven ramsåg byggd 1856 ochfortfarande i körbart skick och är värdett besök. Följ den lilla stigen österutca 700 m till Sågbäcken. Sågen använ-des förr bara under ett par veckorvarje vår i snösmältningen då vatten-föringen i bäcken var tillräcklig.

SåglidenNästa by vi kommer till är Såglidensom ståtar med en liten bensinmackdirekt till höger när vi kommer in ibyn. Från Sågliden kan vi göra en av-stickare upp till Lövåsen som för längesedan var en fäbodvall använd av Id-rebor. Bofasta flyttade hit i början av1800-talet och många av de gamlabyggnaderna står kvar uppe påbacken en liten bit från vägen.

Vid klart väder har man härifrån ut-sikt över de norska fjällen. Om du kän-ner dig hungrig finns det bra mat påLövåsgården.

StorsäternFrån Sågliden fortsätter vi till Storsä-tern, också den en gammal Idrefäbodmed åtminstone en bevarad byggnadfrån 1600-talet. Vid Nedre Fallet finnsen enkel rastplats och många prövar fis-kelyckan i ån. Särna-Idre fiskevårds-områdes fiskekort krävs alltid vid fiske.Bakom klockstapeln och gravplatsen

brusar det lite högre övre fallet.Här vid den brusande ån har Idreborhaft sina fäbodar sedan lång tid till-baka. Den äldsta kvarvarande bygg-naden från fäbodarna bär årtalet 1683.Bofasta har bott här sedan 1830 talet.Tack vare turismen skapas arbetstill-fällen och byn har inte drabbats av av-folkning utan kan fortsätta att levakvar. Mitt i byn ligger matbutikenFjällbua och en liten bit längre norrutStorsäterns Kapell. I kapellet firasgudstjänster hela året och dessutomhålls välbesökta musikaftnar på tisda-gar och torsdagar under vinter ochsommar. Du kan även passa på attköpa lite renprodukter; kött och hant-verk hos Helena & Peter Andersson ideras bod ”Renbiten”. Öppettider: Vardagar 10-18Helger 10-14

GrövelsjönSå kommer vi till korsningen därvägen svänger mot Norge.

Nedre fallet StorsäternFoto: H Forsslund

Floåsens gammelsågBild: Anders Persson

Forts. sid. 20

Men ännu är det för tidigt attlämna den här vackra dalgången.Vi tar i stället till höger i korsningeninnan älven och kör till höger upp motGrövelsjön. När vi kommit upp för deförsta backarna har vi Västerbäckentill höger och lite längre fram ser viskidliftarna vid Grövelfjäll. Grövels-jöns Fjällstation ligger högst upp vidvägens ände.

Grövelsjöns FjällstationTill höger strax innan vi når fjällstatio-nen går en liten grusväg upp till enparkering belägen alldeles ovanträdgränsen. Här kan man fjällvandraen liten bit upp på fjället och efter baranågra hundra meters promenad harman en betagande utsikt ut över dal-gången med de norska fjällen i bak-grunden.

Vägen till vänster nedanför fjällstatio-nen går ner till Grövelsjöns södrastrand. Sjön som har ett klart kallt vat-ten är 7 kilometer lång och den norraänden sträcker sig in i Norge tillSylen, en liten fjällby i väglöst land.

Vid Sjöstugan går båtturer översjön till Sylen. (Se separat tidtabell itidningen). Roddbåtar och kanadensarefinns också att hyra här.

Vill du stanna över en extra dag i områ-det innan du drar vidare? Övernatt-ningsmöjligheter finns så gott somalltid vid något av hotellen eller varförinte i en uthyrningsstuga.

Tillbaks ner till Storsätern och vi-dare mot Norge.På vägskylten står det Elgå. Vi passe-rar den smala bron över Grövlan ochåker upp för backarna in i naturreser-vatet. Inne i skogen till höger finnsfortfarande den gamla Norgevägenkvar. Denna förbindelse med Elgå varGrövelsjöområdets första körbaralänk till omvärlden, byggd något årföre 1920. Vägen till Idre byggdesförst ett decennium senare och öpp-nade möjligheten för de första bilburnaoch bussburna gästerna att komma hit.Gamla furor och granar kantar vår väg

och vi når så småningom upp på höj-den där skogen öppnar sig och låtervägfararen se fjällen.

ValdalsbyggetLite längre fram till vänster går enkryssmarkerad vandringsled, (en bitav Kungsleden) ner till Valdalsbygget,som fram till 1922 var en fjällgård medbofasta men senare använd som fä-bodvall fram till slutet av femtiotalet.

Gården har välbevarade gamla bygg-nader, en rejäl raststuga och är numeraen levande fäbod sommartid. Här kanman köpa kaffe och en matbit.Gångavstånd från parkeringen vidvägen är ca. 2 kilometer.

Vi fortsätter över riksgränsen in iNorge.Här gäller det att köra försiktigt. Tam-boskapen, oftast får, går lösa i skogenoch vistas ofta ute på vägen. Så små-ningom kommer vi upp på kalfjället,vägens högsta punkt, 840 meter överhavet. Här har vi en milsvid utsikt ochplatsen är en bra utgångspunkt förkorta eller långa fjällvandringar. Vidriktigt hårt väder på vintern stängsvägen över fjället av här med en bom.

Vi rullar vidare ner i Elgådalenmot vägkorsningen vid Röstvollen.För att komma vidare till Drevsjö ochså småningen om tillbaks till Idre skallvi egentligen ta till vänster här, menförst gör vi en avstickare till Elgå, enliten levande by vid vägens ände intillsjön Femund. Norges näst största sjö.

Här finns överallt levande jordbruk,en matbutik, fiskrestaurang, en litenfiskindustri och gemytliga FemundFjellstue för den som vill övernatta,äta eller bara ta en fika.

Varje dag kommer passagerarbåtenFemund II ner från sjöns norra ände,och vissa dagar fortsätter den ändaner till Femundsenden i söder.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt20

Hos oss hittar du tyger i alla smaker • Vi syr gardiner på beställning

Kläder för dam, barn, herr • Snösmycken • garn mm.

Lakan • dukar • ljus • lampor • mattor • handdukar • skor mm.

0253-205 03

Öppettider för båda butikernaMåndag - Fredag 10:00 - 18.00 Lördag 10:00 - 13:00Söndag Stängt

VVälkomna önskar personalen!

Välkommen till vår stora butik!Kläder och tyger i mängder!

Välkommen till vår butik mitt i bynHeminredning för alla

Forts. Fjällvägen…

Grövelsjöns Fjällstation. Th. ser man Linnéstigen slingra sig in i NorgeFoto: A. Dahlin

ValdalsbyggetFoto: Västerbäcken

Fjällvägens högsta punkt 840 m och med Båthusberget i fondenFoto: H. Forsslund

Bryggeloftet ElgåFoto: H. Forsslund

ELGÅ är en av utgångspunkterna förde vandrare och fiskare som ger sig ini den vidsträckta nationalparken Fe-mundsmarka. Många vandrare anlän-der eller åker vidare med Femund II.

Vi vänder söderut igen. Från vägen mot Drevsjö ungefär 8 ki-lometer efter det att vi passerat väg-korsningen vid Röstvollen, går en vägner till Gutulia. Från parkeringen nerevid Gutulisjön går sedan en stig söde-rut in i Gutulia Nationalpark medhöga naturvärden, bland annatmycket gammal skog. Vid sjöns södra ände, ca 2,5 kilome-ters gångväg från parkeringen liggerGutulisetra, en välbevarad fäbodvallbemannad med värdfolk under somm-artid.

Vi åker vidare söderut och kom-mer så småningom till byn Sorkenvid Femundens strand. Här kanman hyra kanot för kortare ellerlängre tid vid Femund Canoe Camp.

Mellan Sorken och påfarten till Riks-väg 26 följer vägen Femunden och påsjöns västsida reser sig traktenshögsta fjällmassiv, Rendalsölen, varshögsta topp sträcker sig upp till näs-tan 1800 m. Efter ytterligare några kilometers resalängs Femunden kommer vi ut på Riks-vej 26 som är sammanbunden medRiksväg 70 som vi lämnade i Idre. Härtar vi till vänster på Riksväg 26 motDrevsjö, Lillebo och Storbo för att såsmåningen om komma tillbaks till Idre.

I Drevsjö finns Gløtvold Hondel. En modern handelsbod som säljer alltfrån mat och kläder till fiskeutrust-ning och jaktvapen. Sedan kör du vidare mot gränsen och70-an. Vägen ner mot Idre kantas avvacker skog, åar och en mängd smås-jöar och tjärnar, så även den biten harsin tjusning.

Go tur - Anders Persson Småbruket Västerbäcken / Grövelsjön

Swedbank stängd,ICA tar över i IdreKälla: MT

När Swedbank stängdes i Idre

i februari ställdes inte boende

och innevånare helt utan bank-

service.Nu satsar Ica Idre Bua på kontant-

hantering och en hjälp med betal-

ning av fakturor.

– Vi ska göra så gott vi kan för attkunna erbjuda den service som be-hövs, säger Mikael Dahlström, somdriver Idrebua.Swedbank hoppas trots allt på attkunna behålla sina kunder.

– Vi har haft en bra dialog medmånga av våra kunder och gått ige-nom hur de bäst ska kunna skötasina bankaffärer per telefon och In-ternet, förklarar kontorschef Lars-Göran Karlsson.

Det blir alltså ICA som blir Idrebor-nas nya lokala ”bank” som påsamma vis som Konsum i Särna

också förbättrar sin betalservice iSärna.

Nu öppnas det för nya aktörer som

vill vara med om att överta Swed-

banks kunder, inte minst företags-kunderna. Handelsbanken ochLänsförsäkringar har varit på mark-nadsföringsbesök i Idre.

Handelsbanke säger sig redan fåttstort antal intresserade i Idre, berät-tar Henrik Ragnarsson, som är bank-direktör för Handelsbanken i Mora.Henrik Ragnarsson säger att i nulä-get finns inga planer på att drivabanklokal i Idre.

Mycket går framåt i Idre men när

det gäller post och banktjänster så

har det gått bakåt rejält. För drygt tio år sedan fanns det bådebank och post med bankservice iIdre. Det började för drygt tio årsedan då posten lade ner sin ser-vice, då valde många av Nordeaskunder att gå över till Swedbank somtrots allt fanns kvar på orten, men nulämnar alltså även Swedbank Idre.

Mycket kan skötas över Internet idag. Men mejla över kontanter ärfortfarande svårt.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 21

Ska du renovera ditt hus?Bygga till? Bygga om?

Byta tak?

Du vet väl att du kan få ROT-bidrag

med 50% av arbetskostnaden!

Intresserad?

Vänd dig med förtroende tillIdre Data & Bygg Stig-Arne Rolfsson

Ring 070 2365122alt.0253 20493Mer info samt ref.objekt se:http://www.idredatabygg.se/bygg.htme-post: sar@idredatabygg.se

Femund II vid Elgå bryggaFoto: H. Forsslund

GutulisädernBild: fr. Västerbäcken

RendalsölenFoto H. Forsslund

IDRE

■■

Smått & GottFRÅN ORT å STÄLLE

Nyheter och information

Dags att kopplaihop Idre Fjäll medIdre HimmelfjällKälla: MT

I mitten av maj har skidturis-

terna lämnat Idre och även om

plogbilarna fortfarande får

göra insatser i både Särna och

Idre och Idrefjälls backar fort-

farande lyser vita av snö så

planerades redan för nästa

vinter. Nu börjar arbetet att

koppla ihop Idre Fjälls liftsys-

tem med framväxande grann-

anläggningen Idre Himmelfjäll.

Det handlar om en knapplift somkommer att gå mellan Askebackarnapå Idre Fjäll och upp till infartsvägentill Idre Fjäll.– Knappliften kommer att bli någotlängre och även gå högre upp än vadvi först planerade, säger Olof Rytö-vaara, som jobbar med projektet åtIdre Himmelfjäll.

– Tanken är att man skall glida ner tilldalstationen där en trestolslift kom-mer att gå över vägen och ta skidå-

karna en bit upp i det nya skidsyste-met, säger Olof.

På den norra sidan av fjällvägen ochi Himmelfjälls skidområde kommer vitill vintern att bygga ytterligare två lif-tar. En knapplift som ska betjäna dentrestolslift som behövs för samman-kopplingen som jag nämnde samt enlång släplift till Himmelfjälls två nyanedfarter.

Trestolsliften och släpliften har Him-melfjäll fått köpta från Idre Fjäll.Himmelfjäll kommer nu till vintern intebara vara ett tomtprojekt utan blir enskidanläggning med fyra liftar.Även snökanonsystemet byggs ut tillvintern.

Det finns även planer på en skidbroöver vägen så att de som inte vill tastolliften över vägen till Idre Fjäll skallslippa detta.

Det har varit en del turer när det gäl-ler liftsamarbetet mellan Idre Fjäll ochHimmelfjäll men nu har dock arbetetmed att bygga ihop Idre Fjäll ochHimmelfjäll inletts på allvar.

Vi önskar Himmelfjäll och Idre Fjälllycka till med samarbetet.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt22

BBRRÖÖTTAASS AABB

Brötas AB • Domänslingan 2 • 790 90 Särna070-684 54 50 • dan@brotas.se • www.brotas.se

Hjälper dej - med allt inom: Bygg, snickeri och grundarbeten

Kontakta mig gärna för offertMvh. Dan Spånberg

JAG LÖSER ÄVEN DINA VEDBEKYMMER!

Kapad och kluven björkved.

Löst, storsäck eller småsäck.

BJÖRKVED TILL SALU

Lomkällan öppnar ijuni i ny regiKälla: MT

Det har varit lite osäkert hur

det skulle bli sedan förre ar-

rendatorn av Skogsmuseet

hoppat av. Men nu är det klart.

Det blir Ulf Jönsson och bola-

get Särna Offroad Center som

tar över driften av Lomkällan.

– Avtalet med kommunen innebär attvi arrenderar Lomkällan i tre år.

Under sommarmånaderna ska viäven ansvara för själva museidelen,förklarar Ulf Jönson, som även driverOKQ8-macken i Särna.

Ulfs avtal med kommunen går utpå att han arrenderar hela anlägg-ningen för 2000 kronor per månadunder det första året, 5000 kronor permånad år två för att år tre stiga till9000 kronor per månad.

En möjlighet för Ulf är att köpa losshela anläggningen av kommunen.– Tanken är att driva verksamhetunder hela året, men nu gäller det attjobba för att vara igång i god tid föremidsommar. Det är då vi ska öppnaenligt avtalet, säger Ulf.

Vi kommer att satsa på servering

med dagens lunch, men självklart

också driften av museidelen där

kommunen bidrar med 300 000

kronor för tre månaders verksam-

het.

– Vi kommer nog behöva anställapersonal, men jag ser naturligtvis endel samordningsvinster med offroadcentret, säger Ulf.

Han är också tacksam för det stödhan fått av Stig Ericsson som undermånga år drev Lomkällan

Ulf JönssonFoto: Karin Ardefelt

■■

■■

Systemfel i IdreKälla: MT

Det är minst sagt en långbänk

det här med en systembutik i

Idre. Nu har det gått två år

sedan Systembolagets sty-

relse sade ja till etableringen i

Idre, men någon butik har det

ännu inte blivit.

Systembolagets presschef LennartAgén, säger att man nu vill sätta litefart så etableringen i Idre blir verklig-het.

När Systembolaget hade bestämt

sig för en etablering i Idre så fanns

ingen lokal som passade.

Det har varit många turer och förslagsom vi berättat om tidigare. Men nutycks det hänt en hel del som gör attSystembolaget nu har två mer ellermindre färdiga förslag att ta ställningtill plus ett tredje som handlar omuppförande av en helt ny affärsfast-ighet.

Förslag 1.

Ett förslag från KF-fastigheter, sominnebär att den nuvarande butiken

rivs och ersätts av ett nybygge. Ett bygge som kommer att inrymmabåde Systembolaget och en kon-sumbutik. Den gamla butiksdelen ärsliten och det är inte aktuellt attbygga om den för att rymma en ut-ökad verksamhet med en systembu-tik. Istället går förslaget ut på att rivaoch bygga nytt. Konsum Norra Da-larna hoppas det ska kunna genom-föras med hjälp av KF Fastigheter.

Förslag 2.

ICA och fastighetens ägare harockså jobbat fram ett förslag på entillbyggnad som ska inrymma nyaverksamheter och ett Systembolag.Att Swedbank lämnade sina lokaler iIdre underlättar den planen.– Vi har lämnat in ett förslag och job-bar nu med att kommunen ska ändradetaljplanen så att det finns utrymmeför en utbyggnad, säger Mikael Dahl-ström.

Förslag 3.

En annan lösning är en helt ny bygg-nad på Prästjolet, som nu är utbjudettill försäljning. Kommunen har därredan ändrat detaljplanen för att göradet möjligt att bygga en ny affärsfast-ighet.

– Det stämmer att vi nu har förslagatt jobba vidare med. Vi hoppas nukunna påskynda processen ochskapa en förbättrad service i Idre såfort som möjligt, säger Lennart Agén.

■■

Silverrusch i norraDalarna Källa: MT

När vi första ”nybbyggare” i

Kringelfjorden flyttade in i våra

hus 1980 kom det dagligen un-

derliga och tunga fordon rul-

lande ner från nordväst efter

riksväg 70. Det var transporter

med malm som gick vidare

österut för bearbetning.

Boliden hade två gruvor

Vassbo och Guttusjögruvan

nordväst om Idre, dessa

stängdes1982 men nu kan en

ny gruvepok bli aktuell i Idre.

Det är Nordic Mines som letar silvervid Floholmen, öster om Storbo.Nordic Mines har även sökt tillståndvid Frönsjön som inte ligger så långtfrån det gamla gruvområdet.

Sökandet efter en malmåder med sil-ver vid Storbo är redan i full gång.Där finns nu borriggar på plats.

Cirka fem km öster om Storbo pla-neras ett fyrtiotal borrhål, ett områdesom ägs av privata markägare ochSvea skog.Området ligger ungefär tolv kilome-ter sydväst om de gamla nedlagdagruvorna vid Vassbo och Guttusjön.

Det är alltså sökandet efter silver

det gäller på det första området,

Floholmen nr 1.

Intill ligger Floholmen nr 3. Här harman beviljats tillstånd för sökandeefter bly och silver.

På Floholmen nr 2 gäller tillståndet sil-ver. Norr om området finns Skärbo nr 1med undersökningstillstånd för bly.

Alldeles norr om Skärbo nr 1 liggerGuttusjön K nr 1 där Boliden har enbeviljad bearbetningskoncessionsedan tidigare för bly, guld, koppar,silver och zink. Man planerar borraöver 200 provborrhål i området.

Ger de nu inledda borrningarnapositiva resultat så blir Idreområdetom inte ett nytt Klondike så kanskedet i alla fall kan ge arbete åt etthundratal man.

Då området ligger på pendlingsav-stånd från Särna så kan kanske ävenarbetsmarknaden där få sig en väl-behövlig skjuts.

En annan lycksökare i gruvbranschen varsvenskättlingen John Swenson som söktelyckan i Tuolumne County Kalifornien såsent som 1939. Om han hade någon fram-gång förteller inte historien.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 23

■■

■■

Lissåvallen

Sä

rna

Strupen 7

Mörk

ret 1

9

Från väg 311: Följ vägvisning mot Mörkret

x

Från korsningen mot mörkret återstår

Ca 2 km till Lissåvallen

Till Idre

70

311

Till Mora

Till Sälen

Mörkret

FulufjälletsNationalpark

Öjv

allb

erg

et

Kom till rofylld fäbodmiljö!Servering i störrös med öppen eld. Kolbullar, smörgåsar,

hembakat, kaffe och souvenirer.

ÖPPET 23 juni - 26 augusti sommaren 2012 ��������������� ��������������������������Midsommardagen lördag 23 juni: ��������������� ������������ ��!���

Telefontid:�"#�������� �����������$�����%� ���&��'��$����(�$�)��*�+�*�*��$�,��--����./����! �����0���� �1��2���!�2��"��!����./�� �������-#��������!����

GÅRDSLOPPIS OCH KAFFESERVERING

�������.� ������+�!������������3 �����./���� �.����-�����"�

Välkomna till Lissåvallen! �������������� ������

Fjell er til å hvile i, sovne hos, gjemme sig bak.Store dyner for tanken.

Rolf Jacobsen /Kristiania 1907

Reservation för ändringar i programmet

■■

Renbiten blev belö-nad Källa: MT

Inte så dramatiskt som det

kanske låter. Det gäller Peter

och Helena Anderssons före-

tag Renbiten i Storsätern. Ett

företag som tidigare har blivit

certifierade som ”Renlycka”,

ett kvalitetssigill för renkött.

Nu i februari var det dags för nästautmärkelse när Peter Andersson fickta emot ett diplom som visar att Ren-biten också är ”Sápmi Experience”för företagets arbete med turism.

Turistsatsningar har i många fall letttill konflikter med renskötseln. Sa-merna försöker nu själva vända pådet hela. Man vill göra något positivtför besöksnäringen därför har sa-merna själva bildat ”Visit Sápmi”.Som ett av de allra första företagensom nu fått diplom för framgångsriktarbetet är Renbiten i Storsätern.

Renbiten har tagit med besökare

på vandringar och fiske och låtit

besökarna få del av det samiska

livet nu som i gamla tider. Något som förutom att det är en upp-skattad turisttjänst även sprider densamiska kulturen till ett bredare lager.

Det är det arbetet som nu belönatsmed ett diplom. Motiveringen till attjust Renbiten fick diplomet var: "Företaget är väl insatt i hållbarhets-frågor och verksamt direkt i rensköt-seln. Bra samverkan med områdetsboendeanläggningar möjliggör kun-skapsförmedling till deras besökareutöver de egna gästerna. Både pe-

dagogisk berättarkonst och stor kun-skap om det samiska.”

Peter är guide och renskötare föru-tom att han driver sin affär ”Renbiten”som nu har flyttat till f.d. ”BrunosKiosks lokaler i vackra Storsäterninte långt från hemmet .

– Det är jättekul att både vårt ren-kött och arbetet med turismen nuuppmärksammats säger Helena ochPeter Andersson.

Jag har själv tidigare haft hjälp avPeter i samband med att jag haft fö-retagsgrupper i området och kan in-tyga att Peter är duktig att ta hand omfolk på ett charmigt sätt som delta-garna uppskattar.

Om ni passerar Storsätern i som-mar så passa på att titta in i derasbod och köp lite av deras rendelika-tesser eller hantverk.

/ HansÖPPETTIDERVardagar 10-18. Helger 10-14

Peter Andersson med sin ledarren

De gula björkarna iaugusti förra åretvar inte höstens felKälla: FK

Det var väl fler än jag som blev

lite chockade när björkarna var

gula redan i början av augusti,

och en del helt kala i september

när jag var uppe på årsmötet.

Det var visserligen en kall reg-

nig höst, men det handlade inte

om att hösten var rekordtidig,

utan om ett svampangrepp som

gjorde att björkens blad gul-

nade rekordtidigt.

Orsaken var att björkarna drabbatsav så kallad "björkrost".En svamp som är en sann glädjedö-dare, som får det att se höstlikt utredan i augusti. Det är en mikrosko-piskt liten svamp, som trivs när det ärfuktigt och regnigt väder under för-sommaren och då infekterar björkensblad. I början på augusti gulnarsedan bladen och faller sedan av iförtid.

– Det har varit en rejält blöt sommari skogen, bekräftar Lars Ambrosius-son, skogskonsulent på skogsstyrel-sen i Mora.

Att det varit blött i skog och mark haräven inneburit att inga av de plane-rade hyggesbränningarna har kunnatgenomföras under förra sommaren.– Då måste det vara torrt i markenoch så var inte fallet säger Lars Amb-rosiusson.

Vi får hoppas att vi får en bra som-mar så vi slipper en allt för tidig höst.Sommaren är nog kort som den är.

Men det var flera naturfenomen

som jag upplevde den gångna vin-

tern. Hemma i Tyresö hade vi en mildinledning på vintern och ingen snö för-rän i januari. En en gullviva fick för sigatt våren var kommen i december ochfick dessutom uppleva sin längsta vår.

Vivan blommade faktiskt ända in iförsta veckan i februari då det blevsnöstorm och minus 18°. Då tyckteden att det var en d…. vår och lastjälkarna i vädret. Nu får den upp-leva sin andra vår (vem skulle intevilja det) och blommar utanför köks-fönstret.

Januari vivus, JanuarivivaFoto: H. Forsslund

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt24

NJUPESKÄR -”inget fall” - barauppåt. Turistattrak-tionen som behål-ler greppet Källa: FK

Njupeskär fortsätter att vara or-

tens största turistmagnet

sommartid. Däremot har man

inte haft riktig koll på det exakta

antalet besökare. Nu skall man

försöka rätta till den bristen.

– 2010 sattes ett räkneverk upp vidfallet som 2011 kompletteras med etträkneverk vid gångbron in till områ-det, berättar Lars hedlund.Preliminära siffror visar på att 40 000besökare sökt sig till Fulufjällets na-tionalpark under sommaren 2011.

– Vi har haft mycket besök i Natio-nalparken, men lite färre inne i vårtnaturum än tidigare år, säger SofiaTiger som är föreståndare för Natu-rum på Fulufjället.

– In till Naturum finns också ett räk-neverk och I fjol landade vi på 20000, säger Sofia.När det gäller antalet besökare så in-nebär det också ett stort värde förhela området.

– Fulufjällets besökare stannar oftaflera dagar i området vilket innebäratt naturen betyder mycket för be-

söksnäringen och de inkomster dengenererar, säger Lars Hedlund.

Även 2011 har jaktfalkarna häckat

vid Njupeskärs vattenfall och de

har lockat en hel del besökare.

– 2010 var det 9000 besökare vid fal-let under den period som falkarnahäckade där, säger Lars Hedlund.

Nya naturreservatskydd även motvindkraftverk påbergs- och fjällryg-gar inom ÄlvdalenKälla: MTFå kommuner har så mycket skyd-

dat natur som Älvdalens kommun

med ett stort antal naturreservat

och nationalparker. Till de två tidi-

gare nationalparkerna och 31 na-

turreservaten planeras nu

ytterligare 14 reservat. En del av

dem är så kallade ”SNUS-objekt”

och som bildats på Sveaskogs

marker.

Bland de nu 14 utpekade objektenfinns bland andra Eksjöberget somredan har ett Natura 2000-områdesom stoppade en etablering av envindpark i Idre.Även området Knittarna finns med pålistan över blivande reservat för attförhindra utbyggnad av vindkraft. Detsedan länsstyrelsen varit otydlig i sinhantering och låtit Älvdalens kommunförst bevilja bygglov för att sedan rivaupp bygglovet.

Nu har Knittarnas bevarandeskyddstärkts, genom att Eksjöberget nuockså finns med bland de 14 nya na-turreservat som ska bildas.

Beslutet om bildande av de 14 nyanaturreservaten i kommunen kandock överklagas av de som är sakä-gare. Men troligtvis så är de nya re-servaten skyddade för framtiden.

De 14 nya naturreservaten i Älvda-

lens kommun är följande:

Eksjöberget, Floj, Floåsen, Gösjöå-sen, Korvhäden, Kringelfljot,Krokfjlot, Långnäsudden, Nyängena,Räbrunnåsen, Rödhällhäden, StoraSkärberget och Sågbäcken.

Natur och miljövärden ställs mot

varandra.

Det är nog något som vi får vänja ossvid. Personligen tycker jag att orörd,eller nästan orörd natur har ett såstort värde i sig att de bör sparas. Dehar både skönhets och ett upplevel-sevärde som kommer att genererastora inkomster till orten från turistersom vill besöka den allt krympandevildmarken. Intäkter som vattenkraftoch vindkraft inte bidrar med. / Hans

■■

■■

Här säljer vi kvalite, komfort, säkerhet, gediget kunnande! Vår goda service får du på köpet!

Ski-doo & Lynx HallenIdre Indstriområde (Mitt emot Jones EL)

ÖPPETIDER: Vardagar 09-17.00 (maj månad stängt) • Tel. 0253 - 205 01 • www.idreskoter.com

ATV-produkter • Gräsklippare RESERVDELAR & KRINGUTRUSTNING

Njupeskärsfallet Foto H. Forsslund

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 25

■■

Gränser överskridsi gränslandet medInterreg Källa: MT/Interreg

I ett gemensamt, så kallat EU-interreg-projekt, har de ansva-riga i respektive län och landsamarbetat för att på bästasätt kunna skapa en enhetligprofil för att möta besökare tilldess nationalparker, naturre-servat och andra skyddadeområden i norra Dalarna ochsödra Härjedalen samt grann-reservat på den norska sidanav gränsen.– Vi har tagit fram stora informa-tionstavlor på 57 olika platser vid om-rådets olika infarter samt inne iområdet, säger Leif Helldal på Läns-styrelsen i Dalarna.

Informationstavlorna är en del avprojektet där besökarna möts påbåde svenska och norska samt eng-elska, en gemensam hemsida harockså tagits fram förutom informa-tionsbroschyrer.

– Vårt mål är att trycksaker skyl-tar ska upplevas som enhetliga ochlättlästa, samtidigt som hänsyn tagitstill de olika grafiska regler som Sve-rige och Norge har, förklarar EvaNäsman från Länsstyrelsen i Jämt-lands län. Informationsmaterial ochskyltar och ska berätta om hela detunika i området men också om detreservat som ligger närmas från skyl-tens placering.

Områdes PR samt kunskap om re-servatsreglerTanken med Informationen är att deskall locka besökare samt att skapaen förståelse för de regler som finnsi respektive reservat men ocksåväcka besökarens intresse för andradelar av det gränslöst stora, 2000kvadratkilometer och vackra gräns-landet.

– Vi vill också få besökare att visahänsyn till rennäringen i området, för-klarar Eva Näsman.Informationsprojektets kostnader påknappt fem miljoner kronor har för-delats mellan de fyra deltagandelänsstyrelserna samt EU-medel.

Förutom att området nu skyltatsupp så har det också lett till ett ökatsamarbete mellan naturförvaltnings-myndigheterna i Norge och Sverige.

DE HÖGSTA TOPPARNA I GRÄNS-LANDETDet finns något i de flesta av oss somsträvar uppåt, mot alltings ovansidaoch de stora perspektiven. Gräns-landet är inte känt för sina höga top-par men här finns ändå mångasvindlande utsikter och utmanandefjällbestigningar. De högsta topparnaligger i Femundsmarka på dennorska sidan.

Städjan världens högsta och heli-gaste berg? Storvätteshågna är inte högst iGränslandet men ändå Dalarnas ochSvealands högsta berg.

Naturforskaren och historikern OlofRudbeck utnämnde under 1600-taletStädjan till världens högsta berg. Närdet gäller höjden var han nog lite felute, men höjd är ju inte allt. Han ut-nämnde även berget till gudarnas bo-ning.

Städjan - Foto: H. Forsslund

Det 1131 meter höga fjället ansesvara heligt inom samisk tradition, vil-ket inte är svårt att förstå när man serden branta toppkronan som stickerupp som en vulkan bland de omgi-vande lågfjällen. Så på den punktenfår väl var och en själv bestämma hurdet ligger till!

HÖJDARE I GRÄNSLANDETRendalsölen 1755 m.ö.h. Storvi-geln 1561 m.ö.h. Elgåhogna 1460m.ö.h. Stor-Svuku 1416 m.ö.h.Gröthogna 1401 m.ö.h. Brattriet1276 m.ö.h. Storvätteshågna 1204m.ö.h. Städjan 1131 m.ö.h.

m.ö.h = meter över havet.

Bilderna ovan är från Rendalsölen. Drottningen bland områdets fjäll. Drottninginte endast på grund av att hon är en ”hög-het”. utanför att hon lär påminna om en so-vande drottning Vicktoria sedd frånnordost. Foto H.Forsslund

INTERREGEU-programmet Interreg Sverige-Norge ingår i det nya målet "Territori-ellt samarbete" som ska stärkasamarbete över gränser i EU och an-gränsande länder.Sverige-Norge-programmet stödjerprojektverksamhet mellan ländernaför att stärka regionens attraktivitetoch konkurrenskraft.

Begränsad alle-mansrätt inte såimpopulär Källa: MT

Ingen har väl missat att läggamärke till att de populärastrandbrinkarna och gamlatimmeravlastningsplatsernaefter Älvros, Kringel och Hed-fjordarna efter Österdalälvensnordöstra strand är populäracampingplatser. Till för tre år sedan var dessatillgängliga för ”vildcamping”.

Med för tre år sedan förvandladesdessa till speciellt iordningställda lä-gerplatser. Denna typ av lägerplatserfinns i hela Älvdalens Kommun längsvattendragen. Uppe hos oss är detIdre Samecenter som ansvarar för attplatserna är i bra skick.

- Jag upplever att det är en upp-skattad service som gör det möjligtför besökare att stanna mer än ennatt på samma plats, säger JörgenJonsson på Idre Samecentrum.

Visst väckte det en hel del protes-ter från många fiskare och camparenär kommunen valde att begränsaallemansrätten genom att förbjudacamping längs Österdalälven ochStorån, utom på dessa speciellt iord-ningställda lägerplatser, men detstora flertalet tycker att det är väldigtbra, säger Jörgen Jonsson.

Lägerplatserna är välordnade ochdet finns slogbodar, eldstad och vedliksom utedass och sopkärl.

- Vi fick tyvärr lite kritik förra året,det gällde att veden inte var tillräck-ligt torr och att det ibland var slut påtoapapper, säger Jörgen.

Med den rapport vi lämnade till kom-munen från fjolårets verksamhet bi-fogades också ett brev från enfiskare som tyckte att 60 kronor pernatt är ett dyrt sätt att bli av medcampare.

- Vi får nu snarare betydligt fler po-sitiva och uppskattande hälsningarfrån campare, säger Jörgen.

Stanna hela sommaren på sammaplats- lägerplatserna gör det möjligt för densom så önskar att stå kvar längre påsamma plats, en hel sommar om manså önskar. Där allemansrätten gällerfår man stanna maximalt en natt,säger Jörgen Jonsson.

- Vi hade en dansk campare som hit-tat sin idealplats och som stod därunder tre veckor i sträck och hantyckte att det är väl värt pengarna.

Det är ju dessutom lätt att kommatill dessa platser med husbil och hus-vagn, dessutom utan att behöva ris-kera att bryta motterrängkörningslagen.

- Sedan får vi se till att det är rentoch snyggt och då är det viktigt attkonstatera hur bra sophämtningenfungerar, säger Jörgen Jonsson.I sommar blir det fjärde säsongen förIdre Samecentrum att sköta de 16 lä-gerplatserna från Särnaheden ochupp till Ängessillret norr om Hällsjön.

Fakta: LägerplatserEn inskränkning i allemansrätten hargjort det möjligt att förbjuda fri cam-ping längs Österdalälven och Storån.Det efter ett beslut i kommunfullmäk-tige 20 mars 2006, enligt förord-ningen om miljöfarlig verksamhet ochhälsoskydd. Det innebär att i principär det förbjudet att campa längs deberörda vattendragen utom på iord-ningställda lägerplatser.

Sammanlagt finns det 38 avgiftsbe-lagda lägerplatser varav 16 i norrakommundelen.Kostnaden är 60 per dygn eller 300kronor per vecka och plats.

Syftet med lägerplatserna är att pabasta satt bevara och skydda denkansliga miljon efter vattendra-gen. I kommunen finns pa enstracka av 20 mil ca 40 sarskilt iord-ningstallda lagerplatser, som ar ut-rustade med toaletter, slogbodarmed eldstader och ved samt infor-mations- skyltar langs Osterdalalven,Storan och nedre Soralven.

I ovriga omraden kan man vild-campa inom allemansrattens re-gler, vilket innebar att man farvildcampa ett dygn pa samma stalleutan markagarens tillstand.

Malet ar att skydda och bevara varfantastiska natur och skapa ettlangsiktigt sunt nyttjande, sa att viaven i framtiden kan erbjuda varagaster ren luft, friskt vatten och en rikoch oforstord natur.

Detta är nog bara en början av be-gränsningar av allemansrätten somvi kommer att få se mer av i framti-den med ökande turism.

/Hans■■

Lägerplats vid Älvrosfjorden/Kringelfjorden - Foto: Älvdalens Kommun

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt26

Förenings-nyheterna

Samfällighetsförening

Och så har ännu en

vinter gått…En vinter där tyvärr skidåkningen varsen i starten vilket ställde till det.lite för våra skidanläggningar. Skid-spåren i Kringelfjorden kunde vi inteheller nyttja före jul. Men sedan komsnön och jag har hört flera som sagtatt skidspåren i Kringelfjorden varitbättre än på flera år. Sedan uteblevju längdskidåkningen denna påsk-helg precis som den förra. Skidback-arna räddade påskens skidåkningmed konstsnö. Vår by var helt snöfri,inte en gnutta snö i påskas.

VA-SYSTEMET har denna säsongklarat sig rätt bra från förfrysningaroch andra skador vad jag vet. Detkänns ju bra efter förra vinternselände.Snöröjningen lär också fått godkänt.

VÄGARKringelfjordsvägen får ökad påfrest-ning i sommar när man skall ta skogi kanterna av vårt fritidsområde. Vi fårväl besiktiga vägen både före ochefter man tagit ut virket.

SKOGSAVVERKNINGSom nu de flesta vet så kommer manatt ta skog i Kringelfjorden i sommar.Två områden kommer att avverkas: Ett område uppe vid tomtområdetoch ett hygge som gränsar direkt motstugbyn.

Området vid TomtområdetOmrådet sträcker sig från gamla hyg-get vid infartsvägen och upp mot “Lilltjärn” vid tomtområdet.

Området vid StugbynEtt område som direkt påverkar stug-byn. Området ligger mellan Österdalälven - Kringelfjordsvägen -Byggningån - Stugbyn. Området som skall tas vid stugbyn ärdet som har mest påverkan för oss.Detta då det gäller vårt närmasteströv, motions- och rekreationsom-råde.

Vissa begränsningar i fram-

komligheten i Kringelfjorden.Skogsbolaget kommer att ha tvålastplatser i vårt område. En norr omDalälvsvägen och en efter Näver-bäcksvägen. Det kan ev. ge stör-ningar i biltrafiken. Enligtskogsbolaget går lastningarna fort.

Minska riskerna för vatten-

läckor och frysskador inför

nästa vinter. När jag och min fruEva kom upp till stugan i februarifick vi en obehaglig överraskning.

Det var 10 grader kallt inne i huset,wc-stolen sprucken och duschanslut-ningarna hade skjutits ut. Inga läckori vatten- och avloppsledningarnaunder huset konstaterade ”Hattis”.som var på plats efter en halvtimme.(Hattis är också den som normaltäven sköter föreningens VA-nät).Den här gången klarade vi oss rättbra, antagligen pga. att huset barastått kallt några dagar. Det kunde jagse av att läsken i kylskåpet inte varhelt frusen och att det någon veckainnan varit -35° vilket skulle sprängtVA-ledningar.

Centralstyrd värmeVi som så många andra har centrals-tyrd värme. Dvs. styr alla elementenmed en termostat. Ett relä i detta slu-tade fungera och med detta även ele-menten.Enligt ”Hattis” fungerar de gamla ter-mostaterna på detta sätt när fel upp-står. De nyare modellerna däremotsläpper på strömmen och låter ele-menten gå för fullt på de förinställdavärdena på respektive element. Har du en termostat av den typensom är äldre än tio år så rekommen-derar jag dig att byta ut den.

Vill passa på att tacka Hattis för densnabba utryckningen. Ringer honomklockan 16 ena dagen och kl 10dagen därpå fungerar allt och en nyWC-stol står på plats!

Gamla vattenberedare i stug-

byn kan krånglaMånga i stugbyn har precis som jagkvar sin gamla vattenberedare somfanns när huset köptes. Min varm-vattenberedare började susa för ettår sedan och det slutade ävendroppa vatten ur säkerhetsventilensrör. En ventilen som skall testas engång om året står det på beredaren,men det står inget i bruksanvisningenhur. Då det var länge sedan jag testatoch glömt hur man gjorde och då denlilla ventil satt fast så ringde jag so-nika till leverantören och fick veta attjag skulle: vrida ventilen motsols ochdå skall det spruta ut lite vatten urskvallerröret. Gör det inte det skallventilen bytas. Viss susning i bereda-ren är normalt och beror på ytspän-ningen i vattnet.

Jag lyckades lossa ventil med enpolygrip och nu droppar det i skval-lerröret och susningen försvann fak-tiskt även den. På min fråga om jagborde byta en så gammal varmvat-tenberedare så fick jag svaret att denkunde fungera i 10 år till.

VIKTIGT - Stäng av vattnet med

inomhusavstängningen när du

åker.

Gäller speciellt i stugbyn som hargamla dåliga avstängningsventilerutomhus. Flera kranar har havereratmed översvämningar som följd i sam-band med avstängningsförsök i Stug-byn.

Bakluckeloppis på Brasudden

i KringelfjordenDatum/tid: 4 augusti kl. 10 -15

Plats: Brasudden (infart th. om in-

fotavlan vid stugbyn).

ALLA VÄLKOMNA, Kringelfjordare

såväl som Hedningar, Särningar

och Idringar – med eller utan bil

Möjlighet att grilla korv vid slog-

boden (Ta med korv.)

Du som har lite saker du vill bli avmed eller byta och fynda så stuva iskuffen vad du har och åk ner tillbrasudden. Ni andra är hjärtligt väl-komna att fynda.

För frågor ang. loppiset kontakta:

Per-Axel Pettersson Fiskartorpsv 18.070- 652 98 61. paxenp@telia.com

Gamla oanvända mossiga

båtar efter stränderna i Kring-

elfjordenJag vet att alla inte är vana att ”hållabåt”. Vi som bor vid kusterna ochsjälva har båt, vi vet att en båt inte vår-rustar sig själv, inte ens en plastbåtom någon trodde det. En båt behöveråtminstone tvättas och helst vaxas föratt må bra och behålla fräschören.Täcka båten över vinter är inte hellernågon dålig idé. Nu ligger det tyvärrnågra mossbelupna vrak som ingenanvänder efter våra stränder.

Du som inte använder din båt sälj

den billigt eller skänk bort den till

någon mer båtintresserad Kringel-

fjordare så kanske ”vraket” får ettnytt meningsfullare liv till glädje förbåde den nye ägaren och strandpro-menerare. Sätt upp en lapp på an-slagstavlan nästa gång du kommerupp och bjud ut din båt till ett billigtpris så gör du dig själv en tjänst ochkanske någon annan glad.

Bevara stugbydalenLåt inte vår parklika natur närmastvåra hus växa igen. Då blir det såsmåningom bara mörker kvar. Jagsjälv gör raider i Stugbydalen vår-och höst och drar upp alla nya tall-plantor. Hade jag inte gjort det hadedet varit en snårig ogenomträngligmur av tusenbröder till tallar i dalen.Även jag börjar bli lite äldre så detvore bra om alla husägare gjorde enrensningsraid i dalen åtminstone ne-danför sin stuga. Då kan även vårabarnbarn få en ljus vacker skog attleka i. Dessutom höjer det värdet påvåra fastigheter.

BLI MED I FRIVILIGKAREN

”PARKFORVALTARNA”.

Absolut inte betungade eller pa

nagot satt tvingande.Bara ett trevligt sätt att tillsammansskapa trevlig miljö i vårt område somlek, bad, grill och pulkaplatser. Någraanmälde sitt intresse efter årsmötet.

Tyvärr slarvade jag bort blocket. Så det vore fint om ni och andra in-tresserade hörde av er till Per-Axel: Du anmaler bara ditt intresse ochlamnar namn, e-postadress och mo-bilnummer till Per-Axel PetterssonFiskartorpsv 18. 070-652 98 61. pax-enp@telia.com

Du får sedan veta när det är något pågång via mejl och sms.Är du då uppe i Kringelfjorden ochkänner att du har tid och lust så dykerdu upp på mötesplatsen.

ANMÄL DIG DU OCKSÅJu fler medlemmar, ju större är chan-sen att i alla fall vi blir några styckennär det behövs.

En riktigt fin fjällsommar - önskar jag och styrelsen Er alla!Hans

LOPPIS

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 27

Det kompletta Bygg- och Järn-varuhuset med de BÄSTA priserna!

TEL: 010-471 96 00

När du handlar hos oss får du alltid låna släpvagn gratis.

ALLTID BRAERBJUDANDEN!

Vi hjälper dig hitta rätt produkter som ger dig rent hus, rena kläder och ett

trivsamt hem!

TVÄTTSTUGAN KÖKET

NORDSJÖ!

varuhuset med de BÄSTA priserna!omplet kDet

varuhuset med de BÄSTA priserna!ta Bygg- och Järn-omplet

varuhuset med de BÄSTA priserna!ta Bygg- och Järn-

ALLERB

LTIDBJUDA

BRARANDE

EN!

UÄTTSTVT

T KÖKE

NAUG

ena klädesom g igrre

gd

er dgget

jät

i hjälpa rättttttahittt ttV

t ttth eeter occhg ent hus, rregg

erktteig

duoprrogkt

er d

mt heivsartena kläderre

Ö!DSJOR N

m!mt heena kläder oc

är du handlar hos oss får du alltN

är du handlar hos oss får du allt

id låna släpvagn grär du handlar hos oss får du allt

id låna släpvagn gr

is.atid låna släpvagn gr

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt28

SERVICE OCH FÖRSÄLJNING:nytt & begagnat

Välkommen till oss i Särna - torget i fd. Icahallens lokaler

Båtar • Kanoter • Båtmotorer • Motorsågar Röjsågar • Gräsklippare • Tillbehör

Vi har fullservice verkstad för alla våra produkter

Besök gärna vår utställning och butik i Särna

BåtARÄVEN PAKETPRIS

Båt + motor

Linder båtar &kanoter i lager

www.abris.se

Särna

FÖR MER INFORMATION KONTAKTA OSS GÄRNA:

Särna: 0253-100 10 • Mora: 0250-59 35 00 • Leksand: 0247-346 32

Behöver du nyapaddlar/åror?

Vi har flera storlekarYAMAHA

Snurror - flera modeller