2016-09-07

1 (12)

Stockholms universitet Besöksadress:

Barn- och ungdomsvetenskapliga

institutionen

106 91 Stockholm

Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

www.buv.su.se

Kritiska perspektiv på mobbning

7,5 hp, grundläggande nivå,

Helfart, Kurskod: UB122F

Höstterminen 2016

Kursansvarig

Suzanne Kriström Alonzo

suzanne.kristrom.alonzo@buv.su.se 08-1207 6674

Kursadministratör Josefine Moss josefine.moss@buv.su.se

08-1207 6222

Lärare Fanny Gulliksen

Shahram Mansoory

fanny.gulliksen@buv.su.se 08-1207 6308 shahram.mansoory@buv.su.se 08-1207-6213

Examinator Suzanne Kriström Alonzo/ Kari Trost

suzanne.kristrom.alonzo@buv.su.se 08-1207 6674 kari.trost@buv.su.se 08-1207 6217

Kritiska perspektiv på mobbning UB122F HT 16

Allmänt om kursen

I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer

samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen.

Kurshemsida

Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2

månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning,

kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner.

Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor

Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en

kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du

loggar in med din universitetsinloggning på https://mondo.su.se och söker upp kursen under

”Mina aktiva sajter” och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB122F

Schema

OBS: Du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till

kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen.

Kritiska perspektiv på mobbning UB122F HT 16

Kursens innehåll och förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

kunna redogöra för och problematisera begreppet mobbning, diskriminering och

kränkande behandling,

känna till och kritiskt förhålla sig till olika förklaringsmodeller till mobbning,

beskriva vad som bör ingå i ett systematiskt arbete för likabehandling samt

Kritiskt kunna granska gällande dokument om likabehandling.

Kursens upplägg

Undervisningen är uppbyggd kring föreläsningar, lärarledda seminarier och

självstudier. Några föreläsningar och seminarier kan vara samordnade med andra

kurser. Kursen ges på helfart.

Inom kursen bildas studiegrupper som har ansvar för vissa arbetsuppgifter som redovisas

vid seminarier. Indelningen i studiegrupper görs av seminarieläraren tillsammans med

studenter. Studiegruppens diskussioner under kursens gång kan bli viktiga bidrag för varje

enskild student, när det gäller bland annat hemskrivningar och uppgifter.

I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan/Mondo.

Obligatorisk närvaro

Seminarier är obligatoriska. Frånvaro måste godkännas av kursansvarig. Därefter kan frånvaro

kompenseras enligt instruktioner av undervisande seminarlärare. Studenten kontaktar själv den

undervisande läraren för det aktuella seminariet för att få en kompletteringsuppgift.

Litteratur

Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader före kursstart.

Innehåll

V. 44

Introduktion och obligatorisk kursstart

Innehåll: Presentation av deltagare och kursledare, kursens mål, förväntningar, indelning i

studiegrupper, presentation av kursens övergripande innehåll samt frågor om kursen.

Individuell uppgift inför introduktion och obligatorisk kursstart

Läst igenom kursbeskrivning och formulerat frågor om något är oklart.

Formulerat för dig själv vad du vill med att läsa kursen.

Bekanta dig med kommunikationsplattformen Mondo.

Sök och ladda ned litteratur. Via universitetsbiblioteket får du tag i vetenskapliga artiklar

gratis.

Kritiska perspektiv på mobbning UB122F HT 16

V. 45

Individuell uppgift inför seminarium 1:

Ha läst litteraturen till seminarium 1,

Deltagit och bidragit till Studiegruppsarbete 1.

Gruppuppgift inför seminarium 1:

Dokumenterat resultat av studiegruppsarbete 1 i form av minst två A4 där ni:

redogjort för och problematiserat definitioner av mobbning, kränkande behandling

trakasserier.

Redogjort för och problematiserat metoder för kartläggning av dessa fenomen.

Laddat upp resultatet på Mondo, storlek på typsnitt 12 punkter, 1,5 radavstånd med

referenser enligt APA. Filens namn ska innehålla studiegruppens nummer samt

gruppmedlemmarnas namn på formatet ”Studiegrupp X – Förnamn Efternamn1,

Förnamn Efternamn 2, Förnamn efternamn 3 etc.” på Mondo.

Föreläsning och seminarium 1: Definitioner och metoder för kartläggning

Den första föreläsningen behandlar kursens ”VAD?”. Vad innebär mobbning, kränkning,

diskriminering, trakasserier, våld, aggression, uteslutning, nätmobbning etc.? Hur definieras

dessa för kursen centrala begrepp? Vilken betydelse får olika definitioner?

Seminarieinnehåll: Redogör kort för och problematisera begreppen, mobbning/bullying,

nätmobbning/ cyber bullying, kränkande behandling/degrading treatment och

trakasserier/harassment, samt andra centrala begrepp som behandlas i litteraturen såsom

aggression, våld/violence, victimization, diskriminering, normer etc. Ge exempel på hur

kartläggning av mobbning, kränkande behandling och trakasserier kan göras på en skola

utifrån rekommendationer från Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen samt vilka

metoder som använts för att beskriva eller mäta fenomenen i 3-4 forskningsstudier. Redogör

för vad som kan vara svårigheter med att mäta, beskriva eller kartlägga mobbning och andra

kränkningar. Detta sker i tvärgrupper.

Litteratur till seminarium 1:

Franberg, G-M., Gill, P., Nordgren, K., & Wrethander, M. (2009). Pa tal om mobbning - och

det som gors [Läs endast sida 1-29 som behandlar definitioner och prevalens]

Espelage D. L., & Swearer, S. M. (2003). Research on School Bullying and Victimization:

What Have We Learned and Where Do We Go From Here? School Psychology Review, 32,

365-383. (19s.)

Hammaren, N., Lunneblad, J., Johansson, T., & Odenbring. Y (2015). The school as crime scene:

Discourses on degrating treatment in Swedish schools Power and Education, 1-17. (17s.)

Landstedt, E., & Persson, S. (2014). Bullying, cyberbullying, and mental health in young people.

Scandinavian Journal of Public Health, 42,393-399. (7s.)

Kritiska perspektiv på mobbning UB122F HT 16

Li, Q., Cross, D., & Smith, P. K. (Eds.). (2012). Cyberbullying in the Global Playground: Research

from International Perspectives. Oxford, UK: Blackwell. (Finns som E-bok)(305 s.)

MYNDIGHETERS RAPPORTER OCH LAGSTIFTNING

Skolverket. (2012). Skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande

behandling. Stockholm: Skolverket. [Läs s. 1-16 och 22-25 med fokus på definitioner och

kartläggning] Utbildningsdepartementet. (2010). Skollagen 2010:800, (kap 6). Utbildningsdepartementet. (2008). Diskrimineringslagen 2008:567. [Läs särskilt det som har med skolan att göra om det intresserar dig och fokusera på diskriminering i form av trakasserier inkl. sexuella trakasserier]

Individuell uppgift inför seminarium 2:

Ha läst litteraturen

Beskrivit hur du förhåller dig (kritiskt) till olika perspektiv, paradigm och

förklaringsmodeller till mobbning på minst 1 A4 sida.

Redogjort för hur en social-ekologisk modell kan användas i ett systematiskt arbete

mot kränkande behandling och diskriminering på minst 1 A4 sida.

Använt APA som referenssystem.

Lämnat in ditt paper på Mondo. Observera att din text kommer att läsas av andra

studenter inför Seminarium 3.

V.46

Föreläsning och Seminarium 2: Teoretiska perspektiv och systematiska åtgärder

Innehåll: Den andra föreläsningen handlar om mobbningens ”VARFÖR?” och inleder med

olika teoretiska perspektiv, förklaringsmodeller eller paradigm inom mobbningsforskning.

Social-ekologisk modell är central för kursen både vad gäller att förstå och förklara hur

mobbning uppkommer samt vad som kan göras för att förhindra mobbning, främjande eller

förebyggande.

Litteratur till seminarium 2: PERSPEKTIV-TEXTER [Texterna är delvis överlappande, men beskriver ”mobbningsforskningens karta” pa olika sätt]

Franberg, G-M., Gill, P., Nordgren, K., & Wrethander, M. (2009). Pa tal om mobbning - och

det som gors. (Skolverket, Kunskapsöversikter). Stockholm: Fritzes [Läs s. 30-40 som

behandlar just olika perspektiv.]

SOCIAL-EKOLOGISK MODELL [Dessa texter som beskriver en social-ekologisk modell är i

mångt och mycket överlappande och hänvisar till varandra]

Kritiska perspektiv på mobbning UB122F HT 16

Espelage D. L., & Swearer, S. M. (2003). Research on School Bullying and Victimization:

What Have We Learned and Where Do We Go From Here? School Psychology Review, 32,

365-383. [Läs från och med Insight 4 till Föreläsning 2]

Hong, J.S., & Espelage, D. L (2012) Review of research on bullying and peer victimization in

school: An ecological system analysis. Aggression and Violent Behavior, 17,311-322. (12s.) Swearer, S. M., & Espelage, D. L. (2011). Expanding the social-ecological framework of bullying among youth. In Bullying in North American schools. New York: Routledge. [Endast inledningen s. 3-10] Thornberg, R. (2015). The social dynamics of school bullying: The necessary dialogue between the blind men around the elephant and the possible meeting point at the social-ecological squere. Confero: Essays on Education Philosophy and Politics, 3(1), 1–41.

Individuell uppgift inför seminarium 3: peer-to-peer review av individuella texter

Varje deltagare granskar minst en individuell text som skrevs till seminarium 2, med avseende på

innehåll, kritiskt förhållningssätt, akademiskt skrivande och referenshantering och ger skriftlig och

muntlig feedback till varandra under sista delen av seminarium 3.

V. 47

Seminarium 3: Filmen ”Bully”

Innehåll: Vi tittar pa filmen ”Bully” tillsammans under seminariet. Filmen är 1 h och 32

minuter och innehåller en rad jobbiga scener med förnedring, misshandel, ständiga attacker

och självmord. Filmen är dokumentär och materialet är inspelat vid ett antal amerikanska

skolor. Lee Hirsh som gjort filmen var själv utsatt för mobbning som barn. Efter det att vi sett

filmen bearbetar vi den tillsammans och försöker förstå den utifrån olika perspektiv på och

förklaringsmodeller till mobbning. Vi resonerar utifrån den litteratur som hittills behandlats

hur främjande, förebyggande och åtgärdande insatser utifrån en social-ekologisk modell

kunde ha förhindrat det våld som dokumenteras i filmen. Varje deltagare granskar minst en

individuell text som skrevs till seminarium 2, med avseende på innehåll, kritiskt

förhållningssätt, akademiskt skrivande och referenshantering och ger skriftlig och muntlig

feedback till varandra under sista delen av seminarium 3.

Gruppuppgift inför seminarium 4:

Varje studiegrupp tilldelas antingen ett anti-mobbbningsprogram, en plan mot kränkande

behandling och diskriminering eller diskrimineringslagen/DO:s tillsynsarbete eller

skollagen/BEOs tillsynsarbete för kritisk analys. Presentation ca 20 minuter per grupp.

Litteratur anges nedan specifikt för respektive studiegrupp (Se nedan)

Kritisk analys av program, plan eller policy/lagstiftning (EXA1)

a) Studiegrupp 1 analyserar det norska Olweus-programmet: b) Studiegrupp 2 analyserar det finska Kiva-programmet

c) Studiegrupp 3 analyserar en plan mot diskriminering och kränkande behandling

d) Studiegrupp 4 analyserar lagstiftning, policy, nationella strategier i Norden och

Kritiska perspektiv på mobbning UB122F HT 16

myndighetstillsyn i Sverige med fokus på skollagen och Barn- och elevombudets

tillsynsarbete

e) Studiegrupp 5 analyserar lagstiftning, policy, nationella strategier i Norden och

myndighetstillsyn i Sverige med fokus på diskrimineringslagen och

Diskrimineringsombudsmannens tillsynsarbete

V.48

Föreläsning och seminarium 4: Hur program, planer, policy och lagstiftning fungerar för att skydda barn och unga mot mobbning och kränkningar

Den tredje och sista föreläsningen försöker svara på anti-mobbningens ”HUR?”, fokuserar på

systematiska åtgärder och ger exempel på interventioner på olika nivåer i en social-ekologisk

modell såsom program, planer och policy/nationella strategier/lagstiftning. Därtill behandlas

olika former av åtgärder, vilket vetenskapligt stöd som finns för olika insatser, dels utifrån

kritiska perspektiv, normkritik och barnperspektiv/barns perspektiv. Varje studiegrupp tilldelas

antingen ett anti-mobbbningsprogram, en plan mot kränkande behandling och diskriminering

eller diskrimineringslagen/DO:s tillsynsarbete eller skollagen/BEOs tillsynsarbete för analys och

presentation ca 20 minuter per grupp. Avslutning och konklusion av kursen

Litteratur till seminarium 4.

KRITISKA PERSPEKTIV; BARNS PERSPEKTIV, NORMER OCH NORMKRITIK Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 12

INTERVENTIONSFORSKNING OCH METAANALYSER Ttofi, M. M., & Farrington, D. P. (2011). Effectiveness of school-based programs to reduce bullying: a systematic and meta-analytic review. Journal of Experimental Criminology, 7(1), 27–56. http://doi.org/10.1007/s11292-010-9109-1 [Metaanalysen finns även som svenskrapport via Brottsförebyggande rådet på https://www.bra.se/bra/forebygga- brott/mobbning.html ]

Litteratur anges nedan specifikt för respektive studiegrupp STUDIEGRUPP 1: Olweus-programmet Franberg, G-M., Gill, P., Nordgren, K., & Wrethander, M. (2009). Pa tal om mobbning och det som gors (Skolverket, Kunskapsöversikter). Stockholm: Fritzes. [Om Olweus-programmet s. 137-150].

Limber, S. P. (2011). Development, Evaluation, and Future Directions of the Olweus Bullying Prevention Program. Journal of School Violence, 10(1), 71–87. http://doi.org/10.1080/15388220.2010.519375

Kritiska perspektiv på mobbning UB122F HT 16

STUDIEGRUPP 2: KiVa-programmet

Yang, A., & Salmivalli, C. (2014). Effectiveness of the KiVa antibullying programme on bully-

victims, bullies and victims. Educational Research, 57(1), 80–90. http://doi.org/10.1080/00131881.2014.983724

STUDIEGRUPP 3: Planer mot diskriminering och kränkande behandling Side, J., & Johnson, K. (2014). Bullying in schools: why it happens, how it makes young

people feel and what we can do about it. Educational Psychology in Practice, 30(3), 217–231.

http://doi.org/10.1080/02667363.2014.915209 Skolverket. (2012). Skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. Hammaren, N., Lunneblad, J., Johansson, T., & Odenbring, Y. (2015). The school as crime scene: Discourses on degrading treatment in Swedish schools. Power and Education, 1–17. http://doi.org/10.1177/1757743815600289

STUDIEGRUPP 4 och 5: Lagstiftning, policy, nationella strategier och myndighetstillsyn Edmondson, L., & Zeman, L. D. (2011). Do School Bully Laws Align with Prevention Best Practices? The Health Educator, 43(2), 3–11. Utbildningsdepartementet. (2010). Skollagen 2010:800, (kap 6).

Examination

EXA1 Grupparbete, 2 hp

Uppgiften genomförs på ett examinerande seminarium och innebär att i grupp utföra och

presentera en kritisk analys av antingen ett anti-mobbbningsprogram, en plan mot kränkande

behandling och diskriminering eller diskrimineringslagen/DO:s tillsynsarbete eller

skollagen/BEOs tillsynsarbete.

EXA2 Individuell skrivning II, 5,5 hp

Du skall skriva en text om 4-5 sidor (exklusive referenser) där du diskuterar minst fem olika

källor från den obligatoriska kurslitteraturen. Minst tre av dessa skall vara några av de böcker

som diskuterats, (det är alltså inte tillräckligt att välja fem artiklar). Det går att använda

ytterligare litteratur också om så önskas, dock ej istället för den obligatoriska kurslitteraturen.

I texten skall du lyfta fram och problematisera en fråga eller aspekt som du tycker har varit

särskilt intressant, angelägen eller problematisk. Inled texten med att ringa in

syfte/problemområde i en introduktion, där du presenterar för läsaren vad din text kommer att

handla om och vilket område du har valt att fokusera på. Knyt an till minst två olika teorier

Kritiska perspektiv på mobbning UB122F HT 16

som har presenterats under kursen och diskutera hur dessa skulle kunna användas. Diskutera

också olika metoder för ingripande mot mobbning. Du får gärna ge egna reflektioner men

skall dock grunda dessa i den litteratur som har lästs och diskuterats under kursen. Försök att

hålla en röd tråd genom texten och återanknyt till syftet/problemområdet. Presentera 2-4 av

dina slutsatser i punktform i slutet av din text så att dessa blir tydliga för läsaren.

Det är viktigt i akademiskt skrivande att ange referenser, dels för att styrka sina påstående

men också för att ge den forskare som har genomfört studien erkännande. Referenser ska

skrivas på ett korrekt sätt enligt APA-systemet, se Guide på kurssidan.

Examinationsuppgiften skrivs i Times New Roman, 12p, med ett och ett halvt radavstånd.

Inlämning av hemtentamen är senast den 2 december kl.17:00. Tentan lämnas in via

Mondo under uppgifter.

Omexamination

Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre

betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.

Student som fått betyget Fx har en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera

inlämnad examination inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats.

Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, skall studenten omexamineras. Student

som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en

annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till

ansvarig studierektor.

Nästkommande omexamination äger rum 13 januari 2017. Anmälan till omexamination sker

till kursansvarig varvid en ny uppgift tilldelas. Student anmäler önskemål om

omexamination till kursansvarig/kursadministratör senast 21 december 2016.

För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett

examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas.

Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig.

Betyg och betygskriterier

För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla

uppgifter i kursen är fullgjorda.

Betygskriterier

EXA1 Grupparbete

G. Godkänd Aktivt deltagande i studiegruppsarbetet och vid presentationerna samt

genomfört gruppuppgiften på ett tillfredsställande sätt med hänsyn till föreläsningar och

Kritiska perspektiv på mobbning UB122F HT 16

kurslitteratur.

U. Underkänd. Inte genomfört gruppuppgiften.

EXA2 Individuell skrivning

A Utmärkt: Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till kurslitteraturen. Studenten motiverar tydligt val av centrala begrepp, teorier och perspektiv

samt kan problematisera och diskutera konsekvenserna av användningen av dessa. Studenten

analyserar och knyter genomgående an till kurslitteraturen. Texten håller en hög grad av

stringens, är välstrukturerad och välskriven. Referenshantering samt referenslista är korrekt.

B Mycket bra: Studenten beskriver, diskuterar och motiverar sitt val av centrala begrepp,

teorier och perspektiv samt deras konsekvenser självständigt. Studenten anknyter i hög grad

till kurslitteraturen. Texten är välskriven och välstrukturerad med en korrekt användning av

ett vedertaget referenssystem och en korrekt referenslista.

C Bra: Studenten beskriver, diskuterar och motiverar sitt val av centrala begrepp och teorier

samt reflekterar över dessa. Studenten refererar genomgående till litteraturen och texten är

välskriven och strukturerad. Texten innehåller en, i huvudsak korrekt, användning av ett

vedertaget referenssystem.

D Tillfredsställande: Studenten beskriver och diskuterar sitt val av centrala begrepp och

teorier samt deras konsekvenser. Studenten refererar till kurslitteraturen och texten är

strukturerad och håller en godtagbar nivå. Studenten använder ett vedertaget referenssystem.

E Tillräckligt: Studenten beskriver centrala begrepp och teorier samt deras konsekvenser

samt knyter an till kurslitteraturen. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget

referenssystem.

Fx Otillräcklig: Texten uppvisar en eller flera brister vad gäller presentationen av centrala

begrepp och teorier, och/eller är inte godtagbart skriven. Texten bedöms dock som möjlig att

inom en vecka komplettera till godkänt.

F Helt otillräcklig: Studenten har inte gjort uppgiften eller lämnat in en text med alltför svag

koppling till kursens begrepp och teorier och/eller otillräcklig textbehandling och

referenshantering. Examinationsuppgift måste göras om.

11 (12)

Kursbeskrivning Kritiska perspektiv på mobbning UB111F Hösten 2016

Regler och rättigheter

Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika

nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att

känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja

resurser.

Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med

respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet

eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd

utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker

eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och

möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet

Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt

försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller

hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter

en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella

trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella

trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller

ålder.

Fusk, plagiat och självplagiering

Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta

citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga

referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange

källan är förbjudet. Det betraktas

som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan

korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.

Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar

även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan

även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.

Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en

studiekamrats hemtentamen.

Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund

och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga

studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När du som student lämnar in arbeten

motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets

textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.

12 (12)

Kursbeskrivning Kritiska perspektiv på mobbning UB111F Hösten 2016

Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett

disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad

misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

Övrig information

Studentinflytande och utvärdering

Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet

att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi

uppskattar att du besvarar.

Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer

information: www.buv.su.se/studentrad

Stöd i studierna

Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter,

studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller

individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad

Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med

funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se.

Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på www.su.se/utbildning under

rubriken Studera med funktionshinder.

Campuskort och kåravgift

Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet

genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är

bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om

Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se

Studentförsäkring

Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet

(www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som

inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om

du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets

interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir

Mitt universitet

Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:

Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.

Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut

intyg.

Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som

student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.