kunskap argumentation och vetenskapsteroi

KunskapArgumentation

och Vetenskapsteroi

Vetenskapsteoretiska frågeställningar

• Förhållandet mellan teori och praktik• Förhållandet mellan teori och verklighet• Förhållandet mellan teori och erfarenhet

• Är objektiv kunskap möjlig?• Är objektiv kunskap önskvärd?

LOGIK OCH ARGUMENTATION

Logik

• Skiljer mellan goda och dåliga argument• Förklarar om ett argument är giltigt eller

ogiltigt• Genomskådar argument• Bedömer konkret argumentation• Skapar ett kommunikationsverktyg• Förstår språket

Logik

• Studiet av de metoder och principer som används för att skilja mellan korrekt och inkorrekt argumentation

Argument

• Flera utsagor a vilka en eller flera (premisser) framförs som bevis för en annan utsaga (konklusion)– Premiss: Om patienten har feber så är patienten

sjuk– Premiss: patienten har feber– Konklusion: Patienten är sjuk

Formell logik

• Ett argument är giltigt om och bara om alla argument med samman logiska struktur har en sann slutsats – förutsatt att premisserna är sanna

• Logiska ord: Inte, Och, Eller, Om…så, Om och bar om, Alla, Några, Ingen– Premiss: Några sjukskötserkor är akademiker– Premiss: Akademiker skapar ny kunskap– Slutsats: Några sjuksköterskor skapar ny kunskap

INFORMELL LOGIK

Informell logik - argumentation

1. Vilket är det centrala påståendet2. Vilka belägg har man för att det är sant3. Kan argumentationen förstärkas med

exempel4. Definition av i argumenteringen – hur kan jag

avgränsa nyckelord och begrepp5. Vilka är motargumenten

Informella felslut

• Vädjan till okunnighet (argumentum ad ignorantiam)– Jag är fullt övertygad om …– Jag har inte träffat någon som …

• Hänvisning till irrelevanta auktoriteter (argumentum ad vericundiam)– Min moster har lång erfarenhet av örtmedicin…

Informella felslut

• Kränkande argumentation (argumentum ad hominem)– En stockholmare påstod en gång…– Bara högskoleingenjörer kan…man kan inte lita

på…• Argument via hänvisning till majoritet…

(argumentum ad populum)– Så gör man inte…

Informella felslut

• Inadekvat vädjan till medlidande (argumentum ad misericundiam)– Patienten får ångest om…

• Argumentation via maktutövning (argumentum ad baculum) – Om du inte håller med om detta…

• Argument via irrelevant slutsats (ignoratio elenchi)– Man måste förstå att…när vi har så låga löner

Överskott eller brist på information

• Argumentation via ledande eller sammansatta frågor– Jag skulle vilja veta varför karlar alltid…

• Falsk dikotomi – principen om det uteslutna tredje– Antingen inser du att jag har rätt eller också är du

ovanligt korkad…

Överskott eller brist på information

• Argument med falsk orsaksangivelse– Jag har ätit ett äpple om dagen, därför har jag

hållit mig frisk• Cirkelresonemang– Yttrandefrihet är viktigt eftersom det ger oss

möjlighet att tala fritt

Felslut avseende tvetydigheter (Sofismer)

• Förhastad kategorisering– Tiden läker alla sår, sätt upp patienten på

väntelista

KUNSKAP

Doxa och episteme

• Episteme = den säkra kunskapen som man tillägnar sig genom förnuftet

• Doxe = antagande och hypoteser som kan vara sanna eller falska

• Båda begreppen bildar grund för kunskap

Tre kriterier för kunskap

• Åsikt - Inställning– Inställningar baseras på värdeomdömen,– Åsikter är verklighetsomdömen som kan vara

sanna eller falska– Inställning är subjektiv– Åsikter baseras på tro, övertygelse, uppfattning

förmodan– Åsikter stödjs av auktoriteter


• Sanning– Korrespondensteorin - Det som överensstämmer

med den faktiska verkligheten är sant. Det finns en överensstämmelse med det jag tar som sanning och det förhållande jag uttalar mig om

Uttalandet ”jag har smärta” är INTE sant enligt korrespondensteorin eftersom smärta saknar fysisk verklighet


• Sanning– Koherensteorin – sanningen bestäms inte utifrån

verkligheten utan utifrån sig själv

Något är sant om det sammanhänger med ett system av andra sanningar – jfr matematik


• Sanning– Den pragmatiska sanningsteorin – En utsaga är

sann om den ger mer fruktbara konsekvenser än andra utsagor

Problem – det som är sant på kort sikt, behöver inte vara det på längre sikt - SVARTA SVANAR

Bevis

• Ett bevis består av tre delar 1. Det vi vill bevisa (hypotes teori)2. Bestyrkandet av sanningshalt (argumentation

och logik)3. Belägg (data – kvalitativa och kvantitativa)

Övergången från belägg till bevisning kallas slutledning

Kunskapsformer

• Theoria – den aktivitet som består i att betrakta och analysera – vetenskapligt arbete

• Resultatet är ett teoretisk vetande – episteme• Episteme är abstrakt och frikopplat från den

konkreta verkligheten

• Två vägar Empiri (kunskap genom erfarenhet) – och rationalism (kunskap genom förnuft)

Kunskapsformer

• Poiesis är en aktivitet som handlar om att skapa något med ”händerna” – poiesis ger en form av kunskap som heter Techne

• Techne handlar om det tekniska förnuftet och kunnandet – hur man gör något

• Techne är frikopplat från människan

Kunskapsformer

• Praxis är handlingar relaterade till mellanmänskliga relationer

• Fronesis är kunskapen att ha en karktär som handlar i omtanke - situations- och relationskompetens. Att kunna avgöra vilken handling som är den rätta

Kunskapsformer

• Theoria – förstå, teoretisera, vetenskap• Episteme – kunskap om varför

• Poiesis – skapa, producera, arbete• Techne - praktisk kunskap, kunskap om hur

• Praxis – handla, praktisera, interagera• Fronesis – praktisk klokhet, kunskap om det goda

och det rätta

Fakulteter

• Naturvetenskap – matematik, fysik, kemi och biologi - Positivism

• Humanvetenskap – språk litteratur, konsthistoria – Fenomenologi och hermaneutik

• Samhällsvetenskap – sociologi, ekonomi, statskunskap – kritisk teori

Ideografisk och nomotetisk

• Ideografisk kunskap beskriver enskilda händelser och fenomen utifrån deras säregna karaktär (Berlinmurens fall) - humanvetenskap

• Nomotetisk – söker lagbundenheter – söker de lagar som förklarar , övergripande samband - naturvetenskap

Aristotles fem former av kunskap reduceras till tre

• Produktiv kunnighet handlar om det som framställs och tänkandet om hur något skulle kunna uppkomma, Det som utförs ”kan förhålla sig på olika sätt”

• Vetande handlar om allt det som ”inte kan förhålla sig annorlunda”. Vetandet är evigt och handlar om sådant som varken uppstå eller förstöras.,

• Klokhet handlar om att kunna överväga vad som är ett gott liv., • Insikt handlar om kunskapens utgångspunkter. och • Visdom är den mest fulländade kunskapen, grundad i en kombination av insikt och

vetande, manifesterad exempelvis i konsten.

• Episteme som handlar om vetandet, att minnas och förstå eller att ha ”kunskap och förståelse”.

• Techne som handlar om att kunskapen att utföra, den praktiskt, produktiva förmågan, att ha ”färdighet och förmåga”.

• Fronesis som handlar om den politiska och etiska aspekten, förhållandet till andra människor och samhället, det som vi ibland etiketterar som ”värderingsförmåga och förhållningssätt”.

Episteme - Minnas och förstå – Kunskap och förståelse

• Episteme svarar mot den objektiva sanningen

– objektiv observation av naturen genom mätning, experiment och matematiska beräkningar och de sekundära som härrör från en

– människas subjektiva sinnen.

• Att komma ihåg faktakunskaper och att kunna återge fakta och samband - definiera, beskriv, identifiera, markera och ange eller förklara, utveckla, sammanfatta och redogöra för.

• Lärmålen är ofta tydliga och konkreta:

– redogöra för de fysikaliska lagar som är väsentliga för förståelse av lik- och växelströmsnät

– beskriva de egenskaper som utmärker linjära tidsinvarianta system– beskriva principerna för komprimering av ljud– identifiera och namnge grundläggande mättekniska begrepp.– förklara hur data representeras i en dator och känna till datatypernas begränsningar

Tillämpa och analysera - Färdighet och förmåga

• Techne handlar om praktiskt kunnande.

• Färdighetskunskap (techne) och förtrogenhetskunskap (fronesis) är ofta tysta kunskaper där färdighetskunskapen står för förmågan att utföra något och förtrogenhetskunskapen även innefattar förtrogenhet med alla de faktorer som omger tillverkningen, exempelvis hur man ser till att köparen av produkten känner sig nöjd med sitt köp.

• Kunskapskategorierna beskrivs i kursmålen på följande sätt:

– genomföra experiment, mäta och utvärdera egenskaper i passiva och aktiva nät,– använda simuleringsverktyg för att konstruera eller analysera digitala system,– arbeta i olika roller i en projektstyrningsmodell. – tolka räkningar och resultat inom linjär algebra i geometriska termer samt, omvänt, att kunna formulera och lösa

geometriska problem med hjälp av linjär algebra– använda Fourierteknik för att analysera frekvensinnehållet i tidsdiskreta signaler.

• Många av våra ingenjörsstudenter, kanske särskilt på de kortare ingenjörsutbildningarna, har en stark preferens för att prova, experimentera och gå vidare, medan bara en mindre grupp dras till det analytiska, att dra slutsatser, att prova hypoteser eller att sammanställa och analysera resultat i rapporter.

Värdera och skapa - Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Även fronesis är en praktisk kunskap, förmågan att ta ställning till gott och ont, att göra etiska, politiska och estetiska val.

• Fronesis är kunskapen om att skapa lycka, välbefinnande och ett gott liv på ett personlig och ett samhälleligt plan. I praktiken handlar det om att göra det bästa möjliga av situationen.

• Lärmål för denna kunskapskategori kan formuleras exempelvis så här:

– utvärdera produkten ur ett miljömässigt-, socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv,

– använda kunskaperna i ett större gruppbaserat konstruktionsprojekt, samt kunna argumentera för lösningsmetoder samt utvärdera och redovisa.

– utvärdera och kvalitetsbedöma en färdig produkt utifrån funktionalitet, teknisk höjd och uppfyllande av kravspecifikation

– använda kunskaper som vunnits i kursen för att specificera, konstruera och realisera elektroniska konstruktioner samt kunna presentera genomförda konstruktionsprojekt och argumentera för valda lösningar.

Metakognitiv kunskap• Metakognitiv kunskap är kunskap om det egna tänkandet. • Begreppet metakognitivt tänkande kan vidgas till att innefatta en

förståelse av de egna känslorna och det egna beteendet. • Här har vi lärmål av typen:

– reflektera över den egna förmågan att självständigt söka kunskap– analysera en lär- och utvecklingsprocess i termer av kreativiteten,

initiativförmågan och entreprenörskap.– kritiskt analysera styrkor och svagheter i muntliga presentationer och skriftliga

rapporter – analysera den egna förmågan att arbeta i grupp och i projekt.– identifiera bristande kunskaper inom fördjupningsområdet samt

självständigt kunna tillgodogöra sig denna kunskap– analysera den egna lärstilen.

OBJEKTIVT OCH SUBJEKTIVT

Objektivt och subjektivt

• Kan vetenskap vara objektiv – bör den vara objektiv

• Är valet av objekt och metod objektiv• Är datainskalingen objektiv• Är bearbetningen objektiv

Objektivt och subjektivt

• Popper (1945) Vetenskaplig objektivitet = intersubjektivitet – forskningsresultat kan återskapas av andra forskare – värderingsfrihet, opartiskhet, allsidighet, universalitet

• Objektiv – universell, värderingsfri, opartisk, allsidig

• Subjektiv – relativ, värde laddad partisk ensidg

Den logiska positivismen

• Ideal – betrakta endast det positiva, det som kan observeras

• Språk – matematik och logik• Intersubjektivitet – förmedla observationer till andra• Verifierbarhet – en utsaga ska kunna provas empiriskt• Värderingsfrihet – värderingar har ingen plats i

vetenskapen• Enhetsvetenskap – vetenskapen har en gemensam

grund och en enda metod

Objektivitet

• Mätbarhet – mät det som kan mätas, omvandla det som inte kan mätas till mätbarhet

• Analys/Syntes – analysera på mikronivå• Orsak verkan – allt i naturen har en orsak,

varje fenomen måste studeras isolerat• Verifierbarhet – allt ska kunna reproduceras

Observatörens subjektivitet

• Francis Bacons (1561 – 1626) idollära (villfarelser)1. Stammens fördommar – fördomar

sammanhängande med människans natur – antropomorfism

2. Grottans fördomar – vår begränsade horisont3. Torgets fördomar – misstag beroende av språkets

mångtydighet4. Teaterns fördomar – vanföreställningar som är

kulturellt betingade – paradigm…

Bevisföring

• Känna till – känna igen - kunna se situationen i ett sammanhang

• Rationalister – anser att förnuftet är den främsta kunskapskällan

• Empirister – ser erfarenheten som den främsta källan

Deduktion

• Deduktiv slutledning– Alla människor är dödliga – Sokrates är människa – Sokrates är dödlig

• Om premisserna är sanna är slutledningen sann

• Absolut sann slutledning• Ingen ny kunskap genereras

Deduktion

• Euklides från Alexandria 300 f.Kr• Med hjälp av axiom kan man sluta sig till

teorem. Man kan också utgå från hypoteser eller provisoriska antagenden (Kvasideduktiv metod)– Patienter med diabetes ska behandlas med insulin– Patienten har diabetes– Patienten ska behandlas med insulin

Deduktion

• Ideal – axiomatisk• Kunskapskälla – förnuft• Fördel – säker kunskap• Nackdel – ingen grundläggande ny kunskap

Induktion

• Deduktion bygger på sanningen• Induktion skapar sanning

• Börja med observation – tillförlitliga observationer av konkreta enskildheter

• Använd data för att sluta dig till allmänna principer

Induktion

• Ideal – observation och experiment• Kunskapskälla – erfarenhet• Fördel – ny grundläggande kunskap• Nackdel – ingen säker kunskap

Hypotetisk deduktiv metod

• Hypotesprövning – ställ upp ett antal hypoteser

• Genom deduktion avgör man konsekvenserna om hypotesen är sann eller falsk – hypotesen blir testbar

• Hypotesen testas empiriskt

• Endast falsifiering ger säker kunskap

Abduktion – kreativ bevisföring

• Vi utgår från initiala kunskaper• Formulering av en förklarande (kreativ)

hypotes• Ger hypotesen en bättre förklaring än den vi

hade förut• Testa empiriskt• Formulera en ny hypotes• Fortsätt till den bästa förklaring hittats

Abduktion

• Ideal – nå fram till bästa förklaringen• Kunskapskälla – kreativitet (förnuft och

erfarenhet• Fördel – pragmatisk kunskap• Nackdel – brist på logik

Förklaring

Vad är en vetenskaplig Förklaring

• Varje förklaring innehåller två delar– Explanandum = ett fenomen, process händelse

handling som vi inte förstår eller vill förstå bättre– Explanans = Förklaringen - ett mönster en

lagbundenhet ett påstående som förklarar Explanandum

– Explanans bör vara mindre komplex än Explandandum

Förklaring

• Oberoende av subjektiv värdering– Inte tillfällighet, inte Guds hand, inte de

medverkandes dumhet• Tre förklaringsmodeller– Orsaksförklaring (varför hände det - fysiska fenomen)– Funtionalistiska fenomen (vad kommer att hända -

biologi, sociologi)– Ändamålsförklaringar (vad var tänkt att hända -

intention i mänskliga handlingar)

Orsakssamband – enligt Hempel (Hempel 1905 – 1997)

• Men det räcker inte att beskriva sambandet mellan orsak och verkan, man måste också förstå hur sambanden uppstår

• Orsakssamband är de enda giltiga vetenskapliga förklaringarna

• Deduktiv-nomologisk förklaringsmodell– Bakom varje förklaring finns en teori eller

lagbundenhet som bär upp orsaken till det fenomen men vill förklara (”the covering law”


• En bil kör i diket och föraren påstår att han fått punktering och att det är orsaken…– Det som ska förklaras – bilen ligger i diket– Förklaring – hypotes om lagbundenhet:

en bil som får punktering hamnar i diket förutsatt viss hastighet, förutsatt att det fattas räcken,


• Explanas– Hypotes: Om en bil får punktering på en väg utan

räcken och hastighet över 80 km/h kommer den att hamna i diket

– Orsak till händelsen: Bilen fick punktering– Orsakbetingelser

1. Hög fart2. Räcken saknades,

• Explanandum, – Slutsats: Bilen ligger i diket

Funktionalisitska förklaringar

• Förklarar ett fenomen mede hänvisning till fenomenets verkan (inte dess orsak)– Varför feber…• Orsaksförklaring baserad på fysiologi• Funktionalistisk förklaring baserad på varför det är bra

för patienten att få feber, när man får en bakterieinfektion…bakteriens utveckling försvåras om kroppstemperaturen stiger• Funktionalistiska förklaringar också inom sociologi,

psykologi …

Ändamåslförklaringar

• Beskriver åsyftade följdverkningar• Motiv till en viss reaktion• Samband mellan handlingen och motivet till

handlingen

FÖRSTÅELSE

Förståelse

• Människan är ett medvetet subjekt med takar och känslor relaterade till den värld som hon är en del av

• Förståelsens objekt– Människor – förstå den andre– Handlingar – förstå vad den andre gör– Produkt – Förstå det den andre har producerat

(artefakter)• Förståelse förutsätter ett språk

Tre kunskapsintressen (Habermas)

• Det tekniska kunskapsintresset – naturvetenskaplig metod – empirisk analystisk

• Syftar till att kontrollera och förutsäga den fysiska världen

• Praktiska anvisningar och konkreta förklaringar


• Det praktiska kunskapsintresset – humanvetenskapernas metod – historisk hermaneutisk vetenskap

• Språket som miningsbärare• Ömsesidig förståelse och inlevelse genom att

den språkliga interaktionen vidgar världen


• Det emancipatoriska (frigörande) kunskapsintresset – grundval för filosofi, samhällskritik

• Systematisk handlingsorienterad vetenskap• Undersöker sociala lagbundenheter, ideologiska

missförhållanden, förtryckande samhälls- och maktstrukturer

• Ganska långt från positivismens enhetsmetod

Hermaneutik

• Hermaneutik = tolkningskonst – tolka utlägga, förkunna

• En hermaneutisk analys utgår från för-försåelse – fördomar

• Männisikans fördomar är de förväntningar och föreställningar som utmärker vårt sätt att vara närvarande på , en betingelse för vårt vara i världen (Gadamer)

Den hermaneutiska cirkeln

• Det råder ett cirkulärt förhållande mellan helhetsförsståelse och delförståelse

kunskap argumentation och vetenskapsteroi

Documents