lundagård 2/2016

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 2 2016

utskälld av dickStudenter och professorer bemöter Harrisons utbildningskritik. Sid 5-6

humans in lundOur new portrait-series highlights cultural diversity at LU. Sid 30-31

nöjets baksidaMöt de som kämpar bakom kulisserna i studentlivet. Sid 12-15

lite till baraSvettigt värre blir det när ett proffs, en periodare och en passiv testar träningsutbudet för studenter. Sid 16-19

s. 1 Ettan.indd 1 2016-02-29 03:41

ledare

”Det slutna sällskapet är essentiellt”Lunds nationer förlorar rätten att servera alkohol till slutna sällskap.

Nyhet – sid 22

40% RABATT FÖR STUDENTER VID LU

MER ÄN 200 PASS I VECKAN

VÅRA GYM ÄR ÖPPNA DYGNET RUNT

GRATIS PROVTRÄNING

HELGONAVÄGEN 8223 62 LUND046-222 96 49

Hej vårdpersonal!

Sök på malmo.se/malmobehoverdig

Malmö behöver dig.

Bygg framtiden

med oss. Sök våra

sommarjobb nu!

Hälsningar Vård och omsorg

& LSS

10% studentrabatt på alla behandlingar

Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Heléne FridStora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • [email protected]

www.tandlakare-larsson.se

Välkomna!

ANVÄND DIN YTTRANDEFRIHET

Just nu har vi akuta insatser i bland annat Syrien, Grekland, Italien, Serbien och här hemma i Sverige. Men det räcker inte. Vi behöver din hjälp. Vi behöver bli er. Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se

HJÄLP BARNEN SOM FLYR!

Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.

s. 2-3 Ledare.indd 1 2016-02-29 03:55

”Heterosexualitet känns så...90-tal”

Redigering: Claudio Gandra/Tove Nordén lundagård nr 2 2016 3

ledareLUNDAGÅRD NEEDS YOUAre you a student and interested in writing? Or do you have a lot if ideas, and are generally out and about in Lund? This is our second magazine with an English spread at the end, and we are looking for you! We need more international writers to fill Lundagård with lots of interesting and relevant news as much as fun tips and entertainment.

TOVE NORDÉN

POJKPROBLEMETAtt vara med och tolka världen. Det är vad du får chans att göra som professor vid universite-tet. Det konstaterar genu-sikonen Yvonne Hirdman - som mot alla odds blev just professor- på sida 20 i detta nummer. På sida 8 kan vi dock se att världen vid Lunds universitet till 75 procent i dag tolkas utav män. Ett tolknings-förslag av denna info är att det är hög tid för män att ta plats i 8 mars-tågen och inse att de kan avgöra i fall frågan kommer att prioriteras eller inte.

VIRVE IVARSSON

skynda inte att ha kul

TINDRA ENGLUNDS REPORTAGE ”I skuggan av ett stu-dentliv” (sida 12-15) berättar om några av baksidorna med det ideella engagemanget i Lunds studentliv. Det kan börja för nöjes skull, för att utvecklats till blodigt allvar och till slut summeras i tragedi. När jag läser re-portaget har jag svårt att inte tänka på en hunds girig-het.

LUNDS STUDENTLIV ÄR byggt på studenter som jobbar för mycket och får alldeles för lite tillbaks. Utan dem hade vi inte kunnat kolla på genomarbetade spex, äta billiga luncher och bli salongs för en dryg hundring.

FÖR ATT DET fundamentet inte ska rämna krävs det att novischer var-je termin indoktrineras i läran om studentlivets absoluta härlighet. Det är inga problem att tillbringa två timmar av sin fredagskväll med att vakta en branddörr på en nattklubb. Det är också bara här-ligt att stå och slita i ett nationskök under en halv dag. Efteråt kan man ju förvänta sig ett skönt häng och i vissa fall en efterfest.

MEN EN STRUKTUR som vilar på människors ideella engagemang och välvilja, sätter också stor press på desamma. Även om Lund innehåller mängder av fina människor och härliga aktiviteter man kan göra till-

sammans, är en students tid – likt en hunds magsäck – inte obegränsad. I reportaget beskriver tidigare spexre-gissören Anton Tallhage hur han går in i väggen, tvingas hoppa av studierna och blir suicidal. Anledningen till-skriver han pressen som var kopplad till hans engage-mang i studentlivet. Han kände att problemen hopade sig, men kunde ändå inte förmå sig att tacka nej till sina uppdrag. Frestelsen från studentlivets smörgåsbord av aktiviteter blev för stor.

LUST ÄR EN bra drivkraft, men inget är bra in absurdum. Anton Tallhages historia är på inget sätt unik och visar att för mycket av det goda, på riktigt, kan innebära pro-

blem. Därför måste husse eller matte se till att dra undan mat-skålen och ge hunden en knäpp på näsan ibland. Det gäller även nationskuratel, spexkollegor och Lundagårdsre-daktörer.

CASPER DANIELSSONWEBBREDAKTÖR

"Det kan börja för nöjes skull, för att utvecklas till blodigt allvar."

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

Det sägs att hundar kan äta ihjäl sig. Är bara matutbudet tillräckligt stort, upphör inte hundens sug förrän dess magsäck de facto spricker och den dör. Hundens girighet övergår dess primala förstånd och allt skiter sig.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Tove Nordén [email protected]

Redaktör Virve Ivarsson [email protected] Webbredaktör Casper Danielsson [email protected] Jonas Jacobson, Saga Sandin, Tind-ra Englund, Gustav Wirtén, Lukas J Herbers.

Medarbetare detta nummer Filip Rydén, Q, Josefin Granetoft, Beri Zangana, Gustav Wirtén, Marcus Bornlid Lesseur, Hedvig Wrede, Tindra Englund, Angelica Kauntz, Oskar Madunic Olsson, Christina Zhou, Claudio Gandra, Cecilia Hansson, Åsa Pålsson, Marcus Älverbrandt, Miranda Gatti, Anna Åkesson, Aydin Ramezani, Jonas Jacobson, Lukas J Herbers, Samir Akhmedov, Fanny Beck-man, Rebecka Bornlid Lesseur, Philip Norrman. Omslag Christina Zhou.Kattlogotyp Björn Wallin.Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För ut-landsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab.

Pressläggning 4 april 2016.Deadline nr 3/2016 25 mars. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900.Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post [email protected] Nätupplaga lundagard.se

tswww.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respek-tive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård- Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhets-nummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

”Det slutna sällskapet är essentiellt”Lunds nationer förlorar rätten att servera alkohol till slutna sällskap.

Nyhet – sid 22

"Det är ett sånt jävla svek mot kvinnorörelsen."

Inför 8 mars pratade Lundagård med genusikonen Yvonne Hirdman . Porträttet – sid 20-21

Spökstudenter kostar miljoner

Många registrerade studenter går aldrig på föreläsnngarna och tar inga högskolepoäng. Men trots att de kostar universitetet pengar går de inte att avregistrera. Nyhet - sid 9

Vid LU finns öppenheten, men inte bögarna? Kulturkrönikan - sid 22

lundagård nr 2 201640% RABATT FÖR STUDENTER VID LU

MER ÄN 200 PASS I VECKAN

VÅRA GYM ÄR ÖPPNA DYGNET RUNT

GRATIS PROVTRÄNING

HELGONAVÄGEN 8223 62 LUND046-222 96 49

10% studentrabatt på alla behandlingar

Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Heléne FridStora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • [email protected]

www.tandlakare-larsson.se

Välkomna!

Just nu har vi akuta insatser i bland annat Syrien, Grekland, Italien, Serbien och här hemma i Sverige. Men det räcker inte. Vi behöver din hjälp. Vi behöver bli er. Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se

HJÄLP BARNEN SOM FLYR!

Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.

s. 2-3 Ledare.indd 2 2016-02-29 04:00

4 lundagård nr 2 2016

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣FO

TO: LU

KA

S J. HER

BER

S

februari i korthet

16-02-29LTH GRIPARNA STRAFFADE GÄSTANDE SERIELEDARE Ljusare tider väntar LTH Griparna. I förra helgens möte med seriesuveränerna JU Hockey från Jönköping visade sig Griparna från sin bättre sida och kunde knipa säsongens första seger efter straffläggning.

Redigering: Casper Danielsson

nyheter från www.lundagard.se

16-02-29

RÄTTELSE I Lundagård nummer 1/2016 i artikeln "Förfest och tävling i ett" skrevs fel spelplats för matchen. Matchen spelades i själva verket i Lunds Ishall – och ingenting annat. I artikeln skrevs även att alkohol är tillåtet i lokalen, men så är inte fallet.

16-02-11

NATIONSSTÖD GICK TILL ALKOHOLAKTIVITETERLunds nation har lagt tiotusentals kronor på en sångbok med dryckesvisor. Detta med pengar öronmärkta av universitetet för icke-alkoholrelaterade verksamheter. Nu ska universitetet utreda om nationens investering strider mot reglerna.

0,625 %... ... av det lärarbehov på 8000 nya utbild-ningsplatser motsvarar regeringens senaste förslag för att få fler att bli lärare.

SNOWDEN PEPPADE MYCKET – MEN PEKADE FÖR LITE

16-02-05

Visselblåsare Edward Snowden gästade Studentafton och berättade varför det är så viktigt att kämpa mot massövervakning. Virve Ivarsson önskade sig mer från Snowden om hur detta praktiskt kan göras.

"VI SKA BEKÄMPA BROTT – MEN OCKSÅ BEKÄMPA BROTTENS ORSAKER"Under en föreläsning för kriminolo-gistudenter målade inte justitie- och migrationsminister Morgan Johansson upp en särskilt ljus bild av det svenska rättssystemet, men utlovade krafttag mot problemen.

16-02-02

160 NYA STUDENTLÄGENHETER KOMMER ATT BYGGAS I HELSINGBORGHelsingborg får 160 nya studentbostäder under våren. Lägenheterna släpps på marknaden den 8 mars – och det är först till kvarn som gäller.

s. 4-5 Webb.indd 1 2016-02-29 04:02

lundagård nr 2 2016 5

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

FOTO

: LUK

AS J. H

ERB

ERS

news from www.lundagard.net

Like Lundagard.net

on Facebook for more news in

English

En ekonomistudents ouppnåeliga sex appeal I sommarjobbsjakt och kärlek är allt tillåtet. Studentlivskrönikör Linna Fredström flörtar hejvilt med potentiella arbetsgivare, men blir nobbad gång på gång. Något känns i luften. Det pirrar, fladdrar lite nervöst i magen. Överallt går folk omkring med något trå-nande i blicken. Vårterminen är här. Och med den kommer tiden att söka sommarjobb. Jag har aldrig haft tur i jakten på sommarsysselsättning. Visst har det funnits jobb, men det har aldrig slutat lyckligt.

Tonårens somrar kantades av den lite halvpin-samma tillvaro ett något krystat feriearbete erbjuder. Man känner sig i vägen, otillräcklig eller ouppskat-tad. Men drömmen om the one lever. Som en kro-niskt singel 35-åring på match.com, letar jag runt på Platsbanken. Desperat fyller jag sedan i ansökningar. Slår rekord i positiva adjektiv per mening. Men all ansträngning är förgäves. Ordet ”ekonomistudent” dyker upp under varenda ”Vad vi söker”-rubrik och ger en blivande statsvetares självförtroende en ordentlig törn.

Det är tydligt att kunskap om ”den institutionella teorins utveckling” och ”genusperspektiv på organi-sation och ledarskap” inte är alla arbetsgivares våta dröm. Trots det kommer jag tillbaka varje vår med samma blinda optimism. Gång på gång ger jag mitt hjärta (eller i alla fall väldigt personliga brev) till fel företag. Gång på gång hittar jag ett ”Tack för din an-sökan, tyvärr har vi valt att gå vidare med en annan sökande”-mejl i inkorgen. Förmodligen sitter den där andra sökanden i Lundaekonomernas styrelse eller jobbar med att ta fram ett nytt klubbkoncept åt Malmös.

Kanske har hon prenumererat på The economist sedan hon var 8 år. Alldeles säkert har hon minst en vd listad som referens. Hur kan jag konkurrera? Kompisarna tröstar med glass och ”du förtjänar bättre”-peptalks. Mamma försöker matcha ihop mig med en ledig plats på hennes jobb. Och jag drömmer vidare.

I drömmen står en kommunchef utanför mitt föns-ter med ett anställningsavtal och kanske en boom box spelandes Dolly Partons ”9 to 5”.I verkligheten inser jag i stället lagom till sista ansöknings-datum att jag helt enkelt saknar en ekonomi-students attraktiva entreprenörsanda och allmänna akademiska sex appeal.

Och skickar mitt cv till jordgubbsförsä[email protected].

LINNA FREDSTRÖM

16-02-04

DOWNLOADING DEGREES

16-02-23

"DET HANDLAR OM ATT TÄNDA LJUSET I DERAS ÖGON."

15-02-24

"Open borders are of utmost importance."

FOTO

: JENS H

UN

T

16-02-29

160 NYA STUDENTLÄGENHETER KOMMER ATT BYGGAS I HELSINGBORG

16-02-10

FLER DANSKAR TILL LUNDGränskontrollerna mellan Sverige och Danmark för-länger mångas restider. Trots det verkar intresset för att som dansk plugga i Lund hålla i sig. Många danskar tar sig till Lund för att studera.

Campus Helsingborgs mest pedagogiska lärare heter Elisabeth Högdahl. Hon tog emot Studentkårernas pedagogiska pris 2016 och vill att hennes studenter ska göra skillnad.

16-02-03

MINISTER KU-ANMÄLS FÖR ATT HA SLOPAT MILJONER303 miljoner skulle ges till högre ut-bildning. Men dagen därpå meddelade minister Helene Hellmark Knutsson att regeringen hade ångrat sig. Hon anmäls nu till KU.

16 000 000......kronor fördelade under sex år. Så stor donation får strokeforskningen vid Lunds universitet.

DIN KÄRLEKSHISTORIA ÄR JAGAD – AV UNIVERSITETETFöreläsningen, nationsutgången – eller kan-ske på Tinder? Lunds universitet vill visa hur studenter träffats av Eros pilar och är nu på jakt efter olika kärlekshistorier.

16-02-22

16-02-01

GRÖNT LJUS GES TILL OMSTRIDDA KURSERKurser som är öppna för alla ska finansieras med statliga medel. Det föreslås i en ny utredning. Uni-versitetet är nöjda med förslaget, men studenterna jublar inte.

The train ride to Copenhagen evolved into an unpredictable adventure. After coming across several annoyed voices, Eleonora Kleibel feels the urge to point out that the current developments do not only have an inconvenient but possibly also a worrying side to them.

More than 60.000 people were enrol-led in three online courses on different subjects in 2015. MOOCs are highly coveted and the University is about to expand the project.

s. 4-5 Webb.indd 2 2016-02-29 04:03

nyheter

Redigering: Tindra Englund och Angelica Kauntz6 lundagård nr 2 2016

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

"Han skällde ut oss efter noter"

Den 25 januari publicerade Svenska Dagbladet debattar-tikeln Högre utbildning är ett haveri skriven av Dick Harrison, historieprofessor vid Lunds uni-versitet. En nationell debatt om utbildningskvaliteten på svenska universitet och högskolor bröt ut kort därefter och Dick Harrison har sedan dess fått både starka medhåll och tvära mothugg.

I artikeln nämner Harrison en mobbinganklagelse som rikta-des mot honom i höstas efter en gruppövning i delkursen Kon-kurrerande civilisationer vid Lunds universitet. Han menar att anklagelsen är felaktig och tyder på att studenter är lättkränkta.

Studenter hotadesStudenterna Sofia, Charlie, To-mas och Finn gick på den här tiden i Dick Harrisons klass. De är alla överens om att Harrison har en speciell undervisningsstil där han är högljudd och skriker mycket. På gruppövningarna som ledde fram till mobbinganklagel-sen menar alla fyra att det fanns en märkbar press på att alla skulle säga någonting och delta aktivt.

— Han hotade oss med ut-skällning om det var någon som skulle sitta helt tyst, eftersom det är obligatoriskt att säga

någonting på gruppövningarna. Personligen har jag inga problem att prata, men när jag kom dit var jag ändå väldigt nervös för att han hade framfört det som att det var så mycket på spel, säger Sofia. Hängde ut studenter inför allaEnligt studenterna pekades de

som inte varit muntligt aktiva under gruppövningarna ut och blev ombedda att stanna kvar för att få en skriftlig komplet-teringsuppgift. Det var efter det som minst två studenter gick till studierektorn och framförde kla-gomål om Dick Harrisons under-visning.

— På måndagen efter gruppöv-ningen var Dick Harrison fly för-bannad. Han hade precis varit hos studierektorn och skällde ut hela klassen efter noter på föreläs-ningen. I och med det hängde han ju indirekt ut de som hade vänt sig till studierektorn. Jag tyckte inte det var ett okej beteende, säger Tomas.

Alla har inte samma bildAlla fyra menar att Dick Har-

rison, efter att ha fått reda på mobbinganklagelsen, på nästa föreläsning pratade högljutt om varför mobbinganklagelsen var felaktig. Huruvida det rör sig om en regelrätt utskällning råder det däremot delade meningar om.

— Jag tyckte inte att det var så mycket av en utskällning. Grejen är att han skriker väldigt mycket, det är liksom utskäll-

ning hela tiden, säger Charlie.Inte heller Finn vill kalla

reaktionen för en utskällning. Han menar att Dick Harrisons undervisningsstil går ut på att inte dalta med studenterna.

— Harrison har poängterat att vi måste ta eget ansvar, han är ingen pappa för resten av klassen. Som föreläsare är han väldigt upp-skattad och bra på det han gör. Det är gruppövningarna som inte har gått hem hos alla, säger Finn.

Studenter kände sig otryggaSofia och Tomas säger båda två att de känt sig otrygga och hotade när Dick Harrison bemötte mob-binganklagelsen genom att skälla ut hela klassen.

När Dick Harrison belv anklagad för mobbing skällde han ut studenterna och försökte ta reda på vem som anmält honom.

— Tydligen har han upprepade gånger försökt ta reda på nam-nen på de personer som framfört klagomål. Det gör att man kän-ner sig väldigt otrygg eftersom jag var en av dem som framförde en del klagomål. Det känns inte bra att inte kunna ifrågasätta hans bemötande, säger Sofia.

Osund studieatmosfärDick Harrison menar själv att det är systemet som ger historiska institutionen pengar per utexa-minerad student som skapar en osund studieatmosfär. Han häv-dar att institutionen har blivit så pass mån om att studenter ska klara kurserna att man sänkt kraven på utbildningen och låter studenter bestämma i allt högre grad. Detta i kombination men en förändring i studenternas attityd till kunskap menar han är grun-den till problemet.

— Elever är mer lättkränkta idag och kan känna sig illa be-handlade bara för att de har en åsikt som inte stämmer över-ens med de historiska fakta jag presenterar. Åsikter likställs idag alltmer med kunskap.

Fick kritik i utvärderingen84 av totalt 93 studenter svarade på kursutvärderingen av Dick Harrisons kurs i höstas. Ett fler-tal studenter har nämnt att Har-risons ton var för hård och skri-kig, men de allra flesta anser att Harrison är en inspirerande, rolig och duktig förläsare.

Studierektorn Marie-Lindstedt Cronberg har i en replik till Dick Harrison skrivit att hon av-rådde honom från att skälla ut studenterna på kursen, efter att han fick höra talas om mobbing-anklagelsen mot honom. Hon berättar för Lundagård att de har tagit problemen på stort allvar i institutionsledningen. Själv ser hon dock positivt på innevarande termin, då Dick Harrison återi-gen håller kursen för ett antal nya studenter.

— De här kurserna fortsätter den här terminen och jag har inte fått några andra incitament än att det går bra. Den här kursen har ju getts här i årtionden och brukar vara uppskattad och läses av många, säger hon.

Sofia, Tomas, Charlie och Finn heter egentligen något annat.

TEXT HEDVIG WREDE & JOSEFIN GRANETOFTFOTO FANNY BECKMAN

Högljudda utskällningar, tuff lärarstil och utpekanden av kritiska studenter - allt inför fulla föreläsningssalar. Dick Harrison menar att hans studenter var lättkränkta, men nu vittnar flera om historieprofessorns kompromisslösa tilltal.

"Grejen är att han skriker väldigt mycket, det är lik-som utskällning hela tiden."

s. 6-7 Humaniora.indd 1 2016-02-29 04:05

nyheter


läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Dick Harrisons kritik har avfärdats från ledningshåll – men frågan delar lärarkåren. Flera av Harrisons kollegor känner inte alls igen sig i hans beskrivning, samtidigt som lärare på fakul-tetsnivå vittnar om en växande press på att examinera studenter.

I den uppmärksammade debatt-artikel Dick Harrison skrev i SvD i januari vittnar han om allt sämre prestationer från sina studenter och att han upplever att univer-sitetsledningen vid Lunds uni-versitet pressar honom till att sänka kraven på studenterna. Den bakomliggande orsaken till problemen menar han är det nu-varande resurstilldelningssys-temet. Detta drabbar lärare vid humanistiska institutioner över hela landet och får lärarna att sänka kraven, menar han. Men vad säger kollegorna vid Lunds universitet?

Ingen press att godkännaLundagård har via mejl kon-taktat samtliga elva lärare som undervisar i ämnet historia på Historiska institutionen idag och frågat dem om de känner igen sig i de problem som Dick Harrison beskriver. Sex har svarat.

Ingen av dessa känner press på sig att godkänna fler studenter. Det finns inte heller någon bland dem som svarat som säger sig vara rädd för att kritisera universitetet.

– Jag känner inte till att det på institutionen någonsin har talats om annat än att fortsätta upprätthålla en hög kvalitet. Att det skulle vara några problem kring utbildningskraven som vi på något sätt uppifrån skulle vara pressade att tiga om känner jag inte till och jag skulle bli mycket förvånad om så vore fallet, sä-ger Harald Gustafsson, professor i historia.

Däremot är det flera som håller med om att resurstilldelnings-systemet kan vara problematiskt på andra sätt. Flera lyfter också fram att det finns en stor sprid-ning i studenternas förkunska-per och prestationer, framför allt i grundkurserna.

– Det är fler som underkänns nu än mot hur det var för sju-åtta år sen. Samtidigt så tar vi in

mycket fler än tidigare, och det spelar roll för resultatet. När det gäller dem som går vidare på B- och C-nivå är det många som är väldigt duktiga, säger Eva-Helen Ulvros, professor i historia.

Kritik mot sänkta kravEfter debattartikeln i januari har Dick Harrison enligt egen utsago blivit kontaktad av hundratals kollegor från andra lärosäten som instämmer i kritiken.

– Med ett undantag: ingen på min egen arbetsplats på Historis-ka institutionen har sänt ett enda mejl eller kommit med ens skug-gan av ett stödjande uttalande.

Enligt Dick Harrison bekräftar även en lokal facklig represen-tant från SULF, Sveriges univer-sitetslärarförbund, att hans erfa-renheter delas av många.

"Problemen ligger i systemet"När Lundagård försöker kontakta SULF:s representant vill denne dock inte ge några kommenta-rer. Istället hänvisas vi till Karin Åmossa, chefsutredare på SULF, som har kontakt med medlem-

Harrisons studentkritik delar lärarkåren

mar och lokala fackombud över hela landet. Hon har inte upp-levt att det är många universi-tetslärare som blir pressade till att godkänna fler studenter eller sänka kraven.

– Problemet ligger snarare i att systemet inte betalar lärares ar-betstid ordentligt. Vi har en på-gående urholkning av resurserna till utbildningen, alltså att man får fler och fler studenter och allt mindre ersättning per student. Det är ett kvalitetsproblem, helt klart, menar hon.

Lundagård har skickat ut en enkät till samtliga 83 professorer vid Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universi-tet, som besvarades av totalt 35 personer, alltså ungefär fyrtio procent.

Svaren visar att Dick Harrison inte är ensam om sina erfarenhe-ter på fakulteten. Bland de sva-rande har cirka tjugo procent an-givit att de har upplevt en press på sig på sig att sänka kraven för att fler studenter ska godkännas. Lika många har valt alternativet ”osäker/vet inte”.

– Det finns en ständig press på oss lärare att godkänna stu-denter. Det betonas hela tiden att finansieringen bara gäller de studenter som blir godkända, uppger en av dem.

Svårt med bred studentgruppBilden är dock mer komplex än så. En av de vanligaste upplevel-serna bland de svarande handlar om svårigheter i att möta stora studentgrupper med olika grader av förkunskaper och studievana. Dessutom uppger flera av de sva-rande att de brottas med en hög arbetsbelastning, vilket gör det svårare för dem att upprätthålla kraven.

– Jag gör allt för att hålla strikt på kvaliteten, men vid ett par tillfällen har jag släppt igenom studenter som skrivit om sina pm eller papers säg fem gånger, som jag lagt timmar av obetald arbetstid på, berättar en annan professor.

Den absoluta majoriteten av de svarande uppger dock att de inte känner någon press på sig att sänka kraven på studenterna. Sjuttio procent har svarat att de känner att de kan uttrycka sina åsikter om universitetet utan att drabbas av negativa konsekven-ser. Lika stor andel anser att kra-ven som ställs på studenterna i deras ämne är tillräckligt höga.

TEXT JOSEFIN GRANETOFTFOTO LUKAS J HERBERS

Dick Harrison menar att många professorer håller med om hans kritik - däremot inte på historiska institutionen vid LU.

"Det är fler som un-derkänns nu än för sju-åtta år sedan."

s. 6-7 Humaniora.indd 2 2016-02-29 04:06

nyheter

Redigering: Tove Nordén 8 lundagård nr 2 2016

läs fler studentnyheter på lundagard.se ◣

Studentnationerna kommer att förlora rätten att servera alkohol som slutna sällskap. ”Ingen stor förändring”, menar kommunens tillstånd-senhet. Men Kuratorskol-legiet har en helt annan uppfattning.

En utredning från polisen slår fast att Kuratorskollegiet (KK), nationernas samarbetsorgan, inte längre ska betraktas som ett slutet sällskap i ordningslagens mening. Det innebär att Lunds studentnationer i fortsättningen kommer att behöva serverings-tillstånd för allmänheten när man anordnar event riktade till fler än den egna nationens med-lemmar. Alternativet är att läg-ga om verksamheten och sluta erbjuda exempelvis pubar och klubbar för samtliga medlemmar i StudentLund.

– Om alla KK:s medlemmar ska räknas som ett slutet sällskap, då skulle man lika gärna kunna häv-da att ett evenemang riktat till alla svenska medborgare, eller alla som heter Per, inte är en all-män tillställning, säger Annika Landfors, som är tillståndschef på Tillståndsenheten vid Lunds kommun.

Annika Landfors tycker att polisens bedömning är helt rik-tig. Hon är inte förvånad över det kommande beslutet.

- Nationerna hade aldrig fått den sortens tillstånd de har om de hade ansökt i dag. I Uppsala slutade nationerna att klassas som slutna sällskap redan för tio

år sedan. Att man i Lund väljer att agera nu beror på nya personer i polisens ledning, fortsätter hon.

”Bara att flytta ett kryss”Kravet på allmänt serveringstill-stånd behöver dock inte få speci-ellt stora konsekvenser för stu-dentnationerna, enligt Annika Landfors.

– Det handlar om att flytta ett kryss från en ruta till en annan. Vi vet att nationerna uppfyller kraven för allmänt serverings-tillstånd och vi vill samarbeta så att övergången blir så smidig som möjligt, säger hon.

En av förändringarna är att na-tionerna nu kommer att behöva danstillstånd från polisen - om arrangemangen man anordnar innefattar dans – vilket kos-tar 700 kronor per år. Dessutom kommer det att krävas ordnings-vakter vid event där det dansas. Men Annika Landfors tonar dock ned konsekvenserna av detta.

– De flesta nationerna betalar redan värdar, som i många fall är utbildade ordningsvakter. De får nu agera vakter med ”bricka” och utökade befogenheter. Det skulle kunna vara väldigt positivt och öka säkerheten. Ordningsvak-terna kan till exempel få snab-bare kontakt med polisen, vilket en del nationer har efterfrågat, säger hon.

”Slutna sällskapet essentiellt”Fredrik Grotte, som är ordförande för Kuratorskollegiet, har en helt annan uppfattning om vad för-ändringen kommer att innebära

för studentnationerna.– Det slutna sällskapet som

form är essentiellt för vår verk-samhet, och för hela Lunds stu-dentliv. Ifall man ifrågasätter det slutna sällskapet, ifrågasät-ter man också grunden som vår samhörighet bygger på, säger han.

I Uppsala fick skiftet till all-männa serveringstillstånd enligt honom en avgörande betydelse, med mer kommersialiserade na-tioner som följd. Men Fredrik Grotte vill inte se samma utveck-ling i Lund.

– KK kommer att göra allt vi kan för att bevara det ideella en-gagemanget på nationerna och i staden. Annars får nationerna försöka finansiera sin verksam-het genom att till exempel hyra ut sina lokaler till företag eller bröllopsfester, och det är inte vårt syfte med studentnationerna, sä-ger Fredrik Grotte.

Små nationer drabbasUnder ett tidigare möte mellan KK, polisen och kommunens till-ståndsenhet framkom det att de enskilda nationernas syn på all-mänt serveringstillstånd skiljer sig åt. Enligt Kuratorskollegiets ordförande beror det främst på nationernas storlek och ekono-miska resurser.

En del nationer har redan en-trévärdar som tar lika mycket be-talt som ordningsvakter. Andra har fortfarande ideella krafter, ofta de som har en lite mindre verksamhet.

Så det här slår mot mindre

nationer?– Så är det definitivt, ja.Fredrik Grotte tycker att An-

nika Landfors, som inte tror att allmänt serveringstillstånd blir någon avgörande skillnad, har en märklig inställning.

– Jag känner personligen att hon inte har tillräckligt stor in-sikt i vår verksamhet och våra nationers ekonomi för att kunna säga så. Man gör helt enkelt en bagatell av det här, avslutar han.

Utredning presenteras i sin helhet den 29 februari, på ett möte mellan Kuratorskollegiet, polisen och Lunds kommuns tillståndsenhet.

TEXT OSKAR MADUNIC OLSSONFOTO CLAUDIO GANDRA

Ändrat serveringstillstånd för nationerna

Ordningslagen 2 kap 3 §

...säger att tillställningar med alkoholservering i vissa fall kan jämställs med en offentlig tillställning, även om de kräver inbjudan eller medlemskap.

Vilket tillstånd som behövs beror på vilken sorts verksam-het arrangören i allmänhet bedriver och hur många som i praktiken har tillgång till eve-nemanget.

Om ett arrangemang med al-kohol likställs med en offentlig tillställning krävs serverings-tillstånd för allmänheten, och inte för slutet sällskap som nationerna hittills har haft.

Snart kan det vara över för nationernas alkoholtillstånd för slutna sällskap.

s. 8-9 Nyhet.indd 1 2016-02-29 04:12

nyheter


läs fler studentnyheter på lundagard.se ◣

Har du registrerat dig på en universitetskurs men sedan inte gått den? Då är du kan-ske en del av att ett problem som varje år kostar universi-tetet miljoner.

En femtedel av de studenter som registrerat sig på kurser i hu-maniora och teologi vid Lunds universitet tar aldrig några hög-skolepoäng. Det visar en utred-ning som genomfördes vid dessa fakulteter under förra året. Något som blir ett problem för universi-tetet eftersom de delvis får betalt per examinerad student.

Kan inte avregistrerasSedan tidigare har Humanistiska och teologiska fakulteterna fått kritik för att de utbildar fler stu-denter än vad de får betalt för. Bortser man däremot från spök-studenterna, alltså de inaktiva, ser man dock att fakulteterna inte utbildar något överskott. Problemet är bara att universitet inte har någon möjlighet att av-registrera ”spökena”.

- Studenten har fått ett myn-dighetsbeslut på att den är anta-gen och då kan inte universitetet upphäva det. Så länge du själv som student inte anmäler ett av-

brott eller avregistrerar dig har du rätt att stå kvar, förklarar Tim Ekberg, planeringschef vid Lunds universitet.

År 2010 drog regeringen till-baka pengar från universitetet för de studenter som i själva verket inte deltar i utbildningen.

- ”De kostar er ju ändå inget,” verkar man ha resonerat. Men det gör de ju, det kostar att anta dem, att skicka ut information och dessutom spärrar de andra från att komma in på kurserna. Så vi hamnar i en situation där vi inte får något betalt för dessa studen-ter men inte heller kan utesluta dem, säger Tim Ekberg.

Han tycker samtidigt att det är bra att studenterna har ett starkt regelverk.

- Här finns människor som planerat sina liv och sedan hän-der det kanske något oväntat, de ska ha ett stort skydd. Men om regeringen drar in pengarna för dessa studenter borde det sam-tidigt finnas någon möjlighet för universiteten att avregistrera dem, säger Tim Ekberg.

Medvetna om problemenAtt Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universi-tet drabbas hårdast av spökstu-

denter är deras studentkårs pre-sidium väl medvetna om. Oskar Johansson, vice ordförande med utbildningsansvar för Humanis-tiska och teologiska studentkå-ren, tror däremot att det finns andra åtgärder som universitetet kan vidta än avregistrering.

- Vi borde sprida mer informa-tion till studenterna vid kursstart om hur viktigt det är att avregist-rera sig om de inte tänkt vara ak-tiva. Dessutom kan mejlutskick vara en jätteviktig metod när det börjar falla bort studenter från kurser, menar Oskar Johansson.

Satsar på de aktivaLynn Åkesson är dekan på hu-manistiska och teologiska fa-kulteterna. Hon vet att det hänt att studievägledare sökt upp och mejlat inaktiva studenter och att det varit någonting som fått ett positivt utfall.

- Men det kräver ju att du har den tiden och inte så många stu-denter. De stöd vi har i dag är ju redan väldigt hårt slimmade och då känns det viktigare att satsa på studenterna som verkligen är hos oss i stället för att lägga mer tid på de som inte är här.

Inte unikt för LU

Problem med spökstudenter är inte unikt vare sig för Lunds uni-versitet eller humanioraämnena. En anledning till att de senare drabbas särskilt kan däremot vara att det finns många fristå-ende kurser i just humaniora och teologi. Studenter i dessa ämnen lägger ofta ihop flera fristående kurser till en examen.

- Då har studenten kanske börjat på flera kurser samtidigt och sedan upptäckt att den inte hinner med alla men glömt bort att avregistrera sig, tänker Lynn Åkesson.

En annan förklaring skulle kunna vara att spökstudenterna är ute efter de fördelar i form av tillgång till bostadsköer, stu-dentnationer och studentrabat-ter som du kan få som registrerad student.

Men Lynn Åkesson vill ändå tro gott om spökstudenterna. Hon tror att många av dem inte förstår att deras beteende drabbar andra.

- Att de inte dyker upp gör ju dock att de faktiska studenterna får mindre tid med sina lärare. Situationer kan uppstå där resur-ser lagts på en kurs där många är frånvarande medan en kurs där många är närvarande i stället har fått för lite resurser. Så det vore onekligen en god gärning om de avregistrerade sig, säger hon.

Politisk frågaLynn Åkesson kan egentligen inte se några direkta nackdelar med ett system där universite-tet skulle få rätt att avregistrera inaktiva studenter. Hon menar dock att det är svårt att komma vidare med frågan eftersom den är politisk och inte lokal.

- Men jag tror att det vore bra om vi arbetade på detta tillsam-mans med studenterna, det tror jag skulle vägra tyngre. Annars tror folk lätt att avregistrering går emot studenternas intres-sen, men det gör det ju egentligen inte, menar Lynn Åkesson.

TEXT VIRVE IVARSSON & REBECCA BORNLID LESSEUR

ILLUSTRATION ÅSA PÅLSSON

Oflyttbara spökstudenter kostar miljoner

"Vi hamnar i en situation där vi inte får något betalt för dessa studenter."

Många stolar står tomma, men att kasta ut spökstudenter och öppna upp platserna är inte möjligt för universitetet.

s. 8-9 Nyhet.indd 2 2016-02-29 04:12

plock

Redigering: Claudio Gandra/Filip Rydén10 lundagård nr 2 2016

1500...personer har lagt jojokortet åt

sidan och slutat pendla till Danmark sedan gränskontrollerna infördes den 4 januari. Nu sänks priset för ett må-nadskort över sundet med 500 kronor.

Än är det fler män än kvinnor på toppositioner vid Lunds universitet.

i korthet

Hur jämställt är universitetet?

"Nä, min forskning är för ringrostig för det"

Karolinska InstitutetDet som verkade som en drömrekryte-ring blev en skandal. När den världsbe-römda kirurgen visade sig vara en bluff ställdes många berättigade frågor om hur anställningsprocessen egentligen gått till, och nu har rektorn Anders Hamsten avgått.

bra månad

Counter Strike-spelande studenterÄnda sedan det första Half-Life släpptes 1998 har studenter världen över slitits mellan CS-spelande och plugg. Men på Strömbäcks folkhögskola har konflikten nu kommit till ända, när Sveriges första CSN-berättigade kurs i e-sport lansera-des inför höstens antagning, med fokus på just CS.

Lunds universitet säger att de ska vara jämställda år 2020. Men hur lång väg har de att vandra?

DET FINNS SOM bekant ganska många sätt att definiera och mäta jämställdhet. Det äldsta, och kanske det tydligaste, är att räkna huvu-den mellan män och kvinnor. Det är vad vi ska göra här.

Den som väljer att gå igenom statistiken för hur många män respektive kvinnor som jobbar på Sveriges universitet ser snabbt ett samband: Ju högre upp i den akademiska hie-rarkin man tittar, desto sämre står det till med jämställdheten mellan män och kvinnor.

75 PROCENT AV landets professorer är män. 55 procent av lektorerna. 55 procent av de uni-versitetsanställda med doktorsexamen.

Bland studenterna, å andra sidan, är kvin-norna flest. 63 procent av alla examina som delades ut i Sverige under förra läsåret gick till kvinnor.

DEN SOM SEDAN börjar titta på siffrorna för Lunds universitet ser snart att jämfört med

riksgenomsnittet är antalet kvinnor vid Lunds universitet färre i samtliga kategorier.

77 procent av professorerna, 60 procent av lektorerna och 59 procent av de anställda med doktorsexamen vid Lunds universitet är män. De flesta studenter är kvinnor även i Lund. Men som i de andra kategorierna, lite färre än genomsnittet. 59 procent av de utexami-nerade studenterna i Lund var kvinnor förra låsåret.

VAD BETYDER DÅ detta? Matilda Svensson Chowdhury, lektor i genusvetenskap vid Lunds universitet, tycker att det är bekym-mersamt att de höga positionerna vid Lunds universitet domineras av män. Men hon tror att lösningen kommer bubbla upp underifrån.

– Jag tror inte på att kvotera in professorer. Universitetets uppdrag är att skapa en miljö där kunskap avgör vem som blir professor, då kommer kvinnliga professorer mullra upp underifrån, säger hon.

TEXT GUSTAV WIRTÉNFOTO DIMITRIS KALANDRANIS

Svarar Torbjörn von Schantz till Sydsvenskan (15/2) när han får frågan om han hoppas få sitta med i panelen under Fråga Lund, frågeprogrammet som återuppstår i sommar. Man kan ju undra hur många frågor som ställs om rektorns forskningsområde - rävar.

dålig månad

…bidrag skickades in till tävlingen för att döpa det nya kårhuset i Helsing-borg. Lika många ratades

av juryn, det vinnande bidraget "Hel-singborgen" plockades i stället upp från en kommentar på Facebook.

8

frågan?

citatet"

debatt

HUMANIST- OCH TEOLOGDAGARNA | 8–9 APRIL

Välkomna att lyssna på både omskakande och tankeväckande föreläsningar på LUX och på SOL!

Vi ses på LUX (Helgonavägen 3) och på SOL (Helgonabacken 12) i Lund. Fritt inträde.

UR PROGRAMMET: Fredagen den 8 april• The Sound of Cat Fight• Varför blir vi arga på konsten?

Konflikt

Hela programmet: www.ht.lu.se/htdagar

Lördagen 9 april• Dela, låna, byta – en konfliktfri trend? • RAUSINGFÖRELÄSNING kl. 12.00Kim Salomon | Konflikters avtryck i nuets ordning

FOTO

: AD

ELA SZNA

JDER

s. 10-11 Frågan och debatt.indd 1 2016-02-29 04:14

plock

citatet

debatt

HUMANIST- OCH TEOLOGDAGARNA | 8–9 APRIL

Välkomna att lyssna på både omskakande och tankeväckande föreläsningar på LUX och på SOL!

Vi ses på LUX (Helgonavägen 3) och på SOL (Helgonabacken 12) i Lund. Fritt inträde.

UR PROGRAMMET: Fredagen den 8 april• The Sound of Cat Fight• Varför blir vi arga på konsten?

Konflikt

Hela programmet: www.ht.lu.se/htdagar

Lördagen 9 april• Dela, låna, byta – en konfliktfri trend? • RAUSINGFÖRELÄSNING kl. 12.00Kim Salomon | Konflikters avtryck i nuets ordning

I dagens debattartikel ska vi diskutera en intressant arti-kel (Ensidigt i Lunds kårtopp) från föregående Lundagård (Nr 1 2016).

I denna artikel presenteras sta-tistik på sittande och dåtida ord-förande för kårerna inom LUS (Lunds Universitets Studentkå-rer). Fascinerande data, men som de naturvetare vi är kräver vi en djupare analys av vad detta fak-tiskt säger/visar oss. Vi börjar med föräldrars utbildningslängd (Diagram 1 & 2). Med så få data-punkter kan man inte isolera en trend och att jämföra olika år ger enbart en suggestiv bild (Diagram 2).

DIAGRAM 4, 5 & 6 tar upp ursprung (Skåne), nationalitet (svensk) och kön. Ursprung och kön har ingen statistisk signifikans (p=>0,05) och kan alltså inte inkluderas i resultatet. Nationalitet är svagt signifikant (p=<0,05) och en möj-lig förklaring hittar vi i lagtexten §4 & §10 Språklagen (2009:600) som säger att svenska är officiella språket i Sverige och att det ska användas av myndigheter (Lunds universitet). Detta betyder att alla dokument på universitets-, fakultets- och institutionsnivå ska vara på svenska. Om du som ordförande ej förstår svenska kan detta potentiellt sett hindra ditt tjänsteutförande. Bra jobbat av de presidial 2010 och 2013 som inte hade svenska som modersmål!

DENNA KORTA ANALYS äm-nar att upplysa dagens läsare om bristen på sta-tistiskt bevis i dagens jour-nalism. Detta kan leda till att en subjektiv världsbild presenteras för läsaren och man blir påverkad av nå-got som inte behöver påvisa den nämnda ”faktan”. Vi på Lunds Naturvetarkår uppmuntrar käll-kritik och djupare faktakoll! Med detta sagt så hoppas vi att våra medlemmar känner sig tillräck-ligt representerade av en kvinna från Stockholm och en man från Skåne!

FREDRIK EKWURTZELVICE ORDFÖRANDE LUNA

JULIA WEBERORDFÖRANDE LUNA

detta är lundagårds debattsidaVill du också nå ut till 38900 studen-ter med din åsikt? Skicka in din text till [email protected] och märk den med "Debatt".

nyheter

Redigering: Filip Rydén


granska lundagard.se ◣

Det har gått sex år sedan Lunda-gård senast granskade mångfal-den i studentkårerna. Sedan dess har det blivit fler kvinnor, perso-ner med högutbildade föräldrar och skåningar på kårernas högsta poster. På många sätt speglar kå-rerna studenterna vid universite-tet, som också har en hög andel kvinnor, personer med akademi-kerbakgrund och skåningar. Men det finns brister. Sedan 2010 har inte mycket hänt på mångfalds-området, och det är fortfarande en homogen grupp som sitter på kårernas topposter.

Problemen generellt storaElisabeth Gehrke var vice ordfö-rande för Lunds universitets stu-dentkårer (Lus) 2009-10. Därefter har hon varit vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS) och ordförande för det euro-peiska kårsammarbetet ESU. Hon tror att problemen med snedre-krytering är generellt stora på kårerna.– Vi kan pra-

ta om utländsk bakgrund, om hudfärg, stu-denter som har barn, studenter som pluggar deltid eller på distans. Alla de här grupperna är ju underrepresente-rade, säger hon.

Enligt henne släppte många kårer sitt mångfaldsarbete efter den lagändring 2010 som gjorde att studenter inte längre var tvungna att vara medlemmar i en kår. – Jag tror att det var en grej som föll igenom lite när man var tvungen att göra så mycket an-nat, som att sitta i förhandlingar och medlemsrekrytering och lik-nande. Det finns ju bara en viss mängd saker man kan göra på en dag, säger hon.

Universitetets ansvarCecilia Skoug är Lus nuvarande ordförande. Även hon håller med om problemen med snedrekry-tering men tror att grunden till problemet ligger på universitetet som har svårt att locka till sig de

underrepresenterade grupperna.– Det gör också att det blir en mer homogen population här, vil-ket avspeglar sig när det blir kårval om det inte finns några andra stu-denter att välja mellan, säger hon. Det konkreta arbete som finns sker i valberedningarna, som en-ligt Cecilia Skoug tar hänsyn till vissa variabler, som kön, ålder och fakultetsbakgrund. Men i Lus stadgar finns inga krav på att mångfalden ska tas hänsyn till av valberedningen, eftersom de inte har några stadgar som detaljstyr valberedningens arbete. Olika förutsättningarCaroline Sundberg är nuvarande ordförande för SFS. Hon säger att det är olika om och hur mycket kårerna jobbar med breddad re-presentation. – Syftet är att studentpopula-tionen ska bli representerad, och i en idealvärld speglas student-

populationens sammansätt-ning. Men hur kårerna aktivt jobbar med b r e d d a n d e t varierar. Det svenska kår-landskapet är inte homogent, alla kårer har olika förutsättningar, säger hon.

Tror du att det kan vara ett problem om det är en homogen grupp som företräder studen-terna? – Det är svårt att säga, men har studenterna valt kårpresidium så är det ett demokratiskt val. Så det handlar om att uppmärksamma kårval, så att det är en bred popu-lation som faktiskt väljer att rös-ta, säger hon. Caroline Sundberg menar att kårerna inte är de enda som brottas med problem kring breddat deltagande och bred-dad rekrytering – utan att det avspeglas inom hela den akade-miska världen. Hon tycker liksom Cecilia Skoug att det är universi-tetet som i grund och botten har ansvaret för breddad rekrytering, men att det inom kårerna också krävs ett ökat engagemang.

– Det är viktigt att studenter röstar men också vågar ställa upp i kårvalet. Utan många studenter som röstar så blir det svårt att veta hur man vill forma både uni-versitetet och kåren, säger hon.– Det krävs en aktiv agenda på lokal nivå så att frågan kan dri-vas. Utan personer som driver en fråga eller har en idé kommer inte den utvecklingen att ske, fortsätter hon. En av de som har drivit en sådan agenda är Elisa-beth Gehrke. Hon ser en poäng i att arbeta aktivt med mångfald-sfrågor. – Det är ju inte unikt för kår-världen, utan alla organisationer i samhället drabbas av samma

strukturer om man inte väldigt aktivt arbetar mot dem, säger hon. Av den anledningen grundade hon tillsammans med andra kå-raktiva ett nätverk för kvinnor och transpersoner som vill ta sig in i kårvärlden. – Det handlar om att kvinnor är dåliga på att framhäva sig själva, och då kan man behöva en extra push för att man ska ta och göra det helt enkelt, förklarar hon.

Startade peppmötenFör två år sedan startade Jenny Pobiega, ordförande i samhälls-vetarkåren 2009-10 och en av nät-verkets medlemmar, peppmöten för kvinnor som var intresserade

Ensidigt i Lunds kårtoppLunds studentkårer ska representera alla universitetets studenter. Men hur väl speglas egentligen studentpopulationen? Lundagård har granskat mångfalden i Lunds studentkårer.

UtbildningAndel som har föräldrar med eftergymnasial ut-bildning oavsett längd: 91%

72%

2015

UtbildningAndel som hade föräldrar med eftergymnasial utbild-ning längre än tre år:

60%

2010 kårerna

47%

2011 studenterna

Andel i kårtop-pen

Andel bland studenterna vid Lunds univer-sitet

Lundagårds granskningLundagård har tittat på de nio kårordförandena samt Lunds universitets student-kårers (Lus) ordförande och vice ordförande. För 2011 inkluderades även Lus generalsekreterare. Informa-tionen om Lunds studenter generellt kommer från Universitetskanslerämbetets statistik för höstterminen respektive år. Siffrorna från

2015 är från vårterminen.Granskningen 2010 under-sökte endast ordförandena för de tio kårer som fanns då.

"I en idealvärld speglas studentpo-pulationens sammansättning."

s.6-7 representation.indd 1

2016-01-25 03:13

Lundagård nummer 1 2016

TRÅKIGT ATT NI tycker att journa-lister vilseleder med statistik, det tycker inte vi! Syftet med artikeln var inte att göra en hypotespröv-ning om systematisk snedrekry-tering utan att undersöka hur olika grupper är representerade just nu, på samma sätt som jour-nalister ofta gör med regeringar och parlament. Den historiska tillbakablicken var främst för att ge perspektiv och koppla ihop vår granskning med den som gjordes för sex år sedan. Däremot skulle det vara intressant att inkludera ännu fler år för att undersöka om det finns en långtgående trend.

NÄR DET GÄLLER analysen av undersökningens statistik gäl-ler siffrorna samtliga personer i respektive grupp, de anger alltså den faktiska representationen och inte något slumpmässigt ur-val. Man kan jämföra med poli-

tiken, en opinionsundersökning frågar 1000 slumpmässigt valda personer och försöker gissa vad alla tycker, de statistiska meto-der som Julia Weber och Fredrik Ekwurtzel hänvisar till i form av p-värden används för att avgöra om en sådan gissning är giltig. Men när man ska granska valut-gången, riksdagens fördelning eller regeringens sammansätt-ning finns det ingen anledning att använda statistiska metoder.

Vår granskning är att jämföra med det senare fallet eftersom den är en så kallad totalunder-sökning, som inkluderar hela populationen. På samma sätt som ett riksdagsval mäter hela Sveriges åsikter istället för 1000 slumpvis utvalda personer.

Ett p-värde förutsätter dess-utom en nollhypotes och eftersom granskningen inte var en hypotes-prövning finns det ingen sådan.

DET FINNS DESSUTOM en annan poäng att göra här. När 91% av ordförandena har utbildade för-äldrar, eller 100% är från Sverige, är det inte bara ett slumpmäs-sigt urval av 11 studenter utan 11 makthavare som ska represen-tera studenterna. Det året som 100% är svenska blir då helt en-kelt utländska studenter inte re-presenterade, oavsett hur siffran ser ut övriga år. Vi håller alltså inte med om att det inte är någon mening med att redovisa ett en-staka år, och vi kommer fortsätta tycka att det är intressant och re-levant att granska vem som sitter på dessa poster och sätter agen-dan för studentinflytandet vid universitetet.

TOVE NORDÉNREDAKTÖR OCH

ANSVARIG UTGIVAREFILIP RYDÉN

SKRIBENT

"Vi kräver en djupare analys"

Replik: "Den faktiska representationen är relevant"lundagårds granskningLundagård undersökte repre-sentationen på de nio kårordfö-randena samt Lunds universitets studentkårers (Lus) ordförande och vice ordförande. Informationen kom från offentliga register, sociala medier och privata källor.Informationen jämfördes med statistik om Lunds studenter generellt, som kom från Universi-tetskanslerämbetets statistik.Granskningen jämfördes med den som Lundagård genomförde 2010, som undersökte ordförandena för de tio kårer som fanns då.Resultatet, som redovisades i Lun-dagård nr 1 2016, var bland annat att kårerna har en överrepresenta-tion av svenskfödda och personer med utbildade föräldrar. Läsåret 2015-16 är första året som män inte varit överrepresenterade.

FOTO

: AD

ELA SZNA

JDER

nyheter


granska lundagard.se ◣

av kårengagemang höstterminen 2014. Jenny Pobiega upplevde att jämställdheten och kvinnornas representation var på tillbaka-gång och bestämde sig för att göra något åt det. – Det var en allmän reaktion på att vi upplevde att det hade blivit en grabbig stämning och obalanserat få kvinnor i kårvärl-den, säger hon.

Två peppmöten har hållits, 2014 och 2015. Där går man ige-nom vad det innebär att vara kå-raktiv och vad man kan få ut av det, vad man lär sig, men även mer praktiska saker om hur pro-cessen går till.Sedan mötena startade har andelen kvinnor på

de högsta kårposterna ökat från en tredjedel till två. Men Cecilia Skoug tror att ök-ningen mest beror på slumpen.– Det är inte fler kvinnor i år än förra året exempelvis, det är mer än för två år sedan men året innan dess var det högre igen, sä-ger hon. Men Jenny Pobiega menar tvärtom att peppmötena faktiskt har haft en effekt. – Det vet jag att de har haft, det är folk som har sagt att de tack vare nätverket har vågat söka poster de inte vågat annars, och fått dem, säger hon. Enligt henne har enskilda kå-rer även reagerat positivt på ini-

tiativet, och vänt sig till henne för att få hjälp att rekrytera fler kvinnor till sina poster. – Kårerna vill gärna ha in en blandad studentgrupp i sina verksamheter, men det är svårt att plocka upp vissa grupper om man gör saker som man alltid har gjort dem. Det är inte så många som tänker ”tjoho, nu ska jag sitta i möte och lära mig formalia” om

man inte har uppfostrats in i en föreningsanda, säger hon, och får delvis medhåll av Cecilia Skoug: – Som kår funderar man alltid på hur tillgänglig man är. Men vi har ett ansvar enligt lagen att visa att vi är en demokratisk organisation, och därmed vara transparenta. Men med det till-kommer mycket formalia och man bygger såklart också in hin-der, så det är ju en avvägning som finns, säger hon.

TEXT OCH RESEARCH FILIP RYDÉN & TOVE NORDÉNGRAFIK FILIP RYDÉNILLUSTRATION ANNA ÅKESSON

2010

30%

52%

2011

33%

53%

2013

36%

53%

2012

36%

53%

2014

45%

54%

2015

64%55%

Andel kvinnor: Jenny Pobiega håller i första peppmötet

33%

39%*

2011

27%

34%*

2013

54%

39%*

2015

30%

37%*

2010

Andel från Skåne:

*Gäller andelen bland nyantagna studenter på grund- och avancerad nivå (ej doktorander)

100%

76%*

2011

73%

74%*

2013

100%

78%*

2015

90%

73%*

2010

Andel från Sverige:

*Gäller andelen bland nyantagna studenter på grund- och avancerad nivå (ej doktorander)

"Kårerna vill gärna ha in en blandad studentgrupp, men det är svårt."

Gör mig till kårrepresentant!

s.6-7 representation.indd 2

2016-01-25 03:14

s. 10-11 Frågan och debatt.indd 2 2016-02-29 04:15

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

Redigering: Filip Rydén12 lundagård nr 2 2016

i skuggan av ett studentliv

TEXT TINDRA ENGLUD FOTO LUKAS J HERBERS

Vad är väl en bal i borgen? Om du är gäst kan den säkert vara festlig, tråkig eller alldeles, alldeles underbar. Men har du någonsin funderat på hur en bal skulle kunna te sig för de som jobbar bakom ridån? För de som serverar dig pyttipannan och torkar upp den från golvet när du gått hem?

KLOCKAN ÄR STRAX efter två på natten och jag står tillsammans med några andra baljobbare vid ingången till lilla salen i AF-borgen. Läget är vid den här tidpunkten allt mer kaosartat då många av balgästerna redan tycks ha supit bort all vett och etikett. Vår uppgift är att servera mat, öl och snaps till de som ska in på sexan, vilket är en form av vickning efter balen.

Efter en stund kommer en kaxig kille fram och säger att han vill ha två extra snapsar, en till sin syster och en till sin mor. Vi svarar att tyvärr är det bara en per person och om de vill ha sin snaps får de därför komma och hämta den själv. Då blir han upprörd.

— Vet ni inte vem jag är? Han tittar på oss med frågande min.

— Tyvärr, säger jag, jag har faktiskt ingen aning om vem du är…?

— Det är jag som är källmästare för den här na-tionen, och den här snapsen är med andra ord min, jag kan ta så många jag vill!

Jag tittar på honom och säger att vi inte har fått något besked om detta och att vi därför inte kan ge honom mer snaps. Han är inte den första som frå-gar och vi har ingen möjlighet att veta om det han säger är sant eftersom ingen av oss är aktiva på na-tionen i vanliga fall. Källmästaren tar upp telefo-nen och ringer på festmästaren – som kommer dit på en minut. Hon ber om ursäkt till källmästaren för snapsen och säger till oss att jo, detta är käll-mästaren och han får ta så många snaps han vill.

— Varför gör vi det här?, säger jobbaren Mich Ramirez.

Han erkänner att han har fått nog och funderar på att gå hem. Men han ångrar sig eftersom det skulle kännas som ett svek mot de andra jobbarna, som då skulle få det ännu tuffare. Jag håller med honom om att hela situationen känns tragikomisk och hopplös. Trots att vi inte fått några instruktio-

ner om knappt någonting så dumförklaras vi gång på gång då något går ”fel”.

MICH RAMIREZ ÄR en av alla de utbytesstudenter som jobbar under balnatten och när vi pratar om det efteråt är balnatten och den här stunden på sexan hans absolut sämsta minne från tiden i Lund.

— Visst var det tufft att jobba hela natten. Men det värsta var egentligen att jag inte upplevde den tacksamhet och respekt jag förväntat mig och som jag uppriktigt tyckte att jag förtjänade.

Mich hade låga förväntningar inför balnatten och han var beredd på att få slita hårt men trots detta var han inte förberedd på hur illa det skulle bli. Han kommer ihåg den tråkiga attityden från både förmän och gäster.

— Att stå där och hantera fulla människor som försöker stjäla alkohol från sin egen nation, det gjorde mig bara så frustrerad och arg, säger Mich Ramirez.

STRAX EFTER KLOCKAN tre på natten är sexan slut och vi jobbare föses in i Lilla salen. Det är dags för oss att städa upp. Det ser ut som om alla de 160 tallrikar med pyttipanna som vi serverat tidigare har använts som frisebees i rummet, och golvet är på sina ställen helt täckt av rätten i fråga. De golvytor som inte täcks av pyttipanna deckoreras i stället av de 160 ölflaskorna och 160 snapsarna, trots tjatet tycks de flesta bara ha hällt ut spriten. Ett tiotal stolar är dyngsura av vad vi hoppas är öl, en stol är sönderhoppad.

— Okej, ni kan börja med att städa undan det här, säger förmannen.

Musiken är avstängd och jobbarna ser väldigt uppgivna ut, jag frågar förmannen om det går att fixa fram sopsäckar? Av någon anledning fnyser han bara åt mig och försvinner. Det tar oss sju per-soner drygt en timme av hårt slit för att få någor-lunda ordning i rummet.

I förväg hade vi fått information om att vi skulle kunna ha möjlighet till att ta några pauser under natten. Men i verkligheten har ingen av oss tid att ens springa på toaletten. Vi jobbar gratis hela nat-ten för att andra ska få känna sig som kungligheter i forntiden, men vi får knappt ett tack.

År efter år rullar studentlivet på i sina väl inkörda spår. Nöjesutbudet är stort och billigt, men ingenting är gratis. Bakom ridån finns de som betalar priset med sömnlösa nätter, slit och ångest.

s. 12-15 Reportage copy.indd 1 2016-02-29 04:18


Redigering: Tindra Englund

"Jag tror aldrig att jag varit så stressad i hela mitt liv."


I stället får vi spydiga kommentarer av folk som på olika sätt försöker trycka ner oss och på ett tydligt sätt signalera att vi är mindre värda än dem. Inte ens ”vänner” tycks känna igen en i jobbartröjan och flera personer tittar förvånat upp på mitt ansikte då jag hälsar.

Vid ett tillfälle är det en snubbe i frack som vänder upp och ned på en tallrik pyttipanna, mitt framför mina ögon. Detta får mig att tänka på den "slav och kung"-lek man ibland lurade sina yngre syskon till att leka, den som gick ut på att man hällde ut en kortlek över golvet och lät lillebror plocka upp.

Men även om både jag och Mitch är överens om att balnatten är vårt värsta minne från tiden i Lund var det trots allt bara en natt. När vårt pass var slut kunde vi dessutom slänga av oss jobbartröjorna och gå hem. En lyx som är få av de ytterst ansvariga förunnat.

EMIL WIDELL ÄR inne på sitt fjärde år i Lund och har under nästan hela sin studietid varit engagerad på nation. Han började som jobbare på en klubb och efter ett och ett halvt år avancerade han till förman. Men efter två och ett halvt år bestämde sig Emil för att hoppa av då han såg att engagemanget gick ut för mycket över studierna.

— Jag kände ofta att om det skiter sig i skolan så går det bara ut över mig, men om det går dåligt på nationen så går det ut över andra. Konsekvensen blev att jag prioriterade nationslivet framför skolan, vilket inte höll i längden.

I samband med detta blev han i stället tillfrågad om han kunde tänka sig att vara kvällsansvarig för tornanationernas stora novishfest.

— Jag blev först glad och kände mig ganska trygg eftersom jag haft hand om liknande fester tidigare. Men så här i efterhand kan jag se att jag inte hade en aning om vad jag gav mig in på.

Informationen från föregående år var mycket knapphändig och det var svårt att i förväg veta vad som kunde gå fel. När kvällen sedan startade vändes allt upp och ner och Emil insåg ganska snart att han underskattat vad han gett sig in i. Novischfesten hade runt 1000 gäster och bara 24 jobbare. De 24 skulle tillsammans sätta upp barerna, jobba i barerna och hålla rent, bemanna entrén och städa efter festen.

— Det värsta var att jag hade så dåligt samvete gentemot de som jobbade. Det kändes verkligen som om jag svek dem. Till exempel hade jag i förväg sagt att de skulle få rotera posterna, men i praktiken blev det omöjligt. Dessutom hade alla det både stressigt och slitigt.

Efter festen hade Emil så dåligt samvete att han skrev ett personligt facebookmeddelande till alla förmän i vilket han bad om ursäkt för att kvällen blev som den blev. För honom själv utvecklade natten sig till en långdragen mardröm.

— Jag tror aldrig att jag varit så stressad i hela mitt liv och jag har definitivt aldrig känt mig så otillräcklig. Det var mycket som missats i planeringen inför festen och vi fick göra extremt många akuta lösningar. För varje problem som löstes uppkom dessutom tre nya.

Han minns hur han tidigt på morgonen stod

tillsammans med den lilla tappra gruppen som skulle städa hela AF-borgen. Hur allt fler problem bara fortsatte att dyka upp och hur han vid den tidpunkten kände sig alltför slutkörd för att ens försöka lösa dem.

— Jag längtade så till när jag skulle få gå och lägga mig, men när jag till slut gick och la mig kunde jag inte ens somna. Jag kände bara ångest över allt som gått fel.

Trots att Emil Widell under novishfesten kämpat hårdare än han någonsin gjort i hela sitt liv upplevde han en stor känsla av misslyckande. En känsla som bara till viss del försvann när han under de följande dagarna fick beröm för sin insats.

MEN LUNDS STUDENTLIV består inte bara av fester och även bland de andra organisationerna finns det folk som kämpar bakom ridån. Anton Tallhage är före detta regissör för Toddyspexarna och för honom slutade stu-dentengagemanget med att han gick in i väggen och under en tid var tvungen att ta uppehåll från studierna. Nu efterlyser han en mer solidarisk ansvarsfördelning i Lunds studentliv.

— Jag kan idag önska att de som varit regissörer innan mig skulle ha varnat mig och sagt att ”var nu försiktig och innan du tackar ja så tänk på att med den rollen kommer det en djävulskt massa ansvar”.

Redan under sitt första år i Lund började Anton engagera sig i Toddyspexarna - ett engagemang som senare växte till en passion, för att till slut krossa honom psykiskt.

Han började med att vara med i ljudgruppen och lyckades sedan få komma in i scenensemblen. När han efter det blev tillfrågad att vara med i manusgruppen såg han det som en stor ära.

— Inför 2014 års spex blev jag så tillfrågad om jag ville ta över rollen som regissör. Jag tänkte inte efter många sekunder utan sa självklart ja. Detta trots att jag

sett hur dåligt tidigare regissörer mått. Uppdraget visade sig mycket riktigt vara extremt

stressig och under repetitionstiden la han upp mot tio timmar om dagen på spexet.

— Men i tankarna släppte jag det aldrig och det höll mig vaken om nätterna och gjorde mig ofokuserad i skolan.

Trots att han själv kände sig extremt stressad kände han sig samtidigt pressad att alltid vara den roliga och peppande, något som blev allt svårare. Sista måna-den innan premiären gick det så långt att han tappade all lust inför spexet. Men trots detta blev spexet mycket lyckat och efteråt kände Anton sig stolt.

INFÖR NÄSTA ÅRS spex var han den enda med erfarenhet som stannade

kvar i manusgruppen, vilket gjorde att han kände sig tvungen att än en gång ta på sig ansvaret som regissör, trots att hela hans kropp skrek att ”gör inte detta igen”. Ändå tog han på sig uppgiften.

Men den här gången beskriver Anton hur uppdraget bara kändes som en börda från början. Mörkret och ångesten var tillbaka och samtidigt som Anton gick läkarutbildningens tuffaste termin låg han vaken på nätterna och drömde mardrömmar om vad de andra spexregissörerna skulle säga om honom, efter att ha

Emil Wdell,Foto:Jonas Jacobson

Anton Tallhage, Foto: Privat




sett spexet. Ett par månader innan de skulle börja repa blev pressen för stor och han bröt ihop mitt under ett manusmöte och bara grät.

— Jag blev sjuk. Kunde ligga vaken mitt i natten och grubbla över ett skämt i timtal. Jag försökte regissera utan att ha sovit alls och skämdes över det som jag var övertygad om skulle bli Lunds värsta studentspex.

Det hela slutade med att manusgruppen till sist sa ifrån och tvingade honom att ta en paus. Två dagar se-nare började panikångestattackerna komma och det slutade med att han lämnade allt och flydde från både spexet och skolan.

— Det gick till slut så långt att mamma fick sjukskri-va sig för att hon inte vågade lämna mig ensam.

Under den här tiden tog han dessutom flera olika mediciner och han beskriver det själv som en mörk tid i livet. Han kämpade för att ta sig igenom en dag i taget. Efter en månad blev det dags för spexpremiär och tillsammans med familjen åkte han ned till Lund för att titta på spexet.

—Jag var beredd på att det skulle vara Lunds sämsta spex någonsin, men till min förvåning blev det bra även utan min inblandning, berättar han.

Efter kraschen tog det Anton Tallhage en stund att arbeta sig upp igen, och nästan precis ett år efter att han lämnade allt och flydde från Lund lyckades han ta sin examen.

— Så här i efterhand ångrar jag inte att jag engage-rade mig, för jag älskar mitt Toddyspex, men jag önskar att jag hade nöjt mig med att bara vara med i ensemblen i stället för att gasa på i tre år för att sedan krascha, sä-ger Anton Tallhage.

HAN ÄR INTE ensam. I Lunds studentliv är det inte ovanligt att folk lider av stressre-laterade symptom och utmattning.

Enligt Richard Wastenson, som är läkare på studenthälsan, gäller detta inte minst heltidare och nationskuratel.

— De som blir kåraktiva eller heltidsarvoderade förstår inte alltid hur mycket jobb de häver sig in i. Det är massor av människor som vill att de ska göra allt möjligt och det är ofta en tuff position. Många har svårt att säga nej och att delegera, säger Richard Wastenson.

Enligt honom är det inte ovanligt att heltidsarvoderade studenter tvingas ta uppehåll efter halva sin mandatperiod. Men problematiken finns även hos andra engagerade studenter.

— De som engagerar sig mycket i studentlivet har ofta svårt att få det hela att gå ihop och de kan få svårt att fixa studiepoängen. I samband med karnevalen ser man till exempel en tydlig trend av att samma mängd studenter tar färre poäng.

Ett annat problem enligt Richard Wastenson är den överdrivna alkoholkonsumtionen, inte minst inom ku-ratelen. Han tror att även denna kan hänga ihop med stress och att alkoholen för vissa blir nödvändig för att varva ner. Om man vill undvika att bryta ihop bör man enligt honom se över sin alkoholkonsumtion men också hålla koll på hur man sover.

— Sömn är en vanlig varningsklocka, när man börjar få svårt att sova kan det vara ett tecken på att man håller på att bli alltför stressad, säger Richard Wastenson.

TROTS ATT BÅDE Mitch, Emil och Anton upplevde att studentlivet i sina värsta stunder begärde mer av dem än vad de klarade av hyser de alla också en stor värme för Lunds studentliv. Även om de ångrar att de tagit på sig vissa uppdrag ångrar ingen av dem att de valde att engagera sig.

— Genom att jobba i studentlivet har jag lärt mig så oerhört mycket om att våga ta ansvar och samarbeta i grupp. Jag har också förstått hur roligt det kan vara när man samarbetar med andra. Men jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att allt inte alltid behöver vara

perfekt eller gå så smidigt. För poängen är ju egentligen bara att vi ska ha roligt, säger Emil Widell.

Även Anton Tallhage är inne på att man kanske ibland borde sänka förväntning-arna på sig själv och andra. Men han tror

också att det vore bra om man kunde få till ett tydligare samarbete mellan de olika organisationerna där man kan lära av varandras misstag eftersom många brottas med samma problem.

— Det är trots allt så att det är jävligt kul för oss som är bekräftelsesökande idioter att få en ärofylld roll inom studentlivet, för man syns och hörs mycket och man blir ”någon”. Men frågan är till vilket pris? säger Anton Tallhage.

I AF-borgen avlöser festerna varandra. Men bakom många av festerna ligger hundratals timmar av gratisarbete.

"Många har svårt att säga nej och att delegera."

FOTO: CLAUDIO GANDRA


hitta mer träningsinspiration på lundagard.se ◣


träning

Det stora träningstestetSugen på att testa något annat än det gamla vanliga löpspåret, eller har du bara svårt att komma igång? Häng med Lundagårds testpanel på fem olika träningsformer i Lund, för dig som tränar mycket, mellan eller nästan inte alls.

david nordkvistÅlder 30 årPluggar HistoriaTränar just nu Ingenting. I min rosenkindade ungdom tränade jag taekwondo, fäktning och squash samtidigt under flera år. Började senare med styrketräning och löpning när jag var runt 20 år. La all form av fysisk aktivitet på hyllan vid 23 års ålder och har sedan dess låtit kroppen ligga i träda.

Litemiranda gattiÅlder 20 årPluggar UtvecklingsstudierTränar just nu En del. Tränar sedan en tid tillbaka kickboxning ett par gånger i veckan. Tidigare har jag tränat otaligt antal pass på olika anläggningar, tagit dansklasser och tävlat som medeldistanslöpare. Min träningsfilosofi skiftar från "all in" till "det är väl bra att röra på sig". Tack friidrotten för grundkonditionen!

Mellankasper trolltoftÅlder 20 årPluggar Industriell ekonomiTränar just nu Mycket. Jag älskar alla typer av fysisk aktivitet och har sportat och tränat i hela mitt liv. När jag var yngre tränade jag simning, men för några år sedan fick jag upp ögonen för styrketräning, det tränar jag mest nu. Jag gillar att träna hårt och försöker alltid tänja mina gränser.

Mycket

spinning

TEXT TOVE NORDÉN & MIRANDA GATTIFOTO LUKAS J HERBERS & CHRISTINA ZHOU

kettlebells1Panelens favorit

s. 16-19 Träningstest.indd 1 2016-02-29 04:21

hitta mer träningsinspiration på lundagard.se ◣


träning

Kettlebell är ett ryskt klot i gjutjärn. Ursprungligen

tränades ryska militärer med klot som vägde 16, 24

och 32 kilo. Nu finns de i alla möjliga former och fär-

ger. Det svingas, lyfts och pressas.

På ett gruppass på Gerdahallen är detta klot i

fokus och träningen är en blandning mellan uthållig-

het och styrka.

En trappa upp på 24/7 i Lund ligger spinningsalen, där cyklarna står

i rader riktade mot en liten scen där instruktören sitter. När alla har

ställt in cyklarna enligt egna mått sätter passet igång och discokulan

i taket börjar snurra. Svetten lackar i den mörka salen och techno-

musiken dränker cyklisternas allt tyngre andetag. Sittande position

varvas med stående i olika intervaller tills passet avslutas med en

välbehövlig stretch.

spinning

Annan konditionsträning1. Löpning 2. Simning 3. Cykling 4. Promenera

Kasper Jag gillar att övningarna är fartfyllda med hopp och svingar där man använder hela kroppen. Kul

blandning av uthållighet och styrka. Det går också att göra passet mycket intensivt genom att välja en tung vikt vilket jag uppskattar mycket!

MycketMiranda Definitivt den jobbigaste av träningsformerna vi testat, men jag gillar det. Att jag sjöng

”Survivor” i huvudet under andra halvan av passet säger det mesta. Ett riktigt bra styrketräningspass där du verkligen får möjlighet att stärka alla muskelgrupper. Det kändes väldigt funktionellt samtidigt som det var intensivt och på slutet hade jag svårt att genomföra övningarna.

MellanDavid En riktig utmaning för en otränad person som jag. Det lät livsfarligt till en början, men till slut

gick det bättre och efteråt kände jag ett segerrus. Det svåra var när man snabbt gick in i mjölksyreväggen och började se dubbelt, då gällde det att inte tappa klotet på tårna.

Lite

Kasper Här handlar det verkligen om att pressa sig själv, vilket den energiska musiken och den

peppande instruktören bidrar till. Jag gillar verkligen den otroliga intensiteten och som träningsform är det väldigt effektivt. Det är toppen att man efter bara en halvtimme kan gå iväg med skakiga ben och ett rusande hjärta.

MycketMiranda För vissa passar den här formen av träning jättebra, men jag tröttnar rätt snabbt. Det är bra

med ett pass som går att utföra utan att behöva tänka så mycket. Det är intensivt och bra för konditionen, men samtidigt saknar jag variation. Här känns det som att man behöver komplettera med andra former av träning.

Mellan

David Väldigt bra träning men ack så utmanande om man inte är van. Lite ensidigt. Skönt att träna

i grupp och med en hurtig ledare går det inte att undvika total utmattning. En obe-haglig nackdel är att man får ont i skrevet om man som jag inte tränar spinning mer än en gång per decennium.

Lite

kettlebells

Annan styrketräning1. Klättring2. Gym- och cirkelträning 3. Tyngdlyftning4. Gymnastik

1Panelens favorit

"Det är intensivt och bra för konditionen, men samtidigt saknar jag variation."


läs mer om träning på lundagard.se ◣


träning

Konstgräset är fuktigt en mild kväll vid Lerbäcksskolans fotbolls-

plan. FC Helsingkronas damlag har träning och det är lager på lager

som gäller. Vi tränar på olika tekniker och spelar match. Vissa på trä-

ningen har spelat fotboll nästan hela sitt liv och andra är näst intill

nybörjare. Lagandan är på topp även om tävlingslustan ibland kan

ge en känsla av blodigt allvar.

David Att det kunde vara så kul att springa efter en boll utomhus mitt i vintern. Blodet pumpade och

vinnarinstinkten kickades igång. Sporten kräver mycket teknik och uthållighet vilket tar tid att jobba upp, men är man beredd på det passar träningen bra.

LiteMiranda Min första fotbollsträning i livet. Med noll bollkontroll lyckades jag ta mig igenom träningen som

var både utmanande och rolig. Fotboll kommer jag förmodligen aldrig bli bra på, men sämre tisdagskväll kan man ha.

MellanKasper Jag uppskattar verkligen blandningen av teknikträning och match. Speciellt kul är det att det

krävs samarbete, eftersom jag själv mest ägnar mig åt träning där man presterar individuellt. Det här var den roligaste träningsformen, men det hade passat mig bättre om intensiteten hade varit lite högre.

Mycket

fotboll

Känsla och andning är viktigt inom yogan, där man an-

das i takt med ett flöde av rörelser. Passet på Raja yoga

är ganska fysiskt ansträngande eftersom man flera

gånger måste häva sig ner långsamt i en armhävning (i

solhälsningen) och senare stå med armarna rakt ut och

böjda ben i ställningen krigaren.

Det finns flera inriktningar inom yoga, så det finns

mycket att välja mellan. Vissa yogaformer är mer fy-

siskt ansträngande medan andra är mer inriktade mot

stretch och meditation.

David En krävande men behaglig träning. Alla muskler i kroppen sträcktes ut och efteråt var man

väldigt avslappnad. Väldigt opretentiöst och det är helt upp till individen att bestämma nivån av ansträngning. Bra balans mellan kropp och själ.

LiteMiranda Jag svettades, trots att man kanske inte tror det eftersom träningen är i ett lugnt tempo.

Kände mig både stark och lugn. Bäst var på slutet när man fick slappna av under en filt. Då somnade jag nästan!

MellanKasper För mig var det första gången jag testade yoga och det var verkligen avslappnande, men också

krävande. Att få andningen rätt samtidigt som man gör rörelser som är ganska annorlunda mot andra träningsformer är inte helt lätt. Jag gillade blandningen av det fysiska och mentala.

Mycket

Andra lagsporter1. Innebandy2. Handboll3. Basket4. Volleyboll

Andra dynamiska träningsformer1. Dans 2. Pilates 3. Qi-Gong 4. Meditation

vinyasa yoga


läs mer om träning på lundagard.se ◣


träning

fotbollI Folkets hus källare tränar gruppen Abadá Capoeira några

kvällar i veckan. Sporten, som härstammar från Brasilien, är

mer en blandning av kultur, dans och akrobatik än en renodlad

kamport. Till musik från stränginstrumentet berimbau står

vi och klappar och sjunger. Efter en uppvisning får gruppen

själva testa på sparkar och baspositioner. Allt i en känsla av

vänskaplig gemenskap.

David Otroligt kul! Bra gemenskap utan machostämning. Annorlunda blandning av lek, dans, kampsport och akrobatik. Käns-

lan är att alla kan utöva capoeria och göra det på ett sätt som känns bra. Det går inte att vara anonym, som i spinningflocken, utan här krävs att man visar upp sig och deltar framför gruppen.

Lite

Miranda Capoeira är något jag alltid velat testa, men aldrig tagit mig för. Eftersom att jag är motsatsen till akrobatisk är det sna-

rare det runt omkring, det sociala, kulturen och musiken, som fångar mitt intresse. Som träning är det inte min kopp med te, men jag lämnade med ett leende på läpparna.

Mellan

Kasper Capoeiran är så mycket mer än bara träning. Är man på jakt efter både träning och ett socialt sammanhang är det perfekt.

Personligen tycker jag mer om när fokus ligger på prestation snarare än lek.

Mycket

capoeira

Andra kampsporter1. Karate2. Kickboxning3. Jujutsu4. Taekwondo

vinyasa yoga

"Är man på jakt efter både träning och ett socialt sammanhang är det perfekt."

träningsexpertenNamn Johanna FrostGör Personlig tränare, tävlar i tyngdlyftning.Ålder 23 årPluggar Fysioterapeut (sjukgymnast) andra året.

Vad ska man träna som student?– Det viktiga är att man tränar någonting, sen

vad man tränar är inte lika viktigt. Det är bra att hitta något som är så pass roligt att man hell-re vill göra det än att sitta och titta på en serie hemma. Man ska hitta någonting som är roligt och inte bara träna för resultatens skull, för re-sultaten kommer när det är roligt.

Många studenter sitter ner mycket och pluggar, vad kan vara bra träna då?

– Att sitta stilla länge är i princip det värsta man kan göra. När jag praktiserade träffade jag ibland studenter som efter pluggperioder fått ont i både axlar och rygg, eftersom de ofta sitter dåligt och under långa perioder.

– Generellt kan man säga att stående akti-viteter är bra träning, där man belastar hela kroppen och rör sig som en förflyttning. Det är viktigt för att till exempel få blodcirkulation i ryggen. Många studenter cyklar ju mycket, och cykling är absolut bättre än ingenting men det är fortfarande en sittande aktivitet. Samma gäller om man bara sitter i träningsmaskiner på gymmet. Då är det bra att varva med löpning, promenader eller träningsformer där man fak-tiskt använder hela kroppen.

Vad är dina bästa tips för att komma igång med träningen?

– Att boka in trä-ningstid med kom-pisar och bestäm-ma en konkret tid och vad ni ska göra.

Det hjälper att ha en kompis som man vet står och väntar på en. Sen är det också bra att bör-ja smått. Hellre smått och ofta än att träna en gång och tröttna eller bli avskräckt. Ofta tänker de som börjar: ”nu ska jag ut och springa fem kilometer”, men det kan vara lite väl mycket. Börja med mindre mål, kanske att du bestäm-mer dig för att ta en tjugo minuters promenad innan middag. Sen kan man öka på efter hand.

Vad säger du till de som tycker ”träna kan jag göra sen”?

– Det är ju det typiska: jag ska börja på måndag. Men jag skulle säga att man ska se på fysisk aktivitet som ett av våra grundläggande behov, att det ska bli tillgodosett på samma sätt som sömn och mat. Sen är det såklart svårt att få in träning i sitt liv om man inte tidigare har haft det som rutin. Men då kan det vara bra att börja med den där tjugo minuters-promenaden.

"Börja med ett mindre mål. Sedan kan man öka på efter hand."


porträttet

Redigering: Tove Nordén20 lundagård nr 2 2016

TEXT VIRVE IVARSSON FOTO SAMIR AKHMEDOV

Att se sig själv som viktig Hon införde genusbegreppet i Sverige men är besviken på hur det har förvaltats. Inför internationella kvinnodagen pratade Lunda-gård med historieprofessorn och genusikonen Yvonne Hirdman om vad som egentligen bör göras för att uppnå jämställdhet.

"Utan män kan vi ju inte ändra någonting."

Man får inte förakta människor, det är det värsta man kan göra, det förvandlar en själv till något lågt och slemmigt, nej så säger hon inte men så förstod jag det. Man kunde hata, man kunde tycka illa om, men förakta – det fanns en koppling till nazis-terna, till antisemitism, men jag minns den inte eller jag förstod den inte. Bara så, att människor fick man inte förakta, det vore att förvandla dem till o-människor, insekter. Det blev ett budord.

VI HAR PRATAT i nästan två timmar i det lilla seminarierummet när jag tar upp de där orden som fångat mig i boken Medan jag var ung som Yvonne Hird-man, professor i historia och förfat-tare, skrivit om sitt liv. I den aktuella passagen skriver hon om hur hon som ung tjuvlyssnar på sin mamma som pratar om att man aldrig får förakta.

När jag då lyfter frågan om hur Yvonne Hirdmans relation till förakt ser ut i dag har vi bland annat hunnit prata om varför hon ofta läser tidningsartik-lar med en kvinnlig byline mera kritiskt än om det är en man som skrivit.

- Ja och när du säger det där så kan jag ju inse att jag tänker att ”Ja människor får man ju inte förakta – men kvinnor går bra”. Det är som att ordet får en annan klang när man an-vänder det mot kvinnor.

PRECIS SOM YVONNE Hirdman skriver i Mitt liv som ung har hon varit med när det begav sig. Trots att hon kände sig allt annat än självklar i skolbänken och hade dåliga betyg började hon doktore-ra i historia och blev till slut professor. Hon var med i Grupp 8, införde begrep-pet genus i Sverige och har skrivit flera standardverk i ämnet. Ändå upplever hon alltså att det känns lättare att vara kritisk mot kvinnor än mot män.

Kanske illustrerar det ett grundpro-blem som vi också hela tiden återkom-mer till i samtalet: nämligen svårighe-ten i dag för såväl män som kvinnor att identifiera sig med kvinnor.

- Vi föds ju i dag in i en kultur som är så präglad av män, där de största ge-nierna fortfarande främst är män. Och vad gör då vi som är kvinnor? Jo vi sät-ter oss in i de här personernas tankar, vi ser på världen med killögon och be-dömer oss själva efter det.

Problemet, menar Yvonne Hirdman, är att män ju inte gör samma sak.

- De flesta män har inte samma bre-da kunskap om vad kvinnor håller på med, vad kvinnor skriver och så vida-re. De identifierar sig inte med kvinnor på samma sätt.

HON MENAR ATT denna vår uppfostran kan leda till att kvinnor har svårt att känna att de duger som de är, samti-digt som män ofta har svårt att för-stå att jämställdhet också angår dem. Därför blev Yvonne Hirdman positivt överraskad när det inte bara var kvin-nor i publiken då hon höll föredrag för föreningen Feministiska jurister i Lund nu i februari.

- Utan män kan vi ju inte ändra på någonting. De behöver vara med och de har också alltid varit med. Utan män hade vi inte suttit här, utan dem hade vi inte fått rösträtten.

Samtidigt menar hon att det också är de destruktiva delarna av manligheten som i dag kostar samhället mest pengar.

- Om man tittar på det som är det verkligt läskiga i dag – miljöförstöring, krig och migrationsproblematik – så är det ju faktiskt inte så att det är kvin-nor som står bakom dessa företeelser. Vi skulle behöva en rörelse som ställde sig upp och sa att "Nej, du får inte vara man på de här villkoren."

EN SÅDAN MENAR dock Yvonne Hird-man saknas i dag. Att genusvetenska-pen blivit ett eget ämne i stället för att integreras med andra och att man inom det i dag fokuserar så mycket på begreppet queer tycker hon är fel. Hon menar att ämnet då glider bort från sin kärnverksamhet, nämligen studiet av isärhållandet av män och kvinnor och underordnandet av den senare gruppen.

YVONNE HIRDMAN SÄGER även att par-tiet Feministiskt Initiativ inte motsva-rat de förväntningar hon haft på dem. Detta främst eftersom hon menar att de tagit i frågan om hedersrelaterat våld med tång.

- Det är en fråga där det är så uppen-bart att kvinnor förtrycks och jag me-nar att feminismen hade kunnat vinna den frågan om man vågat prata om den. Att de nu inte gör det är ett sånt jävla svek mot kvinnorörelsen.

Det Yvonne Hirdman skulle vilja ha

är en feministisk samling mot patriar-kala strukturer.

- FSPS, det är ganska snyggt va? En sådan samling skulle vara toppen, då skulle man sätta igång och titta: Var har vi de här strukturerna, var syns det mest och hur kan vi skapa allianser emot det? Men tyvärr ser jag inte den rörelsen någonstans i dag.

Fast sedan ändrar hon sig lite. Möjli-gen skulle den rörelsen kunna vara på gång inom akademin.

- Med mer bra forskning får du de hållbara argumenten. Dessutom tyck-er jag att vi kan se att den kvinnliga strategin att vara duktig och studera börjar löna sig. Vi får allt fler kvinnor som kommer upp på höga poster och är med och tolkar världen, säger hon.

YVONNE HIRDMAN TROR också att vi på det sättet kommer närmare en värld där fler män identifierar sig med kvin-nor. Men hur ska man då som kvinna göra för att inte vara överkritisk mot andra kvinnor, eller gentemot sig själv?Med sina snabba svar, sin tillbakaluta-de hållning och sina turkosa glasögon-bågar som matchar med naglarna slår Yvonne Hirdman mig inte direkt som en person med mycket självförakt.

HON TROR SJÄLV att det avgörande för hennes självförtroende varit att hon haft en pappa som tyckte att hon var jättebra och som skapade en känsla av att hennes handlingar var viktiga. - Mitt liv var viktigt. Den känslan. Och här har du skillnaden mot till exem-pel Maj i Maj-Lis Sandblads böcker om henne. Att i de böckerna är Maj inte viktig för sig själv. Men jag var viktig för mig själv - och det var en drivkraft, säger Yvonne Hirdman.

Ålder: ”70 typ”Gör: Professor i historia vid Stock-holms universitet och författare till bland annat böckerna Medan jag var ung – ego-historia från 1900-talet och Vad bör göras? - Jämställdhet och politik under femtio år. Övrigt; Lanserade begreppet genus i Sverige.

yvonne hirdman

s. 20-21 Porträttet.indd 1 2016-02-29 04:25

porträttet

s. 20-21 Porträttet.indd 2 2016-02-29 04:26

”Upplysningen är död.”

DETTA HÄVDADE FRANKRIKES just nu populäraste författare, Michel Houel-lebecq, när han blev intervjuad av lit-teraturmagasinet The Paris Review förra året.

Det var med anledning av publice-ringen av hans roman Underkastelse, om ett Frankrike i vilket det Mus-limska brödraskapet har tillskansat sig den politiska makten, som han lade ut texten om religionens roll i samhäl-let. Han slog vidare fast att ”religio-nens återkomst inte är en slogan utan en verklighet”.

Intervjun publicerades bara några dagar innan attacken mot Charlie Hebdo, vars senaste nummer pryd-des av ett porträtt av författaren. Och om man vill kan man välja att se den händelsen som en slags bekräftelse av Michel Houellebecqs uppfattning, som han på intet vis är ensam om att hysa.

UNDER DE SENASTE åren har ju bland annat ateistisk litteratur upplevt något av en renässans. Den kristna ameri-kanska högerns framgångar, och olika islamistiska terrororganisationers ökade genomslagskraft, har bidragit till att naturalistiskt skolade personer som Richard Dawkins och Christopher Hitchens har sett det som nödvändigt att ta upp kampen mot den organise-rade religionen.

I likhet med dessa två är därtill de flesta av oss vana att se på religiosi-tet som rationalitetens och förnuftets antites, en restvara från det förgångna

som en gång för alla borde kastas på historiens sophög. Eller som en av de intervjuade i religionsvetenskapspro-fessor David Thurfjells bok Det gud-lösa folket uttrycker det: ”Om jag ska vara helt ärlig, är inte religion ganska värdelöst? Det leder till krig, kvinno-förtryck och elände. Dessutom är det ju vetenskapligt bevisat att det inte är sant! Jag fattar faktiskt inte hur någon kan tro på religion idag.”

Men detta till trots: vissa av oss har en ambivalent relation till det religiö-sa. Inte minst jag själv.

NÄR JAG TÄNKER tillbaka på min upp-växt känns det som om jag spenderade varje söndag i Kalmar domkyrka. Varje söndag, så som jag i efterhand upplever det, tvingade jag mig själv att hasa upp ur sängen för att sömndrucken vandra bort till den på Stortorget belägna ba-rockkyrkan; varje söndag gick jag i röd skrud förbi bänkraderna i mittskeppet

under inledningsprocessio-nen; varje söndag stod jag på den högra sidan av koret och lyssnade på prästen, från vars hand jag tog emot oblaten un-der nattvarden vid slutet av mässan.

Jag var tio år gammal när jag började sjunga i en kyrkokör. Och medveten som jag var om att det inte var förenat med street cred att sjunga hymner om guds salighet och vikten av att ta emot Jesus i sitt hjärta, har jag ofta gjort mitt bästa för att skyla över detta. Eller det faktum att jag - även under mina gym-nasiemarxistiska år, då religion var synonymt med opium för folket - har känt mig dragen till religion. INTE NOG MED att det hade framstått som ocoolt om detta hade framkom-mit, de flesta hade förmodligen ta-

kultur

Redigering: Claudio Gandra22 lundagård nr 2 2016

inkluderande på modetNär sommaren och höstens mode nyligen presenteras på modeveckor runt om i världen, nu senast i Milano,

får jag känslan av att det normativa och exkluderande modet äntligen hål-ler på att försvinna. Normer gällande exampelvis kön överskrids i sättet som inflytelserika röster väljer att uttrycka sig, samtidigt som modeller med olika

bakgrunder plötsligt allt mer finns re-presenterade på catwalken. Att många progressiva konstnärer och kreatö-rer tillåts ta plats får mig att tro på en framtid där mode kan bli något som är till för alla. Oavsett om det används som ett sätt att visa världen vem man är eller som ett sätt att skydda sig mot allmänhe-tens dömande blickar.

MIRANDA GATTI

ni måste finnas Det våras för bögarna. Mello-aktuella Oscar Zia hyllas för sin garderobs-sorti, morföräld-rar stoltserar med regnbågsfärgade profilbil-der på Facebook och Adidas gör succé med sin kampanj för homosexuella idrottare. Tidigare generationer har mödosamt planterat sina frön och vi har nu guldläge att skörda frukten.

LUNDS UNIVERSITET ÄR på många sätt pluralis-mens högborg, där minsta uttryck för homofo-bi är lika med socialt självmord. Det är liksom inne att vara gay. Heterosexualitet känns så… 90-tal. En tjejkompis berättade hur hon på en fest ”kommit ut” som straight och mötts av häpnad: ”Men vadå – har du aldrig ens varit lite attraherad av en tjej?”

ÄVEN HOS STRAIGHTA killar är öppenheten stor. Många ställer nyfiket frågor, och är inte rädda för intimitet. Men när mina kära heterosar vid tresnåret vinglar hem till sina flickvänner, och jag återigen står ensam kvar på dansgolvet, undrar man likt förbannat – var fan är alla bögar?

För jag har svårt att tro att problemet lig-ger hos mig. Med en svallande blond kalufs, välformade löparvader och det sexiga jobbet som krönikör borde i alla fall några lundapå-gar fastna på kroken. Ändå är mitt sexliv i Lund ungefär lika spännande som Dick Harrisons garderob.

JAG SÖKER SVAR hos sexperterna på Projekt 6, som i dagarna firar 25-årsjubileum. Organisa-tionen, som grundades i syfte att stävja sprid-ningen av könssjukdomar i studentlivet, håller med om att heteronormen under dess livstid börjat luckras upp. Samtidigt finns inte en enda gayklubb i stan. ”När alla ska framstå som så öppensinnade osynliggörs också sexuella mi-noriteters existens” säger Clara Vallmark, f.d. samordnare.

JAG TROR HON har rätt. Många menar att det inte ska finnas ett behov av särskilda forum för hbtq-personer numera eftersom det är så normaliserat. Men varför ser man då aldrig två killar hångla på nation eller hålla handen i stadsparken? Frånvaron av naturliga mötes-platser gör att vi – vare sig vi vill eller inte – blir förpassade till dejtningappen Grindr:s av-grundsdjupa rövhål.

SÅ I VÄNTAN på att frukten ska mogna… Lundagård sägs nå ut till nästan 40 000 läsare varje månad. Statistiskt sett borde drygt 1000 av dessa vara män som lig-ger med män.

Call me maybe?

MARCUS ÄLVERBRANDT

ILLUSTR

ATION

: AYD

IN R

AM

EZAN

I

Religiös eller normal?

"Vissa av oss har en ambiva-lent relation till det religösa. Inte minst jag."

Det är svårt att bli tagen på allvar om man kommer ut som religiös i Sverige. Såhär lagom till påsk funderar Marcus Bornlid Lesseur på om vi inte borde omvärdera vår syn på religion.

s. 22-23 kulturuppslagetKOPIASENASTE.indd 1 2016-02-29 04:29

kultur


sättet att se det är man nämligen först en riktig kristen – det vill säga, en Re-ligiös Person - om man är en lite lagom verklighetsfrånvänd bokstavstroende, som lever sitt liv i strikt beaktande

av de kyrkliga dogmerna. Och detta står förstås i strid med svenskar-

nas självbild som rationalitetens och förnuftets själva förkropps-

ligande.

JAG TYCKER DOCK att den berörings-skräck som många känner inför reli-gionsbegreppet är lite märklig. Som Göran Rosenberg påpekar i en artikel i Dagens Nyheter (2007-08-28) är re-ligion helt enkelt ”varje slags tros-föreställning om hur verkligheten är beskaffad, om vad det innebär att vara människa, om livets mål och mening”, och begreppet som sådant kräver inte nödvändigtvis en tro på Gud.

I The Paris Reviews intervju med Mi-chel Houellebecq förklarar författaren att han inte tror att ett samhälle kan överleva utan religion. Vem vet - kan-ske är det så. Och kanske är den käns-lomässiga dragningen till det religiösa något fundamentalt mänskligt, något som vi till följd av evolutionen eller av någon annan anledning inte helt kan göra oss av med, oavsett vilka ratio-nella motargument vi ställs inför eller de samhällen vi lever i är konstitu-erade.

ICKE DESTO MINDRE undrar jag ofta vad poängen är med att jag fortfarande känner mig manad att gå i kyrkan el-ler vältra mig i litteratur som Augus-tinus Bekännelser, när jag känner mig så starkt skeptisk till det teologiska innehållet. Fast det huvudsakliga skä-let, antar jag, är att religionen och de religiösa rummen ger mig tillfälle att reflektera kring frågor som döden, li-vet, etik, sanning och hur jag bör leva mitt liv på ett sätt som jag annars säl-lan får tillfälle till i mitt vardagsliv.

Och av den anledningen kommer jag förmodligen hädanefter, trots mina tvivel, sitta kvar i kyrkbänken och spana efter det sublima.

TEXT MARCUS BORNLID LESSEURILLUSTRATION CECILIA HANSSON

inget sugeren kamp som känns

git mig för lite vrickad. Som en vän här i Lund uttryckte det, apropå att han på senare tid hade upplevt ett lite ovän-tat nyuppblos-sat behov av att gå i kyr-kan: ”Det krävs att man antingen har tagit sig ur ett drogmissbruk eller har suttit inne, om man ska komma ut som kristen i vår ålder. Annars ses man som vansinnig.”

MEN INTRESSET OCH dragningen till religion är inget som har planat ut med åldern. Inte för att jag nödvändigtvis tror på Gud (eller annan övernaturlig kraft för den delen). Men samtidigt har jag aldrig riktigt lyckats skaka av mig den gnagande känslan av jag egent-ligen kanske borde göra det, att mitt förnuft kanske bedrar mig och att jag helt enkelt har misslyckats med att fatta något avgörande. För det är väl vad alla djupt religiösa säger, att det är tron i sig som är det väsentliga, även om den inte går att bevisa?

Och även om det låter banalt, så finns det så mycket i de stora världs-religionerna som jag finner drabbande - skönheten, visheten, allvaret. Ofta känns det som om jag aldrig ser så klart på mitt liv och på tillvaron som när jag befinner mig i kyrkan.

INTRESSANT NOG ÄR de svenskar som likt mig snarare gläntar lite lätt på dörren mot det religiösa mångtaligare än de som slängt igen den bakom sig. Åtminstone om man ser till statisti-

ken. Även om kyrkbänkar-na gapar tomma i värl-dens mest sekulariserade land, så framgår det av Det gudlösa folket att inte mer än elva procent av svensk-arna nekade till att de trodde på ”någon Gud, övernaturlig makt eller kraft” när de tillfrågades 2005. Och två decennier tidigare, 1989, förkla-rade 69 procent av befolkningen att de såg sig själva som kristna ”på mitt eget sätt” - den näst högsta siffran i hela Europa.

ETT AV DE främsta skälen varför svenskar likväl ryggar för att kalla sig religiösa är enligt David Thurfjell att själva betydelsen av ordet ”reli-gion” kommit att förlänas ny inne-börd under nittonhundratalet. Han menar att begreppet på många sätt numera associeras med något i grun-den osvenskt.

Det är liksom en sak att spår av kristendomen kan lokaliseras lite varstans i det svenska samhället, el-ler att de allra flesta svenskar fort-farande döps, konfirmeras och firar kristna högtider. Enligt det svenska

I filmen Suffragette får vi följa kvinnors vardag i en kamp för sina rättighe-ter, inte minst rösträtten.

Liv offras, familjer splittras och kvin-nor häktas. Varför? För att motarbeta ojämställdheten i det brittiska samhäl-let. Hela kampen gör mig känslosam. Inte minst under scenen där en kvinna springer in på banan under ett travlopp

i hopp om att uppmärksamma kvinnors förtryck i landet med sin banderoll. Nå-gonting som kostade henne livet sam-tidigt som budskapet ignorerades. Det får mig att tänka på dagens kamp för kvinnors rättigheter världen över. En kamp som på alla plan gör framsteg. Små sådana, men viktiga.

BERI ZANGANA

Årets tråkigaste månad har susat förbi. Samtidigt har Little Jinder släppt ett un-derbart album: Allting suger.

Albumet har det mesta och inte minst en hångellåt. Det är svårt att inte få nos-talgi tillbaka till 2002 eller skratta åt Jinders dryga "Åh nice" i låten Ligger med en full..

ANGELICA KAUNTZ

läs fler kulturnyheter på lundagard.se ◣

s. 22-23 kulturuppslagetKOPIASENASTE.indd 2 2016-02-29 04:30

läs mer kultur på lundagard.se ◣nöje

Redigering: Virve Ivarsson/Angeilica Kauntz 24 lundagård nr 2 2016

Så står du ut i sommarjobbsjakten”I wish that I could find a way to show them that they don’t own me”. Så känner Peeta som tvingas in i en tv-sänd dödskamp i filmen Hungerspelen - men även många sommar-jobbssökande studenter. Här är därför tipsen på hur du överlistar systemet och får alla att märka dig. ILLU

STRATIO

N: A

NN

A ÅKESSO

N.

MORE IS MORESatsa på ett CV sprayat med din favoritparfym, likt Elle Woods i filmen Legally Blonde. ”I think it gi-ves it a little something extra” säger hon och jag håller med henne till fullo. Eller varför inte skicka ett egenmålat eller broderat mini-porträtt? Alternativt inspireras av Instagramfenomenet Pappas pärlor, och skicka ditt självpor-trätt på en pärlplatta. filippa

petersson

"Lägg över ansvaret på ditt favorit-djur."

gustav wirtén

"Hitta bransher du inte trodde fanns."

"Erbjud dig att ta på dig alla skitjobb"

rebecca bornlid lesseur

MEJL VS MARSVIN Ett mejlat CV kommer bara smälta in i mängden av despe-rata sommarjobbsansökningar.Skicka det via snigelposten eller min personliga favorit – montera det på ett marsvin à la serien Full Patte. Lägg över ansvaret på ditt favoritdjur att finna vägen till ett framtida sommarjobb. Är du mer av den traditionella sorten? Satsa på en tidlös och poetisk brevduva.

MUTA I MEDIANär en bekant till mig fick nog av att vara arbetslös gick han ut i me-dia och erbjöd den som kunde hitta ett jobb till honom halva lönen. Han blev omskriven i lokaltidning-ar och så pass uppmärksammad att han fick vara med i Godmorgon Sve-rige. Jobbet han sedan fick blev på ett call center i Dublin. Ett hett tips till den som bryr sig mer om att få jobba än lönen.

BLI OUMBÄRLIGGå bara in på den arbetsplats du vill jobba på och börja jobba. Er-bjud dig att ta på dig alla skitjobb och arbetar med full kraft. Du ser till att bli älskad och behövd av alla. När det väl kommer fram att du inte är anställd kan de helt en-kelt inte låta dig gå. Du har blivit oumbärlig för företaget. Ett smart tips för den som vill arbeta sig uppåt genom hårt arbete!

GÖR EN ADAM ALSINGNär Adam Alsing sökte jobb på Kanal 5 skickade han in ett vi-deoband på sig själv där han läste upp namnunderskrifter på per-soner som ville att han skulle få jobbet. Namnunderskrifterna låg han själv bakom. Arbetsgivarna blev charmade av hans innova-tiva metod och valde att anställa honom. Ett djärvt tips till den som vågar vara framåt!

FOLLOW THE MONEYVill du hitta ett jobb som inte alla andra söker? Använd detta gamla hederliga koncept: Följ produk-tionsstegen bakåt, exempelvis från din varukorg på ICA och hit-ta branscher du inte trodde fanns. Där söker ingen jobb. Ringer du telefonnumret på Pedigree-pa-ketets baksida får du jobb i hund-matsfabriken på tio minuter.

SÖK JOBB DU VILL HAVi har alla gjort det - skrivit per-sonliga brev till jobb vi verkli-gen inte vill ha. Tyvärr är inget så oattraktivt för en arbetsgivare som ett brev där någon student ljuger om att den ”brinner för bra service”. Hitta därför i stället ett par jobb som du faktiskt vill ha, och lägg krut på att ro dem i land. Det blir bättre för alla.

FÖRLÅT DIG SJÄLVAtt söka sommarjobb är en pröv-ning av bibliska mått. Nästan alla rasslar någon gång under proces-sen ihop i förtvivlan och känner sig som meningslösa medbor-gare. Med en hand på er axel vill jag säga: Ni är inte värdelösa. Ni är vackra, fina människor. Trots att Academic Work påstår att de ”gått vidare med andra sökande”.

s. 24-25 Nöje.indd 1 2016-02-29 04:32

läs mer kultur på lundagard.se ◣nöje


Schlagershow på studentikost vis

FOTO

: LEIF JOH

AN

SSON

/SMA

SK

Den 12 mars sänds hela Sveriges schla-gerfinal på tv, en vecka senare är det dags för studenternas egna variant. I Malmö musikhögskolas deltävling utlovas dessutom en stor dos humor i bidragen.

Sveriges Musikakademikers Sång Kåntest, SMASK, har anordnats sedan 1991. Det är en årlig tävling mellan de sex musikhögskolorna från Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro, Pi-teå och Ingesund.

– Det är en bättre version av Melodifestiva-len. Allt är med liveorkester och mer äkta. Det är fantastiskt kul varje år, nivån är hög. Alla borde gå, säger Miriam Hjalmarsson som är ansvarig för deltävlingen i Malmö.

TÄVLINGEN KOM TILL när några studenter vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm trött-nade på att deras bidrag aldrig hamnade i Me-lodifestivalen. Istället för att deras bidrag letade sig in i svenska tv-sofforna tyckte de att festi-valen borde leta sig till musikhögskolorna.

De medverkande musikhögskolorna hål-ler alla en varsin deltävling, därefter är det en stor gemensam final. Musikhögskolan i Göteborg har redan haft sin deltävling. Deras vinnande bidrag är Hypokondri som är ett dra-matiskt nummer med både klädbyte och Lena PH-vibbar - där en krycka får agera stativ.

DEN 19 MARS är det deltävling i Malmö och förberedelserna är i full gång. Miriam Hjalmarsson berättar att de har slagit på stort i år, bland annat genom att deltäv-lingen kommer att hållas på Malmö Live. Det bjuds på en tre timmar lång show, åtta bidrag och en live-orkester som spelar.

Tror du att något av Malmös bidrag har chans att vinna den stora finalen?

- Det tror jag faktiskt! Alla skolorna har sin egen nisch. Vi i styrelsen tycker vi har de bäs-ta bidragen. Våra bidrag har gått ganska långt de andra åren, säger Miriam Hjalmarsson.

Vad är Malmös nisch?- Malmös bidrag är alltid skämtsamma och

snyggt skrivna i text. De är väldigt underhållande.Två av bidragen i Malmö ska gå vidare till

den stora finalen. Vilka som går vidare be-stämmer en jury och publiken - där publikens röster väger dubbelt så mycket som juryns.

LUNDAGÅRD HAR FÅTT en förhandslyssning på de åtta bidragen i Malmös deltävling. Bidragen består av allt från kaloristarka ”Kärlek till bröd” - framfört av två bakande systrar - till balladen ”Nöden har ingen lag” som spelas i sann Tommy Nilsson-anda. Ett av bidrag som står ut är ”Allt jag vill ha” som framförs av Antoina Nordström.

- Jag kommer vara karaktären "Ulla Reed" som funnit kärlek till billig shopping. Hon älskar storpack och att åka till Gekås Ullared.

Jag blir nyfiken på vad din relation till Ul-lared är?

- Haha, ehm, jag älskar Ullared. Men inte på samma sätt som karaktären då.

Malmös deltävling är känd för sin humor, vil-ket bidraget med Antonia Nordström visar på. Den 19 mars utlovar hon en ösig kväll.

- Det kommer bli en härlig show med väl-digt mycket intensitet!

TEXT ANGELICA KAUNTZ

Bidraget "Allt jag vill ha" med Ulla Reed är ett av många som tävlar i Malmö musikhögskolas melodifestival.

PÅ SPÅRET-ABSTINENS?I mysig engelsk pubmiljö hålls det varje ons-dagkväll quiz på Hallands Nation. Frågorna är på engelska, rör blandade ämnen och är lagom svåra. Passa samtidigt på att käka en bit mat och välja ut en lagom bitter ipa från det gedigna ölutbudet. Se till att lusläsa DN innan så kanske just du blir den nya Jesper Rönndahl. PHILIP NORRMAN

FARVÄL TILL FAKTAEtt av språkrådets nyord för 2015 var ”fak-taresistens” - en term som beskriver männ-iskor som vägrar ändra ståndpunkt, oavsett vilka fakta de ställs inför. Under nästa upplaga av Debatt i Lund, som arrangeras den fjortonde mars i Café Athen, kommer en panel bestående av bland journalisten Jack Werner och historikern Helene Lööw placera fenomenet under lupp och diskutera vad som händer med samhället när enskilda grupper stänger in sig i sina egna faktakor-ridorer. Lär bli intressant, som oftast under dessa debattkvällar.

MARCUS BORNLID LESSEUR

VITSEN MED ORDKänner du i bland att samhället lite för ofta snarare belönar den som är seriös än den som är rolig? Släpp då kursböckerna till marken och bege dig till biograf Spegeln den 14 mars. Då är det nämligen dags för Malmös delfinal i SM i ordvitsar. Äntligen ett event som du bara behöver studera på youtube inför.

VIRVE IVARSSON

det händer

missa inte…

… Gatufotografen Vivian Maier (1926-2009) levde ett skyggt liv utan att visa sina bilder för omvärlden. Hennes livsverk på över 120 000 bilder höll hon undangömt för sig själv, tills de upptäcktes av en slump då en låda negativ ropades in på auk-tion. Nu visas ett urval på Dunkers Kulturhus i Helsingborg, 13 februari – 22 maj. Hennes bilder av vardagen är något utöver det vanliga.

JOSEFIN GRANETOFT

Vad Malmös deltävling i SMASKNär 19 marsVar Malmö Live Pst! Lundagård kommer live-twittra under deltävlingen från kontot @lundagardLIVE

© V

IVIA

N M

AIER

/MA

LOO

F CO

LLECTIO

N, C

OU

RTESY H

OW

AR

D G

REEN

BER

G G

ALLERY, N

EW YO

RK

s. 24-25 Nöje.indd 2 2016-02-29 04:33

lunds universitets studentkårer

The ideal life as a student is something that many upcoming students awaits with a great anticipation when ac-cepted to the university. We have the opportunity to get involved in nations, unions, the academic society and also many other associations present here in a city full of student life and spirit. At the same time as all of these opp-ortunities awaits, the need to study is always present. I don’t think there are many students who comes to our uni-versity with a “lazy attitude”, we want to perform at our best. We want to suc-ceed in our studies and feel proud of what we have achieved. But in order to succeed, we need to unite our studies with other components. These compo-nents are simply sleep and free time. You cannot handle the pressure if the-se three components are not present in your every day life.

But what if the pressure to take on the student life is too high? The equation with the components do not fit in a 24-hour day? We want to fit into the frame of the perfect student life; taking care of your self, get the most out of the stu-dent life offered, and most important: succeed in your studies. Maybe we so-metimes forget what we need in order to succeed, we need free time to just be ourselves. That what we need when we have some spare time is not always to be present at events or get involved in everything. What we need is to listen to ourselves as individuals, not falling for the pier pressure.

The ideal student life is not always how we see it, the ideal is to be you.

JULIA WEBER ORDFÖRANDE

FREDRIK EKWURTZEL VICE ORDFÖRANDE

LUNDS NATURVETARKÅR

Runt om på universitetet finns det mängder av studenter som engagerar sig för att förändra och påverka utbildingen och stu-denters villkor. Cecilia och Linnea har räknat ut hur många timmar det läggs ner på kårengagemang varje år.

Som presidial på LUS ingår det i upp-draget att ibland träffa delegationer från andra universitet i andra länder. Oftast håller vi en presentation om kå-rerna och studentlivet i Lund, som vi gjorde härom veckan när en delegation från Indonesien var här.

EFTERÅT FICK VI en fråga som återkom-mit flera gånger tidigare och svaret ger varje gång huvudbry till besökarna och gör oss lite stoltare; “Vilka arbetar med allt detta, vad har de för betalning och hur går det runt” varpå vi svarar “Studenterna gör allt detta, de gör det ideellt och de gör det för varandra”. För studenter som är aktiva inom en kår eller nation/AF lägger hundratals tim-mar för att kvalitetssäkra utbildning, laga brunch, göra dekor till ett spex eller skriva en studenttidning. Fantas-tiskt!

FÖR ATT GÖRA det lite mer greppbart ska jag ge ett räkneexempel från kå-rvärlden. Kårerna och därmed stu-denterna har lagstadgad rätt att delta i alla beredande och beslutande organ i landets högskolor och universitet. På Lunds universitet är det många organ. Vi gjorde en överslagsräkning på hur många studentrepresentanter vi har inför kampanjen #studentre-

detta är lusLunds universitets student-kårer, LUS, är ett samarbets-organ för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemen-samt för de studerandes intressen gentemot universi-

tetet, kommunen och regionen.

plu och kom fram till den runda siffran 1000 studentrepresentanter. Ibland till-sätts inte alla poster (så sök på er kår) så i denna krönikan räknar vi med 80% av dem. Varje studentrepresentant är sedan kallad till fyra möten per år och varje möte tar två timmar och två tim-mars för- och efterarbete. 800*4*4=12 800 timmar. Lägg därpå till ytterligare 2000 kursombud som lägger två timmar per år för att hjälpa kursledningarna att förbättra våra kurser. 12 800 + (2000*2)= 16 800 och lägg därpå till de circa 35 hel-tidare i kårerna som jobbar i stort sett ideellt minst 40 timmar i vecka i 52 in-tensiva veckor. 16 800 + (35*40*52) = 89 600 timmar. Varje år läggs det alltså lågt räknat 89 600 timmar av studenters en-gagemang för att kvalitetssäkra, vidare-utveckla och värna studenträttigheter. Dina medstudenter gör alltså detta för dig.

Därtill finns alla nationers och Aka-demiska Föreningens aktiva och helti-dare som också varje dag och på ideell basis gör vår studenttid i Lund bättre och roligare.

Det är alltså vi som gör allt detta för våra medstudenter bara för att vi kan, vi vill och för att det är roligt. Det svaret ger delegationerna alltid huvudbry och det svaret innebär att Lund är Sveriges, och förmodligen även världens, bästa, studentstad.

89 600 timmar

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.


lus kramarPetra Holst, som slutar efter tre års trogen tjänst och som byggt upp verksamheten som student-ombud på ett fantastiskt sätt

lus sparkarDe kursledare, lärare och uni-versitetspersonal som känner sig kränkta av att studenter har rättigheter.

kårkrönika

FOTO

: CA

SPER DA

NIELSSO

N

"Varje år läggs det alltså lågt räknat 89 600 timmar av studen-ters engagemang."

CECILIA SKOUGORDFÖRANDE LUS

LINNEA JACOBSSONVICE ORDFÖRANDE LUS

FOTO: CHRISTINA ZHOU

WWW.LU.SE

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Anmäl dig i tid till höstens kurser och programDen 15 mars öppnar anmälan till kurser och program med start höstterminen 2016. Du har därefter en månad på dig att göra en anmälan via www.antagning.se. Efter sista anmälningsdag den 15 april stänger anmälan till samtliga utbildningar.

De kurser och program som har platser kvar

efter att de första antagningsbeskeden public-

eras kan därefter öppna igen för sen anmälan

tidigast den 15 juli. Dessa utbildningar kommer

då att vara märkta ”Öppen för sen anmälan”

på antagning.se. Tänk på att om du gör en

sen anmälan kommer du att rangordnas efter

alla som sökt i tid.

Rutinerna för sen anmälan gäller framöver,

inför antagning till sommar-, höst- och vår-

terminer, och rör såväl fristående kurser som

program och kurser inom program. Så sök i tid!

Redan nu hittar du alla sökbara kurser och pro-

gram på www.lu.se och www.antagning.se.

Föreläsningar på Studenthälsan

Måndagar ojämna veckor kl 16.15.Studenthälsan, Paradisgatan 5 B i Lund.

14 mars Våga talaFöreläsning om vad talängslan är och kort infor-

mation om hur kursen ”Våga tala” är upplagd.

11 april Stress – på gott och ont!Föreläsning om vad stress är och hur det går att

hantera utifrån ett studentperspektiv.

25 april Fest och studier – hur går det ihop?Föreläsning om hur dina festvanor påverkar

dina studieresultat samt tips på hur du på bästa

sätt kombinerar fest och studier.

9 maj Perfektionism – på gott och ont!Föreläsning om vad perfektionism är, hur man

kan jobba med perfektionism och prestations-

baserad självkänsla samt hur det kan påverka

ditt mående och dina studier.

23 maj Vad gör du mot dig själv när du tycker det går dåligt?Föreläsning kring hur din medkänsla med dig

själv fungerar och påverkar samt hur du kan

öka den förmågan.

Ingen föranmälan behövs. Max antal deltagare

20 studenter, kostnadsfritt. Föreläsare är per-

sonal vid Studenthälsan.

Rektorsseminarium om den nya strategiska planen

Alla intresserade studenter välkomnas till ett

rektorsseminarium om Lunds universitets nya

strategiska plan. Planen ska träda i kraft 2017

och gälla i 10 år. Den blir det viktigaste styr-

dokumentet för universitetet det kommande

decenniet och därför vill vi att så många som

möjligt – såväl medarbetare som studenter –

är med i processen för att ta fram den nya

planen. På seminariet får du möjlighet att

komma med dina egna synpunkter och bidra

till diskussionen.

Lokal: Universitetshuset, aulan

Tid: 22 mars, kl 13–15

Anmälan sker senast den 15 mars till:

[email protected].

Välkomna!

Torbjörn von Schantz, rektor

Bo Ahrén, vicerektor och projektledare

för strategisk plan

DU HAR VÄL INTE MISSAT NYHETSBREVET KARRIÄRTANKAR?Karriärtankar innehåller information om vad som händer på univer-

sitetet gällande karriärfrågor den kommande månaden och gäller

samtliga studenter vid Lunds universitet.

Sök efter ”karriärstöd” på lu.se och registrera dig. Du får tillgång

till bra tips, goda råd och seminarier som hjälper dig ut i arbetslivet.

www.lu.se/studera/examen-och-karriar

PLUGGA I SOMMAR?Även på sommaren ges en del kurser hos

oss på Lunds universitet. Längden på som-

markurserna varierar från två till tio veckor.

Du kan anmäla dig mellan 22 februari

och 15 mars. Läs mer på www.lu.se/sommarkurser

Redigering: Angelica Kauntz

s. 26-27 Lus LU.indd 1 2016-02-29 04:34

lunds universitets studentkårer

FOTO

: CA

SPER DA

NIELSSO

N

WWW.LU.SE

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Anmäl dig i tid till höstens kurser och programDen 15 mars öppnar anmälan till kurser och program med start höstterminen 2016. Du har därefter en månad på dig att göra en anmälan via www.antagning.se. Efter sista anmälningsdag den 15 april stänger anmälan till samtliga utbildningar.

De kurser och program som har platser kvar

efter att de första antagningsbeskeden public-

eras kan därefter öppna igen för sen anmälan

tidigast den 15 juli. Dessa utbildningar kommer

då att vara märkta ”Öppen för sen anmälan”

på antagning.se. Tänk på att om du gör en

sen anmälan kommer du att rangordnas efter

alla som sökt i tid.

Rutinerna för sen anmälan gäller framöver,

inför antagning till sommar-, höst- och vår-

terminer, och rör såväl fristående kurser som

program och kurser inom program. Så sök i tid!

Redan nu hittar du alla sökbara kurser och pro-

gram på www.lu.se och www.antagning.se.

Föreläsningar på Studenthälsan

Måndagar ojämna veckor kl 16.15.Studenthälsan, Paradisgatan 5 B i Lund.

14 mars Våga talaFöreläsning om vad talängslan är och kort infor-

mation om hur kursen ”Våga tala” är upplagd.

11 april Stress – på gott och ont!Föreläsning om vad stress är och hur det går att

hantera utifrån ett studentperspektiv.

25 april Fest och studier – hur går det ihop?Föreläsning om hur dina festvanor påverkar

dina studieresultat samt tips på hur du på bästa

sätt kombinerar fest och studier.

9 maj Perfektionism – på gott och ont!Föreläsning om vad perfektionism är, hur man

kan jobba med perfektionism och prestations-

baserad självkänsla samt hur det kan påverka

ditt mående och dina studier.

23 maj Vad gör du mot dig själv när du tycker det går dåligt?Föreläsning kring hur din medkänsla med dig

själv fungerar och påverkar samt hur du kan

öka den förmågan.

Ingen föranmälan behövs. Max antal deltagare

20 studenter, kostnadsfritt. Föreläsare är per-

sonal vid Studenthälsan.

Rektorsseminarium om den nya strategiska planen

Alla intresserade studenter välkomnas till ett

rektorsseminarium om Lunds universitets nya

strategiska plan. Planen ska träda i kraft 2017

och gälla i 10 år. Den blir det viktigaste styr-

dokumentet för universitetet det kommande

decenniet och därför vill vi att så många som

möjligt – såväl medarbetare som studenter –

är med i processen för att ta fram den nya

planen. På seminariet får du möjlighet att

komma med dina egna synpunkter och bidra

till diskussionen.

Lokal: Universitetshuset, aulan

Tid: 22 mars, kl 13–15

Anmälan sker senast den 15 mars till:

[email protected].

Välkomna!

Torbjörn von Schantz, rektor

Bo Ahrén, vicerektor och projektledare

för strategisk plan

DU HAR VÄL INTE MISSAT NYHETSBREVET KARRIÄRTANKAR?Karriärtankar innehåller information om vad som händer på univer-

sitetet gällande karriärfrågor den kommande månaden och gäller

samtliga studenter vid Lunds universitet.

Sök efter ”karriärstöd” på lu.se och registrera dig. Du får tillgång

till bra tips, goda råd och seminarier som hjälper dig ut i arbetslivet.

www.lu.se/studera/examen-och-karriar

PLUGGA I SOMMAR?Även på sommaren ges en del kurser hos

oss på Lunds universitet. Längden på som-

markurserna varierar från två till tio veckor.

Du kan anmäla dig mellan 22 februari

och 15 mars. Läs mer på www.lu.se/sommarkurser

s. 26-27 Lus LU.indd 2 2016-02-29 04:34

till sist

facebook.com/helsingborgsstudent @hbgstudent @studentmedarbetarna

Helsingborgs stad och Campus Helsingborg har ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling. Just nu bygger vi till exempel en mötesplats på söder tillsammans med studentföreningarna. Studenthuset Helsingborgen beräknas vara inflyttningsklart i april och där finns gott om utrymme för sång- och musikrum, radiorum, studentföreningarnas kontor, sittningssal med scen, studieplatser, pubar och allt annat som behövs. På tomten bredvid har Helsingborgshem byggt 160 nya stu-dentlägenheter. Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? Besök helsingborgsstudent.se

FLER BRA GREJER I HELSINGBORG• Du kan söka medel ur Plattformen som årligen delar ut

5,4 miljoner kronor till projekt som utvecklar Campus och studentorganisationerna.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal student-medarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för alla som studerar på Campus.

Helsingborg – staden för dig som vill något

s. 28-29 Q+serie.indd 2 2016-02-29 04:36

Mjau, vad man av den senaste vintermå-

naden blivit vis och lärt sig att man aldrig

kan lita på fördomar! Exempelvis:

Bara för att man en gång varit mannen

på taket behöver man inte propeller för att

flyga över diskar.

Att man är den yngsta katten i nätet nå-

gonsin förhindrar inte att man också är den

med mest framtidsångest.

Att man har föräldrar som läst vid univer-

sitetet är inte detsamma som att man har

föräldrar som läst vid universitetet.

Blir man ansvarsutkrävd i ett mejl hin-

drar det inte att man också kommenterar

på dess stavning. Och känner du dig nöjd

med ditt val av öltillhåll gills det numera inte

- så länge det inte står skrivet på din kropp

även efter en ål och tretusen duschar!

serien: tjejerna på höjden - av frida malmgren

MORRHOPPANAvgående pennfäktare, para-grafryttare, rättighetspredi-kant, och tidernas lusigaste

studentombud som klämde på uni-versitetet när universitetet klämde studenterna, självporträtterade li-vet på en pinne och nu lämnar sitt kretslopp efter X år i studentlivs-systemet.

Q tog inspiration av ett musika-liskt intermezzo av Holst d.ä. och kvad med planetära mått

ILLUSTR

ATION

: DIM

ITRIS K

ALA

ND

RA

NIS

q : petra holst

Q kvad:

♂ krigsbringerskanmed pennan som svärd och som rustning

♀ fredsbringerskanger svåningen kärlek och putsning

☿ den bevingade budbärarenhögt flyger hon utan att falla

♃ glädjebringerskanses på festivalerna tralla

♄ bringaren av ålderdomlusar blir gamla med åren

♅ magikernkattknäpp, men sansad på kåren

♆ mystikernså långa armar har inget ombud!

♇ förnyarenVem ska nu vara vår städgud?

till sist

Redigering: Filip Rydén lundagård nr 2 2016 29

facebook.com/helsingborgsstudent @hbgstudent @studentmedarbetarna

Helsingborgs stad och Campus Helsingborg har ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling. Just nu bygger vi till exempel en mötesplats på söder tillsammans med studentföreningarna. Studenthuset Helsingborgen beräknas vara inflyttningsklart i april och där finns gott om utrymme för sång- och musikrum, radiorum, studentföreningarnas kontor, sittningssal med scen, studieplatser, pubar och allt annat som behövs. På tomten bredvid har Helsingborgshem byggt 160 nya stu-dentlägenheter. Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? Besök helsingborgsstudent.se

FLER BRA GREJER I HELSINGBORG• Du kan söka medel ur Plattformen som årligen delar ut

5,4 miljoner kronor till projekt som utvecklar Campus och studentorganisationerna.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal student-medarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för alla som studerar på Campus.

Helsingborg – staden för dig som vill något

s. 28-29 Q+serie.indd 3 2016-02-29 04:36

in english


read more student news in english at lundagard.net ◣

The last issue of Lundagård featured the two master’s students Mochamad Ridwan from Indonesia and Efe Doğuğ Selvi from Turkey. Both had stayed in Sweden for over a year but had very late replies from the Migration Agency when they tried to get their permits extended.

This caused problems for both of them. For Mochamad Ridwan it meant that he could not leave Sweden for several months as he probably would not have been able to enter it again. For Efe Doğuğ Selvi the problem was the opposite. He was not able to get back into Sweden in time for the spring term, after having spent the fall in the USA for an internship.

IN A RESPONSE, Viktor Larsson, case officer at the Migration Agency, acknowledge that long waiting times do exists:

"It happens that students app-lying for an extension of their residence permit have to wait a few months. One explanation to this is that our student units are most pressured during the start of the semester. Our priority is then to provide students coming to Sweden and who seek right of residence for the first time with a decision before the semester starts. They are given priority as we think that students that al-ready reside in Sweden and apply for an extension is not in as much need to get a quick response. But we examine every case individu-ally, which can result in different

Delayed procedures have several causes according to the Migration AgencyLast month Lundagård re-ported about the struggles of international students from outside the EU to get their residence permit extended in time. Now the responsible body, the Migra-tion Agency, gives its view on the situation.

in english

Redigering: Filip Rydén



Mochamad Ridwan from Indo-nesia had already pursued his bachelors in Jönköping, when he started his masters in Finance at LU last September. Therefore, he had gone through the process of extending his residence permit several times before without ma-jor problems. Last year, he howe-ver had to wait for five months to get his permit extended.“My former permit had expired at the end of June. I applied in May with the letter of admission from LU, at the Migration Agency (Mig-rationsverket). When I hadn’t heard anything from them after a while, I started to do a follow-up call monthly,” Mochamad Ridwan says.“The first time I rang I was told that the person dealing with my case had resigned. In later fol-low-ups the problem was blamed on the large number of incoming refugees.”

THE DELAY IN the procedure could possibly have great consequences for Mochamad Ridwan. Without a residence permit, he would in all probability not be able to enter Sweden again if he would have to leave the country. When Mocha-mad Ridwan in the beginning of November was invited to attend a seminar in Copenhagen related to his thesis, he was therefore for-ced to decline, as border controls on trains coming from Denmark had just been introduced that week. A similar problem would have come up if he had been for-ced to go home, for example to at-tend a funeral.Richard Stenelo, International Director at the Division of Exter-nal Relations is aware of the pro-

blems with delayed residence pro-cedures at the Migration Agency. “We have had several cases, which always have different details, depending on the per-son. It causes inconvenience for students: they cannot leave the country, and neither participate in excursions abroad that are part of their study program.”Right now, the University is working on a national level to find a solution to the issue:“We are working in all the dif-ferent commissions and we really hope to find a solution together with the Migration Agency,” Ric-hard Stenelo stays. He can, howe-ver, not give an exact prognosis for when the matter will be sol-ved.

MOCHAMAD RIDWAN SOLVED his own situation by contacting his program coordinator. With the help of her contacts at the Migra-tion Agency, Mochamad Ridwan suddenly started to receive mails with a reconfirmation of his application and requests for ad-ditional documents. Within two weeks, he received his permit. Asked for an advice for in-ternational students that are currently caught in a similarly long procedure, Richard Stenelo doesn’t really have an answer: “It’s a pity, but there is no advice, even though I wish that I could give one. The only thing that they can do is to wait.” Even though he now has a resi-dence permit, Mochamed Ridwan is disappointed with the way in which the Migration Agency has handled his case.

“Sweden is not a customer-friendly country in my view. I

Slow migration process frustrates studentsThe application procedure for the residence permits that non-EU students go through can nowadays take up to several months. This puts international students in difficult situations. Contacting the Migration Agency does not always make matters clearer.

paid 1000 SEK for the extension, thinking that I paid for a service. Instead I got waiting time and uncertainty. It’s not okay that it should take so long and that the delay is blamed on the refu-gees. At least there should be a maximum amount of days within which an application should be answered.”

HE THINKS THAT Sweden should

treat its non-EU students better, even if just for economic reasons: “We are the ones paying the tui-tion fee, we bring international perspectives into the classroom, and we contribute to the Swedish economy by bringing in funds from outside the country., he says.

TEXT PAULA DUBBINKPHOTO LUKAS J. HERBERS

Mochamad Ridwan waited for five months to get his residence permit extended.

s.30-31 in english.indd 1

2016-01-25 03:54

processing times."

ACCORDING TO VIKTOR Larsson, a delay can also be caused by an incomplete application.

"When we need to complete incomplete applications, which unfortunately is extremely common, the processing time can become longer than necessary. We recommend students to contact their study program at an early date in order to have the necessary documents ready."

RICHARD STENELO IS the International Director at the Division of External relations and he is critiqual of the Migration Agency:

"Of course it is logical that app-lications get delayed when they are incomplete. But now there is in general a way too long proces-sing time for permits. I have just corresponded with the Migration Agency by e-mail concerning a student that applied in August and still hasn’t had a reply."

HE IS ALSO critiqual of the Agency’s decision not to prioritize the applicants that are already residing in Sweden:

"That means that they don’t understand the perspective of living in the South of Sweden. Copenhagen is very close and more generally students might have to travel around to be able to carry out their work. An easier way to prolong a residence permit really has got to be found".

LAST MONTH, RICHARD Stenelo told Lundagård that the univer-sity is working on several levels to address the problems. Howe-ver so far there have been no new developments. Later this spring, the university will address these questions in the Forum for Inter-nationalization, a group in which the Swedish authorities and other organizations work together to improve the internationalization of Swedish higher education.

EFE DOĞUŞ SELVI is not impressed

by the Migration Agency’s explanation:

"I am pretty sure that my docu-ments were complete. Moreover, when I called them to inquire, they specifically indicated that they didn’t have the chance to examine my case yet. I am a Lund University student and they don’t have the right to do this.”

MOCHAMAD RIDWAN IS neither convinced: “I think that it is funny: when you apply online, you can’t even continue to the next step if your documents are incomplete. And if the applica-tion is incomplete, couldn’t they inform the student of that within a few weeks? These kinds of cases have existed for several years and they happen to many students.”

Lundagård has only received written answers from the Migration Agency, as they don’t answer all interview requests due to a high workload.

TEXT PAULA DUBBINKPHOTO CHRISTINA ZHOU

The swedish Migration Agency has had trouble in processing students' visa requests, as was reported in Lundagård 1/2016.

Want to work at Lundagård? Send an email to [email protected]

Want to read more news? Go to the English website lundagard.net

lu is looking for love

Love @ Lund collects romantic encounters at our university. Lu will visualise the result in a photo exhibition next year. Do you have a story to share with the world? Mail it to: [email protected]. LUKAS J HERBERS

s. 30-31 in english.indd 1 2016-02-29 04:39

in english



“We are humans” is a freelance project, in which journalist Eleonora Kleibel and photographer Hauke Steffen aim to point out the great cultural variety that Lund University has to offer. The first portrait present a professor of the university: Sanimir Resic

Where do you come from?"I come from several places. I was born

in Croatia, in Dalmatia. But my mother was born in Italy and she had an Italian mother and Croatian father. And my father was a Bosnian, which practically means that be-fore 1993 he would have been called a Bos-nian Muslim. So I was born in Croatia, which at that time was part of Yugoslavia. But to make it easy, when as-ked where I was born, I say Croatia. But that does not mean that it is important to me, because I was brought up and schooled in Sweden. I might be the first generation that can call oneself truly European. And I am proud of that."

"But as you certainly know, what you think of your own heritage and background is not always important, because it is other people that label you."

Where do you feel at home?"Scotland. I consider myself to be a Eu-

ropean and it’s not a cliché. I was born in Dalmatia, in a town called Split. When I am in Split I kiss the ground because I love that place. But on the other hand, I am very connected to Sweden, so I am very pro-tective of Sweden as well. I love France. It is a wonderful place. I lived in the United States for two years and I missed Europe so much."

How did you come to Lund?"I grew up in Malmö and came to Lund

at the age off 19 to be a student. I came to study history. It wasn’t the first thing that people considered. I guess it is still the

same that immigrant kids tend to study something that leads to secure jobs. My friends, for example, all became engineers. I came as a student and even if I travel a lot, I always come back. Lund is my place."

Can you tell us the story of your name?"Yes, my name has a meaning. My first

name is Sanimir. “mir” is a typical ending in all Slavonic languages and in a name it means peace. The prefix “San” means dre-am or sleep. So I am someone who sleeps/dreams well and peacefully, which proba-bly means that my parents had no idea of how I would turn out, because I am quite hectic and not very peaceful. I do sleep

well, though. My mot-her, always wanted to call me Santino, which in Italian means little angel, but my father did not agree. So I guess

they made some kind of compromise. San-tino, Sanimir."

"I had a lot of problems with the name when I was a child. I don’t think it’s the same now, because kids in Sweden have all kinds of names. But I was really bullied. They told me, I cannot pronounce it this way or I cannot write it that way. It is not a common name. That’s also why I expect to compromise."

Do you have a word you particularly like in your first language?

"Swedish is my first language. If you would have asked me when I was younger I would have said Croatian. There is a word I like especially and it is ödmjukhet, which means humility. I think if we all were more humble, the world would be a better place."

TEXT ELEONORA KLEIBEL& HAUKE STEFFEN

PHOTO HAUKE STEFFEN

We are humans presents: Sanimir Resic

TO BALTICUM WITH LOVEGrowing tired of Lund? ESN Lund offers a five day long round-trip through balticum by ferry this March. By the renown “finlandsfärja” (Fin-nish ferry) you'll travel from Stockholm, making stops in Tallinn and Helsinki before returning home. The event is aimed at foreign students and all guides are in English, so take this chance to meet new friends, and experience partying on a boat that every Stockholm-native takes at least once in his or her life.

CLAUDIO GANDRASMART ON ICEEnter the arena and cheer for our Griffins from LTH Griparna, Sweden’s self-proclaimed “smar-test ice hockey team”. Last year's champions of the Swedish University Ice Hockey League had a bad season this year and need your support throughout their last battle. They will play their last home match of the current season in the end of March. Support your team and get a glimpse of one of Sweden’s most typical team sports in Lund’s ice skating arena. Stay tuned on Facebook and lundagard.net for detailed infor-mation on time and date.

LUKAS J HERBERS

FIGHT LIKE A SAMURAIHave you ever been in a situation when you felt like you had to defend yourself? Or do you just want to learn some kick-ass moves? House of Samurai Sweden is offering a free self-defence course on 8 of March, for women and anyone that identifies themselves as female.

CHRISTINA ZHOU

Sanimir with his favourite word "ödmjukhet" - which means humility in his first language Swedish.

"Even if I travel a lot, I aways come back."

we are humans This is the first part of the project "We are humans". More portraits of the multicultural Lund will be published on lundagard.net

upcoming events

don't miss…

…There is always a first for everything and Lund is about to experience its very first Human Rights Film Festival. From 4-7 of May nine movies dealing with different Human Rights issues will be screened in Kino. More info can be found on the website of the Raoul Wallenberg Institute, who is hosting the Festival. Heads up - There are special offers for students! The picture is from the movie The boy and the world and is shown the 6 of mars.

ELEONORA KLEIBEL

PHO

TO N

JUTA

FILMS

s. 30-31 in english.indd 2 2016-02-29 04:40

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kårUniversitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Låt Actic bli din nya träningskompis!Det viktigaste för Actic är inte varför du tränar, det vi fokuserar på är att göra det lätt att komma igång. Och meningsfullt att fortsätta.

Detta ingår när du tecknar medlemskap på Actic:•Två timmar med en personlig tränare

•Gruppträning

•Gym

•Kostrådgivning

•Motionssim

•Studentrabatt!

Actic Olympen·Tunavägen39H·0462850700Actic Delphinenbadet·Magistratsvägen59·046131578Actic Högevallsbadet ·Högevallsgatan1·046131560

actic.se·facebook.com/acticsverige

Uppge koden ”Träningskompis2016” och få 10-dagars fri träning!Gäller tom. 31/3 2016

Gym och

bad på samma

kort!

volontär!Gör för nån annan.skillnadBli

#integrationipraktiken

Nu söker vi fl er som vill vara med och ge asylsökande och nyanlända en bra start i Sverige. Ett par timmars språkträning, en fi ka eller andra sociala aktiviteter ger mycket både till dig och dem du möter. Se lediga volontäruppdrag på redcross.se

s.32 Baksida.indd 1 2016-02-29 04:41

lundagård 2/2016

Documents