moment 2 - organisationer

8/11/2019 Moment 2 - Organisationer

1/24

Moment 2

Hlso- och Sjukvrdensoch Socialtjnstens organisation


2/24

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 2Norrkping

Lrare: Andreas Roup Organisationer

Moment 2 Organisationer

I Sverige r ansvaret fr hlso- och

sjukvrden delat mellan staten,landstingen och kommunerna.Ansvaret fr socialtjnsten delasmellan staten och landets kommuner.Staten, landstinget och kommunernahar ansvar p olika niver och fr olika

niver.


3/24



StatenI grundlagen str att all offentlig makt i Sverige utgr frn folket, och folkets frmsta fretrdarer riksdagen. Riksdagen beslutar till exempel om vra lagar och om statens inkomster ochutgifter. Riksdagen kontrollerar ocks olika myndigheters arbete. Regeringen verkstllerriksdagens beslut och styr myndigheterna. Regeringen lgger frslag (propositioner) tilriksdagen om nya lagar. Den beslutar ocks om regler (frordningar) som alla mnniskor i Sverigmste flja. I regeringen finns 12 departement som har ansvar fr olika omrden. De frgor som

rr folkhlsa, hlso- och sjukvrd, socialtjnst och ldreomsorg ligger underSocialdepartementet.


4/24



Landstinget

I Sverige finns det 20 landsting. Varje landstingomfattar ett ln. Exempel r Stockholms lnoch stergtlands ln. Skne, Halland, Gotlandoch Vstra Gtaland r landsting men de harett strre ansvar fr regional utveckling med

samarbeten ver lnsgrnserna och kallasdrfr regioner.

Landstingens viktigaste uppgift r att sktahlso- och sjukvrden. Landstingen har venansvar fr tandvrd fr invnare upp till 20 rs

lder. Landstingen kan ocks ha ansvar frandra omrden som exempelvis kollektivtrafik,turism, kultur och utbildning.


5/24



Landstinget, fortsLandstingen och regionerna styrs av politiker som har valts av de mnniskor som bor i lnetPolitikerna i landsting och regioner kallas drfr fr frtroendevalda. Det hgsta beslutandeorganet i landstingen r landstingsfullmktige som kan liknas vid landstingens egna riksdagLandstingsfullmktige bestmmer hur mycket skatt invnarna i landstinget eller regionen skabetala och hur mycket vrdenska kosta fr patienterna.


6/24



Landstinget, forts

Landstingens verksamheter finansieras tillstrsta delen av landstingsskatten.Landsting och regioner fr dock ocks oftabidrag frn staten. Vissa stadsbidrag rallmnna och ges till alla landsting. Andra

anvnds inom srskilda omrden somstaten pekar ut. Ett exempel p detta rden s kallade kmiljarden . Det r ettbidrag som staten delar ut till de landstingsom frkortar sina vrdker.

r 2011 fanns cirka 247 000 personeranstllda i landsting och regioner. Av dessavar ungefr 80 % kvinnor.


7/24



KommunenI Sverige finns det 290 kommuner.Kommunerna ansvarar fr det mesta av densamhllsservice som finns dr vi bor. Blandde viktigaste omrdena r frskola, skola,socialtjnst och ldreomsorg. Vissaverksamheter r kommunerna enligt lagenskyldiga att ha. Andra verksamheter rfrivilliga och beslutas av den enskildakommunen. Exempel p verksamheter somkommunen r skyldig att ha r skola ochbarnomsorg, kommunal vuxenutbildning,utbildning i svenska fr invandrare,

socialtjnst, omsorg om ldre ochfunktionshindrade samt hlso- och sjukvrd isrskilda boenden. Verksamheter som rfrivilliga fr kommunen att erbjuda kan varappen frskola, fritidsverksamhet och hlso-och sjukvrd i hemmet.


8/24



Kommunen - forts

Kommunen styrs av politiker som valtsdirekt av befolkningen. Det hgstabeslutande organet r kommun-fullmktige, som liknas vid riksdag ochlandstingsfullmktige. I kommunenfinns ocks olika nmnder somansvarar fr olika verksamheter, tillexempel socialnmnden som ansvararfr socialtjnstens insatser samtomsorgsverksamheten. Varje nmnd

styrs i sin tur av kommunstyrelsen liktdepartementen styrs av regeringen.


9/24



Kommunen - forts

Kommunens verksamheter finansieras till strsta delenav kommunalskatten. Det r staten som bestmmer vadkommunerna fr ta ut skatt p. Sedan bestmmer varjekommun genom kommunfullmktige och hur hur storkommunalskatten ska vara och hur pengarna skafrdelas mellan olika verksamheter. ven kommunernafr bidrag frn staten, statsbidrag. Kommunen tar ocksbetalt fr vissa tjnster, exempelvis ldreomsorg.

Cirka 688 000 personer var r 2011 anstllda ikommunerna. Av dessa arbetade 31 % inom vrd och

omsorg och ungefr 80 % av de anstllda r kvinnor.


10/24



Hlso- och sjukvrdenAnsvaret fr hlso- och sjukvrden r allts delatmellan staten, landstingen och kommunerna. Ihlso- och sjukvrdslagen regleras vad som rlandstingens respektive kommunernas ansvar.Lagen r utformad s att den ger landstingen ochkommunerna stor frihet nr det gller hur hlso-och sjukvrden ska organiseras.

Den svenska hlso- och sjukvrden r uppdelad itre niver: primrvrd, lnssjukvrd ochregionsjukvrd.

Vrden ska vara baserad p vetenskap ochbeprvad erfarenhet. Att man bygger vrden pbsta tillgngliga vetenskapliga resultat kallas frevidensbaserad vrd . Enligt nationella riktlinjer skasjukvrden vara: sker, patientfokuserad, effektiv, jmlik och ska ges inom rimlig tid.


11/24



Hlso- och sjukvrden - forts

Att sjukvrden ska vara sker innebratt man arbetar fr att frhindravrdskador. En patientfokuserad hlso-och sjukvrd innebr att vrden skages med respekt och lyhrdhet frmnniskors behov och frvntningar.Sjukvrden ska vara effektiv och meddetta menas att man ska utnyttjaresurser p bsta stt.

Jmlik hlso- och sjukvrd innebr attvrden ska ges och frdelas p likavillkor fr alla. Hlso- och sjukvrd irimlig tid betyder att ingen patient skabehva vnta obefogat lnge p denvrd som han eller hon har behov av.


12/24



PrimrvrdenI hela landet finns ver tusen vrdcentraler, distriktsskterskemottagningar och huslkar- ochfamiljelkarmottagningar. Tillsammans utgr de primrvrden, som man kan kalla basen frhlso- och sjukvrden. Till primrvrden rknas ocks barnavrdscentraler (BVC) ocmdravrdscentraler (MVC).

P vrdcentralerna arbetar flera olika yrkeskategorier, till exempel lkare, sjukskterskor, vrd-och omsorgspersonal, sjukgymnaster, arbets-terapeuter och psykologer. Lkarna som arbetar pvrdcentralen r antingen allmnlkare (endast lkarleg) eller specialistlkare (lkare medspecialistutbildning i allmnmedicin). Mnga av sjukskterskorna har specialistutbildning tidistriktsskterska ellervidareutbildning isjukvrds-upplysning.


13/24



Primrvrden forts

Primrvrden tar hand om den medicinska vrd och behandling som inte krversjukhusens tekniska och medicinska resurser. Primrvrden arbetar ocks mycketmed frebyggande arbete. Exempel p sdant r arbete r kontroller och lkarbeskfr alla blivande mammor liksom att alla barn erbjuds vaccinationer ochhlsokontroller. Personer med kroniska sjukdomar, exempelvis diabetes eller

hjrtsvikt, gr p regelbundna kontroller p vrdcentralen. Nr en patient inte kan fden vrd eller behandling som krvs p vrdcentralen skriver huslkaren ellerdistriktsskterskan en remiss till lmplig specialistmottagning. I de flesta landstingskall primrvrden vara organiserad s att invnarna inom ett landsting sjlva kanvlja vilken vrdcentral de vill tillhra.


14/24



Primrvrden forts

Den vrd som bedrivs av primrvrden kallas frppenvrd . ppenvrd innebratt det inte finns ngra sngplatser/vrdplatser dr patienten kan skrivas in fratt vrdas under flera vrddygn.


15/24



Lnssjukvrden

Sveriges sjukhus r indelade i olika niver medolika ansvarsomrden. Det finns cirka 20lnssjukhus och 40 lnsdelssjukhus.Lnssjukhusen har kompetens och utrustningsom tcker i stort sett alla sjukdomsomrden.

Lnsdelssjukhusen r mindre och har inte allatyper av specialistmottagningar.

Mycket av sjukhusens verksamhet rslutenvrd , vilket innebr att patienterna lggsin p en avdelning i ett eller flera dygn, s

kallade vrddygn . Det finns ven ppenvrd psjukhusen. D kommer patienten fr vrd ellerbehandling och kan g hem samma dag, efterexempelvis en operation.


16/24



RegionsjukvrdenRegionsjukhus kallas de sjukhus som har hgt specialiserad vrd och som ansvarar fr srskilkomplicerade eller sllsynta sjukdomar och skador. Det finns 9 regionsjukhus i Sverige. Oftkallas regionsjukhusen fr Universitetssjukhus eftersom de samarbetar med medicinska ochomvrdnads-hgskolor och universitet.


17/24



Regionsjukvrden - fortsDe landsting som inte har ngot regionsjukhus har i stllet avtal med ett annat landsting.Avtalen reglerar att alla invnare kan f vrd p ett regionsjukhus om det behvs. Ettregionsjukhus kan ta emot patienter frn hela landet som har en viss diagnos eller behver enviss behandling som sjukhuset specialiserat sig p. Exempelvis tar Uppsala Akademiska Sjukhemot patienter med mycket allvarliga brnnskador oavsett vart i Sverige man bor. P samma stttar Lunds Universitetssjukhus emot alla patienter frn hela Sverige som har behov avbarnhjrtkirurgi.


18/24



Regionsjukvrden - forts

Inom regionsjukvrden kan lkare,sjukskterskor, sjukgymnaster ochannan vrdpersonal genomg

specialistutbildningar. Detta i och medatt man dr fr mjlighet att trna ochf erfarenhet av komplicerade ellerovanliga sjukdomar samt skador p etttillrckligt stort antal patienter.Drutver kan dessa ven bibehlla

sin skicklighet och kompetens av justdessa anledningar.


19/24



Socialtjnsten

Socialtjnsten arbetar utifrn dess ramlag Socialtjnstlagen. Denna innehller grundlggandevrderingar och riktlinjer och stller samtidigt uppmlen fr en verksamhet. Den reglerar dock ingadetaljer om vad som exakt ska gras eller hur denpraktiskt ska utfra verksamheten. Tanken med detr att verksamheter ska ha frihet att sjlva utformasin socialtjnst efter vilka behov och resurser somfinns. Behovet av socialt std och hjlp kan varierafrn kommun till kommun, exempelvis beroende p

hur mnga som bor i kommunen, hur stor andel avbefolkningen som r ldre, handikappade ellerarbetslsa.


20/24



Socialtjnsten - fortsHur kommunerna har organiserat sin socialtjnst skiljer sig allts frn kommun till kommun. Devanligaste r att man har delat in socialtjnsten i olika enheter, exempelvis individ- ochfamiljeomsorg, ldreomsorg och handikappomsorg. Enheterna kan i sin tur vara uppdelade iolika sektorer som har olika uppgifter. Individ- och familjeomsorgen r exempel ofta delad i enmyndighetsdel och en annan del som arbetar med rd och std. Myndighetsdelen sysslar medanskningar, utredningar och beslut om olika sociala tjnster. Man tar ven emot anmlningarom exempelvis missbruk eller barn som far illa. Det brukar ocks vara denna enhet som utrederoch utdelar frsrjningsstd (kallas ofta fr socialbidrag).


21/24



Socialtjnsten - fortsRd- och stdenheterna arbetar frmst med olika former av std och behandling till vuxna, barnoch familjer. Rd- och stdenheten kan erbjuda enskild rdgivning, familjesamtal ochverksamhet i olika grupper. Hr kan ocks finnas familjertt, som bland annat arbetar medfrldrar som inte kommer verens om vrdnaden av barnen vid en separation. En stor del avarbetet i rd- och stdenheterna r frebyggande insatser mot exempelvis missbruk ochkriminalitet. Fltverksamhet brukar ocks ing hr som en frebyggande verksamhet.Fltverksamheten innebr att det finns personal som rr sig i de miljer dr ungdomar ikommunen ofta befinner sig.


22/24



Socialstyrelsen

Socialstyrelsen r en statlig myndighet undersocialdepartementet. Socialstyrelsensuppdrag r att arbeta fr en god vrd ochomsorg. Det ska man bland annat gra

genom att styra vrden och omsorgen medolika regler. Socialstyrelsen fljer ocks uppoch utvrderar hur olika verksamheter ochpersonal fljer lagstiftningen, om dettillrckligt med personal i vrden och hurlkemedel skrivs ut. Dessutom utfrdar

Socialstyrelsen legitimationer till olikayrkesgrupper exempelvis sjukskterskor ochlkare.


23/24



Socialstyrelsen - fortsSocialstyrelsen ger ut nationella riktlinjer fr hlso- och sjukvrden och socialtjnsten.Riktlinjerna beskriver alla beskriver vilka behandlingar och metoder som bygger pvetenskap och beprvad erfarenhet. Riktlinjerna ska fungera som ett std fr politiker ochchefer, s att de kan frdela resurser p ett bra stt. Exempel r riktlinjer fr diabetesvrdoch hjrtsjukvrd. Socialstyrelsen ger ocks ut en frfattningssamling som innehllerfreskrifter och allmnna rd som reglerar vrd och omsorg.


24/24



Socialstyrelsen - forts

En annan del av Socialstyrelsen uppgifter r att utva tillsyn ver olika verksamheter. Ps stt ska Socialstyrelsen kontrollera att vrden och omsorgen har en god kvalitet ochatt det inte finns fel och vrister som kan pverka patientskerheten eller skerheten frpersonalen. Kontrollerna sker genom anmlda och oanmlda besk med inspektioner.Den delen av Socialstyrelsen som arbetar med kontroller och inspektioner rInspektionen fr vrd och omsorg (IVO). ven patienter och anhriga som vill klaga p

vrden kan vnda sig till Socialstyrelsen. Dr utreds ven anmlningar somverksamheter inom vrd och omsorg sjlva gr angende fel och brister.

moment 2 - organisationer

Documents