Naturalmanacka2012

Gott nytt år med naturalmanacka 2012!

Varsågod – här är Haninge kommuns nya väggalmanacka.

En almanacka som är tänkt att inspirera både barn och vuxna till att nyfi ket öppna ögonen för naturen runt omkring oss. Texterna riktar sig till barn – men är tänkta att läsas och återberättas av vuxna.

Förhoppningen är att almanackans illustrationer och texter ska skapa lust för att gå på upptäcktsfärd i omgivningarna. Ibland kanske bara ut i trädgården eller i skogsbacken inpå knuten, men emellanåt även lite längre bort – kanske till någon av våra skärgårdsöar.

Syftet är också att förmedla grundläggande kunskap om vad som händer i naturen under olika månader och årstider, men även att tipsa om roliga saker som barnen kan göra. Tips som kanske kan ge en liten knuff till att ta reda på mer, att söka djupare kunskap och förståelse.

Det är Jill Westermark – förskollärare och naturpedagog – som skrivit texterna och Kerstin Olsson Grönvik som illustrerat Haninge kommuns naturalmanacka.

Almanackan har tagits fram på initiativ av miljönämnden.

v 1

v 2

v 3

v 4

v 5

1 S

2 M

3 T

4 O

5 T

6 F

7 L

8 S

9 M

10 T

11 O

12 T

13 F

14 L

15 S

16 M

17 T

18 O

19 T

20 F

21 L

22 S

23 M

24 T

25 O

26 T

27 F

28 L

29 S

30 M

31 T

Nyårsdagen

Svea

Alfred, Alfrida

Rut

TrettondagsaftonHanna, Hannele

Trettondag julKasper, Melker, Baltsar

August, Augusta

Erland

Gunnar, Gunder

Sigurd, Sigbritt

Jan, Jannike

Frideborg, Fridolf

Tjugondag julKnut

Felix, Felicia

Laura, Lorentz

Hjalmar, Helmer

Anton, Tony

Hilda, Hildur

Henrik

Fabian, Sebastian

Agnes, Agneta

Vincent, Viktor

Frej, Freja

Erika

Paul, Pål

Bodil, Boel

Göte, Göta

Konungens namnsdagKarl, Karla

Diana

Gunilla, Gunhild

Ivar, Joar

Roligt att känna till:

Varje snöfl inga bildas kring ett litet stoftkorn som fi nns i luften. Alla snöfl ingor ser olika ut. Då de faller till marken bildar de ett täcke.

När snötäcket lagt sig över ris och gräs blir det ett mellanrum mellan marken och snön. Hit ner tränger inga kalla vinterstormar. När snötäcket är några decimeter tjockt sjunker temperaturen under täcket aldrig under noll.

Här – under snön – lever skogens minsta djur. Till exempel sorkar och skogsmöss som äter nötter och frön. Har du tur kan du få syn på en liten mus som tittar upp genom snötäcket.

Räven och ugglan lever till stor del av möss under vintern. Räven lyssnar sig till var mössen fi nns.

Ugglan som oftast sitter högt upp i ett träd och spanar, har väldigt bra syn och kan med blixtens hastighet få tag på en mus.

Roligt att göra: Leta efter spår: Se om du hittar spår efter små-djuren på eller under snön; spårstämplar, spillning, skal av nötter och frön. Titta med lupp på snö-kristallerna.

Gör en ljuslykta: Frys vatten i en liten hink, knacka hål på isen och sätt dit ett värmeljus.

1 O

2 T

3 F

4 L

5 S

6 M

7 T

8 O

9 T

10 F

11 L

12 S

13 M

14 T

15 O

16 T

17 F

18 L

19 S

20 M

21 T

22 O

23 T

24 F

25 L

26 S

27 M

28 T

29 O

Max, Maximilian

Kyndelsmässodagen

Disa, Hjördis

Ansgar, Anselm

Agata, Agda

Dorotea, Doris

Rikard, Dick

Berta, Bert

Fanny, Franciska

Iris

Yngve, Inge

Evelina, Evy

Agne, Ove

Alla hjärtans dagValentin

Sigfrid

Julia, Julius

Alexandra, Sandra

Frida, Fritiof

Gabriella, Ella

Vivianne

FettisdagenHilding

Pia

Torsten, Torun

Mattias, Mats

Sigvard, Sivert

Torgny, Torkel

Lage

Maria

Skottdagen

v 6

v 7

v 8

v 9

Roligt att känna till: Vinterknopparna på träd och buskar är färdiga redan på hösten och när våren kommer slår de ut. Knopparna utvecklar olika skydd för att klara vintern. En del knoppar är ludna, andra har knopp-fjäll.

Hare, rådjur och älg tycker om att äta kvistar under vintern. Växterna måste därför också skydda sina knoppar genom att avskräcka djuren. Det kan de göra till exempel genom att utveckla taggar.

En del blommor sprider sina frön även under vintern. Blommornas torra fruktställningar, fulla av fröer, kallas vinterståndare. Vinterståndarna står rätt upp i snön hela vintern.

Roligt att göra: Utforska knopparna: Titta på trädens och buskar-nas knoppar, känn på knopparna. Ta en lupp eller ett förstoringsglas och utforska knopparna. Tala om det du upplever.

Leka ute i snön: Gör snödjur, spraya med vatten så fryser de till och blir isiga. Åka skidor och skridskor är roligt.

v 10

1 T

2 F

3 L

4 S

5 M

6 T

7 O

8 T

9 F

10 L

11 S

12 M

13 T

14 O

15 T

16 F

17 L

18 S

19 M

20 T

21 O

22 T

23 F

24 L

25 S

26 M

27 T

28 O

29 T

30 F

31 L

Albin, Elvira

Ernst, Erna

Gunborg, Gunvor

Adrian, Adriana

Tora, Tove

Ebba, Ebbe

Camilla

Internationella kvinnodagenSiv

Torbjörn, Torleif

Edla, Ada

Edvin, Egon

Kronprinsessans namnsdagViktoria

Greger

Matilda, Maud

Kristoffer, Christel

Herbert, Gilbert

Gertrud

Edvard, Edmund

Josef, Josefina

VårdagjämningJoakim, Kim

Bengt

Kennet, Kent

Gerda, Gerd

Gabriel, Rafael

Sommartid, klockan ställs en timme framåtMarie bebådelsedag, Våffeldagen

Emanuel

Rudolf, Ralf

Miljö- och klimatdag i HaningeMalkolm, Morgan

Jonas, Jens

Holger, Holmfrid

Earth hourEster

v 11

v 12

v 13

á

Roligt att känna till: Vårvintern är bästa tiden att lyssna på ugglor. Kattuggleparet lever hela livet inom ett begränsat område. Du kan höra hanen hoa på en hona i skymningen.

Väderfåglarna är fåglar som fl yttar på grund av väderlek. En sådan fågel är bofi nken. Den kommer tillbaka från sin vintervistelse i södra Europa i slutet av mars. Det gör även sånglärkan och tofsvipan.

Den 20 mars är det vårdagjämning, då är dag och natt lika långa över hela jorden. Så här års får grävlingen ungar i sitt gryt.

Roligt att göra: Lyssna på ugglan: Gå ut och lyssna i skymningen, kanske kan du höra ugglan hoa. Hanen och honan sjunger duett. Hanens läte är hoo... ho, ho, ho, hooo och honan sjunger ett gällt kle-vitt. Om du kupar händerna och blåser genom åtskilda tummar kan du härma ugglorna och få svar.

Leka detektiv: Vem har varit här? Leta efter avtryck i snön, gnagspår på grenar, kvistar och kottar. Spillning från olika djur. Bohål i träd och i mark. Upptäck, upplev och utforska med alla sinnen.

v 14

1 S

2 M

3 T

4 O

5 T

6 F

7 L

8 S

9 M

10 T

11 O

12 T

13 F

14 L

15 S

16 M

17 T

18 O

19 T

20 F

21 L

22 S

23 M

24 T

25 O

26 T

27 F

28 L

29 S

30 M

Harald, Hervor

Gudmund, Ingemund

Ferdinand, Nanna

Marianne, Marlene

SkärtorsdagenIrene, Irja

LångfredagenVilhelm, William

PåskaftonIrma, Irmelin

PåskdagenNadja, Tanja

Annandag påskOtto, Ottilia

Ingvar, Ingvor

Ulf, Ylva

Liv

Artur, Douglas

Tiburtius

Olivia, Oliver

Patrik, Patricia

Elias, Elis

Valdemar, Volmar

Olaus, Ola

Amalia, Amelie

Anneli, Annika

Allan, Glenn

Georg, Göran

Vega

Markus

Teresia, Terese

Engelbrekt

Ture, Tyra

Tyko

Valborgsmässoafton, konungens födelsedagMariana

v 15

v 16

v 17

v 18

Roligt att känna till: Det fi nns fåglar som man skulle kunna kalla för almanacksfåglar. De kommer punktligt, ofta på samma dag år efter år. Det är fåglar som bott vid Medelhavet och Afrika under vintern. Sädesärlan kommer i mitten av april och fl ugsnapparen i slutet.

Citronfjärilen, nässelfjärilen och nyckelpigan vaknar upp efter vinterns sömn. Nyckelpigan börjar leta efter en partner. Efter parningen söker honan upp en plats med mycket bladlöss. På den platsen lägger hon sina ägg. Larverna äter bladlössen och när de är mätta förpuppar de sig. Ur puppan kommer det en färdig nyckelpiga.

Roligt att göra:

Vårteckenlista: Gör en egen lista där du skriver om eller ritar den första fl yttfågeln, fjärilen, insekten, nyckelpigan, blomman och det första trädet med blad som du ser. Skriv datum och spara listan år från år och jämför.

Titt i buske: Placera olika ”saker” i en buske – sådant som ni hittat i naturen (allt från mossa och lav till blommor och blad). Gå runt busken och titta i ett par minuter. Blunda sedan och försök räkna upp allt som inte hör till busken. Turas om och byt ut eller plocka bort något av det som ni tidigare valt ut.

1 T

2 O

3 T

4 F

5 L

6 S

7 M

8 T

9 O

10 T

11 F

12 L

13 S

14 M

15 T

16 O

17 T

18 F

19 L

20 S

21 M

22 T

23 O

24 T

25 F

26 L

27 S

28 M

29 T

30 O

31 T

Första Maj Valborg

Filip, Filippa

John, Jane

Monika, Mona

Gotthard, Erhard

Marit, Rita

Carina, Carita

Åke

EuropadagenReidar, Reidun

Esbjörn, Styrbjörn

Märta, Märit

Charlotta, Lotta

Linnea, Linn

Halvard, Halvar

Sofia, Sonja

Ronald, Ronny

Kristi himmelsfärdsdag Rebecka, Ruben

Erik

Maj, Majken

Karolina, Carola

Konstantin, Conny

Hemming, Henning

Desideria, Desirée

Ivan, Vanja

Urban

PingstaftonVilhelmina, Vilma

Pingstdagen, Mors dagBeda, Blenda

Annandag Pingst Ingeborg, Borghild

Yvonne, Jeanette

Vera, Veronika

Petronella, Pernilla

v 19

v 20

v 21

v 22

Roligt att känna till: Så här års blommar gullvivor, maskrosor och många andra blommor. Som små solar lyser maskrosorna i gräset. Bin och humlor lockas till blommorna för att hämta hem nektar och pollen till boet och kupan.

När biet och humlan fl yger från blomma till blomma bär det med sig pollen som fastnat på bakbenen. När pollen från en blomma fäst sig på en annan blommas pistill blir blomman befruktad och det blir frön och nya blommor.

I slutet av maj föds det många djurungar; älgkalvar, rådjurskid och harungar. Fåglarna sjunger för varandra och bygger bo. I slutet av maj kläcks många fågelungar.

Roligt att göra:Besök en myrstack: Se efter var myrorna går in och ut. Besök myrstacken en regning dag och en solig dag. Prata om vad du ser. Fundera på: Hur är myrstacken byggd? Vem har byggt den? Vad fi nns vid myrstacken?

v 23

1 F

2 L

3 S

4 M

5 T

6 O

7 T

8 F

9 L

10 S

11 M

12 T

13 O

14 T

15 F

16 L

17 S

18 M

19 T

20 O

21 T

22 F

23 L

24 S

25 M

26 T

27 O

28 T

29 F

30 L

Gun, Gunnel

Rutger, Roger

Ingemar, Gudmar

Solbritt, Solveig

VärldsmiljödagenBo

Sveriges nationaldag och Svenska flaggans dagGustav, Gösta

Robert, Robin

Eivor, Majvor

Börje, Birger

Svante, Boris

Bertil, Berthold

Eskil

Aina, Aino

Håkan, Hakon

Margit, Margot

Axel, Axelina

Torborg, Torvald

Björn, Bjarne

Germund, Görel

Linda

SommarsolståndAlf, Alvar

MidsommaraftonPaulina, Paula

MidsommardagenAdolf, Alice

Johannes döparens dag

David, Salomon

Rakel, Lea

Selma, Fingal

Leo

Peter, Petra

Elof, Leif

v 24

v 25

v 26

Roligt att känna till:

Nässelfjärilen lägger sina ägg på nässelblad. På bladen kan man se nässelfjärilens larver som är svarta med gula ränder. Larverna tycker om att äta på bladen och när de är mätta förpuppar de sig. Efter ungefär tio dagar spricker puppan upp och den färdiga fjärilen fl yger ut.

Daggmasken bor och lever i jorden. Den äter löv och andra växtdelar som den tar med sig ner i sina gångar under marken. När det regnar kryper masken upp ur jorden. Masken är bra för växterna. Den luckrar upp jorden så att luft och regnvatten kan nå växternas rötter. Maskrosor växer där det fi nns många daggmaskar.

Sommarsolståndet infaller den 21 juni. Då är solen uppe nästan hela dygnet. Det är vid den här tiden som vi fi rar midsommar.

Roligt att göra:

Sommarkul: Gör en blomsterkrans att ha på huvudet. Plocka smultron och trä på ett grässtrå.

Bjud in dina kamrater till en sommarfest. Lek och sjung sommarvisor tillsammans.

v 27

v 28

v 29

v 30

v 31

1 S

2 M

3 T

4 O

5 T

6 F

7 L

8 S

9 M

10 T

11 O

12 T

13 F

14 L

15 S

16 M

17 T

18 O

19 T

20 F

21 L

22 S

23 M

24 T

25 O

26 T

27 F

28 L

29 S

30 M

31 T

Aron, Mirjam

Rosa, Rosita

Aurora

Ulrika, Ulla

Laila, Ritva

Esaias, Jessika

Klas

Kjell

Jörgen, Örjan

André, Andrea

Eleonora, Ellinor

Herman, Hermine

Joel, Judit

Kronprinsessans födelsedagFolke

Ragnhild, Ragnvald

Reinhold, Reine

Bruno

Fredrik, Fritz

Sara

Margareta, Greta

Johanna

Magdalena, Madeleine

Emma

Kristina, Kerstin

Jakob

Jesper

Marta

Botvid, Seved

Olof

Algot

Helena, Elin

Roligt att känna till:Under sommaren är nätterna ljusa och medel-temperaturen ligger över + 10 grader. Sommaren är naturens höjdpunkt. Den riktiga värmen kommer sällan förrän i juli, då sjöarna och marken blivit så uppvärmda att de kan höja luftens temperatur. Det växer så det knakar och växterna blir mat till djuren. Mycket värme och gott om mat betyder många individer, därför är djuren allra fl est på sommaren.

Sommaren börjar ofta med myggbett, myggan behöver blod för att hennes ägg ska utvecklas.

Roligt att göra:Gå på upptäcktsfärd: På sommaren när vattnet är varmt är det skönt att bada och i vattnet fi nns det fi skar och annat intressant som du kan se. Du kan gå på upptäcktsfärd i naturen.

Hitta något för varje sinne:Något rött och något som är sött.Något mjukt och något grönt.Något som mot kinden är skönt.Något vått, något som doftar gott.Och något som skramlar så smått.

1 O

2 T

3 F

4 L

5 S

6 M

7 T

8 O

9 T

10 F

11 L

12 S

13 M

14 T

15 O

16 T

17 F

18 L

19 S

20 M

21 T

22 O

23 T

24 F

25 L

26 S

27 M

28 T

29 O

30 T

31 F

Per

Karin, Kajsa

Tage

Arne, Arnold

Ulrik, Alrik

Alfons, Inez

Dennis, Denise

Drottningens namnsdagSilvia, Sylvia

Roland

Lars

Susanna

Klara

Kaj

Uno

Stella, Estelle

Brynolf

Verner, Valter

Ellen, Lena

Magnus, Måns

Bernhard, Bernt

Jon, Jonna

Henrietta, Henrika

Signe, Signhild

Bartolomeus

Lovisa, Louise

Östen

Rolf, Raoul

Fatima, Leila

Hans, Hampus

Albert, Albertina

Arvid, Vidar

v 32

v 33

v 34

v 35

Roligt att känna till: I slutet av augusti, när det inte längre fi nns så många insekter här i Sverige, förbereder många fåglar sig för att fl ytta till varmare platser. Till platser i andra länder där det fi nns gott om insekter. Starar och lövsångare fl yttar ända till Afrika. Andra fåglar som också fl yttar är sånglärka, tofsvipa, svartvit fl ugsnappare och sädesärla.

I augusti parar sig rådjuren och huggormen får ungar. Kantareller och karljohansvamp sticker upp ur marken. Bär och frukter mognar.

Roligt att göra: Plocka bär och gör sylt: Plocka blåbär, hallon och lingon. Gör blåbärspaj, hallon- eller lingonsylt. Det är också väldigt gott att äta blåbär och hallon med mjölk eller grädde.

Gör rårörda lingon: Rensa och skölj 1 liter lingon. Krossa dem lätt med en gaffel och rör om med cirka 3 deciliter socker.

Sylt av blåbär, hallon och lingon passar bra till pannkakor.

1 L

2 S

3 M

4 T

5 O

6 T

7 F

8 L

9 S

10 M

11 T

12 O

13 T

14 F

15 L

16 S

17 M

18 T

19 O

20 T

21 F

22 L

23 S

24 M

25 T

26 O

27 T

28 F

29 L

30 S

Sam, Samuel

Justus, Justina

Alfhild, Alva

Gisela

Adela, Heidi

Lilian, Lilly

Kevin, Roy

Alma, Hulda

Anita, Annette

Tord, Turid

Dagny, Helny

Åsa, Åslög

Sture

Ida

Sigrid, Siri

Dag, Daga

Hildegard, Magnhild

Orvar

Fredrika

Elise, Lisa

Matteus

HöstdagjämningMaurits, Moritz

Tekla, Tea

Gerhard, Gert

Tryggve

Enar, Einar

Dagmar, Rigmor

Lennart, Leonard

Mikael, Mikaela

Helge

v 36

v 37

v 38

v 39

Roligt att känna till: Det gröna i lövet heter klorofyll, det brukar kallas jordens mirakelämne. Växternas klorofyll kan med hjälp av solens energi, luftens koldioxid och vatten från jorden, bygga upp näring i form av socker och stärkelse.

På hösten drar träden tillbaka klorofyllet in i stam och grenar och löven börjar gulna. När solen inte är uppe så länge på dagarna – och temperaturen sjunker – faller löven ner till marken.

Höstdagjämningen är den 22 september. Då är dag och natt lika långa. Dagen efter blir natten längre än dagen.

Roligt att göra:Färga med växter: Plocka cirka 2 liter björklöv i en plastpåse. Fyll en kastrull med vatten. Lägg i löven tillsammans med vitt ofärgat ullgarn och en tesked alunsalt (fi nns på apotek). Låt sjuda i 30 minuter. Ta upp garnet och skölj det väl. Gör en tofs av garnet. Björkblad gör att färgen blir starkt gul.

1 M

2 T

3 O

4 T

5 F

6 L

7 S

8 M

9 T

10 O

11 T

12 F

13 L

14 S

15 M

16 T

17 O

18 T

19 F

20 L

21 S

22 M

23 T

24 O

25 T

26 F

27 L

28 S

29 M

30 T

31 O

v 40

v 41

v 42

v 43

v 44

Internationella barndagenRagnar, Ragna

Ludvig, Love

Evald, Osvald

Frans, Frank

Bror

Jenny, Jennifer

Birgitta, Britta

Nils

Ingrid, Inger

Harry, Harriet

Erling, Jarl

Valfrid, Manfred

Berit, Birgit

Stellan

Hedvig, Hillevi

Finn

Antonia, Toini

Lukas

Tore, Tor

Sibylla

Ursula, Yrsa

Marika, Marita

Severin, Sören

FN-dagenEvert, Eilert

Inga, Ingalill

Amanda, Rasmus

Sabina

Sommartid slutar, klockan ställs en timme bakåtSimon, Simone

Viola

Elsa, Isabella

Edit, Edgar

á

Roligt att känna till: Utan svampar växer skogen dåligt. Många svam-par samarbetar med träd. Träden ger svamparna näring och som tack för hjälpen ger svamparna träden närsalter och vatten. De skyddar också träden mot vissa sjukdomar.

Svamparna har – precis som träden ett slags rötter i jorden. Rötterna består av nät med långa trådar som kallas mycel.

Trädens rötter och svamparnas mycel bildar till-sammans något som kallas mykorrhiza. Mykorrhiza betyder svamprot och det är med hjälp av den som träden och svamparna hjälper varandra att ta upp de ämnen i jorden som de behöver.

Ibland kan du höra på namnet vilka träd som svam-parna samarbetar med – som till exempel aspsopp och björksopp. Svamparna är mat till många djur.

Roligt att göra: Titta med lupp: Ta med ett litet vitt tygstycke och samla ihop sådant som du hittar på skogsprome-naden – till exempel svamp eller löv – på detta. Se om svamparna har skivor eller rör under sin hatt. Titta med lupp, kanske ser du hur det kryper bland löven och svampen. Där fi nns kanske små spind-lar, hoppstjärtar, gråsuggor och maskar som äter på löven.

v 45

1 T

2 F

3 L

4 S

5 M

6 T

7 O

8 T

9 F

10 L

11 S

12 M

13 T

14 O

15 T

16 F

17 L

18 S

19 M

20 T

21 O

22 T

23 F

24 L

25 S

26 M

27 T

28 O

29 T

30 F

Allhelgonadagen

Tobias

Alla helgons dagHubert, Hugo

Sverker

Eugen, Eugenia

Gustav AdolfsdagenGustav Adolf

Ingegerd, Ingela

Vendela

Teodor, Teodora

Martin, Martina

Fars dagMårten

Konrad, Kurt

Kristian, Krister

Emil, Emilia

Leopold

Vibeke, Viveka

Naemi, Naima

Lillemor, Moa

Elisabet, Lisbeth

Pontus, Marina

Helga, Olga

Cecilia, Sissela

Klemens

Gudrun, Rune

Katarina, Katja

Linus

Astrid, Asta

Malte

Sune

Anders, Andreas

v 46

v 47

v 48

Roligt att känna till:Så här års är solen uppe allt kortare tid på dygnet. Solen går upp senare på morgonen och ner tidigare på kvällen. Det blir mörkare dag för dag ända fram till vintersolståndet.

Det minskade solljuset ger signaler till djuren att förbereda sig inför vintern, så att de kan överleva kylan och bristen på mat. Det fi nns djur som sover sig genom vintern. Det kallas att gå ide. Grävlingen och björnen är exempel på djur som går i ide.

På hösten letar igelkotten upp ett frostfritt ställe att sova på. Utrymmet under en stor lövhög kan bli en utmärkt sovplats under vintern. Igelkotten försätter sig i dvala – djup sömn. Temperaturen sjunker och hjärtat slår sakta, bara några gånger per minut.

Växelvarma djur – djur som anpassar sin kropps-värme efter omgivningen – som grodor, ormar, sniglar och insekter försätts i dvala av utomhus-temperaturen. Ekorren får en tätare och gråare päls, hare, älg och rådjur får också tätare päls för att klara kylan.

Roligt att göra: Leka, hoppa och klättra – naturen är full av lek-redskap! Gör en bana av rep, linor, stockar, stenar, stubbar och slanor.

DECEMBER 1 L

2 S

3 M

4 T

5 O

6 T

7 F

8 L

9 S

10 M

11 T

12 O

13 T

14 F

15 L

16 S

17 M

18 T

19 O

20 T

21 F

22 L

23 S

24 M

25 T

26 O

27 T

28 F

29 L

30 S

31 M

Oskar, Ossian

1 i adventBeata, Beatrice

Lydia

Barbara, Barbro

Sven

Nikolaus, Niklas

Angela, Angelika

Virginia

2 i adventAnna

NobeldagenMalin, Malena

Daniel, Daniela

Alexander, Alexis

LuciadagenLucia

Sten, Sixten

Gottfrid

3 i adventAssar

Stig

Abraham

Isak

Israel, Moses

VintersolståndetTomas

Natanael, Jonatan

4 i advent, Drottningens födelsedagAdam

JulaftonEva

Juldagen

Annandag JulStefan, Staffan

Johannes, Johan

Benjamin

Natalia, Natalie

Abel, Set

Nyårsafton Sylvester

v 49

v 50

v 51

v 52

v 1

Roligt att känna till: Till jul tar många in en gran. Halva vårt land är täckt av skog som mest består av gran och tall. Granens barr är korta och sitter ett och ett – kottarna är avlånga. Tallens barr är långa och sitter två och två – kottarna är runda.

I granen har många djur sina boplatser. Den lilla granbarrlusens hus ser ut som en liten kotte.

Den 21 december infaller vintersolståndet. Då är solen inte uppe så länge. Dagen efter börjar det bli ljusare – solen går upp allt tidigare på morgonen och ner allt senare på kvällen.

Roligt att göra: Ta fram en kikare: Titta på månen och stjärn-himlen. Om du tittar kväll efter kväll ser du att månen har olika faser – att den ser olika ut. Då månen är rund säger man att den är full. Ibland är den halv och ibland kan man knappt se den. Det är solen som lyser upp månen olika mycket. Det vi kallar månsken är solens sken – solljus som återkastas från månens yta.

Läs

mer

på

hani

nge.

se, n

atur

vard

sver

ket.s

e (o

m A

llem

ansr

ätte

n) o

ch p

å fr

iluft

sfra

mja

ndet

.se

Natur-

pärlor

I Haninge fi nns gott om vildmarks- och skärgårdsnatur – inte minst många naturreservat – som du kan besöka året runt.

Här får du tips på naturpärlor som hör ihop med årets tolv månader. Pärla 1 hör till januari, pärla 2 hör till februari och så vidare.

1

RudanHär kan man åka pulka, skidor och skrid-skor (Övre Rudasjön plogas vintertid). Här fi nns en lekplats och i Nedre Rudasjön kan du även fi ska. Det fi nns fl era vand-ringsleder att välja på, även en kulturstig.

Stora VindåsenFölj med på en anordnad långfärds-skridskotur i skärgården, till exempel till denna ö nordost om Dalarö. Öns västra strand är mycket hög och brant och ger ett dramatiskt intryck.

Tyresta nationalparkLyssna på ugglor i Tyresta. Har du tur kan du få du höra kattuggla, sparvuggla och berguv – eller åtminstone någon av dem.

GullringskärretSpana efter grodor! Här kan man i april få syn på både vanlig groda, åkergroda, vanlig padda och vattensalamander.

SandemarPassa på att se kungsängsliljor och många av de orkidéer som blommar här.

Utö & Ålö Cykla och bada. På Utö fi nns släta klipp-hällar och grunda vikar och även en liten strand för barnen, cirka 800 meter norr om Gruvbryggan. Vackra Ålö Storsand är värd att cykla till.

NåttaröSnorkla längs snorkelleden. På botten fi nns informationstavlor som berättar om tångräkor, snäckor och andra invånare i Östersjöns bräckta vatten.

HäringeTitta på fl addermöss. I skymningen och klara sensommardagar är det lättast att få syn på fl addermössen då de fl yger, tätt över vattnet, eller runt en gatlykta i jakt på insekter.

GålöBesök gärna de fi na svampskogarna under färggranna höstdagar. På Gålö kan man även sola och bada vid Gålö havs-bad som har en av skärgårdens längsta sandstränder.

VitsåravinenSe havsöringen leka i Vitsåns brusande vatten.

TornbergetTa dig upp till Tornberget – högsta natur-liga punkten i Stockholms län (111 meter över havet). Låt dig fångas av vildmarks-känslan.

KolartorpSe jättegrytorna – som bildades vid slutet av senaste istiden. Smält isvatten fi ck stenar att rotera och svarva hål i berg-grunden.

1

2

3

4

6

5

7

8

9

10

11

12

2

3

5

6

7

8

910

11

12

4

Redaktör: Ingrid HulthageText: Jill Westermark, förskollärare och naturpedagogTextgranskning: Malin LöfgrenIllustratör: Kerstin Olsson GrönvikIllustratör Haningekarta: Annika GrenefalkGrafi sk form: Frida Brolin Tryck: Davidsons Tryckeri AB