norconsult idag #1 2014

I DAGNORCONSULT

EN TIDNING FRÅN SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN #1 2014

SMART TÄTNINGMånga svenska bergtunnlar tätas onödigt mycket. Norconsult utvecklar en flexibel metod.

SIDAN 9

HJÄLPER VÄNERLAXENNorconsults lösning för Edsforsens kraft-verk i Värmland ska få laxstammen att växa.

SIDAN 20

LYSSNAR OCH DRIVER PÅProjektledaren Hans Bergström gillar rollen som länk mellan bestäl-lare och leverantör.

SIDAN 24

DEN STORA MÖJLIGHETENDEN STORA MÖJLIGHETENMot framtiden med rätt energi

2 ledare //

F ör femtio år sedan, den 24 april 1964, invigde

Volvo sin nya fabrik i Torslanda i Göteborg. Det

mesta i Sverige och världen pekade uppåt. Vol-

vo hade just börjat exportera bilar till USA och

dåvarande finansministern Gunnar Sträng spådde att det

inte skulle dröja länge innan nästa fabrik behövde byggas.

Framtidstron var stark och drömmarna kom att förverkligas.

I dag är läget ett helt annat. Volvo har kinesiska ägare

– vem hade trott det för femtio år sedan? – och världen

ser helt annorlunda ut. Under senaste halvåret har IPCC,

FN:s klimatpanel, publicerat tre rapporter. Den första of-

fentliggjordes i Stockholm i höstas och slutversionen ska

presenteras i Köpenhamn i oktober. Rapporterna innehål-

ler enorma mängder siffror och analyser och har tagit sju

år att ta fram. Nästa förhandling om nya klimatmål sker i

Paris i december 2015. De flesta är överens om att detta

är sista chansen att nå en uppgörelse som gör att tvågra-

dersmålet kan nås. Det handlar alltså om att långsiktigt

begränsa den globala uppvärmningen till under två grader

jämfört med den förindustriella nivån.

Detta ska uppnås på ett ”globalifiserat” jordklot där

alla är beroende av varandra – och där vi påverkas av hur

alla andra agerar. Vad gäller vår bransch så är klimatpro-

blematiken aktuell oavsett om det handlar om produktion,

distribution eller konsumtion. Vi behöver lösningar som

innebär kraftigt minskade utsläpp inom alla sektorer; en-

ergi, industri, transport samt bygg och stadsplanering.

Kan man ha framtidstro under dessa förutsättningar,

när IPCC-rapporten bedömer hotet om femgradig

uppvärmning till tio procent (vilket skulle få förödande

konsekvenser)?

Absolut, menar jag!

ALDRIG HAR AKTÖRER i vår bransch behövts mer och

aldrig har våra lösningar varit mer värdefulla – om vi kom-

mer fram till rätt lösningar, vill säga.

Vår kompetens att planera och bygga det ”nya” sam-

hället samtidigt som vi kompenserar för och justerar det

som redan är byggt – men inte fungerar längre – kom-

mer att vara avgörande. Politikerna måste ta besluten,

men det är vi i samhällsbyggnadsbranschen som ska

omvandla utmaningarna till byggande. Då pratar jag om

byggherrar, konsulter och entreprenörer med helhetssyn

som ser till att lösningarna inte suboptimeras utan blir

rätt ur alla aspekter. Beräkningar visar att det krävs årliga

investeringar på 0,06 procent av världens samlade BNP

om tvågradersmålet ska nås. Omsätt den procentsatsen

i pengar och det räcker till många intressanta lösningar.

Möjligheterna är oerhörda och motiverar stor framtids-

tro – precis som på sextiotalet, men med helhetssyn och

större kompetens i ryggsäcken.

DU VET VÄL att Norconsult arbetar systematiskt med

innovationer – läs artikeln om vår innovationschef Sebas-

tiano Lombardo i nummer 1/2013 av Norconsult i Dag –

för att nå bästa resultat och hålla kostnaderna nere i våra

projekt. Det gör oss extra rustade för att klara framtidens

utmaningar.

Jag önskar er trevlig läsning och en härlig sommar.

Ljot StrömsengVD

Framtidstro? Absolut!

NORCONSULT I DAG # 1 2014

PÅ OMSLAGETDet kommer alltidatt behövas energi – men det är vikti-gare än någonsin att den är hållbar.

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

TEXT FÖRNAMN EFTERNAMN FOTO FÖRNAMN EFTERNAMN // vinjett


// innehåll

POSTADRESSBox 8774, 402 76 GöteborgBESÖKSADRESSTheres Svenssons gata 11,417 55 Göteborg

TELEFON+46 31 50 70 00WEBBnorconsult.se

ANSVARIG UTGIVARELjot Strömsengljot.stromseng@ norconsult.com

PROJEKT- LEDAREKatharina [email protected]

PRODUKTIONRubrik AB Gö[email protected]

OMSLAGS-ILLUSTRATIONDavid Karlström

TRYCKERISandstens Tryckeri ABPAPPEROmslag Galerie art silk 250 gInlaga Galerie art silk 115 g

ADRESS- [email protected]

Norconsult I DAG – en tidning från oss på Norconsult

Miljömärkt trycksak 341 123. Vi bidrar till en miljömedveten tryckprocess genom att använda ett tryckeri som uppfyller kriterier inom val av papper, färg och kemikalier samt rutiner kring produktion och avfallshantering.

Norconsult AB ingår i Norconsultkoncernen som är en av Nordens ledande flerfackliga rådgivare inom samhällsplanering och projektering. Tillsammans är vi 2 750 medarbetare varav 400 arbetar i Sverige.

3

20

17

Positiv energiEnergifrågan är en av framtidens

stora utmaningar. Vi har pratat lösningar med tre personer med

olika infallsvinklar.

10

Vänerlaxens vännerLaxen i Klarälven har en svår väg att vandra ner till Vänern.

Norconsultarna Johan Linds och Axel Emanuelssons förslag på anpassning av Edsforsens kraftverk kan

vara en del av lösningen.

17

6 Nytt arbetssätt gav bra resultatOmbyggnationen av väg 27 förbi Gislaved var ett traditionellt vägbygge, men som vanligt uppstod unika problem. Svevia löste dem – bland annat i samarbete med Norconsult.

Goda utsikterNybyggda huset Residens Sannegården reser sig

högt över omgivningen på norra älvstranden i Göteborg. Tack vare Norconsults arkitekt-lösning har alla boende utsikt över vattnet.

Prisvärd tätningGenom att täta bergtunnlar hjälper Norconsult kunder att sänka byggkostnader utan att kvali-teten eller säkerheten äventyras.

9


4 händer på Norconsult // TEXT FREDRIK FERMÉN

Norconsult får ny koncernchef

Per Kristian Jacobsen har utsetts till ny chef för Norconsultkon-

cernen. Han har tidigare haft ledande befattningar i flera företag och har

de senaste åtta åren varit styrelseordförande i Norconsult. Per Kristian

Jacobsen efterträder John Nyheim, som går i pension nu i juni.

NORCONSULT HAR VÄXT

en hel del de senaste åren

och därför blev kontoret i Stock-

holm ganska trångbott.

I maj 2013 blev nämligen

IT-företaget Astando en del av

Norconsult och sedan 1 januari i

år sitter alla Stockholmsmedarbe-

tare tillsammans i nya lokaler på

Kungsholmen.

Förutom större lokaler innebär

flytten även ett mer kreativt ar-

betssätt.

– I de nya lokalerna arbetar vi

tillsammans i öppna landskap. Det

ger större möjligheter till synergier

mellan våra olika kompetensområ-

den, säger Anna-Jeanette Larnelius,

vice vd och affärsområdeschef på

Norconsult. n

Tuff konkurrens om höstens praktikplatser

Den 6 mars gästade Norconsult Arkipelago, Chalmers Arkitek-

turs arbetsmarknadsmässa. I år arrangerades mässan under temat

”Arkitektens process”. Konkurrensen om höstens praktikplatser verkar

bli tuff, då flera engagerade studenter besökte Norconsults monter.

Nya ledare i Stockholm, Göteborg och Luleå

Nya lokaler i Stockholm


ANDERS EIDENSTEN ÄR, från den 11 augusti,

ny affärsområdeschef för AO Energi med pla-

cering i Stockholm. Han kommer närmast från

Ramböll där han arbetade som landschef för

Energi. Dessförinnan har Anders Eidensten läst

till maskiningenjör på KTH och arbetat som

affärsområdeschef på Vattenfall Power Con-

sultant.

Han ser fram mot att bli en del av Norconsult

och att samarbeta med många av landets le-

dande konsulter på energiområdet.

– Vi står inför en spännande framtid med

många utmaningar, men dessa får jag återkom-

ma till när jag börjar i augusti, säger han.

FRIDA WALLENTIN är sedan mitten av januari

ny teamchef för Landskap i Göteborg. Dessför-

innan arbetade hon som stadsträdgårdsmäs-

tare och chef för parkförvaltningen i Lerums

kommun. Under hösten och vintern 2013 var

hon även vikarierande verksamhetschef för

Teknisk service i Lerums kommun.

Frida Wallentin, med examen i landskaps-

arkitektur, har som mål att göra Landskap till

en riktigt bra arbetsplats och lönsam del av

företaget.

– Jag vill skapa en fungerande verksamhet

och ta hem en massa varierade och spän-

nande projekt, säger hon.

BIRGITTA NYSTRÖM är sedan 1 december

2013 ny teamchef för Geoteknik i Luleå. Hon

har tidigare arbetat som avdelningschef för

dammsäkerhet och berg på Pöyry Swedpower.

Birgitta Nyström har en väg- och vatten-

ingenjörsexamen i botten och har lång erfaren-

het av att jobba i egna projekt inom geoteknik.

Som teamchef är hennes främsta mål att

bygga upp kontoret i Luleå.

– Vi är ute efter blandad kompetens. Jag

vill att vi ska synas i regionen och bli en aktör

på marknaden inom vår samlade kompetens,

säger hon.

FAKTA BIRGITTA NYSTRÖM Ålder 52 år. Familj Maken Mikael och två barn (24 och 21 år). Fritid Mat och vin, resor, landsvägscykling samt uppleva Norrbottens skärgård från en Nimbus-båt.

FAKTA FRIDA WALLENTIN Ålder 36 år. Familj Sambo och två dött-rar (3 och 5 år). Fritid Vara med familjen i naturen, umgås med vänner; mat och dryck.

FAKTA ANDERS EIDENSTEN Ålder 46 år. Familj Hustrun Eva och tre barn (13, 10 och 7 år). Fritid Allätare inom idrott, sommarstället och jobba i trädgården.

Cirka tvåhundra kunder gästade oss när de nya lokalerna i Stockholm invigdes.

Det har tillträtt nya ledare på olika håll i Norconsult. Vi tar pulsen på tre av dem.

ES

KIL

ÖS

TE

RL

ING


5

I DAGNORCONSULT


DET LILLA

EXTRA

Med hydraulisk

modellering gör

Norconsult kvalifi-

cerade bedöm-

ningar av vatten-

flöden.

SID 9

HANTERAR

BULLER

Buller är ett ökande

samhällsproblem.

Norconsult har

experter som

minskar det.

SID 14

PROJEKTERAR

VA-LÄNK

Norconsult är en

viktig part när Luleå

kommun ska bygga

Östra VA-länken.

SID 20

SEBASTIANO VÄNDER PÅ

INNOVATIONSBEGREPPET

UPPNER&

I DAGNORCONSULT


FÖRNYBARA FORTUMDen finska energi-

jätten Fortum har fokus på energi-

källor med solen som ursprung.

SID 6

TERMISK LAGRINGHur lagrar man energi på smartast

sätt? Norconsult deltar i ett inno-

vativt projekt som ger bra svar.SID 17

KRATTAR FÖR VINDKRAFTDet planeras för tre

vindkraftsparker i Jämtland. Norconsult

har järnkoll på led-ningsstolparna.

SID 20

Levande idéer// HUR MAN FÖR KUNSKAPER VIDARE //

12-0186 NC i dag_Skarp.indd 1

2012-12-03 10:25

PROJEKTERAR

VA-LÄNK

Norconsult är en

viktig part när Luleå

kommun ska bygga

Östra VA-länken.

SID 20

ÄNDÄNDÄN ER PÅR PÅR P

SBEGREGREGR PPET

NER

I DAGNORCONSULT

EN TIDNING FRÅN RÅN RSAMHÄ

Levande idéer// HUR MUR MUR A MA M

I DAGNORCONSULT


TOLKAR RÖRELSERTack vare inklino-metermätning före-bygger Norconsult ras vid till exempel byggarbeten.

SIDAN 9

VI ÄR BÄST PÅ CYKELVårt Göteborgskon-tor har utsetts till den mest cykelvän-liga arbetsplatseni hela staden.

SIDAN 16

UTMANING I NORGESunnaas sjukhus ska bygga nytt och effekt-ivisera. Norconsult kommer med bästa lösningarna.

SIDAN 20

STADENS NYA ANSIKTE–om det socialt hållbara samhället

Anton Ammon GÖTEBORG Examensarbete på ASES – Energilagring. I dag kon- struktionsuppdragsledare, Volvo.

− Jag fick kunskap om den

tekniska biten med tillhör-

ande teori. Jag lärde mig mycket om mig själv, om

struktur, om hur man hanterar kontakter och hur man

uppskattar hur lång tid olika moment tar. Och så

drog jag lärdom om saker som kanske inte direkt an-

gick mig, men som jag tagit med mig ut i arbetslivet.

Maria MattssonGÖTEBORG Praktik på Arkitektur. I dag tillförordnad teamchef (Arkitektur) på Norconsult.

− Jag fick bra inblick i hur

branschen och arkitekt-

yrket fungerar. Det jag

uppskattade mest var att få samarbeta med duktiga

kollegor och lära av dem. Jag fick tidigt möjligheten

att ta stort ansvar, vilket verkligen har utvecklat och

stimulerat mig.

Rasmus Trygg GÖTEBORG Examensarbete på Geo-teknik. I dag geotekniker (Geoteknik) på Norconsult.

– Det var en bra intro-

duktion till arbetslivet

eftersom jag fick lära mig

programvaror och utredningsmetoder av fältunder-

sökningar som jag tidigare inte jobbat så mycket

med. Det mest centrala var att jag lärde mig hur man

tolkar utläst material och sedan kopplar ihop de olika

resultaten.

SVENSKA GEOTEKNISKA Föreningens

nomineringskommitté fick en svettig

kväll den 12 mars innan den kunde

enas om en vinnare för bästa examens-

arbete 2013. Priset gick till slut till

Simon Dawd och Rasmus Trygg, som

läst på Chalmers Tekniska Högskola

och gjort sitt examensarbete på team

Geoteknik i Göteborg.

Examensarbetet ”FE-analyser av ho-

risontella deformationer på grund av

utgrävningsprocesser i djupa lager av

mjuk Göteborgslera” prisades bland

annat för ämnets aktualitet i dagens

samhällsbyggande. n

Ex-jobbare på Norconsult gjorde bästa examensarbetet

Vad lärde du dig under din studietid på Norconsult?

NORCONSULT 6 STUDENTERNA

Givande samarbeten med högskolorna

Vi vill veta vad du tycker

Målet med Norconsult i Dag är att ge en bild av Norconsult

och inspirera till kontakter och samarbeten. Men vi kan alltid bli bättre.

Därför får du gärna svara på den läsarundersökning vi mejlar ut i dagarna.

För varje bidrag skänker vi 20 kronor till Vi-skogens trädplantering.

VARJE ÅR TAR Norconsult in ett

tjugotal studenter som får prak-

tisera och göra sina examensarbeten

på företaget. Dessa samarbeten mellan

högskolorna och Norconsult är enormt

givande för båda parter.

– Vi håller oss à jour med vad som

sker i forskningsvärlden, vilket är viktigt

ur såväl medarbetar- som kundper-

spektiv. Dessutom har studenterna en

föryngrande kraft och kommer med nya

idéer, säger Victoria Alario, HR-chef på

Norconsult.

Två professorer och flera andra med-

arbetare föreläser på högskolor och

universitet runt om i landet.

– På så sätt får vi möjlighet att påverka

innehåll och utveckling i utbildningarna

efter de krav vi ser på marknaden i dag

och i framtiden, säger Victoria Alario. n

CH

AL

ME

RS


6

Tålamod nyckel för SveviaEn träbro, tjocka lager av

småländsk torv och ett nytt sätt att samarbeta. Det var

några av utmaningarna som Svevia och Norconsult ställdes inför när väg 27 förbi Gislaved

byggdes om.

N är Trafikverket gav Svevia i uppdrag att bygga det nya avsnittet av väg 27 förbi Gislaved handlade det om en totalentre-prenad. Det innebär att Svevia projekte-rar, bygger och ansvarar för funktionen

i tio år – en i sammanhanget ganska lång tid – och att det krävs tätt samarbete mellan branschens aktörer.

Sofia Runesson, som var platschef för vägbygget, säger:– Det var en ny erfarenhet för mig och vår grupp. Vi har

aldrig tidigare arbetat med en så stor totalentreprenad. Men nuförtiden vill Trafikverket gärna arbeta med totalentrepre-nader där en part tar hela ansvaret och det innebär ett delvis nytt sätt att arbeta för oss.

Förbättringen och omdragningen förbi Gislaved handlar om totalt elva kilometer ny och ombyggd väg för 164 mil-

66


7TEXT ULF ROOSVALD FOTO SVEVIA // svevia

Tålamod nyckel för Sveviajoner kronor. Att det byggts en ny, 6,5 kilometer lång väg utanför Gislaved är främst för att samhället ska slippa landsvägstrafik, tunga laster och farligt gods. En annan vinst är att restiden kortas med fem minuter. Landsvägen är numera mötesfri – en så kallad 2+1-väg, alltså omväxlande två körfält i ena

riktningen och ett i det andra – med mittvajrar mellan kör-fälten. Detta har gjort vägen betydligt säkrare, inte minst i kombination med att flera anslutande vägar har fått mer trafiksäkra lösningar. I projektet ingick tre trafikplatser och sju broar. Eftersom vägen delvis går längs Nissans dalgång, ett område med meanderbågar och våtmarker som är av riksintresse för naturvården, var man också tvungen att ta

hänsyn till naturen och miljön. Det handlade till exempel om att se till att dagvattnet från vägen inte rinner rakt ner i ån.

På många sätt var det ett ganska traditionellt vägbygge, men som vanligt uppstod unika problem att lösa.

– Det trixigaste var en av broarna över Nissan, en bågbro i limträ. Den är vacker och det var roligt att arbeta med den, men det är ju ganska ovanligt att man bygger broar för bil-trafik av trä. Det var lång process att få bygghandlingarna godkända, säger Sofia Runesson.

NÄR SVEVIA FICK uppdraget att bygga vägen anlitade man omgående Norconsult för att samordna projekteringen av vägar och broar. Enligt tanken med totalentreprenad lämnade Trafikverket bara ett enklare underlag till Svevia.

Svevia 2013

• Omsättning: 7 180 miljoner kronor.

• Rörelseresultat: 35 miljoner kronor.

• Största kund: Trafikverket. Under 2013 vann Svevia 55 procent av entreprenad- erna på Trafikverk- ets driftområden, motsvarande 1,1 miljarder kronor.

Landsvägen utanför Gislaved är numera mötesfri 2+1-väg. Trafiksäkerheten har höjts avsevärt.

En av broarna över Nissan är en bågbro i limträ. Det krävdes en lång process innan

bygghandlingarna godkändes – det är ovanligt med träbroar för biltrafik – men

lösningen blev både vacker och bra.

Sofia Runesson, platschef,Svevia.

En av broarna över Nissan är en bågbro i limträ. Det krävdes en lång process innan

bygghandlingarna godkändes – det är ovanligt med träbroar för biltrafik – men

lösningen blev både vacker och bra.

8


svevia //

SveviaSvevia bildades den

1 januari 2009 som ett

fristående statligt bolag. Verkade

tidigare under namnet Vägverket

Produktion, en produktionsavdel-

ning under myndigheten Vägverket.

Svevia är ett av de största väg- och

anläggningsföretagen i Sverige och

landets ledande driftentreprenör.

Svevia har 2 100 medarbetare och

finns på mer än hundra platser i

Sverige. Sedan 2011 finns företaget

även i Norge.

Kärnverksamheten är att utföra

nybyggnation samt sköta drift, ser-

vice och underhåll av Sveriges vägar

och annan infrastruktur. Uppdragen

omfattar allt från vägar, gator, broar

till järnvägar, hamnar och fjärrvärme.

I nästa steg upprättade väg- och VA-projektörer, tillsammans med geotekniker, på Norconsult bygghandlingar i tätt samar-bete med Svevia. I praktiken innebar det att konsulterna på Norconsult kom ännu närmare verkligheten. Under arbetets gång var Norconsult på plats i Gislaved ungefär varannan vecka för att ha möten med Svevia och Trafikverket och se hur arbetet fortlöpte.

– Vi insåg att projekteringen skulle ta tid i ett sådant här projekt. Det var viktigt att ha tålamod i början, vilket i sig var lite av en utmaning. Alla vill ju komma igång med arbetet, alla vill se maskiner på plats. Men det går inte att hetsa fram något. Norconsult har varit väldigt bra på snabb kommunika-tion. Och jag tror att de tycker samma sak om oss – och det har varit väldigt viktigt i ett sådant här projekt. Vi började bygga i oktober 2011 och var klara två år senare.

Det täta samarbetet mellan entreprenör och konsulter gjorde också att Norconsults personal kunde ha synpunkter och förslag på justeringar under resans gång. Ett exempel var ett vägavsnitt vid två små byar, där det fanns en oro för att vägen skulle bli för dominerande. Norconsults lösning blev att sänka vägbanan med en halvmeter vid en trafikplats, vilket blev bättre för alla parter.

SOFIA RUNESSON började på Svevia, eller Vägverket Produktion som det hette, 2007. Då som så kallad mätare. År 2009 bildades Svevia som ett fristå-ende statligt bolag i stället för att vara en affärsenhet inom Vägverket. Sofia Runesson blev platschef året efter och märkte inte av bytet av driftsform så mycket i starten, men väl efter en tid:

– Som statligt bolag har vi mer fokus på uppföljning och på att driva projek-ten på ett affärsmässigt sätt, säger hon.

Svevia har i dag drift- och under-hållsansvaret för mer än hälften av Tra-fikverkets vägar och är verkets över-lägset största leverantör. Ambitionen för bolaget är att få fler uppdrag från den kommunala sektorn, såväl när det gäller vägar som annan infrastruktur, exempelvis VA- och fjärrvärmenät, gatubelysning och grönytor. Svevia sköter också drift och underhåll av järnvägar, vindkraftsparker, hamnar och flygplatser.

Projektet med väg 27 är Sofia Ru-nessons andra som platschef. En utmaning var att komma igenom ett tjockt torvlager på en del av sträckan som låg precis intill den befintliga vägen, som i sin tur skulle hållas farbar i möjligaste mån. Problemet löstes tack vare goda arbetsberedningar med Norconsults geotekniker.

SVEVIA DIMENSIONERADE överbyggnaden utifrån den fasta undergrund som fanns längs stora delar av sträckan. Vid arbetsplatsen fanns dessutom ett sidotag, vilket gjorde att man kunde utvinna allt obundet material – alltså grus och krossat berg till bärlager – på plats. Det gjorde att kostna-derna för transporter kunde minimeras, liksom miljöpå-verkan.

– Ovanpå bärlagret lägger man normalt tre lager belägg-ning, alltså asfalt. Nu har vi nöjt oss med två lager belägg-ning för att skona miljön. Vi har kommit fram till att det ska räcka, säger Sofia Runesson, och återkommer till det utökade ansvaret som följer med totalentreprenaden.

– Det är väldigt många regelverk som kommer till använd-ning och man måste ha koll på alla. Är vägen inte rätt byggd är det vårt ansvar. Det finns ingen att skylla på, så det gäller att tänka sig för. Nu har vägen varit öppen i ett halvår och än så länge ser den ut att hålla utmärkt. n

Norconsult och Svevia

Om- och nybyggnation av väg 27 förbi Gislaved:

Byggstart hösten 2011, invigning 11 oktober 2013.

Projektet omfattade breddning av väg, nybyggnation av väg, tre trafik-platser samt åtta broar, varav en träbro.

Norconsult bidrog från 2011 med kompetenser

inom Vägteknik, Geotek-nik, VA-teknik, Landskap, Miljö, Projekt- och bygg-ledning samt Bro.

Bland andra totalentre-prenader märks bland annat väg 845, E4:an på sträckan Värnamo-Traryd (båda för Trafikverket) samt idrottsplatsen Lassa- lyckan (för Ulricehamns kommun).


tunneln ska injekteras, för poängen

är att man fokuserar på de viktigaste

sträckorna. Då blir resultatet bättre

samtidigt som kostnaderna sänks. Och

längs vissa sträckor behövs ingen in-

jektering.

Injektering innebär att man borrar

ett antal hål i berget – snett framåt och

utåt sidorna från tunnelns riktning – inför

en sprängning och sedan sprutar in

specialcement innan berget sprängs ut.

Cementen ska fylla sprickor som kan

innehålla vatten, så att grundvatten-

nivån inte påverkas och det inte läcker

in vatten i tunneln.

– Norconsult är med i exempelvis

Förbifart Stockholm och Västlänken

och det finns stor potential på området,

säger Peter Wilén. n

Tätning efter behov

Vid injektering borras 20–25 meter långa borrhål som ett ”paraply”

framför tunnelfronten. Injekterings-cement pumpas in i hålen från en injekteringsrigg (ett stort cement-

blandningskärl med pumpar).

Team Geoteknik på Norconsult håller på med ett annat utvecklingsprojekt som rör tunnlar. På uppdrag av Trafikverket vidare-utvecklar man så kallad betong-lining. Grundtek-niken går ut på att man klär bergtunn-lar med betong för att vatten inte ska läcka in och fördyra underhållet eller äventyra säker-heten.

Kontakten mellan jord och berg är

avgörande för hur mycket vatten som

kan nå tunneln. Här är berget sprick-fattigt med liten till-gång på vatten. Inget behov av injektering.

För att bestämma bergets beskaffen-het görs kartering

och olika undersök-ningar, till exempel

seismik och borr-ning. Det viktigaste

är att bedöma i vilken mån sprick-

systemen släpper igenom vatten och hur de är samman-

kopplade.

T ätning av bergtunnlar har blivit

allt dyrare i Sverige. Ofta tätar

– injekterar – man hela tunnlar

rutinmässigt, trots att det i många fall

inte är nödvändigt. Nu driver Norconsult

ett utvecklingsprojekt för behovsprövad

injektering på uppdrag av Befo, stiftel-

sen Bergteknisk Forskning. Målet är att

sänka byggkostnaderna utan att kvalite-

ten eller säkerheten äventyras.

– Vi tar fram en metodik som ska göra

att man kan vidta olika åtgärder på olika

sträckor av en tunnel, säger hydrogeo-

logen Peter Wilén.

ARBETET SKA VARA klart i sommar och

Norconsult studerar två tunnlar i Sve-

rige och två i Norge. Man tittar på geo-

logiska och hydrogeologiska (fysiska)

förutsättningar från förundersöknings-

skeden samt analyserar hur man kunde

gått tillväga i stället och vad det skulle

ha kostat.

– Tidigare projekt har till exempel visat

att grundvattenförhållandena ofta på-

verkas mindre än man trott. Med hjälp

av vår undersökningsmetod ska man

få bättre underlag inför tunnelbyggen

i berg. Det är värdefullt även om hela

Här är berget mer uppsprucket, med god tillgång på vatten, och behöver injekteras.

Betong-lining alternativ teknik

TEXT GUSTAF HÖÖK ILLUSTRATION MATTIAS DELLMO // så funkar det 9


Hållbar energi

helhetssyn // TEXT GUSTAF HÖÖK ILLUSTRATIONER DAVID KARLSTRÖM

Långsiktigt hållbart stadsbyggande kräver bra energilösningar. Det gäller i dag och kommer i ännu högre grad att gälla i framtiden.

Men vilka möjligheter och utmaningar väntar runt hörnet? För att teckna en bred bild pratade Norconsult i Dag med tre personer med olika infallsvinklar; en forskare, en miljöchef inom Göteborgs Stad och en före detta politiker.

Den röda tråden? Att framtiden erbjuder stora möjligheter – om alla tar energifrågan på fullaste allvar.

10

11

Hållbar energi


”A tt så stor del av världens energiförsörjning kommer från fossila bränslen är ett besväran-de faktum. En stor förklaring till att omställ-ningen går så segt är att kol och andra fossila

bränslen fortfarande är så billiga i många länder, delvis på grund av subventioner. Därför krävs stark politisk vilja för att ändra utvecklingen. På lång sikt, säg trettio–fyrtio år, är jag väldigt hoppfull till att en allt större del av världens energiförsörjning kommer från förnybara källor, men de kommande decennierna ser mer osäkra ut. Tänket på finansmarknaden är kortsiktigt vilket gör att alltför stor del av investeringarna styrs mot konventionella energi-källor. Förnybart har ju högre initiala kostnader och i fjol

Fossila bränslen bär inte sina kost-nader om man ser till hela bilden. Sätt ett högt pris på

koldioxidutsläpp, så behöver alternativa energikällor inte mycket till subventioner, tror förre politikern Anders Wijkman.

”S ka alla människor i världen få ekonomiskt välstånd, trots de resurs- och miljökostnader det skulle innebära, behövs förnybara energi- källor. Deras bidrag till energiförsörjningen

växer mer än många känner till. Vindkraft genererar mer el än kärnkraft i Kina och solel har gått från att vara olönsam till lönsam. I många länder är solel billigare än ’vanlig’ el från nätet och på vissa håll konkurrerar solkraftverk redan ut andra kraftverk på elmarknaden. Den globala potentia-len är mycket större än världens samlade elanvändning.

Vindkraften erbjuder ofta den billigaste nya elproduk-tionen och oljerika Texas har faktiskt större andel vind-kraft i elsystemet än Sverige. Gamla tumregler på energi-området är inte giltiga längre. Problemet är inte längre teknik eller ekonomi, utan gamla lagar och skatteregler. De skapades för stora dyra kraftverk och nu hindrar de tillväxten av billigare förnybar energi.

När sol- och vindenergi ibland erbjuder ett överflöd av billig el blir det allt lönsammare att styra elanvändningen efter tillgången. Inom byggsektorn kan termostater använ-das för att styra uppvärmningen av hus och vatten, och kylskåp och frysar programmeras att ta hänsyn till elpriset. När man tidvis får överflöd på billig el ska en dator se till att din elbil laddas när det är billigt.

Sedan har vi energilagring, till exempel i marken eller i byggnader, som är besläktad med smart styrd konsum-tion. Här finns bra lösningar. Att de inte riktigt används beror på att elleverantörerna tagit kostnader för att jämna ut elpriset för kunderna, men detta kommer att ändras. Även vad gäller batterier fins skäl att vara optimist och elbilsutvecklingen driver snabbt ner priserna.

Det finns nya frågor om tillgång till material för stor-skalig användning av förnybar el och batterier. Under-sökningar visar att tillgången på rätt grundämnen och malmmineraler inte kommer att stoppa utvecklingen. Det viktiga är att låta kostnaderna styra. Ett dyrt material kan ha så bra prestanda att det är mest lönsamt, men ibland är mindre effektiva lösningar konkurrenskraftiga eftersom kostnaderna är mycket lägre.

Självklart är det bra att konstruera för återanvändning och återvinning. En samhällsutmaning är att bygga om äldre byggnader med för hög energiförbrukning. Jag skulle säga att byggsektorn måste förbättra sin kvalitetskontroll vad gäller både om- och nybyggnation. Det tas fram många bra tekniska lösningar för energiprestanda, men alldeles för ofta lever inte resultaten upp till vad som lovats. Det kan till exempel bero på att man inte bygger som det är ritat och konstruerat. Ytterligare ett problem är att sådant slarv inte riktigt bestraffas. Lagar, kontrakt och praxis behöver bli bättre.

Byggsektorn erbjuder möjligheter så att de duktigaste aktörerna kan få ekonomi i energiförbättringar. De för-står hur husets och omvärldens energisystem fungerar och kan se hur man ska vidta många åtgärder på samma gång i stället för att bara göra det kortsiktigt lönsammaste. En erfaren tekniker sade ’vissa står och tittar efter lågt häng-ande frukter, men när jag ändå har stegen framme plockar jag allt inom räckhåll’. ” n

Tomas Kåberger är professor på Chalmers och på deltid ord-förande för Japan Renewable Energy Foundation. Han har tidigare varit generaldirektör för Energimyndigheten.

Det finns outnyttjad potential för byggsektorn att få ner energiför- brukningen. Ökad kvalitetskontroll och helhetssyn kan förbättra vid nybyggnation och renovering, anser forskaren Tomas Kåberger.


12

backade de globala investeringarna i alternativ energi för första gången på mer än tio år. Vare sig marknaden eller politikerna verkar ha förstått att kostna-derna för att utvinna fossil energi och kärn-kraft ökar medan de gradvis minskar på den förnybara sidan.

Det händer mycket spännande vad gäller alternativa en-ergikällor. Jag vill till exempel lyfta fram vågkraften, där framför allt Norge har fantastiska förutsättningar. Poten-tialen är jättestor, men det är först de senaste fem–tio åren det har börjat satsas på allvar. På vindsidan finns också mer att göra, även om den har kommit mycket längre. Därför förstår jag inte Vetenskapsakademiens energi- utskott, som anser att Sverige inte behöver mer vindkraft. Det är viktigt att se inte bara till det nationella behovet. Sverige och Norge sitter på ett stort naturresurskapital och kan hjälpa länder som Polen och Tyskland att stänga kolkraftverk.

En viktig utgångspunkt i hela energidiskussionen är att fossila bränslen inte bär sina kostnader om man väger in klimatförändringen och ökade hälsokostnader. Självklart behöver alternativa energikällor – särskilt vind- och våg-kraft till havs – stöd i ett första skede, men om det sattes ett relativt högt pris på koldioxidutsläpp skulle många sub-ventioner inte behövas. Och man ska inte glömma att till exempel kärnkraften fick stort stöd i början, även om det i de flesta länder doldes i form av försvarsanslag.

Vad gäller energi och fastigheter, så kan man bygga väldigt energisnålt numera. Pratar vi om upprust-

ning av gamla bestånd får man inte fastna i att investeringarna inte kan räknas hem rent eko-

nomiskt. Husen från miljonprogrammet måste underhål-las och gör man det på rätt sätt får man både energiför- delar och sociala vinster. Jag är besviken över att reger-ingen inte har tagit ett bättre grepp där. Man måste upp-muntra nya affärsmodeller och skjuta till pengar från olika delar av budgeten. Marknaden kan inte lösa problemet på egen hand. Ett annat problem är den nya propositionen om ändringar i plan- och bygglagen. När man i realiteten förbjuder kommuner att ha egna och högre ambitioner vad gäller energi- och miljökrav så lägger man ett lock på innovationskraften.

Sammanfattningsvis finns enorma möjligheter på energi- området, men då krävs det att vi gör rätt. Och jag skulle vilja att Sverige hade högre svansföring vad gäller både energi-produktion och energieffektivitet.” n

Anders Wijkman har under en omväxlande karriär – inom bland annat miljörörelsen, Röda Korset och FN – varit riks-dagsman för Moderaterna (1971–1978) och europaparla-mentariker för Kristdemokraterna (1999–2009). Numera är han ordförande för Återvinningsindustrierna och den inter-nationella tankesmedjan Romklubben.


13

Bredd och spets hos NorconsultFör att möta dagens och framtidens utmaningar

på energiområdet arbetar Norconsult både brett och specialiserat. Vi samverkar med andra aktörer och våra marknadsområden samverkar för att få med alla perspektiv. På så sätt ser vi helheten i uppdragen och målet är alltid att hjälpa våra kunder nå så långt som möjligt på energi-området.

Norconsults heltäckande verksamhet på energiområdet vilar i huvudsak på tre ben: produktion, distribution och konsumtion.

• Vi hjälper energiproducenter med miljöriktiga effektivise-ringar av och investeringar i deras kraftproduktion, oavsett energislag. Genom att ta en aktiv roll i stadsplanering bidrar vi till två saker; att byggnader placeras så att

behovet av energikonsumtion inte blir onödigt stort samt att de utformas på ett energi-effektivt sätt.• Vi hjälper nätbolag med lös-ningar för energidistribution. Här märks till exempel smarta nätlösningar.• Vi hjälper fastighetsbolag, industri och entreprenörer med optimerade energilös-ningar. Målet är att minska konsumtionen vid om- och tillbyggnad eller nyproduktion.

”D et är ingen tvekan om att samhället måste förändra sättet som energi produceras och används. Det krävs radikala förändringar och samverkan mellan många parter. Även

det senare är en nyckel. Den tekniska kunskapen är väldigt god, men det gäller att alla drar åt samma håll och att det utvecklas affärsmodeller som gör att det finns ett värde – vid sidan av att man gör något gott för miljön – i att jobba mot samma mål.

Om man tittar på stadsutveckling och fastighetsutveck-ling kan man dela in aktörerna i tre grupper; producenter, tillhandahållare och användare. Till exempel måste de som tillhandahåller fjärrvärme eller fjärrkyla ta fram affärs- modeller som gör att det finns en nytta med att ta fram kort-tidslagring av energi i hus. En fastighetsägare som hjälper till att kapa produktionstoppar, så att behovet av onödigt dyr energi minskar, bör själv tjäna på detta.

Generellt måste alla aktörer se marknaden som en helhet, förklara sina affärer och drivkrafter och bygga förtroende. I så fall ökar förutsättningarna att nå långsiktiga mål och här kan marknaden uppnå mycket på egen hand. Självklart kan och ska politikerna skapa övergripande styrmedel, men det hänger inte bara på vad de gör.

Det har pratats om hållbarhet i rätt många år, men länge var det mest just prat. Nu har allt fler börjat se att de är en del i ett större sammanhang och jobbar aktivt för att nå förändring, men det finns fortfarande stor omognad. Det är för vanligt att man bara ser till sig själv, missar

Aktörer inom energi och stadsutveckling måste bli bättre på att dra åt samma håll – då finns goda chanser att nå långsiktiga hållbarhets- mål. Miljöchefen Staffan Bolminger vill se rätt infallsvinklar i tidiga skeden.

helheten och bidrar till suboptimering. För att komma tillrätta med detta bör utvecklingsarbetet bli mer multi-disciplinärt. Det ska redan i tidiga skeden tas in kompe-tens utifrån de övergripande behoven, så planeringen inte drar iväg i fel riktning. Annars är risken att man fastnar i sina stuprör och tar fram tekniska lösningar eller affärs-modeller som inte fungerar.

Älvstranden Utveckling AB är ett kommunalt bolag som ska förverkliga Göteborgs vision om tät och grön bland-stad på båda sidor av Göta älv. Vi arbetar mycket med fysisk planering, men det handlar inte bara om det. För att nå goda resultat måste man både fylla staden med rätt inne-håll – utgå från behoven hos medborgare, näringsliv och verksamheter – och väga in ekonomin. Vad kan vi åstadkomma med de ekonomiska värden som skapas? Vår verksamhet bygger på tät samverkan med näringsliv, förvaltningar och medborgare.

Att stadsbyggandet och förtätningen i huvudsak sker på gammal industrimark i centrala lägen innebär stora utma-ningar. Varken energisystemet eller trafiksystemet i den om-kringliggande staden håller för ’normal’ utbyggnad, så för-tätningen måste göras med extra stort hållbarhetsfokus. n

Staffan Bolminger är miljöchef på Älvstranden Utveckling AB, ett helägt kommunalt bolag som arbetar för att förverk-liga visionen om Älvstaden, området på båda sidor Göta älv i centrala Göteborg. Bolaget ägnar sig åt stadsutveckling samt äger och förvaltar fastigheter.


14

Rätt flöde stoppar legionella

N orconsultingenjören Stefan Lorenz var länge drift ansva-rig för tre av sjukhusen i Norrbottens läns landsting.

Under hans tid drabbades vården av tre ut-brott av legionärssjuka, orsakad av bakterien legionella, och Stefan Lorenz ledde ett om-fattande arbete för att komma till rätta med problemen. Numera arbetar han på Norcon-sult med att få bygg- och VVS-branschen att anamma hans principer för legionellafria vat-tensystem.

– Alla stora anläggningar där man inte har ständigt vattenflöde ligger i farozonen, säger

Stefan Lorenz. Det kan vara sjukhus, skolor, simhallar och liknande.

Legionella är en lurig bakterie. Ingen kände till den före 1976, då en samling amerikanska krigsveteraner plötsligt insjuknade under ett konvent i Philadelphia. Flera insjuknade och dog i symptom som liknade lunginflamma-tion. När bakterien isolerats och fått namnet Legionella upptäcktes att den faktiskt är ganska vanlig. Den finns i dammar och sjöar men kan växa även i vattentankar och vattenledningar.

Bakterien smittar som aerosol, alltså vat-tenånga. Sverige har årligen ett hundratal fall av legionärssjuka och internationella studier

visar att mellan fem och 30 procent av de smit-tade dör av sin sjukdom.

– För att drabbas av sjukdomen krävs som regel att man har ned-satt immunförsvar. Fris-ka personer har inga

problem att klara av bakterien, men för åld-ringar eller cancerpatienter kan den få allvarliga följder.

En mildare form av legionärssjukan kall-las Pontiacfeber och är en influensaliknande sjukdom som kan drabba fullt friska personer. Om man till exempel åker till sommarstugan, där vattnet stått stilla i ledningarna en längre tid, och drabbas av feber och snuva kan det handla om Pontiacfeber orsakad av legionellabakterier. Fall av Pontiacfeber syns oftast inte i statistiken eftersom den drabbade bara upple-ver att han eller hon har fått en rejäl förkylning.

JUST NU ARBETAR Norconsult med ett upp-drag för Radiumhospitalet i Oslo, som för ett och ett halvt år sedan drabbades av en hand-full fall av legionärssjuka. Stefan Lorenz fick först övertyga sjukhuschefen om att det inte skulle räcka med att rena vattensystemet med

Stefan Lorenz, ingenjör.

Varje år rapporteras ett hundratal fall av legionärs-sjuka i Sverige. Det faktiska antalet smittade kan vara tio gånger så stort.

Stefan Lorenz på Norconsult är en av de ledande experterna på hur man kan bygga bort riskerna för sjukdomen.

– Ofta har driftpersonal på sjukhus, simhallar och skolor inte förstått innebörden, men när de lyssnar på våra råd brukar det gå upp ett ljus, säger han.

Legionärssjuka är en all-

varlig form av lunginflamma-

tion och yttrar sig i hög feber, frossa,

huvudvärk samt muskelsmärtor och

följs av torrhosta, andningssvårigheter

och lungsymtom. Nedsatt immunförsvar,

rökvanor och ålder har betydelse för att

utveckla sjukdomen.

Läkare som stöter på fall av sjuk-

domen måste anmäla till Statens

Smittskyddsinstitut. De senaste tio

åren har det registrerats 100–150 fall

per år i Sverige och drygt hälften av

personerna har smittats i landet.

Två till fem procent av de fall av

lunginflammation som leder till

sjukhusvistelse är orsakade av legio-

nellabakterier och mellan fem och

30 procent av de legionärssjuka dör

i sjukdomen.

Även Pontiacfeber orsakas av

legionellabakterier och ger influensa-

liknande symtom. Sjukdomen är akut,

kortlivad och går över av sig själv.

LEGIONÄRSSJUKA OCH PONTIACFEBER

miljö //TEXT ULF ROOSVALD FOTO SHUTTERSTOCK


15

hjälp av klorering. I stället gäller det att se till att vattnet i ledningarna håller rätt temperatur och att ha regelbunden cirkulation i systemet.

– Bakterien är ofarlig upp till 20 grader, men mellan 20 och 40 grader sker en våldsam till-växt. Det viktiga är att se över kallvattensys-temet och att vatten inte blir stående. Det kan ske i brandposter, ögonduschar, sprinkler-system eller i gamla blindledningar som inte blivit kapade och stängda på rätt sätt. Så fort vatten står stilla en längre tid ökar temperatu-ren och därmed risken för tillväxt.

Norconsult förespråkar en lösning där man installerar magnetventiler som öppnas automatiskt när temperaturen på kallvattnet blir för hög. Då dräneras det varma vattnet bort och systemet fylls på med nytt kallvat-ten. Eftersom vatten klassas som livsmedel är

kraven på smittfria vattensystem retroaktiva; även gamla system måste uppdateras till mo-dern och säker standard. Marknaden för för-bättringar är stor men kostnaderna för ägare eller huvudman kan bli höga. Stefan Lorenz minns den norska sjukhusledningens reak-tion när den insåg att ombyggnationen skulle kosta flera miljoner kronor.

– Men när jag förklarade vad konsekven-serna kunde bli var beskedet ”fixa det!”.

Norconsult arbetar just nu med att sprida kompetensen i företaget, för att kunna möta efterfrågan.

– Våra idéer har anammats i Stockholm, Malmö och på flera andra ställen i Sverige, sä-ger Stefan Lorenz. Även i Norge finns mycket att göra, så jag tror att vi kommer ha att göra ett bra tag framöver. n

RÄTT VATTEN- TEMPERATUR

Legionellabakterien har snabb tillväxt i temperaturer mellan 20 och 40 grader. Kallvatten får inte gå över

20 grader och varmvatten får inte gå under 50 grader.

KOLL PÅ LEDNINGS-SYSTEMET

Ett vattensystem utan bi-ledningar och fickor löper liten risk att smittas av legionella.

INSTALLERAR AUTO- MATISK SPOLNING

I system där vatten riskerar att stå stilla installeras en ventil som öppnas och släp-per in kallvatten när tempe-

raturen blir för hög. I sprinklersystem monteras ventil med luftgap.

STÄNGER AV BLIND-LEDNINGAR

Ledningar till exempelvis handfat som inte används måste stängas av på rätt sätt, så vatten inte står stilla.

RÄTT VARM- VATTENBEREDARE

Varmvattenberedare är ofta överdimensionerade. För att minska risken för legionella är det bättre med

en mindre beredare som ska vara lätt att rengöra.

Så minskar vi riskerna


T illsammans med bland annat svensk Glas-

återvinning har Norconsult utvecklat en helt

ny typ av glasbehållare som absorberar

ljudet och därför gör det möjligt att placera ut behål-

larna närmare bostadsområden.

Carl Grehan är civilingenjör i ljud och vibrationer

på KTH och teamchef på team Akustikon, som

samlar Norconsults akustiker med specialistkom-

petens inom ljud, buller och vibrationer. Idén till den

tysta behållaren kom efter att han fått i uppdrag att

göra en ljudeffektsdeklaration av dagens nuvarande

glasåtervinningsbehållare.

– Jag insåg snabbt att här kan vi göra mer, säger

Carl Grehan. När glas slår i glas uppstår höga

frekvenser och mycket ljudenergi. Utmaningen låg

i att hitta ett sätt att hindra ljudet från att slippa ut

ur glasbehållaren. Genom att använda laminerad

plåt, sätta in en skyddad absorbent som fångar

upp ljudet inne i behållaren samt designa om ett

par gångjärn i tömningsmekanismen har vi kunnat

sänka ljudnivån med runt 15 dBA. Den nya behål-

laren har även en ny typ av inkastlucka som släpper

ut betydligt mindre ljud.

Största möjliga tystnadDu känner säkert igen det skärande och nästintill smärtsamma ljudet av glas som kastas in i returglasbehållare. Nu finns lösningen här, en ljudiso-lerad glascontainer som minskar ljudnivåerna för omgivningen.

miljö // TEXT SANNA PERSSON FOTO SANNA PERSSON & SHUTTERSTOCK16

Containrar som tidigare pla-

cerats långt ifrån bostads-

områden för att reducera olju-

det kan därmed flyttas närmre

de boende vilket leder till ökad

tillgänglighet, men framför allt

bättre ljudmiljö vid befintliga

återvinningsstationer.

– Det här är en jättebra lösning för vanliga männ-

iskor. Störande ljud är ett utbrett miljöproblem och

är den miljöstörning som berör flest personer

i Sverige. I och med att fler och fler städer förtätas

höjs ljudnivåerna och den här uppfinningen blir ett

litet bidrag för att minska problemet, säger Carl

Grehan.

DE FÖRSTA EXEMPLAREN av den nya containern

har under våren placerats ut i Stockholm och Göte-

borg. Förhoppningen är att den inom kort kommer

att finnas även i resten av landet.

Även Balticum Frinab, Ilab Container samt För-

packnings- och Tidningsinsamlingen deltog i det

projektteam som utvecklade den nya behållaren. n

Så här mycket samlade vi in under 2013 (räknat i kilo per fast boende invånare i Sverige):

n 19,5 kilo förpackningar av glas. Glas kan återan-vändas hur många gånger som helst utan att kvalite-ten försämras.

n 12,4 kilo förpackningar av papper och kartong. Ett ton returpapper motsvarar ungefär 14 träd.

n 5,7 kilo förpackningar av plast. Det tar 450 år för en plastflaska att brytas ner i naturen.

n 1,6 kilo förpackningar av metall. Återvunnen alu-minium sparar 95 procent av den energi som krävs för att göra ny.

n 31,5 kilo tidningar. Pappersfibern kan an-vändas till nytt papper fem till sju gånger.

Så mycket återvinns

Carl Grehan, teamchef på team Akustikon.


Huset är en lågenergi-byggnad och har fått certifieringen Miljöbygg-nad Silver av Sweden Green Building Council. Det förses med värme från det lokala fjärr- värmenätet. Huset har ett effektivt och balans- erat FTX-system för värmeåtergivning i ventilationssystemet och dubbla väggar för att stänga ute buller. Även innergården och alla balkonger har god ljudmiljö.

Norconsult har för-utom arkitektur bidragit med kompetenser inom mark, geoteknik, akustik och buller.

TEXT SANNA PERSSON FOTO MATTIAS DELLMO // kreativ form 17

Livsstilsboende med plats för umgänge

I Sannegårdshamnen reser sig nybyggda Re-

sidens Sannegården högt över omgivningen.

Bostadshuset består av två delar på tolv

respektive sju våningar, som knyts samman av ett

gemensamt entréplan fyllt av aktiviteter och en grön

oas – den lugna och trivsamma innergården.

Huset är ritat av Norconsult och byggt av Veidek-

ke. Det ligger i ett vackert och centralt – men också

risk- och bullerutsatt – läge. Man har därför arbetat

hårt för att hålla ljudnivåerna nere, samtidigt som

fokus legat på att skapa lägenheter med så stort

ljusinsläpp som möjligt.

– Genom att ta vara på det suveräna läget vid

hamnen – med vattenkontakt, ljus och fina vyer som

ledord – har vi lyckats nå våra mål. Samtidigt har

vi skapat möjligheter av problemen, säger Eva

Sparrings, arkitekt på Norconsult.

BYGGNADEN BESTÅR AV 67 lägenheter och i det

stora entréplanet finns gemensamma ytor – med

reception, spa, gym och kafé – som är öppna även

för allmänheten. Under våren öppnar restaurang och

uteservering.

Huset har byggts så att alla boende har utsikt

över vattnet, vilket åstadkommits genom att man

delat lägenheterna på djupet i stället för på bredden.

På detta sätt kan fler dela på gaveln och därmed

även på den vackra utsikten. De ljusa och öppna

lägenheterna är resultatet av planlösningsstrategin

och att alla i byggkedjan – arkitekt, konsulter, entre-

prenör och fönstertillverkare – har

arbetat för att möjliggöra stora

glasytor i rätt lägen, utan att

tumma på värme- eller

ljudkrav. nSå mycket återvinns

Residens Sannegården

18 projekt // TEXT FREDRIK FERMÉN


Våra marknadsområden

Vi erbjuder kommuner, statliga verk och privat näringsliv konsulttjänster inom

arkitektur, bygg, samhällsplanering, infrastruktur- och transport, vatten- och miljö,

energi, industri och data. Vi är med våra kunder hela vägen – från vision till verklighet

– och genomför alla uppdrag med tydlig miljöprofil.

Norconsult projekterar Landvettervägen

Arkitektur & Bygg Samhällsplanering

Infrastruktur Vatten och avlopp

Olja & Gas Miljö

Risk och Säkerhet Energi

Industri

NO

RC

ON

SU

LT

SH

UT

TE

RS

TO

CK

Hastig rivning av sliten damm

TRÄNGSELKATTEN I GÖTEBORG har

medfört att trafiken ökat på lederna

utanför trängselzonen. Därför har Nor-

consult fått i uppdrag att projektera en

tvärförbindelse på väg 535 mellan E20

och väg 40.

Den fem kilometer långa sträckan ska

ge ökad framkomlighet, trafiksäkerhet

och öka tillgängligheten till Landvetters

flygplats.

I dagsläget finns två möjliga utgångar för

projektet; den ena är att bredda den befint-

liga vägen och den andra att bygga

en helt ny led bredvid den nuvarande vägen.

– Miljövärden, boendemiljöer och de

totala kostnaderna påverkar vilket alter-

nativ det blir, säger Elisabeth Setterstig,

uppdragsledare på Väg- & Järnvägsteknik.

Uppdraget är tvärfackligt och kräver kom-

petenser från åtta av Norconsults team

samt från fyra utomstående områden.

Vägvalet kommer att ske under våren

2014 och sedan tar det ytterligare ett år

innan vägplanen är klar. n

N är dammen Gårda Dämme

i centrala Göteborg besikti-

gades av dykare konstatera-

des att den var i så dåligt

skick att den omedelbart behövde rivas och

byggas om. Samtidigt pågick en hydrologisk

och hydraulisk utredning där man kunde

konstatera att vattenflödena till dammen

ökade. De framtida vattennivåerna kommer

att bli så höga att området riskerar att över-

svämmas.

Norconsult fick i uppdrag att ta fram hand-

lingar för vattendomsansökan och bygghand-

lingar för den nya dammen samt den nästan

hundra meter långa fiskvägen.

Projektets utmanande förutsättningar inne-

bar att många olika kompetenser involverades

i arbetet.

– Det fanns en rad faktorer att ta hänsyn till,

säger Norconsults anläggnings- och vatten-

byggare Pontus Pehrson. Dels tekniska

utmaningar med svåra geotekniska förhål-

landen i ett tätbebyggt område med kor-

sande VA- och elledningar.

– Dessutom behövde vi ta hänsyn till paral-

lella arbeten kring prognostiserade vatten-

flöden och nivåer i å-systemen. Vi samver-

kade också med ledningsägare och Göte-

borg stads egen organisation i projektet.

EFTER BARA FEM månader var bygghand-

lingarna klara och entreprenören kunde sät-

ta igång på utsatt tid, med Norconsult som

tekniskt stöd under byggtiden. n

Norconsult har slutfört arbetet med komplett byggunderlag för Gårda Dämme i centrala Göteborg. Uppdraget var stort och utmanande och ut-fördes på rekordtid.

NUMERA HAR NORCONSULT

en anställd med Ceequalcerti-

fiering och kan därmed ta uppdrag

som ställer riktigt höga miljökrav.

– Det brittiska hållbarhetsklass-

ningssystemet bedömer och ger

miljömärkning till infrastruktur- och

anläggningsprojekt som hanterar

miljö- och hållbarhetsfrågor, säger

Belma Krslak, civilingenjör med

Ceequalcertifiering.

– Ceequal verkar för ett lång-

siktigt hållbart samhälle där man

tar hänsyn till människa, miljö och

ekonomi.

Eftersom systemet ger miljöut-

märkelse över lagstadgade krav blir

certifieringen

ett sätt för

Norconsult

att visa fram-

fötterna.

En första

trolig samar-

betspartner i ett Ceequalprojekt är

Trafikverket, som varit pådrivande

i att anpassa systemet för den

svenska marknaden.

– I dagsläget är manualen inter-

nationell, men en svensk anpass-

ning är på gång och Trafikverket

är en aktör som arbetar för detta.

Man har bland annat översatt for-

muläret, säger Belma Krslak. n

Nya uppdrag i Sundsvall

Norconsult har fått ett nytt spännande uppdrag i friluftsområdet Sid-

sjön i Sundsvall. Nu ritas en disposition över området och förslag på nya bygg-

nader vid Sidsjöbackens skidanläggning och Sidsjöns friluftsbad. Tidigare har

Norconsult även ritat en tillbyggnad på en kafé- och kontorsbyggnad i området.

C entrala Göteborg är hårt trafikerat och

under morgon och kväll är trycket ex-

tra hårt. Norconsult har av Trafikverket

fått i uppdrag att ta fram en vägplan för åtgärder

som ska avlasta de centrala delarna av staden.

Syftet är att förbättra Hisingsleden mellan Väder-

motet och Björlandavägen samt skapa en ny

anslutning till väg 155 via Halvors länk. Tung trafik

söderifrån i riktning mot Oslo ska på så sätt slippa

ta sig in i Göteborg.

– Den här sträckan är dessutom väldigt olycks-

drabbad och därför vill Trafikverket ha planskilda

korsningar, säger Henrik Sjöman, teknikansvarig

Väg- och järnvägsteknik.

I dagsläget är Hisingsleden tvåfilig väg med

flera signalreglerade korsningar. Sträckan ska

bli fyrfältig (två körfält i vardera riktningen) och

dagens plankorsningar ersätts med planskilda

trafikplatser. Dessutom ska en trafikplats ingå i det

nya logistikcenter som kommunen planerar utmed

Hisingsleden. n

19

Norconsult satsar på hållbarhetssystem

Trafiken lättas upp i Göteborg

Lokalutredning för Ales skolor

På uppdrag av Ale kommun gör Norconsult en lokal-

utredning för kommunens alla förskolor och skolor. Arbetet

ska resultera i ett planeringsunderlag för de kommande för-

ändringarna inom barn- och ungdomsorganisationen.

Lokalrockad lösning för förskolan

Hisingsleden i Göteborg ska byggas ut och bli ett alternativ för tung trafik. Norconsult tar fram en vägplan för att råda bot på trafik-problemet.


NO

RC

ON

SU

LT

SH

UT

TE

RS

TO

CK

JOH

AN

LIN

D

Belma Krslak, civilingenjör, Trafik.

SH

UT

TE

RS

TO

CK

SH

UT

TE

RS

TO

CK

I LILLA EDET HAR antalet

skolbarn minskat de senaste

åren samtidigt som antalet förskole-

barn ökat. Detta ledde till att en

del av lokalerna i Fuxernaskolan

gapade tomma samtidigt som

förskolorna i kommunen blev trång-

bodda. På uppdrag av bildningsför-

valtningen i Lilla Edets kommun och

det kommunala fastighetsbolaget

Leifab kopplades därför Norconsult

in för ta att fram mer lokaleffektiva

lösningar.

– I lokalutredningen, som blev

klar 2013, kom vi fram till att Fux-

ernaskolan kunde utnyttjas bättre,

eftersom vissa lokaler kunde fung-

era för förskoleverksamhet, säger

Kerstin Björn, ansvarig arkitekt

i projektet.

En förskola med två avdelningar

i centrum flyttades därför till en

separat skolbyggnad som tidigare

använts för undervisning i textilslöjd

och musik.

I NORCONSULTS

ritningar ligger

också planerings-

underlag för nya

entréer och en ny

trädgård, med

inhägnad lekplats för

förskolan, lagom till

höstterminens start

2014. n


Deras uppdrag: lekande lätt för laxenVänerlaxens väg från lekområdena ner till Vänern är lång och farlig. En anpassning av Edsforsens kraftverk ska få stammen att växa.

Vi tog rygg på norconsultarna som gjort förstudien.

K larälven flyter rofyllt i vårsolen, men när vattnet närmar sig stationsbyggnaden tar det fart. Där inne är ljudvolymen en helt annan. Vi ser inte turbinerna men kan höra mullret. Under oss sticker en rad långa metallskenor

ner i vattnet, som en jättestor kam. Detta så kallade intags-galler rensar bort flytande skräp som småvirke, grenar och långt gräs. Nu guppar även ett bildäck där nere. Gallret släp-per inte igenom vuxen lax eller öring men den smolt, små-fisk, som passerar har en farlig passage framför sig.

– Vissa dör i turbinerna eller blir så omtumlade att de är lätta byten för rovfisk, säger Johan Lind, miljöutre-dare på Norconsult i Örebro.

Risken i varje kraftverk är kanske inte jättestor. Nedanför Edsforsens kraftverk, som ligger mitt i Värmland, finns dock ytterligare sju stycken.

– Den samlade effekten gör att många laxar aldrig når Vänern, konstaterar Johan Lind.

DEN UNIKA STAMMEN med sötvattenslax i Vänern har sedan andra delen av artonhundratalet trängts tillbaka av mänsk-lig påverkan i Klarälven, men nu tas krafttag för att förbättra situationen. Inom ramen för ett EU-projekt ska det vild-lekande beståndet av vänerlax byggas upp i både Sverige och Norge, där Trysilelva och Femundselva ingår i älvsystemet. Dessutom genomför Karlstads universitet och Fortum ett projekt som ska underlätta nedströmsvandringen för smolt

20 TEXT ULF ROOSVALD FOTO TOMAS BERGMANfölj med // TEXT GUSTAF HÖÖK FOTO KRISTER ENGSTRÖM


Deras uppdrag: lekande lätt för laxenoch kelt (utlekt lax) i Klarälven. En del av arbetet handlar om att ta fram en uppsamlingsanordning vid Edsforsens kraftverk och Norconsult har stått för förstudien.

– Det finns jättefina lekområden uppströms, mellan Eds-forsen och Höljes kraftverk, säger Johan Lind, som är upp-dragsledare.

Han pekar norrut.– På grund av kraftverken kan laxen inte vandra upp från

Vänern. I stället samlar man in lax och öring i Forshaga, vid kraftverket närmast Vänern, och transporterar den med lastbil. Däremot har man inte jobbat med nedströmsvand-ring. Det är det problemet vi ska hjälpa till att lösa.

Lite förenklat krävs en konstruktion som ser till att laxen vid Edsforsen inte går genom själva kraftverket utan samlas in i vattentankar och sedan körs till Vänern. I praktiken är det inte lika lätt – särskilt som man inte bara ska ta fram en bra lösning för fisken utan även se till att driften av kraft-verket inte påverkas mer än nödvändigt. Till att börja med blir det produktionsbortfall under byggtiden.

– Betongarbeten kräver torrhet, konstaterar Johan Lind. Ett alternativ vore att stoppa inflödet genom att bygga en stor fyllningsdamm, men då behöver man stänga kraftver-ket i minst ett halvår.

Han måttar med handen ut över vattnet, där älven bred-dar sig strax före kraftverket.

– Vi har tittat mer på ett alternativ med stålspont. Man använder stora v-formade stålbalkar som hakar i varandra och förankras i botten av älven. Skapar man en sådan stål-vägg blir arbetsområdet mycket mindre och man kan stänga inflödet till en turbin i taget. Den lösningen är dyrare att bygga, men kanske mer lönsam i slutändan.

UPPDRAGET VID EDSFORSEN kom plötsligt och arbetet med förstudien drogs igång på allvar först i mitten av februari. För att lösa uppgiften tog Johan Lind hjälp av kompetens från flera håll i Norconsult och har även haft tät kontakt med forskare på Karlstads universitet.

Förstudien är gjord tillsammans med Axel Emanuelsson,

21

Johan Lind, miljöutredare.

Axel Emanuelsson, vattenbyggnadsingenjör och biolog.

TEXT ULF ROOSVALD FOTO TOMAS BERGMAN

22


vattenbyggnadsingenjör och biolog på Norconsult i Göte-borg.

– I vårvintras åkte vi till Edsforsen för att göra inmätning och se platsen med våra egna ögon. Det är viktigt att inte bara se skisser, säger Axel Emanuelsson.

– Sedan har vi hämtat in kunskap från bland annat For-tums fiskansvarige och från Norconsults Ludvikakontor, som har erfarenhet av kraftverksbyggen. Och så sitter Olle Calles på Karlstads universitet på mycket kunskap om fiskar och deras beteenden. Utifrån hans förslag har vi tagit fram lösningar och kalkyler.

Förstudien innehåller fyra alternativa åtgärder för hur da-gens intagsgaller ska ersättas. För att varken fullvuxen lax eller smolt ska hamna i någon av de två turbinerna kommer avståndet mellan grindstålen att vara 15 millimeter i stället för dagens 70. Sedan handlar utformningen av gallren om hur fisken ska ledas till de så kallade flyktöppningarna. Da-gens vertikala galler är av alfatyp, den sort som traditionellt används i Sverige. Ett av förslagen är en tvådelad alfagrind med totalt fyra öppningar i de övre hörnen. I alternativ två och tre används i stället betagaller, horisontella grindstål. Den lösningen är vanligast internationellt och har nyligen använts för första gången i Sverige, i Hertings kraftverk i Ätran. Sista förslaget är en beteendestyrd avledare, utformad

som en djupgående ytläns som skrämmer fisken från intaget och leder den till rätt plats.

I samtliga fall avleds och ”avvattnas” fisken mellan stationshuset och damm-luckorna, där den gamla flottningsrännan ligger. Vi klättrar ner bredvid den.

– Fiskarna skulle glida fram på en perforerad plåtränna där vattnet rinner ut, säger Johan Lind. I vän- tan på transport hamnar de i stora vattentankar, en för smolt och en för fullvuxen lax, som kommer att di-mensioneras för en större mängd fisk än vad som finns i dag. Man hoppas ju att volymerna ska öka.

Axel Emanuelsson fyller i:– Sedan skulle vi gärna se

att rännan ligger högre än flottningsrännan. Det mesta av vattnet som rinner ut med fisken ska pumpas tillbaka för att användas i kraftverket. Det blir enklare och billigare om rännan ligger högt.

NÄSTA STEG I processen är att Karlstads universitet och Fortum lämnar respons på förstudien, så det kan göras en fördjupad utredning utifrån ett eller ett par alternativ.

– Betalösningarna skulle vara något dyrare, särskilt den med dubbla galler, men innebär också bättre funktion för fisken, säger Johan Lind. Det är viktigt att anläggningen konstrueras så att fisken simmar dit vi vill och inte skyggar eller vänder.

Oavsett metod kommer fortsättningen att bjuda på in-tressanta utmaningar. Eftersom genomströmningen måste vara lika bra som i dag innebär de tätare gallren att grind-ytan måste ökas.

– Det nya gallret blir troligen den största fiskvänliga grin-den i Norden och kommer att ställa väldigt höga krav på effektiv rensning, säger Johan Lind. Det krävs en eller flera automatiska skrapor som lyfter upp skräpet till ytan och till ett matarband eller container.

Han fortsätter:– Och vintertid har vi problemet med kravning, alltså att

det bygger på is på gallren.Utmaningarna är dock inget som avskräcker – snarare

tvärtom. – Det känns väldigt roligt att få ligga i framkant och kan-

ske utveckla ny teknik, säger Axel Emanuelsson. Och att vi tar ett helhetsgrepp. Om den här lösningen fungerar har vi varit med och löst ett stort problem för hela Klarälven. n

UppdragetNorconsult har beskrivit och kalkylerat för fyra alternativ för skyddsåtgärder och avledning av nedströmsvandrande fisk vid Edsforsens kraftverk vid Klarälven.

TidplanFörstudien genomfördes februari – mars och nu ska Karlstads universitet och For-tum återkoppla. Därefter kan det bli aktuellt med fördjupad utredning utifrån ett eller ett par alternativ.

Projektutmaningar• Ta tillvara kunskap som inte tillämpats

i Sverige.• Utforma och budgetera lösningar utifrån

den kunskapen.• Optimera tekniken för fisken och samtidigt

ta hänsyn till kraftverksdriften.

Projekt Edsforsens kraftverk

Intagsgallret rensar bort flytande skräp, till exempel småvirke, grenar och långt gräs.


23// visste du att?

Ljusdesign i Holmenkollen prisadNorconsult har tilldelats Norwegian Lighting Prize för

ljusdesignen i Holmenkollens skidanläggning. Utmär-

kelsen delas årligen ut till lyckade och innovativa belysnings-

projekt. Juryn ansåg att Norconsults lösning är en värdig och

tydlig visuell symbol för både Oslo och Norge.

Norconsult i världen NORGE

DANMARK

LAOS

PERU

FILIPPINERNA

MOÇAMBIQUE

SYDAFRIKA

CHILE

THAILAND

GÖTEBORGTheres Svenssons gata 11, 402 76 GÖTEBORG

STOCKHOLMHantverkargatan 5, 112 21 STOCKHOLM

UPPSALABangårdsgatan 13, 753 20 UPPSALA

LUDVIKA Köpmansgatan 28, 771 32 Ludvika

SUNDSVALLStorgatan 50, 852 30 SUNDSVALL

PITEÅKarl Grankvist väg 1A, 941 52 Piteå

LULEÅStorgatan 35, 972 31 LULEÅ

VÄXJÖStorgatan 42, 352 32 VÄXJÖ

VÄSTERÅSKopparbergsvägen 6, 722 13 VÄSTERÅS

KRISTINEHAMNDoktor Enwalls väg 14, 681 37 KRISTINEHAMN

ÄLVKARLEBYUppsalavägen 3, 814 70 ÄLVKARLEBY

ÖSTERSUND Pedagogens väg 4 (Hus S), 831 40 ÖSTERSUND

UMEÅUmestan hus 2, 903 47 UMEÅ

ÖREBROKlostergatan 3, 703 61 ÖREBRO

ÖRNSKÖLDSVIKStrandgatan 21, 223 33 ÖRNSKÖLDSVIK

MALMÖArenagatan 35, 215 32 MALMÖ

Tillsammans i Nor-consultkoncernen är vi 2 750 med-arbetare med kon- tor och uppdrag världen över. Norconsult AB har huvudkontor i Göteborg och vi har distriktskontor över hela Sverige.

Vi finns på 16 orter i Sverige

ALLTID NÄRA

Ingenjörer lindrar nödNorconsult har slutit ett tvåårigt samarbetsavtal med organisationen Ingenjörer utan gränser (IUG). Syftet är att tillsammans utveckla en arena för kompetens-utveckling genom humanitära projekt.

– GENOM DET HÄR samarbetet vill vi

visa på vårt samhällsengagemang och

bidra till att IUG kan uppfylla sin vision

om att lindra nöd genom ingenjörs-

mässigt bistånd, säger Fride A Haerem,

direktör för Norconsults koncernstab

inom HR/Marknad/IT.

IUG NORGE KOMMER att bistå Norcon-

sult med att utveckla företags anställda

genom att engagera dem i humanitära

projekt runt om i världen. Just nu arbe-

tar medarbetare från Norconsult bland

annat med vattenförsörjningsprojekt i

Kenya och santitetsprojekt i Uganda.

– Vi är glada att ha Norconsult med

oss, säger Luke Dokter, vd för norska

Ingenjörer utan Gränser. IUG har tidi-

gare haft medlemmar på uppdrag från

Norconsult och vi är säkra på att avtalet

kommer att stärka vårt samarbete ytter-

ligare. n

Avsändare: Norconsult AB

Box 8774 402 76 Göteborg

HANS BERGSTRÖM

– projektledare på team Generator & Mätteknik

ÅLDER 41 år. BOR Örnsköldsvik. FAMILJ Fru och två barn (6 och 9 år). FRITID Gillar idrott och spelar hockey samt åker skidor och snöskoter – gärna med familjen. DET BÄSTA MED MITT JOBB Att jag varje dag lär mig nya saker av kunder och kollegor.

N är det kommer till projekt med

generatorer på vattenkraftverk är

projektledaren och teknikexperten

Hans Bergström mycket efterfrågad.

– Jag är bra på att lyssna och bra på att få

saker att hända. Man måste vara en duktig

medlare när man jobbar mellan beställare

och leverantör, säger han.

DE SJU ÅREN SOM projektledare inom

vattenkraftsprojekt har gjort honom

bra på att ta alla typer av människor.

I botten är han civilingenjör med

inriktning mot maskinteknik och

arbetade tidigare på Vattenfall Power

Consultant. Dessförinnan fanns han på leve-

rantörssidan.

Den långa erfarenheten har gjort att Hans

har både den tekniska grunden och det

breda perspektivet i kraftverksprojekt. Därför

blir hans arbetsuppgifter också väldigt varie-

rande.

Ena dagen granskar han be-

räkningsrapporter och skriver

specifikationer. Nästa dag

är han på ett kraftverk

och kryper runt i genera-

torer för att kontrollera

deras skick eller kon-

struktion.

– Jag gillar det där med att ha totalkoll, att

ha paraplyvisionen och samtidigt koll på

minsta muttern.

TROTS ATT HANS Bergström gillar framåt-

rörelser verkar han i en förhållandevis för-

siktig bransch. När det görs investeringar

i vattenkraftbranschen räknar man på en

livslängd på 40 år.

– På grund av det är branschen rätt konser-

vativ. Man tar gärna det säkra före det osäkra,

så att säga.

Den stora utmaningen är omställningen

till intermittent drift i stället för kontinuerlig.

Numera startas och stoppas aggregaten

oftare. Det gör man eftersom vattenkraften

är en viktig reglerkälla och för att optimera

produktionen.

– Att inte vara i konstant rörelse sliter mer

på aggregaten, så nu får man skapa tekniska

lösningar för att de inte ska slitas så att kraft-

verket tappar fart, konstaterar Hans. n

TEXT FREDRIK FERMÉN

FOTO SANDER TAATS

Hans ser till att vattenkraften flyterProjektledarens stora huvudbry är att få alla att dra åt samma håll. Att inte tappa fart. Där är Hans Bergström på team Generator & Mätteknik i Örnsköldsvik riktigt vass.

norconsult idag #1 2014

Documents