Givar- Givar- berättelsenberättelsen»Det känns bra att Svens arv kommer till nytta.«

48 miljoner

MÖT FORSKARNA SOM HAR FÅTT SSMF:S STORA ANSLAG FÖR ATT DRIVA EGNA PROJEKT

»Jag vill bota MS«LÄKAREN JOACHIM BURMAN

HAR EN TYDLIG VISION MED SIN

VETENSKAP

vårenvåren // 20202020

NY NY TIDNING!TIDNING!

forskning för livet // 3

Innehåll

SprångbrädanSprångbrädan

JENNY MJÖSBERG

»Målet är att ta fram en behand­ling som kan bota inflam mationer i tarmen.«Jenny Mjösberg, immunolog vid Karolinska Institutet, fick SSMF:s Stora Anslag 2014. Hennes vetenskapliga fynd har publicerats i flera av de internationellt mest respekterade medicinska tidskrifterna och hon har även vunnit prestigefyllda priser. Nyligen fick hon dessutom fortsatt finansiering från ansedda Europeiska forsk­ningsrådet. Grattis, vad känner du dig själv mest nöjd med hittills? Grattis, vad känner du dig själv mest nöjd med hittills? – Att jag och min forskargrupp gjort betydande upp­täckter kring en särskild immuncell som kan förklara mekanismerna bakom bland annat inflammatoriska

tarmsjukdomar och astma. Vår upptäckt kommer till nytta för ett brett forskningsfält. Jag är också stolt

över att vi samverkar med den kliniska verk­samheten, sjukvården, så att vårt arbete blir

relevant för patienter. Vad har anslaget från Svenska Sällskapet för Vad har anslaget från Svenska Sällskapet för

Medicinsk Forskning, SSMF, betytt för dig? Medicinsk Forskning, SSMF, betytt för dig? – Det är tack vare finansieringen från SSMF

som jag har kunnat rekrytera och bygga upp min forskargrupp. Det är bra att anslaget täcker

kostnader för hela fyra år, det ger förutsättningar för att nå resultat, vilket vi gjort. Vad har du för vision med din forskning framöver? Vad har du för vision med din forskning framöver? – Jag vill genom immunologisk forskning bidra till att utveckla bättre läkemedel mot astma och inflamma­toriska tarmsjukdomar (IBD). Eftersom IBD är en risk­faktor för tarmcancer skulle bättre behandling också kunna verka förebyggande mot cancer.

Under den här vinjetten uppmärksammar vi lovande forskare som fått finansiering från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och som tack vare stödet tagit framgångsrika språng vidare i karriären.

Välkommen till vårt nya magasin!WEBB: ssmf.se TELEFON: 08-33 50 61 E-POST: info@ssmf.seADRESS: Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, Fogdevreten 2A, 171 65 Solna

Vill du bidra? BANKGIRO: 901-1099 SWISH: 123 901 1099

ANNA-KARIN ANDERSSON

Jag började mitt jobb som kom­munikatör på Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, hösten 2019, precis då sällskapet

firade sitt 100­årsjubi­ leum. Det var en tid som väckte tankar om avgörande historiska upptäckter och fascin­erande berättelser om SSMF:s grundare, de som bidrog till bättre vård

och effektivare mediciner under 1900­talets början.

Nu tar SSMF sikte på 100 nya framgångsrika år och det slår mig

att kärnan i verksamheten är sig så lik. Då som nu strävar vi efter nya medicinska upptäckter, och jag fylls av värme av de människor som genom gåvor och testament­en ger forskare möjligheten att utveckla sina idéer som förbättrar behandlingsmetoder och botar sjukdomar.

Men visst märks också förnyels­er inom Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Som vår nya tidning som du nu håller i din hand. Varmt välkommen till ma­gasinet Forskning för Livet.

Jag önskar dig trevlig läsning!

Intro // 4Kunglig glans vid 100-årsjubileum och professorn reder ut de akademiska begreppen.

Givarberättelse // 6Christine Bäcklund om sambons testamente till SSMF.

SSMF:s Stora Anslag // 1148 MILJONER. Möt de åtta forskarna som beviljats medel för att bedriva självständig forskning i fyra år.

På djupet // 24Forskaren Karin Jensen förklarar hur smärta kan minska med hjälp av placebo.

En gåvas väg // 27SÅ FUNKAR DET. Från bidrag till forskning.

I backspegeln // 28Herbert Olivecrona, pionjären inom hjärnkirurgi.

Testa dina kunskaper!// 31QUIZ. Ta reda på vad du vet om forskarvärlden. 24 6

våren

2 // ssmf.se

2020

BIL

D M

ELK

ER D

AH

LSTR

AN

D

Placebo // 24

»Det känns bra att Svens arv kommer till nytta.«

forskning för livet // 54 // ssmf.se

I samband med att Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, fyllde 100 år, den 18 oktober 2019, delade drottning Silvia ut SSMF:s nyinstiftade jubileumspris på fem miljoner kronor till forskaren Gonçalo Castelo-Branco, docent på Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

FRÅGA: Vad menas med grundforskning?

D et handlar om att utröna grundläg­gande mekanismer, det vill säga ta reda på hur saker och ting fungerar. Grundforskning tillfredsställer en

akademisk nyfikenhet utan att kräva att den ska användas till annat än just ökad kunskap. När det gäller medicinsk grundforskning står kroppens funktioner och sjukdomsmekanismer i fokus.

Grundforskning står i kontrast till tillämpad forskning, som tvärtom syftar till att lösa ett sär­skilt problem. Vid tillämpad forskning kan målet exempelvis vara att ta fram ett nytt läkemedel för att bota en särskild sjukdom.

Att forskare – såsom jag själv – bedriver grund­forskning innebär dock inte att en vision om appli­cerbarhet saknas. Ofta ligger resultat från grund­forskning till grund för tillämpad forskning. Den tillämpade forskningen är med andra ord på sätt och vis beroende av resultat från grundforskning.

För att kunna utveckla nya behandlings­strategier eller läkemedel krävs en grundläggande förståelse för hur kroppen fungerar och hur de fysio logiska systemen påverkas av sjukdom, till och med på molekylnivå. Resultat från grund­forskning kan komma till användning långt efter att grundforskningen genomfördes och kan leda till tillämpningar som grundforskaren inte för­utsåg eller strävade efter.

Grundforskning är oerhört viktig för en fram­tida utveckling av den medicinska vetenskapen och lägger fundamentet för att möta framtidens utmaningar i att bota nya och gamla sjukdomar.

Gunnar Schulte, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsk­nings, SSMF:s, vetenskapliga sekreterare och professor i receptorfarmakologi vid Karolinska Institutet.

Kunglig prisceremoni

FRÅGA PROFESSORNGUNNAR SCHULTE

7800Så många kronor gick till medicinsk forskning när Yngve Edvardsson i Jönköping fyllde år. När Yngve planerade sitt

80-årsfirande bestämde han sig för att be sina gäster att ge ett bidrag till SSMF i stället för att de skulle köpa presenter till honom. ”Jag har ju redan allt jag behöver”, konstaterade han glatt, när han ringde till SSMF:s kansli för att få de rätta insättnings uppgifterna på sina inbjudningskort. Tack Yngve för det fina initiativet! Och grattis i efterskott på 80-årsdagen!

””Det är de enda fiskar som lägger ägg som är helt genom­skinliga. Zebrafisken utvecklar också hjärna, hjärta och käkar på endast 24 timmar. Det är jättefräckt och helt perfekt ur forskningssynpunkt.”

Henrik Zetterberg inledde sin forskarkarriär med ett

stipendium från Svenska Säll­skapet för Medi­

cinsk Forskning, och är i dag profes­

sor vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg och världsledande inom demensforskning. Han har använt sig av zebrafiskar för att hitta varningssignaler på biologiska förändringar och låtit fiskarna hjälpa till att lösa gåtan med Alzheimers sjukdom.

Det är dock ingen rekommen­dation att använda växten till någon typ av självmedicinering. Hela växten är giftig, och två till tre blad anses vara en dödlig dos för en vuxen.

Inom den europeiska folk­tron har fingerborgsblomman använts inom magin, för skydd mot övernaturliga krafter och för att kommunicera med älvor, tomtar och skogsväsen.

[källa] Peter Vasko vid Nationellt hjärtsviktsregister, Wikipedia och Lunds universitet.

VISSTE DU ATT:

Zebrafisk ger svar om alzheimers

AKTUELLT. Covid­19­pande­min påverkar den medicinska forskningen. Med anledning av den rådande situationen gör Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, villkorsändringar för att under­lätta för sina forskare.

Bidragsmottagare kan få senarelägga sin projektstart eller göra ett uppehåll i den pågående bidragsperioden. För dem som har pågående postdoktorala stipendier erbjuder SSMF även möjlighet till förlängt bidrag med upp till två månader.

– Pandemin är en svår prövning och det är vår skyl­dighet att göra vad vi kan för att såväl medicinsk forskning som hälso­ och sjukvården ges fullt stöd. Villkorsändringarna gör det lättare för våra forskare att nå sina mål. Deras projekt skapar den kunskap vi så väl behöver, säger Mats Ulfendahl, ordförande för Svenska Sällska­pet för Medicinsk Forskning.

Blommande behandling

I dag finns det glädjande nog flera effektiva behandlingar för personer med hjärtsjuk­dom, men förr fick man förlita sig på växtlighetens effekter. Den brittiske läkaren William Withering kom exempelvis i slutet av 1700­talet på att ett ämne ur fingerborgsblommans blad, Digitalis purpurea, kunde användas vid hjärtsvikt och hjärtarytmi.

Stöd till forskare i coronatider

”Alla vet vem Zara Larsson och Zlatan

Ibrahimovic är. På samma sätt borde det finns

idolkort på forskare.”

PROFESSOR KRISTIAN PIETRAS VILL ATT FRAM-

GÅNGSRIKA FORSKARE SKA VARA FÖREBILDER

FÖR NÄSTA GENERATION.[källa] Boken

Forskning för livet

IIntrontro

MARIA GENANDER, som fors­kar om matstrupscancer vid Karolinska Institutet, och SARA LIIN, som forskar om ärftliga rytmrubbningar i hjärtat vid Linkö­pings univeritet, har fått det prestigefyllda startanslaget från Europeiska forskningsrådet, ERC.

Båda två började sin forskarkarriär tack vare SSMF:s Stora Anslag. Efter att de eta­blerat sig som självständiga forskare klättrar de nu alltså vidare mot nya upptäckter.

ERC Starting Grant innebär att de får upp till 1,5 miljoner euro var fördelat över fem års tid. Pengarna gör det möjligt att utveckla forskningen de påbör­jat och bygga upp egna team.

SSMF­forskare går vidare i karriären

BIL

D G

ÖR

AN

GR

AN

LUN

D

BIL

D IS

TOC

K

BIL

D P

AU

LBU

LL/I

STO

CK

BIL

D K

ENN

ET K

OU

NA

Det är tomt efter Det är tomt efter SvenSven, men jag , men jag är är tacksam över att tacksam över att hans arv bidrar till hans arv bidrar till nya medicinska nya medicinska upptäckter.«upptäckter.«

S ommaren 1969 blev Christine Bäcklund dubbelt förälskad. I ikonmålningar och i Sven Strömberg. Det ena kärleks-ögonblicket uppstod en

eftermiddag när hon passerade ett skylt-fönster till en antikaffär på Nybrogatan i Stockholm. Då fick hon för första gången syn på en målad ikon och blev helt tagen och fascinerad av konstverket.

Den andra romansen utspelade sig på Statistiska centralbyrån, SCB, där Chris-tine och Sven träffades för första gången samma år. Båda dessa kärleksmöten har varit betydelsefulla för Christine och hennes liv.

På väggarna i Christines lägenhet hänger ikonmålningar som hon själv skapat i prydliga rader. De finaste i vardagsrummet och de hon känner sig mindre nöjd med, B-laget som hon säger, har förpassats till hallen. Ikonmåleri är en givande hobby för Christine.

Relationen med livskamraten Sven

varade i hela 49 år men fick ett abrupt och tragiskt slut i december 2018 då det upp-dagades att Sven fått cancer som spritt sig och inte kunde botas. Sjukdomen tog hans liv.

– Det är tystare här hemma utan Sven. Han brukade ofta sätta på klassisk musik, det tar jag mig inte för. Och ibland när jag går förbi skrivbordet kan jag fortfarande få för mig att han sitter där vid datorn, berättar Christine Bäcklund.

Under det dryga år som passerat sedan Svens bortgång har Christine bearbetat sorgen även om saknaden efter honom finns kvar.

När de möttesNär de möttes var Christine 22 år och studerade till vardags matematik vid Åbo universitet i sitt hemland Finland. Sommarlovet tillbringade hon i Sverige, eftersom den svenska arbetsmarknaden gav bättre betalt. Som student var hennes ekonomi knaper, varje krona var värde-full, och sommarjobbet på SCB gav henne

TextText Anna-Karin Andersson Anna-Karin Andersson FotoFoto Melker Dahlstrand Melker Dahlstrand

Vintern 2018 dog Sven i cancer och Christine har fått vänja sig vid

tystnaden efter honom.

MMötetötet

»»

8 // ssmf.se forskning för livet // 9

ett värdefullt tillskott i kassan. Det visade sig ge mer än så, eftersom hon där dessut­om träffade 28­årige Sven, som precis som hon var matematiker. De blev snabbt ett par och deras förhållande förde med sig många års pendlande med finlandsfärjor mellan grannländerna.

– Jag ledsnade verkligen på de där stö­kiga och bökiga båtarna. När jag med tiden fick råd att boka en hytt gick jag in och la mig där direkt på kvällen och klev ut först när båten kommit fram till hamnen på morgonen, berättar Christine Bäcklund.

Kärleken höll trots Kärleken höll trots avståndet mellan dem, och 1971, när Christine var färdigutbildad, reste hon till Sverige för gott och hon och Sven flyttade till sitt första gemen­samma hem i Stockholmsförorten Jakobs­berg 1974.

Sven och Christine passade för var­andra och har hållit ihop i vått och torrt. Samtidigt har de gett varandra utrymme att odla intressen var för sig. Christine har exempelvis rest mycket på egen hand och det är inte direkt några bekväma charter­trippar hon stuckit iväg på. Vid ett tillfälle köpte hon en enkelbiljett till Hongkong och var borta i sju veckor innan hon valde att vända hemåt från Nepal.

Svens passion var idrott. Han spelade varenda A­lagsmatch i fotboll i föreningen Jakobsbergs GoIF under tio år. Han blev hedersmedlem för den bedriften.

– Jag har tittat på så fruktansvärt mycket tråkig fotboll, säger Christine och skrattar. Och när Sven la av med att spela själv började han att träna juniorer. Han har tillbringat oerhört mycket tid på fotbollsplaner.

Ett annat intresse Sven hade var aktiesparande. Han började köpa aktier på 80­talet och hängde med i utvecklingen, var aktiv och gjorde omplaceringar för att få bra avkastning. Han hade talang och värdepappernas värde steg med tiden.

Sven och Christine gillade att uppleva kultur tillsammans. De hade exempelvis konsertabonnemang på Berwaldhallen. De levde gott, men att Sven hade ett väx­ande sparkapital ändrade aldrig hans eller Christines sätt att leva.

– Vi har aldrig haft särskilt dyra vanor så efter några inledande år har vi haft en ekonomisk trygghet.

Sven gick i pensionSven gick i pension vid 65 år och Christine slutade jobba tre år senare, vid 62 år, för att göra sambon sällskap på dagarna. De hann få njuta av närmare tio år som pensi­onärer tillsammans. Sedan började Svens hälsa att svikta. Det började med hjärt­problem. Han blev diagnostiserad med förmaksflimmer och gjorde två så kallade ablationer för att bli av med obehaget med hjärtat som slog i otakt.

Hösten 2018 upplevde Sven svårigheter med att andas och han hade magrat. Un­dersökningar visade att han hade vätska i höger lunga och efter ytterligare kontroller kunde läkarna konstatera att han drabbats av en aggressiv variant av cancerformen

malignt melanom och cancern hade spritt sig till lungorna och levern.

– I omgångar tömde de totalt Svens lungor på 23 liter vätska. När vi åkte till sjukhuset trodde vi båda att han skulle komma hem. Sex veckor senare dog han.

På något sättPå något sätt behöll Sven och Christine ett lugn mitt i traumat. De tog vara på den sista tiden. Varje dag, så länge Sven orkade, gick de ner till sjukhusets servering och åt tillsammans, det kändes värdefullt att kunna lämna patientrummet en stund. Sven var även fast besluten om att tes­tamentera sina sparade aktier till något givande ändamål när han ännu var i livet. Han och Christine resonerade om det till­sammans och de beslöt att donera en del av värdepapperna till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning.

– Det känns bra att pengarna kommer till nytta och att Sven hann uttrycka sin vilja. Jag var sedan själv förbi Svenska Säll­skapet för Medicinsk Forsknings kansli och ordnade med det praktiska. Jag fick ett bra intryck. Att sällskapet har en liten organi­sation med låga omkostnader borgar för att pengarna används till det de är avsedda för.

Det är privata givare som Sven som gör det möjligt för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning att bedriva sin verk­samhet. Tack vare Svens testamenterade tillgångar kan lovande forskare få chansen att göra nya medicinska upptäckter och utveckla bättre behandlingsmetoder.

Christine har försöktChristine har försökt vänja sig vid tystna­den och tomheten efter Sven. Att hon har många aktiviteter och vänner har varit en hjälp. Hon rider två gånger i veckan, tränar regelbundet och har fortsatt att gå på kon­serter. Och så har hon ju kvar sin älskade hobby med målandet av ikoner. Hon har alltid ett nytt verk på gång.

– Det är många små detaljer och det tar lång tid att få en ikon klar. När jag målar är jag helt fokuserad på uppgiften. Jag gör det för min egen skull, har inga professionella ambitioner med det, men det känns kul att en av mina ikonmålningar är med på en konstutställning i församlingshuset. Temat är »För kärlekens skull«.

»Vi har aldrig haft särskilt »Vi har aldrig haft särskilt dyra vanor så efter några dyra vanor så efter några

in ledande år har vi haft en in ledande år har vi haft en ekonomisk trygghet.« ekonomisk trygghet.«

F

”Det här är så mycket Sven”, säger Christine om fotot som hon tog på sin sambo vid slottet i finska Olofsborg inför en operaföreställning 2017.

Att promenera känns tungt och vemodigt utan Sven. De brukade alltid gå sida vid sida.

Ordföranden har ordetOrdföranden har ordet

et är sen eftermiddag och jag har precis satt mig på tåget mot Stockholm.

Vagnen är fylld med passagerare. Och alla pratar. Högt. Omöjligt att läsa, vila eller arbeta… Men efter några snabba tryckningar på mobiltelefonen för att komma förbi dotterns alla nedladdning­ar av K­popbandet BTS når jag Rachmaninovs tredje pianokon­sert. Jag går in i min egen alldeles privata bubbla och kan börja resan i angenäm harmoni. Allt tack vare Spotify­appen.

Spotify, den svenska online­mu­siktjänsten, erövrade världen efter­som man var både först och bäst att nå ut. Det finns flera efterföljare och starka konkurrenter men det var Spotify som skapade markna­den och förändrade vårt sätt att lyssna på musik. Spotify var ett paradigmskifte.

VETENSKAPSTEORETIKERN Thomas Kuhn menade att de flesta av oss accepterar det rådandet tankesättet, paradigmet – vare sig det gäller kunskap, forskning eller hur vi ska lyssna på musik. Paradigmet är det normala och alla nya idéer tycks vara främmande och förkastas i värsta fall helt blint. Men när ett paradigm utmanas och bristerna

i tankesätt eller metoder påvisas inleds en ”revolution” och till slut sker ett paradigmskifte. Ett nytt synsätt tar över och det som tidi­gare inte fanns är nu det normala. Hur klarade vi oss utan online­mu­siktjänster? Eller hur skulle vi ha klarat oss utan Edward Jenners banbrytande försök med smitt­koppsvaccin i slutet 1700­talet eller Alexander Flemings upptäckt av penicillin 1928? Vi kan tala om ett före och ett efter upptäckterna, allt förändrades.

MEDICINSK forskning är inte bara paradigmskiften utan mestadels är det hårt arbete för att testa hypoteser, bekräfta resultat, sakta bygga vidare på andra observationer, förbättra befintliga metoder – ja åtskilligt som för den utomstå­ende nästan verkar tråkigt. I stor utsträckning handlar det om att följa upp – och ofta förtydliga, utveckla eller ”städa upp” – andras revolutionerande upptäckter.

Efter att Erwin Neher och Bert Sakmann i slutet av 70­talet utvecklat patch clamp­tekniken för att registrera strömmar genom en­skilda jonkanaler – ett definitivt paradigmskifte – formligen exploderade den vetenskap­

liga litteraturen av rapporter från forskare som följde i Nehers och Sakmanns fotspår och började använda tekniken. Allt detta utgör en helt nödvändig grund för de vetenskapliga revolutioner som plötsligt och i grunden ändrar vårt synsätt och ger den medicinska

kunskapen och de kliniska behandlingsmöjligheterna en rejäl skjuts framåt.

För Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning handlar det om att stödja forskare i de­ras mest kreativa fas och när han eller hon är mest benägen

att ifrågasätta vetenskapliga dogmer.

TACK VARE GENERÖSA bidrag från privatpersoner kan SSMF skapa förutsättningar för att framstå­ende forskare tidigt i karriären

fritt kan välja sina frågeställningar, oavsett medicinskt område, och bedriva forskning som kan leda till paradigmskiften. Forskare som inte bara följer andra utan leder den medicinska utvecklingen.

Ledare, inte följare!

PROFESSORMATS ULFENDAHLORDFÖRANDE FÖR SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR MEDICINSK FORSKNING

» Det handlar om att stödja forskare i deras mest kreativa fas, när han eller hon är som mest benägen

att ifrågasätta vetenskapliga dogmer.«

D 8utvalda186 medicinska forskare sökte SSMFSSMF::s Stora Anslags Stora Anslag 2019.2019.

Av dem valdes de åtta bästa ut. SSMF:s granskningsnämnd ansvarar för urvalsprocessen. Efter en noggrann bedömning stod

det klart vilka som skulle få dela på det totala anslags beloppet på 48 miljoner kronor. Pengarna gör det möjligt att driva

ett forskningsprojekt i fyra år och leda en egen forskargrupp med start år 2020.

De åtta utvalda möter du här.

10 // ssmf.se

12 // ssmf.se forskning för livet // 13

Utöver anslaget från SSMF har Aishe Sarshad belönats med det ärofyllda priset ”The L’Oréal-Unesco For Women in Science Award”.

ÅLDER38 år.FAMILJ Man och fyra-årig dotter. ARBETAR Institutionen för biomedicin, Göteborgs universitet.FRITID Gillar att pyssla och funderar på att bygga en stamcell som kan komma väl till hands när hon ska förklara sin forskning.

roppens stam­celler kan i princip

utvecklas till vilken typ av cell som helst,

och utvecklings­processen reg­

leras genom uttryck av olika gener. Genuttryck kontrolleras i sin tur av många olika faktorer i cellen, bland annat genom så kallade micro­RNA.

Det här är ett forskningsområde som fascinerar Aishe Sarshad. Hon har nyligen återvänt till Sverige efter fyra år som postdoc i USA.

– Under min tid som postdoc tittade jag särskilt på micro­RNA och Argonauteproteiner som kan finjustera och förhindra genuttryck i cellernas cytoplasma. Jag kunde visa att det även är aktivt i stam­cellernas kärna, och nu vill jag veta mer om dess mekanism och funk­tion, förklarar Aishe Sarshad.

Tack vare att hon beviljats SSMF:s Stora Anslag kan hon fortsätta att forska inom sitt område och ser fram emot att etablera sin egen forskargrupp vid Göteborgs univer­sitet. Forskningen är betydelsefull,

ville satsa på en karriär inom dessa områden. Ett tag funderade hon på att läsa medicin men kom fram till att hon inte ville bli läkare, hon tycker mer om att hålla sig för sig själv. Nu skrattar hon lite åt bilden av det ensamma geniet som löser kluriga problem. Dagens forskning sker oftast i stora grupper och med hjälp av internationella samarbe­ten, något som hon har lärt sig att uppskatta.

– Man måste inte kunna allting själv utan kan dra nytta av varan­dras expertkunskaper, det gillar jag.

Den egna gruppenDen egna gruppen ska växa i lagom takt. En postdoktor har redan börjat och själva labbet står redo för experiment på stamceller och andra cellinjer. Aishe ser fram emot att kliva in i rollen som gruppledare.

– För fem år sedan började jag fundera över hur jag kan komma precis till det här stadiet där jag är i dag, att starta en egen grupp. Nu kan jag det och det är också ett kvitto på att allt hårt arbete har lönat sig. //

eftersom ett felaktigt genuttryck i celler kan leda till cancer. Därför är det viktigt att förstå grundläggande biologiska mekanismer.

– När vi har fått svar på de grundläggande frågorna kan vi gå vidare och undersöka hur vi kan använda den nya kunskapen för att hitta nya mål i cancerterapier. Jag gillar den kombinationen och har hittat min nisch.

Att hon hittadeAtt hon hittade just den nischen är ingen slump. Efter disputationen vid Karolinska Institutet letade hon sig aktivt till en forskargrupp där hon kunde utvecklas och vidga sina vyer. Det blev Markus Hafners forskargrupp vid NIH i Washington D.C, USA.

– Det var tufft med ett nytt fält och nya metoder, men det var det jag ville. Jag har lärt mig mycket och har fått ett stort nätverk som jag kommer att ha nytta av framöver.

Aishe har velat bli forskare se­dan barnsben. I skolan tyckte hon mest om matematik och biologi och visste på något sätt att hon

Aishe Sarshad»Ett felaktigt genuttryck i celler kan leda till cancer.

Studier av grundläggande biologiska mekanismer är därför viktiga för att nå fram till nya behandlingar.«

Text Natalie von der Lehr Bild Melker Dahlstrand

Stora AnslagetStora Anslaget ////

K

14 // ssmf.se forskning för livet // 15

LindaJohansson

»Jag hoppas att min »Jag hoppas att min forskning ska leda fram forskning ska leda fram till effektiva läkemedel till effektiva läkemedel mot sömnbesvär mot sömnbesvär och diabetes.«och diabetes.«

Melatoninreceptorerna MT1Melatoninreceptorerna MT1 och MT2 reglerar vanligtvis dygnsrytmen, men MT2 är även involverad i diabetes typ 2. Linda Johansson, en av mottagarna av SSMF:s Stora Anslag, kommer att titta närmare på strukturen hos dessa parvis fungerande receptorer och undersöka om strukturfel i dessa kan bidra till uppkomsten av dia­betes. Strukturen och genetiken kommer att avslöja detaljer bakom den biologiska

funktionen. På sikt vill Linda hitta måltavlor för läkemedels­

utveckling och behandling av diabetes. Hon ser fram emot att etablera sin

egen forskningsgrupp på institutionen för biomedicin

vid Göteborgs universitet efter sex år som postdoktor i Kalifornien, USA.

– Jag lärde mig mycket i USA, det är ett annat sätt att arbeta där och vägen från idé till realisering är inte så lång. Jag har fått många värdefulla kontakter, säger Linda Johansson.

Hennes nya forskningsmiljö i Göteborg är känd för sina vetenskapliga studier inom diabetes. Själv kommer Linda Johansson att bidra med sin expertis inom strukturbio­logi.

– Det har skett en revolution inom bestämningen av membranproteinstruk­turer de senaste åren, så för mig och mitt forskningsområde är det en spännande tid just nu. // Natalie von der Lehr

ÅLDER: 36 år.FAMILJ: Sambo. ARBETAR: Institutio-nen för biomedicin, Göteborgs univer-sitet.FRITID: Umgås med familj och vänner och gillar kulturupplevel-ser som litteratur, teater och konserter. Såg senast The Smashing Pumpkins i Los Angeles.

Stora AnslagetStora Anslaget //

»Det här skulle »Det här skulle kunna vara en potentiellt kunna vara en potentiellt botande behandling botande behandling mot mot MSMS.«.«

Multipel skleros, MSMultipel skleros, MS, är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att immunsystemet angriper den egna kroppen. I fallet MS är det hjärnan som skadas. Personer som drabbas av MS kan få flera allvarliga symtom.

Joachim Burman är överläkare vid Akade­miska sjukhusets neurologklinik i Uppsala och forskar om behandlingar vid MS. Hans studier har visat att cellgifter i kombination med transplantation av patientens blod­stamceller kan bryta ner immunsystemet och sedan bygga upp ett nytt, som inte ger sig på hjärnans funktioner.

– Målet är att patienterna ska slippa alla tecken på sjukdomsaktivitet. Om effekten håller i sig skulle det här kunna vara en potentiellt botande behandling mot MS, säger Joachim Burman.

Tack vare att Joachim Burman beviljats SSMF:s Stora Anslag kan han nu fördjupa sig och söka svar på tre grundläggande frågor. Vilka borde erbjudas behandling­en? Varför fungerar behandlingen och vad kan man förvänta sig om man genomgår den?

Joachim Burman och hans forskargrupp kommer att använ­da sig av storskaliga metoder som erbjuder helt nya möjlig­heter för att nå betydelseful­la resultat.

– Jag har stora för­hoppningar om att den här behandlingsmetoden, blodstamcellstransplantation, på sikt kommer att kunna ge många människor med MS högre livs­kvalitet. // Natalie von der Lehr

Joachim Burman

ÅLDER: 45 år.FAMILJ: Fru och tre barn. ARBETAR: Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet och

Akademiska sjukhuset i Uppsala.

FRITID: Springer gärna långdistanslopp.

Är annars biten av skräck-litteratur som skrevs kring förra sekelskiftet. Husguden är författaren HP Lovecraft som han har läst det mesta av.

BIL

D M

ELK

ER D

AH

LSTR

AN

D

BIL

D M

ELK

ER D

AH

LSTR

AN

D

16 // ssmf.se forskning för livet // 17

DNA-tatueringen på Christophers underarm är passande men är bara en variant som kan tvättas bort.

ÅLDER 33 år.FAMILJSambo.ARBETARInstitutionen för experimen-tell vetenskap, Lunds univer-sitet.FRITIDVara ute i natu-ren, bada i ha-vet och träning. Tågresor inom Europa – har exempelvis åkt tåg från Malmö till Cádiz i Spanien.

ilken funktion har ett protein i

en cell? Ett sätt för att undersöka det

är att bestämma pro­teinets struktur för att

veta hur det ser ut i tre dimensio­ner. Strukturen skvallrar ofta en hel del om funktionen, och med hjälp av de ledtrådarna kan forskarna sedan ställa nya frågor.

Det är precis vad Christop­her Douse, en av mottagarna av SSMF:s Stora Anslag, har gjort. Under sin tid som postdoktor i Cambridge i England bestämde han strukturen av ett protein som heter MORC. Han och hans kolle­gor kunde då se att MORC binder och reglerar kromatin. Kromatin är ett komplex där DNA och proteiner är ihoppackade för att kondensera vår arvsmassa i cellen. När gener ska uttryckas vecklas kromatinet ut, och när gener ska stängas av packas det i stället ihop. Fynden visar att MORC är en familj av proteiner som reglerar kromatin­strukturen och därmed vilka gener som uttrycks.

– Vi tror att MORC är viktig för reglering av genaktiviteten, och vi har redan sett en koppling till

glad över stödet från SSMF och ser framemot att etablera den egna gruppen vid Lunds universitet under våren 2020.

– Det är stort för mig! Jag skulle inte kunna börja i Lund utan det här stödet.

Att det blev justAtt det blev just Sverige och närma­re bestämt Lund beror till en stor del på forskningsmiljön. Christop­her planerar att använda syn­krotronljusanläggningen Max IV för att kunna bestämma proteinstruk­turer i detalj och påpekar att det även finns en bra forskningsmiljö inom genomik.

– Kombinationen av struktur­biologi och genetik är perfekt för mitt forskningsprojekt. Jag kommer att ha stor nytta av infrastrukturen. Sverige är ett utmärkt land för life science.

Efter Storbritanniens beslut att lämna EU ser Christopher också fram emot att vara en del av och bi­dra till den europeiska forskningen genom flytten till Sverige.

– Jag vill vara en del av Europa, både vad det gäller forskningen och kulturen. Jag ser verkligen fram emot samarbeten och konferenser i andra europeiska länder. //

vissa sjukdomar. Det gör det extra spännande att undersöka den här proteinfamiljen vidare, förklarar Christopher.

Förutom att undersöka struktu­ren mer detaljerat kommer Chris­topher Douse även att undersöka hur och var proteinet binder till DNA:t. Tillsammans med genomis­ka studier, som avslöjar hur det kan skilja sig åt i olika celltyper, kommer resultaten att ge ytterliga­re ledtrådar om funktionen.

– Troligen måste två– Troligen måste två MORC­protei­ner först binda till varandra innan de kan binda till en särskild region i DNAt och reglera genuttryck. Vi vet också att MORC kräver energi för att kunna fungera.

Den ökade kunskapen om funk­tionen kan sedan översättas till kliniska tillämpningar.

– Min forskning bidrar till kunskapen om grundläggande biologiska processer. För mig är det emellertid också viktigt att resultaten kan komma till nytta i den kliniska verksamheten, påpekar Christopher Douse.

Christopher är född och upp­vuxen i England och flyttade till Malmö för ett år sedan. Han är

Studier av en nyupptäckt familj av proteiner kan ge svar på hur och varför

vissa sjukdomar uppkommer.Text Natalie von der Lehr Bild Lars Jansson

Stora Anslaget Stora Anslaget //

Christopher Douse

V

BIL

D L

AR

S J

AN

SSO

N

18 // ssmf.se forskning för livet // 19

Infektionssjuk-domar förknippas mest med fattiga länder, men forska-ren Malin Ingham-mar poängterar att runt 40 000 personer årligen insjuknar i sepsis i Sverige.

ÅLDER47 år.FAMILJ Man och tre tonårsbarn. ARBETAR Skånes univer-sitetssjukhus i Lund och Lunds universitet. FRITID Står gärna i köket och lagar, helst asiatisk mat med inspiration från Kam-bodja där hon forskade ett år. Är en skicklig skeppare som fixar att lägga till med den lilla motorbåten såväl som att kryssa med segelbåten ute till havs.

arje år insjuk­nar runt 40 000

personer i Sverige i sepsis, ett allvarligt

tillstånd, som förr lite felaktigt kallades för

blodförgiftning. Sepsis innebär att kroppens immunförsvar överrea­gerar på en infektion och leder till att viktiga organ inte fungerar som de ska. Sepsis kan vara svår på olika sätt. Många botas med antibiotika, andra kan behöva intensivvård med respirator och närmare var fjärde som drabbas avlider.

Trots det stora patientantalet och den dystra prognosen saknas mycket kunskap om sepsis, framför allt om vad människorna som överlever sjukdomen kan behöva för stöd och uppföljning. Det ska Malin Inghammar hitta svaren på tack vare det stora forskaranslaget hon beviljats av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning.

– De som haft en hjärtinfarkt får ett strukturerat omhänderta­gande även efter det akuta skedet. De får hjälp med både behandling och livsstilsförändringar för att

infektioner och sedan fick forsk­ningsområdet ligga i träda. Men in­fektionssjukdomar skördar än i dag många dödsoffer, även i Sverige. Det är positivt att Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning finansierar forskning med bredd, inte bara till särskilda diagnoser. Det gör mina studier möjliga.

I början av juli 2020I början av juli 2020 påbörjar Malin Inghammar sin forskning. Studier­na bygger på informationsuppgifter från bland annat kvalitetsregister. Tillsammans med sin forskargrupp ska Malin Inghammar följa upp vad som hänt personer som haft svår sepsis. Hur har de mått? Vad har de fått för sjukdomar längre fram? Och finns det socioekonomiska skillnader som påverkar hälsotill­ståndet och livslusten hos de som haft sepsis?

– Genom att vi får svar på de frågorna kan vi ta fram riktlinjer för eftervården. Målet är att se vilka be­hov som personer med sepsis kan ha och minska deras obehag och riskerna för att få andra följdsjukdo­mar längre fram. //

förebygga nya hälsoproblem. Det finns tecken som tyder på att per­soner som haft svår sepsis kan få komplikationer längre fram och att deras allmäntillstånd och risken för andra följdsjukdomar kan påver­kas. I nuläget finns inget program för strukturerad uppföljning efter sepsis. Jag ska kartlägga hur de som överlevt svår sepsis mår på sikt så att vi utifrån det kan utveckla lämplig eftervård, på ett liknande sätt som för hjärtpatienter.

Malin Inghammar ärMalin Inghammar är infektionslä­kare på Skånes universitetssjukhus i Lund och möter ofta personer som drabbats av sepsis. Alla kan drabbas av sepsis, men vissa grupper, som äldre och de som får behandlingar som försämrar immunförsvaret vid exempelvis cancer, kan ha ökad risk att drab­bas. Malin Inghammar slås ofta av hur mycket kunskap som saknas om sepsis.

– Det var som att vi slog oss till ro när antibiotikan upptäcktes och började användas på 1940­talet. Vi tänkte att allt var löst när det gäller

Stora AnslagetStora Anslaget //

Att få sepsis kan bokstavligen vara livsfarligt. Malin Inghammar ska

kartlägga hur de som överlever sjukdomen påverkas och mår på sikt.

Text Anna-Karin Andersson Bild Lars Jansson

MalinInghammar

V

20 // ssmf.se forskning för livet // 21

»Min kartläggning »Min kartläggning av en ny mekanism vid av en ny mekanism vid ledgångsreumatism ledgångsreumatism ska kunna leda till ska kunna leda till bättre behandlingar.«bättre behandlingar.«

Tidigare forskning harTidigare forskning har tytt på att en viss typ av medfödda celler i lymfsystemet, så kallade ILC2, utsöndrar specifika faktorer som stärker lederna. Men Mattias Svensson studier pekar åt motsatt håll. Han har kunnat visa att ILC2­celler snarare kan orsaka att reumatism uppstår.

– Det är spännande att hitta någonting nytt och det triggar lite extra att det går emot råd­ ande konsensus. Det är så forskning fungerar, man ifrågasätter för att hitta ny kunskap, säger Mattias Svensson.

Med hjälp av den nya kunskapen vill Mattias Svensson förstå hur ledgångsreumatism kan utveckla sig och bidra till att hitta fram till nya

och effektiva läkemedel mot sjukdomen. Han är nyligen hemkommen efter sex år som postdok­tor i USA och har fått med sig nya metoder och djurmodeller därifrån som han nu kommer att använda i sin fortsatta forskning vid Göteborgs universitet. Han kommer även att ha tillgång till information och prover från patienter.

– En blandning av olika tillvägagångssätt är viktigt för att få den kompletta bilden och verkligen kunna förbättra situationen för patienterna. SSMF:s Stora Anslag ger mig möjligheten att etablera mig som självständig forskare inom den här inriktningen och det ser jag fram emot. // Natalie von der Lehr

MattiasSvenssonÅLDER: 37 år.FAMILJ: Sambo. ARBETAR: Institu-tionen för medicin, Göteborgs universitet.FRITID: Umgås med sambo och vän-ner, träning – gärna långdistanslöpning. Har gjort En svensk klassiker.

Stora AnslagetStora Anslaget //

Margit Alt Murphy

»Med tekniker »Med tekniker som virtual reality som virtual reality

vill jag utveckla vill jag utveckla rehabiliteringen rehabiliteringen

för dem som för dem som drabbats drabbats

av stroke.«av stroke.«

Margit Alt Murphy ärMargit Alt Murphy är utbildad fysio terapeut. utbildad fysio terapeut. Hennes nyfikenhet ledde henne vidare till forskar­Hennes nyfikenhet ledde henne vidare till forskar­studier. Som klinisk forskare ser hon det som sitt studier. Som klinisk forskare ser hon det som sitt ansvar att forskningsresultaten ska komma till ansvar att forskningsresultaten ska komma till användning inom vården. användning inom vården.

– Det blir en direkt nytta av kunskapen, och – Det blir en direkt nytta av kunskapen, och mina patienter kan ingå i min forskning, påpekar mina patienter kan ingå i min forskning, påpekar Margit Alt Murphy. Margit Alt Murphy.

Med hjälp av SSMF:s Stora Anslag kan hon Med hjälp av SSMF:s Stora Anslag kan hon nu utveckla forskningsprojektet som både ska nu utveckla forskningsprojektet som både ska mäta och förbättra rehabiliteringen av hand­ och mäta och förbättra rehabiliteringen av hand­ och armfunktionen efter en stroke. Det är viktigt för armfunktionen efter en stroke. Det är viktigt för patienterna så att de kan komma tillbaka till sin patienterna så att de kan komma tillbaka till sin vardag.vardag.

Margit har utvecklat en 3d­rörelseanalys för Margit har utvecklat en 3d­rörelseanalys för

arm­ och handrörelser som har blivit etablerad arm­ och handrörelser som har blivit etablerad internationellt. Hon kommer att komplettera internationellt. Hon kommer att komplettera det med VR­baserade system för bedömning och det med VR­baserade system för bedömning och behandling. Systemet kan läsa av musklernas behandling. Systemet kan läsa av musklernas elektroaktivitet och genom avancerade algorit­elektroaktivitet och genom avancerade algorit­mer ge feedback för att förstärka musklernas mer ge feedback för att förstärka musklernas funktion. Hon kommer även mäta patienternas funktion. Hon kommer även mäta patienternas rörelsemönster i det verkliga livet med hjälp av rörelsemönster i det verkliga livet med hjälp av bärbara sensorer. bärbara sensorer.

– Fysioterapeuter är vana att observera rörel­– Fysioterapeuter är vana att observera rörel­seförmågan, men om vi inte kan mäta på ett mer seförmågan, men om vi inte kan mäta på ett mer objektivt sätt kan vi inte heller utvärdera varför objektivt sätt kan vi inte heller utvärdera varför behandlingen har fungerat. Det är viktigt att ta behandlingen har fungerat. Det är viktigt att ta reda på det och därför tänker jag satsa på det i reda på det och därför tänker jag satsa på det i min forskning. min forskning. // Natalie von der Lehr

ÅLDER: 49 år.FAMILJ: Man och två barn. ARBETAR: Institu-tionen för neurove-tenskap och fysiologi, Göteborgs universitet.FRITID: Gillar att vara fysiskt aktiv, gärna ute i naturen. Har tävlat inom skidskytte och älskar fortfarande att åka längdskidor.

BIL

D M

ELK

ER D

AH

LSTR

AN

D

BIL

D M

ELK

ER D

AH

LSTR

AN

D

22 // ssmf.se forskning för livet // 23

jukdomen multipel skleros, MS, orsakas av inflammation i hjärnan och ryggmär­gen. Personer som drabbas får ofta för­

sämrad balans, syn, rörelseförmåga samt värk och känselrubbningar. Sjukdomen debuterar i unga år, medelåldern är 28 år, och kvinnor är överrepresenterade. Att upptäcka sjukdomen tidigt är betydelse­fullt för att snabbt kunna sätta in behandling som kan bromsa förloppet och därmed undvika att patienten får mer funktionsned­sättningar.

Både för att kunna ställa diagnos och för att se hur sjukdomen ut­vecklar sig är undersökningar med magnetkamera, MR, avgörande.

– Med hjälp av magnetkameran kan vi se hur utbredd och aktiv inflammationen är. Med våra nya tekniker kan vi även mäta mängden myelin i hjärnan, det isolerande skikt kring nervtrådarna som ska­das vid MS, säger Tobias Granberg, röntgenläkare på Karolinska univer­sitetssjukhuset i Huddinge.

Den första juli 2020 påbörjar han sin forskning kring hur utvecklade metoder med MR­kameror ytterli­

Tobias Granberg blev tidigt intresserad av hur bilddiagnostik kan ge svar om sjukdomen MS. Tack vare ett stipendium från SSMF gjorde han sin postdoktorala tjänst i Boston inom forskningsområdet vid Harvard Medical School och Massachusetts General Hospital. Att han nu får SSMF:s Stora Anslag ger honom möjlighet att, parallellt med sin kliniska läkartjänst, bedri­va fortsatt forskning på samma spår under fyra år.

Det finns storaDet finns stora hopp om att stu­dierna kommer att leda fram till värdefulla fynd. Faktum är att han redan prisats för sina framsteg. I samband med Europas största kongress inom MS, ECTRIMS, med 10 000 deltagare fick Tobias Granberg 2019 ta emot ett innova­tionspris för sitt projekt med att förbättra diagnostik, uppföljning och utvärdering av läkemedelsef­fekter vid MS med hjälp av magnet­kamera.

– Målet är att förstå vilken be­handling som har bäst förmåga att återskapa myelin så att funktions­hinder hos de med MS kan förebyg­gas och möjligen även förbättras, säger Tobias Granberg. //

gare kan öka patientnyttan för dem med MS, tack vare anslaget han fått från Svenska Sällskapet för Medi­cinsk Forskning, SSMF.

Teknologin förTeknologin för bilddiagnostik har gjort revolutionerande framsteg de senaste decennierna och ger i dag möjligheter för läkare att kunna ställa diagnos och utifrån bilderna föreslå lämpliga behand­lingsalternativ vid MS. Men det finns trots det stor förbättringspo­tential. I dagsläget saknas sätt för hur MR­bilderna kan tolkas på ett likvärdigt sätt. Det görs subjekti­va bedömningar av MR­bilderna från fall till fall. Bedömningen ger visserligen betydelsefulla svar om en enskild patients aktuella sjukdomsläge men problemet är att resultaten inte kan jämföras med andra MR­undersökningar.

– Min forskargrupp kommer att fortsätta utveckla sätt för att göra objektiva och standardiserade mätningar som ger likvärdiga mått oavsett vilken magnetkamera som används. Det ger oss möjlighet att kunna dra slutsatser om sjukdoms­processen och utvärdera vilken medicinsk behandling som har bäst effekt, säger Tobias Granberg.

Stora AnslagetStora Anslaget //

»Personer med MS ska få bättre behandling med hjälp av nya magnetkameratekniker.«

Text Anna-Karin Andersson Bild Melker Dahlstrand

Tobias Granberg

S ÅLDER32 år.FAMILJ Fru och tvåårig son. ARBETAR Karolinska universitets-sjukhuset och knuten till Karolinska Institutet.FRITID Tycker om att simma och badar ofta med sonen, gärna flera gånger per vecka. Gillar även att paddla kajak, något som han tidiga-re tävlade i.

Undersökningar med magnetkamera är ofarliga men det kan upplevas obehagligt att ligga still i det trånga utrymmet. Tobias Granberg för-söker som en del i sin forskning göra proce-duren mer skonsam för patienterna.

24 // ssmf.se forskning för livet // 25

kallade placeboeffekter, visar forskning.

– Vår upplevelse av omvärlden, genom våra sinnen, påverkas av våra förväntningar. Ett dyrt vin tycker vi är godare än ett billigt till

exempel. Och förväntans­effekter inom det medicin­

ska området kallas placebo­effekten, säger Karin Jensen.

När man forskar kring nya läkemedel brukar en del av

patienterna få den verksamma sub­stansen, medan andra får sockerpiller

som ser likadana ut som medicinen. Syftet med det är att forskarna ska kunna se hur mycket bättre patienterna blir av den verksamma substansen.

Karin Jensens forskningKarin Jensens forskning visar att det faktiskt går att lura smärtsignaleringen i hjärnan med hjälp av placebo. Hon stu­derar hur smärtsignaleringen förvärras vid långvarig smärta – men också hur vi kan få samma smärtsignalering att minska med hjälp av placebo. På samma sätt som smärtbromsen kan förvärras vid långvarig smärta kan den också öka med hjälp av placebo. När placeboef­fekten fungerar tvärtom kallas den för noceboeffekten.

– Om man läser listan om biverkning­ar på en medicin som man ska ta – och förväntar sig att man kommer att få dem – ja, då får man biverkningarna oftare, säger hon.

Ett av Karin Jensens första fynd, som gjordes tack vare hennes allra första forskningsstipendium som kom från SSMF, är att inte enbart patientens utan också läkarens förväntningar på behand­lingseffekten har betydelse.

– Placeboeffekten kan byggas upp på olika sätt. Hur patienten interagerar med sin läkare spelar jättestor roll för vilka förväntningar man får inför behandling­en, säger hon.

Karin Jensen och hennes kollegor bestämde sig för att titta på vad som hände hos läkare vid Harvard­universite­tet när de trodde att de använde verksam behandling, men egentligen behandlade med placebo.

– Jag hade byggt ihop en placeboma­skin, som vi sa fungerade smärtlindran­de, men den fungerade inte alls, förklarar hon.

För att studera För att studera läkarnas hjärnor fick de utföra behandlingen på en patient medan de var placerade i en magnetre­sonanstomografikamera (fMRI). När lä­karna bara fick se sin patient ha ont, utan att kunna lindra, så aktiverades läkarnas egna smärtområden i hjärnan, något man bara hade studerat hos kärlekspar innan.

Placebomot smärtan Ont i ryggen, fibromyalgi och artros. Långvarig smärtproblematik kan minska med placeboeffekter. Men trots kännedom om att smärtsignalerna kan bromsas, är det långt kvar till en ny behandlingsmetod i vården. Text Text Maja Lundbäck Maja Lundbäck Bild Bild Per Kristiansen Per Kristiansen

Våra förvänt-ningar av en

behandling har betydelse för

dess effekt. Det går exempelvis att lura smärt-

signaleringen i hjärnan med

placebo. BILD SASHA BRAZHNIK

m du trampar på en vass sten kommer du att dra undan foten kvickt. Det

gör ju ont – och det är meningen! Att vi känner

smärta är kroppens varningssignal om att det finns ett hot mot vår kropp.

– Ofta tänker vi på smärta som nega­tivt, men faktum är att det är nödvändigt för vår överlevnad att vi reagerar så här, säger Karin Jensen, smärtforskare vid Karolinska Institutet.

Tufft nog, för den som är drabbad av kronisk smärta, kan kroppen och nerv­

systemet komma att fortsätta att signale­ra fara, även om hotet är undanröjt. Den sunda reaktionen, som alltså är avgörande för vår överlevnad, är inte alls så sund i det långa loppet utan väldigt plågsam.

– Långvarig smärta, som är den nyare benämningen av tillståndet, beror på att smärtsignalerna fortsätter att skickas till hjärnan. Detta trots att vävnadsskadan har läkt och smärtan borde vara borta, förkla­rar Karin Jensen.

I dag beräknas runt 200 000 svenskar ha fibromyalgi, hela fyra av tio lider av

ryggsmärta, och lika många kommer att någon gång i livet utveckla artros. Några riktigt bra verktyg för att behandla lång varig smärta finns inte i dag. Att mäta själva smärtan med hjälp av medicinska tester är också svårt, vilket kan leda till att patienter lider i det tysta utan att få hjälp.

Men finns det något Men finns det något sätt att tala om för hjärnan att hotet är borta, kan vi göra så att smärtsignalerna inte når fram? Ja, precis som vid andra sjukdomar där symp tomen styrs av nervsystemet, kan långvarig smärta påverkas av så

O

»Jag hade byggt ihop en placebo- »Jag hade byggt ihop en placebo- maskin, som vi sa fungerade maskin, som vi sa fungerade

smärtlindrande, men den smärtlindrande, men den fungerade inte alls.«fungerade inte alls.«

På djupetPå djupet

Karin Jensen.

26 // ssmf.se

– En biologisk grund för empati tror man det handlar om, säger Karin Jensen.

När läkarna däremot fick börja behand­la sin patient med placeboapparaten, som de trodde fungerade, aktiverades områden i hjärnans så kallade prefrontala cortex.

– Det är samma område som aktiveras när man själv får placebosmärtlindring. Hjärnans belöningssystem aktiverades också. Och ju högre siffror läkarna hade på empatiskalor – desto mer aktiverades ett visst område i frontalloben, säger hon.

Men trots kännedomMen trots kännedom om att vi kan lura smärtsignalerna med placebo, används inte detta som behandlingsmetod i vården.

– Nej, det kan vi inte göra. Man får inte luras. Att låtsas är inte etiskt försvarbart, säger Karin Jensen.

Men det finns trots allt en interna­tionell studie från 2016 där forskare gav

placebo till personer med långvarig rygg­smärta, men den gången handlade det om så kallad öppen placebo. Öppen placebo betyder att de som behandlades kände till att de skulle få placebo.

– Där funkade det ganska bra, åtmins­tone bättre än traditionell behandling. Men nja, jag är ändå ambivalent inför den här typen av behandling. Om vi som är representanter för den vanliga sjukvården börjar behandla med placebo så kommer vi ju inte skilja oss från det som oseriösa alternativa behandlare håller på med, säger hon.

Är vi alla lika svaga för placeboeffekten eller finns det vissa av oss som är mer lättlurade än andra? Faktum är att forskare har försökt ta reda på detta ända sedan 1950­talet, berättar Karin Jensen. Men, hittills har ingen forskare kunnat visa att vissa människor skulle svara bättre än andra på placebo.

NAMN: Karin Jensen.ÅLDER: 40 år.ARBETE: Docent, forsknings-gruppsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Ka-rolinska Institutet. Samarbetar även med Program in Placebo Studies på Harvard Medical School.

DÄRFÖR FUNGERAR PLACEBO SOM SMÄRTBEHANDLING

1) Smärta beror på att smärt-signaler skickas från kroppens alla delar upp till hjärnan, och där kan smärtsignalen bromsas. 2) Vår upplevelse av omvärl-den, genom våra sinnen, kan påverkas av förväntningar. Förväntanseffekter inom det medicinska området kallas placeboeffekten.3) Hur patienten interagerar med sin läkare spelar roll för vilka förväntningar man får inför en behandling.4) Personer med långvarig rygg smärta blev bättre i en studie, trots att de själva vis-ste om att de fick placebo.

RELATION TILL SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR MEDICINSK FORSKNING»SSMF var mitt första egna anslag och gav mig möjlighet att åka till Harvard och ge-nomföra ett projekt om neurala mekanismer vid patient-lä-kar-konsultationer. Än i dag ger det anslaget mig stor glädje i form av ett nära samarbete med några av världens främsta forskare på området.«

»Vi kan inte använda placebo som »Vi kan inte använda placebo som behanding. Man får inte luras. Att behanding. Man får inte luras. Att låtsas är inte etiskt försvarbart.«låtsas är inte etiskt försvarbart.«

F

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, tar emot och förvaltar gåvor från privata givare och säkerställer att pengarna går till svensk medicinsk forskning. Det här fiktiva exemplet visar hur gången kan se ut.TextText Anna-Karin Andersson Anna-Karin Andersson BildBild Josefin HerolfJosefin Herolf

Från gåva till forskningsfynd

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning avyttrar

värdepapperna som Barbro har donerat och pengarna placeras hos SSMF:s två externa kapitalförvaltar­na i så kallad diskretionär förvalt­ning. Alla donerade medel placeras enligt de tydligt uppsatta regler och riktlinjer som SSMF satt upp, vilka tar hänsyn till bland annat etik och riskhantering med bästa tänkbara avkastning.

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

tackar Barbro för hennes generösa bidrag och

tillhandahåller ett gåvobrev.

Vid två tillfällen varje år utlyser

SSMF stipendier och anslag som svenska medicinska forskare välkomnas att söka. SSMF:s vetenskapliga expertgrupp, Gransk­ningsnämnden samt externa bedömare, gör en noggrann bedömning av de hundratals inkom­na ansökningarna och utser de forskare som bör beviljas medel.

Barbro kontaktar sin bank och med stöd

av gåvobrevet överförs det innehav hon vill donera till SSMF. Eftersom SSMF är undan­taget från kapitalbeskattning minskas inte gåvans värde med någon kapitalskatt.

1

SSMF

Barbro, 72 år, har aktier och fond­

andelar som hon bestämt att donera till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Hon anser att all medicinsk forskning är viktig. Värdepapperna hon skänker till SSMF ska inte öronmärkas till någon särskild inriktning, förklarar hon i kontakten med SSMF:s kansli.

SSMF

2

34

5

Så funkar det

forskning för livet // 27

Eftersom Barbro vill att hennes

donation ska kunna användas inom all typ av medicinsk forskning kan hennes bidrag lägga grunden till någon av de lovande fors­karna som valts ut. I det här fiktiva exemplet, Emma, som ska studera sin tes om hur hjärtsjukdom kan förebyggas. Med SSMF som mellanhand bidrar Barbro och Emma tillsammans till ett steg mot ett friskare liv för tusentals människor.

6

28 // ssmf.se forskning för livet // 29

1937 gav ungraren Frigyes Karinthy ut boken En resa runt

min hjässa, tidernas mest kända bok om en hjärnoperation. Frigyes Karinthy var journalist och författare, och när han satt på sitt favoritkafé i Budapest hörde han en kväll ett tåg dundra förbi. Det var bara det att Budapest på den tiden inte hade några tåglinjer. När han i sitt huvud fort­satte höra tåget började han misstänka en tumör. Efter att ha konsulterat flera olika läkare blev Karinthy rekommenderad att ta ett riktigt tåg norrut till Stockholm och den främste hjärnkirurgen i världen, Herbert Olivecrona.

Frigyes Karinthy beskriver i boken mötet med den karismatiske svenske läkaren. Eftersom hjärnoperationer på den tiden endast gjordes med lokalbedöv­ning var han vaken under hela proceduren och kunde i detalj skildra vad som hände i operationssalen. Och det skulle visa sig att resan till Sverige – resan runt hans hjässa – räddade hans liv.

Läkaren Herbert OlivecronaLäkaren Herbert Olivecrona var redan tidigt i sin karriär nyfiken på att utveckla kirurgins möjligheter. Mitt under första världskriget åkte han, 25 år gammal, ner till Leipzig och Dortmund och försökte

hjälpa soldater och civila som skadats av skott och granatsplitter. Eftersom alternativ saknades i försöken att rädda liv var man tvungen att tänka och handla snabbt. Några etiska regler om vad läkare kunde göra hade ännu inte utformats. Herbert Olivecrona betraktade sig själv som autodidakt – han lärde sig yrket genom att arbeta.

Tillbaka i SverigeTillbaka i Sverige med huvudet fullt av idéer, fick Olivecrona flera stipendier, eller understödsmedel som det kallades på den tiden, från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Han använde peng­arna till att forska vid universitet i USA. Vid hemkomsten till Sverige skapade Olivecrona en avdelning på Serafimerlasa­rettet i Stockholm som lade grunden till svensk neurokirurgi.

En av Olivecronas allra första opera­tioner blev historisk. En godartad knuta på hörsel­ och balansnerven avlägsnades genom att patienten låg framstupa med huvudet vilande i ett stöd. En utmaning var att hålla patienten nedsövd under hela operationen. Modern narkos var ännu inte uppfunnen. Det löstes genom att en narkosläkare satt under operationsbordet och med jämna mellanrum sprayade eter från en flaska. Idén var Olivecronas egen.

Han hade lånat den vackra sprayflaskan från sin frisör. En bit in i operationen hör­des en duns. Det var narkosläkaren som fallit ihop, nedsövd av eterångorna. Men operationen kunde slutföras och resul­tatet gav ekon över hela världen. Fram­gången var sensationell. Att patienten överlevde, förvisso endast i 18 dagar, ska ses mot bakgrunden av att dödligheten vid denna typ av operation i Europa var nästan 100 procent.

Herbert Olivecrona fortsatte att ligga i framkant inom utvecklingen. Serafimerla­sarettet blev den internationella neuro­kirurgins centrum och unga läkare från hela Europa sökte sig dit för att lära av Olivecronas banbrytande verksamhet.

På arbetet var Olivecrona känd som hård men rättvis. De runt omkring honom som gjorde misstag fick se sig om efter nytt arbete. Operationerna skedde under

tystnad och personalen lärde sig att tolka vad hans harklingar kunde betyda. Mer blod? Ett nytt instrument? Under en sär­skilt komplicerad operation stod Herbert Olivecrona med pannan full av svett böjd över sin patients öppna kranium. En operationssköterska gjorde misstaget att försöka torka av hans svett med en duk. Hon snästes bort med repliken: ”Min svett är steril.”

Bland vänner kallades Bland vänner kallades han Oliven, och pa­rallellt med att han räddade människors liv gick han runt och bolmade på direkt­importerade Havannacigarrer: dagskon­sumptionen låg på runt fem cigarrer och röken blåstes karaktäristiskt ut ur vänster mungipa.

Ett av Olivens största intressen var golf. Trots långa arbetsdagar var hans mål att alltid avsluta med en golfrunda. Vid

Falsterbo golfklubb talas det fortfarande om professorn i Jaguaren som parkerade sin bil och sedan gick rakt ut till första utslagsplatsen, peggade upp och slog ut. Utan att ta notis om andra, häpet gapan­de, spelare som varit där först.

Vad var hemligheten bakom Herbert Olivecronas kreativitet och framgång? En­ligt honom själv: att han efter lunch varje dag tog en 30 minuter lång tupplur på arbetet. En röd lampa utanför rummet in­dikerade att ingen fick väcka honom. Det fanns bara ett enda undantag: postopera­tiv blodutgjutning i hjärnan. Då rörde det sig om minuter innan Herbert Olivecrona stod i operationssalen igen.

FOTNOT: Texten är en bearbetad och kortad version från SSMF:s bok Forskning för livet.

I backspegelnI backspegeln

Den självlärde kirurgen En av de första mottagarna av stöd

från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning var hjärn-kirurgen Herbert Olivecrona. Hans banbrytande metoder gjorde honom till världens främsta inom sitt område. Men han är också ihågkommen för sin burdusa stil och sitt ständiga bolmande på cigarrer. TextText Jan Gradvall Jan Gradvall

F

Herbert Olivecronas (1891–1980) framgångar inleddes med hjälp av medel från SSMF. År 1920 blev han beviljad 500 kronor för bland annat röntgenbilder, 1921 fick han 800 kronor till försökskostnader vid ett experimentellt arbete och 1922 tillde-lades Olivecrona 1 400 kronor för två projekt för fortsatta studier.

Uppgifterna är hämtade ur SSMFs kassabok 1919—1922 samt protokoll från de aktuella åren.

Under en operation lär Herbert Olivecrona ha sagt ”Min svett är steril”, vilket blivit ett bevingat ord bland läkare. BILD LENNART NILSSON/TT

30 // ssmf.se forskning för livet // 31

1 / Den här svenske forskaren började sin

karriär med stöd av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. År 1981 belönades han med Nobelpriset för

upptäckter om hjär­nans hantering

av visuell in­formation. När han fyllde 90 år

uppmärk­sammandes

han på Times Square i New York.

Vad heter han?

1. Georg Riedel x. Hugo Theorell2. Torsten Wiesel

2 / Ungefär hur många forskare har

Svenska Sällskapet för Medicinisk Forskning kunnat hjälpa med sin resa mot nya medicinska upptäckter under de 100 år som sällskapet funnits?

1. Cirka 500 x. Cirka 1 000 2. Cirka 5 500

3 / Nanna Svartz fors­kade om reumatiska

sjukdomar och uppfann bland annat läkemedlet Salazopyrin, som fungerar vid reumatism och tarmsjukdo­mar, vilket blev en succé och är en medicin som används än i dag. Nanna Svartz var ledamot i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings styrelse under flera år under sin karriär. Hon blev också känd för att bli Sveriges första kvinnliga professor vid ett statligt universitet. Vilket år tillträdde hon som första kvinna sin tjänst som professor?

1. 1918 x. 1938 2. 1958

4 / Drott­ning

Silvia är beskyd­dare av Svenska Sällskapet

för Medicinsk Forskning, SSMF. Faktum är att SSMF haft beskydd av det svenska kungahuset ända sedan sällskapet startades. Först

ut var Drottning Victoria 1919–1930, därefter drottning Louise 1930–1965. Men vilken kunglighet var beskyddare av Svenska Sällskapet för Medicnsk Forskning före vår nuvarande drottning, under åren 1965–1973?

1. Kung Gustaf VI Adolf. x. Prins Sigvard Bernadotte 2. Oskar II

5 / Agneta Holmäng är den nuvarande ordfö­

randen för Svenska Sällska­pet för Medicinsk Forsknings granskningsnämnd. Till yrket är hon läkare och professor

i laborativ medicin. Under perioden 2018–2023 är hon dessutom dekan. Vad innebär titeln dekan?

1. Det är synonymt med ut­märkelsen hedersdoktor. x. Att man är en äldre professor. Dekan är som ett mellansteg till titeln som gäller efter pensione­ring, professor emeritus.2. Den högsta administrativa chefen för en universitets­fakultet.

6 / Tobias Granberg är en av mottagarna

av SSMF:s Stora Anslag 2019. Han utvecklar metoder för undersökningar med mag­netkamera, eller MR­kamera som det ofta förkortas. Ibland kallas undersök­ningen i folkmun även för magnetröntgen, men det är egentligen ett felaktigt namn. Varför?

1. För att det inte har något med bilddiagnostik inom sjukvården att göra, utan är en framkall­ningsteknik som vissa konstnär­liga fotografer använder sig av. x. Eftersom det inte används någon röntgenstrålning vid magnetkameraundersökningar.2. För att Wilhelm Röntgen som upptäckte röntgenstrålningen avskydde magneter, och menade att röntgen och magnetism aldrig bör nämnas ihop.

RÄT

TA

RA

DE

N: 1

) 2, 2

) 2, 3

) X, 4

) 1, 5

) 2, 6

)X

I korthetI korthet

Medicinsk Museion i Köpenhamn har intresseväckande utställningar om kroppen, sjukdomar och hälsan. Här får besökare till exempel inblick i hur magen hänger ihop med våra tankar och psykiska tillstånd, och hur behandlings-metoderna utvecklats — från antiken till genetiken. Museet lyfter på ett spännande sätt fram den medicinska vetenskapen som en betydelsefull del av vårt kulturarv. Läs mer på museets egen webb: www.museion.ku.dk

Robyn – bra soundtrack till forskarfyndDJ-TIPS. Dr Gonçalo Castelo­ Branco, docent på Institutio­nen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet i Stockholm, har belönats med SSMF:s nyinstiftade jubileums­

pris för sina kreativa och banbrytande forsk­

ningsmetoder. Gonçalo har även har ett förflutet som dj.

Nu har han sitt fulla fokus på labbet

men visst kan han ännu utstråla lite discovibbar. Gonçalo brukar till exempel välja en passande låt till sina betydelse­fulla upptäckter och dela på sitt twitterkonto. Ett fynd som gjor­de honom glad nyligen kunde bäst be skrivas med låten Honey av Robyn.

GÅVOFORMER

Lantstället kan ge nya läkemedelEn stor del av Svenska Sällska­pet för Medicinsk Forsknings tillgångar har byggts upp av testamenterade tillgångar och donationer. Men sällskapet tar även tacksamt emot gåvor i form av exempelvis bostadsrätter, lantställen eller andra typer av hus. Om du vill skänka en fast­ighet, och omvandla dess värde till forskning för bättre vård och effektivare läkemedel, så kan SSMF vara behjälpliga med försäljningen av egendomen.

Läs mer om hur du kan ge ditt bidrag på: www.ssmf.se

STJÄRNREGISSÖREN

”Det rasar ett krig mot sanningen”Den svenske stjärnregissören Johan Renck, bakom den kritikerrosade tv­serien ”Chernobyl”, är född i en släkt av vetenskapsmän och förfasas över att synen på vetenskap har urholkats.”Det rasar, återigen, ett obönhörligt krig mot sanningen. Inte minst i USA, där Trump nu trappar upp kampen mot klimatvetenskapen (…) Vetenskap har reducerats till en åsikt. Min åsikt är lika mycket värd som din vetenskapligt grundade analys.”[källa] Dagens Nyheter

Medicinsk vetenskap som kulturupplevelse

Testa dina kunskaper. Kryssa lugnt & lycka till!

((Rätt svar hittar du nere till vänster på den här sidan.Rätt svar hittar du nere till vänster på den här sidan.))

SSMF quiz

1600 Så få läkare hade Sverige när SSMF grundades 1919. Det motsvarar omkring 27 läkare per 100 000 invånare vilket kan jämföras med dagens antal, runt 395 läkare per 100 000 invånare 2019. [källa] Socialstyrelsen 2019 och boken Forskning för livet

Forskning för LivetForskning för LivetGes ut av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. ANSVARIG UTGIVARE: Mats Ulfendahl REDAKTÖR: Anna-Karin Andersson EPOST: info@ssmf.se WEBB: ssmf.se OMSLAG: Melker DahlstrandGRAFISK DESIGN: Birgersson&Co TRYCK: Norra Skåne Offset

BILD SIMON SKIPPER

BIL

D T

HO

MA

S J

OH

AN

SSO

N/T

T

BIL

D F

RA

NK

IE F

OU

GA

NTH

IN

Hjälp forskare att hitta nya botemedel

Tack vare bidrag, donationer och testamenteradetillgångar har vi sedan 1919 kunnat ge de mest lovande

medicinska forskarna i Sverige möjlighet att utveckla idéersom förbättrar behandlingar och bekämpar sjukdomar.

Din gåva kan ge människor ett friskare liv.

Vill du bidra? Hör av dig så berättar vi mer.

08-33 50 61info@ssmf.sewww.ssmf.se

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Bankgiro 901-1099. Plusgiro 90 11 09-9.