Professionell logik eller kommersiell logik,

varför inte både och? En studie om revisorns dualitet i sitt vardagliga arbete

Författare: Ida Kull och Alva Svensson

Handledare: Maria Mårtensson-Hansson

Examinator: Elin Funck

Termin: VT20

Ämne: Examensarbete i controller för

Civilekonomprogrammet

Nivå: Magister

Kurskod: 4FE18E

Examensarbete

Sammanfattning

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Företagsekonomi, 4FE18E, VT-2020.

Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet

Författare: Ida Kull och Alva Svensson

Handledare: Maria Mårtensson-Hansson

Examinator: Elin Funck

Titel: Professionell logik eller kommersiell logik, varför inte både och?

− En studie om revisorns dualitet i sitt vardagliga arbete

Inledning: Revision har en viktig samhällsfunktion i och med sitt syfte att

oberoende granska finansiell information. Det kan i mångt och mycket härledas till

professionell logik, med en utgångspunkt i hög kvalitet och expertis i det utförda

arbetet. Detta ställer krav på att revisorn ska få agera under självstyrning, eftersom

det är den professionella som bäst vet hur arbetet ska utföras. Åt det andra hållet, är

revisionsbyråer vinstdrivande företag. Detta kan härledas till den kommersiella

logiken med en utgångspunkt i vinstintresse och att uppnå effektivitet i

organisationen. Hur dessa logiker existerar i relation till varandra är till viss del

motsägelsefullt. Vissa menar att det finns en grundläggande konflikt på en

organisatorisknivå mellan dessa logiker, och att vinstintresset går ut över kvaliteten

på revisionen. Andra studier påvisar ett samspel genom att revisorn utvecklar en

hybrididentitet och kombinerar de olika logikerna vid olika tillfällen.

Syfte: Syftet med studien är att bidra till tidigare forskning med en fördjupad

förståelse för hur kommersiell och professionell logik synliggörs på en

organisatorisk nivå och på individnivå. Syftet är även att förklara vilken roll

styrningen har i att förmedla professionalismen och revisionsbyråns ekonomiska

intresse. Detta för att få helhetsbild av hur kommersiell och professionell logik

förhåller sig till varandra.

Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer

med sju yrkesverksamma revisorer. Empirin har även bestått av företagstexter i

form av årsredovisningar, karriärsblogg och material publicerad på

revisionsbyråers hemsidor.

Slutsats: Vi kan se att revisionsbyråerna och revisorerna både förmedlar en bild av

sig som professionella men även kommersiella. Detta synliggörs även i hur revisorn

pratar om sin roll och hur denne agerar. Utifrån detta bildas en hybridlogik där både

affärsmässiga och professionella aspekter anses viktiga. Vi har även påvisat att

professionell och kommersiell logik stärks och styrs mot genom både clan- och

byråkratisk styrning. Revisorn går in i olika roller, med antingen den professionella

eller kommersiella logiken i fokus, i olika situationer och sätter till viss del egna

gränser utifrån detta. Det egna gränssättandet har i vissa situationer visat sig frångå

den formella och byråkratiska styrningen. Genom insocialisering och en

diskussionskultur bildas en norm om hur revisorn, i sin roll, ska agera i olika

kontexter.

Nyckelord: Revisor, revisionsbyrå, institutionella logiker, profession,

professionalism, professionell logik, kommersiell logik, hybrid-professionell, clan

control, byråkratisk styrning, ekonomistyrning

Abstract

Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics,

4FE18E, VT-2020.

Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University

Authors: Ida Kull and Alva Svensson

Supervisor: Maria Mårtensson-Hansson

Examiner: Elin Funck

Title: Professional logic or commercial logic, why not both?

− A study of the auditor’s duality in his everyday work

Introduction: Auditing has an important social function with the purpose of

independently reviewing financial information. It can in many ways be derived

from professional logic, based on high quality and expertise in the work performed.

This requires that the auditor can act under self-control, since it is the professional

who knows best how the work should be performed. On the other hand, auditing

firms are profit-making companies. This can be derived from the commercial logic

based on profit interest and achieving efficiency in the organization. How these

logics exist in relation to each other is to some extent contradictory. Some argue

that there is a fundamental conflict at an organizational level between these logics,

and that the profit interest goes beyond the quality of the audit. Other studies show

an interaction in that the auditor develops a hybrid identity and combines the

different logics at different times.

Purpose: The purpose of the study is to contribute to previous research with a

deeper understanding of how commercial and professional logic is visible at an

organizational level and at the individual level. The purpose is also to explain the

role of the controlling and managing in maintaining professionalism and the

financial interests of the auditing firm. Through this a complete picture is given of

how commercial and professional logic relates to each other.

Method: A qualitative study has been conducted through semi-structured

interviews with seven professional auditors. The empirical data also consists of

company texts in the form of annual reports, career blogs and materials published

on the auditing agencies' websites.

Conclusions: We can see that the audit firms and the auditors both convey a picture

of themselves as professional but also commercial, this also make visible in how

the auditor talks about his role and how he acts. Based on this, a hybrid logic is

formed in which both business and professional aspects are considered important.

We have also shown that professional and commercial logic is strengthened and

guided by both clan- and bureaucratic control. The auditor takes on different roles,

with either the professional or commercial logic in focus, in different situations and

to some extent set their own boundaries based on this. These own boundaries have

in certain situations been shown to deviate from formal and bureaucratic

governance. Through socialization and a discussion culture, a norm seems to be

formed of how the auditor, in his role, should act in different contexts.

Keywords: Auditor, Audit firm, institutional logic, profession, professionalism,

professional logic, commercial logic, clan control, hybrid-professional,

bureaucratic control, management control

Förord

Efter fyra års studerande på Civilekonomprogrammet avlutar vi nu här vår tid på

Linnéuniversitetet med detta examensarbete. Vi vill börja med att rikta ett stort tack

till vår examinator Elin Funck för all feedback under kursens seminarier för att

skapa möjlighet för oss att förbättra uppsatsen. Dessutom ett tack till opponenter

för givande diskussioner i samband med detta.

Ett extra stort tack till vår handledare Maria Mårtensson-Hansson för ditt

engagemang, kunskap och värdefulla vägledning under uppsatsens gång.

Slutligen vill vi även tacka de personer som valt att ställa upp på våra intervjuer och

därmed bli en del av denna studie. Tack för engagemanget ni visat i intervjuerna

och den värdefulla information ni delat med er av. Utan er hade denna studie inte

varit genomförbar.

Ett stort tack!

Växjö 2020-05-29

Ida Kull Alva Svensson

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Problemdiskussion 4

1.2.1 Problemformulering 8

1.3 Syfte och bidrag 9

2 Teoretisk referensram 10

2.1 Revisionsbranschen 10

2.2 Institutionella logiker 12

2.2.1 Professionell logik 14

2.2.2 Kommersiell logik 16

2.3 Styrning i en revisionsprofession 19

2.3.1 Styrning genom clan control i en revisionsbyrå 20

2.3.2 Styrning genom byråkratisk kontroll i en revisionsbyrå 22

2.3.3 Sammanställning av styrsystemen utifrån logikerna 25

2.4 Revisionsbyrån som en hybridorganisation 26

2.5 Sammanfattning av den teoretiska referensramen 29

3 Metod 32

3.1 Forskningsansats 32

3.2 Datainsamling 33

3.2.1 Urval 36

3.2.2 Utformning av intervjuguide 37

3.2.3 Tillvägagångssätt intervjuer 38

3.2.4 Insamling företagstexter 40

3.2.5 Litteraturinsamling 42

3.3 Analysmetod 43

3.3.1 Textanalys 43

3.3.2 Analys av intervjuer 44

3.3.3 Studiens analys 46

4 Empirisk sammanställning 48

4.1 Syftet med revisionsbyråer 48

4.2 Rollen som revisor 49

4.2.1 En bra revisor 50

4.2.2 Revisorns framgångsfaktorer 52

4.2.3 Att bli anställd som revisor 53

4.2.4 Hur en revisor ska agera 55

4.2.5 Att bli en revisor 56

4.2.6 Att vara en revisor 58

4.3 Bedömning och utvärdering av revisorn 59

4.3.1 Bedömning och utvärdering 60

4.3.2 Att bli en partner 62

4.3.3 Revisorn som en säljare 63

4.4 Revisionsprocessen 65

4.4.1 Planering av revisionsuppdraget 65

4.4.2 Revisionsarvode och tidsbudgetering 67

4.4.3 Utförande av revision 68

4.4.4 Säkerställa att revisionen utförts i enlighet men vad som förväntas 71

5 Analys 74

5.1 Professionell logik 74

5.1.1 Hur clan control förmedlar den professionella logiken 78

5.1.2 Hur byråkratisk styrning förmedlar den professionella logiken 81

5.2 Kommersiell logik 84

5.2.1 Hur clan control förmedlar den kommersiella logiken 87

5.2.2 Hur byråkratisk styrning förmedlar den kommersiella logiken 89

5.3 Samspel mellan logikerna 91

6 Slutsats 95

6.1 Slutsats 95

6.2 Förslag på vidare forskning 99

7 Referenser 101

7.1 Lagar och förarbeten 116

7.2 Årsredovisningar och transparency reports 116

Appendix

Appendix 1 - Mejl till utvalda revisorer

Appendix 2 - Intervjuguide

1

1 Inledning

I studiens inledande kapitel presenteras först en bakgrund om revisionsbranschens roll och

funktion samt att revisionsorganisationen grundar sig i två logiker, den professionella samt

den kommersiella. Bakgrundsbeskrivningen mynnar sedan ut i en problemdiskussion där

de två logikerna i revisionsbyråerna problematiseras och leder till studiens

problemformulering. Fortsättningsvis beskrivs syftet som sedan avslutas med att studiens

bidrag lyfts fram.

1.1 Bakgrund Revisorns primära roll är att granska den finansiella information som ett företag ger

ut samt granska hur styrelsen förvaltar organisationen (FAR, u.å.). Revisorns arbete

har därför betydelse för både samhället och näringslivet, då intressenter vill kunna

lita på att den finansiella information som ges ut är pålitlig (FAR, 2006). För att den

finansiella informationen ska uppfattas som pålitlig är det viktigt att revisorn är

opartisk och självständig i sitt arbete (FAR, 2006) och i arbetet med revisionen ska

revisorn uppfylla kravet på oberoende enligt revisorslagen (SFS 2001:883).

Revisionen fungerar som en kvalitetssäkring av den finansiella informationen som

ett företag lämnar till marknaden genom sin årsredovisning. Detta bidrar till att

skapa en trygghet och bygga ett förtroende mellan företaget och dess intressenter

genom att till exempel skapa förutsättningar för goda affärer med kunder,

leverantörer och finansiärer samt att hjälpa bland annat Skatteverket och

Ekobrottsmyndigheten säkerställa att bokföringen utförs korrekt (Visma, 2018).

Revisorer identifieras som professionella yrkesutövare då de besitter specialiserad

kunskap och färdigheter inom deras yrkesområde, vilket medför ett stort socialt

värde för samhället (Freidson, 1984). Revisionsbyråer drivs av professionella

anställda och kan därmed ses som en del av en profession (von Nordenflycht, 2010;

Miner et al., 1994). Ett genomgående krav för att kännetecknas som en professionell

2

yrkesutövare är att de har specifik kunskap och expertis om bland annat lagstiftning,

organisatoriska riktlinjer samt etiska koder (Svensson, 2011; Evetts, 2006). Genom

revisorns yrkesexamen säkerställs den teoretiska kunskap som samhället förväntar

sig av yrkesutövaren och revisorn får därmed legitimitet och acceptans hos

individerna (Forslund, 1998). Abbott (1988) definierar en profession som en grupp

av individer som praktiserar en teoretisk kunskap i vissa speciella sammanhang.

Detta leder till att revisionsbyråer till stor del är utformade efter den professionella

logiken. Den professionella logiken har sin utgångspunkt i att det är den enskildes

expertis och samhällsintresset som är i fokus (Freidson, 2001). Exempelvis genom

att det är den professionella kunskapen som styr hur arbetet ska utföras, det är den

som sätter gränser och krav för den anställdes agerande på marknaden, samt att

ledande befattningshavare får makt och auktoritet genom sin kompetens.

Professionen blir därmed som en institution och ett styrmedel för byråerna (von

Nordenflycht, 2010; Miner et al., 1994; Lee, 1995; Lui et al., 2003; Alvehus, 2012;

Björngren Cuadra, Fransson, 2012) och som i enlighet med FARs analysmodell

innebär att uppgifterna utförs med hög kvalitet utan hänsyn till vinst- eller

egenintresse (FAR, 2015).

Legitimiteten i revisionsbranschen är central och utgår från den enskilde revisorns

agerande och att tillgodose samhällsintresset (Lokatt, 2018). Den professionella

logiken ställer även krav på den enskildes frihet i arbetet och att arbetet beskrivs

vara svårbedömt. Redan 1939 skrev Parsons att professioners kunskapsbas och

komplexiteten i deras arbetsuppgifter är av sådan art att arbetet bara kan bedömas

av andra professionella. Den praktiska användningen av kunskapen sker i enskilda

fall och bygger på den professionellas egna bedömningar under eget ansvar

(Rothstein, 1991). Arbetsuppgifterna i en profession beskrivs även vara så pass

specialiserade att de omöjligen kan standardiseras och rationaliseras. Detta ställer

krav på att den anställda ska kunna vara självstyrande, för att det är den anställdas

kompetens och hur den förvaltas som är i fokus (Freidson, 2001).

3

Även andra värderingar än de professionella har uppmärksammats och utvecklats

och revisionsbyråernas intressen kan även ses som kommersiella (Hanlon, 2004).

Detta grundar sig i att revisionsföretagen är vinstdrivande och måste generera

intäkter för att överleva på marknaden (Suddaby et al., 2009). Idag tenderar

revisorer i större utsträckning att identifiera sig med affärsmässighet, och den

kommersiella logiken har blivit allt mer dominerande. Logiken har sin

utgångspunkt i att tillgodose organisationens vinstintresse genom att säkerställa att

anställda arbetar effektivt (Smets, 2012). Detta synsätt har dock mött kritik som

menar att revisionens syfte delvis går förlorad när affärsmässiga intressen blandas

in (Hanlon, 2004). Kommersialiseringen av revisionsbranschen sägs vara driven av

en allt mer globaliserad och mer konkurrensutsatt bransch (Brierly & Gwilliam,

2003) och har kommit att förstärka problematiken kring revisorn och dennes

oberoende i förhållande till kunden som granskas (Broberg et al., 2014). En faktor

som bidragit till att förtroendet för revisionsbyråer ifrågasatts är att dessa fram tills

nyligen kunnat revidera samma klient under en obegränsad tid, vilket lett till att

revisorernas oberoende ifrågasatts och de därigenom riskerar att uppfattas som

affärspartners och lierade med klienten (Proposition 2015/16:162, s. 169). Om

revisorerna uppfattas som lierade med klienten är risken att samhället inte litar på

informationen som ges ut eftersom revisorerna då ses som företagsledningens

förlängda arm och inte en extern oberoende granskare (Broberg et al., 2014).

Ett exempel på detta är Enronskandalen som uppmärksammades år 2002. Arthur

Andersen var vid den tidpunkt en av de marknadsledande revisionsbyråerna och

hade konkursdrabbade företaget Enron som kund. Efter granskning av Enron

framkom det massiv kritik gällande att byrån hade undanröjt dokumentering av

uppdraget. Arthur Andersen ska även ha redovisat ett för positivt resultat i

förhållande till vad som ansågs rättvisande och dessutom mottagit stora arvoden

från Enron under en längre period. Detta resulterade i att Arthur Andersens

verksamhet fick avslutas och revisionsbranschen gick från att vara Big 5 till Big 4

(Dagens Industri, 2002). En annan uppmärksammad skandal i den svenska

4

revisionsbranschen är HQ-skandalen. I detta fall riktar finansinspektionen stark

kritik mot KPMGs utförande av revisionen på banken HQ. Finansinspektionen

menar på att dokumentationen av revisionen var bristfällig och att vissa väsentliga

delar inte valts att redovisas. Detta beskrivs kunna vara en av faktorerna till att

KPMG förlorade nio av sina nitton största börsbolag i samband med kritiken

(Svenska Dagbladet, 2018). Dessa händelser skulle kunna ses som en situation där

revisorer väljer att gå långt ut över deras befogenheter men skandalerna i sig har

bidragit till att uppmärksamma problematiken med hur professionalismen i

branschen påverkas av att ha starka inkomstrelaterade relationer till kunden och

samtidigt vara oberoende (Suddaby et al., 2009). Detta påvisar även från

revisionsbyråernas perspektiv vikten av att säkerställa att revisorn agerar

professionellt och kommersiellt i olika situationer och när detta ska vara

acceptabelt. Detta då det är revisorns agerande som i mångt och mycket är föremål

för extern granskning och huruvida revisionsbyrån uppfattas som legitim eller ej,

vilket visat sig i Enron och HQ- fallet.

1.2 Problemdiskussion Hur relationen mellan den kommersiella logiken och professionella logiken

förhåller sig till varandra är något som frekvent har diskuterats i forskningen (Grey,

1998; Hekman et al., 2009; Jonnergård & Erlingsdóttir, 2012; Suddaby et al., 2009;

Hanlon, 2004; Smets, 2012; Alvehus, 2017; Lokatt, 2018; Dermarkar, 2011). Vissa

menar att det finns en grundläggande konflikt på en organisatorisk nivå mellan

dessa logiker, och att vinstintresset går ut över kvaliteten på revisionen (Grey, 1998;

Hekman et al., 2009; Jonnergård & Erlingsdóttir, 2012; Suddaby et al., 2009;

Hanlon, 2004). Detta grundar sig i den professionella logiken med revisorns

oberoende gentemot kunden och byråns syfte att tjäna samhällsintresset och å andra

sidan den kommersiella logiken, vilken bottnar i byråns ekonomiska intresse av att

vara lönsamma och gå med vinst. Dessa två perspektiv är i mångt och mycket

motstridiga och forskare menar att det finns en underliggande konflikt mellan

5

professionens identitet och revisionsbyråns intresse (Grey, 1998; Hekman et al.,

2009; Jonnergård & Erlingsdóttir, 2012; Suddaby et al., 2009; Hanlon, 2004).

Konflikten grundar sig till viss del i utvecklingen av en allt mer byråkratisk styrning

som syftar till affärsmässiga aspekter (Hanlon, 2004). Trompeter (1994) menar att

det finns en risk att kvaliteten på revisionen påverkas negativt genom detta. Till

exempel tillämpar byråerna i allt större utsträckning strikta anbud och offerter för

vad en bestämd revision ska kosta för kunden. Detta gör att företagen är under press

att ha en förutbestämd arbetstid för revisionen för att upprätthålla marginalerna och

därav är tidsbudgetering för anställda en kritisk framgångsfaktor som kan leda till

en kvalitets- och kostnadskonflikt. Användningen av strikta och felaktigt utformad

tidsbudgetering har visat sig kunna ha en negativ påverkan på kvaliteten och kan

leda till dysfunktionellt beteende hos revisorer (Pierce & Sweeney, 2005; Otley &

Pierce, 1996). Detta kan resultera i att revisorn minskar sina stickprov samt skriver

på årsredovisningen redan innan arbetet är klart. I viss utsträckning saknas det även

möjligheter för revisionsbyråerna att mäta och följa upp kvaliteten på utförd

revision, vilket gör att företagen inte blir lika medvetna om en eventuell

kvalitetsförsämring. Seniora revisorer beskrivs även ha relativt negativa attityder

mot denna typ av styrning. Detta då de har liten möjlighet att påverka tidsbudgetens

omfattning, men de beskrivs dock kunna använda den budgeterade tiden för att

själva, till viss del, styra över vad som ska göras (Otley & Pierce, 1996). Trompeter

(1994) påvisar i sin studie att när revisorn blir utvärderad och finansiellt belönad

baserat på sin kundstock och dess intäkter finns det risk att revisorn inte är lika

benägen att göra till exempel negativa inkomstreduceringar för kunden. Revisorn

kan därmed handla i egenintresse och agera subjektiv inför kundens krav vilket

ifrågasätter hela revisionens utgångspunkt som oberoende.

Den underliggande motsättningen mellan den kommersiella och professionella

logiken beskrivs i viss utsträckning kunna hanteras av revisionsbyrån på ett

organisatoriskt plan. Van Lent (1999) menar att revisionsbyråerna kan tillämpa

vissa tillvägagångssätt för att balansera och hantera dessa motstridiga intressen till

6

exempel genom tillämpningen av partnerstrukturer, vilket innebär att ägandet

enbart består av anställda inom revisionsbyrån. Detta syftar dels till

vinstmaximering men även till att säkerställa att ägarna har en hög kunskapsnivå

och är kompetenta inom ämnet revision. Genom att partnern förväntas dra till sig

nya kunder, och blir bedömd på lönsamheten i uppdragen stärks det affärsmässiga

fokuset (Hanlon, 2004). Partnerstrukturen syftar även till att behålla kompetent

personal, genom att erbjuda revisorer att kunna avancera inom företaget (Van Lent,

1999).

Andra studier påvisar att motsättningen mellan det kommersiella och professionella

är något som behövs hanteras på individnivå av revisorerna. Carrington et al. (2013)

menar att logikerna inte är helt motstridiga, utan överlappar varandra till viss del.

Det är däremot de underliggande begreppen, oberoende respektive lojalitet till

kund, som påvisar en viss spänning sinsemellan och det är den motsägelsefullhet

som en revisor kan tänkas behöva hantera. Bevort och Suddaby (2016) menar att

den enskilde revisorn utvecklar en hybrididentitet och hanterar motsättningarna

genom att anta olika identiteter vid olika tillfällen. Detta gör att den anställda får ta

på sig olika roller och agera utifrån olika logiker vid olika tillfällen.

Å andra sidan påvisar studier att dessa logiker till stor del endast är konflikterande

på ett övergripande plan och inte återfinns på individnivå. Detta genom att logikerna

istället kan samspela och integreras med varandra (Smets, 2012; Alvehus, 2017;

Lokatt, 2018; Dermarkar, 2011). Dermarkar (2011) menar att den professionella

logiken och den kommersiella logiken är två normer som revisorerna insocialiseras

in i genom sitt arbete på byråerna och därför konkurrerar dessa normer inte med

varandra, och att det är på så vis professionen genomsyras av logikerna. Alvehus

(2017) menar att den professionella logiken antingen kan accepteras, revideras eller

avvisas genom styrning av den anställda. Detta sker genom exempelvis

tillämpningen av prestationsmätningar som fokuserar på affärsmässiga aspekter

som exempelvis kundstock, då avvisas den professionella logiken. Genom andra

styrmedel kan den professionella logiken istället revideras. Detta kan ske genom

7

tillämpningen av prestationsmätningar som syftar till kvalitetsmässiga aspekter som

sedan görs om till kommersiella aspekter. Den professionella logiken kan även

accepteras och detta kan ske genom att företaget värderar och prioriterar anställdas

kompetens som det viktigaste företaget har. Genom denna blandning av synsätt kan

konflikten mildras och Alvehus definierar detta som en hybridstyrning.

Lokatt (2018) menar istället att logikerna till stor del samspelar genom att

revisorerna, i sitt arbete, prioriterar kommersiella aspekter vid ett visst tillfälle där

det är lämpligt att prioritera dessa, men att andra professionella aspekter prioriteras

när dessa är av störst vikt. Detta genom att revisorerna har en viss frihet gällande

sitt tillvägagångssätt i revisionsarbetet och själva besitter den kompetens som krävs

för att avgöra. På ett liknande sätt menar Smets (2012) att den enskilde i olika

situationer glider mer åt exempelvis den kommersiella logiken när denne själv anser

att detta är lämpligt och anses viktigt. Detta innebär att den anställda gör en

avvägning mellan logikerna för att kunna välja vad som är bäst i en viss situation

och för att logikerna ska kunna komplettera varandra i så stor utsträckning som

möjligt (Smets, 2012).

Tidigare forskning har som nämnts belyst att den professionella och den

kommersiella logiken kan stå i konflikt med varandra (Grey, 1998; Hekman et al.,

2009; Jonnergård & Erlingsdóttir, 2012; Suddaby et al., 2009; Hanlon, 2004). Detta

beror i mångt och mycket på att en byråkratisk styrning med utgångspunkt i det

kommersiella bidrar till att minska kvaliteten på det utförda arbetet och öka

revisorns lojalitet till kunden (Trompeter 1994; Pierce & Sweeney, 2005; Otley &

Pierce, 1996; Suddaby et al., 2009). Samt att en ökad övervakning och

dokumentstyrning av revisorns arbete leder till att revisorns expertis delvis går

förlorad (Ageval et al., 2017). Detta beskrivs på en organisatorisk nivå där fokus

har varit hur revisionsbyrån kan hantera detta (Hanlon, 2004; Van Lent, 1999)

genom att balansera dessa perspektiv genom exempelvis partnerstrukturer (Van

Lent, 1999). Samt att på individnivå, där den enskilde utvecklar en hybrididentitet

för att hantera organisationens och professionens olika krav (Bevort och Suddaby,

8

2016). Till viss del har tidigare forskning påvisat att inte skulle finnas någon

konflikt mellan dessa logiker i revisorns dagliga situation (Smets 2012; Alvehus,

2017; Lokatt, 2018; Dermarkar, 2011) genom att exempelvis den enskilde, utifrån

olika situationer, bestämmer vilken logik som är mest lämplig (Smets, 2012).

Utifrån detta kan vi se att det finns en viss motsättning i hur relationen mellan

logikerna ser ut, och på vilket sätt dessa genomsyrar organisationen och revisorn i

sig. Vi ser därmed en möjlighet till att vidare utforska hur dessa två logiker förhåller

sig till varandra. Studien avser att rikta fokus till organisatorisk nivå, exempelvis i

form av karriärsystem och partnerstruktur, samt hur individen (revisorn)

genomsyras av logikerna. Detta då tidigare studier främst har belyst kommersiell

och professionella logik antingen på en mer övergripande organisatorisk nivå eller

på individnivå.

Genom att välja en bredare ansats och genom att inkludera flera olika perspektiv

kan logikerna synliggöras och en fördjupad förståelse för hur logikerna förhåller

sig till varandra utvecklas. Detta, som tidigare nämnt, eftersom samspelet mellan

de två logikerna ser olika ut beroende på vilket synsätt som väljs. Till exempel då

en konflikt mellan den kommersiella logiken och den professionella logiken påvisas

på en organisatorisk nivå men inte på individnivå, där logikerna istället samspelar

med varandra. Dessutom hänger de värden som anses viktiga och som styrs mot

samman på olika nivåer och påverkar varandra (Bevort & Suddaby, 2016) och det

finns därmed ytterligare behov av att välja en bredare ansats.

1.2.1 Problemformulering

Mot bakgrund av ovanstående resonemang kommer följande två frågeställningar

vara vägledande i vår studie:

• Hur synliggörs den professionella logiken respektive den kommersiella

logiken på den organisatoriska nivån och på individnivån?

• Hur förmedlas logikerna i revisionsbyråerna genom styrningen?

9

1.3 Syfte och bidrag Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för hur den professionella

logiken och den kommersiella logiken existerar i relation till varandra inom

revisionsbranschen. Genom att undersöka både hur logikerna existerar och

synliggörs på flera olika nivåer- organisationsnivån och på individnivån - ges en

helhetsbild av hur de olika logikerna kommer till uttryck och hur de förhåller sig

till varandra. Syftet är även att påvisa vilken roll styrningen har i att förmedla

logikerna. Vi avser att bidra till tidigare forskning genom en ökad förståelse om

revisionsbyråer, både som en organisation men även som en profession, vilket det

finns ett behov av utifrån revisorns viktiga roll i samhället.

Tidigare studier har främst utgått från intervjuer och observationer av revisorer. Vår

studie har även fångat perspektivet för hur företagen väljer att kommunicera sin

verksamhet genom andra kanaler genom exempelvis årsredovisningar. Studien

bidrar genom detta till en helhetssyn för hur logikerna samspelar i verksamheten

och om det finns motsättningar i hur revisionsbyråer väljer att kommunicera sin

verksamhet.

Genom att uppfylla syftet med studien bidrar vi med en förståelse för hur sambandet

mellan institutionella logiker ter sig på en övergripande organisatorisk nivå och i

revisorns dagliga arbete. Detta bidrar även till att förklara hur styrningen av de olika

logikerna påverkar den roll som revisorn insocialiseras i, och hur detta hänger

samman med revisorns situationsagerande. Utifrån revisionsbyråns perspektiv

bidrar studien till att påvisa vikten av den norm som insocialiseras och hur detta

påverkar hur revisorn tar sig an sina uppgifter, agerar mot kund och gör avvägningar

i sitt arbete.

10

2 Teoretisk referensram

I den teoretiska referensramen presenteras det valda teoretiska ramverket som berör

institutionella logiker och tidigare forskning kring vilka logiker revisionsbranschen består

av samt styrning i revisionsbyråer. Kapitlet börjar med att läsaren leds in på ämnet genom

en introduktion om revisionsbranschen, dess utveckling och hur den kommersiella och

professionella logiken existerar i branschen. Sedan presenteras två olika styrsystem som

kan härledas till logikerna och som enligt tidigare forskning används inom

revisionsbyråerna, dessa är clan control och byråkratisk kontroll. Detta följer med en

diskussion om hur relationen mellan den professionella och kommersiella logiken ser ut

och hur de ter sig i styrningen. Avslutningsvis presenteras en sammanfattning av den

teoretiska referensramen.

2.1 Revisionsbranschen Revisorns huvuduppgift är att genom sin revision granska och rapportera den

ekonomiska informationen företag ger ut i sin redovisning samt dess förvaltning.

Syftet med företags ekonomiska redovisning är att intressenter ska kunna ta del av

företagets finansiella situation och utifrån det fatta relevanta beslut (Iredahl, u.å.).

Revisionen skapar ett starkare förtroende för den granskade verksamheten och är

en typ av kvalitetsförsäkran. Enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) är syftet att

revisorn ska granska om bolag har följt de lagar och regler som gäller vid

verksamhetsdrivande och om de skött sina affärer på ett korrekt sätt. För att kunna

skapa förtroende är det viktigt för bolaget och dess intressenter att den som granskar

och reviderar är oberoende och har den kompetens som krävs. Oberoendet är en

grundförutsättning för att revisionens funktion ska uppfyllas och för att

intressenterna ska känna tilltro till den. Revisorns utlåtande i revisionsberättelsen

ska enbart styras av revisionsregleringen som styr uppdraget och inte några andra

faktorer (Diamant, 2004). Planeringen av revisionen ska ske på ett sådant sätt att

ingen relevant information kan förbises. Det är därför viktigt att revisorn har mycket

kunskap och kombinerar intelligens med yrkeserfarenhet för att uppnå ett så bra

11

resultat som möjligt i sitt arbete (Ioana Iuliana, 2012). Att främja och inte anmärka

sådant som inte är korrekt får inte ske och god revisorssed måste alltid iakttas

(Iredahl, u.å.). Det är revisorns ansvar att se till att lagar och standarder följs och att

den finansiella ställningen tydligt visar resultatet, tillgångar och skulder (Ioana

Iuliana, 2012).

Tidigare forskning visar att revisionsbranschen förknippas med två logiker, den

professionella och den kommersiella (Carrington et al, 2013; Grey, 1998; Hekman

et al., 2009; Jonnergård & Erlingsdóttir, 2012; Suddaby et al., 2009; Hanlon, 2004).

Den professionella logiken, som revisionsbyråer traditionellt kännetecknats med,

betonar ideologin om att bevara och skydda samhällets intresse (Friedson, 2001).

Professionalismen innefattar även revisorns oberoende och att det måste finnas ett

avstånd till klienten för att utföra revisionen oberoende och i enlighet med god

revisorssed (Carrington et al., 2013). Under 1980-talet genomgick branschen en

förändring då stora marknadsförändringar skedde på grund av globaliseringen och

organisationers stora inflytande. Detta har medfört att branschens och revisorernas

tidigare starka professionella grund genomgått djupgående förändringar i deras sätt

att arbeta (Hanlon, 1997; Willmott & Sikka, 1997; Suddaby et al., 2009). I och med

detta gick de större revisionsbyråerna från traditionella professionsorganisationer

till att mer förknippas med den kommersiella logiken med rationella och

konkurrenskraftiga byråkratiska former, och både logiken och strukturen i

revisionsbolagen liknar alltmer vanliga affärsbolag (Hanlon, 1997; Willmott &

Sikka, 1997; Suddaby et al., 2009). De mer kommersiella värderingarna innebär att

revisorn känner mer lojalitet till sina klienter och till organisationen än till

revisionen i sig. Det har lett till en ökad affärsstyrning som i större utsträckning är

byråkratisk och är mindre i linje med traditionella professionella styrsystem

(Hanoln, 2004). Denna typ av förändring och utveckling i professionella

organisationer beskrivs ha sin grund i institutionella förändringar, där yrkesvärden

har blivit alltmer påverkade av affärsmässiga aspekter. Detta är förändringar som

har skett på en övergripande “makro-nivå” men som även påverkar den

12

yrkesverksamma individens arbete. Även den anställdas identitet som revisor kan

komma att förändras till följd av detta (Bevort & Suddaby, 2016).

2.2 Institutionella logiker Institutionella logiker är ett teoretiskt ramverk som används för att analysera

relationer mellan institutioner, organisationer och individer i olika sociala samspel.

Utgångspunkten i detta perspektiv är att förstå frågor kring hur och varför individer

och organisationer blir påverkade av institutioner i olika sociala situationer och

utifrån denna teori har institutionella logiker formats (Thornton et al., 2012).

Logikerna kan definieras som socialt konstruerade värderingar och övertygelser

som organisationer och individer relaterar till för att ge mening till deras arbete och

vägleder dem när de organiserar sin vardag (Thornton & Ocasio, 2008; Friedland

& Alford, 1991). De kan även definieras som en social domäns organisatoriska

principer och “spelets regler” för i vilken miljö organisationen verkar inom (Smets,

2012). Logikerna konkretiseras genom samspelet mellan individerna i en

organisation och de “makro” värdena som organisationen har, och är de delade

övertygelser och värderingar som gruppen av individer har. Även vilken roll en

individ infinner sig i och hur den anställda identifierar sig kan synliggöra logiker,

eftersom den anställdas roll har en stark påverkan på vilka värden som prioriteras

på en makro-nivå (Bevort & Suddaby, 2016).

Logiker är grunden i företagens organisationsformer och de sociala strukturer som

finns i en organisation. Logiken specificerar även vilka sociala normer som är

önskvärda och vad som eftersträvas och anses vara framgångsfaktorer. Detta

beskrivs även som grundstenar till vad som är källor för legitimitet, auktoritet,

normer och strategier. Detta kan dock vara komplicerat, att behöva anpassa sina

strukturer och praxis med olika eller till och med inkompatibla logiker (Smets,

2012). Organisationer fokuserar på problem och lösningar som är konsekventa med

den rådande logiken och om det sker en förändring i en logik, sker även ett skifte i

hur problem och lösningar hanteras. När en institutionell logik dominerar påverkas

beslutsfattandet i organisationen där ledarskap, strategi och struktur påverkas av de

13

värderingar som logiken medför och problem och lösningar som inte har någon

koppling till den dominanta logiken hamnar därför ofta i skymundan (Thornton,

2004).

Logikerna kan förhålla sig till varandra på olika sätt. De kan samspela med

varandra, om de bygger på liknande koncept och har liknande värderingar som inte

motstrider varandra på ett problematiskt vis. De kan dock vara motsägelsefulla

vilket gör det problematiskt att förhålla sig till båda samtidigt (Thornton et al.,

2012). Flera studier har betraktat logiker som exklusiva och att en logik har

ensamrätt över ett visst område, det vill säga att ett fält har dominerats av en viss

institutionell logik. Traditionellt har studier betraktat situationer med flera

institutionella logiker som ett tillfälligt tillstånd som triggar institutionell förändring

eftersom det uppstår konflikter (Greenwood et al., 2011). Det har på senare tid

uppkommit diskussion som har sin utgångspunkt i institutionell komplexitet, alltså

att flera institutionella logiker kan existera samtidigt, som en utveckling av den ofta

antagna förutsättningen att de existerar i avskildhet. Det är alltså möjligt att en

organisations omgivande miljö kan bestå av flera institutionella logiker, och detta

behöver inte nödvändigtvis betyda att en konflikt som leder till maktkamp vilket i

sin tur leder till en förändring uppstår. En förändring som innebär ett nytt stabilt

tillstånd med en ny dominerande institutionell logik (Greenwood et al., 2011).

Organisationer som verkar i ett komplext nätverk av institutionella logiker kan

beskrivas som hybridorganisationer (Greenwood et al., 2011). Ett exempel på detta

är revisionsbyråer som tvingas balansera samhällsmässiga missions och

marknadsmässiga påtryckningar (Smets, 2012). Där handlar det mer om

samexistens och organisationers hantering av institutionell komplexitet.

Organisationerna anses i sin själva existens vara hybrider och måste därför hantera

motstridiga logiker (Greenwood et al., 2011). Battilana och Dorado (2010) visar i

sin studie att det är nödvändigt att skapa en organisationsidentitet som balanserar

logikerna. Institutionell teori förklarar att organisationer är starkt påverkade av sin

omgivning vilket gör att de krav som omvärlden ställer på organisationer påverkar

14

deras handlande. Organisationer och individer inom organisationer utsätts ofta för

konflikterande krav från olika institutioner vilket gör det svårt att uppnå samtliga

krav (Pache & Santos, 2010; Thornton, 2004). Hybridorganisationer kan kombinera

de motstridiga logikerna i sin omgivning genom att aktivt välja olika komponenter

från logikerna, genom så kallad selektiv koppling (Pache & Santos, 2013). Genom

att efterfölja vissa krav kan de leda till att organisationer och dess individer bortser

från andra krav och kombinerar olika komponenter från motstridiga logiker och

målsättningar och organisationsformer kombineras (Pache & Santos, 2010; Pache

& Santos, 2013; Thornton, 2004).

En annan ofta nämnd grundläggande strategi inom institutionell teori är särkoppling

(jfr selektiv koppling, Pache & Santos, 2013). Strategin har länge framhållits som

ett hanteringssätt för organisationer som möter motstridiga krav (Boxenbaum &

Jonsson, 2008; Meyer & Rowan, 1977). Att särkoppla innebär att organisationer på

ett symboliskt plan visar upp ett beteende som följer en institutionell logik men i

praktiken gör andra saker som följer en annan institutionell logik. Detta skapar

alltså en särkoppling mellan symboliska beskrivningar av en organisations

verksamhet och det praktiska arbetet (Meyer & Rowan, 1977).

2.2.1 Professionell logik

Den professionella logiken sägs existera vid institutionella omständigheter där

medlemmar av en profession kan styra arbetets utveckling (Friedson, 2001).

Professionalism kan definieras som en ideologi med utgångspunkt i: guardian of

the public interest (Suddaby et al., 2009). Fransson och Jonnergård definierar en

profession som:

Ett statusfyllt och avgränsat yrke som tillämpar abstrakt, oftast

vetenskapligt förankrad kunskap, på specifika samhälleliga,

kroppsliga eller tekniska problem (2009, s.12).

Professionens syfte kan därmed beskrivas som att bidra till samhällets intresse och

genom sitt agerande skapar de legitimitet och får samhällets förtroende (Lokatt,

2018). Professionalism kan på en grundläggande nivå ses som en del av institutioner

15

som tillåter anställda att själva bestämma över sitt arbete. En gemensam nämnare

för professioner är att det handlar om kunskapsbaserade yrken där kunskapen är

abstrakt, ofta vetenskapsbaserad och att det krävs en praktisk kontextberoende

kunskap som utvecklas genom särskild träning inom ett specifikt område (Friedson,

2001). Professionella beskrivs se sin profession som ett kall (Suddaby et al., 2009).

En profession definieras även som självgående, självreglerande, självförstärkande

och osjälvisk med en vilja att på ett så effektivt sätt som möjligt arbeta för

samhällets bästa (Brante, 1988). Detta medför att professionen verkar som en

självreglerande enhet genom att följa de normer som återfinns inom professionen

(Brante, 2005; Brante, 2009). Arbetsuppgifterna i en profession är så pass

specialiserade att det omöjligen kan standardiseras och rationaliseras. Detta ställer

krav på att den anställda ska vara självstyrande, för att det är den anställdas

kompetens och hur denna förvaltas som är i fokus (Freidson, 2001). Denna

vetenskap och kompetens förväntas professionella självständigt kunna tillämpa i

olika situationer och under eget ansvar, och därmed är handlingsfrihet och

handlingsförmåga av stor vikt för att kunna utföra sitt professionella arbete.

Handlingsfrihet beskrivs som den professionellas utrymme för egna bedömningar,

beslut och handlingar. Handlingsförmåga beskrivs som förmågan att kunna utnyttja

resurser, exempelvis ekonomiska och tid till förfogande (Agevall et al., 2017).

Revisionsprofessionen har traditionellt karaktäriserats av professionalism (Öhman

& Wallerstedt, 2012). För revisionsbyråernas del är det av stort vikt att uppfattas

som en profession eftersom det är förtroendet på marknaden är centralt för att

överleva (Krantz et al., 2017). De anses vara en del av en profession då de är en

yrkesgrupp som besitter en särskild kunskap samt professionsetik som de använder

i sitt arbete när de gör komplexa bedömningar (Krantz et al., 2017). De etiska koder

som professionella besitter är till exempel utbildning och licensiering av nya

medlemmar och denna formella kunskap är avgörande för att revisorn ska få bli en

del av professionen (von Nordenflyht, 2010; Friedson, 2001). För att revisorer ska

få agera inom sin profession krävs eftergymnasial utbildning samt för att få

16

auktorisation krävs att revisorn skriver ett prov. Revisorns arbete

kvalitetkontrolleras löpande och vart femte år omprövas auktorisationen

(Johansson, 2018). Utöver den formella kunskapen menar Friedson (2001) att det

även krävs praktisk kunskap och skicklighet för att arbeta i en profession. Den

praktiska kunskapen får den anställda genom erfarenhet och används som ett

verktyg för att lösa konkreta problem medan skicklighet definieras som den

anställdas förmåga att lösa komplexa uppgifter och besitta analytisk förmåga

(Friedson, 2001). Som revisor åtar man sig ett kontinuerligt lärande samt att leva

upp till de höga kvalitetskrav som ställs genom lagar, förordningar och kontroller.

Att det ställs särskilt höga krav på revisionsprofessionen och revisorers kompetens

är naturligt då de fyller en viktig och central funktion i samhället (Johansson, 2018).

2.2.2 Kommersiell logik

För att verka och överleva på marknaden behöver revisionsbolag även ta hänsyn till

kommersiella aspekter. Enligt Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) är fundamentet för

organisationer att sträva efter att maximera sin vinst och i likhet med andra

organisationer är detta något som eftersträvas även av revisionsbyråerna. Att öka

omsättningen och lönsamheten har blivit allt viktigare för revisionsbyråer då de

precis som övriga organisationer verkar på den privata marknaden och är beroende

av vinst för att överleva (Abrahamsson & Andersen, 2005; Bakka et al., 2006;

Koplin, 1963; Warren & Alzola, 2009; Holmström & Tirole, 2000; Björngren

Caudra & Fransson; 2012; Wyatt, 2004).

Dessa tankar utgår från kommersialismen och förklaras som en institutionell logik

vilken är marknadsbaserad och som tar hänsyn till marknadens och kundernas krav

(Nationalencyklopedin, u.å). Organiseringen i den kommersiella logiken

karaktäriseras av enighet, specialisering och en strävan efter effektivitet.

Effektiviteten säkerställs inom logiken genom att kostnader noga kontrolleras och

genom att konkurrensmekanismer lyfts fram. Eftersom effektivitet är det centrala

utgår logiken från resultatstyrning, där mätning av prestationer är centralt. Detta

bygger på att verksamheten är uppbyggd på rutiner och standarder, för att chefer

17

ska kunna styra och fördela arbetet och samtidigt utvärdera resultatet (Funck, 2009).

Hierarkin är inom den kommersiella logiken styrande och ledningen besitter högsta

auktoritet, vilket även präglar det ekonomiska systemet då kapital allokeras till

chefer och ledning (Thornton et al., 2012). I och med detta är den organisatoriska

tillhörigheten central (Funck, 2009). Denna logik tjänar enbart sociala behov i den

utsträckning som det kompletterar effektivisering och kontroll som ett medel för att

nå lönsamhet (Smets, 2012). Verksamheter rådande under denna logik är mer

affärsmässiga samt inriktade på kortsiktig lönsamhet (Gendron, 2002). När denna

logik dominerar är det kunderna som mestadels styr arbetet i och med att företagen

behöver följa dessa krav (Friedson, 2001).

Revisionsprofessionens arbetsmiljö sägs ha påverkats av förändringar i deras

arbetsmiljö under slutet av 1900-talet (Suddaby et al., 2009). Professioner har inte

haft behov av att locka till sig kunder på samma sätt som företag verkande under

starka marknadskrafter. När professioner allt mer börjar verka på en

konkurrensutsatt marknad behöver de anpassa sig till detta. De behöver förhålla sig

till den ökade konkurrensen samt kundernas förändrade krav. För revisorer blir det

extra viktigt att frångå tidigare uppfattningar om den kommersiella logiken och

konkurrensen på marknaden (Kotler & Connor, 1977). För att bemöta konkurrensen

på marknaden har revisionsbyråerna och revisorerna börjat använda

marknadsföring allt mer för att attrahera kunder och för att visa nyttan av revision

(Broberg, 2013). Att vara engagerad och se till kunderna är en del i tankesättet i den

kommersiella logiken vilket revisorer bör ta hänsyn till (Carrington et al., 2013).

Det kan dock vara problematiskt när den kommersiella logiken dominerar. Om ett

allt för stort fokus ligger på att generera vinster kan det leda till att revisorn inte

längre arbetar etiskt och därmed frångår oberoende kraven (Thornton, 2004). När

revisorernas arbete domineras av kommersiella krav och frångår sin professionalitet

kan det drabba revisorerna negativt eftersom det kan leda till att allmänhetens

förtroende för yrket minskar (Gendron, 2002).

18

Kommersiella revisorer beskrivs som att de strävar efter att göra

revisionsverksamheten lönsam kortsiktigt (Humphery & Moizer, 1990; Willmott,

1986). Som ett resultat är kommersiella revisorer oroade över deras förmåga att

tillfredsställa behoven hos företagsledningen, som betraktas som de som till stor del

påverkar revisionsförnyelser (Hanlon, 1996). Kommersiella revisorer tenderar

därför att gynna revisionsbyråernas intressen och strävar efter att betraktas i

ledningens ögon som affärsrådgivare för att få revisionsförnyelse och

konsultuppdrag (Kaplan, 1987). Revisorer kan även domineras av den

kommersiella logikens normer och värderingar om de har en lojalitet till sina kunder

och tar hänsyn till och följer kundernas krav (Carrington et al., 2013). Lojalitet till

kunderna definierar Suddaby et al. (2009) som hur motiverad en revisor är av sina

kunders krav och mål samt hur engagerad revisorn är i kundens ekonomiska

situation.

När revisorn är lojal mot sina kunder och engagerad i dess verksamhet kan det

uppstå situationer där revisorn skulle kunna frångå kravet på oberoende med grund

i kundens ekonomiska situation. De problem som kan uppstå är om revisorn väljer

att undanhålla viss information på grund av den ekonomiska konsekvensen som

skulle kunna uppstå för kunden som revisorn reviderar. Det kan även uppstå

problem om revisorn är för lojal mot kunden och på dessa grunder inte väljer att

kritisera kundens finansiella rapporter trots att denna upptäcker felaktigheter. Hur

allvarlig situationen är beror på graden av väsentlighet på det revisorn väljer att inte

rapportera. De som framförallt drabbas förutom revisorn och kunden är

intressenterna som ska ta del av den finansiella informationen. Om revisorn på detta

sätt väljer äventyrar sitt oberoende genom att bortse från att dela väsentlig

information går intressenterna miste om denna och kan därför inte göra korrekta

bedömningar om företagets ekonomiska ställning (Diamant, 2004).

I tabell 1 sammanställs vår tolkning av professionell och kommersiell logik inom

revisionsbyråer utifrån tidigare beskriven teori. Denna definition ligger till grund

för hur vi tolkar empirin i analysen.

19

Tabell 1 Sammanställning professionell och kommersiell logik

Karaktärsdrag Professionell logik Kommersiell logik

Värderingar Kvalitet i professionen Effektivitet i

organisationen

Mål Tillgodose

samhällsintresset

Tillgodose vinstintresset

Styrningsmekanism Autonomi och

självstyrning

Resultatstyrning och

byråkratisk kontroll

Tillhörighet Tillhörighet i

revisionsprofessionen

Tillhörighet i

organisationen

Hur de ser på

kvalitet

Uppnås genom expertis

hos individen

Uppnås genom

standardisering och

processövervakning

2.3 Styrning i en revisionsprofession Vilken typ av institutionell logik som anses central i en organisation påverkar i stor

utsträckning vilken typ av organisationsform och styrningsmekanismer som anses

aktuella (Smets, 2012). Varje logik upprätthåller även vissa centrala värderingar

och har en viss tillhörighet. Detta gör att logiken inte endast visar sig i hur individer

resonerar, utan även i hur organiseringen ser ut och vilka styrinstrument som

används (Funck, 2009).

Inom den professionella logiken anses autonomi och självstyrning som det centrala

(Freidson, 2001) eftersom individen behöver utrymme att göra egna bedömningar

och ta beslut utifrån sin expertis (Agevall et al., 2017). För att ändå kunna styra

anställda, mot vad organisationen önskar att uppnå, beskrivs clan control som ett

styrsätt för att inte påverka individens autonomi i så stor utsträckning (Hanlon,

2004). Detta grundar sig främst i informella regler, kultur och sammanhållning

(Pierce & Sweeney, 2005). Å andra sidan grundar sig den kommersiella logiken i

stor utsträckning i en striktare regelstyrning genom byråkratisk styrning (Ouchi,

1980). Detta har sin utgångspunkt i att anställda ska arbeta effektivt för att

säkerställa lönsamheten och detta sker genom standardiserade arbetssätt och regler,

20

individuella prestationer samt prestationsbedömning i mätbara termer (Ouchi,

1980).

2.3.1 Styrning genom clan control i en revisionsbyrå

Clan control är ett vanligt förkommande styrsystem inom professioner och

revisionsbyråer och dessa har traditionellt organiserat sig genom detta (Hinings et

al., 1991; Pierce & Sweeney, 2005). Clan control har sin utgångspunkt i att det i

organisationer som har ett ekonomiskt intresse finns ett behov av att styra anställda

och detta främst genom de traditioner och den kultur som företaget eller

professionen har. Denna typ av kontroll är främst lämplig när målkongruensen

mellan anställda och företaget är något högre medan möjligheten till

prestationsbedömning är låg. Detta gör att clan control beskrivs som lämplig i

professioner. Dels för att professionella beskrivs vara engagerade och se sitt yrke

som ett kall, vilket gör att målkongruensen mellan den anställda och företaget är

förhållandevis hög. Dels att möjligheten till utvärdering av prestationer i

professioner är låg eftersom prestationerna inte är standardiserade och inte kan

jämföras med ett önskvärd output (Ouchi, 1979). I och med detta syftar clan control

främst till att mäta gemensamma prestationer och inte enskild output (Hanlon,

2004).

Clan control utgår från sociala överenskommelser i form av delade värderingar och

övertygelser. Dessa gemensamma värderingar är ett sätt att minska anställdas

självintresse och kunna styra den anställdas beteende. Kontrollen sker genom en

överenskommelse om vad som är korrekt och ett önskvärt beteende och kräver att

anställda verkligen eftersträvar dessa förutbestämda beteenden (Ouchi, 1979).

Därmed är urval, rekrytering och utbildning centrala processer för att se till att de

anställda uppför sig på förutsägbart och önskvärt sätt (Otley & Pierce 1996). En

viktig aspekt för att kunna tillämpa clan control är att anställda har samma

värderingar och tydligt följer företagets normer och kultur, detta säkerställs genom

att anställda tidigt i sin yrkeskarriär insocialiseras i den roll som företaget önskar

av revisorn (Hanlon, 2004). Kornberger et al. (2011) menar att

21

socialiseringsprocessen börjar redan under de första åren i revisorns karriär då

byråerna genom olika mekanismer formar individen för att passa in. Mekanismerna

är ofta kopplade till diskursiva konstruktioner såsom att vara en professionell

revisor, kundservice eller karriär, och har starka reglerande effekter på revisorernas

beteende och attityder som leder till att de tenderar att uppträda i enlighet med

byråns normer och yrkesvärden. Processen börjar med att individen formas till att

bli professionell genom att kunna utföra enklare uppgifter som förväntas från

företaget. När revisorn sedan kommer högre upp i hierarkin måste de ändra sin

identitet och sina värderingar till affärsmässiga aspekter. Detta beskrivs som att den

anställda går från att vara revisor till att bli entreprenör och fokus flyttas från att

vara professionell till att bli kommersiell (Kornberger et al., 2011).

För företag som organiserar sig genom clan control ligger fokus främst på

informella regler, sammanhållning och kultur (Pierce & Sweeney, 2005).

Traditioner och kultur framhålls som centralt för att, utan i så stor utsträckning

påverka den individens autonomi, men ändå kunna ha kontroll över personalen

(Ouchi, 1979). Redan från start får den nyanställda ta del av företagets kultur, för

att på så sätt dela personalens och företagets mål. Genom att skapa gemensamma

värderingar och tilltro bidrar det även till att minska individers egenintresse (Ouchi,

1980). Eftersom fokus ligger på att förmedla kulturen för att på så vis säkerställa

att den enskilde agerar som önskas, är mentorprogram viktigt. Detta gör att den

nyanställda revisorn blir den del av företagets kultur snabbare (Covaleski et al.,

1998).

En viktig del inom detta är informella styrningsprocesser (Pierce & Sweeney,

2005), vilket är ett styrsystem med lite strategisk planering, få formella regler och

även begränsad rapportering och övervakning (von Nordenflycht, 2010;

Greenwood et al., 1990). Informell styrning ger större frihet för de anställda, de kan

självständigt utföra sina arbetsuppgifter och bestämma hur och när de ska utföra

dem. I och med detta blir arbetsautonomin större och professionsintresset i byrån

kan stärkas. Genom friheten i sitt arbete känner personalen arbetsglädje och mening

22

med arbetet, de ser sitt arbete som ett kall och känner att de arbetar för att skapa ett

bättre samhälle (Bamber & Iyer, 2002; Suddaby et al., 2009; Carrington et al.,

2011). Detta motiverar personalen att prestera bättre och mer effektivt och

produktivt. Styrsystemet ses därmed som ett sätt för byråerna att hantera både

professions- och vinstintresset och hjälper byråerna att ta hänsyn till båda logikerna.

Att enbart använda en informell styrprocess kan dock hota professionsintresset i

den bemärkelse att arbetsuppgifterna riskerar att inte utföras i enlighet med

revisionsbyråernas kvalitet och standarder, vilket kan påverka deras legitimitet och

förtroende hos samhället (von Nordenflycht, 2010). Det kan också komma att leda

till ineffektivitet i arbetsutförandet som påverkar revisionsbyråers vinstintresse

(Greenwood & Empson, 2003; von Nordenflycht, 2010).

2.3.2 Styrning genom byråkratisk kontroll i en revisionsbyrå

Traditionellt har professioner varit organiserade genom clan control och

socialiseringsprocessen har varit i fokus för att skapa homogenitet och tillit bland

medlemmarna, vilket är viktigt när de arbetar i team (Hinings et al., 1991; Hanlon,

2004; Pentland, 1993). Under den senaste tiden har dock styrningen gått mer mot

att mäta och bedöma den individuella insatsen och en mer byråkratisk kontroll är

något som i stor utsträckning tillämpas (Hanlon, 2004). Det byråkratiska

perspektivet grundar sig i stor utsträckning i den kommersiella logiken och drivs av

politisk styrning genom regelverk och riktlinjer vilka sätts i verk inom hierarkiskt

strukturerade organisationer (Friedson, 2001; Brante et al., 2015). Perspektivet

innebär tilltro till att verksamheter kan och bör styras genom centralt fattade beslut

samt präglas av formrationalitet, vilket innebär att lika fall bedöms lika (Rothstein,

2010; Fredriksson, 2010). Byråkratisk kontroll beskrivs som ett kontrollsystem med

utgångspunkten i standardiserade metoder och regler, individuella prestationer samt

prestationsbedömning i mätbara termer (Ouchi, 1980). Byråkratisk kontroll har

även sin utgångspunkt i att det i organisationer som har ett ekonomiskt intresse

alltid finns ett behov av att styra, kontrollera och övervaka och detta genom regler.

På grund av det grundläggande problemet med att anställdas personliga intressen

23

bara till viss del överlappar företagets mål är det just detta som måste kontrolleras.

Byråkratisk kontroll är därmed lämplig när målkongruensen mellan anställda och

företaget är något lägre medan möjligheten till prestationsbedömning är hög. Detta

då en byråkratisk styrning är uppbyggd med ett hierarkiskt system med övervakning

och utvärdering, och därmed krävs det att det finns en standard för vad som är

önskvärt. Detta för att kunna jämföra det önskvärde beteendet eller prestationen

mot output för att säkerställa kontroll. Problem uppstår därmed när prestationen är

mer svårbedömd och när arbetsuppgifterna är unika och varierande. Det blir då

omöjligt att utvärdera den typen av extra värde som krävs av den anställda. För att

byråkratisk styrning ska fungera och vara effektiv måste den underordnade

anställda till viss del ge upp sin handlingsfrihet och handlingsförmåga och finna sig

i att den överordnade har rätten att styra och övervaka den enskilde (Ouchi, 1980).

Utvecklingen av styrprocesser och kontrollformer har inom revisionsbyråerna

under senare år gått mot ett alltmer strikt och kontrollerande håll. Det beror främst

på att byråernas arbete i högre grad har standardiserats och reglerats genom ett

flertal lagar och regler både på nationell- och internationell nivå, men även för att

revisionsbyråerna själva infört egna interna kontrollsystem och rutiner (Björngren

Cuadra & Fransson, 2012; Öhman, 2004; Vera-Munoz, 2006; Jensen et al., 2010).

Öhman (2004) menar att det har blivit allt viktigare att göra saker rätt snarare än att

göra rätt saker då allt fler lagar och regler styr branschen och dess agerande. Genom

den formella styrningen kan byråerna försäkra samhället om att informationen som

ges ut är kvalitetssäkrad vilket bidrar till en ökad legitimitet, som är avgörande för

revisionsbyråernas överlevnad (Abrahamsson & Andersen, 2005; Weigelt &

Camerer, 1988; Lexander & Öggesjö, 2011; Öhman, 2004). Dessutom har forskare

som Van Lent (1999) visat att ett flertal, framför allt större, revisionsbyråer börjat

använda formell styrning i samband med att de övergått till allt mer byråkratiska

och hierarkiska former, främst på grund av att det är mer kostsamt, tidskrävande

och ineffektivt att använda informell styrning jämfört med en mer formell

(Greenwood & Empson, 2003). Formella styrprocesser avser ett system där

24

aktiviteterna och arbetsuppgifterna i stor utsträckning har formaliserats genom

standardiseringar, procedurer och rutiner för att kontrollera verksamheten och

koordinera resurser för att prestera effektivt (von Nordenflycht, 2010; Greenwood

et al., 1990; Abrahamsson & Andersen, 2005).

I revisionsbranschen är ett vanligt förekommande sätt att kontrollera och

standardisera arbetsprocesser genom dokumentstyrning. Detta innebär att

professionerna i hög utsträckning styrs av standarder, checklistor, manualer mm,

vilket i sin tur får en direkt inverkan på den anställdas beteende. Men detta innebär

även ett ökat krav på redovisning och dokumentation som indirekt blir en styrning

via kraven på dokumenteringen av verksamheten. Detta innebär till viss del att

revisorns makt över arbetsprocessen har begränsats (Agevall et al., 2017). Samtidigt

kan en ökad standardisering av arbetsprocessen innebära en ökad trygghet för

medarbetarna och det kan ge ökad legitimitet både inom organisationen och i

relation till andra professionella (Brante et al., 2015).

Ett viktigt syfte med dokumentstyrningen är att uppnå förutsägbarhet i hur

aktiviteten utförs, vilket för revisorn är ett viktigt tillvägagångssätt för att skapa

förtroende på marknaden. Detta påverkar i stor utsträckning den anställdas

handlingsfrihet och denna typ av styrningen gör att revisorernas egna bedömningar

bara blir aktuella när dokumentationen inte räcker för att genomföra revisionen,

alltså det som sker utanför dokumentationen. Författarna menar att detta bidrar till

att revisorn delvis förlorar sin frihet i yrket. Detta sker dels genom att reducera

handlingsfriheten genom manualer och checklistor och dels genom att reducera

handlingsförmågan genom att de dokumentationskrav som ställs tar en stor andel

av tiden från det professionella arbetet, det vill säga kärnan för professionen

(Agevall et al., 2017).

Agevall et al. (2017) menar även att denna typ av dokumentsyrning kan komma att

stå i konflikt med kvalitetsmässiga aspekter på den utförda revisionen. Detta genom

att det finns risk att kvalitets- och ansvarsmässiga aspekter försummas i manualer,

checklistor och standarder eftersom detta är svårt att mäta och följa upp. Detta kan

25

jämföras mot hur kvalitet idealt ofta styras mot i en profession, dels genom

inputkontroll i organisationerna, genom de resurser professionen har, vilket är

kunskap och kompetens hos de anställa. Men även genom de värden, normer och

etik som de professionella socialiserats till (Agevall et al., 2017).

2.3.3 Sammanställning av styrsystemen utifrån logikerna

I tabell 2 presenteras en sammanställning av Hattke et al. (2016) som beskriver de

viktigaste punkterna som representerar respektive styrsystem, samt vilken logik de

främst används inom. Hattke et al. (2016) sammanfattar i sin tabell i stora drag det

som beskrivits i ovan kapitel vilket är att de olika logikerna har olika kontrollägen

som är mer lämplig för respektive logik. Inom den professionella logiken beskrivs

en organisering genom klaner vara att föredra, vilket även går att jämföras med vad

Hanlon (2004) framhäver, att professioner med fördel styrs genom clan control.

Styrsättet bygger på kontroll av gruppen med en kollegial styrning och intellektuell

lojalitet. Detta baseras på att den överordnade är den med högst kompetens i

professionen och att medarbetarna har gemensamma värden. Vidare förklarar

Hattke et al. (2016) att för att bibehålla kontrollen över personalen är traditioner

och kultur av vikt vilket kan grunda sig i olika ceremonier, utmärkelsen eller titlar.

De institutionella påtryckningarna grundar sig i normativ isomorfism. Powell och

DiMaggio (1983) beskriver att normativ isomorfism berör professionalisering och

innebär en grupp människor agerar på identiska sätt för att det är så de bör agera,

vilket görs för att inte uppfattas som annorlunda. Detta styrs genom socialiseringen

som börjar tidigt i den anställdas yrkeskarriär (Hanlon, 2004; Hattke et al., 2016).

I tabellen beskriver även Hattke et al. (2016) att den kommersiella logikens

kontrolläge utgår från en mer byråkratisk organisering. Detta går att jämföras med

vad Ouchi (1980) talar om, att den kommersiella logiken grundar sig i en striktare

styrning genom byråkratisk kontroll. Kontrollmekanismerna utgår från att

kontrollera processen med ett demokratiskt deltagande. Vidare beskriver Hattke et

al. (2016) att mekanismerna baseras på en hierarkisk struktur där överordnade kan

beskrivas som ex officio, vilket betyder att de kan agera på eget initiativ.

26

Informationen är förankrad i regler som kommer från policys, program och

förordningar. De institutionella påtryckningarna beskrivs som tvingande

isomorfism och har sina rötter i politiskt inflytande samt inom problemet med

legitimitet. Det handlar om påtryck från andra organisationer som blir som ett tvång

för organisationen att förändras för att få legitimitet på marknaden (Powell &

DiMaggio, 1983). Utifrån kommersiell logik och organisering som byråkratier

menar Hattke et al. (2016) att den tvingande isomorfismen grundar sig i en

regelefterföljnad och att undvika finansiella risker.

Tabell 2 Institutionella logiker och kontroll (Hattke et al., 2016 s. 237, övers.)

Institutionell logik Professionell logik Kommersiell logik

Kontrolläge Klaner Byråkratier

Kontrollmekanis

m

Kontroll av gruppen,

Kollegial styrning,

intellektuell lojalitet

Kontroll av processen,

demokratiskt deltagande,

ansvar

Mekanismerna är

baserade på...

Ömsesidighet

(transformationer),

legitim auktoritet

(kompetens),

gemensamma värden

(vetenskapens republik)

Ömsesidighet

(Processuell rättvisa),

legitim auktoritet (ex

officio)

Information är

förankrad I..

Traditioner: ceremonier,

utmärkelser, titlar etc.

Regler: policys, program,

förordningar etc.

Institutionella

påtryckningar

Normativ isomorfism:

socialisering

Tvingande isomorfism:

regelefterföljnad

2.4 Revisionsbyrån som en hybridorganisation Suddaby et al., (2009) menar att det skett ett skifte i hur de stora revisionsbyråerna

bedriver sin profession. Medan professionen tidigare sågs som ett kall med syfte att

skydda samhällets intresse har värdet i professionen blivit mer påverkad av

marknadsvärdet på anställdas kunskap och expertis. Författaren menar att “social

trustees” har blivit ersatta av “professional expertise”. När professionella tvingas in

i en mer kommersiell och byråkratisk miljö, som prioriterar effektivitet genom att

dela in arbetet i olika komponenter och sedan rutinmässigt och standardiserat

27

övervaka detta, kommer de professionella värdena försvinna över tid. Suddaby et

al. (2009) menar dock att professionella har kunnat anpassa sig för att arbeta i stora

kommersiella organisationer och genom att upprätta hinder för organisatoriska

kontroller av de avdelningarna som är allra mest av vikt av de professionella

kärnvärdena. Detta skulle göra att de professionella normerna och värderingarna

bevaras samtidigt som organisationen uppmuntrar till ett starkt engagemang från

sina anställda. Enligt denna uppfattning finns det ingen konflikt mellan kommersiell

logik och professionell logik (Suddaby et al., 2009).

En kommersiell-professionell konflikt kan dock uppstå när organisatoriska värden

är oförenliga med professionella värden. En byråkratisk inriktning med kontroll,

regler, förordningar och organisatorisk lojalitet kan komma i konflikt med

professionella värden i form av autonomi och upprätthållande av höga standarder.

Denna konflikt gör att den professionella yrkesutövaren måste kompromissa mellan

att tillfredsställa organisationens krav och agera i enlighet med professionella

värderingar och bedömningar. Ju större kompromissen är, desto större är konflikten

(Suddaby et al., 2009).

Balansgången mellan logikerna kan till viss del även hanteras genom hur företag är

organiserade. Revisionsbyråer har en organisationsstruktur som är uppbyggd med

partnerskap (Coram & Robinson, 2017). En partner är både ägare av företaget,

engagerad i ledningen och delaktig i det operativa arbetet (Greenwood et al., 1990).

Traditionellt får ägarna endast inneha aktier i bolaget under den tid de är

yrkesverksamma i byrån, när de sedan slutar eller går i pension måste aktierna säljas

till någon annan partner inom organisationen. Ett syfte med denna form av ägande

är att säkerställa att revisionsbyrån styrs av anställda som har kunskap och

kompetens om yrket (von Nordenflycht, 2010). Van Lent (1999) menar att denna

partnerstruktur kan vara ett sätt att hantera kraven som ställs på vinstintresse och

professionalism. Detta då partnerskap syftar dels till vinstmaximering men även till

att säkerställa att ägarna har en hög kunskapsnivå och är kompetenta inom ämnet

revision. Genom att partnern kan ha en “inkomstgenererande” relation till sin kund

28

och kan agera entreprenöriellt stärks det affärsmässiga fokuset (Hanlon, 2004).

Partnerstrukturen syftar även till att behålla kompetent personal, genom att erbjuda

revisorer att kunna avancera inom företaget (Van Lent, 1999).

Ett annat sätt som revisionsbyråer hanterar de motstridiga logikerna beskrivs vara

deras karriärsystem, och är enligt Alvehus och Spicer (2012) ett av de starkaste

kontrollsystemen i en revisionsbyrå. Karriärsystemet bygger på att de anställda på

byrån förväntas utvecklas och avancera på företaget genom att klättra de olika

nivåerna i hierarkin mot partnerskap i en förutbestämd takt (Kolakowski, 2018).

Syftet med systemet är att företaget behåller sin personal med störst potential vilket

leder till en mer effektiv och kompetent arbetskraft samtidigt som det motiverar

personalen att prestera för att utöka sin kompetens för att eventuellt bli erbjuden

framtida delägarskap (Kolakowski, 2018; Van Lent, 1999), för om individen inte

anpassar sig efter företaget styrning och värderingar avvisas denne (Alvehus, 2017).

I takt med att revisorn avancerar på byrån ökar förväntningarna till annat än

kompetens och kunskap och de aspekter som prioriteras är mer affärsmässighet och

att bidra till företagets lönsamhet (Kornberger et al., 2011). I likhet med detta menar

även Lokatt (2018) att det är ett större fokus på affärsmässig karaktär som

efterfrågas hos revisorn än teknisk skicklighet, även om detta ses som en

grundläggande del.

Även individen behöver hantera dessa motstridiga krav. Anställda kan utveckla

professionella identiteter, och blir hybridprofessionella för att klara av

institutionella påtryckningar i form av konflikterande logiker. Detta genom att

kommersiella värden integreras med den anställdas redan professionella identitet.

Det som händer är att den anställda utsätts för institutionellt påtryck från sin

profession och organisationen vilket den anställda hanterar genom att anta olika

identiteter vid olika tillfällen. Detta gör att den anställda får ta på sig olika roller

och agera utifrån olika logiker vid olika tillfällen (Bevort & Suddaby, 2016) vilket

i teorin definieras som selektiv koppling (Pache & Santos, 2013).

29

Andra forskare tar steget längre och menar att revisorn inte behöver hantera dessa

motstridigheter då det istället inte finns någon konflikterande relation dessemellan

(Smets, 2012; Alvehus, 2017; Lokatt, 2018). Lokatt (2018) menar att revisorerna

betonar olika aspekter av sin kompetens beroende på vad situationen kräver. I vissa

situationer är det professionella viktigt, i andra situationer är det kommersiella

viktigare. Smets (2012) menar att detta sker genom att anställda använder sig av

självstyrning och självövervakning för att säkerställa och skydda sig i mot att glida

för mycket åt en logik, när i en viss situation inte är lämpligt med en viss logik.

Detta genom att det inte sätts några hårda regler om hur den anställda ska förhålla

vilket gör att individen har friheten och utrymmet att själv kunna sätta gränser

mellan de olika logikerna beroende på olika situationer på egen hand. Den anställda

själv vet i vilken situation exempelvis en mer kommersiell inriktning är okej och

när det inte är okej. Detta innebär att den anställda gör en avvägning mellan

logikerna för att kunna välja vad som är bäst i en viss situation och för att logikerna

ska kunna komplettera varandra i så stor utsträckning som möjligt. Detta ställer

höga krav på den anställda, eftersom ofrivillig glidning mot en viss logik kan

inträffa om individen inte förstår vad som är av störst vikt gällande organisationen

och professionen. Denna svårighet förstärks ytterligare eftersom denna avvägning

är situationsberoende och därmed är den anställdas egen bedömning av stort vikt.

För att revisorn ska kunna göra dessa bedömningar krävs att organisationen tillåter

att individen har den friheten som krävs för att själv kunna bestämma över sitt arbete

(Smets, 2012).

2.5 Sammanfattning av den teoretiska referensramen För att sammanfatta den teoretiska referensramen och ta fram de viktigaste delarna

för läsaren att ha med sig i kommande del av studien har revisionsprofessionen en

viktig roll i samhället då revisorns huvuduppgift är att granska och rapportera den

ekonomiska informationen företag ger ut i sin redovisning samt dess förvaltning.

Revisionen skapar därmed ett starkare förtroende för den granskade verksamheten

och är en typ av kvalitetsförsäkran (Iredahl, u.å.). Revisionen kan i praktiken utföras

av revisorer motiverade eller styrda av skilda institutionella logiker. Tidigare

30

forskning framhåller två institutionella logiker som framstår som villkorade för

revisionsbyråer och revisorers dagliga arbete; professionell logik och kommersiell

logik (Carrington et al., 2013; Grey, 1998; Hekman et al., 2009; Jonnergård &

Erlingsdóttir, 2012; Sudaby et al., 2009; Hanlon, 2004).

Den professionella logiken kan knytas till professionellas position och roll i

samhället och är yrkesgrupper som idealt sett omsätter teoretisk kunskap till praktik

(Friedson, 2001; Brante, 2014). Professionalism går emot mer spontana

förståelseformer och handlingsmönster och grundar sig i en lång

socialiceringsprocess samt kollegial organisationsform (Friedson, 2001; Brante,

2014; Brante et al., 2015). Legitimiteten för logiken vid hantering av samhällsfrågor

bygger på vetenskapligt förankrad praktik, det vill säga att professionella

yrkesutövare är orienterade mot allmännyttiga mål, och att externa intressenter på

så vis får bästa hantering av frågor (Rothstein, 2010). Inom den professionella

logiken framhävs autonomi och självstyrning som det centrala (Friedson, 2001)

eftersom individen behöver utrymme att göra egna bedömningar och ta beslut

utifrån sin professionella expertis (Agevall et al., 2017). För att organisationen ska

kunna styra de professionella yrkesutövarna utan att påverka deras autonomi i för

stor utsträckning beskrivs clan control som ett lämpligt styrsystem (Hanlon, 2004).

Styrsättet grundar sig främst i informella regler, kultur och sammanhållning (Pierce

& Sweeney, 2015).

Den kommersiella logiken förekommer på den privata marknaden och utmärks av

att individerna i verksamheten har en affärsmässighet och lojalitet mot sin

organisation som i första hand tjänar vinstintressen (Wyatt, 2004). Logiken kan

hänföras till ett mer byråkratiskt perspektiv som drivs av politisk styrning genom

regelverk och riktlinjer vilka sätts i verk inom hierarkiskt strukturerade

organisationer (Friedson, 2001; Brante et al., 2015). Styrsättet har sin utgångspunkt

i att anställda ska arbeta effektivt för att säkerställa lönsamheten i organisationen

och detta sker genom standardiserade arbetssätt och regler samt genom individuella

prestationer och prestationsbedömning i mätbara termer (Ouchi, 1980).

31

Logikerna kan i viss utsträckning anses vara motstridiga och en kommersiell-

professionell konflikt kan uppstå. En byråkratisk inriktning med kontroll, regler,

förordningar och organisatorisk lojalitet kan komma att stå i konflikt med

professionella värden i form av autonomi och upprätthållande av oberoende

revision av hög kvalitet. Konflikten kan hanteras på olika sätt, bland annat genom

att de professionella måste kompromissa mellan att tillfredsställa organisationens

krav och agera i enlighet med professionella värderingar. Ju större kompromissen

är, desto större är konflikten (Suddaby et al., 2009). De anställda kan även utveckla

professionella identiteter, och blir hybridprofessionella för att klara av

institutionella påtryckningar i form av konflikterande konflikter. Detta genom att

kommersiella värden integreras med den anställdas redan professionella identitet

(Bevort & Suddaby, 2016). Balansgången mellan logikerna kan även till viss del

hanteras genom hur företag är organiserade. Till exempel har revisionsbyråer en

relativt unik organisationsstruktur som är uppbyggd med en partnerstruktur samt ett

hierarkiskt karriärsystem för att stärka både den professionella och kommersiella

logiken (Coram & Robinson, 2017; Alvehus & Spicer, 2012).

32

3 Metod

Detta avsnitt beskriver ställningstaganden till studiens vetenskapliga tillvägagångssätt

samt metodval som ligger till grund för det insamlade materialet. Kapitlet inleds med den

valda forskningsstrategin som innefattar ett kvalitativt synsätt. Sedan beskrivs

tillvägagångssättet som börjar med insamling av material både det teoretiska samt det

empiriska materialet som består av både intervjuer och företagstexter. Avslutningsvis

beskrivs hur det insamlade materialet har använts och analyserats under studiens gång.

3.1 Forskningsansats Studien har utgått från institutionella logikers inverkan vid professionella revisorers

dagliga arbete och utförande av revision. För att besvara forskningsfrågan har en

kvalitativ forskningsansats använts då det ger möjligheten att kunna förstå de

komplexa sociala situationer revisorer försätts i, i sitt dagliga arbete. Den kvalitativa

metoden hjälpte studien att förklara människors beteenden samt identifiera sociala

normer i olika situationer (Hennink et al., 2011). Institutionella logiker utgör ett

teoretiskt ramverk för hur individer och organisationer påverkas av att befinna sig

i institutionella system, vilket menas i relation till skilda institutionella ordningar

som profession, lokalsamhälle, stat och marknad. Varje institutionell ordning har

sin egen idealtypiska logik, i form av materiella och symboliska egenskaper som

begränsar och möjliggör individers och organisationers intressen, värderingar och

identitet, samt motiverar särskilda handlingar (Friedland & Alford, 1991; Thornton

& Ocasio, 2008; Thornton et al, 2012; Skelcher & Smith, 2015). Inom ansatsen

framhålls att det existerar olika logiker i samspel med varandra eller som två

motstridiga perspektiv, något som möjliggör för agenter och organisationer att

hantera situationer på skilda sätt. Genom sina handlingar återskapar eller förändrar

agenterna och organisationerna i sin tur de institutionella ordningarna och

logikerna, vilka således utgör historiska och kontextuella fenomen (Friedland &

Alford, 1991; Thornton et al, 2012).

33

3.2 Datainsamling

Valet av att utforma studien utifrån ett kvalitativt angreppssätt möjliggjorde

genomförandet av intervjuer för att fånga både den professionella logiken