rapport el från solen -för en ljusare framtid

8/4/2019 Rapport El från solen -för en ljusare framtid

http://slidepdf.com/reader/full/rapport-el-fran-solen-foer-en-ljusare-framtid 1/22

Rapport

El rån solen – ör en ljusare ramtid



Text: Anna Wolf, Naturskyddsföreningen

Grafisk form: Kristoffer Renberg, Naturskyddsföreningen

Omslagsbild: iStockphotoStockholm, 2011

Föd.................................................................................................................................... 3

1. Bkgund.............................................................................................................. 41.1 Engi ån n 4

1.2 Oik knik 4

2. Så unk d........................................................................................................ 62.1 Oik y v 62.2 Ekivi 72.3 Pni ö i vädn 72.4 Pni ö i Svig 8

3. Mijöknkvn h kh.................................................................. 103.1 Mijöknkvn 103.2 Fkh 13

4. Ekni h knd....................................................................................... 164.1 S jbbk 164.2 Knd ö 174.3 Södy 18

5. Fid.................................................................................................................. 20

6. Su............................................................................................................... 21

Innehållsförteckning



Rapport om solceller

3

Förord

Engi ä n öuäning ö iv å jdn h änni-kan har alltid behövt energi. Med dagens västerländska livs-i bhöv ngi än någnin. Sidig ä d un-b d nuvnd ngiy in ä håb. D

d i kiöänding gn uä v i väx-hug h ä i n d b å ändig u.Den akuta situationen ör klimatet har ått många att

välja att satsa resurser på snabba lösningar som till exempel

CCS (inångning och lagring av koldioxid) och ny kärnkra

ör att överbrygga till ”ramtidens energisystem”. Det ärdk vikig h i inn knvnin ngikä

ävn ä öknid d n d nd ijö- h häi-ker, bland annat vid utvinning av bränsle, som kol och uran,

h vid hning v v.E d ngig b å ändig u

aldrig kan bli lösningar ör ramtiden anserNaturskyddsöreningen att sådana satsningar är onödiga

och riskerar att skapa lika många problem som de löser. Det

som krävs är en kraig omställning av energisystemet, med

satsningar på tillörsel av örnybar energi parallel lt med e-

ektivisering som minskar energibehovet, om vi ska kunnatrygga vår energiörsörjning utan att tänja på gränserna ör

vd nn å.A vnd n å i ä in äng någn

vägn idknik, dn fnn i hög gd i dg hä dn ön i ång ikin. Dn ik -nin ö ä i dn nä ändig, någ i-bgänning vk in fnn å dång ik hmiljöpåverkan är mycket begränsad jämört med andrangig. D kn ä b dn iik vijn k inin ö inving å knikn kn bi

knkunkig h in i k. Gnkraulla satsningar på solel och andra örnybara energislag

kn vi i idn dn idg!

Svn Axngnk Nukyddöningn




4

D vk ibnd åd dd ning i dbn -knikn öjigh. Vd ä gndgdn? Huär den ekonomiska konkurrenskraen och vad är potentia-

len ör en storskalig satsning på solceller på nordligare

breddgrader? Utvecklingen av solcellstekniken går ortramåt. Ibland så ort att det som var aktuellt ör bara någotå dn kn d i iuning h kig u-.

Målet med den här rapporten är att sammanställa aktuell

orskning och prognoser rörande solceller inom områden

som potential, miljöpåverkan och ekonomi ör att ge en sam-

lad bild av det aktuella kunskapsläget. Rapporten tar kortat-

u nd knik ö iv å ngi ån n,n ku igg å i vnk kiv.

1.1 Energi från solen

Engi kn dig öö du, dn kn bomvandlas till olika ormer som tillgodoser olika behov som

, vä h kik ngi. D nd ik v ngi vihar till jorden kommer rån solens strålar. De ger upphov till

era olika energiormer som använts i tusentals år, som bio-ngi h vindngi. knikn kiv vnd n

strålar direkt till el och högvärdig värme genom solceller och

solångare benner sig, vid en jämörelse med bio- och vind-

ngi, ännu i in bnd.

Uvkingn gå dk nbb å h k v dnkik g bgänd igångn å ngi h dyk åg uän und din h ngi äng vi n v d uä önyb ngiknikn. Dniiv fn h öäk gn n å kningsom visat på positiv energibalans och låga utsläpp. En annan

1. Bakgrund

öd d ngi ä dn fnn igängig öv å jdn, än i vind inni.

1.2 Olika teknikerD fnn y huvudkig niv ö iv å

den energi som solen ger: solceller som ger el direkt, solång-

g vä, knnd ngi ( CSP, ånngkn ”Cnning S Pw”) iv -energi. Det orskas även på andra tekniker, till exempeln du gn v u ig uå

och driver en turbin. Fokus ör den här rapporten är solcel-ler, men nedan ges en översiktlig sammanattning av de

ik knikn.

Passiv solvärmeI å kd ivhu unyj n dn nuig inå-ningen av solljus och solvärme till uppvärmning genom pla-

cering, läge, utormning på byggnaden, önstrens egenskaper

och byggnadsmaterial. Detta kan minska kostnader och en-gibhv ö uväning h byning. Und vi ö-hållanden kan man bygga hus som i princip inte behöver

någon annan energi än den värme som solen ger tillsammans

d vän ån ännik h u i hu.

SolångareI n ång bb vän v n ök y h värmer upp vatten i en ackumulatortank. Vattnet kan sedan

nvänd vvn ö uväning v ikk. D fnn ång i Kin å ö ik75 n v vädkndn. Eu k å nd d n ö nävnd ik iiv uvking i

1 Svnk Sngi (2010) h://www.vnkngi./




5

Kin1. I Eu fnn d ång i yknd, n

räknat per capita ligger Cypern, Grekland och Österrikeång ö övig änd i Eu.

Sång h äng vi uä i Svig. Hä fnngd öuäning ö k v d v huhå-

lens varmvattenbehov med hjälp av solvärme. Enligtbranschöreningen Svensk solenergi räcker 5 m2 solångare

å vik ö i gd hän v huhå v- vnbhv2.

Koncentrerad solenergiKoncentrerad solenergi, eller CSP (Concentrating SolarPw), ä n knik b å ång vä vn div n ångubin. knikn n kunn n-

vändas ör storskalig elproduktion i ökenområden ör leve-n i EU h nd d v vädn3 4. Nkdn d

CSP är att den är kräver både stor area och kylsystem vilketkan leda till oönskade eekter på lokal miljö och vattenör-sörjning om man inte är noga med lokaliseringen. En annan

nkd ä dn käv dik ju h å in gn-rerar någon el under molniga örhållanden5. Detta gör CSPind äig ö nduik öhåndn.

Bnd ödn kn nän knikn kn unyj

k in nvänd i nn, i x i öknå-den. Placeras ett CSP-kraverk vid kusten kan det dessutom

leverera avsaltat havsvatten som biprodukt. En annan ördel

jäö d ä knikn h n vi ngig-

ringsmöjlighet som kan utjämna dygnsvariationer. Världensö kvk d n k å 1000 MW k byggi USA h bäkn v 2,2 Wh å6.

SolcellerEn ä n unn kiv f v hvd-

rial där det uppstår en spänning mellan ramsidan och bak-

sidan när den träas av solljus. Det fnns ett ertal olikakngi dä kiin ki ä dn di-

nerande tekniken på marknaden med över 80 procent av

marknadsandelarna 20097. De olika solcellsteknikerna läm-

par sig ör olika applikationer, till exempel beroende på omi kivi ä vikig, y ä iånd k i nä h d ä byggndingeller inte. De har även alla lite olika problem kopplat tillivkning h iigång.

2 Ibid.3 D (2010) www.d.g4 MKy D (2009). Suinb ngy – wihu h h i. www.wihuhi.5 Ibid.

6 Ny knik (2010) h://www.nyknik./u_knik/knikvyn/i2474916.7 JRC (2010). PV Su R 2010, JRC Sinif nd hni R. h://www.j..u.u

Fig 1. Oik knik




6

2.1 Olika typer av solceller

De två viktigaste typerna är kristallina kiselceller och tunn-

lmssolceller som står ör ungeär 80 respektive 20 procentv kndn.

Kristallina kiselcellerKi bå v unn kiv ki d d

små mängder andra grundämnen ör att bli ledare, till exem-

h b uiniu. En nkid g någ änning, 0,5 v, dn ä bäkig h ä känig öuk. Däö ik ö å kik nvänd-bara spänningar. De seriekopplade cellerna skyddas mot

ukt, mekaniska belastningar och beröring genom att deink i in å n h bid n -du. Fidn v dun ä v nn -

i, vnign g. Fö bkidn fnn n ö ihgd vid v v i. G h nduk ä vnig ök-nd8. Ki kn d u i nkiin hykiin , dä d ykiin ä vnig,d 45–50 n v dn kndn.

TunnilmssolcellerI unnf ägg n öjd v unn kik å ub-strat. Substratet är oast glas, men kan även vara kapton,

rostritt stål etc. De deponerade skikten är ramsideskontakt,

kiv i h bkidknk. Innhå i d kiv

i buk v nngivnd ö ku unnf-

teknik. Det kan till exempel vara amor kisel (a-Si), Cu(InGa)

S2 (CIGS) Kdiuuid (Cd)9.

A-Si, amorf kisel

Dnn unnfknik bygg å ki in ä

dnd i ki. ivkning v n kn gö vidiv åg u (75 gd) vik gö d öjigatt applicera dem på exempelvis plast. Kiselåtgången vidivkning v d ki ä bydig äg

än vid i vkning d kiin ki. A-Si h ågeektivitet men även låg kostnad och kan appliceras på

många olika material. Användningsområdet är rämstbyggndingd iäning h knik 10.

CdTe, kadmiumtellurid

Kadmiumtellurid är en halvledare och kan ordnas i en kris-

. A ivk Cd- ä iv biig h n någ äg vkninggd än kiin ki ä d -ligen en av de billigaste teknikerna11. CdTe är dock ett giigt

ämne som måste hanteras varsamt. Tellurid är dessutom ett

yk vnig än i jdn k.

CIGS, Cu(In,Ga)Se2 (koppar-indium-gallium-diselenid)

CIGS ä ik ki hvdi. CIGS-ä in ik kiv d ki in kin å vnd ju i kii. ign kn d dk

produceras till en mycket lägre kostnad. CIGS-solceller kan

ivk å ik ä, vv ä bygg u tunna lager på en glasskiva12. Förutom de ovan nämndaänn nvänd ävn ybdn, kdiudiufd, zink-xid h uiniudd zinkxid i ubyggn-

dn13.vå v d ö bn d CIGS-knikn

ä nvändningn v kdiu, ä n ijöig ung-metall, och den begränsade tillgången på indium. VidÅngöbi i U ågå kning ö i-in d kdiuinnhånd kik h ö du-

2. Så unkar det

8 Ek (2010) h://www.g./O-knikn/Hu-ung-n1/9 Ibid.10 Rugi nd Fnk (2009) Li y i nd hvi y: Cun h nd uu uk. Engy 34:392-39911 Ek (2010) h://www.g./O-knikn/Hu-ung-n1/

12 Ångöbi (2010) h://www..ng.uu./v/ngnin.h13 Ek (2010) h://www.g./O-knikn/Hu-ung-n1/




7

knuinn v indiu h giu gn in-k CIGS-kik jkk d bibhån vkninggd14.

Andra solcellstekniker

D fnn ävn knik bfnn ig å kning-diet, till exempel otokemiska celler och celler med extra

hög eektivitet och avancerade material. Organiska solcel-, bd å gnik hvdi kn i å xib i, ä å väg u å kn-dn i äkid iäning15.

2.2 Effektivitet

Eektiviteten hos kommersiella kiselmoduler varierar mel-

n 12 h 20 n, dä nky in h n

något högre eektivitet16. Målet ör kommersiell utvecklingpå medellång sikt är att nå en eektivitet på 25 procent17. De

bästa tunnlmssolcellerna på marknaden har idag en verk-

ningsgrad runt 13 procent, men i laboratorieörsök har man

uppnått drygt 20 procent18. Teknikutvecklingen går snabbt

ramåt, men det nns en teoretisk gräns. För en enkel solcell

igg dn ik vkninggdn å 30 n19.Nä n kivi h å n

hå i bknd ju ä gi. D ä däö i- vind jäö kivin ö d kivin ö bänbd dukind, i

exempel biomassa och kolkra. Det är ändå viktigt att

uppnå en hög eektivitet ör solceller eersom det leder till ind bhv v i h y, äg knd,per producerad kWh. För vissa applikationer kan dock pri- in d w v vgönd vö n kn -

n någ äg kivi.

2.3 Potential för solenergi i världen

Ukningn v ni ö i vädn ådång i ång ik vi kig. Fö å 2020 u-

skattas potentialen till mellan 30 och 439 GW och ör år

2050 n 420 h 4318 GW n jäö niån IEA20 21 h Gn22 (b 1). En bdöning äatt EU:s Strategic Energy Technology (SET) Plan räknard 400 GW i Eu å 202023.

Vi k uk n kn å n ännu högind k å 2050 und vi öuäning,

till exempel att energilagringskapaciteten utvecklas snabbt24.

Sin kn jäö d d ku bhöv 20 000GW installerad eekt ör att tillgodose dagens elbehov med

solceller av genomsnittlig eektiv itet idag25. Hur stor andelv bhv å 2020 h 2050 kn äk v id ik nin i bn b åd h å hu -

behovet utvecklas. Enligt IEA kan el rån solen stå ör 20 till

25 procent av den globala elproduktionen år 2050, inklude-

båd h knnd k26.

Dn ik nin ö ån n i vädn ä

14 Ångöbi (2010) h://www..ng.uu./v/ngnin.h15 JRC (2010). PV Su R 2010, JRC Sinif nd hni R. h://www.j..u.u16 Ibid.17 Rugi nd Fnk (2009) Li y i nd hvi y: Cun h nd uu uk. Engy 34:392-39918 Ångöbi (2010) h://www..ng.uu./v/ngnin.h19 Ibid.20 IEA (2008) Engy hngy Piv – ni nd gi 2050 ISBN 978926404142421 IEA (2010) hngy Rd, S hvi ngy 22 Gn nd EREC (2010), Engy (R)vuin 2010, 23 Fönyb.nu (2010) Knd ö ny dukin24 Rugi nd Fnk (2009) Li y i nd hvi y: Cun h nd uu uk. Engy 34:392-39925 Giv dgn öbukning ä 2x1013 kWh (15) h bäknd dukin ä 1000 kWh/KW ind. Gn & EPIA (2008) S

Gnin V26 IEA (2010) hngy Rd, S hvi ngy




8

dk yk ö än vd uk i b 1. Dnsolenergi som träar jordens yta under en timme räcker ör

igd h vädn ngibhv und å27 hind än 5 n v Sh y, ku ik äk

ö igd h vädn öbukning. I gbperspektiv sammanaller variationerna av solinstrålningen

vä d öbukningn å åbi yk n-gi gå å i div kynäggning i v ki.

Ruigångn ä ign in någ b ö ki- å ång ik då ki ä v d vnig ä-

nena på jorden28. För tunnlmssolceller som CIGS begrän-sar indiumtillgången utvecklingspotentialen29. Det som

rämst styr den potentiella utvecklingen är istället ekonomi,

lagstining och begränsningar i elnät och lagringskapacitet.

En inn jäö vi du dn nuvnd

in d kin i vädn (32–37 GW) dn öv-ig IEA Rnni ö 2020 å 30 GW h d-utom överstiger de allra mest optimistiska bedömningarna

gjd ö å 2010 i in v 90- 30.

2.4 Potential för solenergi i Sverige

Sn ä n n igång. E vnig vik

em gånger mer energi än husets totala energianvändning

und å31. Sinåningn vi in yk nn h öd Svig h ä v kdning

som i Tyskland, som är världens ledande solcellsnation.Medelvärdet ör den årliga solinstrålningen i Sverige är mel-

27 Rugi nd Fnk (2009) Li y i nd hvi y: Cun h nd uu uk. Engy 34:392-39928 Linu Pbd, Engiyndighn. Pnig kunikin.29 Vn (2005) Livykny v Vn i Svig

30 JRC (2010). PV Su R 2010, JRC Sinif nd hni R. h://www.j..u.u31 Svnk Sngi (2010) h://www.vnkngi./

Tabell 1:

Uppskattningar av potentialer för solel i världen

Modell 2020 (GW) 2050 (GW)

GreenpeaceReerencescenario

80 420

Greenpeace (R)evolutionScenario

355 2968

Greenpeace

AdvancedScenario

439 4318

IEA ReerenceScenario

30 -

IEA ACT Map 80 600

IEA Blue Map 130 1150

IEA PV Technology

Roadmap

210 3155




10

3.1 Miljökonsekvenser

Sn huvudkig ijöåvkn k vid ivk-ningn. Miv h ngiågång und dukinnå ö d nki ö dn v n ijöå-

vkn.

MaterialvalVid ivkning v ki nvänd h i-

neraler som aluminium, koppar och silver. De områden där

h åvkn jäö d nd kg ä

kvävxid h kågång40. Gn du helt utesluta användningen av aluminiumramar skulle man

kunn ink åvkn vänig nig vi kning41.I unnf v CIGS-y fnn un bu-

skikt som vanligtvis innehåller kadmium (kadmiumsuld,CdS). Forskning pågår bland annat vid Ångströmlaboratoriet

i Uppsala ör att utveckla solceller utan kadmium.42 43Enligt

Ångöbi ä kik å un (~50 n) kn-ninn n ig n xvi n u-

tjänta CIGS-solceller, men kadmiumhanteringen kan bli ett

b i dukind h n b däö ö öök ä CdS-kik d Cd-i bukik dbibhån hög vkninggd.

EnergiåtgångFö gö knvnin ki käv yk n-gi. D hävd ibnd d gå å ngi ö -ducera solceller än vad de kan leverera under sin livstid, det

vi äg d ku h n ngiv ngibn. D å-stående stämde möjligen under solcellernas barndom på1950-, n dgn ki h n ngiåb-ningid å i å h n ivängd å 25–30 å,även vid lägre solinstrålning, enligt era vetenskapliga stu-di44 45 46. I öd Eu ä ngiåbningidn 2å ö ki47 48. D kn n d

produceras idag genererar minst yra till sex gånger såmycket, och uppemot tolv gånger så mycket i soliga regioner,

ngi käv i ivkningn. D ök ibndenergiåterbetalningstider som är betydligt högre i debatten.

Detta beror antingen på att uppgierna är gamla eller på attn h jäö i d ik nh h i äkn ngiågångn i iängi49.

VäxthusgasutsläppVäxthusgasutsläppen rån solcellsel är låga jämört med os-ibd , n igg någ hög än ö nd ö-

nybara kraslag. Siror rån 1990-talet och tidigare visar oa

å växhuguä u i 250 g CO2 q/kWh50 51. Ny

3. Miljökonsekvenser och faskhalsar

40 Vn (2005) Livykny v Vn i Svig41 Ln, Abh, Dwu (2010) Li Cy Anyi i h nvinn i idni hvi y in gin wih w idiin. Rnwb nd Suinb Engy Rviw, In . Di:10.1016/j..2010.09.025

42 Ångöbi (2010) h://www..ng.uu./v/ngnin.h43 Engiyndighn (2010) Engik – www.ngiyndighn.44 Ln, Abh, Dwu (2010) Li Cy Anyi i h nvinn i idni hvi y in gin wih w

idiin. Rnwb nd Suinb Engy Rviw, In . Di:10.1016/j..2010.09.02545 Din F (2010) T nyi n hvi iiy gnin u, ni nd ii h ding uni in ngy. Rnwb

nd Suinb Engy Rviw i in . Di:10.1016/j..2010.09.02646 Vun, Bh, Pkh (2009) LCA nwb ngy iiy gnin y - A viw. Rnwb nd Suinb Engy Rviw

13:1067-107347 Gn & EPIA (2008) S Gnin V48 EUPV 2010, EU PhVi hny P, Phvi F Sh, www.uv.g49 Ln, Abh, Dwu (2010) Li Cy Anyi i h nvinn i idni hvi y in gin wih w

idiin. Rnwb nd Suinb Engy Rviw, In . Di:10.1016/j..2010.09.02550 Rugi nd Fnk (2009) Li y i nd hvi y: Cun h nd uu uk. Engy 34:392-399

51 Vun, Bh, Pkh (2009) LCA nwb ngy iiy gnin y - A viw. Rnwb nd Suinb Engy Rviw13:1067-1073




11

Tabell 2:

Växthusgasutsläpp för olika kraftslag, exempel från olika undersökningar

Kratslag GWP, g CO2-ekvivalenter per kWh Källa

Kärnkrat

66 (Fotnot 1) medelvärde


Solceller

32 (Fotnot 1)


21-34 (Fotnot 3)

Vindkrat9-10 (Fotnot 1)


Kolkondens1000 (Fotnot 4)

1080 (Fotnot 2)

Gaskombi400 (Fotnot 4)

530 (Fotnot 2)

Europeisk elmix 400 (Fotnot 5)

Nordisk elmix 70 (Fotnot 5)

Engiyndighn vädn vk nd v kdixiduä h å in växhugåvkn.

Från vissa energislag, till exempel solceller, vindkra och kärnkra är växthusgasutsläppen indirekta och kommer till

ö dn ån dn ngi gå å vid ivkning, uvinning v åv h vhning. Däö b vädnå vikn ijöväding n gö v dn h vä gå å i dukiny. Ibnd nvänd gin i b-äkning; vik i Svig h ngi v kkndn å k ik (d duking kö igång ågnök å k ik i d uik y) h gkbi å ång ik (d duking n bygg i d u-

iska systemet i all eerrågan ökar stabilt)6. I vissa beräkningar används även historisk elmix med olika geogrask avgräns-ning, i x ndik uik ix vik g äg vädn å uän. Vik ä äig v iik iäning kn diku4 7 n d ä vikig v v åvk växhuguän bydig.

1 Sovacool BK (2008) Valuing the greenhouse gas emissions rom nuclear power: A critical survey. Energy Policy 36:2940-29532 Laleman, Albrecht, Dewul (2010) Lie Cycle Analysis to estimate the environmental impact o residential photovoltaic systems in regions with a low

solar irradiation. Renewable and Sustainable Energy Reviews, In press. Doi:10.1016/j.rser.2010.09.0253 Raugei and Frankl (2009) Lie cycle impacts and costs o photovoltaic system: Current state o the art and uture outlooks. Energy 34:392-3994 Energimyndigheten (2008) Koldioxidvärdering av energianvändning Vad kan du göra ör klimatet? Underlagsrapport5 Gode, Byman, Persson & Trygg (2009) Miljövärdering av el ur systemperspektiv, Elorskrapport B18826 Energimyndigheten (2006) Miljövärdering av el, Marginalel och medelel. Underlagsrapport Statens Energimyndighet7 Naturskyddsöreningen (2010) Räkna med Bra Miljöval, En handledning till miljövärdering av el.




12

orskning visar på siror mellan ca 50 och 120 g CO2eq/kWh

ö kiin ki (20, 23). Vi k n utsläppen är ner mot 21–34 g/kWh beroende på teknik 52, där

unnfbd Cd h någ äg u-

ä än kiin . Ln .

53

h gj n jä-ö n uä ån ik vnkig udioch ann att medelvärdet ör växthusgasutsläppen rån eldud d kiin ki i gin d åginåning v 70 g CO2 q/kWh. I gin d höginåning kn n n uän bi äg dukinn ök.

Det örekommer många olika siror på växthusgasut-

släppen även på konventionellt producerad el (se aktaruta).

i x vi i å uän ån känkmellan 5 g CO2eq/kWh och 100 g CO2/kWh54. Spridningen

beror till stor del på vilka antaganden som gjorts vid beräk-ningarna. Faktorer som livslängd, egenskaper hos kraver-

k, iv h vikn ngiix nvänd i -dukinn h byd. Fö ån h

andra örnybara energikällor som vindkra och vattenkra

k huvuddn v växhuguän ån ngi-åtgången vid tillverkningen, som man räknar ti ll stor del är

baserad på ossila bränslen55. Detta betyder att utsläppen

skulle vara betydligt lägre i ett ramtida energisystem base-rat på örnybara energikällor! Utsläppen rån ossila bräns-

len sker till stor del vid örbränningen och kan därör aldrig

reduceras på annat sätt än genom CCS, avskiljning och lag-ing v kdixid.

Lokala miljöeekterEtablering av en solcellsanläggning har potential att ge väl-digt låga miljökonsekvenser, örutom estetisk påverkan,örutsatt att anläggningen placeras på ett bra sätt. Det nns

anledning att vara vaksam vid placering av stora, ristående,anläggningar så att de inte påverkar känsliga ekosystem och

k biäk.En öd ä kn ing i bfnig bygg-

nation och alltså inte kräver någon egen yta eller ger upphov

till några ytterligare lokala miljöeekter. Enligt EPIA56 kan

in in å k bid d u i 40 n v ö-

öjningn i EU. Byggndingin v h ävnnd ijööd å57:

• And byggi ä

• S ing i kik kn nyj dn värme som alstras på baksidan av cellen exempelvis till

öväning v iu• Solceller utanör klimatskalet kan dubbelutnyttjas

exempelvis vid solavskärmning, då solen hindras rån

att skapa övertemperaturer i byggnaden samtidigt som

ngi du• Lk dukin ink övöingöun

ÅtervinningD ä ä iningkik h d kik knk-

n åd vik gö d v n knåtervinnas när de tjänat ut58 59. Det nns en organisation som

ii ig å åvinning v , PV Cy.g.

52 Rugi nd Fnk (2009) Li y i nd hvi y: Cun h nd uu uk. Engy 34:392-39953 Ln, Abh, Dwu (2010) Li Cy Anyi i h nvinn i idni hvi y in gin wih w

idiin. Rnwb nd Suinb Engy Rviw, In . Di:10.1016/j..2010.09.02554 Fnki nd Ki (2007) Gnhu g iin i- nd nu w. Engy Piy 35:2549-255755 Ln, Abh, Dwu (2010) Li Cy Anyi i h nvinn i idni hvi y in gin wih w

idiin. Rnwb nd Suinb Engy Rviw, In . Di:10.1016/j..2010.09.02556 EPIA (2010) h://www.i.g/fdin/EPIA_d/ubi/100623_PR_BIPV_EN.d 57 Engiyndighn (2009) – S Ininbhy

58 Linu Pbd, Engiyndighn. Pnig kunikin.59 PVy (2010). www.vy.g




13

3.2 Flaskhalsar

Enä i Svig ä vä uvk h n bgänd ängdsolcellsel skulle inte innebära några bekymmer i nuläget.Enig ngiyndighn ä d dk vå äg hu n

storskalig utbyggnad av solceller i Sverige (mer än 10 procentv dukinn) ku åvk ngiy ( k-u). U i n vi nivå kn n k ig un ging

genom att utnyttja vattenkraen som reglerkra, men vid en

nivå öv 10 Wh/å å nd ging i60.

MaterialtillgångKi ä v d vnig änn å jdn h i-igångn dö däö ing b å ång ik61. Enign udi v Gn h EPIA (16) kn kiigångnbi n iäig kh d id u ny

produktionskapacitet. Kiselutvinning är dessutom energi-krävande och solcellsindustrin konkurrerar med annan elek-

tronikindustri om tillgångarna. Produktionskapaciteten ör

kisel i världen örväntas ligga mellan 140 000 ton och 250 000

ton 201262. Kapaciteten ör solcellsproduktion varierar dess-

u d iågångn. Kibhv kn gå n ånnuvnd 8 g/W i 6–7 g/W63. Enig EPIA64 h orskare65 behöver inte materialtillgången innebära någrabgänning dn nd hävd ivigångn knbi b å dång ik iväxn bi 66.

Den potentiella produktionen av CIGS-solceller begrän-

sas med dagens teknik av tillgången på indium. EnligtÅngströmlaboratoriet skulle det inte gå att med dagens tek-

nik ivk CIGS- äk h vädn b-

hv d känd indiuigångn äk in i.Fkning ågå dk ö uvk CIGS- dind iågång67.

EnergilagringE n ä n å kd inin ngikä b-höv ngin kunn g ö igd bhv ävn

när solen inte lyser. Mycket orskning pågår ör att lösa pro-

bikn king ngiging h ång ik knikh ö niv ( ku). F v -

nativen dras dock med miljöproblem och problem med ma-

iigång vik gö d fnn n ik önybngig kn d i indik ijök.

E niv i ngiging ä y öbukningnså att den matchar produktionen. Detta är rämst möjligt ör

elproduktionen då värmeörbrukningen är svårare att styra.Mycket orskning pågår kring smarta elnät, Smart Grids, som

känn v igångn h kik iign i kundnör att styra eerrågan, till exempel genom att köra tvättma-

kinn vä hu då igångn å ä hög. S

Grids ska även klara av småskalig elproduktion genom smar-

ta elmätare och nettoavräkning, så att brukarna både kan

ölja sin elanvändning i realtid och producera sin egen el och

äj övk i nä68. Idé h ävn ö å

använda en ramtida ordonsotta av elbilar ör att balan-

sera elsystemet genom att kunna laddas när tillgången är hög

och sedan öra tillbaks el till nätet när det uppstår brist. Detta

käv dk vnd knik. Enk ä dik åvkkunderna att reglera sin användning eer tillgången, men

60 Ångöbi (2010) h://www..ng.uu./v/ngnin.h61 Linu Pbd, Engiyndighn. Pnig kunikin.62 JRC (2010). PV Su R 2010, JRC Sinif nd hni R. h://www.j..u.u63 Ibid.64 EPIA (2009) S 2020 S Phvi Eiiy: in w u. h://www.i.g65 Fin nd Fundih (2008) Mi nidin w v dyn hvi. Rnwb Engy 33: 180-18566 Lyd nd F (2010). T niin nwb: n PV vid n nw h k i nd i hng hng? Engy Piy

38: 7378-7394

67 Ångöbi (2010) h://www..ng.uu./v/ngnin.h68 Gn nd EREC (2010), Rnwb 24/7, R.




14

det krävs stora prisskillnader på el så det blir lönsamt tillx kö väkinn å nn.

A bygg u öbindn n gin h ändå n kn y di dn bhöv ä yig -

nativ till att lagra energin. Danskarna använder till exempel ån dn vnk h nk vnkn ö bn-

sera sin vindkra (se aktaruta). Värme är svårare att trans-

ång äk nn än i vndingi vik bgän övöingn.

Fakta: Elproduktionssystemet

E kn in g i nä un å iö i ögnbik dn nvänd. Gn ik y v

kraslag kombineras i elproduktionssystemet balanse-ras tillgång och eerrågan. I Sverige ansvarar SvenskaKranät ör att det hela tiden är balans mellan produk-

in h öbukning v i h nd.

BaskratBaskra är kraverk som levererar el jämnt under året.

Känk, vnk h kvävk ä bn i vå dukiny i Svig. Und n åh dk känkn dgi d å diö-ning d bk iåg 69. I Eu

är det oa kolkondenskraverk som är baskra och det

örekommer att Sverige importerar kolkondensel vid

hög öbukning.

ReglerkratReglerkra kallas anläggningar vars produktion enkelt

kan ändras eer örändringar i elanvändningen, tillx vnk.

ReservkratDessutom behövs anläggningar ör reservkra, som

kan sättas igång vid extrema elbehov, så kallad topplast,h vid öning i nä nd dukinn-

läggningar. I Sverige utnyttjas oljeeldade kondenskra-

verk under kortare perioder när elörbrukningen ärhög. Även gasturbiner används som reserv, men denåig diidn ä yk k.

Intermittenta kratslagIntermittent, eller tillällig, kra kallas de kraslag som

vi i dukin d igångn å ngikän,

till exempel solel och vindkra. Om energilagringsmöj-

igh kn ä d kg bnd v g-k ö bn i y. Födn d dkg ä ngin ä gi h n kn ådspara på den begränsade energin i baskraen, exempel-

vis biobränsle eller vattenreservoarer, genom att an- vänd inin k.

69 Engiyndighn (2010) Känk nu h i idn ER 2010:21




15

Fakta: Olika typer av energilagring70

PumpkratverkVatten pumpas rån en reservoar till en damm på högre

nivå när det nns ett överskott. När el behövs strömmar vattnen ner igen genom en turbin. Detta är en etablerad

teknik ör storskalig lagring av el men innebär storaingrepp i naturen med miljöproblem liknande dem ör vnk. AkviärerEn akviär kan liknas vid en gigantisk termos i marken.

På n hä k vn u kviän ö kyla byggnaderna och det varma vattnet pumpas sedan

tillbaka i akviären. På vintern används det varma vatt-n ö uväning idig k vn u- n i kviän. Akviä g vä h käväig köhåndn. En näggning fnnå And yg.

BatterierFlera olika typer av batterier används ör energilagring.

Liiujn ä n biy gi ign ö bä-b duk h n vnd ävn ö kiglagring. Även ödesbatterier med ytande elektrolyter

g i nk h ögi. Bi g och har stor energitäthet, men kan drabbas av problemmed tillgången på material och därmed örknippadijöåvkn.

SuperkondensatorerGn n ö in y ö hå ddning k

superkondensatorer att lagra 1000-tals gånger merladdning än en vanlig kondensator. Superkondensatorer

har längre livslängd än batterier men lägre energiin-

nhå viknh.

VätgasVid elöverskott kan vätgas tillverkas genom elektrolys.Vätgasen lagras och kan sedan användas vid behov,ningn i n öbänning å kn vägndriva en bränslecell som genererar el. Stora mängder

ngi kn g d dn hä knikn, n öu-n ä h d ä vå g väg.

TrycklutEn div u n kid u

i bgg. Lun nvänd dn ö div n u-bin. I vädn fnn å kig näggning

som använder denna teknik. Tekniken medör örluster

h käv äig ging.

SvänghjulSvänghjul lagrar energi i orm av rörelseenergi hos ski- vor som snurrar i vakuum. De används i dag som back-

up till exempel vid elavbrott innan reservkraen hunnit

komma igång. Svänghjul kan snabbt leverera hög eekt

n h bgänd gingki.

IsA g ngi i ä ku i v änd d

mycket lukonditionering. Isen tillverkas på natten när

bningn å nä ä åg. På dgn å dn ä-

tande isen kyla byggnaden. Tekniken testas bland annat

i Kinin v ög I Engy.

SaltsmältaSolljus kan koncentreras ör att hetta upp en saltsmälta

till mer än 1000 grader. Den heta smältan lagras och närngin bhöv nvänd vän ö div n ång-gn. En nnn y v ging, bygg å

vätskeabsorption, används av det svenska öretagetCiw g vä i iiukid.knikn ä kiv n uvkd h d ä k

vilka miljöeekter och materialbegränsningar dendö.

70 Ny knik (2010) h://www.nyknik./nyh/ngi_ij/ngi/i2500713.




16

Solcellsmarknaden har expanderat kraigt de senaste årenh väx, in d h önybkn, nb-b än nnn indui71. Dn gb kndn h växmed 40 procent per år det senaste decenniet och den instal-

d kin ä öv 22 GW

72

, vv 65 n fnni Europa73. Den installerade kapaciteten av solceller i EUökade med 92,9 procent 2007–200874. Vinnova anser attinduin h ni bi n v vädn öindui75. Rdn idg fnn öv 300 ög du- un i vädn76.

Enig n EU- h i å junki d

50 procent de senaste två åren77 på grund av solcellsmarkna-

dn nbb iväx. Dn d kn i vädn ökdd 50 n 200978 vv hän i yknd ä dnledande solcellsnation med en installerad eekt på 9,8 GW79

k v ku ödy ö önyb ngikä.Enligt den tyska branschöreningen BSW Solar sjönk

priserna på solcellssystem med 26 procent rån färde kvar-

talet 2008 till färde kvartalet 2009.80 Under åren 2004–2006

hö in u h i h d ökd någ. D b-rodde bland annat på den tyska inmatningslagen, som ska-pade stor eerrågan på solcellsmoduler, vilket i sin turdd i bi å högvädig ki ö äning v -. Nä dn Snin böjd g ubvnin idukinn v g in yig.

Att priserna på solceller sjönk så kraigt under 2009 beror

å k81. Fö å inkd dn nk n åöd, vik gjd ågn å vädkndnminskade. Samtidigt hann solcellsindustrin i kapp med pro-

dukinn v h du. Kinik v-

nö knkud i Eu d åg i h fnn-krisen gjorde att det anns mindre kapital tillgängligt örinvesteringar, vilket gav ökat okus på priset. System- ochininknd, idg v ö ungä hänv dn ykndn å kå ink ö

solelen ska bli kommersiellt gångbar. Detta har även skett

bnd nn i yknd k v kig ubvnin.

4.1 Solceller som jobbskapare

Enligt EPIA (2010) har solcellsindustrin skapat 75 000 jobb

i Eu d n ån vik i 130 000 n var anställda direkt av solcellsindustrin och 60 000 indirekt

2008. B dn yk induin gid 57 000arbeten, direkta och indirekta, 200882. EU:s Photovoltaictechnology platorm beräknar att 190 000 jobb skapades

inom solcellsindustrin i världen 2008. Det nns en stark tro

å induin kn k ång jbb i idn.EPIA (2010) öuå 1,4 ijn jbb kn ki 2020 i Eu. Gn h EPIA bdö n-in i 10 ijn jbb i 203083.

Viss kritik örekommer mot att beräkningarna är ör

4. Ekonomi och marknad

71 Jäg-Wdu (2007), Phvi nd nwb ngi in Eué. Rnwb nd Suinb Engy Rviw 11:1414-143772 EPIA (2010) Unking h unb ni hvi73 EURACIVE (2009). h://www.uiv./n/ngy/-w/i-18632974 Phvi B N 1 200975 Vinnv (2010) h://www.vinnv.76 JRC (2010). PV Su R 2010, JRC Sinif nd hni R. h://www.j..u.u77 Ibid.78 Ny knik (2010): h://www.nyknik./nyh/ngi_ij/ngi/i 2470455.79 Ny knik (2010) h://www.nyknik./nyh/ngi_ij/ngi/i750383.80 Ibid.81 Ibid.

82 Phvi B N 1 200983 Gn & EPIA (2008) S Gnin V




17

optimistiska84 medan andra orskare hävdar att utveck-

lingen av en ny exportmarknad kan leda till nya jobb85. Detä bnd nn dnn övänn å yknd å då n vi v d h bygg u indu-

i h igg ång i dn knik uvkingn ö kunn kndnd.

4.2 Kostnader för solcellsel

Kostnaden ör solcellsel är ortarande högre än ör konven-

tionellt producerad el, om man exkluderar de indirekta

ijökndn, h d ä idg vnig nänunsolcellsinstal lationer lönar sig utan stödsystem. När det gäl-

ler solcellers konkurrenskra gentemot annan teknik är det

kå vikig i d ik nvändningådn ö

. Rdn idg ä dk ång y v ik-nän-slutna, så kallad ”o-grid”, solcellsinstal lationer lönsamma.

Byggndingd åkig dukin bö kå jä-öras med marknadspriset på el, och inte med produktions-

kostnaden ör andra energislag. En husägare som installerar

jäö kndn ö dn gngnd nd kndn ö inkö .

I dag ligger kostnaden ör el producerad med solceller på

mellan ca 0,3–0,6 €/kWh ör solcellsel i södra respektive

norra Europa ör bostadssektorn och ör elsektorn ligger

priserna mellan 0,2–0,4 €/kWh beroende på solinstrål-ning86. Priserna kan jämöras med ett medelpris på el på 0,2

€/kWh i Eu87 88.

Kndn ö önyb dukin gn itakt med att marknaden växer. Lärkurvan, det vill säga huryk kndn ö ny övän junk ö vjördubbling av den örsålda volymen, ligger enligt IEA med

en lärkurva på omkring 18 procent

89

. En kraull utbyggnadv k d nd d dö nbb ndknd. Und idn 2010-2020, äkn IEA d marknaden ör solceller ökar rån omkring 6 GW per år till

34 GW per år. Ackumulerade installationer når därmed 200

GW å 2020, vik dk ä äg än vd induin äknd.90 D ökd vyn övän än hv åvä

investerings- som produktionskostnad. EU:s teknikplatt-

orm ör solceller, EUPV Platorm, räknar med att priset

kommer att sjunka med 5 procent per år ör solcellssystem91.

Pi å h dn junki dik d n

ån.Man brukar använda begreppet ”grid parity” som ett

å å nä bi ön ö knun jä-ö d i å nä. F udi bdö -ler kommer att bli konkurrenskraiga på marknaden ca2020 i många regioner92. Greenpeace och EPIA bedömer att

el producerad med solceller kan bli konkurrenskraig med

topplastel i Europa redan omkring 201593. Solceller beräknas

därmed bli konkurrenskraiga i länder med god solinstrål-

ning och höga elpriser. I några all kan detta ske redan innan

2015. I Iin bdö dn v ön idg

i hushållssektorn redan idag tack vare höga elpriser, brainåning h öjighn i nväkning. Ävn

84 Fnd, Ri, Shid & Vn (2010) Eni i h in nwb ngy nhgi: T Gn xin.Engy Piy 38: 4048-4056

85 Lh, Nih, Kz, Luz & Ed (2008). Rnwb ngy nd yn in Gny. Engy Piy 36:108-11786 Fönyb.nu (2010) Knd ö ny dukin.87 Ibid.88 Rugi nd Fnk (2009) Li y i nd hvi y: Cun h nd uu uk. Engy 34:392-39989 Fönyb.nu (2010) Knd ö ny dukin.90 Ibid.91 EUPV 2010, EU PhVi hny P, Phvi F Sh, www.uv.g

92 Fönyb.nu (2010) Knd ö ny dukin.93 Gn & EPIA (2008) S Gnin V




19

Fnkik h Gknd, h d-in i, i-system, lett till en ökad etablering av solceller104. Feed-in

tarier innebär att elproducenterna år ett garantipris ör vj kWh in å nä h å å ä kn ink

ikn i in inving. Fd-in i h vi ig v kiv ä å in å kndn105. I Svig h vi ifky iä ö d-in i. D g-n n vi ängd önyb å nä, n ä in-kiv öd ö åkig knik i x .

Det är dessutom svårt ör nyare tekniker som solceller att

knku d bd önyb knik vind-

k h vnk. Fd-in i ä nnik bäh ångikig ä ödj indukin v ,men kan bli svårt att implementera i Sverige eersom det

ung dåig in d ifky.

E ä ödj åkig dukin ä nd-bitering. Den el som inte används i byggnaden ör ögon-

blicket matas in på elnätet och kvittas sedan mot elanvänd-ning som sker när solen inte lyser. Både elbranschen och

bnhn ä iiv i ndbiing inö.

Utan nettodebitering kan bara en mindre del av de tillgäng-

ig kyn nyj ö , övknå bydig äg väd dn ö k äj ibki nä h dn kö ibk nä dn bhöv106.

Det fnns kritiska röster inom orskningen mot eed-in

i h nd kig ubvnin v 107 108. E

av huvudargumenten är att det blir hög kostnad per kilokdixid (å kd ”bn ”, vikn n-

ligt Frondel et al.109 ligger runt 716 € per ton CO2). Detta

beror på att solcellstekniker ortarande är relativt dyra, men

un ä k bnd v ik ngndn h k-nadsuppskattningar. Det har även argumenterats att man

in någn kdixid å in i EU uän bgän v EU: uähndy-

tem, ETS, där nivån på utsläppen rån den handlande sektorn

fx gn uäk ö vj hndid.D ä dk vikig hå i inn d fnn nd

kä i indu än b n kdixidb-

sparing, till exempel långsiktig örsörjningstrygghet, andra

miljöproblem och säkerhetsproblem med konventionell el-produktion. Dessutom är implementering av koldioxidsnål

knik n öuäning ö kunn ink ängdn u-ää i EU: hndy h däd änk

taket ör utsläppen inör kommande handelsperioder, vilketleder till en utsläppsminskningseekt på lång tid. Ytterligare

ett viktigt skäl ti ll solcellsstöd i Europa är att priserna sjun-ker med ökad installerad kapacitet. Sänkta priser på solcel-ler och annan örnybar teknik är en örutsättning ör en

hållbar utveckling i de stora delar av världen vars beolkning

ännu kn igång i .

104 EPIA (2010) h://www.i.g/fdin/EPIA_d/ubi/100623_PR_BIPV_EN.d 105 Jäg-Wdu (2007), Phvi nd nwb ngi in Eué. Rnwb nd Suinb Engy Rviw 11:1414-1437106 Ek (2010) Snning v nin vid SE-g åig iniu, 2010-11-10107 Fnd Ri Shid (2008.) Gny´ in: Dk ud n h hizn. Engy Piy 36:4198-4204108 Fnd, Ri, Shid & Vn (2010) Eni i h in nwb ngy nhgi: T Gn xin.

Engy Piy 38: 4048-4056109 Ibid.




20

När man diskuterar ramtiden ör solel måste era aktorer i bknd:

Kostnadsreduktion

Solcellskostnaden har minskat kraigt de senaste åren, meden kostnadsminskning på ca 20 procent ör varje dubblering

av produktionen. Solcellsel uppskattas bli konkurrenskra-

tig i vissa områden mellan 2010 och 2020110. För att detta ska

ske måste marknadsintroduktionen stödjas med subventio-

n und iäkig ång id.

Ökning av eektivitetenknikuvkingn gå h å ä höj kivi-teten på kiselceller till 25 procent på medellång sikt (8).

Detta ökar lönsamheten och minskar miljöpåverkan och

iågång dud kWh.

ByggnadsintegrationÖkad byggnadsintegration vid nybyggnation, men även i

bfnig byggnin, ön u ö äg knd henergiåtgång ör installation. På detta sätt utnyttjar man

ävn n öåg unyj y kiv un knku d nnn vkh.

Lagring och smarta nätFör att en storskalig elproduktion med solceller ska varaöjig å n kunn ujän kindn i ågnh igång, då n in id y då n vi unyjngin. D kn k å ik ä:

1. Gn y ågn gn å kd elnät, eller ”smart grids” styr man användarsidan så att

ågn å ök nä igångn ä hög. Innivorskning pågår på detta område och många lösningar

fnn, i x y uddning v bi, d-signa smarta hushållsapparater som exempelvis värmer

vatten och köra igång disk, tvätt och rys när elproduk-

inn ä hög. Mn kn ävn änk ig y viindui i gång å .

2. Gn y d gk. Vi kg knsnabbt startas upp och stängas ner ör att täcka uppbortall av annan produktion. I Sverige har vi goda

örutsättningar att introducera sol- och vindkra redan

idg k v vå ängd vnk, än uäk kkä g dukinn d.

3. Gn ngiging. I dg fnn bgänd öjig-h g ngi. E å i ini du i kund dn nvänd ö å bn ånätet och värme kan endast lagras kortare perioder i de

huhå h indui. Myk kning ågå

dock ör att utveckla energilagringskapacitet så att man

kan ”spara” el rån intermittenta källor, som sol och vind, i n iän.

5. Framtid

110 Rugi nd Fnk (2009) Li y i nd hvi y: Cun h nd uu uk. Engy 34:392-399




21

Dn ik nin ö ngi – vä ån -ångare och el rån solceller – är i det närmaste oändlig.Miljökonsekvenserna av tillverkning och användning ärå, h ngiåbningidn undig i d

3–5 å. Lik nd önyb ngig ä y-krävande, men eersom solceller kan utnyttja ytor somnn in nvänd i nn å in unyjnd v -

energi i konikt mot andra intressen på samma sätt som

andra energislag. Det som avgör utbyggnadstakten och den

ekonomiska potentialen är därör teknisk utveckling, stöd-

system ör marknadsintroduktion och i vilken takt kapaci-n ö nä h ngiging bygg u.

E vikig kä i ning i Eu ä i-serna sjunker med ökad instal lerad kapacitet. Sänkta priser

å h nnn önyb knik ä n öuäning

ör en hållbar utveckling i de stora delar av världen varsbkning ännu kn igång i .

D k ä vikig bk ö undvik in-dik ijök v ining ä:

• Materialanvändning. Det är viktigt både att örsöka

minimera andelen tungmetaller i tunnlmssolceller

och att örsöka minska materialåtgången totalt i sol-

inin.

• Lokala miljöeekter och sociala aspekter vid utvin-ning h ivkning v . D bhöv

kning in d åd d ä vå hi inin n.

• Mijök v id y ö ngig-ing. E ngiging h någn vijöåvkn i v bnd nn uågångeller lokala ingrepp i naturen är det önskvärt att

uvk b övöingki h bntillgång och eerrågan i systemet med smarta elnät

h ydig iign.

Naturskyddsföreningens krav

• Inö ndbiing ö åkig dukin.Den som har en solcellsanläggning ska kunna

räkna av sin elproduktion mot inköp rån nätet.D kn k gn d inv i å-kig önyb dukin ån xvi -celler på villatak och husasader ska undantas rånkv å iäning h kunn kvi in -dukin nvändningn å åbi.

• Inö d-in i, å k iy,

ö i Svig nä d nuvnd inving-öd ö u.

• E nin ningå ö bö inö-ras och resurser bör satsat på orskning och utveck-

ing.• Ett system med globala eed-in tarier ör örnybar

energi som skapar örutsättningar ör en hållbar

kifing v uvkingändn bö inö.En ond fnansierad av I-länderna garanterar ett

högt pris per producerad kWh ör investerare sam-

tidigt som elkonsumenterna betalar ett lågt prish å igång i .

6. Slutsatser



Naturskyddsöreningen Box 4625, 116 91 StockholmTel 08-702 65 00.

Naturskyddsöreningen är en ideell miljöorganisation med krat att örändra. Vi sprider kunskap, kartlägger

miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt.Föreningen har ca 190 000 medlemmar och fnns ilokalöreningar och länsörbund över hela landet.

Vi står bakom världens tuaste miljömärkning Bra Miljöval.

www.naturskyddsoreningen.se

A vnd n å i ä in äng någn vägn idknik, dn fnn ihög gd i dg h ä dn ön i ång ikin. Dn ik nin ö

ä i dn nä ändig, någ ibgänning vk in fnn å dångsikt och miljöpåverkan är mycket begränsad jämört med andra energislag. Det som saknas är

bara den politiska viljan att skapa incitament ör investeringar så att tekniken kan bliknkunkig h in i k. Gn ku ning å hnd önyb ngig kn vi i idn dn idg!

rapport el från solen -för en ljusare framtid

Documents