rapport - omvärldsanalys inektextra.lansstyrelsen.se/energi/sitecollectiondocuments/... ·...

Energikontoret Östar Götaland

Energikontoret Östra Götaland AB l Gjuterigatan 1D l 582 73 Linköping

[email protected] l www.energiost.se

OMVÄRLDSANALYS

- INEKT

Ulrika Loebjer Energikontoret Östra Götaland AB

2013-08-22

OMVÄRLDSBEVAKNING INEKT

2013-08-22 Sida 1 (10)

Innehållsförteckning !"#$%&'()****************************************************************************************************************************)+!

,'-.('/'$)****************************************************************************************************************************)+!

0123.)***********************************************************************************************************************************)+!

45-)*************************************************************************************************************************************)+!

4.36()********************************************************************************************************************************)+!

7%68.#3)/)9:3.%$;3-"'()********************************************************************************************************)<!"#$%&!'()*(+,-.(//%!0/1#21!-()*(+,)#34,/#)5!$6/7%)8#/5!%+,9%)5!:(,/+%*#);!111111111111111111111111111111111111111111111!<!"#$%&!=4.>((.!0/!#2!?+*#).%35!>.%@#)4+35!7(:+4+3;!111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!A!"#$%&! B#,#>(.4@C! 0/! #2! ?>>-D.E+4+3! )#,()5! 4$>.#$#+/#)%! >(.4@C5! $4+,:%! >)49%/! 74.5! 94)/?#..%!$D/#+;1!1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!A!7%68.#3)/);=%/$")0=.%/$.)*******************************************************************************************************)>!F%@:%!:($$?+!111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!G!"#$%&!'()*(+,-.(//%+!0/!#2!-()*(+,)#34,/#)5!$6/7%)8#/5!%+,9%)5!:(,/+%*#);1!111111111111111111111111111111111111111111!G!"#$%&!=4.>((.!0/!#2!?+*#).%35!>.%@#)4+35!7(:+4+3;!111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!H!"#$%&! B#,#>(.4@C! 0/! #2! ?>>-D.E+4+3! )#,()5! 4$>.#$#+/#)%! >(.4@C5! $4+,:%! >)49%/! 74.5! 94)/?#..%!$D/#+;1!1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!I!?/33.%"3&%)**************************************************************************************************************************)@A!J%+*7(:!-D)!76//)#!:($$?+%.%!/E6+,/#)#,()!111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!KL!MNOP!Q!M(R!O%)7(+!P@@#,,!-()!%**#*!9%.?#!111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!KL!S*T7(:!-D)!:($$?+%./!/)%+,>()/%)7#/#!11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!KL!B#,-)4%!$D/#+!Q!#+!8%+*.#*+4+3!11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!KL!OUBNV%+%.C,!111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!KL!JW..7%)%!)W*!-D)!74.>((.!1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!KL!


2013-08-22 Sida 2 (10)

Bakgrund Östergötlands tretton kommuner samt Landstinget i Östergötland har beviljats det statliga stödet för energieffektivisering (EES). I arbetet har det framkommit att interna transporter i kommuner och landsting är svåra att följa upp. Det saknas ofta ansvar och rutiner för uppföljning av körsträckor, bränsleanvändning och miljöpåverkan.

Länsstyrelsen Östergötland ansökte om, och beviljades sedan, finansiellt stöd från Energimyndigheten våren 2012 för att driva projektet INEKT med fokus just på kommunernas interna transporter.

Inledning Syftet med projektet är att bidra till minskade koldioxidutsläpp genom ökade åtgärder för energieffektivisering av transporter i kommuner och landsting, genom att förbättra metoder för informationshantering och uppföljning. Målsättningen är att bygga upp rutiner i organisationerna som kan leva kvar efter att EES upphört. Landstinget samt sju av länets kommuner medverkar i projektet som pågår från augusti 2012 till december 2013.

I projektet ansvarar Energikontoret Östra Götaland bland annat för att genomföra en omvärldsanalys, vars resultat redovisas i denna rapport.

Syfte Syftet med omvärldsanalysen är att kartlägga liknande projekt, både avslutade och pågående, i Östergötland och i övriga Sverige, samt att hitta goda exempel och sprida erfarenheter från dessa projekt.

Mål Att på en grundläggande nivå beskriva liknande projekt, både avslutade och pågående, inom transportområdet såväl regionalt som nationellt samt förmedla kontaktpersoner för respektive kommun/projekt/initiativ.

Metod Omvärldsbevakningen har främst genomförts genom informationssökning på Internet, e-postkontakt med energikontoren i Sverige, samt e-post- och telefonkontakt med flertalet kommuner och länsstyrelser. Avsikten har varit att få en god geografisk spridning över landet och exempel från både större och mindre kommuner. Även regionala samverkansprojekt har varit intressanta att ta del av. De goda exempel som presenteras i denna rapport är inte heltäckande, utan det finns sannolikt ytterligare goda exempel ute i kommunerna.


2013-08-22 Sida 3 (10)

Projekt i Östergötland

Tema: Fordonsflotta (t.ex. fordonsregister, mätbarhet, ansvar, kostnader)

Kinda kommun I Kinda minskade man fordonsflottan med en bokningsbar bil i samband med att man skaffade fler lättillgängliga färdigladdade busskort. En kampanj på intranätet för att öka användningen av busskorten har genomförts och busskorten har varit mycket utlånade. Kontaktperson Jimmy Bexell, Kinda kommun.

Finspångs kommun I Finspång har nya reseriktlinjer och fordonsriktlinjer tagits fram. Riktlinjerna förväntas att antas politiskt under 2013. Inom hemtjänsten används ruttplaneringsverktyget ”LapsCare”. Kontaktperson är Olof Nyström, Finspångs kommun.

Smarta hemtjänstresor - Energikontoret Östra Götaland

Under 2012 drevs projektet Smarta hemtjänstresor av Energikontoret där fyra av regionens kommuner deltog (Motala, Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg). Målet med projektet var att deltagande verksamheter skulle få en förbättrad dokumentation när det gällde de interna transporterna, för att på så sätt kunna minska miljöpåverkan i form av minskade koldioxidutsläpp, minska bränsleförbrukningen och därmed också minska kostnaderna för transporterna. Ett viktigt övergripande mål för hemtjänstverksamheterna var även att öka sin tid hos brukarna.

För detta användes en så kallad färddator som kommunerna fick testa under sex månader i ett urval av sina fordon. Färddatorn installerades i fordonet och registrerade bland annat bränsleförbrukning, koldioxidutsläpp, hastighetsefterlevnad och i vissa enheter även sparsam körning.

Som ett resultat av projektet har kommunerna kunnat se en mängd vinster, bland annat:

! De ansvariga har fått en ökad vetskap om fordonens användning.

! De ansvariga har fått ett verktyg som hjälper dem att följa upp personalens transporter.

! Den tid som personalen tidigare behövde lägga på att skriva körjournaler har eliminerats.

! Personalen har ökat sin medvetenhet om sparsam körning.

! Personalen håller rådande hastighetsbegränsningar i större utsträckning än tidigare.

Kontaktperson är Ulrika Loebjer.

Motala kommun I Motala finns en central funktion med ansvar att samordna dokumentation kring transporterna mellan enheter. Personen har också det formella övergripande ansvaret för kontroll, rapportering samt synliggörande av kostnader.

Ett fordonsregister finns framtaget och används kontinuerligt (innehåller ägandeform, antal bilar, bilmodeller, antal miljöfordon, ålder, kilometer, bränsletyp, bränsleåtgång, CO2-utsläpp, kWh och driftkostnader).


2013-08-22 Sida 4 (10)

Tema: Bilpool (t ex underlag, placering, bokning)

Finspångs kommun

Finspångs kommun har sedan många år en välfungerande bilpool. Under hösten 2012 genomfördes en resetävling för kommunanställda med syfte att öka användningen av bilpoolens elcyklar. Detta gjordes genom att man introducerade resekort på ÖstgötaTrafiken. Kontaktperson är Olof Nyström, Finspångs kommun.

Norrköpings kommun

Norrköpings kommun införde för några år sedan en bilpool med tillhörande digitalt bokningssystem. Kontaktperson är Anna Lewander.

Linköpings kommun

I Linköping har man upphandlat en öppen bilpool i samarbete med Sunfleet AB. Kontaktperson är Lars-Åke Ekström.

Tema: Resepolicy (t ex uppföljning resor, implementera policy, minska privat bil, virtuella möten). Flertalet kommuner i Östergötland har framtagna resepolicys, men efterlevnaden upplevs vara bristande. Därför har omvärldsanalysen inte resulterat i några goda regionala exempel, varför detta beskrivs som ett tydligt utvecklingsområde för regionen.


2013-08-22 Sida 5 (10)

Projekt i övriga Sverige

Nacka kommun För ett antal år sedan antogs ett nytt miljöprogram i kommunen med fokus på transporter. Miljöprogrammet innehöll mål om ökat antal miljöbilar i kommunens egen verksamhet och i kommunen i stort, liksom samordning av transporter inom kommunen.

För att vara en god förebild började kommunen med sina egna transporter. Resvaneundersökningar genomfördes och en resepolicy för både förtroendevalda och anställda utarbetades. Resepolicyn innehöll bland annat följande: Vilka alternativ till att resa finns, kan man cykla eller åka kollektivt, försök använda miljöbil, samåk, undvik flyg, klimatkompensera resorna, ta miljötaxi, bo på miljöanpassade hotell.

Följande konkreta åtgärder vidtogs i kommunen: utfasning av fossilbilar (avslutas år 2011), centralt leasingavtal för miljöbilar, bilpool med miljöbilar vid stadshuset, tjänsteresor får bara göras med miljöbil (från bilpool eller egen miljöbil), cykelgarage och cykelpool som komplement till bilpoolen, parkeringsavgifter vid stadshuset etc.

Resultaten av satsningarna på att miljöanpassa kommunens egna resor har bland annat lett till följande resultat:

! Tågresorna har ökat, flygandet minskat.

! Antalet körda mil i tjänsten har minskat med minst 50 procent, koldioxidutsläppen betydligt mer.

! Kommunens medarbetare generellt positiva till resepolicy och transportsystem.

Ytterligare information kan hämtas från www.hallbarastader.gov.se.

Tema: Fordonsflottan (t ex fordonsregister, mätbarhet, ansvar, kostnader).

Karlshamns kommun

I Karlshamn har man inom hemtjänstverksamheten genomfört ett omfattande omtag när det gäller sina interna transporter, alltifrån ruttplanering till en större omorganisation. Man har kunnat se stora ekonomiska vinster, en ökat brukartid samt en minskad miljöpåverkan. Kontaktperson är Ingrid Svanberg, Karlshamns kommun.

Bodens kommun I Boden har man arbetat med projekt inom uppföljning av bil- och bränsleanvändning. Kontaktperson är Ann Nyström, Bodens kommun.

Luleå kommun I Luleå har man arbetat med uppföljning och kartläggning av transporter. Har centralt styrt tjänstebilssystem som de gärna vill lyfta fram, där också uppföljning av bilanvändningen sker (på årsbasis). När det gäller bil i tjänst så har det en stark koppling till tillgången på parkeringsplatser vid arbetsplatsen. Kontaktperson är Lena Bengtén, Luleå kommun.

Piteå kommun Har arbetat med uppföljning och kartläggning av transporter. Kontaktperson är Åsa Wikman, Piteå kommun.

Norrbottens läns landsting (NLL) Inom Norrbottens läns landsting har man aktivt arbetat med uppföljning av bil- och bränsleanvändning. I bilaga 1 finns deras miljörapport från 2011. Kontaktperson är Bertil Frankkila.


2013-08-22 Sida 6 (10)

Umeå kommun Kommunen har ett ISA-system installerat i sina egna bilar vilket de får bilarnas körsträckor ifrån. Statistiken följs upp årligen. Det görs även en uppföljning av fordonens drivmedelsanvändning årligen. Kontaktperson är Johan Sandström, Umeå kommun.

Skellefteå kommun I Skellefteå har man aktivt arbetat med uppföljning av de interna transporterna. Kontaktperson är Helena Stefansson Nilsson, Skellefteå kommun.

Transportprojekt - Länsstyrelsen Västmanland

Länsstyrelsen Västmanland projektleder ett transportprojekt i samverkan med länsstyrelserna i Uppland och i Södermanland. Projektets övergripande mål är att få till stånd en betydande energieffektivisering av de deltagande kommunernas transporter. Projektet syftar även till att sprida goda erfarenheter till andra kommuner och att identifiera eventuella hinder på vägen.

Transportprojektet har pågått sedan januari 2012 och avslutas i december 2013 och totalt deltar 13 kommuner. Deltagarna har fått välja mellan att arbeta med fordonsflottan, hemtjänstens transporter och skolskjuts. De har också fått medel till upphandling av konsulter inom transportområdet. Kommunerna beslutar själva vilket område de vill satsa på utifrån den bedömning de gör. Målet är minska energianvändningen, inom det område de väljer att fokusera på, med minst 10 procent.

Under 2012 gjordes en nulägesanalys samt en handlingsplan för effektiviseringsarbetet och under 2013 går i utförandets tecken. Effekterna av arbetet kommer att följas upp i december 2013. Bilaga 2 beskriver projektledarens tankar kring projektet.

Kontaktperson är Evelina Loberg på Länsstyrelsen Västmanland.

Effektiva hemtjänstresor – Länsstyrelsen Jönköpings län

I Jönköpings län har Länsstyrelsen beviljats medel från Energimyndigheten att driva projektet Effektiva hemtjänstresor under 2013 och 2014. Projektet har som huvudsakligt mål att energieffektivisera hemtjänstens resor med cirka 10 % motsvarande en besparing på cirka 7800 MWh.

Projektet kommer inledningsvis bestå av att hitta pilotgrupper inom länet som kan och vill arbeta med energieffektivisering kring hemtjänstens resor. Allt ifrån enklare lösningar så som planeringsrutiner till svårare åtgärder i form av införande av nyckelfri hemtjänst är intressanta. Det finns också möjlighet att titta närmare på så kallade ruttoptimeringssystem inom projektet, vilket har visat sig spara mycket tid. Projektet vill fungera som en länk mellan kommunernas arbete kring effektivisering av resor.

Det kommer att anordnas seminarier och workshops under projekttiden där kommunerna får möjlighet att dela med sig av varandras erfarenheter. Vårdpersonal som arbetar med planering av hemtjänstens arbete anses vara en viktig målgrupp.

Projektet kommer genomföras i två parallella delar som koordineras av projektledaren varav den ena delen är en fortsättning och utveckling av projektet Smarta hemtjänstresor på höglandet som Länsstyrelsen var involverad i under 2012.

Då kommunernas arbete med omsorg om och för människor har ett helt annat uppdrag och huvudsyfte än transporter anses det viktigt att öka kunskapsnivån hos kommunerna kring hur dessa faktorer påverkar verksamheten. Ett syfte med projektet är att sprida kompetens och medvetenhet i länets kommuner. Genom att minska resorna i hemtjänsten frigörs mycket tid hos personalen som kan användas på ett betydligt bättre sätt.

Kontaktperson är Sara Erlingson, Länsstyrelsen Jönköping.


2013-08-22 Sida 7 (10)

Bättre kommunala transporter – Hållbar Utveckling Väst

I projektet Bättre kommunala resor, som drevs av energikontoret Hållbar Utveckling Väst i samarbete med dåvarande Vägverket och som avslutades i mars 2008, låg fokus på att få kommunernas interna transporter och fordon mer miljöanpassade. I projektet deltog flertalet kommuner bland annat Kungälvs kommun, Mölndals kommun, Skövde kommun, Vänersborgs kommun,

Kommunal reserevision – dåvarande Vägverket

Dåvarande Vägverket drev ett pilotprojekt – Kommunal reserevision – som avslutades 2007. I projektet deltog Marks och Orusts kommuner och syftet var att hitta möjliga förbättringar inom fordonsekonomi (hur fordonen administreras) och transportlogistik (hur fordonen används). Pilotprojektet visade på mycket goda resultat. Pilotprojektet resulterade även i att dåvarande Vägverket tog fram handboken ”Bättre kommunala tjänsteresor” (se beskrivning under rubriken Litteratur senare i dokumentet).

Miljöfordon Syd Miljöfordon Syds bildiagnos kan lyftas fram som ett bra nationellt exempel för uppföljning/jämförelse av bilpark.


2013-08-22 Sida 8 (10)

Tema: Bilpool (t ex underlag, placering, bokning)

Bodens kommun

I Boden har man en bil- och cykelpool samt elcyklar. I bilpoolsbilarna finns ISA-system och alkolås. Kontaktperson är Ann Nyström, Bodens kommun.

Luleå kommun

Har arbetat med bil- och cykelpool samt elcyklar. De har en central bil- och cykelpool. Har använt elcykel men p.g.a. att ingen ansvarade för skötsel, laddning o.s.v, har man nu tagit bort den. Tanken har också varit att inkludera busskort i poolen, men idag är det upp till varje förvaltning att ordna för sina anställda. Bilpoolsbilarna placeras på de bästa platserna på kommunens parkering. En del av bilpoolen bokas via bokningssystem. Andra tjänstebilar ansvarar respektive förvaltning för. Kontaktperson är Lena Bengtén, Luleå kommun.

Umeå kommun

Kommunen anlitar Sunfleet för sin bilpool och har i dagsläget 22 bilar i poolen fördelat på fyra olika platser i Umeå.

Vid stadshuset i Umeå finns 19 cyklar och fyra elcyklar som de kommunanställda kan boka för sina tjänsteresor. Projektkontoret ”Be Green Umeå” lånar också ut elcyklar till allmänheten. Finns även övriga verksamheter inom kommunen och de kommunala bolagen som har egna tjänstecyklar. Kontaktperson är Johan Sandström, Umeå kommun.

Göteborgs stad För knappt tio år sedan invigde Göteborgs stad Sveriges då största miljöbilspool. Följande viktiga erfarenheter pekades särskilt ut:

! Kombinationen resepolicy och bilpool.

! Enkla och lättanvända system

! Överkapacitet vid bilpoolens införande

! Resvaneundersökning inför bilpoolens införande.

För ytterligare information se bilaga 3.


2013-08-22 Sida 9 (10)

Tema: Resepolicy (t ex uppföljning resor, implementera policy, minska privat bil, virtuella möten).

Hållbar mobilitet Skåne (HMS)

Hållbar mobilitet Skåne har under 2011 och 2012 genomfört ett samverkansprojekt för skånska kommuner kring Mötes- och resepolicy. Ett projekt som nu övergått till att bli ett nätverk för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte.

Ett annat projekt som HMS arbetat med som rör upphandling och inköpsfrågor är Milou där man hade fler områden men där transporter var ett.

HMS har också drivit ett projekt kring Inköpspolicy för fordon (Milou) där den främsta målgruppen var kommuner i Skåne. Projektet pågick 2007 till 2009 och resulterade i en grundpolicy som ett flertal kommuner omarbetat efter lokala förhållanden och antagit. Efter detta har man arbetat vidare med ansvarsrutiner kring upphandling och handhavande av fordon samt drivit ett Nätverk för fordonsansvariga med stöd från Trafikverket. Information från projektet finns på denna länk http://www.hmskane.se/index.php?i=435.

Kontaktperson är Britt Carlsson-Green.

Luleå kommun

En resepolicy finns antagen, men som inte efterlevs idag. För att sådana dokument ska följas behöver man skapa ett system kring policyns användning, vilket inte finns i Luleå idag. Kontaktperson är Lena Bengtén.

Umeå kommun

En arbetsgrupp för hållbara tjänsteresor har bildats som samordnas de som på något sätt arbetar med kommunens interna transporter och framförallt tjänsteresor. Gruppen diskuterar åtgärder som ska främja hållbara resesätt och få fler att följa kommunens resepolicy.

En temadag för kommunanställda har genomförts där det under en dag visades upp de verktyg som finns när det gäller hållbara tjänsteresor. Hur fungerar bilpoolen? Cykelpoolen, hur åker man kollektivt i tjänsten? Telekonferenssystemet visades upp mm. Förutom detta smörgåsbord av hållbart resande bjöds också på en kakbuffé. Tanken är att detta ska genomföras årligen.

För att se hur kommunens anställda följer resepolicyn samt hur de anställda tar sig till och från jobbet har en resvaneundersökning genomförts. Utifrån resultaten har man sedan föreslagit åtgärder som nu diskuteras.

Kommunen har ett videokonferenssystem man kan använda sig av för att hålla möten på distans.

Kontaktperson är Johan Sandström.


2013-08-22 Sida 10 (10)

Litteratur

Handbok för bättre kommunala tjänsteresor Handbok för bättre kommunala tjänsteresor togs fram av Trafikverket, dåvarande Vägverket, 2006 och beskriver metoder för hur en kommun på ett systematiskt sätt kan hantera sina fordon effektivt och hur planeringen av resor kan bli bättre. Handboken använder planering av resor inom hemtjänsten som exempel för potentialen till förbättringar ofta är stor där, men sättet att arbeta kan användas minst lika framgångsrikt inom andra områden exempelvis skolskjuts, avfallshantering och parkförvaltning. (Publikation 2006:6).

LOCA – Low Carbon Access for added value LOCA är konsultföretaget Trivector Traffics beprövade koncept för klimat- och energismarta transporter i verksamheter som bygger på ett systematiskt arbetssätt där tillgänglighet, ekonomi, klimatpåverkan, energianvändning och trafiksäkerhet knyts samman. Kortfattat så består LOCA av sju olika steg; 1. Förankring och övergripande mål, 2. Nulägesbeskrivning, 3. Nulägesanalys, 4. Konkreta mål, 5. Åtgärdspaket med alternativa åtgärder eller åtgärdspaket, 6. Genomförande av åtgärder och 7. Uppföljning och utvärdering.

En LOCA-analys resulterar ofta i en grön resplan som är en mobilitetsplan för mer hållbara tjänsteresor och pendlingsresor. Bland de som gjort en LOCA-analys nyligen nämns bland annat Universitetssjukhuset i Linköping och Trafikverkets och dess åtta regioner.

Idébok för kommunalt transportarbete Idébok för kommunalt transportarbete har tagits fram på uppdrag av Energimyndigheten inom ramen för Uthållig kommun och är en sammanställning av transportåtgärder som kan minska energianvändning, transport- och resandebehov samt utsläpp av koldioxid från transporter. Idéboken innehåller inspirerande exempel med enkla och konkreta transportlösningar.

Resfria möten – en handledning Handledningen Resfria möten har togs fram på uppdrag av Trafikverket under 2010 och beskriver hur tex kommuner kan komma igång med resfria möten på ett organiserat sätt genom att följa en beskriven 10-stegsmetod. Det handlar bland annat om analys av nuläge, förankring, analysera tekniska förutsättningar, etablera styrmedel och rutiner för resfria möten samt att följa upp och synliggöra. Handledningen finns att ladda ned på www.trafikverket.se.

CERO-analys CERO (Climate and Economic Research in Organizations) är ett koncept utvecklat för att hjälpa organisationer att hitta ekonomiskt hållbara strategier att nå uppsatta klimatmål för resor. CERO stödjer utformning av en optimal handlingsplan som styr mot de mål som organisationen formulerat. CERO-analysen är anpassad att fungera som beslutsunderlag för workshops där medarbetare och ledning enas kring vilka åtgärder som är optimala utifrån rådande förutsättningar och medarbetarnas preferenser.

Hållbara råd för bilpool Trafikverket, dåvarande Vägverket, tog år 2006 fram dokumentet ”Hållbara råd för bilpool” där olika tillvägagångssätt för införandet av bilpool beskrivs. Den finns att ladda ner från Trafikverkets webbplats (http://www.trafikverket.se/PageFiles/15688/hallbara_rad_for_bilpool.pdf).

MILJÖREDOVISNING 2011

Miljöredovisning 2011 Landstingets systematiska miljöarbete

Det systematiska miljöarbetet är integrerat med landstingets planerings- och uppföljningsarbete. Miljöarbetet avrapporteras regelbundet via månads- och delårsrapporter. Med utgångspunkt från miljöpolicyn som antogs av fullmäk-tige i december 2007 har miljömålen konkretiserats inom huvudområdena Energi, Transporter och Produkter.

Miljöarbetet är ett ständigt processorienterat förbättringsarbete som kräver nya utmaningar.

Figur 1 Processen – Att ständigt förbättra miljön kräver allas engagemang (PDSA=Plan, Do, Study, Act)

Huvudprincipen är att miljöansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivå-er, i alla verksamheter.

Landstingets regionala arbete ur ett klimat- och miljöperspektiv

Landstinget har en betydande roll i det regionala utvecklingsarbetet där minskad miljöpåverkan genom god hushållning med naturresurser är ett av grundkraven i de regionala tillväxtprogrammen (RTP).

Landstinget samverkar i miljöfrågor med bl a Länstrafiken, Norrbottens Energikontor (NENET), Trafikverket Region Nord, Kommunförbundet, Länsstyrelsen, ALMI Företagspartner och de andra landstingen i norra regi-onen. Genom sitt medlemskap i Assembly of European Regions (AER) och Conference on Peripheral and Maritime Regions (CPMR) arbetar landstinget med klimat- och energifrågan på en internationell nivå.

Några områden som landstinget varit aktivt i under 2011:

1


Inom ramen för den länsövergripande klimat- och energistrategin medver-kat i styrgruppen för implementering av åtgärder.

Aktivt medverkat i Europaforum Norra Sveriges arbetsgrupp inom klimat, miljö och energi.

Varit ett regionalt resursstöd till Länsstyrelsen i dess arbete med att hålla ihop energieffektiviseringsarbetet inom länet (EES-stödet).

Deltagit i arbetsgrupp vid SKL och Energimyndigheten för framtagande av skriften: "Nyckeltal energi och klimat 2011, Byggnader, transporter och utsläpp".

Aktivt deltagande i AER (Assembly of European Regions) genom ordfö-randeskapet i AERs arbetsgrupp för energi samt som föredragshållare vid AERs medverkan i ’NEAR International Forum’ i Seoul och i energikon-ferensen ’Energaïa’ i Montpellier.

Deltagit tillsammans med tio andra europeiska regioner i intereg-projektet More4NRG som syftar till att stärka utvecklingen av regionala strategier för förnybar energi och energieffektivitet genom att utbyta bästa praxis om hållbar energipolitik och gemensamt utveckla ett styrverktyg för att mäta effekterna av hållbara regionala energistrategier. Projektet avslutades september 2011.

Grans Naturbruksgymnasium har tillsammans med jordbrukare i Sjulnäs- Infjärdenområdet bildat ett aktiebolag i med syftet att framöver framställa biogas från gödsel etc. Landstinget äger 5 procent av aktierna och är med i styrelsen.

Kalix Naturbruksgymnasium deltar i samverkan med Övertorneå kommun och ett antal externa aktörer, bl a LKAB och Sveaskog i ett s k kolsänkepro-jekt som går ut på att med ökad skogstillväxt binda koldioxid och därvid ska-pa handelsbara sänkkrediter.

Norrlandstingens samverkan inom energieffektiviseringsområdet har sedan 2004 resulterat i betydande energieffektiviseringsvinster för de beröra lands-tingen. Det som är mest glädjande är att den förut ökande elanvändningen kunnat bromsas och även minska. Minskningen har varit i storleksordningen 3- 9 procent för de olika landstingen. För Norrbottens läns landsting var minskningen 5 procent.

Landstingets miljöpriser Internt miljöpris

Det interna miljöpriset delades ut för fjärde gången. Priset tilldelades divi-sion Service för en ur upphandlings- och miljösynpunkt unik banbrytande insats inom området livsmedelsupphandling.

Visionen inför upphandlingen var att upphandla livsmedel, med en ekologisk inriktning, av hög kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris där de mindre livs-medelsföretagens leveransförmåga skulle beaktas.

Genom att dela upp upphandlingen i ett antal mindre poster skulle även de mindre lokala företagen ha en chans att få vara med och konkurrera om att få leverera livsmedel till landstinget.

2


Bild 1: Victoria Arenbro, Theresa Hägglund, Britt-Marie Oscarsson och Stefan von Below gläds över det interna miljöpriset.

Externt miljöpris Norrbottens miljöpris delas ut av landstinget i samverkan med ALMI Före-tagspartner Nord.

Föreningen Norrbottens Flora och dess stöttepelare Irma Davidsson tilldelas 2011-års miljöpris för ett systematiskt långsiktigt utvecklingsarbete inom området biologisk mångfald. Föreningen har tagit fram den första landskaps-floran för Norrbottens län. Artinventeringen av floran i Norrbotten har enga-gerat mer än 300 botaniskt kunniga, såväl lokala amatörer som nationella och utländska fackbotanister, som finkammat alla delar av landskapet. 27 av arterna har påträffade för första gången i Sverige. Nio arter har beskrivits eller kommer att beskrivas som nya för vetenskapen.

Bild 2: Irma Danielsson och Kerstin Haraldsson från Norrbottens Flora fick motta Norrbottens miljöpris för föredömli-ga miljöinsatser inom området biologisk mångfald.

Energi Ur landstingets miljöpolicy: Det övergripande målet är att använda energi mer effektivt, öka användningen av förnybara energikällor samt att minska den totala förbrukningen.

Mått Mål 2014

(kWh/m2) Utfall t o m 2011 verk-

lig förbrukning (kWh/m2)

Utfall t o m 2011 normalårskorrigerad

förbrukning (kWh/m2)

Värmeanvändning exl. elvärme i

116

109 (2011) 129 (2010)

122 (2011) 125 (2010)

3


kWh/m2 (%) jämfört med basåret 2009 (2009: 125 kWh/m2) Total elanvändning inkl. elvärme i kWh/m2 (%) jämfört med basåret 2009 (2009: 99 kWh/m2)

95

97 (2011) 99 (2010)

Uppföljning och aktiviteter Värmeanvändning

Den totala värmeanvändningen 2011, inklusive elvärme, uppgick till 58,6 GWh (normalårskorrigerat 65,2 GWh). Under 2011 minskade värmeanvänd-ningen inklusive elvärme med 16 procent jämfört med 2010 främst på grund av att vintern 2011 var betydligt mildare än 2010. Normalårskorrigerat mot-svarar det en minskad värmeanvändning med 3,3 procent.

Värmeanvändning (MWh) 2007 - 2011

2010 201155 000

60 000

65 000

70 000

75 000

2007 2008 2009

Total värmeanvändning inkl. eluppvärmning Normalårskorrigerad

Värmeanvändning (kWh) per kvm 2007 - 2011

2010 2011100

110

120

130

140

2007 2008 2009

Värmeanvändning (kWh/m2) Normalårskorrigerad

4


Elanvändning Elanvändningen exklusive elvärme uppgick till 51,3 GWh vilket är 2,7 pro-cent lägre än 2010. Den totala elanvändningen har minskat med 2,1 procent jämfört med 2010. En bidragande orsak är att vintern varit betydligt mildare med minskad motorvärmaranvändning som följd.

Elanvändning (MWh)2007 -

50 000

55 000

60 000

2007 2008 2009

2011

2010 2011

Elanv ändning tot. MWh, ex kl. eluppv ärmning Elanv ändning tot. MWh, inkl.eluppv ärmning

Åtgärder inom energieffektivisering under 2011

Åtgärderna inom energieffektivisering i landstingets fastigheter har framför-allt vad gäller el att har varit omfattande. Exempel på energiåtgärder 2011 är:

Energieffektivisering av utomhusbelysning i Gällivare- och Kalix sjukhus

Energieffektivisering av belysning i korridorer i Kiruna Sjukhus

Sektionering av ett ventilationssystem i Kalix sjukhus som möjliggör be-hovsanpassad ventilation

Pågående omfattande energieffektivisering av landstingshuset med til-läggsisolering och installation av visualiseringsutrustning för brukarmed-verkan

Pågående energieffektivisering av belysningen i de allmänna ytorna i Björkskatans vårdcentral

Tilläggsisolering av tak i del av Sunderby Sjukhus

Utetemperaturkorrigering av ventilation på Garnis

Det nya hotellet på Sunderby sjukhus projekteras för att uppfylla högt satta energikrav.

I Grans Naturbruksgymnasium planeras en utbyggnad av fjärrvärmenätet för att kunna tillgodose hela skolans uppvärmningsbehov med fjärrvärme

Energistrategi

Landstinget har fått beviljat statligt stöd för energieffektivisering om 345 000 kr per år i fem år. Energimyndighetens villkor är att en Energistra-tegi som är politiskt förankrad tas fram. Landstingsfullmäktige tog beslut antog Energistrategin i september 2011. Energistrategin innehåller planerad energieffektivisering och energisparmål fram till 2014 och 2020.

5


Energieffektiv upphandling och att göra byggnader mer energieffektiva är några av de åtgärder som kommer att tillämpas för att nå målen. Energistra-tegiarbetet omfattar också transportfrågor.

Magnetiska fält Det förekommer frågor om magnetiska fält och risker med detta. Vid ny- och ombyggnationer tillämpar landstinget försiktighetsprincipen, vilket innebär att lokaler med onormalt höga bakgrundsvärden rekommenderas att inte an-vändas som stadigvarande arbetsplatser.

Transporter Ur landstingets miljöpolicy: Det övergripande målet är att begränsa utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, som negativt påverkar klimat och miljö. Mått Mål Utfall t o m 2011 Andel leasade miljöfordon för persontransporter (%)

100 procent fram till 2014

86 (2011) 81 (2010) 48 (2009) 15 (2008) 5 (2007)

Tjänsteresor med bil (for-donsmil)

Minska med 5% från 2009 till 2014

-1 (2011) +2 (2010)

Landstinget är länets största organiserade persontransportör. Någon exakt uppfattning om volymen på sjukresor där reseersättning inte utgår samt per-sonalens resor till och från arbetet finns inte men det handlar som stora tal.

Måluppfyllelse och aktiviteter Fordonspark

Vid senaste årsskiftet finns det totalt 453 fordon inom landstinget med ca 40 ambulanser, traktorer, ett par lastbilar och några släp inräknade. Merparten, 348 fordon, är leasingfordon. Av dessa är 321 personbilar och i övrigt mind-re bussar och paketbilar.

Av de 348 inleasade personbilarna är 300 miljöbilar, 86 procent. Miljöbilar-na är fördelade på 285 miljödieslar, nio etanolfordon, tre gasbilar, två elhy-bridbilar och en bensinbil.

Bränsleförbrukning

Den upphandlade bränslevolymen är nära nog identisk jämfört med föregå-ende år men med en marginell ökning på 1,5 procent.

Etanol och gas är 0,9 procent av totalvolymen och skulle inte vara synbart på kurvan nedan.

6


Förbrukning av fordonsbr

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

2004 2005 2006 2007 2008

änsle (liter)

2009 2010 2011

Bensin Diesel Bränsle totalt

ECO-driving har visat sig kunna ge en bestående spareffekt på ca tio procent men effekterna minskar när fordonen blir allt energisnålare. I första läget gäller teoretisk information motsvarande det som finns på Trafikverkets hemsida. Praktisk utbildning erbjuds personer som kör mycket i tjänsten.

Under 2003 till 2011 har ca 350 personer gått utbildning i säker körning på is. I samband med utbildningen informeras även om ECO-driving.

NTF-Norrbotten är anlitad som ECO-drivningutbildare för landstinget.

Tjänsteresor med bil Tjänsteresorna i fordonsmil med bil har minskat 3,1 procent. Leasingbil i tjänsten minskar med 7 procent. Extern inhyrning av fordon är lika som fö-regående år. Däremot ökar egen bil i tjänsten med nio procent.

Landstingsägda och körning med privata fordon har i det närmaste helt av-vecklats till förmån för leasingbi-lar.

Tjänsteresor med bil 2002 - 20

0

250 000

500 000

750 000

1 000 000

2004 2005 2006 2007 2008

11 (fordonsmil)

2009 2010 2011

Leasingbil Egen bil Korttidshyra NLL-bilar

*Med NLL-bilar avses av landstinget helägda bilar

7


Sjukresor med bil, buss och tåg Det samlade betalda markbundna sjukresorna har ökat med 1,5 procent räk-nat i personmil mellan 2010 och 2011. Antalet personmil med taxi har ökat med 3,6 procent. Det samlade bussresandet har minskat med 1,2 procent. Tågresorna minskar med 10,5 procent. Sjukresa med egen bil ökar med 1,5 procent. Antalet sjukresor som kunnat samordnas uppgick till 42,5 procent vilket är 1,4 procent lägre än föregående år.

Sjukresor med olika färdsät

0

1 000 000

2 000 000

3 000 000

4 000 000

2004 2005 2006 2007 2008

t (personmil)

2009 2010 2011

Taxi Linjebuss Komfortbuss Egen bil Tåg

Resor med reguljärt flyg För 2011 redovisas totalt drygt 1,4 miljoner personmil med flyg varav 79 procent är tjänsteresor. Det samlade flygresandet har ökat med 14 procent i jämförelse med 2010. Det är tjänsteresorna som svarar för hela ökningen.

Resor med reguljärfl(personmil)

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2005 2006 2007 2008

yg 2005 - 2011

2009 2010 2011

Tjänsteresa Patientresa

Resor med tåg Det samlade tågresande har fortsatt att minska under 2011. Minskningen är är 17 procent. Tjänsteresandet minskar med 24 procent och patientresandet minskar med 11 procent.

Minskningen av tågresande kan ha att göra med de problem som tågtrafiken haft med att hålla tiderna.

8


Tågresor inom NLL (pe

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

450 000

500 000

2005 2006 2007 2008

rsonmil)

2009 2010 2011

Sjuktransporter Sjuktransporterna har ökat med nio procent från 2010 till 2011. Ambulans-transporterna på väg har ökat med 12 procent då vägambulans används i större utsträckning vid transporter till och från Norrlands universitetssjukhus. Transporterna med ambulanshelikopter har minskat med 15 procent. Emel-lertid har transporterna med flygambulans ökat med 12 procent.

Sjuktransporter 2005 - 2011

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

2005 2006 2007 2008

(fordonsmil)

2009 2010 2011

Ambulans Helikopter Flyg

Videokonferens/CMA Desktop Användningen av distansmöten via videokonferens fortsätter att öka. Under 2011 uppnåddes motsvarande antal drifttimmar för hela året 2010 redan i september månads utgång, d v s ca 12 000 drifttimmar. Vid årets utgång uppgår videotrafiken till 21 650 drifttimmar.

Antalet personliga PC-baserade videolösningar, s k CMA Desktop, står för en stor del av den ökade videotrafiken. Antalet personliga CMA Desktop-anläggningar har ökat med 50 procent jämfört med 2010. Totalt har lands-tinget ett 40-tal fullstora videosystem, ca 80 minisystem med CMA Desktop-lösning och ca 1 500 personliga PC-baserade CMA Desktop av vilka länets kommuner står för hälften av användarna, d v s 750 st.

Första året med gemensam förvaltning av videoplattformen för landstinget och länets 14 kommuner har genomförts. Rutiner för arbetet i den gemen-samma förvaltningsorganisationen samt förvaltningsplaner har utformats. Arbete och avrapportering har skett i enlighet med förvaltningsmodellen.

9


Några projekt med stöd av videoteknik inom NLL har under året varit hud- konsultationer på distans, sjukgymnastik träning på distans och samordnad vårdplanering. Samarbetet med övriga landsting i regionen har fortsatt och nya samarbetsformer startats upp löpande både avseende föreläsningar, ut-bildning och distanskonsultationer.

Produkter Ur landstingets miljöpolicy: Landstingets arbete fokuseras framförallt mot material, produktgrupper och tjänster med tydlig miljö- och hälsokoppling. Landstinget ska använda produkter som är kretsloppsanpassade och bygger på principen nyttja, inte utnyttja. All konsumtion ska vara miljömedveten, energisnål och möjliggöra återanvändning.

Mått Mål Resultat t o m 2011 Kvarvarande HCFC i köld-media (kg)

HCFC avvecklas under 2012 Eftersträvan mot mer naturkyla

8 (2011) 21 (2010) 24 2009) 45 (2008)

Utsläpp av lustgas i kg 2000 kg år 2014 2 500 (2011) 3 400 (2010)

Andel ekologiskt produce-rade livsmedel (kostnad av totala inköp i %)

Öka andelen till 20 % 2014

15 (2011) 6 (2010) 6 (2009)

Förändring av avfalls-mängd (kg/vårdtillfälle)

Minska 5 % från 2010 till 2014 37 (2011) 36 (2010)

Måluppfyllelse och aktiviteter Ekologisk hållbar upphandling

Landstinget tillämpar i stor utsträckning Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling. Internt har det funnits råd för råd för ekologisk hållbar upphandling sedan 2005 samt en miljöklassificering i tre klasser som revide-ras regelbundet. Av totalt 453 avtal är år 2011 72 procent miljöklassade en-ligt klass 3 (högsta miljöklass), 21 procent enligt klass 2 och 7 procent enligt klass 1. Klass 3 innehåller bland annat kemikalier, transporter, elektricitet och entreprenader.

Under 2011 har mallarna för upphandling av energikrävande utrustning kompletterats med kalkyleringsverktyg för LCC (livscykelkostnader) så att energiförbrukningen kan vägas in i utvärderingen. Landstingets modell för arbete med LCC har utsett som gott exempel av Miljöstyrningsrådet

Landstinget är representerat i nationella substitutionsgruppen och teknikupp-handlingsgruppen vars uppgift är att finna nya miljöanpassade alternativ till produkter för vården. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med tillverk-ningsindustrin.

Uppförandekoder

Leverantörer ska respektera grundläggande sociala krav i sin verksamhet och för att följa upp detta har landstinget anslutit sig till den nationella modellen för uppförandekoder inom landstingssektorn som tagits fram av landstingen gemensamt. Prioriterade områden där uppförandekoden ska användas är in-strument och rostfria sjukvårdsartiklar, operations- och engångsartiklar, handskar, sprutor och kanyler, förbandsartiklar och textilier. Samtliga upp-handlingar som avser tjänster omfattar krav på antidiskriminering.

10


Det nationella arbetet, i samverkan med branschen, leds från Stockholms läns landsting som har anställt en nationellt verksamhetsansvarig projektle-dare som bl a ska hålla i branschträffar och uppföljande kontroller.

Engångs- eller flergångsmaterial i vården Inom vården beaktas användningen av flergångsmaterial men engångsmate-rial kan vara att föredra i många fall. Flergångsmaterial måste genomgå en kostsam steriliseringsprocess innefattande bland annat miljöbelastande ener-giförbrukning och kemikalieanvändning även om avfallsmängden till energi-återvinning kan öka något.

Lågenergilampor Landstinget har de senaste åren gått in för att avveckla glödlampor till för-mån för LED och lågenergilampor. Vid årsskiftet är 15W päronlampan ersatt med LED-lampa, förrutom det finns så kallade ugns- och kylskåpslampor kvar i glödlampssortimentet. Landstingets arbete inklusive åtgärder inom fastighetsdriften innebär en successiv övergång till lågenergilampor och framöver även LED-lampor. Den mångdubblade livslängden innebär att om-sättningen minskar.

Utrustning för informationshantering Effektivisering av IT-utrustning sker kontinuerligt. Länsteknik har i försöks-projekt, med införande av multifunktionsskrivare, vid administrativa enheter lyckats mer än halvera antalet skrivare och kopiatorer. Nu går Länsteknik vidare med pilotprojekt vid enheter inom vården och installerar multifunk-tionsskrivare som klarar både fax, skanning och kopiering. Ambitionen är att minimera antalet laserskrivare. Genom införande av personliga koder när du är vid skrivaren, s k ”pull-printfunktion” i samband med utskrifter minskar pappersförbrukningen.

Kemikalier Ur landstingets regler och riktlinjer: ”För kemikalieanvändning ska en skärpt försiktighets- och produktvalsprincip tillämpas. Kadmium får inte finnas i produkter som hanteras i landstingets verksamhet. Produkter som innehåller bly ska på sikt avvecklas och helt återvinnas. En fortsatt minsk-ning av PVC-användningen ska ske samtidigt som nya delvis ännu inte helt utprovade ersättningsmaterial analyseras noga innan de används.”

Kemikalier. Kemikaliehanteringsprogrammet KemRisk har idag 41 800 kemiska produkter varav 27 700 ämnen registrerade, bland annat alla labora-toriekemikalier inom sjukvården samt tandvårdskemikalier. I Varukatalogen är kemikalier länkade till respektive säkerhetsdatablad. Fördjupad informa-tion finns att få via KemRisk som anpassats till det nya Europeiska kemika-lieregelverket REACH-CLP.

Inom landstinget har under 2011 använts 96 m3 flytande rengörings och des-infektionsmedel samt 8,9 ton i granulatform. Under året har också 57 m3 al-koholbaserade desinfektionsmedel använts vilket är en dubblering sedan 2003 och en ökning med 12 procent i förhållande till 2008. Den totala an-vändningen av flytande tvål är 9,9 m3 , en volym som är tämligen konstant. Ökningen av alkoholbaserade desinfektionsmedel har en tydlig koppling till att förebygga smittspridning i influensatider och en i övrigt aktiv vårdhygi-enverksamhet.

11


Folktandvården är den division som har en mycket god kemikaliekontroll. Samtliga kliniker har from 2011 ett eget databaserat kemikalieregister. Dessa register uppdateras och inventeras varje år. En total inventering för hela Folktandvården är också utförd under 2011. All personal kan gå in och läsa produktinformationen inklusive säkerhetsdatablad för respektive produkt.

Då kemikalieanvändningen är ett förbättringsområde vid sjukhusen har en kemikalieinventering påbörjats under hösten 2011. Inventeringsarbetet har påbörjats i vid Kalix sjukhus under hösten 2011.

Lokalvård: Lokalvårdsverksamheten i landstinget har från och med 2009 börjat använda kemikaliefria städmetoder på golvytor (Twistermetoden). Golvpolisch, med starka dofter och långa torktider, har i stort sett helt ersatts med vaxer vilket innebär volymen golvpolisch har minskat från 753 liter 2003 till 100 liter 2011.

PVC-produkter: Arbetet med avvecklingen av PVC-produkter fortsätter. Samverkansarbetet mellan ett antal landsting och Miljöstyrningsrådet har resulterat i att det numera finns PVC-fria alternativ på nästan alla områden inom gruppen sjukvårdsprodukter.

Köldmedia: För HCFC råder påfyllnadsstopp sedan 2002 och i landstingets kylanläggningar återstår 7,5 kg att avveckla. Målet är att HCFC ska vara av-vecklat under 2012 där så är möjligt till förmån för naturliga köldmedier som kolväten, ammoniak eller koldioxid eller till HFC. De nuvarande naturliga köldmedierna är dock inte användbara i alla sammanhang varför en mindre ökning av HFC-mängderna har blivit resultatet. För att motverka detta och för att även minska mängderna HFC krävs andra kraftfulla åtgärder, t ex fri-kyla från snö, luft eller vatten, eliminering av värmelaster samt tillämpning av Landstingsfastigheters riktlinjer för komfortkyla.

Läkemedel Läkemedelsområdet är i dag nationellt prioriterat vad gäller att minska över-användning av antibiotika för att undvika resistens och minimera läkeme-delsrester i miljön.

Det finns i dag en svensk klassifikation över läkemedlens förmåga till acku-mulering i naturen. Landstinget arbetar för att minska användningen av mil-jöförstörande läkemedel samt minska andelen läkemedelsrester som idag finns i kretsloppet och i våra vattendrag. Norrbottens läkemedelskommitté beaktar miljöaspekter i sina läkemedelsrekommendationer sedan 2007 samt vid läkemedelsupphandlingar.

Landstinget är via läkemedelskommittén representerad i det nationella nät-verket för läkemedel och miljö. Antibiotikaområdet är ett prioriterat område i nätverket och nationella miljönyckeltal för antibiotikaområdet har tagits fram. Arbetet med att minska kassationer fortsätter. Arbetet med läkeme-delssortimentet har visat att det blir färre läkemedel i förråden och att kassa-tionerna minskar.

Lustgas Lustgas är en klimatgas med en GWP-faktor (Global Warming Potential) som är 300 gånger större än koldioxid. Lustgas används numera nästan en-dast i samband med förlossningar och viss specialtandvård.

12


Landstinget har med hjälp av klimatinvesteringsmedel från Naturvårdsverket genomfört en omfattande översyn och effektivisering av lustgasanläggning-arna.

Arbetet har slutrapporteras under 2011.

Resultatet av projektet är att

Samtliga verksamheters behov av lustgas har kartlagts.

Lustgasnäten vid sjukhus utan förlossning har avvecklats.

Lustgasmängden per förlossning har kartlagts

Lustgasnäten vid sjukhusen med förlossning (Sunderbyn och Gällivare) har haft en omfattande översyn och i Gällivare har det centrala systemet reducerats till att enbart omfatta förlossningsverksamheterna.

Övervakning och tätare kontroller av de centrala lustgasnäten i Gällivare och Sunderbyn har införts.

Verksamheter med sporadiskt behov av lustgas använder lösa tuber.

Läckagesökningsinstrument som bygger på ultraljudsteknik har inför-skaffats.

Folktandvårdens samlade lustgasanvändning har haft en total översyn.

Personalens arbetsmiljö i samband med lustgasanvändning har kartlagts och förbättringsåtgärder har vidtagits.

Erfarenheter om lustgasens miljöproblematik, åtgärdsarbetet samt de resultat som åstadkommits har spridits genom olika samverkans- och in-formationsaktiviteter där det nationella Lustgaskonsortiet haft en central roll.

Under projektperioden har landstingets samlade lustgasförbrukning minskat från 5 200 kg till 2 500 kg. Folktandvården har minskat sin lustgasförbruk-ning från 425 kg till 90 kg. Mängden koldioxidutsläpp har minskat med 800 ton.

Livsmedel Den livsmedelsupphandling som genomfördes under 2010 medför att ande-len ekologiskt odlade livsmedel har kunnat öka från sex till cirka 14 procent under 2011.

Grans Naturbruksgymnasium är föregångare i Norrbotten vad gäller ekolo-gisk mjölkproduktion med KRAV-certifiering sedan 2007 och därmed en av de första producenterna av KRAV-mjölk i norra Sverige.

Landstinget tillämpar försiktighetsprincipen när det gäller användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom livsmedelsområdet. I svenskproducerade livsmedel ska det enligt LRF inte finnas någon GMO vilket även var ett krav vid den senaste livsmedelsupphandlingen.

Avfallshantering De totala avfallsmängderna vid sjukhusen har sedan 2005 ökat från 1500 ton till 1780 ton 2011. Senaste året har avfallsmängden ökat med 3 procent. De mål som har funnits om att kunna minska avfallsmängden har således inte

13


gått att uppnå. En ökad användning av engångsartiklar och en ökad matpro-duktion vid Sunderby sjukhus bidrar till en ökad avfallsmängd.

Materialåtervinningsgraden (inklusive kompostering) är ca 30 procent. 60 procent av sjukhusens avfall går till energiutvinning. Deponering av avfall är endast någon procent. Kostnaderna för landstingets ordinarie avfallshanter-ing 2011 är 4,1 mkr för de landstingsägda byggnaderna varav 1,9 miljoner för sjukhusen.

Några exempel på praktiska åtgärder under 2011 är:

En kartläggning om pappersåtervinningen vid Sunderby sjuhus har ge-nomförts under 2011. Målet är att framöver kunna sortera pappret i frak-tionerna kontorspapper, tidningar/journaler, pappersförpackningar och wellpapp. Detta kommer att ge ett bättre ekonomiskt utfall än i nuläget då allt papper går i väg som allpapp.

Från och med mars månad 2011 får alla anställda inom landstinget sina lönespecifikationer elektroniskt vilket sparar ett pappersutskick.

En översyn av avfallshanteringen har genomförts i Luleå-Bodenområdet. Detta har inneburit att hanteringen kunnat optimeras vad gäller kärl, tömningningsintervaller och därmed har kostnaderna kunnat reduceras.

Farligt avfall. Landstinget hade totalt 123 ton farligt avfall (inklusive elekt-ronikavfallet) 2011. En ökning med åtta ton i jämförelse med 2010. Sjukhu-sens farliga sjukvårdsavfall uppgick 2010 till 59 ton, en minskning med 15 ton från 2010. Vårdcentralernas farliga avfall uppgår till knappt två ton.

I många fall är det numera möjligt att sortera även farligt avfall till vanligt brännbart avfall under förutsättning att avfallet inte har varit i kontakt med en smittad eller misstänkt smittad patient. Säkerhetsskydd finns numera till både provtagningskanyl och injektionsspruta som gör att de i normalfallet kan dessa sorteras som brännbart avfall.

Elektronikavfallet tillhör gruppen farligt avfall med anledning av tungmetall-förekomst. SAVO i Boden har tagit hand om 36,5 ton elektronikskrot, vilket är en marginell ökning jämfört med 2010.

Läkemedelsavfall från vården. Läkemedelsavfallet från vårdinrättningar till apoteket utgör 10 procent av den totala mängden läkemedelsavfall i länet, cirka tre ton. Rutiner för hantering av läkemedelsavfall finns anslagna på vårdavdelningar.

Ekologiskt inriktad parkförvaltning Vid tillförsel av näringsämnen för grönytor samt växter används i möjligaste mån ekologiskt gödsel. Skadeinsekter och ogräs bekämpas mekaniskt/ biolo-giskt. Bekämpningsmedel används således inte på landstingets marker.

Sunderby Sjukhus parkanläggning är en ekologiskt inriktad anläggning, var-för allt organiskt avfall (löv, blad, rens etc.) komposteras. Kompostjorden används sedan i planteringar och rabatter. Gräsklipp som tas tillvara används som gödning i buskage.

Entreprenadmaskiner och trädgårdstraktorer använder miljöanpassade oljor och drivmedel.

Miljöanpassat issmältningsmedel används vid halkbekämpning.

14


Övertalig utrustning Arbetet med övertalig utrustning syftar till att utrustningen ska komma till nytta inom landstinget, säljas eller lämnas som bistånd med sista alternativet materialåtervinning. I ett antal år har det funnits en bra samverkan med Bo-dens kommuns återvinningsmarknad och SAVO som demonterat elektronik.

Från och med 2011 finns en organiserad samverkan även med återvinnings-marknaderna i 12 av länets 14 kommuner framförallt vad gäller begagnade datorer men även hjälpmedel.

Under 2011 lämnades 38 ton fragmenteringsskrot (osorterat metallskrot) för återvinning. Den externa försäljningen av återvunnet material inkl skrot gav en intäkt på mer än en 630 00 kr kronor. Under 2011 har två långtradare med bistånd i form av hjälpmedel, huvuddelen rullatorer har skickats till Litauen.

Koldioxidutsläpp Koldioxidutsläpp 2004 -

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

2004 2005 2006 2007 2008

2011 (ton)

2009 2010 2011

Energiförbrukning Transporter Lustgas

Koldioxidutsläppen har från 2004 till 2011 minskat med 11 procent. Från 2010 till 2011 har kolidioxidutsläppen minskat med 4,7 procent. Minskning-en är på energiområdet, 9,7 procent och lustgas 26,5 procent. Inom trans-portområdet ökar koldioxidutsläppen med 2,2 procent.

Resor till och från jobbet och sjukresor under avståndsgränsen för ersättning beräknas generera minst lika mycket koldioxid som de som de resor där er-sättning utgår.

Miljöledning Organisation och samordning

Landstingets interna miljöledningsarbete följer landstingets planerings- och uppföljningsmodell från landstingsplan via riktlinjer till årsredovisning.

Division Service svarar för samordning av landstingets miljöarbete. I åta-gandet ingår att så långt som möjligt miljöanpassa landstingets upphandling, fastighetsförvaltning, fastighetsdrift, transporter, materialförsörjning, kemi-kaliehantering och avfallshantering. Divisionen ansvarar för de årliga miljö-rapporter som lämnas till tillsynsmyndigheten. För det praktiska landstings-interna miljöarbetet finns miljönätverk med representanter från alla divisio-

15


16

ner. Vid sjukhusen och inom division Folktandvård finns dessutom lokala miljönätverk.

Landstingsfastigheter har i ett antal år haft ett miljöledningssystem som inte-grerats med ett energiledningssystem. I Gemensam Service certifierade kva-litetssystem finns miljöfrågorna integrerade.

Miljöutbildningar och information Miljöutbildning och information genomförs kontinuerligt. Miljödagen i feb-ruari 2011 samlade ett 175 deltagare varav ett antal via videokonferens. Mil-jöombuden i länet får kontinuerlig information i samband med miljöombuds-träffar. Totalt har ca 580 deltagare utbildats i miljöfrågor. Extern information om landstingets miljöarbete sker årligen vid ett antal tillfällen.

Miljöstatistik Miljöstatistik utöver det som redovisas i årsredovisningarna nås via lands-tingets miljösida. Det är ett större antal grafer som bland annat visar utveck-lingen på energi- och avfallsområdet uppdelat på fastigheter och sjukhus samt Folktandvårdens miljöstatistik.

Inom ramen för det nationella miljönätverket, landsting och regioner har det tagits fram ett tiotal nationella miljönyckeltal som i nuläget är som utveck-lingsnyckeltal på kommun-och landstingsdatabas (www.kolada.se). SKL kommer att göra nationella jämförelser av landstingens och regionernas mil-jöarbete inom olika områden. Inom klimatområdet samverkar SKL med Energimyndigheten.

Samverkansgrupper och nätverk Förutom de interna miljönätverken medverkar landstinget i ett antal samver-kansgrupper med tydlig miljökoppling:

Samverkansgrupp med landstingens miljöledare.

Samverkanskontakter med Trafikverket i miljö- och trafiksäkerhetsfrågor.

Utvecklingsgrupper inom miljöanpassad upphandling med koppling till bland annat Miljöstyrningsrådet.

Samverkan i norra regionen inom energieffektiviseringsområdet.

Utvecklingsgrupper inom fastighetsområdet.

Inför 2012 Miljöpolicyns tre huvudområden Energi, Transporter och Produkter ska syn-liggöras än tydligare i regler, riktlinjer och redovisningar samt informations- och utbildningsinsatser ska genomföras under året.

En fortsatt utmaning är att så långt möjligt integrera miljöarbetet i det pågå-ende förbättringsarbetet på alla nivåer. Befintliga miljömål och nyckeltal för utvecklas vidare i samverkan med de andra landstingen. Detta gäller fram-förallt energiområdet där vi får statligt stöd med villkor att det finns tydliga politiska mål på kort och lång sikt.

Byggnationer vid Sunderby sjukhus I samband med om- och tillbyggnationerna av sjukhuset tillämpas höga mil-jökrav. Särskild fokus sätt på miljöanpassade energilösningar. Sjukhuset kommer att bli klassat som en ”Green building”.

http://www.kolada.se/

BILAGA 2

2013-06-05


Bilaga 2 – Projektledarens tankar kring transportprojektet i Västmanland, Uppland och Södermanland

Fordonsflottan Denna åtgärd omfattar alla fordon som kommunen äger. Den absolut viktigaste aspekten för att kunna effektivisera så optimalt som möjligt på lång sikt är att det finns ett centralt fordonsansvar och en bilpool som helst omfattar alla bilar i kommunen. Om bilarna fortsätter att vara decentraliserade försvinner den effektiviseringspotential som finns med att dela bilarna. Många i projektet kommer att kunna nå målet genom att byta ut äldre bilar mot nya men på sikt har man då inte skapat en struktur för att kunna fortsätta effektiviseringen. Om kommunens anställda inte längre har egna bilar utan måste boka en bil öka incitamenten för att gå och cykla kortare sträckor samt till effektivare planering. Det innebär att kommuner kommer att kunna ha färre bilar på sikt och att de bilar de faktiskt har kör en optimal körsträcka. Man har också bättre kontroll på vad bilarna och bilkörningen faktiskt kostar vilket idag ofta inte är fallet.

Att reducera körningar med privat bil är också ett mål i projektet. Detta ska uppnås genom en strängare resepolicy, t.ex. att man inte får någon ersättning för resor under ett visst avstånd eller om en poolbil är ledig. Man kan gå så långt att man inte tillåter privat körning över huvud taget men då måste det finnas rimliga möjligheter att transportera sig på annat vis. På längre sikt skulle man kunna titta även på mer på logistik och eventuellt samordning med andra kommuner men det har inte varit aktuellt i projektet ännu.

Hemtjänsten Hemtjänsten står för den största delen av kommunens bilkörning. Deras bilar har det omvända problemet att de ofta går för mycket eller för ojämnt. Sala kommun som har infört en bilpool som omfattar kommunens alla bilar låter alla nya bilar först rulla i hemtjänsten (som långtidsbokar sina bilar) och sen går bilarna in i den allmänna poolen. De tycker att det är självklart att hemtjänsten ska ha de bästa bilarna som kör mest, vilket inte är fallet om man ser till de flesta andra kommuner. Kontaktperson i Sala är Per Skog.

Den viktigaste åtgärden för att kunna effektivisera transporterna är att införa logistik. Till en början behöver hemtjänsten skapa förutsättningar för att införa logistiklösningar. För detta krävs en central planering av hemtjänsten i kommunerna och ett digitalt planeringssystem. Dessa förutsättningar finns redan i många kommuner. Problemet är dock att många av de program som finns på marknaden inte har ett ruttoptimeringsprogram. Vilka möjligheter det finns i de befintliga systemen undersöks djupare i projektet.

Att gå ifrån traditionell nyckelhantering till att öppna med mobilen eller en nyckelgömma kan också minska transporterna avsevärt.

Skolskjutsar För skolskjutsen är logistik också en viktig aspekt tillsammans med skolskjutsreglementet. Ofta är kommunerna för snälla och hämtar barnen närmare sin bostad än vad reglementet föreskriver. För att få en optimal logistiklösning bör reglementet följas i större utsträckning och skolornas start och sluttider kommer att behöva anpassas. Om skolorna börjar på olika tider finns det större möjlighet att nyttja färre skolbussar. Största hindren för dessa förändringar är rektorernas vilja att rucka på skolans tider samt föräldrarnas motvilja till att barnen får längre att gå till busshållplatsen.

BILAGA 2

2013-06-05


Lärdomar hittills i projektet Det är viktigt att projektet är ordentligt förankrat i kommunen och framförallt hos ledningen och politikerna. I vissa kommuner där det visade sig att kommunledningen skrivit på men där kommunalrådet inte var med på tåget har det blivit problem. Det är också viktigt att de vet vilka konsekvenser projektet kan få, vissa ha ju inte alls gillat idén att de inte längre ska få ha sin egen bil.

I varje kommun måste det finnas en person som ansvarar för att projektet utförs och som har avsatt tid och engagemang till detta. Därutöver behövs en projektgrupp för ensam är definitivt inte stark.

Fokusera på det långsiktiga målet. Det långsiktiga målet är en fossilfri och effektiv fordonsflotta samt att bilåkningen minskat. Därför är det viktigt att man inte bygger in sig i en struktur som på sikt förhindrar ett sådant fortsatt arbete.

Börja med att arbeta mot ett centralt bilansvar och en gemensam bilpool.

Skapa förutsättningar för alternativa transportmedel.

Fundera på hur man kan organisera sig annorlunda för att minska transporterna. T.ex. att man delar upp arbetsuppgifter utifrån geografiska förutsättningar.

År 2000 uppdrog kommunfullmäktige åt Trafikkontoret och ett antal andra förvaltningar att aktivt arbeta för införandet av en bilpoolslösning för sina tjänsteresor. Trafikkontoret skulle utreda förutsättningarna och gjorde en kartläggning av förvaltningarnas resebehov utifrån en enkät och uppgif-ter från bland annat ekonomisystem. Utifrån dessa tog man fram ett förfråg-ningsunderlag. Upphandlingen genom-fördes under hösten 2003 och bilpoolen invigdes den 23 augusti 2004.

Några viktiga erfarenheter är: Kombinationen resepolicy och bilpool: En genomarbetad resepo-licy låg till grund för införandet av bilpoolen och styr färdmedelsvalen. Policyn innebar bland annat att de fria parkeringsplatserna försvann, liksom utrymmet att använda egen bil i tjänsten.

Enkla och lättanvända system: För att användarna ska känna sig trygga krävs användarvänliga bokningsys-tem och fordonsparker. Överkapacitet vid bilpoolens införan-de: För att säkerställa en bra tillgäng-lighet var bilpoolen inledningsvis något överdimensionerad.Resvaneundersökning inför bilpoo-lens införande: Undersökningen lig-ger till grund dels för dimensionering av bilpoolen, dels för utvärderingar och uppföljningar – och kanske lika mycket för att förbereda användarna på förändringen.

LÄS MER:Läs mer om bilpooler och om Göte borgs Stads bilpool på Vägverkets webbplats www.vv.se under Transporter och re-sor/Hållbart resande.

Resepolicy – nyckeln till framgång

BILPOOL I PRAKTIKEN:

Göteborgs Stads tjänstebilpool – en lönsam affär

Röda vägen 1, 781 87 BorlängeTel 0771-119 [email protected], www.vv.se

PR

OD

UK

TION

HA

NS

AR

BY

/LILLEM

OR

BU

LUK

IN. A

UG

US

TI 200

8.

Efter en noggrant genomförd upphand-ling kunde Göteborgs Stad i år 2004 in-viga landets största miljöbilspool för de centrala förvaltningarnas tjänsteresor. Syftet var att minska de totala kostna-derna, miljöbelastningen och olycksris-ken genom att framförallt ersätta an-vändningen av privata bilar i tjänsten. Men man ville också stimulera utveck-lingen av bilpoolsmarknaden. Därför valde Trafikkontoret att göra en öppen upphandling. Den vanns av Hertz-ägda Sunfleet Carsharing. Upphandlingen gällde, förutom tillhandahållande och drift av bilarna, även boknings-, öpp-nings- och faktureringssystem och med det telematikutrustning i bilarna.

Minskat behov av egen bil2002 hade Trafikkontoret antagit en ny resepolicy och i samband med bilpoo-lens införande drogs de tidigare fria parkeringsplatserna för personalens bilar in. Ingen behövde längre ta bilen till arbete för att resa i tjänsten. Bilpoo-

len, fysiskt placerad dels i Nordstans P-hus och dels på parkeringsplatsen på Packhusplatsen, omfattar 2008 omkring 25 bilar.

Även privatpersonerDe från början sex deltagande förvalt-ningarna har vuxit till elva som till-sammans har drygt 700 registrerade användare. Delar av poolen har också öppnats för andra organisationer och för privatpersoner. Från ett fåtal bilar och placeringar vid tiden för stadens upphandling har poolen som helhelt nu vuxit till ett 80-tal miljöbilar på ett tjugotal platser i Göteborgsområdet. Antalet anslutna hushåll är 400.

Minskade kostnader, färre milEn jämförelse mellan året innan bilpoo-len infördes och två år efter införandet visar att:

den totala kostnaden, inklusive admi-nistration och parkering har minskat med 30 procent, från 3,9 miljoner

kronor till 2,7 miljoner kronor. Räknas inte parkeringarna in minskade kost-naderna med drygt tio procent, från 2,6 miljoner till 2,3 miljoner.antalet körda mil med privat bil har minskat från 34 000 till 4 000. Anta-let körda mil med förvaltningsegna bruksbilar, liksom antalet bilar, är ungefär oförändrat.det totala antalet körda mil, inklusive leasade bruksbilar och den nya bilpoo-len, har minskat med drygt 20 procent, från 48 000 till 37 000 mil.

Kostnaden per mil är ungefär densamma 2006 som 2003 (cirka 60 kronor exklu-

sive parkeringskostnader). Den största besparingen ligger alltså i bortratio-naliserade parkeringsplatser och ett minskat antal körda mil. Minskningen kan bero på bättre planering och större medvetenhet. Det framgår också av den enkät som gjordes drygt ett år efter bil-poolen införts – kostnaderna blir på ett helt annat sätt synliga för en köpt tjänst.

Nöjda användareEnkäten som gjordes bland anställda på de sex anslutna förvaltningarna besvarades av 282 personer, varav 80 procent åtminstone då och då använ-de bilpoolen. Flertalet var nöjda med tjänsten. Av enkäten framgår också att:

Var femte användare uppskattar att de reser mindre och var tionde att de reser mer med bil. Av dem som reser mindre uppger hälften att det beror på införandet av bilpool och en fjärdedel på förändrade möjligheter att använda privat bil i tjänsten.

Bilpoolen synliggör bilkostnaderna

De totala kostnaderna redovisas

med respektive utan parkerings-

kostnader för bilburna tjänsteresor

före och efter införandet av den

gemensamma bilpoolen. I analysen

ingår inte förmånsbilar, korttids-

hyror eller taxiresor. Resor med

med kollektivtrafiken ingår inte.

ANVÄNDARNAS OMDÖMEN ETT ÅR EFTER STARTEN

Resepolicy för Trafikkontoret, antagen 2002. Uppdaterad 2007.

2003 20032008 2008

KOSTNADER VID ANSLUTNA FÖRVALTNINGAR INFORMATION, BOKNING, TILLGÅNGÖPPNING/LÅSNING, FUNKTION, PARKERING

Bilpoolen invigdes i augusti 2004.

rapport - omvärldsanalys inektextra.lansstyrelsen.se/energi/sitecollectiondocuments/... ·...

Documents