Riskgrupper och socioekonomiska förhållanden

Maria B MagnussonLeg dietist, leg sjuksköterska

Vårdcentralen Angered och

Avdelningen för folkhälsoepidemiologi vid Sahlgrenska Akademin

Fetma efter socioekonomisk grupp 16-74 år 1980/81-2002/03

Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB.

Ur Folkhälsorapport 2005 (Socialstyrelsen)

Fetma efter födelseland 16-74 årbaserat på perioden 1996-2002

Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB

Ur Folkhälsorapport 2005 (Socialstyrelsen)

Enkät till personal i VGR (sjuksköterskor, dietister m fl) som beställt foldern på andra språk än svenska.

De som har svårt att be sjukvården om hjälp med sina överviktsproblem har ofta svårigheter att ta sig fram i samhället även i övrigt på grund av bristfällig svenska, låg socialgrupp, låg utbildning eller lågt självförtroende.

Vi behöver mer information på olika språk

Barn med tidig fetma och barn tillföräldrar som väger för mycket löper ökad risk

Att bo nära mor- och farföräldrar verkar vara en riskfaktor för barnfetma.

Många vågar inte låta barnen leka ute på egen hand

Svar från ca 40 distriktssköterskor, barnsjuksköterskor, dietister, hälsovägledare, sjukgymnaster från hela VGR-området (varav ca 1/3 från Göteborg). Ca 15 svarade inte.

I vissa grupper betraktas övervikt som ett ideal.

Det finns en svårbehandlad grupp med relativt unga människorsom aldrig fått in en fot i arbetslivet. De lever ofta ensamma. Om dehar ett jobb så är sjukskrivningsdagarna många. De har oftalåg utbildning och söker ofta vård för exempelvis värk, panikångestoch depression. En del slutar skolan och blir sjukpensionärer inomnågra år och ekonomin kan ofta vara dålig. I den här gruppen finns många med svår fetma.

Vi behöver mer tid för det här arbetet.

Ibland är problemet bristandekunskaper om kost och andra livsstilsfaktorer.

Vi behöver ett vårdprogram

Attityder och beteenden relaterade till kroppsstorlek Uppfattningar om att ju snabbare spädbarn

växer, desto friskare och bättre omhändertagna är de

Intryck från en äldre generation som upplevt svält och därför inte är benägen att betrakta övervikt som hälsorisk

Fetma som positiv förebild

Kulturell innebörd av kost och fysisk aktivitet Erfarenheter av nöd kan medföra acceptans för

”frossande” när mat finns tillgänglig Kaloririka livsmedel och maträtter med hög status

kan eftersträvas som symboler för integration eller social rörelse uppåt

Om man uppfattar fysisk aktivitet som ”arbete”, och ”arbete” som en pålaga minskar benägenheten att använda musklerna i onödan

Att köra bil kan uppfattas som mer prestigefyllt än att gå eller cykla

Ekonomi

Bristfälliga miljöer för lek och rekreation Begränsade möjligheter att välja mellan olika

sätt att motionera Svårigheter att ordna transporter till

fritidsaktiviteter Minskad valfrihet vad det gäller livsmedel

GP 2 oktober 2007

Stress; med bristande möjligheter att påverka sina levnadsvillkor, osäker ekonomi, arbetslöshet och diskriminering som framträdande

orsaker. Ätande som copingstrategi; ”tröstätande” Ökad risk för bukfetma

Lågt förtroende för samhälleliga auktoriteter, inklusive hälso- och sjukvårdssystemet

Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

Inledande bestämmelser 1 § Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården

hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.   I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:567).

Mål för hälso- och sjukvården 2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

   Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142).

Krav på hälso- och sjukvården 2 a § Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt

1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen,2. vara lätt tillgänglig,3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.   Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.   Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (1998:1659).

2 b § Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.

   Om informationen inte kan lämnas till patienten skall den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 7 kap. 3 eller 6 § sekretesslagen (1980:100) eller i 2 kap. 8 § andra stycket eller 9 § första stycket lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Lag (1998:1660).

2 c § Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Lag (1998:1660).

2 d § När någon har avlidit, skall hälso- och sjukvårdens uppgifter fullgöras med respekt för den avlidne. De efterlevande skall visas hänsyn och omtanke. Lag (1998:1660).

2 e § Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Lag (1998:1660).

2 f § Hälso- och sjukvården skall på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 kap. 8-11 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och av sekretesslagen (1980:100).   Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Lag ( 2003:412).

2 b § Patienten skall ges individuellt anpassad information

ReferenserBleich et al Trust in scientific experts on obesity: implications for awareness and behavior change. Obesity (Silver Spring), 2007. Johansson-Kark et al Overweight among international adoptees in Sweden: a population-based study. Acta Paediatr, 2002. Kark, M., Rasmussen F., Growing social inequalities in the occurrence of overweight and obesity among young men in Sweden. Scand J Public Health, 2005. Kumanyika, S., Environmental influences on childhood obesity: Ethnic and cultural influences in context. Physiol Behav. 2008 Lindstrom, M., Sundquist, K. The impact of country of birth and time in Sweden on overweight and obesity: a population-based study. Scand J Public Health, 2005. Lissner, L. et al., Social mapping of the obesity epidemic in Sweden. Int J Obes Relat Metab Disord, 2000. Rasmussen, F. et al. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. 2004, SFHI: Stockholm.SFHI. Födelselandets betydelse - en rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige. 2002.Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2005. Stockholm.Sundblom, E. et al Childhood overweight and obesity prevalences levelling off in Stockholm but socioeconomic differences persist. Int J

Obes 2008