s prak tidningen nr 42015

i en ordklass fr sig nummer 4 2015 pris 69 kr ( 7,90 79 nok)

Rapparen Petterom bsta 16 raderna

Skrivmaskinenhar blivit het igen

Vem har maktenver det svenska

sprket?

Svensk forskning r

polyglotternas hemlighet p spren.

daniel tammet lrde sig att tala islndska p en vecka.

j.R.R. tolkien skapade mngder av egna sprk till sina bcker.

+ Sara lvestam / 7 sidor Frgor & svar / Slkten r vrst i ngarla

Hen r hr nu.Nya tider, nya ord. Fjortonde upplagan har anlnt.

InnehllNr 4, 2015

Jag r en riktig

klassiker- torsk.

s.38

Petter om sina idoler Edith Sdergran,

Gunnar Ekelf och Nils Ferlin.

Foto

: h

en

ric

lin

ds

ten

/lin

ds

ten

& n

ils

so

n

4 Sprktidningen

SprktidningenDrottninggatan 108Box 1191, 111 91 Stockholmwww.sprktidningen.se

Chefredaktr oCh anSvarig utgivare: Patrik Hadenius, [email protected], 0705-98 84 55

redaktrer: Anders Svensson, [email protected] 58 24Maria [email protected] 48 15

Sprkgranskning: Kerstin jner grafisk form: Agnes Dunder, Content Innovation

prenumeration oCh kundtjnSt:Eva Sebring, www.spraktidningen.se/kundtjanst, 08-555 198 01 (mndagtorsdag 9.0014.00)Prenumerationspris helr, 8 nr: 479 kr

annonser: Patric Vedin,[email protected], 070-542 96 93marknadsansvarig: Eva Bergstrm,[email protected], 0709-40 23 18

tryck: Ineko omslag: Geraint Lewis/Writer Pictures/TT

kopiera grna ur tidningen oCh anvnd i underviSningen. fr eftertryCk i annat Syfte, kontakta redaktionen.

Sprktidningen ges ut av det fristende frlaget Vetenskapsmedia i Sverige AB. Allt material i Sprktidningen lagras, publiceras och tillhandahlls i digitala medier och arkivdatabaser. terpublice-ring kan ocks ske i bok eller annan tryck-sak. Den som medverkar i tid skriften med text eller bild anses medge detta inom arvodets ram. Lsarbrev r vlkomna och kan komma att redigeras fr tydlighet och koncishet. De arvoderas ej. Fr obestllt material ansvaras ej. Eventuell skatt p vinster betalas av vinnaren.

ISSN: 1654-5028Upplaga: 20 200 (TS-upplaga 2014)Antal lsare: 66 000 (Orvesto 2014:2)

6 frord. Ingen kommer undan sprkpolitiken! Eller?

8 brev. Lsarnas reaktioner p tidigare nummer.

11 tecken. Nytt om sprk frn hela vrlden.

16 nyord. Sex virala nyord som det surrar kring.

18 polyglotter. I huvudet p sprkgeniet Daniel Tammet.26 sprkpolitik. Vem bryr sig om det svenska sprket?38 portrttet. Petter fick infall frn Ferlin.44 vldssprk. Ord kan dlja bde brott och offer.48 ngarla. Ett sprk dr slkten r vrst.58 skrivmaskinsklubben. Pekfingervalsens revansch.62 cochleaimplantat. Vgen tillbaka till hrseln. il

lus

tra

tio

n:

an

ne

-li

ka

rl

ss

on

, je

ns

ma

gn

us

so

n.

foto

: g

er

ain

t le

wis

/wr

ite

r P

ict

ur

es

/tt

innehll

36 sara lvestam. En aspekt p svensk verbbjning.

56 sten dahl. Noam Chom-sky hade bde rtt och fel.

68 med andra ord. ver-sttaren Jan Stolpe.

70 frgor & svar. Experter svarar p frgor om svenska och engelska.

78 tips. S hanterar du ord som kan vara bde en och flera.

80 lsvrt. Tre nya bcker om sprk och en app.

84 spaningar. Lsarnas sprkliga upptckter.

86 runstenen. En sten dr inte tugget r allt.

88 ordpyssel. Sprkknp och ett klurigt korsord.

90 slutord. Bo Bergman om ordet oligark.

70 18alkotestdet gller

att hlla sig fast vid

vagnen.

chefsjaktSprkrdet jagar en ny chef igen.

polyglottdaniel tammet

talar elva sprk.

innehll

26

Sprktidningen 5

Prenumerera p Novellix litteratur i fickformat!

Med en Novellixprenumeration fr du noveller direkt hem i brevldan. Just nu ger vi dig de fyra frsta bckerna fr endast 49 kr (ord.pris 99 kr/kvartal)! Dessutom bjuder vi p tv bonusbcker, speciellt utvalda fr Sprktidningens lsare. Det vill sga, totalt 6 bcker fr 49 kr (ord.pris totalt 177 kr)! N64 Khashayar Naderehvandi / Frhret

N65 Jonas Karlsson / Ingenting

N66 Agatha Christie / Ett vattenttt alibiN67 Agatha Christie / Dden i floden

BONUS!Karolina Ramqvist / Farvl, mitt kvinnofngelseDaniel Sjlin / Alla vill bara g hem

Teckna din prenumeration fre 31 maj s fr du hem nr 64 och 65 redan i juni. Bonusbckerna skickas tillsammans med ditt frsta bokpaket, drefter kommer nr 66 och 67 i september. Ls mer och ta del av erbjudandet genom att uppge rabattkod spraktidningen nr du tecknar din prenumeration p www.novellix.se.

6 Sprktidningen

J ag brukar sga att vder r vrt populraste samtalsmne, och att sprk kommer p en god andraplats. Jag har ingen statistik som styrker mitt pstende, bara anekdotiska observationer. Men att vi ofta talar om vder r ett ganska okontroversiellt pstende, lika okontroversiellt som mnet sjlvt. Vder r ngot alla kan se och uppleva och det r i det nrmaste helt opolitiskt. Du styr inte ver vdrets makter. (Kommer diskussionen in p klimatfrndringar kan den dock hetta till ordentligt.)

Likt vder r sprk ett mne som alla har erfarenheter av och kan sga ngot om. De flesta fo

to:

lin

da

fo

rs

ell

Dags att liva uppsprkpolitiken!

gillar att prata om nya ord, udda dialekter och roliga srskrivningar. Men medan vdret har tappat i betydelse, med hjlp av den tekniska utvecklingen, s har sprket vunnit i betydelse, just tack vare den tekniska utvecklingen. Och sprket r betydligt mer personligt och poli tiskt n vdret. Det mrks s fort laddade ord, som neger och hen, diskuteras. Eller nr man kritiserar hur ngon skriver. Det politiska r ocks tydligt nr regeringen freslr min skade resurser till terminologiarbete och svenskundervisning i utlandet, eller nr lrosten plockar bort kurser i latin eller italienska.

ven politikerna verkar i dag rtt ovilliga att diskutera sprkpolitik. Nr hrde man senast ngon tala om de sprkpolitiska mlen som riksdagen antog fr tio r sedan? De borde vara ofarliga att ta upp, eftersom de p ytan tycks helt

okontroversiella. Kan det vara fr att sprkpolitik helt enkelt upplevs som trkigt?

Men det gr att liva upp diskussionen. Redan i de sprkpolitiska mlen, och sprklagen som fljde p dem, finns inbyggda motsttningar. Det mrks p den myndighet, Institutet fr sprk och folkminnen, som r satt att bevaka sprkets

utveckling. Att det r ett svrt jobb visar sig genom att chefsstolen p Sprkrdet,

den mest sprkpolitiska av institutets avdelningar, bytt gare mnga gnger. Just nu str den till och med tom.

P sidan 26 gr Bo Lfvendahl en genomgng av hur det str till med

svensk sprkpolitik. Artikeln har ftt rubriken Vem styr ver svenska sprket?

Svaret r frsts alla. Alla som skriver, talar, lyssnar, lser. Men ngra har mer inflytande n andra. Och frgan gller vilka det ska vara, och om de skter sitt jobb. Jag ska inte frekomma Bo Lfvendahls slutsatser, men redan det faktum att frgan behver stllas antyder ngot.

lS mer!P sidan 26

kan du frjdas och frfras ver sprkpolitiken.

Patrik [email protected]

Flj med Sprktidningen p en skrddar sydd resa till Island dr vi upplever den unika naturen och frdjupar oss i landets sprk och kultur.

Vi bor bekvmt i Reykjavks hjrta. Med vrldens nordligaste huvudstad som bas reser vi i historiens fotspr fr att lra knna mytomspunna platser frn sagornas tid. Vi besker Halldr Laxness hem, upplever natur prlor och ngra av landets frmsta museer. Under resan mter vi sprk vetare och frfattare som berttar om Islands sprk och kultur.

P programmet str ocks hrliga middagar. P Fiskflagi fr traditionella rvaror en modern prgel. P Fjrubori i kustsamhllet Stokkseyri smakar vi den lokala specialiteten havskrfta. Och p Lava stillar vi hungern efter ett hrligt dopp i Bl lagunen.

Guide under hela resan r Anders Svensson, redaktr p Sprktidningen som tidigare varit bosatt i Reykjavk.

Kultur & sprk p IslandFlj med p en kunskaps resa till sagornas !

Arrangr: Islandia ResorReseledare: Anders SvenssonDatum: 611 septemberMer information och bokning: [email protected] 215 60Max 26 deltagare. Boka senast 4 juni.

BOKASENAST4 JUNI!

kunskapsresa

8 Sprktidningen

En kryssvinst p fdelsedagenJag mste ta mig en stund fr att sga tack fr korsordsvinsten Hur lng r en stund? vilket vi strax fr reda p!

Jag brukar mycket sllan snda in mina lsta korsord jag har sparat en frmgenhet p det men nu gjorde jag ett desperat frsk, som lnade sig. Den enda gng jag tidigare vunnit i korsordslsande var ngon gng 1936 eller 1937 i en tidning, som om jag minns rtt, hette Musse Pigg Tidningen. Jag vann 10 kronor. Ett ofrglmligt minne!

nnu roligare r det att jag just i dag fyller r, s det blev en fdelsedagspresent ocks. Bara en sdan sak! Gunnar Wingstedt

Svr tidsresa till NrpesdialektTack, Wivan NygrdFagerudd och Sprktidningen, fr den vlbehvliga informationen om det svenska sprket stanhavs

i Sprktidningen 3/15. Ocks i artikeln om riksbankschefen Stefan Ingves sprkliga bakgrund ges lite information om finlandssvenskan. Tack ocks fr det!

Men p en punkt vill jag oppo nera mig. Nr Wivan NygrdFagerudd skriver om dialekten i Ingves sterbottniska barndomsbygd Nrpes, sger hon s hr: Nrpeskan sgs fr vrigt vara det tungoml som man skulle kunna gra sig frstdd p om man slungades tillbaka till 1500 talets Sverige.

Nrpesdialekten har fr all del bevarat mnga sprkdrag som var allmnna i 1500talssvenskan. Dragen terfinns ven i andra sterbottniska dia lekter. Men det som r mycket mer pfallande i Nrpesdialekten r sdant som diftongering av lnga vokaler och bortfall av sprkljud i slutet av ord.

En person med nutida standardsvenska som modersml har drfr svrt att frst genuin Nrpesdialekt, och jag vgar tro att en 1500talssvensk inte skulle ha haft det mycket lttare i umgnget med en nutida Nrpesbo.

Peter Slotte

Sonen hrde mitt engagemangI dag satt min femmnaders bebis bredvid mig i soffan och lekte med en bilderbok. Sjlv plockade jag fram nummer 2/15 av Sprktidningen, och blddrade fram artikeln om hglsning av Johanna Westlund. Av ngon anledning brjade jag lsa artikeln hgt, och min i vanliga fall stkiga bebis satt hela tiden stilla och lyssnade uppmrksamt p sagan.

I slutet av artikeln citeras AnneMarie Krling: Fr barn

och unga r det viktigaste att du tycker om det du lser: att det vcker ditt eget engagemang. Fr det hrs i din rst.

Och jag tnkte att det har min son precis

bevisat fr mig. Tack fr en givande artikel

och en stndigt intressant tidning! Lovisa och Adrian

Vinodling ger mer n vindruvorOla Karlsson svarade p en frga om vinodling i Sprktidningen 3/15. Han hvdade att det borde heta odla vindruvor, men att det r etablerat och vedertaget med odla vin.

Man kan kanske frga sig varfr det r vedertaget? Kanske fr att man inte bara odlar vindruvor, utan hela plantan som vindruvorna sitter p, det vill sga vin. Man sger ju vinrankor, och man skulle med ert resonemang ltt frledas tro att man tappar direkt frn en ranka och fyller p flaska. Praktiskt i s fall. Hans Ekeblad

Brev

Skriv till oSS!

[email protected]

Hade Mumin fixat nrpeskan?

illu

str

ati

on

: je

ns

ma

gn

us

so

n

Protest mot plakatpronomenI Sprktidningen 3/15 fick jag se att ni har anammat det plakatpolitiska missfostret hen i redaktionell text. Detta phitt fyller ingen som helst funktion, frutom att manifestera skribentens skitndiga politiska korrekthet. Motstndet mot ordet r s starkt att vissa aktivister vljer att undvika det utanfr sina egna kretsar fr att inte provocera lsare. Sprkvrdare avrder uttryckligen frn nya knsneutrala pronomen. Man vill inte ingripa preskriptivistiskt i ett s stabilt sprksystem som svenskan, srskilt nr det gller pronomen en byggsten i sprkets grundlggande grammatik. Jag sger sledes upp min prenumeration med snarast praktiskt mjliga verkan. Zeth Alvered

svar: Jag beklagar att du vill sga upp prenumerationen. Jag vill dock besvara din kritik mot vr anvndning av ordet hen. Vi anvnder inte ordet som en poli tisk markering. Nr det freslogs, fr drygt 50 r sedan, var det inte i form av ett politiskt stllningstagande utan fr att det r praktiskt. Det r s vi oftast anvnder det, fr att slippa skriva han eller hon eller liknande. Patrik Hadenius

Dom r inte ett uttalsbyteI ett antal artiklar och inlgg i Sprktidningen har det frekommit uppgifter om bruket av de och dem som inte r helt korrekta, och uppmaningar som r tveksamma. Senast skrev Sara Lvestam i Sprktidningen 2/15 en krnika om de och dem roligt och inte utan ponger, men inte helt faktamssigt korrekt.

Sara Lvestam hvdar att det i dag r ytterst f som i talsprk skiljer mellan subjekts och objektsform i tredje person plural. Det r inte korrekt. Fortfarande bjer mnga svenskar pronomenet de, men det ursprungliga bruket har frpassats till den informella sfren, efter det att etermedia har brjat anvnda den stockholmska bjda formen dom.

Inte heller i de senaste sprkhandbckerna finns korrekta uppgifter. Slunda kan man i Svenska Akademiens ordlista och i Svenska Akademiens sprklra lsa att de vardagligt uttalas dom. Det r inte sprkvetenskapliga fakta: det r inte de som uttalas s, utan dem. Pronomenformen de uttalas ofta di, kortstavigt och med en vokalkvalitet mellan i och e.

Och inte ngonstans i den svenska ortografin uttalas grafemet e som om. Vad det r frga om? Bruket av dom som subjekt r inte en uttals

frga utan ett formbyte av samma slag som nr vissa

sger Jag ser han. Den talande uttalar ju inte honom som han, utan anvnder en annan grammatisk form.

Johan Nilsson

Hur kom det sig att du brjade forska om ett

aboriginsprk? Intresset kom nr

jag reste runt i Australien och trffade aboriginer. Det var deprimerande, eftersom deras kultur, livsstil och

sprk r p vg att frsvinna.

Nr jag skulle skriva min Duppsats i lingvistik i

Uppsala 2007 funderade jag p om det fanns ngot aboriginsprk som jag kunde gra ngot fr. D fick jag

tips om ngarla.Hur mr ngarla i dag?

Det finns unga australier som vill lra sig det. Andra, som inte r intresserade av den traditionella kulturen, tycker att det rcker med

engelska.Tror du att ngarla har

ngra modersmlstalare om 50 r?

Det r tveksamt. Tidigare fungerade det med mnga sm sprk nr varje grupp

levde avskilt p ett eget territorium. Nu bor olika grupper av aboriginer p

samma stllen. Om dr inte finns s mnga vita r det ngot aboriginsprk som tar ver. Annars gr man

ver till engelska.

Ls Torbjrn Westerlunds artikel om slktskapsord

i ngarla p sidan 48.

Hall dr ...Torbjrn

Westerlund

? !

Sprktidningen 9

Ny chans p ntet!rets Sprkforum, med bland andra Klas stergren och Sara Lvestam, finns nu att se p:spraktidningen.se/tags/sprakforum

foto

: p

riv

at

@

Ett perfekt format i undervisningenRomaner r bra. Men lnga. Anvnder du istllet noveller i undervisningen hinner eleverna bekanta sig med mnga olika berttarrster under terminen. Myrios noveller r specialskrivna fr unga lsare eller lyssnare. Alla noveller r inlsta. Stndigt aktuella och engagerande mnen skildras av ngra av Sveriges frmsta frfattare. Bland Myrios noveller hittar du ngot fr alla.

Vill du veta mer om hur man kan anvnda noveller i undervisningen? Titta in p sidan www.myriosnoveller.se fr information och inspiration.

Natur & KulturBox 27323 102 54 StockholmVxel: 08-453 86 00Produktinfo: 08-453 87 00Order: 08-65795 00www.nok.se [email protected]

14 kr per elev

foto

: g

et

ty

ima

ge

s

nu lser pojkar bttre n flickor! I alla fall nr det gller digitala texter. Poj-karna verkar utnyttja de frmgor de till-gnat sig genom att spela datorspel, menar Maria Rasmusson, forskare i pedagogik.

I sin avhandling vid Mittuniversitetet har hon tagit del av resultat frn lsfrstelse-test i Pisa-undersk-ningen. Dessa visar att digital lsning delvis krver andra frmgor n traditionell lsning, och att pojkar frstr mer av nttexterna n vad flickorna gr. Maria Rasmus-son ser datorspelens drillande av visuell-spatial frmga som en mjlig frklaring till kns-skillnaden.

Ntets mix av lnkar, symbo-ler och bilder stller hga krav p lsaren. Fr att kunna dra slutsatser av lsningen mste man ocks hlla tungan rtt i mun fr att skilja texttyper t; skilda genrer finns bara ett klick frn varandra.

De frdigheter som var ndvndiga i den digitala delen av Pisa-provet tycks allts representera pojkarnas styrka. Ls-frstelse test visar annars generellt att flickor frstr mer av lsningen n pojkar.

Sprktidningen 11

Pojkar glnservid digital lsning

TeckenNytt om sprk

TeckenTecken

Utdragna stavelser, upprepade ord eller mnga avbrott i talet r tecken p stamning. Och talrubbningen kan ha neurologisk grund, hvdar forskare vid Institutionen fr tal och hrselvetenskap, University of California.

De har studerat den vita hjrnsub-stansen hos tta vuxna stammare. Denna substans, som r en del av nervsystemet, kopplar ihop hjrnans olika sprkcentrum. Och det r hr man har sett en skillnad mellan stammare och ickestammare.

Nu vill forskarna se om den vita substansen frndras i takt med att stammare fr verkningsfull behandling.

Forskare hittar koppling till stamning

Tecken

Foto

: g

et

ty

im

ag

es

andra frbindelsersprkcentrum

i hjrnan knyts ihop annorlunda hos

stammare n hos andra.

12 sprktidningen

Sprktidningen 13

Personer som hamnat i koma reagerar p rster de knner igen. Rsterna kan dessutom pskynda tillfrisknandet, visar ett forskarteam vid Northwestern university i Chicago. De anhrigas knsla av vanmakt kan ocks minska, i och med att de kan bidra till behandlingen genom sina egna rster.

I studien bad forskarna anhriga att banda berttelser som patienterna hrt mnga gnger under sitt liv. Sedan spelades historierna och rsterna upp fr patienterna fyra gnger om dagen i sex veckor, samtidigt som deras hjrnor avbildades med magnetrntgen. Hjrnskanningen visade att de regioner i hjrnan som frknippas med sprkfrstelse och lngtidsminne aktivera-des, och de patienter som ftt den hr typen av stimulans terfick ocks medvetandet snab-bare n de patienter som inte ftt den.

Patienter i koma kan hra bekanta rster

som tillsammans med kollegan Kelly Smith har startat fretaget Textual

Relations.

Ni erbjuder textanalys. Vad ska man med det till?

Med datadriven text-analys kan man kartlgga

opinioner. En intresseorga-

nisation fr vargar kan till exempel

vilja veta hur det

pratas om vargen i olika

sammanhang. D kan vi genom textanalys

ta fram hur vargfrgan behandlas p Twitter,

i landsbygdstidningar och i rikspress.

Ni tar fram svrtillgnglig information. P vilket stt

r den svrtillgnglig? Det strsta problemet r att mngden information har blivit s enorm. Man skulle behva r fr att f

fram allt om ett visst mne med manuell skning. Samma skning klarar

datorn av p ngra timmar.Finns det ngon grns fr

vad ni kan ska fram? Det r bara fantasin som stter grnser. Vi kan till

exempel plocka fram de ord som anvnds mest av de olika politiska partierna. Eller se vad som diskute-ras i tidningarnas kom-mentarsflt och i sociala

medier.

Hall dr ...Hillevi Hgglf

? !fo

to:

pr

es

sb

ild

, il

lus

tra

tio

n:

isto

ck

ph

oto

botemedelAnhrigas rster

kan f komapatienter att

snabbare terf medvetandet.

Sprktidningen 13

14 Sprktidningen

TeckenTecken

Foto

: g

et

ty

im

ag

es

Tecknen som talar mellan orden

D et rder anarki. Mellan orden. Ibland rder ordning. Frfattare kan utnyttja vxlingen mellan norm och normbrott ven i interpunktionen. Det visar sprkvetaren Alva Dahl i sin avhandling I skriftens grnstrakter.

Inte bara ord betyder ngot. Allt som finns mellan dem pverkar ocks vr lsning: blanksteg, punkter, komman och andra skiljetecken. ven val av form, som typsnitt och layout, skapar mening.

Mnga har lrt sig att interpunktion ska anvndas p ett visst stt. Men ofta anvnds den helt annorlunda. D vill den kanske sga oss ngot.

Alva Dahl r en av f sprkvetare som nosat runt bland

tecknen bortom grammatik och lexikon. Hon granskar tre svenska romaner med interpunktion som tydligt stildrag. En r Monika Fagerholms Diva. Hr hjlper sdant som fetstil och versaler till att ge en bild av huvudpersonen, Diva: Tretton r, strax fjorton. BabyWonder. Hon man trodde att inte fanns. Hon lskar Matematiken, mnnen och kvinnorna, samt revolutionen; den som ska komma snart.

Diva talar med oss genom orden och interpunktionen. Hon bde fljer och bryter regler. Hon r hgstmd men samtidigt nonchalant. Blandningen mellan hgt och lgt ger bde flickan Diva och romanen Diva en queer karaktr; de smlter samman: Hr samsas semikolon med voffsing, skriver Alva Dahl.

Interpunktion kan krva extra anstrngning av lsarna, och drmed ocks gra dem extra nrvarande i texten, framhller Alva Dahl.

SkrivmaSkinen

tar revansch p sidan 58.

14 Sprktidningen

Sprktidningen 15

Ntskrivande avsljar hlsaJag vill inte lmna sng-en. Det knns som om jag har grtit i flera veckor. Desperata Twitterinlgg som dessa kan hjlpa oss att f en samlad bild av den psykiska folkhlsan.

Vissa skribenter nmner medvetet sina psykiska diagnoser p Twitter. Andra uttrycker sig p ett stt som anty-der depression, post-traumatisk stress eller annan psykisk strning.

Nu har amerikanska forskare i datavetenskap ltit datorer trska igenom en stor mngd inlgg, med ordval och sprkliga mnster som ledtrdar. Insamlingen har resulterat i infor-mation om nr och var psykiska kommor upptrder, till exempel i samband med krig eller naturkatastrofer. Meto-den kan bli ett bra kom-plement nr vrdperso-nal och institutioner ska frdela sina resurser.fo

to:

isto

ck

ph

oto

under kulturrevolutionen 196676 prglades kinesisk litteratur av kollektiva vrderingar. I takt med att Kina blivit mer individualistiskt har frfattare brjat anvnda ord som terspeglar den nya mentaliteten.

Psykologiforskare vid University of California i Los Angeles har analyserat cirka 300 000 bcker p kinesiska, samtliga utgivna i Kina mellan 1970 och 2008.

Fr att underska vilka vrderingar som frekommer i verken sammanstllde forskarna en lista p sexton ord. Hlften lnkades till ett planekonomiskt samhlle, dr gemensamma samhllslsningar efterstrvas. Resten klassades som typiska fr ett marknads ekonomiskt samhlle, med strre fokus p individen.

Under kulturrevolutionen var ordet kollektiv vanligt. Efter de ekonomiska reformer som infrdes 1978 har detta ord minskat i anvndning, liksom orden hjlpa och offra. Orden innovation, vlja, tvla, privat och sjlvbestmmande har dremot kat.

P den kanadensiska prrien kan det bli dyrt att skrika eller svra.

Nyligen klubbade poli-tikerna i Taber, Alberta, igenom ett frbud mot

svordomar och gapande. Bryter du mot frbudet kan det kosta 150 dollar.

Litteratur visar Kinas nya vrderingar

sjLvstNdigI bcker frn Kina syns nu strre drag av indivi-dualism.

150$ PrrIeVrl kAN

sT DIg DyrT

16 Sprktidningen

TeckenNya ord och namn Dugnad

Den som gnar sig t dugnad arbetar oavlnat och ideellt.

I Norge har det lnge talats om dugnad. r 2004 utsgs

dugnad till och med till nationalord. Nu har ordet brjat bli vanligt ocks i Sverige. Svenska freningar har brjat

kalla oavlnat volon trarbete fr dugnad. I en

inbjudan till en gemensam arbets dag skriver en frening s hr: Sommaren r runt hrnet och tro det eller ej salta bad nrmar sig. Men, det krver en ordentlig upprensning av grsytor, strand mm och att bryggan kommer i vatten! Vi samlas drfr till dugnad.

DivesteraAtt divestera r att verge en investering kanske fr att den inte r etiskt frsvarbar.

Den som investerar gr in med pengar. Den som divesterar tar i stllet sina investerade pengar och gr. Svenska Dagbladet skriver att familjen Rockefeller har valt bort fossila brnslen: Deras agerande fljde p liknande beslut frn mnga andra frn Stanforduniversitetet till Svenska kyrkan, frn Kyrkornas vrldsrd till staden Seattle. nd br tillknnagivandet frn Rockefeller en srskild kraft: det hr r, trots allt, den frmsta familjen inom fossila brnslen, arvtagare till vrldens ursprungliga oljefrmgenhet. Att divestera, sade de, r ett avgrande steg fr att avvnja vrlden frn fossila brnslen innan det r fr sent att rdda klimatet. fo

to:

isto

ck

ph

oto

Nr hemmet anvnds som kontor fr fler n bostadsinnehavaren kan det kallas hoffice.

Att jobba hemifrn blir ett allt vanligare fenomen. Men alla trivs inte med att arbeta utan sllskap av kolleger. Den som lngtar efter arbetsgemenskap kan bjuda in till hoffice. Ordet r en hopslagning av engelskans home och office. Hemmet fungerar d som kontor bde fr initiativtagaren och de inbjudna. Kvllsposten berttar om hur hoffice fungerar: Som frilansare med kontoret p fickan s r det valfritt att ta en dag p sofflocket i morgonrock. En kittlande tanke som dock inte drar in kulor till hyran. Fr den som vill komma ut bland folk, och inte har ngot kontor att g till, har ven kafer visat sig vara ett alternativ. Freteelsen med hoffice r ett nytt stt att tackla och f struktur p frilanslivet.

Hoffice

hemarbeteDen som erbjuder hoffice

upplter sitt eget hem som kontorsplats t

bde sig sjlv och andra.

Ord och ton i sagolikt samspel frn det efterlngtade till det ovntade...

ljungbyberattarfestival.se musikisyd.se/musikisagobygd

Ljungby BerttarfestivalMusik i Sagobygd

Vlkommen till Smland Kronobergs ln Ljungby!

VERSTTA?

INSTITUTIONEN FR SPRK OCH LITTERATURER

Har du lst sprk?r du intresserad av versttning? Vill du f jobb efter utbildningen?

D kan du ska vrt versttar-program p avancerad niv!

Du verstter till svenska frn engelska och ytterligare ett av dessa sprk: arabiska, danska, franska, ryska, spanska eller tyska.

Lter det intressant? Ls mer p: www.sprak.gu.se/utbildning/program/oversattarprogrammet.

Annons

frmedlar versttare

versttarcentrumVi r en ideell organisation som gratis frmedlar kvalificerade sknlitterra och facklitterra [email protected] www.oversattarcentrum.se08-556 048 40

skriv- och idkonsult

Anneli Ahlmr, BylineUtbildning och utveckling frkommunikationsavdelningeneller redaktionen. Till exempelworkshopen Vad r grejen? elleridcoaching.070-482 73 14, [email protected]

vill du synas hr?

Kontakta Patric [email protected] 96 93

Sker du en sprkkonsult, versttare eller frilansredaktr? Hr annonserar experterna!experterna

vi hjlper dig med sprket!

Edward satt hos oss i 210 dagar. Nu har han nytt hem.Edwards historia fick ett lyckligt slut. Men fr att vi ska kunna fortstta ge underbara hundar,som precis som Edward blivit vanvrdade, en ny chans, s behvs mycket std. Ditt std.

Ge ditt bidrag p PG 90 05 57-0 eller g in p vr hemsida WWW.HUNDSTALLET.SE.

En andra chans!

dagar.



En andra chans!



En andra chans!



En andra chans!



En andra chans!



En andra chans!



En andra chans!

84 Sprktidningen

SpaningarSidorna fr sprkliga

upptckter

Mejla dina spaningar till: [email protected]

blommigt

Grslig benmning vxer fram ur glipor i asfalten

Det gller att sticka upp i rtt sammanhang. Grs heter ogrs om det frirrar sig till blomrabatten, fast det r precis lika mycket grs som artfrnderna ute i grs-mattan. Ocks ogrset har en historia. I brjan av 1900-talet kallades i stort sett allt som inte var stt eller planterat av mnni-skan fr ogrs. Mnga arter som kommit till vra breddgrader som kulturvxter har senare degraderats till ogrs. Kirsklen har rasat frn uppskattad rt till ett ogrs. Det finns ocks utrotnings-hotade ogrs. I Jnkping har den sllsynta fgelarven upptckts.

Den goda nyheten fr vxter som hamnat i ogrsfacket r att expertisen i dag inte stmplar ngon art som enbart ogrs. Mask-rosen som lyser i en glipa i asfalten blir d en av vrens vackraste blommor.

ostadig varaNr det skrivs om ost talas det om att den kan rivas och smltas.

foto

: is

toc

kp

ho

to

uppfunnet

En knsneutraldrmpartnerI Sprktidningen 2/15 efter-lystes ett knsneutralt ord med betydelsen drmpartner fr mitt barn. Varfr krngla till det? Varfr inte anvnda ordet svrfrlderdrm? Gun

levande lexikon

Hr fr du lra om ny och gammal ostNr det skrivs om ost fregs substantivet ofta av ord som riven, smlt och philadelphia. Och inte helt ovntat frekom-mer bland annat mozzarella, parmesan och tomat i sllskap med ost.

Och nr det skrivs om Sprk tidningen syns ofta Sprkrdet, knsneutralt och substantivet i samma mening.

Genom att analysera hundra tusentals ntpublice-rade dokument om dagen har fretaget Gavagai utvecklat analysmetoder som visar i vilka sammanhang ord frekommer. Nu har fretaget slppt en nttjnst som kallas Living lexicon: lexicon.gavagai.se

Hr kan du sjlv ska i den stndigt uppdaterade text-databasen fr att se aktuella ordsamband p bland annat svenska, engelska, tyska, fran-ska, danska, norska och finska.

blomstertid p vg

Vem avgr vad som r ogrs?

Sedan barnsben har jag strt mig p att folk sger

ibland brukar jag. Om man gr ngot ibland s r det

ngot som sker med ojmna mellanrum. Brukar man gra ngot r det tvrtom

ngot som hnder ofta. Att anvnda orden till

sammans fungerar inte.Joel

Angende euro dr ngon undrar varfr svensk

arna inte uttalar det som i alla andra lnder? Vad alla andra lnder? Som

engelsmnnen, jor? Som fransmnnen, r? Som tyskarna, jr? Svenska

Akademiens ordlista, som ofta r populr vid sprktvister, frordar ju uttalet evro jmte euro, s varfr inte? Eller ska vi brja

sga Joripides och Joklides ocks om det engelska ut

talet ska prioriteras?Bo

Svenska sprkets just nu mest misshandlade ord: personal. Vi jobbar bara fem personal p natten Under dagtid r vi tio personal, och d har

vi ocks tv kks personal hr.

rjan

Lufta ditt ohmmade missnje p

Sprktidningen.se

Brev till sprkpolisen

Sprktidningen 85

svengelskt

Selfiepinne nyordet p skaftSelfiepinne r 2014 rs nyord. I en omrstning p sprktid-ningen.se fick ordet 11 procent av rsterna. Tva blev sikts-korridor och p delad tredje plats hamnade cisperson och mobilzombie. Lsarna kunde vlja mellan samtliga 40 ord frn Sprktidningens och Sprkrdets nyordslista 2014.

1) selfiepinne ................. 11 %2) siktskorridor ............. 7 %3) cisperson ...................6 %3) mobilzombie ...............6 %4) attefallshus ................ 5 %4) frisparkssprej ............. 5 %4) parkera bussen ........... 5 %

foto

: is

toc

kp

ho

to,

illu

str

ati

on

: is

toc

kp

ho

to

klartext

Begripligt sprksparar pengarByrkratsprk kostar Norge 300 miljoner kronor om ret, skriver Verdens Gang. En av tre norrmn har svrt att frst sprket i statliga dokument. Mnga ringer upp myndigheterna med sina frgor, och sprksvrigheterna blir d rena tidstjuven.

Kommunminister Jan Tore Sanner (Hyre) vill stta stopp fr sprkfrbistringen och resursslseriet:

Korrekt ska det frsts vara, men det hjlper inte att vara korrekt om anvndarna inte frstr sprket.

Och det kan faktiskt hnda att inte ens den som skrivit frstr. En underskning vid ngra myndigheter visade att hlften av de anstllda var oskra p vad texterna egentligen frmedlade.

De goda nyheterna r att det gr att gra ngot t saken. Till norska statens vgvsen, som inlett arbetet med att gra sprket mer lttfattligt, har samtalen till kundbetjningen minskat med 40 procent. Och irritationen har minskat i samma mn.

frgvist

Nu fr du svar om namn p TwitterP mikrobloggen Twitter har Sprkrdet sedan lnge en finfin sprkrdgivning i kortformat. Nu ppnar superkunniga namnforskare vid Institutet fr sprk och folkminnen en motsvarande Twittertjnst. Dr gr det att stlla frgor om personnamn, ortnamn och andra typer av namn. Forskarna har ocks tillgng till stora arkiv att ska i. Anvnd taggen #namnfragor och frga p.

frre SamtalMed lttfrstelig information minskar samtalen till kund-tjnst.

Nasta

rebro

E18

50

2 km

Glans-hammar

Strax norr om lands vgen mellan rebro och Fellingsbro, vid infarten till Nasta, str en knappt tv meter hg runsten. Ska man tro alla uppteckningar och berttelser om den hr stenen, har den varit med om mycket sedan den frsgs med en runristning.

Den ldsta bevarade kllan dr Nastastenen omnmns r Sumlen, som r riksantikvarien och riksbibliotekarien Johannes Bureus stora anteckningsbok. Han har sjlv kallat den kladdeboken min. Den bestr av inte mindre n 700 blad. Frmodligen pbrjade han den 1599. Den sista daterade anteckningen r frn 1648, samma r som Bureus fyllde 80 r. Sumlen innehller bland annat reseberttelser, avskrifter och folksgner. Dr kan man om Nastastenen lsa att den liggande stenen r skrifuin ofuan rundt om kring. Efter Karl XI:s eriksgata 1673 skrev Johan Hadorph, medlem av antikvitetskollegiet, att wid Nafwesta by [] ligger en gammal offersten. P runstenen har folk ifrn hedenhs

offrat emot Tandawrk och andra Krankheter. Ner ngon hafwer ofrat der emot Tandawrk, s hafwer den och bijtet i Stenen. Effekten frstrktes genom att man offrade till exempel olika fdomnen p stenen. S har man frklarat att ytterkanten av skriftbandet saknas p den hgra sidan. Hur har man kunnat tro att tandvrk kunde botas genom att man gnagde p en sten? Man lr ocks ha offrat p runstenen vid hungersnd.

i rannsakningarna frn 1683 omtalas runstenen som upprest. I ett kyrkoinventarium frn 1830 finns en anteckning om att runstenen saknade lsbara bokstfver. Riksdagsmannen, sprkforskaren med mera C.F. Bergstedt skriver i en reseberttelse frn omrdet upprttad 1844 att

De bet i sten fr att bota vrk

Vid bde hungersnd och tandvrk offrades mat p runstenen. Och genom att gnaga p den skulle vrken botas.

Nastastenens inskrift nyligen till en del blifvit upphuggen. Det finns i andra gamla handskrifter anteckningar om att runstenen tminstone under ngon kortare period legat som brosten.

Den omtalade upphuggningen av ristningslinjer har utfrts av en bonde frn trakten som inte kunde runor. De ursprungliga ristningslinjerna har dock kunnat rekonstrueras och inskriften lyder:

Tored lt resa stenen efter Lydbjrn, sin duglige son.

Den korta texten berttar att en mor ltit resa runstenen till minne av sin son. Att den dde ges omdmet duglig r ganska ovanligt. Det frekommer bara i ytterligare fem vikingatida runinskrifter.

Ornamentiken som tcker stenens yta innanfr skriftbandet visar att en konstnrligt skicklig runristare r mstaren bakom verket. Hans namn knner vi dock inte.

Marit hln r intendent vid Kungliga Gustav Adolfs Aka-demien fr svensk folkkultur. Fo

to:

he

dm

an

/wik

ime

dia

co

mm

on

s,

ka

rta

: p

er

th

or

ne

us

Runsten

TEX T: MARIT HLN

86 Sprktidningen

Stor StenbitOm man tittar

noga p Nastastenen kanske

man upptcker bitmrken som

r tusen r gamla.

Sprktidningen 87

mia widn tecknar serien fika fr sprktidningen

1 SKEPSISA frnekelseB lurendrejeriC frdomD frlustE misstro

2 HEXAGONA fyrsidingB femsidingC sexsidingD sjusidingE ttasiding

3 FLJTAA visslaB frnedraC bedraD avsljaE lura

4 KOMPARSA mustaschB passareC mandelmassaD statistE jmfrelse

5 BEFOGENHETA fullmaktB behrighetC underskriftD vittnesmlE maktfullkomlighet

6 PINAKOTEKA vinhandlareB partisanC murbrukD tavelgalleriE bibliotek

7 ADEPTA lrjungeB anpassningC mentorD styvfrlderE trnare

8 INFANTILA desperatB krnktC barnsligD hetlevradE nyfdd

9 KONOSSEMENTA dekorationB frlggningC fraktsedelD kryddrtE arommne

10 PLEBEJA bdelB tjnareC kejsareD domareE underklassare

11 STALPA bergstoppB stupC surrogatD kommendrE hjdpunkt

12 LUMBAGOA ryggskottB trummaC plantageD skrotE frdel

13 FOLIERAA paketeraB gratineraC revideraD numreraE motivera

ordfrrdet

Vad betyder ordet?(Facit p sidan 91)

Detta europeiska sprk talas av nrmare sex miljoner mnniskor. I lpande text r

vokalerna i detta sprk fler n kon-sonanterna ngot som r ganska sllsynt bland sprk som talas i Europa. Sprket r agglutinerande, vilket betyder att en eller flera

ndelser kan fogas till en ordstam. Med hjlp av dessa ndelser bde bjs

och bildas nya ord. P Wikipedia str det s hr om Sverige:

Ruotsin kuningaskunta eli Ruotsi on perus-tuslaillinen monarkia Skandinaviassa Pohjois-Euroopassa. Sill on yhteinen maaraja Suomen ja Norjan kanssa. Ruotsi on pohjoismainen teol-lisuusmaa ja Euroopan unionin jsen, mutta sill on oma valuutta, kruunu.

Vilket r sprket?(Facit p sidan 91)

sprkfrgan

Gissa sprket!

?

Ordpyssel

88 Sprktidningen

Sprktidningen 89

HARBUBBLORBILDATS

I

RVERSTP VISSPELARE

UPPREPASEJ MEDENTU-SIASM

SAMLA

HARFINA

LOCKAR

SMLLERHGT

REKORDEFTER

REKORD ?DEL-

PERIODLTEREJ S

BRA SOMDET KAN

FRGRNAANDAS

KAN VILA VARA N-SKAPARMKTIG

BAS

GON VLRKNAR

BARN MED

GJORDEDUEL-

LANTERAVKASTA

KNAPPT FSTAOM-

HULDASRRANDESKALLE

FR DUBLDDRA

FR

BLICKENR FLKTP VAPEN

STICK-SPR

SVR ATTHANTERA

GAPARMNGA

RLIGEN

SKJUTSFR

GRLNGREBTTRE

GILLARGLADA

CHARMA

FR-LORAT

FSTET

R JUBTTREN NIT

VL-VILLIG

HANDLINGUTAN FNAS

RUSANDEGRNT

FLJERSTUNDOMEVIGHET

UTVAND-RARNA O.INVAND-RARNA

RBURMAS

LIVSVAVEL

TRYCKER FRAREFREDRAR

EN DELI LUFTEN

NEDBEGRANOM STD

PACK-MASKIN

R OFTANORDAN

TANGENTTAS BORT

MEDMASK

PORTADEFRN

ETT RIKER MJL

KALK-UNDER-LAGET

DETLOCKAR

TILLBAD

GILLARRUTTNAPPLEN

REPETERA

SNURRA 3MINUTER

PARTY-PLAGG

KANMAN HA GJORT

KATTEN

GRMNGA

TABELLER

VER-TYGAHG-

TIDLIG

ANGERHJDOCH

LNGD

KUNDEZORN

R DET IFLORIDA

KLARARSIG FRN

SKRIV-ERIER S

N

KT A

TRYCKADALLRAR

INGETP ?

GALLAN

ORDSMEDJAN

Vi lottar ut tre exemplar av Skiljeteckensboken av Siv Strmqvist!

Skicka ifylld korsordssida, eller kopia, senast 20/7 2015 till Sprk tidningen, Box 1191, 111 91 Stockholm. Lsning och vinnare presenteras i nr 6/15.

Namn: .............................................................................

Adress: ...........................................................................

Postnr/ort: .....................................................................kon

str

uk

tr

: a

nn

a h

ag

be

rg

, Fo

to:

ing

im

ag

e

90 Sprktidningen90 Sprktidningen

iLLu

str

ati

on

: is

toc

kp

ho

to

om Ukrainas senaste president och flera andra av landets politiker anvnds ofta be-nmningen oligark. En oligark r en bottenlst rik affrs- eller industriperson, ofta med poli-tiskt och finansiellt inflytande. Oligarken r medlem av en oligarki, en mktig finanselit.

Ordet oligarki betecknade frn brjan en styrelseform dr makten innehas av ett ftal, men p 1800-talet kom det

Samma ord ingr bland annat i oligopol, marknad med f talig grupp av sljare, och matriark, styreskvinna, kvinnligt (familje)ver - huvud, och hierarki, prst-vlde; strng rangordning. I svenskan finns frstavelsen archi- i arkitekt, ordagrant frste timmerman, byggms-tare, men den har ocks blivit rke- i rkebiskop, rkent.

Bo Bergman r medarbetare i Sydsvenskan och frfattare.

90 Sprktidningen

(s)oligarkMktiga ryska fretagare, som lever i sus och dus efter privatisering-arna, har en egen benmning.

SlutordOligark ocks att anvndas om en

liten grupp som styr med hjlp av kapital eller rvd titel. Det postkommunistiska Ryss-land och steuropa har ftt se och uppleva mnga oligarker, det vill sga entreprenrer som efter privatiseringarna blivit stenrika fretagsgare och finansmn med mycken makt.

Oligark och oligarki hr ihop med grekiska ord som olgoi, (ngra) f, arch, brjan; herravlde, rchein, vara frst; hrska, och archi-, frst, frnmst, ledande.

Sprktidningen 91

F adjektiv nr Rr r regissr

Som regissr r Gunilla Rr noga med att inte anvnda ord

som beskriver knslor

PLUS: Klurigt en extra tidning spckad

med sommarpyssel! S vljer du rtt mellan kolon och semikolon

Foto

: Jo

ha

n L

Jun

gs

tr

m/s

ve

rig

es

ra

dio

, t

t

FACITLITETSTEG

VILLFAN SE

HAR VLDIGTMYCKET SALTI RECEPTET

GLAPP

KANKLIBBA

NOTERASFYRA

FEL I ?

SESOFTAX I

KOMMERHONFRN

BLOTTAREJ

STRUPENBLODKRL

DET KANVARA

VID ENAAXELN

HARSTILLAVATTEN

LG-RRELSEDET VILL

JAG VERK-LIGEN !

HARHR BO

R EJHGTVER

HAVET

BRJANKNNER

TILLSURA

RRTT

T

GON-BRYN

TG

MITT IMATEN

JUVELER-ARNAMN

ALL- R DETALDRIG

JOBBIGTATT SL

RSTUND-

OMTACK

GLAS

INSTLL-SAM

DET VIKTAPAPPERETTER MKT

FETT

R STORI SNG

KORORDFREML

FRSKVALLER

BLIVITUTSATT

FR

NYHETS-DYRKAN

R IN-RINGAT

I LOGONTOTAL

KAN GTILL

VALLONER

HAR NOGVIDGAT

SINAVYER

MEDNGOT

P TOPP

DINGDAM

UTGVA

YTTERSTFRST

R OFTANR-MAST

KROPPENVILL

SLIPPABRA

TRUPPTON

ARTIKEL-STRECK

HOSKAN

SKADASKYTT

TAL IALFABETET

DOM-DERADE

HADE MONOPOLTILL 80-TALETHAR RASANDE

FATTAT ?

NERVSABENRR-

ELSER

RSTJRN-

TTTSEGERTYP

R ORDSOM

VOKABLER

DETTECKNET

R ENKRUMELUR

TA PKULORTILLBAND

UTANAVLED-NING

HARGRENAR

AVFRUKT

O

RDSM

EDJA

N

L TT I P S R A DU V P O L O

S P E G E L MP R L Y AF L A D D E RJ A A E T T

B O L G L I G OV T T M T T M D R

F G R I N G S V A L A NN E O F I L I A M E NS S F A N O R K RT O S A N U M M E R

M E D N U D I S T E A NR E K Y L T U S V T

L A T R E S T A V IS K A K R R A G A G E

O D I K A T D I G N A T

vinnare korsord 2/15Jan-Ingmar Karlsson, Landvetter,Ulla Lundstrm, Ume, ochMona hlund, LaholmGrattis!

sprkfrgan, sidan 88Sprket r finska. Det r tillsammans med svenska nationalsprk i Finland. I Sverige har det sta-tus som ett av fem nationella minoritetssprk. Finska tillhr den finsk-ugriska sprkfamiljen med estniska, karelska och liviska som ngra av de nr-maste slktingarna. Andra finsk-ugriska sprk r ungerska, samiska och udmurtiska. Finskan blev i Finland likstlld med svenskan 1902. Sedan 1919 har bgge sprken status som nationalsprk.

ordfrrdet, sidan 88 1 E, 2 C, 3 A, 4 D, 5 B, 6 D, 7 A, 8 C, 9 C, 10 E, 11 B, 12 A, 13 D

Sprktidningen 91

52015I nsta nummer,

24/6 2015

Falsk-spelare

Fr Gunilla rr r teatern en lek

som bygger p lgn.

Nyskapande sprkprojekt belnas!

Fr att sprkundervisningen ska utvecklas har EU-kommissionen inrttat kvalitetsutmrkelsen i sprk, The European Language Label.Ansk senast den 24 augusti 2015.

Utmrkelsen r fr projekt som prvar nya ider i undervisningen gr sprkinlrningen lustfylld kar frstelsen fr andra lnder delar med sig av metoder och

erfarenheter

AnskanLrare i alla sprk och modersml inom alla skolformer kan anska om utmrkelsen. Det gr ocks att nominera en kollega. Ls mer och ansk p www.skolverket.se/label

Vinn upp till 25 000 kronorFrutom ran och ett diplom, belnar vi ett eller flera sprkprojekt med upp till 25 000 kronor per projekt. Priset gr till skolan och r till fr att projektet ska kunna utvecklas vidare. De belnade projekten ska kunna anvndas som lrande exempel i hela Europa.

Frgor besvaras avEva Engdell, [email protected] 335 91

Europeiska utmrkelsen fr sprk

Ansk senast den 24 augusti!

Europeisk sprkutmrkelse

s prak tidningen nr 42015

Documents