samrådsunderlag vindplats göteborg

Vindplats Göteborg En del av ett hållbart Göteborg

Samrådsunderlag enligt Miljöbalken

2

Innehåll

1. Inledning 4

Planerad ansökan 5

Inbjudan till fortsatt samråd 5

2. Målsättningar 5

Europeisk målsättning 5

Nationell målsättning 6

Regional målsättning 6

Kommunal målsättning 6

Göteborg Energis målsättning 7

3. Syftet med den fortsatta samrådsprocessen 7

4. Det planerade projektet 8

Inledning 8

Beskrivning av området 8

Varför aktuellt område? 8

Utformning av vindkraftparken 9

5. Projektets genomförande 10

Förstudie 10

Undersöknings- och utredningsfas 11

Tillståndsprocess 11

Övriga tillstånd 12

Arbetsprocessen 12

6. Lokalisering 13

Alternativa lokaliseringar 13

Nollalternativ 15

7. Tekniskt utförande 15

Vindkraftverken 15

Fundament 16

Eldragning 16

8. Förutsedd miljöpåverkan 17

Inledning 17

9. Naturmiljö 18

Riksintresse för naturvård 18

Natura 2000-områden och naturreservat 19

Strandskydd 20

Fåglar och fladdermöss 20

Marin flora och fauna 23

Fisk och fiske 26

Säl och tumlare 28

3

10. Kulturmiljö 29

Riksintresse för kulturmiljövård 29

Fornlämningar 30

Marinarkeologi 32

11. Friluftsliv 34

Riksintresse för friluftsliv 34

Turism och övrig friluftsverksamhet 35

Hake fjord med omgivning 36

Tränings- och kappseglingsverksamhet 38

12. Övriga riksintressen 40

Riksintresse högexploaterad kust 40

Riksintresse för sjöfart och totalförsvaret 41

13. Andra verksamheter 42

Muddertippningsområde 42

14. Bottenförhållanden 44

Genomförda utredningar 44

Berggrund, jordarter och gasförekomst 45

Förorenade sediment 47

15. Exempel på parkutformning 50

16. Landskapsbild 52

Inledning 52

Förutsättningar 52

Fotomontage 52

Möjliga skyddsåtgärder 52

17. Buller 54

Möjliga skyddsåtgärder 56

Lågfrekvent ljud 58

Buller under vatten 58

Skuggor 60

Möjliga skyddsåtgärder och parklayouter 62

18. Luftmiljö 65

19. Sjösäkerhet 67

20. Preliminär innehållsförteckning MKB 71

21. Administrativa uppgifter 72

Referenser 72

Bilagor 72

4

1. Inledning

Göteborg Energis uppdrag är att producera förnybar energi och hjälpa till att förverkliga stadens klimatmål och verka för det hållbara Göteborg. Bolagets ambition är också att stärka stadens näringsliv och bidra i dess strävan att skapa fler gröna jobb för göteborgarna. Som ett led häri utreder Göteborg Energi sedan en tid möjligheterna att uppföra en vindkraftpark på Hake fjord mellan farlederna Böttöleden och Torshamnsleden i hamninloppet till Göteborg, se figur 1.

För att uppföra en vindkraftpark i det aktuella området krävs tillstånd enligt miljöbalken. Samrådsprocessen enligt miljöbalken inleddes redan 2010. Ett stort antal möten och träffar har genomförts för att lyssna in och diskutera med myndigheter och övriga berörda de olika frågeställningar som uppkommer som en följd av bolagets planer. Under den inledande samrådsprocessen har frågan varit ”vad vill ni veta” dvs. vilka önskemål finns om vilka utredningar och undersökningar som bör genomföras för att kunna bedöma områdets lämplighet för uppförande av en vindkraftpark.

Mot bakgrund av de önskemål och funderingar som framkommit har ett stort antal utred-ningar och undersökningar genomförts, vilka flera fortfarande pågår, för att få kunskap om områdets förutsättningar för en vindkraftetablering. Bl.a. har utredningar och undersökning-ar genomförts beträffande områdets vindförhållanden, fågelliv, marina flora och fauna, sjösäkerhet samt bottenförhållanden. Genomförda utredningar och undersökningar har visat sig ge stöd för att det aktuella området utgör ett lämpligt område för produktion av vindel. Eventuellt kan kompletterande utredningar och undersökningar krävas för att ytterligare säkerställa det aktuella områdets förutsättningar för produktion av vindel inför framtagandet av ansökningshandlingarna. Vissa utredningar kommer att färdigställas först när tillstånd meddelats. Det gäller bl.a. undersökning av de geotekniska förhållandena på de specifika platser där vindkraftverken kommer att placeras. Dessa kommer att ske först i samband med detaljprojekteringen av vindkraftparken.

Figur 1. Figur över aktuellt utredningsområde samt rådighetsområde.

5

Planerad ansökan

De utredningar som genomförts har visat att det inom det aktuella området är möjligt att bygga högre vindkraftverk med en större installerad effekt än vad som tidigare planerats. Den vindkraftpark som planeras kommer högst att innehålla 16 vindkraftverk och vindkraftverken kommer maximalt att ha en totalhöjd om 190 meter. Ansökan kommer att omfatta ett s.k. etableringsområde varinom vindkraftverken kan placeras. Under den fortsatta samrådsprocessen och i den planerade ansökan kommer olika exempel på layouter av vindkraftparken att presenteras. Någon i förväg bestämd placering av vindkraftverken planeras således inte att presenteras.

Inbjudan till fortsatt samråd

Göteborg Energi inbjuder härmed berörda myndigheter, särskilt berörda, organisationer och företag samt allmänheten till den avslutande delen av samrådsprocessen mot bakgrund av de resultat som hittills genomförda utredningar och undersökningar visat. Den avslutande delen av samrådsprocessen kommer att genomföras bl.a. i form av öppna hus för allmänheten och möten med myndigheter. Detta samrådsunderlag har tagits fram för att på ett kortfattat sätt beskriva det planerade projektet samt preliminära resultat av utredningar och undersök-ningar. Samrådsunderlaget innehåller även preliminära bedömningar av vilken miljöpåverkan vindkraftparken kan medföra och det planerade innehållet i den MKB som ska ingå i ansökningshandlingarna. Tillfälle ges att senast den 15 juni 2012 inkomma med synpunkter över det planerade projektet.

2. Målsättningar

Statens Energimyndighet bedömer att efterfrågan på el kommer att fortsätta öka på den svenska marknaden. Om inte Sverige skapar förutsättningar för ny elproduktion kommer efterfrågan medföra att Sverige även fortsättningsvis kommer att behöva importera el.

Behovet av åtgärder mot den globala uppvärmningen är stort och förändringar måste ske på alla nivåer, från stora internationella överenskommelser till lokala grepp. Problematiken är komplex men utvecklingen av förnybara energikällor är en förutsättning för framgång. Där är vindkraften en självklar del.

Europeisk målsättning

Effekter av påvisade klimatförändringar är en av de viktigaste frågorna på den europeiska dagordningen just nu. Om vi inte snabbt agerar internationellt för att stoppa jordens uppvärmning kan det få katastrofala och bestående följder.

EU antog i december 2008 ett omfattande energi- och klimatpaket med ambitiösa mål för 2020. Man hoppas med detta kunna få Europa på rätt spår – mot en hållbar framtid i en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi. Detta ska uppnås genom att:

• Minskautsläppenavväxthusgasermed20%(30%omdetblireninternationellöverens-kommelse).

• Minskaenergikonsumtionenmed20%genombättreenergieffektivitet.

• Setillatt20%avenerginkommerfrånförnybaraenergikällor.

6

Nationell målsättning

Den svenska regeringen har ett uttalat mål om att en stor del av landets totala energiproduktion ska komma från förnyelsebara energikällor. Det är en ambition som grundar sig på Sveriges medlemskap i EU och unionens gemensamma mål på området.

Historiskt sett höjs ribban kontinuerligt.

År 2002 föreslogs ett produktionsmål på 10 TWh till år 2010 genom propositionen ”Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning”. År 2006 skärptes detta uttalade produktionsmål genom propositionen ”Miljövänlig el med vindkraft” till att istället omfatta 17 TWh förnybar el till år 2016.

För vindkraftens del kom ett stort genombrott i november 2007. På uppdrag av regeringen presenterade Energimyndigheten då ett förslag till nytt planeringsmål för vindkraft i skriften ”Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020”. Energimyndigheten anser att lämplig ambitions-nivåförSverigebörvara30TWhvindkraftvarav20TWhpålandoch10TWhtillhavs.

Genom Allians för Sveriges energipolitiska överenskommelse i februari 2009 samt propositio-nen ”En sammanhållen klimat- och energipolitik” föreslogs att 50 procent av den totala energianvändningen i Sverige ska komma från förnybara energikällor och målsättningen avseende produktion från förnyelsebara energikällor höjdes till 25 TWh till år 2020. Vidare befästes Energimyndighetens målsättning från 2007 om energiproduktion från vindkraft.

I juli 2009 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att föreslå nya kvoter i elcertifikat-systemet för att nå regeringens uppsatta mål i nivå med 25 TWh förnybar el till år 2020.

Regional målsättning

Länsstyrelsen har i uppdrag av regeringen att främja energiomställningen och energieffektivi-sering. Av regleringsbrevet för år 2012 framgår att Länsstyrelsen ska redovisa:

• insatsersomgenomförtsförattstrategisktsamordnaochledadetregionalaarbetetmedattförverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan,

• insatserförattutvecklaochgenomföraregionalaåtgärdsplanerfördetklimat-ochenergistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera, och genomföra regionala insatser och åtgärder för att uppnå minskad klimatpåverka, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning,

• insatserförattstödjanäringslivetsochkommunernasklimat-ochenergiarbete,

• insatserförattverkaförenökadandelförnybarenergi,särskiltavseendeinsatserförattuppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft, samt

• insatserförattstödjaNaturvårdsverketsarbetemedFärdplan2050.

Kommunal målsättning

I februari 2009 antog kommunfullmäktige gällande översiktsplan för Göteborgs kommun. I översiktsplanen kan utläsas att Göteborgs Stad har som målsättning att satsa på en hållbar energiförsörjning samt att kommunens vision är att verka för ett hållbart göteborgssamhälle. Att bevara och utveckla infrastrukturen för vindkraft är en av grundpelarna.

I aktuell energiplan för Göteborgs Stad uttrycks vidare att stadens energipolitiska vision utgår från att göteborgarnas behov av värme, el och drivmedel ska tillgodoses av ett leveranssäkert och prisvärt energisystem med minimal miljöpåverkan. Den övergripande inriktningen i

7

energiplanen är att minska den klimatpåverkan som göteborgarna orsakar genom sin energian-vändning. Användningen av förnybar energi från bland annat vind uppmuntras och använd-ningen av fossila bränslen ska minska.

Enligt det lokala miljömålet ska utsläppen av koldioxid, från den icke handlande sektorn i Göteborg,haminskatmedminst30%tillår2020jämförtmedår1990.Göteborghargjortinternationella åtaganden om minskningar av klimatpåverkan genom att underteckna det så kalladeborgmästaravtalet(http://www.eumayors.eu).Idetsammanhangetharmanberäknatattutnyttjastadensvindkraftpotentialförattårligenproducera300GWhvindel.

Göteborg Energis målsättning

Göteborg Energis vision är det hållbara göteborgssamhället. Som ett led i strävan mot denna vision har Göteborg Energi satt upp målet att bidra till produktionen av 500 GWh vindkraftel tillår2017.Måletmotsvarar10%avdentotalaelanvändningeniGöteborgsStad.Andrajämförelser som kan göras är att 500 GWh motsvarar all elanvändning i offentligt sektor eller all lägenhetsel i Göteborgs Stad under ett år.

3. Syftet med den fortsatta samrådsprocessen

Göteborg Energi har stor respekt för den samrådsprocess som föregår en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Bolaget sätter stort värde på det faktum att förfarandet utgör en demokratisk process där samtliga parters åsikter och upplysningar noga ska beaktas. Det är en självklarhet att samtliga berörda under projektets gång ska få tillgång till god och lättillgänglig information samt vetskap om projektet. Målsättningen har varit att på ett så tidigt stadium som möjligt informera om projektet och under vilka stadier under processens gång det finns möjlighet att påverka och ha en dialog med Göteborg Energi. Det har även funnits möjlighet att ställa frågor om projektet.

Som framgår i inledningen har en första inledande samrådsfas genomförts med såväl myndighe-ter som övriga berörda. Syftet med den inledande samrådsprocessen har varit att få råd, upplysningar samt rekommendationer om vilka utredningar som bör göras för att utreda förutsättningarna inom det föreslagna området samt identifiera de skyddsvärden och säkerhetsaspekter som bör beaktas. Syftet har vidare varit att erhålla så mycket information och erfarenhet om det aktuella området som möjligt från såväl myndigheter som allmänhet och övriga berörda som bolaget kan ta med sig i det vidare arbetet med föreslagen etablering.

Göteborg Energi har nu för avsikt att slutföra samrådsprocessen genom att genomföra ett så kallat ”fortsatt samråd” där tanken är att presentera de uppgifter som hittills framkommit som ett resultat av genomförda utredningar och undersökningar. Tanken är vidare att presentera exempel på hur vindkraftverken kan komma att placeras mot bakgrund av de uppgifter som hittills framkommit vid genomförda utredningar och undersökningar. Vidare kommer exempel att presenteras på hur vindkraftparken kan komma att se ut.

Föreliggande handling utgör samrådsunderlag inför det ”fortsatta samrådet.” Syftet med aktuellt samråd är att få in synpunkter som sedan kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med eventuella utredningar och undersökningar, utformningen av vindkraftparken samt upprättandet av kommande MKB.

8

4. Det planerade projektet

Inledning

Det område Göteborg Energi planerar att uppföra en vindkraftpark i är beläget i Hake fjord vid inloppet till Göteborgs hamn mellan farlederna Böttöleden och Torshamnsleden, cirka 7 km öster om Vinga fyr och cirka 8 km väster om Älvsborgsbron, se figur 1. Större delen av Hake fjord är att betrakta som allmänt vatten enligt de utredningar som företagits bl.a. beträffande gränsen mellan allmänt och enskilt vatten. I närheten av det föreslagna utredningsområdet förekommer dock även områden med enskilt vatten samt enskild mark. Göteborg Energi har rådighet över det allmänna vattnet på Hake fjord genom ett så kallat rådighetsmedgivande från kammarkollegiet. För det fall enskilt vatten eller mark kan komma att beröras av föreslagen etablering avser bolaget teckna nyttjanderättsavtal eller arrendeavtal med respektive fastig-hetsägare eller samfällighetsförening.

Beskrivning av området

Det aktuella området är till största delen beläget inom Göteborgs stad men ett mindre delområde i den västra delen är beläget i Öckerö kommun. I närhet av det aktuella området förekommer såväl hamn- och industriverksamhet som bostäder och skärgårdsmiljö. Söder om det aktuella området är bl.a. öarna Brännö, Asperö, Rivö samt Galterö belägna. Norr om området ligger vidare Hjuvik, Hällsvik och Andalen. Hake fjord karaktäriseras av att det är relativt grunt vatten med djup på mellan 5–10 meter. Avståndet till lämplig elanslutning på land är förhållandevis kort från föreslaget område.

Varför aktuellt område?

Fördelen med att bygga vindkraft till havs är att det blåser mycket mer än över land. Vindenergin perkvadratmeterkanvaraupptill40%högreänpåland.Hittillsgenomfördautredningaroch undersökningar har visat att det aktuella området har mycket goda förutsättningar för etablering av vindkraft. Inom området blåser det mycket och ofta, det är en kort sträcka till land för lämplig elanslutning och området har ett fördelaktigt vattendjup med dess relativt grunda förhållanden.

De utredningar som har företagits med avseende på vindenergi visar att området har sådan potential och så pass hög vindenergi att en etablering inom området skulle kunna ge en produktion av minst 200 GWh. En produktion i aktuell storleksordning motsvarar en årsproduktionavhushållselförcirka100000lägenhetervilketutgörcirka40%avallhushållsel i Göteborgs stad.

RedaniGöteborgsStadsöversiktsplanfrån1999(ÖP99),somantogs2001ochvannlagakraft2003,föreslogsområdeninomkommunensombörutredasförlokaliseringavvind-kraft. Bl.a. pekades ut ett område vid Göta älvs mynningsområde vilket motsvarar det aktuella utredningsområdet för Vindplats Göteborg. Även i gällande översiktsplan för Göteborgs stad, vilken antogs den 26 februari 2009, är området utpekat som ett utredningsområde för vindkraft.

Genom att anlägga Vindplats Göteborg med en produktion av ovan angivna storleksordning ökar andelen förnybar och lokalt producerad energi väsentligt vilket kraftigt kan bidra till att nå visionen om ett hållbart göteborgssamhälle.

I samverkan och med initiativ från Göteborgs näringsliv skulle den föreslagna etableringen

9

vidare kunna utgöra basen för ett växande antal företag inriktade på offshoremarknaden för vindkraft vilket utgör en bransch som väntas öka mycket kraftigt de närmaste decennierna. Behov av arbetskraft skulle således uppkomma som ett resultat härav. Även under utrednings-fasen, projekteringsfasen men framförallt under anläggnings- och avvecklingsfasen kommer också finnas ett behov av arbetskraft.

Utformning av vindkraftparken

Styrande faktorer vid etablering av vindkraft

Den tillståndsansökan med tillhörande MKB som planeras för föreslagen etablering kommer attinnehållaexempelpåolikalayouter(utformningar)avvindkraftparkeninomettutpekatetableringsområde. Dessa visar således olika exempel på hur området kan utnyttjas mot bakgrund av områdets förutsättningar och i dag rådande teknik.

Placeringen av enskilda vindkraftverk styrs av ett antal faktorer. Dessa faktorer är således avgörande för hur etableringsområdet avgränsas och var de enskilda vindkraftverken kan placeras inom etableringsområdet, hur många vindkraftverk etableringsområdet kan inrymma samt vilken höjd de aktuella vindkraftverken kan komma att ha.

I aktuellt fall har ett flertal utredningar och undersökningar genomförts i syfte att identifiera de skyddsvärden och säkerhetsaspekter som måste beaktas inom det område som utretts. Avgörande för vilka utredningar och undersökningar som har vidtagits har främst varit de önskemål och synpunkter som framförts under den inledande samrådsprocessen.

Tabellen nedan redogör för några av de faktorer som ansetts vara särskilt viktiga och hur Göteborg Energi avser att beakta dessa vid utformningen av vindkraftparken och lokaliseringen av enskilda vindkraftverk.

Styrande faktorer Åtgärd vid inplacering av verkenTillgång till vindenergi •Lokaliseringtillplatsermedhögtenergi- innehåll prioriteras

•Vindkraftverkenplacerasmedettsådant avstånd mellan varandra att vinden hinner återfå den energi som förloras vid passage genom närliggande verks rotor.

Ljudnivå •Vindkraftverkenplacerassåattljudnivåninvid bostäder maximalt kommer att uppgå till 40 dB(A)enligtNaturvårdsverketsallmännaråd.

Skuggeffekter •Vindkraftverkenplacerassåattskuggtidenvid bostäder kommer att hållas inom Boverkets riktlinjer och gällande praxis.

Rådande landskapsbild •Påverkanpålandskapsbildenkommerattbeak- tas vid placering av vindkraftverken.

Fastighetsgränser •Fastighetsgränserutgörenviktigaspektattta hänsyn till vid placering av vindkraftverken.

Strandskyddsområde •Utgångspunktenärattinteplaceranågravind- kraftverk inom strandskyddat området.

10

Befintliga radiolänkstråk samt elledningar •Befintligaradiolänkstråksamtelledningar utgör en viktig aspekt att ta hänsyn till vid placering av vindkraftverken.

Grundförhållanden/Geotekniska förutsättningar •Platserdärgeotekniskaförutsättningaroch grundläggningsförhållandena är goda prioriteras.

•Nivånpåbergöverytanäravbetydelseför lokalisering av vindkraftveken. Lokalisering där djupet till berg är mindre än 15–20 meter prioriteras.

Sjösäkerhet •Hänsyntastillfarledernaochdenrisksomkan finnas för påsegling av vindkraftverk. En buffertzon på 200 meter från farlederna bedöms utgöra ett minsta avstånd till vindkraftverk. För det fall det finns naturliga påseglingsskydd alternativt om ett påseglingsskydd anläggs kan eventuellt vindkraftverk placeras närmare farleden än 200 meter.

Marin miljö •Vindkraftverkenkommerattplacerasmed hänsyn till den marina miljö som råder inom etableringsområdet.

Områden med höga skyddsvärden vad gäller •Deområdensomvidgenomfördainventeringar kultur- och naturmiljö samt friluftsliv bedömts inneha höga skyddsvärden kommer i möjligaste mån att undantas från etablering av vindkraftverk.

Fåglars flytt och rastande •Fåglarsflyttochrastandekommerattbeaktas vid placering av vindkraftverken.

När hänsyn tas till bl.a. ovanstående faktorer kommer endast en del av det aktuella utred-ningsområdet vara aktuellt för att placera vindkraftverk inom. Det område som återstår benämns ”etableringsområde”.

Antal vindkraftverk samt höjd på dessa

Mot bakgrund av de faktorer som i aktuellt fall är styrande för etableringsområdets storlek och utformning samt vindkraftverkens placering inom etableringsområdet bedöms den föreslagna vindkraftparken kunna inrymma maximalt 16 stycken vindkraftverk. Höjden på dessa kommer maximalt att uppgå till 190 meter. Se vidare angående vindkraftverken under avsnittet ”Tekniskt utförande”.

5. Projektets genomförande

Förstudie

En förstudie genomfördes under år 2008–2009 för att klargöra viktiga förutsättningar för en framtida vindkraftpark på Hake fjord. Delar som studerades vid aktuell förstudie var bl.a. vindenergi och anslutningsmöjligheter, inledande geofysiska studier för att beskriva bottenför-hållandena, dialog med försvarsmakt samt civilflyg, sjösäkerhetsanslys samt en investeringskalkyl.

11

Undersöknings- och utredningsfas

Undersöknings- och utredningsfasen påbörjades i samband med förstudien. Som tidigare framgått har ett stort antal utredningar och undersökningar företagits inom det föreslagna området, främst mot bakgrund av de önskemål som framkommit under den inledande samrådsfasen. Resultatet av aktuella utredningar har hittills visat att det föreslagna området innefattar goda förutsättningar för en vindkraftetablering. Eventuellt kan dock ytterligare utredningar komma att krävas för att säkerställa det aktuella områdets förutsättningar för produktion av vindel. Vissa utredningar planeras att färdigställas först när tillstånd meddelats. Det gäller bl.a. undersökningar av de geotekniska förhållandena på de specifika platser där vindkraftverken kommer att placeras. Dessa undersökningar kommer att ske först i samband med detaljprojekteringen av vindkraftparken.

Tillståndsprocess

För etablering av en vindkraftpark till havs krävs tillstånd enligt miljöbalken. Inför ansökan omtillståndskaenMKB(MKB)upprättasochsamrådskagenomförasmedlänsstyrelsen,tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Då planerad vind-kraftpark kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd ske med en större krets bl.a. med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda av den planerade vindkraftparken.

Såsom tidigare framgått inleddes samrådsprocessen redan 2010. Den inledande samrådsprocessen har genomförts med möten och skriftliga samråd med bl.a. länsstyrelsen, kommunen och andra myndigheter, föreningar och organisationer samt närboende och berörd allmänhet. Även s.k. tematiska samråd har genomförts.

Aktuell samrådsfas utgör nästa steg i samrådsprocessen ”fortsatt samråd”. Tanken med det ”fortsatta samrådet” är att presentera de uppgifter som hittills framkommit som ett resultat av genomförda utredningar samt att presentera exempel på layouter som Göteborg Energi tagit fram mot bakgrund av de uppgifter som hittills framkommit.

När samrådsprocessen avslutats kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsre-dogörelse som kommer att bifogas ansökningshandlingarna. Eventuellt kan ytterligare utred-ningar komma att bli aktuella mot bakgrund av de uppgifter och önskemål som framkommer under det fortsatta samrådet. När dessa utredningar är färdigställda kommer en ansökan och MKB att upprättas och sändas till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. För att tillstånd ska kunna meddelas krävs dock att Göteborgs Stad tillstyrker projektet. För det fall ett eller flera vindkraftverk placeras inom Öckerö kommun krävs även att Öckerö kommun tillstyrker projektet i berörd del.

Övriga tillstånd

Utöver ansökan om tillstånd enligt miljöbalken kommer även ett antal andra tillstånd att krävas för genomförandet av föreslagen etablering. Nedan anges de tillståndsprövningar som kommer respektive kan bli aktuella.

• Enligtlagenomkontinentalsockelnkrävstillståndförannanänstatenattgenomgeofysiskamätningar, borrning eller på annat sätt utforska kontinentalsockeln. Med kontinentalsockeln avses bland annat havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde. Ansökan enligt kontinentalsockellagen kommer att kunna krävas dels för att genomföra de undersökningar som sökanden avser att genomföra av havsbotten inför aktuell etablering samt framförallt för de åtgärder som krävs för att förankra aktuell anläggning i havsbotten.

12

• Förattbyggasamtanvändaenstarkströmsledningkrävssomhuvudregeltillstånd(nätkon-cession) enligt ellagen. Det bolag som avser att bygga och äga de starkströmsledningar som krävs för att ansluta aktuell vindkraftanläggning till anslutningspunkten måste sannolikt ansöka om linjekoncession. Ledningarna mellan de enskilda vindkraftverken kan antas utgöra ett s.k. ickekoncessionspliktigt nät.

• Enligtkulturminneslagenärdetförbjudetattutantillståndrubba,tabort,grävaut,täckaöver eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. I de fall fornlämningar skulle påträffas under projekteringsfasen eller senare byggnationsfasen kommer arbetet att avbrytas och länsstyrelsen kommer omedelbart att kontaktas för att utreda frågan om eventuella tillstånd eller övriga försiktighetsåtgärder. Länsstyrelsen tar beslut om utredning krävs.

Arbetsprocessen

I figur 2 redovisas hur processen går till för projektet.

Här är vi nu

Figur 2. Arbetsprocessen för föreslagen etablering.

13

6. Lokalisering

Alternativa lokaliseringar

En tillståndsansökan med tillhörande MKB ska, vid en etablering av aktuellt slag, innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga. Vidare ska alternativa utform-ningar presenteras och en beskrivning ska göras av konsekvenserna av att verksamheten inte kommertillstånd,(nollalternativ).IMKBskallocksåfinnasenmotiveringtillvarförettvisstalternativ valts.

I syfte att få råd om vilka principer som är vägledande vid val av alternativ lokalisering har samråd i aktuellt fall genomförts med Länsstyrelsen i Västra Götalands län under arbetet med att undersöka och utreda alternativ till föreslaget utredningsområde.

Att bygga vindkraft utmed Sveriges kuster är känsligt då alla kuststräckor kan antas vara mer eller mindre skyddsvärda. Det är därför viktigt att jämföra olika alternativ för att om möjligt välja det område som har bäst förutsättningar och sammantaget bedöms vara mest fördelak-tigt. Syftet med den planerade vindkraftparken är att kunna producera så mycket el som möjligt. Fördelen med att bygga vindkraft till havs är att det blåser mycket mer än över land, vindenerginperkvadratmeterkanvaraupptill40%högreänpåland.

IGöteborgstadsöversiktsplanfrån1999(ÖP99),antagenavkommunfullmäktige13december2001(lagakraftvunnen2003)föreslåsvilkaområdeninomGöteborgskommunsom bör utredas för lokalisering av vindkraft. Även i nuvarande översiktsplan från 2009 anges Hake fjord som utredningsområde för vindkraft. I planen anges att spridd lokalisering av vindkraftverk inte är önskvärt i Göteborg med hänsyn till landskapsbild och energieffektivi-tet. I planen anges de lägen som bör utredas i första hand, vilka är;

• LandlägenvidTorsviken(därnuvarandeetableringarfinnspåHjärtholmen/Risholmen/Arendal).

• HavslägenvidGötaälvsmynningsområdevilketmotsvarardetaktuellautredningsområdetför Vindplats Göteborg.

Vidare anges övriga lägen som kan vara tänkbara med avseende på vindenergi och skydds-avstånd till bostäder, vattenområden i anslutning till Amundön, Fiskebäcksudden, delar av Lilleby och Björlanda skjutfält.

I arbetet med att undersöka och beskriva alternativ har samråd skett med länsstyrelsen. En del principer har varit vägledande i arbetet, exempelvis att:

• AlternativettillVindplatsGöteborgytmässigtskallmöjliggöraenmotsvarandegruppvindkraftverk

• AlternativettillVindplatsGöteborgskallvaratillhavs

• AlternativettillVindplatsGöteborgskallfinnasinomrimligtavståndfrånGöteborg

Resultatet av detta arbete är att två närliggande områden, vilka båda ligger nära kommungränsen mellan Öckerö och Kungälvs kommuner, har studerats som alternativ till det föreslagna utred-ningsområdet för Vindplats Göteborg. De båda områdena är utpekade i vindbruksplanerna för såväl Öckerö som Kungälvs kommuner och utgörs av ett område vid Dörjeskär samt Stora Pölsan. Göteborg Energi har valt att benämna aktuella områden Vindplats Dörjeskär samt VindplatsStoraPölsan,sefigur3.

14

Figur3:DetaktuellautredningsområdetsamtdebådaalternativalokaliseringarnavidDörjeskär och Stora Pölsan

15

De kriterier som anses viktiga vid en jämförelse av alternativen är bland annat:

• Vindförhållanden

• Vattendjup

• Bottenförhållanden

• Närhettillbefintligtelnät

• Påverkanpånatur-ochkulturmiljöintressen

• Påverkanpåallmännaintressen

• Attkommunen,därvindkraftplaneras,generelltsettärpositivtillvindkraft

Vid en jämförelse mellan de olika områdena har det visat sig att vad gäller vattendjup, bottenför-hållanden och närhet till befintligt elnät bedöms Vindplats Göteborg vara ett tekniskt och ekonomisktmergynnsamtalternativänVindplatsDörjeskäroch/ellerVindplatsStoraPölsan. Naturmiljön i det yttre kustbandet bedöms generellt ha högre värden vad gäller naturmiljön än i det inre, idag påverkade, kustbandet. Å andra sidan kommer en vindkraft-park vid Vindplats Göteborg att vara synlig för ett större antal invånare än vid en lokalisering vidVindplatsDörjeskär/VindplatsStoraPölsan.Vindkraftetableringenssynbarhetbehöverdock inte i sig innebära att lokaliseringen med automatik inte anses acceptabel. Sammantaget bedöms Vindplats Göteborg i Hake fjord vara den plats som i dagsläget är mest fördelaktig för en vindkraftetablering.

De alternativa lokaliseringarna kommer att presenteras närmare i kommande MKB.

Nollalternativ

Nollalternativet innebär att förväntade effekter, positiva och negativa, av den föreslagna etableringen inte kommer att uppstå.

7. Tekniskt utförande

Vindkraftverken

Det går i dagsläget inte fastställa exakt vilken typ av vindkraftverk som kommer att uppföras inom det aktuella området. Göteborg Energi har för avsikt att vid tillfället för uppförandet av vindkraftparken kunna tillämpa bästa möjliga teknik. Mot bakgrund av att den tekniska utvecklingen går mycket snabbt skulle ett fastställande idag av vilken typ av vindkraftverk som kommer att uppföras motverka en optimal lösning då vindkraftparken uppförs. Vindförhållan-dena inom området bör då kunna nyttjas maximalt samtidigt som ingreppen och miljöpåverkan till följd av vindkraftparken i möjligaste mån bör kunna begränsas.

Ansökan planeras att omfatta en vindkraftpark med maximalt 16 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 190 meter. Vid det slutliga fastställandet av typen av vindkraftverk, höjden på dessa och antalet måste dock omfattande hänsyn tas till en mängd faktorer bl.a. de villkor som Mark- och miljödomstolen kommer att fastställa avseende buller. Mot bakgrund av de vindkraftverk som idag finns på marknaden kan det maximala antalet vindkraftverk endast uppföras om vindkraftverken uppförs till en lägre totalhöjd än den ansökta maximala totalhöjden. På motsvarande sätt gäller att om vindkraftverken som uppförs har den maxi-mala totalhöjden kan inte det maximala antalet uppföras.

16

Fundament

Varje vindkraftverk anläggs på ett fundament. Det kan dock i dagsläget inte fastställas vilken typ av fundament som kommer att användas. Bl.a. är val av fundament beroende av bottnens beskaffenhet och de geologiska förhållanden som råder på varje enskild plats, det vattendjup som råder samt is- och vågförhållanden. Vanliga fundamentstyper som kan komma att användas i aktuellt fall utgörs av bl.a. gravitationsfundament, bergsförankrade fundament, monopilefundament, tripodfundament, fackverksfundament och insprängda fundament. Fundamenten behöver inte ha en renodlad konstruktion utan kan förekomma i modifierade versioner eller som kombinationer mellan de fem. Fokus så här långt i utredningsarbetet har varit att bygga bergförankrade fundament.

Eldragning

När det gäller dragning av elkablar mellan fastlandet och vindkraftparken finns det flera olika alternativ. För att nå vindkraftområdet behöver dock Torshamnsleden korsas. Göteborg Energi kommer att tillmötesgå de önskemål som ställts från Sjöfartsverket att ledningarna ska förläggas vinkelrätt mot farlederna, att ledningsdragning ska undvikas nära sjösäkerhetsanord-ningar, att ledningarna så långt som möjligt ska förläggas samlat och utmed befintliga ledningsstråk och att ledningar inte ska förläggas inom etablerade ankringsområden.

Göteborgs Hamn har utbyggnadsplaner inom ytterhamnsområdet som kommer att beaktas. Nedan redovisas principiella sträckningar för eldragning från vindkraftparken till land. En sträckning går väster om hamnens verksamhetsområde och en alternativ sträckning går via Hjärtholmen/Risholmenintillfastlandet.Ävenandraalternativasträckningarkanbliaktuella bl.a. mot bakgrund av de grundläggningsförhållanden och den marina miljö som finns i havsområdet samt de fastighetsrättsliga förhållanden som gäller på land. Det västliga alternativet är det som bäst svarar mot Göteborg Hamns önskemål, se figur 4.

Figur 4: Utredningsområde och alternativ för elkabelanslutning.

17

8. Förutsedd miljöpåverkan

Inledning

I kommande avsnitt beskrivs de förutsättningar som gäller i området samt de utredningar och undersökningar som hittills genomförts. Vidare redovisas preliminära bedömningar av förväntade miljökonsekvenser.

Göteborg Energi är angeläget om att ta del av den information och de synpunkter som länsstyrelsen, kommunen och andra myndigheter, föreningar och organisationer samt närboende och berörd allmänhet har för att på bästa sätt kunna beskriva anläggningens miljöpåverkan i den kommande MKBen.

De utredningar och undersökningar som hittills genomförts i och kring det aktuella området har utgått från bl.a. nedanstående aspekter. Listan är inte uttömmande utan ska ses som ett diskussionsunderlag under den pågående samrådsprocessen.

• Marinarkeologi

• Marinbiologi

• Buller

• Bullerundervatten

• Strömningsförhållanden

• Förorenadesediment

• Strandskydd

• Fiske

• Fåglar

• Fladdermöss

• Sälar

• Segling

• Kulturmiljö–fornlämningarochandrakulturmiljövärden

• Riksintressenförkulturmiljövård

• Riksintresseförnaturvård

• Riksintressenförfriluftslivet

• Landskapsbildspåverkan

• Hållbarstadsutveckling

• Luftmiljö

• Turismochdetrörligafriluftslivet

Ävenflerutredningarkankommaattgenomförasinomovannämndaoch/ellertillkommandeaspekter beroende på vad som framkommer i den fortsatta processen. Vissa utredningar kommer att färdigställas först när tillstånd meddelats. Det gäller bl.a. undersökning av de geotekniska förhållandena på de specifika platser där vindkraftverken kommer att placeras. Dessa kommer att ske först i samband med detaljprojekteringen av vindkraftparken.

18

I avsnitten nedan ges en preliminär kortfattad bedömning av etableringens miljökonsekvenser utifrån idag kända förutsättningar. Mer utförligt vilken miljöpåverkan föreslagen etablering kommer att få på identifierade värden kommer att beskrivas närmare i kommande MKB. Bedömningen kan således komma att ändras om ny information framkommer som ändrar förutsättningarna för bedömningen. I kommande MKB kommer även etableringens positiva miljökonsekvenser att beskrivas.

9. Naturmiljö

Riksintresse för naturvård

Förutsättningar

Närmaste område av riksintresse för naturvård utgörs av Galterö och är beläget cirka 1 km söder om det havsområde där etableringen föreslås ske. Enligt värdebeskrivningen till riksintresset anges området utgöra en representativ naturbetesmark med havsstrandäng och annan öppen utmark. Inom området förekommer art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter. Området utgör även enligt beskrivningen en värdefull rastplats för sydsträckade fågelarter som exempelvis småsnäppa och spovsnäppa. Härutöver förekommer också marin våtmark med värdefull marin vegetation samt botaniska värden, se figur 5.

Figur 5: Områden av riksintresse för naturvården, Natura 2000-områden samt naturreservat

19

Preliminär miljökonsekvensbedömning

Närliggande riksintresseområden för naturvård bedöms inte påverkas nämnvärt eftersom att dessa områden inte berörs fysiskt av den föreslagna etableringen. Riksintresseområdenas biologiska värden kommer således inte att påverkas. Det kan dock bli fråga om viss visuell påverkan, se kapitel ”Landskapsbild” sidan 52.

En vindkraftetablering medför minskade emissioner av föroreningar till luften jämfört med fossila energikällor. Därmed minskar också tillförseln av gödslings- och försurningseffekter till mark och vatten vilket kan ha en positiv verkan för de naturvärden som avses att skyddas.

Natura 2000-områden och naturreservat

Förutsättningar

NärmasteNatura2000-områdeutgörsavTorsvikenvilkenärbelägencirka3kmnordöstomdet havsområde där aktuell etablering föreslås, se figur 5. Området innefattar den invallade Torslandaviken med viss omnejd bl.a. med tillhörande strandängar. Torsviken har ett rikt fågelliv och inom området förekommer sångsvan, salskrake och brushane vilka utgör arter som är upptagna på Artskyddsförordningen.

På längre avstånd från utredningsområdet ligger Natura 2000-områdena Vrångöskärgården, Nordre älvs estuarium, Sälöfjorden samt Sandsjöbacka.

De naturreservat som är belägna närmast utredningsområdet utgörs av Vargö naturreservat ochVinganaturreservat.Vargönaturreservatärbelägetcirka3kmsöderomdethavsområdedär etableringen föreslås ske och beskrivs erbjuda stora naturvärden liksom rika möjligheter till friluftsliv. Vinga naturreservat är beläget cirka 6 km väster om det tilltänkta havsområdet och beskrivs uppvisa en unik och särpräglad miljö. Vegetationen på Vinga är mycket växlande. Det exponerade läget i skärgården sätter sin prägel på floran. Buskar och träd är hårt pressade av saltbemängda vindar. Stora delar av öarna består av hällmarker och vegetationen är mosaik-artad med lavrika hällar och fragment av gräs- och rishedar.


De biologiska naturvärdena inom Natura 2000-områden och naturreservat bedöms inte påverkas fysiskt eftersom ingen mark eller vattenområden kommer att tas i anspråk i dessa områden. En visuell påverkan kan dock bli aktuell, vilket beskrivs i kapitlet ”Landskapsbild”. En viss påverkan på fågellivet i Natura 2000-området Torsviken kan också bli en konsekvens. Påverkan på fåglar redogörs vidare i avsnitt ”Fåglar och fladdermöss” på sidan 20.

Den föreslagna etableringen bedöms vidare inte nämnvärt beröra de närliggande naturreser-vaten med anledning av den idag förhöjda mänskliga aktivitet som råder under främst sommarhalvåret i dessa områden.

Även för Natura 2000-områden och naturreservat kan de minskade emissioner till luft som vindkraftetableringar medför innebära positiva effekter för de naturvärden som avses att skyddas, genom att tillförseln av gödslings- och försurningseffekter till mark och vatten minskar.

20

Strandskydd

Förutsättningar

Syftet med strandskydd är att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten samt trygga förutsättningarna för allmansrättslig tillgång till strandområden. Åtgärder som väsentligt försämrar livsvillkoren för djur eller växtarter inom ett strandskyddat område är förbjudetochdåmåstedispenssökas.Ettutökatstrandskyddom300mråderfrånsamtligaav de landområden som är belägna inom samt i närhet av utredningsområdet. Även öar med en längd över 100 meter anses utgöra landområden vilket medför att det utökade strandskyd-detävengäller300meterutivattnetfråndessa,sefigur6.Ingavindkraftverkkommerattlokaliseras inom områden som omfattas av strandskydd.

Figur 6: Strandskyddade områden och fastighetsgränser.


Den föreslagna vindkraftetableringen bedöms inte påverka strandskyddet eftersom att inga vindkraftverk kommer att placeras inom strandskyddat område.

Fåglar och fladdermöss

Förutsättningar fåglar

Studier av rastande sjöfåglar i området i och kring Hakefjorden startades december 2009. Studierna genomförs av JP Fågelvind AB, se figur 7. Häckande fåglar har studerats under två häckningssäsonger. Flyttande och flygande fåglar har studerats ett år och rastande fåglar har studerats under 21 månader. Studierna har gjorts dels från land men också från båt, ca en gång i månaden.

21

Figur 7: Inventering av fåglar, spaning från Krossholmen.

Identifiering och räkning visar att den dominerande arten är ejder som setts med som mest ca1200individersamtattområdethyserupptill200–300rastandestorskarvar.Deflestaavde rastande sjöfåglarna har setts vid de östra öarna av utredningsområdet. Flygningar i området gällande både rastande och flyttande fåglar har bevakats med hjälp av en marinradar på Krossholmen, se figur 8. Flygningarna har följts dag som natt under en tre till fem dagars period per månad sedan oktober 2010 till och med september 2011. Inga nämnvärda mäng-der av flygningar har noterats över Hake fjord, till eller från Torsvikens Natura-2000 område.

Enstaka gäss och svanar flyger över området, dock inte regelbundet. Flyttningsflygningar vår som höst av sjöfåglar har dokumenteras, totalt sett är det fråga om små mängder fåglar. Var dessa flygningar sker är helt vindberoende men mestadels sker de längs Brännösidan eller efter Hisingssidan av Hake fjord. Både vårsträcket och höststräcket av sångsvan i området (hundraellersommestettparhundraindivider)harsettssketilldelöverHakefjord.

Under höst och vår flyger en hel del småfåglar och även en och annan rovfågel tvärs över Hakefjord(söderutellernorrut)påsinaflyttningsvägar.Deflestapasserarösteromelleriöstra delen av utredningsområdet. Sparvhöken är den vanligaste rovfågeln som passerar över Hake fjord. En havsörn och ett par fiskgjusar samt en mindre antal ormvråkar har också passerat utredningsområdet vilket är att betrakta som enstaka individer som flyttar på bred front över landskapet.

De häckande sjöfåglarna har undersökts under häckningssäsongerna 2010 och 2011. Det är främst de fågelskyddade områdena Vasskären och Danska liljan som hyser några större mängder häckandefågel.Detärenstörrekolonimedsilltrutpåminst39–50par(storvariationmellanåren),silvertärnamedminst4–8par,vitkindadgåsmed24–50par(storökningfrån2010till2011) och ca 6–7 par av tobisgrissla samt skärpiplärka med flera par. Öarna i östra delen av utredningsområdet hyser bara enstaka häckande sjöfåglar med, 7–10 par av tobisgrissla, 4 par av vitkindad gås och flera par av skärpiplärka.

Av de rödlistade arter som är skyddade, vid Torsvikens Natura 2000-område, har salskrake setts i Hake fjord några få gånger när Torsviken varit frusen. Sångsvanar har setts passera i lite större antal i området medan brushanen har setts vid ett tillfälle flyga efter fastlandssidan av Hakefjord.

Dentotalakollisionsriskenharberäknatsförettmax/maxscenario(sammascenariosomförSjösäkerhetsstudien) med 21 st vindkraftverk på Hake fjord. Resultatet från beräkningarna som genomförts med två olika beräkningsmetoder visar att ca 12–14 fåglar riskeras per år och

22

det är ca 0,6–0,7 fåglar per år och vindkraftverk. Detta liknar resultaten från motsvarande studier för sjöfåglar på havsbaserade vindkraftverk i Kalmarsund. Gråtruten är på grund av deras regelbundna vinterflygningar i området den art som mest riskeras att förolyckas, upp mot 9–10 st per år, vilket trots allt inte bedöms vara en betydande påverkan för den lokala populationen.

Förutsättningar fladdermöss

Vid Krossholmen där radar för fågelstudier varit placerad har avlyssning genomförts under förnätterna med hjälp av en detektor. På en sträcka av ca 500 meter har olika arter av fladder-möss dokumenterats.

Figur 8: Radarns placering på Krossholmen, inventeringsrutt och observationsplatser för fågel- och fladdermusstudier.

En kvart varje timme på förnatten har radar ställts om till bättre upplösning men därmed sämre täckningsområde för att se om de större arterna, stor och gråskimlig fladdermus, förekommer ut till ca 2 kilometer mot vindparksområdet. Under perioden juli–september 2011 har detta dokumenterats under elva nätter vid Krossholmen.

23

Preliminär konsekvensbedömning

KringöarnaVasskärenochDanskaliljanbörettskyddsavståndpåminst300meterfastställas(ca500meterfråncentrumpåstörstaön)däringavindkraftverkplaceras.Dettaföreslåsblien skyddszon för häckande och rastande sjöfåglar.

På öarna i den östliga delen av utredningsområdet finns få häckande fåglar. Delar av året hyser öarna de största mängderna rastande ejdrar och storskarvar. En preliminär bedömning är att det inte behövs en skyddszon då de häckande fåglarna är få till antalet och de rastande kommer sannolikt inte flytta på sig trots vindkraftverken.

Flygningar till och från Torsvikens Natura-2000 området tycks inte nämnvärt beröras av en vindpark i Hakefjord.

Kollissionsriskenharbedömtsvaramindreän1fågelpervindkraftverkochår(0,6–0,7fåglarper år och vindkraftverk).

Underenavtvånätternoterades2–3flygandefladdermöss.Ingastörreflyttningsrörelserbedöms ske i området. Fladdermöss rör sig ut över havet när det blåser lite, det vill säga mindreäncirka4–5m/s.Devindkraftverksomplanerasihamninloppetstartarsinrotationvidcirka3–5m/s.Dettainnebärattfladdermössendastiundantagsfallbefinnersighärnärvindkraftverken är igång. Bedömningen är därmed att påverkan på fladdermöss blir mycket liten.

Marin flora och fauna

Förutsättningar

HydroGIS AB har gjort en marinbiologisk utredning av området. Utredningen beskriver de marina bottensamhällenas utbredning och status. Utvärderingen har gjorts utifrån omfattande inspektioner av området med undervattensvideo samt inventering genom bottenprovtagning.

Grundklackarna i Hake fjord har en relativt normal algflora där kelpalger dominerar, se figur 9. I anslutning till kelpalgerna finns ofta täta ansamlingar med tarmsjöpung, brödsvampdjur och i viss mån även blåmusslor. Bergsklackarna omges ofta av en zon med friliggande tomma blåmusselskal. Här sitter till viss del även små intensivt röda buskformade alger.

Vid Hake fjords västra sluttning mot farleden har bottnarna en större mångformighet och större ekologiskt värde. På djupare bergsbottnar finns främst rödalgerna nervtång och ekblading, här förekommer därför också en del fritidsfiske från småbåtar då fisken dras till området.

De centrala delarna av tippområdet som ligger mitt i området för Vindplats Göteborg kan karakteriserassomenmosaikmedomväxlandesandigasedimentmedböljeslagsmönster(sefigur 10) samt skalansamlingar, framförallt omkring enstaka stenar. På dessa sitter oftast större kelpalger samt rödalger. Där lösare sediment dominerar förekommer ofta även skalfragment på bottenytan och på spridda småstenar växer fingreniga rödalger. Inom tippområdet har ingen biologisk störning kunnat skönjas vid visuell inspektion.

24

Figur 9: Vid Hake fjords västra sluttning finns en större mångformighet och ett större ekologiskt värde. Här syns kelpalger som förekommer på grundklackar. Foto: HydroGIS AB.

Figur 10: Fotot visar bottenförhållanden från en del av utredningsområdet där botten till största delen består av sand, här med böljeslagsmönster. Foto: HydroGIS AB.

25

Området kring Danska liljan bedöms vara mycket värdefullt då ön med omgivande grunda bottnar består av klappersten vilket ger utrymmen där marina djur kan gömma och reprodu-cera sig. Denna marina biotop kan också antas hysa viktiga födoresurser för fågellivet i området.

I öster kan den grundrygg med omväxlande bottenförhållanden som mjukbotten, berg, sand och skal betecknas som värdefull. Detta behöver dock inte hindra uppförande av vindkraft-verk. Helst bör etablering ske på områdets mjukbottnar med finare sediment d.v.s. lera och silt, se figur 11.

Figur11:Kartanvisardeområdensomvidmarinbiologiskundersökningvisathöga(gultområde)ellermyckethögavärden(röttområde).Röttområdebörundvikasmedandetgulaområdets mjukbottnar kan kombineras med vindkraftverk.


Utredningsområdet anses efter den marinbiologiska undersökningen lämpa sig mycket väl för vindkraftverk ur en marinbiologisk synvinkel. Fundamenten, kan utgöra sekundära hårdbot-tenmiljöer där en zonering med marina växt- och djursamhällen kommer att etableras redan efter något år. De fastsittande organismerna drar i sin tur till sig rörliga djur, framförallt fisk. På botten nedanför fundamenten kommer musselskal som rasar ner att bilda en skalbotten där många djur trivs.

Utmed föreslagna ledningssträckningar mellan Vindplats Göteborg och landanslutningen på Hisingen finns inga särskilt känsliga eller bevarandevärda marina bottenmiljöer.

26

Fisk och fiske

Fisk

Västkustens inre kustvatten karaktäriseras av ett grunt skärgårdsområde med många grunda vikar och skyddande öar. Området utgör ett viktigt uppväxtområde för kommersiella fiskarter som t.ex. torsk, sill, skarpsill och plattfiskar, som delvis tillbringar sina första år vid kusten. I området bedrivs inget kommersiellt yrkesfiske men däremot fritidsfiske, särskilt runt Makrill-grundet och nordväst om Danska liljan.

Vattendjupet inom området för Vindplats Göteborgs centrala delar uppgår till ca 5 till 6 m och i randområdena mot de djupare farlederna är djupet drygt 10 m. Botten inom området bestårtillstoradelaravgyttjigleraöverlagratmedetttunnareskiktavsilt/sandmedinslagav sten och skal medan bottnar kring öar och skär huvudsakligen består av grövre sediment, skalgrus, sten eller berg.

När ett utströmmande vattendrag som Göta älv når havet uppstår en eustarin cirkulation. I övergången mellan det utströmmande sötvattnet och det underlagrande saltvattnet bildas ett salthaltsprångskikt, där salthalten och därmed vattnets densitet ökar snabbt med djupet. På grund av älvens sötvattenutflöde råder speciella förhållanden inom utredningsområdet för Vindplats Göteborg som sannolikt påverkar artsammansättningen åtminstone inom de grundare delarna av området.

Enligt den marinbiologiska undersökningen som utförts inom ramen för projektet har en omfattande nyetablering av kelpalger skett inom delar av området. Rikligt med kelpalger på-träffades även i garn och i ryssjor i samband med provfisket som genomfördes under oktober 2011 för att utreda fiskbeståndet vid utredningsområdet. Denna typ av miljö skapar skryms-len där många arter kan söka skydd, föda och finna lämplig reproduktionsmiljö. Däremot har bottnar med finsediment i Hake fjord både en låg artrikedom och lågt individantal.

Under en provfiskeperiod som sträckte sig över fem dygn under perioden 24-29 oktober 2011 fångades totalt 456 bottenlevande fiskar med garn respektive 110 med ryssja. Arterna som fångades var; makrill, skäggsimpa, rötsimpa, oxsimpa, rödspätta, skrubba, sandskädda, torsk, vitling, bleka, sill, skarpsill, stensnultra, havsöring, tånglake, svart smörbult, tejstefisk och ål. Av dessa arter är torsk, vitling, bleka, tånglake och ål upptagna i Artdatabankens rödlista över hotade arter, se figur 12.

Storleksfördelningen hos större rovfisk såsom torsk, vittling och bleka var liten och inga könsmogna individer av dessa arter fångades under provfisket. Av de bottenlevande arterna sompåträffadesdomineradeihuvudsakrötsimpa(61%),stensnultra(16%)ochvitling(8%)förgarnfisketochrötsimpa(38%),torsk(36%)ochbleka(10%)förfisketmedryssjor.

Fiske

Ett stort antal fiskeklubbar har tillfrågats kring om de fiskar inom utredningsområdet. En enkätharocksåfunnitstillgängligpåprojektetshemsida(www.vindplatsgoteborg.se)föratttareda på mer om fisket i området. Inom utredningsområdet förekommer inget yrkesfiske. Det fritidsfiske som bedrivs är för husbehov och sker framförallt vid Makrillgrundet och nordväst om Danska Liljan.

Vid samråd som genomförts med allmänheten på Brännö, Hönö, Torslanda, Frölunda och Röda sten har framkommit att fritidsfiske efter makrill sker i anslutning till farlederna i nord-västra delen av Hake fjord och vid Makrillgrundet under sommartid. Över det centrala mud-dertippningsområdet är dock fisket begränsat och utgörs huvudsakligen av fiske med dörj.

27

Aktuellt havsområde berörs inte av något riksintresse för yrkesfisket. Närmaste områden av riksintresse för yrkesfisket utgörs av områden nordväst, sydväst och söder om Vinga samt av Gö-teborgs- och Fiskebäcks fiskehamnar. Inom det aktuella området bedrivs främst husbehovsfiske.

Figur 12: Provfiskeplatser.

Preliminär bedömning

Vad gäller den påverkan som en vindkraftpark kan ha på fisk är den preliminära bedömning-en att det ur flera hänseenden kan ha en positiv inverkan. Detta till följd av att fundamenten på artfattiga bottnar skapar en zon där exempelvis musslor och växter kan få fäste. Anläggs även erosionsskydd vid fundamenten ökar förmodligen denna så kallade rev effekt ytterligare. Då dessa etableringar ger föda och skydd bidrar detta även till en naturlig ökning av fiskbe-ståndet i området.

Inom utredningsområdet bedrivs husbehovsfiske, framförallt vid Makrillgrundet och nordväst omDanskaLiljan.Omvidkraftverkenärigång(frånca4m/s)kommerbullerattpåverkafisket negativt. Även visuellt kommer vindkraftverken kunna upplevas som störande för en del samtidigt som andra inte berörs av vindkraftverken.

28

Säl och tumlare

Förutsättningar

Det marina djurlivet inom Göteborgs skärgård innefattar även sälar och tumlare. Beståndet av knubbsäl i Västerhavet har i dagsläget återhämtat sig efter tidigare utbrott av virussjukdomar och ett hårt jakttryck fram till mitten av 1970-talet. De större kolonierna med knubbsäl i Västerhavet finns framför allt vid Koster- och Väderöarna samt vid Nidingen och Hallands Väderö. De största ynglingsplatserna för knubbsäl finns vid kusten utanför Varberg.

Under perioden december 2009 till september 2011 har regelbundna fältstudier gjorts i området runt Vindplats Göteborg där antalet sälar har inventerats. Resultaten visar att företrädesvis knubbsälar förekom-mer i området vid Hake fjord. Gråsälar är sällsynta men förekommer i området. Knubbsälarna i Hake fjord uppehåller sig i huvudsak på två mindre skär, Svarte Bockskär samt vid norra Vasskär, se figur 13.JämförtmedandraområdeniVästerha-vet är förekomsten av knubbsäl relativt liten i området vid Hake fjord. Populationerna av knubbsäl vid Bockskär och Vasskär brukarnormaltvararunt20–30individer.Det största antalet registrerade knubbsälar i området är ca 40 st. Det finns inga ynglingsplatser för knubbsäl i Hake fjord. De närmast belägna ynglingsplatserna ligger vid Ekeskär och Vingaöarna drygt 5 km åt västsydväst där ett hundratal knubbsälar vanligtvis uppehåller sig.

Tumlaren är den enda art av val som regelbundet förekommer i svenska vatten och det råder en viss osäkerhet om vilka områden som utgör reproduktionsplatser för tumlare i Västerha-vet. Endast ett fåtal inventeringar har gjorts varav den senaste genomfördes 2005. I invente-ringen framgår att ett antal viktiga habitatsområden för tumlare finns i Västerhavet och däribland ett område vid Stora Middelgrund, vilket är det som ligger närmast Göteborgs skärgård. Det dokumenterade underlaget av tumlare i Kattegatt är dock inte tillräckligt för att genomföra pålitliga beräkningar av tumlarpopulationen. Förekomsten av tumlare är sällsynt vid Hake fjord. Enligt databasen för tumlarobservationer gjordes under 2011 ett par rapporte-ringar i Göteborgs skärgård, bland annat vid ön Danska Liljan.

Den påverkan på marint djurliv som ges från en vindkraftpark kan ske under tre faser; anläggandefasen, driftfasen samt under och efter avvecklingen av vindkraftverken. Graden av påverkan avgörs till stor del av valet av byggmaterial och byggnadsmetodik, ex. vilken typ av fundament som används. I samband med havsbaserade vindkraftverk kan påverkan främst ske i form av buller, vibrationer samt förlust av habitatområden. Störst ljudpåverkan från vindkraftparken sker under anläggandefasen då ljudnivån i vattnet ökar inom området. Denna ljudstörning pågår däremot endast under en kortare tidsperiod. Av de marina djurarterna är framför allt tumlare, men även sälar, känsliga för ljudstörningar.

I samband med anläggande av vindkraftparker kan kraftiga ljudpulser uppstå, vid framförallt pålning, och detta kan enligt undersökningar ge skadliga och långvariga effekter på främst

Figur13:SälarvidSvartaBockskär,Skandiahamnensyns i bakgrunden

29

tumlare. Negativa effekter på hörsel och beteendeförändringar har noterats hos tumlare även på relativt långa avstånd. Studier indikerar att knubbsälar och gråsälar är mindre känsliga för ljudstörningar från vindkraftparker än tumlare. Vad gäller elektromagnetisk strålning finns det inga studier som visar att det marina djurlivet skulle påverkas negativt av från elkablar kopplade till vindkraftparker.


En sammanfattande och preliminär bedömning är att Vindplats Göteborg inte kommer att medföra några omfattande, allvarliga eller långvariga konsekvenser för sälar och tumlare i området. En viss påverkan på tumlare och sälar i området är möjlig i samband med ljudstör-ningar under anläggningsfasen och till viss del under driftsfasen. Någon form av skonsam-mare skrämselljud kan däremot användas inför anläggningsfasen för att tillfälligt skrämma bort de marina däggdjuren från platsen.

De vindkraftverk som utgör vindkraftparken i Vindplats Göteborg kommer inte att anläggas i direkt närhet till sällokaler eller uppehållsställen för tumlare. Ingen nämnvärd påverkan i form av habitatsförlust förväntas därav ske på säl- och tumlarbeståndet. Nämnvärt är också att Hake fjord är kraftigt trafikerat av fartyg och de ljudnivåer som uppstår i samband med vindkraftparken kommer inte att medföra någon betydande ökning av skadlig ljudpåverkan, förutom vid anläggningsskedet.

10. Kulturmiljö

Riksintresse för kulturmiljövård

Förutsättningar

Halva utredningsområdet för vindkraftparken ingår i riksintresseområde för kulturmiljövår-den, Styrsö. Detta riksintresse består av en kust- och skärgårdsmiljö med varierat innehåll från stenålder till nutid. På öarna finns boplatser, gravrösen, stensättningar och labyrinter från såväl sten- som bronsåldern. Området innefattar välbevarade och unika fångst- och skeppar-samhällen med riklig förekomst av s.k. tomtningar från sillperioderna, se figur 14.

Bebyggelsen ger en bild av en småskalig och varierad skärgårdssocken med olika karaktär på många av öarnas små samhällen. Till exempel visar Brännö på en utveckling med fiske tillsammans med jordbruksverksamhet och på Styrsö Tången syns exempel på fiskesamhällen med koncentration av verksamhet och bebyggelse runt hamnen. Spår från modernare tid syns på Styrsö Bratten där bebyggelsen vittnar om borgarklassens badortsliv.

I Styrsö riksintresseområde ingår även fyr- och lotsplatsen på Vinga, Evert Taubes födelseplats, och karantänstationen på Känsö, som är unika i sitt slag i Nordeuropa.

Vidare ingår Danska Liljan i riksintresseområdet. Där påträffas en ödekyrkogård med upphöjningar eller gravar och sjömärken i form av ett röse och två större flyttblock.

I omgivningen kring utredningsområdet finns även två ytterligare områden som är utpekade riksintresseområden för kulturmiljövården, Nya Älvsborg-Aspholmen samt Tumlehed.

30

Nya Älvsborgs fästning ligger drygt 5 km nordost om utredningsområdet och är en välbevarad befästning,anlagd1653.FästningenvarendelavGöteborgsförsvarochsessomettuttryckför stormaktstidens befästningskonst och expansiva politik. Till fästningen hör också en begravningsplats på intilliggande Aspholmen.

Tumlehed, ca 6 km norr om utredningsområdet, är en dalgång med en rik boplatsmiljö där det är möjligt att se en innehållsrik hällmålning med fångstmotiv från äldre stenåldern.

Figur 14: Områden av riksintresse för kulturmiljövård och friluftsliv.


Preliminärt bedöms inga negativa konsekvenser uppkomma för riksintresset kulturmiljövård. Den nuvarande gränsen för strandskydd bör kunna fungera som en utgångspunkt vid bestämning av en eventuell skyddszon för Danska Liljan. Kulturmiljövärdena ges även ett indirekt skydd genom att öarna är skyddade som fågelskyddsområden, varför inga vindkraft-verk planeras inom denna del.

Vad gäller riksintresseområdet Nya Älvsborg–Aspholmen och riksintresseområdet vid Tumlehed bedöms den föreslagna etableringen inte ge någon direkt påverkan på grund av det stora avståndet till dessa.

Fornlämningar

Förutsättningar

För att utreda påverkan på kulturmiljöintressena i området har en separat kulturmiljöutred-ning genomförts av Jönköpings läns museum. Där lyfter de bland annat fram att området kring Göta Älvs mynning har varit ett landskap i den politiska och ekonomiska brännpunk-ten under en period som sträcker sig så långt bakåt att begrepp som Norskt-, Danskt- och Götalandsområdet har haft relevans.

31

Havet dominerade helt de ekonomiska förutsättningarna och var den naturliga vägen att närma sig området kring Göta Älvs mynning ända fram till ca 1850. Fornlämningsmiljön kring Vindplats Göteborg ger en bild av ett landskap, nyttjat och bebott från stenålder och framtillnutid.Flerarösenfrånbronsålder(ca1800–600fKr)ochstensättningarfrånäldrejärnålder(ca600fKr–400eKr),visarattöarnasuccessivtblivitbeboddaochdessutomlegatmitt i ett rikt maritimt resursområde.

Området präglas av hamninloppet som i en historisk kontext ända fram till 1658 var Sveriges enda korridor mot Västerhavet. Både som lokal färdväg mellan öarna i innerskärgården och internationell handelsväg har hamninloppet spelat en viktig roll. Göteborg var fram till 1800-talets slut en stad som man ankom från havet och som upplevdes visuellt från havet.

Ön Danska Liljan som bl.a. har en övergiven begravningsplats spelar en viktig roll i myterna kring det nordiska riksbildandets historia och pekas i isländska sagor ut som mötesplats för de norska, svenska och danska kungarna under tidig medeltid. Ett skyddsavstånd bör därför finnas mellan Danska Liljan och den planerade vindkraftparken, se figur 15.

Under medeltid börjar en av de rikaste kustnära fornlämningskategorierna att dyka upp, nämligen tomtningar vilka visas som gröna markeringar i figur 15. Arkeologiska undersök-ningaravtomtningarpåSöö,ca2,3kmvästeromVindplatsGöteborghargettdateringaravtomtningarnas äldsta fas till 1200-tal. Tomtningarna förekommer i hundratal och består av en steninramad yta i storlek som ett mindre rum, exempelvis 4x4 m som sedan täcktes av ett tak som kunde bestå av en segelduk. Dessa små skydd användes i ytterskärgården mestadels som tillfälliga boställen och bodar vid fiske eller som övernattningsstationer för sjöfarande. De kan också ha spelat en roll i samband med möjliga handelsstationer som funnits i området, t.ex. Köpstadsö i Brännögruppen.

Vid området för Vindplats Göteborg och dess närområde finns ett par områden klassade som riksintresse för kulturmiljövården. Vid riksintresseområdet nr 7, Styrsö, bedöms vindkraftpar-ken bidra positivt till att förstärka riksintresset. Då riksintressenas ursprungliga tanke med hushållning med naturresurser och idén om hållbar utveckling överensstämmer med intensio-nerna för vindkraftparken.

Riksintresseområde nr 6 vid Aspholmarna och Älvsborgs fästning, förlorade delar av sin rumsliga kontext som landmärke genom utbyggnaden av Skandiahamnen och Älvsborgsham-nen under 1900-talet då dessutom utfyllnader av hamnområdet försköt strandlinjen kraftigt. Vindplats Göteborg kommer som närmast att ligga ca 4 km väster om riksintresseområdet och bedöms därför preliminärt inte innebära någon ytterligare negativ påverkan på detta område.

32

Figur 15: Kartan ger en överblick över områdets alla tomtningar, sjömärken, begravningsplat-sen vid Danska Liljan, Älvsborgs fästning och andra kända fyndplatser.


Den preliminära bedömningen som gjorts tyder på att den förändring av området som uppstår vid anläggande av Vindplats Göteborg är acceptabel. Ett skyddsavstånd eller fornläm-ningsområde bör övervägas för ön Danska Liljan. Detta för att ge ön med dess fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar en zon av öppen skärgårdsmiljö omkring sig. Den nuva-rande gränsen för strandskydd bör kunna fungera som en utgångspunkt vid bestämning av skyddszon. Eftersom öarna är fågelskyddsområde planeras inga vindkraftverk inom denna del.

Marinarkeologi

Ur ett historiskt sjöfartsperspektiv kan skärgården sägas både haft för- och nackdelar. Skärgår-den bildar en barriär mot det öppna havet och bjöd därmed på skyddade ankarplatser och möjligheter till vila och proviantering. I händelse av krig utgjorde skärgården en buffertzon mot annalkande flottor som var sårbara i en grund och svårnavigerad innerskärgård. Det senare var dessvärre även till hinder för den växande handelssjöfarten och det är också därför handelssjöfarten som bidragit till de flesta av omgivningens marina forn- och kulturhistoriska lämningar.

För att belysa marinarkeologiska frågor samt utvärdera nuläget vid Vindplats Göteborg har Bohusläns museum analyserat och utvärderat området i en separat marinarkeologisk utredning. Nämnda utredning omfattar granskning och sammanställning av flera olika källor med avseende på framförallt fartygslämningar. Dels ingår utdrag från Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS, dels uppgifter från Skandinaviskt Vrakarkiv, där det senare räknas som det mest heltäckande arkivet vad gäller förlisningsuppgifter i svenska vatten. Utredning-en omfattar även en beskrivning av historisk seglation inom området, baserad på en genom-gång av relevant litteratur och historiskt kartmaterial. Utredningen omfattar vidare en granskning av side scan sonarkartering från den geofysiska uppmätning som genomförts. Vid sidescan sonarkartering erhålls en tredimensionell kartbild av botten där stenar och eventu-ella vrak eller vrakdelar kan identifieras. Granskningen genomfördes av Bohusläns museum och omfattar hela materialet från side scan sonarkarteringen, där platser som bedömts intressanta markerats som kryss och plustecken i figur 16.

33

Slutsatserna som dras i utredningen är att Hake fjord under lång tid trafikerats intensivt. Från sent 1700-tal och framöver finns åtskilliga förlisningsuppgifter som speglar den alltmer ökande sjöfarten men även de svårnavigerade farleder som löper in till Göteborgs hamnar. Totalt finns femton förlisningsuppgifter från denna period inom utredningsområdet. Utmarkeringen i kartfiguren visar däremot enbart 12 av dessa till följd av att förlisningslokali-sering saknas eller att vrakplatserna överlappar varandra. Viktigt att notera är även det stora mörkertal av förlisningar som skedde innan registrens tid.

Figur 16: Förlisningsuppgifter inom utredningsområdet och utmed föreslagna kabel- sträckningar.

Utredningens delsyfte att finna okända fartygslämningar har försvårats till följd av att den centrala delen av Hake fjord under 1900-talet använts som ett muddertippområde. Gransk-ningenavutredningsområdetresulteradeändåiflerasonarindikationer(kontakter)sombedöms vara av antikvariskt intresse.


För att öka kunskapsläget och utreda de områden som identifierats kommer ytterligare kompletterande dykningar att genomföras. Kompletteringarna beräknas i dagsläget starta efter det att tillstånd givits, då dessa är mycket kostsamma. Vindplats Göteborg kan därför bidra starkt till en ökad förståelse och kunskap om Göteborgs och därmed även Skandinavisk sjöfartshistoria.

Vid en etablering av Vindplats Göteborg bedöms eventuell påverkan främst kunna uppkom-ma vid anläggnings- och avvecklingsarbetet. Detta till följd av arbetsmaskinernas förankring och en förhöjd aktivitet i området. Anläggnings- och avvecklingsarbetet skall därför föregås av god planering, dialog och godkännande av berörda myndigheter samt genomföras med största försiktighet.

34

11. Friluftsliv

Riksintresse för friluftsliv

Förutsättningar

Utredningsområdet där etableringen föreslås ske ingår som en mycket liten del av det större riks intresseområdet för friluftsliv som avser hela kustbandet från norska gränsen till Åsa söder om Göteborg. Hake fjord ingår i riksintresseområdets delområde nr 05, vilket motsvarar området ”Göteborgs norra och södra skärgård i Göteborgs, Kungälvs och Öckerös kommuner”, se figur 14.

Delområde nr 05 utgörs av en mångformig och variationsrik skärgård, som skiljs åt av ett öppet vattenområde, vilket består av Dana-, Hake- och Rivö fjord i vilken Göta Älv mynnar ut. Området har en storskalig sprickdalskaraktär och berggrunden består till största delen av gnejs. Höjdpartierna har storslagen utsikt över omgivande öar och hav. Geologiska företeelser i form av klapperstensstränder, olika typer av hällformer samt isräfflor påträffas på öarna. Skärgårdsöarna är karga och har en intressant men för det mesta sparsam vegetation. Det finns gott om kalspolade klipphällar och olika typer av hedväxtlighet. I dalgångarna där jordtäcket är lite tjockare påträffas saltängar och gräshedar samt buskvegetation i form av olvon, slån, nypon och hav.

Förutsättningarna för en variationsrik rekreation är goda inom området med flera badplatser, möjlighet till fritidsfiske, promenadstigar med utsikt över västerhavet och Göteborgs hamnin-lopp, mat- och övernattningsmöjligheter samt flertalet natur- och gästhamnar. Det finns goda möjligheter till naturstudier i området då det finns flera naturreservat, fornlämningar, fågel- och sälskyddsområden, geologiska företeelser och sällsynta växter. Skärgården har god tillgänglighetpågrundavtillgångtillkollektivtrafik(färjeförbindelser)åretrunt,närhettillGöteborg samt dess läge utmed ”fritidsbåtarnas E6”. Området beskrivs vara livligt besökt av fritidsbåtar såväl från Göteborg som från övriga landet. Öarna är ett mål för såväl inhemska som utländska turister, främst under sommarhalvåret men även i viss mån vintertid.

GöteborgEnergihargenomförtenundersökningdärettstortantalföreningar(segelklubbar,roddföreningar, dykarklubbar, kanotföreningar m.fl.) har kontaktats via brev i syfte att ta reda på huruvida de aktuella föreningarna bedriver verksamhet inom eller i närhet av utrednings-området. Enligt de uppgifter som hittills framkommit bedriver inga av de tillfrågade förening-arnaverksamhetinomellerinärhetenavaktuelltområde,undantagetsegelklubbarna(sevidare avsnitt ”Segling”).


Utifrån vad som idag är känt bedöms det främst vara upplevelsevärdet på Hake fjord som kommer att påverkas av den föreslagna etableringen. Påverkan kommer att ske inom en begränsad del av riksintresseområdet. Det aktuella utredningsområdet ligger som tidigare nämnts dock i anslutning till stora farleder för sjötransporter och här finns omfattande färjetrafik(bådekommunalochinternationell)samtbefintligavindkraftverk.Ideyttredelarna av Göteborgs hamnområde finns tung industri som oljeraffinaderier, gaskraftverk, varvsverksamhet samt omfattande hamnverksamhet i övrigt. Den föreslagna etableringen bedöms således inte beröra någon orörd del av riksintresseområdet. I jämförelse med andra områden längs västkusten bedöms området som acceptabelt ur friluftslivssynpunkt. Etablering-en bedöms medföra ringa konsekvenser på de värden som utgör riksintresset för friluftsliv.

35

Turism och övrig friluftsverksamhet

Genomförda utredningar och samråd

För att utreda förhållandena kring det friluftsliv och den turism som råder inom samt i närhet av utredningsområdet och vilken eventuell påverkan en vindkraftetablering i föreslaget område skulle kunna medföra har förutom statistik- och bakgrundsstudier även samråd, inter-vjuer och enkätundersökningar utförts tillsammans med organisationer, föreningar och charterbolag som verkar i skärgården. Undersökningarna genomfördes under maj 2011 och januari 2012. I enkäten besvarades frågor kring om de besöker eller har verksamhet inom eller i närheten av Hake fjord och hur denna verksamhet skulle kunna påverkas av en vindkraftetablering på Hake fjord. Det finns idag inget som talar för att vindkraftområdet kommer att avlysas, detta medför att det även i framtiden kommer vara möjligt att röra sig genom området, se figur 17 nedan. I figuren redovisas exempel på lokaler för turism och friluftsliv. Det kan finnas lokaler som inte är angivna på kartan.

Figur 17: Exempel på lokaler för turism och friluftsliv i Hake fjords omgivning. Lokalernas läge är ungefärligt markerade.

Fyra tematiska samråd har genomförts med representanter för seglingsintresset. Deltagare vid aktuellasamrådharvaritrepresentanterförGKSS(GöteborgsKungligaSegelSällskap),Västkustens seglarförbund, Långedrags segelsällskap, Rådasjöns segelsällskap, Hjuviks båtklubb samt Båtunionen. Vidare har samråd genomförts med representanter för fiskeintres-sen inom samt i närhet av utredningsområdet. Deltagare vid samrådet var Sportfiskarna i region väst, miljöförvaltningen vid Göteborgs stad samt Göteborgs Kultur och Miljöarv (GKMA).Utöverdettaharinformationochfrågorsäntsuttillettstortantalfiskeklubbarpåvästkusten i syfte att inhämta information om fisket inom Hake fjord. En enkät har också funnits att tillgå via Vindplats Göteborgs hemsida samt sporfiskarnas hemsida. Härutöver har information kring områdets friluftsliv eftersökts från såväl turistbyråer som allmänhet och myndigheter. I avsnitten nedan beskrivs kortfattat vad som i huvudsak hittills framkommit beträffande friluftsliv och turism såväl inom som i närheten av utredningsområdet.

36

Hake fjord med omgivning

Förutsättningar

Hake fjord är ett relativt öppet vattenområde med Danska Liljan i väst och Gäveskär och Dynan i öster. Hake fjord ligger mellan farlederna Böttöleden i söder och Torshamnsleden i norr som leder in till Göteborgs hamninlopp. Farlederna är livligt trafikerade och området berörsårligenavca23000fartygsrörelser,vilketomdetslåsutöveråretinnebärpassageavtvå till tre fartyg per timme dygnet runt årets alla dagar.

En stor del av turisterna kommer till området med fritidsbåt. För att utreda eventuell påverkan för dessa turister har fritidsbåtarnas rörelser i området studerats vid fyra tillfällen under 2011. Två studier genomfördes under helger på senvåren och två studier genomfördes under semestertid. Genom att räkna antal båtar och hur de rör sig i området kan en upp-skattning av konskevenser från en vindparksetablering bedömas. Det är främst rörelserna förbi utredningsområdet som är aktuella att studera då området närmast Hake fjord är påverkat av svallvågor från fartygstrafiken och tilläggning med fritidsbåtar är ovanligt. Studierna visar att fritidsbåtar sällan rör sig över själva utredningsområdet, se figur 18. Totala andelenfritidsbåtarblirmerän100%ifigureneftersomendelbåtarrörsigövertvådelsträckor.

Figur 18: Fritidsbåtarnas rörelser i området. Räkningar har genomförts under helg på försommaren och under semestertid.

37

Det saknas färjetrafik till de öar och skär som ligger mellan farlederna och flera av öarna i sydvästraområdetärfågelskyddsområden,därdetärförbjudetattvistasmellan1apriloch31juli, vilket innebär att öarna inte är möjliga att nyttja under större delen av sommaren.

Ingen dyk- eller badturism förekommer inom utredningsområdet, däremot finns organiserade båtturer till bl.a. Vinga, dessa båtturer passerar området. De uppgifter som hittills framkom-mit från de föreningar som svarat på huruvida verksamhet bedrivs inom Hakefjord och utredningsområdet visar att ingen verksamhet bedrivs inom det aktuella området, undantaget viss seglingsverksamhet.

Vidare passeras Hake fjord av ett stort antal tur- och charterbåtar samt en ökande mängd kryssningsfartyg. Under 2012 förväntas ca 70 000 turister komma till Göteborg med kryss-ningsfartyg. Passagerarfärjor med destination Danmark eller Tyskland passerar utredningsom-rådet 8–10 gånger per dag.

Närområdet kring Hake fjord utgörs av Göteborgs norra och södra skärgård. Under turistsä-songen som pågår från mitten av juni till mitten av september besöks öarna inom området av många turister. Huvuddelen besökare utgörs av dagsturister från närområdet samt båtturister, se figur 19. Turistbyrån i Öckerö kommun besöks årligen av ca 20 000 besökare och kommunen räknar med att turistnäringen omsätter ca 150 heltidstjänster. Öarnas tillgänglighet varierar stort och därmed även typ av turism som lockas till respektive område.

Figur 19: Exempel på rutter för tur och charterbåtar som passerar utredningsområdet.

38

Till södra skärgården beräknas ca 200 000 turister komma under högsäsong. Här är det främst de norra öarna Galterö, Brännerö, Asperö och Rivö som har utsikt och kuststräcka mot utredningsområdet. Till många av öarna går reguljär personfärjetrafik, andra nås endast med privat båt. Öarna i den södra skärgården är i princip bilfria. Här finns naturstigar, utsiktsplatser och sandstränder samt möjlighet att se säl och många arter av havsfågel. Det arrangeras guidade turer till fornminnen och lokala sevärdheter.

Från den norra skärgården har flera öar utsikt mot Hake fjord. Vindplats Göteborg bedöms främst vara synlig från Fotö, Hönö, Lilla Varholmen och Grötö. På öarna finns åretruntbo-ende och till Björkö och Hönö går reguljär färjetrafik. Aktuella öar erbjuder såväl övernatt-ningsmöjligheter, badplatser, vandringsleder som gästhamnar.

På södra Hisingen i stadsdelen Torslanda finns flera områden som har utsikt över Hake fjord och utredningsområdet, bl.a. Sandvik, Hällsvik och Hjuvik. Dessa delar av Hisingen är mindre frekventerade av turister på grund av att kuststräckan är mer svårtillgänglig. Inom området finns inga utmärkta vandringsleder eller gästhamnar som har utsikt mot den föreslagna etableringen.

På fastlandet sydost om Hake fjord ligger exempelvis Långedrag, Saltholmen och Fiskebäck. Här finns kommunala badplatser, vandringsleder, gästhamn och restaurang samt utsiktspunk-ter med utsikt över Hake fjord och utredningsområdet.


Då få organisationer och föreningar har Hake fjord som målområde och ingen badturism förekommer inom området bedöms konsekvenserna av en vindparksetablering inom det aktuella utredningsområdet vara små. De turister som besöker eller rör sig i det omgivande skärgårdslandskapet kommer främst påverkas av en förändrad landskapsbild. Ett flertal undersökningar har dock visat att turister generellt är positivt eller neutralt inställda till vindkraft, varför den preliminära samlade bedömningen är att en framtida vindparksetable-ring skulle ge en ringa påverkan på turism och friluftsliv.

Tränings- och kappseglingsverksamhet

Förutsättningar

Som tidigare nämnts har ett flertal tematiska samråd genomförts med berörda segelklubbar, västkustensseglarförbundochbåtunionen(representerarägaretillfritidsbåtar),varsverksam-het kan påverkas av en framtida vindkraftpark på Hake fjord.

Syftet med samrådsmötena har främst varit att ta fram en gemensam faktagrund som beskriver hur framförallt träning- och kappsegling kan påverkas av föreslagen etablering, dels vadavserHakefjordochområdetmellanfarlederna(dets.k.”Tippenområdet”)samtområdetpåDanafjord(dets.k.”Långedragsflaket”)somliggerutanförLångedragsbåthamn,se figur 20.

39

Figur 20: Områden där tränings- och kappseglingsverksamhet bedrivs.

Av de samråd som genomförts med representanter för seglingsintresset framgår att GKSS nyttjar området inom farlederna, ”Tippenområdet”, för kappsegling någon eller ett par gånger per år. Härutöver tränar GKSS vid enstaka till fällen på ”Tippenområdet” och ”Långedragsflaket”. Hjuviks segelsällskap utnyttjar ”Tippenområdet” för träningssegling ett tiotal gånger per år. Även Rådasjöns segelssällskap använder området för tävling, under år 2013planerarklubbengenomföratävlingarpå”Tippen”.

På Långedragsflaket bedrivs omfattande seglingsverksamhet året om. Tillsammans med klubbarna har frågeställningar kring förväntade konsekvenser för deras tränings- och kappseg-lingsverksamhet tagits fram för att utredas vidare. De viktigaste frågeställningarna gäller om seglingsverksamhet kan fortsätta på ”Tippenområdet” och om det blir någon påverkan på tränings- eller kappseglingsförhållandena på ”Långedragsflaket”.

VattenfallPowerConsultant(VPC)harutrettvindkraftparkenspåverkanpåvindförhållan-dena vilket i sin tur kan få konsekvenser för seglingsverksamheten dels inom ”Tippenområ-det” dels vid ”Långedragsflaket”.

Vid västliga vindar kan vindförsvagning i seglingsområdet vid ”Långedragsflaket” teoretiskt beräknasvaraupptillca8%(vidneutralskiktning).Samtidigtärvindensnaturligavariationstor eftersom området omges av öar och land där vinden bromsas upp och turbulensen ökar. Inverkan från lävakarna avtar med avståndet till vindturbinerna och vindförsvagningen beräknasvaracacirka3%utanförLångedrag.

Förattvidareutredaomvindförsvagningenkanuppfattasoch/ellerpåverkaseglingsverksam-heten har elitseglare från GKSS testseglat i närheten av en vindkraftpark på Vänern. Elitseg-larna har i en rapport beskrivit hur tränings- och tävlingssegling bedöms påverkas med utgångspunkt från GKSS verksamhet i Långedrag.

I sammanhanget kan nämnas att tränings- och tävlingssegling sker på många platser utmed Sveriges kust. Närmast Göteborg förekommer seglingsverksamhet exempelvis vid Kullavik, Rådasjön, Aspen, Lerkil, Hjuvik och Marstrand. Under samrådet har det framförts uppgifter om att Hake fjord utgör den närmsta belägna ytan där nationell och internationell kappseg-ling kan genomföras med utgångspunkt från GKSS hamn i Långedrag.

40


Det s.k. ”Tippenområdet” är idag påverkat av farlederna runt området men också öar. Det passerarisnitt2–3fartygpertimmeåretomidirektanslutningtillområdet.Endelavfarty-gen skapar tillfälliga svallvågor och lävakar vid passage.

Elitseglarnas bedömning för segling på ”Tippenområdet” är att;

• Träning.Detblirstornegativpåverkanfrånvindkraftpark. –Ostabila/oberäkneligavindarinom300–500meter. – Mycket ostabil vind inom vindkraft park.

• Tävling.Detblirstorpåverkanfrånvindkraftpark. – Turbulent vind skapar förutsättningar som är oberäkneliga för elitseglaren. – Vindkraftfundament skapar hinder samt lä i banan

Elitseglarnas bedömning för segling på ”Långedragsflaket” är att;

• Träning – Ingen upplevd påverkan från vindkraftpark. –Gårejatturskiljaev.störningfrånvindkraftparkfrånandrastörningsfaktorer(öar, moln, temperaturskiftningar, fartyg, osv.).

• Tävling –Gårejatturskiljaev.störningfrånvindkraftparkfrånandrastörningsfaktorer(öar, moln, temperaturskiftningar, fartyg, osv.)

En första preliminär bedömning är att om en vindkraftpark byggs inom ”Tippenområdet” kommer inga internationella kappseglingar att kunna genomföras inom utredningsområdet på Hake fjord, detta på grund av störningar från parken och de hinder som vindkraftverkens pelare kommer att utgöra i tävlingsbanan. Tränings- och kappseglingsverksamheten på Lång-edragsflaket kommer dock inte att påverkas av Vindplats Göteborg.

Alternativa lokaliseringar för internationella tävlingar har diskuterats i samråd med segelklub-barna. Områden finns exempelvis längre västerut, se figur 20. Enligt klubbarna tar det för lång tid att transportera sig till alternativa lokaliseringar, exempelvis till platsen som marke-rats söder om Fotö.

Utredning pågår för att bedöma om och hur mycket Vindplats Göteborg påverkar tränings- och kappseglingsverksamheten på lokal, regional och nationell nivå.

12. Övriga riksintressen

Riksintresse högexploaterad kust

Förutsättningar

Inom kustområdena och skärgårdarna från bl.a. Brofjorden till Simpevarp får fritidsbebyggelse endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd. Anläggningar som kräver tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken får endast komma till stånd på platser där det redan finns liknande anläggningar.

41

Vid sidan av tung industri har det varit fritidsbebyggelse som utgjort det andra stora hotet mot kustens värden. Bestämmelsen utgår från önskemålet att bevara obebyggda stränder och andra områden som har stora natur- och kulturvärden, så att de kan användas av allmänheten för rörligt friluftsliv.


Då aktuellt projekt gäller uppförande av en vindkraftpark dvs., inte fritidshusbebyggelse, och den planerade anläggningen inte heller kräver tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken berörs inte den planerade vindkraftparken av dessa bestämmelser.

Riksintresse för sjöfart och totalförsvaret

Förutsättningar sjöfart

Flera utredningar har genomförts vad gäller sjösäkerhet. Tematiska samrådsmöten kring sjösäkerhet har genomförts vid fyra tillfällen med deltagare från Göteborgs hamn, Sjöfartsver-ket, Transportstyrelsen, Stena Line, Räddningstjänsten, länsstyrelsens enhet för skydd och säkerhet m.fl. Resultatet från detta arbete redovisas vidare i avsnitt Sjösäkerhet.

År 2001 pekade Sjöfartsverket ut Göteborgs hamn och dess anslutande huvudfarleder som riksintresse för sjöfarten. År 2009 slutfördes vidare en översyn över riksintresseområdet där det idag gällande riksintresseområdet fastställdes. I riksintresset för sjöfart ingår generellt befintliga och planerade anläggningar samt sjöfartsektorns viktigaste noder och länkar. De farleder, Böttöleden respektive Torshamnsleden, som ingår i riksintresseområdet är belägna strax norr samt söder om utredningsområdet. En del av riksintresset, en s.k. buffertzon på 200 meter, finns utmed farlederna. Buffertzonen sträcker sig in i utredningsområdet, se figur 21. Vidare finns väster om Danska Liljan ett djupt skyddat område som också sträcker sig in i utredningsområdets västra del. Ett ankringsområde för fartyg finns i östra delen av utred-ningsområdet.

Figur 21: Riksintresseområde för sjöfart och totalförsvaret.

42

Preliminär konsekvensbedömning sjöfart

Farlederna och Göteborgs Hamn är centrala för Göteborgs stad som ledande transportnav för sjötransporter i Skandinavien. Trafiken är mycket frekvent i farlederna omkring området, ca 2–3fartygpasserarutredningsområdetvarjetimmaåretrunt.Denföreslagnaetableringenfårinte störa sjöfarten, exempelvis får etableringen inte medföra att navigationen eller siktförhål-landen försämras.

Den olyckshistorik som finns tillgänglig visar att det har förekommit en del olyckor i närom-rådet, men att det endast i undantagsfall rört sig om allvarliga olyckor. Se vidare under avsnitt sjösäkerhet. Vindkraftetableringen bör inte utgöra någon större risk för trafiken i farleden, under förutsättning att man i samråd med berörda myndigheter kan säkerställa en tillräcklig utmärkning av området samt markering på själva vindkraftverken. Som en utgångspunkt har en säkerhetszon på 200 m från farleden mot den föreslagna etableringen antagits inom ramarna för projektet. Det kan även bli aktuellt att bygga särskilda påseglingsskydd.

Förutsättningar totalförsvaret

Området där aktuell etablering föreslås ske berörs till viss del av ett så kallat bullerstört område som är av riksintresse för totalförsvaret, se figur 21. Med anledning av att verksamhet på skjutfält och skjutbanor medför buller även utanför dessa banor kan riksintresseområden även hävdas utanför dessa fälts gränser för att säkerställa verksamheten. Göteborgs skärgårds-skjutfält är en gemensam resurs för Försvarsmaktens olika förband. På fälten bedrivs utbild-ning av frivilligorganisationer från främst Västra Götaland. Inom området skjuts med skarp och lös ammunition. Skjutandet ger upphov till buller och viss tryckpåkänning. Transport av trupp sker mellan och till öarna i södra skärgården.


Samråd har genomförts med Försvarsmakten, vilken i sitt remissyttrande till Göteborg Energi framför att de ställer sig positiva till föreslagen etablering. Utredningsområdet planeras inte att användas för trafik av Försvarsmakten, varför förflyttning av trupp inte kommer att påverkas. Radiotrafiken mellan övande trupper kommer heller inte att påverkas. Således bedöms inga konsekvenser för totalförsvaret att uppstå. Försvarsmakten anger dock vissa villkor vilka Göteborg Energi finner fullt acceptabla.

13. Andra verksamheter

Muddertippningsområde

Förutsättningar

Göteborgs läge vid Göta älvs mynning har alltid medfört omfattande sedimentation. För att hålla tillräckligt djup för hamnens och stadens verksamheter har muddringar genomförts kontinuerligt. De första områden som delvis fylldes med mudder var vass- och sankområden, exempelvis Hisingsvassen, Tingstadsvassen och Gullbergsvass. Dessa områden fylldes från både vatten och landsidan. Även uppströms älven skedde utfyllnad i Kungälv, Bohus och Surte. Tippningsplatser för mudder fanns också i Askimsfjorden, Södra skärgården, Rivöfjor-den och Björköfjorden.

43

Göteborgs Hamn har idag tillstånd enligt miljöskyddslagen för tippning av rena muddermas-sor vid två platser i Göteborgs hamninlopp, s.k. mudderdeponier. En av dessa deponerings-platser återfinns inom utredningsområdet för den föreslagna etableringen, se figur 22. Deponeringsom rådet är i första hand ämnat att nyttjas vid små projekt eller då hårt väder råder längre ut vid hamnens andra deponiområde sydväst om Vinga.

Figur 22: Muddertippningsområden på Hake fjord.

Inom utredningsområdet för den föreslagna etableringen har muddermassor tippats sedan början av 1900-talet. Totalt har sannolikt mer än 50 miljoner kubikmeter massor tippats inom området. Fram till början av 1970-talet tippades huvuddelen av allt mudder från hamnen inom området. 1974 togs Torsvikens mudderdeponi i bruk, varefter förorenade muddermassor som uppkom vid muddring deponerades inom den landbaserade deponins område. Sannolikt fördes viss mängd förorenade muddermassor till Hake fjord och området för föreslagen etablering efter 1974, d.v.s under en övergångsperiod, innan Torsvikens deponi var i fullt bruk. Efter det att Torsvikens deponi togs i fullt bruk har det enbart varit tillåtet att tippa godkända muddermassor inom Hake fjords område. För att utreda vilka föroreningar och avfall som kan förväntas påträffas i sedimenten inom aktuellt område har en sediment-undersökning vidtagits inom det aktuella området.


Vindplats Göteborg bedöms preliminärt vara väl förenligt med pågående muddertippnings-verksamhet. Etablerade kontakter finns mellan Göteborgs Hamn och Göteborg Energi med avseende på genomförande och samordning för att finna hållbara lösningar som kommer fungera för respektive verksamhet.

44

Som tidigare nämnts tippar Göteborgs Hamn idag huvuddelen av de rena muddermassorna sydväst om Vinga och enbart vid små projekt eller i samband med hårt väder nyttjas området inom utredningsområdet för Vindplats Göteborg. Tilläggas bör också att Göteborgs Hamn inlämnat en dispensansökan för tillstånd att fortsätta tippa rena muddermassor efter det att nuvarandetillståndupphör,dvsefter2013.Inämndadispensansökanunderstryksatttippområdet inom utredningsområdet för Vindplats Göteborg enbart är ämnat att användas i undantagsfall när hårt väder gör det svårt att tippa på lokaliseringar längre ut.

14. Bottenförhållanden

Genomförda utredningar

Ett flertal utredningar har genomförts för att undersöka de bottenförhållanden som råder inom utredningsområdet och det muddertippningsområde som är beläget inom utrednings-området. Undersökningarna har utförts stegvis för att möjliggöra att resultaten från föregå-endeundersökning/studieskakunnaanvändassomunderlagförefterföljandeundersök-ning,figur23visardennaprocesssamtvilkautredningarsomgenomförts.

Nedan anges i korthet de utredningar som vidtagits av bottenförhållandena i aktuellt fall.

• Förstudieavkartmaterial

• Förstudie,geofysiskaundersökningar

• Workshopmedexperterfrånhögskolorochmyndigheter

• Översiktligarkivstudie

• Geofysiskaundersökningar

• Provtagningavsediment

• Bergsondering

• Provfiske

• Marinbiologiskundersökning

• Marinarkeologiskutredning

Syftet med aktuella undersökningar har både varit att undersöka vilka fortsättningar som finns för grundläggning av vindkraftverk samt vilka konsekvenser som kan förväntas vid ett anläggande av en vindkraftpark. Bra bottenförhållandena är en förutsättning vid byggnation av vindkraftverk, särskilt till havs. Inom utredningsområdet dominerar finsedimenten lera och lergyttja. I anslutning till berg kan det förekomma en del sand, grus och sten. Berg är mest fördelaktigt vid anläggning av vindkraftfundament. Bergart och sprickmönster kan tydas på öarna inom och i anslutning till utredningsområdet. I samband med fördjupning och breddning av farlederna gjordes bottenundersökningar som visar på god bergkvalitet.

45

Figur23:Genomfördautredningarbottenförhållanden.

Berggrund, jordarter och gasförekomst

Förutsättningar

I syfte att utreda berggrund och jordarter är det framförallt bergöverytans topografi som har studerats genom geofysiska undersökningar. Bergets topografi under vatten liknar topografin på land. Det innebär att djupet till berg varierar kraftigt inom det aktuella området. Det finns öar samt grund och däremellan områden där djupet till berg varierar men kan bli drygt 80 meter. I de undersökningar som genomförts har cirka 50 delområden med djup till berg mellan 5 och 20 meter lokaliserats. Samtliga bergarter klassificeras som bra till mycket bra berg enligt det så kallade Q systemet. Inom samt i närhet av utredningsområdet löper flera randstråk i nordsydlig riktning med avlagringar från isavsmältningsskedet vid senaste istiden. Randbildningarna består sannolikt av moränmaterial avlagrat direkt på berggrunden. Berggrunden och eventuella moränavlagringar överlagras av glacial lera. I de lösa avlagringar-nas ytligaste delar finns senare, postglaciala, leror med ett högre organiskt innehåll. Lerorna jämnar ut bergtopografin inom området. Över lerorna har muddermassor tippats sedan en lång tid tillbaka. Den sedimentundersökning som utförts inom ramen för detta uppdrag visar att förekomst av vad som bedömts vara muddermassor är som störst inom tippningsområdets centraladelar.Skalfragmentochsilt/sandharunderårenvaskatsutochliggersomettskyddmot vidare erosion av underliggande massor.

Förstudie

Kartmaterial (WSP)

Geofysiska undersökningar

(Marin Mätteknik)

Workshop (CTH/GU/Sweco)

Översiktlig arkivstudie

(Sweco)

Provfiske(Marin Monitoring)

Marinbiologiskundersökning(Hydro Gis)

RapportskrivningRedovisning av

bottenförhållanden, del av MKBoch Teknisk beskrivning

(Sweco)

Bottenfaunaunders.(Marin Monitoring)

Geofysiska undersökningar

(Marin Miljöanalys)

Provtagning avsediment

(Miljø og Marine Undersøgelse)

Geoteknisk sondering

(Norconsult ochFrog Marin)

46

Mer detaljerade undersökningar kommer att genomföras för att hitta bästa läge för respektive vindkraftverk. Det är exempelvis inte fördelaktigt att bygga ett fundament där berget lutar kraftigt, se topografin vid Måvholmsbådan, figur 24 och figur 25.

Figur 24: Utdrag ur sjökort, nordvästra delen av utredningsområdet, grundet vid Måvhollms-bådan.

Figur 25: Bottentopografi utifrån geofysisk undersökning. Bild från Marin Miljöanalys AB.

Inom det aktuella undersökningsområdet har det över åren tippats stora mängder mudder från Göteborgs Hamn. Muddret utgörs till dominerande del av ytliga sediment med varierat innehåll av organiskt material. När den organiska fraktionen i muddret bryts ned bildas gas som beroende på de överlagrande sedimentens täthet kan sippra upp eller helt stanna kvar under ett tätare skikt, se figur 26. Detta sker på samma sätt som att det kan läcka ut gas från deponier eller komposter på land. Vid syrefattiga förhållanden bildas huvudsakligen metan

47

som i sig är en luktfri och färglös gas. Ju mer organiskt material sedimenten innehåller desto större gasbildning. Gasen kan sippra ut utan att botten vidrörs, det finns exempel från detta från andra områden, exempelvis Havstensfjord på västkusten och Stockholms skärgård på östkusten. Gas förekommer även naturligt i postglaciala leror och bildas när organiskt material(t.ex.iungagyttjeleror)brytsner.

Figur 26: Tvärsnitt A–A visar topografin vid Måvholmsbådan. Bild från Marin Miljöanalys AB.

I samband med den geofysiska undersökningen inom området påvisades förekomst av gas inom vissa delar av området. Gasen kan komma från muddermassorna alternativt från djupare avlagringar.


Bottenförhållandena återspeglar geologin på västkusten med en kuperad topografi. Detta innebär att lera och lergyttja är den dominerande jordarten i bottensedimenten på Hake fjord på samma sätt som lera dominerar i dalgångarna på land.

I de undersökningar som genomförts har drygt 50 delområden med djup till berg mellan 5 och 20 meter lokaliserats. Berget inom utredningsområdet bedöms preliminärt ha en god kva-litet för grundläggning av vindkraftverk. Detta innebär att det finns goda förutsättningar för att bygga bergförankrade fundament i det aktuella utredningsområdet.

Fördjupade geotekniska undersökningar kommer att genomföras för att bestämma exakta lägen för grundläggning av vindkraftverken.

Förorenade sediment

Förutsättningar

SwecoharutförtenomfattandearkivstudiegällandemuddringsverksamhetiGöteborgshamn och den historiska tippningen av muddermassor i det aktuella området. Exempelvis har handlingar från mark- och miljödomstolen, stadsarkiv, landsarkiv och riksarkiv studerats ochkontakterhartagitsmedolikamyndigheter,Chalmers,bolage.t.c.

Tippning av muddermassor påbörjades i början av 1900-talet, i ett första skede inom Dana fjord i väster, se figur 27. Muddret har sitt ursprung bl.a. från hamnbassänger i staden och från farleder när dessa har fördjupats. I området har det under en period även dumpats latrin från dåvarande Renhållningsverket. Tippning har vidare utförts österut i Hake fjord och slutligen i Rivö fjord. Innan Torsvikens mudderdeponi, som är en deponi för förorenat mudder, togs i bruk i mitten av 1970-talet tippades i huvudsak alla förorenade muddermassor i detta område.

48

VidDanskaliljanharettokäntantaltunnormedlågradioaktivtmaterialfrånChalmersdumpats i mitten av 1960-talet. Materialet i tunnorna bedöms idag utgöra en låg risk för människorochmiljö.DetradioaktivaavfalletfrånChalmerstransporteradesihuvudsaktillStudsvik.

Försvarsmakten har enligt uppgift inte nyttjat området för kvittblivning av avfall. En torped finns idag kvar i områdets södra del.

Figur 27: Utbredning av det tippningsområde som anges i det första tillståndet från 1920.

49

Genomprovtagningmeds.k.vibrocoreprovtagarehar36sedimentkärnortagitsutfrån18olika platser inom utredningsområdet. Kärnorna är i snitt ca 2,8 m och den längsta kärnan är ca 5,7 m. Totalt 18 kärnor har dokumenterats m a p jordart, innehåll av organiskt material, färg, lukt, avvikande material etc. Se figur 28.

Figur 28: Utredningsområde med provpunkter, läge för möjlig torped samt troligt läge för lågradioaktivt avfall.

Den okulära bedömningen indikerar förekomst av oljeförorenade sediment i 9 av 18 sedi-mentkärnor. I huvudsak förekommer dessa i form av tunnare skikt om cirka 5–15 cm, men i enstaka fall har skiktet varit upp till ca 1 m mäktigt. Organiska och oorganiska föroreningar finns generellt i måttliga halter.

Ett slumpmässigt urval av samlingsprover, på vad som i huvudsak bedömts vara muddermas-sor, har skickats till laboratorium för kemisk analys.

ErhållnaanalysresultatvisarattmetallerochPAH(polyaromatiskakolväten)harpåvisatsiförhöjda halter i enstaka prover, främst i de centrala delarna av tippningsområdet. Endast på tre platser visar analysresultaten på högre halter av kvicksilver och bly i befintliga sediment än de som tillåts tippas med dagens tillstånd.

Eftersom analyser i detta skede har gjorts av samlingsprover, kan det sannolikt antas att vissa skikt i bottensedimenten innehåller betydligt högre föroreningshalter än gällande gränsvär-den för muddertippning inom området.

50


I de fall då prover med naturligt avsatt material har analyserats påvisas inga eller mycket låga halter av föroreningar. Resultaten från provtagningen visar att sedimenten från de centrala delarna av tippningsplatsen inom Hake fjord i högre grad är belastade med såväl organiska som oorganiska föroreningar än sedimenten i områdets ytterkanter. I de mätningar som har utförts har inga indikationer erhållits gällande förekomst av radioaktiva ämnen eller svavel-haltiga gaser i sedimenten. I samband med provberedning har svavelväte konstaterats. Svavelväte förekommer naturligt i bottensedimenten. De överskottsmassor som eventuellt uppkommer i anläggningsskedet bedöms kunna hanteras på plats, tippas på Göteborg Hamns tipplats, SSV Vinga, ellerläggas direkt på tipplatsen på Hake fjord, alternativt hanteras på landbaserad deponi inom ramen för ett kontrollprogram. De hittills påvisade föroreningshal-terna bedöms vara fullt hanterbara vid framtida grundläggningsarbeten för vindkraftfunda-ment. I samband med detaljerade geotekniska undersökningar kommer föroreningssituatio-nen att undersökas mer i detalj på de platser som slutligen väljs för byggnation av vindkraftfundament.

15. Exempel på parkutformning

Efter beaktande av de skyddsvärda intressen som finns i området och de skyddsåtgärder som bör vidtas i form av skydds- och säkerhetsavstånd m.m. återstår ett område, ett etableringsom-råde, där det är möjligt att placera vindkraftverk. Se figur 29.

Figur 29: Etableringsområdet.

51

Mot bakgrund av de faktorer som i aktuellt fall har varit styrande för etableringsområdets storlek och utformning samt vindkraftverkens placering inom etableringsområdet bedöms den föreslagna vindkraftparken kunna inrymma maximalt 16 stycken vindkraftverk. Höjden på dessa kommer maximalt att uppgå till 190 meter. Ett antal exempel på utformningar av vindparkenhartagitsfram.Sefigur30.Dessautgörintealternativautformningarpåsåsättatt något alternativ har företräde framför något annat. Först i samband med detaljprojekte-ringen och upphandling av vindkraftverken kommer det slutligt bestämmas vilka vindkraft-verk som kommer att upphandlas och i detalj var dessa ska placeras.

Se nedan exempel på olika layouter med olika antal vindkraftverk och totalhöjder.

Figur30:Exempelpåparklayouter.

14 verk med turbiner på 4,5 MW. Med en totalhöjd på 183 m skulle parken producera ca 260 GWh.

9 verk med turbiner på 3,6 MW. Verken har en totalhöjd på 144 m och parken skulle producera ca 130 GWh.

16 vindkraftverk med turbiner på 3,6 MW. Med en totalhöjd på 144 m skulle vindparken producera ca 200 GWh.

Färre, men större och starkare… 8 vind kraftverk på 183 m med turbiner på 5 MW. Parken skulle producerar ca 170 GWh.

52

16. Landskapsbild

Inledning

Påverkan på landskapet till följd av en vindkraftetablering är oundviklig. Graden av påverkan på landskapsbilden i ett specifikt område beror dock på vilken typ av landskap som finns i och kring etableringsområdet. En etablering av vindkraftverk inom det föreslagna etablerings-området kommer att medföra påverkan på rådande landskapsbild i olika grad på olika platser i omgivningen. Synbarheten varierar också beroende på var i landskapet betraktaren befinner sig. En förändrad landskapsbild innebär dock inte alltid att förändringen upplevs som negativ. En vindkraftetablering kan också förstärka upplevelsen av ett landskap.

Syftet med det fortsatta samrådet är bl.a. att ge berörda myndigheter, kommuner och organisationer samt allmänheten och de som kan antas bli särskilt berörda möjlighet att ha synpunkter på vindkraftparkens olika parklayouter. Här blir således frågeställningen följande. ”Så här kan vindkraftparken komma att se ut – vad tycker du? ”Utredningar angående hur en vindkraftpark i området kan påverka landskapsbilden och hur olika utformningar kan ge olika påverkan pågår fortfarande.

Förutsättningar

Landskapet för den föreslagna etableringen utgörs av ett skärgårdsområde i Göteborgs hamninlopp. Här finns ett flertal större bebodda öar samt ett flertal mindre öar, kobbar och skär. I öst ligger fastlandet med Göteborgs stad och hamnområde. Inom närzonen till det föreslagna etableringsområdet ligger bl.a. Fotö, större delen av Hönö, Grötö, Brännö och Långedrag och norr om utredningsområdet sträcker sig Hjuvik, Hällsvik och Andalen. I nordost ligger Torshamnen, Arendal med de vindkraftverk som är lokaliserade där, Älvsborgs-hamnen och Skandiahamnen. Området utgörs sammanfattningsvis av en blandad miljö med industrier, hamnanläggningar och skärgård.

Fotomontage

Olika metoder för visualisering av etableringen har studerats. I genomförda samråd har också olika gestaltningsprinciper diskuterats liksom från vilka platser fotomontage skall redovisas.

Ett fotomontage från Älvsborgsbron har framställts till detta samrådsunderlag och redovisas i A3-formatibilaga1.Fotomontagetvisarexempelpåparkutformningsomtagitsframmed14st. vindturbiner av modellen Gamesa G128, 4,5 MW med navhöjd på 120 m, rotordiameter på126mochtotalhöjdpå183m.Förattytterligareillustreradenvisuellapåverkankommerett antal fotomontage att presenteras vid föreliggande samrådsmöten samt på Vindplats Göteborgshemsidawww.vindplatsgoteborg.se.

Möjliga skyddsåtgärder

För att minska en eventuell negativ upplevelse av en vindkraftetablering kan parkutformning-en anpassas för att på bästa möjliga sätt harmoniseras med landskapet. Enligt Boverket finns det flera generella erfarenheter om hur vindkraftetableringar bör vara utformade. Grupper av symmetriska verk inbördes ordnade med någon form av symmetri är att föredra i de flesta landskap. Boverket ger inga generella rekommendationer om vilken typ av symmetri som är att föredra framför andra, t.ex. bågformen eller rutnätet, eftersom alla platser kräver sin unika anpassning. Även om en lätt uppfattad geometri kan vara att föredra, är det alltid viktigt att man i lokaliserings- och utformningsfasen tar hänsyn till det unika landskapets element, strukturer och karaktär, liksom att man beaktar olika landskapskaraktärers känslighet.

53

Inom ramen för den föreslagna etableringen har utredningar utförts för att om möjligt identifiera vilken utformning som är att föredra ur landskapssynpunkt. Det kunde dock tidigt konstateras att det inte går att hitta ett mönster eller struktur i en parklayout som kan betraktas som ordnad från mer än ett område. Detta innebär att ett ”ordnat” mönster eller struktur från exempelvis Älvsborgsbron inte är ”ordnat” från Långedrag eller Brännö.

Under avsnittet bottenförhållanden framgår att cirka 50 delområden med djup till berg mellan 5 och 20 meter har identifierats. Det ger således viss valfrihet att placera de enskilda vindkraftverken på olika platser. Möjligheterna är ändå begränsade att placera vindkraftver-ken i linjer eller andra formationer.

Möjliga skyddsåtgärder och parklayouter kommer dock att utredas vidare inför framtagandet av MKB:n och tillståndsansökan.


Från Fotö, Hönö, Grötö, Andalen, Hjuvik, Hällsvik, Brännö och Långedrag kommer utblick-arna att beröras och förändras. På många platser påverkas utsikten från bostadsbebyggelse. Fotö och Hönö kommer inte att få en så stor påverkan eftersom deras utsikt i första hand är åt väster. På Fotö är siktlinjerna tämligen obrutna in mot Göteborg och det som man framför allt ser är industrilandskapet, de stora hamnarna och vindkraftverken vid Arendalsområdet. Den föreslagna vindkraftetableringen vid Hake fjord kan knappast sägas komma att utgöra något visuellt hinder även om den kommer att synas väl.

Från Hjuvik, Hällsvik och Andalen, områden med villabebyggelse från 1900-talet, kommer vindkraftverken att synas tydligt. Även om siktlinjerna ibland blockeras av mindre skär och öar kommer verkens roterande blad och torn att vara synliga. Vindkraftverken kommer att byggas över ett tre kilometer brett område vilket medför att man troligen inte kommer att uppleva verken som lika störande som om de byggdes i en tätare formation.

Från Torshamnen, Arendal, Älvsborgshamnen och Skandiahamnen kommer vindkraftverken att vara väl exponerade, men de kommer knappast att uppfattas som ett främmande element eftersom vindkraft redan har etablerats vid Arendal. De stora vindkraftverken förstärker in trycket av det industriella och storskaliga, men kommer troligtvis att uppfattas som ett mer positivt inslag i kontexten utifrån det faktum att de genererar ”ren” energi. Vindkraftparken ansluter här till områdets kulturhistoriska tradition och förstärker intrycket men med mer positiva förtecken än till exempel området med oljecisterner vid Arendal. Den nya tidens energiförsörjning möter den gamla.

Från Göta älvs mynning och Älvsborgsbron i öster kommer vindkraftparken att vara ett tydligt visuellt nytt inslag. I området rör sig de som bor, arbetar och besöker Göteborg och de kommer knappas att undgå vindkraftparkens visuella påverkan. Under århundradena har Göteborg växt åt väster med hamnarna och industrierna norr om älven och stadskärna och bostadsområden söder om älven. Årsring har lagts till årsring och vindkraftparken kommer att utgöra ytterligare en årsring men en annorlunda sådan, eftersom den etableras i den marina delen av landskapet, där stadslandskap möter skärgårdslandskap.

Bebyggelsen på Brännö i söder exponerar oftast mot sydost, inåt den läade passagen mot Asperö. Från klipporna på norra delen av Brännö, framför allt i Vassdal men också på Galterö, Asperö och Rivö kommer vindkraftparken att vara väl synlig, men vindkraftverken placeras med ett minimiavstånd på mellan 600 och 700 m för att kunna utnyttja vindpoten-tialen på bästa sätt. Sikten kommer fortsatt att upplevas som fri mot Öckeröarna och Hjuvik. Passagen tätt intill öarna med stora fartyg samt siktlinjerna in mot Göteborgs hamn- och

54

industriområden gör att det ”moderna” landskapet ständigt gör sig påmint och det vilda och otämjda landskapet på norra Brännö och Galterö bryts mot det planerade och gestaltade landskapet in mot staden. Från sydväst, d.v.s. inloppet förbi Vinga mot Göteborg kan vindkraftparken återigen fungera som en refug mellan den södra och norra farleden. Ifrån detta håll är också gestaltningen av parken viktig för upplevelsen av den. Parkens läge, omgiven av skärgård, en landskapstyp som överlag ger positiva associationer, gör att parken kan bli en riktningsvisare in mot stadslandskapet och ett element som binder ihop hav, skärgård och land. Dessutom binder det ihop ett äldre historiskt och politiskt landskap där Danmark fanns söder om parken, Norge norr om den och Sverige representerades av åmynningen och området strax däromkring. Eftersom detta är det första en besökare från havssidan ser av staden kan det utformas till ett landmärke, kanske ett signum för Göteborg som en stad som sätter miljötänkandet främst.

17. Buller

Förutsättningar

Ljud uppkommer i huvudsak från vindkraftverken på grund av rotorbladens passage genom luften, så kallat aerodynamiskt ljud. Detta aerodynamiska ljud har stora likheter med naturligt vindbrus vilket kan leda till maskering av vindkraftljudet vid höga vindhastigheter. Moderna vindkraftverk är även omsorgsfullt ljuddämpade och avger inget nämnvärt maskin-buller. Ljudnivån avtar med avståndet från vindkraftverket då ljudenergin fördelas över ett större område.

Oönskat ljud är allmänt benämnt som buller. Buller kan vid kontinuerlig exponering uppfattas som obehagligt för människor och i värsta fall orsaka stress och ohälsa. Studier tyder på att den faktiska störningen av ljud från vindkraftverk är subjektiv och kan förutom ljudnivån bero på den allmänna inställningen till vindkraftetableringen samt huruvida vindkraftverken syns vid mottagaren eller inte. Överlag konstateras dock att med ökad ljudnivå ökar antalet personer som upplever sig störda.

I dagsläget finns inga fastställda riktvärden för ljud från vindkraftverk. Enligt gällande rättspraxis tillämpas istället de av Naturvårdsverket rekommenderade riktvärdena för externt industribullernattetid.Riktvärdetutomhusnattetidvidbostäderär40dB(A)iekvivalentljudnivåoch55dB(A)förmomentanaljud.Enekvivalentljudnivåärettberäknatmedel-värdeavljudnivånöverenvisstidsperiod.Anledningtillattdetlägreriktvärdetom40dB(A)tillämpas för vindkraft enligt praxis är troligtvis att ljudet från ett vindkraftverk pågår kontinuerligt till skillnad från t ex ljudet från en förbipasserande bil.

Förattfåenbildavhurhögljudnivå40dB(A)ärkanenjämförelsegörasmedettmoderntkylskåpvilketoftaavgerettljudpåca40dB(A).Ifigur31visasandraexempelpåljudfrånolika vanligt förekommande ljudkällor.

55

Figur31:Bildenvisarljudtrycksnivånfrånvanligtförekommandeljudkällor,Trafikverket.

Om flera ljudkällor förekommer i omgivningen uppkommer en maskeringseffekt. Detta innebär att vissa ljud inte upplevs lika märkbara på grund av att de överröstas av andra ljud. Ljudet från vindkraftverk kan till exempel maskeras av ljud från trafik, industrier m.m. men även av naturliga bakgrundsljud såsom vindsus, lövprassel och havsbrus. Dessa naturliga ljud ökar i ljudstyrka när vindhastigheten ökar och därmed ökar maskeringseffekten. Generellt brukarmansägaattnärvindhastighetenöverstiger8m/spå10metershöjdövermarkmaskeras ljudet från vindkraftverken av naturliga bakgrundsljud.

I byggfasen uppkommer ljudet främst till följd av anläggningsarbeten samt från transporter till och från området. Anläggningsarbeten kan bl.a. att innefatta monteringen av vindkraftver-kens fundament i havsbottnen vilket eventuellt kan medföra både borrning och sprängning. De materialtransporter samt transporter av vindkraftverk som kommer att ske till och från området kan medföra störning i form av buller vid närliggande bostäder. Att notera är dock att byggfasen endast pågår under en begränsad period.

Naturvårdsverketharutfärdatallmännarådombullerfrånbyggarbetsplatser(NFS2004:14).De allmänna råden är tillämpliga under byggnationsfasen av verksamheten och Göteborg Energi avser att följa de riktvärden och arbetstider som följer av de allmänna råden.

56

Som tidigare nämnts ligger utredningsområdet för den planerade etableringen i närheten av stora fartygsleder som leder in till Göteborgs hamn. Området är således idag utsatt för visst buller från fartygstrafik och hamnverksamhet. Den närmaste bostadsbebyggelsen till utred-ningsområdet återfinns i Göteborgs södra skärgård på Brännö. Bostadsbebyggelse finns även på Fotö, Hönö och Grötö, i Hällsvik, Sandvik och Hjuvik på Hisingen samt i Långedrag på fastlandet.

Möjliga skyddsåtgärder

Denslutligaparkutformningenkommerattplanerasförattinteöverskrida40dB(A)vidsamtliga närliggande bostäder. Skulle det i efterhand, d.v.s. när vindkraftparken är i drift, visa sig att bullret måste reduceras finns ytterligare förebyggande åtgärder att vidta.

I dagens moderna vindkraftverk finns styrsystem som möjliggör en reducering av ett vind-kraftverks ljudemission i efterhand. Rotorns hastighet kan reduceras så att mindre ljud uppkommer vid de kritiska vindhastigheterna. Dock sker detta på bekostnad av vindkraftver-kets energiproduktion då man inte låter rotorn löpa fritt med konsekvensen att verket inte kan nyttja den maximala vindenergin vid dessa kritiska vindhastigheter.

Varje vindkraftverksmodell kan justeras i ett antal fördefinierade reduktionslägen, vilket leder till att varje vindkraftverksmodell har ett visst antal standardkälljud. Med andra ord kan vindkraftverket inte reduceras till vilket källjud som helst utan detta är fördefinierat av respektive verks leverantör.

För att nyttja områdets vindresurser på bästa möjliga sätt bör denna åtgärd inte vidtas om det inte i efterhand kan visas vara nödvändigt.


För att utreda den planerade etableringens ljudutbredning har beräkning av buller genom-förts med beräkningsmodellen Nord2000, en av de beräkningsmodeller som föreslås av Naturvårdsverket. Beräkningen har genomförts för två parkutformningsexempel, vilka kan antas representera två scenarier av ett ”värsta” fall. Beräkningarna utgår från en ljudutbred-ning enligt ett värsta scenario där man antar att samtliga bostäder i beräkningen ligger i vindriktningen från vindkraftverken. Med andra ord antas att en maximal utbredning uppkommer i samtliga riktningar vid ett och samma tillfälle. Vidare utgår beräkningen från deförutsättningarsområdernärdetblåser8m/spå10metershöjdovanmark.Viddessaförutsättningar upplevs ljudet från vindkraftverk som tydligast, i relation till förekomsten av maskeringseffekter från naturliga bakgrundsljud. Vidare antas inga maskeringseffekter uppkomma från artificiella ljud såsom trafik och industrier i beräkningarna Det första exemplet utgår från en parkutformning med 14 turbiner av modellen Gamesa G128-4 500. Turbinenharenrotordiameterom128m,ennavhöjdpå120m,entotalhöjdpå183mochettkälljudpå106,4dB(A).Detandraexempletbaseraspå16vindkraftverkavmodellenSiemensSWT-3.6,somharenrotordiameterpå107m,ennavhöjdpå90m,entotalhöjdpå144mochettkälljudpå105,5dB(A).Beräkningsresultatetredovisasifigurerna32och33.

57

Figur32:Beräknatbullerfråndenföreslagnaetableringenutifrånettparkutformningsexem-pel med 14 verk av modellen Gamesa G128-4 500. Verksmodellen har ett källjud på 106,4 dB(A).BeräkningenhargenomförtsmedmodellenNord2000(WSPEnvironmental).

Figur33:Beräknatbullerfråndenföreslagnaetableringenutifrånettparkutformningsexem-pelmed16vindkraftverkavmodellenSiemensSWT-3.6.Verksmodellenharettkälljudpå105,5dB(A).BeräkningenhargenomförtsmedmodellenNord2000(WSPEnvironmental).

Ekvivalent ljudnivå, dBA

35 < <= 4040 < <= 4545 < <= 5050 <

Skala 1:3000000 300 600 900 1200 1500

m

GÖTEBORG ENERGI

WSP AkustikBox 13033402 51 GöteborgTel 031-7272500Fax 031-7272501

10143041Projektnr

Ort och datumGöteborg 2012-04-16

UppdragsledareJohan Scheuer

HandläggareJohan Scheuer

GranskadRoger Fred

Vindplats GöteborgGöteborgs kommun

Beräkning av buller från vindkraft med Nord2000-beräkningsmodellLjudutbredning 2 m över mark

Beräkningsfall 14 st Gamesa 4.5 MW128 m rotordiameter, 120 m navhöjdLjudeffekt 106.3 dBA

Kund

Konsult

TeckenförklaringVindkraftverk

Ekvivalent ljudnivå, dBA

35 < <= 4040 < <= 4545 < <= 5050 <

Skala 1:3000000 300 600 900 1200 1500

m

GÖTEBORG ENERGI

WSP AkustikBox 13033402 51 GöteborgTel 031-7272500Fax 031-7272501

10143041Projektnr

Ort och datumGöteborg 2012-04-16

UppdragsledareJohan Scheuer

HandläggareJohan Scheuer

GranskadRoger Fred

Vindplats GöteborgGöteborgs kommun

Beräkning av buller från vindkraft med Nord2000-beräkningsmodellLjudutbredning 2 m över mark

Beräkningsfall 16 st Siemens 3.6 MW107 m rotordiameter, 90 m navhöjdLjudeffekt 105,5 dBA

Kund

Konsult

TeckenförklaringVindkraftverk

58

Beräkningarnavisarattljudnivånavmaximalt40dB(A)ekvivalentljudnivåkanhållasviddebostäder som är belägna i närhet av den aktuella vindkraftetableringen i båda fallen. Som beskrivits ovan är detta en förutsättning för att vindkraft ska kunna etableras. Den föreslagna etableringen bedöms utifrån genomförda beräkningar inte medföra någon betydande påverkan i fråga om buller.

Beräkningen som presenteras i figurerna visar endast ljudspridningen från planerad vindkraf-tetablering. I omgivningarna kring det föreslagna etableringsområdet förekommer som tidigare nämnts andra bullrande verksamheter i form av fartygs- och färjetrafik. Sjöfartens och hamnens buller kommer troligen att maskera ljudet från vindkraftetableringen vid vissa väderförhållanden.

Lågfrekvent ljud

Förutsättningar

Lågfrekvent ljud är enligt Boverkets definition ljud med en frekvens mellan 20 och 200 Hz. Lågfrekventljudkanvarahörbartvidgällanderiktvärdepå40dB(A),menljudetfrånvindkraftverk har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel ljud från vägrafik. Enligt Naturvårdsverkets sammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftanläggningar från 2011 finns inga belägg för att lågfrekvent ljud från vindkraftverk skulle medföra risk för allvarliga hälsoeffekter. Riktvärdet för lågfrekvent buller inomhus anges av Socialstyrelsen. En beräkning har genomförts som visar att de beräknade lågfrekventa ljudnivåerna vid det närmaste bostadshuset inte förväntas kunna medföra risk för att riktvärde enligt Socialstyrelsen överskrids


Det lågfrekventa ljudet bedöms inte komma att överstiga det av Socialstyrelsen uppsatta riktvärdet för lågfrekvent ljud inomhus mot bakgrund av att gällande riktvärde avseende A-vägtljudpå40dB(A)kommerattinnehållas.

Buller under vatten

Förutsättningar

ÅF Ljud & Vibrationer har gjort mätningar av undervattensljud på två olika platser vid två djupnivåervidtvåskildatillfällen(aprilochjuli2011).Ljudetmättesifrekvensområdet6,3–2500 Hz eftersom detta frekvensområde täcker in huvuddelen av ljudenergin som fartygstra-fik och vindkraftverk genererar samtidigt som fiskars hörsel också omfattar detta område.

Mätpunkterna är belägna i utredningsområdets nordöstra hörn, strax innanför Torshamnsle-den,sefigur34.Ifarledernapasserarigenomsnitttvåtilltrefartygpertimmeåretrunt.

59

Figur34:Mätpunkterförmätningavundervattensljud.

Ljudnivån i mätpositionerna varierar starkt med antalet fartyg och avståndet till fartyget. Även typ av fartyg påverkar ljudnivån. Fartygspassager både i den norra och södra rännan ger ljudnivåer som överstiger havets naturliga bakgrundsnivå. Bakgrundsnivån varierar med väder och sjötillstånd.

Ljudtrycksnivån i enminutsmedelvärden sammantaget i frekvensområdet varierar mellan 85 dBundernattetidmedlitenfartygstrafikochlugntvädertillöver130dBnärfartygpasserarinorra farleden. I tersbandet 125 Hz, ett frekvensband där vindkraftverk kan ge toner i vattnet, varierar ljudnivån mellan 60 dB som lägst under nattetid och stilla väder till som högst 108 dB under dagtid med fritidsbåtstrafik och kommersiell fartygstrafik. Under april, med betydligt färre fritidsbåtar, är tendensen att ljudnivån generellt sett är något lägre jämfört med mätningarna i juli. Man kan också notera att totala ljudtrycksnivån i hela frekvensområdet är högre nära ytan än nära botten, medan det är tvärtom i tersbandet 125 Hz.

De uppmätta bakgrundsnivåerna i det aktuella utredningsområdet är högre än bakgrundsni-vån uppmätt vid Lillgrund vindkraftpark i Öresund, enligt Mathias Anderssons doktorsav-handling2011,”Offshorewindfarms–ecologicaleffectsofnoiseandhabitatalterationonfish”. Där beskrivs också påverkan på fisk. I områden med högre bakgrundsljud, som i fallet med utredningsområdet, minskar hörbarheten av de planerade vindkraftverken och även det område som eventuellt kan komma att påverkas av buller från etableringen minskar.

Enligt aktuell forskning kring hur buller från vindkraftverk påverka fisk har laxfiskar sämre hörsel än torsk och sill. Lax är dock liksom plattfiskar känsliga för vattenrörelser. Vattenrörel-ser orsakade av vindkraftverk känns endast på några meters avstånd. Lax- och plattfiskar påverkas därmed troligen mindre. Ål hör bäst vid frekvenser som ligger under 100 Hz och påverkas också troligen mindre. Makrill saknar simblåsa och hör därmed relativt dåligt.

60


Preliminärt bedöms inte det förväntade undervattenbullret medföra några betydande konsekvenser för fisk, säl eller tumlare då de när de rör sig inom utredningsområdet är vana vid rådande undervattenbuller från passerande fartyg.

Vid byggnation av parken kan höga ljudnivåer uppstå under olika moment som muddring, sprängning, borrning samt trafik med arbetsfartyg. Olika grundläggningsalternativ medför olika ljudnivåer. Det finns metoder att reducera påverkan av höga ljud vid byggnation av vindkraftverk som kan användas vid behov.

Skuggor

Förutsättningar

Vid soligt väder kan rörliga skuggor uppkomma då vindkraftverken är i drift. En enskild plats kan under korta perioder utsättas för skuggning när verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktigheten av en sådan situation beror på:

• Solensvinkeliförhållandetillvindkraftverkochdenenskildafastigheten • Solinstrålingensstyrka,d.v.s.omdetärsoligellermolnigväderlek • Omverkenäridrift • Vindriktning(vilketstyrhurverketsrotorärriktad)

Skuggorna kastas som längst när solen står lågt, d v s vid soluppgång och solnedgång och främst under vintermånaderna. På långa avstånd mattas skuggorna av och är normalt inte synligavidettavståndpåcirka2–3kmfrånvindkraftverken.Skuggorpåettavståndavca1,5km från vindkraftverken uppfattas oftast som en diffus ljusförändring. Skuggorna begränsas av terrängens utseende vilket innebär att dessa kan minska till följd av att bl.a. vegetation eller bergsknallar skymmer. Skuggorna följer solens rörelse över dagen och kan uppkomma väster om vindkraftverken tidigt på dagen, norr om vindkraftverken mitt på dagen samt öster om vindkraftverken på kvällen.

Figur35:Skissenvisarförutsättningarförskuggorunderolikaårstider

V Ö

Vinter, sent på dagenVinter, tidigt på dagen

Sommar, tidigt på dagen Sommar, sent på dagen

S

N

61

Rörliga skuggor kan skapa irritation och vid kontinuerlig exponering även i viss utsträckning stressreaktioner. Störst störning uppkommer om skuggningen exponeras genom ett fönster på en vägg eller ett golv. Detta är dock förhållandevis sällsynt. Mer vanligt förekommande är att skuggeffekter uppkommer invid bostäder, t.ex. i trädgårdar eller på uteplatser. Med andra ord är risken för störning av skuggning större under perioder då människor vistas ute, såsom under sommarmånaderna.

Solreflexer från vindkraftverkens rotorer minimeras idag genom att ge rotorerna på vindkraft-verken en matt ytbehandling.

Några fastställda och rättsligt bindande riktvärden för skuggor från vindkraftverk finns inte. Enligt Boverkets rekommendation gäller dock att det faktiska antalet skuggtimmar inte bör överskrida8timmarperåroch/eller30minuteromdagenvidenbostad.

Beräkning av skuggning från en vindkraftetablering kan göras på olika sätt. För att underlätta beskrivningen av ett vindkraftprojekts skuggpåverkan kategoriserar Boverket skuggtid i tre olikaklasser,sefigur36.

Figur36:KategoriseringavberäknadskuggtidfrånettvindkraftverkenligtBoverket.

Vid beräkning av den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten används information om solens uppgång och nedgång för att erhålla den tid som en störningskänslig punkt maximalt kandrabbasavskuggning.Förattberäknaundervilkatiderenspecifikplats(t.ex.enbostad)kan ligga i linje med vindkraftverkets rotor och solens instrålningsvinkel används information om solens instrålningsvinkel över ett år. Beräkningsmodellen förutsätter att solen alltid skiner underåretssamtligadagar(d.v.s.ingenmolnighetförekommer),attverkenalltidäridriftochorsakar en rörlig skugga samt att vindkraftverket alltid står vinklat med den mest skuggande vinkeln mot samtliga störningskänsliga punkter på en och samma gång.

Den sannolika skuggeffekten är en beräkning som utgår ifrån beräkningen av den astrono-

62

miskt maximalt möjliga skuggeffekten med skillnaden att den förfinas med information om områdets sannolikhet för solsken samt möjlig driftstatistik utav vindkraftverken. Områdets sannolikhet för solsken erhålls lämpligen utifrån statistik från SMHI:s väderstationer. Möjlig driftstatistik kan kompletteras utifrån den kännedom om vindförhållandena man i regel har vid ett vindkraftprojekt. Denna typ av beräkning utgår alltså från Boverkets klassificering av den sannolika skuggeffekten vilket innebär att resultatet bör jämföras med Boverkets rekom-mendation om maximalt 8 skuggtimmar per år som beskrivs ovan.

Det är dock viktigt att poängtera att den sannolika skuggeffekten inte är densamma som den faktiska skuggeffekten, dvs. den skuggeffekt som uppkommer i verkligheten. Som tidigare nämnts kommer ytterligare faktorer att påverka den faktiska skuggeffekten, såsom växtlighet i området, den faktiska framtida väderleken samt den faktiska vindriktningen respektive dag under kommande år. Det är därför rimligt att förvänta sig att den faktiska skuggeffekten kommer att vara mindre än den sannolika. Den faktiska skuggeffekten går ej att beräkna då information om t ex framtida väderlek är omöjligt att erhålla.

I kommande resonemang nedan är det därför av vikt att särskilja mellan den faktiska skuggtiden och beräknade skuggeffekter såsom den astronomiskt maximalt möjliga skugg-effekten och den sannolika skuggeffekten.

Möjliga skyddsåtgärder och parklayouter

Utifall den faktiska skuggtiden vid någon bostad skulle överskrida 8 timmar per år och dessa timmar upplevas som störande kan åtgärder vidtas. Vindkraftverken kan förses med så kallad skuggoptimeringsfunktion, vilket innebär att vindkraftverket sätts ur drift de fåtal timmar per år då störst risk för skuggning förekommer. Funktionen innefattar även solinstrålningssensor som gör att vindkraftverket sätts ur drift under dessa timmar enbart om det är soligt väder. På så sätt finns effektiva skyddsåtgärder att vidta i efterhand utan att vindkraftverkets energiproduktion nämnvärt minskar.


För att utreda den planerade etableringens skuggeffekter har beräkning av den sannolika skuggeffekten genomförts i beräkningsprogrammet WindPRO. Beräkningen har genomförts medSMHI’sstatistikförsoltimmariGöteborg,somräknatsuppmed10%extrasoltimmarför att hänsyn ska tas till extrema år då antalet soltimmar är fler. Antalet soltimmar per år har ennormalvariationpåca10%.Beräkningenhargenomförtsförtvåparkutformningsexem-pel, vilka kan antas representera två scenarios av ett värsta fall av skuggspridning. Det första exemplet utgår från en parkutformning med 14 turbiner av modellen Gamesa G128-4 500. Turbinen har en rotordiameter om 128 m. och en navhöjd på 120 m. Det andra exemplet baseraspå16vindkraftverkavmodellenSiemensSWT-3.6,somharenrotordiameterpå107m. och en navhöjd på 90 m. Beräkningsresultatet redovisas i figurerna nedan.

63

Figur37:Beräknadsannolikskuggtidförparkutformningsexempletmed14verkavmodellenGamesa G128-4 500. Ljusgrön linje visar 0 timmar skuggtid per år och mörkgrön linje visar 8 timmar skuggtid per år.

WindPRO version 2.7.473 Jun 2010

WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]

Project:

Vindplats GBG__120416Printed/Page

2012-04-17 15:44 / 3Licensed user:

Göteborg Energi AB Box 53 SE-401 20 Göteborg+46 31 62 60 00Jon Angelbratt / [email protected]:

2012-04-17 15:44/2.7.473

SHADOW - MapCalculation: Gamesa 4.5 MW med hänsyn Gäveskär

0 1 2 3 4 kmMap: , Print scale 1:75 000, Map center SWE99TM East: 305 279 North: 6 395 940

New WTG Shadow receptorIsolines showing shadow in Hours per year, real case

0 8

64

Figur38:Beräknadsannolikskuggtidförparkutformningsexempletmed16vindkraftverkavmodellenSiemensSWT-3.6.Ljusgrönlinjevisar0timmarskuggtidperårochmörkgrönlinjevisar 8 timmar skuggtid per år.

Enligt beräkningsresultaten och skuggspridningskartorna ovan kan konstateras att ingen närliggande bostad erhåller en beräknad sannolik skuggtid som överskrider Boverkets rekommen-dationerom8timmarfaktiskskuggtid(mörkgrönlinjeikartorna).Dettagällerförbådaparkut-formningsexemplen. Med anledning av att området kring föreslaget etableringsområde utgörs av vatten är det rimligt att anta att den beräknade sannolika skuggtiden ligger nära värdena för den faktiska skuggtiden då skuggorna inte kommer att avskärmas av vegetation. Då beräkningen av densannolikaskuggtidenhargenomförtsmed10%höjningavaktuellsolstatistikärdetsannolikt att Boverkets rekommendationer kommer att kunna innehållas med god marginal. Preliminärt bedöms således konsekvenserna bli små för miljön och människors hälsa till följd av skuggeffekter.

WindPRO version 2.7.473 Jun 2010

WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]

Project:

Vindplats GBG__120416Printed/Page

2012-04-17 15:48 / 3Licensed user:

Göteborg Energi AB Box 53 SE-401 20 Göteborg+46 31 62 60 00Jon Angelbratt / [email protected]:

2012-04-17 15:47/2.7.473

SHADOW - MapCalculation: Siemens 3.6 MW med hänsyn Gäveskär

0 1 2 3 4 kmMap: , Print scale 1:75 000, Map center SWE99TM East: 305 279 North: 6 395 940

New WTG Shadow receptorIsolines showing shadow in Hours per year, real case

0 8

65

18. Luftmiljö

I Göteborgs kommun har det visat sig svårt att klara miljökvalitetsnormerna, främst för kväve-dioxidochpartiklar(PM10)samtmiljökvalitetsmåletförkoldioxid.Närdetgällerdetlokalamiljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan och utsläpp av koldioxid anges det att Göte-borgskommunskaminskasittutsläppavkoldioxid(frånicke-handlandesektorn)medminst30%jämförtmedår1990.Förattkunnauppnådettamålkrävsdetkraftfullaåtgärderförattminskautsläppenfrånbl.a.transporter,energi/uppvärmningochindustrin.Itransportsek-torn domineras utsläppen från vägtransporter, sjöfart, arbetsfordon och arbetsmaskiner.

Göteborgs kommun antog våren 2010 en handlingsplan med åtagande för en hållbar lokal energiförsörjning enligt Borgmästaravtalet. Nämnda avtal innebär att Göteborgs stad åtar sig attminskakoldioxidutsläppenmed20%genomattökaenergieffektivitetenmed20%samtattförnyelsebaraenergikällorskaståför20%avenergimixensenast2020attjämförasmeduppgifterna för år 1990.

IGöteborgsenergisystemantasetttotaltenergibehovår2020påca13300GWh,utavdessaskall2%utgörasavvindkraftmotsvarandeca270GWh(urBorgmästaravtalet).Iberäkning-arna för att uppnå målet enligt Borgmästaravtalets intentioner anges det att vindkraften ska ståförenminskningavkoldioxidmedca90000ton/år.

Ett tillskott av energi på ca 200 GWh som projekt Vindplats Göteborg tillför kan därmed innebära ett mycket viktigt tillskott för att kunna uppfylla intentionerna med Borgmästaravta-let(270GWh).

Swecohargenomförtenutredningomvadettökatanvändandeavelskulleinnebäraförden lokala luftkvaliteten i Göteborg. De alternativ som antagits i utredningen för att minska luftföroreningsutsläppen är en ökad användning av land-el för fartyg, minskad förbrukning avfossilabränslenföruppvärmningavbostäder/byggnadersamtenökadanvändningavelipersonbilsparken.

För att begränsa utsläppen från sjöfarten kan el användas för fartygen när de ligger stilla i hamniställetförenergifråndieselmotorer.Förattersättaenerginför50%avdefartygsomidag inte är el-anslutna från land uppskattas det grovt ett behov av elektricitet på ca 50 GWh vilket är ca ¼ av den totala energin som ”Vindplats Göteborg” har möjlighet att producera årligen,sefigur39.

Ett beräkningsexempel där el från Vindplats Göteborg används för att driva en del av person-bilsparken i Göteborg är följande:

Genom att utnyttja 150 GWh el till drift av personbilar skulle teoretiskt ca 50 000 fossil-bränsledrivnabilarkunnaersättas(150GWh/2kWhpermil/1500milperår).Detskulleinnebäraattca25%avfordonsparkeniGöteborgår2020skullekunnautgörasavpersonbi-lar drivna med el från vindkraft.

En överslagsmässig beräkning visar att utsläppen till omgivningsluften minskar med ca 120 ton kväveoxider per år, ca 0,2 ton svaveldioxid per år, ca 2 ton partiklar per år och ca 120 000 ton koldioxid per år.

Detta skulle innebära att utsläppen totalt inklusive den del de el-anslutna fartygen bidrar medblirenminskningav14ton/åravseendepåsvaveldioxid,ca720ton/åravseendepåkväveoxider,ca156000ton/åravseendepåkoldioxidochca7ton/åravseendepåpartiklar.Beräkningen kan ses som ett exempel på ett framtidsscenario då det inte är möjligt att göra definitiva framtidsberäkningar.

66

Figur39:Härredovisasreduktionenavkvävedioxidhalterianslutningtillhamnenomenfjärdedel av energin från vindkraftsparken används för elanslutning av fartyg när de ligger vid kaj. Färgskalan i högermarginalen visar hur stor reduktionen blir i mikrogram per kubikmeter luft(µg/m³).Reduktionenliggerfördelaravvästrastadsdelarnapåmellan3–5µg/m³vilketredovisas med grön färg i figuren. Genom att el-ansluta fartyg från land ges stora vinster i minskade luftutsläpp. Spridningsberäkningen visar att exempelvis kvävedioxidhalterna till år 2020 kan minskas nämnvärt för relativt stora områden. Vilket har positiva effekter på hälsan.


Sammantaget görs bedömningen att Vindplats Göteborg tydligt kan bidra till ett hållbarare Göteborg och samtidigt reducera negativa klimat- och hälsoeffekter från luftutsläpp.

Enutsläppsminskningavexempelviskväveoxiderpåomkring600ton/årkanförväntasom50%avdefartygsomidaginteärel-anslutnatilllandgenomgårdennaförändring.Effektenav denna utsläppsminskning har beräknats med hjälp av en översiktlig spridningsberäkning där utsläppen är beräknade att ske i Älvsborg-, Skandia- och Skarvikshamnen. Resultatet visar atthalternaavkvävedioxidkansänkasmedmotsvarandeomkring4µg/m3ibostadsområ-dena närmast utsläppen. Detta skulle innebära att halterna av kvävedioxid minskar med ca 10%iområdetkringToredammochförområdetBiskopsgården,medca30%.

Dessa minskningar av årsmedelvärden är att betrakta som relativt stora och är positiva när det gäller befolkningsexponering av luftföroreningar och dess effekter på hälsan.

67

19. Sjösäkerhet

Förutsättningar

SSPASwedenABhargenomförtettantalutredningarsombeskriveromochhursjösäkerhe-ten kan påverkas och vilka åtgärder som kan genomföras för att minska denna påverkan.

•Förstudieochriskbedömning,enklarestudiebaseradpåolycksstatistikochhamnstatistik,ingadirektahinderförvindkraftparkidentifierades(2009-03-02)

•Riskanalysförenparklayoutbeståendeav12vindkraftverkgenomfördes2009.Enrelativtomfattande sjötrafikanalys genomfördes. Fritidsbåtstrafik togs upp med slutsats att majorite-ten av alla fritidsbåtar passerar i nord-sydlig riktning öster eller väster om det tänkta park-området. Två kraftverk utmed södra farleden bedömdes mer utsatta för påsegling än andra kraftverk(2009-10-07)

•Ens.k.Hazidgenomfördesförattidentifierariskeriettstörreperspektiv,fleramyndighe-terochorganisationermedverkade.Underlagetharutgjortgrundfördjuparestudier(2009-10-27). Hazid mötet genomfördes som ett tematiskt samråd nr 1 inom sjösäkerhet.

•Särskildstudiekringnavigationsstörningar/radarstörningar.Litteraturstudiedärinternatio-nellaerfarenhetersamlats(2011-02-08).

•Tematisktsamrådnr2medfleramyndigheterochorganisationerdärerfarenheterochresultatfråntidigareundersökningarpresenterades(2011-04-06).

•Fullmissionsimuleringar.Förattgesvarpåhureventuellavisuellastörningarupplevs,ochi begränsad omfattning hur störning i radarbild upplevs, genomfördes en dags full mission simuleringar med en teoretisk maxlayout, se figur 41. Erfarna lotsar framförde ”virtuellt” ett antal fartyg genom norra och södra leden med en del störande trafik i form av fritidsbåtar ochyrkestrafikocholikaväder-ochsiktförhållanden(2011-11-23).

•Tematisktsamrådnr3.Vidsamrådetredovisadesresultatfrånallagenomfördautredningaroch preliminära resultat från en fördjupad maritim riskanalys. I den fördjupade riskanalysen genomförs bl.a. beräkningar för påsegling av en teoretisk maxlayout med 21 vindkraftverk, se figur41,konsekvensanalyserochförslaglämnaspåsäkerhetshöjandeåtgärdermm(arbetskon-cept 2012-04-16).

•Viddettematiskasamrådetredovisadesocksåsannolikheterförattettrotorhaveriskalluppstå, beskrivning av iskast mm. Beräkningar för att ett blad eller del av ett blad lossnar och träffarettpasserandefartygredovisades,sefigur42(Sweco,arbetskoncept2012-04-17).

Vid de tematiska samråden och ”Full mission” simuleringen har flera myndigheter, rederier och organisationer varit inbjudna. Sjöfartsverket, Göteborgs Hamn, Transportstyrelsen, Stena Line och Länsstyrelsens riskenhet har deltagit vid samtliga möten. Därutöver har deltagare från exempelvis Räddningstjänsten i Storgöteborg, Kustbevakningen, Västkustens båtförening m.fl. deltagit när de har haft möjlighet och intresse.

Syftet med de tematiska samråden har varit att informera och involvera de myndigheter, företag och organisationer i arbetet med sjösäkerhetsfrågorna. Genom en tidig och aktiv del-aktighet har flera frågeställningar och krav från deltagarna kunnat undersökas och beskrivas i utredningarna.

Analysen av sjöfarten i området tyder på att trafiken är mycket frekvent i farlederna omkring området, men att handelssjöfarten mycket sällan nyttjar någon del av utredningsområdet, se figur 44. Även fritidsbåtstrafiken inom området kan anses vara begränsad. Böttöleden har ca 15000–20000 st och Torshamnsleden ca 2000–4000 st fartygspassager per år, se figur 44.

68

Den olyckshistorik som finns tillgänglig visar att det har förekommit en del olyckor i närom-rådet,menattdetendastiundantagsfallrörtsigomallvarligaolyckor,sefigur43.Underentidsperiodpå27århardetinträffatca35olyckoriområdetvarav15styckengrundstötningar.En av dessa bedömdes vara allvarlig.

Figur 41: Teoretisk maxlayout av vindkraftverk. Använd vid simulering och beräkning av risk för påsegling..

Figur 42: Möjliga träffområden för helt blad och bladspets för de olika vindkraftverken. De cirklar som går utanför orange linje innebär att den aktuella delen vid ett haveri kan träffa någon av farlederna.

69


Det finns inga indikationer på att viktiga landmärken eller visuella navigationshjälpmedel skyms av parken. För de största fartygen exempelvis Emma Maersk med brygga på ca 65m höjd kommer rotorbladen in i horisontell siktlinje vilket kan resultera i t.ex. att karaktären på fyrar förvanskas. Detta bedömdes dock inte medföra något stort problem.

Vindkraftparken har ingen allvarlig negativ inverkan på den visuella navigeringen. Parken känns ”öppen” och man kan enkelt identifiera fartygstrafik som man möter i den egna farle-den och möten med fartyg från anslutande farled. Lotsarna ansåg att fördelarna med belysta torn övervägde, det är dock framförallt i en nödlägessituation lotsarna önskar att tornen är belysta. SSPAs bedömning är att vindkraftverken inte skall ha någon negativ påverkan på fartygens förmåga att med radar bestämma sin position i farleden.

Vad gäller fartygens förmåga att med radar upptäcka och bedöma kollisionsrisk med andra fartyg bör vindkraftverken inte innebära någon ökad risk för fartyg i de stora farlederna. Däre-mot kan det bli något svårare att se och målfölja fartyg inne på Hake fjord.

Det bedöms viktigt att kunskap och erfarenhet om aktuella störningar dokumenteras och sprids till de som opererar fartyg i området.

För fartyg i Böttöleden eller Torshamnsleden är det olyckor med blad och bladspetsar som utgör en risk. Den årliga sannolikheten för att ett fartyg ska träffas av ett helt blad eller en bladspets vid ett vindkraftverkshaveri är totalt ca 1,4*10-6, vilket motsvarar en återkomsttid på ca 700 000 år. Som en jämförelse är sannolikheten för att omkomma till följd av en natu-rolyckaiSverigeca1*10-6perår(Räddningsverket,2003).Därmedkanriskenförattfartygträffas av blad eller bladspetsar betraktas som mycket liten, trots den allvarliga konsekvensen, se figur 42.

Figur43:Kartasombeskrivergrundstötningaröveren27årsperiod.

70

Riskenförpåseglingförväntasökamellan8–11%jämförtmeddets.knollalternativetomenvindkraftpark byggs. Denna ökning är baserad på en teoretisk maxlayout med 21 vindkraft-verk utan att använda riskreducerande åtgärder som exempelvis påseglingsskydd.

Om vissa av de prövade placeringarna justeras och säkerhetshöjande åtgärder vidtas kan VindplatsGöteborggenomförasutanattdenmedförallvarligariskerförsjötrafikentill/frånGöteborgs hamn.

Utredning kring säkerhetshöjande åtgärder och analys av vilka lokaliseringar som är mindre lämpliga pågår.

Figur 44: Beskrivning av fartygstrafik. Mest trafik går i Böttöleden där ca 15000–20000 fartyg passerar per år.

71

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund

1.2 Miljömål

1.3 Syfte

1.4 Avgränsningar

2 DET PLANERADE PROJEKTET

2.1 Området

2.2 Hur genomförs projektet?

3 SAMRÅDSPROCESS

3.1 Inledning

3.2 Samtal före samråd

3.3 Samråd med myndigheter

3.4 Samråd med allmänhet

4 ALTERNATIV LOKALISERING

4.1 Inledning

4.2 Huvudalternativet, Vindplats Göteborg

4.3 Alternativen, Dörjeskär och Stora Pölsan

4.4 Nollalternativet

4.5 Jämförelse av alternativ

4.6 Alternativa utformningar

5 NULÄGESBESKRIVNING

5.1 Natura 2000 och naturreservat

5.2 Riksintressen

5.3 Verksamheter

5.4 Friluftsliv och turism

5.5 Naturmiljö

5.6 Landskapsbild

5.7 Kulturmiljö

5.8 Marinarkeologi

5.9 Buller

5.10 Skuggor och reflexer

5.11 Undervattensbuller

5.12 Bottenförhållanden

5.13 Luftmiljö

6 KONSEKVENSER

6.1 Natura 2000 och naturreservat

6.2 Riksintresse totalförsvar, yrkesfiske och naturvård

6.3 Bedömningsunderlag

6.4 Riksintresse sjöfart

6.5 Riksintresse friluftsliv

6.6 Riksintresse Kulturmiljö

6.7 Friluftsliv & Turism

6.8 Naturmiljö

6.9 Landskapsbild

6.10 Marinarkeologi

6.11 Buller

6.12 Skuggor och reflexer

6.13 Undervattensbuller

6.14 Förorenat mudder och avfall

6.15 Sjösäkerhet

6.16 Luftmiljö

6.17 Samlad bedömning av konsekvenser

7 HÅLLBARHET

8 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

9 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM

10 REFERENSER

20. Preliminär innehållsförteckning MKB

72

21. Administrativa uppgifter

Anläggningens namn Vindplats Göteborg

Adress Göteborg Energi AB

Box53

401 20 Göteborg

Organisationsnummer 556362-6794

Projektledare Helena Nordström

Telefonnummer 031-626000

E-post [email protected]

Konsult Eva-Britt Eklöf WSP Environmental

Telefonnummer 031-7272893

E-post Eva-Britt.Eklö[email protected]

Fastighetsbeteckningar AllmäntvattenangränsandetillBrännöS:2(vattenområde tillhörande)S:36Gäveskär,S:38NorraGäveskärsamtBrännö63:1

Län Västra Götalands län

Referenser

Regeringens regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende länsstyrelserna beslutat 2011-12-15

”Vindkrafthandboken – planering och prövningar av vindkraftverk på land och kustnära vattenområden” Boverket januari 2009, ISBN 978-91-86045-27-2

Översiktsplan för Göteborg antagen 2009-02-26

Göteborgs energiplan 2005

NaturvårdsverketsriktvärdenenligtExterntindustribuller–allmännarådSNVAR1978:5rev.1983

LänsstyrelsensinformationskartaförVästraGötalandhttp://gis.lst.se/gisvg/

Regeringens regleringsbrev för 2010 beslutat 2009-12-21

Beslut 1986-04-21, förklarande av delar av Vargö i Göteborgs södra skärgård som naturreservat

SkötselplanförnaturreservatetVingaskärgården,1987-03-23.

(Källa:Naturvårdsverket2011,Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter)

http://www.naturvardsverket.se/upload/07_verksamheter_med_miljopaverkan/Buller/vindkraftverk/Infra-lagfrekvent-ljud/Kunskapssammanstalln-infra-lagfrekv-ljud-vindkraft.pdf

Bilagor

Fotomontage från Älvsborgsbron

samrådsunderlag vindplats göteborg

Documents