1

Sällan sedda Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning På lättläst svenska

2

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr 2011-9-12

Publicerad www.socialstyrelsen.se, oktober 2011

3

Sällan sedda Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning På lättläst svenska Förord Regeringen har bett Socialstyrelsen att skriva ett utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Utbildningsmaterialet är för personer som arbetar med kvinnor med funktionsnedsättning. De kan vara personal som ska handlägga och personal som ska ge vård, stöd och service. De kan vara personliga assistenter, personal inom socialtjänsten, habiliteringen, rehabiliteringen och sjukvården. Men studiematerialet kan också vara för personal som arbetar med våldsutsatta kvinnor, till exempel handläggare i andra delar av socialtjänsten. Materialet är också för personer som arbetar i ideella organisationer, i kvinnojourer och brottsofferjourer och funktionshindersorganisationer. Materialet kan också vara bra för personer som arbetar hos polisen och i domstolar. Vi vill att fler personer ska känna till detta våld och kunna mer om det så att de ska kunna hjälpa dessa kvinnor mer och bättre. I materialet skriver vi om hur våld kan vara mot kvinnor med funktionsnedsättning. Vi har läst litteratur och forskning om dessa frågor. Vi har gjort intervjuer och studiebesök hos personer

4

som arbetar med kvinnor som har blivit utsatt för våld. Vi har också studerat metoder från andra länder om hur man kan arbeta med det här problemet. Detta är ett av Socialstyrelsens fem utbildningsmaterial som handlar om grupper av våldsutsatta kvinnor. De andra utbildningsmaterialen handlar om kvinnor i missbruk och beroende, äldre kvinnor, kvinnor med utländsk bakgrund och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Utbildningsmaterialet är skrivet av Ann Jönsson med stöd av Maria Boustedt Hedvall och Kjerstin Bergman. Per Arne Håkansson har tittat på metoder i andra länder. Shriti Radia har gett oss råd om lagar och regler. Alla arbetar vid Socialstyrelsen. Flera personer har läst texterna och sagt vad de tycker. Stort tack till AnnCharlott Carlberg, leg psykolog, Anita Eriksson, biståndshandläggare vid Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad, Christina Silfverstolpe, biståndshandläggare och kvinnofridsinstruktör i Trollhättans stad, Wiveca Holst, utbildare, Ann-Marie Stenhammar, utredare och skribent, Carin Bergström, verksam i EU-projektet Carpe i Stockholms stad, Alison Hultqvist, socionom, Marie Aspensjö, kurator vid dövteamet i Stockholms län, Kerstin Kristensen, projektledaren vid Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt, Bräcke Diakoni, Denise Cresso, informationsansvarig vid Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt, Bräcke Diakoni och Hans Hallerfors, redaktör. Lars-Erik Holm Generaldirektör

5

Innehåll Sammanfattning Kapitel 1 Inledning Ett osynligt problem Våld är en kränkning av mänskliga rättigheter FN-konventioner Europakonventionen Behov av stöd Vilka personer vi skriver för, vilka personer vi skriver om och vilka ord vi använder De här personerna kan använda utbildningsmaterialet Våld och annan utsatthet Närstående Våld mot kvinnor Funktionsnedsättning och funktionshinder Utvecklingsstörning och intellektuell funktionsnedsättning Så har vi lagt upp materialet Förslag till utbildning Kunskapsunderlag och uppslagsbok för personal Tvärprofessionell utbildning Att tänka på Kapitel 2 Våldsutsatthet, vad är det Våld i nära relationer Olika våldsmönster Våld mot kvinnor i nära relationer Hur vanligt är det med våld mot kvinnor i nära relationer Barn som upplever våld i familjen Varför sker våld i nära relationer - några olika sätt att förklara det Våld mot särskilt utsatta grupper Kvinnor med risk för särskild sårbarhet

6

Risker med att börja tala om särskilt utsatta grupper Att diskutera Personer med funktionsnedsättning och våld Barn Kvinnor Män Äldre Svåra liv gör det svårt att ändra sitt liv Att diskutera Kapitel 3 Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Särskild utsatthet Beroende Osynlighet Sårbarhet Hur vanligt är våldet? Våld mot kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar Våld mot kvinnor med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning Ett nytt synsätt Vara som andra Var tredje kvinna utsatt för våld Våld mot kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar "Dubbelt utsatta damer" Mer kunskap behövs Var sker våldet och av vem? Hur ser våldet ut och vilka skador ger det? Våldet ser olika ut Våldet sker igen och igen Vilka skador ger våldet? Varför stannar kvinnan? Svårt att bryta upp Det traumatiska bandet Skam och skuld

7

Få kvinnor söker hjälp Vilken kunskap finns om stöd och hjälp? Tillgänglighet till socialkontor och vårdcentraler Tillgänglighet till kvinnojourer och skyddade boenden Typ av funktionsnedsättning är viktig för vilken hjälp som är tillgänglig Det behövs vetenskapliga metoder som fungerar Att diskutera Kapitel 4 Att uppmärksamma och möta kvinnorna Mötet med kvinnorna Respekt och förståelse är viktiga i samtalet Göra samtalet lättare Samtal via tolk Andra sätt att tala med varandra på -om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK Hur upptäcka och fråga om våld? Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om sexuellt våld Viktiga frågor för personal att ställa sig Tecken och symtom på våldsutsatthet Fysiska skador Psykiska reaktioner Missbruk Tillgänglighet - en förutsättning för mötet Olika aspekter på tillgänglighet Kunskapsstöd för arbetet med tillgänglighet Att diskutera Det arbete som pågår just nu mot våld Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Kunskapsstöd till personal Tillgänglighet och alternativ kommunikation Utbildningssatsning i Stockholms län Checklista på arbetsplatsen är ett sätt att stoppa våldet

8

Att diskutera Kapitel 5 Samhällets ansvar Vad säger lagarna om våld mot kvinnor? Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning Besöksförbud Detta är lika i flera lagar Icke-diskrimineringsprincipen Samarbete Så blir samarbetet enklare Ge samarbetet tid och undersök vilka som ska vara med Samarbeta och sekretess Anmälningsskyldighet Att lämna uppgifter till åklagare och polis Att anmäla eller avslöja brott Att diskutera Socialtjänstens ansvar Kommunen har det största ansvaret Olika ansvar för kommunen du bor i och kommunen du är i Socialtjänstens ansvar för vissa målgrupper Personer med funktionsnedsättning Brottsoffer och våldsutsatta kvinnor Personer som vårdar eller stödjer närstående Kompetens Kommunala handlingsplaner Uppsökande verksamhet och information Utredning Akuta och långsiktiga behov Om kvinnan inte vill ha utredning, stöd och hjälp Bedömningsinstrument som stöd för arbetet Insatser Tillfälligt boende Råd och stöd Ekonomiskt bistånd Insatser med stöd av LSS

9

Säkerhetsplanering Barn som ser våld Lex Sarah säger att personal måste anmäla missförhållanden Att diskutera Hälso- och sjukvårdens ansvar Om Hälso- och sjukvårdens ansvar God kvalitet i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta kvinnor Akuta insatser Insatser under längre tid Hälso- och sjukvårdens ansvar för barn som far illa Habilitering och rehabilitering Ungdomsmottagningar Att diskutera Polis och domstolars ansvar Samarbete mellan polis och andra myndigheter och organisationer Säkra lagar och funktionsnedsättning Hur personer kan reagera vid förhör Att diskutera Bilaga Checklista för arbetsplatser

10

Sammanfattning Studier visar att kvinnor med funktionsnedsättning blir utsatta för våld minst lika ofta som andra kvinnor. Under lång tid har detta varit ett osynligt problem, både för forskare, för dem som ger vård och för dem som skriver om sådana frågor. Men på senare år har allt fler personer börjat förstå att det finns ett problem. Troligen är det också så att kvinnor med funktionsnedsättning kan ha det ännu svårare med detta problem än vad andra kvinnor har. Beroende Många kvinnor med funktionsnedsättning är beroende av andra människor. De får vård, stöd och service av sin familj av personliga assistenter, färdtjänstchaufförer eller annan personal. Dessa personer kan vara de som upptäcker att kvinnan utsatts för våld. Men de kan också vara förövarna, de som utsätter kvinnan för våld. Osynlighet Problemet kan vara osynligt på så sätt att de brott som kvinnorna blir utsatta för inte kallas brott. Istället kallar man det för brister i en verksamhet. Många gånger ser inte människor på kvinnor med funktionsnedsättning som kvinnor: Man ser på dem som personer utan kön och utan sexualitet.

11

Sårbara Sårbarheten handlar om vilken sorts funktionsnedsättning kvinnan har. Forskare säger att kvinnor med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar lättare blir offer för våld. Kvinnor med funktionsnedsättning blir som andra kvinnor oftast utsatta för våld i en parrelation, alltså av den partner som de lever med. Våld kan vara på olika sätt Våldet i nära relationer ser olika ut. Det sker fysiskt våld, sexuellt våld och hot om våld. Men våldet kan också vara psykiskt, känslomässigt, socialt, ekonomiskt och materiellt. Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning har också beskrivit hur våldet ofta handlar om funktionsnedsättningen. Många olika delar av samhället ska arbeta mot våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Socialtjänsten har ansvar för att våldsutsatta kvinnor får det stöd och den hjälp de behöver. Nya lagar som kom år 2007 har gjort kommunernas ansvar ännu tydligare. Personal i hälsovården och sjukvården är mycket viktig. Det är också viktigt hur personal i polis och domstolar är för att kvinnorna ska känna sig trygga och vilja anmäla brottet och sedan också vara med i en rättgång. Om kvinnan har funktionsnedsättning kan personalens kunskaper till och med leda till om hon kan vara med på rättegången överhuvudtaget.

12

Ideella organisationer som kvinnojourer och brottsofferjourer kan ge hjälp. När en kvinna som blivit utsatt för våld ska ta emot hjälp, ska personal ha stor kunskap och veta vad de gör. Det är ännu viktigare att personalen har kunskap om kvinnan har funktionsnedsättning. Det blir extra viktigt för att hon ens ska kunna komma in på polisstationen eller i domstolen. Kvinnan ska kunna förstå den information som hon får. Men hon ska också själv kunna berätta om vad som har hänt. Hon ska också kunna få ett skyddat boende som passar hennes behov. Detta utbildningsmaterial vill ge personal mer kunskap så att de kan ge kvinnorna det stöd som de behöver. Kapitel 1 Inledning Ett osynligt problem Det är först på senare år som man har börjat att tala om att kvinnor med funktionsnedsättning blir utsatta för våld. Problemet har länge varit osynligt. Det finns kanske flera förklaringar till att problemet har varit osynligt, att ingen vetat om det. En förklaring är hur samhället ser på personer med funktionsnedsättning. Ofta ser samhället på personer med funktionsnedsättning som personer utan kön och utan sexualitet. När människor möter andra människor sorterar vi dem efter om de är man eller kvinna,

13

varifrån de kommer, hur gamla de är och så vidare. Men när en människa möter en människa med funktionsnedsättning blir den andra människan lätt en person bara med funktionsnedsättning, och utan kön, land, utbildning och så vidare. En annan förklaring till osynligheten är att ingen forskar om det. Samhället verkar inte heller tycka att det är så farligt med brott mot dessa personer. Samhället verkar också tro att ingen människa utsätter personer med funktionsnedsättning för brott. Våld är en kränkning av mänskliga rättigheter Att vara utsatt för våld är på många sätt en kränkning av en människas rättigheter. Sverige har sagt ja till flera konventioner och överenskommelser som säger att Sverige ska arbeta för att stoppa våld mot kvinnor. Dessa konventioner och överenskommelser finns också för kvinnor med funktionsnedsättning. FN-konventioner Att diskriminera betyder att behandla en människa annorlunda och orättvist. Förenta Nationerna, FN, har skrivit en konvention om att stoppa all slags diskriminering av kvinnor. Konventionen förkortas CEDAW. CEDAW säger att staterna ska säga nej till diskriminering av kvinnor på alla områden. Staterna ska skriva nya lagar eller ta bort gamla lagar för att stoppa diskriminering av kvinnor.

14

Konventionen skriver om diskriminering av kvinnor men inte om våld mot kvinnor. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD, säger FN att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för större risk för våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. Konventionen säger att staterna måste arbeta med lagar, regler och utbildning för att skydda personer med funktionsnedsättning från att bli utnyttjade och utsatta för våld. Staterna ska se till att staten kallar våldet för brott, ser dessa brott, anmäler och utreder brotten och straffar den person som gjort brottet. Eftersom detta utbildningsmaterial även handlar om unga kvinnor under 18 år, är det viktigt att känna till att Sverige har sagt ja till konventionen om barnets rättigheter. Där står det bland annat att staterna ska göra allt de kan för att skydda barn mot alla former av våld, och annat som kan skada dem. Europakonventionen Europarådets konvention för skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kallas också Europakonventionen. Europakonventionen vill skydda kvinnors rättigheter och stoppa diskriminering. Svenska lagar ska följa Europakonventionen.

15

Behov av stöd På senare tid har allt fler människor sett att kvinnor med funktionsnedsättning blir utsatta för våld och att kvinnorna inte får något bra stöd. Flera statliga utredningar visar att samhället måste få mer kunskap om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Kommunerna har det största ansvaret för att ge stöd till människor som har det svårt. Socialstyrelsens och länsstyrelserna har undersökt hur Sveriges kommuner arbetar med detta. Kommunerna behöver lära sig mer om detta problem. Många kommuner saknar boenden till skydd och stöd för kvinnor med funktionsnedsättning. Många kommuner är dåliga på att ge information som är anpassad för personer med funktionsnedsättning. Många kommuner samarbetar inte med myndigheter och organisationer. De samarbetar heller inte i kommunens egna organisationer. Vilka personer skriver vi för, vilka personer skriver vi om och vilka ord använder vi De här personerna kan använda utbildningsmaterialet Utbildningsmaterialet är för personal som arbetar med kvinnor med funktionsnedsättning. Det kan vara personal som ska handlägga samt ge vård, stöd och service. Exempel är personliga assistenter, personal inom socialtjänsten, rehabiliteringen och sjukvården. Men materialet kan också vara bra

16

för handläggare inom socialtjänsten, personal i ideella organisationer om kvinnojourer och brottsofferjourer och handikapporganisationer. Personal i polis och domstolar kan också använda materialet. Våld och annan utsatthet Det är viktigt att redan så här i början säga att kvinnor med funktionsnedsättning kan bli utsatta för sådant som lagen säger är brott. Det kan vara fysisk misshandel och sexuella övergrepp. Men kvinnorna kan också utsättas för handlingar som inte kallas för brott, men som ändå kan vara mycket plågsamt. Det kan vara att hon blir kallad elaka saker, inte får träffa andra människor, måste ge sina pengar till någon annan eller inte får den vård och behandling som hon ska ha. För att ge socialtjänsten stöd i sitt arbete med våldsutsatta kvinnor har Socialstyrelsen gett ut allmänna råd och en handbok. I detta utbildningsmaterial talar vi ofta om båda dessa texter. Om du vill veta mer om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta kvinnor ska du läsa handboken och de allmänna råden. Närstående Närstående är en person som en människa har en nära relation till och som människan litar på. De kan vara makar, sambor, pojkvänner eller flickvänner, föräldrar, syskon, barn eller andra släktingar. Det är oftast kvinnans partner som utövar våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.

17

Men kvinnor med funktionsnedsättning kan också bli utsatta för våld av andra personer, till exempel av personer som ska ge kvinnorna vård, stöd och service. Kvinnan är ofta mycket beroende av dessa personer. Våld mot kvinnor Våld finns i alla relationer. Våld finns mellan kvinnor och män, mellan män och män och mellan kvinnor och kvinnor. Det sker också våld mot män där kvinnor är förövare. I det här materialet skriver vi om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Vad gäller ordet kvinna så menar vi också unga kvinnor under 18 år. Funktionsnedsättning och funktionshinder Funktionsnedsättning betyder nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan en människa få av sjukdom eller skada. Funktionsnedsättningen kan finnas kvar hela livet eller försvinna efter ett tag. Funktionshinder är det som hindrar en människa med funktionsnedsättning att klara sig själv. Funktionshinder handlar framför allt om dålig tillgänglighet och anpassning. Utvecklingsstörning och intellektuell funktionsnedsättning En utvecklingsstörning är en diagnos. En person får diagnosen genom att göra en utredning för att se hur personens IQ är. Utvecklingsstörningen kan vara lindrig, medelsvår eller svår, som också kallas grav.

18

I svenska lagar står ordet utvecklingsstörning. Utvecklingsstörningen är medfödd eller har skett tidigt i livet, det vill säga under de åren som barnets hjärna fortfarande växer. Intellektuell funktionsnedsättning handlar om personer som har en något högre IQ än utvecklingsstörning. En person som fått en begåvningsmässig funktionsnedsättning i vuxen ålder har inte utvecklingsstörning. I detta utbildningsmaterial skriver vi om personer med utvecklingsstörning och personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Så har vi lagt upp materialet Kapitel 1 handlar om varför våld mot kvinnor med funktionsnedsättning länge varit ett osynligt problem. Kapitel 2 och 3 handlar om vad vi vet idag om våld mot kvinnor. Kapitel 2 börjar med att beskriva våld mot kvinnor i nära relationer. I kapitlets sista del skriver vi om våld mot särskilda grupper, och om funktionsnedsättning och våld. Kapitel 3 handlar om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Det handlar om vad vi vet, hur vanligt det är och varför så få kvinnor söker hjälp. Kapitel 4 handlar om bemötande och tillgänglighet. Kapitel 5 beskriver samhällets ansvar. Efter varje kapitel finns exempel och frågor att diskutera.

19

Förslag till utbildning Det här materialet är gjort för att du ska kunna använda det på två sätt: 1. Du kan använda det för att ge kunskaper till personal i verksamheter som arbetar med dessa frågor. Personalen kan läsa om det som de vill veta mer om. 2. Du kan använda det i tvärprofessionell utbildning. Kunskapsunderlag och uppslagsbok för personal Utbildningsmaterialet ger information om vilka lagar som gäller och hur man kan förstå, upptäcka och arbeta med våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Frågorna som finns i materialet kan ni fundera över ensamma eller i grupp på era arbetsplatser. Det går bra att läsa de olika kapitlen i materialet var för sig. Tvärprofessionell utbildning Du kan göra en utbildning i en kommun eller region för personal i socialtjänsten, hälso- och sjukvården, ideella organisationer, ungdomsmottagningar. En gemensam utbildning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan vara ett bra sätt att lära av varandra och se hur era olika verksamheter kan samarbeta. Ni kan dela upp utbildningen utifrån materialets tre stora delar: 1. Första gången ni träffas Tala om våld mot kvinnor och om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Tala om hur vanligt det är, var det sker och vem som utövar våld.

20

Tala om hur våldet ser ut och vad det kan göra med människor. 2. Andra gången ni träffas Tala om hur ni ska upptäcka våldet och möta våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Prata om hur ni ska ställa frågor om våld. Hur har ni ett samtal med personer som behöver hjälp med att tala? Tala också om tillgänglighet till samhällets stödinsatser för kvinnor med funktionsnedsättning. 3. Tredje gången ni träffas Tala om samhällets ansvar, om socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och polis och domstolar ansvar för våldsutsatta kvinnor. Använd frågor och exempel Frågorna och exemplen som finns i de olika kapitlen är bra att diskutera i mindre grupper. Låt personer från olika yrken vara med i de olika grupperna när ni träffas. Att tänka på Det är bra att välja en eller flera personer som leder utbildningen. Bjud in personer som kan berätta om hur de arbetar i kommunen eller i regionen. Ungdomsmottagningar kan berätta om sitt arbete med att stärka ungdomars självkänsla och lära ungdomar hur man säger nej och inte gör sådant som man inte vill. Socialtjänsten kan berätta om ansvaret för särskilda grupper, till exempel våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Tala om socialnämndens ansvar för att skyddade boenden ska vara bra.

21

Låt dem berätta om anmälningsskyldigheten om barn som far illa. Vuxenpsykiatrin kan tala om psykisk ohälsa och behandling. Ideella föreningar, till exempel brottsofferjourer, kvinnojourer och funktionshindersorganisationer kan berätta om hur det är att arbeta med våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Tala också om bemötande. Missbruks- och beroendevården kan berätta om tecken på missbruk och behandling av missbruk. Polisen kan berätta om våldsutsatta kvinnor. Skriv en plan för hur ni ska kunna fortsätta att träffas och fortsätta att lära er av varandra och ge varandra stöd. Fundera på hur stort ansvar och makt ni har för att kunna arbeta med frågor om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning i din verksamhet. Fundera på om det finns någon särskild handlingsplan i er verksamhet. Kapitel 2 Våldsutsatthet, vad är det? Våld i nära relationer Både män och kvinnor blir utsatta för våld i nära relationer, men oftast är det kvinnor som blir det. Oftast är den som utsätter kvinnan för våldet en man. Vi vet fortfarande mycket lite om hur vanligt det är att män blir utsatta för våld i nära relationer. Men alla som blir utsatta för våld i nära relationer, både kvinnor och män har rätt till stöd och skydd och ett gott bemötande från samhället. Våld mot kvinnor sker oftare flera gånger, det är ett grövre våld och leder också till värre skador och problem för kvinnan.

22

I den nationella trygghetsundersökningen om hur våld i nära relationer ser ut säger män att de blir utsatta för trakasserier. Kvinnor säger att de bli misshandlade och hotade. När det gäller dödligt våld i nära relationer är det stora skillnader mellan män och kvinnor. Det är fyra till fem gånger vanligare att kvinnor blir dödade av sin partner eller före detta partner än att män blir det. Olika våldsmönster Socialstyrelsens folkhälsorapport från år 2009 beskriver två olika sätt att utöva våld. Det finns det kontrollerande partnervåldet och det situationsbetingade partnervåldet. Det kontrollerande våldet börjar som lite våld ibland och blir med tiden mer våld som händer oftare. Det kontrollerade våldet innehåller en blandning av olika former av våld, terror, trakasserier och hot. Framför allt är det kvinnor som blir utsatta för denna typ av våld av en manlig partner. Situationsbetingat våld kan utövas av både kvinnor och män, och sker vid stressiga situationer. Stress och ilska gör att personen tappar kontrollen över sina känslor och slår sin partner. Ofta är det situationsbetingade våldet något som bara händer en enda gång till skillnad från det kontrollerande våldet.

23

Våld mot kvinnor i nära relationer I betänkandet av Utredningen om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor står det att mäns våld mot kvinnor i nära relationer inte längre ses som något privat som bara sker i familjen. Idag ser vi det mer som ett stort och viktigt samhällsproblem. Då måste också samhället göra något åt problemet. Våld mot kvinnor i nära relationer är ett problem för polis och domstolar men också ett hälsoproblem, som ger skador på kroppen och i själen. Vi kan se våldet som ett folkhälsoproblem, och som något som kan leda till svåra sociala problem. Världshälsoorganisationen, WHO säger att mäns våld mot kvinnor är en folkhälsofråga. Människor lider men också hela samhället drabbas. Socialstyrelsen tror att det kostar samhället ungefär 3 miljarder kronor varje år. För kvinnan leder våldet till isolering, arbetslöshet, och ekonomiska problem. Kvinnan kan också bli hindrad från att söka hjälp från exempelvis sjukvården. Dessutom kan våldet ses som ett jämställdhetsproblem, och som något som tar ifrån kvinnan hennes mänskliga rättigheter och friheter. Hur vanligt är det med våld mot kvinnor i nära relationer? Det är svårt att veta exakt hur vanligt det är med våld mot kvinnor. Man kan hitta siffror från polisens statistik över brott, det finns information från sjukhus;

24

register över vad människor dör av, intervjuer med brottsoffer och annat. Om man studerar dessa siffror får man olika svar. Det kan bero på vad man vill veta. Det kan bero på vad man vill kalla våld. Det kan bero på vilka frågor man ställer. När en person ska svara på frågor om våld kan det vara svårt. Vissa brott skäms många personer för. Sexualbrott är ett sådant exempel. Det kan vara extra svårt att anmäla ett brott som du skäms över. Det är nog också svårare att berätta om våld som sker i en relation som kvinnan är i än att berätta om våld hon har utsatts för av en tidigare partner. Socialstyrelsen har sagt att minst 75 000 kvinnor varje år utsätts för våld av en partner eller före detta partner. 1,6 procent av kvinnorna i Sverige utsattes för våld i bostaden under åren 2008 och 2009. Under samma tid var det 1 procent av männen som utsattes för våld i bostaden. Den mycket stora undersökningen som heter Slagen dam från år 2001 visade att 46 procent av de tillfrågade kvinnorna hade utsatts för våld någon gång under livet sedan de var 15 år. Det är nästan hälften av kvinnorna i undersökningen. Mer än var tionde kvinna hade blivit utsatt för våld av sin partner. 35 procent av kvinnorna hade varit med om fysiskt våld, sexuellt våld

25

eller hot från en tidigare partner. Det är en tredjedel av kvinnorna i undersökningen. År 2010 gjordes 2 500 anmälningar om grov kvinnofridskränkning visar Brottsförebyggande rådets siffror. Samma år anmäldes 27 300 fall av misshandel mot kvinnor, 18 år och äldre. Men många kvinnor som blir utsatta för våld får vi aldrig får veta något om. Bara var fjärde händelse blir anmäld till polisen. Många kvinnor låter bli att anmäla eftersom de är rädda och känner sig maktlösa. Personen som blir utsatt för våldet känner förövaren och tror inte att han eller hon orkar vara med i en rättegång och berätta vad som har hänt. Barn som upplever våld i familjen Vi tror att tio procent av alla barn har varit med om våld hemma. Fem procent av barnen är med om det ofta. Svenska studier och studier från andra länder visar att det är större risk att barn som lever i familjer där våld förekommer själva blir utsatta för fysisk misshandel. Barn till våldsutsatta kvinnor har ofta samma symtom som barn som far illa av andra orsaker. En del barn har inga symtom alls, och åldern kan vara viktig för om symtomen blir synliga och på vilka sätt de kommer till uttryck.

26

Barnen kan drabbas av svåra hälsoproblem. Dessa barn har ofta levt länge med hot och våld i familjen. De kan då få posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Även när barnen blir vuxna blir de offer för våld eller börjar att slå andra. Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning är, som andra kvinnor, föräldrar. Därför är det viktigt att tänka på att det kan finnas barn som lider av det våld som kvinnan blir utsatt för. Eftersom vi har forskat så lite på våld mot kvinnor med funktionsnedsättning vet vi väldigt lite om hur deras barn har det. Varför sker våld i nära relationer – några olika sätt att förklara det Det går att diskutera på olika sätt om varför våld sker i nära relationer. Man kan tala om det ur ett strukturellt perspektiv, som handlar om dålig jämställdhet mellan män och kvinnor och om hur männen har mer makt i samhället. Det går också att tala om våld ur ett samhällsperspektiv som handlar om vem som har mest pengar i samhället. Det går att tala om våld ur ett socialpsykologiskt perspektiv, som handlar om hur relationen är mellan två människor. Det går att tala om våld ur ett individualpsykologiskt perspektiv, där det mer handlar om hur en människa är. Det kan alltså finnas strukturella orsaker till att våld uppkommer. Men ofta kan man försöka tänka på andra sätt för att göra bilden mer lik verkligheten för att vi ska förstå det svåra i våldet.

27

Det finns mycket i våra liv som påverkar hur vi lever. Det arbete som våra föräldrar hade och det arbete vi själva har, om vi är arbetare eller tjänstemän; om vi är fattiga eller rika, om vi är homosexuella eller heterosexuella, vilket land vi är födda i och hur gamla vi är. Världshälsoorganisationen, WHO använder en modell som de kallar en ekologisk eller holistisk modell. Då försöker man förstå våld utifrån flera synsätt på en gång. Ingen person som utövar våld eller som blir utsatt för våld är lik någon annan människa. Det finns inte ett svar på varför våldet sker. Våld mot särskilt utsatta grupper Inom vetenskapen kriminologi talar man om sårbarhet för att utsättas för brott. Denna sårbarhet kan vara olika under olika tider i livet och kan finnas i vissa situationer men inte i andra. Det går också att tala om en särskild sårbarhet hos vissa personer och grupper. Det är den utsatta situationen som gör att en person blir mer sårbar. Människor som står utanför samhället på något sätt, för att de inte har arbete eller pengar eller är sjuka eller annorlunda blir oftare utsatta för brott. Det är särskilt tydligt när det gäller våld och hot. En människa med lite pengar

28

har svårare att ändra på sitt liv om något blir fel i det. Men det behöver inte betyda att våldet inte förekommer i alla samhällsklasser. Samhället måste kunna ge stöd åt alla men också för dem som har stört risk att råka ut för det. De som är mest sårbara. Kvinnor med risk för särskild sårbarhet Regeringen säger att vissa grupper av kvinnor är särskilt sårbara. Det är kvinnor med missbruksproblem, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och äldre kvinnor. Kvinnor ur dessa grupper kan många gånger ha svårare än andra kvinnor att ta sig ur en våldsam relation och att söka stöd och hjälp. De har inga egna pengar eller så har de ingen som kan hjälpa dem. Vissa kvinnor behöver sin familj mer än andra. En kvinna som inte kan tala svenska så bra är beroende av sin partner för att kunna tala med svenska myndigheter. Olika funktionsnedsättningar och missbruk kan på samma sätt göra en människa mer beroende av andra och då också mer sårbar. Kvinnorna kan även utsättas för fördomar och okunskap i mötet med myndigheter och andra hjälpinstanser.

29

Risker med att börja tala om särskilt utsatta grupper När vi talar om särskilt utsatta grupper i det här studiematerialet är det för att berätta om det ovanliga i just deras liv. Vi vill berätta om när samhället inte är bra på att ge dem stöd. Men det finns en risk med det. Man kan börja se dessa människor som en grupp istället för olika människor. Man kanske också gör dem ännu mer maktlösa och sårbara. Bara för att en kvinna har funktionsnedsättning och kommer från ett annat land behöver det inte betyda att hon är utsatt för våld. Nu när vi börjar tala om särskilda grupper som särskilt utsatta för våld ska vi inte heller sluta tala om den som utövar våldet. Att diskutera 1. Vad tänker du på när du hör ordet våld? 2. Vad tror du det beror på att vissa grupper av kvinnor är mer utsatta för våld än andra? 3. Finns det fler omständigheter än de som nämns här? Personer med funktionsnedsättning och våld I Sverige har lite fler än 900 000 personer mellan 16 och 64 år funktionsnedsättning, visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Fler kvinnor än män säger att de har funktionsnedsättning. Rörelsenedsättning är den vanligaste funktionsnedsättningen. I detta utbildningsmaterial skriver vi inte om alla funktionsnedsättningar. Vi skriver om sådana funktionsnedsättningar som kan göra det svårt att fly,

30

förflytta sig snabbt, hitta i ett rum eller på en plats, eller att förstå att det sker något farligt. Idag vet vi ganska lite om våld mot personer med funktionsnedsättning. De studier som finns är ofta små, och använder olika sätt att beskriva våld och funktionsnedsättning. Myndigheten Brottsförebyggande rådet, Brå, har undersökt vilken kunskap som finns om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Brå tror att våldet kan ha att göra med om olika grupper i samhället kan vara med i samhället eller inte. Brå kan också se att det finns likheter bland vissa grupper av personer med funktionsnedsättning. Barn Forskare har studerat hur ofta barn utsätts för mobbning, sexuella övergrepp och att ingen tar hand om dem. Forskare vet mer om sexuella övergrepp mot flickor än om pojkar. Forskning kan inte visa om barn med funktionsnedsättning oftare utsätts för sexuella övergrepp jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Men så verkar det vara när det gäller mobbning och att ingen tar hand om dem. Flera studier verkar kunna visa det. Särskilt utsatta för olika former av övergrepp tycks barn med intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar vara.

31

Kvinnor Forskare säger att kvinnor med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar har störst risk att bli utsatta för sexuella övergrepp. Det är kvinnans partner som utövar våldet och våldet sker ofta. Men det kan också finnas andra utövare. De kan vara anställd personal och andra vårdtagare. Män Det finns nästan ingen forskning alls om män med funktionsnedsättning. Män med stora och svåra rörelsehinder, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar är mest utsatta i sina hem, i särskilda boenden eller på institutioner. Äldre Ålder är viktigt när det gäller sjukdomar och funktionsnedsättningar eftersom de flesta typer av funktionsnedsättningar är vanligare bland äldre personer än bland yngre personer. Vi vet mycket lite om våld mot äldre personer. Studier som har gjorts i Sverige visar att funktionsnedsättning ökar risken att utsättas för övergrepp för äldre kvinnor, men inte för äldre män. Äldre kvinnor utsätts oftare för våld än äldre män. Det är svårare att upptäcka våld mot äldre eftersom tecken för våld också kan vara tecken för normalt åldrande.

32

Svåra liv gör det svårt att ändra sitt liv Forskare använder olika sätt för att förklara risken att utsättas för brott. Ett sätt att förklara är att se på vem som har makten. Man kan använda ordet makt också för att beskriva levnadsnivå och handlingsresurser. Levnadsnivå betyder ungefär hur mycket makt och pengar en person har. Handlingsresurser betyder ungefär hur lätt eller svårt en människa har att ändra på sitt liv. Orden handlar om hur en person kan kontrollera och styra sitt liv. Vi måste försöka förstå levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Igen måste vi här påminna om att alla dessa människor inte är lika. Men många i gruppen har en lägre levnadsnivå och försämrade handlingsresurser, vilket kan göra det svårare att kontrollera och styra sitt liv. Av de lite fler än 900 000 personer som enligt Statistiska centralbyrån har sagt att de har funktionsnedsättning säger lite fler än en halv miljon att deras arbetsförmåga är nedsatt. De kan inte arbeta fullt. Fler kvinnor än män säger att de har funktionsnedsättning, och att de inte kan arbeta fullt. Personer med funktionsnedsättning har oftast kortare utbildning än andra människor i Sverige. Socialstyrelsen har gjort en levnadsnivåundersökning bland personer som får stöd och bistånd från Socialtjänstlagen, SoL,

33

och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. 57 000 personer i åldern 20 till 64 år var med i undersökningen. Personerna fick själva säga vilken funktionsnedsättning som de har. Personerna som fick stöd enligt LSS säger att de har utvecklingsstörning och rörelsenedsättning. Talsvårigheter och synnedsättning är vanliga tillägg. De är personer som har svårt att klara sig själva och med stora behov av stöd och service i det dagliga livet. Endast 10 procent av personerna i gruppen hade inkomster av lönearbete. De gör sällan något roligt på fritiden. De har för lite pengar och har svårt att komma till det roliga. De använder mer läkemedel mot depression, ångest och sömnproblem jämfört med andra människor i Sverige. Vuxna personer med funktionsnedsättning som har stöd från socialtjänsten lever alltså på andra sätt än andra människor i Sverige idag. Det gäller särskilt för personer som får bistånd från SoL, och som är i åldern 20 till 29 år. I denna grupp finns många personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Även myndigheten Statens folkhälsoinstitut har visat att det finns skillnader i hur personer med funktionsnedsättning lever jämfört med andra i Sverige. Det finns stora skillnader när det handlar om att ha arbete, utbildning och hälsa.

34

Att ohälsan bland personer med funktionsnedsättning är så mycket högre än i resten av befolkningen förklarar forskarna med att personer medfunktionsnedsättning inte kan vara med och bestämma över sina liv, de har dåligt med pengar, de blir diskriminerade och kan inte komma i kontakt med olika delar av samhället. Utredningsinstitutet HANDU:s levnadsnivåundersökning år 2005 bland döva personer och personer med rörelsenedsättning, synnedsättning och hörselnedsättning visade att få personer i denna grupp arbetar. Kvinnor arbetar mindre än män. Det är också vanligare att ha utsatts för våld inom denna grupp av personer med funktionsnedsättning jämfört med andra personer i Sverige. Att diskutera Hur tror du att det våld som kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för skiljer sig från våld mot andra kvinnor? Kapitel 3 Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Att vara kvinna med funktionsnedsättning och utsättas för våld kan innebära en särskild utsatthet. I detta avsnitt beskriver vi hur våldet och utsattheten kan se ut och följderna av det. Vi skriver också om varför få av kvinnorna söker hjälp. Vi skriver också om olika sätt att hjälpa kvinnorna.

35

Särskild utsatthet Studier visar att kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld lika ofta som andra kvinnor. Men det finns sådant som kan göra kvinnor med funktionsnedsättning särskilt utsatta. Brottsförebyggande rådet har tittat på den forskning som finns om våld mot personer med funktionsnedsättning. Brottsförebyggande rådet visar tre saker som ledet till särskild utsatthet. Det handlar om beroende, osynlighet och sårbarhet. Beroende Många kvinnor med funktionsnedsättning är beroende av andra människor. De är beroende av personer som ger dem vård, stöd och service. De kan vara anhöriga, personliga assistenter, färdtjänstchaufförer eller annan personal. Dessa personer kan vara de som upptäcker att kvinnan är utsatt för våld. Men de kan också vara dem som utsätter kvinnan för våldet. Det beroende som kan finnas mellan kvinnan och den person som ger vård och service kan bli mycket farligt om det sker våld. Kvinnan behöver den andra personens stöd och hjälp för att kunna fungera. Ju mer beroende hon är desto värre blir det om hon blir utsatt för hot eller våld. Just att vara beroende av andra människor är en förklaring till att kvinnor med funktionsnedsättning lättare kan utstå våld jämfört med andra kvinnor. Kvinnan kan också vara beroende av sin mans pengar. Hon kan till exempel ha sjukersättning

36

och tycka det är svårt att bygga upp ett nytt liv, särskilt om hon och mannen har barn ihop. En annan form av beroende är när kvinnan inte kan tala med andra på grund av sin funktionsnedsättning. Det kan göra att hon blir beroende av några få personer för att kunna tala. I värsta fall kan den person som utövar våldet vara den enda person som förstår vad kvinnan säger. Kvinnor med utvecklingsstörning kan ha svårt att skydda sig själva och säga nej. När en person är beroende av en annan person är risken stor att våldet sker igen. Därför är det viktigt att någon upptäcker våldet så fort som möjligt. Osynlighet Osynlighet kan handla om att samhället inte tycker att det som kvinnan blir utsatt för är ett brott utan istället kallar det för missförhållanden eller brister i olika verksamheter. Det blir en fråga för vården istället för en fråga för polisen och domstolen eftersom man inte vill se det som hänt som ett brott. Det kan också vara svårt att upptäcka brott ifall kvinnan själv inte tycker att hon varit utsatt för brott. Det är svårt att göra ett brott synligt när funktionsnedsättningen uppfattas som så lindrig att den inte räknas vid en brottsutredning. Det kan göra att kvinnor med lindriga psykiska funktionsnedsättningar eller med intellektuella funktionsnedsättningar

37

kan vara svåra att nå för läkare, poliser och forskare. Ofta ser inte samhället på kvinnor med funktionsnedsättning som kvinnor. Man ser på dem som personer utan sexualitet. Man talar inte om sex med dem eftersom man tror att de inte har sex. Många människor verkar också tro att personer med funktionsnedsättning är skyddade mot våld. Sårbarhet Sårbarheten är olika för personer med olika funktionsnedsättning. Forskare säger att det blir allt bättre för personer med funktionsnedsättning eftersom samhället arbetar för att de ska passa in mer. Men det kan också göra att de lättare blir offer. Personer med funktionsnedsättning lever idag mer som andra människor och tillsammans med andra människor. Det gör det lättare för dem att bli utsatta för våld. På samma gång saknar många personer med funktionsnedsättning kunskap om de risker som finns i dagens samhälle. Fyra saker som kan öka sårbarheten för kvinnor att utsättas för våld och övergrepp: 1.Ingen eller dålig sexualundervisning 2. Personer som vårdar kvinnorna kan lätt använda kvinnornas kroppar. 3. Kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar har vårt att säga nej. 4. Kvinnan kan också på grund av sin funktionsnedsättning,

38

ha en svag sexuell självkänsla. Kvinnor med utvecklingsstörning har svårt att förstå tid, orsak och verkan, rätt och fel. Det gör att de lätt kan hamna i situationer som de inte kan förstå. De kanske står ut med ett övergrepp eller till och med gör det som förövaren vill, för at vara snälla. De kanske inte förstår att det som händer är ett brott. De vågar inte anmäla personen om de är beroende av personen. Många kvinnor kan inte berätta vad som hänt. Att kvinnor med utvecklingsstörning utnyttjas sexuellt, kanske mot lite pengar eller kläder eller godis, har man nu börjat att tala om. Under år 2009 har Rikskriminalpolisen tagit emot information om flera fall av koppleri där flickor och kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning varit utsatta. Koppleri är när en eller flera personer kopplar samman kunder som vill köpa sex med personer som säljer sex. Hur vanligt är våldet? Det är idag svårt att säga hur vanligt det är med våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. När polisen skriver ned uppgifter om brott skriver de aldrig om brottsoffret har funktionsnedsättning. Kvinnor med funktionsnedsättning kommer inte med i de stora undersökningarna om brott eftersom kvinnornas funktionsnedsättning kan göra det svårt för dem att svara på frågor. Ingen har forskat om detta. Det finns några studier som visar att kvinnor med funktionsnedsättning blir utsatta för brott lika ofta som andra kvinnor.

39

Men vi tror att många kvinnor med funktionsnedsättning inte anmäler brott, särskilt inte de kvinnor som har svårt att tala på grund av sin funktionsnedsättning. Den ideella föreningen Forum Kvinnor och Funktionshinder har gjort en studie där poliser, advokater, personal i sjukvården, personal i kommuner och länsstyrelser, brottsofferjourer och kvinnojourer i hela Sverige har blivit intervjuade. Föreningen intervjuade dessutom kvinnor med olika typer av funktionsnedsättningar. Föreningen hittade kvinnorna genom att sätta in annonser i funktionshindersorganisationernas tidskrifter, på möten och från tips från brottsofferjourer och andra organisationer. År 2007 presenterade Utredningsinstitutet HANDU rapporten Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Det är den första större studien bland kvinnor med olika typer av funktionsnedsättningar som någon har gjort i Sverige. Kvinnor med funktionsnedsättning från fem funktionshindersorganisationer fick svara på frågor. 1063 kvinnor var med i undersökningen. Alla kvinnorna har en fysisk funktionsnedsättning som gör det svårt att fly, förflytta sig snabbt eller att veta var de är om det skulle ske våld. Våld mot kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar HANDU:s undersökning handlar om kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar. Kvinnorna har rörelsenedsättning, synnedsättning eller hörselnedsättning. Tre fjärdedelar av kvinnorna använde hjälpmedel.

40

Hälften av kvinnorna fick hjälp av någon anhörig eller annan närstående. Ju svårare funktionsnedsättning, desto vanligare var det att utomstående gav olika former av stöd och service. En tredjedel av kvinnorna sa att de hade varit med om hot, våld eller sexuella trakasserier från män. 14 procent av kvinnorna har fått fysiska skador av män som utsatt dem för våld och sexuella övergrepp. De personer som utsatt kvinnorna för våldet var oftast en partner, en förälder eller ett syskon. Men även av personal, som färdtjänst- eller taxichaufförer, hemtjänstpersonal eller personliga assistenter. Många av de intervjuade kvinnorna berättade att de känt skam och skuld. Få av kvinnorna hade sökt hjälp från samhället på grund av det våld de utsatts för. Våld mot kvinnor med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning HANDU intervjuade också 156 kvinnor med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning om utsatthet för våld. Det är för få intervjuer för att ge bra svar på om och hur de här kvinnorna blir utsatta för våld. Men svaren kan visa att dessa kvinnor oftare är utsatta för våld än andra grupper av kvinnor. Kvinnorna i studien var i åldrarna 18 till 64 år. De äldsta av kvinnorna har vuxit upp på institutioner och gått på särskoleinternat. På den tiden såg samhället dessa människor som en grupp inte som olika människor.

41

Vad kvinnan själv ville var ingen intresserad av på den tiden och kvinnornas familjer skämdes över dem. Rapporten tror att detta kan ha påverkat kvinnornas sätt att se på sig själva och då också ökat deras utsatthet. Ett nytt synsätt Nuförtiden ser samhället på dessa personer på ett annat sätt. Det ser man också på lagarna. Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS , ska en människa få stöd utifrån vem hon är och vad hon klarar av. Lagen ska respektera varje människa och tänka på hans eller hennes privatliv och vad de själva vill. De gamla institutionerna finns inte längre. Idag finns bland annat gruppbostäder för vuxna. Det finns idag bättre stöd till människorna och deras familjer. Men fortfarande finns det gamla sättet att tänka kvar. Det gamla sättet att se på människor kan påverka om kvinnorna får stöd eller inte. Vara som andra Det handlar om flickor och pojkar, kvinnor och män. Kvinnor med funktionsnedsättning har själva berättat om hur de ser medias kvinnobilder och drömmer om att vara som andra. Även ungdomar med utvecklingsstörning har beskrivit sin önskan att få vara som andra. Ungdomarna drömmer om vänskap och kärlek och att kunna möta någon annan

42

utan att personal och anhöriga är med. Att umgås på internet har för en del ungdomar blivit ett sätt att vara ensam med andra. Men längtan efter en partner kan också leda till att man inte tänker på riskerna med att träffa okända personer hemma i sin bostad och att lämna ut personliga uppgifter på nätet. Var tredje kvinna utsatt för våld Hälften av kvinnorna som intervjuades i HANDU:s undersökning hade någon ytterligare funktionsnedsättning utöver utvecklingsstörningen. Nio av tio kvinnor var beroende av stöd och hjälp i vardagen. Det kunde exempelvis vara från personal i gruppbostaden eller boendestödjare. Några hade personlig assistans. Andra hade ledsagare eller kontaktperson. Kvinnorna fick också hjälp av anhöriga. En tredjedel av alla kvinnorna hade blivit utsatta för våld efter att de fyllt 15 år. Våldet hade gett dem fysiska och psykiska skador. De vanligaste psykiska skadorna är rädsla, ilska, skuldkänslor, depressioner, trötthet och dålig självkänsla. Våld mot kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar Många kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar har få vänner och är beroende av andra för att klara sin vardag. Våld och övergrepp kan göra det ännu värre för dem. Den psykiska funktionsnedsättningen kan också vara en följd av våldet. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, gjorde en undersökning bland kvinnor som har kontakt med psykiatrin.

43

1 364 kvinnor i region Skåne svarade på enkäten. 70 procent av kvinnorna sa att de varit utsatta för någon form av fysiska, sexuella och psykiska övergrepp eller blivit lurade på sina pengar. 31 procent hade utsatts för övergrepp under det senaste året. Vanligast var att övergreppen skett inom familjen. De flesta kvinnor som utsatts för övergrepp när de var vuxna säger att skett flera gånger. 5 procent svarade att de utsatts för övergrepp inom vården. ”Dubbelt utsatta damer” I studien Slagen dam kunde kvinnorna svara på om de hade funktionsnedsättning eller sjukdom. Det visade det sig att 50 procent av kvinnorna med funktionsnedsättning hade varit med om våld någon gång efter 15 års ålder. Mer kunskap behövs Som vi redan har skrivit är våld mot kvinnor med funktionsnedsättning något som det finns mycket lite forskning om. De studier som finns visar att det finns våld. Men undersökningarna är små. Undersökningarna har heller inte frågat alla kvinnor med olika funktionsnedsättningar. Vi vet inte heller om våldet ändras efter en tid. Vi behöver större studier som också görs ofta för att få mer kunskap om hur våldet är. Vi behöver veta om ålder på kvinnan är viktigt,

44

om typen av funktionsnedsättning är viktig och om våldsutsattheten i olika grupper förändras med tiden. Var sker våldet och av vem? Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts, liksom många andra kvinnor för våld i parrelationer. Men funktionsnedsättningen kan också, som vi redan sagt, göra att kvinnan är i ett särskilt beroendeförhållande till sin partner. Det kan handla om att partnern ger omvårdnad i vardagen och att kvinnan därmed är beroende av dennes hjälp. I vissa fall kan partnern även vara anställd som till exempel personlig assistent. Studier visar att kvinnor med funktionsnedsättning kan utsättas för våld av personer som är anställda för att ge vård, stöd och service. Våld kan alltså ske även utanför hemmet. Kvinnor med funktionsnedsättning kan ha flera personer i sin vardag som de är beroende av. Det kan handla om kontaktperson, personligt ombud, boendestödjare, vårdbiträde, vårdare, personlig assistent, elevassistent, avlösare, färdtjänstchaufför. Det kan även vara gode män eller förvaltare, det vill säga de personer som sköter och har ansvar för ekonomin. Kvinnan kan vara beroende av närstående, som föräldrar, syskon, barn, vänner. Ibland är samma personer också personlig assistent eller god man.

45

Detta kan också gälla grannar, kollegor, klasskamrater, bekanta med flera. Det finns flera platser där våldet kan ske: i bostaden, i boendet, på den dagliga verksamheten, på andra platser och på internet. Hur ser våldet ut och vilka skador ger det? Våldet ser olika ut Våld i nära relationer är en blandning av olika handlingar. Det kan vara våld mot kroppen, sexuellt våld och hot om våld. Men våldet kan också vara psykiskt, känslomässigt, och socialt. Våldet kan också ha med pengar och saker att göra. Det kan handla om allt från att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt, fysiskt våld eller allvarliga hot. Det fysiska våldet kan handla om slag, sparkar, nypningar, fasthållning, skakningar, brännskador, förgiftningar och att ge fel medicin. Kvinnan kan också utsättas för att någon inte ger henne den vård och omsorg som hon behöver. Det kan till exempel handla om att hon inte får sin medicin. Sexuellt våld och sexuella övergrepp kan vara att någon tar på dig fast du inte vill, att kvinnan tvingas till sexuella handlingar eller att någon utnyttjar till exempel att en ung utvecklingsstörd kvinna har svårt att säga nej.

46

Det kan också handla om att kvinnan tvingas visa upp sin kropp på ett sexuellt vis under en omvårdnadssituation, till exempel när hon får hjälp med att tvätta sig. Att under hela sitt liv ha behövt hjälp av andra med att tvätta sig, att klä på och av sig kan göra det svårt att skydda sig själv och lära sig att säga nej. En del kvinnor har dessutom inte fått information om att det som händer dem kallas för övergrepp. Kvinnor med utvecklingsstörning kan ibland inte ta del av information. Kvinnan kan också få utstå hot, trakasserier och kränkningar i form av elaka ord och förlöjliganden. Ofta handlar det om själva funktionsnedsättningen. Kvinnan får höra att hon är ful och inte duger till någonting att ingen annan vill ha henne och att hon ska vara glad att han vill det. Det finns flera exempel där våldsutövaren använder sig av kvinnans funktionsnedsättning för att göra henne ännu mer utsatt: 1. En synskadad kvinna blir ledd in i och lämnad i okända miljöer. 2. Mannen vägrar tolka för sin döva hustru vad människor i omgivningen säger. 3. En kvinna som behöver hjälp i vardagen får ta emot hot

47

om att inte få den vård och omsorg hon behöver ifall hon inte gör som mannen säger. 4. En rullstolsburen kvinna får uppleva hur mannen ställer undan rullstolen så att den inte går att nå, eller ställer sig framför rullstolen när hon försöker sätta sig i den. 5. En kvinna med stor rörelsenedsättning blir lämnad i lyftanordningen, medan mannen går hemifrån och dessutom tar ifrån henne telefonen. En annan del av utsattheten kan vara att mannen kontrollerar kvinnan, och inte låter henne träffa andra människor. Det kan till exempel vara att låsa in henne i bostaden eller hindra henne från att träffa släkt och vänner. För kvinnor med funktionsnedsättning kan ensamhet vara en viktig orsak till att de har svårt att ta sig ur en våldsam relation. Kränkningar och övergrepp kan också vara materiella eller ekonomiska. Kvinnor med funktionsnedsättning har berättat hur deras män tagit kontrollen över ekonomin, och att de tvingats be om pengar för att köpa något åt sig själva. Beroendet kan också handla om att familjens hela ekonomi kommer från kvinnans ersättning från försäkringskassan. Våldet sker igen och igen Alla de undersökningar som vi skriver om visar att våldet, hoten och trakasserierna ofta inte händer bara en gång. Många av kvinnorna som hade blivit utsatta

48

för hot och våld hade råkat ut för detta flera gånger. Kvinnorna berättar också att våldet blir värre. Därför är det viktigt att våldet upptäcks tidigt. Vilka skador ger våldet? Att vara utsatt för våld och kränkande handlingar kan ge många olika skador. En kvinna kan få skador på kroppen, i själen, få ett sämre liv och förlora pengar. Några av våldets följder är: 1. Psykisk ohälsa som depression och ångest. 2. Svårt att lita på sig själv och andra. 3. Personen blir ensam. 4. Svårt att vara en bra förälder eftersom kvinnan inte kan skydda sig själv eller sina barn. 5. Skador på kroppen. 6. Ingenstans att bo. 7. Det blir dyrare att leva. 8. Skulder eftersom någon tagit ens pengar. 9. Personen blir sjukskriven. Varför stannar kvinnan? Att ta sig ur sin relation kan vara svårt för alla kvinnor som utsätts för våld. För kvinnor med funktionsnedsättning kan det många gånger finnas sådant som gör det ännu svårare att lämna den dåliga relationen.

49

Svårt att bryta upp Många kanske frågar sig: varför stannar kvinnan i en relation där hon utsätts eller riskerar att utsättas för hot och våld? Många kvinnor har svårt att bryta sig loss från en våldsam relation och detta kan vara svårt för omgivningen att förstå. Forskare har försökt finna förklaringar till varför det är så svårt för kvinnan att lämna sin relation. Förklaringarna till varför kvinnan stannar är olika för varje människa. För många kvinnor handlar det om rädsla för fortsatt våld om hon lämnar mannen. Andra förklaringar är: 1. Kvinnan behöver mannens pengar. 2. Kvinnan har svårt att skaffa egen bostad. 3. Kvinnans religion eller kultur säger att hon inte får skilja sig. 4. Kvinnan tycker att det är viktigt för barnen att familjen är samlad. 5. Mannen och kvinnan har gemensam vårdnad om barnen. 6. Kvinnan är handlingsförlamad på grund av psykisk stress. 7. Kvinnan tror att mannen inte klarar sig utan henne på grund av beroendeställning. 8. Kvinnan har fortfarande starka känslor för mannen och hon hoppas att våldet ska sluta.

50

9. Kvinnan kan vara rädd för ensamhet och isolering. 10. Kvinnan saknar stöd från andra människor. Om kvinnan har funktionsnedsättning kan det vara ännu svårare att lämna relationen. Kvinnor med funktionsnedsättning lever ofta ett mer isolerat liv, även om de har familj. De träffar inte så många andra människor. Kvinnan kan också tycka att våldet blivit normalt. Hon kanske redan från barndom och ungdom haft erfarenhet av att bli illa behandlad. Är kvinnan beroende av praktisk hjälp kan hon tveka att lämna relationen. Rädslan att inte få någon hjälp i framtiden kan vara en förklaring till att hon väljer att stanna. Det traumatiska bandet Ett sätt att försöka förstå det som gör att kvinnan stannar i en våldsam relation är att tänka sig relationen som ett traumatiskt band. Mellan kvinnan och våldsutövaren finns olika osynliga band som alla innehåller en känsla. Känslorna kan vara kärlek, rädsla, hat, medlidande, vilja att förstå mannen, skuld, och hopp om att relationen ska bli bättre. Skam och skuld Kvinnorna med funktionsnedsättning kan känna att ingen ser på dem som riktiga kvinnor. Skammen över funktionsnedsättningen kan göra det svårt att bryta sig loss. Kvinnan kan få höra av sin partner

51

att ingen annan vill ha henne, att hon ska vara tacksam att hon lyckats träffa någon. Släkten kan till exempel tycka att mannen gör allt för kvinnan och att hon inte klarar sig utan honom. Kvinnan kan börja se på sig själv på samma sätt. Hon kanske tycker att hon är till besvär för mannen. Kvinnan känner skam och skuld och vågar inte berätta för någon om hur hon har det. Hon kan också vara rädd för att ingen ska tro på henne. När kvinnorna känner att de blir misshandlade på grund av sin funktionsnedsättning skäms de ännu mer. Få kvinnor söker hjälp HANDU:s undersökning om våldsutsatthet bland kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar visade att två av tre kvinnor inte hade sökt den hjälp som finns att få i samhället. Förklaringarna som kvinnorna gav var att de inte trodde att övergreppet var ett brott, att de inte ville ha någon hjälp eller att de skämdes. Några kvinnor var rädda att någon skulle tro att övergreppet var kvinnans eget fel. Andra kvinnor visste inte var de skulle söka hjälp. Eller så blev de hindrade av sin partner. Några av kvinnorna sa att de var rädda att förlora vårdnaden om barnen ifall de sökte hjälp.

52

Studien om våldsutsatthet bland kvinnor med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning visade också att få kvinnor anmälde övergreppen. Främsta skälet var att de inte tänkte på att de kunde göra det eller att de inte ville att polisen skulle veta något. Det var också vanligt att kvinnorna skämdes eller var rädda för hämnd. Det här stämmer också med undersökningen om våld riktat mot kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar. Tre fjärdedelar av kvinnorna som utsatts efter sin 16-årsdag hade inte anmält övergreppet. De vanligaste förklaringarna var rädsla och att de inte trodde att polisen skulle se det som ett brott. Vilken kunskap finns om stöd och hjälp? Samhällets stöd måste vara tillgängliga för kvinnor med funktionsnedsättning. Det handlar om anpassad information, att kunna komma in i lokaler och att kunna tala med andra människor på sätt som passar kvinnan. Idag är tillgängligheten dålig och kunskap saknas om bra sätt att hjälpa våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Tillgänglighet till socialkontor och vårdcentraler Socialstyrelsen har undersökt hur tillgängligheten till vårdcentraler och socialkontor är. Socialstyrelsen ville veta om personer med funktionsnedsättning kan söka vård och stöd på samma villkor som andra människor i Sverige. Undersökningen visade att tillgängligheten är olika

53

för olika funktionsnedsättningar. Tillgängligheten är bra för personer med rörelsenedsättningar. De flesta socialkontor och vårdcentraler har entréer som personer med rullstol själva kan ta sig igenom. Men tillgängligheten är dålig om man har synnedsättning, hörselnedsättning eller kognitiv funktionsnedsättning. Alldeles för få verksamheter har hörselteknisk utrustning. Endast var tionde reception på socialkontoren har utrustning som underlättar kommunikation. Bara var tionde vårdcentral vet hur de ska anlita teckenspråkstolk om de behöver. Bara var tredje vårdcentral och var tionde socialkontor vet hur de ska göra för att förlänga besökstiden för personer som har svårt att kommunicera. Skriven informationen finns sällan i alternativa format. Tillgänglighet till kvinnojourer och skyddade boenden Många kvinnor som utsätts för våld söker sig till kvinnojourer för att få stöd och hjälp. Men dålig tillgänglighet gör det svårt för en kvinna med funktionsnedsättning att söka den hjälp och det skydd hon kan behöva. År 2003 gjorde Handikappombudsmannen en undersökning av tillgängligheten vid Sveriges alla kvinnojourer och brottsofferjourer och kommunernas kriscentrum. Det visade sig att tillgänglighet till lokalerna var dålig, att det inte fanns information i alternativa format och att inga handlingsplaner fanns.

54

År 2008 gjorde Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt vid Bräcke Diakoni i Göteborg en undersökning av 24 skyddade boenden som ingår i Västra Götalands län. Då fick man ganska intressanta svar. Det visade sig att jourerna sällan fick förfrågningar om att ta emot kvinnor med funktionsnedsättning. En förklaring kan vara bristen på tillgänglighet. Ändå tyckte de flesta jourer att de kunde ta emot kvinnor med funktionsnedsättning. Typ av funktionsnedsättning är viktig för vilken hjälp som är tillgänglig Tillgänglighet är olika för olika funktionsnedsättningar. Många kvinnojourer är inte tillgängliga för kvinnor som använder rullstol. Däremot kunde nästan hälften av jourerna ta emot kvinnor med rullator. Få kvinnojourer hade tagit emot kvinnor med hörselnedsättning. Däremot sa nästa alla kvinnojourer att de skulle kunna ta emot kvinnor med hörselnedsättning. Få kvinnojourer hade tagit emot kvinnor med synnedsättning. Men de flesta kvinnojourer sa att de kunde ta emot kvinnor med synnedsättning. Några av jourerna sa att kvinnan fick ta med sig ledarhund. När det gäller kvinnor med kognitiva funktionsnedsättningar var det olika hos kvinnojourerna. De jourer som har egna lägenheter sa att de kunde ta emot kvinnor med psykisk, intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning. En egen lägenhet kan ge en lugnare miljö som passar kvinnor med kognitiva funktionsnedsättningar.

55

Personal som sa att det fungerat bra att ta emot kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar har arbetat länge med våldsutsatta kvinnor eller i vården samt. De har också bra kontakter med socialpsykiatrin och socialtjänsten. Eftersom de flesta kvinnojourer inte har personal dygnet runt måste kvinnorna kunna klara sig själva. En kvinnojour svarade att de inte tar emot kvinnor med personlig assistans. De var rädda att de personliga assistenterna skulle vara ett brott mot tystnadsplikten. Ett par kvinnojourer hade egna lägenheter för kvinnor med personlig assistans. Det behövs vetenskapliga metoder som fungerar Det behövs metoder för att hindra våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, och för att ge vård till kvinnor som har blivit utsatta för våld. Socialstyrelsen har läst all litteratur som finns om vad man kan göra för att stoppa våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, Vi har också läst om hur alla metoder fungerar. Vi har hittat sju metoder. Fem metoder ska hindra våld, två kan behandla psykosociala skador av våld. Metoderna är för kvinnor med olika typer av funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningarna kan vara fysiska, psykiska, intellektuella och kommunikativa. Men behandlingarna är bara till för kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar. De flesta av metoderna kommer från USA. Metoderna är ganska lika varandra.

56

De handlar om att få mer kunskap och färdigheter. Kvinnorna ska få kunskaper om våld och övergrepp, lära sig att upptäcka varningstecken, veta hur de ska skydda sig och söka hjälp. Flera av metoderna ska stärka kvinnans självkänsla och handlingskraft. Formerna på behandlingarna är olika. Man kan använda dator, samtal och arbeta i grupp. Socialstyrelsen ser att det finns mycket få metoder för att stoppa våld eller behandla skador efter våld mot just kvinnor med funktionsnedsättning. Bara några av metoderna har blivit kontrollerade om de verkligen fungerar. Det kan alltså finnas metoder som är bra. Men det vet man inte. Ingen vet heller något om riskerna med metoderna eftersom ingen har testat dem vetenskapligt. I Sverige görs inte mycket för att stoppa våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Bland annat har länsstyrelserna sagt att kommunerna inte ger tillräckligt stöd till våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Vi undrar nu om Sverige skulle prova metoderna som finns i andra länder. Våldet mot kvinnorna är troligen lika i Sverige och USA och Australien, där metoderna finns. Men det är viktigt att undersöka om de utländska metoderna passar för kvinnorna i Sverige. Även om metoderna har vetenskapliga bevis för att de fungerar i ett land

57

behöver metoderna inte fungera i Sverige. Om vi börjar använda metoderna i Sverige är det viktigt att vi undersöker om de fungerar eller inte. Att diskutera Att ge god vård och att låta en människa ha sitt privatliv ifred gör att personalen ibland får problem som är svåra att lösa. Kan du ge exempel på sådana problem? Hur löser ni dem? Exemplet Sofia Sofia är 20 år och sitter i rullstol på grund av ryggmärgsbråck. Hon har länge längtat efter att träffa en pojkvän. En dag möter hon Mattias. Sofia blir blixtförälskad och överlycklig när hon märker att känslorna tycks vara besvarade. Det kan inte hjälpas, men hon känner sig särskilt glad eftersom Mattias inte har en funktionsnedsättning. Hon hade inte riktigt trott att hon skulle träffa en gående kille. Efter en tid märker en av assistenterna att Sofia inte mår bra. Assistenten får veta att pojkvännen pressar Sofia att ha sex, flera gånger om dagen och ofta på ett sätt som är plågsamt för henne. Sofia är rädd att mista Mattias och hon försöker därför vara till lags. Men hon är olycklig och säger att hon känner sig värdelös.

58

Vad kan och ska personer runt Sofia göra för att ge henne stöd? Exemplet Emma Emma är 29 år och har en lindrig utvecklingsstörning. Hon bor i egen lägenhet, med stöd i boendet. På senare tid har Emma allt oftare varit orolig och nedstämd. Hon har berättat att hon träffar en man. Ibland tar han med sig sina kompisar till Emmas lägenhet där de har fest. Emmas kontaktperson misstänker att Emma kan ha utnyttjats sexuellt. 1.Hur ska personalen i Emmas närhet göra? 2. Hur ska de tala med Emma om detta? 3. Vilken information behöver Emma? 4. Vilken information behöver ni i er verksamhet? 5. På vilket sätt kan ni ge Emma stöd i er verksamhet? 6. Vad måste ni göra utifrån ert uppdrag och ansvar? Kapitel 4 Att uppmärksamma och möta kvinnorna Det måste finnas ett gott och kunnigt bemötande för att en våldsutsatt kvinna ska kunna ta emot samhällets stöd. Om kvinnan har funktionsnedsättning kanske personalen ska lyssna extra noga och vara beredda på att hitta på andra, nya lösningar för att samtalet ska fungera. Samhällets olika stödinsatser måste också vara tillgängliga för kvinnorna. I detta kapitel beskriver vi varför bemötandet är så viktigt.

59

Vi beskriver också vad tillgänglighet till insatserna betyder när det gäller lokaler, information och möjlighet till att tala med andra. Vi skriver också kort om vad som görs idag för att fler ska få kunskap om dessa frågor. Mötet med kvinnorna Respekt och förståelse är viktigt i samtalet Att vilja se, att vilja veta och att våga fråga är det viktigaste för att kunna hjälpa en person i svåra situationer. Det handlar om att våga lyssna och att kunna ta emot kvinnans berättelse. Det är viktigt att förstå vem man talar med. Man kanske måste tänka på vad man säger och hur om kvinnan har svårt att tala eller om hon är gammal. Kvinnan kan känna sig ensam och rädd. Hon kan vara rädd för sin och sina barns säkerhet. Hon kan vara orolig för att inte bli trodd och förstådd. Du kan fråga vad som hänt och låta henne berätta i sin egen takt, ge henne den tid hon behöver. Du måste förstå att det kan vara svårt för kvinnan att berätta allt på en gång. Säg därför till henne att ni kan ha flera samtal. Det kan ta tid för henne att våga lita på andra människor och berätta allt som hänt.

60

Om kvinnan har gått tillbaka till mannen kan det vara lätt att säga att hon har gjort fel. Men gör inte det. Känslorna mellan kvinnan och mannen kan vara starka och om du talar illa om mannen kan kvinnan uppfatta det som att du talar illa om henne. Göra samtalet lättare Att kunna tala, lyssna och förstå är det viktigaste i ett möte. Många våldsutsatta kvinnor har berättat hur viktigt det har varit för dem att första samtalet känts bra, när de sedan valt att berätta om sin situation och söka stöd. Kvinnan måste få hjälp med att berätta vad hon varit med om. Om kvinnan har en funktionsnedsättning som gör det svårt för henne att tala måste du vara extra noga när du lyssnar och anpassa samtalet efter det. Det kan till exempel vara så att kvinnan har svårt att berätta hela historien om vad som hänt. Det blir lättare för kvinnan om ni kan ha samtalet i en lugn miljö, att det får ta tid, och att kvinnan får ha sina hjälpmedel. Samtal via tolk Förvaltningslagen, FL, säger att tolk ska vara med när kvinnan inte talar svenska eller har en allvarlig hörselnedsättning eller har talskada.

61

Kvinnan måste kunna lita på tolken. Det kan vara viktigt för samtalet om tolken är kvinna eller man Fråga kvinnan om hon vill ha en manlig eller kvinnlig tolk. Men kvinnan kan ha svårt att tala fritt med en tolk i rummet. Då kanske ni behöver mer tid så att kvinnan börjar lita på dig och på tolken. Tänk också på att alla samtal genom tolk tar längre tid än vanliga samtal. Andra sätt att tala med varandra på - om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK Om den våldsutsatta kvinnan har svår utvecklingsstörning måste andra människor få hjälp att förstå och lyssna till vad hon vill säga. Forskning gör att vi idag kan mer om svår utvecklingsstörning än tidigare. Vi vet idag mer om hur man kan samtala. AKK, är en förkortning av Alternativ och kompletterande kommunikation. Personer som har svårt att tala kan använda AKK. Personer som har svårt att tala för att de har utvecklingstörning, rörelsenedsättning, förvärvad hjärnskada, eller grav tal- och språkstörning kan använda AKK. Alternativa kommunikationssätt är för personer som inte kan uttrycka sig med tala eller förstå tal. Kompletterande kommunikationssätt är stöd för att utveckla tal och språk och för att kunna samspela.

62

De här sätten finns: 1. Saker, bilder, pictogram, bliss, bokstäver 2. Kropsspråk: naturliga reaktioner och signaler, gester, Tecken som AKK Några av dessa sätt att kommunicera är tillgängliga för alla, som till exempel saker, bilder, gester och bokstäver. Andra sätt att kommunicera är särskilt utformade för att ge stöd åt kommunikation vid funktionsnedsättning. Det gäller Tecken som AKK, pictogram och bliss. De flesta AKK-användare behöver flera olika sätt att kommunicera. De behöver stort stöd och lång tid för att de ska bli bättre på att kommunicera. Det gäller för alla AKK-användare och alla AKK-sätt. Så kallade pictogram är en typ av alternativ och kompletterande kommunikation. Pictogram är ett språk där bilderna visar ord. Pictogram är för personer med kognitiva funktionsnedsättningar och det finns idag ungefär 1 700 ord. Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt vid Bräcke Diakoni i Göteborg och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, tar tillsammans nu fram pictogrambilder om våld. Med hjälp av bilderna ska kvinnan kunna tala om vad hon blivit utsatt för. Hon ska kunna tala om ifall någon tafsat, knuffat, kränkt eller försummat eller våldtagit henne. Kvinnojourer ska kunna använda pictobilderna vid möten med invandrade kvinnor eller med kvinnor som saknar språk. Pictobilderna ska också kunna användas på exempelvis akutmottagningar,

63

i gruppboenden, hos kuratorer och så vidare. Hur upptäcka och fråga om våld Personal som möter kvinnor med funktionsnedsättning behöver ha kunskap om våld och kunna se tecken på våld. Personalen måste också kunna fundera på vad de själva känner och tycker om våld. Att ställa frågor om våld En del kvinnor som utsätts för kan inte förstå sådant som misshandel, övergrepp och våldtäkt. Därför är det viktigt att använda konkreta ord som slagen, knuffad, gjort något med kroppen som du inte ville. Det är viktigt att kvinnans egna upplevelse får styra genom att använda uttryck som ”blivit rädd”, ”varit med om något obehagligt”, ”gjort ont” och så vidare. Exempel på direkta frågor: 1. Har någon slagit dig? 2. Har någon sparkat dig? 3. Har någon skrämt dig? 4. Har någon gjort dig illa? 5. Jag ser att du har ett blåmärke på armen, hur fick du det? 6. Jag undrar lite, är det något som har hänt dig? 7. Har det hänt att du känt dig rädd för någon? 8. Känner du dig trygg där du bor nu? 9. Känner du dig trygg med din partner? Det kan vara smärtsamt för kvinnan att berätta om otäcka situationer. Därför kan samtalet behöva ta tid. Det blir lättare om man redan från början försöker sätta upp regler för samtalet, som att bestämma hur lång tid som man ska tala

64

och när man ska tala igen. Kanske kan kvinnan också se det som en lättnad att inte behöva berätta allt på en gång, utan fortsätta en annan gång. Det är också mycket viktigt att visa att man förstår att det som kvinnan berättar är allvarligt. Ibland kan kvinnan behöva få information om vad hon kan göra på en gång. Till exempel ska hon få information om att söka stöd från socialtjänsten eller att göra en polisanmälan. Om kvinnan inte kan göra det själv är det viktigt att hon får hjälp med det. Att ställa frågor om sexuellt våld Frågor om sex och sexuella övergrepp kan dels vara svåra att ställa, dels vara mycket känsliga och smärtsamma för kvinnan att svara på. Men det är viktigt att våga ställa dessa frågor för att få veta vad kvinnan utsatts för. Några exempel på frågor är: 1. Har du blivit tvingad att ha sex när du inte velat själv? 2. Har du blivit tvingad att göra sexuella handlingar fast du inte har velat själv? Viktiga frågor för personal att ställa sig 1. Vad är det som gör att jag tror eller inte tror att kvinnan har utsatts för våld? 2. Hur kan jag tala om detta med henne? 3. Hur kan jag fråga och hur kan jag vara tydlig med att jag frågar? 4. Vad är mitt ansvar utifrån mitt arbete i min verksamhet?

65

5. Ska jag vara kontakt mellan kvinnan och någon annan verksamhet? I så fall, vilken verksamhet? Tecken och symtom på våldsutsatthet Ibland kan människor i kvinnans närhet se tecken på att kvinnan kan ha utsatts för våld. Ofta finns dock inga tydliga tecken, eller så kan tecknen vara något annat. En del tecken kan dessutom likna tecken på funktionsnedsättningen. Det är viktigt att ta reda på så mycket man kan så att man kan se vad som verkligen har hänt. Fysiska skador: 1. Blåmärken 2. Röda märken 3. Sår 4. Klösmärken 5. Brännskador 6. Avslitet hår. 7. Värk och smärta i en kroppsdel 8. Kläder som är sönderrivna eller försvunna. 9. Sömnstörningar, kvinnan kan inte sova, kvinnan sover dåligt eller har mardrömmar. 10. Ätstörningar, kvinnan äter inte, eller äter bara lite eller äter ovanligt mycket. 11. Kräkningsreflexer, svårt att svälja 12. Yrsel, magont, oro 13. Gynekologiska besvär 14. Skador vid graviditet 15. Missfall

66

Psykiska reaktioner En människa som varit utsatt för våld kan få psykiska problem ett kort tag men också under lång tid. Kvinnan kan få en depression. Andra tecken på psykisk ohälsa är dåligt självförtroende, att kvinnan förändrar sin personlighet och exempelvis slutar tala eller träffa andra människor. Kvinnan kan också bli våldsam och börja utöva våld mot andra eller skada sig själv. Kvinnan kan också undvika vissa personer eller vissa platser eller säga nej till fysisk kontakt. Inlärningssvårigheter och svårt att koncentrera sig kan vara andra följder av att kvinnan utsatts för våld. En kvinna med funktionsnedsättning kan också förlora förmågor som hon haft tidigare, som till exempel förmågan att tala. Våldet kan förstärka annan psykisk ohälsa. Här gäller det att samarbeta med personal med medicinsk, psykologisk eller psykiatrisk kompetens. Missbruk När en kvinna dricker mycket alkohol eller tar droger kan det vara tecken på att en kvinna är utsatt för våld. Det är ett sätt för henne att klara av en svår situation. Det finns forskning som visar att missbruk av alkohol och droger ökar hos kvinnor som utsätts för våld. Därför är det viktigt att ställa frågor om hur mycket alkohol kvinnan dricker och om hon tar droger.

67

Bland kvinnor med missbruksproblem finns också kvinnor med funktionsnedsättning. Oftast är de kvinnor med intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD till exempel. I en studie som görs just nu på Karolinska institutet, har man intervjuat 25 kvinnor som varit utsatta för våld och missbrukat. Studien som ännu inte är färdig verkar visa att de flesta kvinnorna har fått en ADHD-diagnos eller är under utredning för ADHD eller har en önskan att genomgå en sådan utredning. Tillgänglighet – en förutsättning för mötet Om kvinnor med funktionsnedsättning ska få det stöd som de behöver måste ett möte med myndigheterna vara tillgängligt. Det gäller att kunna ta sig in på ett socialkontor, en vårdcentral eller annan vårdinrättning för att söka hjälp, att få information om de insatser som finns, att få möjlighet att berätta om sin situation och bli förstådd och att vid behov få ett skyddat boende. Olika aspekter på tillgänglighet Kvinnor som utsätts för våld behöver information om vilket stöd och vilken hjälp de kan få. För att informationen ska vara tillgänglig för alla behöver språket vara klart och tydligt och formgivningen på texten vara sådan att den underlättar för alla läsare. Information behöver också finnas i alternativa format, till exempel lättläst svenska, Daisyformat, teckenspråk, punktskrift, och word-format.

68

Tillgänglighet handlar också om olika sätt att kommunicera. Man ska kunna skicka e-post, SMS eller läsa webbplatsen. Man måste också veta hur texttelefoni och bildtelefoni fungerar. Det ska också gå att ordna alternativ kommunikation vid det personliga mötet. Tillgänglighet till lokaler betyder att en person medfunktionsnedsättning ska kunna ta sig in i lokalen och kunna röra sig i lokalen utan hinder samt ta sig ut vid en nödsituation. Kunskapsstöd för arbetet med tillgänglighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, ska ge myndigheter stöd med att göra samhället tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten har skrivit regler för tillgänglighet när det gäller verksamhet, inköp, lokaler, information och kommunikation. Att diskutera 1.Är er verksamhet tillgänglig för personer med olika typer av funktionsnedsättning när det gäller lokaler, information och möjlighet till kommunikation? 2.Skulle tillgängligheten kunna bli bättre? 3. Hur? 4. Finns planer för att arbeta med tillgänglighetsfrågor i er verksamhet?

69

Det arbete som pågår just nu mot våld Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt, vid Bräcke Diakoni i Göteborg, arbetar med att lära sig mer om och berätta för andra om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Utvecklingscentrum vill att kvinnor med funktionsnedsättning som är utsatta för våld ska få det stöd de behöver. De vill utbilda personer som arbetar i socialtjänst och hälso- och sjukvård, polis och domstolar, utbildning och forskning, kvinno- och brottsofferjourer, skolor och intresseorganisationer. De vill också vara ett stöd till andra kunskapscenter inom området våld i nära relationer, samt till forskare och intresseorganisationer. Kunskapsstöd till personal En viktig del av arbetet i Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt är att sprida kunskap till olika personalgrupper. En basutbildning finns för att man ska kunna våga se, våga fråga och våga göra något när det gäller våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Det finns också en fortsättning på basutbildningen för dem som ska arbeta vidare med handlingsplaner och checklistor för en verksamhet. Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt har gett ut flera böcker och skrifter om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. De har också gjort en film som heter Dubbelt utsatt. Filmen handlar om en kvinna

70

med intellektuell funktionsnedsättning som blir utsatt för våld i sin relation. Tillgänglighet och alternativ kommunikation Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt arbetar också med tillgänglighetsfrågor. De har bland annat tagit fram regler för tillgänglighet till skyddade boenden och frågor för hur man kontrollerar att ett skyddat boende är tillgängligt eller inte. De vill att kvinnan ska kunna ta del av information om att det finns stöd att få, att kvinnan ska kunna ta kontakt med de verksamheter som ger stöd, och kunna besöka verksamheten för stödsamtal och kunna bo i ett skyddat boende. En annan del i arbetet handlar om alternativa och kompletterande kommunikationssätt. Detta är viktigt för personer som inte kan säga vad de vill genom att tala. Det är också viktigt för personer som inte förstår tal. Tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar de med att ta fram så kallade pictobilder för att kunna prata om våld. Utbildningssatsning i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län har i samarbete med Stockholms stad ordnat flera utbildningar för personal som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning. De har också gjort en skrift som heter Vägen till att se och agera. Skriften ska visa hur man tar fram rutiner för arbetsplatser, hur man ser tecken på våld, hur man ställer frågor och vad man ska göra när man misstänker våld.

71

Det har varit viktigt att utbilda chefer och andra som arbetar med stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Även andra medarbetare har gått utbildning som kvinnofridsamordnare i individ- och familjeomsorgen. Checklista på arbetsplatsen är ett sätt att stoppa våld Kvinnor med funktionsnedsättning har ofta flera kontakter med olika personalgrupper, som alla ska ge vård, stöd och service. Det gäller personal i gruppbostäder och särskilda boenden, i daglig verksamhet, men också när kvinnan får personlig assistans i det egna hemmet. Det kan vara anställd personal som upptäcker att kvinnan utsatts för våld. Men det kan även vara så att förövaren är anställd för att ge kvinnan olika insatser som hon behöver på grund av sin funktionsnedsättning. Ett sätt att upptäcka och stoppa våld är att skriva en checklista som personalen tillsammans går igenom. Stockholms län har gjort en checklista som stöd för personal att börja tala om våld. Checklistan innehåller flera frågor till chefer och personal. Frågorna ska undersöka hur långt man har kommit i kvinnofridsarbetet och även kunna användas i diskussionsgrupper på olika arbetsplatser. Checklistan finns längst bak i detta studiematerial.

72

Att diskutera Exemplet Charlotte Charlotte är 34 år och rullstolsburen och behöver hjälp med att tvätta sig och för att förflytta sig. Hon bor med sin make och deras två barn som är i skolåldern. Charlotte har personlig assistans. En dag upptäcker Kajsa, som arbetar som en av Charlottes personliga assistenter att Charlotte har flera blåmärken på kroppen. Kajsa frågar vad som hänt. Charlotte svarar att hennes man tappat greppet när han skulle hjälpa henne ur rullstolen. Vid ett annat tillfälle längre fram har Charlotte nya blåmärken på kroppen. 1.Hur skulle Kajsa kunna fråga Charlotte om någon slagit henne? 2.Vad är viktigt att tänka på om en kvinna berättar om våld? 3. Vilka rutiner har ni på din arbetsplats när ni misstänker att en kvinna utsatts eller utsätts för våld och andra övergrepp? 4. Kan det finnas strukturella skäl, till exempel tid, rutiner, säkerhetstänkande, språksvårigheter som gör att ni inte ställer frågor om våldsutsatthet? Kapitel 5 Samhällets ansvar Det är vanligt att ärenden om våld i nära relationer sätter igång ett arbete i olika delar av samhället: 1. Socialtjänsten ska ge stöd och hjälp till våldsutsatta. 2. Hälso- och sjukvården ska behandla skador. 3. Polis och domstolar ska stoppa brott,

73

utreda brott och ge straff för dem som gör brott. 4. Ideella organisationer, som kvinnojourer och brottsofferjourer kan ge stöd och hjälp. Det här kapitlet handlar om vad svenska lagar säger om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvar när det gäller våld i nära relationer. Det ansvar som polis och domstolar har skriver vi lite kort om och då bara om vad funktionsnedsättningen kan betyda för att kvinnan ska skyddas av lagen. Vad säger lagarna om våld mot kvinnor? Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning Svenska lagar har de senaste åren gett ett starkare skydd för våldsutsatta kvinnor, offer för sexuella övergrepp, människohandel och hedersrelaterat våld, samt barn som bevittnar våld. Brottet grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning infördes i lagen år 1998. Grov fridskränkning är brottsliga handlingar mot en närstående eller tidigare närstående som kränkt personens integritet och allvarligt skadat personens självkänsla. Grov kvinnofridskränkning handlar om gärningar som begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med. Gärningarna kan vara exempelvis misshandel, olaga hot eller olaga tvång, sexuellt ofredande eller sexuellt utnyttjande.

74

Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är brott som faller under allmänt åtal, vilket betyder att kvinnan inte själv behöver anmäla brottet för att polisen ska påbörja en brottsutredning. Men om brottsoffret inte vill vara med i polisens utredning kan det bli mycket svårt att visa att ett brott skett. Besöksförbud Lagen om kontaktförbud hette förut lagen om besöksförbud. När en person få kontaktförbud får person inte besöka eller på annat sätt ta kontakt med en annan person eller följa efter denna person. En person får besöksförbud om det finns risk för att personen kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den person som förbudet ska skydda. Besöksförbudet säger också att man inte får vara i en bostad som den andre använder. Detta är lika i flera lagar I flera lagar finns regler om samarbete och att man måste anmäla. Här är en kort beskrivning över vad olika delar av samhället måste göra. Vi börjar med icke-diskrimineringsprincipen, som är grunden för alla svenska lagar. Icke-diskrimineringsprincipen I FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och i svenska lagar talar man om icke-diskriminering. Det betyder att alla människor har lika rättigheter och att ingen människa får bli annorlunda

75

eller orättvist behandlad. Den svenska diskrimineringslagen, DL, ska stoppa diskriminering och se till att människor har lika rättigheter. Det gäller alla människor, kvinnor och män, transpersoner, människor från alla länder, människor från alla religioner, för personer med funktionsnedsättning, för homosexuella och heterosexuella personer och för människor i alla åldrar. Ingen människa får bli diskriminerad i hälso- och sjukvården och i socialtjänsten. Detta ska man tänka på när det gäller att ge stöd till våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Samarbete Eftersom våld mot kvinnor är ett stort problem och det är svårt att ha en enda lösning på problemet måste olika myndigheter och organisationer arbeta tillsammans för att lösa det. Man måste också samarbeta mellan olika förvaltningar inom en kommun. När det gäller våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning finns flera områden där man måste samarbeta. Det kan handla om att ge tillgängliga skyddade boenden. Det kan vara att ta fram information i alternativa format. Kommunen har det största ansvaret, men andra måste också ta sitt ansvar. Förvaltningslagen, FL, säger att myndigheter måste samarbeta. Varje myndighet ska ge andra myndigheter hjälp om de kan det.

76

Socialtjänstlagen säger att socialnämnden ska samarbeta med andra delar av samhället. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, säger att kommunen och landstinget tillsammans ska skriva en individuell plan när en person behöver stöd och insatser av både kommun och landsting. Både SoL och HSL har en regel som säger att landstinget och kommunen ska samarbeta när det gäller en person med psykisk funktionsnedsättning. Polislagen, PolisL, har bestämmelser om att polisen måste samarbeta med myndigheter och organisationer. Polisen måste också hela tiden samarbeta med socialtjänsten. Så blir samarbetet enklare Om ett samarbete ska fungera måste alla som är med i samarbetet ha kunskap om vad de andra arbetar med, och vad de kan. Man måste också lita på varandra. Styrningen av samarbetet är mycket viktig. Cheferna ska stödja samarbetet. Det behövs gemensamma och tydliga mål med samarbetet så att alla vet vad det är man vill göra. Det måste finnas en god struktur för arbetet för att ta bort hinder för arbetet. Alla ska ha en samsyn, alltså samma syn på vad arbetet är bra för. Ge samarbetet tid och undersök vilka som ska vara med Alla behöver tid för att samarbetet ska bli bra. Ett sätt att komma igång

77

är att undersöka vilka man kan samarbeta med. Ta reda på vilka verksamheter som möter kvinnor med funktionsnedsättning. Sedan kan ni söka upp de olika aktörerna. Då kan ni ta reda på hur de arbetar med problemet på den arbetsplatsen. Ta reda på hur ni kan samarbeta. Vilka som är bra att samarbeta med är olika på platser i Sverige. På någon plats kan en kvinnojour eller brottsofferjour vara en viktig samarbetspartner. På en annan plats kanske det är ett kommunalt kvinnofridsteam. Man kan också samarbeta med barnavårdscentral, mödravårdscentral, psykiatri, polis, stadsdelsförvaltning, ungdomsmottagning och frivilligorganisationer. Överförmyndarnämnden kan vara bra att samarbeta med. Det gäller till exempel våldsutsatta kvinnor som har en psykisk funktionsnedsättning och där det finns behov av att ge en god man. Samarbeta och sekretess Om myndigheter ska samarbeta måste en person säga ja till att uppgifter om honom eller henne lämnas mellan myndigheterna. Detta eftersom det råder sekretess mellan olika myndigheter. Anmälningsskyldighet Socialnämnden har det största ansvaret för att ge skydd och stöd

78

till barn och unga som far illa. Socialtjänstlagen säger att alla myndigheter alltid måste anmäla till Socialtjänsten om de får veta att ett barn far illa. Samma skyldighet gäller också de personer som arbetar med barn i hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens område. Exempel på sådana verksamheter kan vara hem för vård eller boende, HVB, och friskolor. Ideella föreningar som ger insatser enligt SoL ska följa anmälningsskyldigheten. Detsamma gäller för frivilligorganisationer som har verksamhet som de måste ha tillstånd till. Andra ideella föreningar behöver inte följa anmälningsskyldigheten. De ska istället följa den allmänna rekommendationen att anmäla till socialtjänsten om ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Alla arbetsplatser där de anställda har anmälningsskyldighet ska det finnas rutiner för hur de anställda ska göra en anmälan. Att lämna uppgifter till åklagare och polis Myndigheter och personal i hälso- och sjukvården och i socialtjänsten kan bryta sekretessen och lämna uppgifter till åklagare och polis när det gäller misstanke om brott. Dessa sekretessbrytande regler betyder inte att myndigheten eller personalen måste anmäla misstankar om brott till polisen. Men om polis eller åklagare kommer med en begäran om att lämna ut uppgifter som enligt dessa regler får lämnas ut, måste den myndighet som har uppgifterna

79

lämna ut uppgifterna. Att anmäla eller avslöja brott Det kan vara brottsligt att inte anmäla eller avslöja brott som är på väg att ske. Detta gäller för vissa brott i brottsbalken men bara om man kan avslöja det utan fara för sig själv eller för sina närmaste. En handläggare i socialtjänsten som får reda på att någon hotar att slå ihjäl någon måste alltså anmäla det. Då styr anmälningsskyldigheten över tystnadsplikten. Att diskutera 1.Hur samarbetar ni med andra? 2. Kan du ge exempel på hur ni kan samarbeta mer? 3. Är sekretess ett hinder för samarbete? 4. Är sekretess ett hinder att fråga om våld? 5. Hur kan du stödja en kvinna att polisanmäla brott? Socialtjänstens ansvar Kommunen har det största ansvaret Socialtjänstlagen säger att kommunen ska se till att de människor som bor i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. De ska få omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd. Kommunens socialnämnd ska veta hur det är att leva i kommunen. Därför kan det vara bra för socialnämnden att veta hur vanligt det är med våld mot kvinnor.

80

Olika ansvar för kommunen du bor i och kommunen du är i Bosättningskommun är den kommun där en person bor som mest. Denna kommun är också i de allra flesta fall den kommun där han eller hon är folkbokförd. Oftast är bosättningskommun och vistelsekommun samma kommun. Vistelsekommun är den kommun där en människa är när han eller hon söker om stöd. Nya regler säger att bosättningskommunen alltid har ansvar för stöd- och hjälpinsatser Det ska inte vara viktigt om personen vistas i bosättningskommunen eller tillfälligt i en annan kommun. Vistelsekommunen kan i vissa fall bli skyldig att bistå med utredning och att verkställa en insats. Men vistelsekommunens yttersta ansvar för stöd och hjälp kvarstår. Om en kvinna som utsätts för våld eller andra övergrepp tillfälligt måste flytta för att undvika att utsättas för brott behåller bosättningskommunen ansvaret. Det kan till exempel handla om att en kvinna med funktionsnedsättning måste söka sig till en annan kommun för att finna ett tillgängligt, skyddat boende. En kvinna som utsätts för våld eller andra övergrepp måste ibland ge sig av snabbt och hinner inte få, eller behöver inte, socialtjänstens stöd för att ta sig bort från hemmet. Om den hotade personen

81

akut reser till en annan kommun och under vistelsen där söker stöd och hjälp gäller vistelsekommunens yttersta ansvar i den akuta situationen, till exempel för skyddat boende och ekonomiskt bistånd. Bosättningskommunen har mest ansvar även om den våldsutsatta kvinnan tillfälligt vistas i en annan kommun. Vistelsekommunen måste ändå göra det som måste göras till exempel ge skyddat boende och ekonomiskt bistånd, medan kvinnan väntar på att bosättningskommunen ger henne insatser. Regeringen säger att man kan behöva ta särskild hänsyn till våldsutsatta personers speciella situation och tillåta att man vistas längre i en annan kommun utan att bosättningskommunens ansvar upphör. Socialtjänstens ansvar för vissa målgrupper Socialtjänstlagen har särskilda bestämmelser för olika grupper. Personer med funktionsnedsättning Socialtjänstlagen säger att kommunens socialnämnd ska arbeta för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl har svårt att leva sina liv ska få vara med i samhället och leva som andra. Enligt LSS har också personer som tillhör lagens personkrets rätt till tio olika insatser för särskilt stöd och särskild service. Den här lagen ger stöd som människor kan behöva utöver det stöd

82

som de kan få genom andra lagar. Personen som får stödet ska kunna leva som andra personer. Brottsoffer och våldsutsatta kvinnor Det finns särskilda bestämmelser i lagen om brottsoffer och våldsutsatta kvinnor. Socialnämnden ska se till att den person som utsatts för brott och personens familj får stöd och hjälp. Lagen gäller alla brottsoffer. Socialnämnden ska ge bistånd till brottsoffer och deras familjer. Detta gäller också kvinnor som utsätts för våld eller andra övergrepp av andra personer än närstående, till exempel av hemtjänstpersonal eller personal på särskilda boenden. Detta gäller också barn som själva utsätts för brott. Socialtjänstlagen säger att socialnämnden särskilt ska tänka på kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Regeringen säger att det också gäller kvinnor med särskilda behov på grund av exempelvis missbruk, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller ålder. När det gäller socialnämndens ansvar för kvinnor som är eller har varit utsatta för brott finns ingen åldersgräns neråt. Socialtjänstlagen säger också att socialnämndens måste ge stöd och hjälp till barn som har sett våld eller andra övergrepp i familjen.

83

Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialtjänstlagen säger att socialnämnden ska ge stöd till personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller är äldre eller som har funktionsnedsättning. Regeringen säger att samhället ska göra det lättare för de personer som vårdar eller stödjer närstående. Det är viktigt att all personal som arbetar med anhörigstöd har kunskap om våld i nära relationer och vet var det finns stöd. Det är också viktigt att kommuner söker upp anhöriga som vårdar äldre eller personer med funktionsnedsättning för att ge dem information. Kompetens Kommunens socialnämnd har ansvar för att den personal som arbetar åt socialtjänsten har rätt utbildning för sina arbetsuppgifter. Funktionsnedsättning är exempel på något som socialnämnden ska tänka på när nämnden planerar verksamhet, när nämnden gör utredningar, bedömningar, beslutar och ordnar insatser för våldsutsatta kvinnor. Därför måste personal ha kunskap om funktionsnedsättning när de arbetar med våldsutsatta kvinnor. Kvinnor som utsätts för våld kan, utan att de berättar om våldet, ha kontakt med olika delar av socialtjänsten. Det kan vara individ- och familjeomsorgen, verksamheter för personer med funktionsnedsättning, äldreomsorg eller familjerätt. Det är inte alltid som socialtjänstens personal ser och uppfattar att en kvinna är utsatt för våld.

84

Därför behövs mer utbildning om det. Kommunala handlingsplaner För att underlätta arbetet när det gäller våldsutsatta kvinnor, är det bra att kommunerna skriver handlingsplaner för att stoppa våldet. Handlingsplanen blir lättare att arbeta med om kommunens politiker har sagt ja till den. När det gäller särskilt utsatta grupper, till exempel kvinnor med funktionsnedsättning, kan det vara bra att tänka på hur man upptäcker våldsutsatthet hos dessa kvinnor när man skriver handlingsplanen. Detta kan ni ta reda på: 1. Hur ni upptäcker våldsutsatthet bland kvinnor som kan antas vara särskilt utsatta. 2. Hur ni tar fram information som är anpassad för olika grupper, exempelvis lättläst svenska och DAISY format. 3. Hur ni samarbetar för att kunna ge våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning ett tillgängligt skyddat boende. 4. Hur ni gör utbildningar om särskilt utsatta gruppers behov. Tillsammans med handlingsplanen kan ni även skriva en samarbetsplan. Uppsökande verksamhet och information Socialtjänsten behöver söka upp de våldsutsatta kvinnorna, eftersom det är ett viktigt sätt att nå kvinnorna. För att våldsutsatta kvinnor ska kunna söka hjälp behöver de veta vart de ska gå. En av socialnämndens uppgifter

85

är att informera om socialtjänsten i kommunen. Socialnämnden ska berätta om socialtjänstens arbete och erbjuda grupper och personer sin hjälp. Kommunen kan samarbeta med andra när den söker upp kvinnorna. Kommunen kan samarbeta med föreningar, organisationer och myndigheter. Informationen behöver anpassas. Det uppsökande arbetet behöver också anpassas så att det passar kvinnor med olika behov. Utredning Om Socialnämnden får reda på att en kvinna utsatts för våld eller andra kränkningar och hon vill få stöd eller hjälp ska en utredning börja så fort som möjligt. Men socialnämnden får inte börja en utredning om kvinnan inte vill det. De får heller inte tala med någon annan om inte kvinnan vill det. Den enda gång det inte gäller är om lagen med särskilda bestämmelser om vård av missbrukare i vissa fall, LVM skulle gälla för kvinnan. Socialtjänstens ansvar att se till att kvinnan får stöd och hjälp gäller alltid. Det gäller även om hon inte vill polisanmäla, även om hon väljer att fortsätta bo tillsammans med våldsutövaren, även om hon är förälder, även om hon är part i en konflikt om vårdnad av sina barn, och även om hon själv utövar våld mot någon närstående. I Socialstyrelsens allmänna råd finns särskilda råd om vad en utredning ska innehålla. Socialnämnden bör bland annat utreda:

86

1. Kvinnans behov av stöd och hjälp. 2. Hur våldet är och hur ofta det sker. 3. Hur stor risken är för att kvinnan kommer att utsättas för våld igen. 4. Hur många andra människor som finns nära kvinnan. 5. Om något barn har sett våldet Unga kvinnor under 18 år utreds som en barnavårdsutredning. Har en kvinna utsatts för våld av andra än närstående finns det inget som hindrar att socialtjänsten utreder kvinnan på samma sätt som om kvinna utsatts för våld av närstående. Förövare kan då vara grannar i gruppbostaden, deltagare i den dagliga verksamheten eller personliga assistenter. Akuta och långsiktiga behov I alla ärenden som handlar om våldsutsatta kvinnor ska socialnämnden utreda kvinnas behov av stöd och hjälp. Både de akuta behoven och de långsiktiga. Med akuta behov menas det som måste göras fort, till exempel ordna ett tillfälligt boende om kvinnan har tvingats att lämna sin bostad. Akuta behov kan också vara omedelbara behov av ekonomiskt bistånd. Kvinnan kan även behöva ha hjälp med att kontakta hälso- och sjukvården och polisen. Hon kan också behöva ha hjälp med att hennes barn behöver stöd i den akuta situationen. Socialnämnden tar beslut om akuta insatser under pågående utredning, det vill säga innan utredningen är klar. De tar då till exempel beslut om ekonomiskt bistånd eller skyddat boende.

87

Att utreda kvinnans behov av stöd och hjälp på längre sikt betyder att man ta reda på hur hon ska göra i framtiden. Kan hon försörja sig själv? Hur ska hennes boende ordnas på kort och lång sikt? Behöver hon någon form av stödjande samtal? Behöver hon kontakt med hälso- och sjukvården? Behöver hon någon annan form av hjälp? Har hon behov av skyddade personuppgifter? Behöver hon hjälp med att ordna situationen för sina barn? Kvinnans behov av stöd och hjälp kan finnas under lång tid, och vara olika under den tiden. Flera olika myndigheter kan behöva samarbeta för att ge henne stöd. Kvinnor med funktionsnedsättning kan befinna sig i en särskild utsatthet. Det är viktigt att tänka på när man gör en utredning. Denna utsatthet kan handla om att hon är beroende av andra människor för att klara vardagen. Kanske är kvinnan beroende av den person som utsatt henne för våldet? Utsattheten kan också vara att kvinnan inte känner så många andra människor. Det är också viktigt att ta reda på om kvinnan har en LSS-handläggare.

88

Om kvinnan inte vill ha utredning, stöd eller hjälp Om kvinnan inte vill ha någon utredning och bedömning av sina behov, är det viktigt att socialtjänstens personal genom samtal och på annat sätt informerar henne om rätten till stöd och hjälp och försöker få henne att ta emot stöd. Om socialtjänsten efter utredningen kommer fram till att kvinnan har behov av stöd och hjälp och kvinnan ändå säger nej kan socialtjänsten informera henne om andra som kan ge hjälp i samhället. De kan informera om ideella kvinnojourer, rådgivning och andra öppna verksamheter. Kvinnan behöver också få information om att hon kan ta en ny kontakt om hon senare känner att hon skulle behöva socialtjänstens stöd och hjälp. Bedömningsinstrument som stöd för arbetet Socialnämnden ska alltid utreda risken för att en våldsutsatt kvinna ska utsättas för mer våld. Då kan ett bedömningsinstrument vara bra att använda. Socialstyrelsen har tagit fram ett bedömningsinstrument för socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor. Det är frågor om fysiskt och sexuellt våld samt psykisk utsatthet och hot. Till dessa frågor finns tilläggsfrågor, bland annat till personer med funktionsnedsättning. Socialtjänstlagen säger att socialnämnden ska se till att det finns omsorg och service, information, råd, stöd och vård,

89

ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och människor som behöver det. När en våldsutsatt kvinna söker hjälp är det viktigt att socialtjänsten gör en bedömning av kvinnans hela situation. De ska kunna se att hon får hjälp också med annat som hon kan behöva. Kvinnor med funktionsnedsättning som varit utsatta för våld av annan än närstående kan ibland behöva samma slags insatser som de kvinnor som blivit utsatta av en närstående. Hon kan till exempel behöva hjälp med att ta kontakt med hälso- och sjukvården och polisen. Hon kan behöva stödjande samtal. Är förövaren en närstående kanske kvinnan behöver skyddat boende och skyddade personuppgifter. Om våldet utövats av en person som är anställd för att ge kvinnan vård, stöd och service måste man direkt ta bort den personen från kvinnan. Tillfälligt boende Om en våldsutsatt kvinna behöver stöd och hjälp akut eller på kort eller lång sikt, ska socialnämnden bland annat kunna ge henne ett tillfälligt boende som passar hennes behov som har tillräckligt mycket utbildad personal som också har tillräckliga skyddsanordningar, till exempel lås och larm. Boendet ska också kunna ta emot hennes barn. För att en kvinna med funktionsnedsättning

90

ska känna trygghet är det viktigt att hennes boende fungerar för henne, att hon kan ha med sig hjälpmedel, att hon kan behålla sin färdtjänst, att hon får sin medicin, och att hon få hjälp med vardagliga ting. Att boendet är tillgängligt är också viktigt för att en kvinna ska kunna ha med sig ett barn som har en funktionsnedsättning. Råd och stöd Om en våldsutsatt kvinna behöver stöd och hjälp akut eller på kort eller lång sikt ska socialnämnden bland annat kunna erbjuda henne råd och stöd hjälp vid kontakt med andra myndigheter, till exempel hälso- och sjukvården, Skatteverket eller polisen. Hon kan få hjälp att polisanmäla om hon vill, men hon måste inte anmäla för att få stöd och hjälp. Det är viktigt att kvinnan får den information som hon behöver. Hon ska få information om hur hon gör en polisanmälan. Hon ska få information om hennes rätt till målsägandebiträde, om möjligheten till besöksförbud, och besöksförbud i det egna hemmet, om trygghetspaket, om rätten till skadestånd, om familjerättens arbete och om vad frivilligorganisationerna kan göra för henne. Denna information behöver anpassas på olika sätt så att den blir tillgänglig

91

för kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnor med funktionsnedsättning kan ha särskilda svårigheter, till exempel med att kommunicera, och kan därför behöva hjälp med att ta kontakt med andra myndigheter. Ekonomiskt bistånd En person som inte själv kan köpa det som han eller hon behöver eller som inte kan få det på annat sätt har rätt till bistånd från socialnämnden för sin försörjning. Det står i Socialtjänstlagen. Det finns regler som gäller över hela Sverige för hur mycket pengar man kan få i ekonomiskt bistånd. Men socialnämnden kan beräkna kostnaderna till en högre nivå om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl är när en person har tillfälligt höga kostnader till exempel för livsmedel, kläder och skor, telefon, som beror på att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för något annat brott. Att en person har en funktionsnedsättning kan också vara skäl till att beräkna det ekonomiska biståndet till en högre nivå. Insatser med stöd av LSS En våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning kan behöva insatser enligt både Socialtjänstlagen och LSS. En insats enligt LSS kan exempelvis vara bostad med särskild service för vuxna

92

eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Säkerhetsplanering När Socialtjänsten arbetar med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer måste de tänka på kvinnans säkerhet. Det gäller valet av mötesplats för samtalet med kvinnan. Det gäller också det sätt som man sköter hennes viktiga papper. Socialtjänsten behöver göra en riskbedömning innan man fattar beslut om bistånd. En riskbedömning handlar om att bedöma hur farligt det är för kvinnan och hennes familj och vilket stöd eller bistånd som hon behöver för att vara skyddad. När det gäller kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld i sin nära relation kan man behöva vara särskilt uppmärksam då kvinnan kan ha speciella svårigheter. Hon kan exempelvis ha svårt att reagera snabbt vid hotfulla situationer, veta var hon är, slå larm eller fly. Om kvinnan är beroende av till exempel färdtjänst kan det också göra att kvinnan kan ha svårt att ta sig hemifrån vid en akut situation. Barn som ser våld Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning kan också vara föräldrar. I studier och intervjuer säger kvinnor att rädslan för att förlora vårdnaden om barnen är en förklaring till

93

att de väljer att stanna i en våldsam relation. Socialtjänsten har ett ansvar att se till att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Socialnämnden ska också ge särskilt stöd till barn som sett våld hemma. Socialstyrelsens allmänna råd säger att när socialnämnden får veta att ett barn kan ha sett våld hemma ska nämnden fort fundera på om de ska göra en utredning. Utredningen ska bland annat ge svar på om föräldrarna kan ta hand om sitt barn. Man brukar undersöka om föräldrarna kan ge barnet mat, kläder, mediciner och kärlek. De ska kunna se till att barnet är tryggt och säkert. De ska kunna låta barnet leka, och få växa och lära sig. De ska kunna säga nej till barnet och skapa lugn och ro. Nämnden ska också se om det finns andra personer i barnets närhet som kan vara ett stöd för barnet? Det viktigaste för att vara en bra förälder är alltså inte om föräldern har en funktionsnedsättning eller ej, utan om föräldern kan ge barnet det som barnet behöver. Om ett barn som har sett våld hemma behöver stöd och hjälp ska socialnämnden bland annat kunna ge barnet råd, stöd och behandlingsinsatser. Barnet ska också få ha kontakt med frivilligorganisationer och andra som kan ge stöd. Socialnämnden ska se till att de metoder som används

94

för att ge ett barn stöd och hjälp är de bästa metoderna för barnet. Socialstyrelsens allmänna råd säger också att socialnämnden ska kunna ge barnets föräldrar och andra närstående råd och stöd utifrån barnets behov. Ett barn som ser våld hemma kan också ha rätt till brottskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Lex Sarah säger att personal måste anmäla missförhållanden Från 1 juli år 2011 gäller nya bestämmelser om lex Sarah. Bestämmelserna ska nu gälla för hela socialtjänsten och verksamheter i Statens institutionsstyrelse. Lex Sarah säger att den person som arbetar med omsorg om äldre eller personer med funktionsnedsättning måste se till att verksamheten och insatserna är av god kvalitet. Personalen måste också rapportera om någon riskerar att utsättas för eller har utsatts för missförhållanden. Det gäller alla som arbetar i vård och omsorg för äldre eller för personer med funktionsnedsättning. Att diskutera Exemplet Elisabeth Elisabeth är 40 år och har en svår utvecklingsstörning. Hon bor i gruppbostad,

95

där hon har en egen lägenhet nära de gemensamma rummen. Elisabeth använder rullstol för att förflytta sig. Hon talar inte. Ibland kan hon vara mycket aggressiv och nypa och riva personalen. En ny personal, Lena, börjar. Lena har arbetat i många år med personer med utvecklingsstörning och blir snabbt omtyckt både av dem som bor på gruppbostaden och av de andra i personalen. Elisabeth får förtroende för Lena. Lena tar sig an Elisabeth och ser bland annat till att hon får komma ut ofta. Det tycker Elisabeth mycket om. Alla märker att Elisabeth blir lugnare. Men efter en tid förändras det. Elisabeth börjar åter nypa personalen och försöker välta rullstolen eller köra på sina grannar. Särskilt aggressiv blir hon när det är tid att duscha. En dag, när Lena är sjuk, ser en av personalen att Elisabeth har fula röda märken runt handlederna, som om hon bundits fast. Hon har också ett par stora blåmärken på kroppen. 1.Vad måste personalen göra? 2.Ska personalen anmäla det som hänt enligt lex Sarah? 3. Ska de polisanmäla? 4. Vem ska de tala med eller ringa till? 5. Vilken hjälp ska Elisabeth få? 6.Hur kan ni i er verksamhet hindra våld? 7. Vilka rutiner finns för att arbeta med dessa frågor? 8. Känner personalen till dessa rutiner?

96

Exemplet Klara Klara är 25 år och har en svår utvecklingsstörning. Hon förstår inte vad som är farligt och känner inte smärta. Hon talar inte. Jesper, en av Klaras grannar i gruppbostaden, kan ibland bli mycket våldsam. En dag knuffar han i vrede omkull Klara, som faller till golvet och börjar blöda från näsan och munnen. Två ur personalen hinner se vad som händer, men hinner inte stoppa det tar tag i Jesper och för bort honom ur rummet. 1. Ska personalen anmäla händelsen enigt Lex Sarah? 2. Ska de tala med en god man? 3. Vems gode man? 4. Ska de anmäla händelsen till polisen? 5. Vilket stöd ska Klara få? Exemplet Maryam Maryam är 63 år och har MS. Hon har stor rörelsenedsättning och behöver hjälp med att förflytta sig, tvätta sig och att äta. Maryam talar nästan inte alls längre. Hon bor i villa tillsammans med sin dotter, svärson och deras två barn. Dottern och svärsonen arbetar som personliga assistenter, plus ytterligare en anställd assistent, Susanne. Det är kommunen som är assistansamordnare. Efter en tid blir tecknen allt tydligare på att det inte står rätt till. Efter helgerna, då Maryam varit ensam med sin familj, är hon ofta smutsig och verkar uttorkad. Medicin kan också ligga kvar i dosetten. 1. Vad ska Susanne göra?

97

2.Vad ska kommunen göra? 3. Ska detta anmälas enligt lex Sarah? Hälso- och sjukvårdens ansvar Varje år besöker mellan 12 000 och 14 000 kvinnor öppenvården på sjukhus, jourcentraler eller primärvården för att de blivit slagna av sin partner. Hälso- och sjukvården är alltså mycket viktig, både för att upptäcka våldet och för att ge vård, stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor. Om Hälso- och sjukvårdens ansvar Hälso- och sjukvården ska ge alla människor en god hälsa och lika bra vård. De ska ge vården med respekt för alla människors lika värde. Den människa som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska få vården först. Allt detta står i Hälso-och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvården ska ge god vård. Innan personalen ger vården och behandlingen ska de berätta det för patienten. Inom psykiatrin kan de i vissa fall ge vård utan att patienten säger ja. Vården genomförs då med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT och ges som sluten vård eller, efter sluten vård, som öppen psykiatrisk tvångsvård. Lagen säger också att varje landsting ska ge en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta i landstinget. Om en person är i landstinget utan att bo där

98

och behöver omedelbar hälso- och sjukvård ska landstinget ge vård. God kvalitet i hälso- och sjukvården Lagen talar också om god kvalitet i vården. Det gäller bland annat bemötande, väntetider, att vara med och bestämma över sin egen vård och att vården faktiskt ska göra en person friskare. En god vård betyder att man ska tänka på att våldsutsatta kvinnor behöver trygghet, och att vården är lättillgänglig Vården ska respektera kvinnan. Hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta kvinnor När akutsjukvården tar emot våldsutsatta kvinnor ska också andra verksamheter börja jobba, som kvinnokliniker, barnavårdscentraler, barn- och ungdomsmottagningar, mödravårdscentraler, husläkarmottagningar och psykiatrin. Kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld kan även finnas inom rehabiliteringen och habiliteringen. Sjukvården har ett ansvar att upptäcka våld som sker nu och våld som skett tidigare. Sjukvården ska ge vård och behandling, i den akuta situationen och på längre sikt. All vårdpersonal ska kunna känna igen och förstå våldet, kunna lyssna och ge stöd och behandling. Det kan vara svårt att se tecken på våld. Tidspress, bristande kunskap, och att de flesta kvinnor inte berättar

99

gör det svårt att upptäcka våldet. Det är viktigt att personal i hälso- och sjukvården förstår att vissa grupper kan ha särskilt svårt att söka hjälp för våldsutsatthet. Dit hör kvinnor med funktionsnedsättning. Akuta insatser När en kvinna säger att hon utsatts för våld måste man göra akuta undersökningar och genast börja ge behandling. Undersökningen av kvinnan är viktig eftersom den kan behövas i domstol om det blir rättegång. Kvinnan behöver också direkt medicinsk behandling. Hon behöver också hjälp med att tala om vad som hänt, och få veta att hon ska få fortsatt stöd. Hon behöver också få veta vad socialtjänsten kan hjälpa henne med, hur hon ska få tillfälligt skyddat boende och hur hon polisanmäler misshandeln. Om kvinnan har funktionsnedsättning kan det vara särskilt viktigt att tänka på vad ni kan göra för att hon ska känna sig trygg i mötet. Hon måste kunna berätta om vad som hänt, och kunna förstå den information som ni ger henne. Det kan vara särskilt viktigt när kvinnan har en funktionsnedsättning som gör att hon har svårt att förstå eller tala. Insatser under längre tid En person som har utsatts för våld kan behöva stöd under lång tid. Särskilt om personen blivit slagen av en närstående.

100

Psykosociala insatser på lång sikt kan vara hjälp med att bearbeta skuldkänslor och skamkänslor, stärka kvinnans självförtroende och hjälpa henne att ta kontroll över sitt liv. Insatserna kan ske genom stödsamtal, gruppbehandling, psykoterapi med mera. Kvinnor som blivit misshandlade under graviditeten kan behöva hjälp med att tala om sina känslor om förlossning, abort, förlust av barnet, eventuella skador på barnet och att vara ensamstående mamma. Personal på mödravårdscentraler kan upptäcka mammorna och ge stöd. Hälso- och sjukvårdens ansvar för barn som far illa Hälso- och sjukvården ska samarbeta med andra när barn far illa eller riskerar att fara illa. Personalen i hälso- och sjukvården ska tänka på att barnet behöver information, råd och stöd. Habilitering och rehabilitering Hälso-och sjukvårdslagen säger att landstinget ska ge habilitering och rehabilitering åt de människor som bor i landstinget. Habilitering ska se till att en person med medfödd eller tidig funktionsnedsättning utvecklar och behåller sin funktionsförmåga. Rehabilitering ska se till att en person med förvärvad funktionsnedsättning får tillbaka eller behåller sin funktionsförmåga.

101

Personal i habilitering och rehabilitering ska vara uppmärksam på utsattheten för våld. I habiliterings- och rehabiliteringsarbetet kring en våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning är samarbete med andra myndigheter och verksamheter mycket viktig. Lagen säger också att habiliteringen och rehabiliteringen ska samarbeta med socialtjänsten. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska dela på ansvaret att börja och organisera samarbetet. När en person behöver stöd både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen skriva en individuell plan för personen. Ungdomsmottagningar Kommuner och landsting kan ha ungdomsmottagningar om de vill. Ungdomsmottagningar brukar vara för ungdomar mellan 13 och 23 år, men den övre åldersgränsen kan vara olika. En del ungdomsmottagningar har en övre åldersgräns över 23 år för att också nå ut till gruppen unga vuxna. På ungdomsmottagningen arbetar människor med olika yrken. De kan vara till exempel kurator, gynekolog och barnmorska. Men vissa ungdomsmottagningar kan ha bara en barnmorska som tar emot besök ett par timmar i veckan. Ungdomsmottagningar tar emot alla ungdomar som vill ha hjälp till reproduktiv hälsa och psykisk hälsa. Man vill också ge ungdomarna en stark identitet

102

så att de kan hantera sin sexualitet. Ungdomsmottagningen ska hjälpa unga så att de inte blir med barn om de inte vill bli det. Ungdomsmottagningen hjälper de unga så att de ska slippa könssjukdomar. Ungdomsmottagningar ska ge stöd till unga vuxna genom att stärka deras självkänsla. Ungdomsmottagningar ska också arbeta särskilt med ungdomar med funktionsnedsättning, och se till att de får kunskap och stöd när det gäller sex och samlevnad. På några platser i Sverige finns det speciella verksamheter för ungdomar med funktionsnedsättning. Ungdomsmottagningen på Internet, UMO, startade i november år 2008. UMO får pengar av regeringen. Kommuner och landsting sköter webbplatsen. En ungdomsmottagning på nätet ska göra det lättare för ungdomar att hitta viktig, nyttig och ny information om sex, hälsa och relationer. Att diskutera Vad ska man kunna vänta sig av personal och organisation när det gäller våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården? Polis och domstolarnas ansvar Om en våldsutsatt kvinna ska vilja anmäla är det mycket viktigt att polis och domstolar vet hur de ska bemöta henne.

103

Om kvinnan har funktionsnedsättning kan bemötandet vara det som gör om hon ens kan komma till polisen eller domstolen. Poliser, åklagare, domstolspersonal och kriminalvårdspersonal måste ha kunskap om hur våldet kan visa sig och vilka skador det kan ge. Exempelvis har Rikspolisstyrelsen på senare år ordnat utbildning för sin personal om brott i nära relationer, En handbok gavs ut år 2009 för att beskriva hur polisen kan förbättra sitt arbete med att utreda och stoppa brott i nära relationer. För att alla ska följa lagarna och ingen ska bli orättvist behandlad av lagarna är det mycket viktigt att det finns kunskap om vad olika funktionsnedsättningar betyder. Det kan påverka hela arbetet från att det görs en anmälan till att det blir en utredning som leder till åtal och rättegång i domstol. Samarbete mellan polis och andra myndigheter och organisationer Myndigheten Rikspolisstyrelsen har gjort en handlingsplan för samarbete mellan polis och kommun. Polisen har samarbetat med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen bland annat om hur barn och unga far illa eller riskerar att fara illa.

104

Ett exempel på samarbete mellan myndigheter är då åklagare, familjevåldsutredare och socialtjänst sitter i samma lokaler. Då kan de arbeta snabbare och bättre. Polisen samarbetar även med ideella organisationer. Exempelvis kan personer från ideella organisationer fungera som stödpersoner, bland annat vid polisanmälan. Säkra lagar och funktionsnedsättning Funktionsnedsättningen kan öka risken att råka ut för våld och andra övergrepp. Men funktionsnedsättningen kan också göra det svårt att få hjälp av polis och domstol. Forskaren Barbro Levin har sett att personal och andra personer i personens närhet ibland är de som begår brotten. Det finns också brister i hur myndigheterna bemöter kvinnan. För att få bort bristerna i myndigheternas bemötande kan de tänka så här, säger Levin: 1. Det räcker inte att bara skydda en persons privatliv och självbestämmande. Varje medborgare har rätt att bli behandlad med respekt och inte utsättas för kränkande behandling. Det svåra som man måste kunna göra är att ge personer med funktionsnedsättning omvårdnad samtidigt som man inte göra personen illa. 2. Kalla saker vid deras rätta namn. Våld är våld. Vill man inte förstå det behandlar man personer olika. Då blir lagarna inte säkra och det blir diskriminering. 3. För att personer inte ska bli diskriminerade

105

utan istället ha tillgänglighet till polis och domstolar måste polis och domstolar hitta sätt för hur personer som inte kan tala ska kunna få de rättigheter som lagen ger dem. Hur personer kan reagera vid förhör En människa med utvecklingsstörning kan bli särskilt utsatt vid mötet med polis och domstol. Personen kanske inte förstår de frågor, ord och uttryck som han eller hon får. Personen kanske svarar på något annat än det som det frågas om. Polisen kan uppfatta personen som förvirrad eller till och med skyldig under ett förhör. Det händer även att en person med utvecklingsstörning hittar på svar för att göra de som frågar glada. Personer med utvecklingsstörning har svårt att förstå tid och rum. Därför blir det svårt för dem att berätta om vad som han hänt på ett sådant sätt som poliser vill när de gör en brottsutredning. Personer med lindrig och måttlig utvecklingsstörning kan med åren lära sig att tala på ett sätt som döljer att de har svårt att förstå. Då blir det svårt för utredare att förstå hur svår personens funktionsnedsättning verkligen är. Att diskutera Hur kan socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och domstolar och ideella organisationer samarbeta där du bor?

106

Bilaga Checklistan är skriven av länsstyrelsen i Stockholms län i samarbete med Stockholms stad. Checklistan innehåller frågor för chefer och medarbetare. Ni kan använda frågorna för att ta reda på hur långt ni har kommit i arbetet med att motverka våld i nära relationer. Ni kan också prata om frågorna på era arbetsplatser. Checklista för arbetsplatser Vet ni hur ni ska möta kvinnor som blivit utsatta för våld? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Känner alla på arbetsplatsen till att lagen säger att man måste uppmärksamma våldsutsatta kvinnor och deras barn och se till att de får hjälp? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Finns det någon kommunal handlingsplan för kvinnofridsfrågor? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Vet ni vad ni ska göra om ni upptäcker att det sker våld? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den

107

Vet ni hu ni ska fråga om våld? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Vet ni hur ni ska fråga kvinnorna om de har barn och hur det är för barnen? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Finns det regler för hur nu ska skriva ned misstankar om våld? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Vet ni hur ni ska föra statistik? Alltså räkna hur många som drabbas av vad? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Finns era arbetsuppgifter, arbetsrutiner och handlingsplaner skrivna på papper? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Har cheferna och ledningen sett och sagt ja till handlingsplanen?

108

Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börjat den Undersöker ni hur era rutiner fungerar? Talar ni om dem och ändrar i dem om det behövs? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Samarbetar er verksamhet med andra myndigheter eller organisationer om kvinnofridsfrågor och om frågor om barn som upplever våld i hemmet? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Samarbetar er verksamhet med andra verksamheter i er organisationen för att arbeta bättre med våldsutsatta kvinnor? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Får personalen utbildning om våld mot kvinnor? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Finns en plan för hur ni ska lära er mer? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den

109

Finns rutiner för hur ni ska veta att ert arbete är bra? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Finns det någon person på arbetsplatsen som kan särskilt mycket om det här? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Vet alla på arbetsplatsen vad de ska göra när de misstänker att barn far illa? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Vet alla på arbetsplatsen vad de ska göra när de misstänker att något är fel? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Kan personal få stöd när de arbetar med svåra ärenden? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Får nyanställda veta vad de ska göra när de misstänker eller får veta att någon är utsatt för våld? Ja Nej

110

Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Får nyanställda veta vad de ska göra när de tror att barn far illa? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Får nyanställda veta vad de ska göra när något inte fungerar bra? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Finns listor på vem man kan ringa för att få råd om utsatta kvinnor och barn? Ja Nej Arbetet har börjat Arbetet ska börja den Utbildningsmaterialet Sällan sedda finns också i DAISY-format. Du kan beställa mer material på e-post socialstyrelsen@strd.se Du kan också ladda ner materialet från hemsidan www.socialstyrelsen.se