Kunskap ska öka förståelsen mellan branscherna

Webbaserat självstudiepaketSå stoppar du stölder i täkt Nytt publikrekord på vårens branschdagTeknik och regelverk för säker täkttrafik

Maskindirektivet under lupp • Återvinning för framtiden • Är kommunala planer pålitliga?

LADDAT SAMArbeTe

Kr

os

so

rd

et

en tidning från Sveriges bergmaterialindustri # 123 • Maj 2013

Learn more about our all-new cone crusher, CH550, at:

www.sandvik.com/ch550

Do you remember your first crush?Now it’s time for a new one.

Sandvik_A4_FINAL.indd 1 2013-04-10 10:50:12

krossordet # 123 3

18sid

Intresset var på topp när bergmaterialindustrin samla-des för vårens branschdag. Det digra programmet hanns med utan några problem.

Krossordet stenKoll

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

Art director Karin Sundin

reporter Niclas Kindvall

layout & repro Sundin Reklamstudio AB

omslagsbild Foto: Michaela Andersson

Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

Annons/Marknad Patrik Swenzen patrik@annonshuset.se Fredrik Du Rietz fredrik.d@annonshuset.se

Adress SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Hemsida www.sbmi.se

tryck Edita Västra Aros

Övriga medverkande detta nummer: Michaela Andersson, Eva Edberg, Christian Härdgård, Erica Nobel och Carina Tyskbo.

Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se

Under 2013 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen.

Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterial- industrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens in-tressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompe-tensutveckling.

kr

oss

or

de

t

#123innehåll

5 ledaren

Några inledande ord från Björn Strokirk, vd på SBMI, om regelkrångel och entre-prenadberg.

6 Anslagstavlan, Vägskälet och Nyhetsflödet

11 Medlemsföretag vann i Kammarrätten

Upphandlande kommuner är skyldiga att behandla frågan om CE-märkning korrekt.

12 Vi behöver förutsägbara ansökningsprocesser

Erica Nobel och Christian Härdgård, från Delphi, reder ut begreppen kring tillstånds- prövning av täkter.

14 säkerhet är att välja rätt

Stress och intensiv trafikering gör att bergmaterialbranschen årligen drabbas av flera olyckor. Skanska och Swecon testkör därför en ny prototypmaskin med helt nya sä-kerhetsfunktioner.

18 Populär branschdag på klassisk mark

Berns salonger stod som värd för bergmaterialindustrins vår träff och som vanligt gavs utrymme åt såväl nytta som nöje.

26 Maskindirektivet – så funkar det!

Anders Grankvist från Kristian-stads Miljöbyrå rätar ut några frågetecken.

30 skola på nätet

Det har sedan länge tillbaka sak-nats ett riktigt bra utbildnings-material för de som är nya i branschen eller för de som bara har bytt tjänst. För att komma tillrätta med det håller SBMI på att ta fram ett digitalt utbild-ningspaket.

35 Krångla till det!

Stölderna av maskiner och driv-medel ökar på arbetsplatser i hela landet. Vad kan du göra för att slippa bli bestulen?

38 deponi är slöseri

NCCs Lars Gröndahl brinner för återvinning. Stenkoll besöker Rydbokrossen.

41 explosiva sanningar

Vi lyssnar på vad bergsprängar-na tycker om bergmaterial-branschen.

FoTo

: xx

xx

För mer info ring:Conny Nilsson 0709-508276, Calle Smedenman 0709-508271

Daniel Smedenman 0709-508270, Erik Hörnmark 0709-504330

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Äntligen har vi glädjen att presentera Ls 1203. Ett sorterings-verk som liknar Ls 903, med samma beprövade lösningar. Stabila transportörer. Fasta, rejäla gångbanor. Smidiga sållbyten och äkta eldrift. Men sikten i Ls 1203 är 25% större. Betydelse-löst i en del körningar men helt avgörande i andra.0/4, 4/8, 8/11 och 11/16 kan produceras med en kapacitet på ca 175 ton/h, med godkända siktkurvor. Dessutom får du branschens bästa supportavdelning.

Maximal Produktion. Minimalt strul.

Ls 1203

Nyhet2013

STÖRRE SIKT -STÖRRE KAPACITET

Ska entreprenadberg klassas som avfall?

Björn strokirk, vd sBMI

Ledare

”

Frågan kan tyckas absurd med tanke på hur många mil prima väg som har byggts med entre-prenadberg. Ändå är det den

frågan som Mark- och Miljödomstolen (MMD) i Nacka ska ta ställning till inom kort.

Det är inget litet projekt det gäller: det handlar om Förbifart Stockholm och dess 20 miljoner ton losshållet berg. Motpart är här Naturvårdsverket.

För SBMI är det mest väsentliga just nu att frågan blir klarlagd. Klassas ber-get som avfall så kan den som tar hand om det råka ut för deponiskatt om 435 kr/ton om man inte hinner nyttiggöra eller avyttra berget inom tre år. Det är mer än fyra gånger saluvärdet. Vem vågar köpa berget innan MMD har fat-tat sitt beslut?

Av och till har stora mängder berg dumpats ut på marknaden från då-varande Väg- och Banverkets sida när man i olika projekt har dragit på sig överskott. Stora mängder berg till näs-tan ingen kostnad alls har gjort att hela marknadspriset har sjunkit väl under självkostnadsnivån för en seriös täkt. Att driva täkter kostar pengar, särskilt om man har ambitioner på miljö- och arbetsmiljöområdet. Att en-treprenadberg inte slår undan fötterna för seriöst arbetande företag kanske kan ses som rimligt.

Å andra sidan är det självklart att en prima resurs ska användas. Frågar

man hundra svenskar om de tycker att användbart material ska deponeras eller användas, så kommer ytterst få svara ”deponeras”. Det är orimligt.

Naturvårdsverket har väckt frågan om de bergmassor som tas ut från tun-nelbygget utgör avfall enligt 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen.

Trafikverket menar i sitt svar att frå-gan inte bör avgöras av MMD. De hän-visar till Miljööverdomstolen, som i dom MÖD 2011:39 ansåg att frågan om klassificeringen av ett ämne bör över-låtas på den löpande tillsynen. Dom-stolen grundade denna bedömning på att möjligheterna att hantera ett ämne kan ändras med teknikutveckling m m, vilket kan medföra att ämnet rätts-ligen ändrar karaktär.

Trafikverket refererar även till EU-rättens avfallshierarki. Den framhåller att man i första hand ska försöka und-vika att avfall uppstår. I andra hand ska materialet (”avfallet”) återanvän-das, utan någon egentlig ytterligare behandling.

Enligt Trafikverkets mening gäller detta för det krossade berget som läm-nar tunnlarna. Man hänvisar även till 2 kap. i miljöbalken som framhåller att verksamhetsutövare ska utnyttja möjligheterna till återvinning/återan-vändning.

Att klassificera bergmassorna som avfall är svårförenligt med EU-rättens syfte och det försvårar en ändamålsen-lig vidareanvändning, vilket är ett mål i regeringens tillåtlighetsprövning av Förbifarten.

Trafikverket menar att bergmas-sorna även kan klassas som biprodukt och därmed inte omfattas av deponis-katt. Enligt svensk lag har en bipro-dukt uppkommit i en ”tillverknings-process” där huvudsyftet inte är att producera materialet, men det kan an-vändas direkt med normal industriell bearbetning. I EU-direktivet (2008/98/EG), som föregått vår lag, används or-

det ”produktionsprocess”, vilket stäm-mer bättre på tunneldrivning än ”till-verkningsprocess”.

Detta är ännu ett exempel på svensk ”Gold Plating”, där EU-direktiv ges en snävare och striktare tolkning i svensk lagstiftning än vad direktivet avsåg – utan analys av kostnader eller nytta. Varför ska Sverige alltid försöka vara ”bäst i klassen” i EU? Tror vi att andra imponeras? Bryr de sig?

Jag tror det inte och jag tror att det är viktigt att industrin genom bransch-föreningarna för en aktiv dialog med departementen, innan beslut fattas, så att konsekvenserna av svensk ”Gold Plating” i tid kan klargöras.

Alla vill vi ha ren luft och friskt vat-ten, men vem tjänar på att en prima råvara i form av tunnelberg klassas som avfall? Jag får citera bibeln: ”För-låt dem ty de veta icke vad de göra”.

För SBMI är det mest väsentliga just nu att frågan blir klarlagd.

För vem vågar köpa berget innan MMD har

fattat sitt beslut?

FoTo

: AN

NA

Hå

LLA

MS

krossordet # 1236

Höstens kurser 2013Grundkurs, 5–6 novemberkursen vänder sig till nyanställda i bergmaterialindustrin samt personer verksamma i bygg- och anläggningsverksamhet och i myndigheter och organisationer med anknytning till berg-materialindustrin.

Produktkunskap, kvalitetssäkring och en-standarder, 19–20 novemberkursen vänder sig till alla som arbetar med laboratorieprov-ning, produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial.

Branschdagarden 10 oktober arrangeras sBMis branschdag i Jönköping och den 24 oktober genomförs branschdagen i Umeå.inbjudan skickas ut senare i år. Ämnen som brukar behandlas på höstens branschdagar är främst säkerhet, miljö, tillsyn och juridik. Vi tar också upp praktiska och aktuella tips, samt erfa-renheter från verksamheterna.

Anmäl er på sbmi.se eller eposta till: kansliet@sbmi.se

Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Anslagstavlan

Nyhetsflödet

Gustaf Werner ny regionchef för Bergmaterial i Skanska Den 1 april tillträdde Gustaf Werner rollen som regionchef för Bergmaterial inom Skanska Sverige. Han har en gedigen bakgrund inom Skanska. Gustaf har tidigare bland annat arbetat som funktionschef inom ekonomi och som arbets-miljöchef på Skanska. Han har även arbetat som controller

och genomfört ett uppdrag för Skanska UK. Gustaf Werner är 40 år har ar-betat på Skanska sedan 2002.

– Jag ser fram emot att genom SBMI såväl som inom Skanska driva frå-gan kring säkra arbetsplatser inom vår bransch, säger Gustaf Werner. En annan fråga är hur naturgruset ska kunna fasas ut och likvärdiga produk-ter inom kross och ballast tas fram.

Anders Gustafsson ny beläggningschef i Svevia Som vi nämnde i förra numret av Stenkoll har Anders

Gustafsson utsetts till ny chef för division Beläggning i Sve-via

– Jag är mycket nöjd med rekryteringen av Anders Gus-tafsson vars erfarenheter kommer att vara en stor tillgång både som chef för division Beläggning samt som medlem i

Svevias koncernledning, säger Torbjörn Torell, vd Svevia.– Svevia är inne i en spännande och intensiv utvecklingsfas framhåller

Anders Gustafsson. Successivt ser vi ett resultatorienterat, specialiserat och konkurrenskraftigt företag ta form. Utmaningen ligger i ledarskapet. Att utveckla Svevias ledare till duktiga och kreativa affärsmän som har stort fokus på kunden och förstår dennes förväntningar och önskemål är cen-tralt. Jag tror på feedback med regelbunden återkoppling från chefer och att lära av erfarenheter för att öka effektiviteten och utvecklas som individ och team

– Under min korta tid på Svevia har jag hunnit med ett styrelsemöte med SBMI och kan utifrån det konstatera att SBMI är ett bra forum för gi-vande diskussioner kring viktiga branschgemensamma frågor.

Vägskälet

FoTo

: Hå

KAN

LIND

GR

EN

Nu presenterar Maskin Mekano ett nytt tredäckat sorte-ringsverk, Ls 1203. Under utvecklingsarbetet har stor vikt lagts på marknadens krav på större kapacitet samt drifts-säkerhet och driftsekonomi.

Matarenheten består av en vibrationsmatare fodrad med Hardox. Matarflödet justeras steglöst med frekvensomrik-tare och själva matarbordet har ett rejält utstick ur kupan för att förhindra att materialet rusar ut i samband med fyllning av kupan. Ovanför kupan ligger ett hydrauliskt tippbart grovstensgaller. Spaltöppningen är standard cirka 180 mm men kan justeras såväl uppåt som nedåt. Gallret tippar 90° för att ge en effektiv rensning.

Sikten i Ls 1203 heter STE 3-76, den bygger på 900-sik-tarna men drivpaketet är helt nyutvecklat, med grövre axel och större lager. Siktytan är 25 procent större. Precis som på Ls 903 kan matartransportören fällas upp för till-gänglighet till det övre däcket. För att ge access till under- och mellandäcken kan hela stupenheten skjutas fram.

Samtliga transportörer är helt helhydrauliskt fällbara och inga lösa stag, skruvar eller sprintar behövs. Mattorna viks inte, de vrids inte, och hela maskinen etableras för drift alternativt transport på en kvart.

Ls 1203 har redan från start eldrift. Maskinen kan ut-

Miljövänligt sorteringsverk med mer siktytarustas med dieselgenerator men kan också kopplas in på extern ström eller generatorn till exempelvis en krossan-läggning. Samtliga motorer på maskinen är eldrivna vilket ger en låg driftskostnad. Med egen generator är dieselför-brukningen 4–5 l/h.

Nytt sorterings-verk från Maskin Mekano.

swecon

krossordet # 1238

Nyhetsflödet

stor och liten vattenkanon

Ny kompakt konkross

Vattenkanoner är ett enkelt och smart sätt att minska dammproblemen vid demolering och krossning, lastning och lossning med mera. Genom att lägga ut en fin vattendim-ma binds damm och luktpartiklar. Tillver-karen WLP har utvecklat två nya modeller. En mindre maskin med beteckning WLP 400 och en högpresterande maskin som kallas WLP 718.

WLP 400 är den nya minstingen i den väx-ande vattenkanonfamiljen och tänkt som en ingångsmaskin. Den har en räckvidd på 20–30 meter och går på 16 Ampere elanslut-ning. Den finns i versioner på hjulchassi el-ler fast monterad på en tre meter hög stolpe. På hjulchassi väger den 300 kg.

WLP 718 är den kraftfullaste vattenka-nonen hittills. Den har en stor räckvidd på hela 80–90 meter och täcker in 24 000 kva-dratmeter i vattendimma. Vattenförbruk-ningen är från 19 liter per minut vid rekom-menderat tryck på 10 bar. Vikt för version på hjulchassi är 540 kg och på stationärt sta-tiv 760 kg. WLP 718 passar för applikationer som kräver högsta möjliga dammdämpande förmåga. Maskinen behöver en 63 Ampere elanslutning.

WLPs vattenkanoner har inställbar rotation och elevation och vattenmäng-den kan regleras efter behov. Justering-arna kan göras med fjärrkontroll från maskinhytten.

Den nya generationen kompakta konkrossar från Sandvik erbjuder kunderna bra kubici-tet på produkten, samtidigt som lägsta möj-liga driftkostnad per ton säkerställs för ett brett sortiment av material och applikatio-ner. Den helt nya, patenterade konkrossen Sandvik CH550 är baserad på den beprövade HYDROCONE TM-konstruktionen. Detta kombinerat med CH550:s höga reduktions-grad ger möjlighet att tillverka mer kubiskt material i färre krossningssteg.

Den nya krossen CH550 från Sandvik Construction har tagits fram för att möta

kundernas krav och utgår från det stabila HYDROCONETM-konceptet. CH550 går att konfigurera för antingen sekundära eller tertiära krossapplikationer.

För att i högre grad än tidigare underlätta ökade besparingar, högre effektivitet och produktivitet, har nya CH550 utrustats med den automatiska spaltregleringen ASRi som standard, slitdelarna har anpassats för att säkerställa en längre livstid per producerat ton och hydraulisk motorvagga ger effekti-vare kraftöverföring samt ökar livslängden på kilremmarna med upp till fem gånger.

För att minimera miljöpåverkan har CH550 mantlar med metallisk anliggning vilket gör att man slipper använda gjut-massa. Motorn har högsta miljöklassning och låg energiförbrukning vilket minimerar koldioxidutsläppen. Jämfört med äldre kros-sar innebär dessa förbättringar cirka 30 ton

mindre utsläpp per år.

För att matcha de moderna kraftfulla bergborraggregaten för tunneldrivning lanserar Sandvik Construction borrverk-tygsserien Alpha 330. Ett system med en konstruktion som överför energin från borraggregatet till berget så effektivt och precist som möjligt.

I test i olika bergförhållanden har den nya konstruktionen visat sig ge hela 30-80 procents ökad livslängd på borrstången jämfört med R32-alternativ. Andra förde-lar med systemet är precisare påhugg och rakare borrhål. Detta ökar borrsjunknings-hastigheten och förbättrar tunnelprofilen, vilket i förlängningen betyder att projekt kan slutföras snabbare och med lägre kost-nad för borrningen.

Det primära målet för utvecklingen av Sandvik Alpha 330-systemet har varit att öka kundernas produktivitet. Detta ut-vecklingsarbete har resulterat i Sandvik Alpha 330 som kan ersätta R32-systemet som hittills har varit den dominerande lösningen för borrning med diametern 45 mm. Med nya Alpha 330 presenteras en helt ny gängkonstruktion vilket resulterar i ett styvt och kompakt gängförband. Detta ger borrsträngen ett enastående böjmot-stånd och utmärkt energiöverföring. I till-verkningsprocessen har mera stål använts för att ge högre utmattningshållfasthet. Detta bidrar ytterligare till precist påhugg och rakare hål, samtidigt som livslängden på borrstången ökar med 30-80 procent jämfört med R32-alternativ.

en ny era inom bergborrning

UNITED BY OURDIFFERENCE

NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR?

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

WSP erbjuder fl exibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin.

Kontakta oss för mer information

FalunSara Hård023-78 39 61

Helsingborg Thomas Terne 042-444 40 57

Jönköping Torbjörn Andersson 070-275 99 37

Kalmar Mats Waern0480-44 39 15

Stockholm John Sjöström08-688 67 18

StockholmPer Johansson08-688 64 08

Västerås Jenny Malmkvist021-40 37 92

Piteå Magnus Hedlund0911-185 23

Örebro Karolina Wettermark019-17 89 33

Sveriges Bergmaterialindustri anmälde i februari i år Gävle Kommun till Justitieombudsmannen. I anmälan anför SBMI att när Gävle kommun 2009 gav hamnen lov att anlägga en så kallad husbehovstäkt på en av kommunen ägd närlig-gande tomt så följde man inte gällande täktregler. Hamnen är ett eget aktiebolag.

SBMI menade att hamnen istället borde köpt material från en annan täkt och ifrågasatte det faktum att den aktu-ella täkten inte ligger på hamnens egen mark. ”Upplägget verkar syfta till att kringgå gällande miljölagstiftning och minska kommunens kostnader på ett lagstridigt sätt", skrev SBMI i sin anmälan.

Justitieombudsmannen avvisade dock SBMIs skrivelse med motiveringen att Gävle kommuns beslut låg mer än två år tillbaka i tiden.

Ordföranden i Gävle kommuns bygg- och miljönämnd Jörgen Edsvik, S, förklarade i en artikel publicerad i Gefle Dagblad den 20 februari att han inte sett anmälan men äm-nade ta upp frågan på nämndens möte samma kväll. Ären-det nämns dock inte i protokollet från mötet i bygg- och miljönämnden.

sBMI:s Jo-anmälan avvisadesEU:s Byggproduktförordning träder i kraft den 1 juli och därefter krävs en prestandadeklaration för alla byggprodukter på marknaden som omfattas av europastandard. För SBMIs medlemmar gäller det i stort sett all ballast till bygg och anläggning som är mindre än 90 mm, även till asfalt och betong.

SBMI arbetar med att ta fram en mall för prestandadeklaration till medlemmarna under maj, och planerar att anordna ett utbildningstill-fälle i frågan veckan efter midsommar.

Prestandadeklaration efter 1 juli

Håll utkik påsbmi.se

Trygga din produktion med CRUSH Care

Serviceavtal för din kross eller sikt• Schemalagd service ger säkrare produktion och minskad risk för avbrott

• Utökad garanti och inspektionsprotokoll med rekommenderade åtgärder

• All service utförs av certifierad servicetekniker från Atlas Copco

• Enbart Atlas Copco originalreservdelar används

• Lägre total servicekostnad

Atlas Copco Stenkoll.indd 1 2013-02-08 11:29:04

uppföljning

krossordet # 123

Bakgrunden är ett överklagande från Gustav R. Johansson AB till Förvalt-ningsdomstolen där företaget hävda-de att allt inte gått rätt till i Ljungby kommuns offentliga upphandling av grus och bergmaterial. En konkur-rent hade vunnit anbudsförfarandet men Gustav R. Johansson AB yrkade att konkurrenten inte vid anbudsti-dens utgång kunde leverera CE-märkt material i enlighet med kriterierna i anbudsförfarandet. Rätten biföll över-klagandet.

Inte självklartPer Johansson, vd på Gustav R. Johans-son menar att det tack vare kortare transportväg till slutanvändaren blir billigare totalt sett för kommunen att köpa bergmaterialet från honom.

Han medger att det inte kändes all-deles självklart att från början bestri-da kommunens anbudsförfarande.

– Det är klart att man blir funder-sam och funderar över vad en sådan åtgärd kan få för konsekvenser. Men

samtidigt överklagade vi gentemot vår konkurrent i första hand, som vi upp-levde inte hade varit helt ärliga med sina uppgifter. Det blev först i kam-marrätten vi blev svarande gentemot kommunen och då kan man inte läg-ga sig platt!

Långt samarbeteGustav R. Johansson AB har haft äran att leverera grus till Ljungby kommun i decennier, berättar Per Johansson vidare.

– Det blir ju lite blandade känslor nu såklart, när vi snart ska skriva av-tal. Kommunen har alltid varit vår en-skilt största kund och jag upplever att den varit nöjd med oss tidigare.

Fotnot. Ljungby kommun har möjlighe-ten att överklaga kammarrättens dom till Högsta Förvaltningsdomstolen men denne beviljar endast prövningstillstånd åt mål där avgörandet kan anses få bety-delse som prejudikat.

”

Dom står fast i mål om CE-märkningStenkoll skrev i förra numret (#122) om en välkommen dom i Förvalt-ningsdomstolen i Växjö. Denna dom blev överklagad till Kammarrätten i Jönköping och nu har utslaget kommit. Överklagandet avslås – ett positivt besked för SBMIs medlemsföretag.text: NICLAS KINDVALL

Det var först i kammarrätten som vi

blev svarande gentemot kommunen och då kan

man inte lägga sig platt.Per Johansson

krossordet # 12312

När man arbetar mycket med tillståndsansök-ningar så märker man att vissa argument är ständigt återkommande. Ett vanligt argument är att kommunen planerar att använda marken till

annat ändamål som är oförenligt med täktverksamhet och som ska ges företräde. Vissa länsstyrelser och mark- och miljödomstolar väljer att ta hänsyn till detta argument. Är det korrekt eller ska en verksamhetsutövare kunna lita på befintliga översikts- och detaljplaner?

I 2 kap. 6 § miljöbalken anges att ett tillstånd inte får ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelse. Detta kan anses vara självklart eftersom markens lämplighet har prövats i samband med detaljplanens tillkomst. Vanligen är de områden som berörs av ansökan om tillstånd att få be-driva täktverksamhet dock inte detaljplanelagda. Den abso-luta merparten av alla ansökningar avser istället områden som inte omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelse. Den planläggning som man då har att utgå ifrån är kom-munens översiktplan.

En översiktsplan redovisar grunddragen i kommunens framtida användning av mark- och vattenområden samt bebyggelseutveckling. I översiktsplanen utpekas således vilka områden som till exempel planeras att bli bebyggda eller användas för rekreation. Det är dessa uttalanden i översiktsplanen som oftast refereras vid invändningar mot en ansökt täktverksamhet.

Invändningen är inte direkt felaktig då en aktuell och väl underbyggd översiktsplan kan få betydelse när det gäl-ler bedömningen av vad som är en lämplig plats för en tillståndspliktig verksamhet. Vissa översiktsplaner är dess-utom så detaljerade att de anger inom vilka områden kom-munen anser att det är lämpligt med olika typer av verk-samheter.

Oberoende av översiktsplanens utformning står det dock klart att en översiktsplan endast är vägledande och inte juridiskt bindande, varken mot enskilda eller mot det all-männa. Bara för att ett område till exempel pekas ut som lämpligt för bebyggelse så innebär det inte per automatik att det kommer att byggas bostäder där. Ställningstagandet kan komma att ändras.

Vilken vikt ska då en verksamhetsutövare som planerar en framtida täktverksamhet lägga vid en översiktplan? Just denna fråga har prövats av mark- och miljööver-domstolen. I målet hade en länsstyrelse beviljat tillstånd till en bergtäkt inom ett område som enligt gällande över-siktplan utpekats som lämpligt för framtida bostadsbe-byggelse. Kommunen överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen som upphävde tillståndet med hänvisning till att det stred mot uttalandena i över-siktplanen.

Det ansökande bolaget överklagade då till mark- och miljö överdomstolen. Domstolen konstaterade att över-siktplaner inte är bindande och tillåtlighetsprövningen avseende täktverksamheten skulle göras mot miljöbalkens bestämmelser. Vid prövningen enligt miljöbalken ansågs den ansökta täktverksamheten vara tillåten och mark- och miljö överdomstolen meddelade tillstånd.

Planer med oklart värde – kan en verksamhetsutövare lita på de kommunala planerna? Vid tillståndsprövning av täkter är det inte ovanligt att kommunen, eller i varje fall vissa kommunala nämnder, ställer sig negativa till den ansökta verksamheten. När ansökan om tillstånd är ute på remiss framförs därför mer eller mindre hållbara argument till varför ansökan inte ska beviljas.

gästKröNIKörer: Christian Härdgård & erica Nobel, delphi

miljöjuridik

Planer med oklart värde – kan en verksamhetsutövare lita på de kommunala planerna?

Av det refererade avgörandet kan man dra slutsatsen att endast uttalanden i en översiktplan inte innebär att en ansökan om till-stånd att bedriva täktverksamhet ska avslås. Det är först om en kommun väljer att gå vidare och vidta ytterligare planläggningsåt-gärder, till exempel i en detaljplan, som kommunens avsikt anses fastställd. Innan dess strider inte den prövade verksamheten per au-tomatik mot miljöbalkens bestämmelser. Om övriga krav i miljöbal-ken är uppfyllda ska tillstånd därför meddelas.

Det finns även praxis som anger att verksamhetsutövare ska ha möjlighet att förutse eventuella hinder mot en tillståndsansökan. Nya detaljplaner, som meddelas under tiden som tillståndspröv-ningen pågår, ska därför inte anses vara tillräcklig anledning att ändra ett medgivet tillstånd. Detta gäller även om tillståndet inte vunnit laga kraft.

Trots att de aktuella domarna meddelades för en tid sedan ser man fortfarande liknande invändningar i pågående tillståndspro-cesser, d.v.s. att översiktsplanens angivna markanvändning per au-tomatik ska innebära hinder mot ansökt verksamhet eller att den pågående detaljplaneprocessen innebär att tillstånd inte ska med-delas. Detta kan tyckas förvånande. Än mera förvånande är att vissa länsstyrelser och mark- och miljödomstolar tar avgörande hänsyn till invändningarna.

Framtiden får utvisa om domarna kommer att få större genom-slagskraft och därmed föranleda större förutsebarhet i samband med en tillståndsansökan. Som alla vet är ju prövningen i sig ofta en såväl lång som krävande process, varför största möjliga förutsäg-barhet måste anses vara av stor betydelse för branschen.

Oberoende av översikts-planens utformning står det

dock klart att en översikts-plan endast är vägledande

och inte juridiskt bindande.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater Siktar Värmeskåp

Vågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar

Kubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare Sättmått

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda”

EN-, TVÅ- OCH TRE-STEGSKROSSNING

ACKREDITERAT FÄLTLABORATORIUM

ÅTTA KROSSTEAM

ISO-CERTIFIERADE 9001 - 14001

KONTAKTA OSS

XR BERGKROSS 010-474 12 30

XR.NU

XRBK_Annons_Stenkoll_nr3_2012.indd 1 2012-10-30 13:54:40

krossordet # 12314

vinjett

krossordet # 123 15

säker täkttrafik

Jerry Andersson.

Regler och teknik ger säker trafikStress och intensiv trafik gör att bergmaterialbranschen årligen drabbas av flera tillbud, ibland med dödlig utgång. Beteendet är centralt, men också tekniken. Skanska testkör just nu, i samarbete med Swecon, en prototypmaskin med helt nya funktioner när det gäller säkerhet.text: CARINA TySKBo illUstration: EVA EDBERG

Skanska har länge arbetat aktivt för en ökad säkerhet på arbetsplatserna. En av de mest insatta i frågorna är arbetsmiljöingenjör Jerry Andersson som tillhör arbetsmiljösupporten för arbetsmiljö/säkerhet på Skanska och ingår i SBMIs arbetsmiljöutskott. Han berättar att Skanska generellt arbetar med två huvudspår när det gäller sä-kerhet i täkt.

Det första är att hitta nya hjälpme-del för förarna så att man tar till sig och använder den teknikutveckling som finns. Det andra handlar mer om beteenden och om hur samtliga på ar-betsplatsen påverkar våra säkerhets-beteenden på alla nivåer.

Tuffa mål– Vår bransch är farlig. Vi pratar om LTAR: Lost Time Accident Rate, där vi räknar olyckor med frånvaro per mil-jon arbetade timmar. Från ett LTAR på över 10 år 2008 är målet att komma ner till 1,4 år 2015. Det långsiktiga målet är förstås noll. Oerhört tuffa mål, men på så sätt får man också re-sultat, säger Jerry Andersson.

Driften att skapa säkra arbetssätt driver Skanska framåt men mycket energi läggs också på säkerhetsutbild-ning för ledare. I arbetet med beteen-det kopplas den enskilde personen in. Det ska vara enkelt att göra rätt och hantera en maskin. Framförallt ska man välja att göra rätt.

Dialogen centralMycket av det som händer handlar om just fel val, om stress och om att man tar genvägar. Därför är dialogen med de anställda central. God handledning – där man lär sig ett säkert arbete från start - bär man med sig i hela yrkes-livet. Medan dålig handledning leder till att man chansar och prövar sig fram, vilket är farligare.

– Det ekonomiska perspektivet är viktigt: som företag lever vi för att vi tjänar pengar, och vårt budskap är att vi tjänar mer pengar ju säkrare vi job-bar. En olycka innebär många dolda kostnader och störningar utöver li-dandet hos de drabbade, säger Jerry Andersson.

Också gentemot åkare och kun-

der ska säkerhetsarbetet intensifie-ras. Alla måste till exempel känna till reglerna om hur man beter sig i en täkt. Precis som inom andra indu-strier behöver bergmaterialbranschen ha striktare regler för att till exempel komma in på området.

Åtgärder kan på sikt vara att sätta bom för täkten och ha inpasserings-kontroll så att bara rätt utbildade be-sökare släpps in.

– Bud, leveranser och serviceperso-nal måste tas emot på rätt sätt. Under-leverantörer ska omfattas av samma regler som alla andra inom Skanska. Vi utbildar dem kring den lokala ar-betsplatsens säkerhet men också via centrala initiativ.

Högt tryckJerry Andersson tror att ökad stress ligger bakom många av tillbuden i täkter. Framförallt i storstadsområ-dena har åkeribranschen högt tryck på sig, vilket kan föras över till dem som arbetar i täkten. Det kan ge ett osunt beteende hos kunderna som till exempel att köra för fort för att hinna till täkten innan lunchstängning.

– Svenskar har ett konsekvenstän-kande, tar inte lika många risker som i andra kulturer. Men vi kan bli bättre. Man måste vara mer rädd om sig själv – offrar man sig för att arbetet ska bli gjort, kan det gå illa.

Vårt budskap är att vi tjänar mer pengar ju säkrare vi jobbar.”

Jerry Andersson”

krossordet # 12316

vinjett

Vilken är din roll i arbetet med säk-rare täkter?

– Jag är ansvarig för en grupp på Swecon säljsupport, vi är återförsäl-jare för Volvos maskiner i Sverige. När kunden har en idé om funktion men inte riktigt vet hur den ska lösas stöt-tar vi tekniskt och försöker lösa kun-dens behov. Vi är en länk till Volvo, för att diskutera nästa generations maski-ner och utvärdera vad som är tekniskt möjligt. Vi tittar på säkerhetstänkan-det utöver vad Volvo redan gjort i sin produktion och för en dialog med Skanska om det.

Varför blev ni inkopplade i satsning-en på att lyfta säkerheten?

– Vi insåg att det finns mycket att göra. Flera allvarliga incidenter ute på arbetsplatserna har aktualiserat beho-ven, dessutom är mörkertalet stort. Kan man minska antalet incidenter så minskas också dödstalet.. Men säker-het är alltid en kostnadsfråga - vad är man beredd att betala för högre säker-het?

– Vi vill hjälpa föraren att förutse

farorna i en tuff miljö, med maskiner som kan väga upp emot 60-70 ton och där det är svårt att märka om man till exempel kör på någon. Riskerna ökar om föraren är ouppmärksam el-ler lämnar sitt fordon. Överlag stres-sas det mer i täkter numera, fler ak-törer är i rörelse, man kliver ur sina fordon och går omkring. Bebyggelse och omkringliggande trafik har kom-mit närmre.

Hur har ni arbetat?– Alla intressanta scenarier måla-

des upp, utifrån det tog vi fram ett ut-rustningspaket som monterades på en av Skanskas maskiner i Västerås. Runt maskinen har vi radarsensorer som känner av bakåt och även på sidorna. Nu har Volvo uppmärksammat att vi jobbar med Skanska för att utvärdera olika typer av säkerhetsutrustningar. Man följer detta noga för att kunna ta korrekta beslut inför framtida maski-ner. Ett exempel är att ha tillräckligt med kablage för att kunna koppla in sensorer eller kameror.

Hur går ni vidare med prototypen?– Maskinen flyttas nu till en ny typ

av täkt i Hallsberg, med ny förare och ny verksamhet. Vi justerar varningar-na så att de ligger på en rimlig nivå, annars kan föraren tröttna och mani-pulera systemet. Då blir säkerheten åter avhängig av den mänskliga fak-torn. Skärmar i fönstren bör inte vara för stora så att de skymmer sikten. Vi funderar på att montera ett ljustorn med ljusdioder i en stapel som går upp mot rött ju närmare hindret man kommer. Ljuset i kombination med

ljudet får föraren att bedöma risken vid manövrering. Varningar ska bara komma när man backar, maskinen ska bara indikera i den riktning man åker. Vi har även monterat en fram-åtriktad kamera på taket på en liten mast, på så sätt finns en möjlighet att blicka snett framåt över skopan. En annan idé är att installera en trådlös kamera som kan monteras på själva krossen för att på så sätt kunna in-spektera fickan utan att behöva kliva ur maskinen.

Vad sker om Skanska är helt nöjda?– Då plockar vi fram olika paket

som kan erbjudas medlemmarna i SBMI. Om många beställer kan vi pressa prisbilden gentemot våra le-verantörer. Skanska är väldigt intres-serade och vi vill gärna använda dem som referensföretag gentemot övriga SBMI-kunder. Det är viktigt att vi får fram fungerande system till ett rim-ligt pris.

Kan du berätta om några andra pro-jekt som är på gång?

– White Noise är ett väsande ljud som kan ersätta dagens befintliga backtutor. Det hörs tydligt när man är nära maskinen, och ska kunna lo-kaliseras från 50 meters håll. Syste-met ska vara intelligent på så sätt att det känner av om det är tyst omkring maskinen och då dämpa ljudet. Är det bullrigt, drar det på max 107 db. Vi arbetar också med säkerhetsglas där rutan sitter fast i en egen ram så att den inte ramlar in över föraren vid en explosion utanför maskinen. Vi har även tagit fram ett eftermon-

”Vi insåg att det finns mycket att göra. Flera

allvarliga incidenter ute på arbetsplatserna har aktua-liserat behoven, dessutom

är mörkertalet stort.Robert Nilsson

Hallå Robert Nilsson på Swecon!– runt maskinen har vi radarsenso-rer som känner av bakåt och även på sidorna, berättar robert Nilsson.

FoTo

: MIC

HA

ELA A

ND

ERSSo

N

säker täkttrafik

teringskit för äldre maskiner, som ska varna föraren om att han glömt aktivera handbromsen och är på väg att kliva ur.

Vad behöver vi förändra i vårt tän-kande kring säkerhet?

– Vi är överlag dåliga på att un-dervisa om nya maskiner. När nya förare börjar behövs en god kun-skapsöverföring från mer erfarna förare. Vi som bransch behöver också titta på om vi kan erbjuda ut-bildning i att köra mer ekonomiskt, som inkluderar teori, teknik och sä-kerhet.

– Svenska företag skattar föraren högt, man vill ha en nöjd förare bå-de när det gäller säkerhet och kom-fort. Svenska förare håller otroligt hög nivå gentemot våra kolleger i Europa, oavsett utbildning. De flesta tänker på förbättringar, särskilt de yngre. Man vill ta ansvar, tänka och ta beslut själv – man vill lyssna och lyssnas på.

”Chaufförer får inte tappa sitt ansvar, i samtliga fall har maskinisten

huvudansvaret. Hjälpmedel är viktiga men ska inte styra.

Andreas Sunesson

På GånG I VårA MAsKIner:• Radarsensorer känner av bakåt och på sidorna• Anpassade varningssystem• Apparatur som inte hindrar sikten i hytten• Ljustorn med ljusdioder, samverkar med varningsljud• Framåtriktad kamera på taket• Trådlös kamera på krossen• White Noise, intelligent system ersätter backtutor –

varnar bättre och stör grannarna mindre• Eftermonteringskit för äldre maskiner, varnar om hand-

bromsen glömts.

Kommentar från Andreas Sunesson, avdelningschef maskin och teknik inom region Bergmaterial, Skanska Asfalt och Betong.

– Projektet med säkra maskiner har pågått under en tid och vi började med en riskinventering kopplat till ma-skinparken. Vilka är de vanligaste ris-kerna? Hur råder man bot på dem och vilken utrustning behövs för arbetet? Ett pilotprojekt kring kameror och sensorer startade innan jul 2012, då vi lade upp kravspecifikationen med Swecon. Skanska tillhandahöll en ma-skin som gick i produktion och som togs in på verkstad i februari 2013. Utrustning monterades och nu i mars utvärderade vi. Vad fungerade bra och vad var sämre? Efter justeringar finns maskinen nu i en täkt i Hallsberg och kommer att utvärderas igen.

– Vid utvärderingen konstaterade vi bland annat att det generellt är väldigt mycket apparater i lastmaskinshytter: skärmar, bildskärmar, skrivare, vågda-torer. Utmaningen är att inte skymma sikten ut genom hytten. Mycket av ut-rustningen har utvecklats och blivit

bättre, men det ställer också större krav på maskinisten som måste kun-na ställa in, justera och ändra.

– En mycket viktig poäng är dock att man måste undvika falsk säkerhet. Falsk säkerhet handlar mycket om att utrustningen ger falska alarm hela ti-den, istället för att bara varna när det verkligen är skarpt läge. Utrustning som piper hela tiden slutar maski-nisten snart att lyssna på. Chaufförer får inte tappa sitt ansvar, i samtliga fall har maskinisten huvudansvaret. Hjälpmedel är viktiga men ska inte styra. De ska underlätta men går ald-rig att skylla på.

Andreas sunesson

Excellent MineralsSolutions

GEMEX®

Belt Tensioning System

En ny standard förremtransmissioner

Minska produktionsbortfallet beroende på problem med remtransmissioner. Gemex® beprövade system hjälper dig att på några minuter byta remmar utan uppriktning av remskivor på viktiga applikationer i din maskinpark. Korrekta förutsättningar ger ökade produktionsresultat.

Därför är det inte oväntat att Gemex® systemet blivit standard hos många processindustrier över hela världen.

För mer information vänligen kontakta oss: www.gemex.se 0970 – 644 00

GEMEX is a registered trademark of Gema Industri AB. Weir is a registered trademark of Weir Engineering Services Ltd. Copyright © 2013 Weir Minerals Europe Limited. All rights reserved.

krossordet # 12318

branschdag

Bergmaterialindustrins branschdag i Stockholm är normalt sett ett säkert vårtecken. Så icke detta år i en huvudstad fortfarande klädd i tjock jacka och långkalsonger, vädret rår man inte på. Sammansättningen av pro-grammet är däremot i allra högsta grad påverkbar och även denna gång bjöds ett digert innehåll i tre block: Rubriken Säkerhet och hälsa följdes av Miljö och avslutades med Teknik, utveckling och marknad.text: NICLAS KINDVALL Foto: MICHAELA ANDERSSoN

Nytta och nöje i anrika salonger

krossordet # 123 19

sBMIs styrelseordförande Kenneth Johans-son och pristagaren Jonas Johansson.

Håkan skotte

Monica Soldinger fick diplom, blommor och vin av sBMIs vd Björn strokirk.

Efter morgonkaffe och smör-gås inledde SBMIs vd Björn Strokirk dagen med att återi-gen konstatera ett besöksre-

kord i Stockholm – över 180 delegater från branschen och närliggande sek-torer fanns på plats – och presente-rade även dagens moderatorer, näm-ligen NCC Roads Henrik Lövgren och han själv.

Därpå var det dags för styrelseord-föranden Kenneth Johanssons tradi-tionsenliga brandtal om vikten av att deltagarna känner till nödutgångarna och dessutom knäpper av sina mo-biltelefoner. Han var glad över att så många lockats till nöjespalatset Berns i Berzelii park och menade att intres-set för branschdagen är en av de fak-torer som ger SBMI den energi och det bränsle som behövs i arbetet.

Årets insatserJohansson meddelade också, som brukligt med ett visst allvar men ock-så med glimten i ögat, att av konkur-rensskäl tillåts inga diskussioner om marknad eller priser på branschda-gen. "Då blir man utkastad", påpekade han och tittade uppfordrande på den bänkade församlingen.

Därmed var hälsningsförfarandet avslutat; dags för väsentligheterna –nämligen prisutdelning. SBMI hedrar, när det så är påkallat, utvalda med-lemmar för starka insatser i förening-

ens tjänst. Monica Soldinger, Swerock och Jonas Johansson, Nybrogrus förä-rades vardera ett diplom och en flaska vin för ”Årets insats”.

Näste estradör på scen, nedanför en fullsatt amfiteater, var Skanskas Håkan Skotte och då stod naturligtvis säkerhet på schemat. Under rubriken

Täkttrafik berättade han om en tra-gisk dödsolycka i Vällsta under 2012 och menade att denna måste vara väckarklocka för alla i branschen. Hur kunde det ske och hur ska vi arbeta för att undvika sådana olyckor i fram-tiden? "Grejar vi inte att säkra våra ar-betsplatser så kan vi strunta i resten", tyckte Skotte.

Checklista finnsHan menade att en "standard" saknas i våra täkter, ett regelverk som mins-kar riskerna och ett som dessutom följs för "den bästa regeln är den som efterlevs"! SBMI har tagit fram en checklista för säker täkttrafik som är en utmärkt utgångspunkt, menade han. Men lika viktigt som regler, är att vi förändrar våra beteenden på arbetsplatserna. Håkan Skotte avlös-tes av Swecons Robert Nilsson, åter-försäljare för Volvos maskiner, som berättade om hur hans leverantör jobbade med säkerheten. Bland annat visade han de säkerhetspaket som maskinerna kan utrustas med och

”Monica Soldinger, Swerock och Jonas Johansson, Nybrogrus

förärades vardera ett diplom och en flaska vin för ”Årets insats”.

krossordet # 12320

branschdag

om hur man jobbar för att göra dem än säkrare. Optimalt vore att få till en så kallad "bird-view" i till exempel en dumper eller hjullastare där föraren på en skärm hela tiden ser hela ma-skinens arbetsområde uppifrån – för att eliminera alla döda vinklar.

Investera i säkerhetMan kan konstatera att utvecklingen hela tiden går framåt och att bran-schen strävar mot att täcka alla even-

tualiteter ur säkerhetssynpunkt. Mer om täkttrafik och säkerhet hittar du i artikeln på sidan 14.

Cecilia Åkesson, Metso och Leif Iv-ansson, Kellve tog vid och då handla-de det om bandtransportörer – ytter-ligare ett område där arbetet ständigt pågår för att minimera olyckstillbu-den. Båda visade hur just de jobbar med dessa aspekter och hur man kan komplettera sin utrustning. "En band-transportör är en av de farligaste ma-

skinerna på arbetsplatsen och det är viktigt att investera i säkerhet", me-nade Åkesson.

Ivansson visade bilder på äldre an-läggningar och konstaterade att ut-vecklingen inom säkerhetsområdet när det gäller dessa maskiner inte gått lika fort som inom andra områden men att alla nu jobbar med förbättringar.

"Är vi intresserade av det här eller snackar vi bara skit?", frågade Håkan Lövgren efter avslutat föredrag. Svaret blev att självklart vill vi göra det här området säkrare men att branschen kanske fokuserar mer på processma-skiner. Ett attitydproblem, således.

När två blir enVad händer med en CE-märkt maskin när man ändrar den eller kopplar ihop den med en annan maskin? Frå-gan ställdes till Anders Grankvist från Kristianstads Miljöbyrå som visade upp Arbetsmiljöverkets orangefär-gade föreskrifter. "Har ni läst dessa?", frågade han auditoriet och fortsatte med "Vem är egentligen tillverkare av en maskin och vad händer när man bygger om eller kompletterar?"

Det visade sig att i lagens mening ska alla som bygger om eller kopplar

Branschdelegater-na bjöds på thai-ländska köttbullar under Berns vackra ljuskronor.

Cecilia Åkesson Leif Ivansson

”En bandtrans-portör är en av

de farligaste maskinerna på

arbetsplatsen och det är viktigt

att investera i säkerhet.

Cecilia åkesson

samman flera maskiner tituleras till-verkare. "Alla är tillverkare och måste veta vad som gäller", menade Grank-vist. Mer om CE-märkning av ombygg-da maskiner på sidan 11.

Näst på tur i säkerhetsblocket var ett laddat ämne, om skämtet till-låts, och dessutom ett som lockade till skratt. Jan Johansson från Voglers och dessutom ordförande för Berg-sprängnings Entreprenörernas Fören-ing försökte förklara hur kollegorna i sprängbranschen ser på bergmateri-alindustrin och tvärtom. Läs mer om detta på sidan 41 i detta nummer av Stenkoll.

Efter Jan Johanssons roliga exposé över samarbetet och för all del också några av de missförstånd som kan uppstå mellan sprängare och täktäga-re var det dags för lunch. Thailändska köttbullar serverades under kristall-kronorna och därefter kaffe med en välbehövlig bensträckare och mingel.

SBMI-materialKlockan närmade sig 13 när Björn Holm från GeoFrance äntrade podiet. Hans ämne var det utbildningsmate-rial som SBMI arbetar med att ta fram tillsammans med Ord & Vetande i

Uppsala. Mer om hans anförande och om utbildningsmaterialet för maskin-förare står att läsa på sidan 30 i detta nummer.

Därefter var det dags för det andra blocket i dagens tågordning; nu med rubriken Miljö. Biologisk mångfald hette det första avsnittet och repre-senterades av miljökonsulten Anders Enetjärn som visade utmärkta exem-pel på efterbehandling av täkter.

Ekologisk utbildning?Varför ska då industrin sträva efter biologisk mångfald? Jo, av en mängd orsaker, menade Enetjärn. Bland an-nat för att en avslutad täkt har stor potential att inrymma miljöer för sällsynta djur och växter, för att bidra till en positiv publicitet för exploatö-ren och sist men inte minst: för att vi kan vänta oss skärpta lagar inom om-rådet och då är det bättre att befinna sig i framkant av utvecklingen än att tvingas in i ett arbete man inte skaffat sig tillräcklig kunskap om.

Han avslutade med sina önskemål till branschen: att efterfråga och upp-handla ”ekologisk ingenjörskonst” och bygga natur på färdigbrutna plat-

ser, att skapa temporära biotoper un-der bryttiden för störningsberoende arter och att utveckla en utbildning i ”ekologisk ingenjörskonst”.

Slår vakt om NipsippanCementas Kerstin Nyberg fortsatte på den inslagna vägen och berättade om hur just hennes företag arbetar med dessa frågor. Bland annat fick branschdagsdeltagarna stifta bekant-skap med Nipsippan som Cementa arbetar hårt för att bevara i sitt kalk-

Anders enetjärn

Björn Holm

”Två önskemål som Anders Enetjärn hade

till branschen var att efterfråga och

upphandla ”ekologisk ingenjörskonst” och att

bygga natur på färdigbrutna platser.

krossordet # 12322

brott på Gotland eftersom detta är en av de få platser som den växer på.

Vill ha beskedNästa fråga var en som stora delar av bergmaterialindustrin brottas med för tillfället nämligen entreprenad-bergets status. Är det ett avfall eller en råvara? Målet, där Naturvårdsver-ket förespråkar avfallsbenämningen medan Trafikverket är av motsatt uppfattning, behandlas just nu i Mark- och miljödomstolen i Nacka och kommer säkerligen så småning-om landa hos Mark- och miljööver-domstolen.

NCCs Marie Berglund, tillika med-lem i SBMIs samhällsutskott redogjor-de för frågan och menade att spelreg-lerna i ärendet måste fastställas inom kort. Branschen väntar på besked om framtiden, särskilt med tanke på För-bifart Stockholm och de mängder en-treprenadberg som beräknas komma ut på marknaden i det projektet. (Läs

mer om entreprenadberg och Förbi-fart Stockholm i förra numret av Sten-koll, på sidorna 36–42).

Smarta bilarEn angränsande fråga gäller transpor-ter och NCCs Leif Pettersson inledde med att lakoniskt kommentera före-gående föredrag med underdriften "Det blir intressant".

Pettersson brinner för logistik och för hur branschen ska bli miljövänli-gare i sina transporter. Nyckelordet är samverkan och uppdraget att se till att minimera antalet tomma lastbi-lar på gator och vägar. Nya bilar med avancerad teknik som mäter allt från last till vägval, inbromsningar och faktisk bränsleförbrukning ska hjälpa NCC att optimera processen. "Målet är att bilarna ska gå med fula lass tur och retur och dessutom köra så kort sträcka som möjligt".

En annan aspekt är att branschen måste verka för att få ha kvar termi-

naler på strategiska platser i vägnätet – många hotas av planerad bebyggelse och andra projekt. En minskning av antalet terminaler och ogynnsamma placeringar leder till fler transporter och större miljöpåverkan.

BranschsamverkanNäst på tur stod Petterssons kollega Lars Gröndahl som slog ett slag för ökad återvinning i branschen. Läs mer om hur Gröndahl och NCC jobbar för att öka användningen av återvunnet material på sidan 38.

Efter en stunds kaffe, frukt och minglande bland kollegor var det sedan dags att återigen byta ämne. Teknik, utveckling och marknad lös program-förklaringen och inledde gjorde den under branschdagarna ständigt aktive Per Murén, denna gång enligt egen ut-sago med "MinBas-kepsen" på sig.

Anförandet handlade om samver-kan mellan gruvnäringen och berg-materialindustrin och han konstate-rade att vi tidigare har pratat mycket om FoU, men att det nu är FoI-agen-dor som gäller, där FoI står för forsk-ning och innovation.

Beröm till VinnovaDe flesta i branschen minns natur-ligtvis de stora MinBaS-programmen som omfattade 70–80 projekt och gav mycket bra resultat. Branschen före-slog regeringen i juni 2010 att fortsät-ta med MinBaS Innovation, men fick tydligt besked från Maud Olofsson: det finns inga sådana pengar, ni måste söka pengar på de vanliga instanser-

”Auditoriet fick stifta bekantskap med Nipsippan som

Cementa arbetar hårt för att bevara i sitt kalkbrott på Gotland.

branschdag

Kerstin Nyberg

Marie Berglund och Leif Pettersson

na: Vinnova, KK-stiftelsen eller Mistra till exempel.

Per Murén berömde Charlotta Bro-gren, vd på Vinnova, som strider hårt för svensk forskning och innovation. Branschen har av Vinnova fått stöd för två projekt. Det första driver Chalmers och handlar om finkorniga produkter och kommer att drivas som ett demo-projekt i fält med krossning på nytt sätt. 10 miljoner kommer från Vinno-va och sammanlagt omfattar projektet 23 miljoner kronor. Resten är egna in-satser eller annan finansiering.

Det andra projektet är Grå-gröna hållbara städer – växtlighet, framfö-rallt träd, och vatten i kombination med belagda ytor. Där är det SP-CBI som håller i projektet och industrin är också med. Projektet omfattar 20 miljoner kronor. Dessa kallas Vinnova del 1.

Vinnova del 2 handlar om FoI-agen-dor. Innovation är det som kommer efter forskningen och när man ska börja göra affärer. Per Murén anmärk-te att detta brukar tilltala bransch-folk. FoI-agendorna drivs av konstel-lationer av företag, myndigheter och forskare och ska beskriva vad som är viktigast i framtiden, på både kort, längre och väldigt lång sikt.

Gemensamma projektPer Murén berättade om arbetet med att utveckla en FoI-agenda med nam-net MinBas Innovation och som drivs av konstellationen Bergmaterial, In-dustrimaterial och Natursten. Inom kort skickas agendan till Vinnova och senare ska den kompletteras med öns-kade projekt.

Då Vinnova gärna ser att olika agendor samarbetar ligger det nära

till hands att bergmaterialbranschen samarbetar med liknande industrier. Det är till och med så att det redan finns pengar reserverade för gruv-, stål- och mineralindustrierna i reger-ingens proposition. De pengarna kan MinBaS Innovation få nyttja om man spelar korten rätt. Alla branscherna producerar ur berget, har ganska många gemensamma moment och kan driva vissa projekt gemensamt, till exempel automation, produk-tionsteknisk utveckling, tillståndspro-cesser, säkerhet, miljöfrågor och Europasamarbete.

Lars gröndahl och Per Muhrén

sven-Henrik Norman

”Sven-Henrik Norman fram-höll vikten av att involvera

drift- och underhålls personalen. Det får inte bara vara ledningen som är inblandad när beslut tas.

– allt till krossanläggningar

Vi har slitdelar och reservdelar avbästa kvalitet, till alla typer av krossar.Ta kontakt för mer information eller erbjudanden!

SANDVIK – SVEDALA – METSO – LOKOMO – NORDBERG SYMONS/MORHÅRDSHAMMAR – KUE-KEN

Göteborg: Gamla Riksvägen 57, 428 32 Kållered • post@scandiamaskin.se • Tel: 076 62 77 881

krossordet # 12324

Metsos Sven-Henrik Norman änt-rade talarstolen och talade om företa-gets erfarenheter av att optimera kon-krossprocessen i ett samarbete mellan kund och leverantör. Metso kallar den typen av intimare samarbete, där pro-cessen optimeras för att slutkunden ska bli så nöjd som möjligt.

Rätt produkt viktigastDet viktigaste för kunden är att produ-cera rätt produkt och det betyder inte alltid högsta kvalitet. Över tid ska det produceras både hög- och lågvärdiga produkter. Flisighet och slitstyrka är viktiga parametrar, liksom andelen över- och underkorn. Dessutom ska anläggningen producera rätt mängd och det ska råda massabalans i anlägg-ningens totala produktionsmix för att nå en bra totalekonomi.

Som exempel gav Sven-Henrik Nor-man Metsos samarbete med Norsk Stein som inleddes för drygt tio år se-

dan. Anläggningen ligger utanför Sta-vanger och är Skandinaviens största bergmaterialproducent. Från starten av samarbetet 2002 och fram till 2009 ökade produktionen från 2,5 till 6 mil-joner ton och ökningen skedde utan att företaget lade till några resurser i form av nya krossar eller siktar, utan genom noggrant studerande av pro-cessen och tät uppföljning.

Involvera personalenEfter att Norsk Stein installerat nya krossar producerade företaget förra året ungefär tio miljoner ton och har totala reserver på ungefär 350 miljoner ton. Sven-Henrik Norman påpekade att det som är en vanlig årsproduktion i en typisk svensk täkt är en månadsproduktion för Norsk Stein vars anläggning genomsyras av storskalighet. För att ha så ren olja och så litet slitage som möjligt finns oljetankar, smörjning och hydraulik

i ett eget rum vilket bland annat gör att bussningar och tätningar håller längre.

Sven-Henrik Norman framhöll vik-ten av att man involvera drift- och un-derhållspersonalen. Det får inte bara vara ledningen som är inblandad när beslut ska tas, påpekade han. Operatö-rerna har ofta sina egna sätt att sköta anläggningen. Det finns vinster med att alla gör på samma sätt. Vill man skapa sådana gemensamma protokoll för hur arbetet ska gå till måste opera-törerna få vara med under processen och säga sitt. Annars kommer det inte att fungera.

Under arbetet ska det finnas klara huvudmål och delmål, och ansvars-fördelningen till nästa möte ska vara tydlig.

Kunden själv ska följa upp pro-duktionen. Bland annat ska de ha så många bandvågar som möjligt för att mäta upp produktionen. Hellre en för

”Trots ett stort behov av nysats-ningar i landet,

investeras det för lite i infrastruktur

och bostäder.Lars Redtzer

Urban Bäckström

Lars Nilsson och Lars redtzer

”Urban Bäckström gav åskådarna en historisk

sammanfattning och pekade på några faktorer

som skulle föra Sverige framåt och utveckla vår

samhällsekonomi.

branschdag

vinjett

emilie Bosson, svevia AB

– Det är frågan om entreprenadberg ska klassas som avfall eller ej. Det är viktigt att hela branschen arbetar gemensamt för att det inte ska klassas som avfall. Frågan är viktig då den berör huruvida verksamhetsutövare ska hantera entre-prenadberg i enlighet med lagen samt kostnaden för hanteringen. om berget blir klassat som ett avfall kommer detta medföra höga kostnader i form av avgif-ter och skatter med mera. Detta kan leda till att verksamhetsutövare väljer att inte ta emot och hantera entreprenadberg. Vi som arbetar med täkter på Svevia vill skapa bästa tänkbara lösning för våra kunder och samarbetspar tners. Svevia har projekt där entreprenadberg upp-kommer och yta behövs för hantering av entreprenadberg. Det är viktigt att berget inte klassas som avfall utan att berget är en produkt som används för att skapa ett så bra resultat som möjligt.

krossordet # 123 25

mycket än en för lite. De ska kontrollera timrapporter, driftrapporter och stillestånd som varit, för att kunna spåra vad som hänt. Inte sällan är det banala problem som ligger bakom, som att metalldetektorn löst ut.

Metso ska följa upp vad som händer med mantlar och andra slitdelar, genom att göra analyser på sin fa-brik och göra mätningar på plats, och exempelvis mo-difiera profilen på krosskammaren.

Sven-Henrik Norman berättade också att Metso har ett liknande samarbete med Velde Pukk, en mindre familjeägd täkt på norska västkusten som har en lite speciell verksamhet i och med att de sedan 2009 sat-sat stort på att tillverka maskinsand av hög kvalitet. Velde Pukk beskrivs relativt utförligt i Stenkoll #119 sid 28–37, som finns att läsa på SBMIs hemsida i bläd-dervänligt format.

Stabil ekonomiNästa ämne i tågordningen var ett ämne som berör många. Hur ska vi kunna förhindra stöld och skadegö-relse på våra arbetsplatser? Trygg Hansas Lars Nilsson visade på några sätt att skydda sig mot tjuven. Läs mer om stölder och skadegörelse på sidan 35.

Dags för förflyttning! De sista programpunkterna genomfördes tillsammans med Sveriges Byggmateri-alindustrierna, Svensk Betong och Byggnadsämnes-förbundet vilket föranledde byte av lokal. Gemensamt tågade deltagarna genom Berns nedre bar (ej öppen meddelades det från scenen innan avfärd) till vackra Chinateatern. Där väntade Lars Redtzer, ansvarig för infrastrukturfrågor hos Sveriges Byggindustrier.

Han redogjorde för hur konjunkturen ser ut gällan-de våra branscher och konstaterade att trots att det är ganska dåliga tider så ser Sveriges ekonomi stabil ut – särskilt om man jämför med andra länder. Däremot, trots ett stort behov av nysatsningar i landet, investe-ras det för lite i infrastruktur och bostäder. Här finns mycket att göra och alla berörda branscher gör klokt i att samverka i opinionsbildningen.

Bäckström avslutadeDagen avslutades med att Svenskt Näringslivs vd Ur-ban Bäckström höll ett anförande om Sverige i ett eko-nomiskt och politiskt perspektiv, kryddad med egna erfarenheter som viktig aktör i samhällsdebatten. Han gav åskådarna en historisk sammanfattning och pe-kade på några faktorer som skulle föra Sverige framåt och utveckla vår samhällsekonomi. Politikerna måste göra mer var andemeningen och alla delar av det poli-tiska spektrat fick sig en släng av sleven.

I skrivande stund har svaren på SBMIs enkät efter branschdagen sammanställts och 81 procent ger hög-sta eller näst högsta betyg på dagen (betyg 5 eller 6). På minuskontot märks att stolarna var obekväma och att man gärna hade sträckt på benen fler gånger samt att ljudnivån under middagen blev hög. Det är vikti-ga praktiska frågor att ta lärdom av från en dag som tycks ha varit mycket uppskattad vad gäller innehåll och framföranden.

Vilken branschfråga tycker du är viktigast just nu?

Martin Persson, nCC roads AB, sverige sydväst

– Viktigast just nu tycker jag är att klarläg-ga att allt entreprenadberg som kommer fram genom infrastruktursatsningarna inte klassas som avfall. Vidare tycker jag också det är av stor vikt att myndigheter-nas hantering av våra täkttillstånd snab-bas upp. och här måste resurser tillsättas eftersom många täkthandläggare är över-hopade med ärenden.

Juha ekholm, scandia Maskin

– Jag är leverantör till branschen och har alltid undrat varför inte myndigheterna mer väger in samhällsnyttan i produktion av bergmaterial, när det till exempel gäl-ler tillståndsgivningar. Det går att räkna ut statistiskt hur många ton bergmaterial det behövs per invånare för att vi ska kunna bygga och underhålla bla den infrastruk-tur vi behöver. När man ibland måste frakta materialet lång väg har detta också en negativ miljöpåverkan som som lig-ger utanför tillståndsprocessen. Min tanke vore att myndigheterna skulle kräva en viss produktion istället för att begränsa den, naturligtvis utan en konkurrenshäm-mande effekt.

Ilja Berkenbos semcab AB

– För min del är den viktigaste frågan just nu hanteringen av täkttillstånd och tillsynen av det området. Det är något som inte viktigt bara för mig utan för hela branschen. Det behövs mer information hur det fungerar, eftersom kunskapen och informationen är bristfällig både hos myndigheter och oss aktörer emellanåt. Sedan är det for tfarande mycket oklar t när det gäller Stor-MPD:erna. Vi vet for t-farande inte riktigt hur det ska fungera, även om jag tror att tillståndshanteringen kan bli bättre med Stor-MPD. Men då krävs det att länsstyrelsen får bättre re-surser och att de är tillgängliga för oss.

krossordet # 12326

(Nästan) alla är tillverkareMed några få undantag blir flera maskiner som sätts samman att betrakta som en ny maskin och ska då CE-märkas, detta trots att maskinerna var för sig tidigare kan ha varit CE-märkta. Så stipuleras nämligen i lagtexten – något som inte alla är fullt medvetna om. Stenkoll låter Anders Gran-kvist från Kristianstads Miljöbyrå reda ut begreppen.text: niclas kindVall

enligt maskindirektivet ska en maskin vara tillverkad så att man säkert kan nå alla områden som är nödvändiga i samband med produktion, inställningar och un-derhåll. Här lossas krossplattebultar fem meter upp på en kross och här borde det funnits en plattform.

maskindirektivet

Vad är egentligen maskindirektivet?– Det är ett produktdirektiv från

EU som anger ett antal grundläg-gande hälso- och säkerhetskrav som måste uppfyllas för att en maskin ska få säljas och användas. Nuvarande version av maskindirektivet trädde i kraft den 29 december 2009 och er-satte då ett tidigare maskindirektiv som gällde från 1995. Det är också direkt infört i tillsynsmyndigheten Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3. CE-märkningen visar att en produkt uppfyller de krav som lag-

stiftaren ställt. Dessutom ska även ett intyg bifogas, en EG-försäkran om överensstämmelse som talar om vilka direktiv, standarder och andra krav som tillverkaren anser sig uppfylla.

Vad är maskindirektivets uppgift?– Det handlar naturligtvis om sä-

kerhet och om att undvika olyckor. En tillverkare som CE-märker en ma-skin intygar att denne konstruerat och byggt maskinen enligt direktivets grundläggande hälso- och säkerhets-krav och i detta arbete konstruerat

bort risker, skyddat bort risker eller i sista hand varnat för risker.

Vad händer när man ändrar en ma-skin eller bygger ihop två maskiner?

– Om man ändrar en maskin så kan detta anses vara likvärdigt med att bygga en ny maskin,

FAKtA Ce-MärKnInGTillverkarens ansvar:• Tillverkaren ska ställa ut en EG-försäkran om maskinens

överensstämmelse och i den ska finnas namn och adress, tillämpbara direktiv, tillämpbara standarder samt under-skrift. Tänk på att det förutom maskindirektivet kan finnas fler direktiv som tillverkaren måste uppfylla.

• Tillverkaren ska intyga att denne har (i nämnd ordning) konstruerat bort risker, skyddat bort risker och varnat för risker.

• Tillverkaren ska tillhandahålla en bruksanvisning i original, finns den inte på svenska är det tillverkarens eller distribu-törens ansvar att få till stånd en översättning.

• Tillverkaren ska förse maskinen med en typskylt. Där ska tydligt framgå tillverkarens namn, vem som representerar tillverkaren, maskinens identifikation, tillverkningsår och vikt.

Användarens ansvar enligt AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning (gäller alla maskiner oavsett kravet på CE-märkning):• Användaren ska utföra en undersökning och en riskbe-

dömning för att bedöma om arbetsutrustningen som väljs och används är lämplig för det arbete som ska utföras, el-ler har anpassats till det på lämpligt sätt, så att arbetet kan utföras med betryggande säkerhet. (paragraf 3)

• Användaren får endast använda utrustningen om den uppfyller kraven på beskaffenhet och information om an-vändning som finns i de föreskrifter som gällde för den när maskinen släpptes ut på marknaden eller togs i drift. (paragraf 7)

Anders grankvist har stenkoll på maskindirektivet.

www.kellve.com

maskindirektivet

vilket innebär att denna ska upp-fylla kraven i maskindirektivet och CE-märkas. Om du exempelvis byg-ger samman två maskiner så kan du enligt direktivet ha tillverkat en ny maskin som måste uppfylla kraven och CE-märkas. Undantag görs för vissa maskiner, exempelvis maskiner som är konstruerade och byggda för att av användaren sättas ihop till en ny maskin. Det är viktigt att komma ihåg att även om man bara har för av-sikt att använda maskinen i den egna verksamheten så ska den uppfylla kraven i maskindirektivet innan man tar den i bruk.

Vem har rätt att CE-märka?– Alla som tillverkar eller modi-

fierar en maskin är att betrakta som tillverkare och har både rätten och skyldigheten att CE-märka den. Vem som helst får alltså lov att utföra märkningen men det gäller att man vet vad man gör. I mitt arbete som konsult märker jag att den kunska-pen inte alltid finns ute hos mina kunder, varken hos maskintillverkare eller slutanvändare.

Vem kontrollerar att CE-märkningen utförs på rätt sätt?

– Med ett undantag för en liten

grupp maskiner så finns det ingen speciell instans som kontrollerar om maskinen uppfyller kraven utan det är Arbetsmiljöverket som ska utföra marknadskontroll. Verket har dock inga jätteresurser utan tittar mer på branscherna i stort. Det är oftast inte förrän det händer en olycka som AMV kopplar in sina experter och uppdagas det då att maskinen inte uppfyller föreskrifterna så kan man som tillverkare eller användare råka illa ut.

Vad bör man tänka på som slutan-vändare av en maskin?

– Jag brukar säga att man oftast är rätt noga med att säkerställa att en maskin har rätt kapacitet eller pre-standa för det arbete som ska utföras men inte alltid lika noga med att kon-trollera om den är CE-märkt på rätt sätt. Som användare bör du kontrol-lera att maskinen uppfyller gällande lagkrav innan den tas i drift!

Det handlar naturligtvis om säkerhet och om att undvika

olyckor.”Anders Grankvist”

– allt till krossanläggningar

Vi har slitdelar och reservdelar avbästa kvalitet, till alla typer av krossar.Ta kontakt för mer information eller erbjudanden!

SANDVIK – SVEDALA – METSO – LOKOMO – NORDBERG SYMONS/MORHÅRDSHAMMAR – KUE-KEN

Göteborg: Gamla Riksvägen 57, 428 32 Kållered • post@scandiamaskin.se • Tel: 076 62 77 881

GÖTEBORG I FALUN I SUNDSVALL

www.metron.se

Analys Prognos Mätning Uppföljning

Spränga?Ta med oss från start.METRON erbjuder riskanalys, besiktning, vibrations-övervakning och skadeutredning. Som tekniska konsulter har vi även kompetens inom sprängteknik, miljö-konsekvensbeskrivning samt tra� k- och industrivibrationer. Med fokus på vibrationer mäter vi för att veta. Och för att kunna visa.

Petersson och

krossordet # 12230

utbildning

utbildning

krossordet # 123 31

Det säger Björn Holm, en av flera med-verkande till ett färskt utbildningsma-terial för producenter och användare inom ballastbranschen. Med 35 år i branschen har han sett hela föränd-ringen från Grus- och Makadamfören-ingen till det SBMI vi har idag. Mycket har hänt, idag förstår myndigheterna till exempel behovet av materialet bättre. Branschen har blivit skickli-gare men har ibland svårare att kom-municera ut det till allmänheten. Ett stort problem är bristen på utbildade maskinförare, något som gäller för hela infrastrukturområdet. Dessutom är undervisningsmaterialet vid till ex-empel Yrkesgymnasiet inaktuellt.

– För att komma tillrätta med det här började SBMI titta på de Yrkessko-lor som finns och såg hur litet fokus ballastbranschen får i läromedlen. På gymnasiets bygg- och anläggningspro-gram är det väldigt beroende av lära-rens eget intresse hur fördjupat äm-net blir, säger Björn Holm.

Begränsat materialNär Björn arbetade på Vendels Grus blev han ofta uppringd av Yrkesgym-nasier som bad om praktikplatser. Fle-

ra lyckade samarbeten inleddes. Sko-lan skaffade maskiner, eleverna fick prova på praktiskt arbete och kunde ta ställning till om de skulle bli ma-skinister eller chaufförer. SBMIs bok ”Berg för byggande” var ofta kursma-terial men ändå var undervisningsma-terialet begränsat, framförallt när det handlade om bergmaterialindustrin.

– Vi hade samråd med bland annat Skolverket och BYN, Byggnadsindu-strins Yrkesnämnd, vilka handlägger alla utbildningsfrågor. Men det var svårt att lägga in alternativa kurser som passade vår bransch även om intresset ibland fanns, säger Björn Holm.

Unikt möteSå i augusti 2012 tog SBMI steget att bjuda in representanter för ett antal yrkesgymnasieskolor till en informa-tionsdag. Ett femtontal engagerade lärare från sju skolor kom. Det unika mötet resulterade i att SBMI tog beslu-tet att ta fram ett eget studiematerial i form av pdf-filer med lättläst text, bildspel och kortare filmer.

– Ursprungligen riktade vi oss till yrkesgymnasierna men efterhand vi-

sade det sig att medlemsföretagen ha-de ett lika stort behov. Men studiema-terialet är ingen ersättning för SBMI:s kursutbud, som är fokuserar på helt andra frågor, säger han.

Bygger på intervjuerMaterialet beskriver till största delen sådant som det hittills inte har fun-nits något utbildningsmaterial om: hur maskinoperatören på ett säkert och kvalitetsskapande sätt ska arbeta.

Fördelen med självstudiematerialet är att det är internetbaserat och att man kan gå igenom det när det pas-sar, kanske vintertid då täkten har lite av lågsäsong. Dessutom kan det an-vändas som kickoff vid interna utbildningstillfällen hos med-

Lära för livet– Förr hade branschen ett naturligt mentorskap där äldre lärde upp yngre. I dag tar man inte tillvara kunskap, vilket är synd. Då gör alla samma misstag som vi en gång gjorde. Dessutom byter man jobb mycket oftare, så problemet är svårlöst.text: CARINA TySKBo illUstration: EVA EDBERG

Ursprungligen riktade vi oss till yrkesgymnasierna men efterhand visade det sig att

medlemsföretagen hade ett lika stort behov.

Björn Holm

”

FoTo

: MIC

HA

ELA A

ND

ERSSo

N

krossordet # 12332

utbildning

Ronny Wennergren heter jag och är sedan tre år anläggningslärare på gräv- och lastmaskinsutbildning-en på Alléskolan i Hallsberg. Pro-grammet har 21 elever, vi undervisar tvåor och treor.

Jag har ett underbart arbete. Det är så kul att följa eleverna. Vissa som kommer till oss är omotiverade, an-dra engagerade. Gemensamt idag är att så få har kunskaper med sig från tidigare när de börjar hos oss. För 15 år sedan fanns en baskunskap, några hade redan uppemot tusen timmar i maskin och behövde bara fila på detaljer. Nu har vi killar som aldrig suttit i en maskin förr. Vi måste lära dem grunderna, få dem att förstå själva idén. Och när dagens elever kommer ut får vi höra från bran-schen att de inte är tillräckligt duk-tiga maskinister.

I nuläget har vi en lärobok på 268 sidor, varav ett fåtal handlar om berg och betong. Istället har vi försökt sätta ihop eget material med bild-spel, och undervisat utifrån våra er-farenheter av yrkeslivet. Men det är svårt, eleverna tycker att det är trist. Så stor del som 80 procent av dem är helt ovetande om att det finns en

bergmaterialmarknad. Från skolans håll känner man knappt till att det behövs anställda till våra täkter: ”Det kan inte vi utbilda till” säger de.

Vi har en liten kurs i ballastkun-skap på 48 timmar, men nu har den försvunnit in i en annan kurs. Om lärarens intresse är litet kan man dra över kursen på ett par dagar.

I alla böcker inom bygg- och an-läggning finns kapitel om hur man söker täkttillstånd och hur man lämnar täkten – det är ju inget som våra elever kommer att jobba med! Vad vi verkligen behöver är helheten: att kunna skilja mellan lera, natur-grus, sten, bergmaterial, men också kunskaper om produktion, kostna-der och kretslopp. Vad är de absolut viktigaste grundkunskaperna? Vad behövs för att få jobbet att fungera? När eleverna sedan kommer ut tar de med sig allt detta.

Själva har vi satsat på att besöka en kross och gå igenom maskiner för att eleverna ska få en grund. Men vi be-höver material med fakta som passar elevernas nivå. Då ser vi också vilka som nappar och visar extra intresse. Och vi har förstås praktikperioder

och övningsområden. Men fler be-söksställen och kontaktreferenser som vet var jobben är igång, skulle förenkla vårt arbete som lärare.

När inbjudan kom till mötet på Arlanda om eventuellt nytt utbild-ningsmaterial, tackade vi direkt ja. Vi for dit för att få mer insikter. Vi är absolut positiva till att få nytt material där vi kan plocka och sätta samman vad som passar våra elever. Dessutom får vi lärare större kun-skaper.

Vår roll i arbets- och referensgrup-pen för att utveckla det här pedago-giska gymnasiematerialet är att ge respons på vad som är bra och min-dre bra för just gymnasieskolorna. Vilka delar skolorna bör satsa på. Får vi in mer information i ettan kanske vi också kan få in fler tjejer. Eller till och med skapa en ren linje om berg-material…

Sammanfattningsvis vill jag säga: Vi behöver det här materialet! Med ett bra underlag kan vi lärare för-klara för dagens unga hur stor del av byggandet bergmaterialet faktiskt är.

Låt stå!

lemsföretagen. Materialet bygger på ett stort antal intervjuer med erfaret branschfolk. De korta dokumenten och filmerna underlättar för plats-chefen att välja vad som är viktigt att maskinoperatören lär sig och i vilken ordning.

Sedan ligger det på varje företags ansvar att kontrollera när kursen är genomgången vad personalen tog till sig, något som redovisas i företagens kvalitetssystem.

– Det här upplägget kan bli en höj-dare. För mig som gammal bransch-människa känns det väldigt bra, det ersätter delvis det gamla mentorska-pet. Det känns skönt att SBMI snart kan visa studiematerialet för Skol-verket samt BYN och därigenom öka förståelsen – behovet av utbildade maskinförare. Vi har stora pensions-avgångar att vänta, och någonstans måste vi hitta folket. Branschen upp-lever även att fler kvinnor söker sig

till oss, det är ett gott tecken, säger Björn Holm.

Mer information om det nya utbildningsmaterialet för producen-ter och användare inom ballastbranschen hittar du efter sommaren på www.sbmi.se – Materialet blir främst tillgängligt för medlemmar i SBMI och nås via lösenord-skyddad hemsida. Gymnasieskolans lärare Bygg- och Anläggning och inom Fordons-förare, kommer också att få tillgång till materialet.

Majjen har ordet….

krossordet # 123 33

Du har ägnat lång tid åt att sam-manställa text som ska bli ett stort och omfattande utbildningsmateri-al för SBMI. Vad är syftet med ma-terialet?

– Hela branschen står inför pro-blem när det gäller kompetensför-sörjningen. Många äldre medarbe-tare kommer att gå i pension inom kort. Gymnasieutbildningarna täcker inte det behov branschen har, därför har SBMI sett det som en viktig uppgift att bredda möjlig-heterna för att kunna anställa folk i framtiden.

– Materialet är tänkt att i första hand vända sig till maskinförare

i täkt, men även till de som han-terar vårt material i till exempel vägbyggnad ska kunna lära sig mer, så att de inte förstör en prima råvara. Det ger en bra möjlighet för de skolor som vill skapa en yrkesutgång för exempelvis kross-maskinister. Men det fungerar lika bra som självstudiematerial för en nyanställd 30-åring som har kört en del grävmaskin och grävt ut för husgrunder, men som inte kan nå-gonting alls om bergmaterial och täkter.

Hur har ni lagt upp materialet?– Materialet ska kunna sättas i

händerna på både 16-åringar och på dem som kört maskin i 10–20 år inom branschen och i andra bran-scher. Därför har vi delat upp en del av materialet i två nivåer, en över-siktlig och en djupgående. Texterna svarar på frågor som vad, varför och hur, och sätter in maskinförarnas arbete i ett ekonomiskt perspektiv.

– Det handlar inte om att lära ut handgrepp, utan om att skapa en förståelse för vad de olika ar-betsmomenten i en täkt innebär. Informationen är väldigt modulärt uppbyggd så att man kan plocka och blanda utifrån vad som passar just den situationen och välja ut ett än-damålsenligt paket.

– Texterna visualiseras så långt det går med bilder och illustratio-ner, och hela materialet ska även bli film och bildspel där en speaker lä-ser texten. Även om lässtyrkan kan variera hos mottagarna, så ska alla kunna ta till sig materialet.

– Syftet är också att arbetsgivarna ska kunna använda materialet för att uppgradera personalen, som en allmän kompetensutveckling även för dem som redan jobbar i en täkt. Sedan är det upp till den lokala arbetsledningens ansvar hur man följer upp det hela. Materialet hål-ler hög och bra kvalitet men måste givetvis fyllas på med arbete på plats. I anslutning till varje del finns uppföljningsfrågor som i synnerhet gymnasielärarna har frågat efter.

Hur når man utbildningsmateria-let?

– Det kommer att finnas på en egen lösenordskyddad webbplats i

anslutning till SBMIs webb. Ett mål är att också ha en guide som taggas för olika kriterier och leder vidare utifrån det behov man har. Pdf-bladen är små och ska vara lätta att uppdatera.

text: CARINA TySKBo

tIPs oM Hur MAn KAn HÖJA utBIldnInGsnIVånniclas Pettersson från Jehander har samlat några av kollegornas idéer och önskemål kring hur utbildningsnivån i branschen kan höjas.

• Ta fram ett branschgemensamt praktiskt program som innefattar lasthantering, materialkännedom, lastningstek-nik, ECo-driving. Bidra med erfarenhet av olika slags ma-skiner, såsom lastmaskiner, dumpers och grävmaskiner.

• Vi som arbetsgivare måste också bli bättre på att ge de nyanställda både praktisk och teoretisk kunskap i labb- och materialkännedom: ”Från berg till färdig produkt”.

• Utbilda i säkerhet inom branschen avseende gula maski-ner – privatkunder, respektive gula maskiner – övriga for-don. Att utbilda till att jobba ”rätt” och inte som andra gör eller har gjor t.

• Få med personal i olika befattningar som tar del i exem-pelvis interrevisioner.

• Prova att arbeta på andra täkter för att få lite vidgade vyer.

• Utbilda personal mer, inte bara inom sitt eget område utan kanske lite mer över gränserna för att öka förståel-sen kring vikten av att göra rätt. Fördelarna med en bre-dare kompetens är att den gemensamma förståelsen och ansvaret växer.

Hallå, vetenskapsjournalisten Kim Bergström!

Materialet ska kunna sättas i händerna på

både 16-åringar och på dem som kört maskin i 10–20 år.”

Kim Bergström

BEHÖVER NI BANDVÅG? Vi anpassar våra vågdon speciellt för den transportör i vilken de är avsedda att monteras. Vi konstruerar bandvågar till de flesta stora leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer.Eftermarknad Vi lägger stor vikt på support och tillgänglighet. Våra reservdelar är lagervara och skickas i regel samma dag som beställning görs.Våra vågdatorer OJ426P – Bandvågstransmitter med Profibus DP. OJ436 – 1 900 sålda, flera kommunikationsmöjligheter. OJ446 – Reglerande med funktion för satsvägning. Hör av Er för mer information om våra bandvågar!

Tallskogsvägen 9 Tel: 0247-13657 793 35 Leksand Fax: 0247-145 96 oj.s@vagsystem.se www.vagsystem.se

Din leverantör av slitgods & reservdelar

Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.comNormansväg 2, 771 94 Ludvikawww.swemas.com

Egen tillverkning i modern verkstad

säkerhet

Bara mellan 2011 och 2012 ökade till-greppen av maskiner med hela 30 pro-cent enligt statistik från Larmtjänst, en utveckling som flera försäkrings-bolag uppmärksammat och aktivt ar-betar för att motverka.

– Det här är ett stort problem, fast-slår Trygg Hansas Lars Nilsson, tek-nikansvarig för skadeförebyggande verksamhet inom yrkestrafikområ-det. Hela landet är drabbat och den här utvecklingen medför ökade kost-

nader som i slutänden leder till höjda premier för försäkringsbolagens kun-der.

Varje "gren" av ett försäkringsbo-lags verksamhet måste bära sina egna kostnader vilket betyder att notan för en stöld av en entreprenadmaskin in-te kan balanseras mot exempelvis in-täkter från personbilsförsäkringarna. Varje maskinstöld drabbar helt enkelt kundkollektivet med försäkrade ma-skiner.

– Under 2012 stals 275 maskiner runtom i Sverige och det är en väldigt hög siffra. Vi måste alla nu dra vårt strå till stacken för att minska stöl-derna.

När det gäller orsaken till att till-greppen ökat med en tredjedel finns flera teorier, varav en gäller proffsli-gor som opererar i landet – en upp-fattning som Larmtjänst grundar på hur stölderna utförts.

– Det verkar som om tjuvar-

krossordet # 123 35

Först och främst handlar det om att göra det svårare för tjuven.

Se till att det blir krångligt att ta sig fram till platserna där

maskinerna förvaras.Lars Nilsson

”

Stoppa tjuven!Stölderna av entreprenadmaskiner och drivmedel har ökat markant de senaste åren och bergmaterialindustrin är på intet sätt förskonad. Det finns dock sätt att skydda sina investeringar och göra tjuvens arbete betydligt svårare.text: NICLAS KINDVALL

så sKyddAr du MAsKIner oCH utrustnInG!

Gör arbetsplatsen svår tillgänglig! Lås alla eventuella väg-bommar och liknande, blockera tankar och ingångar till bodar med till exempel stenar eller byggmaterial. Parkera fordon så att tjuven får det svårare att ta sig fram.

FoTo

: MIC

HA

ELA A

ND

ERSSo

N

krossordet # 12336

säkerhet

na arbetar efter beställningar av sär-skilda maskiner och man har tillgång till maskintrailers för att snabbt kun-na flytta på dem.

Dessutom tror man att många ma-skiner försvinner ut ur landet, dels för att så få av dem återfinns och dels för att de som hittas ofta återfinns utom-lands.

Gör det svårtVad kan då göras för att minska stöl-derna? Lars Nilsson har flera tips till

dem som vill slippa mötas av tomma arbetsplatser.

– Först och främst handlar det om att göra det svårare för tjuven. Man kan exempelvis se till att det blir krångligt att ta sig fram till platserna där maskinerna förvaras, exempelvis genom att lägga en sten på tillfart-svägar och liknande. Ett ytterligare skydd är att förse sina fordon med så kallade "immobilizer"-system som gör att de inte kan startas så enkelt. Pro-blemet är att entreprenadmaskiners låsutrustning ofta är ganska enkel, en nyckel till en dumper eller hjullastare klarar till exempel ofta av att starta en annan maskin av samma fabrikat.

Märk upp din utrustningEn annan bra åtgärd, om tjuven skulle vara framme, är att märka upp sina maskiner och sin utrustning ordent-ligt. Det finns många effektiva märk-system, bland andra kan nämnas en speciell färg som innehåller mikro-punkter med information om ägaren. Om fordonet eller utrustningen åter-finns kan man på detta sätt enkelt ta reda på vem som är ägare. Lars Nils-son nämner också att det blir allt van-ligare med gps-system på många ma-skiner vilket betyder att man kan följa dem i realtid via internet.

– Det är värt att investera lite grann i säkerhet, säger han. Många maski-ner är väldigt dyra i inköp, kan kosta flera miljoner kronor, och då är det viktigt att också tänka på att skydda dessa.

Även miljöfaraEtt annat stort problem för försäk-ringsbranschen och verksamhetsutö-vare är att även stölderna av diesel ökar. Ett tillgrepp som det är oerhört svårt att skydda sig från.

– Under 2011 stals mer än sju miljo-ner liter enligt rapporterna och då ska man tänka på att den statistiken inne-håller bara de stölder som är inrappor-terade. Eftersom värdet på stulen die-sel inte alltid når upp till kostnaden för självrisken kan det finnas ett stort mörkertal.

Även när det gäller drivmedelsstöl-

der misstänker branschen att proffsli-gor är inblandade. Ett vanligt sätt är att skära upp plåten i en dieseltank med en vinkelslip och pumpa över bränslet till egna tankbilar. Vanligt är också att tjuven bara tar den mängd bränsle det finns plats för och låter resterande mängd rinna ut på mar-ken vilket naturligtvis är skadligt för miljön och kräver ett saneringsarbe-te. Genom att märka diesel och upp-lysa all om att den är märkt kan man minska risken för stöld.

Bättre och bättreHur sköter sig då branschen? Har man börjat få upp ögonen för de här frågorna?

– Jag skulle nog vilja påstå att man börjar vakna till, säger Lars Nilsson. Det har varit trögt ett tag men det blir sakta bättre. Ska vi komma till rätta med de här problemen så behöver vi jobba gemensamt – försäkringsbran-schen och försäkringstagarna måste hjälpas åt i det här arbetet.

Eftersom värdet på stulen diesel inte alltid når upp till kostnaden för självrisken kan det

finnas ett stort mörkertal.

Lars Nilsson

”

FAKtA lArMtJänstLarmtjänst ägs av SFS Svensk Försäk-ring Service AB och dess utrednings-enhet ska för försäkringsbolagens räkning:

Aktivt arbeta mot organiserad brotts-lighet som riktar sig mot försäkrings-branschens intressen samt särskilt med att återfinna stulet, försäkrat gods.

Stödja försäkringsbolagens egen ska-dereglerings- och utredningsverksam-het genom att samla in och bearbeta statistik, föra ut information, genom-föra utbildningar samt utreda skadeä-renden.

Larmtjänsts utredningsenhet har för att kunna utföra sitt arbete byggt upp särskild kompetens då det gäller identifiering av gods. Det finns upp-byggda larmkedjor särskilt avseende båtar, entreprenadmaskiner och trans-porter. Larmtjänsts utredningsenhet följer brottsutvecklingen och trender via omfattande statistik- och informa-tionsinhämtning.

KäLLA: LArMt JäNst

FoTo

: TRy

GG

HA

NSA

tIPs På utrustnInG soM tJuVen Inte GIllAr:

• Okrossbar t glas.

• Panelskydd och skydd för fönster.

• Infernosirener med outhärdligt ljud.

• Övervakningskameror och rondkameror.

• Mekaniska lås med hög säkerhetsnivå finns i ett antal olika utföranden, beroende på vad som ska skyddas. Låsen är tillverkade i rostfritt stål. Låscylinder och kätting är godkänd som klass 3.

• Säkerhetsbalk med lås som kan monteras på nya tankar. Låser lucka, av-luftning och påfyllning. I låsbalksystemet kan en förankringskätting i klass 3 låsas fast.

• Påfyllnings- och tappanordningar samt övriga öppningar ska vara för-sedda med låsanordningar anpassade för ändamålet. Godkända låsan-ordningar är till exempel hänglås cer tifierat enligt SSF:s norm för häng-lås, klass 2.

• System som stoppar dieseltillförseln samt strömmen till star tmotorn och dieselpumpen vid obehörigt användande. Kan även ställas in så att maskinen inte kan brukas vid vissa tider.

• ID-märkningssystem. Spårsändare. Tanklås med slangningsskydd.

• Vibrationslarm med larmsändare som skickar SMS, e-post eller ringer larmcentral vid åverkan.

KäLLA: trygg HANsA

Spräng säkert.Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengel sprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektro-niska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning.

Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel. www.norab.se

Lars Gröndahl kallar sig själv för en återvunnen gubbe som job-bar med återvinning. Karriären inleddes på Lastbilscentralen

(första arbetsplatsen är symboliskt nog granne till Rydbokrossen) och det var där han lärde sig grunderna om grus och kross. Lite senare hamnade han i Rimbo där han lärde sig allt som finns att veta om jord.

Den nuvarande arbetsbeskrivning-en kom han i kontakt med när NCC sökte någon som kunde marknadsföra och sälja just återvunnet material.

– Ju mer jag lärde mig desto mer en-gagerad blev jag, berättar han. Det vi sysslar med här betyder att vi sparar för framtiden, vi ger den liksom en ex-tra liten knorr.

Han skrattar och fortsätter:– Vi har tagit ut så mycket grus ur

åsarna redan, jag menar av Brunke-bergsåsen finns det knappt nåt kvar, och det håller inte längre. Vi måste hitta nya vägar framåt.

Inga föroreningarRydbokrossen tar emot alla möjliga sorters material men en regel tummar man inte på. Det får inte finnas några föroreningar i de laster som dagligen anländer till anläggningen.

– Där är vi jättenoga, bekräftar Lars Gröndahl. Och våra kunder sköter sig bra, de vet att om vi hittar något som inte ska finnas i massorna så ringer jag upp dem direkt och skäller. De som lämnar material måste fylla i en om-fattande följesedel och dessutom gör vi ofta stickprovskontroller.

Vi hoppar in i bilen och tar en tur runt anläggningen. Det dånar från

krossverket som arbetar för fullt med att krossa entreprenadberg från bor-randet av Norra Länken. Två miljoner ton togs emot här.

– Krossat entreprenadberg räknas ju som återvunnet material, berättar han. Visserligen har jag lite problem med den definitionen eftersom jag tycker att berget är jungfruligt och en råvara, men om man nu räknar enligt detta så jobbar vi bara med återvunnet material här.

Vi fortsätter in på området, överallt ligger högar, eller snarare berg, med material av olika beskaffenhet och oli-ka kornstorlekar. Lars Gröndahl vin-kar åt de som vi passerar i lastmaski-nernas och grävskopornas förarhytter.

– Skriv att jag har världens bästa personal, säger han. Utan dem skulle det aldrig fungera.

Perfekt som bärlagerLängst bort i den gamla bergtäkten hittar vi det allra intressantaste och det som Lars Gröndahl egentligen pra-tar om. Återvunnen massa i olika sta-dier av förädling.

krossordet # 12338

teknik

”Vi har tagit ut så mycket grus ur åsarna redan och det

håller inte längre. Vi måste hitta nya vägar framåt.

Lars Gröndahl

Lars gröndahl

Uppdrag återvinningRydbokrossen strax norr om Stockholm är Sveriges största återvinningsanlägg-ning och platschefen Lars Gröndahl är med rätta stolt över verksamheten.

– Deponi är slöseri, säger han allvarligt. Det är min devis. Och jag känner verkligen att vi som arbetar här gör nytta!text & Foto: NICLAS KINDVALL

– Det är allt möjligt. Asfalt, betong, återvunnet berg och så vidare. Men bara rena massor, här finns inget kon-taminerat material eller gammal tjär-asfalt.

Han säger att den produkt man får fram efter att ha krossat materialet är perfekt som exempelvis bärlager vid vägbyggen.

– Det här materialet har en högre packningsbarhet än till exempel grus från en bergtäkt och är egentligen bättre vid anläggningsarbeten. Massan rör sig inte lika mycket och det blir en stabilare grund.

Skulle inte tvekaHan säger att om han själv skulle byg-ga en väg skulle han inte tveka en se-kund att använda just den här massan som bärlager.

– Vägverket har ännu inte godkänt materialet för vägar och vissa kom-

muner vill inte använda det. Men det används till exempelvis gång- och cy-kelvägar liksom till parkeringsplatser och fungerar hur bra som helst. Jag är övertygad om att det skulle fungera precis lika bra när man bygger BK1-klassad väg. Krossad betong är ett av de allra bästa materialen att bygga en vägkropp med.

Privatkunder också viktigaHan är övertygad om att framtiden kommer att visa att han har rätt.

– Fler och fler måste börja återvinna på det här sättet och dessutom använ-da materialet. Och så kommer det att bli, annars är det skandal! Dessutom är det ungefär trettio procent billigare än ett konventionellt material.

Rydbokrossen säljer naturligtvis hu-vudsakligen till kunder som sysslar med anläggningsarbete men när färre och färre täkter säljer till privatperso-

ner så menar Lars Gröndahl att även dessa är viktiga kunder.

– Vi fyller många släpvagnar med matjord, skrattar han. Och säljer även annat material förstås, till grusgångar och plattsättning och sånt.

Deponi är slöseriRundturen är slut och precis innan jag lämnar Rydbokrossen hör jag Lars Gröndahl säga till en kollega att han är på väg hemåt. Två timmar senare ringer han.

– Du, säger han. Jag glömde min devis. Deponi är slöseri, glöm inte att skriva det!

Jag lovar att få med det och frågar:– Är du hemma nu eller är du fortfa-

rande på jobbet?Lars Gröndahl svarar:– Äh, jag är på väg hem nu. Det bru-

kar bli rätt sent. Men det gör inget när man har världens bästa jobb.

FAKtA rydBoBergtäkten öppnade i slutet av 1960-talet för att förse bygget av E18 Norr täljevägen med material. Tanken var att täkten skulle läggas ner när vägbygget avslutades men täktverk-samheten for tsatte fram till slutet av 1990-talet. Sedan dess är Rydbokros-sen en renodlad återvinningsanlägg-ning.

ABL Construction Equipments produkter är designade och byggda på 40 års erfarenhet. Att i ett nära samarbete med förarna av maskinerna konstruera redskapen skapar en säkrare och effektivare produkt. ABL är kvalitetscertifierat enligt SS-EN ISO 9001:2008 och SS-EN ISO 14001:2004 och det återspeglas i vårt sortiment och vår företagskultur. Vi är stolta över att se våra kunder använda ABL produkter i sin dagliga verksamhet.

15

ABL- rätt redskap för varje uppgift

Tel 0382-676 00 • www.abl.se

Ett företag i PARS-GruppenKVALITET & PRESTANDA

Bästa lösningen finns ofta rakt framför näsan

ABL – redskap för bergtäckt och grustag med högsta

Anpassad till din maskin

Grävgeometri

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75

info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.seFörsäljningsrepresentant maskiner:

Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

JONSSON L 1208 förkross för stora

och små jobb

www.pjjonsson.se

Intresserad avsikt och matare?

Intresserad avsikt och matare?

Tel 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se

®

Välkommen till vår monter 312 på MaskinExpo 23-25 maj

STOXA – 10 min från Arlanda

Hampus Heavy bandavskrapare 9130En av våra mest populära skrapor.

Anlita Krosskonsult!

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader.

Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk.

Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta

kundanpassade linjer.

Kontakta oss! Ring för mer information:

Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

krossordet # 123 41

vinjett

Bergmaterialindustrin behöver ibland, liksom alla andra branscher, anlita kompetens som inte alltid finns i de egna leden. I en perfekt värld blir resultatet ett gott samarbete där alla aktörer kompletterar varandra men det finns också fall där det gnisslar ordentligt mellan olika entreprenörer. Ofta handlar det om missförstånd och ibland saknas rätt kunskap – från båda håll. Stenkoll undersöker hur det förhåller sig.

text: NICLAS KINDVALL Foto: MICHAELA ANDERSSoN

Eld i berget!

med andras glasögon

Dimman ligger tät över Björk-lingetäkten några mil norr om Uppsala. Sprängarbets-ledaren Christian Vog ler

från bergsprängningsföretaget med samma namn, Voglers, tittar ut över den avtäckta ytan och de borrade hå-len.

– Det är lite svårskjutet här, säger han. Det ligger en del lösa block i ber-get.

Christian är den tredje generatio-nen Vogler i det företag som hans farfar Allan grundade i början av fem-tiotalet, då med schaktarbeten som specialitet. 1972 övertog grundaren ett lokalt bergsprängningsföretag och resten är, som det brukar heta, his-toria. Med åren har fokus mer och mer förskjutits mot bergsprängning för ballastindustrin och 1999 var fö-retaget med och grundade BEF, Berg-sprängningsentreprenörernas fören-ing.

– Man har väl lite hatkärlek till

krossordet # 12342

Avtäckt och snart laddat.

med andras glasögon

krossordet # 123 43

När bottenladdningarna är redo startar Görgen Funke "fabriken"

– en stor specialbyggd lastbil inuti vilken tvåkomponentssprängämne blandas.”

Här? Ja, ungefär. eller där?

BeF – BerGsPränGnInGs- entrePrenÖrernAs FÖrenInGBEF bildades 2001 och är en branschorganisation för bergsprängare. Föreningen har cirka 100 medlemsfö-retag som utför 85 procent av ovanjordsprängningarna i Sverige. BEF verkar genom dialog med myndigheter, beställare och övriga branschintressenter för en posi-tiv utveckling av branschen.

Läs Mer PÅ www.Bef.NU

krossordet # 12344

med andras glasögon

jobbet, skrattar Christian. När det är en halvmeter snö ute är det väl inte jättekul att gå ut och ladda hål. Å an-dra sidan, mellan maj och oktober finns det inget bättre jobb i hela värl-den.

En hederssakVinterhalvårets vedermödor till trots, yrkesstoltheten skiner igenom. Något som inte minst märks när Christian

och kollegan Gustav Fahlström börjar prata om säkerhet.

– Det är en hederssak för oss att he-la processen fungerar precis som den ska, framförallt ur ett säkerhetsper-spektiv men också när det kommer till resultatet, säger Christian. Från det att vi kommer hit tills vi lämnar och har sprängt färdigt. Alla ska kän-na sig nöjda med allt, sprängningen ska ha skett efter konstens alla regler och den som anlitat oss ska få både ett bra resultat som är lätt att arbeta vi-dare med och all den dokumentation som behövs.

Startar fabrikenPå plats finns också sprängmedelsle-verantören Orica och nu när botten-laddningarna är redo startar Görgen Funke "fabriken" – en stor special-byggd lastbil inuti vilken tvåkom-ponentssprängämne blandas för att sedan pumpas ned i de tjugo meter djupa hålen. Massan som Orica fyller hålen med kan liknas vid en emulsi-on eller en kräm och hålen fylls med

hjälp av en lång slang.– Förr i tiden var det mycket vanli-

gare med dåliga vägar till sprängom-rådet, berättar Christian. Det har bli-vit mycket bättre, vilket är tur, för an-nars hade det blivit svårt att komma tillräckligt nära med bilen. Jag menar, det kostar ändå 10 miljoner att bygga en sån där grej.

Ökad förståelseAtt samarbetet mellan sprängare och beställare blivit bättre och bättre tyck-er också Voglers produktionschef Jan Johansson, tillika ordförande i Berg-sprängningsentreprenörernas före-ning.

– Historiskt sett så har det varit lite si och så med den saken men jag tyck-er absolut att det blivit bättre under de senaste åren. Vi har närmat oss var-andra och förstår varandras problem på ett bättre sätt. En stor del av den äran tycker jag att BEF och SBMI kan ta åt sig. Det har jobbats hårt för att våra respektive branscher ska kunna jobba effektivare tillsammans.

Många av de pro-blem som uppstår beror på att det görs för dåliga

upphandlingar utan tillräckliga krav-

specifikationer och utan tydliga spelregler.

Jan Johansson

”

krossordet # 12346

GodA råd FÖr Bättre sAMVerKAn• Tydlig upphandling av sprängentreprenaden

• Om upphandling av sprängning och krossning sker med olika underentreprenörer måste båda par ter veta om förutsättningarna

• Upprätta skriftliga avtal där man så långt det är möj-ligt går igenom vilka spelregler som gäller

• Tydlig definition av skut samt hur skuthanteringen ska utföras

• Skaffa så mycket kunskap som möjligt om geologin

• Tillse att all berörd personal genomgår dolutbildning

• Begär att sprängarna informerar om vilka sprängäm-nen som används

• Planera driften av täkten tillsammans med sprängen-treprenören

• Upprätta brytplaner och håll regelbundna byggmö-ten

• Kontrollera utlastningsnivåer regelbundet

• Minimera ”brandkårsutryckningar” med bra planering

• Hålinmätning är inte bara ett ”måste” utan kan vara en god hjälp i planeringen av täkten, till exempel vid pallindelningar och brytriktningar.

KäLLA: JAN JoHANssoN

Jan Johansson menar dock att det inte går att slå sig till ro med de resul-tat som hittills uppnåtts utan att alla måste fortsätta utveckla samarbetet.

– Många av de problem som upp-står beror på att det görs för dåliga upphandlingar utan tillräckliga krav-specifikationer och utan tydliga spel-regler.

Han nämner några eviga trätoäm-nen branscherna emellan:

– Klassikern är ju förstås skut, skrattar Johansson. Och frågan är för-stås när skut är just skut. Är det när det inte går in i krossen? Eller när det går in i krossen men sänker krossens kapacitet?

– Det kan råda delade meningar om det ute på arbetsplatserna, fortsätter han med ett leende. Sedan har vi pro-blemet med transportvägarna. Det är besvärligt, dyrt och tar tid att bygga bra vägar. Jag tycker att täktägarna ska fundera på dessa tidigare i proces-sen, redan när man planerar hela täk-

ten. Avtäckningen av sprängområdet är ytterligare en klassisk anledning till meningsskiljaktigheter, även där är Jan Johansson och Christian Vogler överens.

– Om det är dåligt avtäckt kan det bli dåligt laddat, så är det bara, säger Johansson.

Kunskap är alltVad kan då göras för att ytterligare förbättra samarbetet mellan bran-scherna? Jan Johansson har receptet:

– Kunskap är allt. Vi måste fort-sätta utbilda på såväl spräng- som krossidan. Vi på BEF jobbar intensivt med vår kurs Bergsprängning för be-ställare som hålls ett par gånger om året. Vi märker tydligt att med högre kunskapsnivå hos alla så är det lättare att få till ett bättre samarbete och en större förståelse. Samt, givetvis, med ökad kunskapsnivå hos fler så blir slutresultatet bättre och det är ju det vi alla strävar efter.

Kunskap är allt. Vi måste fortsätta utbilda på såväl spräng- som krossidan.

Jan Johansson”

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

krossekonomi_annons.indd 1 2010-05-05 15:20:01

POSTTIDNING BReturadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm