stockholm stad 101117
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Cristina Robertson
Cristina Robertson
Fördjupning 10-11-17
Cristina Robertson
Läraren i kontext
Cristina Robertson
Rätten till kunskap
Fyrkantig undervisning och lågt ställda förväntningar påelevernas förmåga äventyrar deras rätt till god utbildning.
Skolinspektionen har granskat 40 utvalda grundskolor i hela landet. På varje skola har vi följt en klass i årskurs 5 eller 9 i tre dagar.
Men granskningen visar också på många goda exempel på undervisning som ger alla elever möjlighet att utvecklas.
Resultaten i korthet
• Undervisningen saknar ofta elevaktivitet och gemensam reflektion.
• Undervisningen anpassas inte tillräckligt mycket efter elevernas behov.
• Skolornas förväntningar på eleverna är ofta låga eller stereotypa.
• Rektorerna tar inte alltid tillräckligt stort ansvar för undervisningens kvalitet.
Källa: Skolinspektionen, 2010-11-01
Cristina Robertson
Systemfel eller processfel ?
Systemrelaterade faktorer - hur stat och kommun organiserar skolan och ger förutsättningar för verksamheterna.
Processrelaterade faktorer - det som ligger inom skolans och skolpersonalens ansvarsområde med möjlighet att påverka.
Cristina Robertson
Allt hårdare tryck på lärare?????
Nytt avtal
Individuell lön
Nyttbetygssystem
Nya kursplaner
Ny läroplan
Ny skollag
Tidsutnyttjande Kontroller AdministrationJämförelser
Sant? Falskt?
Cristina Robertson
Allt hårdare tryck på lärare?????
Nytt avtal
Individuell lön
Nyttbetygssystem
Nya kursplaner
Ny läroplan
Ny skollag
Tidsutnyttjande Kontroller AdministrationJämförelser
Sant? Falskt?
Cristina Robertson
Den svenska skolan
En skola för allaomsorg och tillgänglighet
Ekonomistyrningeffektivitet och kontrollLåg respekt för de
professionellas kunskaper
Omdefiniering av lärarrollen
OmdömeYrkesskicklighetProfessionella värderingar
Nöjda kunderKonkurrensutsättningStandardiseringUppföljningUtvärderingDokumentation
Välutbildad & certifierad
Källa: Stenlås (2009). En yrkeskår i kläm
INUT
Cristina Robertson
Mål Process Resultat
Stockholm
Cristina Robertson
Process är ett nätverk av aktivitetersom upprepas över tiden
Operativa processer
Samhällsbehov?
Stödprocesser
Ledningsprocesser
Individuellt behov?
Cristina Robertson
Mål Process Resultat
Processkvalitet
Strukturkvalitet
Systemkvalitet Resultatkvalitet
Målkvalitet
Teacher beliefs
Teacher personality
Teacher subject
Teacher behaviours
Student achievement
Relatio
nal
Rule management
Didactic
Källa: Nordenbo m fl, 2008
Cristina Robertson
Samverkande system
• Organisation och ansvarsfördelning• Resursfördelning• Personalpolitik, avtal och lönesättning• Kompetensutveckling och skolutveckling• Uppföljning och utvärdering• Lokalanvändning• Schemaläggning
Cristina Robertson
Motverkande system
• Organisation och ansvarsfördelning• Resursfördelning• Personalpolitik, avtal och lönesättning• Kompetensutveckling och skolutveckling• Uppföljning och utvärdering• Lokalanvändning• Schemaläggning
Cristina Robertson
Demings 14 punkter:1. Skapa en kultur för långsiktighet och kontinuerliga förbättringar.2. Börja med det nya kvalitetstänkandet.3. Försök inte kontrollera in kvalitet.4. Reducera antalet leverantörer och titta inte enbart på priset.5. Förbättra kontinuerligt alla processer.6. Alla skall ha möjlighet till utveckling i arbetet.7. Betona vikten av ledarskap.8. Utplåna rädsla i organisationen.9. Riv murarna mellan avdelningar.10. Handla istället för att skapa slogans.11. Ta bort ackordssystemen.12. Tillåt känslor av yrkesstolthet.13. Uppmuntra medarbetarna till utbildning och lärande.14. Initiera åtgärder för att starta förändringsprocessen.
Cristina Robertson
Begränsad professionalism
Utvidgad professionalism
Autonomi Individuell, fokuserande lärare som är ensamarbetande
Kollektiv, fokuserande skolan som organisation
Yrkesethos Konservatism, individualism, nuorientering
Flexibilitet, samarbete, framförhållning
Kunskapsbas Ämnen, allmän och ämnesmetodik etc.
Läroplansteori, skolan som organisation, utvecklingsarbete och ämnen etc.
Källa: Berg (1995). Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling:
Cristina Robertson
Begränsad professionalism
Utvidgad professionalism
Autonomi 1 Vuxna i centrum Barnet/eleven i centrum
2 Sluten kultur (Isolering) Öppen kultur (Integrering)
3 Enskilt arbete Samverkan
4 Någon annans ansvar Vårt gemensamma ansvar
5 Privata ambitioner Kollektiva och professionella ambitioner
Yrkesethos 1 Förgivettagen värdegrund Genomarbetad, tydliggjord värdegrund
2 Nuorientering Framförhållning
3 Egennytta Gemensammas bästa
4 Exkludering av olikhet Inkludering av olikhet
5 Status qvo Flexibilitet
Kunskaps-bas
1 Ämnessegregering Ämnesöverskridande
2 Traditionen/läroböckerna styr Måldokumenten styr
3 Personlig förståelse (huvudsakligen egna personliga och konkreta erfarenheter)
Teoretisk förståelse (baseras på mångas erfarenheter och olika källor)
Robertson, 2005
Cristina Robertson
Balans mellan inre och yttre styrning
Mål Resultat
Inre styrning
Komplex och obestämd
Professionellt ansvarstagande
Undervisningskvalitet
Lärarexcellens
Förtroende
Kollegial dialog
Inre motivation
Sammanhang
Livslångt lärande
Yttre styrning
Mätbar och ”genomskinlig”
Uppdragsreglering
Undervisningskvantitet
Nöjda avnämare
Kontroll
Öppna jämförelser
Yttre motivation
Fakta
”Rätt” kunskap i ”rätt” tid
Cristina Robertson
Det handlar om vad vi tillsammanskan och vill, vilka strukturer vi bygger, hur vi använder våra system,och vad vi gör!
Cristina Robertson
Lärares lärande
Cristina Robertson
Allt lärande handlar om relationen mellan det bekanta och obekanta.
Att lära sig något nytt är att möta det tidigare okända.
Men det som redan är bekant är aldrig helt igenom känt eller identifierbart och det obekanta är aldrig helt okänt.
Källa: Bernt Gustavsson, 1996
Cristina Robertson
Fyra typer av lärande som funktion av det handlingsutrymme som finns i lärandesituationen
Aspekt av lärande- situationen
Typer av lärande/lärandenivåer
Reproduktivtlärande
Metodstyrtlärande
Problemstyrtlärande
Kreativtlärande
Uppgift Given Given Given Ej given
Metod Given Given Ej given Ej given
Resultat Given Ej given Ej given Ej given
Källa: Ellström, 1996
Cristina Robertson
Samband mellan handlings- kunskaps- och lärandenivå
Handlingsnivå Kunskapsnivå Lärandenivå
Rutinbaserathandlande
Implicit (tyst)kunskap
Reproduktivtlärande
Regelbaserathandlande
Procedurkunskap(”knowing how”)
Metodstyrtlärande
Kunskapsbaserathandlande
Teoretisk kunskap(”knowing that”)
Problemstyrtlärande
Reflektivthandlande
Meta-koginitivkunskap
Utvecklingsinriktat(kreativt) lärande
Källa: Ellström, 1996
Cristina Robertson
Hur kan forskningsöversikter användas?- tre olika modeller för att koppla samman forskning och skolutveckling
• - Tillämpningsmodellen
• - Konsumtionsmodellen
• - Kommunikationsmodellen
Källa: Daniel Sundberg &Jan HåkanssonLinnéuniversitetet. Fördjupningskonferens 20 maj 2010
Cristina Robertson
Modeller Tillämpning Konsumtion Kommunikation
Signum Linjär, rationalistisk
Koncept och metod Kommunikationsbaserad
Symboliska värden
Tillämpning Nytta, fylla en brist Ömsesidigt kvalificerat lärande
Styrformer Avnämare Användare Processledning
Huvudfråga Fungerar det? Vad tjänar vi på detta?
Kvalificerar vi vår kunskap?
Teori - Praktik Teorin är ’praktiklös’
Praktiken är ’teorilös’
Teorin har sin praktik och praktiken har sin teori
Normer för samverkan
Teorin normerande för praktiken
Praktiken normerande för teorin
Teori och praktik är ömsesidigt normerande
Relationer vertikala utformare -tillämpare
vertikala producent - konsument
horisontella kunskapsaktör -kunskapsaktör
Troliga långsiktiga konsekvenser
separering mellan forskningens värld och praktikens värld
separering mellan forskningens värld och praktikens värld
integrering med bibehållen integritet mellan forskning och yrkespraxis
Källa: Daniel Sundberg &Jan HåkanssonLinnéuniversitetet. Fördjupningskonferens 20 maj 2010
Cristina Robertson
Forskningsbaserad kunskap
Lärarens kunskap
systematisk improviserad
generell kontextspecifik
regelstyrd svår att reglera (målstyrd?)
rationell även moralisk och känslomässig
offentlig privat
nedskriven muntlig
explicit, uttalad tyst
teoretisk praktisk
frågeorienterad beslutsorienterad
i form av påståenden och förslag berättande, metaforisk
Källa: Hargreaves, 1995
Cristina Robertson
Ny kunskap
Medium
Status
Ursprung
Situation
Mottagare
Form
Relationer
Känslor
VärderingarSituationKultur
Förkunskaper
Tidigare erfarenheter
Cristina Robertson
KUNSKAPEN
Trivial Oigenkännbar
Motstridig
Normativ
Hotande
TillgängligTydligTrovärdigTimad
Utmanande och inspirerande
Öppen
Kränkande
Cristina Robertson
Tid Intresse Dialog
Lärande förhållningssätt
Behov och sug efter ny kunskap
StressFå beröringspunkter
OintresseSvag kompetens
IsoleringDetta rör inte mig!
Har hört det förut!
Har inte tid!
UTNYTTJANDET
Motstånd
Cristina Robertson
ProfessionalismKollektivt lärande
DelaktighetÖppenhet
Tid för reflektion och dialog
Stöd och uppmuntran
Gemensamma visioner
Diffusa mål, direktivNedtystad opposition
RevirtänkandeArbete utan vinst
Överlevnadsstrategier
Rädsla
Vrede
FÖRÄNDRING
Cristina Robertson
Föreläsningens dramaturgi
Cristina Robertson
Ordens maktFlumpedagogik
Ordning och reda
UtvecklingsområdenBrister
Cristina Robertson
Kunskap som produkt
• förmedlingspedagogik• ämnessegregation• förelagda uppgifter• förhandsproducerat material• reproduktion av kunskap• en mottagare
Kunskap som process
• varierande arbetssätt• ämnesintegration• öppna frågor• skönlitteratur och egna texter• produktion av egen ny kunskap• flera mottagare
Arbetssätt
Cristina Robertson
Cristina Robertson
Reaktiva och förebyggande förbättringar?
Vilket föredrar du?
Metaforer
Cristina Robertson
McGregors ”teori X” och ”teori Y”
Människan enligt teori X
• medfödd ovilja till arbete
• vill dra sig undan ansvar
• saknar initiativförmåga
• måste tvingas, kontrolleras, styras och hotas
• har relativt små ambitioner
• endast ute efter ekonomisk, materiell belöning
Människan enligt teori Y
• arbete och ansträngning är stimulerande
• ringa motivation om yttre kontroll eller hot
• initiativrik, vill nå de mål hon är engagerad i
• uppfattar engagemang i sig som belönande
• söker aktivt ansvar
• har förmåga att använda fantasi, intellekt och kreativitet
Människosyn
Cristina Robertson
Vart ska eleven? Var är eleven nu? Hur kommer hon/han dit?
Lärare Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen
Skapa effektiva diskussioner, aktiviteter och uppgifter som kan visa i vilken utsträckning eleverna har lärt/förstått
Ge återkoppling som för de lärande framåt
Kamrat Förstå och vara delaktig i intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas
Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra
Elev Förstå intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas
Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande
Källa: Wiliam, 2010
Cristina Robertson
Vart ska läraren? Var är läraren nu? Hur kommer hon/han dit?
Utbildare Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen
Skapa effektiva diskussioner, aktiviteter och uppgifter som kan visa i vilken utsträckning lärarna har lärt/förstått
Ge återkoppling som för de lärande framåt
Kollega Förstå och vara delaktig i intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas
Aktivera lärarna som (undervisnings)resurser för varandra
Lärare Förstå intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas
Aktivera lärarna som ägare av sitt eget lärande
Källa: Wiliam, 2010
Cristina Robertson
Höga förväntningar
Låga förväntningar
Ytkunskaper Djupkunskaper
Summativ bedömning
Formativ bedömning