studentens upplevelse av kuratorssamtalet en metodutveckling
TRANSCRIPT
Studentens upplevelse av kuratorssamtalet En metodutveckling
Studenthälsan, 2009-11-15 Kristina Fredriksson Stina Salmi Inger Ekroth Dahl Betty Garland
2
3
Studentens upplevelse av kuratorssamtalet En metodutveckling Dnr <Dnr>
SAMMANFATTNING ...................................................................................................................... 4
BAKGRUND ..................................................................................................................................... 5
Studenthälsans målgrupp.............................................................................................5
Kuratorssamtalet .........................................................................................................5
SYFTE OCH METOD ...................................................................................................................... 6
RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN ........................................................................................... 7
Teoretiska utgångspunkter ..........................................................................................7
TEORI OCH DISKUSSION ........................................................................................................... 10
Ett kognitivt perspektiv ............................................................................................. 10
Ett existentiellt perspektiv ......................................................................................... 11
Förhållningssätt......................................................................................................... 11
Värdegrunder ............................................................................................................ 12
Känslor ..................................................................................................................... 14
Ansvarighet och val .................................................................................................. 16
Tiden ........................................................................................................................ 16
Besöksorsaker ........................................................................................................... 17
Bilaga 1 .................................................................................................................... 19
Referenslista ............................................................................................................. 20
Utgivare: Karolinska Institutet Studenthälsan Version: 1, 2009-11-15 För fler exemplar, kontakta [email protected]
4
Sammanfattning
Metodutvecklingen av kuratorssamtalet bygger på erfarenheter från lång
yrkesverksamhet, aktuella teoristudier och feed back från studenterna. Utvärdering av
kuratorssamtalet görs kontinuerligt i dialogform under samtalskontakten samt efter
avslutad samtalskontakt. En skriftlig utvärdering av kuratorssamtalet har också gjorts i
rapportform (Metodrapport, april 2003).
Under våren 2008 följdes utvärderingen från 2003 upp med en ny enkätundersökning
med 5 öppna frågor. Samma frågor har i huvudsak använts vid de båda
undersökningstillfällena. Under en tvåveckorsperiod i april månad delades enkäten ut
till samtliga studenter som besökte kuratorsgruppen.
Syftet med undersökningen har varit att få ny kunskap utifrån studenternas
beskrivningar av vad de uppfattat som verksamt och till hjälp i samtalen. Vi ville
också veta hur mötet som vi själva uppfattar som centralt för arbetet beskrevs och
upplevdes och vad studenterna var mindre nöjda med. Studenternas återkoppling på
samtalen är ett viktigt led i metodutvecklingen och studenternas synpunkter inspirerar
oss till ständig vidareutveckling.
Svaren i denna undersökning har teorianknutits främst till existentiell teori, men även
till kognitiv teori.
Undersökningen visade att studenterna söker kurator i olika livssituationer och kriser
som påverkar studierna negativt. Studenterna beskrev allt från
koncentrationssvårigheter till att inte längre vilja leva. Flera studenter sökte också för
svårigheter i verksamhetsförlagd utbildning.
Det råder samstämmighet i svaren mellan de båda undersökningarna och även med
Studenthälsans statistik. En skillnad är att fler studenter denna gång uppgav att de
rekommenderats söka Studenthälsan av personal på programmen,
vårdcentral/öppenvårdspsykiatri m fl.
Att ha ett aktivt förhållningssätt och att ställa öppna frågor är något som även i denna
undersökning visat sig vara till hjälp för studenten. Det har lett till att problemen löst
upp sig och att studenten fått ökad förståelse och nya perspektiv. Att samtala med en
professionell ”utomstående” person och att mötas av lyssnande och engagemang har
också framhållits vara till hjälp.
I undersökningen är det tydligt att ett existentiellt arbetssätt med kognitiva inslag varit
uppskattat och till hjälp för studenterna. Flera svar har lyft fram kognitiva scheman
som ett konkret hjälpmedel för att förstå känslor och tankemönster. Att samtala om
känslor och värdegrunder i ett existentiellt perspektiv har inneburit en fördjupning och
en vidgad förståelse av livssituationen.
Studenterna har även i denna undersökning lyft fram mötet och relationens betydelse.
Det centrala i samtalen är det intersubjektiva mötet och att kurator har tillgång till
inlevelse och empati.
5
Studenternas svar styrker uppfattningen att förhållningssätt och bemötande är grunden
i ett gott terapeutiskt arbete. Den existentiella teorin betonar ett etiskt perspektiv där
studenten blir huvudperson i sitt eget liv och att integritetsgränser respekteras.
Bakgrund
Studenthälsans målgrupp
Studenthälsan vänder sig till studenter och doktorander vid Karolinska Institutet,
sjuksköterskestuderande vid högskolorna Ersta/Sköndal, Röda Korset och
Sophiahemmet samt till Södertörns högskola. Karolinska Institutet är Sveriges enda
renodlade medicinska universitet.
På Studenthälsan möts studenten av ett mångprofessionellt team med
psykoterapiutbildade kuratorer, företagssköterskor och läkare. Studenthälsan har även
tillgång till psykiater på konsultbasis.
De flesta studenter som söker Studenthälsan tillhör gruppen unga vuxna. Ung
vuxenperioden är enligt vår uppfattning en fas i livet som ställer stora krav på förmåga
till omställning och omprövning. Individen går från ung till vuxen, vilket bl a innebär
att ta ökat eget ansvar, att kunna ompröva värdegrunder och göra viktiga val inför
framtiden. Det moderna samhället kan upplevas alltmer krävande och svårhanterligt.
De värdegrunder som vanligen förmedlas handlar om styrka, prestation och
perfektion. Många studenter har enligt vår erfarenhet utvecklat en självkänsla baserad
på prestation, vilket kan bli ett hinder för identitetsutvecklingen. En prestationsbaserad
självkänsla innebär att individens värde i hög grad kopplas till prestation. Endast vid
maximal prestation kan en känsla av existensberättigande och värde infinna sig, se
även Grossi, (2004).
Studerande på utbildningsprogram, där inriktning mot vård och behandling av
människor dominerar, kommer både under utbildningarnas teoretiska delar och i de
kliniska momenten i kontakt med kriser, sjukdom och död. De använder i högre grad
än andra studerande sin person som arbetsredskap. Behoven av professionell hjälp för
att kunna handskas med kritiska situationer och egna reaktioner är stora. Detta är
många gånger en förutsättning för att den studerande ska kunna fullfölja den teoretiska
och den verksamhetsförlagda utbildningen.
Undervisningen är schemabunden och studietakten på de olika utbildningarna upplevs
ofta hög. Detta i kombination med studentens yttre och inre krav gör att
stressrelaterade kroppsliga och psykiska symtom är vanliga. Möjligheterna att få
samtal ute i samhället är för gruppen unga vuxna mycket begränsad. En stor och
ökande andel studenter söker hjälp för nedstämdhet/depression och ångest som blivit
ett studiehinder. Symtomen bedöms vanligen inte så uttalade att studenten kan bli
prioriterad till en psykiatrisk mottagning.
Kuratorssamtalet
Utgångspunkten för kuratorssamtalet är studentens egen problemformulering och att
studenten är expert på sin egen livssituation. Målsättningen är att aktivera studentens
6
egna resurser. Vi försöker möta studenternas hjälpbehov medan de är som mest
aktuella med att erbjuda snabba samtalstider. Samtalen bokas in till kurator utan
föregående intervju. Endast ett fåtal studenter hänvisas eller remitteras vidare.
Genom kontinuerlig feed back från studenterna om hur de upplevt samtalen och
relationen med kurator har vi fortlöpande kunnat utforma en samtalsmetod som
anpassats till studenternas speciella situation.
Ibland kan ett konsulterande samtal vara en tillräcklig insats. Studenten erbjuds
vanligen tre till fyra undersökande och klargörande samtal i syfte att ringa in både
problemområde och resurser hos studenten och nätverket. Det har visat sig att tre till
fyra samtal ofta är tillräckligt för att studenten ska få ökad förståelse, fler perspektiv
och börja lösa upp sina problem och dilemman i livet. Studenten kan också vid behov
erbjudas fördjupade samtalskontakter av varierande längd.
Syfte och Metod
I kuratorssamtalen använder vi oss regelbundet av studenternas feed back på samtalet
och relationen. Under våren 2008 har vi följt upp undersökningen som
dokumenterades i Metodrapporten 2003 med en ny enkätundersökning.
Syftet med undersökningen har varit att få ny kunskap utifrån studenternas
beskrivningar av vad de uppfattat som verksamt och till hjälp i samtalen. Vi ville
också veta hur mötet som vi själva uppfattar som centralt för arbetet beskrevs och
upplevdes och vad studenterna var mindre nöjda med.
Förhoppningen med rapporten är också att den ska inspirera andra som arbetar med
unga vuxna att reflektera kring vad som är till hjälp i det professionella samtalet.
Utvärderingen bygger på kvalitativ metod med ett fenomenologiskt perspektiv.
Fenomenologin utgår från subjektiva beskrivningar och betonar den egna upplevelsen,
förståelse och mening, till skillnad från naturvetenskapens tänkande i orsak och verkan
(van Deurzen, 2003).
Under en tvåveckorsperiod under april månad 2008 delades enkäter ut till de studenter
från samtliga högskolor som besökte kurator. I huvudsak har samma öppna frågor
använts vid de båda undersökningstillfällena. Studenten fyllde i enkäten i väntrummet
efter samtalet och lämnade den anonymt i en försluten låda.
Svaren har sammanställt från 36 studenter. Svarsfrekvensen var över 90 %.
De frågor vi ställde var;
Fråga 1. Vad fick dig att ta kontakt med kurator?
Fråga 2, Vad har varit till hjälp i samtalet?
Fråga 3. Är det något Du är mindre nöjd med?
Fråga 4. Hur upplevde Du mötet mellan Dig och kuratorn?
Fråga 5. Övrigt?
7
Resultat av undersökningen
Teoretiska utgångspunkter
I kuratorssamtalen hämtar vi inspiration från flera olika teoribildningar. Vi har
samtliga en grundläggande psykoterapiutbildning i psykodynamisk teori samt
vidareutbildningar i olika psykoterapeutiska teorier och metoder. I arbetsgruppen har
vi pågående diskussioner och teoretiska utbyten. Deltagande i olika seminarier och
utbildningar leder till diskussion och reflektion om vad som kan appliceras i vårt
arbete. Vi har även kontinuerlig handledning.
Utgångspunkten för arbetet är i humaniora och filosofi. Analysen har denna gång
främst teorianknutits till existentiell teori, men även till kognitiv teori.
Resultaten från enkätundersökningen redovisas under respektive fråga. Svaren under
frågorna 2 och 4 har slagits samman. Resultaten belyses med citat från studenterna.
Det råder samstämmighet mellan svaren i denna undersökning och i undersökningen
från 2003. Det råder också samstämmighet när vi jämför med den statistik
Studenthälsan årligen tar fram om besöksorsaker m.m.
I den tidigare undersökningen från 2003 teorianknöt vi främst till systemisk och
existentiell teori. Även i resultaten från denna undersökning kan vi se kopplingar till
främst den språksystemiska inriktningen, vilket refereras till under fråga 2 och fråga 4.
Fråga 1. Vad fick Dig att ta kontakt med kurator?
Svaren visar att studenterna söker kurator i olika livssituationer och kriser som
påverkar studierna negativt. Problematiken varierar i omfattning och svårighetsgrad.
Studenterna beskriver allt från koncentrationssvårigheter till att inte längre vilja leva.
Några citat om orsaken till kuratorskontakten;
”Problem med nuvarande livssituation. Svårigheter att klara av skolgång och
balansera krav i livet”
”Koncentrationsproblem, mardrömmar och ångest.”
”Min pappa gick bort och jag har haft det jobbigt med det, samtidigt som jag hade
mycket i skolan, så jag kände att jag behövde prata med någon.”
”Personlig kris.”
”Jag behövde krishanteringshjälp.”
”Många anledningar, alltid varit väldigt blyg, haft svårt prata inför grupp, hjälp att
hantera studiepress m.m.”
”Nedstämdhet sedan lång tid med en hel del personliga problem som följd t ex dålig
självkänsla, stress, hetsätning.”
”Mådde dåligt, ville dö.”
8
Utbildningarna innehåller vanligen längre praktikperioder på t ex sjukhus,
vårdcentraler och laboratorier, där studenten ska visa att de kan integrera teori och
praktik. Flera studenter söker också Studenthälsan för svårigheter i den
verksamhetsförlagda utbildningen;
”Jobbig ohållbar situation med handledare som jag ville diskutera med utomstående.
Behövde hjälp att ändra på mitt sätt att hantera situationen.”
”Jag blev orättvist behandlad på min kliniska placering. Jag tappade självförtroendet
och blev okoncentrerad och fick problem med sömnen.”
”Jag blev kuggad på min praktik.”
En skillnad från tidigare utvärderingar är att fler uppger att de rekommenderats att
söka Studenthälsan både från kurskamrater, studierektorer/lärare och andra vårdgivare
som vårdcentral och öppen psykiatrisk mottagning.
”Hälsan blev så dålig att det inte gick att kämpa själv och klara sig. Studierektorn
rekommenderade kuratorn.”
”Jag fick problem med trötthet, ångest och olust att engagera mig i saker. Vände mig
först till vårdcentral, men det var inget fysiskt fel, de rekommenderade att jag tog
kontakt med Studenthälsan eftersom jag studerar.”
Flera svar betonar även i denna utvärdering vikten av att få samtala med en
professionell ”utomstående” person.
”Att få andra tankar och åsikter från en utomstående som inte känner mig och har en
bild av mig. Råd om hur jag kan ändra mitt sätt att tänka, bryta negativa
tankemönster.”
”Få någon utomstående att tala med för att försöka ta itu med problemen och gå
vidare.”
”Hjälp att strukturera upp, att någon utomstående lyssnat.”
”Att få lätta på trycket och prata med någon utomstående”.
Fråga 2. Vad har varit till hjälp i samtalet? Fråga 4. Hur upplevde Du mötet
mellan Dig och kurator?
Studenterna har även i denna undersökning lyft fram betydelsen av att kuratorn har
haft ett aktivt förhållningssätt och ställt öppna frågor (se metodrapport, 2003). Detta
har lett till att problemen löst upp sig och att studenten fått nya perspektiv. Tom
Andersen, professor i socialpsykiatri, har beskrivit betydelsen av att i det terapeutiska
arbetet ställa öppna, lagom ovanliga frågor. Är frågorna för lagom väcker de inget
intresse. Ställer vi för ovanliga frågor är det risk för att den vi möter sluter sig. En
förändring som kommer inifrån uppträder då det finns frihet att utbyta idéer med
integriteten i behåll. Några citat från enkäterna;
9
”To have someone to talk about problems. Specific questions that guided the
conversation.“
”Hon kan sätta mina tankar i ett annat sammanhang, hjälpa mig väcka frågor jag inte
tänker på”.
”Att få hjälp med att formulera sina tankar. Strukturera upp sin vardag. Sätta ord på
varför och hur jag mår dåligt. Hur jag ska gå till väga för att lösa upp ”det som hade
strulat till sig för mig.”
”Fått perspektiv.”
Studenterna har även i denna utvärdering lyft fram mötet och relationens betydelse,
det aktiva lyssnandet och engagemanget. Att bli lyssnad till är avgörande för
relationen och den inre processen. Tom Andersen betonar tid och tystnad för att ge
plats åt den inre dialogen. Några citat om vad som varit till hjälp i samtalen:
”Det aktiva lyssnandet, att få hjälp att sluta en tankebana, eller ändra riktning på
den.”
”Att någon utomstående lyssnade.”
”Kurators erfarenhet, kunskap och empati.”
”Egentligen bara att få höra mig själv försöka bena ut mina problem och få
vägledning under tiden.”
3 Är det något Du är mindre nöjd med?
Flertalet är nöjda och har inget att tillägga under denna fråga. De synpunkter vi fått
handlar om önskemål om fler tider på lokalmottagningen, snabbare tider och en
kommentar om önskemål om mer information om kurators roll och utbildning. En
student tyckte det var svårt med sitt första samtal med kurator.
”Det kändes mest jobbigt att prata om personliga saker med en person jag aldrig sett
förut.”
5 Övrigt
Kommentarerna har varit få och handlat om olika saker;
”Väldigt bra och god hjälp. Bra att börja med tre gånger.”
”Jag är glad att jag fick den här möjligheten, tack.”
”Jag är verkligen glad att det finns sådan hjälp när studenter utsätts för problem.”
”Det är bra att man inte behöver betala något och att man inte behöver köa och vänta
för att få en tid.”
10
Teori och diskussion
Ett kognitivt perspektiv
I citaten från utvärderingen kan vi se vårt kognitiva och existentiella arbetssätt speglat
av studenterna. Vi har teorianknutit citaten under rubrikerna, ett kognitivt perspektiv
och ett existentiellt perspektiv.
I kuratorsgruppen har vi bl a använt oss av ett kognitivt arbetssätt och av kognitiva
scheman. Se bilaga. Tillsammans med studenten fyller vi i schemat som utgår från en
konkret situation som väcker symtom och starka känslor. I detta synsätt förstås
känslan utifrån automatiska, vanligen negativa tankar och tankemönster som i sin tur
förstärker eller vidmakthåller symtomen (d´Elia.G, 2001). Vi försöker sedan
gemensamt utforska vilka värdegrunder tankarna utgår ifrån och arbetar med att finna
konstruktiva tankar och studentens egna genomarbetade värdegrunder. Detta innebär
att studenten kan frigöra sig från gamla fastlåsta värden som kan handla om bl a att
vara ”värdelös”, en ”omöjlig” och ”svag” person eller en ”bluff”.
Värdegrunder formas ofta tidigt i våra liv och bygger på föreställningar som kan bli
hindrande för en vuxen mer flexibel identitetsutveckling. Ung vuxen - perioden
innebär möjlighet till omprövning av hindrande värderingar. Vanliga värderingar som
vi möter i vårt arbete är; ”Jag duger bara om jag presterar maximalt hela tiden”. ”Jag
är bara värd att bli älskad om jag är glad och följsam”. ”Jag duger bara om min kropp
är perfekt”.
Det kognitiva schemat kan underlätta för studenten att göra en ”rikare”, mer rättvis
berättelse om sig själv (White, 1995), att förstå sina dilemman och att kunna göra val
utifrån genomtänkta värdegrunder. I utvärderingen har flera studenter tagit upp att
kognitiva scheman varit ett konkret hjälpmedel för att uppnå en mer realistisk bild av
sig själv och sin omgivning;
”Samtalen har gjort väldigt mycket nytta för mig. Jag har blivit mer uppmärksam på
vad jag gör bra istället för att se det negativa i allt.”
”Jag har fått upp ett mer realistiskt perspektiv på mig själv. Kognitiva scheman har
varit väldigt bra för att upptäcka de negativa tankar man har och vad som är verklig
fakta”.
”Idéer och förslag på tankar, strategier hur jag ska möta tankar och
beteendemönster.”
”Jag ser saker på ett annat sätt och har fått hjälp att sätta upp mål.”
”Uppmärksamma vad som faktiskt är positivt, samt hur man kan göra för att stanna i
positiva känslor. Tips för att förändra destruktiva tankebanor.”
11
Ett existentiellt perspektiv
Sedan tidigare rapport har vi lagt till och fördjupat oss i det existentiella perspektivet.
Den existentiella teorin tar sin utgångspunkt främst i filosofin. I stället för att betona
diagnoser ligger tonvikten vid själva livet och olika aspekter av hur ett liv kan levas.
Arbetssättet är ett aktivt undersökande av hur livet levs och sökande efter
värdegrunder och mening.
Den fenomenologiska samtalsmetoden betonar individens subjektiva upplevelse. I
stället för att förklara ligger tonvikten på att detaljrikt beskriva, ett fenomen, ”ett
stycke liv i taget”. I detta arbete behöver terapeuten sätta sina egna förutfattade
meningar, sina idéer och teorier ”inom parantes” och låta det unika hos individen
framträda (Stiwne, 2009).
I samtalen med studenterna har det visat sig att det är fruktbart att kombinera ett
existentiellt perspektiv med ett kognitivt arbete. I existentiell teori ses känslorna som
viktiga informationsbärare om studentens värdegrunder och om hur livet levs. Det blir
därför viktigt att fånga budskapen bakom känslorna och inte enbart ”tänka bort svåra
känslor”. Detta fördjupar ofta samtalen och för dem in på för studenten fler viktiga
områden. Några citat;
”Samtalet i sig har varit till stor hjälp då jag i större utsträckning blivit mer medveten
om mina egna tankar och känslor. Sedan har det kognitiva schemat varit bra för att
illustrera ett känsloförlopp.”
”Att få en positivare och annan syn på saker än vad jag har, vilket gör att jag känner
att det finns andra sätt att se på saker”.
”Samtalet har hjälpt mig att tro på mig själv, att återfå mitt självförtroende och tänka
positivt. Efter samtalen har jag börjat sova bra.”
”Sätta ord på situationer, känslor och ”prata av sig”. Har fått verktyg att använda
när ”kriser” uppstår och för att bryta mönster som varit ofruktsamma.”
Den existentiella teorin fokuserar på vad som kallas de fyra livsvärldarna som vi alla
befinner oss i. Det rör vårt förhållande till våra fysiska omständigheter och vår
kroppslighet. Det rör våra relationer och vårt sociala nätverk. Vår identitet – vem
vi är för oss själva och vem vi strävar efter att vara. Slutligen handlar det om vårt
förhållande till livets mening och världen som t ex. vår uppfattning om godhet och
ondska ( Stiwne D, 2002). I samtalen blir det viktigt att undersöka studentens olika
livsvärldar. För psykiskt välmående behövs en förankring i samtliga områden.
Förhållningssätt
Vår uppfattning är att relationen mellan kurator och student är det absolut avgörande
för hur samtalen med studenterna utvecklas. Som vi uppfattar vårt arbete ställer det
stora krav på förmåga till inlevelse och empati. Det är viktigt att fånga upp studentens
belägenhet och känslor och tona in den andra för att kunna vara närvarande i mötet
och föra processen vidare. När vi känner att vi förlorar processen och kontakten med
12
studenten, gäller det att hitta tillbaka igen. Detta sker ofta på en icke verbal nivå. Vi
har hämtat inspiration från Daniel Stern (2005), psykiater och spädbarnsforskare som
bl a beskriver den intersubjektiva kunskapen och jämför mötet mellan terapeut och
patient med relaterandet mellan föräldrar och barn.
Människan, både terapeut och student, delar enligt den existentiella teorin samma
grundvillkor och dilemman i sina liv. I mötet blir den intersubjektiva relationen
avgörande. Filosofen Martin Buber har beskrivit detta som en Jag – Du relation. I
mötet är den andre ett subjekt och inte ett objekt för mina erfarenheter. Detta innebär
för oss kuratorer bl a en öppenhet för studenternas perspektiv, ett aktivt lyssnande och
en uppmuntran till studenten att med egna ord beskriva sitt liv. Utgångspunkten är de
direkta levda erfarenheterna i nuet.
Enligt existentiellt förhållningssätt har terapeuten ett ansvar att inte manipulera
studenten med sina teorier och tekniker. Det är viktigt att låta studentens existens
framträda. Det latinska ordet ”ex-istere” betyder att stå fram, att framträda, att bli till.
Filosofen Sartre (1971) menade att existensen kommer först och att människan under
livets gång skapar sig själv och blir vad hon är. Livet och identiteten ses som ett
ständigt pågående skapelseprojekt.
Terapeuten intar varken en tillbakadragen roll eller rollen av en ”coach” som ger
studenten uppgifter eller hejar på snabba lösningsförsök. Förändring sker långsamt och
inifrån.
En god relation har en läkande kraft i samtalen. Tillvaron är en ”medvärld”. Vi skapar
oss själva i relation till andra. Reflekterande medvetenhet uppkommer inte om det inte
finns en annan människa närvarande. Utan någon kontinuerlig inkommande
information upplöses människans identitet ( Daniel, Stern 2005).
Några citat från enkäterna om mötet och vad som varit till hjälp;
”Kuratorn känns mycket mänsklig. Jag känner mig oftast nöjd och mer peppad
efteråt.”
”Det var avslappnat och bra. Jag kände ingen press utan det utgick ifrån mig och
mina förutsättningar.”
”Hon var bra på att lyssna. Det kändes som om personkemin stämde. Hon tog mig på
allvar och fick mig att känna att det var väldigt värt att hjälpa just mig, att jag faktiskt
också förtjänar att må bra ( vilket jag kanske inte tyckte förut).”
”Behagligt, varm person som ändå vågar styra samtalet och ställa frågor.”
Värdegrunder
En viktig uppgift i ung vuxenperioden är att forma sina egna värderingar och skilja ut
dem från de värderingar som oreflekterat lagts på utifrån genom uppfostran, samhälle
och religion. Studenter som söker oss har ofta svårt att särskilja vad som är andras
eller egna förväntningar och önskningar bl a vad gäller utbildningsval.
13
Den existentiella terapin är ingen ”lyckoterapi” utan talar om vikten av att möta livet
med både dess möjligheter och dess begränsningar. Individen har valmöjligheter och
ett eget ansvar inom givna ramar. I samtalen undersöks aktivt studentens livsval och
värdegrunder.
I det moderna samhället bortser vi ofta från de faktiska begränsningarna och ser endast
till styrkor och att leva ett lyckligt liv. Detta medför en idealbild av att vara människa
och en oförmåga att hantera livets osäkerhet och brister.
En annan uppgift i ung vuxen - perioden är att finna mer flexibla tolkningar, inte
”antingen eller” utan ”både och”. De studenter som söker oss har ofta fastnat i
prestation och styrkeideal och får svårt att acceptera sina begränsningar och behov av
vila och återhämtning. De uppfattar sig ofta antingen befinna sig i styrka eller i
svaghet. I samtalen försöker vi få till stånd en rörelse mellan de olika polerna i livet.
Det är i spänningen mellan motsatser som vi måste skapa våra liv. Livet är en
pågående cykel av med och motgångar, av hopp och besvikelser. Människan befinner
sig alltid någon stans på ett kontinuum mellan självförtroende och tvivel, tillhörighet
och isolering, glädje och sorg, närhet och distans, ordning och kaos. Att leva kreativt
är att tillåta strömmen mellan polerna (van Deurzen, 1998, 2003). I mellanområdet
pågår själva livet i ett accepterande av både och. I detta område kan nya värden sökas
och mening skapas i möten med sig själv och i möten med andra. I samtalen med
studenterna reflekterar vi kring den polarisering studenterna fastnat i och som kan
synliggöras i bifogad bild.
Bild 1
2009-11-04 Kristina Fredriksson
Möjligheter
Stark/perfekt
Aktiv
Kunnig
Glad
Lycklig
Hälsa
Trygg
Både och
Acceptans
Upplevelse
Mening
Intersubjektiva
möten med andra
Värdegrunder
Begränsningar
Svag/Brister
Passiv
Okunnig
Ledsen
Olycklig
Ohälsa
Otrygg
Födelse Livet Döden
Begränsningar och möjligheterFastna i styrka och perfektionism, i ett antingen eller tänkande
Människan är i ständig utveckling och har frihet och ansvar att inom givna
grundförutsättningar välja att utforma sina egna livssammanhang. Ur ett existentiellt
perspektiv blir terapin till ett slags identitetens frihetsprojekt, ett skapelseprojekt.
14
Individen får träda fram som unik varelse med sina egna känslor, tankar och
värdegrunder. I ung – vuxen perioden är det naturligt att reflektera kring mening och
att konfronteras med sina begränsningar. Det är viktigt att inte i onödan patologisera
olika symtom som kan uppstå i denna sökandeprocess.
Vi behöver våra svaga sidor och inse våra begränsningar för att inte bli utmattade och
för att kunna leva autentiskt i betydelsen att vi själva förvaltar våra liv. I samtalen blir
det därför viktigt att normalisera känslor och upplevelser och försöka förstå sina
känslor och sitt handlingsutrymme. Några citat om vad som varit till hjälp i samtalen;
”Det har enbart varit positivt. Jag har fått förståelse för tankar som jag trott varit
onormala och jag har fått bra feed-back på de positiva förändringar jag genomgår.”
”Bekräftelse på oron, att det är naturligt att vara orolig och rädd då och då.
Bekräftelse på att få veta vad som är naturligt och normalt hos sig och andra och vad
som inte är normalt.”
”Jag har blivit mer medveten om mina egna tankar och känslor.”
”Att hjälpa mig själv att inse vissa saker hos mig själv.”
Känslor
Studenter som söker oss kuratorer har ofta svårt att förstå och tolka sina känslor. De
söker ofta för en upplevelse av att generellt ”må dåligt” utan att förstå sitt tillstånd.
Den existentiella terapin är på sätt och vis en ”känsloterapi”. Känslor ses som
informationsbärare om djupgående värderingar och avslöjar individens värdegrunder
och riktning i livet. Känslor är komplexa och visar sig i vårt stämningsläge. Några
citat;
”Jag sökte vägledning för att förstå hur jag kan tolka mina känslor och tankar.”
”Jag behövde få sätta ord på situationer och känslor och prata av mig.”
”Jag kände mig ensam och orolig inför framtiden.”
”Jag kände mig mer ledsen än vanligt.”
Det blir i samtalen viktigt att undersöka och komma i kontakt med och förstå alla
nödvändiga känslor, hela känslospektrat. Som utgångspunkt i detta arbete använder vi
en omarbetad och förenklad form av Emmy van Deurzens emotionscirkel.
15
Bild 2
pride/pride/stolthetstolthet
jealousy/jealousy/svartsjukasvartsjuka
anger/anger/vredevrede
fear/fear/fruktanfruktan
sorrow/sorrow/sorgsorgskuld/skamskuld/skam
desire/desire/begbegäärr
hope/hope/hopphopp
love /love /kkäärlekrlek
joy/joy/glgläädjedje
depressiondepression
depressiondepression
happinesshappiness
lyckalycka
dreaddread
fruktanfruktandespairdespair
fföörtvivlanrtvivlan
Emotionscirkeln
Tanken är att vi hela tiden rör oss mellan olika känslor och stämningar och att varje
känsla både har en plus och en minussida som går att samtala och tänka kring. Så kan t
ex skuld och skam både handla om ansvarighet och mindervärde. Kärlek både om
omsorg och ägandebegär. Ilska både om självhävdelse/mod och hat/våld.
Kroppen står i fokus i vår kultur. Olika ideal och normer kan objektifiera vår relation
till kroppen och till vår person. Värden om perfektionism och kroppsideal får oss att
på olika sätt kontrollera våra kroppar med idogt tränande, svält/hetsätning m.m. Kropp
och själ är intimt sammanvävda i det existentiella synsättet. Vi har flera uttryck för
känslor i kroppen, fjärilar i magen, hoppa av glädje, armbåga sig fram, tung över
bröstet. Studenter uttrycker ofta kroppsliga symtom för ohälsa. Kroppen blir ofta
bärare av oförstådda känslor. Känslor och värdegrunder behöver förstås och nyanseras
i samtalen.
”Jag sökte för återkommande nackspärr, var ofokuserad och nedstämd.”
Samhället skiljer också ofta på kropp och själ, vilket visas bl a av att studenter som
söker t ex vårdcentral hänvisas vidare för själsliga bekymmer, vilket bl a citatet i
inledningen visar;
”Jag fick problem med trötthet, ångest och olust att engagera mig i saker. Vände mig
först till vårdcentral, men det var inget fysiskt fel. De rekommenderade att jag tog
kontakt med Studenthälsan.”
16
Ansvarighet och val
Som ung vuxen står man inför många livsval. Att välja väcker ångest, val innebär
alltid bortval. Att inte välja är också att välja. Vi har ansvarighet både mot oss själva
och mot andra.
Existentiell vägledning syftar till att studenten blir ansvarig för sina val och sin
riktning i livet. Detta kan synliggöras med ansvarighetens och oansvarighetens språk.
Följande exempel är fritt hämtade från en av Dan Stiwnes föreläsningar (2009).
Oansvarighetens språk Ansvarighetens språk
- Det bara händer - Jag har en del i det som händer
- Jag kan inte - Ska något ske får det börja med mig
- Nu är fel läge men senare kanske - Jag väljer och är beredd att ta priset
- Jag måste - Jag vill
Citat från studenter om vad som varit till hjälp i samtalen;
”Samtal om olika valmöjligheter”
”Att hjälpa mig själv att inse vissa saker hos mig själv”
”Jag har börjat ta itu med tankar och känslor”
”Jag har fått upp ett mer realistiskt perspektiv om mig själv”
Ansvarigheten handlar även om ansvarighet för våra medmänniskor och för vår värld.
Att vara sann mot sig själv och följa sina egna värden och omsorg om andra och vår
jord är kanske nutidens stora utmaning.
Tiden
Ett annat viktigt existentiellt perspektiv är hur vi förhåller oss till tiden. Studenterna
befinner sig ofta i framtiden och tappar kontakt med nutiden, vilket kan leda till stress.
”Bara tentan är klar”, ”utbildningen färdig”. Studenten kan skjuta upp att leva livet
tills utbildningen är klar. Det blir i samtal viktigt att undersöka hur studenten förhåller
sig till de olika tidsdimensionerna dåtid – nutid – framtid.
Det nuvarande ögonblicket behöver vara förankrat i både ett förflutet och i en framtid i
dialogisk jämvikt. Det nuvarande ögonblicket kan tas som gisslan av antingen det
förflutna eller framtiden. Man kan fastna och plåga sig över svåra upplevelser i
dåtiden, alla fel och misstag man begått eller ägna mycket tid till oro och ängslan för
framtiden. Både dåtiden och framtiden kan också idealiseras och hindra närvaron i
nuet (Stern, 2005; Stiwne 2002; van Deurzen, 1998). I samtalen eftersträvar vi
närvaro och kontakt i nuet.
17
Besöksorsaker
Vi har också jämfört kommentarerna med vår besökstatistik och finner här en
samstämmighet med studenternas svar i enkäten. Enligt Studenthälsans statistik söker
studenterna ofta för stress, prestationskrav, nedstämdhet/depression och ångest. Inom
existentiell terapi ses inte ångest som bevis på patologi. Ångest säger något om våra
grundvärderingar och om hur vi lever våra liv. Om vi inte följer våra egna livsvärden
upplever vi en existentiell kris.
9 november 2009Studenthälsan vt 07 9
De vanligast förekommande
besöksorsakerna hos kurator 2008
KI
Bristande självförtroende
Nedstämdhet/Depression
Ej godkänt studieresultat
Prestationskrav
Relationsproblem
Ångest
Studiestress
Uppehåll/Avbrott
Besöksorsakerna kan jämföras med citat från enkäten om orsaken till
kuratorskontakten;
” Stress och oro, mycket att tänka på”
” Koncentrationsproblem, mardrömmar och ångest”
” Psykisk ohälsa och dåliga studieresultat”
Många studenter söker Studenthälsan för stress och utmattning. Enligt Dan Stiwne
(2002) handlar en kris om att individen inte har kunnat hantera sin livssituation med
dess krav och utmaningar. Studentens bedömning av sina resurser, sin kraft och
förmåga har inte stämt med vad som krävs av henne i yttervärden. Föreställningen om
kompetens och styrka, att vara ung och lovande har gått förlorad. Många upplever
också att deras sociala värld raserats, att man inte längre har andras respekt. Studenten
varken orkar eller vill, ofta på grund av social skuld, visa sig eller vara med och umgås
som förut. Identiteten har fått sig en ordentlig törn. Vem är jag om jag kört på tentan,
18
misslyckats på praktiken och varför ska jag stiga upp på morgonen, varför lever jag
nu?
”Ur terapeutisk synpunkt betraktar jag dock depressionen bara som en av flera
”brandväggar” som man ska ta sig igenom. Det är en ”plan B” som klienten drar sig
tillbaka till, en andra försvarslinje för att undvika en värre kris. Depressionen håller
tillbaka krisen och blir en hopplöshetens sköld som klienten håller framför sig för att
undgå att få det värre. Den har sina goda syften i det korta perspektivet. Den ger
legitimitet, en sjukdomsanknytning, en sorts förklaring. Den låter en slippa att se
helheten och komplexiteten och att behöva betrakta hela det livsmönster man liver i.
Den fokuserar det partikulära och döljer helheten i livsstilsmönstret. Den väv av
kontext som ens problem är invecklade i”( Dan Stiwne(Artikel 2002, sid 7).
Enligt Dan Stiwne räcker det inte med att vila upp sig, inte att träna och äta rätt. Det
handlar om att ompröva sin grundhållning och inse att livet inte kan bli som förut och
att man gör klokt i att inte försöka leva som förut. Ofta får man hjälpa studenten att
”krisa” . Det betyder att få henne att uppbåda verklig empati och omsorg med sig själv
och att se till helheten av både sina möjligheter och begränsningar.
I vårt arbete har vi haft god användning av tankarna i den existentiella teorin. Detta
gäller särskilt det etiska förhållningssättet och tankar om ansvar, val och värdegrunder.
Vår syn på intersubjektivitet, känslor och kriser har fördjupats. Detta innebär att vi
som kuratorer har utökat våra professionella redskap och möjligheten att vara till hjälp
för studenterna.
19
Bilaga 1
20
Referenslista
Andersen, T. (1991). Reflekterande team, Samtal och samtal om samtalet. Stockholm:
Mareld.
Andersen, T. (1997). Researching client-therapist relationships. Journal of Systemic
Therapies.16 s. 125 – 133.
Anderson, H & Goolishian, H.A. Från påverkan till medverkan, Terapi med
språksystemiskt synsätt. Stockholm: Mareld.
Buber, M. (1990). Jag och Du. Ludvika: Dualis.
Cohn, H. (1997). Existential thought and therapeutic practice. London: Sage
Publications.
d´ Elia, G. (2001). Kognitiv Psykoterapi. Stockholm: Nordstedts Förlag.
v. Deurzen, E. (1998). Det existentiella samtalet. Stockholm: Natur och kultur.
v. Deurzen, E. (2001). Paradox and passion in psychoterapy – an existential approach
to therapy and counselling. New York: Wiley.
v. Deurzen, E. (2003). Vardagens mysterier. Lund: Studentlitteratur.
Grossi, G. (2004). I balans. Stockholm: Bonnier.
Heidegger, M. (1993). Varat och tiden. Göteborg: Daidalos.
Jacobsen, B. (2006). Existensens psykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Kåver, A. (2004). Att leva ett liv inte vinna ett krig. Stockholm: Natur och Kultur
Nilsonne, Å. (2005). Vem är det som bestämmer i ditt liv? Stockholm: Natur och
Kultur.
Sartre, J.P. (1971). Existentialismen är en humanism. Stockholm: Aldus/Bonnier.
Stern, D. (2005). Ögonblickets psykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Stiwne, D. (2002). Den existentiella psykoterapin och utmattningen – den moderna
livskrisen. Insikten 5, s.11-19.
Stiwne. D. (2002) artikel i Dagens Nyheter, 31 maj Insidan, s. 14.
Stiwne, D. (2003). Existentiell terapi – när livet gör ont. Psykologtidningen, 3, s. 4-6.
Stiwne, D. (red), (2008). Bara detta Liv. Lund: Studentlitteratur.
Stiwne, D. (red), (2009). Ompröva Livet. Lund: Studentlitteratur.
21
Strasser, F. & Strasser, A. (2002). Existential time-limited therapy. New York: Wiley.
White, M. (1995). Nya vägar inom den systemiska terapin. Stockholm: Mareld.