DU ÄR DITT BARNS VIKTIGASTE SPRÅKLIGA FÖREBILD.Denna guide vill stödja dig att ge ditt barn de bästa möjligheterna att utvecklas språkligt, oberoende om ditt barn är en- eller flerspråkigt, talar standardspråk eller dialekt.

Tänk språk!EN GUIDE FÖR

FÖRÄLDRAR

De flesta av oss har ett språk som vi uttrycker oss mest ledigt på och som vi behärskar allra bäst. Det brukar kallas vårt känslospråk och det är det språk vi ska välja att tala med våra barn. Det blir allt vanligare att barnets föräld-rar talar olika språk och allt fler barn i Finland kommer från två- eller flerspråkiga hem.

Flerspråkigheten är en resurs för hela samhället och den är viktig att ta vara på. Det gör vi bäst

genom att ha positiv attityd och genom att stöda barnets alla

språk. Alla språk är viktiga och värdefulla.

Vårt språk är ett viktigt redskap genom livet. Bar-nets behov att kommunicera är drivkraften till att lära sig språk. De lär sig alla språk de upplever att de behöver – för att de vill kommunicera med människor som de är intresserade av. För att ett barn ska lära sig ett språk måste det få lyssna till andra som talar språket och också själv an-vända det. Barnet behöver dessutom mångsidig stimulans för att kunna utveckla ett rikt och le-vande språk. Språklig stimulans kan vi hitta överallt runt omkring oss i texter, sånger, filmer med mera. Kroppspråket är också en viktig del av kommunikationen.

Du upplever säkert att du ofta säger samma saker åt ditt barn. Det händer lätt att vi föräldrar, för att slippa upprepa oss, istället börjar ge barnen korta order och instruktioner och talar till dem i ofullständiga meningar. Det är inte så lyckat, för upprepningar är faktiskt en god språklig rutin för barn som håller på att utveckla sitt språk. Ord och fra-ser behöver nötas in för att bli en del av barnets språk. Ett barn kan behöva få höra ett ord upp till sextio gånger innan hen själv börjar använda det.

Tyvärr finns det fortfarande vissa missupp-fattningar kring språkinlärningen hos två- och flerspråkiga barn. Som förälder till ett barn med flera språk är det bra att du känner till lite fakta om barnets språkutveckling. Det är viktigt att barnet för stöd i sina båda språk, inte bara i det språk som man valt som dagis- eller skolspråk. Det stämmer inte att barnen lär sig språk av sig själva. Det är lätt att tro att ett barn behärskar ett språk bra eftersom barn har lätt för att lära sig rätt uttal, men de tvåsprå-kiga barnen behöver vuxna som medvetet ser till att de får träning i båda språken. Fundera på vilket eller vilka språk personerna i barnets omgivning använder då de talar med barnet. Vem kan hjälpa till att stärka ett svagare språk?

Det är också en myt att tvåspråkiga barn blir fullständigt tvåspråkiga bara om de kan hål-la isär språken och att man ska avbryta och rätta till dem när de blandar ihop sina språk. Flerspråkiga barn använder naturligt sina språk i olika sammanhang och med olika människor. Det är helt normalt att barn med flera språk fritt väljer ord från olika språk när de pratar och leker. Det handlar faktiskt om en speciell tvåspråkighetskompetens. Som vuxen ska man bara själv vara konsekvent och tala sitt eget språk och den vägen ge en god språklig modell.

Att vara en god språklig modell för ett barn handlar om små enkla saker som vi alla känner till, men som vi ändå behöver bli påminda om ibland. På planschen inne i denna broschyr har vi samlat några tips för vad du kan tänka på när du talar med ditt barn. Den kan du sätta upp väggen, där den kan fungera som en påminnelse.

TVÅ- OCH FLERSPRÅKIGHET DU SOM SPRÅKLIG FÖREBILD

Jonas, glöm inte att ta på dig

mössan!

De flesta barn tillbringar många timmar per dag på dagis och därför är också dagisperso-nalen viktiga språkliga modeller för barnen. Särskilt stor blir dagispersonalens roll om bar-nets hemspråk är något annat än daghemmets eller om det talas dialekt hemma. Ett gott och fungerande samarbete mellan hemmet och daghemmet har därför en stor betydelse.

Det som händer på dagis ska inte ses som något bara personalen ansvarar för, allting görs i samarbete med hemmen. Detta gäller både planering och utvärdering av verksamheten.

Idag poängteras det mer än någonsin hur viktigt det är att hemmet och daghemmet samverkar för barnets bästa. Ditt barns språkutveckling är en viktig sak att diskutera med personalen. I flerspråkiga familjer är det extra viktigt att diskutera valet av skolspråk. Valet av skolspråket ska göras tidigt, helst genast när barnet föds. Då vi väljer skolspråk måste vi tänka på vilka språkliga konsekvenser valet kan ha, t.ex. vem som kan hjälpa till med läxor osv.

Diskutera gärna också t.ex. högläsning med personalen eftersom högläsning har en stor inverkan på barnens språkutveckling.

Hur mycket läses det högt på dagis? Vilka böcker tycker gruppen om att lyssna till? Kan barnen hämta med sig sina favoritböcker dagis?

SAMARBETET MELLAN HEM OCH DAGIS

Tänk språk!

HUR GAMMAL ÄR DU?

F YR A

En stor del av vår kommunikation med våra barn består av uppmaningar och frågor. Det är dessutom ganska typiskt att vi föräldrar tar största delen av taltiden då vi samtalar med våra barn. Kanske du också någon gång avbryter ditt barn när berättande går knaggligt eller fyller i sådant du tror att hen ska säga. Kanske du svarar istället för hen när någon frågar efter namn eller ålder.

För att barn ska lära sig ett språk måste de få använda språket. Då ett barn uttrycker sig aktiveras nämligen både deras tänkande och deras reflektioner.

Ge barnen tid att svara (minst tre sekunder) och att tala till punkt. Lyssna och visa intresse för vad de berättar.

Det händer lätt att vi använder ett- eller tvåordssatser då vi talar med våra barn, speciellt vid på- och avklädning, måltider osv.

- Jonas, pipon! kan man höra från tamburen eller - Ost? Skinka?

från köket.

Använd alla tillfällen att nöta in språket hos barnet genom att tala i hela meningar:- Jonas, glöm inte att ta på dig mössan!- Vill du ha ost eller skinka på din smörgås?

Högläsning har en stor betydelse för barnets språkutveck-ling. Barn som fått lyssna till högläsningar kan ha upp till 10 000 fler ord i sitt ordförråd än de barn som inte fått höra sagor. Det sägs att barn borde höra tre sagor varje dag, och det är faktiskt bra att läsa samma sagor om och om igen. Flerspråkiga barn behöver höra sagor på alla sina språk och det spelar ingen roll om du är en ovan högläsare, all högläsning är värdefull! Med tiden lär du dig att läsa ny-anserat och med inlevelse.

Passa också på att berätta fritt, hitta på egna sagor eller berätta ur minnet. Barn uppskattar då vuxna berättar om sina liv och sina upplevelser och berättelserna bygger broar mellan generationer. Det tränar också barnets fantasi och förmåga att skapa inre bilder.

De flesta samtalssituationer är såda-na att barnet förstår budskapet trots att hen inte förstår varje enskilt ord. Istället för att förenkla eller förkorta

när du talar till ditt barn, kan du visa och peka medan du talar. Alla nya ord hjälper barnet att föröka sitt ordförråd. Var uppmärksam på ditt ordval så barnet får höra ord som skräpkorg, skärmmössa, godis (istället för roskis, lippis och karkki).

De flesta barn blir nyfikna på sådant de ser omkring sig, därför är det viktigt att de får komma i kontakt med bokstäver och texter av olika slag. Det stimulerar deras språkliga nyfikenhet.

Barn som är omringade av texter vill gärna smaka och öva på bokstäver och kanske till och med skriva själva. Det är bra att uppmuntra barnets intresse för skrift redan när de är små, men det är inte samma sak som att lära dem läsa och skriva. Det handlar om att ge barnet tillgång till material som inspirerar till att upptäcka språk, bokstäver och text.

Låt ditt barn leka med bokstavsmagneter, häng upp en alfabetplansch, skriv lappar eller inköpslistor tillsammans.

Använd ett rikt språk

Tala i hela meningar

Om ni t.ex. är på väg ut och barnet frågar ifall hen behöver sätta på sin regnrock kan du, istället för att svara-Jo, regnrocken på!,

medvetet tänka på att brodera på lite och verkligen använda språket, nästan överdriva lite ibland när det finns tid och möjlighet. - Jo, det ser så mulet ut

att det börjar nog regna strax. Vi ska promenera

hela vägen till mormor så det finns en risk att vi får

en regnskur i nacken.

Låt barnet prata och lär

dig lyssna

Läs högt varje dag

Det finns också tillfällen då vi ställer frågor trots att avsikten är att uppmana:- Kommer ni och äter?- Ska vi gå och borsta tänderna nu?- Börjar det vara dags att sluta spela?

Fråga bara då barnet får välja, annars ska vi säga vad barnet ska göra:- Kom och ät! eller - Matdags!- Nu borstar vi tänderna!- Dags att sluta spela!

För att få igång en diskussion och dessutom verkligen få veta något måste vi ställa öppna frågor: Vad var det roligaste /tråkigaste idag? Varför valde du den här boken? Hurudant väder hoppas du det blir imorgon? som dessutom kan leda till följdfrågor:- Hur leker man den leken? - Vad sa han då? - Vad hände sedan?

Ställ intressanta

frågor

Låt barnet upptäcka språk och

text

Har du haft en bra dag? Var det roligt? Vem har du lekt med? Var maten god? Känner du igen frågorna som vi ofta ställer våra barn, men som bara kräver ett ords svar, alltför ofta bara ett ja eller nej.