1

TÄNK

VIDARE 2011

Ett magasin om att studera på Högskolan i Halmstad

Kenan visar Halmstads pärlor

Sandra lever studentliv

Guldbaggevinnare

Missa inte nollningen

Starta företagefter studierna

När passionen blir forskning

pluggade på Högskolan

2 3

Tänk vidare är ett magasin som ges ut av Högskolan i Halmstad och som produceras av informationsavdelningen. I redaktionen ingår:Nathalie Sjögren Törhagen, redaktör, formgivareIda Lövstål, skribent, fotografLinda Lundell, skribent, fotografLena Lundén, skribent, korrekturÖvriga medarbetare: Christel Lind, fotograf, Christer Järeslätt, fotograf, Kenan Ganic, skribent, fotograf, m. fl.Ansvarig utgivare: Lars Österlind.

PÅ OMSLAGET ...... surfar Lina Lundgren, lärare och doktorand på Högskolan i Halmstad. Läs om hur hon efter sina studier på Biome-kanikprogrammet började forska om sin stora passion – kitesurfing. Bilden är tagen av Christel Lind.Sidan 18.

INNEHÅLL

Kenans favoritplatser i Halmstad……....………34

Henke Larsson läser tränarskap ……………….6 Vi pluggar på Högskolan i Halmstad……………7Livet i tångskogarna……………………………13Vad vill du bli?………………….………………16

• 11 500 studenter• 600 anställda• 50 grundprogram• 500 fristående kurser samt påbyggnadsutbildningar• 50 professorer• 90 forskarstuderande

Högskolan i Halmstad har ett rikt utbildningsutbud och speciell atmosfär.

Forskningen är framstående och Högskolan är aktiv i samhällsutvecklingen.

Utbildning och forskning finns inom tre styrkeområ-den: verksamhet, produkter och livskvalitet. Här ges individen unika ochypperliga möjligheter att förverkliga sina drömmar – att tänka vidare.

Utbildningarna präglas avsamarbete över ämnes-gränser och samverkan med företag, organisationer och föreningar runt om i samhället.

Kreativitet och innovation är andra viktiga ledord. På många program jobbar studenterna i projektformoch lär sig projektledning. Just för att tänka vidare och gå från tanke till handling med sina idéer.

Tänk vidare är ett magasin om att studera på Högskolan i Halmstad. Magasinet trycks på Svanen-licensierat tryckeri.

TÄNK VIDARE

INNEHÅLL

STUDERA UTOMLANDS

STUDENTLIV UTBILDNING

STUDENTSERVICEPassionen blev Linas forskning ………..………20Mathias och Martin driver företag ……………22Från filmvetenskap till Guldbaggegala…………24

EFTER STUDIERNA

OM HALMSTADSTUDENTKÅREN

SAMVERKAN

Tänk om det inte funnits människor med drömmar och visioner.Då hade den mesta av utvecklingen aldrig gjorts och världenhade inte alls sett ut som den gör i dag. Förmodligen hade livetpå jorden, i det stora hela, varit väldigt tråkigt.

På Högskolan i Halmstad har vi alltid stöttat människor medidéer och stora planer. Vi har förstått att människor mår bra avatt drömma och att de som gör verklighet av sina drömmar mårännu bättre. Därför ägnar vi varje dag åt att uppmuntra fler attvåga tro på sina idéer och tänka vidare.

Denna tidning är till för dig som vågar ta steget eller funderarpå att göra det. Du får en inblick i hur vår värld ser ut.

Välkommen!

Korta fakta omHögskolan i Halmstad

Studentlivet engagerar Sandra ………………… 4Emelie och Jari stortrivs i nya studentlyan ……10Livet som nolla ……………………………..…12Nina och Hans är studentambassadörer ………26

Daniel pluggade ekonomi i Sydkorea ……..……8

Vad gör en studievägledare? ……..……………18Fyra frågor till Studenthälsan …………………32

Kåren – för studenter……………………………33

Högskolan bäst på samverkan …………………30Tetra Pak är ett fadderföretag …………………30Praktik ger erfarenhet …………………………31

Vad gör en studentambassadör? Läs Linda Lundells reportage om studentambassadörerna Nina Rapp och Hans Fridlund på sidan 26.

4 5

Bild: LINDA LUNDELL

Sandra Johansson läser till lärare med inriktning på grundskolans senare år och gymnaiseskolan i ämnena samhällskunskap och idrott-hälsa. ”Jag har alltid tyckt om att hjälpa andra och blir så glad när jag lyckas lära någon något de har svårt för.”

Ä nda sedan Sandra började studera på lärarprogrammet i Halmstad hösten 2006 har

hon haft fullt upp att göra även utan-för skoltiden. Förutom att pyssla om rottweilern Akino och extrajobbet som simlärarassistent på SK Laxen har hon ett stort engagemang i flera studentföreningar.

En av dem är kår-puben. Hon sitter med i styrelsen och är också per-sonalansvarig för studen-terna som jobbar där.

Studentpolitik– Jag ska locka studenter att jobba ide-ellt för oss, berättar Sandra som även anordnar kickoffer för studenterna som jobbar på kårpuben.

Hon är också studentrepresentant i sektionsstyrelsen för lärarutbildningen och i lärarutbildningsnämnden. Där

får hon vara med och bestämma om kursplaner, om programmets utform-ning och annan studentpolitik.

– Jag för studenternas talan på olika punkter. Det är viktigt att vi får höras och synas så att vi får ut så mycket som möjligt av vår utbildning, säger Sandra

som tycker att det är bra att hon som student kan vara med och påverka.

Något hon har lagt ned mycket tid på är studentfesten Hjärtslaget, som hon var med och arrangerade för två år se-dan. Då var hon vice ordförande i kåror-ganet Thorax och dessutom ansvarig för en personalstyrka på hundra personer

som organiserade Hjärtslaget. I februari är det dags igen och Sandra ska ännu en gång vara ansvarig för personalen.

– Det är så himla roligt. Jag gillar att göra saker för andra människor och det är kul när man får bra feedback efteråt.

Kompisar och träningTräffa kompisar, träna och simma för-söker hon också hinna med. Och visst kan det bli kämpigt med tiden ibland men samtidigt måste hon ha något att göra vid sidan av studierna.

– Jag tror inte jag hade klarat studi-erna annars. Jag kan inte komma hem från Högskolan ena dagen och sedan bara gå dit igen dagen efter, säger hon och fortsätter:

– Det sociala livet är otroligt viktigt för att utvecklas som person. Det är en kompetens som du inte kan få genom studierna.

LINDA LUNDELL

Studentlivet engagerar

Att ha en aktiv fritid vid sidan om studierna har alltid varit viktigt för Sandra Johansson. Under sina fyra år på Högskolan i Halmstad har hon engagerat sig i flera av studentkårens verksamheter. Bland an-nat har hon varit med och arrangerat Hjärtslaget.

BÄSTA TIPSEN FÖR NYA STUDENTERBästa studentmaten: pasta, bacon, wokgrönsaker och matlagnings-grädde duger alltid.

Hur man får studiemedlen att räcka till: jämför priserna i mat-affärerna, storhandla och handla kläder på rea, postorder eller på Gekås i Ullared. Se över mobilabonnemang, el och försäkringar och kolla om du kan få bostadsbidrag.

Bästa studenthaket: Hotell Mårtensson, Morfars, kårpuben.

Hur man laddar upp inför tentan: planera din tid och tänk efter hur mycket du klarar av att plugga per dag. Sitt med andra och plugga så att du kan diskutera med dem.

SANDRA JOHANSSONÅlder: 25 år.Läser: lärarprogrammets femte år med inriktning på samhällskunskap och idrott och hälsa.Bor: i en etta på Gustavsfält.Familj: sambon Kristoffer och hunden Akino. Mamma, pappa och två systrar.Intressen: sport, sy, läsa, kompisar.Vill jobba med: att lära ut till barn med särskilda behov.Motto: att leva här och nu. Ta chansen när du får den.

SANDRA

” Det sociala livet är otroligt viktigt för att utvecklas som person.

STUDENTLIVET

6 7

Är du intresserad av ledar-skap inom fotboll? Högskolan i Halmstad har startat ett nytt program för fotbollstränare på elitnivå. Henrik Larsson, trä-nare för Landskrona Bois och tidigare landslagsspelare, är en av studenterna.

Beteendevetenskap, didaktik och trä-ningslära är några ämnen på schemat på den nya utbildningen, som förutom teori innehåller mycket praktiska öv-ningar. Programmet ger 30 högsko-lepoäng och är ett samarbete mellan

Högskolan i Halmstad och Svenska fotbollsförbundet.

Nya regler innebär att huvudtränare i allsvenskan måste gå fotbollsförbun-dets olika steg inom förbundets tränar-utbildning för att bli behöriga.

Utbildningen på Högskolan i Halmstad ger diplomering på bas- och på avancerad nivå, givetvis förutsatt att de studerande klarar examinationen. Studenterna läser på halvtid under ett års tid.

– Jag behöver den här utbildningen för att få lov att träna. Det är mycket jag inte vet och kan alltid lära mer, säger Henrik Larsson som läser utbild-

ningen tillsam-mans med bland andra elittränarkol-legerna Conny Karlsson, Hel-singborgs IF, och Michael Svensson, Halmstads BK.

Utbildningen ges inom ramen för Högskolan i Halmstads ordinarie ut-bud och har 30 platser som man söker till som vanligt. Det finns även fem extra platser som erbjuds klubbar och föreningar som är knutna till Svenska fotbollsförbundet.

IDA LÖVSTÅL

läser tränarskap på HögskolanVad vill

du bli?

www.hh.se

Vi studerar på HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Aras Albayrak, 26 år, läser Masterprogram-met i inbyggda och intelligenta system, kommer från Turkiet

Varför valde du att åka till Sverige och läsa på Högskolan i Halmstad?– Jag har läst till elek-troingenjör och ville specialisera mig ytterli-gare. Här kunde jag läsa

vidare inom ett område som intresserar mig. Att det blev just Sverige och Halmstad beror också på att jag har en vän som har läst här och som talade gott om Högskolan och Halmstad. Det är trevligt här!

Vad läser du? – Programmet Socialt arbete – ledning och organisation. Varför har du valt det programmet? – Jag är intresserad av socialt arbete och efter utbildningen skulle jag gärna arbeta som enhetschef eller starta eget företag inom området. Jag har varit egenföreta-gare tidigare, inom restaurangbranschen.

Hur är det att läsa på högskola? – Det är tufft! Jag har en bakgrund som ingenjör och arkitekt i Libanon, så jag har läst på universitet tidigare i flera år. Här i Sverige är det både lättare och tuf-fare att studera.

– Tuffare eftersom socialt arbete är ett nytt område för mig, och lättare för att det är mer flexibelt här och man kan få mer stöd.

Kamal El Salim, 22 år, läser Lärarprogrammet, inriktning samhällskunskap

Hur är det att läsa på hög-skola?– Det är en utmaning. Och stimulerande – jag skulle gärna läsa resten av livet, det är stimulerande för huvudet. Utmaningen ligger i att man hela tiden måste ifrågasätta sina egna uppfattningar och revidera det man tror sig veta.

Louise Henriksson, 23 år, läser Kultur- och kommuni-kationsprogrammet

Vad tycker du om Högskolan i Halmstad?– Jag trivs jättebra. Våra lärare är engagerade och lokalerna är bra. Om det skulle uppstå något pro-blem är det lätt att ta upp det med våra lärare eller studierektorn.

Pontus Sköld, läser Biomedicin – inriktning fysisk träning

Varför valde du att läsa på Högskolan i Halmstad?– Jag är intresserad av träning och biome-kanik, och just det här programmet fanns bara i Halmstad. Halmstad låg dessutom bra till eftersom jag har nära hem. Jag bor i Falkenberg och pendlar.

Sophie Blomberg, 19 år, läser Sociologi och socialt utvecklings-arbete

Hur är det att läsa på högskola?– Det var ovant i början. Jag kom-mer direkt från gymnasiet och det skiljer sig en del. På högskolan är tempot högre och man förväntas ta mer initiativ och mer eget ansvar.

frågor till …Georges Maroun, 49 år3

HENKE LARSSON

Tidigare landslagsprofilerna Michael Svensson, numera Halmstads BK (till vänster), och Henrik Larsson, numera Lands-krona Bois (övre bilden), är två av de namnkunniga elittränare som studerar tränarskap på Högskolan i Halmstad.

Bild: IDA

LÖV

STÅL

Bild: CH

RIST

EL LIND

UTBILDNING UTBILDNING

8 9

Sex veckors studier i Sydkorea gav vänner från hela världen och massor av erfarenheter.

Daniel Ryberg är glad att han tog chansen att åka som utbytesstudent.

– Jag trivdes så bra att jag kan tänka mig att bo och jobba där i framtiden, säger han.

Daniel Ryberg läser programmet Inter-nationella relationer och nationaleko-nomi på Högskolan i Halmstad. När det dök upp en chans att under några sommarveckor läsa kurser vid Univer-sity of Seoul i Sydkorea, ett av Hög-skolans partneruniversitet, tvekade han inte.

– Jag älskar att resa och är intresse-rad av asiatisk kultur. Seoul är en fin

stad och människorna trevliga och lätta att lära känna, säger han.

Kulturer samladesI Seoul läste Daniel ämnen som eko-nomi, globalisering och mångkultu-rella samhällen. Det ligger i linje med det han läser i Sverige – men att läsa det utomlands gav andra infallsvinklar, tycker Daniel.

– Eftersom vi var ett hundratal stu-denter från hela världen blev det jät-teintressanta diskussioner där vi jäm-förde våra kulturer och gav exempel på kulturkrockar. Jag har rest en hel del tidigare men nu reflekterade jag över mina upplevelser på ett helt annat sätt, säger han.

Nya vännerFyra dagar i veckan var det föreläsning-ar fram till klockan tre på eftermidda-gen. Därefter var det tid för egenstu-dier och fritid. Alla studenter bodde på universitets campus, en bit utanför staden, och nästan varje dag blev det en tur in till Seoul för att turista och titta på sevärdheter.

Daniel testade också på några po-pulärkulturella sysselsättningar tillsam-mans med de sydkoreanska vännerna:

Daniel pluggade ekonomi i Sydkoreakaraoke, kollade på breakdance och såg på fotboll.

– En av de största upplevelserna från resan var när Sydkorea mötte Uru-guay i fotbolls-VM. Tillsammans med en halv miljon andra människor stod vi på ett stort torg och följde matchen på storbildsskärmar. Det var en otrolig känsla!

Varje onsdag ordnade universitetet utflykter till ställen runt om i landet, till exempel tempel, nationalparker och den nordkoreanska gränsen.

– När man reser så här är det så lätt att lära känna människor – alla är i samma sits och man kommer snabbt nära varandra. Det bästa med hela re-san var alla nya vänner, säger Daniel.

I en tid när världen blir allt mer glo-bal och många företag har samarbeten i andra länder är det en klok investering

att studera utomlands, menar Daniel. Erfarenheter från andra kulturer blir allt viktigare.

Vill tillbaka– Det är inte bara fantastiskt kul, man har nytta av det också. Oavsett vad man läser. Efter en sådan här resa kan-ske du har tio bra vänner från andra länder och, vem vet, om tio år kanske du gör affärer med dem, säger Daniel.

Han tycker att resan har gjort ho-nom mer motiverad att studera. Han har också slutmålet klarare för sig.

– Den näst sista terminen på min ut-bildning ska vi läsa vid något universi-tet i Asien. Jag tänker då åka tillbaka till Seoul, lära mig koreanska och på sikt vill jag arbeta i landet, säger Daniel.

Text: IDA LÖVSTÅL

Bild: DANIEL RYBERG

Ta chansen –studera utomlandsSom student på Högskolan i Halmstad har du möjlighet att tillbringa en del av studietiden i ett annat land. Många väljer till exempel att läsa en tid vid ett utländskt universitet.

Högskolan har flera utby-tesavtal och samarbeten med universitet runt om i världen, men det går även bra att söka på egen hand. På många pro-gram finns möjlighet att göra praktik utomlands.

LÄS MER PÅ www.hh.se

Daniel Ryberg tillsammans med Cristal Lee, en av de vänner han fick i Sydkorea.

Tyskland

Spanien

Storbritanninen Kiua

Rysslan

d

Korea

Nya ZeelandUSA

Kanada

Irland

Mexiko

Slovakien

Polen

Brasilien

Nederlä

ndern

a

Belgien

10 11

A tt hitta ett lämpligt student-boende kan ta tid. Speciellt på hösten när det är många

studenter som letar lägenhet. Men det kan också gå fortare än man tror. Jari Palo Thorup och Emelie Hartelius tit-tade på lägenhet i mitten av juli och två veckor senare gick flyttlasset.

– Det var den första lägenhet vi kollade på, säger Jari som i början av augusti flyttade in i en av de nya lä-genheterna på Andersberg i Halmstad tillsammans med flickvännen Emelie.

Jari läser andra året på Valfritt infor-matikprogram på Högskolan i Halm-stad och bodde tidigare i en liten etta

på 18 kvadratmeter. När Emelie, som bodde i Väröbacka utanför Varberg, blev antagen till en utbildning i hälso-pedagogik på Högskolan i Halmstad, började de leta efter en större lägenhet.

Stor och fräsch– Det är gott att slippa bo tio mil ifrån varandra. Och att stänga in två katter i en lägenhet på 18 kvadrat hade inte känts sjyst, menar Jari och syftar på Emelies katter Tusen och Dojjan.

Emelie hade stått i kö hos Halm-stads fastighetsbolag i ett år och när hon en dag gick in på bolagets webb-plats och anmälde sig till en lägenhet

hade hon turen att vara en av de första fem som anmälde sig. Både Emelie och Jari föll direkt för lägenheten.

– Den är ny, stor och fräsch. Det är hög standard till en relativt låg hyra, sä-ger Jari som menar att de bor billigare nu jämfört med om de skulle ha bott i varsin etta på Nyhem.

Tvättmaskin är lyxLägenheten har två rum och kök och är 73 kvadratmeter stor. Köket och var-dagsrummet har en öppen planlösning med endast en halv vägg mellan, vilket ger ett ljust och luftigt intryck.

– Det känns riktigt lyxigt. Vi har

också ett stort sovrum med ett tre me-ter långt skrivbord, berättar Emelie.

Balkongen och det kaklade badrum-met med tvättmaskin och torktumlare gör inte saken sämre.

Jari och Emelie hade det mesta i möbelväg sedan tidigare. Det är bara köksbordet och skrivbordet som de har behövt köpa in. Så småningom har de planer på att måla om lägenheten. Flera av väggarna har stora fula fläckar med spackel.

– Vi får välja vilka färger vi vill ha. Men vi vill vänta ett tag och känna ef-ter hur vi vill ha det först, säger Emelie.

Text och bild: LINDA LUNDELL

Emelie och Jari stortrivs i nya studentlyan

Var ute i god tid och var aktiv.

Ställ dig i bostadskö i Halm-stads kommunala bostadsbolag, HFAB. Du behöver inte vänta på ditt antagningsbesked utan kan anmäla dig redan när du söker till Högskolan, se www.hfab.se.

Kåren erbjuder bostadsgaranti till nya studenter höstterminen 2011. Läs mer på www.karen.hh.se. Du kan också kontakta Kåren, telefon 035-16 71 70,

3

3

3

3

3

3

TIPS NÄR DU LETAR BOSTADoch anmäla ditt intresse för deras studentbostäder.

På www.karen.hh.se finns en lista på privata bostadsbolag som du kan kontakta.

Håll koll på webbplatser såsom www.lgh.se, www.studentlya.nu, www.halmstadtorget.se och www.blocket.se.

Kolla annonser i lokaltidningen Hallandsposten och sätt själv ut en annons.

STUDENTLIVSTUDENTLIV

12 13

N ollningens första dag inleds med samling framför Högsko-lan. Vi blivande nollor sneglar

lite blygt på varandra och undrar vad som kommer att hända härnäst. Efter en liten stunds tyst väntande leds vi till en sal inne på Högskolan av ett mys-tiskt gäng klädda i gröna overaller. Nu drar nollningen i gång, på högsta växel.

Gänget i overaller är våra mammor Massarin och Mimosa, sjuk-vårdarna Revben och Banarne och lek-ledarna Play och Mate. Deras riktiga identiteter är hemliga. Vi får varsin nollemarkering – en limegrön t-shirt som ska skilja oss HUM-nollor från alla andra nollor. Nollemarkeringen måste bäras under hela nollningen. Mammorna ger oss en snabblektion i ”Nollans förhållningsorder” och po-ängterar gång på gång att reglerna måste följas om vi vill slippa att bli be-straffade av staben.

Den första nolledagen försvinner i ett nafs! Alla har jättekul och gemen-skapen börjar redan växa. Vi leker lekar och lär oss de klassiska HUM-sånger-na. Sångerna ska inte sjungas vackert utan skrikas ut så högt det går när vi marscherar runt på campusområdet för

att signalera att det är HUM-nollorna som kommer. Den omtalade staben – generalen, sergeanten och straffmästa-ren – dyker upp. De har också gröna overaller och är utklädda till oigen-kännlighet med stora solglasögon och peruker. Dessutom talar de så kallad stabiska, vilket vi nollor absolut inte får göra, men det är svårt att låta bli att härma dem.

Resten av nolleperioden är fullspäckad med aktiviteter och dagar-na rusar på. Vi har en stranddag nere vid havet då vi tävlar i sandslottsbygge

och min nollegrupp bygger en gigan-tisk humla, eftersom vi är HUM-nol-lor. Det blir stadsvandring för oss nya Halmstadbor och på Kåren anordnas flera nollepubar – en perfekt möjlighet för oss nollor att släppa loss. Dock rå-kar vi släppa loss för mycket redan på den första nollepuben och straffmästa-ren ger oss en ordentlig omgång dagen efter.

Men det kommer vi snabbt över och kastar oss in i nästa aktivitet. Det blir lådbilsrally i centrum, flottrace över Nissan, grillning, förfester, gyckel, stafettävling och mängder av andra aktiviteter. Vi får också mycket nyt-tig information inför studiestarten. På nollningens sista dag blir vi äntligen dubbade till ettor och på kvällen avslu-tas det hela med finsittning och en allra sista nollepub.

När jag vaknar dagen efter är jag riktigt sliten efter alla intensiva dagar. Nu är vi inte nollor längre och det känns lite konstigt och tomt. Men nu är jag redo att kasta mig huvudstu-pa rakt in i högskolestudier och med mig har jag mängder av fina minnen och nyfunna vänner. Min studenttid kunde inte ha fått en bättre start!

Livet som nollaEtt par veckor före terminsstart drar nollningen i gång på Högskolan i Halmstad. Då får alla nya studenter en lektion i studentlivets alla aspekter.

Här berättar Hanna Nordström, student på Språk-programmet, om sina upplevelser under nollningen.

HUM-nolla. Hanna Nordström är huma-nist och läser Språkprogrammet.

Det är en junidag i naturreservatet Stensjö utan-för Halmstad. En grupp studenter vadar ut i havet, utrustade med våtdräkter och snorkelutrustning. De läser en sommarkurs på Högskolan i Halmstad och ska studera livet under havsytan.

LäS oM LIVET I TÅNGSKoGARNA

Bild

: HA

NN

A N

oR

DST

RÖM

Läs Hannas blogg om hennes studietid på:http://blogg.hh.se.

STUDENTLIV

14 15

S tudenterna simmar efter lära-ren Lars-Erik Widahl längs den klippiga stranden. Guppande

huvuden och fräsande snorklar rör sig längre och längre bort, och försvinner ibland ner under ytan när något spän-nande visar sig på bottnen. En stund senare kommer studenterna upp, frusna men nöjda. Det var lite grum-ligt i dag, på grund av vinden, men de har ändå sett en hel del fiskar – röd- simpa, kantnål, stensnultra och röd-spätta.

Fyra exkursioner Under fem veckor i juni och juli läser studenterna sommarkursen ”Livet i tångskogarna” på 7,5 högskolepoäng.

– Kursen går i huvudsak ut på att lära känna de djur och alger som utgör det mycket artrika ekologiska samhäl-let kring blåstången. Kursen ska också ge förståelse för de miljöproblem som vi har utefter kusten, berättar Lars-Erik Widahl, kursansvarig och universitets-lektor i biologi.

Undervisningen bygger på fyra ex-kursioner längs den halländska kus-

ten – från Hallands Väderö i söder till Onsalahalvön i norr – då studenterna studerar växter, djur och alger. Utflyk-terna följs upp med laborationer på Högskolan och egna projektarbeten. Den här dagen håller de till i Stensjö mellan Halmstad och Falkenberg.

– Jag gillar att snorkla och tycker att miljöfrågor är jätteviktiga. Det blir mer intressant när vi själva får vara ute – även labbarna blir roligare eftersom vi har sett allt det vi studerar i sin rätta miljö, säger Rasmus Magnusson, som vanligtvis läser teknisk projektledning och affärsutveckling på Högskolan i Halmstad.

Tarmtång och sågtångAtt ge sig ut i havet med snorkel är inget krav för att gå kursen. En av dem som väljer att stanna på land är Louisa Sörensen. Med en håv undersöker hon vattenfyllda hål och skrevor i klippor-na, så kallade hällkar. Hon fiskar upp en tånghärva som hon ivrigt tar sig an.

– Här har vi grön tarmtång, sågtång och ett par nätsnäckor. Det jag hop-pas på mest är att hitta en linsräka som

är mycket ovanlig, men som man kan hitta just här, säger hon.

Det hon hittar samlar hon i hinkar och det hon inte känner igen försöker hon att artbestämma med hjälp av en lärobok. Då och då samlas klassen för att gå igenom fynden som sedan släpps tillbaka i havet.

Louisa läser i vanliga fall Biologi-programmet på Högskolan.

– Jag vill komplettera min utbild-ning med ytterligare artkunskap och

kunskap om havsorganismer. Men mest läser jag för att det är roligt. Jag är nyfiken av mig och det är spännande att själv håva upp saker och försöka lista ut vad det är, säger hon.

Snorklade som ung grabbKursen startade 2005 på initiativ av Lars-Erik Widahl. Upprinnelsen till kursen är egentligen att Lars-Erik un-der somrarna på 1960-talet snorklade runt i vattnet på exakt samma plats

som han i dag guidar sina studen-ter. Familjen hade sommarhus några hundra meter från stranden i Stensjö.

Det var då fascinationen för havet, na-turen och livet under ytan föddes. Detta ledde honom till att bli dykare inom marinen och till att ägna sig åt forskning och undervisning inom biologi.

Lars-Eriks forskning är inriktad på övergödning av kustnära miljöer – nå-got han kan visa sina studenter kon-kreta exempel på.

– De massiva drivor av ilandspolade trådalger som vi ser på stranden i dag var marginella när jag var barn, säger han.

Artrikedomen minskarTrådalgerna hör till de arter som gyn-nas av kväve- och fosforutsläpp. Lars-Erik förklarar hur trådalgernas utbred-ning sker på bekostnad av andra arter och innebär att grunda sandbottnar blir syrefria.

– Detta är en viktig anledning till att artrikedomen och den biologiska mångfalden minskar. En vik som den-na är mycket värdefull och fungerar som barnkammare, bland annat för flera av våra matfiskar, säger han och fortsätter:

– Min förhoppning med kursen är att den ska ge insikt i ett av våra mest påtagliga miljöproblem – nämligen övergödningen. Hade samma förödan-de utveckling skett ovanför ytan är jag säker på att det hade vidtagits kraftfulla åtgärder. Vi får dock förlita oss på att de som är studenter i dag blir maktha-vare i morgon.

Sommarstudenter rör sig på djupt vatten

I samma vatten. Som barn snorklade Lars-Erik Widahl på samma ställe där han i dag visar runt sina studenter. Fredrik Ryberg är en av dem.

Artbestämning. När det blir för klurigt hjälper läraren Lars-Erik Widahl till att artbestämma.

LÄS EN SoMMARKURS

I EN SoMMAR-

STAD

LIVET I TÅNGSKOGARNA TEXT OCH BILD: IDA LÖVSTÅL

Bild: LoU

ISA SÖ

REN

SEN

UTBILDNINGUTBILDNING

16 17

Affärssystemprogram inriktningföretagsekonomi 180 hpBygg- och fastighetsekonom- programmet 180 hpCivilekonomprogrammet 240 hpEkonomprogrammet 180 hpEnergiekonomprogrammet 180 hpEntreprenörskap och förnyelse 60 hpInternationella marknadsförings- programmet 180 hpValfritt ekonomiskt program 180 hp

Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygg-het på arbetsmarknaden. En utbildning ger dig inte automatiskt jobb, men den skapar nya möjligheter.

Vill du bli hälsorådgivare, personalchef, lärare eller kanske starta eget företag? På Högskolan i Halmstad kan du få hjälp att förverkliga dina drömmar.

Kurs eller program? På högskolan kan du antingen läsa ett program eller fristående kurser. Ett program består av ett färdigt paket av kurser som leder fram till en examen. När du antas till ett program är du garanterad plats på de kurser som ingår i programmet. Fristående kurser väljer du oftast en termin i taget och du kombinerar själv inne-hållet i din examen.

Vad vill du bli?

Sök på www.studera.nu. Senast den 15 april 2011!

Kontakt med arbetslivetUtbildningar vid Högskolan i Halmstad känne-tecknas av nära samarbete med näringsliv, or-ganisationer och föreningar. Det kan ske genom till exempel praktik, fadderföretag och projekt där teori varvas med nyttig praktisk erfarenhet. Den kunskap du får med dig knyts på så sätt till den verklighet du kommer att jobba i.

HUMANIoRA

EKoNoMI

INFoRMATIK, MEDIER oCH KoMMUNIKATIoN

INGENJÖR oCH TEKNIK

NATURVETENSKAP oCH MATEMATIK

SAMHäLLS- BETEENDEVETENSKAP oCH VÅRD

Hållbar turismutveckling 180 hpKultur, kommunikation och administration 180 hpSpråkprogram – engelska 180 hpSpråkprogram – franska 180 hpSpråkprogram – svenska 180 hp

Affärssystemprogram – inriktning informatik 180 hpInformationslogistik 180 hpMedier och kommunikation i teori och praktik 180 hpMultimediadesign 180 hpValfritt informatikprogram 180 hpWebbdesign 120 hpWebbdesign 60 hp

Biomekanikingenjör – inriktning människa–teknik 180 hpByggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp – byggproduktion och projektledning 180 hp– fastighet och energi 180 hp – internationell byggproduktion och projektledning 180 hpCAD-tekniker 120 hpDataingenjör 180 hpElektroingenjör 180 hpEnergiingenjör – förnybar energi 180 hpIT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hpMaskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp– produktionsutveckling 180 hp– teknisk design 180 hpMekatronikingenjör 180 hpNätverksdesign och datordrift 60/120 hpUtvecklingsingenjörsprogrammet 180 hpÖppen ingång 90 hp Biomedicin – inriktning fysisk träning 180 hp

Miljö- och hälsoskydd 180 hpMiljöstrateg 180 hpNaturvård och artmångfald 180 hp

Arbetsvetenskapligt program 180 hpFolkhälsovetenskapligt program 180 hpHälsopedagogiskt program 180 hpIdrottsvetenskapligt program 180 hpInternationella relationer och nationalekonomi (IRE) 180 hp Professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hpPsykologiprogrammet – inriktning arbete eller idrott 180 hpSjuksköterskeprogrammet 180 hpSocialpsykologiskt program 180 hpSocialt arbete – ledning och organiseringSociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hpStatsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp

LäRARE

ÖVRIG UTBILDNING

Teknisk/naturvetenskaplig basterminDistansutbildningarKY-utbildningarLärcentrum-utbildningarMagister- och masterutbildningarSommarkurser

Du anmäler dig via www.studera.nu, senast den 15 april för höstens utbildningar och senast den 15 oktober för vårens. För sommarkurser gäller den 15 mars.

Läs mer påwww. hh.se

Reservation för ändringar.

Förskollärare 210 hpGrundlärare (åk F–3) 240 hpGrundlärare (åk 4–6) 240 hpämneslärare (åk 7–9) 270 hpämneslärare (gymnasieskolan) 300/330 hp

Utbudet är preliminärt. Se: www.hh.se/lararutbildning för mer information.

VI HAR OCKSÅ MÅNGA PÅBYGGNADSUTBILDNINGAR, UTBILDNINGAR PÅ AVANCERAD NIVÅ OCH FRISTÅENDE KURSER.

Välj bland drygt 50 programgrund-

UTBILDNINGSKATALOG.Beställ vår

18 19

Vilka är de största skillnader-na mellan att läsa på högskola och gymnasium?– Framför allt förväntas man ta myck-et större eget ansvar på högskolan. Det är mindre lärarledd undervisning och mer litteratur att läsa på egen hand. En annan skillnad är att man på gymnasiet läser flera olika ämnen samtidigt och på högskolan bara ett eller ett par ämnen i taget.

Har du något tips på hur man lyckas med sina studier?– Planera din tid. I början är det lätt att tro att man är ledig jättemycket, men du förväntas lägga ner mycket tid på självständigt arbete. Gå på alla föreläsningar, även om de inte är obligatoriska, det vinner du mycket på. Man kan också gå på de informa-tionspass om studieteknik som vi stu-dievägledare regelbundet håller.

– Det är viktigt att det studieso-ciala fungerar och att man mår bra. Umgås med vänner, motionera och gör sådant du tycker är roligt!

Vad kan ni studievägledare hjälpa till med?– Alla som har funderingar eller frågor om utbildningar eller yrken kan vända sig till oss. Vi kan berätta om olika alternativ och fungera som bollplank i funderingarna. Vi får även besök av studenter som känner sig osäkra på om de har gjort rätt studieval eller behöver hjälp att lägga upp en studieplan. Vi erbjuder karriärvägledning, till exem-pel stöd när det är dags att skriva an-sökningsbrev eller gå på intervju.

Har du något allmänt tips om man inte vet vad man vill bli?– Fundera över vad du tycker är ro-ligt och vad du är duktig på. Ta reda på vilka olika yrken som finns inom de områden som intres-serar dig. Och ta reda på vad de innebär. Man har ofta bil-der av olika yrken och dessa bilder stämmer inte alltid överens med verkligheten. Sök information och prata med yr-kesverksamma.

IDA LÖVSTÅL

4frågor till Pia Fager – studievägledare

Som student har man ofta fun-deringar på vad som väntar ef-ter studierna. Hur maximerar jag mina chanser att få jobb? Vilka jobb kan jag söka? Hur skriver jag mitt cv? Högskolans studie- och karriärvägledare ar-betar aktivt med att ge dig stöd också i förberedelserna för livet efter studierna. Boka tid för ett samtal via Högskolans växel: 035-16 71 00.

Har du något funktionshinder finns det på Högskolan i Halm-stad möjlighet till extra hjälp och stöd under din studietid.

Stödformerna kan se ut på olika sätt. Det finns lika många lösningar som det finns stu-denter med funktionshinder. Du kan till exempel få anteck-ningshjälp, talböcker, tekniska hjälpmedel eller teckenspråks-tolk. Kontakta eller boka tid med studievägledaren som har särskilt ansvar för detta.

Behöver du – karriärvägledning?

Funktionshinder – inget studiehinder

Skrivpunkten – om du kört fast

Läs mer på

www.hh.se

Högskolan har ett särskilt re-sursrum, Skrivpunkten, där du som student kan få hjälp med ditt skrivande. Hit kan du vända dig om du har språk-liga frågor och funderingar, har kört fast i skrivandet eller vill ha hjälp att hitta den akade-

miska stilen. Här finns också utrustning och

datorprogram spe-ciellt anpassade för personer med skrivsvårigheter, som datorer med

talsyntes, skärm-läsare och speciella

rättstavningsprogram.

efter studierna ...Vad ska du göra

Läs mer om olika karriärmöjligheter efter studierna.

STUDENTSERVICE EFTER STUDIERNA

20 21

Passionen blev Linas

Att fara fram över upprörda vågor med en bräda under fötterna och en drake i luften – det är vad Lina Lundgren gör allra helst. Hon är doktorand på Högskolan i Halmstad och forskar om sin stora passion: kitesurfing. Lina Lundgren började på Högskolan i Halmstad år 2001 för att läsa på Biome-kanikprogrammet. I dag, nio år senare, är hon lärare och studierektor för program-met. Hon är också doktorand – forskar-studerande – och studerar hur utövandet av brädsporter på vatten, framför allt ki-tesurfing, påverkar kroppen.

– Jag gillar kombinationen idrotts-forskning och biomekanik. Människo-kroppen är fascinerande och jag tycker

om ingenjörsämnen, säger Lina. En kitesurfare har ett speciellt rörel-

semönster, med bålen snett uppåt, som är annorlunda än de rörelser man van-ligtvis gör. Linas uppgift är att ta reda på hur detta påverkar muskler och leder.

– Mina resultat hittills visar att kite-surfare oftast råkar ut för skador i knä och fot, till exempel. Det är en ganska smal sport och det finns inte så myck-et tidigare forskning om detta. Det är spännande, säger Lina.

Intervjuar surfareAtt forska innebär att, genom nog-granna metoder, ta reda på ny kunskap. En viktig del är att läsa litteratur och ta del av tidigare forskning som har gjorts inom området. Lina har också intervju-at kitesurfare, gjort enkäter, mätt kraf-terna som påverkar kroppen och obser-

verat surfare ute i vågorna. Allt material sammanställer hon och analyserar.

– Tanken är att mina resultat ska användas till produktutveckling för att utforma utrustning som minimerar ska-dor. De ska också användas till att ta fram träningsprogram för kitesurfare, så att belastningsskador kan motverkas, säger hon.

Utmaning vara lärare Lina är doktorand på halvtid och utöver eget forskningsarbete läser hon kurser i bland annat forskningsmetodik och forskningsetik. Den andra halvtiden är hon lärare och studierektor för Biome-kanikprogrammet. Det innebär att hon undervisar, planerar kurser, rättar ten-tor, ordnar studiebesök och leder labo-rationer i Högskolans biomekanik- och fysiologilabb.

– Att undervisa är kul och otroligt utmanande. Det är en utmaning att hitta rätt nivå och att motivera, särskilt i de delar som många upple-ver som svåra. Det roligaste är när stu-denterna får aha-upplevelser och att få uppleva hur mycket de växer under de tre år som utbildningen varar.

En stor fördel med tillvaron som doktorand och jobbet på Högskolan är flexibiliteten och självständigheten. För-utom de timmar Lina har undervisning eller möten kan hon i stor utsträckning själv lägga upp sitt arbete och sin arbets-tid. Något som passar särskilt bra med tanke på hennes fritidsintresse.

– Min utgångspunkt är att jobba åtta till fem. Men mycket styr jag det själv. Skulle det vara riktigt bra vind en efter-middag kan jag ibland sticka ifrån ett par timmar och surfa. Ofta kan jag ta igen det på kvällen.

Har koll på väder och vindLina började med kitesurfing för sex år sedan. Sedan dess har hon varit fast. Hon är en flitig besökare på olika vä-dersajter och hon håller ständig koll på Högskolans väderstation.

– Jag är nog ett freak – så fort det blåser blir jag rastlös och vill ut. Men ibland när det är mycket att göra får jag fälla in mina surftentakler för att kunna fokusera helt på jobbet, säger hon.

Vad är det då som har gjort att hon har fastnat för just kitesurfing?

– Det är så mycket känsla förknippat

med kitesurfing för mig. Det är frihet, att rå om sig själv. Steg för steg lär man känna tekniken, vinden och vattnet.

Att få chans att forska om sin hobby är underbart – men det finns också en risk för sammanblandning, menar Lina. – Nackdelen är att det ibland kan vara svårt att skilja arbetet från fritiden. Men det är jättekul att bli duktig inom något man verkligen är intresserad av. Och jag har ett försprång på så sätt att jag har mycket domänkunskap som det tar lång tid att få. I ena stunden är jag på stran-den i egenskap av forskare och i andra stunden som surfare, säger hon.

Text: IDA LÖVSTÅL

Bild: CHRISTEL LIND

FORSKNING

Nyfiken på att forska? Läs mer på nästa sida.

Lina Lundgren.

22 23

Nyfiken på forskning?

Bli doktor på Högskolan

Vill du fördjupa dig i ett ämne som verkligen intres-serar dig? Då kanske forsk-ning är något för dig.

För att bli forskare krävs en exa-men på avancerad nivå inom det område du vill fördjupa dig inom, och att du blir antagen till forskar-utbildning.

Forskarutbildning innebär fyra års heltidsstudier och består av både kurser och egen forskning. Slutligen redovisar den forskar-studerande sina forskningsresultat i en doktorsavhandling. Därefter kan man ta doktorsexamen, som är den högsta akademiska exa-men som finns i Sverige. Det finns också licentiatexamen, som är en avslutning på två års heltidsstudier på forskarnivå.

Att få förverkliga sina egna idéer och driva egna projekt. Det var det som lockade Mathias Amnell och Martin Öhman att starta eget.

Mathias och Martin läser sista året på Valfritt informatikprogram. Se-dan augusti 2010 driver de, parallellt med studierna, företaget Apping i Högskolans förinkubator. Affärsidén är att utveckla applikationer för mo-bila enheter och webben.

– Under studietiden har vi arbetat mycket med olika projekt och under sista studieåret kände vi att det var dags att ta vara på våra idéer och allt vi har lärt oss, säger Mathias.

Mathias och Martin ansökte och blev antagna till förinkubatorn på Science Park Halmstad. Där får de tillgång till gratis kontorsplats och coachning. Allra mest betyder kan-ske kontakten med andra entrepre-nörer.

– Här är en otroligt kreativ miljö. Alla som är här vill utveckla idéer och är kreativa. Vissa dagar är man inte på topp, men så snart man kom-mer hit och träffar de andra blir man inspirerad, säger Martin.

Schemat i mobilenDe applikationer som Mathias och Martin utvecklar bygger på deras egna idéer. En av dem riktar sig till högskolor och universitet, och går ut på att studenterna direkt i sin mobil ska kunna se sitt schema, få medde-lande om schemaändringar och hitta kontaktuppgifter till anställda.

Mathias och Martin uppskattar att ungefär halva tiden de lägger ner på företaget handlar om ren pro-grammering. Resten av tiden går till ”en massa saker runtomkring”. För det är mycket man som företagare måste ha koll på.

– Just nu sitter vi till exempel och läser in oss på så kallade kom-panjonsavtal. Vi har också upptäckt att möten slukar otroligt mycket tid, liksom tankeverksamhet. Det tänker man inte alltid på, säger Mathias.

De ser flera fördelar med att starta eget samtidigt som man studerar. En av dem är studiemedlen.

Inte mycket fritid– Nu kan vi testa oss fram ett tag utan att vara beroende av inkomst. Är detta något vi verkligen ska satsa på? Vårt mål är att ha så pass mycket intäkter när vi tar examen att vi kan fortsätta, säger Martin.

Heltidsstudier och nystartat fö-retag – att Mathias och Martin har fullt upp är det ingen tvekan om. De har späckade kalendrar och fritiden

Högskolan i Halmstad har sedan år 2010 rätt att utfärda doktors-examen inom områdena innova-tionsvetenskap och informations-teknologi.

Innovationsvetenskap är in-riktat på bland annat entrepre-nörskap, företagsstyrning och affärsutveckling. Informationstek-nologi omfattar exempelvis data-vetenskap, telekommunikation, systemteknik och elektroteknik.

Forskningen på Högskolan är framstående och håller hög natio-nell, och ofta internationell klass. En stor del av forskningen sker i samarbete med näringsliv, kom-muner, landsting och andra orga-nisationer.

Som student vid Högskolan i Halmstad kan du vara säker på att din utbildning håller hög kvalitet och det du lär dig är baserat på den senaste forskningen.

Ungefär 50 professorer är verk-samma vid Högskolan i Halmstad.

Mathias och Martin driver företag under studietiden

Vad gör en studentinspiratör?– Min uppgift är att inspirera stu-denter att se företagandet som ett alternativ till en anställning efter studierna. Jag kan vara ett bollplank för dem som har funderingar på att starta eget. Jag håller coachsamtal, om man vill diskutera idéer eller har bestämt sig för att söka till Högsko-lans förinkubator.

Du arbetar även med Ta steget, Högskolans inspirationsverksam-het för studenter. Vad händer där?– Vi ordnar regelbundet evenemang och inspirationsföreläsningar med gäster som berättar om sin väg till egenföretagande. Vi håller lunchse-minarier och schemalagda lektioner i kreativitet och entreprenörskap. Ett annat exempel bland våra ak-tiviteter är Sisters, där vi träffar en grupp kvinnliga studenter och ar-betar med personlig utveckling och kreativitet. Alla aktiviteter är gratis.

Vad är ditt tips till nya studenter?– Använd studietiden väl – på Hög-skolan finns många möjligheter att utvecklas och tänka i nya banor. Delta i aktiviteter även utanför din utbildning och skapa nätverk som kan vara viktiga i framtiden.

IDA LÖVSTÅL

Mathias Amnell och Martin Öhman tillbringar mycket tid på Science Park Halmstad, där deras företag ingår som en del i Högskolans förinkubator.

är det inte längre mycket med. Men det är det absolut värt.

– Det är detta vi är intresserade av och vill göra. Att jobba med något

som man tycker är roligt och själv har kommit på ger motivation, säger Mar-tin.

Text och bild: IDA LÖVSTÅL

n Som student på Högskolan i Halmstad har du möjlighet att redan under stu-dietiden testa din affärsidé genom Högskolans förinkubator. Där får du bland annat tillgång till gratis kontorslokal och coachning i upp till tolv månader.

n Efter förinkubatorn finns möjlighet att söka vidare till inkubatorn på Science Park Halmstad. Där får du hjälp att etablera företaget på marknaden, bland annat genom affärscoacher, i upp till 24 månader. I anslutning till Science Park Halmstad finns ett företagshotell för dem som vill stanna kvar i miljön efter sin tid i inkubatorn.

n Science Park Halmstad ägs gemensamt av Högskolan i Halmstad och Halm-stads kommun.

SCIENCE PARK HALMSTAD – STÖD FÖR ENTREPRENÖRER

… Josefine Nilsson, studentinspiratör

3 frågor till

EFTER STUDIERNA EFTER STUDIERNA

24 25

F örsta dagen på kursen filmveten-skap på Högskolan i Halmstad tänkte Gabriela Pichler ”jag ger

det en dag”. En dag blev till en vecka, en vecka till en månad och sedan var hon såld – såld på ämnet, akademin och högre studier.

– Jag är den första i min släkt som har utbildat mig. Mina föräldrar har inte gått särskilt många år i skolan, be-rättar Gabriela Pichler.

Hon tillbringade sina första år i Fle-mingsberg, en Stockholmsförort med invånare från hela världen.

– Min mamma är från Bosnien och min pappa från Österrike och vi kände inte så många svenskar. Jag uppfattade min värld som en blandning av många kulturer – ingenting var konstigt i Fle-mingsberg.

Anpassade sig snabbtNär hon var åtta–nio år flyttade fa-miljen till Örkelljunga i Skåne. Kon-trasten mellan betongförort och liten landsortstad var enorm. Gabriela be-skriver den som chockartad och berät-

tar att hon bytte dialekt på en dag och snabbt anpassade sig för att passa in.

– Jag är en mix av de båda miljö-erna. I Flemingsberg skämdes jag ald-rig. Skammen kom först när vi flyttade till Skåne, över hur mina föräldrar pra-tade och att vi inte var som alla andra. Samtidigt var det väldigt tryggt i Ör-kelljunga och man kunde gå ensam i skogen utan att vara rädd.

Gillade campusSom barn läste hon mycket. Hennes far var flitig biblioteksbesökare och hon bar hem kassar med böcker när hon följde med honom till biblioteket i Örkelljunga. Men att Gabriela Pichler skulle plugga vidare efter gymnasiet var ingen självklarhet. Kanske var det mest kompisarnas förtjänst att det blev högre studier? När de sökte till universitet och högskolor gjord hon likadant. Ett be-sök på Lunds universitet under gymna-sietiden var en av anledningarna till att Gabriela ville läsa just filmvetenskap.

– Jag blev intresserad av filmkur-sen och tänkte ”wow, vad fint, man

kan läsa film”, tills de berättade att det nästan var omöjligt att komma in på kursen. Jag åkte därifrån med krossade drömmar, men kunde inte släppa tan-ken så jag sökte filmvetenskap på Hög-skolan i Halmstad i stället.

I efterhand är hon väldigt glad över att hon kom in i Halmstad. Högsko-lan kändes ny och fräsch, med campus centralt och nära till det mesta. Trös-keln till högre studier kändes inte sär-skilt hög och kontakten med lärarna var nära och bra.

– Lärarna fick oss studenter att kän-na oss betydelsefulla – att det vi hade att säga var viktigt. Det hade extra stor betydelse för oss som inte hade någon akademisk bakgrund. Man fick själv-förtroende, säger Gabriela Pichler.

Nära till lärarnaTrots att det var flera år sedan hon av-slutade sina studier vid Högskolan i Halmstad har hon kvar kontakten med flera av sina lärare.

– Lena Israel och Dagmar Brunow har följt mig hela vägen och stöttat

Från studier i filmvetenskap till guldbaggegalanmig. De har blivit mina vänner, mina mentorer, och de samtal vi har haft har påverkat mig som filmskapare. Att kunna ha den relationen med sina lä-rare är en väldig lyx.

Teoretisk grund viktigtUnder åren på Högskolan i Halmstad läste Gabriela Pichler fristående kurser.Förutom filmvetenskap blev det bland annat idé- och lärdomshistoria och lit-teraturvetenskap. Studierna resulterade i en kandidatexamen i filmvetenskap. Hon tycker att samhället generellt un-derskattar den kompetens som studier i humaniora ger.

– Jag skulle råda alla att läsa hu-manistiska ämnen, det ger så ofantligt mycket på det intellektuella planet. Det var verkligen en aha-upplevelse.

Efter Halmstad studerade hon på Ölands dokumentärfilmskola och se-dan blev det Filmhögskolan i Göte-borg. Hennes examensfilm Skrapsår blev mycket uppmärksammad och belönades med Svenska filminstitutets guldbagge 2010.

I dag när vem som helst kan filma och lägga ut sina alster på Youtube och andra kanaler, är det kanske viktigare än någonsin att som filmare ha en sta-bil teoretisk grund att stå på, menar Gabriela Pichler.

– Jag är i grunden positiv till den nya tekniken och demokratiseringen där alla kan filma och nå en publik.

Samtidigt är det viktigare än någonsin att det finns människor som har teo-retisk kunskap om rörlig bild. Redan i grundskolan borde elever får undervis-ning om vad rörliga bilder kan förmed-la, hur åskådare kan läsa bilder och att man har ett ansvar för hur man skildrar en person, säger hon.

NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Hennes examensfilm ”Skrapsår” imponerade på filmeliten och belönades med en Guldbagge för bästa kortfilm. Gabriela Pichlers väg mot hyllad filmare började på Högskolan i Halm-stad och med en kandidatexamen i filmvetenskap.

– Jag är glad att jag kom in i Halmstad, här får lärarna studenterna att känna sig betydelsefulla, säger hon.

Namn: Gabriela Katarina PichlerÅlder: född 1980Bor: GöteborgFamilj: sambo, mammaUtbildning: Högskolan i Halmstad, Ölands dokumentärfilmskola, Filmhög-skolan i GöteborgBästa film: är en ”sucker” för Hongkongkinesen Wong Kar-Wais 1990-tals-filmer – Fallen Angels, Happy Together, Chungking Express.Senast lästa bok: Niklas orrenius bok om Sverigedemokraterna ”Jag är inte rabiat. Jag äter pizza”.Gör helst på fritiden: jag önskar att jag hade mer fritid, men jag är väldigt musikintresserad och musik är min andra stora kärlek.Filmografi: Nångång 2004, Leda 2007, Skrapsår 2008.Övrigt: fick Bo Widerberg-stipendiet 2010.

GABRIELA PICHLER

Gabriela Pichler vid Guldbaggegalan där hon fick ta emot pris för bästa kortfilm. Bilden till höger är från den prisade filmen Skrapsår. Fotografer är Johan Lundborg respektive Karolina Wallén.

EFTER STUDIERNA EFTER STUDIERNA

26 27

H ans kommer från Malmö och läser just nu andra året på Statsvetenskapligt program.

Han ansökte om att bli student-am-bassadör efter att ha sett annonser i Högskolans korridorer och på nätet.

– Jag är rätt så bra på att föra sam-tal och fånga upp folks intressen, säger Hans och beskriver sig själv som en glad och positiv person som är lätt att prata med.

Hans trivs med att ha människor omkring sig och tycker att det är kul att vägleda nya studenter. Han delar också gärna med sig av sina erfaren-

heter av hur det är att vara student på Högskolan.

Underhöll på mässa– Det är ett stort steg för de flesta att söka hit, med ny stad och nya männis-kor, då är det avgörande att man trivs med sina studier, säger han.

Hans har bland annat varit guide på en mässa på Högskolan i Halmstad och har medverkat vid en stor gymna-siemässa i Ängelholm med besökare från hela landet. Då fick han hålla i en 15 minuter lång presentation om Högskolan inför ett hundratal personer.

– Det var en speciell situation när det var så mycket folk som var intresserade av det jag hade att säga. Att det var jag som stod för underhållningen, berättar Hans, som tycker att det varit det roli-gaste han hittills gjort som studentam-bassadör.

Vad är det bästa med att vara student- ambassadör?– Att man får träffa mycket folk med framtidsanda och ambitioner. Att få verka tillsammans med dem är en av de stora fördelarna med att vara stu-dentambassadör, säger han.

Nina vill delta på mässor

Hans gillar utmaningen N ina, som kommer från Märsta utanför Stockholm, var på en studentmässa i Älvsjö när hon

fick kontakt med studentambassadörer från Högskolan i Halmstad.

– De var engagerade och fångade in mig på ett bra sätt. Samtidigt fick jag bra information om programmet jag var intresserad av, förklarar Nina som sedan flyttade till Halmstad och börja-de läsa Marknadsföringsprogrammet.

Marknadsför HögskolanHon hade tidigare haft motsvarande uppdrag som ambassadör på gymna-sieskolan i Märsta, och när hon kom till Högskolan i Halmstad anmälde hon sitt intresse för att arbeta som stu-dentambassadör.

– Jag tyckte att det var så roligt att

man kunde nå ut och få Högskolan att synas, säger Nina som gillar att hjälpa andra att komma fram till vad de vill göra.

– Jag vet onekligen att det fungerar med studentambassadörer. De gör en själv taggad att bli ambassadör, säger hon.

Nina är en av 25 studentambas-sadörer på Högskolan i Halmstad. Deras uppgift är främst att marknads-föra Högskolan för blivande studenter. Bland annat deltar de i mässor och be-söker gymnasieskolor runt om i landet för att berätta om vilka utbildningar som finns.

– Jag försöker skräddarsy samtalen så att varje enskild individ kan hitta den utbildning som passar just honom eller henne. På så sätt blir det aldrig enformigt.

Som studentambassadör får man arvode, men Nina understryker att det inte är för pengarna som hon gör det.

– Pengarna är mer som en bonus. Jag gör det för att jag tycker att det är roligt att nå ut till nya studenter, säger hon.

Guidade turer och mässorI våras besökte hon en gymnasieskola i Växjö och var med när Högskolan i Halmstad hade öppet hus. I somras var hon en av de studentambassadörer som höll i de guidade rundvandringarna på campus. Under året hoppas hon på att få åka på mässor.

– Det är det roligaste. De som kom-mer dit söker aktivt efter information. Det är mycket lättare att nå ut till folk då, säger hon.

Det är utmaningen som är det roliga. Det tycker Hans Fridlund, 23 år, om att vara studentambassadör på Högskolan i Halmstad.

– Det är ett sammanhang som jag aldrig hade hamnat i om jag inte aktivt hade sökt det, säger han.

Nina Rapp, 22 år, hamnade i Halmstad tack vare Högskolans studentambassadörer. Nu är hon själv ambassadör och hjälper blivande studenter att hitta rätt i djungeln av alla program och kurser det finns att välja mellan.

BLISTUDENTAMBA SSADÖRBLISTUDE NTAMBASSADÖRB LISTUDENTAMBAS SADÖRBLISTUDEN TAMBASSADÖRBLI STUDENTAMBASSA

Text och bild: LINDA LUNDELL

STUDENTLIV STUDENTLIV

28 29

n Föreläsningssalar, kaféer, gym, kårhus och pub – på campus finns det mesta du behöver, samlat på ett ställe. Här är det alltid liv och rörelse och området är en naturlig mötesplats för Högskolans studenter.

Högskoleområdet, campus, ligger samlat ett par kilometer från Halm-stads centrum. Att området är koncentrerat till ett ställe innebär att du slipper kuska runt över halva stan när du ska från en föreläsning till en annan. Eftersom Högskolan har expanderat mycket de senaste åren är de flesta delarna helt nybyggda och lokalerna är fräscha och moderna. Och Högskolan växer fortfarande så det knakar.

När du har lust att byta miljö är det nära till stan. Du tar dig mellan campus och centrum på några minuter med cykel eller buss.

n 400 000 kronor. Ungefär så mycket fördelas årligen till Högskolans utvecklingsingenjörsstudenter i form av stipendier. Det är de så kallade Fåhréstipendierna, som kommer från en donation av den bortgångne lektorn Sten Fåhré. Varje vår belönas till exempel det bästa examens-projektet med 100 000 kronor och bästa student med 50 000 kronor. Stipendierna är de största till ett enskilt studieprogram i Sverige.

Jippiii! Andreas Johansson, Arvid Nilsson och Johan Ohlsson fick 2010 års Fåhrésti-pendium för bästa examensprojekt.

n Under sitt examensprojekt utvecklade Louise Spång och Oskar Nygren, Utveck-lingsingenjörsprogrammet, en ny metod för att montera växthus. Deras smarta aluminiumprofiler kräver inga skruvar när växthuset ska sättas upp. Projektet genomfördes tillsammans med företaget Willab Garden AB. Under Utexpo 2010 visades studenterna sin prototyp.

– Vi har överlämnat vårt koncept till företaget. Det krävs ganska mycket vida-reutveckling för att det ska bli en färdig produkt, men som koncept ser det lysande ut. Vi är väldigt nöjda, säger Louise Spång.

De utvecklade nytt sättatt montera växthus

Studenter visar kreativa projekt på Utexpon Utexpo är en av Högskolan i Halmstads äldsta och största traditioner. Det är Hög-skolans årliga examensmässa, då 100-tals studenter visar upp sina examensprojekt för allmänheten och framtida arbetsgiva-re. Mässan pågår under tre festliga dagar och besökarna får då se gott om exempel på uppfinningsrika lösningar och skapar-glädje. 2011 firar Utexpo 30-årsjubileum.

Högskolan i Halmstad

Rekordmånga sökande till

Allt fler vill läsa på Högskolan i Halmstad. Inför hösten 2010 sökte över 21 000 personer till Högskolans kurser och program. Det är en ökning med 31 procent jämfört med 2009. I landet totalt låg ökningen på fyra procent. På två år har antalet sökande till Högskolan i Halmstad ökat med 62 procent.

De två mest populära utbildningarna på Högskolan i Halmstad är Sjuksköterskeprogrammet och Civilekonom-programmet.

Campus med nära till allt

SLÅ DET OM NI KAN . . .

Klirr i kassan för utvecklingsingenjörer

Oskar Nygren och Louise Spång.

Trade Center, i var-dagstal kallad ”skra-pan”, sträcker sig 73,5 meter upp i luften och är Högskolans främsta yttre kännetecken. Studentrekordet att springa i trappan upp-för de 22 våningarna ligger på 1 minut och 28 sekunder.

30 31

Hur kan jag veta att det jag lär mig på Högskolan funkar på arbetsmarknaden? Ett sätt att testa sina teoretiska kunskaper i verkligheten är att ha mycket kontakt med olika arbetsplatser under studietiden.

På Högskolan i Halmstad finns många sätt att samar-beta med arbetslivet – praktik, fadderverksamhet och examensprojekt – för att nämna några exempel.

Samverkan för kontakter med ARBETSMARKNADEN

Praktiken ger dig erfarenhetAtt praktisera på en arbetsplats kan vara ett bra sätt att få in en fot på arbetsmarknaden.

I de allra flesta av Högskolans program ingår praktik som en del av utbildningen. Praktik innebär att en del av din studietid förläggs till arbetsplatser. Du får då erfarenhet av ditt kommande yrke och en unik möjlighet att skapa ett kontaktnät inför framtiden. Kontakter som kan vara guld värda när det är dags att söka jobb.

Testa dina kunskaper på fadderföretaget

Tomas Nilén tillsammans med Ellen Lindewall och Yllka Berisha.

Högskolan i Halmstad är bäst på att sam-verka med arbetslivet. I Svenskt närings-livs högskolebarometer 2010 kartläggs hur bra landets högskolor och universitet är på att samverka med näringslivet, och Högskolan i Halmstads utbildningar får mycket gott betyg.

Bland de nära 400 utbildningar som jämförs är Utvecklingsingenjörsprogram-met i Halmstad bäst i landet, alla katego-rier. Maskiningenjörsprogrammet place-rar sig bland topp-fyra.

– Detta är så klart mycket glädjande. Men jag tycker inte att det är särskilt kon-stigt att vi faller så väl ut med tanke på att vi så medvetet och strategiskt satsar på och arbetar med samverkan i utbildning. Hela vår affärsidé är att utbildningarna ska ligga nära yrkeslivet, säger Romulo Enmark, rektor på Högskolan i Halmstad.

Högskolan i Halmstadbäst på samverkan

Ellen Lindewall och Yllka Berisha på Ma-skiningenjörsprogrammet tillbringar en del av sin studietid på Tetra Pak i Lund.

Tetra Pak är studenternas fadderföretag under utbildningens tre år.

– Vi ville ha ett större företag och Te-tra Pak är jätteintressant för oss och kul att samarbeta med. Det är intressant att se hur mycket olika saker man kan jobba med som ingenjör, säger Yllka.

Tanken med Högskolan i Halmstads fadderföretagsverksamhet är att du som student regelbundet ska besöka ”ditt” fö-

retag och få använda dina teoretiska kun-skaper från undervisningen praktiskt, till exempel genom olika projektarbeten.

– I takt med att studenterna läser nya ämnen så ska vi titta på lämpliga uppgif-ter. Det är en lärsituation för studenterna, samtidigt är vi intresserade av att hitta lös-ningar på många av de uppdrag som vi läg-ger ut, berättar Tomas Nilén på Tetra Pak.

Samarbetet mellan Högskolan i Halm-stad och Tetra Pak är långvarigt och under årens lopp har flera studenter fått jobb på företaget efter studierna.

* Enligt Svenskt näringslivs högskolebarometer 2010.

SAMVERKAN

32 33

Halmstads studentkår är en förening som arbetar för att bevaka studenternas intressen under studietiden. Madeleine Holgersson är studentkårens ordförande. Hon är 22 år och har tidigare läst multi-mediedesign på Högskolan.

– av studenter för STUDENTERVad gör Kåren?– Kåren är en förening som är skapad av studenter för att stödja studenter. Den främsta uppgiften för oss är att be-vaka studenternas inflytande i utbild-ningen. Vi håller också i studiesociala aktiviteter som nollningen, kårpuben, arbetsmarknadsdagar och mycket an-nat. Vi har även en bostadsförmedling med över 800 boenden.   Den 1 juli 2010 blev det frivilligt för studenter i Sverige att vara med i en studentkår. Vad innebär det?– Kårens verksamhet har delats upp i två delar – en del för medlemmar och en för icke-medlemmar. När det gäller utbildningsbevakning representerar vi alla studenter, oavsett om man är med-lem eller inte. Alla studenter kan vända sig till oss om det dyker upp bekym-mer som rör Högskolan, till exempel sena tentamensrättningar eller att en kurs inte följer utbildningsplanen. Vi för ständig dialog med Högskolan och kan hjälpa till att föra den enskilde stu-dentens talan. För att ta del av Kårens

övriga service måste man däremot vara medlem.   Varför ska man vara medlem i Kåren?– Det ger ett mervärde som student – som medlem får man tillgång till alla våra förmåner. Man får tillgång till vår bostadsförmedling, alla nollnings-dagarna och en rad rabatter, både på lokala företag och på Kårens egna ar-rangemang, som kårpuben. Vår ambi-tion är att man ska spara in sin kårav-gift ganska snabbt.   Hur är det med nollningen, är den bara öppen för medlemmar?– Nollningen vänder sig till både med-lemmar och icke-medlemmar. De förs-ta tre dagarna är det öppet för alla nya studenter, men för att delta på de föl-jande sju nollningsdagarna krävs kår-medlemskap.  

Vad kostar ett medlemskap och hur går det till att bli medlem?– Det kostar 340 kronor per termin

eller 600 kronor för ett helår. Man be-talar in medlemsavgiften på vår med-lemsservice, som ligger i den blå runda byggnaden bredvid kårhuset.   Vad kan man göra om man vill enga-gera sig i Kåren?– Man kan gå med i något av våra kår-organ, som till exempel kårpuben, Kå-rens arbetsmarknadsdag eller Thorax, som arrangerar vår årliga studentfest. Man väljer själv hur mycket man enga-gerar sig – kanske vill man vara med i ett kårorgans styrelse och driva utveck-lingen, eller göra något då och då, som att stå i baren på kårpuben. Det finns också möjlighet att vara studentrepre-sentant i någon av Högskolans styrel-ser, nämnder och råd.   Varför ska man engagera sig i Kåren, tycker du?– Man träffar nya människor, lär sig en massa nytt och utvecklas som person. Det kan också bli en bra merit i cv:t. Men framför allt är det fantastiskt roligt!

IDA LÖVSTÅL

Vad gör Studenthälsan?– Vi fungerar som företagshälsovård för studenter och som ett komplement till vårdcentralen. Vi arbetar med det som får studenten att må bra ur olika perspektiv. Det kan handla om allt ifrån att komma i gång med goda vanor till att undvika de vanligaste studentmisstagen. När något inte fungerar vill vi kunna erbjuda tidig hjälp. Vi möter studenten enskilt på mot-tagningen och i andra sammanhang, som vid nollningen. Vi anordnar också kurser, till exempel i yoga, stresshantering, hjärt- och lungräddning och i att våga tala inför publik.

När kan studenter vända sig till Studenthälsan?– Studenter som har frågor eller bekym-mer som rör hälsan eller den studiesociala situationen är välkomna till vår drop in-mottagning. Där gör jag en första bedöm-ning av studentens behov. Ofta hänvisar jag vidare till mina kollegor inom Student-hälsan. Här arbetar också en kurator, en idrottspedagog, en präst och en gestaltte-

rapeut. Ibland behövs annat stöd än vad vi kan erbjuda och då hjälper jag till med kontakter. Vi har ett brett kontaktnät med olika vård- och hälsoinstanser i stan, till exempel inom primärvården.

Vad kan det vara för typer av bekymmer ni möter?– Det kan vara allt som rör den egna häl-san. Vi får många medicinska frågor, kan-ske man har sträckt en muskel, har ont i huvudet eller vill kolla sitt blodtryck. Det kan också vara att man känner sig trött, har svårt att sova eller känner sig deprime-rad. Då kan vi till exempel erbjuda indivi-duella samtal, kurser i stresshantering eller hjälp att se över livsstilen. Jag gör även kla-mydiatester, och utfärdar vaccinationsin-tyg till dem som ska åka utomlands för att studera eller praktisera.

Kostar det något att besöka er?– För studenter på Högskolan i Halmstad är besöken hos oss gratis, undantaget besök hos studentläkaren och sjukgymnasten.Då tar vi samma avgift som vårdcentralen.

Elisabeth Kristiansson, sjuksköterska på Studenthälsans drop in-mottagning.

4 frågor till STUDENTHäLSAN

Energi.

Vill du

få hjälp att

förändra en

(o)vana?

Varannan vatten.Känner du någon som

dricker för mycket?

Vilken kondom är bäst?

32

STUDENTKÅREN

Omotiverad, trött eller ledsen – vad ska jag göra?

Går det att ha rutiner när man pluggar?

Är det farligt med minnes-luckor när man dricker?

34 35

Mitt namn är Kenan Ganic och jag pluggar sista året på Medie- och kom-munikationsvetenskapliga program-met. Följ med mig på en cykeltur runt Halmstad och se mina favoritställen. Förhoppningsvis hittar ni här egna framtida favoriter.

MIN RESA BÖRJAR VID HÖGKOLAN. Det är inte svårt att ta sig in till centrum, det är bara att gå rakt fram utmed Laholmsvägen. Med cykel tar det inte längre än fem–sex mi-nuter, det beror lite på trafikljusen. Men cy-kelvägen är bra, till och med när vintern är framme. Då är kommunen ute och skottar, långt innan vi studenter ska till våra föreläs-ningar, grupp-arbeten och gymbesök.

Bild

: CH

RIS

TEL

LIN

D

HALMSTAD CENTRUM BJUDER PÅ MYCKET GOTT OCH BLANDAT. Själv sitter jag i skrivande stund på en personlig favorit, kaféet Skånskan. Skån-skan ser inte mycket ut utifrån, om man inte är ute efter att utforska stadens kaféer kommer man förmodligen aldrig att testa detta. Men tro mig, ett besök här är värt pengarna och tiden. Skånskan är väldigt mysigt, lite gammaldags till inredningen, och här träffas alla. I sittande stund sitter det flera studenter här, ett par som verkar vara på sin första dejt och lite längre bort ett äldre par. Jag älskar att det är så blandat med folk här.

ANDRA FAVORITER

är de lite större kedjorna Espresso

House ...

... och Robert’s Coffee.

På cykel genom stan

PÅ ANDRA SIDAN NISSAN, ett stenkast från Robert’s Coffe, ligger stadsbiblioteket.

Det är en personlig favorit när det gäller platser att plugga på. Stadsbib-lioteket är enligt mig Halmstads mest häftiga byggnad. Sett från Nissan verkar det mera som ett high-tech kontorskomplex än ett bibliotek. Väl inne möts man av en stor dags-tidningsavdelning, föreläsningsrum, grupprum, kafé, filmer, musik, tv-spel, datorer men framför allt, väldigt många böcker.

Här samlas Högskolans studenter – från terminsstart till terminsavslut-ning. Självklart behöver man inte ta sig till stadsbiblioteket för att plugga. Högskolan har också ett väldigt häf-tigt bibliotek.

NU NÄR DET BÖRJAR BLI KALLARE tycker jag om att drömma mig tillbaka till sommaren, och jag tror knappast att jag är ensam om det. Kanske har du besökt Halmstad eller Tylösand under sommaren, och bara längtar tillbaka till nästa år?

Jag tänker på de gånger jag var på Östra stran-den och solade, badade och bara tog det lugnt. Östra stranden ligger inte långt från Högskolan. En stor och välbesökt strand, ett bra alternativ om man inte kan eller vill ta sig ända ut till Tylösand.

Kenan visar sina favoriter

HUR TAR MAN SIG DÅ TILL ALLA DESSA STÄLLEN? Det bästa alternativet genom i stort sett hela året är cykel. Man kan cykla till allt här i Halmstad. Om det inte går att ta med sin cykel från sin hemstad, var hittar man cykel i Halm-stad om man inte vill köpa en helt ny och dyr?

Ja, det finns massvis av loppmarknader i stad, själv köpte jag min cykel på Amnestys loppis på Söder. Det är en otroligt stor loppis som har det mesta, bland annat ett stort bokantik-variat. Det är väl värt ett besök om du vill fylla på bokhyllan med något annat än kurslitteratur.

” Sammanfattningsvis kan jag säga att Halmstad är en väldigt bra studentstad. Så sök smart, sök till Högskolan i Halmstad.

Text och bild: KENAN GANIC

OM HALMSTADOM HALMSTAD

36

BESÖK OSS PÅ ÖPPET HUS4–5 mars 2011

MERSMAK?

Hög

skol

an i

Hal

mst

ad in

form

atio

nsav

deln

inge

n, o

ktob

er 2

010

• 8

000

ex. •

Try

ck: E

land

ers A

B.

BESTÄLL VÅR

www.hh.se

OM DU VILL KONTAKTA HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Tel. 035-16 71 00 Fax 035-18 61 92 E-post: registrator@hh.sewww.hh.se STUDENTCENTRUM Besöksadress: hus QTel. (växel) 035-16 71 00Öppettider: Måndag–torsdag 08.30–16.00, fredag 10.00–16.00E-post: info@sa.hh.se

KÅRENBox 847 301 18 Halmstad Tel. 035-16 71 70 www.karen.hh.se

SÅ ANMÄLER DU DIGDu anmäler dig till alla utbildningar via www.studera.nu.Sista anmälningsdag är 15 april för höstens utbildningar och 15 oktober för vårens. För sommarkurser gäller 15 mars.