the perks of being a wallflower.pdf
TRANSCRIPT
-
1
EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN
En film om Charlie, en 15-rig kille, och hans resa mot ett mentalt uppvaknande kring vem han r och det trauma han sjlv varit med om. Stephen Chbosky har filmatiserat sin egen bok och har ftt till en osedvanligt vlspelad ungdomsfilm som lyckas berra allvarliga mnen utan att ngonsin tappa kontak-ten med det vardagliga. En film som lockar till samtal om svl stora som sm livsfrgor; liv, dd, krlek och rtt musiksmak. Rek fr k 8/9/gymnasiet EN FILMHANDLEDNING AV PER ERIKSSON
Handling
Charlie bor med sin mamma och pappa i Pittsburgh och
har tv ldre syskon; en bror som brjat p universitetet
och r stor fotbollsstjrna och en miljmedveten syster
som gr i sista ring, en senior. Charlie har haft en tuff
tid och har vistats p sjukhus och tycks skriva brev till
ngon oknd som terapi. Exakt vad som hnt Charlie
berttas vagt och bitvis; vi fr foga det samman till en
helhet under filmens gng.
Filmen utspelar sig under ett skolr. Det r Charlies
frsta r p high school, den amerikanska motsvarighet-
en till gymnasium, han r en freshman. Charlie har
inga direkta vnner, nrmast r hans engelsklrare som
uppmrksammar hans fallenhet fr litteratur och ger
honom extra arbete i skolan. Vndningen kommer nr
Charlie gr p en av skollagets fotbollsmatcher och ser
hur Patrick, en spexig senior, engagerat hejar p laget.
Charlie och Patrick har trsljd tillsammans och Charlie
The Perks of Being A Wallflower
-
2
EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN
tar tillfllet i akt och stter sig bredvid Patrick. De brjar
snacka och Charlie blir presenterad fr Sam, en attraktiv
tjej som visar sig vara Patricks plastsyrra. Patrick och
Sam blir Charlies vnner och via dem blir han en del av
ett alternativt, kulturellt och politiskt medvetet gng av
ldre elever som ocks inkluderar Mary Elizabeth, Alice
och indirekt skollagets fotbollsstjrna Brad eftersom
det visar sig att han har ett hemligt frhllande med Pa-
trick.
P en fest med gnget ter Charlie omedvetet en
brownie spetsad med marijuana. Nr Sam hjlper till att
ta hand om den stenade Charlie fr hon av en slump
reda p att Charlies bsta kompis nyligen skjutit sig
sjlv. Sam berttar det fr Patrick och att hon befarar att
Charlie r vldigt ensam. Parick utlyser d en skl till
Charlies ra, fr att han ser saker, han r en fluga p
vggen en wallflower.
Efter festen ker Charlie, Sam och Patrick i hans
pickup och nr den oknda perfekta lten dyker upp
p radion kr de vrlandes genom en tunnel och fr alla
inblandade r det en unik livshndelse. Charlie blir kr i
Sam men hon har fullt upp med att falla fr andra kil-
lar som behandlar henne illa.
Vid jul fr Charlie ett slags genombrott. Dels hjlper
han Sam, som haft lite svrt i skolan, att klara sitt hg-
skoleprov genom att plugga tillsammans med henne och
dels imponerar han p alla i gnget genom de julklappar
han kpt till dem. Sam ger honom ocks en srskild pre-
sent, en skrivmaskin, och de ppnar upp sig fr
varandra. Charlie fr reda p att Sam blivit sexuellt ut-
nyttjad av en ldre man och Charlie berttar om sin fas-
ter som varit med om ngot liknande. Sam kysser Char-
lie, som vn.
Under jullovet nr Sam r med sin familj brjar min-
nen av hans faster poppa upp i hjrnan och vi frstr att
hon omkommit i en bilolycka vid jul, nr hon var p vg
att hmta Charlies fdelsedagspresent.
Efter jul nr Mary Elizabeths Rocky Horror Picture
Show saknar en medverkande rycker Charlie in. Det
ppnar gonen p Mary Elizabeth som bjuder ut Charlie
p en dejt. De blir ett par och Mary Elizabeth gillar verk-
ligen Charlie, men tyvrr knner inte han likadant och
vid en fest rkar han sga att han tycker att Sam r vack-
rare. Patrick rder Charlie att ta en paus frn kompis-
gnget ett tag. Pausen slutar nr Charlie gr in och stop-
par en fajt dr Patrick blir phoppad av Brads kompisar
Brad har blivit misshandlad efter att hans pappa har
kommit p honom tillsammans med Patrick, som trtt-
nar p att spela dubbelspel och vill att de ska st fr sin
krlek. ret gr och Charlies alla vnner jublar ver be-
sked om att de kommit in p olika universitet. ven Sam
har blivit antagen. Charlie inser att alla hans vnner
kommer flytta ivg. Sista kvllen innan Sam ska brja
den obligatoriska sommarkursen brjar hon och Charlie
vara intima med varandra, men nr hon smeker Charlie
ryggar han tillbaka. Smekningen verkar trigga ngot i
Charlie och nr han morgonen efter har vinkat av Sam
vandrar han zombieaktigt hem och drabbas av halluci-
nationer och starka minnesbilder. Han ringer sin syster
och vaknar sedan upp p en psykiatrisk klinik och mter
Dr Burton. I samtal med henne blir det klart att Charlie
har blivit utnyttjad av sin faster Helen. Det r ett genom-
brott nr det uttalas och Charlie blir snabbt bttre. Nr
han kommit hem kommer Patrick och Sam p besk.
Sam har hittat tunnellten den perfekta lten och
de ker gemensamt tillbaka till tunneln med lten p
stereon och Charlie och Sam kysser varandra. Charlie
sger att han ska bli mer aktiv i sitt liv och s sger han
att nu, i just detta nu, r de alla ondliga infinite.
-
3
EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN
Historiens inramning en lek med tid, rum och plats Det frsta vi mter i berttelsen r titeln, The Perks of
Being A Wallflower, som p svenska betyder ungefr fr-
delarna med att vara en panelhna alternativt fluga p
vggen. Definitionen av en wallflower r ngon som
utifrn blyghet eller utfrysning inte deltar i ett socialt
sammanhang (exempelvis en dans).
P vilket stt r Charlie en wallflower? Finns det till-
fllen dr han inte r det?
Finns det ngra frdelar med att vara en wallflower?
Vilka i s fall?
Nr Patrick kallar Charlie fr en wallflower gr han
det med vrme. Hur beskriver Patrick det positiva
med Charlies sjlvptagna utanfrskap?
The Perks of Being A Wallflower utspelar sig i USA men
det r i vrigt ganska svrt att veta exakt var berttelsen
ger rum. Patricks kommentarer om Schenley Park ty-
der p att vi befinner oss i Pittsburgh och med tanke p
att berttelsens upphovsman, Stephen Chbosky, r upp-
vuxen dr s verkar det stmma. Det r ocks svrt att
sga vilken tid som berttelsen utspelar sig i. Det skulle
kunna vara 1990-tal men lika grna 2000-tal (boken
dremot utspelar sig 1991-1992). De starkaste tidsmar-
krerna r att det inte finns ngra mobiltelefoner och att
Charlie och de andra byter kassettband med varandra.
Regissren och frfattaren Stephen Chbosky har skerli-
gen frskt att tona ner nrvaron av tydliga tidsmark-
rer eftersom det finns en risk att de tar ver och skyler
sjlva berttelsen. Ytterligare en anledning till varfr
Chbosky inte uppdaterat filmen till nutid r nog mobil-
telefonerna. De r ett gissel fr mnga filmskapare; dels
r det svrt att skriva engagerad dialog och bygga kli-
max om personer aldrig behver mtas fr att kommu-
nicera, dels r mobiltelefoner vldigt tydliga tidsmark-
rer eftersom de s snabbt blir omoderna.
Vilka tidsmarkrer tnkte eleverna p i filmen? Lt
de lista de detaljer som fr dem att associera till olika
tidsepoker.
Har eleverna sett filmer som knts frldrade p
grund av hur personerna i filmen klr sig eller kom-
municerar? Har det frstrt filmen eller har de gillat
det nd?
Vilken knsla fick eleverna av den plats dr Charlie
bor? r det en stor eller liten stad? Vad r det fr
saker som fr dem att hnvisa till det ena eller
andra?
En stor del av Charlies berttelse kommer genom sm
pusselbitar som vi fr fnga upp under filmens gng. Det
handlar framfr allt om det hemska han varit med om
tidigare i livet, hur han har blivit utnyttjad av sin faster
Helen, hur han haft skuldknslor fr att hon omkom i en
bilolycka p hans fdelsedag och det faktum att hans
bsta och enda vn tog livet av sig. Det finns sm
antydningar hr och dr men det r frst i slutet som vi
kan plocka ihop pusselbitarna till en helhet, men inte
ens d har vi ftt hela pusslet uppvisat fr oss. I The
perks of being a wallflower anvnds den hr typen av
berttande p ett mycket vlbalanserat stt, vi fr hela
tiden tillrckligt med information men blir aldrig
skrivna p nsan.
-
4
EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN
Diskutera med eleverna hur och nr de brjade frst
vad som hnt Charlie och be dem diskutera vilken
bild de har av vad som faktiskt har hnt.
Lt eleverna skriva eller filma egna sm egna bert-
telser eller brev som beskriver ngon av filmens per-
soners upplevelser utanfr det vi fr se i filmen. Vad
har Sam varit med om? Hur trffades Brad och Pa-
trick? Hur var Mary Elizabeths uppvxt? Hur kom-
mer Charlie att bli efter att han slutar high school?
Musik som identitetsskapare
Ungdomstiden handlar i filmer, bcker och musik ofta
om att vxa upp och hitta sig sjlv. Det r tvra kast mel-
lan gldje och sorg och det r mycket som hnder, svl
kroppsligt som spirituellt. Berttelser om ett sdant upp-
vaknande brukar internationellt benmnas coming-of-
age.
Lite frenklat skulle vi kunna sga att det ofta hand-
lar om en sorts brottningsmatch med konventionalitet. I
mnga fall handlar det om att passa in men utan att fr-
lora sin egen identitet. Fr vissa andra blir det viktigare
att helt sl sig fri och ppet visa sitt avstndstagande
frn den uppfattade gngse konventionaliteten. Vi gr
det alla i olika grad och i olika faser.
Klder blir ofta en tydlig markr och en signal om en
viss grupptillhrighet. Ett sllande till en subkultur, till
skillnad frn den allmnt rdande kulturen. Gillar ngon
att skejta brjar man kanske kl sig som andra skejtare,
eller om man r ett stort fan av en viss mangaserie kan
ven det frja av sig i kldsel och stil fr att exponera sitt
intresse fr andra. Det r bde ett stt att skilja sig frn
mngden och samtidigt skriva in sig i en annan gruppge-
menskap. En mindre grupp dr man knner att man pas-
sar in.
Patrick stller sig frgan om deras grupp r som alla
andra grupper, till exempel fotbollsspelarna, bara att de
klr sig annorlunda (i boken se sid 155).
r det s? Att vi i grund och botten r ganska lika?
Att det inom varje grupp finns liknande personlighet-
er, attityder och frhllningsstt och att det bara r i
frhllandet till andra grupperingar som (ytliga)
skillnader lyfts fram?
Idag r det ltt att uppleva att det r lttare att blanda
olika influenser. Kanske var det strre motsttningar
frut. 80-talets uppdelning i hrdrockare och synthare,
60-talets i mods och rockers. I och med internetvrldens
mjligheter att hitta allt genom ngra klick har kanske
det eklektiska ftt mer utrymme och det r lttare att ta
p sig olika hattar beroende p tillflle.
Diskutera med eleverna kring vilka olika subgrupper
som finns p deras skola, om ngra. Frga vilka ldre
subgrupper de knner till?
r det ok att blanda stilar? Bygger alla stilar p musik
och intresseomrde, eller finns det helt andra inspi-
rationskllor?
Fr mnga blir musiken en fast punkt att hlla fast vid
under denna uppvxtens knslolabyrint. Musiken funge-
rar som en vg in i en gemensam social tillhrighet, ex-
empelvis genom att bli hiphop eller goth och drmed
f vnner som gillar samma musik och subkultur. Men
musiken kan ocks erbjuda en mer intim personlig trst,
nr det finns ltar som talar direkt till en och den situat-
ion man just d befinner sig i, vare sig man r glad eller
ledsen, ensam eller lskad.
I The perks of being a wallflower blir lten Asleep med
brittiska popbandet The Smiths en gon-, ron- och
ven drrppnare fr Charlie. The Smiths och lten As-
leep blir den frsta indikationen p att det finns ett sr-
skilt knsloband mellan Charlie och Sam. De dras bda
till ltens melankoliska ackompanjemang och text, an-
tagligen fr att de bda br p en inre sorg. Fr Charlie
tycks det repetitiva lyssnandet innebr en bearbetning
av hans bsta vns sjlvmord och hans komplicerade
frhllande till fastern.
Lyssna p lten Asleep tillsammans och bearbeta
-
5
EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN
texten, exempelvis genom att skriva ner orden ni hr
nr lyssnar, och analysera texten ihop. Vad handlar l
ten om? Varfr tror ni att Charlie lyssnar om och om
igen p Asleep? Ngra av de mest talande raderna r:
Sing me to sleep Sing me to sleep And then leave me alone Don't try to wake me in the morning 'Cause I will be gone Don't feel bad for me I want you to know Deep in the cell of my heart I will feel so glad to go Ur Asleep, The Smiths
Har ni egna exempel p musik som ni lyssnar p vid
vissa specifika tillfllen? Fr att f pepp, fr att leva ut
gldje eller sorg?
Lt eleverna spela upp olika egna exempel och frklara
vad det r i deras val som gr att de dras till just det
musikstycket. En variant p detta kan vara att lta ele-
verna stta ihop sitt eget soundtrack till en phittad
film. Det ger mjlighet att vlja starka ltar utan att
lmna ut sig sjlv. Dela upp eleverna i grupper och be
dem gra en synopsis p en film eller lt dem utg frn
en knd film eller berttelse, exempelvis Romeo och
Julia. Lt sedan eleverna vlja musik som de tycker
passar till berttelsens viktigaste scener. I fallet Romeo
och Julia skulle ngra exempel d kunna vara nr
Romeo och Julia mts och blir kra, nr Tybalt ddar
Mercutio och Romeo i vredesmod i sin tur ddar Tybalt
och slutscenen nr Julia begr sjlvmord nr hon tror
att Romeo r dd.
Vnskap
Charlie blommar ut nr han trffar Patrick, Sam och de
andra. Efter det att hans nrmaste vn har tagit livet av sig
tycks han ha varit isolerad frn andra, avskrmad. Nr han
blir en del av en vnskapsgrupp brjar han sin resa till att
bde vxa upp och bli en mer aktivt deltagande person,
precis som lraren Bill Anderson sger t honom.
Hller ni med Charlies lrare? r det viktigt att vara
aktiv och deltagande, i klassrummet och socialt?
Charlie gr ju en aktiv handling nr han p fotbollsmat-
chen gr fram till Patrick och brjar prata. Det r ett bete-
ende som lite gr emot Charlies i vrigt passiva tillvaro.
Vad r det som gr att Charlie gr fram till Patrick, att
han vgar? r det Patricks stt? Eller att de r p en
fotbollsmatch?
r Charlie en bra vn? P vilket stt i s fall? Och har
han bra vnner?
-
6
EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN
Vardagligt men allvarligt specifik men rele-vant
Historien i The perks of being a wallflower handlar om
tonringar som har bsta vnner som tagit livet av sig
genom att skjuta sig, blivit sexuellt utnyttjade, slagits av
sina frldrar fr att de r homosexuella och i desperat-
ion testat grnserna via droger, sex och alkohol (och d
har de nd utelmnat bokens aborthistoria). Det borde
egentligen vara lite fr mycket problem fr en enda film
och risken att berttelsen ska knnas skt och som en
expos av tonrsproblem knns verhngande men s
blir det aldrig. Till stor del beror det p att personerna i
filmen r fullkomligt trovrdiga och att historien inte
fokuserar p sjlva de traumatiska hndelserna utan hur
dessa personer lever vidare. Hur de fr livet att g ihop
och hittar vardagen mellan problemen. Och sjlvklart
det faktum att det r Charlies berttelse och bearbet-
ningen av hans problem som str i centrum, inte alla
andras. D hade det kunnat bli verlastat. Men om vi
tittar lite nrmre p de trauman som finns i filmen s r
det ovanliga men vanliga tonrsutmaningar som ligger
bakom.
Sex, drugs (och lite rocknroll)
Alkohol och droger r ofta vanligt frekommande i
mnga ungdomsskildringar. I USA i allmnhet och ung-
domsfilmer i synnerhet r marijuana vanligt frekom-
mande. The perks of being a wallflower r drfr i vissa
aspekter som andra filmer med vanlig tonrsfylla men
hr finns ocks en tydligare skildring av droger och det
till synes utan att problematisera det. Nr Charlie ter
den marijuanaspetsade brownien blir det p stt och vis
en vg in i gnget. Brad skyller p alkohol och droger fr
att frneka sin attraktion till Patrick. Och svl Sam som
Patrick har haft perioder dr de druckit och rkt fr
mycket och bestmt sig fr att sluta (tydligare i boken n
i filmen).
Hur upplever ni skildringen av droger, r den positiv
eller negativ? r det ngon skillnad p nr Charlie
ter brownien eller tar LSD?
Hjlper drogerna Charlie att hitta en plats och f vn-
ner? Varfr tror ni att han brjar ta mer och tyngre
droger? r det fler personer i filmen som verkar ta
droger fr att m bra?
Skildringen av sex i filmen r p ett stt ganska frsiktig.
Personerna i filmen pratar ganska mycket om sex men
det r inte tabubelagt eller ngon stor fixering kring
sjlva akten. Charlie umgs med ldre elever som redan
har gjort sin sexuella debut och p det sttet skiljer sig
The perks of being a wallflower p ett ganska befriande
stt frn mnga andra amerikanska ungdomsfilmer dr
viljan att bli av med oskulden mnga gnger verskug-
gar allt annat. Charlies gng i filmen har p stt och vis
en mer realistisk relation till sex. Det r stort, omtum-
lande men ocks naturligt. Samtidigt finns det en vass
baksida eftersom berttelsen ocks handlar om sexuella
vergrepp och hur Charlie blir varse vad han varit med
om och brjar lra sig att handskas med den vetskapen.
Om sexuellt utnyttjande av barn
I filmen har svl Charlie som Sam blivit sexuellt utnytt-
jade som barn. Dr r Charlies fall ganska ovanligt. End-
ast cirka 2 procent av uppklarade anmlda sexualbrott
har en kvinnlig frvare men mrkertalet kan vara
stort, d mnet r starkt tabubelagt. Sams historia r
dremot lika tragisk som typisk. De flesta sexualbrotten
begs av mn mot kvinnor. Det gller ven barn under
15 r, dr mer n 90 procent av offren r flickor. Frva-
ren r vanligtvis ngon i barnets nrhet.
-
7
EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN
Charlie som var vldigt liten nr vergreppen begicks
har frtrngt det som hnt, men kroppen tycks komma
ihg och Sams berring triggar igng kroppens minnen.
Att bli vldtagen eller utsatt fr vergrepp innebr nst-
an alltid ett stort trauma. En vanlig reaktion r att man
sker en frklaring, ofta hos sig sjlv, att man knner
skuldknslor och tycker att det var ens eget fel att det
skedde eller att man borde gjort annorlunda. Och ven
om reaktionerna r personliga listar sjukvrden fljande
symptom som exempel p vanliga reaktioner efter ett
vergrepp:
skuld- och skamknslor
overklighetsknslor
nedstmdhet
humrsvngningar
ngest, oro och stress
smnproblem och mardrmmar
"flashbacks" (ptrngande minnen av det intrf-
fade)
undvikande av allt som pminner om hndelsen
fysiska reaktioner, som dlig aptit, migrn och
sexuella problem
Hur mnga av dessa tycker ni er se hos Charlie och/
eller Sam?
Hur brukar den hr typen av vergrepp eller effekten
av dem gestaltas i film eller tv? Kan ni ge ngra exem-
pel?
Charlie blir vldigt frtjust i Sam och de dras till
varandra. Kanske p grund av att de bda r ngot sar-
gade men p vg att vnda sina liv. Sam verkar ha an-
gripit sina problem p ett destruktivt stt och nr Charlie
frgar lraren Mr. Anderson om varfr vissa vljer fel
personer att vara tillsammans med sger han We accept
the love we think we deserve. En snygg formulering
som svar p ett komplext problem, att mnga lever i de-
struktiva frhllanden.
Beskriv Charlies och Sams relation. Arbeta i grupper
och beskriv Sams syn p Charlie och tvrtom. Vad har
format deras relation?
Tror ni att Charlie och Sam kommer att bli ihop p
riktigt?
Om att vara ung och homosexuell
I Sverige har attityderna till homosexualitet frndrats i
positiv riktning de senaste ren. Det gller ven bland
ungdomar. nd lever frdomar och frestllningar om
homosexualitet och homosexuella kvar, kanske srskilt
bland de yngre tonringarna och i synnerhet bland poj-
kar. Underskningar visar ocks att den psykiska ohlsan
r strre hos personer som funderar kring sin sexuella
lggning, eller som befinner sig utanfr den heterosexu-
ella normen.
I filmen r Patrick till stor del trygg i sig sjlv och dl-
jer inte sin sexuella lggning. Han kommer frn en till
synes varm familj och har frdomsfria vnner. Brad r i
en annan situation, svl nr det gller familj som vn-
ner. Han r i en klassiskt utsatt situation.
Beskriv Patrick i frhllande till Brad, vad tror ni att
de ser i varandra?
Hur r Brad som person? Gr det att frst att han
tvingar Patrick till att hlla allting hemligt och att han
inte str upp fr Patrick vid brket i matsalen?
Om sjlvmord
Charlies kompis har tagit livet av sig. Och sjlvmord r
ett reellt problem fr mnga, speciellt i tonren, ven om
de allra flesta inte gr s lngt som att verkligen ta livet
av sig.
Det finns mnga myter om sjlvmord. En r att sjlv-
mord intrffar pltsligt och utan frvarning och att det
aldrig gr att hindra den som en gng bestmt sig. Andra
frestllningar r att sjlvmord inte r ngot man ska
tala om fr att inte vcka den bjrn som sover och
att de som uttrycker sjlvmordstankar inte r de som
begr sjlvmord.
-
8
EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN
Detta r inte sant. Dessutom kan myter av detta slag
hindra oss frn att handla p ett riktigt stt. Riskerna fr
sjlvmordshandlingar snarare kar om man som vuxen
undviker att tala med ungdomar om det som r svrt.
Det r viktigt att vuxna tar reda p vad som ligger
bakom unga mnniskors uttalanden och funderingar om
sjlvmord.
Studera grna tillsammans kring myterna om sjlv-
mord, om riskfaktorer och hur man kan arbeta pre-
ventivt i syfte att minimera risker fr fler suicid.
Bok blir film
Precis som mnga andra filmer bygger The Perks of Being
A Wallflower p en bok. Det som r lite ovanligt hr r
att det r bokens frfattare som ven skrivit manus och
regisserat. Kanske har det faktiskt bidragit till att gra
en trogen adaption av boken som verkligen utnyttjar det
nya mediet fr sin berttelse.
Boken r skriven i brevform, en s kallad brevroman
som blev populr redan p 1700-talet (exempelvis Goet-
hes Den unge Werthers lidanden). Det r endast genom
Charlies brev till en oknd vn som vi fr reda p vad
som hnder i boken. Boken innehller frsts lite mer
information n vad som hinns med att bertta i filmen
och det r framfr allt Charlies beskrivning av sin familj
och faster Helen som r mer utfrlig i boken i jmfrelse
med filmen. Exempelvis behandlar boken hur Charlies
syster faktiskt blir gravid och att Charlie fljer med
henne fr att gra en abort.
ven engelsklraren Bill Anderson r en mer nrva-
rande figur i boken n i filmen. Men alla scener som
finns i filmen finns ven i boken. Det r inget som har
skapats enbart fr att fungera i filmform.
Dremot upplevs Charlie tminstone delvis an-
norlunda i film och bok. I boken knns han ngot mer
omedveten om vad som sker och hnder, nstan med ett
slags autistiskt drag. Om ni har tillgng till boken lt
grna eleverna lsa den, eller delar av den och se hur de
upplever skillnaden mellan bok-Charlie och film-
Charlie.
Dela grna upp ngra kapitel eller ngra av Charlies
bokbrev i klassen och be dem lsa texten och jmfra
med hur det blev i filmen. Hr kommer ngra exem-
pel p nyckelscener i filmen och var de terfinns i
boken:
Julklappsutdelning med vnnerna (Secret santa), sid 65
Slutet, nr Sams smekningar fr Charlie att bli dlig, sid 197
Frsta mtet med Patrick och Sam p fot-bollsmatchen, sid 18
Nr Charlie gr slut med Mary Elizabeth, sid 132
-
9
EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN
I boken och filmen finns en del snygga och intres-
santa citat. Diskutera grna hur ni uppfattar dem och
om ni hller med om vad de betyder. Hr r ngra
exempel:
We accept the love we think we deserve. I turned around and walked to my room and
closed my door and put my head under my pil-low and let the quiet put things where they are supposed to be.
In this moment, I swear we are infinite. I just think it's bad when a boy looks at a girl
and thinks that the way he sees her is better than she actually is. And I think it's bad when the most honest way a boy can look at a girl is through a camera.
But even if we don't have the power to choose
where we come from, we can still choose where we go from there.
You can't just sit there and put everyone's lives
ahead of yours and think that counts as love
Fr mer information om hur bok blir film, ls om Filmin-
stitutets satsning Boken p duken via
http://www.sfi.se/sv/filmiskolan/Teman-och-projekt/
Boken-pa-duken
Boken innehller ocks mnga fler referenser till musik
och litteratur men filmen har ju frdelen att musiken
kan spelas upp direkt, inte bara vara en utskriven hn-
visning.
Lrartips:
Ls mer om att prata om sexualbrott via BR:s skolsajt
Brottsrummet p
http://www.brottsrummet.se/sv/for-larare
Ls mer om att prata om unga HBT-personer p RFSUs
webbsida
http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/Artiklar-
och-reportage/Att-arbeta-med-hetero-homo-bi-och-
trans/Att-arbeta-med-homosexualitet/
Ls grna mer om att prata om sjlvmord i WHO:s guide
http://whqlibdoc.who.int/hq/2000/
WHO_MNH_MBD_00.3_swe.pdf
USA, 2012 Regi: Stephen Chbosky Manus: Stephen Chbosky Producenter: Stephen Chbosky, Lianne Halfon, John Malkovich, Russell Smith Foto: Andrew Dunn Klippning: Mary Jo Markey Musik: Michael Brook I rollerna: Logan LermanCharlie Emma WatsonSam Ezra MillerPatrick Mae WhitmanMary Elizabeth Erin WilhelmiAlice Paul RuddMr. Anderson Kate Walshmamman Dylan McDermottpappan Tekniska uppgifter: Lngd: 103 minuter Censur: 11 r Svensk premir: 20.02.2013 (DVD) Distribution: Nordisk Film, Box 27184, 102 52 Stock-holm. 08-587 822 85. E-post: [email protected] OBS! Filminstitutet kan inte garantera att filmen finns i distribution efter att den slutat visas p ordinarie bio-grafrepertoar. Se www.sfi.se/filmdistribution fr att lra mer om distribution och visningsrttigheter. Redaktion: Maria Katerine Larsson, Film i skolan, Svenska Filminstitutet, 2013
Produktionsuppgifter