Konsumenter nobbar eko-mjölkenTYSTBERGA

Som om de ville hälsa sträcker kalvarna ut sina långa tungor när Madelene Eriksson och Jakob Jurriaanse går förbi i lagården. Enligt planen skulle kalvarna som vuxna mjölkkor producera ekologisk mjölk. Men det går inte, för Arla vill inte ta emot den.

När Madelene Eriksson och Jakob Jurriaanse tog över drif-ten av gården Stora Elghammar i Tystberga för snart ett år sedan var det en självklarhet för dem att driva den ekologiskt. Efter två år utan kemiska bekämp-ningsmedel och konstgödsel är omställningen av växtodlingen klar. Men den svårare biten, att ställa om mjölkkorna – som är vana att producera på topp-nivåer med högvärdigt kraft-foder som föda – visade sig bli ännu svårare än vad de trodde.

Arla tar inte emot mer ekolo-gisk mjölk. Mejeriet, som är det enda som hämtar mjölk i Sörmland, har redan ett överskott på ungefär dubbelt så mycket som vad konsumenterna köper i butiken. Resten säljs som konventionell mjölk.

– Vi såg en ganska kraftig ökning av kon-sumtionen fram till 2009, därefter såg vi en tillfäl-lig avmattning, säger Ann Freu-denthal, marknadsansvarig på Arla Eko.

Var tionde mjölkpaket som säljs i butikerna är ekologisk i dag, men Arla jobbar för att andelen ska öka.

– Ungefär 30 procent av kon-sumenterna är intresserade av

såna här frågor och vi tror att det finns en potential där.

Det är framför allt det högre priset som är den avgörande orsaken till att inte fler väljer det

gröna alternativet, tror Arla som nu ser över en minskning av prisskillnaden.

Men det dröjer ändå tills det blir möjligt för nya lant-brukare att sälja eko-logisk mjölk.

– Vi måste komma i kapp först. Jag hop-

pas vi kan rekrytera på nytt om några år igen, säger Ann Freu-denthal.

Att det var trögt med eko-logisk mjölk visste Jakob och Madelene när de började, men inte att det skulle vara så trögt. Det känns surt, tycker de.

– Det är ju det här vi vill göra, säger Madelene.

Men så länge Arla inte kan betala för den ekologiska mjölken har de inte möjlighet att gå över.

– Vi har inte råd att ställa om korna och inte få betalt för det. Då går vi i konkurs, säger Jakob.

De kraftfoder som korna på Stora Elghammar får i dag innehåller bland annat soja odlad med bekämpningsmedel och konstgödsel och på bekost-nad av de arter som bara växer på den känsliga mark i Brasi-lien där soja nu odlas som enda gröda. Trots det är den billigare än vad det skulle vara att odla åkerbönor hemma på gården.

– Det där retar mig som tusan, jag tycker det är vansinne, säger Jakob.

Madelene Eriksson och Jakob Jurriaanse vill ställa om till ekologisk växtodling och djurhållning. Men det dröjer innan korna kan ge ekologisk mjölk. Nio av tio konsumenter väljer bort ekomjölken och Arla har stort överskott och kan inte ta emot mer.

Foto: Fredrik Laaksonen

Exempelgård i EU-projekt

stora elghammars gård är utsedd att fungera som exem-pelgård i eU-projektet Beras implementation som drivs från Järna.

i tio länder runt Östersjön används kretsloppsgårdar som visas upp som goda exem-pel för hur övergödningen kan begränsas och miljön tas omhand.

På gårdarna odlas så mycket spannmål som går åt till djurens föda och på så sätt produceras så mycket göd-sel från djuren som behövs för att göda växtodlingen. På så sätt behövs inte konstgöd-sel och det produceras inte för mycket gödsel från djuren.

{

{

{

2,20kronor mer kos-tar en liter eko-logisk mjölk än konventionell.

Helle följer övergången till ekologisk produktion

Jakob Jurriaanse har drömt om att bli bonde sedan han var liten pojke hemma i Haag i Nederländerna. Drömmen har gått i upp-fyllelse, men han får vänta på att ställa om mjölkkorna till ekolo-gisk produktion.

Det finns otaliga rapporter om både konventionella och eko-lantbrukares villkor. Men det finns nästan inget skrivet om hur ekonomin påverkas under själva övergången från det ena till det andra, berättar Jakob Jurriaanse.

Det har även Helle Reeder, affärsrådgivare på LRF Konsult i Nyköping, noterat och därför följer hon Madelene Erikssons och Jakob Jurriaanses arbete med övergången till ekologiskt lantbruk på Stora Elghammars gård.

Hon dokumenterar hur eko-nomin påverkas, vad som hän-

{ der med djurbesättningen och växtodlingen.

Snart lanserar hon en hemsida om gården där även sambandet mellan matkonsumtion och pro-duktion ska tydliggöras.

– Det ska bli väldigt roligt för den här länken är väldigt otyd-lig i dag. Många förstår inte hur deras val i butiken påverkar mil-jön, säger Helle Reeder.

– Ju fler som väljer ekologiska mejeriprodukter, desto fler går-dar kan ställa om till ekologisk produktion.

Hon beskriver hur det öppna landskapet försvinner i takt med att det blir för dyrt att hålla kor.

– Jag tycker om Sörmland och jag ser hur granskogen breder ut sig.

Madelene Eriksson och Jakob Jurriaanse brinner också för projektet.

– Genom att visa så mycket vi kan av vad vi gör och hur mycket det kostar vill vi bidra till att öka medvetenheten hos konsumenterna. Vår förhopp-ning är att konsumenterna ska förstå att livsmedel egentligen är alldeles för billigt, säger Jakob Jurriaanse.

Hemsidan kommer att öpp-nas inom de närmsta veckorna.

Annika Clemens

Annika ClemensMiljöreporter0155-767 21

annika.clemens@sn.se