utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid ... · högskolan i kalmar 77 karolinska...

Rapport 2007:23 R

Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolorDel 2: Utbildningsbeskrivningar och bedömningar

Kvalitetsgranskning

Högskoleverket • Luntmakargatan 13 • Box 7851, 103 99 Stockholmtfn 08-563 085 00 • fax 08-563 085 50 • e-post [email protected] • www.hsv.se

Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor Del 2: Utbildningsbeskrivningar och bedömningar

Utgiven av Högskoleverket 2007Högskoleverkets rapportserie 2007:23 R, del 2ISSN 1400-948XInnehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen, Brita Bergseth

Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelningTryck: 08Tryck, Bromma, juni 2007

Tryckt på miljömärkt papper

InnehållLäsanvisning 7

ArBeTsTerApeUTexAmen 13Göteborgs universitet 15Högskolan i Jönköping 19Karolinska Institutet 21Linköpings universitet 25Luleå tekniska universitet 29Lunds universitet 33Umeå universitet 37Örebro universitet 41

AUdionomexAmen 45Göteborgs universitet 47Karolinska Institutet 51Lunds universitet 55Örebro universitet 59

BArnmorskeexAmen 63Högskolan i Borås 65Högskolan Dalarna 69Göteborgs universitet 73Högskolan i Kalmar 77Karolinska Institutet 81Linköpings universitet 85Lunds universitet 89Mälardalens högskola 93Högskolan i Skövde 97Umeå universitet 101

Biomedicinsk AnAlyTikerexAmen 105Göteborgs universitet 107Högskolan i Jönköping 111Högskolan i Kalmar 115Karlstads universitet 119Karolinska Institutet 123Malmö högskola 127Umeå universitet 133Uppsala universitet 137Örebro universitet 141

Biomedicinsk mAgisTerexAmen 145Högskolan i Kalmar 147Karolinska Institutet 151Linköpings universitet 155Lunds universitet 159Umeå universitet 163Uppsala universitet 167

logopedexAmen 169Göteborgs universitet 171Karolinska Institutet 175Linköpings universitet 179

Lunds universitet 183Umeå universitet 187Uppsala universitet 191

läkArexAmen 195Göteborgs universitet 197Karolinska Institutet 207Linköpings universitet 221Lunds universitet 233Umeå universitet 245Uppsala universitet 257

opTikerexAmen 269Högskolan i Kalmar 271Karolinska Institutet 275

orTopedingenjörsexAmen 279Högskolan i Jönköping 281

rönTgensjUksköTerskeexAmen 285Göteborgs universitet 287Högskolan i Jönköping 291Karolinska Institutet 295Luleå tekniska universitet 299Lunds universitet 303Umeå universitet 307Uppsala universitet 311Växjö universitet 315Örebro universitet 319

sjUkgymnAsTexAmen 323Göteborgs universitet 325Karolinska Institutet 329Linköpings universitet 333Luleå tekniska universitet 337Lunds universitet 341Mälardalens högskola 345Umeå universitet 351Uppsala universitet 355

sjUkhUsfysikerexAmen 359Göteborgs universitet 361Lunds universitet 365Stockholms universitet 369Umeå universitet 373

sjUksköTerskeexAmen 379Blekinge tekniska högskola 381Ersta Sköndal högskola 385Göteborgs universitet 391Högskolan Dalarna 395Högskolan Kristianstad 399Högskolan Väst 403Högskolan i Borås 407Högskolan i Gävle 411Högskolan i Halmstad 415

Högskolan i Jönköping 419Högskolan i Kalmar 423Högskolan i Skövde 427Karlstads universitet 431Karolinska Institutet 435Linköpings universitet 439Luleå tekniska universitet 445Lunds universitet 449Mälardalens högskola 453Malmö högskola 457Mittuniversitetet 461Röda Korsets högskola 465Sophiahemmet Högskola 469Umeå universitet 473Uppsala universitet 477Växjö universitet 481Örebro universitet 485

speciAlisTsjUksköTerskeexAmen 489Blekinge tekniska högskola 491Ersta Sköndal högskola 495Göteborgs universitet 499Högskolan Dalarna 503Högskolan Kristianstad 507Högskolan Väst 511Högskolan i Borås 515Högskolan i Gävle 519Högskolan i Halmstad 523Högskolan i Jönköping 527Högskolan i Kalmar 531Högskolan i Skövde 535Karlstads universitet 539Karolinska Institutet 543Linköpings universitet 547Luleå tekniska universitet 551Lunds universitet 555Mittuniversitetet 559Mälardalens högskola 563Sophiahemmet högskola 567Umeå universitet 571Uppsala universitet 575Växjö universitet 579Örebro universitet 583

TAndhygienisTexAmen 587Göteborgs universitet 589Högskolan Dalarna 593Högskolan i Jönköping 597Karlstads universitet 601Karolinska Institutet 605Högskolan Kristianstad 609Malmö högskola 613Umeå universitet 617

TAndTeknikerexAmen 621Göteborgs universitet 623Karolinska Institutet 627Malmö högskola 631Umeå universitet 635

7

Läsanvisning

Högskoleverkets nationella utvärdering år 2006 av grundutbildningar i medicin och vård är ett led i verkets uppdrag från regeringen att i återkom-mande sexårscyklar granska kvaliteten i all högre utbildning.

Kvalitetsgranskningarna omfattar utbildningsprogram för 16 skilda examina: arbetsterapeutexamen, audionomexamen, barnmorskeexamen, biomedicinsk analytikerexamen, biomedicinsk magisterexamen, logoped-examen, läkarexamen, optikerexamen, ortopedingenjörsexamen, röntgen-sjuksköterskeexamen, sjukgymnastexamen, sjukhusfysikerexamen, sjuk-sköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen, tandhygienistexamen samt tandteknikerexamen. Sammanlagt har 136 utbildningsprogram gran-skats vid totalt 27 lärosäten.

Resultatet av utvärderingen redovisas i denna rapport som publiceras i två delar.

Del 1: Den nationella bilden innehåller Högskoleverkets beslut och re-flektioner, beskrivning av utvärderingens modell och fokus samt bedömar-gruppernas sammanfattande rapporter: den sammanfattande nationella bilden med övergripande slutsatser och rekommendationer samt den na-tionella bilden av utbildningen för respektive examen inklusive slutsatser och rekommendationer.

Denna delrapport, Del 2: Utbildningsbeskrivningar och bedömningar be-skriver situationen inom utbildningarna vid följande lärosäten: Blekinge tekniska högskola, Ersta Sköndal högskola, Göteborgs universitet, Hög-skolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Skövde, Karlstads universitet, Karolin-ska Institutet, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Röda Korsets högskola, Sophiahemmet högskola, Stockholms universi-tet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Växjö universitet och Örebro universitet.

Utbildningarna har granskats utifrån de kvalitetsaspekter som Hög-skoleverket generellt tillämpar vid nationella utvärderingar av högre ut-bildning.

8

Särskild fokus har i denna utvärdering lagts på utbildningens resul-tat ifråga om de allmänna målen för högre utbildning samt kvaliteten i den kliniska verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargrupperna har desssutom uttalat sig om utbildningens förutsättningar och genomför-ande. Varje beskrivning och bedömning avslutas med ett antal rekom-mendationer till lärosätet.

Utvärderingen har utförts i en projektorganisation bestående av • en styrgrupp som utgjort projektledningen, • en referensgrupp som varit rådgivande till styrgruppen samt • 16 bedömargrupper som autonomt bedömt utbildningarnas kvalitet.

medverkande

I bedömargrupperna har följande personer ingått �:

Arbetsterapeutexamen/arbetsterapi

Anita Helmbring, utbildningschef, leg. arbetsterapeut, Högskolan i Jön-köping, Birgitha Archenholtz, verksamhetschef, dr med vet., leg. arbetsterapeut, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg,Lena Haglund, docent, leg. arbetsterapeut, Linköpings universitet, Margareta Lindberg, dr med vet., leg. arbetsterapeut, Umeå universitet,Eva Johansson, studerande, Luleå tekniska universitet,Camilla Lilja, studerande, Högskolan i Jönköping.

Audionomexamen/audiologi/audionomi

Inger Lise Christensen, programansvarig för audiografutbildning, Høgskolen i Sør-Trøndelag, Norge,Stig Arlinger, professor, med. dr, Linköpings universitet,Thomas Lunner, universitetslektor, tekn. dr, Linköpings universitet, Pia Uhlin, enhetschef, audionom. vet., Sahlgrenska universitetssjukhu-set, Göteborg, Kristian Petersen, studerande, Lunds universitet.

Barnmorskeexamen

Ann-Marie Widström, docent, leg. barnmorska, Karolinska InstitutetAnna-Karin Dykes, docent, leg. barnmorska, Lunds universitet, Evelyn Hermansson, fil. dr, leg. barnmorska, Göteborgs universitet,

1. Namnen på de bedömare som även ingått i referensgruppen är kursiverade.

9

Monica Jonsson, dr med. vet., leg. barnmorska, Umeå universitet,Ingela Rådestad, professor, leg. barnmorska, Mälardalens högskola, Tanja Tydén, professor, leg. barnmorska, Uppsala universitet,Frida Nord, studerande, Högskolan i Kalmar,Kati Pesonen, studerande, Karolinska Institutet.

Biomedicinsk analytikerexamen/laboratorievetenskap

Lis Karin Wahren, professor, leg. biomedicinsk analytiker, Linköpings universitet, Agneta Trulson, universitetslektor, leg. biomedicinsk analytiker, Uppsala universitet,Ingalill Gumaelius, universitetsadjunkt, leg. biomedicinsk analytiker, Karlstads universitet, Petra Lindberg, laboratoriedirektör, med. och fil. mag., Landstinget i Jönköpings län,Johanna Almgren, studerande, Uppsala universitet, Malin Westerlund, studerande, Högskolan i Kalmar.

Biomedicinsk magisterexamen

Hakon Leffler, professor, leg. läkare, Lunds universitet, Ann-Christin Koch-Schmidt, universitetslektor, Högskolan i Kalmar,Erik Lundgren, professor, Umeå universitet,Rolf Reed, professor, Universitetet i Bergen, Norge,Kristofer Rubin, professor, Uppsala universitet, Jill Jönsson, studerande, Linköpings universitet,Annika Österdahl, studerande, Karolinska Institutet.

Logopedexamen/logopedi

Susanna Simberg, professor, leg. logoped, Åbo Akademi, Finland, Ewa Söderpalm, professor em., leg. logoped, Göteborgs universitet, Elisabeth Lindström, verksamhetschef, med. dr, Danderyds sjukhus, Stockholm, Gabriella Cohen studerande,Uppsala universitet, Julia Wallmann, studerande, Linköpings universitet.

Läkarexamen

Hans Karle, president för World Federation for Medical Education (WFME), dr med., Köpenhamns universitet, Danmark,Knut Aspegren, professor, leg. läkare, Syddansk Universitet, Danmark,

10

Annika Skott, docent, leg. läkare, Göteborgs universitet, Torstein Vik, professor, leg. läkare Universitetet i Trondheim, Norge, Björn Bergdahl, professor, leg. läkare, Linköpings universitet, Theo Bodin, studerande, Linköpings universitet, Emelie Kullring, studerande, Karolinska Institutet.

Optikerexamen/optometri

Magne Helland, førstelektor, Høgskolen i Buskerud, Norge,Gunnar Horgen, førsteamanuensis, Høgskolen i Buskerud, Norge,Erwin Petersen, leg. optiker, Västertorp optik, Hägersten,Sofia Arvidsson, studerande, Högskolan i Kalmar.

Ortopedingenjörsexamen/ortopedteknik

Anders Stenström, docent, överläkare, Lunds universitet,Jarle Aga, høgskolelektor, Høgskolen i Oslo, Norge,Tony Johansson, leg. ortopedingenjör, Aktiv ortopedteknik i Malmö AB.

Röntgensjuksköterskeexamen/radiologi

Bodil T. Andersson, forskarstuderande, leg. sjuksköterska inom diagnos-tisk radiologi, Lunds universitet, Kerstin Hjelm-Karlsson, dr med. vet., leg. sjuksköterska, inriktning röntgen, Uppsala, Bo Nilsson, docent, medicinsk strålningsfysik, Stockholms universitet,Maria Lestander, studerande, Lunds universitet,Peter Lindberg, studerande, Karolinska Institutet.

Sjukgymnastexamen/sjukgymnastik

Gunnevi Sundelin, professor, leg. sjukgymnast, Umeå universitet,Cathrin Martin, fil. dr, leg. sjukgymnast, Uppsala universitet,Margareta Möller, docent, leg. sjukgymnast, Vårdvetenskapligt forsk-ningscentrum, Örebro läns landsting,Lena Nilsson-Wikmar, med. dr, leg. sjukgymnast, Karolinska Institutet, Mia Pless, med. dr, leg. sjukgymnast, Mälardalens högskola,Daniel Carlsson, studerande, Umeå universitet.

11

Sjukhusfysikerexamen/medicinsk strålningsfysik/radiofysik

Dag Rune Olsen, professor, Universitetet i Oslo, Norge,Bo Nilsson, docent, medicinsk strålningsfysik, Stockholms universitet,Bertil Axelsson, verksamhetschef, dr med. vet., leg. sjukhusfysiker, Landstinget Kronoberg, Hans Lundqvist, professor, medicinsk radiofysik, Uppsala universitet, Jonas Grafström, studerande, Stockholms universitet, Helena Ramsing, studerande, Lunds universitet.

Sjuksköterskeexamen/omvårdnad/vårdvetenskap

Kenneth Asplund, professor, leg. sjuksköterska, Mittuniversitetet, Karin Dahlberg, professor, leg. sjuksköterska, Växjö universitet,Kerstin Segesten, professor, leg. sjuksköterska, Högskolan i Borås,Birgitta Sidenvall, professor, leg. sjuksköterska, Högskolan i Jönköping, Britt-Marie Ternestedt, professor, leg. sjuksköterska/barnmorska, Ersta Sköndal högskola,Ingrid Thorell-Ekstrand, dr med. vet., leg. sjuksköterska, Stockholm,Elsy Athlin, professor, leg. sjuksköterska, Karlstads universitet,Ann Gardulf, docent, leg. sjuksköterska, Karolinska Institutet,Anna Löfmark, fil. dr, leg. sjuksköterska, Högskolan i Gävle,Ester Mogensen, fil. dr, leg. sjuksköterska, Karolinska Institutet,Gun Nordström, professor, leg. sjuksköterska, Karlstads universitet,Per-Olof Sandman, professor, leg. sjuksköterska, Umeå universitet,Andreas Engström, studerande, Röda Korsets Högskola,Erika Johansson, studerande, Ersta Sköndal högskola,Linda Kjellman, studerande, Linköpings universitet, Erik Nilsson, studerande, Högskolan i Borås,Mattias Svensson, studerande, Umeå universitet,Georgia Tsaousis, studerande, Mälardalens högskola.

Specialistsjuksköterskeexamen/omvårdnad/vårdvetenskap

Birgitta Engström, docent, leg. sjuksköterska, Umeå universitet,Ingegerd Fagerberg, professor, leg. sjuksköterska, Mälardalens högskola,Sirkka-Liisa Ekman, professor, leg. sjuksköterska, Karolinska Institutet,Anna Ehrenberg, docent, leg. sjuksköterska, Högskolan Dalarna,Bengt Fridlund, professor, leg. sjuksköterska, Växjö universitet,Inger Hallström, docent, leg. sjuksköterska, Lunds universitet,Kim Lützén, professor, leg. sjuksköterska, Ersta Sköndal högskola/Hög-skolan Dalarna,

12

Britt-Inger Saveman, professor, leg. sjuksköterska, Högskolan i Kalmar, Helle Wijk, universitetslektor, leg. sjuksköterska, Göteborgs universitet, Joakim Öhlén, docent, leg. sjuksköterska, Göteborgs universitet,Anna Forsell, studerande, Högskolan Dalarna,Anne Rydén, studerande, Mälardalens högskola,Jonas Svärd, studerande. Lunds universitet,Ludmila Teplyh, studerande, Högskolan Dalarna.

Tandhygienistexamen

Kajsa Henning-Abrahamsson, odont. dr, leg. tandhygienist, Göteborgs universitet, Pia Andersson, odont. dr, leg. tandhygienist, Högskolan Kristianstad,Annsofi Johannsen, med. dr, leg. tandhygienist, Karolinska Institutet, Kerstin Öhrn, med. dr, leg. tandhygienist, Högskolan Dalarna,Lina Gassner, studerande, Malmö högskola,Jenny Lindblom, studerande, Karlstads universitet.

Tandteknikerexamen

Lars Göran Karlsson, laboratoriechef, Göteborg, Hans Arvidsson, verkställande direktör, Alingsås, Arvidssons Tandtek-niska Laboratorium AB, Madeleine Rohlin, professor, leg. tandläkare, Malmö högskola,Gunnel Svensäter, professor, leg. tandläkare, Malmö högskola,Åsa Andersson, studerande, Malmö högskola,Karolin Löfborg, studerande, Umeå universitet.

Ledning av projektet

I styrgruppen har följande personer ingått: Stefan Lindgren, professor, Lunds universitet, ordförande, Jörgen Nordenström, professor, Karolinska Institutet, samt Brita Bergseth, projektledare, Hedda Gunneng och Stella Annani, utredare vid Högskoleverket.

ArBeTsTerApeUTexAmen

15

Göteborgs universitet

Tillsvidareanställda högskolelärare medverkande i undervisningen på programmet höstterminen 2005

studenter i arbetsterapeutprogrammet 2005

Antal: 13 varav 9 kv, 4 mUndervisningstid i heltidsekvivalenter: 4,5

Nybörjare på programmet: 48 varav 42 kv, 6 m Helårsstudenter: 146Helårsprestationer: 138

högskolelärare med arbetsterapeutexamen: 9 kv Professorer: 0Docenter: 2 kvÖvriga disputerade: 1 kv

Avlagda arbetsterapeutexamina: 47 varav 44 kv, 3 mExaminerade kandidatuppsatser: 47Examinerade magisteruppsatser: 4

Kombinationstjänster: 1

Utbildningens förutsättningar

Utbildningen ges vid institutionen för arbetsterapi och fysioterapi. I organisationsstrukturen finns det inslag som inte stödjer utbildningen.

Detta gäller framför allt beslutsstrukturen och institutionstillhörigheten. Det finns en mycket väl utvecklad samverkan med arbetsterapiverksam-

heten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, bland annat genom adjung-erade kliniska lektorer. Samarbetet med övriga sjukvårdsverksamheter och den kommunala verksamheten inom regionen är dock inte lika utvecklat. Det finns ett avtal med Västra Götalandsregionen för verksamhetsförlagd utbildning. Inom den kommunala verksamheten råder det brist på utbild-ningsplatser.

Det finns flera lektorer i utbildningen, varav en är docentkompetent. Den vetenskapliga kompetensen i lärargruppen bedömer vi som god. Handledarkompetensen inom den verksamhetsförlagda utbildningen va-rierar avsevärt.

Internationaliseringsverksamheten är svag vad gäller både lärar- och studentutbyte. Studentutbyte sker huvudsakligen inom den verksamhets-förlagda utbildningen.

16

genomförande

Den teoretiska utbildningen i huvudämnet har god bredd och fördjup-ning. Vi bedömer dock att de medicinska ämnena tar för stort utrymme i programmet.

Undervisningsformerna i de teoretiska kurserna, kursplanernas struk-tur samt studiehandledningarna bör utvecklas så att de främjar ett eget ansvarstagande och ett autonomt lärande hos studenterna.

Examinationsformerna varierar under de tre åren på ett sätt som gör att varje enskild student bör ha möjlighet att finna sig tillrätta. Utvecklings-arbetet med profilen ”personlig yrkesutveckling” har resulterat i en god förberedelse för kommande yrkesfunktioner.

resultat

Vi bedömer kvaliteten hos examensarbetena som tillfredsställande.

Måluppfyllelse – de allmänna målen

Integrationen mellan teoretiska och kliniska kunskaper är tillfredsstäl-lande och uppnås bland annat genom uppgifter som studenterna genomför under den verksamhetsförlagda utbildningen. Adjungerade lektorer från arbetsterapiverksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset medver-kar i undervisningen, såväl på lärosätet som under den verksamhetsför-lagda utbildningen. Detta förstärker sambandet mellan teori och klinik, vilket i sin tur stärker utbildningens kvalitet.

kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen

Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen varierar mycket be-roende på platsen för densamma. Flera av dessa har utvecklat en handle-darutbildning och riktlinjer för handledningen. Inom andra enheter där verksamhetsförlagd utbildning genomförs är kompetensnivån lägre, och riktlinjer för handledning saknas. Det finns goda förutsättningar för hög kvalitet på utbildningen vid arbetsterapiverksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där finns flera forskarutbildade arbetsterapeuter, li-kaså arbetsterapeuter med magister-, kandidat- eller specialistutbildning.

När kliniska kurser omfattar så kort tid som två veckor är det mycket svårt att bedöma om målen har nåtts. Rutinerna för att beställa utbild-ningsplatser behöver utvecklas och kontakten med handledarna måste sä-kerställas.

17

slutsatser och rekommendationer

Arbetsterapeutprogrammet har ett kollegium med tillfredsställande aka-demisk kompetens och denna förstärks successivt. För övrigt bedömer vi att utbildningen håller tillfredsställande kvalitet vad avser dess förut-sättningar, genomförande och resultat. Som gott exempel vill vi gärna framhålla samarbetet med arbetsterapiverksamheten vid Sahlgrenska Uni-versitetssjukhuset. På ett föredömligt sätt sker här verksamhetsförlagd un-dervisning med en hög grad av integration mellan teori och klinik. Vi re-kommenderar Göteborgs universitet att • utveckla avtal om kliniska utbildningsplatser inom kommunernas

verksamhetsområde• vidareutveckla undervisningsformerna• se över proportionerna mellan medicinska ämnen å ena sidan och

samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga ämnen å den andra.

19

Högskolan i Jönköping





högskolelärare med arbetsterapeutexamen: 11 varav 10 kv, 1 m Professorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 2 kv




Utbildningen ges vid avdelningen för rehabilitering, Hälsohögskolan. Högskolan har nyligen genomfört en stor satsning på en forskarskola.

Forskarutbildningsämnet arbetsterapi har inrättats och det finns en ny-tillsatt professor i detta ämne.

Lärargruppen har en god baskompetens, det vill säga att samtliga ad-junkter utom en har lägst magisterexamen. Spetskompetensen är dock liten. Förutom den nytillsatte professorn finns endast två lektorer. Enligt den tillförordnade prefekten och programansvariga är målet att 30 procent av lärarna skall vara disputerade. Vi bedömer detta mål som för lågt satt.

Hälsohögskolan har avtal med landstinget i Jönköpings län och med sjukvården i Skaraborg. Avtalet innehåller kvalitetskriterier för handledare och riktlinjer för handledning. Lärosätet har nyligen kartlagt handledar-kompetensen och funnit att ungefär hälften av handledarna har kandi-datexamen i arbetsterapi. Det råder brist på handledare med önskvärd kompetens, vilket medfört att lärosätet inte kunnat kräva att få handledare med formell utbildning enligt riktlinjerna. Lärosätet har tecknat en över-enskommelse med tretton kommuner, som innebär att Hälsohögskolan erbjuder kurser och föreläsningar för handledare i utbyte mot platser i den verksamhetsförlagda utbildningen.

20

genomförande

Arbetsterapeutprogrammet fick en ny utbildningsplan höstterminen 2006 sedan en analys gjorts av arbetsterapeuternas framtida arbetsmarknad. Ut-bildningsprogrammet har därför profilerats mot hälsa, preventivt arbete med särskild tonvikt på äldre, funktionshinder och arbete. Ämnesbredd och ämnesdjup i den teoretiska utbildningen är tillfredsställande, liksom nivåskillnaden mellan kandidatexamen och magisterexamen. Däremot framgår inte progressionen i den verksamhetsförlagda utbildningen på samma tydliga sätt i styrdokumenten.

resultat

Kommunerna förväntas bli viktiga arbetsgivare för arbetsterapeuter i fram-tiden. Handledarna menar att de nyutexaminerade arbetsterapeuterna inte är förberedda att arbeta i kommunen på grund av komplexiteten i arbetet. Det är möjligt att den nyligen introducerade utbildningsplanen kommer att göra dem bättre förberedda, men detta går inte att avgöra i nuläget.

Examensarbete och examensresultat bedöms vara tillfredsställande.


Uppfyllandet av de allmänna målen för utbildningen är tillfredsstäl-lande.

kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen

Den ojämna kompetensnivån bland handledarna påverkar studenternas lärande negativt, såtillvida att det blir svårare för studenterna att tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt, att integrera teori och praktik och att fördjupa sina kunskaper om handledaren inte har högre eller åtminstone samma utbildningsnivå som studenten.


Vår bedömning är att utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat är tillfredsställande. Vi noterar dock att det saknas en kompetens-utvecklingsplan såväl för Hälsohögskolans lärargrupp som för landsting-ets och kommunernas arbetsterapeuter, något som påverkar studenternas lärande negativt.

Vi rekommenderar Högskolan i Jönköping att• utveckla en kompetensutvecklingsplan för lärarna vid högskolan• tydliggöra progressionen i den verksamhetsförlagda utbildningen • skapa balans mellan huvudämnet och programmets profilområden så

att profilområdena inte begränsar ämnesutvecklingen.

21

Karolinska Institutet





högskolelärare med arbetsterapeutexamen: 14 varav 11 kv, 3 m Professorer: 1 kvDocenter: 2 kvÖvriga disputerade: 5 varav 2 kv, 3 m




Utbildningen ges vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, avdelningen för arbetsterapi. Beslutstrukturen vid Karolinska Institutet stödjer programmets utveckling och kvalitet. Organisationen har givit programdirektören bättre möjligheter än förut att ställa specifika krav när han beställer undervisning i stödämnen från övriga institutio-ner.

Majoriteten av lärarna har doktorsexamen och lärarkompetensen är mycket hög, sett ur ett nationellt perspektiv. Det finns stabilitet och goda möjligheter till långsiktig planering vid programmet.

Avtal angående platser för verksamhetsförlagd utbildning finns endast med Stockholms läns landsting, dock utan några kvalitetskriterier. Det råder emellertid brist på kliniska utbildningsplatser. Problemen är upp-märksammade och översyn pågår. Denna översyn kommer även att invol-vera kommunerna i länet.

genomförande

Vi bedömer att den teoretiska utbildningen uppfyller kraven på ämnes-bredd och ämnesdjup. Det finns en tydlig nivåskillnad mellan kandidat-

22

examen och magisterexamen. Av tillgängliga kursplaner framgår dock ingen tydlig progression i lärandet inom den verksamhetsförlagda utbild-ningen.

Utbildningens innehåll och formerna för undervisning, handledning och examination behöver utvecklas så att huvudämnets orientering mot aktivitet tydliggörs. Litteraturlistorna håller en ojämn kvalitet och behöver ses över. Även innehållet i biämnenas kurser behöver uppdateras. Dess-utom bör samordningen av innehållet i vissa kurser förbättras.

Arbetsterapisektionen har ett mycket omfattande internationellt kon-taktnät inom forskningen. Trots det är det internationella studentutbytet svagt utvecklat.

resultat

Det finns ett fruktbart samarbete med arbetsterapiverksamheten på Ka-rolinska universitetssjukhuset Solna/Huddinge, vilket ökar sambandet mellan forskning och utbildning. Dessutom finns adjungerade kliniska adjunkter som stärker integrationen mellan teoretisk och klinisk kunskap. Motsvarande resurser finns inte på övriga kliniska utbildningsplatser.

Vi bedömer examensarbetenas kvalitet som tillfredsställande.


Uppfyllelsen av de allmänna målen är god.


Den pågående översynen av den verksamhetsförlagda utbildningen, av utbildningsplanen och av kursplaner ger utbildningen möjlighet att möta framtida organisatoriska förändringar inom hälso- och sjukvården och inom kommunal verksamhet. Målen för den verksamhetsförlagda utbild-ningen är tydligt formulerade och återspeglas i undervisningen. Det sak-nas dock progression mellan C- och D-nivåerna. Den kliniska utbild-ningen examineras av lärare i samverkan med handledarna. Sammanlagt bedömer vi kvaliteten som tillfredsställande.


Utbildningen har ett lärarkollegium med mycket hög akademisk kompe-tens, vilket ger en kreativ miljö. Förutsättningarna för den teoretiska delen av utbildningen framstår som mycket tillfredsställande, för den verksam-hetsförlagda delen som tillfredsställande. Vi bedömer dock genomförandet som otillfredsställande i vissa avseenden. Utbildningen håller en god aka-

23

demisk nivå, men ett visst utvecklingsarbete rekommenderas. Det gäller framför allt innehållet samt formerna för undervisning, handledning och examination. Lärosätet har enligt vår uppfattning goda förutsättningar att tillsammans med landsting och kommuner utveckla den verksamhetsför-lagda utbildningen till gagn för studenternas lärande.

Vi rekommenderar Karolinska Institutet att• utveckla och tydliggöra huvudämnet samt se över litteraturlistorna• tydliggöra progressionen i den verksamhetsförlagda utbildningen• se över och uppdatera innehållet i de medicinska kurserna• utveckla undervisningsformerna• förbättra samordningen mellan kurserna inom programmet.

25

Linköpings universitet





högskolelärare med arbetsterapeutexamen: 13 varav 11 kv, 2 m Professorer: 0Docenter: 2 varav 1 kv, 1 mÖvriga disputerade: 2 kv




Utbildningen är knuten till institutionen för nervsystem och rörelseorgan. Vår bedömning är att utbildningen har en tydlig organisation och struktur med utgångspunkt i problembaserat lärande, vilket ger studenterna tyd-liga riktlinjer och goda förutsättningar för det kommande yrkesarbetet. Utbildningen borde dock ta till sig utifrån kommande influenser för att ut-veckla det problembaserade lärandet. Från och med 2007 ges utbildningen vid Campus Norrköping. I samband härmed sker organisatoriska föränd-ringar som ger nya möjligheter till samarbete med andra ämnesområden.

Till utbildningen engageras arbetsterapeuter med vetenskaplig kom-petens från den kliniska verksamheten. Dessa medverkar huvudsakligen som handledare för studenternas examensarbeten på kandidat- respektive magisternivå.

Handledarkompetensen inom den verksamhetsförlagda delen av utbild-ningen bedömer vi som relativt god. Inom landstingsverksamheten finns flera, men inte tillräckligt många, handledare med såväl god ämneskom-petens som handledarutbildning. Inom kommunernas verksamhet saknar många handledare önskvärd kompetens. Det finns ett avtal med lands-tinget rörande verksamhetsförlagd utbildning. I detta preciseras såväl an-talet utbildningsplatser som organisation och kvalitetskrav, vilket vi ser

26

som mycket positivt. Denna överenskommelse är ett instrument för att utveckla kvaliteten i den kliniska utbildningen, vilket lärosätet ej utnyttjar till fullo. Det finns dock inget avtal med kommunerna i Östergötland.

Det internationella studentutbytet har inte funnit sina former och bör utvecklas.

genomförande

Utbildningen har problembaserat lärande som pedagogisk metod, vilket präglar uppläggningen och organisationen fullt ut. Studenterna tränas till självständighet i sitt lärande. Metoden kräver emellertid lång inskolning av studenterna och introduktionen bör ges ytterligare utrymme för att minska studenternas upplevelse av initial stress. Utbildningens inledande integrerade kurs, med studenter från samtliga grundutbildningar inom Hälsouniversitetet, är en god början för att utveckla förståelse för olika vårdprofessioner.

Vi bedömer att den teoretiska utbildningen väl uppfyller kraven på äm-nesbredd och ämnesdjup. En klar progression sker i huvudämneskurser inom såväl kandidat- som magisternivån. Fördjupning av yrkeskompe-tensen inom den verksamhetsförlagda utbildningen sker successivt och vi bedömer att den motsvarar examensmålen för utbildningen.

Integrationen mellan teoretisk och klinisk utbildning är föredömligt god, även om kvalitetskraven kan göras tydligare. Samverkan mellan läro-sätets lärare och kliniska handledare kan på olika sätt förbättras. Lärosätet bör vidta åtgärder för att höja kompetensen hos lärarna i huvudämnet.

resultat

Examensarbeten på såväl kandidat- som magisternivå håller mycket god standard och motsvarar väl kraven för dessa nivåer.

Det saknas alumniuppföljningar av studenter som avslutat sin utbild-ning. Med tanke på den pedagogiska metod som används och som är unik för arbetsterapeututbildningar i Sverige, borde det vara av intresse för lä-rosätet att göra kontinuerliga alumniuppföljningar.


Examinationer med krav som relaterar till målen för kurserna och hela utbildningen genomförs. Sambandet mellan forskning och utbildning säkras bland annat genom att forskande lärare medverkar i utbildningen på alla nivåer. Kursinnehållet är väl förankrat i vetenskap och beprövad erfarenhet.

27


Målen för den verksamhetsförlagda utbildningen är i kursplanen integre-rade i målen för övriga kurser. Förutom uppgifter som studenten redovisar direkt inför handledaren sker även examination på lärosätet. Denna exa-mination sker i sådana former att lärosätet kan försäkra sig om att studen-ten nått målen för den verksamhetsförlagda utbildningen.

Merparten av den verksamhetsförlagda utbildningen äger rum inom landstinget, vilket huvudsakligen beror på avsaknad av avtal med länets kommuner om klinisk placering. Eftersom arbetsterapi är en förhållande-vis omfattande verksamhet inom kommunerna och dessutom i tilltagande, är det ytterst viktigt att platser för verksamhetsförlagd utbildning tillska-pas även inom denna sektor. På denna punkt krävs kraftiga åtgärder.


Vår sammanfattande bedömning är att utbildningens förutsättningar är tillfredsställande, dock bör lärarkompetensen höjas. Vi bedömer även ge-nomförandet och resultaten som tillfredsställande. Den akademiska nivån är god. Sambanden mellan mål, process och examination är tydliga. Som ett gott exempel vill vi gärna framhålla den skriftliga instruktion för hand-ledning som är utarbetad i samarbete med landstinget och som tillämpas av flera vårdutbildningar på lärosätet.

Vi rekommenderar Linköpings universitet att • skyndsamt skapa förutsättningar för adjunkter utan magisterutbild-

ning att skaffa sig denna kompetens• utveckla undervisnings- och examinationsmetoderna• utveckla samarbete mellan lärosätet och de kliniskt verksamma ar-

betsterapeuter som har doktorsexamen.

29

Luleå tekniska universitet





högskolelärare med arbetsterapeutexamen: 7 kv Professorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 1 kv




Utbildningen ges vid institutionen för hälsovetenskap och har en program-koordinator. Det har gjorts en omfattande satsning på lärarnas kompe-tenshöjning sedan Högskoleverkets senaste utvärdering. De flesta lärarna har idag en magisterexamen, en har licentiatexamen och två lärare har tid avsatt för forskarutbildning. En av lärarna har doktorsexamen men inte i ämnet arbetsterapi, och vederbörande har en annan yrkesbakgrund än arbetsterapeut. Vi bedömer det som ett allvarligt problem att det saknas akademisk kompetens i huvudämnet hos studierektor och ämnesföreträ-daren. Interaktionen mellan forskning i ämnet och undervisning är ytterst begränsad, eftersom forskningsaktiviteten bland lärarna är låg.

Vi betraktar utbildningens förutsättningar som bekymmersamma på grund av bristen på lektorskompetens inom ämnet.

Lärosätet har ett välfungerande avtal med Norrbottens läns landsting angående kliniska utbildningsplatser. Beställningen och effektueringen av platserna fungerar väl. Handledare inom landstinget har såväl kandidat-examen som handledarutbildning om fem poäng. Inom varje verksam-hetsområde finns handledare med magisterkompetens. Vid utbildningen finns också en klinisk adjunkt anställd på halvtid.

30

genomförande

Tidigare utvärderingar av arbetsterapeutprogrammet har konstaterat att progressionen inom huvudämnet inte framgår av kursplanerna. Lärosätet initierade 2003 en extern granskning av programmet för att genomlysa problemen. Trots ett omfattande kursplanearbete efter tidigare gransk-ningar går det fortfarande inte att utläsa vari ämnesprogressionen består, vilket är otillfredsställande. Kursplanerna för B-nivån har ett medicinskt snarare än ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Bristen på tillsvidareanställda lektorer inom huvudämnet måste omedelbart åtgärdas.

resultat

För examinationen av uppsatserna anlitar man lektorer från andra lärosä-ten. Lärarna anser att de på detta sätt säkrar kvaliteten på kandidatupp-satserna. Vi konstaterar emellertid att dessa uppsatser uppvisar svagheter i ämnesfördjupningen och har metodologiska brister.

Många studenter väljer att avbryta sina studier vid arbetsterapeut-programmet. Från lärosätets sida bedrivs ingen uppföljning eller analys av detta. Inom Arena livsstil, hälsa och teknik är också studieavbrotten många.


Samarbetet mellan lärosätet, landstinget och kommunen fungerar mycket bra.

Nästan hälften av studenterna kommer från orter som ligger utanför Norrbottens läns landsting och läser på distans. Många av dem vill genom-föra sin verksamhetsförlagda utbildning nära hemmet. Dessa studenter får själva ta ansvar för att ordna sina kliniska utbildningsplatser. I dessa fall kan utbildningsansvariga inte säkra handledarnas kompetens eller kvali-teten på den kliniska utbildningen. Ett annat problem är att de verksam-hetsförlagda momenten kommer sent i utbildningen, vilket gör det svårare att skapa progression.

Vår bedömning är att den verksamhetsförlagda utbildningen fungerar bra inom Norrbottens läns landsting, men vi är bekymrade över kvaliteten och handledarkompetensen när det gäller den verksamhetsförlagda utbild-ning som genomförs utanför Norrbotten.

31


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som otillfredsställande. Både den vetenskapliga kompetensen och den ämnes-specifika kompetensen bland lärarna är för låg och många av de problem som utbildningen uppvisar har sin grund i detta. Lärosätet har i viss ut-sträckning satsat på lärarnas kompetensutveckling men åtgärderna har inte varit tillräckliga.

Satsningen på nätbaserad utbildning är intressant. Inom den verksam-hetsförlagda utbildningen i Norrbotten finns ett gott samarbete med läro-sätet och god kompetens hos handledarna. Lärosätet har emellertid ingen kontroll över antalet kliniska utbildningsplatser eller över handledarkom-petensen i den verksamhetsförlagda utbildning som man låter många stu-denter genomföra utanför Norrbottens läns landsting.

Vi rekommenderar Luleå tekniska universitet att• skyndsamt rekrytera fler lärare med vetenskaplig kompetens i huvud-

ämnet för att säkerställa kvaliteten i utbildningen• ta ansvar för den verksamhetsförlagda utbildning som äger rum utan-

för Norrbottens läns landsting• utreda orsakerna bakom de många studieavbrotten.

33

Lunds universitet




högskolelärare med arbetsterapeutexamen: 12 varav 11 kv, 1 mProfessorer: 1Docenter: 0Övriga disputerade: 4 varav 3 kv, 1m Kombinationstjänster: 1

Nybörjare på programmet: 63 varav 56 kv, 7 mHelårsstudenter: 162Helårsprestationer: 162

Avlagda arbetsterapeutexamina: 53varav 49 kv, 4 mExaminerade kandidatuppsatser: 31Examinerade magisteruppsatser: 1


Utbildningen hör under Nämnden för rehabiliteringsutbildningar och ges vid institutionen för hälsa, vård och samhälle. Det har sedan förra gransk-ningen skett en mycket strategisk satsning på ökad kompetens inom lä-rarkollegiet, och den är nu ur ett nationellt perspektiv sett mycket hög. Ytterligare förstärkningar tillkommer genom att lärare som genomgår forskarutbildning successivt disputerar. De flesta som har doktorsexamen kombinerar forskning och undervisning. God utdelning av externa forsk-ningsanslag gör det möjligt för dem att ägna en stor del av sin tid åt forsk-ning. Detta har dock inneburit svårigheter att upprätthålla kontinuitet inom undervisningen.

Det finns ett ramavtal med Region Skåne vilket reglerar övergripande principer för den verksamhetsförlagda utbildningen. Lokala avtal regleras årligen vad gäller antalet studieplatser. Det är dock svårt att få tillräckligt många platser, framförallt platser inom psykiatrisk rehabilitering.

genomförande

Programmet uppfyller kraven på ämnesdjup och ämnesbredd inom hu-vudämnet. Progressionen inom och mellan olika nivåer är tydlig i kurs-planerna. Kravnivån och studenternas arbetsbelastning varierar dock för

34

mycket mellan olika kurser och nivåer. Ett problemorienterat arbetssätt tillämpas, vilket stimulerar studenternas förmåga till kritiskt och självstän-digt tänkande. I kursplanerna för den verksamhetsförlagda utbildningen framgår progressionen tydligt. Studenterna använder ett portfoliosystem som omfattar målbeskrivningar, individuella målformuleringar och lärar-nas bedömningar, vilket vi anser vara ett gott redskap för att på individnivå synliggöra kravet på successiv fördjupning. Det behövs dock tydligare be-dömningskriterier vid examinationen av den kliniska utbildningen.

Enligt fakultetsbeslut skall alla kurser, även i biämnena, inkluderas i övergripande arbetsterapikurser. Detta ger en felaktig och otydlig infor-mation om kursernas egentliga innehåll. Vi anser att detta behöver för-ändras.

resultat

Sedan Högskoleverkets förra utvärdering har undervisningens starka ve-tenskapliga förankring bidragit till en tydlig kvalitetshöjning av utbild-ningen med mycket goda möjligheter till integration mellan teoretiska och kliniska kunskaper. Examensarbetenas kvalitet är tillfredsställande.


Vi bedömer måluppfyllelsen som god.


Kvaliteten på de olika kliniska utbildningsplatserna är för ojämn. Vi ser allvarligt på den bristande kompetensen bland handledarna. För att höja utbildningsnivån hos handledarna krävs fortsatt kraftfulla insatser från universitetet och Region Skåne. Stora ansträngningar bör läggas på att skapa ett avtal med aktuella kommuner. Inom den sektorn måste kom-petensuppbyggnaden skyndsamt påbörjas och kliniska utbildningsplatser skapas så att utbildningen motsvarar sin marknadsförda profil, ”Äldres aktivitet och rehabilitering”.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som tillfredsställande. Lärarkompetensen är mycket tillfredsställande. Lärarna har hög akademisk kompetens inom de aktuella profilområdena, vilket ger goda möjligheter att skapa och vidmakthålla en kreativ forskningsmiljö väl integrerad med grundutbildningen. Programmet bedöms ligga väl framme vad gäller förändringar i dagens samhälle. Vår bedömning är att det väl

35

kommer att kunna möta morgondagens krav på arbetsterapi, tack vare programmets profiler som är grundade i lärarnas forskning.

Vi rekommenderar Lunds universitet att• tydliggöra skillnaderna i krav mellan 1–20-poängsnivån respektive

21–40-poängsnivån • skapa mer samlade, integrerade och progressionsfrämjande examina-

tioner • få till stånd avtal för att säkra kliniska utbildningsplatser inom kom-

munal verksamhet.

37

Umeå universitet





högskolelärare med arbetsterapeutexamen: 13 varav 12 kv, 1 m Professorer: 2 kvDocenter: 0Övriga disputerade: 3 kv Kombinationstjänster: 0



Utbildningen ges vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilite-ring.

Vi bedömer att utbildningen har en god struktur, är välorganiserad och har god stabilitet. Det finns en långsiktig planering inför kommande be-hov av att rekrytera lärare med hög akademisk utbildning.

Vi bedömer lärarkompetensen som god. Arbetet med att höja adjunk-ternas kompetens till magisternivå bör dock intensifieras, då endast fem av tio har denna kompetens. Ämneskompetensen hos handledarna inom den verksamhetsförlagda utbildningen bedömer vi som tillfredsställande.

Det finns ett avtal med landstinget om antal platser för verksamhetsför-lagd utbildning, men utbildningsansvariga måste lägga ned ett omfattande arbete för att få fram ett tillräckligt antal kliniska utbildningsplatser. Detta innebär att det också råder brist på kliniska handledare.

genomförande

Vår bedömning är att den teoretiska utbildningen väl uppfyller kraven på ämnesbredd och ämnesdjup. Det finns en tydlig progression i huvudäm-neskurserna upp till och med magisternivån. Under utbildningen används varierande undervisnings- och examinationsformer, vilka bedöms väl rela-

38

tera till ämne och innehåll. Däremot rekommenderar vi att utbildnings-ansvariga tänker igenom sina val av undervisningsmetoder.

Integrationen mellan teoretisk och klinisk utbildning är förhållandevis god. Samverkan mellan lärosätets lärare och handledare på den verksam-hetsförlagda utbildningen kan dock förbättras. Tillskapandet av kliniska tjänster/kombinationstjänster skulle stärka integrationen.

Kontinuerlig uppföljning sker av studentens utveckling mot den kom-mande yrkesrollen med hjälp av instrumentet ”Personlig utveckling mot professionalitet”. I denna process har den enskilda studenten stort eget an-svar. I viss utsträckning medverkar lärare som stöd eller som mentor, men det finns behov av ytterligare stöd för att studenten skall komma längre i utvecklingen mot sin yrkesroll.

resultat

Examensarbeten på såväl kandidat- som magisternivå håller god stan-dard.


Progressionen i huvudämnet inom den verksamhetsförlagda utbildningen bedöms svara väl mot examensmålen.

Sambandet mellan forskning och utbildning säkras bland annat genom forskande lärares delaktighet i utbildningen på alla nivåer. Vår bedömning är att de allmänna målen och målen för den verksamhetsförlagda utbild-ningen nås.

kvaliteten i verksamhetsförlagda utbildningen

Målen för den verksamhetsförlagda utbildningen är tydliga och väl be-skrivna.

Avtalet med landstinget innehåller inga bestämmelser om handledar-organisation eller kvalitetskriterier för den verksamhetsförlagda utbild-ningen.

Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är tillfredsställande, men det behövs klara rutiner och långsiktig planering för att stärka dess struktur.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som tillfredsställande trots vissa brister inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi bedömer även ge-nomförande, resultat och uppfyllelse av de allmänna målen som tillfreds-

39

ställande. Inom utbildningen finns en god kritisk och kreativ miljö. Sam-bandet mellan utbildningens mål, process och examination är tydligt och ger studenterna möjlighet att utveckla självständighet och kritiskt tän-kande. Högskolemässigheten är god. Som ett gott exempel vill vi gärna framhålla instrumentet ”Personlig utveckling mot arbetsterapeutisk pro-fessionalitet”. Det är ett föredömligt redskap för att arbeta med studenter-nas utveckling mot yrkeskompetens.

Vi rekommenderar Umeå universitet att • skapa förutsättningar för icke magisterutbildade adjunkter att erhålla

denna kompetens • i samarbete med landsting och länets kommuner utveckla den verk-

samhetsförlagda utbildningens struktur och organisation samt hand-ledarkompetensen.

41

Örebro universitet





högskolelärare med arbetsterapeutexamen: 8 kv Professorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 2 kv




Arbetsterapeutprogrammet har sin placering på Hälsovetenskapliga in-stitutionen.

Det finns stabilitet och långsiktig planering inom arbetsterapeutpro-grammet och de ekonomiska förutsättningarna bedömer vi som goda. Även lärarkompetensen vid universitetet är god. Av totalt nio tillsvida-reanställda lärare inom arbetsterapi är tre disputerade. Fem lärare kom-binerar doktorandstudier med undervisning, vilket ger goda möjligheter att integrera forskning i grundutbildningen. Vi ser positivt på universitets ansträngningar att redan nu förstärka kompetensen med nya tjänster.

Det finns ett nära samarbete mellan lärosätet å ena sidan och landsting och kommuner å andra sidan. Inom landstinget finns, utöver en studie-rektor, två arbetsterapeuter med vetenskaplig kompetens, två adjungerade kliniska adjunkter samt specialister i arbetsterapi, med den övergripande uppgiften att tillsammans med universitetet säkerställa högskolemässighe-ten och därmed kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen.

De flesta handledarna inom landstinget har handledarutbildning och majoriteten av dem har även kandidatexamen. Inom kommunen har fler-talet handledarutbildning. Vi bedömer kompetensen inom den verksam-hetsförlagda utbildningen som tillfredsställande.

42

I ett avtal mellan Örebro universitet och landstinget i Örebro län regleras handledarnas kompetensutveckling och kvalitetskriterier för den verksam-hetsförlagda utbildningen. Lärosätet har också ett avtal med länets tretton kommuner. Någon ekonomisk ersättning utbetalas inte till kommunerna; däremot erbjuder lärosätet handledarutbildning för handledarna.

genomförande

Utbildningen bedöms uppfylla kraven på ämnesbredd i de teoretiska kur-serna inom huvudområdet. Genom kursplanerna tydliggörs progressionen på samtliga nivåer. Ett problemorienterat arbetssätt tillämpas. Case- och reflektionsmetodik tillämpas för integration mellan teori och praktik. Till integrationen bidrar även de kvalitetskrav som utarbetats i samverkan mel-lan lärosätet och landstingets organisation för verksamhetsförlagd utbild-ning. Programmets samtliga kurser är nätbaserade.

En lektor på lärosätet är examinator för den kliniska utbildningen.Internationalisering är ett område där insatser behöver göras för att sti-

mulera både till lärar- och studentutbyte.

resultat

Kvaliteten på examensarbetena är ojämn. De uppfyller kraven för yrkes-examen och kandidatexamen, men inte för magisterexamen.


Progressionen inom den verksamhetsförlagda utbildningen är inte tydlig i styrdokumenten. Det faktum att praktiken ligger samlad sent i utbild-ningen kan också inverka negativt på möjligheten att uppnå progression.

Då det i dag äger rum en förskjutning av arbetsterapiverksamhet från landstingets vårdinrättningar till kommunerna, är det av stor betydelse att klinisk praktik inom kommunerna utvecklas enligt intentionerna. Örebro universitets sätt att skapa avtal som innefattar kvalitetskriterier, kompe-tensutveckling och tjänstefunktioner är förebildliga.

Studenter som gör sin kliniska praktik utanför länet har inte stöd av nå-gon fungerande praktikorganisation. Utbildningsansvariga är dock med-vetna om detta.

slutsatser och rekommendationer:

Vi bedömer utbildningens förutsättningar som tillfredsställande. Lärarnas akademiska kompetens är tillfredsställande och den förstärks successivt. Det finns en tydlig integration mellan teori och praxis både i teoretiska

43

kurser och under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi bedömer ge-nomförandet och resultatet som tillfredsställande vad gäller yrkesexamen och kandidatexamen, men inte för magisterexamen. Kvaliteten i den verk-samhetsförlagda utbildningen är också tillfredsställande.

Vi rekommenderar Örebro universitet att • skapa tydlig progression inom den verksamhetsförlagda utbildningen • säkra kvaliteten i uppsatser för magisterexamen.

AUdionomexAmen

47



studenter i audionomprogrammet 2005


Nybörjare på programmet: 26 kv Helårsstudenter: 62Helårsprestationer: 51

högskolelärare med audionomexamen: 4 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0

Avlagda audionomexamina: 10 kvExaminerade kandidatuppsatser: 14Examinerade magisteruppsatser: 0


förutsättningar

Utbildning för audionomexamen vid Göteborgs universitet ges inom Sahl-grenska akademin, institutionen för särskilda specialiteter, avdelningen för audiologi.

Vid samtliga intervjuer vi fört med programansvarig, lärare, studenter, personal från verksamhetsansvariga, landsting, externa lärare och hand-ledare ger man uttryck för att beslutsvägarna är oklara och oöverskådliga och att man inte vet i vilken grad man kan påverka eller är med i slutligt beslutsfattande. Detta gäller såväl ekonomi som anställningar.

Programmet är litet och ekonomin så svag att de fasta kostnaderna inte täcks. Situationen tvingar till ad hoc-lösningar, vilket reducerar möjlighe-terna till långsiktig planering.

Audionomutbildningen inleds med en introduktionskurs som är pro-gramövergripande. Trots det får studenterna enligt vår bedömning inte tillräcklig information inför studierna, särskilt ifråga om kraven på kun-skaper i fysik och matematik, möjligheter till språkstöd etc.

Det finns få tillsvidareanställda lärare som undervisar på programmet. Ingen av de lärare som har audionomexamen är disputerad. Således saknas den ämnesmässiga forskningskompetens som förutsätts för utbildningen, något som också har konstaterats i samband med tidigare utvärderingar. Lärarnas möjligheter till forskning och kompetensutveckling är dessutom mycket begränsade.

48

Lärarkompetensen för audionomutbildningen är en utmaning. Av eko-nomiska skäl har det hittills inte varit möjligt att rekrytera yngre lärar-krafter som både har vetenskaplig kompetens och är potentiellt tillgäng-liga. Det saknas också en strategi för anställning av lärare, exempelvis audionomer med kombinationstjänster, vilket ännu inte finns. Tre av de disputerade audionomer som finns i landet är dock verksamma i Göte-borgsregionen.

Tillgängligheten till klinisk verksamhetsförlagd utbildning anser vi är för dålig. Varje klinisk utbildningsperiod är för lärarna ett pussel som krä-ver direkt kontakt med handledare. Eftersom det inte finns några formellt bindande avtal om utbildningsplatser saknas också strukturer och rutiner som kan underlätta arbetet, liksom öronmärkta medel för utbildning av handledare. Utbildningen har likväl en kärna av handledare som gör ett gott arbete trots att de inte fått någon handledarutbildning.

Den svaga ekonomin och arbetspressen har medfört att det saknas ut-rymme för utveckling och långsiktig planering. Ett års uppehåll i antag-ningen till programmet diskuteras.

genomförande

Kraven på studenterna är ojämnt fördelade mellan kurserna och tempot i utbildningen varierar över åren. Vår bedömning är att det teoretiska inne-hållet är adekvat även om progressionen i studierna inte är tydlig. Studen-terna förlorar lätt sin motivation och energi under slutet av utbildningen.Examensformerna är många och varierade. Ändå finns möjligheter att ”slinka” igenom studierna. Vår bedömning är att gruppexaminationer vis-serligen kan bidra till att förbättra kommunikationsfärdigheterna, men många studenter kan under sådana former också passera utan att uppfylla kurskraven. Fler individuella examinationer skulle förbättra studenternas möjligheter att visa sina kunskaper och öka kunskapsnivån och motiva-tionen till att ”lära mera”. En flergradig betygsskala skulle kunna bidra till detta. Krav på att alla kurser under en termin skall vara godkända innan studenterna får fortsätta till en högre nivå kan vara ett sätt att säkra kvali-teten. Möjligen ställer lärarna för låga krav och har för låga förväntningar på den enskilde studenten i den senare delen av utbildningen. Vi har funnit att det råder en diskrepans mellan å ena sidan lärarnas och å andra sidan studenternas uppfattning om nivån på kraven i utbildningen, vilket i sig är bekymmersamt. För att kvaliteten skall utvecklas i utbildningen förutsätts att universitetet systematiskt och metodiskt utvärderar såväl kurserna var för sig som utbildningsprogrammet i sin helhet.

49

resultat

De examensarbeten som vi har tagit del av är av tillfredsställande kvalitet. Av självvärderingen framgår också att genomströmningen är god även om det är relativt många avhopp. Få pedagogiska arbeten har publicerats inom ämnesområdet de senaste åren.


Sambandet mellan forskning och utbildning inom audionomutbildningen säkras i huvudsak genom medverkan av vetenskapligt kompetenta lärare med annan profession som grund. Eftersom inte någon av de lärare som har audionomexamen är forskarutbildad saknas förutsättningarna att i strikt bemärkelse uppfylla de allmänna målen för yrkesutbildningen. Tills-vidare bärs den vetenskapliga kompetensen upp av forskarutbildade lärare inom andra närliggande ämnesområden.


Målen för den kliniska verksamhetsförlagda undervisningen är klara och tydliga. Studenterna prioriteras högt och det ligger prestige i att vara en god handledare. Däremot saknas ämnesspecifik handledarutbildning. Handledarkompetensen måste öka betydligt och avtal träffas om verk-samhetsförlagda utbildningsplatser för att kvaliteten i utbildningen skall kunna säkras.


Audionomutbildningen vid Göteborgs universitet ges av kunniga lärare, engagerade och entusiastiska trots hård arbetsbelastning i en trängd eko-nomi. Vi bedömer dock att utbildningens förutsättningar är otillfredsstäl-lande. Genomförande och resultat är tillfredsställande, men med områden som bör förbättras. Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är tillfredsställande.

Vi rekommenderar Göteborgs universitet att • långsiktigt arbeta för att höja den vetenskapliga kompetensen i lärar-

kåren • ge lärarna med audionomexamen mer tid för kompetensutveckling

och forskarutbildning • inrätta kombinationstjänster för lärare med audionomexamen • arbeta för att få tillstånd avtal om verksamhetsförlagda utbildnings-

platser och erbjuda ämnesspecifik handledarutbildning

• systematiskt utvärdera kvaliteten i samtliga kurser och utbildnings-programmet i sin helhet.

• aktivt medverka till att rekrytera disputerade audionomer.

51










Utbildning för audionomexamen vid Karolinska Institutet ges inom en egen enhet, Enheten för audionomi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik. För utbildningen ansvarar en programdirektor.

Samtliga grupper som vi intervjuat ger uttryck för att organisationen är tydlig och ger goda möjligheter till inflytande. Studenterna är aktiva och motiverade. Vi har också uppfattat att universitetets ledning är väl informerad om utbildningen och bidrar till att både förstärka och vida-reutveckla den. På alla nivåer är man engagerad i den långsiktiga plane-ringen.

Utbildningen är liten och kostsam, men får extra tilldelning utöver stu-dentpengen och det handlar då inte om något engångsstöd utan en fast till-delning. Programmet är ändå sårbart framför allt på grund av sin lilla vo-lym. Flera av de tillsvidareanställda lärarna innehar kombinationstjänst.

Ingen av lärarna med audionomexamen är forskarutbildad men två av dem har magisterexamen i audionomi.

Söktrycket har ökat de senaste åren bland annat som ett resultat av mycket genomtänkt och innovativt rekryteringsarbete vilket också har bidragit till att utbildningen i dag har studenter med starkare naturveten-skaplig bakgrund.

52

All diagnostik sker i offentlig verksamhet och det är svårt att få tillräck-ligt många utbildningsplatser. De offentliga verksamheterna som bedriver rehabilitering har ofta patienter med mycket komplicerad sjukdomsbild och är därför endast i liten utsträckning ändamålsenliga för studenter på ett tidigt stadium i utbildningen.

genomförande

Utbildningens nuvarande struktur är resultatet av ett konstruktivt evalu-eringsarbete på alla nivåer.

De studenter vi samtalat med anser att de får en god introduktion till utbildningen. Speciellt positiv är observationspraktiken i verksamheterna som genomförs redan tredje veckan i den första terminen. Studenterna får då en realistisk bild av de kunskaper och färdigheter som krävs för yrket.

Utbildningen ger en god ämnesbredd, fördjupning och i synnerhet en god progression. Teoretisk och klinisk utbildning är tätt integrerade hela studietiden igenom och såväl de teoretiska som de kliniska examinatio-nerna är mycket väl genomförda.

Man genomför endagsseminarier med handledarna före den verksam-hetsförlagda utbildningen, vilket enligt vår bedömning ytterligare bidrar till att stärka integrationen mellan teoretisk och klinisk utbildning.

resultat

Studenterna examineras av såväl interna som externa lärare/examinato-rer. Examinationsformerna varierar. Kriterierna för underkänt respektive godkänt är tydliga ifråga om såväl teoretiska som kliniska examinationer. Examensarbetena visar tillfredsställande resultat.

Utöver kursvärderingarna utvärderas programmet även i sin helhet i förhållande till de generella målen för audionomexamen.

Få pedagogiska arbeten har publicerats under de senaste åren, men lä-rarna inom programmet har bidragit med läroböcker i audiologi.

De allmänna målen

Sambandet mellan forskning och utbildning säkerställs väl genom de tills-vidareanställda lärarnas forskningskompetens och aktivitet och de externa forskare som anlitas för undervisning. Eftersom inte någon av de lärare som har audionomexamen disputerat saknas förutsättningarna att i strikt bemärkelse uppfylla de allmänna målen för yrkesutbildningen. Tillsvidare bärs den vetenskapliga kompetensen upp av lärare disputerade inom andra närliggande ämnesområden.

53

Studenternas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande styrks exempelvis genom arbete med vetenskapliga artiklar. Detta arbete ge-nomsyrar hela utbildningen. Både lärare, handledare och examinatorer uppmuntrar till resonemang och reflektion genom bred återkoppling till studenterna.

Studenterna understryker möjligheterna som utbildningen och Karolin-ska Institutet ger till forskarutbildning. Det är tydligt att lärarnas forsk-ningskompetens har stor ”smittoeffekt” på studenterna, deras tankesätt och attityd till ämnet.


Terapeutiskt förhållningssätt löper som en röd tråd genom hela utbild-ningen och bedöms genom skriftliga rapporter och videoupptagningar med patienter i den kliniska verksamheten. En adjungerad klinisk ad-junkt med 20 procents tjänstgöring underlättar arbetet med den kliniska utbildningen.

Målsättningen för den kliniska verksamhetsförlagda utbildningen är tydligt formulerad och organiserad så att studenterna ges goda möjligheter att integrera teori och klinik under hela utbildningen. Handledarkompe-tensen är god men det är svårt för handledare inom den enskilda sektorn att få tid och möjligheter att delta i den handledarutbildning som erbjuds med jämna mellanrum. Merparten av hörapparatutprovningarna har lagts ut på den enskilda sektorn medan diagnostik och svårare rehabiliterings-fall tas om hand i den offentliga hörselvården.

Lärarna följer alla kliniska utbildningsperioder noggrant och försäkrar sig om att studenterna når målen för de kliniska färdigheterna med stöd av särskilda bedömningsscheman samt kliniska examinationer.

Lärarna arbetar hårt med att få fram goda och förutsägbara avtal med såväl enskilda som offentliga verksamheter i syfte att åstadkomma hög kvalitet i den kliniska utbildningen. Både handledare och verksamhets-ansvariga inom landsting och kommun som vi samtalat med framhåller att utbildningen är mycket flexibel och att lärarna inbjuder till gott sam-arbete. De internationella kontakterna är dock få och utbildningen saknar formella avtal med andra utländska universitet.


Audionomprogrammet vid Karolinska Institutet är en utbildning som bedrivs med stor framgång. Utbildningens förutsättningar, resultat och

54

kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är mycket tillfredsstäl-lande. Genomförandet är utmärkt. Vissa förbättringar kan dock göras.

Vi rekommenderar Karolinska Institutet att • vidta åtgärder som minskar utbildningens sårbarhet • teckna långsiktiga avtal om verksamhetsförlagda utbildningsplatser• samverka med andra utbildningsprogram inom institutet• utveckla ett internationellt samarbete för lärar- och studentutbyten.

55

Lunds universitet




Nybörjare på programmet: 1 m* Helårsstudenter: 29Helårsprestationer: 28




*Antagning till programmet görs vartannat år


Utbildning för audionomexamen ges vid avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi inom Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Utbild-ning i audiologi ges även för magisterexamen.

De grupper vi intervjuat uttrycker att de har goda möjligheter att på-verka både beslut och fördelning av medel. Studenterna är representerade på alla nivåer och de vi samtalat med anser att de har god kontakt med lärarna, blir hörda och får respons på sina synpunkter.

Det finns en god stabilitet i utbildningen och det avsätts tid för långsik-tigt utvecklingsarbete. Utbildningen bedrivs i samarbete med logopedpro-grammet vilket innebär att gemensamma resurser både i fråga om personal och administration kan utnyttjas rationellt.

För audionomutbildningen avsätts dock små resurser både när det gäl-ler ekonomi och personal. Få lärare medverkar i programmet och ingen av dem har forskarutbildning i audiologi. De båda lärare som är audionomer har magisterexamen i ämnet. Samordningen med logopedutbildningen ger dock tillgång till god vetenskaplig kompetens i närliggande ämnen. Det finns inga kombinationstjänster men det är ett starkt önskemål, lik-som en adjungerad klinisk adjunkt som kan avlasta lärarna i arbetet i den verksamhetsförlagda utbildningen.

56

De studenter vi samtalat med är mycket positiva till samverkan mellan programmen och upplever sig som likvärdiga logopedstudenterna.

Antagning av studenter görs vartannat år vilket betyder bristande kon-tinuitet både för lärare, handledare och studenter.

Det finns ett stort behov av bättre och större undervisningsrum samt specialrum, och den teknisk utrustningen är föråldrad.

Vi konstaterar att utbildningen har tillgång till få verksamhetsförlagda utbildningsplatser inom diagnostik. Det är ett stort arbete för lärarna att skaffa fram tillräckligt många platser. Många handledare har dock hand-ledarutbildning.

genomförande

En för Sverige unik profil för audionomutbildningen är den nära kopp-lingen till logopedutbildningen. Studenterna samläser till stor del med de studenter som följer logopedprogrammet. Audionomprogrammet har också som sin lokala profil att utbilda generalister som kan fungera på många olika arbetsplatser. Problembaserat lärande används som under-visningsmodell.

Programmet har god struktur och är väl organiserad med tydlig pro-fil. Presentationen av utbildningen är dock inte tillräckligt informativ för de sökande, i synnerhet vad avser kravet på kunskaper i matematik och fysik. Lärarna menar att gällande krav är tillräckligt höga förutsatt att studenterna behärskar gymnasiekunskaperna. Studenterna erbjuds också studiestöd.

Utbildningen har god ämnesbredd, bra fördjupning och mycket god progression. Vi bedömer att innehåll och aktiviteter följer varandra på ett logiskt sätt och bidrar till utveckling i studierna.

Undervisningsformerna kan variera men modellen för problembase-rat lärande följs genomgående. Enligt vår uppfattning är denna undervis-ningsmodell mycket uppskattad bland studenterna.

Formerna för examination varierar. Det framgår klart av kursplanerna vad som måste vara godkänt för att studenterna skall kunna gå vidare i studierna.

resultat

Examensresultaten är goda, det är hög nivå och utbildningen får respons från marknaden om god relevans, att studenterna är duktiga, självstän-diga och med höga teoretiska kunskaper. Examensarbetena som bedömts av gruppen visar tillfredsställande resultat också med hänsyn tagen till att

57

uppsatserna är tjugopoängsarbeten. För enstaka studenter kan den höga ambitionsnivån vid examensarbetet dock innebära en hög tröskel. Utbild-ningen har trots detta god genomströmning.

Alumniundersökningar används som underlag för kontinuerlig utveck-ling och förnyelse av undervisningen. Sammantaget har det vid avdel-ningen producerats många pedagogiska arbeten de sista åren, men huvud-sakligen inom logopedi och inte audiologi.

Utbildningen visar mycket tillfredsställande måluppnåelse med avse-ende på de allmänna målen, men vi ifrågasätter examinationen av den verksamhetsförlagda utbildningen.

De allmänna målen

Kursplanerna följs, examinationsformerna varierar och lärarna genomför individuella examinationer.

Problembaserat lärande är en undervisningsmodell som enligt vår be-dömning bidrar till att utveckla studenternas kritiska tänkande, veten-skapliga förhållningssätt och självständighet.

Sambandet mellan forskning och utbildning bedömer vi relativt väl säkrat genom den stora del av undervisningen som genomförs av dokto-rander, dock inom logopedi. Eftersom inte någon av de lärare som har audionomexamen disputerat saknas förutsättningarna att i strikt bemär-kelse uppfylla de allmänna målen för yrkesutbildningen. Tillsvidare bärs den vetenskapliga kompetensen upp av forskarutbildade lärare inom andra närliggande ämnesområden.


Målen för den kliniska utbildningen är väl formulerade i studieplanerna, men implementerade på ett oöverskådligt sätt. Det är stora variationer i innehållet i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Handledarna arbetar aktivt för att integrera teoretisk och klinisk utbild-ning men vi har fått intrycket att de inte får stöd för dessa ambitioner.

Huvudansvaret för examination av den verksamhetsförlagda utbild-ningen bärs av handledarna. Examinator kontaktas av handledaren en-dast i de fall det råder tveksamhet om en student kan godkännas.

Vi är kritiska till att handledarna har så stor del av ansvaret för exami-nationen av den verksamhetsförlagda utbildningen. Detta är ett ansvar som helt vilar på examinator vid universitetet.

58


Den problembaserade undervisningsmodellen fungerar väl och utbild-ningen motiverar och stimulerar studenterna till kritiskt tänkande och till ett vetenskapligt förhållningssätt. Utbildningens förutsättningar och ge-nomförande är mycket tillfredsställande och resultaten tillfredsställande. Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen däremot bedömer vi som otillfredsställande.

Vi rekommenderar Lunds universitet att• ge lärarna med audionomexamen mer tid för kompetensutveckling

och forskarutbildning• inrätta kombinationstjänster för lärare med audionomexamen• uppdatera lokaler och utrustning för audionomutbildningen• arbeta för att få tillstånd avtal om verksamhetsförlagda utbildnings-

platser• systematiskt och kontinuerligt utvärdera och kvalitetssäkra den verk-

samhetsförlagda utbildningen.

59

Örebro universitet





högskolelärare med audionomexamen: 5 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0Kombinationstjänster: 0

Avlagda audionomexamina: 10 varav 9 kv, 1 mExaminerade kandidatuppsatser: 5Examinerade magisteruppsatser: 0

förutsättningar

Utbildning för audionomexamen vid Örebro universitet ges av Hälsove-tenskapliga institutionen. Programmet anordnas både som campus- och som distansutbildning.

De studenter vi samtalat med uppger att de har inflytande i de organ där de har representation och i fråga om utbildningens innehåll och upp-läggning via kursutvärderingar.

Vi har uppfattat att ekonomin är relativt god. Den långsiktiga plane-ringen är enligt vår mening mer fokuserad på lokala förhållanden internt i universitetet än nationellt och internationellt i förhållanden till andra audionomutbildningar.

Lärarkompetensen är tillfredsställande inom humaniora men otillräck-lig inom det tekniska området. Utbildningen har ämnesmässigt starkt fokus på omsorg men saknar väsentlig kompetens inom de audiologiska ämnena, vilket leder till svag teknisk förankring. Teknik är en viktig för-utsättning för ett fullständigt audionomprogram. Den tekniska utrust-ningen är både modern, omfattande, och lätt tillgänglig för studenterna.

Tillgången till bibliotekstjänster är god både generellt och ämnesspe-cifikt. Däremot är det egna bibliotek på institutionen svåråtkomligt. Alla facktidskrifter är inlåsta och inte tillgängliga efter arbetstid.

60

Det saknas kombinationstjänster och det finns inte heller något uttalat intresse av att sådana tjänster inrättas. En nackdel skulle enligt uppgift vara den splittring som en sådan anställning skulle innebära för läraren.

Tillgången till handledare med goda yrkesmässiga kunskaper är god och möjligheterna att få handledarutbildning likaså. Det finns dock endast fyra utbildningsplatser inom Örebro läns landsting. Resterande platser måste rekryteras utanför landstinget.

Den internationella kontaktytan är liten. Lärarutbyte med Norge har funnits men avbrutits. Det förekommer inte heller några studentutbyten av oro för att studenterna skulle gå miste om något i sin utbildning genom att tillbringa tid vid ett annat lärosäte.

genomförande

Audionomutbildningen i Örebro är den enda utbildningen där ämnena hörselvetenskap och vårdkommunikation är centrala. Utbildning i vård-kommunikation ges tillsammans med andra program, vilket begränsar flexibiliteten i kursplaneringen. Samläsning med andra program kan vis-serligen medföra ekonomiska synergieffekter, men ger enligt vår mening inte något uppenbart mervärde för utbildningen.

Utbildningens struktur och organisation är således i stor utsträckning anpassad till de utbildningar som man samläser med. Detta får speciellt konsekvenser för den verksamhetsförlagda utbildningen som inte är in-lagd förrän i femte terminen i programmet. Nyligen har man dock gjort en ändring och tidigarelagt två av veckorna till termin fyra.

Vår bedömning är att den verksamhetsförlagda utbildningen bör läg-gas in tidigare i programmet och fördelas mer jämnt över hela studietiden i syfte att stärka integrationen mellan teori och klinik och förbättra pro-gressionen.

Examinationsformerna varierar. Den kliniska verksamhetsförlagda ut-bildningen examineras av handledare. Universitetet arrangerar handle-dardagar men det brister i återkoppling på den handledning som ges i den verksamhetsförlagda utbildningen.

resultat

Examensarbetena visar tillfredsställande kvalitet.

De allmänna målen

Förhållandet mellan forskning och utbildning säkras i viss mån genom bidrag från timlärarna av vilka flertalet har forskningskompetens. Efter-

61

som inte någon av de lärare som har audionomexamen är forskarutbildad saknas dock förutsättningar att i strikt bemärkelse uppfylla de allmänna målen för yrkesutbildningen. Tillsvidare bärs den vetenskapliga kompe-tensen upp av forskarutbildade lärare inom andra närliggande ämnesom-råden. Vår bedömning är att studenter kan ha svårigheter att förstå ett vetenskapligt förhållningssätt. Trots god tillgång till bibliotekstjänster har vi uppfattat att de kan ha svårt att förhålla sig till forskning och veten-skapligt tänkande. De flesta har som mål att bli färdiga med sina tre år och bli yrkesaktiva.


Målen för den kliniska utbildningen är väl beskrivna och man har utveck-lat ett bedömningsschema som handledarna aktivt utnyttjar som underlag för bedömningen. Det är dock svårt att se hur målen återspeglas i undervis-ningen då detta framgår dåligt av utbildningsprocessen. Vår bedömning är att studenterna bör ha mer praktisk träning och rehabiliteringskunskap innan de kommer ut i den verksamhetsförlagda utbildningen. Det är svårt för studenterna att under en enda klinisk period kunna förhålla sig till både diagnostik och rehabilitering. Några kliniska examinationer genomförs inte. Vi anser att kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen bör utvärderas systematiskt och kliniska examinationer införas.


Tillgången till handledare med goda yrkesmässiga kunskaper är god och möjligheterna att få handledarutbildning likaså. Vår bedömning är dock att förutsättningarna för audionomutbildningen inte är tillfredsställande. Genomförande och resultat bedömer vi som tillfredsställande. Den verk-samhetsförlagta utbildningen bedömer vi som otillfredsställande på grund av att ansvaret för examinationen vilar på handledarna.

Vi rekommenderar Örebro universitet att• ge lärarna med audionomexamen tid för kompetensutveckling och

forskarutbildning• utvärdera kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen och in-

föra kliniska examinationer • stärka ämnet audiologi i utbildningsprogrammet • tidigarelägga delar av den verksamhetsförlagda utbildningen inom

programmet• höja den tekniska kompetensen för audionomutbildningen.

BArnmorskeexAmen

65

Högskolan i Borås


studenter i barnmorskeprogrammet 2005



högskolelärare med barnmorskeexamen: 4 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 1 kv

Avlagda barnmorskeexamina: 22 kvExaminerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0



Barnmorskeprogrammet återfinns inom institutionen för vårdvetenskap. Ordförande i institutionsstyrelsen kommer från näringslivet. Lärarna inom barnmorskeutbildningen är inte representerade i institutionsstyrel-sen. Beslutsvägarna är klara.

Lärarkompetensen är klen. Möjligheterna till kompetensutveckling är emellertid goda tack vare en god ekonomi.

Tillgången på handledare är tillräcklig. Ambitionen är att huvudhand-ledarna skall ha magisterexamen och bashandledarna ha handledarutbild-ning. Det ser inte ut så i verkligheten. Det finns en adjungerad klinisk lä-rare för verksamhetsförlagd utbildning inom mödrahälsovård.

Det finns kliniska utbildningsplatser på Södra Älvsborgs Sjukhus och Norra Älvsborgs sjukhus och inom de tillhörande primärvårdsområ-dena.

I det särskilda behörighetskravet ingår inte yrkeserfarenhet som sjuk-sköterska.

Högskolans samverkan med näringslivet i regionen ger utbildningen stöd i utvecklandet av undervisning och forskning.

66

genomförande

Utbildningen är till stor del en modifierad form av distansutbildning. En basgruppsträff per vecka äger rum i Borås. Studenter som genomgår sin verksamhetsförlagda utbildning långt från lärosätet träffas i basgrupper på en webbplattform. Vår bedömning är att denna distansutbildning inte fungerar tillräckligt väl. Många studenter blir isolerade. De träffas sällan och har ofta endast sina handledare som diskussionspartner.

Kursplanerna är skrivna så att det inte går att utläsa hur fördjupning och progression sker. Grupparbeten, ofta via nätet, sker i för hög utsträck-ning och kunskapskontrollen brister då och då. Forskningsanknytning sker mestadels genom artikelgranskning. Praktiska övningar görs på läro-sätet med bäcken och docka. Studenterna har emellertid inte tillgång till moderna dockor.

Det är inte obligatoriskt att skriva ett självständigt arbete under utbild-ningen. Det finns dock möjlighet att i en valbar kurs skriva en uppsats på magisternivå för de studenter som uppfyller förkunskapskraven. Förkun-skapskraven är låga och vår bedömning är att det inte kan sägas vara en magisteruppsats.

Progressionen i de kliniska kurserna framgår inte av kursplanerna. Stu-denter från avlägsna platser får själva söka praktikplats nära hemorten. Om problem uppstår på en avlägsen praktikplats bereds studenten plats i närheten av lärosätet.

resultat

Inga självständiga arbeten är obligatoriska inom ramen för utbildningen.


Seminarier på kliniska utbildningsplatser genomförs i form av studieupp-gifter som skall relateras till aktuell vetenskaplig litteratur och sedan dis-kuteras under möten på webbportalen. Enligt lärosätet säkras sambandet mellan forskning och utbildning genom att studenterna läser aktuell lit-teratur i olika ämnen. Studenternas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande uppges till stor del stimuleras genom inlämningsuppgifter. Vår bedömning är att detta inte är högskolemässigt.

67


Målen för den verksamhetsförlagda utbildningen står att läsa i studiehand-ledningarna. Studenten formulerar sina egna mål utifrån studiehandled-ningen och dessa följs sedan upp av handledaren.

Student och handledare har bedömningssamtal när halva studietiden har gått. Handledarna får ta ett stort ansvar för uppföljning av målen, speciellt för de studenter som befinner sig långt från utbildningsorten. Vid slutbedömning medverkar lärare från lärosätet antingen personligen eller via telefon.

Handledarna tycker inte de hinner ge forskningsanknuten undervis-ning. Studenterna är nöjda med handledningen men reflektionstiden är för kort och studenterna känner sig stressade. Handledarna upplever att förberedelsen inför förlossningsplaceringen inte är tillräckligt god. De upplever också att kommunikationen mellan lärosätet och verksamheten är minimal.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som otillfredsställande. Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är tillfredsställande så vitt vi kan bedöma, då vi saknar information om det som äger rum utanför Borås. Eftersom studenterna befinner sig på avstånd från utbildningsplatsen måste den kritiska och kreativa miljön skapas un-der de relativt korta perioder de befinner sig på lärosätet samt under semi-narier och grupparbeten och träffar på webbplattformen. Vår bedömning är att så inte sker i tillräcklig utsträckning. Vi rekommenderar Högskolan i Borås att• snarast rekrytera två forskarutbildade barnmorskor som lärare inom

utbildningen• verka för ett utökat antal kombinationstjänster eller adjungerade lä-

rare för att överbrygga glappet mellan verksamhet och lärosäte • fortsätta diskutera handledande barnmorskors fortbildning med verk-

samhetsföreträdarna.

69

Högskolan Dalarna



Antal: 4 kvUndervisningstid i heltidsekvivalenter: 0,5


högskolelärare med barnmorskeexamen: 3 kvProfessorer: 0Docenter: 1 kvÖvriga disputerade: 0




Inom institutionen för hälsa och samhälle återfinns barnmorskeprogram-met som leds av en programansvarig lärare och ytterligare en adjunkt, som har kursansvar och ansvar för kliniska frågor. Programmets ämnestillhö-righet är vårdvetenskap med inriktning omvårdnad, som har en ämnesfö-reträdare med representantskap i institutionens ledningsgrupp.

Högskolan tillsatte 2003 en professur i vårdvetenskap. Flera av Barn-morskeprogrammets lärare är aktiva som doktorander eller forskare, såväl nationellt som internationellt. En lektor med docentkompetens tjänstgör 25 procent. Kompetensutvecklingstid ges till adjunkterna. Samtliga lärare har någon form av pedagogisk utbildning.

De kliniska handledarna har olika förutsättningar för sin handledargär-ning och handledarutbildning är önskvärd. En klinisk adjunkt är anställd vid lärosätet, men det behövs fler kombinationstjänster.

Programmet omfattar tre terminer och består av totalt sex kurser på B-, C- och D-nivå. Omfattningen och nivån på det självständiga fördjup-ningsarbetet beror på vilka behörighetskrav studenten uppfyller. Hälften av utbildningen är verksamhetsförlagd och hälften av denna tid utgörs av placering i förlossningsvård. Den övriga kliniska utbildningen innefat-

70

tar mödrahälsovård, BB-vård, antikonception, preventivmedelsrådgivning och gynekologisk omvårdnad.

Tillgången till kliniska utbildningsplatser är god. Lärosätet har samar-betsavtal med Landstinget Dalarna och Gävleborgs läns landsting vilka innebär att lärosätet ger ekonomiskt stöd till två kliniska adjunktanställ-ningar.

Handledarna i Falun upplever att de har svårt att hinna med studen-terna.

genomförande

Under utbildningen sker en utveckling och progression av studentens kun-skaper och kompetens genom en ökad självständighet i både det teoretiska och kliniska arbetet. Den primära undervisningsformen är problembase-rat lärande och basgrupperna har en regionalt betingad sammansättning som fungerar bra. Studenterna önskar mer handledning i basgrupperna. Fördjupning sker successivt under utbildningen från normala processer till komplicerade, relaterat till de olika områdena inom reproduktiv och perinatal omvårdnad.

Klinisk träning sker kontinuerligt tillsammans med de kliniska handle-darna. Fallseminarier med reflektion sker tillsammans med representanter för olika professioner på kliniken. Studenterna uppskattar dessa semina-rier som har god forskningsanknytning och engagerade lärare. Halvtids-bedömning av den kliniska kompetensen följer fastställda riktlinjer och görs av handledaren och en lärare/klinisk adjunkt tillsammans med stu-denten. Prestationerna relateras till kursmål. Samma riktlinjer används vid slutbedömningen för att progressionen i utbildningen skall synliggöras. Teori och praktik integreras fortlöpande med seminarier parallellt med den verksamhetsförlagda utbildningen. De studenter vi träffade vid plats-besöket menar att uppföljning av yrkesrollen är extremt viktig efter svåra patientfall, inte minst för de som läser på distans.

resultat

Lärosätet försäkrar sig om att studenterna uppnår de kunskaper och fär-digheter som föreskrivs i lokala och allmänna mål genom att kontinuer-ligt följa upp studenterna med olika kunskapsprov och bedömningar av kompetensen, relaterat till målformuleringar i studiehandledningen för respektive kurs.

71


Sambandet mellan forskning och utbildning säkras genom att studenterna kontinuerligt söker vetenskaplig aktuell kunskap och diskuterar detta till-sammans med studenter och lärare/handledare vid analys av verklighets-anknutna fall eller annan vetenskaplig litteratur. Lärarnas forsknings-kompetens och engagemang i forskning bidrar till att sambandet mellan forskning och utbildning stärks. Studenternas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande stimuleras också genom det problembaserade lä-randet och genom falldiskussioner.


Lärosätet försäkrar sig om att målen för den verksamhetsförlagda ut-bildningen uppnås genom att studenten kontinuerligt har tillgång till en handledare som också bedömer studentens måluppfyllelse. Kontinuerliga utvärderingar av utbildnings- och kursplaner genomförs. Högskolan har hanterat de organisatoriska förändringarna inom sjukvården under de se-naste fem åren genom att ge studenterna möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning både inom generell förlossningsvård och inom specialiserad förlossningsvård.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som tillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbild-ningen. Lärosätet har utvecklat en miljö som stimulerar studenten till kritiskt tänkande, reflektion och självständighet. Studenterna arbetar hög-skolemässigt och baserar sin kunskap och kompetens på aktuell forskning och vetenskaplig kunskap. Studenterna som läser på distans kan känna sig utelämnade och önskar någon form av vägledning i yrkesrollen. Ett tydligt samband finns mellan mål, process och examination.

Vi rekommenderar Högskolan Dalarna att• verka för att handledarnas kompetens höjs• kliniska kombinationstjänster inrättas• målen formuleras tydligare i kursplanerna.

73





Nybörjare på programmet: 35 kvHelårsstudenter: 50Helårsprestationer: 50

högskolelärare med barnmorskeexamen: 5 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 2 kv




Barnmorskeprogrammet ges vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa och programkoordinatorn är en av ersättarna i institutionsstyrelsen.

Lärarkompetensen är tillfredsställande. Vid tiden för platsbesöket var en anställning som lektor vid barnmorskeprogrammet utlyst. Ingen av lä-rarna arbetar kliniskt inom ramen för sin anställning.

Det finns ett samverkansavtal om riktlinjer för verksamhetsförlagd ut-bildning som är gemensam för lärosätena i Västra Götalandsregionen och vårdgivare i regionen, en så kallad handledningsmodell. Målet är att hu-vudhandledaren skall ha magisterexamen och bashandledarna skall ha en handledarutbildning om fem poäng. Kompetensmålet för handledarna är inte nått ännu.

För närvarande går det att ordna praktikplatser till studenterna i pro-grammet genom att förlägga undervisningspass för barnmorske- och lä-karstudenter på olika tider under dygnet.

Formellt kompetenta handledare saknas men de studenter vi träffade under platsbesöket är nöjda med handledarnas faktiska kompetens och anser sig väl bemötta på kliniken.

I det särskilda behörighetskravet ingår inte yrkeserfarenhet som sjuk-sköterska. Däremot ingår kravet på att ha läst tio poäng vetenskaplig me-tod.

74

genomförande

En vetenskaplig metodkurs om fem poäng ingår. För kandidatexamen tillkommer ett självständigt arbete om tio poäng efter avslutad barnmor-skeexamen. För magisterexamen görs ytterligare ett vetenskapligt arbete om tio poäng. Utbildnings- och kursplaner samt studiehandledningar är logiska och ger förutsättningar för att de allmänna målen för högskoleut-bildning skall uppfyllas.

Man har ett problemorienterat arbetssätt; föreläsningar blandas med grupparbeten. Föreläsningarna håller en hög nivå. Metodövningar i kli-niska moment förekommer på lärosätet och teoretisk och klinisk kunskap knyts ihop. Vid lärosätet har studenterna skriftliga tentamina men även metodexaminationer i förlossningskonst.

Inom den verksamhetsförlagda utbildningen förekommer ingen samläs-ning med andra studenter. Det finns ingen konkurrens mellan barnmor-ske- och läkarstudenter när det gäller utbildningsplatser.

Studenterna har inga regelrätta kliniska examinationer under den verk-samhetsförlagda utbildningen. Däremot förs bedömningssamtal mellan studenten, handledaren och institutionens lärare. Kommunikationen mel-lan lärosäte och verksamhet fungerar bra. Lärarna är synliga på kliniken.

resultat

Studenterna gör inget examensarbete inom programmet.


Seminarier med fallgenomgångar och anknytning till forskning inom området främjar integrationen mellan teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning men kan utvecklas mer. Detta sätt att undervisa diskuteras ge-mensamt av institutionsanknutna lärare och kliniska handledare på hand-ledarträffar.

En forskarutbildad lärare har ett övergripande ansvar för både teori och verksamhetsförlagd utbildning. Tio poäng forskningsmetodik är inträ-deskrav och underlättar den vetenskapliga processen. Handledarna i den slutna vården har ett starkt intresse av att arbeta evidensbaserat, vilket är en styrka i deras undervisning av studenterna.

75


Kompetensmålen är tydligt uttryckta i utbildningsplanen för programmet och dessa återspeglas i de olika kursplanerna och framförallt i studiehand-ledningarna.

Trots lärosätets examinationer och praktiska övningar i förlossnings-konst anser de verksamhetsföreträdande barnmorskorna och handledarna att studenter som nu tar examen inte är rustade, som förr, för att arbeta på förlossningsavdelning. Den nyutexaminerade barnmorskan saknar i de flesta fall handlingsberedskap och förmåga att prioritera i akuta situatio-ner. Studenterna borde ha ett års praktik innan de antas till utbildningen. De behöver också mer modernt material för att kunna öva förlossningens komplikationer.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som tillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbild-ningen. Man har med genomtänkta utbildnings- och kursplaner skapat en teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning som ger goda förutsättningar för en professionell och kunnig barnmorska som kritiskt kan värdera vård och litteratur för att kunna ge evidensbaserad vård. Vi bedömer emellertid att ett års tjänstgöring inklusive akutsjukvård efter sjuksköterskeexamen borde vara ett inträdeskrav. Idag anställer vården inte de nyutexaminerade barnmorskorna till dagens överbelastade förlossningsavdelning. Vi rekom-menderar Göteborgs universitet att• överväga att kräva ett års tjänstgöring inkluderande akutsjukvård som

inträdeskrav till utbildningen • träna akutsituationer och prioriteringstänkande i fiktiva miljöer,

gärna under tvärprofessionella förhållanden.

77

Högskolan i Kalmar





högskolelärare med barnmorskeexamen: 3 kv Professorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 1 kv




Barnmorskeutbildningen ges vid institutionen för hälso- och beteendeve-tenskap och har gemensam studierektor med sjuksköterskeutbildningen och specialistsjuksköterskeutbildningarna. Ansvaret för utveckling av barnmorskeprogrammet delas mellan studierektor och programansvarig. Det sker en viss omfördelning av resurser från sjuksköterskeutbildningen till barnmorskeutbildningen.

Lärarkapaciteten är liten. En forskarutbildad lärare med 60 procents anställning vid institutionen undervisar 50 procent i utbildningen och är på 40 procent verksam som chef för en forsknings- och utvecklingsavdel-ning inom Kronobergs län. Övrig undervisning sköts av en adjunkt och tre doktorander. Miljön präglas av ett gott samarbetsklimat. Externa före-läsare utgörs av kliniskt verksamma läkare och barnmorskor samt forskar-utbildade barnmorskor från andra lärosäten. Det finns ingen lärare inom barnmorskeprogrammet anställd inom landsting eller kommun.

Tillgången till verksamhetsförlagda utbildningsplatser och till handle-dare vid dessa är god tack vare avtal mellan lärosätet och flera landsting.

genomförande

Genomgående i utbildningen används case-metodik som dels utgår från simulerade fall med hjälp av datorstyrd simulering, dels från verklighets-

78

anknutna fall. Fallen analyseras och relateras till vetenskap och beprövad erfarenhet. Integration mellan teori och klinisk verksamhet säkras också genom användning av datorsimuleringsteknik i de prekliniska studierna samt genom den omvårdnadsmottagning som finns vid institutionen och som används för föräldrautbildning.

Institutionen har ett välutrustat kliniskt träningscentrum. Studenternas möjligheter att träna datorsimulerade förlossningar och undersökningar innan de börjar sin verksamhetsförlagda utbildning gör att de snabbt kan tillgodogöra sig kunskap på kliniken. Vid den omvårdnadsmottagning som studenterna använder för föräldrautbildning kan studenterna få syn-punkter av lärarna i direkt anslutning till sina lektioner.

resultat

Studenterna kommer väl förberedda till den verksamhetsförlagda utbild-ningen genom att de vid flera tillfällen har övat handgrepp med hjälp av datorsimuleringsteknik liksom att de har genomfört föräldrautbildning vid högskolans omvårdnadsmottagning. Omfattningen och utformningen av den verksamhetsförlagda utbildningen gör att målen uppnås.


Studenterna tränas kontinuerligt att göra självständiga och kritiska be-dömningar liksom att urskilja, formulera och lösa problem. De allmänna målen för grundläggande högskoleutbildning är uppfyllda.

Sambandet mellan forskning och utbildning säkras genom att lärare som är aktiva inom utbildningen också är aktiva inom forskning eller forskarutbildning. Studenterna har möjlighet att delta i de forskande lä-rarnas projekt.

Studenternas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande stimuleras genom att de söker aktuella forskningsrön och relaterar dessa till sina egna erfarenheter från de kliniska studierna. Studenterna får granska evidens i relation till den kliniska verksamheten.


Inför den kliniska utbildningen skriver varje student en inlärningsplan som utgår från studiemålen i respektive kursplan. Under de verksamhets-förlagda studierna har studenterna olika studieuppgifter.

Studenternas kliniska färdigheter examineras med kliniska prov i samt-liga kliniska kurser samt genom bedömningssamtal mellan handledare och student vid mitten och slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen.

79

Utvärderingen av studentens kunskaper utgår från inlärningsplanen. En lärare från högskolan deltar i bedömningssamtalen då läraren besöker kli-niken.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som tillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbild-ningen.

Utbildningen ingår i en högskolemässig miljö. Ett flertal forskargrup-per är verksamma vid institutionen. Studenterna stimuleras under sin ut-bildning till kritiskt tänkande. Dock kan tempot i början av utbildningen ökas. Vi rekommenderar Högskolan i Kalmar att• snarast rekrytera ytterligare en forskarutbildad lärare.

81






högskolelärare med barnmorskeexamen: 8 kv Professorer: 1 kvDocenter: 1 kvÖvriga disputerade: 1 kv

Avlagda barnmorskeexamina: 60 varav 59 kv, 1 mExaminerade kandidatuppsatser: 10Examinerade magisteruppsatser: 4



Barnmorskeprogrammet på Karolinska Institutet ges vid Enheten för re-produktiv och perinatal omvårdnad som är en del av institutionen för kvinnors och barns hälsa. Enheten leds av en enhetschef, en administrativt ansvarig samt en representant för forskarutbildningen. Prefekten beslutar om ekonomiska medel.

Lärarkompetensen vid enheten är mycket hög men den utnyttjas inte till fullo i barnmorskeprogrammet. Fyra adjunkter och en lektor har det huvudsakliga undervisnings- och kursansvaret i utbildningen. En av ad-junkterna har en klinikbaserad anställning finansierad av enheten och det finns tre adjungerade kliniska adjunkter.

Tillgången till handledare är god och tillgången till platser för verksam-hetsförlagda studier är förhållandevis god. Omkring hälften av barnmor-skorna som handleder i klinik uppskattas ha handledarutbildning.

För antagning till barnmorskeprogrammet krävs ingen yrkeserfarenhet som sjuksköterska.

genomförande

Barnmorskeprogrammets pedagogiska grund är problembaserat lärande.Det sker en tydlig progression genom hela utbildningen. Barnmorskans

professionella förhållningssätt utvecklas kontinuerligt. Det problembase-

82

rade lärandet i basgrupper kompletteras med föreläsningar, seminarier och färdighetsträning. Studiehandledningarna är detaljerade och informativa med tydliga mål. Vi bedömer att det är för mycket studieuppgifter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Med så mycket uppgifter hindras reflektion. Däremot skulle studenterna ha glädje av att få diskutera fall, som man upplevt i de verksamhetsförlagda studierna, i seminarier ledda av lärarna. Sådana seminarier finns inte. De studenter vi träffade under platsbesöket upplevde dock att återkopplingen var bra på inlämningsupp-gifterna.

Den verksamhetsförlagda utbildningen har en fungerande handledar-struktur. Ett system med senior och primär handledare är etablerat. De kliniska adjunkterna är mycket uppskattade.

Handledarna anser att studenterna borde tränas mer i kliniskt omhän-dertagande av patienter innan de kommer ut på kliniker. Kliniska bedöm-ningar av studenter sköts av två handledare.

Kliniska examinationer sker på klinik samt metodexaminationer på lä-rosätet.

resultat

Studenterna har inte möjlighet att skriva magisteruppsats inom program-met, vilket vi finner anmärkningsvärt med tanke på den höga vetenskap-liga kompetensen inom lärarkåren.


Barnmorskestudenterna tränas kontinuerligt att göra självständiga och kri-tiska bedömningar liksom att urskilja, formulera och lösa problem. De allmänna målen för grundläggande högskoleutbildning kan anses upp-fyllda.

Sambandet mellan forskning och utbildning säkras normalt genom att lärare som är aktiva inom utbildningen också är aktiva inom forskning. Eftersom lärarna med den högsta kompetensen inte deltar tillräckligt i un-dervisningen är det snarare den samlade kompetens som finns vid enheten som skall säkra sambandet. Även detta finner vi märkligt.

Studenternas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande stimuleras genom att studenterna söker aktuella forskningsrön och relaterar dessa till egna erfarenheter från sina kliniska studier.

83


Handledarna anser att studenterna inte är tillräckligt förberedda inför den verksamhetsförlagda utbildningen. De skulle behöva mer träning på kli-niskt träningscentrum och mer övning i journalskrivande.

Studenternas kliniska färdigheter examineras genom kliniska prov samt genom bedömningssamtal mellan handledare och student vid mitten och slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen.

sammanfattande slutsatser och rekommendationer

Utbildningen ges i en vetenskapligt kvalificerad miljö. Denna kompe-tens kommer dock inte utbildningen till godo i önskvärd utsträckning. Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som tillfredsställande, inklusive kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbild-ningen.

Vi rekommenderar Karolinska Institutet att• bättre utnyttja enhetens höga akademiska kompetens • ge studenterna möjlighet att skriva en magisteruppsats.

85










Barnmorskeprogrammet finns inom Hälsouniversitetet som är en av tre fakulteter vid universitetet. Organisatoriskt är utbildningen inlemmat i sjuksköterskeprogrammet. Utbildningen har en programstudierektor.

Bland de lärare som undervisar på utbildningen har tre barnmorskeexa-men, och en har även doktorsexamen. Av de två adjunkterna är en dokto-rand. Flera av programmets lärare har klinisk tjänstgöring.

Antalet kliniska studieplatser är tillräckligt liksom tillgången på kli-niska handledare. Lärosätet har avtal med flera landsting och utbildningen har starkt stöd i regionen. Ett flertal av handledarna har handledarutbild-ning. Kvalitetsindikatorer för verksamhetsförlagd utbildning har utarbe-tats liksom en handledningsmodell.

I de särskilda behörighetskraven ingår tolv månaders heltidstjänstgöring som sjuksköterska.

Problembaserat lärande är den etablerade pedagogiken.

genomförande

Omvårdnad utgör barnmorskeutbildningens huvudämne med inriktning mot barnmorskans profession. Vidare ingår human biomedicin och be-teendevetenskap. Fördjupning sker successivt i ämnet omvårdnad genom kurser på olika nivåer och en ökad självständighet i studierna. Vår bedöm-

86

ning är att utbildningen innehåller för mycket omvårdnad och för lite re-produktiv och perinatal hälsa. Inriktningen mot barnmorskeprofessionen är otydlig. Det specifika innehållet i kurserna tydliggörs först i studiehand-ledningarna, och vi menar att utbildningsplanen på ett tydligare sätt bör ange inriktningen mot reproduktiv och perinatal hälsa.

Basgruppsarbete, som bygger på självstyrt lärande, utgör en viktig form av undervisning med anknytning till verklighetsanknutna fall och veten-skaplig litteratur. Kurserna har både teoretiska och kliniska moment som läses integrerat.

Fördjupningsnivåerna i den kliniska utbildningen synliggörs i kurspla-nerna genom målformuleringar som beskriver studentens ökande förmåga till problemlösning, praktiska färdigheter och vetenskapligt kritiska för-hållningssätt. Integrering mellan teoretiska och kliniska kunskaper tränas med hjälp av studieuppgifter parallellt med basgruppsarbete. Examinatio-nen på de kliniska momenten innebär i huvudsak att i ett målsamtal som utgår från studentens inlärningsplan, loggbok och självbedömning värdera och diskutera måluppfyllelse.

resultat

Representanterna för den verksamhetsförlagda utbildningen menar att stu-denterna tveklöst är anställningsbara när de är klara med sin utbildning.


Verksamhetsförlagd utbildning ingår i samtliga terminer och därmed uppnår man att teori, metod och tillämpning integreras. Handledarna är mycket positiva till att studenterna utvecklar ett vetenskapligt förhåll-ningssätt.

Sambandet mellan forskning och utbildning säkras genom att studen-ten självständigt söker vetenskapliga artiklar och relaterar dessa till verk-lighetsanknutna fall. Dessutom deltar aktiva forskare och doktorander i undervisningen. De studenter vi träffade under platsbesöket anser att ut-bildningen är väl anknuten till forskning.

Den pedagogiska modellen, problembaserat lärande, främjar studentens förmåga till problemlösning och självstyrt lärande.


En omstrukturering av den gynekologiska sjukvården har skett och där-med har antalet slutenvårdsplatser sjunkit. Studenterna har fått fler stu-

87

dieuppgifter i sin verksamhetsförlagda utbildning för att kompensera om-organisationen.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen formulerar studenten själv sina mål i en inlärningsplan med utgångspunkt i målformulering-arna i kursplanen och studiehandledningen.

Måluppfyllelse följs upp en eller flera gånger under en klinisk utbild-ningsperiod av studenten, handledaren och kontaktläraren tillsammans, då inlärningsplan, loggbok och självbedömning utgör underlag för bedöm-ning. Kraven höjs efterhand.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som otillfredsställande men dess genomförande som tillfredsställande och dess uppfyllelse av de all-männa målen som mycket tillfredsställande. Kvaliteten i den verksamhets-förlagda utbildningen är också tillfredsställande.

Barnmorskeutbildningen befinner sig i en kritisk och kreativ miljö med goda möjligheter till samarbete med andra utbildningar, till exempel lä-karutbildningen. Högskolemässigheten återfinns både i den teoretiska och i den verksamhetförlagda utbildningen. Vi rekommenderar Linköpings universitet att• snarast rekrytera ytterligare en lektor som är forskarutbildad barn-

morska.

89

Lunds universitet





högskolelärare med barnmorskeexamen: 4 kv Professorer: 0Docenter: 1 kvÖvriga disputerade: 1 kv




Beslut som rör barnmorskeprogrammet fattas i nämnden för omvårdnads-utbildningar. Utbildningen har en programdirektör.

Det finns fyra lärare med barnmorskeexamen. Av dessa har två dok-torsexamen och den ena är även docentkompetent. Samtliga lärare som undervisar på utbildningen är forskningsaktiva. Lektorn har klinisk verk-samhet en dag per vecka.

I det särskilda behörighetskravet ingår ett års yrkeserfarenhet.Antalet kliniska utbildningsplatser är tillfredsställande. Vi bedömer till-

gången på handledare som god.

genomförande

Den dominerande undervisningsformen är case-metodik i mindre grup-per och seminarier. Ju högre nivå desto större krav ställs det på studentens självständighet. Studenterna får cirka tolv timmars schemalagd undervis-ning per vecka under den teoretiska delen av utbildningen. Prekliniska övningar äger rum på ett praktiskt träningscentrum.

Det råder ett gott samtalsklimat mellan lärosätet och klinikerna. Hand-ledardagar återkommer varje år. Representanter för verksamheterna tycker dock att lärarna är ute för lite på kliniken och menar att de har en föråld-

90

rad klinisk kompetens. Handledarna saknar återkoppling från lärosätet vad gäller utvärdering av den kliniska praktiken.

Den teoretiska delen av programmet bedrivs i en högskolemässig miljö. För samarbetet mellan lärosätet och den verksamhetsförlagda utbild-ningen finns det mycket goda rutiner som uppskattas av såväl lärare som handledare.

Målen för utbildningen är tydliga, metoderna att nå dit är adekvata och examinationerna är väl utformade.

resultat

De uppsatser vi har haft tillfälle att läsa håller en godtagbar kvalitet.För den verksamhetsförlagda utbildningen finns det bedömningskrite-

rier som alla är nöjda med. Omfattningen och utformningen av den verk-samhetsförlagda utbildningen gör att målen uppnås.


Barnmorskestudenterna vid Lunds universitet tränas kontinuerligt att göra självständiga och kritiska bedömningar liksom att urskilja, formulera och lösa problem. De allmänna målen för grundläggande högskoleutbildning kan anses uppfyllda.

Sambandet mellan forskning och utbildning säkras genom att lärare som är aktiva inom utbildningen också är aktiva inom forskning. Stu-denterna har möjlighet att delta i forskande lärares projekt. Studenter-nas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande stimuleras genom att studenterna söker aktuella forskningsrön och relaterar dem till sina egna erfarenheter från de kliniska studierna. Studenterna får granska evidens i relation till den kliniska verksamheten.


Studenterna är väl förberedda när de kommer ut i klinisk praktik. Studenternas kliniska praktiska färdigheter examineras med kliniska

prov i samtliga kliniska kurser. Bedömningssamtal sker efter halvtid och i slutet av praktiken enligt ett fastställt formulär. Kliniska kurser examine-ras även med hjälp av vårdseminarier med skriftlig individuell examina-tionsuppgift samt case-metodik inkluderande genomgång i grupp.

Kursplaner och kriterier från lärosätet är tydliga och underlättar bedöm-ningen. Halvtidskontrollen och slutbedömningen av den kliniska färdig-heten görs av bas- och huvudhandledarna. Lärarna på lärosätet deltar ej.

91


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som mycket tillfredsställande och dess genomförande och resultat som tillfredsställande, inklusive kva-liteten i den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi rekommenderar Lunds universitet att• verka för att fler kombinationstjänster tillskapas.

93

Mälardalens högskola





högskolelärare med barnmorskeexamen: 4 kv Professorer: 0Docenter: 1 kvÖvriga disputerade: 2 kv




Utbildningen återfinns inom institutionen för vård och folkhälsoveten-skap. Organisationen är tillfredsställande och delegationsordningen är tydlig.

Lärarkompetensen är tillfredsställande och forskningsaktiviteten är god. Forskningen bidrar i hög grad till ämnesutvecklingen inom barn-morskans verksamhetsområde. Lektorskonferenser där professorer samt docenter medverkar, sker regelbundet. En av adjunkterna inom utbild-ningen arbetar också kliniskt regelbundet. För övrigt auskulterar lärarna på praktikplatserna mer eller mindre regelbundet. Det finns varken kli-niska adjunkter eller kliniska lektorer. Intresset för sådana tjänster är svalt både från lärosätets och från vårdens sida; lärarna vill inte tappa kontak-ten med den verksamhetsförlagda utbildningen och för vårdens del utgör ekonomiska problem ett hinder.

Få handledare har handledarutbildning, någon enstaka har magister-examen.

Utöver den allmänna behörigheten till högskolestudier är ett års praktik efter sjuksköterskeutbildning ett krav för antagning till utbildningen. Stu-denter som inte tidigare har läst vetenskaplig metod kompletteringsläser detta parallellt under utbildningen. Om studenten inte har erfarenheter

94

av akutsjukvård kan kunskaperna förbättras på en avdelning som anvisas av praktikplatssamordnaren.

Tillgången till platser för verksamhetsförlagda studier är tillfyllest. Det är emellertid svårare att få tillräckligt många handledare.

genomförande

Den teoretiska delen av programmet bedrivs i en högskolemässig miljö och anda. Lärarna är forskarutbildade eller går i forskarutbildning. Må-len för utbildningen är tydliga och metoderna att nå dit är för det mesta adekvata.

Vi bedömer att större energi kan läggas från lärarnas sida på att genom-föra prekliniska övningar i förlossningskonst med studenterna. Studen-terna bör få modernare undervisningsmaterial att träna på.

Examinationerna är väl utformade. Det finns en tydlig progression i utbildningen. Både fördjupade detaljkunskaper och ett brett familjeper-spektiv genomsyrar utbildningen. Ett exempel på detta är studiehand-ledningen för den sista förlossningsplaceringen, som beskriver successivt ökande lärandemål allt efter hur många förlossningar studenten har bi-stått vid.

Högskolans lärare, handledare och studenter för evidensbaserade dis-kussioner i samband med fall. Studenterna får också studieuppgifter som initierar sökning av senaste forskningsrön inom ämnet. Handledarna ar-betar evidensbaserat enligt de studenter vi träffade under platsbesöket, trots att de flesta har låg formell utbildning. För att stimulera vetenskap-ligt tänkande bjuder institutionen in handledarna till öppna föreläsningar med diskussioner.

Många studenter förvärvsarbetar parallellt med de teoretiska studierna och vi menar att kraven på studenterna kan höjas. Målformuleringarna i utbildnings- och kursplanerna samt studiehandledningarna ger goda för-utsättningar för att studenterna skall uppnå målen för utbildningen.

resultat

Examensarbetena håller en godtagbar kvalitetsnivå. Den nyutexaminerade barnmorskan är i princip anställningsbar på de

flesta kliniker.

95


Lärosätet har ett flertal olika examinationsformer som borde garantera att studenterna får de kunskaper som fordras. I något enstaka fall kan dock en student slinka igenom vissa examina under utbildningen.

Sambandet mellan forskning och utbildning säkras genom att forskar-utbildade lärare undervisar. Studenterna har som ett led i utbildningen flera olika uppgifter som kräver att de söker aktuella forskningsrön för att lösa problem. Det kritiska tänkandet stimuleras under hela utbildningen och i synnerhet genom diskussioner som förs under fallgenomgångar på klinikerna, då klinikpersonalen och även lärarna medverkar.


Lärosätet har avtal med Landstinget Västmanland och Landstinget Sö-dermanland. I dessa stipuleras att ett akademiskt och ett undervisande förhållningssätt skall genomsyra den verksamhetsförlagda utbildningen. Målen i detta avtal har hittills inte kunnat uppfyllas. Institutionen för vård och folkhälsovetenskap har en övergripande kvalitetsplan för 2005 –2008.

Den kliniska examinationen görs av handledare tillsammans med lä-rare från högskolan. Lärare, handledare och studenter träffas på kliniken under den verksamhetsförlagda utbildningen dels för halvtidsbedömning, dels för slutbedömning.

Den högt uppdrivna takten inom vården ger inte studenterna tid att reflektera under sin kliniska utbildning. Tid för reflektion tillsammans med utbildningens lärare bör avsättas. Under platsbesöket mötte vi trötta handledare som inte var entusiastiska för att vidareutbilda sig eftersom det fanns varken någon ekonomisk möjlighet till eller stimulans från omgiv-ningen för utbildning.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som tillfredsställande, inklusive kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbild-ningen. Det har lönat sig att satsa på att ha en forskarutbildad lärarkår samt att ha ett gott samarbete med en intresserad pedagogisk konsult. Vi rekommenderar Mälardalens högskola att• utveckla kontakterna med landstingen och med verksamhetsföreträ-

darna i syfte att skapa en högskolemässig verksamhetsförlagd utbild-ning, bland annat genom inrättande av kombinationstjänster.

97

Högskolan i Skövde





högskolelärare med barnmorskeexamen: 2 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0




Barnmorskeprogrammet ges vid institutionen för vård och natur, en av tre institutioner vid Högskolan i Skövde.

Lärarkompetensen är klen.Tillgången på platser för verksamhetsförlagda studier är begränsad i

regionen, varför platser ordnas även på andra orter. Tillgången på hand-ledare bedöms som god.

I det särskilda behörighetskravet ingår inte yrkeserfarenhet som sjuk-sköterska.

genomförande

Utbildningen fokuserar barnmorskans stöd till kvinnan/paret och särskilt barnmorskans stöd till kvinnan under förlossningen. Det normala utgör grunden för den teoretiska utbildningen under första terminen och följs upp i termin två med verksamhetsförlagd utbildning inom förlossnings- och mödrahälsovård. Under den sista terminen introduceras avsnittet om komplicerat barnafödande, som studeras integrerat med den verksamhets-förlagda utbildningen inom förlossnings- och mödrahälsovård. Kursen om komplicerat barnafödande utgörs i huvudsak av självstudier.

Den teoretiska undervisningen bygger på ett problemorienterat synsätt. Studenterna skriver en plan för sin inlärning som följs upp av ansvarig

98

lärare. Studenterna har inte möjlighet att i anslutning till utbildningen skriva ett examensarbete på kandidat- eller magisternivå.

Den verksamhetsförlagda utbildningen utgörs totalt av 20 veckors verk-samhetsförlagda studier på förlossningsvård och mödrahälsovård samt tre dagars fältstudier. Studenterna har inte verksamhetsförlagda studier på barnbördsavdelning och gynekologisk vård.

resultat

Högskolan i Skövde formulerar målen för den verksamhetsförlagda utbild-ningen: att studenterna skall få träna praktiskt de olika momenten inom barnmorskans yrkesområde. Det är tveksamt om studenterna har förut-sättningar att nå målen för den verksamhetsförlagda utbildningen.


Studenterna tränas kontinuerligt i att göra självständiga och kritiska be-dömningar liksom att urskilja, formulera och lösa problem. De allmänna målen för grundläggande högskoleutbildning kan därför anses uppfyllda. Studenterna vid barnmorskeprogrammet skriver dock inte uppsats.

Sambandet mellan forskning och utbildning säkras genom att lärare som är aktiva inom utbildningen också är aktiva inom forskning. Stu-denterna genomför flera studieuppgifter som kräver att de söker aktuella forskningsresultat och redovisar dessa i seminarieform. Studenterna får granska evidens i relation till den kliniska verksamheten.


Den verksamhetsförlagda utbildningen inkluderar totalt 20 veckor förde-lade på förlossningsvård och mödrahälsovård och innefattar 40 timmar per vecka. Kursen om komplicerat barnafödande läses integrerat med de verksamhetsförlagda studierna, vilket försvårar inlärning.

Studenternas kliniska färdigheter, till exempel i förlossningskonst, be-döms under examinationsseminarier med attrapp och docka samt genom bedömningssamtal mellan handledare och student vid mitten och i slu-tet av den verksamhetsförlagda utbildningen. Ingen lärare från lärosätet deltar.

Vår bedömning är att den verksamhetsförlagda utbildningen är för kort, för komprimerad och för stressfylld. Viktiga moment saknas också. Stu-denterna har inte genomgått kursen om komplicerat barnafödande innan de påbörjar de avslutande verksamhetsförlagda studierna inom förloss-nings- och mödrahälsovård. Detta skapar pedagogiska svårigheter för

99

bashandledarna, och studenterna kan inte tillgodogöra sig kunskapen optimalt, vilket studenter, huvudhandledare och bashandledare vid plats-besöket omvittnade. Studenterna önskar sig föreläsningar inom kursen om det komplicerade barnafödandet. Med nuvarande uppläggning bygger kursen i huvudsak på självstudier.


Vi finner utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat otill-fredsställande. Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är till-fredsställande sådan den är, men den är för kort och saknar viktiga mo-ment. Vi rekommenderar Högskolan i Skövde att• rekrytera ytterligare minst en forskarutbildad barnmorska som lärare • utöka den verksamhetsförlagda utbildningstiden på förlossning till 15

veckor • erbjuda studenterna praktik inom BB-vård och gynekologisk vård • göra kursen om det komplicerade barnafödandet till en undervis-

ningskurs som skall avklaras innan studenterna påbörjar sin sista för-lossningsplacering

• verka för att kliniska adjunkter och lektorer knyts till utbildningen.

101

Umeå universitet









Barnmorskeprogrammet finns inom institutionen för omvårdnad. En pro-gramkommitté som styr utbildningen består av lärar- och studentrepre-sentanter och leds av en ordförande.

Institutionen har ett avtal med institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och därmed har barnmorskeprogrammet tillgång till annan lärarkompetens, framförallt från enheten för obstetrik och gyne-kologi. Inom ämnet reproduktiv och perinatal omvårdnad är dock forsk-ningsaktiviteten mycket liten.

Tillgången till platser för verksamhetsförlagda studier är tillfredsstäl-lande både inom sluten och inom primär vård. Tillgången till huvudhand-ledare och bashandledare är god. Huvudhandledarna har kandidat- och magisterexamen i stor utsträckning.

I det särskilda behörighetskravet ingår ett års yrkeserfarenhet som sjuk-sköterska.

genomförande

Det finns ett tydligt samband mellan studiemålen och hur de examine-ras.

Undervisningsformerna främjar ett eget ansvarstagande hos studenterna samtidigt som de ges möjlighet att samverka med andra. Den pedagogiska

102

modellen är i huvudsak problembaserat lärande och case-metodik. Munt-lig och skriftlig kommunikation tränas. Studieuppgifter görs tillgängliga bland annat via webbplattform. IT-teknik används skickligt i undervis-ningen och fungerar väl enligt studenterna. Föreläsningar och yrkesmässig handledning är viktiga delar av utbildningen. Vägledning i yrkesrollen är särskilt viktig i distansundervisningen. Studenterna arbetar med ”cases” för att förena teoretisk och praktisk kunskap. Praktiska moment övas i träningscentra.

Studenterna uppskattar den nätbaserade undervisningen men vill gärna ha fler samtal angående svåra patientsituationer.

Den verksamhetsförlagda utbildningen har en inbyggd progression. Ex-aminationen i den verksamhetsförlagda utbildningen innebär bland annat att handledaren fortlöpande gör bedömningar av studentens prestationer och att studenten examineras individuellt genom speciella studieuppgifter. Ett särskilt bedömningsformulär används och bedömningen sker i samråd med klinisk lärare, huvudhandledare och handledare.

resultat

De uppsatser vi haft tillfälle att läsa håller en godtagbar kvalitet.


Lärare, handledare och studenter är positiva till utbildningen och anser att den bidrar till att utveckla studenternas självständighet och kompetens. Sambandet mellan forskning och utbildning säkras genom att studenten självständigt söker vetenskapliga artiklar och relaterar dessa till verklig-hetsanknutna fall. Studenterna anser dock att utbildningen skulle kunna knytas bättre till pågående forskning.

Pedagogiken bidrar till att öka studentens förmåga till problemlösning och självstyrt lärande.

Såväl den teoretiska som den verksamhetförlagda utbildningen är hög-skolemässiga.


Studenten sätter själv upp mål med utgångspunkt i målen i kursplanen och i studiehandledningen.

En särskild handledningsmodell är etablerad och omtyckt.Samarbetet mellan högskola och klinisk verksamhet fungerar bra med

regelbundna kvalitetsgranskningar. Fortsatt samarbete är angeläget för båda parter.

103


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som otillfredsställande men dess genomförande och resultat som tillfredsställande, inklusive kvalite-ten i den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi rekommenderar Umeå universitet att• rekrytera ytterligare en lärare med barnmorskeexamen och med lägst

docentkompetens • tydliggöra huvudhandledarnas mandat och arbeta för deras kompe-

tensutveckling.

Biomedicinsk AnAlyTikerexAmen

107



studenter i biomedicinska analytikerprogrammet 2005

Antal: 30 varav 9 kv, 21 mUndervisningstid i heltidsekvivalenter: 6


högskolelärare med biomedicinsk analytikerexamen: 4 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0

Avlagda biomedicinska analytikerexamina: 30 varav 28 kv, 2 mExaminerade kandidatuppsatser: 4Examinerade magisteruppsatser: 25



Vid Göteborgs universitet ges för biomedicinsk analytikerexamen ett sam-manhållet utbildningsprogram med en gemensam antagning för de två inriktningarna laboratoriemedicin och klinisk fysiologi. Det första året är gemensamt. Söktrycket är gott.

Med den omorganisation som nyligen genomförts är det tänkt att den ekonomiska framförhållningen skall bli bättre. Positivt är att samverkan över institutionsgränserna kommer att möjliggöra bättre nyttjande av lä-rarkraften.

Bland de lärare som har biomedicinsk analytikerexamen fanns vid ti-den för platsbesöket (hösten 2006) en klinisk lektor. Kopplingen till Sahl-grenska universitetssjukhuset erbjuder många möjligheter såsom föreläsare som är experter inom sina områden och tillgång till avancerad utrustning. Västra Götalandregionen har avsatt pengar till att adjungera anställda till utbildningen på cirka 20 procent. För närvarande finns en lektor som är adjungerad till universitetet. Adjunkterna, som har hög arbetsbelastning, har dåligt med tid för kompetensutveckling och forskning.

Sjukvården har en hierarki som ibland tar sig uttryck i att biomedicin-ska analytikerstuderande prioriteras lägre än läkarstuderande i vissa sam-manhang.

108

genomförande

Det finns en balans mellan akademi och verksamhet. Teori och klinik är väl integrerade. Forskningsanknytningen är väl tillgodosedd. Vi har dock uppfattat att kravnivån ligger lite lågt.

Den undervisningsmetod som tillämpas är problembaserat lärande. Inom den laboratoriemedicinska inriktningen har man haft svårt att an-vända metoden på ett tillfredsställande sätt. Fysiologiinriktningen har dock mer fallbaserad undervisning, vilket fungerat väl.

Internationalisering sker via lärarnas egna kontakter som möjliggjort examensarbeten. För övrigt är internationaliseringen vilande sedan ett par år.

resultat

Studenternas examensarbeten tillför verksamheten viktig kunskap som tas väl tillvara. Det vore dock önskvärt med flergradig betygskala som kan uppmuntra till vidare studier. Kvaliteten på de examensarbeten som vi ta-git del av bedömer vi som hög.

Studenterna inom biomedicinska analytikerprogrammet har högst pre-stationsgrad av utbildningarna inom Vårdsam (alla medellånga vårdut-bildningar). Av de studenter som gått ut mellan åren 1996-99 har tio dis-puterat.

Att utbildningen är generell med mycket god vetenskaplig skolning ser man som mycket positivt från verksamheten då man i framtiden kan tänka sig att biomedicinska analytiker tar över bedömningsuppdrag som idag ligger på laboratorieläkaren. Det finns en vilja inom laboratoriemedicin att ta tillvara ökad kompetens i form av magisterutbildade och disputerade biomedicinska analytiker, men formerna för detta är inte helt klara.


Universitetet försäkrar sig om att man når upp till de allmänna och lokala målen genom uppföljning och analys, kursvärderingar, programutvärde-ringar och dialog med avnämarna. Enligt vår bedömning är måluppfyl-lelsen mycket tillfredsställande vad gäller såväl yrkeskunskaper som hög-skolemässighet.

109


Det är meningsfullt med examensarbeten där problemen hämtas från verk-samheten och som därmed tillför verksamheten ny kunskap. Det finns en-gagemang i verksamheten för att bedriva en utbildning av hög kvalitet.

Tillgången på kliniska utbildningsplatser är för närvarande tillfreds-ställande då man nyttjar platser inom hela Västra Götaland. Det är dock fler studenter i verksamhetsförlagd utbildning än vad som ges anslag till, vilket skapar ett underskott. Handledningen är uppdelad på huvudhand-ledare och bashandledare.

Handledare har handledarutbildning i hög grad. Den verksamhetsför-lagda utbildningen examineras endast med hjälp av en checklista som ger riktlinjer.


Vid Göteborgs universitet har programmet för biomedicinsk analytiker-examen en klinisk profil med ett väl integrerat samarbete mellan verksam-het och akademi. Vår sammanfattande bedömning av utbildningen är att såväl dess förutsättningar, som dess genomförande och verksamhetsför-lagda utbildning är tillfredsställande. Utbildningens resultat bedömer vi som mycket tillfredsställande.

Vi rekommenderar Göteborgs universitet att• anställa ytterligare en klinisk lektor/adjunkt eller adjungerad lärare så

att den kunskap som finns på kliniken kommer universitetet till godo• se till att undervisande lärare inom biomedicinska analytikerprogram-

met bereds tid för kompetensutveckling och forskning• utveckla former för examination av den verksamhetsförlagda utbild-

ningen.

111






högskolelärare med biomedicinsk analytikerexamen: 6 varav 5 kv, 1 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 1 m

Avlagda biomedicinska analytikerexamina: 13 kvExaminerade kandidatuppsatser: 13Examinerade magisteruppsatser: 20



Antalet sökande är relativt högt. Rekrytering av studenter sker i sam-verkan mellan programmet och laboratoriemedicin, där samtliga labo-ratorieinriktningar samt företrädare för vårdcentraler är representerade. Flera ingenjörer omskolar sig till biomedicinska analytiker, vilket höjer söktrycket och bidrar till att de studenter som går utbildningen har goda förkunskaper.

Bland de lärare som är biomedicinska analytiker finns det en som är dis-puterad och fem som har magisterexamen. Då lärarkåren inom program-met är ung har man satsat på en stark pedagogisk utveckling där vårdlärare erbjuds pedagogisk utbildning upp till 15 poäng. Tid frigörs för forskning. Positivt är att det finns ett internationaliseringskansli som hjälper till vid ansökan om EU-medel.

Samverkan med landstinget är god. En plattform för forskning och ut-veckling, FoU-verksamhet, har skapats tillsammans med och i anslutning till Laboratoriemedicin i Jönköping. Det är lätt att besöka laboratorieverk-samheten och att uppdatera sig som lärare.

Landstinget uppmuntrar sin personal till att höja sin kompetens genom att läsa vidare på magisternivå och även genomatt söka till forskarutbild-ning. Utrymme för detta skapas inom verksamheten.

112

genomförande

Introduktion till yrket får studenterna genom fältstudier redan under ter-min ett. Dessa fördjupas därefter i termin fyra. Verksamhetens önskemål angående utbildningens innehåll beaktas.

Progressionen i programmet säkerställs genom att studenterna erbjuds mycket stöd och handledning med tydliga instruktioner i början av ut-bildningen, som efterhand blir mer problembaserad med patientfall och självständigt arbete. De studenter vi mötte vid platsbesöket upplevde att de var väl förberedda för den verksamhetsförlagda utbildningen och att de fick ta mycket eget ansvar under denna del av utbildningen. Positivt är även att laborationerna är problembaserade.

Plattformen för forskning och utveckling är ett gott exempel på samver-kan eftersom den ger studenterna tillfälle att tidigt komma i kontakt med verksamheten och inspirerande undervisning med lärare som forskar.

Undervisningen är nivåanpassad. Mångprofessionellt lärande gynnas av kurser som hålls gemensamt med andra vårdutbildningar.

Vi saknar en kurs i fysiologisk metod.Internationalisering är under uppbyggnad. Avtal finns för den verk-

samhetsförlagda utbildningen och examensarbeten inom Nordplus. Forsk-ningssamarbete finns inom syd-östra Sverige.

resultat

Genomströmningen är tillfredsställande och antalet sökande till program-met har ökat. Till detta bidrar säkert att utbildningen leder till anställ-ning.

Examensarbetena har blivit mer klinikorienterade, med bra handfasta projekt, samtidigt som de tyvärr andas lite vanlig laborationsredogörelse. I de uppsatser vi tagit del av finns förutsättningar för ett mer vetenskapligt förhållningssätt. Positivt är att man tillämpar flergradig betygskala.

De verksamhetsföreträdare som vi mötte vid platsbesöket var nöjda med att utbildningen är generell och att den ger goda teoretiska kunskaper.


Måluppfyllelsen är tillfredsställande både vad gäller yrkeskunskaper och högskolemässighet.

113


De flesta av handledarna har handledarutbildning. Handledarorganisatio-nen är väl utbyggd med en huvudhandledare som har tid avsatt för upp-draget i sin tjänst och handledare som får tid och utrymme att utföra sitt uppdrag. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av examina-tor på högskolan samt genom utlåtande från handledaren och redovisning av uppgifter som är ämnesknutna. Tillgången på kliniska utbildningsplat-ser är tillfredsställande.

Studenterna får etiska problem att fundera kring under den verksam-hetsförlagda utbildningen, vilka sedan redovisas i seminarieform.


Vid Högskolan i Jönköping har utbildningen till biomedicinsk analytiker en klar klinisk profil. Samtliga intervjugrupper ansåg att FoU-plattformen är ett lyft för utbildningen. Verksamheten upplever att de kan påverka innehållet i utbildningen på ett positivt och utvecklande sätt.

Vår sammanfattande bedömning är att både utbildningens förutsätt-ningar och genomförande är mycket tillfredsställande. Utbildningens re-sultat och kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen anser vi vara tillfredsställande.

Vi rekommenderar Högskolan i Jönköping att• anställa en klinisk adjunkt/lektor• se över den vetenskapliga nivån i examensarbetena.

115

Högskolan i Kalmar





högskolelärare med biomedicinsk analytikerexamen: 4 varav 3 kv, 1 mProfessorer: 1 mDocenter: 0Övriga disputerade: 0




Biomedicinska analytikerprogrammet ligger vid institutionen för kemi och biomedicinsk vetenskap, som är en del av den naturvetenskapliga fa-kulteten, vilken utgör ett vetenskapsområde sedan 1999. Programmet är tämligen nystartat vilket gör att det inte har en så tydlig profil vid insti-tutionen. Programansvarig har endast tio procent inom anställningen för programledning, vilket vi anser vara lite.

Lärarna har lite tid för egen forskning och för kompetensutveckling inom anställningen.

Utbildningen har en tydlig klinisk inriktning med god kontakt med verksamheten. De kliniska kurserna sköts av verksamma biomedicinska analytiker med lång yrkeserfarenhet. De har dock inte magisterexamen. Läkare undervisar i vissa teoretiska avsnitt. På sikt måste kliniska adjunk-ter och kliniska lektorer knytas till utbildningen för att värna om kvali-teten.

På grund av kostnadsökningar är ekonomin vid institutionen ansträngd. Högskolan har satsat på nya grundutbildningar, vilket medfört viss för-bättring, men det måste till andra satsningar för att få externa forsknings-medel.

116

Lärare vid programmet arbetar tillsammans med landstingsanställd personal för att rekrytera studenter. Det finns en vårdyrkesambassadör och man tar emot studiebesök från gymnasiet samt från utbildningen av undersköterskor. Verksamheten vid programmet presenteras och syns i media strax före ansökan. De flesta studenter rekryteras lokalt. Det har skett en tydlig ökning av antalet sökande. Även studenter som redan har en grundutbildning inom något annat område söker sig till programmet. De antas efter validering och får en skräddarsydd studieplan. Anställda i klinisk verksamhet har läst fristående kurser som är relevanta för deras yrkesverksamhet.

genomförande

Utbildningen börjar med en introduktionskurs om fem poäng i biomedi-cinsk laboratorievetenskap, där studenterna får tidig kontakt med klinisk verksamhet och med yrkesrollen. De får en tydlig yrkesidentitet efter första perioden av verksamhetsförlagd utbildning. Progression uppnås genom att basal kunskap fördjupas successivt genom programmet. De studenter vi mötte vid platsbesöket kände att den verksamhetsförlagda utbildningen givit dem fördjupad kunskap. De upplevde även lärarna som tillgängliga. Vårt intryck är dock att utbildningen är något gymnasial och att självstän-dighet och kritiskt tänkande bör uppmuntras i högre grad.

Examination sker i form av teoretiska tentamina och laborationsrappor-ter. Teori och klinik är väl integrerat. Studenterna tillåts inte att göra sin verksamhetsförlagda utbildning om inte den teoretiska delen i anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen är godkänd.

Samläsning sker med blivande sjuksköterskor, biologer, receptarier och biomedicinare. Att ett par av de grundläggande kurserna samläses ser vi som positivt.

En stor del av studenterna vid andra program inom institutionen gör sitt examensarbete utomlands. Det är inte fallet med studenterna på bio-medicinska analytikerprogrammet.

resultat

Externa bedömare har anlitats för att säkerställa kvaliteten på utbild-ningen, vilket är bra.

De uppsatser vi tagit del har varit av god kvalitet. Vi ser det som positivt att flergradig betygskala används på examensarbetet. Det uppmuntrar de studenter som har höga ambitioner och eventuellt vill satsa på vidare stu-

117

dier. Kvalitetsmässigt skulle man vinna på att redovisningen av examens-arbeten även innefattar opponentskap.

De verksamhetsansvariga som vi mötte vid platsbesöket var positiva till att de nyutbildade biomedicinska analytikerna är generalister med god kompetens för att ta hand om analyser, utveckla metoder och ta ett tydligt ansvar för hela diagnostiken.


Måluppfyllelsen är tillfredsställande vad gäller såväl yrkeskunskaper som högskolemässighet.


De kliniska utbildningsplatserna räcker idag men en utökning av antalet studenter skulle medföra problem.

Lärare från högskolan besöker studenterna vid samtliga kliniska utbild-ningsplatser, vilket är lovvärt. Examinationen sker med hjälp av arbetsbok, (princip, metod, felkällor) och praktiskt prov. De flesta huvudhandledare har handledarutbildning (fem poäng), medan övriga handledare har en kortare utbildning om fyra eftermiddagar.


Vid Högskolan i Kalmar har utbildningen för biomedicinsk analytiker-examen en klar klinisk profil. Vår sammanfattande bedömning av utbild-ningen är att såväl förutsättningar, som genomförande och resultat är till-fredsställande. Detsamma gäller den verksamhetsförlagda utbildningen.

Vi rekommenderar Högskolan i Kalmar att• ge lärarna mer tid för forskning och utveckling• se till att studenterna får tillfälle att opponera på varandras uppsatser

vid examination av examensarbete• säkerställa antalet kliniska utbildningsplatser• ge mer tid till programledning.

119

Karlstads universitet





högskolelärare med biomedicinsk analytikerexamen: 4 varav 3 kv, 1 mProfessorer: 0Docenter: 2 varav 1 kv, 1 mÖvriga disputerade: 0




Från och med år 2006 har universitetet en ny organisation med indelning i fyra fakulteter. Därmed skapas förutsättningar för att decentralisera beslut och en bättre arbetsmiljö för personalen.

Biomedicinska analytikerprogrammet ingår i Biovetenskapligt program med plats för totalt 60 studenter, som efter drygt ett år kan välja att läsa till biomedicinsk analytiker, receptarie eller kemist med inriktning bioteknik. Att kollegiet består av lärare med olika yrkeserfarenhet främjar förståelsen mellan olika yrkesgrupper. Detta möjliggör också en bred samläsning, men samtidigt finns det en risk att utbildningen till biomedicinsk ana-lytiker blir lite anonym och att studenterna inte finner sin yrkesidentitet. Under första året förekommer frivilliga studiebesök på laboratorier för att förhindra detta.

Trots att man infört samläsning har det varit svårt att fylla platserna, vilket bidrar till en ansträngd ekonomi. Bättre marknadsföring av pro-grammet är nödvändigt för att attrahera fler studenter. Det finns dock en bra studievägledning med studiebesök för att så många som möjligt av stu-denterna som kommit in på det biovetenskapliga programmet skall välja inriktningen biomedicinsk analytiker. En viss begränsning finns dock i antalet kliniska utbildningsplatser.

120

Studenterna kommer i huvudsak från Värmland med omnejd, men även den nationella rekryteringen har ökat under senare år.

Det är lätt att rekrytera lärare till utbildningen och många har klinisk erfarenhet. Man saknar dock en klinisk lektor, men arbetar för att en så-dan tjänst skall inrättas. Kompetensen bland lärarna är god med docenter i biomedicinsk laboratorievetenskap och professurer i närliggande områ-den. Fyra lärare är biomedicinska analytiker och det finns doktorander inom huvudämnet. Lärarna har också god kontakt med verksamhetens biomedicinska analytiker och läkare som anlitas som lärare inom pro-grammet. Tid för forskning saknas i realiteten, men möjlighet att gå tio poäng universitetspedagogik finns. Viss annan kompetenshöjning bland lärarna har också förekommit. Av de landstingsanställda handledarna har ett trettiotal genomgått handledarutbildning. Verksamheten svarar för 25 procent av lönekostnaden för den person som har ansvar för den verksam-hetsförlagda utbildningen.

Intresset för utlandsstudier är stort och det finns goda möjligheter att förlägga sin praktik eller sitt examensarbete till andra platser i världen. Det förkommer även lärarutbyte.

genomförande

Det första året är gemensamt med undervisning i kemi och biomedicin. Under andra terminen finns två veckor med specifik undervisning för bio-medicinska analytikerstudenter. Huvudämnet introduceras först i termin tre, vilket är relativt sent. Specifik metodik läses först i termin fyra, och i termin fem har man laboratoriemetodik i klinisk tillämpning.

Programmet avslutas med examensarbete, där verksamheten svarar för den praktiska handledningen medan universitetslärarna svarar för den vetenskapliga delen. De företrädare för verksamheten som vi träffade vid platsbesöket var positiva till integreringen av de medicinska specialite-terna. Huvudhandledaren har till uppgift att samla in förslag till exa-mensarbeten. En betydande del av uppsatserna är kliniskt förankrade, vilket är positivt.

Progressionen är tillfredsställande. Att doktorander undervisar bidrar till ökad forskningsanknytning.

Olika metoder och teorier som en biomedicinsk analytiker bör kunna läses, men för att erhålla den generella kompetens som är önskvärd saknas fysiologisk laboratoriemetodik. Laboratoriemedicin och klinisk fysiologi hör till samma avdelning i landstinget, vilket skapar förutsättningar för att införa moment i fysiologisk laboratoriemetodik.

121

resultat

Examensarbetet och opponentskapet bedöms enligt en tregradig skala av examinator, vilket vi ser som positivt. Handledaren skriver ett handledar-utlåtande. De uppsatser vi tagit del av håller god kvalitet.

De verksamhetsföreträdare vi samtalade med under platsbesöket var nöjda med att utbildningen är generell trots att det innebär att introduk-tionen på laboratoriet måste förlängas. De upplevde att utbildningens kva-litet har höjts. En alumnistudie har gjorts för att följa upp vad som hänt med tidigare studenter och för att förbättra utbildningen. Studien visade bland annat att studenterna var intresserade av fortsatta studier och att in-tresset för forskarstudier hade ökat till det dubbla de senaste åren.


Måluppfyllelsen är tillfredsställande vad gäller både yrkeskunskaper och högskolemässighet.


Det finns ett gott samarbete mellan lärosäte och verksamhet. Men lärosä-tet behöver ta ett större ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningen, speciellt vad gäller examinationen. Man bör samverka med landsting för att få till stånd kombinationstjänster.

Det är positivt att en placering i primärvården är obligatorisk medan studenterna för övrigt har möjlighet att välja mellan olika laboratorie-discipliner och även annan laboratorieverksamhet utanför landstingets verksamhet. Det råder brist på kvalificerade handledare ute på laborato-rierna.

Arbetet med handledningsmodell och kvaliteten på den verksamhets-förlagda utbildningen finns utvecklad i verksamheten. En huvudhandle-dare är ansvarig för samordning av handledarna inom de olika avdelning-arna. Huvudhandledarna har 25 procent i sin anställning avsatt till detta uppdrag, vilket är bra.

Huvudhandledaren samlar studenterna till kvalitetsseminarier men har även ansvar för att stämma av hur den verksamhetsförlagda utbildningen fortlöper. Samverkan vid examinationen behöver förbättras. Den praktiska delen bedöms bara av handledaren. Vi menar att slutbedömning bör göras tillsammans med examinator för att kunna hålla högskolemässig nivå.

122


Vid Karlstads universitet har utbildningen för biomedicinsk analytikerexa-men lärare som har hög vetenskaplig kompetens och som stödjer varandra över ämnesgränserna. Genom samverkan har man varit framgångsrik i att skapa goda förutsättningar för utbildningen.

Vår sammanfattande bedömning av utbildningen är att såväl dess för-utsättningar, som dess genomförande, resultat och verksamhetsförlagda utbildning är tillfredsställande.

Vi rekommenderar Karlstads universitet att• tillsätta kliniska lärare, både adjunkter och lektorer, för bättre samver-

kan mellan universitetet och verksamheten• arbeta med rekrytering av studenter på ett professionellt sätt. Tydlig-

gör det biovetenskapliga programmet med dess tre inriktningar och peka på fördelarna för studenterna att välja ett generellt program

• lägga till en kurs i fysiologisk metodik.

123


laboratoriemedicinsk inriktning





högskolelärare med biomedicinsk analytikerexamen: 14 varav 9 kv, 5 mProfessorer: 2 mDocenter: 1 kvÖvriga disputerade: 5 varav 4 kv, 1 m



inriktning klinisk fysiologi




Nybörjare på programmet: Uppgift saknas Helårsstudenter: 30Helårsprestationer: 26

högskolelärare med biomedicinsk analytikerexamen/inriktning klinisk fysiologi: 13 varav 8 kv, 5 mProfessorer: 2 mDocenter: 1 kvÖvriga disputerade: 3 varav 2 kv, 1 m




Utbildningen för biomedicinsk analytikerexamen är vid Karolinska Insti-tutet uppdelad i två program, ett med laboratoriemedicinsk inriktning och ett som är inriktat mot fysiologi. Programmen har separata antagningar. Till den fysiologiska inriktningen antas studenter endast vart annat år, men det finns ett beslut om att ta in studenter varje år. Programledning-

124

arna ingår i institutionen för laboratoriemedicin, där ett flertal av pro-grammets kurser genomförs. Institutet har två skilda programnämnder som ansvarar för den laboratoriemedicinska respektive den fysiologiska inriktningen. Under första året sker samläsning mellan de olika program-men, vilket förbättrat de ekonomiska förutsättningarna. Men då ekono-min baseras på antalet helårsstudenter och helårsprestationer och student-tillströmningen varit svag till båda inriktningarna har det medfört knappa ekonomiska resurser.

Det pågår en generationsväxling av lärare inom den laboratoriemedicin-ska inriktningen, varför man rekryterar disputerade biomedicinska analy-tiker till undervisningen. Majoriteten av lärarna bedriver idag ingen egen forskning och ett fåtal har klinisk anknytning. Det finns två professorer i biomedicinsk analys, den ena är ordförande i grundutbildningsrådet och den andra arbetar bland annat med en forskarutbildningsplan för ämnet biomedicinsk laboratorievetenskap.

Många lärare är engagerade i den fysiologiska inriktningen och förutom de universitetsanställda lärarna undervisar ett flertal kliniskt aktiva bio-medicinska analytiker eller läkare. Flera bedriver egen forskning. Lärarna har möjlighet att gå universitetspedagogisk utbildning.

Andelen studenter med invandrarbakgrund är hög inom båda inrikt-ningarna, vilket medför att språkförståelse kan vara ett problem.

genomförande

För att behålla de studenter som kommit in på utbildningen har utbild-ningsplanen ändrats så att den första terminen inleds med medicinska ämnen istället för kemi, vilket vi ser som positivt.

Det första året, som är gemensamt för de både inriktningarna, domi-neras av teoretiska studier av människokroppen. Parallellt studeras ut-bildningens huvudämne, som definieras olika av de båda inriktningarna, för att studenterna skall få en inblick i sitt kommande yrke och lära sig grundläggande laboratoriemetodik. Inom den laboratoriemedicinska in-riktningen studeras därefter olika laboratoriemetodiker för att under tredje året tillämpa teoretiska och praktiska färdigheter i klinisk verksamhet. Inom inriktningen fysiologi startar den kliniska träningen redan under år två som varvas med teoretiska moment. Under detta år har studenterna även en kurs i generell omvårdnad om fem poäng. Det tredje året innehål-ler fördjupning och breddning av den kliniska utbildningen. Båda inrikt-ningarna avslutas med en kurs i vetenskaplig metodik och examensarbete. Forskning, grundutbildning och klinisk verksamhet integreras på ett bra

125

sätt tack vare närheten till den biomedicinska forskningen vid Campus Syd och inspirerar studenter till kritiskt tänkande. Vetenskapliga artiklar används i ett flertal kurser.

Inom inriktning fysiologi tillämpas ofta projektarbeten för att studen-terna skall ta ansvar för sin egen inlärning under den senare delen av ut-bildningen.

Utbildningarnas programnämnd utvärderar kontinuerligt utbildning-arna.

resultat

Studenter som gjort studieuppehåll inom den fysiologiska inriktningen har fått vänta två år för att kunna återuppta studierna.

Kvaliteten på de uppsatser vi tagit del av är tillfredsställande.


Inriktningen fysiologi uppfyller inte de krav för generell kompetens som anges i högskoleförordningen.


De verksamhetsförlagda utbildningsplatserna har stor spridning. Till-gången på platser motsvarar inte heller behovet. Inte heller har tillgången på kliniska handledare inom den laboratoriemedicinska inriktningen va-rit tillräcklig. Handledarna har dock tid avsatt i anställningen för hand-ledning.

I den verksamhetsförlagda utbildningen används arbetsböcker och det sker en skriftlig redovisning av seminarieuppgifter inom den laborato-riemedicinska inriktningen. Den kliniska färdighetsträningen genomförs inom den fysiologiska inriktningen på många olika kliniker i Stockholm och dess närhet.


Vid Karolinska Institutet har utbildningen för biomedicinsk analytiker-examen tillgång till synnerligen hög lärarkompetens. De två inriktning-arna, laboratoriemedicin och fysiologi, är två skilda program med olika definitioner av huvudämnet.

Vi rekommenderar Karolinska Institutet att• utveckla ett utbildningsprogram som leder till generell kompetens för

biomedicinsk analytikerexamen

126

• säkra antalet kliniska utbildningsplatser inom den verksamhetsför-lagda utbildningen.

127

Malmö högskola





högskolelärare med biomedicinsk analytikerexamen: 6 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 1 kv




Den biomedicinska analytikerutbildningen i Malmö är organiserad inom området Hälsa och samhälle, vilket ger förutsättningar för att skapa förstå-else för människan i ett vidare perspektiv. Gemensamt forskningsområde är biofilm, biologiska gränsytor och bioteknik.

Det finns ett gott söktryck och en genomtänkt strategi för rekrytering av studenter. Högskolan informerar om utbildningen vid grundskolor, ar-betsförmedlingar och gymnasier.

Den samlade lärarkompetensen bedöms som god. Det finns flera dis-puterade biomedicinska analytiker, varav en klinisk lektor som är docent-kompetent. Tre av fyra adjunkter har magisterexamen. Ett problem är det faktum att det enbart finns en kompetens i varje ämne inom utbildningen, vilket gör den sårbar. Lektorer har 30 procents forskning i anställningen. En strategi för kompetenshöjning av adjunkter behövs. Fakulteten har nio doktorander i biomedicinsk laboratorievetenskap. Vid nyrekrytering prioriteras kombinationstjänster och vetenskapligt kompetenta lärare som är aktiva forskare.

Fakulteten har de senaste åren flyttat in i nya moderna lokaler, där det även finns ett välutrustat kliniskt träningscentrum. De nya lokalerna främjar umgänge och samverkan med andra studentgrupper. De studen-

128

ter vi mötte vid platsbesöket var mycket nöjda med infrastrukturen. Till-gången till datorer liksom till litteratur i biblioteket är god.

Samarbetet mellan Högskolan i Malmö, Lunds universitet och region-sjukhuset i Malmö fungerar bra.

Nedskärning av anslagen inom området Hälsa och samhälle har med-fört att antalet lektionstimmar har reducerats och detta har lett till utveck-ling av alternativa pedagogiska former för studenternas kunskapsinhämt-ning, vilket bland annat innebär samläsning med andra studentgrupper.

Sjukhusledningen beskriver samverkan med utbildningsledningen (pro-gramansvarig) som en ”tät dialog” och är positiv till magisterutbildade bio-medicinska analytiker. Uppdragsutbildning finansieras för personal som har 90 poängs grundutbildning. Handledarna erbjuds tre dagars evidens-kurs och en kurs i engelska.

genomförande

Introduktionen till utbildningen kan förbättras. Som det är nu dröjer det innan en gemenskap med den egna gruppen inom programmet kommer till stånd. Utbildningen startar med en för enheten gemensam kurs i hälsa och samhälle om fem poäng. Samläsning sker även i kursen i anatomi och fysiologi tillsammans med sjuksköterskestudenterna. Under termin fem finns möjlighet att välja två fempoängskurser. Någon åtskillnad görs inte mellan traditionell laboratoriemedicin och traditionell klinisk fysiologi utan alla kurser ingår, som sig bör, i ämnet biomedicinsk laboratorieve-tenskap. Detta möjliggör en bred generalistutbildning.

Progressionen säkerställs genom att studenterna följs under laboratorie-övningarna, där de efter hand får alltmer komplexa laborativa uppgifter.

Laborationer är integrerade med teorin vilket främjar inlärningen. Två gånger per termin samlas mindre studentgrupper till mentorssamtal, vil-ket främjar både den personliga och den professionella utvecklingen. Den mångkulturella bakgrunden i studentgruppen gör att många examinatio-ner på kortare avsnitt, deltentamina, blivit ett pedagogiskt grepp.

De studenter vi träffade vid platsbesöket var nöjda med hjälpsamma och flexibla lärare som gör ämnena intressanta. I sin strävan att möta studen-terna på deras nivå finns det dock risk för att lärarna ställer för låga krav. Vi ställer oss också frågande till att en del kurser kan genomföras utan att litteratur införskaffas. Studenterna får vetenskapliga artiklar presenterade först i termin fem, vilket vi bedömer som något sent. Perspektivkurser som läses tillsammans med andra program i övergripande ämnen såsom genus-vetenskap ansågs, enligt de studenter som vi träffade, fungera bra.

129

Tillgången på ämnen för examensarbeten är god. Studenterna erbjuds att göra sina examensarbeten inom utbildningsområdets forskargrupper vid Malmö högskola, Lunds universitet eller inom universitetssjukhusen i Malmö och Lund. Studenterna skriver ett forskningsetiskt övervägande innan examensarbetet påbörjas, vilket höjer nivån på examensarbetena och stimulerar till kritiskt tänkande.

Utbildningen bedriver en aktiv internationaliseringspolitik med mycket tillfredsställande student- och lärarutbyte.

De studenter vi träffade ansåg att deras idéer tas tillvara samtidigt som rekrytering till förtroendeuppdrag bland studenterna är trög.

resultat

130

Programutvärderingar, som har genomförts sedan 2002, visar att studen-terna är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning och väl förberedda för sin yrkesroll.

De företrädare för verksamheten (ledningen) som var närvarande vid platsbesöket var nöjda med de nyexaminerades kunskaper och färdighe-ter. En viss oro för anställningsbarheten av biomedicinska analytiker med bristande kunskaper i svenska språket kunde anas. Studenterna såg dock positivt på framtiden. I regionen finns också gott om företag och många arbetsmöjligheter.


Måluppfyllelsen är tillfredsställande både vad gäller yrkeskunskaper och högskolemässighet.


Tillgången på kliniska utbildningsplatser inom vissa inriktningar, som till exempel patologi, är inte tillfredsställande trots att man utnyttjar hela region Skåne.

Handledningen ges av biomedicinska analytiker där merparten genom-gått handledarutbildning och några har magisterutbildning. Studenterna förbereds inför den verksamhetsförlagda utbildningen genom hospitering inom de olika disciplinerna. Ansvariga för denna del av utbildningen har tid avsatt, 30–60 minuter per student, för verksamhetsbesök och deltar i halvtids- och heltidsbedömningen av studenten, vilket är positivt.

Vi bedömer att studenterna gör medvetna val och är väl förberedda inför den verksamhetsförlagda utbildningen. Mer kunskap om hälso- och sjuk-vården bör enligt vår bedömning ingå i den kliniska inriktningen. Place-ring inom primärvård vore önskvärt men få platser finns att tillgå.


Vid Malmö högskola finns god kompetens hos lärarna inom utbildningen för biomedicinsk analytikerexamen. De grupper vi träffade var entusias-tiska och nöjda. Examination och seminarier har bidragit till en akademi-sering av den verksamhetsförlagda utbildningen, som även har fått utökade resurser i form av en klinisk lektor.

Det finns en god samverkan med lärosäten i Sverige och ett aktivt in-ternationellt student- och lärarutbyte.

131

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar och ge-nomförande är mycket tillfredsställande, och att dess resultat och verk-samhetsförlagda utbildning är tillfredsställande.

Vi rekommenderar Malmö högskola att• se över kravnivån på utbildningen och verka för att litteratur nyttjas i

större omfattning• säkra antalet kliniska utbildningsplatser.

133

Umeå universitet





högskolelärare med biomedicinsk analytikerexamen: 7 varav 5 kv, 2 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 1 m




Vid Umeå universitet finns två olika inriktningar för biomedicinsk ana-lytikerexamen, laboratoriemedicin respektive klinisk fysiologi. Antagning av studenter görs separat till respektive inriktning. Samläsning sker under det första året.

Programmets ekonomi är mycket ansträngd och det saknas möjligheter till långsiktig planering.

Lärarkompetensen är relativt låg, med en disputerad, en som har licen-tiatexamen och tre som har magisterexamen. Bland de landstingsanställda lärare som medverkar inom programmet är 8 av 37 disputerade. Lärarna har mycket lite tid för kompetensutveckling inom anställningen och ingen tid för forskning.

genomförande

I utbildningen används ”case-metodik” genomgående. Vi har uppfattat att denna modell fungerar bättre inom klinisk fysiologi än inom laboratorie-medicin där man haft ett ”case” löpande under en termin. Inom klinisk fysiologi märks progressionen i utbildningen då förståelsen för fallen ökar och fördjupas.

134

Enligt vår bedömning är den teoretiska och den kliniska delen av ut-bildningen välintegrerade. Ämnesfördjupning och bredd uppnås genom medverkan av forskare som har aktuell forskningsprofil. Vi har dock upp-fattat att kravnivån ibland ligger något lågt.

Tyvärr ser inte verksamheten examensarbetet som en resurs. Studen-terna får själva ta initiativ till examensuppgift. Examensarbeten redovisas såväl skriftligt som muntligt med opponerande kurskamrat. Power Point skall användas vid presentationen och en poster produceras.

Ett bra initiativ är forumet ”Dialogen” där en representant från varje termin och ett par av lärarna deltar. De studenter vi träffade vid platsbe-söket uttryckte sig också mycket positivt om detta.

Internationaliseringen är osynlig inom programmet.

resultat

Genomströmningen är tillfredsställande. De examensarbeten vi tagit del av är av god kvalitet.

Verksamheten har fått gehör för önskemål om att utbildningen skall vara mer kliniskt inriktad och tydliga mål har tagits fram tillsammans. Avnämarna inom klinisk fysiologi är mycket nöjda och studenterna är ef-tertraktade på arbetsmarknaden.


Utbildningens inriktning mot klinisk fysiologi uppfyller inte kraven för generell kompetens enligt högskoleförordningen.


Sammanlagt finns tio huvudhandledare inom regionen. Huvudhandle-darna i den verksamhetsförlagda utbildningen har fem poängs handledar-utbildning. Huvudhandledaren går igenom bedömningen muntligt med studenten.

Inom inriktningen klinisk fysiologi är den verksamhetsförlagda utbild-ningen väl dokumenterad. Det finns en checklista över moment som skall utföras.

Företrädare för verksamheten upplever att universitetslärarna har svårt att följa med i utvecklingen. Handledarna i den verksamhetsförlagda ut-bildningen deltar inte i någon större omfattning i de kurser som univer-sitetet erbjuder.

Inom verksamheten ställer man sig positiv till att inrätta kliniska lärar-tjänster/kombinationstjänster.

135


Vid Umeå universitet har utbildningen för biomedicinsk analytikerexa-men ett gott stöd från laboratorieverksamheten. Lärarstaben består av en liten grupp lärare vars kompetens inte utnyttjas fullt ut trots närheten till verksamheten. Lärarkåren är underbemannad och den vetenskapliga kom-petensen är inte tillräckligt hög. De två inriktningarna, laboratoriemedi-cin och klinisk fysiologi, är två skilda program med olika definitioner av huvudämnet inom programmet.

Vi rekommenderar Umeå universitet att• utveckla ett utbildningsprogram som leder till generell kompetens för

biomedicinsk analytikerexamen• höja lärarkompetensen och utarbeta strategier för framtida kompe-

tensförsörjning• skapa långsiktiga ekonomiska förutsättningar för programmet.

137

Uppsala universitet





högskolelärare med biomedicinsk analytikerexamen: 1 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 1 kv


Kombinationstjänster: 1 kv


Den biomedicinska analytikerutbildning som bedrivs vid Uppsala univer-sitet har goda förutsättningar ifråga om lärare med spetskompetens inom flera medicinska och biomedicinska områden. Att ha en klinisk lektor i hu-vudämnet är en stor tillgång som utgör grunden för en god relation mellan den kliniska och den teoretiska delen av utbildningen. Det finns också en klinisk professur i biomedicinsk laboratorievetenskap med inriktning mot hälsoekonomi och en doktorand i huvudämnet som är knuten till profes-suren. Vissa lärare inom de teoretiska kurserna kunde ha bättre kunskap om och förankring i den biomedicinska analytikerns profession. Fler uni-versitetsanställda lärare med biomedicinsk analytikerexamen skulle bidra till att stärka yrkesprofilen.

Programkommittén för den biomedicinska analytikerutbildningen har ledamöter som representerar de involverade institutionerna, landstinget och Statens veterinärmedicinska anstalt samt studenterna. Kommitténs sammansättning underlättar kontinuerlig samverkan mellan de olika hu-vudmännen. Det finns ett starkt stöd och ett aktivt ansvarstagande för utbildningen ifrån såväl Laboratoriemedicins som Statens veterinärmedi-cinska anstalts sida.

138

Höstterminen 2004 startades en Uppsala-Dalarna-linje. En grupp stu-denter läser det första året vid Högskolan Dalarna i Borlänge och Falun. För att knyta ihop de båda studentgrupperna och möjliggöra distansstu-dier finns en kommunikationsplattform, Ping-Pong. Vi har uppfattat att det finns vissa problem förknippade med att studentgrupperna deltar på olika villkor beroende på avståndet till Uppsala.

Utbildningen saknar hemvist inom universitetet, vilket flera av dem vi intervjuade vittnade om. För studenterna är detta särskilt problematiskt och kan medföra både praktiska problem och rotlöshet. Viss brist finns också vad gäller lokaler för laborativt arbete.

Universitetet vidtar en rad aktiviteter för att främja rekryteringen av studenter, bland annat genom en stark satsning på webbaserad informa-tion. Även laboratorieverksamheterna har satsat mycket på marknadsfö-ring av yrket.

genomförande

Utbildningsstrukturen, där ansvaret för undervisningen är förlagt till olika institutioner, innebär ibland att det blir många föreläsare i en kurs. När ett stort antal föreläsare medverkar, alla med sin begränsade del av helheten, leder det till svårigheter för studenterna att se den samlade bilden av kur-sen. En tidigare introduktion av det specifika yrkeskunnandet skulle hjälpa studenterna att sortera och tillgodogöra sig helheten i innehållet.

Att lärarna distribuerar sina kurser via Ping-Pong kan i viss mån öka kvaliteten på föreläsningarna. Ur ett annat perspektiv upplever studen-terna från Dalarna att koordinationen vad gäller förutsättningar och krav kunde vara bättre.

Vi ser en progression under utbildningen. Studenterna växer successivt i självständighet under de tre åren. Trots den forskningskompetens som finns, bedömer vi att den vetenskapliga anknytningen är svag. Vetenskap-liga artiklar används i för liten utsträckning inom utbildningen.

En kurs i kliniskt fysiologisk laboratoriemetodik saknas, men viss enk-lare metodik finns insprängd i andra kurser.

Den kliniska lektorn är en viktig länk mellan de teoretiska delarna och den verksamhetsförlagda utbildningen främst för de delar som berör kli-nisk kemisk analys.

En nyskapad kurs benämnd Projektik är till sitt innehåll väl anpassad till de krav som ställs på biomedicinska analytiker framgent.

Av skäl som går att se i sjukvårdens kvarvarande hierarki kommer bio-medicinska analytikerstuderande ibland i skuggan av läkarstuderande.

139

Internationellt utbyte förekommer, med både in- och utresande studen-ter. Lärarutbyten saknas för närvarande.

resultat

De examensarbeten studenterna skriver är i många fall beställda av labora-torieverksamheten och vi bedömer att de har hög kvalitet. Vissa examens-arbeten uppnår en sådan kvalitet att de kan publiceras. De bedöms enligt den instruktion som används för studenter som examineras enligt Bolog-namodellen men endast med betygen godkänd eller underkänd.

Programkommittén undersöker, med en enkät vart femte år, hur de ut-examinerade biomedicinska analytikerna värderar den utbildning de ge-nomgått. Studenterna tycker att den stora ämnesbredden gör att man får en bra bild av framtida arbetsmöjligheter.

Att utbildningen har en tydlig klinisk förankring gör att de färdigutbil-dade ses som en attraktiv grupp för anställning inom Laboratoriemedicin och andra laboratorieverksamheter i Uppsala län.


Utbildningen uppfyller målen såväl vad gäller yrkeskunskaper som hög-skolemässighet.


Den verksamhetsförlagda utbildningen utvärderas fortlöpande och till-gången på såväl handledare som utbildningsplatser är god, med möjlig-heter såväl inom Akademiska sjukhuset som inom Statens veterinärme-dicinska anstalt. Huvudhandledare har handledarutbildning och flera handledare har deltagit i kortare orienteringskurser i handledning.

Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras dels genom att handledarna lämnar en bedömning till kursansvarig, dels genom exami-nation av inlämningsuppgifter och muntlig redovisning.


Tillgången på hög teoretisk kompetens är god liksom på modern laborato-rieverksamhet inom samverkande företag. En klinisk lektor i huvudämnet innebär att det finns en god koppling mellan de teoretiska delarna och den verksamhetsförlagda utbildningen inom kompetensområdet. Inom andra områden bedömer vi att samordningen behöver förbättras. Den kliniska verksamheten har ett starkt engagemang i utbildningen och bidrar på ett konkret och positivt sätt till kvalitet och förbättringar av programmet.

140

Vår samlade bedömning av utbildningen är att såväl förutsättningarna, som genomförandet och den verksamhetsförlagda utbildningen är till-fredsställande. Utbildningens resultat bedömer vi som mycket tillfreds-ställande.

Vi rekommenderar Uppsala universitet att• anställa fler lärare med biomedicinsk analytikerexamen• se över utbildningens uppläggning så att fragmentisering undviks och

en bättre helhetssyn skapas• introducera huvudämnet tidigare under utbildningen• skapa bättre lokalförutsättningar.

141

Örebro universitet

laboratoriemedicinsk inriktning




Nybörjare på programmet: 36 varav 29 kv, 7 m*Helårsstudenter: 41Helårsprestationer: 41

högskolelärare med biomedicinsk analytikerexamen: 8 varav 6 kv, 2 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 3 varav 2 kv, 1 m

Avlagda biomedicinska analytikerexamina: Uppgift saknasExaminerade kandidatuppsatser: 11Examinerade magisteruppsatser: 0


inriktning klinisk fysiologi




Nybörjare på programmet: 36 varav 29 kv, 7 m*Helårsstudenter: 36Helårsprestationer: 37

högskolelärare med biomedicinsk analytikerexamen: 8 varav 6 kv, 2 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 2 varav 1 kv, 1 m



* Gäller båda inriktningarna


Utbildningen för biomedicinsk analytikerexamen har vid Örebro univer-sitet två inriktningar, klinisk fysiologi respektive laboratoriemedicin, med en antagning för vardera inriktningen. Studenterna samläser dock under

142

det första året. De har även möjlighet att byta inriktning så länge det finns tillgång på kliniska utbildningsplatser.

Kompetensen är mycket god bland de lärare som har biomedicinsk ana-lytikerexamen. Det finns gott om lärare som har disputerat och bland dem som inte är forskarutbildade har de flesta magisterexamen. Dessutom finns det en klinisk lektor som bland annat handleder och stödjer två adjung-erade adjunkter. Universitetet ger både pedagogisk utbildning och hand-ledarutbildning. Tid finns avsatt i tjänsten för forskning.

Vi har uppfattat tillgången på storleksanpassade lokaler och modern utrustning som otillräcklig.

genomförande

Innehållet i utbildningen har en klar tyngdpunkt på laborationer. Bristen på teori bedömer vi vara ett problem.

En stor del av kurserna samläses med biomedicinarprogrammet, men även med sjuksköterskeprogrammet, social omsorg och när det gäller kli-nisk fysiologi även med röntgensjuksköterskeutbildningen. Samordningen mellan olika moment i utbildningen som samläses med sjuksköterskestu-denter och klinisk fysiologisk inriktning är inte alltid tillfredsställande.

Det finns en god progression i utbildningen. Teori och klinik är väl integrerade.

Informationen till studenterna behöver förbättras. Detta gäller inte minst den imponerande mängd avtal som finns inom Erasmus, Nordplus och Linneaus-Palme.

resultat

Programvärderingar visar att studenterna känner sig rustade för yrkesverk-samhet och fortsatt akademisk utbildning. En stor andel laborationer gör att studenterna är tränade i praktiska färdigheter.

Klinikerna tar till vara på magisterkompetens.


Den klinisk-fysiologiska inriktningen uppfyller inte de krav för generell kompetens som anges i högskoleförordningen.


Ramavtal finns mellan universitetet och landsting om den verksamhetsför-lagda utbildningen. Tillgången på kliniska utbildningsplatser i närregio-nen är bristfällig varför man utvecklat kontakter med andra regioner.

143

Den laboratoriemedicinska inriktningen har tjugo veckor av verksam-hetsförlagd utbildning medan den klinisk-fysiologiska inriktningen har tolv veckor. Kursledaren har tid avsatt för planering och uppföljning och den verksamhetsförlagda utbildningen examineras vid lärosätet i form av seminarier och rapporter. Handledarna anser att studenterna är väl förbe-redda och motiverade inför den verksamhetsförlagda utbildningen.


Vid Örebro universitet har utbildningen för biomedicinsk analytikerexa-men god tillgång på lärare med hög kompetens. De två inriktningarna, laboratoriemedicin och klinisk fysiologi, är två skilda program med olika definitioner av huvudämnet.

Vi rekommenderar Örebro universitet att• utveckla ett utbildningsprogram som leder till generell kompetens för

biomedicinsk analytikerexamen• se över och koordinera samläsningen.

Biomedicinsk mAgisTerexAmen

147

Högskolan i Kalmar

Tillsvidareanställda högskolelärare medverkande i undervisningen på programmet Biomedicinsk kemi och på kurser i påbyggnadsutbildning till magister i Biomedicin höstterminen 2005

studenter i programmet Biomedicinsk kemi (Biomed) respektive i påbyggnadsutbildning till magister i Biomedicin (magBio) 20052


Professorer: 8 varav 2 kv, 6 mDocenter: 10 varav 4 kv, 6mÖvriga disputerade: 9 varav 6 kv, 3 mKombinationstjänster: 0

Helårsstudenter (Biomed): 69Helårsprestationer (Biomed): 64

Helårsstudenter (MagBio): 12Helårsprestationer (MagBio): 12

Examinerade magisteruppsatser: 32


En besjälad entusiasm kännetecknar alla som arbetar med programmet. Den programansvariges uthålliga och kompetenta engagemang har varit en stor tillgång för programmet. Vi vill dock peka på ett antal svagheter.

Det är olyckligt att prefekten enbart har ansvar för grundutbildnings-programmen, under det att forskningen står under fakultetsnämndens befäl. Det är till förfång för forskningsanknytningen i programmet.

Avgörande för programmets framgång är en stabil ekonomi. Program-met har betydande konkurrens från andra biomedicinprogram.

Rekryteringen av studenter till programmet har minskat och det är i dag svårt att fylla alla platser på det. Detta betyder att man har många avhopp och att man tvingats tillgripa stödundervisning till nackdel för andra un-dervisningsmoment för att kunna behålla kvalitetskraven.

Lärarna har litet utrymme för egen forskning. Av ekonomiska skäl har deras insatser i laborationsundervisningen ökat och de har ersatt dokto-rander som kursassistenter. Därigenom minskar deras forskningstid, vilket kan vara till nackdel för högskolemässigheten i programmet.

Beslutsstrukturen är kvar sedan den första uppbyggnadsfasen. Verksam-heten är nu betydligt större utan att organisationen har anpassats till detta,

2. Påbyggnadsutbildning på programmet för sjuksköterskeexamen, biomedicinsk analytikerexamen alternativt på farmaceutprogrammet.

148

vilket innebär dålig transparens, bristande kommunikation och problem med samordning och utveckling.

Utbildningen skiljer sig från övriga biomedicinska program i landet ge-nom att inte tillhöra en medicinsk fakultet med ett läkarutbildningspro-gram. Det finns inte heller något samarbete med sjukhuset i Kalmar. Vi bedömer att detta kan bli till nackdel för de utexaminerade när de söker anställningar inom läkemedelsindustrin, kliniska experimentella forsk-ningsprojekt eller sjukvårdslaboratorier.

Vi bedömer utbildningens stabilitet som dålig.

genomförande

Programmet är i allt väsentligt en utbildning i biomedicinsk kemi, med påbyggnad av några biologiska kurser. Trots strävan efter kliniska inslag är kemi- och bioteknikprofilen påtaglig. Den teoretiska utbildningen har både bredd och ämnesdjup, med en tydlig progression. Laborationer utgör en tyngdpunkt i kurserna, även om de av ekonomiska skäl minskat något under senare år. Läsning och presentation av aktuell litteratur ingår i alla kurser. Den pedagogiska uppläggningen är traditionell, men anpassningen till ett studentunderlag med lägre antagningspoäng har lett till ändringar, såsom minskad katedral undervisning och fler grupparbeten. Flertalet exa-mensarbeten görs externt, inom akademin eller industrin. Den program-ansvariges kontaktnät har varit ett stöd för studenterna att finna lämpliga projekt.

Närhet mellan undervisningslokaler och uppehållsrum för forskare och studenter möjliggör många informella kontaktmöjligheter.

Det finns goda möjligheter att studera utomlands och dessa utnyttjas i stor utsträckning. Studenterna får emellertid ett undermåligt stöd från central nivå för sina utlandsvistelser.

resultat

Det förekommer många studieavbrott, särskilt under de två första åren. Få av dem som slutar väljer läkarstudier, till skillnad från studenterna på liknande utbildningar vid andra lärosäten. 60-70 procent av studenterna väljer doktorandstudier efter avslutad examen. Både lärare och studenter vittnar om att studenterna efter sin utbildning är eftertraktade för exa-mensarbeten och doktorandstudier på flera studieorter.

Sambandet mellan forskning och utbildning säkras i första hand genom en tät fysisk miljö och genom att undervisning och laborationer ankny-ter till aktuella forskningsprojekt. Det är en svaghet att få av lärarna har

149

egna, starka forskningsprojekt. Detta uppvägs dock av lärarkårens starka engagemang för studenterna.


Högskolan i Kalmar är en mindre högskola och kan inte erbjuda den mångfacetterade forskningsmiljö som andra utbildningsprogram i bio-medicin har. Utbildningen har sviktande studentrekrytering och svårig-heter att nå en kritisk massa av kompetenta, aktiva forskare. Vi bedömer att utbildningen innehållsmässigt inte motsvarar vår definition av en bio-medicinsk utbildning. Den medicinska anknytningen är relativt svag och den lokala forskningsanknytningen når inte upp till den höga nivå som är norm för den starkt forskningsinriktade biomedicinska utbildningen på andra orter.

Vi rekommenderar Högskolan i Kalmar att• överväga en omorientering mot starkare ämnen som kemi och biotek-

nik• bättre anpassa utbildningen till de lokala förutsättningarna • anpassa beslutsstrukturen till nu rådande förhållanden.

151



studenter i biomedicinprogrammet 2005


Professorer: 34 varav 4 kv, 30 mDocenter: 5 varav 1 kv, 4 mÖvriga disputerade: 2 mKombinationstjänster: 3

Helårsstudenter: 185Helårsprestationer: 164



Kompetensen hos de lärare som undervisar i programmet är mycket god och de flesta är aktiva forskare.

Det råder viss brist på transparens i beslutsstrukturen. Vi bedömer att den kan förbättras. Den ekonomiska processen är svår att följa, men det är vårt intryck att den breda forskningsbasen kompenserar för den dåliga och otydliga organisationen.

Att ett relativt stort antal institutioner är involverade är positivt ur ut-vecklingssynpunkt, men det kan försvaga stabiliteten i programmet. Ut-bildningen utgör emellertid en viktig källa för rekryteringen av studenter till forskarutbildning vid lärosätet, vilket stärker utbildningens position. Det saknas dock generellt ett större engagemang från kliniskt verksamma lärare.

Grundtanken är först och främst att göra programmet till en forskarre-kryteringsbas, men även att studenter efter grundnivån skall kunna fort-sätta med mastersdelen utomlands.

genomförande

De senaste åren har man fått ett ökat antal förstahandssökande. Många studenter lämnar utbildningen för att läsa till läkare i stället. Karolinska Institutet har valt överintag som strategi, vilket har åsyftad effekt. Ett alter-nativ skulle vara en tätare uppföljning av och mentorskap för individuella studenter. Detta är dock en prioriteringsfråga: hur skall resurserna använ-das inom programmet – på att anta och undervisa fler studenter i början

152

av utbildningen och räkna med att de mindre motiverade hoppar av, eller på att ge mentorskap och stöd åt studenter som haft andra förstahandsval och hoppas på att de skall stanna. Karolinska Institutet har valt det första alternativet och är därmed förvissade om att utbildningsplatserna är nästan fyllda även i slutet av programmet.

Tillgången till handledare för examensarbetet är god. De flesta av stu-denterna gör sina examensarbeten inom Karolinska Institutet och fortsät-ter till forskarutbildning, men vissa studenter söker plats för examensar-bete inom näringslivet (läkemedelsindustri, bioteknisk industri). Det finns ett väl utarbetat nätverk med utländska lärosäten och därmed goda utby-tesmöjligheter. Så många som 50 procent av studenterna på utbildningen förlägger en del av sina studier till utlandet.

Utbildningen har en tydlig profil mot molekylärbiologi/mikrobiologi med koppling mot integrativ fysiologi, farmakologi och neurobiologi, men också molekylär onkologi. Utbildningens innehåll har fokuserats på ba-sal medicinsk vetenskap, och därmed blir det mindre klinisk medicin i den. Med tanke på den valda profilen för utbildningen fungerar detta väl. Ämnesdjup och progression är också tillfredsställande. Undervisningen är nästan helt avskild från andra utbildningar och studenterna har en stark identifiering med den egna årskursen och det egna programmet.

Vårt allmänna intryck är att förändringar i programmet implementeras kontinuerligt och i rätt tid.

resultat

Utbildningens struktur är relevant för de mål som satts. Vi bedömer att examensarbetena håller god vetenskaplig kvalitet. De undervisande lä-rarna är generellt mycket aktiva i forskning, vilket borgar för en forsk-ningsanknuten utbildning. Studentens kritiska tänkande stimuleras väl genom olika teoretiska och laborativa projektuppgifter.

Bedömargruppen har inte tagit del av någon alumnirapport eller alum-niuppföljning. Vi träffade inte heller några avnämare i form av närings-livsrepresentanter under platsbesöket.


De akademiska förutsättningarna är utmärkta och kompenserar för en otydlig organisation. Vi bedömer utbildningens högskolemässighet som mycket tillfredsställande. Helhetsintrycket är också tillfredsställande. Vi rekommenderar Karolinska Institutet att

153

• utreda hur de många studieavbrotten mellan årskurs ett och två skall undvikas

• tänka över den framtida inriktningen och utvecklingen av program-met

• göra alumniuppföljningar för att kartlägga studenternas anställnings-barhet.

155



studenter i biomecinarprogrammet 2005


Professorer: 30 varav 5 kv, 25 mDocenter: 14 varav 6 kv, 8 mÖvriga disputerade: 11 varav 6 kv, 5 m Kombinationstjänster: 14




Den medicinska fakulteten i Linköping (Hälsouniversitetet) utmärks av en enhetlig pedagogisk grundsyn; undervisningen sker genom problem-baserat lärande. Av de samtal som fördes under platsbesöket framgick att såväl lärare som studenter känner ett engagemang och en lojalitet med Hälsouniversitetets pedagogiska profil.

Forskningsaktiviteten är hög trots att Hälsouniversitetet i Linköping har ett proportionerligt mindre fakultetsanslag än övriga medicinska fa-kulteter i Sverige. Flertalet lärare har hög vetenskaplig kompetens och i de flesta fall pågående externfinansierade forskningsprogram, vilket är en förutsättning för att uppehålla en undervisning som rör sig i vetenskapens frontlinje. Man har också tack vare detta en möjlighet att anlita lärare med expertkunskap i ett stort antal områden.

Organisationen är tillfredsställande men komplicerad. Det finns en god infrastruktur och god tillgång till handledare för examensarbetet. Utbild-ningsledningen samverkar på ett konstruktivt sätt med berörda institu-tioner.

Att utbildningens innehåll är organiserad i temakurser gör det svårt att se dess innehåll. Det är också en faktor som försvårar studentutbyte.

genomförande

Att en stor andel av studenterna inte genomför hela utbildningsprogram-met är ett genomgående problem för biomedicinutbildningarna i Sverige. Ett trendbrott vad gäller avhopp från utbildningen i Linköping kan note-

156

ras i samband med att antalet årsstudieplatser halverades 2004. Beslutet tycks ha haft positiva effekter på programmets kvalitet och det är få avhopp under år ett av utbildningen.

Linköping har som enda lärosäte en introduktionskurs om åtta poäng i ”Hälsa, etik, lärande”, där programmets studenter samläser med stu-denter från andra program som ges av fakulteten. Vi bedömer att kursen tillsammans med den första specifika biomedicinarkursen ger en god in-troduktion.

Vad gäller innehållet har utbildningen god kontakt med klinisk medi-cin och undervisningen bygger på kliniska fall, något som reflekteras i det faktum att en femtedel av studenter utexaminerade 2001-2002 har fått anställning som ”biolog/medicinsk biolog” på olika sjukhus, främst i landstinget i Östergötland.

Ämnesdjup och -bredd är utan anmärkning. Man har olika former för examination och de tentamensskrivningar som vi granskat visar krav både på detaljkunskap i och förståelse för biologiska mekanismer.

Antalet lärarledda timmar är lågt sett i relation till övriga lärosätens undervisningstid. Detta kan avspegla det problembaserade lärandets am-bition att stimulera till självstudier och behöver i sig inte innebära en nack-del. Vi menar dock att det är viktigt att studenterna kan träffa lärare på olika nivåer och få ta del av en biomedicinsk ”kultur”’ som inte alltid kan inhämtas via självstudier.

resultat

Examensarbetena håller god vetenskaplig kvalitet. Den utbildning som ges är av hög kvalitet och i enlighet med de övergripande mål som upp-ställts.

Linköping framstår som en av de orter som bäst lyckats integrera biome-dicinstudenter i kliniska sammanhang. Dels kan detta bero på kurserna i ”Hälsa, etik, lärande” under terminerna ett och fem, dels kan den speci-ella temastrukturen premiera en mer tillämpad syn på mer grundläggande biomedicinsk kunskap.

slutsatser

Vi bedömer utbildningens högskolemässighet som tillfredsställande. Hel-hetsintrycket är också tillfredsställande. Programmets struktur och inte-grering på fakulteten uppfyller högt ställda krav.

En alumnirapport över studenter examinerade 2001-2002 ger vid han-den att ca 60 procent av studenterna har gått vidare till forskarutbildning.

157

Åtskilliga utexaminerade studenter har blivit medicinska biologer med anställning i det lokala landstinget. Vår tolkning är att utbildningen i Linköping kan ha hittat en ny nisch för biomedicinstudenter. Vi rekom-menderar dock Linköpings universitet att• tydligare precisera utbildningens innehåll i utbildningsplan och kurs-

planer.

159

Lunds universitet




Professorer: 39 varav 4 kv, 35 mDocenter: 12 varav 8 kv, 4 mÖvriga disputerade: 8 varav 3 kv, 5 mKombinationstjänster: 13




Organisationen synes väl genomtänkt men samtidigt administrativt kom-plicerad och kostsam med många grupper och kommittéer. Den ger dock god stabilitet och stödjer kvalitetssäkring av utbildningen. Det är också utmärkt att man sörjt för mycket god kompetens i innehållsfrågor på den nivå där beslut om utbildningens innehåll tas. Vi saknar emellertid re-presentanter för avnämarsidan, framför allt läkemedelsindustrin och den biotekniska industrin, i utbildningens rådgivande organ.

Kompetensen hos lärarna som undervisar på kurser i programmet är god och de flesta är aktiva forskare. Inom programmet avsätts fem procent för lärarnas kompetensutveckling. Tillgången till handledare för examens-arbetet är god. De flesta återfinns inom medicinska fakulteten vid univer-sitetet, men vissa handledare är knutna till läkemedelsindustrin.

Utbildningen ges i form av tio- eller tjugopoängskurser och är profilerad mot molekylär cellbiologi och fysiologi med tonvikt på utvecklingsbiologi, neurologi och immunologi. Den är därför något olik övriga biomedicin-ska utbildningar i Sverige, vilket får ses som positivt för såväl presumtiva studenter som för utbildningen i sig.

genomförande

Sextio poäng av utbildningen, inklusive examensarbetet, kan utgöras av valbara kurser. Studenterna har därigenom mycket goda möjligheter att antingen specialisera sig inom ett visst område alternativt att erhålla en

160

bred kompetens. Detta gör att två studenter från samma utbildning kan ha ganska olika grundkunskaper och inriktningar.

Under första året ges kurser med konventionell undervisning, till exem-pel katedrala föreläsningar, och från årskurs två sker en övergång till mer problembaserat lärande.

Undervisnings- och examinationsformerna tydliggör progressionen i de teoretiska delarna under årskurs ett. Inslagen av problembaserat lärande från årskurs två upplevs positivt av de studenter vi träffade under platsbe-söket. Problembaserat lärande borde dock även tillämpas i de laborativa momenten under årskurs två och tre, så att progressionen blev tydlig även här.

Undervisning och handledning får gott betyg av de studenter vi träf-fade under platsbesöket. När undervisningen är otillfredsställande hän-skjuts frågan till ett pedagogiskt råd som analyserar problemet och föreslår lösningar. Det första årets kemikurser upplevs av många som svåra, varför stödundervisning, bl.a. av äldre studenter, införs vid behov. Utbildnings-ansvariga är väl medvetna om studenternas situation i de inledande studi-erna och har vidtagit en rad goda åtgärder för att minska avhopp orsakade av dåliga studieresultat eller oro för att den framtida arbetsmarknaden är svag. Avhopp under de inledande studierna beror i viss mån också på att studenterna kommer in på andra utbildningar, alternativt finner att ut-bildningen är alltför lite yrkesförberedande. Ett väl genomfört kvalitets-säkringssystem ger ständig förbättring av utbildningen.

I den sista obligatoriska kursen, Molekylär medicin, integreras prekli-niska, kliniska och laboratoriemedicinska discipliner. Ingen undervisning sker på klinik och inga kurser samläses med exempelvis läkarstudenter. Dock får studenterna regelbundet möjlighet att praktisera eller auskultera inom läkemedelsindustrin. Studenterna får också i vissa kurser liksom under sommarmånaderna möjlighet att delta i olika forskares projekt och arbeta på forskarlaboratorier.

Anpassningen av programmet till Bologna-modellen sker genom aktivt samarbete mellan lärare och studenter och i viss utsträckning även med avnämarsidan. Det senare skulle dock kunna utökas.

resultat

Enligt vår bedömning håller examensarbetena en god kvalitet. Detta gäl-ler såväl val av ämne som den skriftliga framställningen. Det är dock en förhållandevis liten andel studenter som väljer att göra examensarbetet

161

utomlands. Det är också en låg andel som gör examensarbetet vid något annat lärosäte i Sverige eller inom näringslivet.

De flesta målen synes mycket väl uppfyllda.


Vi bedömer utbildningens högskolemässighet som mycket tillfredsstäl-lande. Helhetsintrycket är också mycket tillfredsställande. Detta är en utbildning med god organisation och god beredskap för förändringar. Lä-rarnas satsning på pedagogisk kompetensutveckling är också lovvärd. Vi vill särskilt framhålla studenternas möjlighet att auskultera på läkeme-delsföretag.

Vi rekommenderar Lunds universitet att• öka representationen från avnämarsidan i utbildningens rådgivande

organ• ge bättre information till studenterna om möjligheterna till studier ut-

omlands • öka den laborativa träningen.

163

Umeå universitet




Professorer: 7 varav 2 kv, 5 mDocenter: 2 mÖvriga disputerade: 0Kombinationstjänster: 1




Utbildningen är väl etablerad inom universitetet och har en klar profil. Engagemanget för utbildningen från läkare på universitetssjukhuset är mycket positivt. Att ett relativt stort antal institutioner är involverade i utbildningen är positivt ur utvecklingssynpunkt, men det kan försämra stabiliteten inom programmet.

Utbildningens struktur är relevant för de mål som satts.Kompetensen hos lärarna som undervisar i programmet är god och de

flesta är aktiva forskare. Organisationen för utbildningen är tydlig. Beslutsstrukturen är enkel

och rak och beslutsvägarna är korta. Programkommittén är stark och ger utbildningen nödvändig stabilitet. Vi bedömer dock att man borde låta adjungera fler näringslivsrepresentanter till programkommittén för att be-rika diskussionerna om programmets utveckling.

Programansvarig har ansvaret för kvaliteten i programmet men är ej deltagande i slutgiltiga beslut kring utbildningens innehåll. Det är möj-ligt att alltför stort ansvar läggs på den programansvarige i förhållande till dennes mandat.

genomförande

Utbildningen har en tydlig profil mot molekylärbiologi och mikrobiologi. Vissa delar av undervisningen, framför allt i patologi, sker i nära samver-kan med landstinget.

164

Ämnesbredden inom programmet är relevant med tanke på profilen. Ämnesdjupet och progressionen är också tillfredsställande. Varierade former för examination används, och progressionen syns tydligt även på denna punkt. Forskningsanknutna moment, utöver de teoretisk-labora-tiva, som till exempel utformning av forskningsplan och forskningsansö-kan, har förts in i årskurs två.

Lärare som är aktiva forskare deltar i undervisningen, vilket borgar för en forskningsanknuten utbildning. Vidare undervisar doktorander med olika laborativa specialiteter som assistenter vid laborativa övningar. Stu-dentens kritiska tänkande stimuleras genom olika teoretiska och labora-tiva projektuppgifter.

Integreringen med klinisk medicin finns framför allt i patologikursen. De studenter vi träffade under platsbesöket är mycket nöjda med un-

dervisningen. När den undantagsvis inte fungerar tillfredsställande hän-skjuts frågan till det pedagogiska rådet som analyserar problemet och fö-reslår lösningar.

De senaste åren har man haft ett ökat antal förstahandssökande. För att minska avhoppen under det första året har man lagt in kurser i biomedi-cinsk, grundläggande anatomi samt epidemiologi med biostatistik.

Tillgången till handledare för examensarbetet är god. Flera studenter söker examensarbetsplatser inom näringslivet. Studenterna efterfrågar fler möjligheter att göra sitt examensarbete utomlands.

resultat

Examensarbetena håller god vetenskaplig kvalitet. En enkätundersökning bland utexaminerade studenter har gjorts och

utbildningsansvariga har relativt god uppfattning om vad studenterna har haft för yrkesverksamhet efter avslutad utbildning. Enligt denna under-sökning är avnämarna, det vill säga handledarna för forskarstuderande och näringslivsrepresentanter, mycket nöjda med den examinerade studentens kunskaper och förmåga att självständigt arbeta, laborera och söka veten-skaplig information.


Vi bedömer utbildningens högskolemässighet som mycket tillfredsstäl-lande. Helhetsintrycket är också mycket tillfredsställande. Organisatio-nen är dock sårbar.

Som gott exempel vill vi särskilt framhålla att utbildningen innehåller laborativa projekt som låter studenten ta ett visst ansvar.

165

Vi rekommenderar Umeå universitet att• förbättra informationen till studenterna om internationellt kursutbyte

och examensarbeten utomlands • ge programdirektören ett utökat mandat.

167

Uppsala universitet




Professorer: 30 varav 3 kv, 27 mDocenter: 6 mÖvriga disputerade: 1 kvKombinationstjänster: 10




Utbildningen har en programkommitté som beslutar om kursplaner. Här ingår kursledarna för de större kurserna, dock ej näringslivsrepresentanter. Beslutsvägarna är enkla, vilket är positivt.

Forskningsaktiviteten bland lärarna är omfattande, men det är många lärare som saknar fast anställning. Detta kan inverka menligt på under-visningskvalitén.

Utbildningen har en stark klinisk förankring och är etablerad på uni-versitetet. Den har en tydlig inriktning mot klinisk medicin och moleky-lärbiologi. Kurser i fysiologi och farmakologi understryker den prekliniska inriktningen liksom den uppskattade, obligatoriska kursen i försöksdjurs-kunskap.

genomförande

Ämnesdjup och progression är tillfredsställande. De studenter vi träffade under platsbesöket anser att det finns en progression inbakad i utbild-ningen som de blir medvetna om först i efterhand. Utbildningen innehåller mycket kemi i början. Inom lärarkollegiet rå-der oenighet om detta är ändamålsenligt. Vår bedömning är att immuno-logi borde utgöra en egen kurs. Utbildningen i virologi är omfattande, men har flera moment utöver ämnets sakinnehåll, såsom muntlig presentation, litteratursökning med mera. Lärarkollegiet bör diskutera balansen mellan olika ämnen i programmet.

168

Studenterna samläser delvis med läkar- och farmacistudenter. Kliniskt verksamma personer undervisar och det finns seminarier vid vilka sjuk-domar diskuteras i form av fallbeskrivningar. Kursen i sjukdomslära är förlagd till klinik vilket uppskattas av studenterna och ger god yrkesför-beredelse.

Studentinflytandet fungerar väl. Utbildningen har ett gott kursutvär-deringssystem, och studenterna sköter själva utvärderingarna.

I arbetet med att anpassa utbildningen till Bolognamodellen har pro-gramkommittén utarbetat tre profiler för utbildningen. Alla kurser kom-mer i och med denna process att ses över radikalt. Det är positivt att man i samband med detta även diskuterat de nyutbildades anställningsbarhet och kursernas nyttovärde.

resultat

Studenterna gör sina examensarbeten i Uppsala, vid universitetet eller på företag. Vår bedömning är att arbetena är av god kvalitet.

Uppföljningen av studenter som examinerats från programmet är mycket god, då man i samband med utvärderingen genomförde en under-sökning riktad till alla studenter som examinerats under perioden 2001–2003. Cirka hälften av de tillfrågade bedriver nu doktorandstudier, varav ungefär en femtedel inom industrin. Hälften av de nyutbildade hade ar-bete inom en månad efter examen.


Programmet ger en internationellt gångbar utbildning av hög kvalitet, som förbereder studenterna väl för arbete inom såväl akademi som industri el-ler sjukvård. Vi bedömer utbildningens högskolemässighet som mycket tillfredsställande. Helhetsintrycket är tillfredsställande.

Vi rekommenderar Uppsala universitet att• införa fler alternativa undervisnings- och examinationsformer i utbild-

ningen • ge en kort och enkel biomedicinsk kurs i början • konstruera fler laborativa övningar utifrån studenternas egna fråge-

ställningar.

logopedexAmen

171



studenter i logopedprogrammet 2005



högskolelärare med logopedexamen: 5 kvProfessorer: 0Docenter: 2 kvÖvriga disputerade: 1 kv

Avlagda logopedexamina: 21 varav 20 kv, 1 mExaminerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 14



En nyligen genomförd omorganisation har tidigare skapat osäkerhet vad gäller beslutsstruktur och befogenheter. Under våren 2006 har vissa jus-teringar gjorts bland annat i syfte att förkorta beslutsvägarna. Vi anser att ytterligare förbättringar kan göras.

Tillgången till vetenskapligt kompetenta lärare för undervisning inom såväl logopedi som medicinska ämnen, psykologi och lingvistik bedöms vara mycket god. Lärarresurserna inom logopedi är emellertid knappa. Kompetensen inom den verksamhetsförlagda utbildningen bedömer vi som god. Kravet på att handledare skall ha två års yrkeserfarenhet som logoped kan upprätthållas.

Utbildningsansvariga arbetar kontinuerligt för en god tillgång till kli-niska utbildningsplatser genom en målmedveten dialog med de verksam-hetsansvariga. Antalet platser motsvarar i stort sett behoven idag, men inom vissa verksamheter, exempelvis habilitering, råder brist på platser på grund av att man på många håll inom verksamheten saknar logopeder.

För närvarande bedöms handledartillgången knappt motsvara behoven och man befarar att läget snabbt kan försämras. Redan nu tvingas man ibland söka utbildningsplatser utanför västra Götalandsregionen.

172

Antagning till programmet sker varje år och antalet sökande till pro-grammet är betryggande: 2005 hade utbildningen 8,2 förstahandssökande per plats.

Vi bedömer utbildningens struktur som mycket god.

genomförande

I den teoretiska delen av utbildningen är kraven på ämnesbredd, ämnes-djup och progression väl tillgodosedda. Också den verksamhetsförlagda utbildningen har en uppläggning som tydliggör den successiva progressio-nen från lägre till högre nivåer. Examinationen i den kliniska utbildningen anknyter till kursplanernas lärandemål.

Undervisningen är genomgående mycket forskningsorienterad. För-måga till kritiskt tänkande utvecklas under hela utbildningen genom granskning av vetenskapliga artiklar, mindre, empiriska arbeten, en sta-tistik- och metodkurs, seminarieserier och eget vetenskapligt arbete. Inte-grationen mellan preklinisk och klinisk utbildning är god. Det finns ett nära samarbete mellan utbildningsledningen och handledarna. Många handledare är själva forskningsaktiva och ansvarar ibland för delar av den teoretiska undervisningen i ett ämnesområde. Undervisningsmomentet ”klinisk dialog”, i vilken studenterna i simulerade patientsituationer tränar möten med patienter, stärker integrationen mellan klinisk och preklinisk utbildning.

De utbildningsansvariga är lyhörda för avnämarnas krav. Detta visar sig bland annat i att de kliniska handledarna ofta deltar i förändringsarbetet, till exempel i utformandet av nya kursplaner.

Inom utbildningen tillämpas ett mycket väl utbyggt system för elek-tronisk kommunikation mellan lärare och studenter.

resultat

Utbildningen har mycket goda resultat. Två examensarbeten efterkontrol-leras varje år av granskare från andra logopedprogram i landet.


Det finns en tydlig koppling mellan preklinisk och klinisk utbildning. De lokala målen – att tillägna sig vissa kompetenser och professionella roller – löper som en röd tråd genom utbildningen så att studenten gradvis växer in i yrkesrollen. Examinationen på teoretiska moment tar sin utgångspunkt i kompetensmålen för respektive termin.

173


Det återkommande undervisningsmomentet ”klinisk dialog” fokuserar vissa uppställda mål, nämligen att studenten skall kunna undersöka och bedöma den språkliga kommunikationsförmågan samt sväljningsfunktio-nen hos personer i alla åldrar. Momentet har sin utgångspunkt i Världshäl-soorganisationens klassificering av funktionshinder (International Classi-fication of Functioning, Disability and Health) och evidensbaserad praxis. Detta präglar hela den verksamhetsförlagda utbildningen.

Handledarna erbjuds utbildning av lärosätet. Varje praktikomgång ut-värderas muntligt och skriftligt, och det finns god återkoppling av utvär-deringsresultaten till både studenter och lärare.

Kursutformning och planering av den verksamhetsförlagda utbild-ningen har påverkats av de ökade kraven på genomströmning inom sjuk-vården och förändringar i logopedernas arbetssätt. Den ökade efterfrågan på logopeder inom habilitering har medfört att det momentet fått större utrymme i den lokala utbildningsplanen.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som mycket tillfredsställande, till och med utmärkta vad avser utbildningens uppläggning. Såväl genom-förandet som resultaten är utmärkta. Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är mycket tillfredsställande.

Vi är imponerade över hur utbildningen kontinuerligt utvecklas och an-passas till nya förhållanden. Den pedagogiska medvetenheten hos lärarna är hög och pedagogiska ambitioner präglar undervisningens uppläggning. Utbildningens uppläggning säkerställer såväl bredd som fördjupning och personlig utveckling hos studenterna. Vi vill dock varna för risken att ba-lansen mellan prekliniskt och kliniskt kunskapsstoff rubbas, till nackdel för det kliniska.

Programmets tvärvetenskapliga karaktär ger studenterna ett helhets-perspektiv på kommunikation. Vi vill också gärna framhålla undervis-ningsmodellen ”klinisk dialog” som ett gott exempel på brygga mellan teori och praktik.

Vi rekommenderar Göteborgs universitet att• utöka kompetensen inom ämnesområdet språkstörningar• förkorta beslutsvägarna ytterligare• verka för att kravnivåerna på olika kliniska utbildningsplatser lik-

ställs.

175






högskolelärare med logopedexamen: 6 kvProfessorer: 1 kvDocenter: 1 kvÖvriga disputerade: 0

Avlagda logopedexamina: 20 kvExaminerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 25



Vi bedömer utbildningens beslutsstruktur, dess ekonomi och dess ekono-miska styrning som mycket tillfredsställande. Förutsättningar föreligger för stabilitet och långsiktig planering.

Lärarkompetensen inom såväl universitetet som den verksamhetsför-lagda delen av utbildningen är mycket tillfredsställande. Tillgången till forskarkompetenta lärare för undervisning inom medicinska ämnen, psy-kologi och lingvistik bedömer vi som god, men en nära förestående gene-rationsväxling kan komma att ändra detta.

Antalet kliniska utbildningsplatser och handledare bedömer vi vara i underkant. Det verksamhetsområde som dessa representerar är också för smalt. Omsättningen är stor och systemet är sårbart. Framförhållningen i planeringen av verksamhetsförlagd utbildning kunde vara bättre. Det finns potentiellt en stor handledarkår bland privatpraktiserande logopeder, men kostnaderna överstiger redan nu tillgängliga resurser.

Antagning till programmet sker vartannat år. För två tredjedelar av studenterna gäller prov- och intervjubaserad antagning förutom betyg och högskoleprov för att lärosätet skall kunna väga in motivation och förut-sättningar. Vid den senaste antagningen hade man sex förstahandssökande per utbildningsplats.

176

genomförande

Kraven på ämnesdjup och progression från nivå till nivå är väl uppfyllda. I den teoretiska delen av utbildningen väljs examinationsform allt efter vad kunskapsstoffet anses kräva. Progressionen är tydlig också i den verksam-hetsförlagda delen av utbildningen, men större områdesbredd vore önsk-värd. Där ingår auskultationer, rollspel och patientarbete på olika nivåer. Studenterna har också egna patienter under handledning. Den kliniska ut-bildningen examineras fortlöpande och genom en klinisk sluttentamen.

Integrationen mellan teoretisk och klinisk utbildning är god. De kli-niska handledarna har tillgång till litteraturlistor för de teoretiska kur-serna och omvänt gäller att föreläsare och laborationer ofta utgår från kliniskt material. Det finns en tydlig variation i kontakten mellan lärare och handledare.

Forskningsanknytningen säkras genom aktiva lärare vars forsknings-insatser i många fall är internationellt erkända. Många av dem har ett omfattande forskningssamarbete med andra institutioner och universitet inom och utom landet. Studenterna får på ett tidigt stadium vänja sig vid att använda vetenskapliga artiklar i utbildningen och examensarbetet för-bereds metodologiskt på flera nivåer.

resultat

Under det sista läsåret skriver studenterna, oftast två och två, ett 20-po-ängsarbete, som presenteras vid ett seminarium med kurskamrater som opponenter. Studenterna uppmuntras att skriva egna uppsatsämnen un-der förutsättning att det finns handledare med relevant kompetens. Två examensarbeten efterkontrolleras varje år av granskare från andra logo-pedprogram i landet.

Studieuppehåll och -avbrott är få.


Det finns en tydlig koppling mellan preklinisk och klinisk utbildning. Progressionen mellan de olika nivåerna beskrivs tydligt i kursplanerna. Forskningsanknytningen är god. Förmåga till kritiskt tänkande utvecklas genom hela utbildningen genom granskning av vetenskapliga artiklar, ett mindre, empiriskt arbete, statistik- och metodkurser, seminarieserier och ett eget vetenskapligt arbete.

Utbildningsansvariga har täta kontakter med landets övriga fem logo-pedutbildningar i form av årliga utbildningskonferenser och studierek-

177

torsöverläggningar varje termin, då utbildningsstoffet diskuteras och jäm-förs.


Handledning och examination utgår från de uppställda målen: att stu-denten skall ha förvärvat förmåga att undersöka och bedöma den språk-liga kommunikationsförmågan hos barn, ungdomar, vuxna och äldre med olika former av tal-, språk-, röst- och sväljstörningar, att kunna ställa en logopedisk diagnos samt ha förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram.

Nyare logopediska diagnosgrupper har successivt beretts utrymme i den verksamhetsförlagda utbildningen. Kraven på en bredare, mer verklighets-anpassad klinisk utbildning är dock inte uppfyllda.

Kompetensen inom den verksamhetsförlagda utbildningen upprätthålls genom att lärosätet erbjuder handledarutbildning årligen och därefter re-gelbundna handledarträffar. Kravet på att handledare skall ha två års yr-keserfarenhet som logoped kan upprätthållas. Handledarna välkomnas till all teoretisk undervisning och till seminarier flera gånger per termin.

Att varje termin få fram ett tillräckligt antal handledare kräver idag en mycket stor arbetsinsats av utbildningsansvariga. Antalet kliniska utbild-ningsplatser är inte tillräckligt och större insikt om samhällets krav på in-riktning är önskvärd. Detta är en förutsättning för att utbildningen skall leda utvecklingen av sjukvården och inte tvärtom. En viss anpassning till handledarbristen har skett genom att studenternas eget patientarbete har minskat något och har kompletterats med auskultationer och videopresen-tationer. Utbildningsansvariga är mycket medvetna om vikten av det egna patientarbetet för studenternas yrkeskunnande.

Rutinerna för utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen be-höver klargöras för alla inblandade parter.


Utbildningens genomförande och resultat är klart tillfredsställande. Upp-fyllelsen av de allmänna lärandemålen är utmärkt. Kvaliteten i den kli-niska delen av utbildningen är tillfredsställande.

Viss oklarhet råder på grund av en relativt ny organisation och den på-gående sjukhusomorganisationen medför förändringar för verksamheten. Vi menar dock att den nya organisationen har många fördelar. Under-visningen präglas av höga ambitioner överlag, ett gott samarbete mellan medverkande institutioner, hög pedagogisk kompetens och mycket god

178

forskningsanknytning. Det råder god balans mellan teoretisk och klinisk utbildning. Det finns en tydlig progression genom utbildningen vad gäller teori, praktik och personlig utveckling.

Som goda exempel vill vi lyfta fram det goda samarbetsklimatet och det stora intresset för ökad utbyggnad av internationella utbyten på lärar- och studentnivå. Lärarna visar också prov på vilja att lösa studierelaterade problem för studenterna och att åstadkomma individuella lösningar.

Vi rekommenderar Karolinska Institutet att• göra en översyn av den kliniska utbildningens planering och öka an-

passningen till de krav som ställs på logopedin ute i olika verksamhe-ter

• förbättra framförhållningen i planeringen• förtydliga formerna för utvärdering, särskilt utvärdering av den kli-

niska utbildningen • fortsätta utveckla webbaserad utvärdering• fortsätta utbyggnaden av internationellt samarbete.

179






högskolelärare med logopedexamen: 2 kvinnorProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 2 kv

Avlagda logopedexamina: 0 Examinerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0



Från och med höstterminen 2006 har antalet studieplatser utökats till 32 per år och utbildningen är därmed den största i landet. Antalet sökande som angivit logopedprogrammet i Linköping som förstahandsval har hit-tills varit sju per plats.

Vi bedömer lärarkompetensen såväl inom lärosätet som i den verksam-hetsförlagda utbildningen som tillfredsställande. Tillgången till veten-skapligt kompetenta lärare för undervisning i medicinska ämnen, psyko-logi och lingvistik bedömer vi som god, men inom logopedi är den klart otillräcklig. Rekrytering pågår för att stärka den kompetensen. Tills vidare förlitar man sig i viss mån på inbjudna gästföreläsare. Lärarna vid pro-grammet har på kort tid etablerat ett utbrett forskningssamarbete.

Lärarkompetensen inom den verksamhetsförlagda utbildningen bedö-mer vi som god. Samtliga kliniska lärare har erbjudits utbildning i PBL-pedagogik. De erbjuds också att delta i workshops och diskussioner i sam-band med praktikuppföljningar. Kravet att handledare skall ha två års yrkeserfarenhet kan upprätthållas.

Antalet praktikplatser motsvarar i stort behoven, förutom när det gäller vuxenhabilitering. För praktikplatser inom detta område har man tvingats söka sig utanför regionen. För närvarande motsvarar handledartillgången

180

knappt behoven och diskrepansen ökar. Antagning till programmet sker årligen.

genomförande

Kraven på ämnesbredd, ämnesdjup och progression från nivå till nivå är synnerligen väl uppfyllda. I den teoretiska delen av utbildningen väljs examinationsform allt efter vad kunskapsstoffet anses kräva. Den domi-nerande undervisningsformen är problembaserat lärande. Progressionen är tydlig också i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Där ingår auskultationer, rollspel och patientarbete på olika nivåer. Studenterna har också egna patienter under handledning.

Integrationen mellan teoretisk och klinisk utbildning är god. De kli-niska handledarna medverkar som basgruppshandledare på teoretiska mo-ment och omvänt gäller att föreläsare och laborationer ofta utgår från kliniskt material. Handledarna har tillgång till litteraturlistor för de teo-retiska kurserna och examinerar utifrån lärandemålen. Lärosätet anordnar återkommande handledarmöten för samtliga kliniska lärare i regionen.

Forskningsanknytningen säkras genom aktiva lärare, varav många har ett omfattande forskningssamarbete med andra institutioner och univer-sitet inom och utom landet. Studenterna får på ett tidigt stadium vänja sig vid att använda vetenskapliga artiklar i utbildningen och examensarbetet förbereds metodologiskt på flera nivåer.

resultat

De första studenterna slutför sin utbildning juni 2007 och vid tiden för platsbesöket var ännu inga examensarbeten examinerade, varför det är för tidigt att uttala sig om resultaten. Vår bedömning är dock att utbildningen har alla förutsättningar att ge god balans mellan akademisk utbildning och praktisk yrkeskunskap.


Uppfyllelsen av de allmänna lärandemålen är mycket tillfredsställande. Det finns en tydlig koppling mellan de teoretiska och de kliniska kurserna. Progressionen mellan de olika nivåerna beskrivs tydligt i kursplanerna. Forskningsanknytningen är god.


Handledning och examination utgår från de uppställda målen: att stu-denten skall ha förvärvat förmåga att undersöka och bedöma den språk-

181

liga kommunikationsförmågan hos barn, ungdomar, vuxna och äldre med olika former av tal-, språk-, röst- och sväljstörningar och att kunna ställa en logopedisk diagnos samt ha förmåga att planera, genomföra och utvär-dera behandlingsprogram.

Studenterna har individuellt utformade inlärningsplaner som varje ter-min följs upp med utgångspunkt i kompetensmålen för den aktuella ter-minen. De kliniska utbildningsperioderna utvärderas terminsvis och re-sultaten förmedlas till studenter och lärare.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som tillfredsställande. Vi be-dömer dessutom utbildningens genomförande, resultat och måluppfyl-lelse som mycket tillfredsställande, likaså kvaliteten i den kliniska delen av utbildningen. Vi är imponerade av forskningsanknytningen och den bredd i forskningen som man redan har uppbyggt. Lärarkompetensen i logopedi är emellertid otillräcklig och denna brist behöver åtgärdas med det snaraste.

Som goda exempel vill vi gärna framhålla samarbetet över fakultets-gränserna och den hög pedagogiska medvetenheten. Vi rekommenderar Linköpings universitet att• med det snaraste genomföra rekryteringen av lärare i logopedi• förstärka den kliniska praktiken genom att införa fler möten med pa-

tienter• fortsätta utbyggnaden av det internationella samarbetet.

183

Lunds universitet





högskolelärare med logopedexamen: 9 kvProfessorer: 1 kvDocenter: 2 kvÖvriga disputerade: 1 kv

Avlagda logopedexamina: 4 varav 3 kv, 1 m Examinerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 14



De formella förutsättningarna är svårbedömda på grund av en helt ny or-ganisation. Långsiktig planering försvåras dels av oklarheter i denna, dels av en svag ekonomi. Minskade externa anslag för forskning och sämre möjligheter till kompetensutveckling bidrar till att skapa en oklar situa-tion. För övrigt bedömer vi utbildningens organisation på programnivå som mycket tillfredsställande.

Lärarkompetensen är mycket god. Flertalet av de lärare som köps in bland annat från avdelningarna för logopedi, foniatri och audiologi för undervisning på programmet, är vetenskapligt kompetenta. Det finns ett omfattande samarbete över fakultetsgränserna inom såväl forskning som undervisning. Kompetensen inom den verksamhetsförlagda utbildningen är god. Behovet av handledarutbildning för landstingsanställda lärare är väl tillgodosett.

Från och med hösten 2003 har antagning skett varje år. Antalet sökande till utbildningen är betryggande. Men ökningen har medfört att det har blivit svårt att få tillräckligt många kliniska utbildningsplatser. Därför ef-tersträvar man nu ett ökat samarbete med kommunerna när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen. För närvarande motsvarar handledar-tillgången knappt behoven, och den ökade volymen av studerande har ökat

184

trycket på enskilda handledare. Man är ibland tvungen att göra undantag från kravet att handledare skall ha två års yrkeserfarenhet.

genomförande

Kraven på ämnesbredd, ämnesdjup och progression från nivå till nivå är väl uppfyllda. I den teoretiska delen av utbildningen väljs examinations-form allt efter vad kunskapsstoffet anses kräva. Problembaserat lärande är den huvudsakliga undervisningsmetoden. Också den verksamhetsförlagda delen av utbildningen har en progression. I examinationen av praktiken bedöms bland annat förmågan att knyta samman teori och praktik. Ut-bildningen har varit en föregångare med webbaserad undervisning.

Integrationen mellan teoretisk och klinisk utbildning är god. Under den kliniska utbildningstiden bevistar studenterna kliniska seminarier och får öva klinisk problemlösning.

Arbetet med magisteruppsatsen är ofta knutet till pågående forsknings-projekt med vetenskapligt mycket väl meriterade handledare. Många un-dervisande lärare är aktiva forskare.

Vi bedömer att utbildningen i psykologi behöver ses över och synlig-göras bättre för studenterna.

Planerna för ett gemensamt masterprogram för logopedi och audiologi är långt framskridna.

resultat

Under det sista läsåret skriver studenterna, oftast två och två, ett 20-po-ängsarbete, som presenteras vid ett seminarium med kurskamrater som opponenter. Lärarna har som ambition att låta två examensarbeten efter-kontrolleras varje år av granskare från andra logopedprogram i landet.

Studieuppehåll och studieavbrott är få.


Utbildningens innehåll och progression uppfyller väl de krav som angivits i de nationella examensfordringarna.


Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är god. Täta handle-darkontakter, fortlöpande handledarutbildning och möjligheter för hand-ledarna att delta i teoriföreläsningar bidrar till detta. Studenterna skriver kliniska praktikrapporter och övar förmågan till klinisk problemlösning under utbildningen. Det råder emellertid brist på kliniska utbildnings-

185

platser och handledare och det finns en risk att denna brist på sikt leder till att det regelrätta patientarbetet ersätts med andra former av verksam-hetsförlagd utbildning, vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för hantverksskickligheten.


Vi bedömer utbildningens genomförande och resultat som mycket till-fredsställande. Bristen på kliniska utbildningsplatser är emellertid bekym-mersam och behöver åtgärdas med det snaraste.

Utbildningen har en stabil och entusiastisk lärarkår, en god forsknings-miljö och ett gott samarbete med samverkande institutioner. Verksamhets-ansvariga har en mycket positiv inställning till utbildningen.

Som goda exempel vill vi gärna framhålla det stora intresset hos lärarna för pedagogiska frågor samt den goda forskningsanknytningen.

Vi rekommenderar Lunds universitet att• utnyttja möjligheten till eftergranskning av examensarbeten i större

utsträckning än hittills• göra en översyn av psykologikurserna inom utbildningen• verka för att kravnivåerna på olika praktikplatser likställs.

187

Umeå universitet





högskolelärare med logopedexamen: 2 kv*Professorer: 1 kv*Docenter: 0Övriga disputerade: 0

Avlagda logopedexamina: 23 varav 20 kv, 3 m Examinerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0


* Professuren är rubricerad logopedi, men innehavaren är inte legitimerad logoped.


Hos enheten för logopedi finns det en stor medvetenhet om att vakanser och framtida förändringar gör verksamheten extremt sårbar. Utbildnings-ansvariga upplever att de får dåligt gehör för nödvändigheten av kraftfulla åtgärder i rekryteringsfrågan. Stabiliteten måste därför sägas vara dålig och möjligheterna till långsiktig planering otillfredsställande. För övrigt bedömer vi beslutsstrukturen och den ekonomiska styrningen som mycket tillfredsställande.

Lärarkompetensen är delvis otillfredsställande. Tillgången till veten-skapligt kompetenta lärare för undervisning inom medicinska ämnen, psy-kologi och lingvistik är god men inom logopediämnet klart otillräcklig. Lärarkompetensen i Umeå inom den teoretiska logopedin har varit otill-räcklig alltsedan programmets start 1997. Man har dels förlitat sig på kli-niskt verksamma logopeder och inbjudna gästföreläsare, dels använt sig av telemedicin och webbaserad undervisning. Två personer, en professor och en adjunkt, är de enda anställda vid enheten för logopedi. Vi efterlyser en starkare vilja hos lärosätet att stärka den logopediska kompetensen. Ad-junkten innehar uppdraget som studierektor och ansvarar även för studie-

188

rådgivning. Vi bedömer utbildningens organisation på programnivå som mindre tillfredsställande.

Professorn i logopedi uppger att forskningsmöjligheterna för hennes del är goda. De lärare som bedömargruppen träffat från lingvistik, psykologi, och Enheten för öron-, näs- och halssjukdomar uppger också att de har reella möjligheter till forskning och kompetensutveckling.

Lärarkompetensen inom den verksamhetsförlagda utbildningen är god. Antalet kliniska utbildningsplatser bedöms i stort sett motsvara behoven idag. Inte sällan tvingas man söka platser utanför Norrlandslands-tingen. En utbyggnad av logopedtjänster i Norrland kommer att behö-vas för att fylla handledarbehovet.

Antagning till programmet sker vartannat år och antalet första-handssökande år 2005 var 5,8 per utbildningsplats.

genomförande

Kraven på ämnesbredd, ämnesdjup och progression från nivå till nivå är väl uppfyllda. I den teoretiska delen av utbildningen väljs examinations-form allt efter vad kunskapsstoffet anses kräva. Progressionen är tydlig också i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Där ingår auskul-tationer, rollspel och patientarbete på olika nivåer. Studenterna har också egna patienter under handledning. Den kliniska utbildningen examineras av handledarna enligt av lärosätet fastställda kriterier för teoretisk förank-ring och terapeutiskt förhållningssätt.

Trots stora geografiska avstånd har kursledningen och handledarna lätt att hålla kontakt med varandra, och viss teoretisk undervisning ges av handledarna själva. Logopedienheten håller årliga handledarmöten för samtliga kliniska lärare i regionen.

Utbildningsledningen bedriver ett långsiktigt förändringsarbete, till exempel genom att sammanföra kortare moment till längre kurser. Det långsiktiga arbetet med att bredda lärarkompetensen har dock, enligt ut-bildningsledningen, inte varit framgångsrikt.

Forskningsanknytningen säkras bland annat genom att professorn full-gör merparten av sin undervisning genom handledning av magisterupp-satser. Lärarna i psykologi och lingvistik är mestadels aktiva forskare och många gästföreläsare har en omfattande forskningsaktivitet. Det finns dock skäl för att varna för att låta antalet inbjudna föreläsare minska, medan undervisningsuppgifterna övergår till kliniska lärare, som uppger sig sällan ha samma vetenskapliga och ämnesmässiga kompetens. Vi stäl-

189

ler oss också frågande till att man låter lokalt anställda lärare rätta prov på externa lärares undervisning.

resultat

Under sista läsåret skriver studenterna, oftast två och två, ett 20-poängs-arbete som presenteras vid ett seminarium där opposition ges av kurskam-rater. Många examensarbeten ansluter till den forskningstradition som börjat byggas upp inom logopedin i Umeå. Metodhandledaren skall ha forskarutbildning, liksom examinator. Flera arbeten examineras av lärare från andra universitet.

Inför studieuppehåll och studieavbrott intervjuas studenterna vanligen om orsakerna till avbrotten. Det kan i denna situation vara problematiskt att studievägledarskapet och studierektorsskapet ligger hos en och samma person.


Utbildningens mål motsvarar de mål som föreskrivs i examensordningen. Det finns ett tydligt samband mellan de prekliniska och de kliniska kur-serna, och forskningsmetodik och statistik introduceras tidigt under ut-bildningen.

Utbildningsansvariga har täta kontakter med landets övriga fem logo-pedutbildningar i form av årliga utbildningskonferenser och studierek-torsöverläggningar varje termin, då utbildningsstoffet diskuteras och jäm-förs.


Uppställda mål präglar hela den verksamhetsförlagda utbildningen. Den har en stabil handledargrupp som med få undantag har magisterkompe-tens och speciell utbildning för handledare i logopedi. Man iakttar kra-vet på minst två års yrkeserfarenhet hos handledarna. De stora avstånden mellan lärosätet och vissa kliniska utbildningsplatser har nödvändiggjort en organisation med längre, sammanhängande kliniska utbildningsperio-der. De studenter vi träffade under platsbesöket var dock mycket positiva till detta.


Vi bedömer utbildningens genomförande, resultat och uppfyllelse av de allmänna lärandemålen som tillfredsställande. Kvaliteten i den verksam-hetsförlagda delen av utbildningen är mycket tillfredsställande. Vi är im-

190

ponerade över det arbete som genomförts för att säkerställa en god utbild-ning. Vi anser dock att denna utbildning, som idag har många positiva sidor, riskerar att inom kort falla samman, om inte kompetensen i logopedi säkras. Handledarna kan känna sig överutnyttjade som föreläsare inom områden, där de inte känner sig helt kompetenta. Det olyckliga i att en och samma person har så många funktioner har påpekats inte minst från studenthåll. Vi anser därför att en lösning av lärartjänstfrågan måste be-traktas som en absolut förutsättning för fortsatt utveckling. Den bör därför bli en högprioriterad fråga för lärosätet.

Som gott exempel vill vi gärna framhålla användningen av telemedicin i undervisningen. Vi rekommenderar Umeå universitet att• skyndsamt rekrytera flera lärare i logopedi• bygga ut kursvärderingssystemet med utökad återkoppling till berörda• inrätta en befattning som amanuens, studievägledare eller dylikt så att

studenterna kan få stöd av en icke undervisande lärare • se över rättning av tentamina, så att föreläsare själva rättar dessa och

ger återkoppling till studenterna.

191

Uppsala universitet





högskolelärare med logopedexamen: 1 kvProfessorer: 0Docenter: 0 Övriga disputerade: 0

Avlagda logopedexamina: 0Examinerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0



Vi bedömer beslutsstruktur och ekonomisk styrning som mycket tillfreds-ställande, likaså utbildningens organisation och struktur på program-nivå.

Tillgången till forskarkompetenta lärare är god. Den fasta lärarstaben inom logopedi är dock klart otillräcklig. Vi bedömer den nuvarande situa-tionen som sårbar. Det finns dock klara planer att utöka den fasta lärarsta-ben, och en docent i logopedi kommer att knytas till verksamheten. Be-hovet av handledarutbildning för landstingsanställda lärare är mycket väl tillgodosett. Vi bedömer lärarkompetensen för undervisning inom medi-cinska ämnen, psykologi och lingvistik som mycket tillfredsställande.

Antagning till programmet sker varje år.Tillgången till platser i verksamhetsförlagd utbildning och tillgången

till handledare är tillfredsställande. Logopedprogrammet har via gene-rella avtal mellan universitetet och landstingen säkerställt tillgången till kliniska utbildningsplatser inför de kommande tre åren. Idag finns det tillräckligt många handledare för att tillgodose behovet, men det finns inga marginaler.

192

genomförande

Kraven på ämnesbredd, ämnesdjup och progression i den teoretiska delen av utbildningen är väl tillgodosedda.

Upprättande av avtal mellan universitetet och landstingen säkerstäl-ler tillgången till kliniska platser. Representanter för landstinget sitter i programkommittén och är därmed med och utformar programmet. De kliniska handledarna erbjuds handledarutbildning i två kurser om två respektive tre poäng. Tjänsterna är utformade så att högskolelärarna även arbetar kliniskt.

resultat

Inga studenter har ännu fullgjort utbildningen, och än har inga examens-arbeten skrivits. Hittills har få studenter gjort studieuppehåll. Anledning-arna till uppehållen har varit sjukdom respektive osäkerhet om yrkesval.


I de lokala målen betonas tvärvetenskapligt samarbete och stark koppling mellan teori och praktik för att stärka yrkesrollen och ge färdighet i yrkes-utövningen. Prekliniska och kliniska kurser ligger nära varandra i tiden så att ett teoretiskt moment omedelbart åtföljs av klinisk praktik inom samma ämnesområde.

Det förs en kontinuerlig diskussion av de uppställda målen för den kliniska utbildningen. Programmet har stark förankring hos de enheter där den kliniska utbildningen bedrivs. Detta sker bland annat genom att representanter för den kliniska utbildningen sitter i programkommittén. En mall med kunskaps- och färdighetsmål för den kliniska utbildningen har utformats. Handledarna bedömer studenterna utifrån denna mall och konsulterar programledningen i tveksamma fall.


Utbildningen är så ny att den första kursen idag nått halvvägs. Vi bedö-mer utbildningens genomförande och resultat samt kvaliteten i den verk-samhetsförlagda utbildningen hittills som mycket tillfredsställande. Vi konstaterar att organisation och beslutsgångar förefaller fungera utmärkt. Det stora engagemanget är påtagligt, inte minst inom den verksamhets-förlagda delen av utbildningen. Teoretisk och klinisk undervisning med god progression följer uppställda mål och ger goda möjligheter till forsk-ningsanknytning.

193

Som gott exempel vill vi gärna framhålla handledarutbildningen som ger akademiska poäng. Informationen från kursledningen till lärarna är föredömlig. Vi rekommenderar Uppsala universitet att• bygga ut lärarstaben som planerat• förbättra kontakterna mellan lingvistik- och psykologiämnena rö-

rande deras undervisning inom logopedprogrammet• förbättra informationen till studenterna om kursutvärderingarnas re-

sultat.

läkArexAmen

197



studenter i läkarprogrammet 2005



högskolelärare med läkarexamen: 69 varav 8 kv, 61 mProfessorer: 58 varav 7 kv, 51 mDocenter: 49 varav 9 kv, 40 mÖvriga disputerade: 9 mKombinationstjänster: 52

Avlagda läkarexamina: 114 varav 67 kv, 47 mExaminerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0

Självvärderingen är i stora delar bristfällig, vilket har försvårat bedöm-ningen. Den överbetonar organisationsmönster, har föga analys och sak-nar en del obligatoriska bilagor.


Beslutsstruktur

Beslutsstrukturen vid fakulteten av betydelse för utbildningen är Akademi-styrelse – Programråd – Institutionsstyrelse. På alla nivåer är studenterna representerade. Akademistyrelsen fattar beslut om undervisningsbudget. Programrådet förbereder beslutsunderlaget och Institutionsstyrelsen för-valtar de tilldelade medlen. Vid sidan av Programrådet finns ett under-stödjande Grundutbildningsråd som består av Sahlgrenska Akademins sex programrådsordförande och leds av en av dekanus utsedd lärare. Grund-utbildningsrådet har ingen beslutsfunktion men skall verka för samord-ning och kommunikation mellan programråd och utbildningsprogram. På kursnivå fattas beslut av institutionens prefekt eller av en person som pre-fekten delegerar ansvar till. Man skaffar sig inblick i vad som sker genom kursvärderingar, kursnämnder (kommunikationsforum med deltagande av äldre studenter) och en utvärderingsgrupp som kontinuerligt utvärde-rar utbildningen. Den leds av en utifrån kommande person och genomför longitudinella utvärderingar av hög kvalitet.

198

Bedömning: Programrådet och grundutbildningsrådet saknar i denna institutionsbaserade utbildning reellt inflytande på kursers innehåll och genomförande. Man gör på olika sätt ambitiösa ansträngningar att gran-ska kvaliteten.

Budgetering, ekonomi och ekonomisk styrning

Programkommittén föreslår Grundutbildningsrådet en ekonomisk fördel-ning som bygger på schabloner från 1990-talet, med vissa modifikationer. Varje kurs tilldelas ett mindre grundanslag och därtill medel för utbild-ning i proportion till kursernas omfattning i poäng och årsprestationer. ALF-medel tilldelas kliniker på samma grunder. Medlen disponeras av institutionernas prefekter, respektive klinikernas verksamhetschefer. Det finns inte någon synlig budget för ALF-medel på kliniknivå. ALF-medlen till undervisning är inte tillräckliga utan har under senare år kompletterats med medel från ALF till forskning. Samsyn finns på övergripande budget-nivå med sjukvårdshuvudmannen.

Från och med 2006 har en premiering av kurskvalitet införts. En uti-från kommande akademisk lärare deltar i bedömningen som görs med ledning av kursvärderingar. En tregradig skala används. Kurser i den bästa gruppen erhåller 3 procent av kursanslaget som stimulans till ytterligare förbättringar, medan kurser i den lägsta gruppen förpliktas att använda 3 procent av kursanslaget till kvalitetshöjande åtgärder. I det ursprungliga förslaget var ersättningen högre och mera differentierad, men ändrades efter beslut i fakultetsstyrelsen vilket måste ses som ett problematiskt för-hållningssätt.

Bedömning: Programrådet har bristande ekonomiskt inflytande. Kvali-tetsmätning och ekonomiska incitament är berömvärda initiativ som ty-värr inte fått helt stöd i fakulteten.

Stabilitet och långsiktig planering

En ny utbildningsplan infördes 2001. Det nya i denna var en kompe-tensbaserad målbeskrivning, definition av kursernas kunskapskärna samt studentaktiverande pedagogik. Den nya utbildningsplanen är förankrad bland lärarna genom mångårigt förberedande i arbetsgruppen ”Forum Curriculorum”. Det finns kursplaner och målbeskrivningar för alla kur-ser och en omfattande litteraturlista som täcker hela utbildningen. En ar-betsgrupp arbetar med ett projekt ”Individutveckling till professionalism under läkarutbildningen”.

199

Bedömning: Utbildningsplanens intentioner är goda men har i prak-tiken blivit en försiktig anpassning till den internationella utvecklingen inom området.

Lärarkompetens inom högskolan, forskningsaktivitet och kompetensutveckling inom programmet

Självvärderingen redovisar 89 universitetsanställda lärare aktiva inom grundutbildningen, varav 68 professorer och 16 universitetslektorer. Dessa har hög vetenskaplig kompetens. Det finns krav på pedagogisk utbildning om 4 poäng för att uppnå docentkompetens. Pedagogiska meriter krävs men tillmäts förhållandevis lågt värde vid tjänstetillsättning. Handledare inom konsultationskursen samt alla handledare inom momentet ”tidig yr-keskontakt” (TYK) har handledarutbildats. Kurser i klinisk handledning och en arbetsgrupp för pedagogisk utveckling finns.

Bedömning: Antalet i utbildningen deltagande lärare synes vara relativt lågt i jämförelse med andra medicinska fakulteter. Bristande meritvärde av pedagogiskt arbete är en negativ faktor.

Lärarkompetens inom klinisk utbildning, forskningsaktivitet och kompetensutveckling för programmet

För klinisk handledning används landstingsanställda läkare på olika kom-petensnivåer. Det finns i självvärderingen ingen information om antalet landstingsanställda lärare. Dessa har tillgång på samma kurser som uni-versitetsanställda lärare.

Bedömning: Inte möjlig på grundval av föreliggande data.

Studenter – antagning och urval

Läkarutbildningen har 82 platser per termin. Man tar in 87 för att kom-pensera för bortfall. Studenter antas genom central antagningsprocess. Under en period har lokal antagning använts, men har lagts ner då en analys av kostnad/nytta visade att små skillnader förelåg i studieresultat mellan centralt och lokalt antagna.

Bedömning: Standardförfarande i enlighet med högskoleförordningen.

Tillgång på platser i praktisk/klinisk/verksamhetsförlagd utbildning

Staden Göteborg har en befolkning på 481 000 invånare och tre sjukhus, vilket garanterar god tillgång på patienter på alla vårdnivåer på sjukhu-sens kliniker. Primärvården är inte välutbyggd i staden, varför tillgången

200

på primärvårdspatienter för undervisning är otillräcklig. Man sänder i begränsad omfattning (omkring 10 procent av den kliniska utbildningen) ut studenter till kliniker och vårdcentraler i regionen. Kostnader för utlo-kalisering täcks delvis av akademin och sjukvårdshuvudmannen. Studen-terna är mycket nöjda med denna del av utbildningen men de klagar på otillräcklig kompensation för merkostnader.

Det är brist på lokaler vid många kurser på den kliniska delen av ut-bildningen i Göteborg. Särskilt saknas grupprum och uppehållsrum för studenter.

Bedömning: Goda möjligheter till placeringar på sjukhus gör utbild-ningen sjukhusorienterad. Primärvården används i förhållandevis liten ut-sträckning på de kliniska terminerna. Brister finns i lokalernas standard på sjukhusen.

Tillgång på handledare

Tillgången på handledare är god, men handledning av studenter konkur-rerar på många kurser med klinikernas vårdarbete och forskning. Exem-pel på god handledning finns på pediatrik- och kirurgikurserna där man tillsatt kliniska assistenter finansierade med ALF-medel

Bedömning: Tillgång på handledare är god men kvaliteten varierar på grund av konkurrens med andra aktiviteter.

Utbildningens struktur och organisation

Självvärderingen anger att ”Läkarutbildningen i Göteborg utgår från en naturvetenskaplig profil med anknytning till forskningen och strävar mot en mångfacetterad kompetensbild”. Utbildningen har en traditio-nell struktur med fyra terminer ämnesbaserade prekliniska kurser, följt av sju terminer specialitetsinriktade kliniska kurser. Det finns ett valbart fördjupningsarbete på 10 poäng. Målbeskrivningar är, särskilt i början av utbildningen, ytterst detaljerade och generellt på en låg taxonomisk nivå. Antalet examinationer kan från kursplaner uppskattas till minst 24 och utöver detta finns poänggivande delförhör. Man arbetar med en ency-klopedisk kunskapssyn, i motsats till exemplaritet. Utbildningen är, med undantag för någon enstaka kurs, starkt ämnes- och sjukhusbaserad och uppdelad även på subspecialitetsnivå under kliniska kurser. Integration mellan klinik och preklinik eftersträvas och finns främst under kursen i at-tack och försvar. Longitudinellt Biomedicinskt Fördjupningsarbete (LBF) är en aktivitet under de fyra första terminerna för att stimulera vetenskap-

201

ligt tänkande och under samma period finns en ”strimma” av yrkesrelate-rade moment (TYK) som fortsätter som ”professionell utveckling” under de kliniska kurserna.

Bedömning: Traditionell struktur och ämnesbaserade kurser som inne-bär risk för ”curriculum overload”. Detta i kombination med antalet exa-minationer innebär risk för ytinlärning.

genomförande

Introduktion till utbildningen

Programmet börjar på termin 1 med en tvåpoängs introduktionskurs som syftar till att ge studenterna grundläggande kunskaper om läkarprogram-mets omfattning och uppläggning, forskarutbildning och verktyg såsom datakunskap och bibliotekskunskap för att underlätta möjligheterna att genomföra studierna. I kursen ingår även hjärtlungräddning och första hjälpen.

Bedömning: Adekvat introduktion till studierna.

Teoretisk utbildning

A. Ämnesbredd, ämnesdjup och progressionKurserna definieras av kursbeskrivningar som är heterogent utformade mellan de olika kurserna. De flesta definierar kunskapsmål på låg taxono-misk nivå och i formerna ”kunna” och ”känna till”. Longitudinellt Bio-medicinskt Fördjupningsarbete (LBF) strävar till att utveckla ett veten-skapligt förhållningssätt.

B. Former för undervisning och handledningUndervisningen bedrivs som föreläsningar, grupparbeten och fördjup-ningsstudier men det finns ingen enhetlig pedagogisk linje utan varje kursgivare/lärare bestämmer själv pedagogisk metod. Antalet schemalagda timmar är cirka 20 -30 timmar i veckan. Andelen föreläsningar förefaller vara stor, men har i några kurser, till exempel cellbiologi, reducerats något. Case-studier används i någon omfattning, medan PBL av principiella skäl inte används. Grupparbetena utgår oftast från instuderingsfrågor som för-bereds av studenter i grupper om ca 8 under handledning. De redovisas för kurskamrater och handledare. Fördjupningsstudier bedrivs med handled-ning av lärare enskilt eller i grupper om två. IT finns i rimlig utsträckning, men inga datorbaserade undervisningsmodeller redovisas.

202

C. Former för examinationFaktakontroll dominerar. Examinationerna är till största delen skriftliga, oftast av typen kortsvar. Det förekommer också muntliga sammanfat-tande tentamina, t.ex. efter kursen i fysiologi och farmakologi. Examina-tioner ligger som regel i slutet av kurser, men det förekommer också po-änggivande deltentamina under kurser, vilket gör att antalet provtillfällen blir förhållandevis stort.

Bedömning: Målen är inte kompetensbaserade. Utbildningen är främst föreläsningsstyrd och andelen föreläsningar förefaller vara stor. Detalje-rade mål och täta examinationer kan styra mot ytinlärning. LBF behöver utvecklas för att säkra målsättningen och acceptansen hos studenterna.

Klinisk utbildning

A. FördjupningsnivåerPå termin 10 kan studenten göra ett valbart tiopoängs fördjupningsarbete. En utökning till 20 poäng enligt bolognamodellen berörs inte i självvär-deringen. På de kliniska kurserna är målen ofta formulerade som ”kunna utföra”. De är ofta på specialistnivå. Progressionen är i stort sett tradi-tionell till sin uppläggning och kan ses i övergången från prekliniska till kliniska ämnen.

B. Former för undervisning och handledningLärare och kliniska handledare ger uttryck för goda ambitioner som be-kräftas av studenterna. Man har tagit till sig tankar om studentaktive-ring och anger att föreläsningar har minskat i antal. Antalet schemalagda timmar kan dock under kliniska kurser vara 40–45 timmar/vecka inkl. praktik, viket studenterna accepterar. Undervisningen bedrivs som före-läsningar och seminarier/grupparbeten som tar sin utgångspunkt i pa-tientfall. Kliniska placeringar är ofta korta med ambitionen att studenter skall passera alla förekommande grenspecialiteter. Studenterna känner sig inte alltid välkomna på klinikerna av de övriga personalgrupperna. Prak-tiskt taget aldrig upplever de sig som juniora medlemmar av läkarstaben. Handledare saknar ofta tillräckliga instruktioner från de kursansvariga lärarna. Klinisk undervisningsavdelning (KUA) finns på en klinisk kurs men utnyttjas i liten utsträckning. På kirurgikursen finns välfungerande undervisningsavdelningar. ”Sit ins” förekommer, men ostrukturerat och med bristande återkoppling. Ett undantag är konsultationskursen. De olika klinikerna har olika stora möjligheter att friställa personal för un-dervisning.

203

C. Former för examinationSkriftlig examination är regel. Provformen är oftast kortsvar. På kirur-gikursen på termin 8 använder man Modified Essay Questions (MEQ) och Objective Structured Clinical Examination (OSCE). Flera kliniska kurser examinerar kliniska färdigheter med direkt observation av en hel konsultation.

Bedömning: Avsaknad av obligatoriskt fördjupningsarbete är en brist. Kliniska placeringar är korta vilket motverkar möjlighet till återkoppling och den samhörighet som studenterna saknar. Betydande andel schema-lagd undervisning i anslutning till klinisk praktik och hög sammanlagd bundenhetstid försvårar självstudier. Man kan urskilja goda intentioner i den kliniska handledningen men brister kan ses i genomförandet. Kirur-gins organisation med avdelade handledare är föredömlig. En stor del av de kliniska kurserna har överambitiösa målsättningar. Tentamensformerna är rimligt varierande.

Integration mellan teoretisk och praktisk/klinisk utbildning

Kurserna integrerar inte basala och kliniska vetenskaper, men man strävar efter en sådan integration. Försöken härtill fungerar bäst under den pre-kliniska fasen men ett exempel på integration i den kliniska fasen är den nya kursen Infektion-mikrobiologi-immunförsvar på termin 6.

Bedömning: Integrationsarbetet har påbörjats men försvåras av rådande ämnesstruktur. Det krävs även en större förankring både hos lärare och hos studenter för att nå framgång.

resultat

Examensarbeten

Alla studenter genomför under de fyra första terminerna ett fyrapoängs fördjupningsarbete samt på termin 10 ett valfritt tiopoängs projektarbete. Arbetet kan väljas bort till förmån för en tiopoängskurs i global hälsa. Dokumentation för 210 projektarbeten har medsänts. Innehåll och nivå av dessa är inte redovisade.

Bedömning: Examensarbetet bör vara obligatoriskt och anpassas till Bo-lognaprocessen.

Genomströmning

Andelen helårsprestationer var år 2005 i genomsnitt 95 procent. Prelimi-närt intryck är att bortfallet av studenter är omkring 7 procent. Enligt

204

senare uppgifter är genomströmningen 89 procent. Den genomsnittliga studietiden kan inte urskiljas.

Bedömning: Genomströmningen är i nivå med övriga landet.

Internationalisering

Internationaliseringen har konsoliderats det senaste decenniet. En lärare och en administratör har ansvar för densamma. Arbetet med student- och lärarutbyte är knutet till den institution där undervisningen bedrivs. Drygt hälften av alla studenter genomför någon del av sin utbildning ut-omlands. 5-10 procent reser inom formaliserade utbytesprogram. Man har inrättat en fempoängskurs ”Världen i vården” gemensamt med apotekar-, tandläkar- och sjuksköterskeprogrammet.

Bedömning: Utbildningen har en tillfredsställande internationalise-ring.

Uppföljning av studenter

Görs genom statistik från LADOK. Ingen annan systematisk uppföljning eller stödåtgärd finns angiven utöver angivna anledningar till studieuppe-håll. Effekten av lokal antagning har utvärderats 2004.

Bedömning: Tyder på låg aktivitet och intresse för detta område.

Pedagogiska arbeten tryckta de senaste tre åren

Inga uppgivna.Bedömning: Tyder på låg aktivitet och intresse för detta område.

måluppfyllelse – allmänna och lokala mål

Studenters kunskaper och färdigheter enligt föreskrifter i allmänna och lokala mål

De allmänna målen är inte i fokus för läkarutbildningen i Göteborg. Vi saknar uppföljning av alumni som kunnat ge feedback till utbildningen, liksom en analys av AT-prov. Flera lärare påpekar problem i form av brist på självständighet, initiativ och tillit till egen förmåga. Samtidigt anser dock lärarna att studenter från Göteborg är mycket kunniga.

Bedömning: Fakulteten behöver fokusera mera på de allmänna målen i utbildningens uppläggning och i examinationssystemet.

205

Sambandet mellan forskning och utbildning

Fakulteten har som målsättning att utbildningen skall vara starkt veten-skapligt förarankrad. I praktiken förefaller det fungera mest genom att ak-tiva forskare föreläser. Goda ansatser till aktivering av studenterna genom fördjupningsarbete finns men har inte nått sin optimala form.

Bedömning: Fakulteten behöver arbeta vidare med fördjupningsarbeten på olika nivåer i utbildningen.

kvaliteten i den kliniska utbildningen

Den kliniska utbildningen är starkt sjukhusinriktad. Studenterna anser att de i stort sett är väl förberedda till den kommande AT-tjänstgöringen.

Bedömning: Den kliniska utbildningens kvalitet är god men inslaget av primärvård behöver utökas.


Utbildningens högskolemässighet – samband mellan mål, process och examination

En stab av seniora lärare har aktivt tagit del av Forum Curriculorum-pro-cessen. Dessa har var för sig, i rollen som kursansvariga eller som tongi-vande lärare, genomfört många av de goda tankarna i utbildningsrefor-men. Trots deras insatser finns mycket kvar att uträtta.

Bedömning: Utbildningen är högskolemässig och håller sammantaget hög standard trots variation mellan kurser, men bör fokusera mera på de allmänna målen än vad som görs idag.

Starka sidor• Den höga ambitionsnivån hos ansvariga lärare.• Den starka vetenskapliga traditionen på akademin.• Arbetsvilliga studenter.• Samsyn med sjukvårdshuvudmannen.• Stort patientunderlag och flera sjukvårdsinrättningar i närområde och

region.• Välfungerande ”strimmor” i konsultationsmetodik, etik och tidig yr-

keskontakt.

Svaga sidor• Programkommittén kan inte påverka ekonomi och kursupplägg-

ningen.• För få lärare är engagerade i utbildningens helhet.

206

• För stor betoning på klinisk utbildning på universitetssjukhus. • Primärvården är dåligt utnyttjad.• Korta kliniska placeringar.• Målbeskrivningarnas nivå är innehållsrelaterade och överambitiösa.• För många examinationer.• Bristfällig integration mellan basala och kliniska vetenskaper.

Rekommendationer• Låt ledningen av utbildningen få mera reellt inflytande på kurserna.• Man bör enas om en övergripande pedagogisk modell. • Pedagogisk utbildning av lärare bör målriktas.• Gör anknytningen mellan basalvetenskaper och kliniska vetenskaper

bättre.• Revidera målbeskrivningarna i riktning mot kompetensmål.• Inför längre sammanhållna kliniska placeringar.• Utöka placeringar inom primärvården och regionen.• Skapa utrymme för 20 poängs fördjupningsarbete.• Den fysiska arbetsmiljön för studenter på de kliniska kurserna bör

förbättras.• Vidareutveckla longitudinellt biomedicinskt fördjupningsarbete

(LBF).

207





Nybörjare på programmet: 256 varav 156 kv, 100 m Helårsstudenter: 1 309Helårsprestationer: 1 274

högskolelärare med läkarexamen: 138 varav 31 kv, 107 mProfessorer: 121varav 20 kv, 101 mDocenter: 200 Övriga disputerade: 67 varav 32 kv, 35 mKombinationstjänster: 131


Utöver självvärderingen med dess bilagor har bifogats ”Ny utbildningsplan för läkarprogrammet vid KI” som förväntas påbörjas höstterminen 2007 och ”Förslag till implementering av ny utbildningsplan för KI”. Självvär-deringen har många hänvisningar till bilagor men föga analys, vilket är en svaghet. KI har en välorganiserad och enhetlig webstruktur.


Beslutsstruktur

Den nuvarande läkarutbildningen vid KI är uppbyggd på ämnesbaserade kurser som administreras av institutioner vilka också ansvarar för kursens genomförande. Kurserna är väsentligen självständiga. Programnämnden (PN) har ingen beslutsrätt över institutionerna/kurserna men arbetar som initiativtagare, beställare och kontrollant. PN kan påverka via utvärde-ringar av olika slag, inspektion av kurser och rådgivning om kvalitetsar-bete men har begränsade möjligheter att påverka enskilda kurser. Under programnämnden finns 13 kurskommittéer samt en studiesocial kommitté och en internationaliseringskommitté. Samarbetet mellan kurser är out-vecklat och PN har svårt att påverka också här. Studenterna är represen-terade på alla nivåer i organisationen. De anser att de får gehör för sina synpunkter och att deras åsikter vägs in i beslut.

208

Bedömning: KI har en institutionsstyrd utbildningsorganisation vilket försvårar försök att samordna och integrera kurser.


Konsistoriet, KI:s högsta styrelse, beslutar om avsättning av belopp för bl.a. grundutbildningen av läkare. Utbildningsnämnden utarbetar ett förslag om hur stor del av anslaget som skall stå till förfogande för grundutbild-ningen. PN bereder ett förslag till uppdrag och ersättning till institutio-nerna efter en fördelningsnyckel som är baserad på antal studenter på en kurs och antal helårsprestationer. Forskningsengagemang ger mera ersätt-ning till institutioner än utbildning. ALF-medlen fördelas av en ALF-grupp direkt till sjukhusdivisioner baserat på antalet studentveckor. Syn-ligheten av medlen på kliniknivå varierar. PN har inget samarbete med ALF-nämnden och saknar inflytande över hur medlen används. Det finns inget system som redovisar utbildningsinsatser.

Bedömning: PN saknar ekonomiska styrmedel att påverka både teore-tiska moment och verksamhetsförlagd utbildning. Det är otillfredsstäl-lande att ALF-medlen inte är synliga för PN. Positivt är att kliniska assis-tenter anställs på ALF-medel som organisatörer/handledare.


KI har ambitionen att vara internationellt ledande inom såväl forskning som undervisning. Arbete för nytt curriculum (LUT) är det största på-gående kvalitets- och utvecklingsarbetet. Den nya utbildningsplanen är symptombaserad. Man eftersträvar integrering av basvetenskaper med 10 procent i klinisk undervisning och vice versa. Institutionen för lärande, informatik och etik (LIME) och de årligen återkommande pedagogiska konferenserna har spelat en viktig roll och finns presenterade i självvär-deringen. Utbildningen enligt LUT-utredningen bygger mycket på nuva-rande curriculum. Den största förändringen är att man lägger in en termin för självständigt arbete i enlighet med Bolognaprocessen. Utbildningen bygger på en ram med 12 funktionsområden och 107 definierade integre-rade uppgifter som är ett resultat av arbetet med core curriculum och vad en nyexaminerad läkare skall kunna. Utbildningen består av sju teman där innehållet i tidigare kurser lagts in under kortare tid än tidigare. Man vill delvis behålla en ämnesstruktur. Tema 1 har valt en organrelaterad organisation, ramen för övriga teman framgår inte klart. En aktiverande pedagogik eftersträvas men fortfarande kan olika kurser/teman välja sina undervisningsmetoder fritt. Den stora andelen valfria kurser finns kvar.

209

Andelen primärvård skall öka betydligt genom integration med olika kli-niska delkurser. Strimmor av professionell utveckling av vetenskapligt för-hållningssätt ges en klarare plats än tidigare.

KI har haft svårt att hantera långsiktiga förändringsprocesser. Det har mött motstånd att komma igång med en reform av läkarutbildningens utbildningsplan. Maktbalansen mellan olika intressen och behov synes vara svårhanterad och det har krävts ett starkt stöd av rektor för att få ge-hör för nya lösningar. Avsaknad av meritering för pedagogiskt arbete och ekonomiska styrmedel från Programnämnden försvårar.

Bedömning: Många komponenter i nya curriculum är bra och i linje med en internationellt accepterad förändring men KI ser inte fullt möjligheten att genomföra en studentcentrerad utbildningsmodell. Styrkan synes ligga i den omfattande multidisciplinära planeringsprocess som pågår samt in-förande av tydligare plats för longitudinella moment samt en nödvändig anpassning till internationella normer. Dessa förändringar är inte nyska-pande men likväl svåra att genomföra. En av svagheterna är den oklara pedagogiska modell där nu förekommande typer av undervisning främst blandas om, dock med mera av studentaktiverande moment. Planerings-rapporterna går i riktning ”integrated teaching” vilket är en svårorgani-serad modell där KI har mindre goda erfarenheter. Den kan också vara kostnadskrävande när flera lärare deltar samtidigt. En förutsättning för att en ny utbildningsplan skall lyckas är att ekonomiska nycklar kan ändras på ett sådant sätt att utbildningen får ökad kontroll och att nya områden får en tydlig finansiering från både GMU och ALF, vilket inte varit fallet i nuvarande utbildningsplan.


Fakulteten har 408 forskare/lärare som deltar i undervisningen. Av dessa är 120 professorer, 51 universitetslektorer och 7 adjunkter. Därtill finns ett icke specificerat antal personer med högre akademiska tjänster som inte alls deltar i undervisning på grundnivå. Övriga är forskarassistenter eller doktorander. I denna grupp är 119 disputerade. Sammanlagt är 297 av lärarna disputerade (72 procent). Den vetenskapliga aktiviteten och kompetensen bland lärarna är mycket hög. I självvärderingen beräknar man att dessa lärare i genomsnitt ägnar 9 procent av sin arbetstid till un-dervisning.

Lärarna har möjligheter att utbilda sig inom universitetspedagogik ge-nom ett utbud av kurser från LIME. På institutionerna ställs krav att pe-

210

dagogisk utbildning om minst 160 timmar skall ingå i doktorandutbild-ningen. Pedagogisk utbildning krävs också för erhållande av docentur. KI har länge använt en meritportfölj som registrerar pedagogiska meriter men pedagogiska meriter sägs inte tillmätas betydelse vid tillsättning av tjäns-ter. Detta har lett till att det utvecklats en kultur med lärare som forskar och lärare som undervisar.

LIME har stor betydelse för utveckling av lärarnas medvetenhet och kompetens inom universitetspedagogik, men synes snarare ha forsknings-uppdrag än att delta centralt och direkt i förändringsarbete. Av lärarbaro-metern framgår också brister i pedagogisk kompetensutveckling.

Bedömning: KI har lyckats mobilisera yngre anställda att i stor om-fattning delta i grundutbildning även om detta inte formellt ingår i deras tjänster, medan många med akademiska tjänster inte alls deltar i utbild-ning. Det har bildats en grupp lärare som främst sköter undervisning. Detta anges av KI som en svaghet men kan också ses som en nödvändig specialisering. Med den kultur som råder beträffande meritering för högre tjänster och befordran riskerar de lärare som satsar på undervisning att bli förbigångna. Satsningen på LIME är positiv och ger en vetenskaplig bas för medicinsk pedagogik och stöd till utbildningsledningen.


612 landstingsanställda läkare medverkar som undervisare. 321 av dessa (53 procent) är disputerade. Också dessa lärare har möjligheter att utbilda sig inom universitetspedagogik genom ett utbud av kurser från LIME, vilket understöds av arbetsgivaren. Alla lärare är inte medvetna om vad målbe-skrivningar innehåller och vilka krav man kan ställa på studenterna. An-ledningen uppges vara att handledning och undervisning inte meriterar.

Bedömning: Många välutbildade och ambitiösa lärare men återigen pro-blem på grund av tillämpning av meriteringsregler.


KI har 132 platser och man antar 134 studenter per termin. Två tredjede-lar av dem tas in genom lokal antagning, den resterande tredjedelen med central antagning genom Verket för högskoleservice. Erfarenheterna av den lokala antagningen har noggrant utvärderats. Effekten är så positiv, mätt som genomströmning och forskningsaktivitet, att man fortsätter med den, trots kostnaden. Intagningssystemet gynnar män från högre social-

211

grupper. Könsfördelningen är som en följd jämnare på KI jämfört med andra orter.

Läkarutbildning med forskningsinriktning (LÄFO) är ett ”parallel track” som avser att stimulera till rekrytering av forskare. 12 studenter antas per år på grundval av gymnasiebetyg, forskarintresse och intervju. Spåret ger 20 poäng utöver läkarprogrammets 220. Utbildningen bedrivs till del under sommaruppehållet. KI har en hög prestige och stolthet som även sprider sig till studenterna.

Bedömning: Tillfredsställande antagningsmodell om man är medveten om de risker som finns för olika typer av snedrekrytering.

Tillgång på platser i klinisk utbildning

Den kliniska utbildningen äger rum på fyra sjukhus i stockholmsregio-nen som har ett upptagningsområde på en miljon. Det finns därför rikligt med patienter och sängplatser vilket gör att utlokalisering inte behövs av kvantitativa skäl. Antalet studenter är i genomsnitt 4 per vårdavdelning och 1–2 per vårdlag. Primärvården är inte engagerad i grundutbildningen utöver doktorsskolan.

Bedömning: För närvarande är utbildningen klart sjukhusorienterad; tillgången på patienter är god.


Tillgången på handledare är god och det är lätt att rekrytera handledare bland läkarna men pressen från sjukvården gör dock att läkarna tvingas nedprioritera studenthandledning. Vissa kliniker har modeller för att an-ställa kliniska assistenter för handledningen.

Bedömning: Modellen med kliniska assistenter är bra. Svårt att uppnå jämn kvalitet i handledningen.


Den nuvarande läkarutbildningen är ämnes- och kursbaserad och ges av institutioner; totalt 34 kurser och 3 valfria perioder. Innehåll från de na-tionella målen sägs vara styrande men en förankring i basvetenskaper och tonvikt på vetenskap synes ”oskrivet” vara en ledande ideologi. Man har infört valbara kurser (electives), totalt 17 veckor. Integration mellan klinik och preklinik eftersträvas. KI har ingen enhetlig pedagogisk linje utan accepterar att de enskilda kursledarna och lärarna väljer den pedagogiska metod de anser passar dem bäst.

212

Studenterna anser att det fria valet av pedagogik saknar betydelse efter-som ”alla kurser är i stort sett lika – föreläsningar och seminarier”. Studen-terna upplever att det också är bristfällig kommunikation mellan kurserna och att kvaliteten på kurserna varierar.

Enligt självvärderingen är schemalagd undervisning drygt 20 timmar/vecka under tidiga terminer och under kliniska terminer varierande, men på T9-10 drygt 20 timmar/vecka utöver klinisk tjänstgöring. Studenterna har bunden tid ca 40 timmar/vecka vartill kommer jourer.

Antalet examinationer är mycket stort, i allt 76 poänggivande prov och därtill 42 icke poänggivande förhör under de 11 terminerna. En samman-hållen tentamen genomförs i slutet av termin 4 och omfattar de fyra första terminernas innehåll. Studenterna upplever de många delförhören som ett ”skyddsnät” mot att inte falla igenom på de stora tentamina. Dessutom uppskattas de som träningstillfällen i muntlig framställning. De anser också att duggorna ger bra riktlinjer för vad man skall kunna men att kva-liteten varierar eftersom forskarna tenderar att ställa frågor enbart inom sitt eget forskningsområde.

Bedömning: Utbildningen har alla kännetecken på en ämnesstyrd ut-bildning vilket kan förenkla genomförandet men samtidigt omöjliggör intentioner om samordning. Integrationen mellan kurser och mellan ba-sala och kliniska vetenskaper är således bristfällig. Utformningen med hög schemaläggningsgrad och täta prov även under kliniska kurser försvårar utlokalisering och användande av mindre sjukhus samt medför en bety-dande risk för curriculum overload och styrning mot ytinlärning. Frånva-ron av en överordnad pedagogisk idé är otillfredsställande.

genomförande


Utbildningen börjar med en introduktionsvecka i regi av Medicinska För-eningen, innehållande introduktion till KI och studierna. Detta följs av en introduktionskurs i anatomi om två veckor.

Bedömning: En tillfredsställande introduktion med tanke på den fort-satta utbildningens struktur.


A. Ämnesbredd, ämnesdjup och progressionI utbildningen beskrivs ämnesbredd och ämnesdjup oftast som kursinne-håll. I målbeskrivningarna används formuleringar som ”känna till” och

213

”kunna” dvs. relativt låg eller svårvärderad taxonomisk nivå. Överambi-tiösa mål finns i begränsad omfattning.

Studenterna uppger att föreläsningarna ger tillräcklig information om vad man skall kunna till tentamen. Man har också nytta av de kompendier och ”hand outs” som rikligt förekommer på kurserna. Undervisningen ka-raktäriseras av att många lärare inte har läkarbakgrund. Det finns många upprepningar av lärostoff.

KI har ett stort utbud av fördjupningskurser, ”electives”, men kort tid anslagen till obligatoriskt fördjupningsarbete (6 poäng). Studenternas ut-byte av doktorsskolan anges vara varierande. Progression kan ses i över-gången från prekliniska ämnen till kliniska ämnen och avslutande sam-hällsmedicin.

B. Former för undervisning och handledningHuvudsakligen föreläsningar, laborationer och seminarier.

C. Former för examinationSom regel skriftligt prov. Ca 85 procent av studenterna blir som regel god-kända vid första tentamensförsöket. I den integrerade tentamen på termin 4 ingår ett muntligt förhör. Examinationer är inte kumulativa; frågor från tidigare kurser förekommer inte och förväntas inte av studenterna.

Bedömning: Avsaknad av kompetensmål är en brist och utbildningen är främst föreläsningsstyrd. Fördjupningskurser är positivt men kort tid för fördjupningsstudie i aktuell kursplan rimmar inte med KI:s grundläg-gande värderingar. Variationen i undervisningsformer är begränsad trots friheten att välja metoder som ges till kursansvariga och lärare. Tentamina är huvudsakligen reproducerande; ett positivt undantag är examinationen efter termin 4.

Klinisk utbildning

A. Fördjupningsnivåer I nuvarande studieordning finns ett obligatoriskt fördjupningsarbete om minst 6 poäng. Studenterna upplever att kraven kan vara låga. På termi-nerna 7 och 11 finns valfria perioder. På flertalet kurser har en kärna (core) definierats genom att programledningen har frågat olika lärare/specialister vad man förväntar sig en läkare skall kunna.

214

B. Former för undervisning och handledningDen kliniska delen av utbildningen bedrivs på fyra olika sjukhus vars kurser fungerar självständigt. Ett gott initiativ är SAMLÄK på Söder-sjukhuset där man håller samman tre terminers kliniska kurser till en en-het. Undervisningen är lärarstyrd. Enskilda kursledare, institutioner eller sjukhus väljer själva undervisningsformer. Vanligast är föreläsningar och praktisk klinisk tjänstgöring under handledning. Kurserna är baserade på specialiteter och subspecialiteter. De olika delarna examineras ibland se-parat utöver sluttentamen.

Korta placeringar (1–2 v) som även innehåller katedrala moment och seminarier dominerar. Enligt studenterna varierar kvaliteten på kliniska placeringar mycket och är avhängig handledaren och de arbetsuppgifter som tilldelas. Studenterna känner ofta att de inte är välkomna. Vissa kli-niker har checklistor för kliniska färdigheter. Skrivna handlingar för att ge placeringar en struktur saknas oftast, men studenterna har utarbetat en ”lathund” för klinisk handledning som inte är helt känd. ”Sit ins” fö-rekommer men ojämnt och med bristande återkoppling. Primärvården utnyttjas föga. Ett gott initiativ är doktorsskolan som startar första termi-nen och går som en strimma genom den teoretiska delen av utbildningen. Under två veckor av kursen i kirurgi är studenterna på en klinisk under-visningsavdelning (KUA) där samverkan sker med studenter från andra vårdutbildningar.

C. Former för examinationProv efter varje enskild kurs vilket innebär att antalet poänggivande prov och examina är också i det kliniska stadiet mycket stort. Examensformerna varierar. Skrivning är vanligast, ibland som MEQ kompletterat med prak-tiska (inkl OSCE) och muntliga prov. Praktiska färdigheter testas även med direktobservation, ”sit ins” men med variation i hur de genomförs. Studenterna får ofta rätta varandras duggaskrivningar.

Bedömning: Korta placeringar i subspecialiteter påverkar negativt möj-ligheterna till personlig feedback. Doktorsskolan är ett gott initiativ till tidig klinisk kontakt. Tiden för fördjupningsarbete är anmärkningsvärt kort. Kursstrukturen ger uttryck för ett encyklopediskt synsätt på kun-skap. Examinationerna är ämnesinriktade men har god variation. Den ojämna kvalitén på handledning kan bero på att forskning och sjukvård prioriteras högre samt att den enskilde läraren/handledaren inte får upp-skattning eller meritering för undervisningsarbete.

215


Det finns ingen planlagd integration mellan basvetenskaper och kliniska vetenskaper. På det prekliniska stadiet ges enstaka föreläsningar av klini-ker, till exempel på anatomikursen.

Bedömning: Otillräcklig trots ambitioner.

Integration med andra yrkesgrupper.

Studenterna på läkarprogrammet kommer i kontakt med andra yrkesgrup-per på KUA. De är inte helt positiva till modellen. En ökad förmåga att arbeta i team efterfrågas av arbetsgivaren.

Bedömning: Inskolningen i den egna yrkesrollen verkar vara underord-nad förståelsen för andra yrkesgruppers roll.

resultat

Examensarbeten

Examensarbeten på kandidat/magisternivå ingår inte. Ett examensarbete om 17 poäng kan göras under de valfria perioderna men behöver i många fall färdigställas utanför programmets 220 poäng.

Bedömning: Det finns ingen sammanhållen period för att genomföra ett större examensarbete.

Examinationsresultat och genomströmning

Man har ett mycket litet överintag. Medianstudietiden är 260 veckor, dvs. en förlängning av studietiden med drygt ett år, då ca 80 procent har avlagt läkarexamen. Efter 9–10 år har 82 respektive 89 procent avlagt lä-karexamen.



Cirka hälften av studenterna från KI genomför en del av sina studier utom-lands men tenterar kursen som regel på KI. Parallellt tar KI emot utländ-ska studenter, varför undervisning ges på engelska språket i mikrobiologi, patologi, kirurgi, obstetrik/gynekologi och pediatri. Ett utbyte med uni-versitetet i Leiden, Holland, möjliggör att KI:s studenter kan göra en hel termin utomlands. KI har även en stor andel inkommande studenter från andra länder och ger därför en del kurser på engelska. KI:s egna studenter anser att dessa kurser fungerar bra på de prekliniska institutionerna men

216

sämre på de kliniska, på grund av att de kliniska lärarna i allmänhet inte behärskar engelska språket tillräckligt bra.

Bedömning: Mycket framgångsrik internationalisering i form av stu-dentutbyten med utlandet och kurser vid KI på engelska.


Självvärderingen innehåller inga uppgifter om detta utöver angivna anled-ningar till studieuppehåll. Uppföljning av alumni saknas.

Bedömning: Tyder på låg aktivitet och intresse för detta område.


Självvärderingen redovisar 16 arbeten publicerade i internationella peer reviewed tidskrifter och 2 insända manuskript.

Bedömning: En god produktion som speglar de satsningar man gjort på pedagogisk forskning inom LIME.

måluppfyllelse – allmänna och lokala mål Studenternas kunskaper och färdigheter enligt föreskrifterna i allmänna och lokala mål

Lärosätet försäkrar sig om att studenterna uppnår de kunskaper och fär-digheter som föreskrivs i lokala och allmänna mål genom examinationer efter varje kurs. Lärare på den sista terminen upplever inte att studenterna är förberedda för vetenskapligt arbete men menar att den nyutexaminerade läkaren från KI fungerar bra. Representant för arbetsgivaren SLL anser inte att AT-läkare från KI på något sätt utmärker sig framför AT-läkare från andra lärosäten men att det nu är en skillnad till det bättre jämfört med situationen för tio år sedan. Man kan se en ökad förmåga till att själv söka efter nya kunskaper och ta ansvar för sin egen professionella utveck-ling. Arbetsgivaren anser emellertid också att dagens unga läkare har bris-ter i träning i ledarskap, teamarbete och i kommunikation med patienter. Denna åsikt baseras på en mycket stor enkätundersökning bland patienter. Man ser det också som ett problem att individer som saknar personliga egenskaper att bli läkare kan avlägga läkarexamen vid KI.

KI har inte utfört någon alumniundersökning syftande till utvärdering av utbildningens slutresultat.

Bedömning: Utbildningen har otillfredsställande fokus på de allmänna målen. Det brister i återkoppling från alumni tillbaka till utbildningen.

217


Sambandet mellan forskning och utbildning säkras genom att lärarna till allra största delen är aktiva forskare, men de deltar inte mycket i under-visningen. Det förefaller inte som om studenterna uppfattar bidraget från aktiva forskare som väsentligt i undervisningen. Någon teoretisk veten-skaplig strimma finns inte utöver LÄFO-spåret, men en fristående kurs i medicinsk statistik ges under termin 7.

Bedömning: Det finns ett betydande glapp mellan ambitionen att erbjuda en vetenskapligt orienterad utbildning och hur genomförandet sker.

Studenternas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande

Studenternas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande stimuleras genom att man lyssnar till vad erkända forskare berättar om sin forskning snarare än att studenterna själva är aktiva. Moment som innebär att stu-denterna övar sig i att skriva är enligt Studentbarometern otillräckliga. Det är en brist att alumniundersökningar saknas i självvärderingen. Det är osäkert om utbildningen tillräckligt stimulerar förmågan till kritiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt, trots uttalad ambition.

Bedömning: Också här kan konstateras stor diskrepans mellan ambition och genomförande.

kvaliteten i den kliniska utbildningen Målbeskrivningarna för den kliniska utbildningen är oftast orienterade mot kursens innehåll och inte mot kompetenser som skall vara uppnådda efter avslutad kurs.

Lärosätet försäkrar sig om att målen för den praktiska utbildningen uppnås genom direkt observation av studenten, så kallade ”sit ins”, samt OSCE vid två tillfällen. Sjukvården inom Stockholms Läns Landsting har de senaste åren omstrukturerats vilket har påverkat kvaliteten i den kliniska utbildningen. KI har hanterat de organisatoriska förändringarna genom ad hoc-lösningar när en verksamhet har lagts ner eller flyttats till annat sjukhus, och har haft svårt att planera långsiktigt. Primärvården används i liten omfattning. En anpassning av utbildningen till det föränd-rade patientflödet i sjukvården har inte skett. En förändringsvilja finns i programledningen men förmågan och/eller förutsättningarna att imple-mentera dem har hittills inte varit i paritet med viljan.

Bedömning: Målbeskrivningarna behöver anpassas till Bolognaproces-sen. Det är önskvärt med bättre samordning i de fall samma kliniska kurs

218

ges på de fyra olika undervisningssjukhusen. Primärvården bör användas i större utsträckning.



Bedömning: Utbildningen är högskolemässig men har ännu inte följt med i utvecklingen inom högskolepedagogik trots uttalade ambitioner. Det är svårt att se sambandet mellan mål, process och examination. Det gäller i synnerhet de allmänna målen.

Starka sidor • Internationaliseringen.• Den lokala antagningen.• KI har hög prestige och stolthet som även sprider sig till studenterna.• Hög vetenskaplig kompetens hos lärarna.• Doktorsskolan.

Svaga sidor • Utbildningen styrs i alltför hög grad från institutionerna. • Ledningen av utbildningen saknar effektiva ekonomiska styrmedel.• Utbildningen har alltför många summativa examinationer. • Pedagogiken bedrivs inte på ett enhetligt sätt.• Målbeskrivningarna är inte konsistent utformade. Korta kliniska pla-

ceringar med omfattande schemaläggning av undervisning.• Varierande kvalitet på klinisk handledning.• Integrationen mellan basvetenskaper och kliniska vetenskaper är svag.• För få lärare engagerade i utbildningens helhet.• Tröghet i organisationen.

Rekommendationer • Ändra beslutsstrukturen över grundutbildningen så att Program-

nämnden får reellt inflytande över utbildningen.• Lägg budgeten för undervisning under Programnämnden.• Reducera antalet poänggivande prov och examina. • Revidera målbeskrivningarna och rikta dem från ämneskunskap till

kompetens.• Det är nödvändigt med en omläggning till mera studentaktiverande

pedagogiska metoder.

219

• Skapa ett sammanhållet examensarbete.• Tillför ett reellt meritvärde för pedagogiskt arbete i fakulteten.• Höj kvaliteten på den kliniska undervisningen.• Använd LIME i större grad i planläggningen och genomförandet av

nytt curriculum.

221






högskolelärare med läkarexamen: 65 varav 14 kv, 51 mProfessorer: 43 varav 9 kv, 34 mDocenter: 13 varav 4 kv, 9 mÖvriga disputerade: 3 mänKombinationstjänster: 60

Avlagda läkarexamina: 81varav 49 kv, 32 mExaminerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0

Fakulteten har presterat en innehållsrik, detaljerad, nyanserad och delvis självkritisk självvärdering.


Beslutsstruktur

Beslutsstrukturen skall ses mot bakgrunden av den höga graden av integra-tion mellan ämnen och terminer som är en av de grundläggande idéerna med läkarutbildningen i Linköping.

Fakultetsstyrelsen har delegerat beslutsrätten över grundutbildningen till en Grundutbildningsnämnd (GUN) som består av programstudie-rektorerna med prodekanus som ordförande, och till ett Programutskott samt Programstudierektor som är utsedda av dekanus. Programutskottet har ansvar för övergripande planering. Programstudierektorer är ansvarig verkställare. Läkarprogrammet har inrättat sju Temagrupper bestående av lärare från teoretiska och kliniska institutioner samt studeranderepresen-tanter. Temagrupperna har till uppgift att planera och genomföra utbild-ningen inom sina områden samt säkra horisontal och vertikal integrering. Utöver dessa finns Terminsansvariga lärare och tre Stadiekoordinatorer. Koordineringen mellan temagrupper fungerar inte alltid som avsett vilket bl.a. resulterar i upprepningar av föreläsningar. Den komplexa lednings-

222

strukturen medför att det för de studerande råder osäkerhet om vem som skall göra vad och vem som har beslutanderätt, vem som är ansvarig och att de har begränsat inflytande på programmet. Terminsansvariga lärare säger att de inte har något reellt inflytande vilket studenterna instämmer i. Därför har studenterna svårt att få gehör för sina synpunkter, speciellt när något inte fungerar så bra. Det finns ett pågående projekt mellan Medicin-ska Föreningen i Linköping och Inspektor som har till syfte att göra MF, och därmed studenterna, till delägare av resultaten av kursutvärderingar.

Bedömning: Styrningen av utbildningen är inte direkt underställd in-stitutionerna. Organisationen har en mer komplex struktur än vad man ser på andra läkarutbildningar i Sverige vilket kan försvåra möjligheter att påverka för både studenter och lärare.


Fasta ersättningar för lärare finns inte. Alla medel tilldelas efter presta-tion i grundutbildningen. Programstudierektorerna beställer undervisning från institutionerna vars prefekter har arbetsledningsansvar. Till exempel bestämmer de vilka som skall bli handledare i basgrupperna. Systemet har medfört osäkerhet om institutionernas ekonomi, varför fördelning av medel har frysts på 2005 års nivå. Inom den ramen kan programstudie-rektorerna beställa varierande läraruppgifter. ALF-medlen för grundut-bildningen fördelas efter prestation och är synliga på kliniknivå. För en lärare eller läkare på kliniknivå verkar ALF-medlen inte ha styrande ef-fekt, beroende på att de inte är så synliga och/eller att de är en liten del av klinikernas budget.

Bedömning: Frysningen av medlen på institutionsnivå har begränsat programmets ekonomiska styrning men den är fortfarande god. Man har behållit en pedagogisk rörlighet inom den givna ekonomiska ramen.


Fakulteten har, bl. a. på grundval av Högskoleverket utvärdering 1997, genomfört en reformerad utbildningsplan 2003 som håller kvar de grund-läggande värderingarna från den föregående. Fakulteten arbetar med an-passning till Bolognaprocessen och siktar mot att utbildningen skall leda till internationell masternivå. HU–konceptet om multiprofessionell ut-bildning har funnit sin form med tre element, av vilka det första (HEL 1) ännu inte fungerar tillfredsställande.

Bedömning: Långsiktighet fungerar väl och stabiliteten är god.

223


Fakulteten har angivit att 102 lärare är engagerade i utbildningen. Av dessa är 62 professorer, 38 lektorer och 2 adjunkter. 61 lärare har tjänst kombine-rad med klinisk befattning. Lärarna är forskningsaktiva, men uppger att de måste prioritera undervisningsuppgifterna framför forskningen, inte minst på grund av det ekonomiska styrsystemet. Professorerna uppskattar att de använder 29 procent av sin arbetstid till undervisning, lektorerna 27 procent.

Lärarna har omfattande pedagogisk utbildning. Fakulteten erbjuder sex olika kurser för universitetslärare men dessa verkar inte utnyttjas till fullo. Vanligast är att ha genomgått grundläggande handledarfunktion i PBL vilket 78 procent av lektorerna och 55 procent av professorerna har gjort. Kurs i universitetspedagogik ges i tre steg. Cirka 40 procent av lektorerna och cirka 25 procent av professorerna har genomgått ett eller alla stegen.

Ett problem är att lärargruppen åldras utan att yngre lärare med fördju-pade pedagogiska kunskaper tillkommer. Förslag till lösningar är under utarbetning. Lärarna framhåller också att det inte finns en plan för pe-dagogisk utveckling av den enskilde läraren och saknar en kravlista och incitament till att uppfylla en sådan.

Bedömning: Lärarna är i högre grad engagerade i utbildningen än vad som är vanligt vid andra orter i Sverige. Generellt är lärarna väl pedago-giskt utbildade men formaliserad kravlista saknas.


27 procent av de landstingsanställda lärarna har disputerat. Landstingsan-ställda läkare som deltar i undervisningen, t.ex. som tutor i basgrupp, har i hög omfattning pedagogisk utbildning. Majoriteten av dem har den från HU. Vanligast är utbildning i PBL-metoden, följt av det första steget i den universitetspedagogiska utbildningen som 28 procent av dem har.

Bedömning: Kompetensen är tillfredsställande.


Antalet studenter som tas in har nu ökat från 60 till ca 80 per termin. Man tillämpade under åren 1991–2004 lokal antagning med två olika förfarande under perioden, vilket avspeglades i gruppernas sammansättning. Skill-nader i studieresultaten blev små varför man har gått tillbaka till centralt antagningsförfarande. Man pekar på att lottningen till studieort som in-

224

fördes vårterminen 2006 har medfört problem. Tidigare sökte studenter aktivt till Linköping och var då inställda på att studierna bedrevs med PBL-metoden. Vid lottning tillkommer nu studenter med dålig beredskap eller motivation för denna form för lärande.

Bedömning: Den nya centrala antagningen med lottning till studieort utgör ett problem för Linköpingsmodellen.


Alla vårdinrättningar i regionen är upplåtna enheter. Man har också avtal med regionsjukhusen i Örebro, Jönköping och Kalmar om utplacering av studenter. Tillgången på praktikplatser är därför god men det ökade inta-get har medfört ökade krav på antalet platser. Som regel är man en student per vårdlag och en student per distriktsläkare. Placeringarna är långa och studenterna är på plats 5 dagar/vecka.

Bedömning: Situationen är tillfredsställande.


Tillgången på handledare är god på grund av de många upplåtna enhe-terna. Studenterna uppger att de blir väl mottagna på klinikerna och vård-centralerna. Praktiska omständigheter (resor, bostad, etc.) i samband med utplaceringar utanför Linköping fungerar bra. Överallt finns en student-ansvarig läkare. Omsättningen på handledare är stor.

Bedömning: Tillgången på handledare är god. Den höga omsättningen av underläkare ställer höga krav på handledarutbildning och information till dessa.


Utbildningen ligger nära ”SPICES-modellen” och är organiserad i tre sta-dier. Stadium I, termin 1–2, 40 poäng, ”Hälsa och biologisk funktion”.Stadium II, termin 3–5, 60 poäng, ”Hälsa och sjukdom”.Stadium III, termin 6–11, 120 poäng, ”Patient och prevention”.

Genom hela utbildningen har man organiserat studierna i sju teman som återkommer i alla stadierna. Särskilda temagrupper ser till att temat får en fördjupning på högre stadium och att upprepningar undviks. Te-maplaner definierar innehållet i vart och ett av de sju temana.Andra kärnpunkter är:• Tidig patientkontakt, som börjar termin 1 och är förlagd till primär-

vården.

225

• Ansvar för eget lärande.• Helhetsperspektiv på läkaryrket.• Vetenskapligt förhållningssätt.

110 timmar ägnas åt träning i samtalsmetodik för läkare. Integration mel-lan kliniska specialiteter och primärvård uppnås genom tjänstgöringar inom primärvården under de kliniska terminerna.

Fördjupningsstudierna är totalt 20 poäng. Ena hälften av dem är obli-gatoriskt projektarbete, andra hälften valfria kurser. Möjlighet finns att förlägga alla 20 poängen som ett fördjupningsarbete, t.ex. inom ramen för ”Biomedicinska forskarskolan”.

Utbildningen har en hemsida där det är lätt att finna målbeskrivningar, litteraturlistor och veckoschema på stadie-, termins och kursnivå. Högst 15 timmar/vecka är schemabundna under stadium I och II och högst 30 tim-mar/vecka är klinikbundna under kliniska tjänstgöringar.

Bedömning: Utbildningens struktur är mycket tillfredsställande sett ur en modern medicinsk-pedagogisk synvinkel. Utbildningens hemsida är föredömlig.

genomförande


Utbildningen börjar med en 8 veckor lång introduktionskurs som är ge-mensam för läkarstudenter och studenter från andra vårdutbildningar. Under kursen introduceras hälsobegreppet, medicinsk etik och problem-baserat lärande (PBL) som studiemetod. Ett syfte är att införa en gemen-sam värdegrund. Integrationen upplevs som svår att ta till sig eftersom man skall representera och diskutera sin framtida yrkesroll innan man har bildat sig en uppfattning om den. Vidare anser läkarstudenterna att kur-sen är för lång i relation till innehållet och att tempot är för lågt. Man har därför infört en frivillig biomedicinsk kurs som de flesta läkarstuderande går parallellt med introduktionskursen. Studenterna säger också att de vill ha en introduktion till anatomi.

Bedömning: Introduktionskursen når inte fullt ut sitt syfte.


A. Ämnesbredd, ämnesdjup och progressionÄmnesbredden är väl tillgodosedd genom att psykologiska och sociala aspekter av hälsa och sjukdom beaktas under hela utbildningen. Den teo-

226

retiska utbildningen kan inte särskiljas från den kliniska eftersom man har eftersträvat och uppnått en vittgående integration mellan basala och kliniska vetenskaper. PBL-fallen tar oftast sin utgångspunkt i autentiska patienter. Progression är inbyggd i själva stadieindelningen. Det finns en litteraturlista för hela studiet som upptar de centrala internationellt an-vända läroböckerna i de ämnen som ingår i läkarutbildningar.

B. Former för undervisning och handledningPBL-metoden tillämpas konsekvent genom hela studietiden, också under Stadium III i vilket man använder studenter som basgruppshandledare. Det innebär att studenten genom hela utbildningen har handledning i lä-randeprocessen men själv har ansvar för att uppnå examenskraven. Man arbetar i samma basgrupp under en hel termin. Man har lagt ner ett be-tydande arbete i att utveckla web-baserade scenarier och fall (EDIT). Fal-len är konstruerade för att rikta lärandet även mot underliggande basala fysiologiska och patologiska mekanismer. EDIT har fått mycket god vär-dering av studenterna.

Studenterna upplever Stadium I som stressigt och arbetstungt, framför allt på grund av att man är ovan att själv bestämma vad man skall lära. De säger att målbeskrivningarna inte är till så stor nytta härvidlag. Man ser på gamla examensuppgifter, frågar äldre studenter och följer rekommen-derade läroböcker, men saknar ibland mera avgränsade och väldefinierade läroböcker. Systemet med en äldre student som mentor under de två för-sta terminerna fungerar bra och är till stor nytta. Man upplever att man inte får särskilt mycket stöd från lärarna i inskolningsprocessen. Under hela förloppet görs många utvärderingar på olika nivåer, men studenterna uppger att de inte får formaliserad feedback på dem.

Studenterna efterlyser en mera kritisk hållning till PBL-metoden, t.ex. mer pedagogisk forskning från institutionerna, eftersom PBL anses bidra till bortfall av studenter.

C. Former för examinationMan examinerar varje termin och varje stadium. Under Stadium I och II är examen skriftlig och består av kortsvarsfrågor. Studenterna upplever ett glapp mellan PBL-metoden och examensformerna på de första två termi-nerna. Stadieproven testar bl.a. färdigheter i informationssökning. Fakul-teten är medveten om att examinationsformer inte alltid överensstämmer med målbeskrivningar och undervisningsmetoder och har tillsatt en ar-betsgrupp som skall förbättra detta.

227

Bedömning: Ämnesbredd, ämnesprogression, ämnesdjup och handled-ningen är tillfredsställande vilket garanteras genom konsekvent använd-ning av PBL-metoden. Introduktionen till PBL-metoden förefaller inte uppfylla studenternas behov. Fakultetens förhållningssätt till PBL stressar studenterna. Fakulteten har uppmärksammat problemet med examina-tionsformerna.

Klinisk utbildning

A. FördjupningsnivåerSom under ”Teoretisk utbildning”.

B. Former för undervisning och handledningStudenterna deltar från termin 1 i kliniskt arbete på vårdcentraler och från termin 7 även på sjukhus. Utförliga målbeskrivningar finns på hemsidan under rubriken ”Planeringsdokument”. Förutom att delta i sjukvårdsarbete bildar studenterna också s.k. kliniska basgrupper som arbetar enligt PBL-metoden. Fallen väljs av studenterna eller är konstruerade ”pappersfall” för att rikta lärandet främst mot klinisk handläggning. Detta basgruppsarbete har försvårats av brist på grupprum på sjukhusen. Klinisk handledning är som regel 1 till 1. På klinisk undervisningsavdelning (studentavdelning) tränas den kommande yrkesrollen och samarbete med andra studentgrup-per. Detta var ett genombrott för ca 10 år sedan och omfattar nu förutom ortopedi också geriatrik. Studenterna säger att konceptet inte fungerar helt tillfredsställande.

Eftersom så många studenter har klinisk utbildning förlagd utanför Lin-köping har fakulteten uppmärksammat behovet av att förstärka och öka enhetligheten i den kliniska handledningen. En plan har upprättas och man ger handledarutbildning till landstingsanställda läkare. Landstingen stöder detta. Material har utarbetats som definierar vad handledare och studenter skall göra för att handledningen skall fungera. Det saknas kän-nedom om målbeskrivningarnas innehåll. Varje klinik och enskild hand-ledare avgör därför själv vad som är viktigt att förmedla.

Man har relativt liten möjlighet att välja mellan olika kliniska ämnen. Valfriheten gäller i första hand subspecialitet. Man har också frihet att välja mellan infektionsmedicin och röntgen vilket motiveras av begränsad kapacitet på infektionskliniken.

228

C. Former för examinationTeoretiska kunskaper testas med Modifed Essay Questions (MEQ). Prak-tiska kliniska färdigheter examineras inte med OSCE-metoden vilken har övergivits på grund av resursproblem, ett undantag är infektionsmedicin. I stället bedöms och godkänns kliniska färdigheter av handledaren. Of-tast värderas praktiska kliniska färdigheter vid direkt observation. Det är oklart om checklistor alltid används vid dessa. Portföljbaserad examina-tion håller på att införas.

Bedömning: Fakulteten har lyckats mycket väl med att genomföra PBL-metoden även i den kliniska undervisningen. Den kliniska handledningen är mer heterogen. Formerna för examination är tillfredsställande och ut-vecklingsarbete pågår. Man kan tyvärr konstatera att variationen i exami-nationsformer har minskat på senare år.


Såväl genom PBL-metoden som genom planeringsarbetet i temagrupperna uppnås en hög grad av integrering mellan teoretisk och praktisk/klinisk utbildning

Bedömning: Mycket tillfredsställande.

Hur hanteras långsiktigt större förändringsprocesser

Genom kontinuerlig övervakning och revision av curriculum som resul-terat i reformer 2003.

Bedömning: Organisatoriska förändringar inom sjukvården och långsik-tiga större förändringsprocesser har möts på ett tillfredsställande sätt.

resultat

Examensarbeten

Alla studenter genomför under termin 6 ett examensarbete om 10 poäng som kan utökas till 20 poäng genom att en elektiv kurs väljs bort. Fördjup-ningsarbetet presenteras för medstudenter och examinator.

Bedömning: Tillfredsställande möjlighet finns att följa Bolognaproces-sen.

Genomströmning

På den första terminens läkarspecifika kurs underkänns ca 1/3 av studen-terna i det första tentamensförsöket. Studenterna anser att det hänger sam-man med att de är ovana vid PBL-metoden, har svårt att tolka målbe-

229

skrivningarna och att avgränsa ämnet. Efter ett år har de flesta lärt sig att hantera dessa svårigheter. Studiesvårigheterna avspeglas i att genomström-ningen ligger på ca 85 procent med störst bortfall i början av studierna. Fakulteten kompenserar detta genom överintag.

Bedömning: De första terminernas examinationer speglar studiernas startsvårigheter. Genomströmningen totalt skiljer sig inte markant från övriga orter.


Fakulteten har utbytesprogram med flera länder. Cirka 1/3 av studenterna gör någon del av sin utbildning utomlands. Man tar emot studenter från utlandet och ger termin 8 delvis på engelska språket. En 10 veckor lång kurs i global medicin har upprättats och blivit populär.

Bedömning: Tillfredsställande internationalisering.


Det finns studievägledning och uppföljning av studiesvaga studenter.Bedömning: Uppföljning av studenter är tillfredsställande.


Man redovisar fyra arbeten publicerade i internationella tidskrifter, tre i nationell tidskrift (Läkartidningen) och ett manuskript insänt till en in-ternationell pedagogisk tidskrift, alla peer reviwed.

Bedömning: Fakulteten är aktiv inom medicinsk-pedagogisk forsk-ning.

Måluppfyllelse av målen för den kliniska utbildningen

Studenter från Linköping ligger över genomsnittet i kunskapsprovet för AT.

Läkarutbildningen vid HU, som i stor grad är baserad på primärvård, förefaller inte påverka studenternas val av inriktning vilket till största delen är sjukhusbundna specialiteter.

Bedömning: Målen för den kliniska utbildningen uppfylls väl.


Lärosätet försäkrar sig om att studenterna uppnår de kunskaper och fär-digheter som föreskrivs i lokala och allmänna mål genom terminsexamina, stadieexamina och alumniuppföljning.

230

Bedömning: Utbildningen uppfyller väl de allmänna och lokala målen.


Sambandet mellan forskning och utbildning säkerställs dels genom att forskare i hög grad deltar i undervisningen, vilket säkras av budgetsystemet dels genom konsekvent användning av PBL-metoden som tränar proble-matisering och en heuristisk problemlösningsmodell, samt genom obliga-toriska fördjupningsstudier och forskarskola för intresserade studenter.

Bedömning: Utbildningen har tillfredsställande samband mellan forsk-ning och undervisning.


Studenternas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande stimuleras framför allt genom konsekvent användning av PBL-metoden men också genom 10 poäng fördjupningsstudier.

Den pedagogiska metoden förväntas bidra till både kritisk och kreativ förmåga hos studenterna. Men studenterna ger uttryck för att det är svårt att komma fram med kritiska synpunkter, delvis på grund av att ansvars-förhållandena är oklara och delvis av att de upplever att saklig diskussion blir färgade av ideologiskt låsta hållningar.

Bedömning: Utbildningen ger goda möjligheter till att utveckla kritiskt och självständigt tänkande.


Målen för den kliniska utbildningen återspeglas i undervisningen genom att den övergripande målbeskrivningen är ”outcome based” enligt SOLO-modellen. På terminsnivå anges de sjukdomstillstånd man skall kunna behärska på olika nivåer och vilka praktiska färdigheter som krävs. Stu-denterna anger svårigheter att orientera sig i målbeskrivningarna.

Lärosätet försäkrar sig om att målen för den praktiska utbildningen uppnås genom att studenten bedöms på videoinspelade konsultationer el-ler vid direkt observation av handledare. Man har också gjort en alumni-uppföljning som är publicerad i en internationell medicinsk-pedagogisk tidskrift.

HU har hanterat de organisatoriska förändringarna inom sjukvården under de senaste 5 åren framför allt genom att i stor utsträckning primär-vårdsbasera utbildningen och att använda alla sjukhus i regionen som ut-bildningsplatser.

231

Bedömning: Målformuleringarna är välformulerade och adekvata, upp-följningen av studenternas kliniska färdigheter är god och anpassningen till förändringar i sjukvården har varit god.



HU har i många år varit en ledande och kreativ miljö i svensk medicinsk pedagogik. Många av de ursprungliga starka sidorna har bevarats, men det finns problem med följsamhet mellan lärandeprocessen och exami-nationen.

Bedömning: Utbildningen är i hög grad högskolemässig och har ett tyd-ligt samband mellan mål och process. Examinationerna är det inte i lika hög grad men ändå tillräckligt tillpassade mål och process.

Starka sidor• Konsekvent användning av modern högskolepedagogik vilket ger för-

utsättning för djuplärande.• Programledningen är fristående från institutionerna.• Basala och kliniska vetenskaper är väl integrerade.• Inslag av primärvård i utbildningen är stort. • Webb-baserade PBL-scenarier. • God uppföljning av svaga studenter.• Starka ekonomiska incitament till undervisning.

Svaga sidor• Utbildningen har inte i tillräcklig grad uppmärksammat studenternas

startsvårigheter.• Ledningsstrukturen är otydlig för studenterna.

Rekommendationer• Tydliggör organisation och ansvarsförhållanden så att studenter och

lärare når fram till rätt instans med sina synpunkter.• Värdera kritiskt nuvarande examinationsformer.• Utred förstärkning av introduktionsprocessen för att motverka den

höga andelen underkända de första terminerna.• Återinför någon form av lokalt antagningsförfarande för att motverka

negativa effekter av central lottning till studieort.

233

Lunds universitet



Antal: 153 varav 28 kv, 125 mUndervisningstid i heltidsekvivalenter:


högskolelärare med läkarexamen: 111 varav 20 kv, 91mProfessorer: 95 varav 8 kv, 87mDocenter: 16 varav 12 kv, 4 mÖvriga disputerade: 0Kombinationstjänster: 70 varav 7 kv, 63 m


Självvärderingen är av hög kvalitet.


Beslutsstruktur

Utbildningen har en tydlig beslutsstruktur. Fakultetsstyrelsen har det övergripande ansvaret och beslutar om rambudget, men har till Nämn-den för Biomedicinsk, Medicinsk och Folkhälsovetenskaplig utbildning (NBMFU) delegerat ansvar för ledning, drift och utveckling inom lä-karutbildning, biomedicinsk utbildning och folkhälsovetenskaplig utbild-ning. Det finns också ett Grundutbildningsråd med vicedekanus för ut-bildning som ordförande, som svarar för samordning mellan fakultetens samtliga utbildningar och för kvalitetsarbete. För läkarutbildningen har man inrättat tre fasgrupper som är de operativa enheterna. En fasgrupp är sammansatt av en ordförande och termins-/momentansvariga inom fasen. Studenterna har ett utbildningsråd och är representerade inom alla nivåer av beslutsstrukturen. De blir väl informerade men kan inte alltid påverka besluten som ”kan tas över våra huvuden”. Studenterna är ofta mera kon-servativa än programledningen. De anser också att det har varit alltför många förändringar i curriculum på kort tid. Det saknas erfarenhet av hur det nya curriculum fungerar.

234

Bedömning: Organisationen av utbildningen i Lund och i Malmö är fri-stående från institutionerna och fungerar tillfredsställande och ger även goda förutsättningar för samspel mellan fakultetens utbildningar och med andra fakulteter.


Läkarutbildningen har en aktivitetsbaserad budget. Fakultetsstyrelsen be-slutar om rambudget som därefter disponeras av NBMFU. En detaljerad budget som tar sin utgånspunkt i programmets mål görs av NBMFU i samråd med institutionernas prefekter. Fasgrupperna samråder med in-stitutionsprefekterna om vilka lärare som skall delta i undervisningen. Prodekanus har mandat att omfördela inom rambudgeten. ALF-medlen tilldelas klinikernas verksamhetschefer i proportion till insatser i grundut-bildningen. Det finns budget för ALF-medlen på kliniknivå som definierar hur de skall användas.

Bedömning: Synlig budgetprocess som möjliggör begränsad omfördel-ning av medel för grundutbildningen och ALF-delen.


Det finns en ”Strategi 2000 för hälsovetenskapliga utbildningar vid Lunds universitet”. Dokumentet beskriver de huvudprinciper som skall gälla för alla grundutbildningar vid fakulteten. Exempel ur detta dokument är: Uppgifts- och resultatstyrt lärande, Uppgiftsinriktad målbeskrivning, Core curriculum, Prestationsbaserat budgetsystem med pedagogisk styr-ning, Praktisk utbildning, Delaktighet och gemensamt ansvar för stu-denter och lärare, Pedagogisk forskning och utvecklingsarbete, Veten-skapsteori och forskningsmetodik. Fördjupningsstudier/valbara moment, IKT-kompetens, Ledarskap, Kommunikationsfärdigheter och Internatio-nalisering.

Information om förändringsarbetet har inte alltid nått ut till alla lärare, särskilt landstingsanställda. Förhållandet har skapat en viss turbulens och motsättningar inom lärarkåren. Reformarbetet drivs främst av en kärn-trupp universitetslektorer.

Bedömning: Ambitiöst styrdokument som innehåller moderna principer för en medicinsk utbildning. Smärre problem i förankringen finns.

235


Fakulteten har 95 professorer och 57 lektorer som deltar i undervisningen, varav de flesta är docenter, samt en adjunkt. Lärarna är forskningsaktiva. Professorerna har som regel 90 procent av arbetstiden inom forskning och forskningshandledning och lektorerna är 30 procent. För lärare som undervisar 10 procent eller mer av sin arbetstid har 5 procent avsatts till kompetensutveckling inom utbildningen. Fakulteten har sedan länge en effektivt fungerande enhet för medicinsk pedagogik som ansvarar för ut-bildning av lärarna i vuxenpedagogik och handledning. Under 2005 har 400 läkare deltagit i kurser i universitetspedagogik. För att bli antagen som docent krävs universitetspedagogisk utbildning, men undervisning meriterar inte vid tjänstetillsättning som forskningen gör.

Bedömning: Lärarna har hög vetenskaplig och pedagogisk kompetens. Professorerna deltar begränsat i utbildningen. God pedagogisk kompe-tensutveckling under lång tid är positivt.


Landstingsanställda läkares insatser arvoderas genom ALF-avtalet som är budgeterat på kliniknivå. Ordningen fungerar i det stora hela tillfredsstäl-lande. Överläkare på universitetssjukhusen och upplåtna sjukhuskliniker är oftast docentkompetenta. Handledning i praktiska kliniska färdigheter utförs ofta av ST-läkare, ibland AT-läkare. Läkare på alla upplåtna enheter i Södra sjukvårdsregionen erbjuds handledarkurser i regi av enheten för medicinsk pedagogik.

Bedömning: Positivt med engagemang hos regionens läkare som också ges pedagogisk utbildning. De förefaller vara engagerade i undervisningen, i synnerhet inom allmänmedicin.


Urvalet till läkarutbildningen i Lund sker genom central antagning. Lokal antagning har aldrig tillämpats. Inför vårterminen 2007 har Lunds uni-versitet beslutat att vid antagning till program vid Medicinska fakulteten använda giltigt högskoleprovsresultat som skiljekriterium vid lika meriter i urvalsgrupperna BF och BG.

Bedömning: Adekvat antagningsmodell i enlighet med Högskoleförord-ningen.

236

Tillgång på platser i praktisk/klinisk/verksamhetsförlagd utbildning

Alla sjukvårdsenheter, också primärvården, i Region Skåne är upplåtna enheter. På kurser där antalet studenter relativt antalet patienter blir stort, utlokaliseras studenter till tjänstgöringar på de större sjukhusen och till vårdcentraler. Resekostnader betalas av fakulteten. I genomsnitt tjänstgör tre studenter per praktikplats (vårdavdelning, vårdcentral). Både Lund och Malmö har ”skills labs” för träning av praktiska färdigheter. Studentut-rymmen på klinikerna är bristfälliga.

Bedömning: Tillgång på utbildningsplatser är god. Utlokaliseringen sker ännu i begränsad omfattning. Placeringarna är fortfarande korta och in-slaget av primärvård är begränsat.


Tillgången på handledare i kliniken är i god, men läkarnas pressade ar-betssituation går ofta ut över handledningen. Denna kan genomföras, men ofta efter påtryckning från studenterna, vilket är ett problem. Kra-ven på utbildning överstiger i ett visst omfång de tillgängliga resurserna. Situationen har förbättrats sedan ALF-medlen blivit synliga i klinikernas budget.

Bedömning: God tillgång på handledare men denna uppgift är ibland lågt prioriterad.


Utbildningen är uppbyggd kring 100 kliniska situationer som man skall kunna handlägga vid slutet av utbildningen. Den har en spiralstruktur, så att moment återkommer i de olika faserna med ökande komplexitet. I examinationerna förekommer således moment från tidigare terminer, vil-ket studenterna accepterar. Integration mellan prekliniska och kliniska vetenskaper eftersträvas genom de pedagogiska metoder man använder. Man har på de flesta kurser definierat ett ”core curriculum”. På termin 4 och 5 görs fördjupningsarbete på 10 poäng och på termin 11 ett 10 poängs examensarbete. De kan kombineras till en helhet. Terminerna 6-10 avslu-tas med en valbar fördjupningskurs omfattande 5 poäng. Sammanlagda antalet poäng i fördjupningsstudier är 35, vilket är 16 procent av hela ut-bildningen. Den kliniska utbildningen är främst sjukhusinriktad.

På terminerna 1-5 finns en strimma kallad ”Professionell utveckling”. Den innehåller tidig yrkes- och patientkontakt, samtalsmetodik och grundläggande kroppsundersökning. Målbeskrivningar för ledarskap, or-ganisation, ekonomi, medicinsk etik och muntlig och skriftlig kommuni-

237

kation finns med anvisningar om var i utbildningen dessa moment skall integreras i huvudkurser.

Tryckt information om utbildningen finns tillgänglig i en föredömlig studiehandbok. Information är också lätt tillgänglig på webben. Flera kur-ser har här lagt ut exempel på tentamensuppgifter.

Bedömning: Välstrukturerad utbildningsplan med enhetlig pedagogisk modell och hög andel valfria perioder.

genomförande


Utbildningen börjar med en 7 veckor lång introduktionskurs, grundkur-sen. Med utgångspunkt i två patientfall får studenterna inblick i läkar-yrkets många facetter, såväl naturvetenskapliga som humanistiska/etiska och relationen mellan praktisk läkargärning och biomedicinsk vetenskap. Fallen används också för att träna studenterna i PBL-metodiken.

Bedömning: Föredömligt strukturerad introduktion framtagen i sam-verkan med studenterna.


A. Ämnesbredd, ämnesdjup och progressionNämnden för läkarutbildning (föregångare till nuvarande NBMFU) har fastställt en instruktion till lärarna, ”Kumulativa terminsbaserade kom-petensmål”. Nivåer för kognitiva färdigheter i denna följer i stort Bloom s taxonomi. Kliniska färdigheter har nivåerna ”Kunna visa hur man utför” respektive ”Kunna utföra”. De flesta kurser följer instruktionen vilket gör att progressionen i utbildningen blir tydlig vilket framgår av en pilotstu-die med ett ”progress test” som genomförts i samarbete med Maastricht Universitet. Antalet schemalagda undervisningstimmar är ca 15 tim/vecka genom hela utbildningen.

Forskningsintresserade studenter kan söka ”sommarstipendier” som täcker 2 månaders uppehälle under sommarferien. Stipendierna beviljas som regel 2 år i rad och följs upp i en ”forskarskola”.

B. Former för undervisning och handledningUnder termin 1–5 är problembaserat lärande (PBL) i grupper om 8 studen-ter enligt metoden ”de sju stegen” huvudsaklig arbetsform, kompletterat med föreläsningar. PBL-metoden fungerar i stort sett bra. En viss ”PBL-trötthet” har man kunnat se på termin 5 och på högre terminer finns f.n.

238

en tendens att återgå till föreläsningar. Användning av lärare utan läkar-utbildning är ett mindre problem som delvis blir löst genom pedagogisk utbildning av alla lärare.

C. Former för examinationVarierade provformer används. Exempel är kortsvarsfrågor, muntligt för-hör, försvar av eget fördjupningsarbete och opposition på andra studenters arbeten. Proven ligger som regel i slutet av kursen. Skriftliga delprov, ib-land med självrättning, förekommer. På enstaka kurser är genomgångna delprov en förutsättning för att få gå upp i slutprovet. Antalet poänggi-vande prov har minskat de senaste åren. Om man räknar in krav på ge-nomförda delar av kurser och användning av delförhör (”duggor”) är sum-mativ bedömning fortfarande den dominerande formen.

Bedömning: Väl strukturerade mål med tydlig progression. Överens-stämmelse mellan målbeskrivningens nivå och provform är som regel god. När formativt syftande prov används bör de inte vara obligatoriska.

Klinisk utbildning

A. FördjupningsnivåerI grundläggande klinisk fas på termin 5 genomförs en individuell studie-period om 5 poäng. I samma fas på terminerna 6-8 är på vardera terminen inlagt 5 poäng elektiva kurser, ”Selectives”. Sådana finns också på termi-nerna 9 och 10 av den ”speciella” kliniska fasen. Ett examensarbete på 10 poäng finns på termin 11.

B. Former för undervisning och handledningI den kliniska delen av utbildningen kan studenternas bundna tid uppgå till 40–50 timmar/vecka. På terminerna 6–11 undervisar man med Case-metoden i större grupper av studenter samt med föreläsningar. Handled-ning ges individuellt under kliniska tjänstgöringar. Studenterna upplever att de inte får klinisk handledning och feedback i förväntad utsträckning. Ett försök att formalisera den kliniska handledningen är feedback på ”port-följ” på vissa kurser. Portföljen är ännu inte fullt utvecklad utan en check-lista där lärare vidimerar uppnådda färdigheter. Feedback från ansvarig handledare ges vid genomgång av uppnådda resultat och planläggning av fortsatt kompetensutveckling. Alla studenter har en placering på Klinisk undervisningsavdelning (KUA) som införts i Lund och Malmö. De två kliniska utbildningarna förefaller likvärdiga, även om man kan spåra en

239

tendens till ämnesorientering av curriculum i Lund och spiralorientering i Malmö. Electives kan väljas fritt mellan de två kursorterna.

C. Former för examinationÖverensstämmelse mellan målbeskrivningens nivå och provform är som regel god. Provformerna är varierade. Exempel på sådana är kortsvarsfrå-gor, Modified Essay Questions (MEQ), genomgång av klinisk portfölj och Objective Structured Clinical Examination (OSCE) som genomförs vid tre tillfällen. Man examinerar terminerna 6-8 sammantaget i en ”fas-examen” på termin 8.

Bedömning: De tydliga målbeskrivningarna har inneburit att den kli-niska handledningen förbättrats genom att handledarna blivit bättre med-vetna om vad som förväntas av dem men det finns ändå brister i genomför-andet. Den senare delen av utbildningen är ännu inte helt integrerad i den pedagogiska modellen. Hög schemaläggning under det kliniska stadiet be-gränsar tiden för klinisk praktik och försvårar utlokalisering. Examinatio-nerna är välstruktererade och varierade men samtidigt resurskrävande.

Integration mellan teoretisk och klinisk utbildning

Curriculum utgår från 100 kliniska situationer som också ligger till grund för de flesta PBL-cases på terminerna 1–5. En nyss genomförd pilotunder-sökning med ”progress test” visar att många prekliniska kunskapsområden hålls aktuella även i klinisk fas. Det finns enstaka exempel på att integra-tionsprocessen har medfört identitetsproblem i enstaka ämnen.

Bedömning: Goda ansatser till integration. Smärre protester från ämnen kan ses som ett tecken på att man lyckats. Studenterna är medvetna om att tidigare kursers innehåll kan återkomma i prov.

resultat

Examensarbeten

Alla studenter genomför ett examensarbete. Man kan notera en viss efter-släpning i att slutföra det. År 2005 hade ca 10 studenter av 155 inte slutfört det när termin 11 var avslutad, vilket kan hänga samman med arbete-nas alltför ambitiösa innehåll. Abstract från 133 examensarbeten från åren 2004/2005 finns publicerade

Bedömning: Bra system för fördjupningsstudier och god kvalitet. Upp-gifterna måste avgränsas för att kunna slutföras inom planerad tid.

240

Genomströmning

Den allra största delen av studenterna godkänns vid första tentamensför-söket. Studenterna ger uttryck för att kraven i examen är lågt satta. Ge-nomströmningen är ca 87 procent. Endast ca 40 procent av studenterna tar ut läkarexamen efter 11 terminer. Den genomsnittliga studietiden är inte angiven. Anledningen till studieuppehåll är oftast studietrötthet, resor, fa-miljebildning och forskning. Att avsluta examensarbetet medverkar också. Det finns ingen uppföljning av studenter med långvariga studieuppehåll.

Bedömning: Medelstudietiden förefaller vara lång och behöver värde-ras och åtgärdas. Den totala genomströmningen ligger i nivå med övriga landet.


Cirka 11 procent av studenterna gör en del av utbildningen utomlands, i regel en termin. Från studievägledningens sida upplever man svårigheter att finna kurser utomlands som passar in i den studiegången. Ansvariga lärares något stela krav på måluppfyllelse förefaller att medverka till detta. Man har avtal med några europeiska universitet men inte med något i USA. Antalet utländska studenter vid fakulteten är litet. Inga kurser ges på engelska vilket förklaras med motstånd särskilt i lärargruppen.

Bedömning: Låg internationaliseringsgrad som bör ökas. Större flexibi-litet hos lärarna i tillgodoräknanden av praktik och examination vid ut-ländska universitet samt acceptans för att kurser ges på engelska är önsk-värda förändringar.


Fakulteten har ett studiesocialt utskott som uppmärksammar svagpreste-rande studenter. Ingen fast organisation finns som omhändertar studenter med relationssvårigheter till medstudenter och patienter, men enskilda lä-rare gör insatser. Beredskap finns för krishantering vid exempelvis suicid i studentkåren.

Fakulteten har varit ambitiös med att följa upp studieresultat. Sedan 1993 har studenter i samband med att de tagit ut läkarexamen fått besvara en enkät riktad mot de allmänna målen för läkarutbildningen. År 2005 publicerades en alumniundersökning 3 och 7 år efter examen om utbild-ningens kvalitet som förberedelse till läkaryrket (se nedan).

Bedömning: God uppföljning av alumni. Det brister i uppmärksamhet på studieuppehåll.

241


12 publicerade arbeten i peer reviewed tidskrifter, härav 5 i internationella. Ett arbete är insänt till publikation i en internationell medicinsk-pedago-gisk tidskrift.

Bedömning: God produktion som indikerar intresse för pedagogiska frågor.

måluppfyllelse – allmänna och lokala mål Studenternas kunskaper och färdigheter enligt föreskrifter i allmänna och lokala mål

De allmänna målen är i fokus för läkarutbildningen i Lund. Man har under en lång period arbetat med att förändra utbildningen och anpassa denna till dagens förutsättningar inom sjukvården. Studenterna tränas i patientkommunikation och flera placeringar har förlagts till primärvår-den. Nya grepp som kandidatledd undervisningsavdelning ligger i linje med högskoleförordningens mål om förmåga till samarbete med andra professioner inom sjukvården.Bedömning: Utbildningen är strukturerad så att de allmänna och lokala målen uppfylls.


Sambandet mellan forskning och undervisning säkras genom att forskare på alla nivåer deltar i undervisningen, genom sommarstipendier och fors-karskola för intresserade och att alla studenter genomför självständigt för-djupningsarbete.

Bedömning: Utbildningen har ett gott samband mellan forskning och undervisning.


Utbildningen har infört längre fördjupningsstudier och PBL-metodik och Case-metodik som stimulerar till kritiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt. Förberedelsen inför Bolognareformen är god.

Bedömning: Utbildningen ger goda möjligheter till studenterna att ut-veckla förmåga till kritiskt och självständigt tänkande.

kvaliteten i den kliniska utbildningen Tydliga målbeskrivningar har inneburit att den kliniska handledningen förbättrats genom att handledarna blivit mera medvetna om vad som för-

242

väntas av dem, men trots detta finns ännu brister i genomförandet. Man kan konstatera att det finns vissa problem med balansen mellan forskning, sjukvårdsarbete och utbildning till den senare aktivitetens nackdel.

Bedömning: Den kliniska utbildningen håller hög kvalitet och viktiga kvalitetssäkringssystem har införts. Utbildningen är fortfarande väsent-ligen sjukhusorienterad och studenterna skulle behöva möta fler vanliga patientfall under utbildningen.


Utbildningens högskolemässighet – samband mål, process och examination

Läkarutbildningen vid Lunds Universitet är i hög grad högskolemässig med tydlig forskningsanknytning och strävan att leda studenterna till djuplärande och kritiskt tänkande. Den beaktar också träning av den pro-fessionella delen av läkaryrket. Fakulteten har gjort stora ansträngningar att uppnå samband mellan mål, läroprocess och examination och till stora delar lyckats med detta.

Starka sidor• Tydlig ledningsstruktur.• Budgetansvar hos Nämnden för Biomedicinsk, Medicinsk och Folhäl-

sovetenskaplig utbildning som har möjlighet att påverka hur pengarna fördelas och vilka lärare som skall delta i undervisningen, speciellt möjligheten att styra ALF-medlen.

• En välfungerande pedagogisk enhet.• Genomtänkt pedagogisk modell och mångårigt pedagogiskt utveck-

lingsarbete.• En kärna av pedagogiskt välutbildade lärare som driver förändringsar-

bete.• Långtidsuppföljning av utbildningens kvalitet.• Fördelningen av tid på kärna respektive tillval är balanserad.

Svaga sidor• Handledarfunktionen förefaller otillräcklig i några kurser. • Graden av internationalisering är låg. • Studenterna anger att de inte har inflytande på viktiga beslut.

243

Rekommendationer• Gör lärare och studenter på alla nivåer bättre informerade om inne-

hållet i reformen. • Avgränsa fördjupningsarbetet så att det kan genomföras under stipule-

rad tid.• Öka andelen primärvård. • Inför längre sammanhållna kliniska placeringar.• Förstärk reformarbetet på det kliniska stadiet.

245

Umeå universitet





högskolelärare med läkarexamen: 94 varav 17 kv, 77 mProfessorer: 54 varav 6 kv, 48 mDocenter: 30 varav 7 kv, 23 mÖvriga disputerade: 10 varav 4 kv, 6 mKombinationstjänster: 89


Självvärderingen saknar delvis analyser och en del bilagor har låg kvali-tet.


Beslutsstruktur

Grundutbildningsrådet (GR) sorterar under Fakultetsnämnden som har det övergripande ansvaret. GR bereder programövergripande frågor. Un-der GR finns för läkarutbildningen en Programkommitté (PKL) och 14 kurssamordnare, en för varje kurs i utbildningen. PKL beslutar i samtliga frågor som rör studiernas genomförande, byte av studieort, tillgodoräk-nande, studieuppehåll, etc. samt fastställer kursplaner. PKL synes dock ha begränsat inflytande och kurserna fungerar ganska autonomt. Kurssam-ordnare träffas månatligen för avstämning tillsammans med två pedago-giska samordnare från PKL. Ett forum, ”Ventilen”, för månatliga möten mellan studenter och lärare finns och fungerar. Studenterna är represen-terade på alla nivåer men anger att deras inflytande på programmets ut-formning är relativt svagt. Resultaten av tidigare kursvärderingar är inte alltid tillgängliga för studenterna.

Bedömning: Umeå har en huvudsakligen institutions-/ämnesstyrd ut-bildning med åtföljande problem för inflytande från PKL. Utbildningen

246

har en tydlig beslutsstruktur och gör ambitiösa försök att samordna kurser med pedagogiska samordnare som en viktig resurs.


Grundutbildningsanslaget (GMU) fördelas till institutionerna efter insat-ser i grundutbildningen enligt gamla mallar. PKL har inget medbestäm-mande i institutionernas interna fördelningsprocess och saknar härigenom ekonomiskt styrmedel. Det finns inget system för att beräkna olika lärares insatser eller ekonomiska tak för olika kurser, vilket leder till att vissa lä-rare överutnyttjas och tvärt om. ALF-medlen har gjorts synliga och för-delas efter undervisningsinsats. För närvarande finns det ett underskott i ALF-medel för klinisk undervisning. Det täcks av ALF-medel för klinisk forskning vilket förefaller vara förvaltningsmässigt acceptabelt. PKL dis-ponerar vissa resurser till implementering av den nya utbildningsplanen och till pedagogisk utveckling.

Bedömning: Ett problem för Umeå är låg tilldelning av fakultetsmedel. PKL saknar ekonomiska styrmedel. Det är en brist att lärarinsatser inte kan följas upp kvantitativt. Styreffekten av ALF-medel är också liten. Det är oklart varför dessa går med förlust då ersättningen för en studentvecka i klinisk praktik är låg.


Fakulteten har genomfört en förändring av läkarutbildningen, U2000, som startades 2001; studenterna har nu nått upp till termin 11. Grund-tankarna i U2000 är 1) studentaktiverande arbetsformer och 2) integra-tion mellan prekliniska och kliniska ämnen. Det finns också en långsiktig planering av lärarnas pedagogiska kompetensutveckling. Fakulteten har också en grupp som arbetar med Bolognaprocessen, som är väl förankrad hos lärarna med betydande förväntningar om kvalitetsmässiga förbätt-ringar. Man har inte planerat hur det självständiga arbetet skall kunna ökas från 10 till 20 poäng.

Bedömning: U2000 följer relativt försiktigt en gängse internationell trend.


Självvärderingen redovisar 154 universitetsanställda lärare aktiva inom grundutbildningen, varav 85 professorer, 64 universitetslektorer, 4 univer-sitetsadjunkter och en forskarassistent. Lärarna deltar även i andra utbild-

247

ningar. Balansen mellan forskning och undervisning anges som tillfreds-ställande. Ett problem anges vara att många prekliniska lärare inte har läkarbakgrund. Man har sedan 1993 krav på sex veckors högskolepedago-gisk utbildning eller motsvarande för lärarna, men incitament för delta-gande är begränsat och alla lärare har inte pedagogisk utbildning. Man ger per år handledarkurs till ca 20 kliniska handledare samt workshops i case-metodik, PBL och pedagogisk portfölj till ca 80 lärare. Incitament att full-göra utbildningsuppdrag är inte av ekonomisk art, utan mera gruppanda, entusiasm och intresse för det egna ämnesområdet. U2000 har spelat en stor roll genom att engagera alla lärare i planering och genomförande.

Bedömning: Lärarkompetensen är god med vissa brister inom den pe-dagogiska delen. God anda och lojalitet mot läkarprogrammet synes vara en viktig tillgång. Balansen mellan forskning och utbildning förefaller vara rimlig.


151 landstingsanställda läkare medverkar i programmet varav 41 procent disputerade. Utöver dessa deltar ett icke angivet antal läkare som kliniska handledare. Regelbundna utbildningsinsatser genomförs.

Bedömning: God handledarkompetens.

Antagning och urval av studenter

79 studenter antas varje termin varav 1/3 genom centralt antagningsförfa-rande. Resterande 2/3 antas genom lokalt förfarande där första urvalssteget baseras på en kombination av högskoleprov, gymnasiebetyg och arbetslivs-erfarenhet. En intervju med lärare ger bara ett litet tillägg av poäng och de flesta får detta tillskott. Både studenter och lärare är nöjda med den lokala antagningen och önskar att alla studenter skall antas på det sättet. En stor fördel är att intervjun som ofta har begränsad reliabilitet spelar en be-gränsad roll och att studenterna kommer till Umeå och uppfattar sig som utvalda att börja där. Erfarenheten visar att de lokalt antagna studenterna genomför studierna på marginellt kortare tid än de centralt antagna.

Bedömning: Föredömlig antagningsmodell.


NUS har ett befolkningsmässigt relativt litet eget upptagningsområde. Antalet studenter per patient är därför stort, upp till 4 studenter/10 patien-ter och 3 studenter per vårdlag. Därtill är antalet handledare begränsat.

248

Vården på NUS är också högspecialiserad vilket gör patientunderlaget mindre lämpat för grundutbildning. Man har därför engagerat Norrlands-regionens sjukhus att ta emot studenter under kortare perioder, ca 1½ vecka åt gången. Strukturen under dessa utlokaliseringar garanteras ge-nom målbeskrivningar och checklistor. Öppenvården på sjukhusen är inte konsekvent utnyttjad. I begränsad omfattning används vårdcentraler för undervisning.

Både på de perifera sjukhusen och på vårdcentralerna har studenten en egen handledare. Utlokaliseringen är populär bland studenterna, men alla deltar inte på grund av studiesociala skäl. De stora avstånden och klinikveckor på NUS med schemalagda inslag försvårar längre perioder utanför universitetssjukhuset. Omfattningen av utlokaliseringen utanför NUS anges inte men är på de kurser där det förekommer ca 25 procent. Det finns bra information om den kliniska handledarens roll, men denna information verkar inte alltid ha nått ut till berörda läkare på klinikerna. Signerade konsultationer avses, men fungerar ojämnt. Lokaler för utbild-ningen är tillräckliga. Det finns kandidatrum på alla klinker.

Bedömning: Utbildningen är sjukhusorienterad med ett stort antal stu-denter per handledare och patient på NUS vilket är ett problem. Färre schemalagda moment under kliniska kurser och distansverktyg borde ge förutsättningar för en mera omfattande utlokalisering. Därtill är place-ringar i primärvården inte tillräckligt utnyttjade. Verktyg som ger struktur och återkoppling under praktiken behöver utvecklas.


Tillgång och tillgänglighet av handledare är god på vårdcentraler och på sjukhus i regionen, sämre på kliniker inom NUS.

Bedömning: Tillgången på handledare är ojämn på NUS.


Kursplanerna är traditionella trots integrationsambitioner. Den grundläg-gande strukturen på utbildningen är den ”klassiska” med en preklinisk del ägnad basalvetenskaper och en efterföljande klinisk del som är sjukhusori-enterad. I stort sett är curriculum mera ämnesorienterat än outcome-orien-terat. Det finns 14 självständiga kurser där ämnen är sammanförda och ibland integrerade. Antalet poänggivande examinationer är betydande. Målen för utbildningen är innehållsfokuserade och inte kompetensinrik-tade samt särskilt under tidiga terminer mycket detaljerade vilket leder till

249

att studenterna hellre läser listorna och prickar av än att generera frågor från cases. Valet av cases saknar motiv och överblick.

Genom hela utbildningen går en ”strimma” som benämns ”Professionell utveckling” (PU) som innehåller medicinsk psykologi, etik, träning av in-terpersonella färdigheter, ledarskapsutveckling och liknande, vilken synes fungera väl. Ledarkursen köps in från externa kursgivare och framhålls som nyttig. Det finns ett fördjupningsarbete omfattande 10 poäng.

Integration mellan basvetenskaper och kliniska vetenskaper finns på den prekliniska delen, även om man inte ser det så mycket av detta i sche-man, men inte alls på den kliniska delen. IT-tillgången är tillräcklig på universitetet, men IT-kommunikation används inte för undervisning/kon-takter under utlokaliseringar.

Analys: Utbildningsplanen är trots casemetodik ganska starkt ämnes-orienterad och styrd av föreläsningar. Antalet föreläsningar är stort, ca 20 timmar per vecka vilket negativt påverkar den kliniska utbildningen och möjligheter för utlokalisering till andra sjukhus.

Vidare är målen inte av den typ som gynnar integration mellan ämnen. Professionell utveckling och kurs i ledarskap är positiva initiativ.

genomförande


En veckas introduktionskurs syftar till att studenten skall få kännedom om läkar- och forskarutbildningen i Umeå och ha en uppfattning om lä-karyrket och akademisk utbildning. Den efterföljs av en två veckor lång vetenskaplig baskurs som syftar till att studenten skall tillägna sig ett kri-tiskt och analyserande tänkande och förhållningssätt, men enligt studen-terna är denna traditionell till sin uppläggning och förbereder därför inte för en aktiverande pedagogik. Det finns en välstrukturerad kurs i tidig klinisk träning.

Bedömning: Studentaktiverande arbetsformer saknas i introduktionen.

250


A. Ämnesbredd, ämnesdjup och progression.Innehållet i kurserna definieras med detaljerade målbeskrivningar och ni-vån av de kunskaper som skall uppnås genom exempel på tentamensfrågor. Målbeskrivningarna är faktainriktade.

De studerande genomför ett obligatoriskt 10 poängs fördjupningsarbete där ämnet kan väljas från både basvetenskaperna och kliniska discipliner. Man är stark inom EBM men studenterna uppger att det inte stimulerar till forskningsinsatser. Det saknas en tydlig vetenskaplig strimma.

B. Former för undervisning och handledning.Vanligaste arbetsformer är föreläsningar, case-övningar och laboratio-ner. Case-metodiken tillmäts betydelse för att träna i problemlösning och kritiskt förhållningssätt. ”Cases” finns delvis publicerade på Internet. En granskning visar att case-metodiken bedrivs på ett heterogent sätt. Vissa cases innehåller instuderingsfrågor eller andra detaljerade anvisningar. I dessa fall blir ett case en illustration till basala principer men tränar inte problematisering och problemformulering. De detaljerade målbeskriv-ningarna leder till att studenterna hellre läser dem och prickar av än att de genererar frågor från cases. Problembaserat Lärande (PBL) uppges vara ett alternativ men finns bara på termin 11 där den fungerar väl men rör huvudsakligen klinisk medicin. Antalet schemalagda timmar är högt även under kliniska kurser.

C. Former för examination.Antalet summativa prov är stort. Självvärderingen ger inte fullständig klar-het härvidlag. Variation i metoder är positivt; exempel på hemsidan är främst skriftlig faktakontroll av typen ”kortsvar”, men MEQ finns. Stu-denterna är positiva till de många proven och emot kumulativa prov; man vill beta av varje kurs för sig. De anser att många prov är för lätta.

Detaljerade mål som utgångspunkt snarare än cases gör att studenterna styrs mot detaljer. Både mål och examinationer ligger på de första två ni-våerna av Blooms taxonomi.

Bedömning: Man har inte lyckats genomföra case-metodiken på ett sys-tematiskt sätt. Svårigheter finns med att få nivån på examensfrågorna att stämma med case-undervisningen. Det stora antalet summativa examina-tioner kan styra mot ytinlärning. Man litar till att intresse för forskning uppkommer spontant genom kontakt med vetenskapligt verksamma lä-rare.

251

Klinisk utbildning

A. FördjupningsnivåerStudenterna genomför ett obligatoriskt tiopoängs fördjupningsarbete på termin 6. Man ger dessförinnan en kurs i EBM.

B. Former för undervisning och handledning.Undervisningen bedrivs med casemetod, hög andel föreläsningar samt kli-niska tjänstgöringar. Också på detta stadium finner man heterogenitet i hur cases är uppbyggda och används mellan kurserna och det är svårt att se att dessa cases är det som driver studierna. PBL används på termin 11. Klinisk undervisningsavdelning (KUA) finns i Östersund och kommer ett fåtal studenter tillgodo. Integration med andra vårdutbildningar är begränsad.

C. Former för examination.Kliniska kunskaper examineras genom skriftliga och muntliga prov och kliniska färdigheter genom direkt observation av studenten med patient, s.k. ”sit ins”. Innehållet av dessa garanteras genom checklistor. ”Sit ins” genomförs två gånger per termin och skall vara godkända för att stu-denten skall få kursen godkänd. Alla kursledningar/ansvariga på kliniska kurser verkar inte vara informerade om reglerna/riktlinjerna för ”sit in” bedömningar, vilket gör momentet ojämnt fungerande eller att det inte alls kommer till stånd. Studenternas uppfattning om proven är densamma som ovan.

Bedömning: Kvaliteten i den kliniska utbildningen är heterogen. Det stora inslaget av utbildningsdagar på campus under den kliniska tjänst-göringen hindrar längre och sammanhållna placeringar samt utlokalise-ringar. De många proven främjar inte den longitudinella integrationen och tenderar att öka kraven på detaljinlärning.


Integration fungerar rimligt väl i den prekliniska delen av utbildningen ge-nom att case-metodik används som pedagogisk metod. Under den kliniska delen av utbildningen medverkar sällan lärare från basvetenskaperna. Man förklarar detta med att de kliniska lärarna, som ofta har en bakgrund som forskare i basvetenskaperna, själva kan tillgodose de delarna.

Bedömning: Integrationen har inte nått den omfattning som avsetts.

252

Långsiktig hantering av större förändringsprocesser

Exempel på det är fakultetens hantering av Bolognaprocessen. Man har tillsatt en arbetsgrupp och förankrar först processen bland lärarna innan beslut om förändringar fattas.

Bedömning: Utbildningen har tagit intryck av internationella ström-ningar inom universitetspedagogik men har inte lyckats genomföra dessa fullt ut.

resultat

Examensarbeten

Alla studenter genomför ett obligatoriskt tiopoängs fördjupningsarbete, individuellt eller i grupper om två. Det är svårt att värdera kvaliteten i dessa men studenterna anger att det fungerar tillfredsställande.

Bedömning: Storleken på examensarbetet uppfyller ännu inte kraven i Bolognaprocessen.

Genomströmning

Genomströmningen är svår att at uppskatta utifrån angivna siffror, men är hög. De angivna talen på 92–98 procent relaterar sannolikt till godkända prov, medan genomförandet av hela utbildningen snarare är omkring 90 procent och enl. senare siffror 83 procent. De flesta studenterna gör en ter-mins studieuppehåll; genomsnittlig studietid är inte angiven.

Bedömning: Genomströmningen avviker inte markant från den i öv-riga landet.


Ca 60 procent av studenterna förlägger en del av studierna utomlands, i regel en termin. Programmet tar emot utländska studenter. Enstaka kur-ser ges på engelska.

Bedömning: Internationaliseringen är mycket tillfredsställande.


Lärarna håller regelbundna ”överlämnandekonferenser” mellan termi-nerna, vanligen över tre terminer åt gången. Studentstudievägledare är närvarande vid dessa. Ett studiesocialt utskott håller öga med ”problemstu-denter”. Vid flera misslyckade tentamina kallas studenten till samtal med ordföranden i Studiesociala utskottet och studentstudievägledaren. Man bemödar sig om att kartlägga problemen vid misslyckade tentamina och

253

åtgärda dem. Också på kursnivå sker omhändertagande. Någon egentlig alumniuppföljning förefaller man inte ha gjort.

Bedömning: Uppföljningen av studenter är ambitiös och föredömlig.


16 titlar redovisas av vilka 14 kan anses falla inom området medicinsk pedagogik. 9 av dessa är publicerade i peer reviewed tidskrifter och 6 har skickats in. 9 av de 14 artiklarna (64 procent) avhandlar genusperspektiv i läkarutbildningen.

Bedömning: En god produktion som speglar de satsningar man gjort på genusforskningen.


Studenternas kunskaper och färdigheter enligt föreskrifterna i allmänna och lokala mål

Lärosätet försäkrar sig om att studenterna uppnår de kunskaper och fär-digheter som föreskrivs i lokala och allmänna mål genom att testa de lo-kala målen genom examinationssystemet. Utöver fördjupningsarbetet kan man inte urskilja någon särskild bedömning av studenternas måluppfyl-lelse av problemlösning och vetenskapligt förhållningssätt. De allmänna och lokala målen är tillgodosedda i utbildningen men bör kunna göras tydligare, också i examinationerna. Studenterna känner sig väl förberedda till läkaryrket och arbetsgivarna anser att de nyutexaminerade läkarna fungerar väl.

Bedömning: Umeås utbildning i ledarskap är föredömlig. Det är en brist att alumniundersökningar inte finns i självvärderingen. Fakulteten bör säkra sig att de allmänna målen uppnås genom uppföljning av alumni el-ler på annat sätt.


Sambandet mellan forskning och utbildning säkras framför allt genom det obligatoriska fördjupningsarbetet. Största delen av lärarstaben är forskare inom basalvetenskaper eller kliniska vetenskaper. Vetenskaplig strimma saknas.

Bedömning: Sambandet mellan forskning och utbildning är tydligt men borde kunna förstärkas ytterligare.

254


Studenternas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande stimuleras genom casemetodik i undervisningen och genom fördjupningsstudier.

Bedömning: Det är osäkert om utbildningen tillräckligt stimulerar denna förmåga, även om ansatsen är god.


Det finns utförliga målbeskrivningar för den kliniska utbildningen. En stor del av dessa är nosologiskt orienterade, dvs. de beskriver vilka sjuk-domar som man skall kunna diagnostisera och behandla. De återspeglas i case-undervisningen. Kliniska lärare önskar mera symptomriktade mål-beskrivningar. Det finns beskrivningar av vilka arbetsuppgifter man skall kunna utföra efter avslutad kurs/utbildning.

Lärosätet försäkrar sig om att målen för den praktiska utbildningen uppnås genom direktobservation av student med patient. Utbildningen är fortfarande sjukhusdominerad och det ändrade patientflödet inom sjuk-vården återspeglas inte fullt ut i utbildningsstrukturen.

Minskningen av vårdplatser och det ökade intaget av studenter har på universitetssjukhuset delvis, men inte systematiskt, kompenserats genom att mera använda mottagningar i undervisning och handledning. Ett an-nat sätt att hantera situationen har varit att i relativt begränsad omfattning utlokalisera studenter till andra sjukhus och i mindre grad till vårdcen-traler i regionen. Verksamhetscheferna är medvetna om svårigheterna och strävar efter att skapa ett positivt utbildningsklimat inom klinikerna. Till detta har synliggörandet av ALF-medlen verksamt bidragit.

Bedömning: Kvaliteten av den kliniska utbildningen är tillfyllest men kan förbättras ytterligare genom tydligare målbeskrivningar, mera enhet-lig examination och bättre utnyttjande av de förutsättningar som finns, framför allt klinikernas mottagningsavdelningar och längre placeringar i primärvården samt mera utlokaliseringar. Målbeskrivningarna för den kli-niska delen av utbildningen behöver revideras. Det ändrade patientflödet inom sjukvården återspeglas inte fullt ut i utbildningsstrukturen vilket bör åtgärdas. Handledningen på universitetssjukhuset behöver förbättras.

255



Utbildningen är tillfredsställande högskolemässig och har goda kvaliteter, men dessa egenskaper kan och bör förstärkas. Målbeskrivningar, caseme-todiken och examinationssystemet behöver ses över och samordnas.

Bedömning: Trots goda ansatser återstår en del kvalitetsförbättringar.

Starka sidor• Lyckad antagningsmodell.• Strimma av personlig utveckling genom hela utbildningen.• Kurs i evidensbaserad medicin.• Undervisning har status och landstingsanställda lärare är entusias-

tiska. • Omhändertagandet av studenterna och en god studiemiljö. • Överlämnandekonferenserna och ventilen. • Internationaliseringen. • Kursen i ledarskap.

Svaga sidor• Studieledningen saknar ekonomiska maktmedel.• Casemetodiken bedrivs inte på ett enhetligt sätt.• Målbeskrivningarna är inte konsistent utformade och bör riktas från

ämneskunskap mot kompetens och delvis bristfällig överensstämmelse med arbets- och examinationsformer.

• Klinisk tjänstgöring på NUS brister i kvalitet på grund av otillräck-liga förutsättningar.

• Regionalt samarbete och primärvård, inklusive IT-stödd undervisning är inte tillräckligt utnyttjade.

• Integrationen mellan basvetenskaper och kliniska vetenskaper är fort-farande svag.

• Alltför många summativa examinationer med risk för curriculum overload och ytmässigt lärande.

• En del lärare överutnyttjas.

Rekommendationer • Låt programledningen ta kontroll över utbildningens ekonomi.• Revidera målbeskrivningarna och anpassa examinationsformer till

dem.

256

• Utnyttja utlokalisering till regionens sjukhus och primärvård.• Eftersträva exemplaritet mera än att sträva efter att täcka alla sjuk-

domstillstånd.• Arbeta mera enhetligt och konsekvent med case-metodiken. • Ge mera fackpedagogiskt stöd i undervisningsprocessen till lärarna.• Utnyttja IT-stöd och andra distansutbildningslösningar vid utlokali-

seringar.

257

Uppsala universitet



Antal: 85varav 17 kv, 68 mUndervisningstid i heltidsekvivalenter: 13,5


högskolelärare med läkarexamen: 53 varav 7 kv, 46 mProfessorer: 44 varav 5 kv, 39 mDocenter: 8 varav 2 kv, 6 mÖvriga disputerade: 1mKombinationstjänster: 43


Självvärderingen är kortfattad, informativ och välstrukturerad. Efter lång-varig förberedelse har fakulteten beslutat om en ny utbildningsplan, ”Ut-bildningsplan 2006 för läkarprogrammet”. Bedömningen omfattar både den gamla och den nya utbildningsplanen.


Beslutsstruktur

Beslutsstrukturen är tydlig. Fakultetsnämnden (FN) har övergripande an-svar. Den har delegerat ansvar för utbildningar till en grundutbildnings-kommitté (GRUNK). Prodekanus är ordförande i denna och samtidigt ledamot av fakultetsnämnden. Under Grundutbildningskommittén finns Programkommittéer (PK) för fakultetens olika utbildningar, vars ordfö-rande är ledamöter av Grundutbildningskommittén.

Programkommittén för läkarutbildningen, som har ett avgörande infly-tande på planläggningen och genomförandet, består av åtta lärare och tre studerande. Tre av lärarna är ledare för de tre stadiegrupperna. Stadium I är termin 1-4, stadium II är termin 5-8 och stadium III är termin 9-11. På varje termin finns en terminsledare som är en av de kursansvariga på ter-minen och relaterar till stadieledaren.

258

För att förebygga upprepningar och ”curriculum overload” planerar man tillskapa longitudinella arbetsgrupper som skall arbeta med teman som går över flera terminer.

Bedömning: Tydlig och övergripande beslutsstruktur.


Som ett instrument att styra utbildningens ekonomi har man definierat ett mått, ”evalverade timmar” (ET) som är sammansatt av kurstid, antal studenter och undervisningsintensitet. Programkommittén gör budget-förslag för grundutbildningen vilket skall godkännas av fakultetsnämn-den och av en ALF-nämnd. ALF-medlen fördelas till sjukhusdivisionerna efter studentveckor. Programkommittén beställer undervisningsinsatser från institutionerna som har hög grad av självständighet i hur medlen an-vänds. På institutionerna finns en medvetenhet om att det är ekonomiskt fördelaktigt att delta i undervisningen.

Det finns ett övre tak för undervisningsinsatser på en kurs som inte kan överskridas utan särskild motivering. På schemat kan det igenkännas som att studenten i genomsnitt inte är schemalagd för undervisningsaktiviteter mera än 15 timmar per vecka.

Återkoppling till PK sker framför allt genom studenternas kursvärde-ringar. Kursledare gör en självvärdering ca vart tredje år. Fakulteten deltar i ett forskningsprojekt rörande studenternas lärstil (”approaches to lear-ning”) som är initierat av och styrs från Karolinska Institutet.

Bedömning: Tydligt system med möjligheter till styrfunktioner.


Uppsalafakulteten har antagit ett tjugopunkters program där läkarutbild-ningen har fått stor tyngd. Fakulteten har, efter flera års förberedelser, i oktober 2005 antagit ”Utbildningsplan 2006 för läkarprogrammet, 220 poäng”. Den föregående utbildningsplanen var ämnes- och institutions-baserad med ett prekliniskt och ett kliniskt stadium och ”traditionell” med avseende på arbetsformer. Högskoleverkets externa värdering 1997 har varit en väsentlig inspirationskälla till förändringen som har varit svår att genomföra.

Den nya utbildningen är temabaserad och har de fyra första terminerna en ”strimma” av professionell utveckling innehållande bland annat tidig patientkontakt från termin 1 och framöver. Förankringen finns på alla berörda nivåer för T1-T4. För T5-T11 finns en förankring på ledningsnivå men en viss oro för hur PBL skall fungera bland handledare som ännu

259

inte i samma utsträckning som handledare på T1-T4 fått adekvat PBL-handledarutbildning.

Bedömning: Utbildningsplanen är väl förankrad hos alla aktörer. Den breda förankringen och accepten av densamma skapar förutsättning för att utbildningsplanen skall kunna genomföras enligt intentionerna.


Fakulteten har 87 lärare aktiva inom utbildningen varav 71 är professo-rer, 13 universitetslektorer och 3 universitetsadjunkter. Pedagogisk merite-ring är en förutsättning för all akademisk anställning, men för professur är forskningsmeriter helt avgörande. Innehavare av högre lärartjänst är docentkompetenta. För erhållande av docentkompetens krävs, förutom ämneskompetens även universitetspedagogisk utbildning om minst fem veckor. Den pedagogiska kompetensutvecklingen är i genomsnitt 9,3 da-gar/lärare/år. Fakulteten har en välbemannad pedagogisk enhet som ar-rangerar universitetspedagogisk utbildning. Lärarna anser att den är till god nytta. Vidare har man ett utbyte inom handledarutbildning med Stanford University i USA.

Bedömning: Lärarkompetensen är hög, möjligen är lärarantalet något lågt. Satsning på pedagogisk enhet är tillfredsställande.


För landstingsanställda lärare gäller samma regler om pedagogisk utbild-ning som för fakultetsanställda lärare. Av inalles 343 kliniska lärare är 212 disputerade och ca hälften har docentkompetens. Man förväntar stora problem med det på grund av brist på kvalificerade handledare på flera kliniker när den nya utbildningsplanen skall genomföras.

Bedömning: Kompetensen förefaller tillfredsställande.


Studenterna antas centralt via Högskoleverket. Fakulteten har aldrig haft lokal antagning.

Antalet platser har utökats från 55 per termin år 2000 till 74 per termin år 2005. Man gör ett överintag, för närvarande 10 studenter/termin.

Bedömning: Standardförfarande i enlighet med högskoleförordning.

260


Uppsala Akademiska Sjukhus (UAS), har ett upptagsområde på 290 000 invånare vilket inkluderar upptagsområdet också för Enköpings sjukhus. Antalet sängplatser på UAS är 1100. Klinikerna vid UAS är högspecia-liserade och vårdtiderna korta. På vissa kliniker är antalet studenter per vårdavdelning stort. Primärvården i Uppsala är inte optimalt utbyggd. Underlaget är därför inte tillräckligt för att erbjuda lämpliga praktikplat-ser av tillräcklig kvalitet till alla studenter. Därför har man sedan lång tid tillbaka utlokaliserat studenter till praktikperioder på sjukhusen i Västerås, Falun, Gävle, m.fl. Det regionala samarbetet har byggts ut under de senare åren och understöds av sjukhusdirektioner och verksamhetsledare. På de kurser där man kan utlokalisera studenter är tillgången på praktikplatser god. Vissa kliniska kurser har praktik förlagd enbart till UAS. Då blir an-talet studenter stort per vårdlag och tillgängliga patienter.

Bedömning: Utbildningen är sjukhusorienterad med ett stort antal stu-denter per handledare och patient på UAS vilket är ett problem. Lång er-farenhet av utlokalisering med acceptabelt resultat. Man har svårigheter med att tillgodose behovet av primärvårdplaceringar.


Tillgång på handledare är som tillgången på praktikplatser: God vid ut-lokalisering i regionen och mindre god vid UAS. Landstinget ser utbild-ning av handledare som en viktig fråga. ALF-tid för grundutbildning är på de flesta kliniker synliggjord genom ett system med ALF-veckor, tjäns-ter som klinisk assistent eller på annat sätt. ALF-medel används också till premiering av god undervisning. Många kliniska handledare upplever det som svårt att prioritera undervisning då detta dels konkurrerar med vård av patienter och forskning dels i praktiken inte upplevs som tillräckligt meriterande. Från studentperspektivet verkar den dagliga handledningen fungera sämre på kliniker med stark forskningsanknytning.

Bedömning: Trots att tillgången på handledare är god finns problem speciellt inom UAS då handledning av studenter konkurrerar med klini-kernas vårdarbete och forskning.


Den gamla utbildningen, som fortfarande gäller från och med termin 3, är av Flexner-modell med ett prekliniskt och kliniskt stadium med ämnes- och institutionsbaserade kurser. Den nya utbildningen är de första fyra ter-minerna organiserad i sju temakurser. Exempel på sådana är ”Tillväxt och

261

degeneration” och ”Homeostas och intervention”. Temakursernas längd varierar mellan 4 och 15 veckor och avslutas med en examen. Genom de fyra första terminerna går en ”strimma” av professionell utveckling med inslag av tidig patientkontakt samt folkhälso- och vårdvetenskap. Första kullen i den nya utbildningsplanen befinner sig nu på termin 2. Genom-förandet av den första terminen har fått positiv utvärdering.

Terminerna 5–11 är på liknande sätt indelad i kliniska blockkurser. Längden på dessa varierar från 2 till 9 veckor, oftast 2–4 veckor. I fem av de sju terminerna har man lagt in perioder av 1–3 veckor av undervisning som integrerar prekliniska och kliniska ämnen, ett gott exempel på att in-tegrationen kan genomföras både uppåt och nedåt.

På flera terminer är det inlagt möjlighet till självständigt fördjupnings-arbete varierande mellan 5 och 10 poäng. Hälften av dessa kan göras som valfri kurs. Summan av självständigt fördjupningsarbete är minst 15 po-äng för alla studenter och kan vara 25 poäng för forskningsintresserade studenter.

Bedömning: Förarbetet avseende de första fyra terminerna i den nya utbildningsplanen förefaller vara gott och ger goda förutsättningar för in-tegration och studentaktiverande arbetdsformer. De följande kliniska ter-minerna är i nuläget mindre väl genomarbetade och föreligger mera som en schematisk översikt. Curriculum overload är fortfarande ett problem, men man arbetar på förbättringar.

genomförande


Den nya utbildningen börjar med en två veckors introduktionskurs vars fokus är träning av de pedagogiska metoder som används, förståelse av läkarens olika yrkesroller och läkaryrket i socialt och internationellt per-spektiv.

Bedömning: Introduktionen till studierna förefaller vara tillfredsstäl-lande.


A. Ämnesbredd, ämnesdjup och progressionÄmnesbredden är god. Förutom klassisk biomedicinsk vetenskap inne-håller nya curriculum inslag av vårdvetenskap. Fakulteten har gjort in-ternationell folkhälsovetenskap till ett profilämne. Ämnesdjupet är i nya utbildningsplanen väl tillgodosett genom fördjupningsstudier/electives på

262

sammanlagt 25 poäng (11,4 procent av hela studietiden). Nya utbildnings-planen visar en vilja till integrering mellan basvetenskaper och kliniska vetenskaper.

B. Former för undervisning och handledningGamla curriculum saknade en sammanhållande pedagogisk grundsyn. Nya curriculum är uppbyggt på fallbeskrivningar som analyseras med problembaserat lärande (PBL) som huvudsaklig pedagogisk metod, kom-pletterat med föreläsningar, laborationer. Fakulteten har en egen version av PBL med basgrupper på 8-9 studenter, som i vissa delar något avviker från modellen med sju steg. Skillnaden består i att problematiseringsprocessen (steg 2) något förkortats och att brainstorming (steg 3) utelämnats.

C. Former för examinationI gamla studieordningen är antalet poänggivande examinationer stort. I självvärderingen uppges i allt 82 skriftliga prov under hela utbildningen. En stor del av dessa är delförhör, ”duggor”. Sammanlagda antalet exami-nationstillfällen är i den nya utbildningen 15, vartill skall läggas examina-tion av electives och självständigt arbete. Det är oklart om man kommer att behålla systemet med ”duggor” i den nya utbildningsplanen. Exami-nationsformerna är varierade.

Bedömning: Ämnesbredd och ämnesdjup tycks vara goda i den påbör-jade nya utbildningen.

Undervisnings och examensformer innebär likaledes klara förbättringar jämfört med den gamla utbildningen. Det finns en risk att den egna ver-sionen av PBL-metoden blir en lärarledd gruppundervisning.

Klinisk utbildning

A. FördjupningsnivåerI gamla studieordningen finns sammanlagt 11 veckor ”electives” på termin 7 och 11. I den nya utbildningsplanen finns 15 poäng självständigt arbete i den kliniska fasen. Målbeskrivningarna i den gamla utbildningsplanen är överambitiösa och snarast på specialistnivå. Det saknas uppgifter om målbeskrivningar i den kliniska delen av den nya utbildningsplanen.

B. Former för undervisning och handledningDen gamla studieordningen har huvudsakligen föreläsningar och klinisk tjänstgöring som undervisningsform. I den nya studieordningen planerar man att fortsätta med PBL-metoden också under de kliniska kurserna.

263

Studenterna anser att kvaliteten på klinisk handledning är ojämn, och på flera kliniker har man brist på kvalificerade handledare. Direktobserva-tion (”sit ins”) förekommer som bedömning av färdigheter men inte som handledning. Sjukvårdshuvudmannen är medveten om detta och ser det som ett problem att duktiga handledare får göra en för stor del av hand-ledningen medan mindre välfungerande handledare bidrar med mindre. Man ser intensifierad handledarutbildning som en möjlig lösning på pro-blemet.

C. Former för examinationNågra kurser har avslutande muntlig examen men skriftliga prov domi-nerar. Regelrätta OSCE-prov förekommer på enstaka kurser. Gruppex-aminationer förekommer, framför allt i samband med redovisningar av grupparbete.

I den gamla studieordningen förekommer skriftliga och muntliga kun-skapsprov och direktobservation. Examinationstillfällena är i den nya studieordningen i dess kliniska del samlade till en sammanhållen exa-mination per termin, med undantag för termin 11 som har 2 examina-tionstillfällen.

Bedömning: Den gamla ordningen karakteriseras av överambitiösa mål, korta klinikplaceringar, varierande kvalitet på handledning och med många examinationer.

Det finns goda föresatser i den nya planen, men hur det kommer att fungera är svårbedömt.


Gamla studieordningar har ingen deklarerad integration mellan klinik och preklinik. I den nya utbildningsplanen är i allt 20,5 veckor på termi-nerna 6–11 avsatt i schemat till undervisning ”integrering preklin/klin”.

Hur hanteras långsiktigt större förändringsprocesser?

Pågående förändringsarbete har varit svårt att starta men synes nu ha god förankring.

Bedömning: Den nya studiemodellen har en tydlig plan för integrering också i den kliniska fasen. Långsiktiga förändringar hanteras tillfreds-ställande.

264

resultat

Examensarbeten

I gamla studieordningen finns ett obligatoriskt projektarbete om 5 po-äng.

I den nya studieordningen genomför alla studenter ett självständigt ex-amensarbete om minst 15 poäng som kan utvidgas till 25 poäng genom frånval av electives.

Bedömning: Examensarbetet i den nya utbildningsplanen kan anpassas till Bolognaprocessen.

Examinationsresultat och genomströmning

42 procent av studenterna avlägger läkarexamen på normalstudietid, 5,5 år. Genomströmningen uppskattas till ca 90 procent, enligt senare siffror 92 procent. Självvärderingen ger ingen information om den genomsnitt-liga studietiden.



Fakulteten lägger vikt vid internationalisering vilket tar sig uttryck i att man har avsatt resurser för en lärare och en administratör att på deltid samordna denna. Man ger också ekonomisk stimulans. En elektiv kurs i globalmedicin är delvis förlagd utomlands. Självvärderingen innehåller ingen uppgift om hur många studenter som genomför någon del av sina studier utomlands.

Många studenter, de flesta från termin 7, studerar en till två månader vid något utländskt universitet och enstaka studerar en hel termin utom-lands. Fakulteten tar emot 5-10 studenter per år från utländska universitet och ger vid behov några av de kliniska kurserna på engelska.

Bedömning: Internationalisering är tillfredsställande.


Studenter med svårigheter och problem såväl i studiesituationen som rent socialt och ekonomiskt erbjuds stöd inom fakulteten och i studenthäl-san.

Bedömning: Välplanerat och välfungerande omhändertagande av stu-denterna.

265


Inga redovisade utöver en egen AT-uppföljning, och ”ett antal projektar-beten i samband med pedagogisk kurs” men det finns inga referenser till dem.

Bedömning: Tyder på relativt låg aktivitet och intresse för detta om-råde.


Studenternas kunskaper och färdigheter enligt föreskrifterna i allmänna och lokala mål

Lärosätet försäkrar sig om att studenterna uppnår de kunskaper och fär-digheter som föreskrivs i lokala och allmänna mål genom kurstentamina och examensarbetet. Både den muntliga och skriftliga presentationen av detta bedöms av handledaren, som sänder sin värdering till studierektorn. Fakulteten har också genomfört en uppföljning av studenter i slutet av AT-tjänstgöringen. Uppgifter om resultat på AT-prov saknas. I den nya utbild-ningsplanen är de allmänna målen mer i fokus än i den gamla.

Bedömning: Fakulteten har en tillfredsställande metod att bedöma de allmänna målen men behöver fokusera mera på dessa.


Sambandet mellan forskning och utbildning säkras genom att lärarna har hög vetenskaplig kompetens och att fördjupningsstudierna tränar veten-skapligt förhållningssätt. I den gamla utbildningsplanen är omfattningen av fördjupningsstudierna 5 poäng, i den nya utökat till minst 15 poäng. Det forskningsorienterade spåret, ”LÄFO” har man uppgivit på grund av att rekryteringen till forskning fungerade dåligt.

Bedömning: Sambandet mellan forskning och utbildning är tillfreds-ställande.


Studenternas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande stimuleras i nya studieordningen med PBL som generell studiemetod, med reservation för effekten av lokal modifikation av densamma.

Bedömning: Det är osäkert om den nya utbildningen tillräckligt stimu-lerar förmågan till kritiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt även om ansatsen är god.

266


I den gamla studieordningen är målbeskrivningarna av varierande kvali-tet och ofta innehållsrelaterade. De är mycket detaljerade, på gränsen till specialistnivå. Man har inte lyckats med att formulera ett core curriculum i den nya utbildningen. Ur kursdokumenten kan oftast inte utläsas om un-dervisningen på de sena terminerna följer målbeskrivningen.

Lärosätet försäkrar sig om att målen för den praktiska utbildningen uppnås genom kurstentamina på det kliniska stadiet av den nu gällande studieordningen samt genom direkt observation av studenter under klinisk tjänstgöring. Det finns OSCE-prov på en kurs.

Studenterna i den gamla utbildningsplanen anser att de i stort sett är väl förberedda för den kommande AT-tjänstgöringen. Den alltmera spe-cialiserade sjukvården på universitetssjukhuset har man försökt och delvis lyckats med att kompensera genom utlokalisering till sjukhus i regionen. Det gäller framför allt inom områdena medicin och kirurgi. För närva-rande är kvaliteten mycket varierande i den kliniska utbildningen som är starkt sjukhusinriktad. Primärvården är lite utnyttjad i den gamla studie-ordningen, men blir det mera i den nya.

Man är mitt i en omställningsperiod med god förankring i fakulteten och i sjukvården och i delar anpassad till internationella strömningar. I den nya utbildningsplanen är målbeskrivningarna anpassade efter dessa. Man har tidigare haft svårt att anpassa sig till förändringar i sjukvården.

Bedömning: Den nya utbildningsplanen bör, om intentionerna i den fullföljs, leda till en tillfredsställande klinisk utbildning.



Utbildningen är högskolemässig. I den gamla utbildningen, som fortfa-rande dominerar, är samordningen mellan mål, process och examination bristfällig, men den är god i den nya.

Bedömning: Den nya utbildningsplanen bör, om intentionerna i den fullföljs, leda till en kvalitetshöjning av utbildningen.

Starka sidor• Viljan till förändring. • Samsyn med sjukvårdshuvudmannen.• Stark vetenskaplig tradition.• Den höga ambitionsnivån hos ansvariga lärare.

267

• Väl etablerad utlokalisering.• Gott omhändertagande av studenterna.• Välfungerande pedagogisk enhet.

Svaga sidor• Brist på primärvårdskontakt.• Gamla utbildningsplanen – För stor betoning på klinisk utbildning på universitetssjukhus.

Hänsyn till sjukvårdens ändrade struktur har inte tagits. – Korta kliniska placeringar. – Målbeskrivningarnas nivå är överambitiös och de är inte anpassade

till Bolognaprocessen. – För många examinationer. – Bristfällig integration mellan basala och kliniska vetenskaper.

Rekommendationer• Säkerställ att den lokala PBL-modellen utvärderas.• Fortsätt den målinriktade pedagogiska utbildningen av lärare och

handledare.• Utnyttja primärvården i större grad.

opTikerexAmen

271

Högskolan i Kalmar


studenter i optikerprogrammet 2005

Antal: 22 varav 9 kv, 13 m Undervisningstid uttryckt i heltidsekvivalenter: 4


högskolelärare med optikerexamen: 4 varav 1 kv, 3 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0 Kombinationstjänster: 0

Avlagda optikerexamina: 25 varav 19 kv, 6 mExaminerade kandidatuppsatser: 27Examinerade magisteruppsatser:0


Optikerprogrammet startade 2002 på Högskolan i Kalmar och är således fortfarande i en etableringsfas. Beslutsstrukturen skulle behöva utvecklas. I nuläget är det programansvarig som väljer ut vilka som skall ingå i pro-gramrådet. Rådet är inte särskilt aktivt och har få möten.

Positivt är att den statliga tilldelningen ligger på samma nivå som för läkarstuderande. Utbildningen verkar välorganiserad. Konkreta planer finns på att anpassa utbildningen till de krav som följer med Bolognadi-rektiven.

Lärarstaben behöver utökas och kompetensen höjas. En administrativ assistent bör också tillsättas. En disputerad optiker har nyligen anställts. Det är hög arbetsbelastning på lärarna vilket hämmar möjligheten till forskning och kompetensutveckling. Situationen riskerar även att gå ut över deltagande i internationella konferenser, något som är nödvändigt för att hålla sig ajour med utvecklingen. Krav finns att alla som handleder studenter skall ha gått en endagskurs vid högskolan, vilket stärker kvali-teten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Det ställs dock bara krav på att man skall gå den kursen inför första gången som man tar på sig att handleda en student.

272

Söktrycket till utbildningen är gott. Förkunskapskraven förefaller adek-vata. Det är emellertid stor övervikt för kvinnor – ett internationellt feno-men – och det är möjligt att man på sikt bör verka för en jämnare köns-fördelning.

genomförande

Introduktionen till utbildningen och optikeryrket kan förbättras. Mer in-formation om vad optikeryrket innebär vore önskvärd.

Progressionen är tillfredsställande, liksom integreringen mellan teore-tisk och klinisk utbildning. Även i övrigt är utbildningens uppläggning god. Det borde dock gå att undervisa flera kurser parallellt så att man upp-når kontinuitet när det gäller centrala optometriska ämnen.

Utbildningens innehåll motsvarar de krav som ställs på optikerutbild-ning i de länder som det är naturligt att jämföra sig med. Vi ställer oss emellertid frågande när det gäller graden av fördjupning i en del kurser. Det är anmärkningsvärt att det i flera kursplaner varken finns obligatorisk kurslitteratur eller referenslitteratur eller hänvisning till vetenskapliga ar-tiklar som kan stödja studenternas inlärning.

Intrycket är att undervisningsformerna är relativt traditionella och att kraven på studenterna för att söka kunskap på egen hand är rätt små. Stu-denternas tillgång till böcker och tidskrifter är tillräcklig men utnyttjas för lite. Mer aktiv inlärning behöver uppmuntras. Vi ser det som viktigt att man arbetar med värdet av litteratur och tidskrifter samt att man ser till och följer upp att studenterna lär sig använda dessa.

Utöver den verksamhetsförlagda utbildningen sker klinisk utbildning även i högskolans egna laboratorier och egna klinik. På högskolans klinik, som är adekvat utrustad, ges studenterna träning i synundersökning och ordination. En stor del av träningen sker på medstudenter och inslaget av verkliga patienter är med andra ord litet. Det hade varit en klar fördel om kliniken hade varit mer verklighetstrogen, och hade haft ett större inslag av patienter med mer komplicerade synproblem – som svagsynthet, sam-synsproblem och så vidare.

Vid det praktiska provet i refraktionsbestämning bör det finnas minst två examinatorer, varav en extern.

Rutiner kring kursvärderingar kan behöva ses över. Återkoppling från lärarna verkar ske i varierande grad.

273

resultat

De uppsatser som gruppen gått igenom är bra beträffande val av tematik, omfattning, presentation och genomförande. En anmärkning kan dock göras när det gäller utarbetande av forskningsprotokoll och bruk av sta-tistiska och epidemiologiska metoder, som är nödvändiga vid denna typ av arbete.

Innehåll och nivå inom de enskilda kurserna är det omöjligt för oss att bedöma, eftersom vi inte har haft tillgång till skrivningar.

Vi har uppfattat att det inte finns något bra system för uppföljning av studenterna, något som antagligen beror på att utbildningen är relativt ny. Ett upplägg där inbjudna utexaminerade studenter, företagare, bransch-folk med mera inbjuds till en såkallad ”hearing” skulle kunna ge värde-full input.


Generellt är målsättningen att utbilda optiker med en god grund för att uppfylla kraven som samhället ställer på en optiker. Högskolan uppfyller dessa mål, både på det kliniska och på det teoretiska området.

Det uppges i målsättningen att all undervisning skall vara forsknings-baserad. Detta är svårt att uppnå när det är relativt lite forskning som sker inom det optometriska yrkesområdet på högskolan. Undervisningen baseras således mestadels på annan, internationellt erkänd forskning. Det finns emellertid aktiv forskning bland några av lärarna.

Detta är ett område där vi ser stora utvecklingsmöjligheter. Både i sam-tal med studenter och med lärare framkom att det fanns för liten tid avsatt till denna typ av verksamhet. Det bör utvecklas en miljö för stimulerande diskussioner. Förhållandet mellan lärare och studenter bedöms som bra.


Här är vår uppfattning att målen uppnås med god marginal. Studenterna säkras en god praktisk träning och uppfattas också av de externa handle-darna som kompetenta att behandla problem som en optiker ställs inför. Studenterna introduceras till metoder och procedurer som inte ingår i en optikers dagliga arbete i Sverige, men som de i en del andra europeiska länder skulle få ansvar över.

Det förekommer lite eller ingen forskning på de flesta optikpraktiker. Vistelsen vid en ögonavdelning under en vecka ser vi därför som värdefullt. Det bör dock finnas krav på handledning och innehåll även för denna del av utbildningen.

274

Studenterna ordnar själva sina kliniska utbildningsplatser. Praktikerna är ofta små, med en till tre optiker, vilket för med sig att kvaliteten på handledningen, som sköts av legitimerade optiker, varierar. Vi har uppfat-tat att det finns handledare i tillräcklig utsträckning och att dessa tycker att högskolans handledarkurs är bra. Även om det finns tillräckligt med kliniska utbildningsplatser kan situationen förbättras och urvalet av platser behöver bli bättre. Alla studenter bör ha sin verksamhetsförlagda utbild-ning på en modern optikpraktik med hög yrkesmässig profil.


Vår samlade bedömning av optikerutbildningen vid Högskolan i Kalmar är att den är tillfredsställande vad gäller såväl förutsättningar och genom-förande som resultat. Detsamma gäller den verksamhetsförlaga utbild-ningen som framstår som välorganiserad. Dock bedömer vi att den kritiska och kreativa miljön behöver stärkas ytterligare.

Vi rekommenderar Högskolan i Kalmar att• i högre grad stimulera studenternas kritiska och kreativa tänkande

och att uppmuntra studenternas egna kunskapssökande• anställa fler adjunkter/lektorer med optikerexamen• höja kompetensen inom lärarstaben genom att förbättra lärarnas möj-

ligheter till forskning och kompetensutveckling• se över kursplanerna.

275



studenter i optikerprogrammet 2005

Antal: 12 varav 7 kv, 5 mUndervisningstid uttryckt i heltidsekvivalenter: Uppgift saknas


högskolelärare med optikerexamen: 3 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 3 mKombinationstjänster: 0

Avlagda optikerexamina: 44 varav 42 kv, 2 m Examinerade kandidatuppsatser: 47Examinerade magisteruppsatser: 0


Optikerprogrammet vid Karolinska Institutet börjar nu bli en etablerad utbildning och hitta sin plats inom systemet. Vår bedömning är att dagens ledning och programråd hanterar planeringsarbete och förändringsproces-ser på ett tillfredsställande sätt. Även beslutsstrukturen fungerar väl.

Utbildningen är välorganiserad. Det finns konkreta planer på att an-passa upplägget till de krav som gäller för det europeiska diplomet för yr-ket. Optikerprogrammets nya utbildningsplan kommer i än högre grad att anpassa optikerutbildningen både till europeisk och till internationell akademisk nivå. Planer finns också på att utveckla en magisterkurs i kli-nisk optometri. Det område där avdelningen troligtvis har sin största ut-vecklingspotential är inom forsknings- och utvecklingsarbete.

Lärarkompetensen är på god väg att nå en nivå som är tillfredsställande för att kunna ge en god grundutbildning för framtida optiker. Kompe-tensen bör emellertid höjas ytterligare för att kunna ge god handledning för studier på högre nivåer, magister- och forskarutbildning, och för att ta tillvara relevant forskning på Karolinska Institutet. Det verkar finnas stor vilja inom lärarkåren att gå vidare med kompetensutveckling. Lärarsta-ben har emellertid hög arbetsbelastning, vilket hämmar möjligheten till forskning och kompetensutveckling. Det kan också gå ut över deltagande i

276

internationella konferenser, något som är nödvändigt för att hålla sig ajour med utvecklingen och stärka det internationella nätverket.

Söktrycket till utbildningen är gott. Förkunskapskraven är adekvata. Det är emellertid stor övervikt för kvinnor – ett internationellt fenomen – och det är möjligt att man på sikt bör verka för en jämnare könsfördel-ning.

genomförande

Introduktionen till utbildningen och optikeryrket kan bli bättre. Med en god introduktion till yrkesområdet, professionen och yrkesutövningen uppnår man större engagemang och fokus från den allra första dagen av studierna.

Utbildningens innehåll motsvarar i stort de krav som ställs på en opti-kerutbildning i de länder som det är naturligt att jämföra sig med. Progres-sionen och även utbildningens uppläggning i övrigt är bra. Integreringen av utbildningens olika delar, inklusive de teoretiska och kliniska, sker på sätt som är tillfredsställande. Dock behöver kursplanerna ses över så att utbildningens innehåll tydliggörs.

Intrycket är att undervisningsformerna är relativt traditionella, med be-gränsade krav på studenternas egen insats för att tillägna sig stoff på egen hand. Vi har inte haft tillgång till skrivningar, varför bedömning av dessa inte har varit möjlig.

Utöver den verksamhetsförlagda utbildningen sker klinisk utbildning även i regi av Karolinska Institutet i de egna laboratorierna och på institu-tets klinik som är adekvat utrustad.

Vid det praktiska provet i refraktionsbestämning bör det finnas minst två examinatorer, varav en extern.

resultat

De uppsatser vi tagit del av är bra vad gäller val av ämne, omfång, fram-ställning och genomförande.


Generellt är målsättningen att utbilda optiker med en god grund för att uppfylla kraven som samhället ställer på en optiker. Karolinska Institutet uppfyller målen, både på den praktiska delen och på den teoretiska.

Det uppges i målsättningen att all undervisning skall vara forsknings-baserad. Detta är svårt för en utbildning som inrättades på högskolenivå först 1994 och således fortfarande befinner sig i en inledningsfas när det

277

gäller forskning inom det optometriska området. Med detta sagt är det imponerande hur snabbt man ändå lyckats bygga upp en god utbildnings-miljö. Det kommer emellertid att vara avgörande för dess vidare utveckling att forskningsandelen bland lärarna med optikerexamen ökar. Undervis-ningen baseras huvudsakligen på forskning inom andra yrkesområden på Karolinska Institutet och på internationellt erkänd optometrisk forskning, och bara i mindre grad på egen forskning.

Förhållandena bedöms som tillfredsställande utifrån samtal med både studenter och lärare. De bör emellertid stärkas ytterligare genom stimule-rande diskussioner både mellan studenter och mellan studenter och lärare. Förhållandet mellan lärare och studenter bedömer vi vara bra.


Vår uppfattning är att målen för den verksamhetsförlagda utbildningen uppnås. Studenterna tillförsäkras en god klinisk träning, och uppfattas också av de externa handledarna som kunniga i att utföra de uppgifter som en optiker ställs inför.

Studenterna introduceras också i metoder som inte ingår i en optikers dagliga arbete i Sverige, men som de skulle få ansvar för i en del andra länder. Då utvecklingen inom skandinavisk optometri går i riktning mot ett starkare fokus på optikerns roll som första kontakten inom ögonhäl-sovården är det viktigt att utbildningen är inriktad mot morgondagens optikerverksamhet.

Studenterna har själva ansvar för att ordna kliniska utbildningsplatser, som är kortare auskultationer. Detta fungerar relativt bra. Praktikerna är ofta små, med en till tre optiker. Handledningen sköts av legitimerade optiker. Alla handledare bör erbjudas en kortare handledarkurs. Vi har uppfattat det som att det finns kliniska utbildningsplatser tillgängliga, men att situationen kan förbättras något samt att valet av placeringar bör bli bättre. Alla studenter bör få en plats på en modern optikerpraktik med en hög yrkesprofil.


Optikerutbildningen vid Karolinska Institutet framstår som välorgani-serad. Dagens ledning och programråd hanterar planeringsarbete och förändringsprocesser på ett tillfredsställande sätt. Att ha lyckats med att bygga upp en så pass god utbildningsmiljö sedan 1994 är imponerande.

278

Vår samlade bedömning av utbildningens förutsättningar, genomför-ande och resultat är att de är tillfredsställande. Detsamma gäller den verk-samhetsförlagda utbildningen.

Vi rekommenderar Karolinska Institutet att• höja kompetensen inom lärarstaben genom att ge lärarna bättre möj-

ligheter till kompetensutveckling och till forskning• anställa fler adjunkter/lektorer med optikerexamen• tillskjuta resurser till forskning och forskarutbildning• öka samverkan med Högskolan i Kalmar• ta fram utförligare kursplaner som beskriver utbildningens syfte och

innehåll på ett mer detaljerat sätt.

orTopedingenjörs-exAmen

281



studenter i ortopedingenjörsprogrammet 2005


högskolelärare med ortopedingenjörsexamen: 4 varav 2 kv, 2 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 1 kvKombinationstjänster: 0


Avlagda ortopedingenjörsexamina: 16 varav 12 kv, 4 mExaminerade kandidatuppsatser: 16Examinerade magisteruppsatser: 2


Utbildning för ortopedingenjörsutbildning ges endast vid Högskolan i Jönköping.

Organisationen på programnivå är tydlig och funktionell.Högskolan är en av de mest internationella i Sverige. Genom högsko-

lans bilaterala avtal med högskolor och universitet i flera världsdelar har ortopedingenjörsutbildningen kunnat erbjuda utlandsstudier åt alla stu-denter som anmält intresse för det. Under 2005 har programmet haft fyra utresande och sex inresande utbytesstudenter.

Lärarkompetensen är i lägsta laget. Av de fem fast anställda som har ortopedingenjörsexamen är det endast en som har vetenskaplig kompe-tens. Av bland annat detta skäl utlyste högskolan nyligen en professur i biomekanik/ortopedteknik. När professuren är tillsatt kommer lärarkom-petensen för såväl yrkes- och kandidatexamen som för magisterexamen att vara tillfredsställande.

Lektorn i ortopedteknik har 40 procent forskning inom tjänsten.Det har varit relativt stor omsättning av lärare de senaste åren. Detta

kan tidigare ha varit till men för utbildningen. Genom en kraftfull insats av både lärare och studenter har utbildningen reviderats genomgripande

282

med en ny utbildningsplan som gällt sedan 2005. Såväl undervisnings- som examinationsformer har därigenom förändrats.

Hösten 2005 ökades antalet nyantagna från 20 till 30 per år. Sökande-trycket har i många år varit stabilt, men en tydlig ökning har varit märkbar de senaste åren. Man har i samarbete med verksamheterna lyckats mark-nadsföra utbildningen och rekrytera ett ökande antal studenter, i huvud-sak svenska och danska studenter.

Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen äger rum på de or-topedtekniska avdelningarna på landets större sjukhus. Tillgången på kliniska utbildningsplatser är god. Tillgången på kliniska handledare är också tillfredsställande.

genomförande

Den nya utbildningsplanen ger en utbildning som är mera logiskt upp-byggd än den äldre.

Enligt de studenter vi träffade under platsbesöket är kontakten mellan lärare och studenter god. Lärarna har god förmåga att ta emot synpunkter och kritik från studenterna.

Sammanlagt 20 poäng av utbildningen, nämligen kurserna i matema-tik och mekanik, ges av Ingenjörshögskolan i Jönköping. Härigenom får de blivande ortopedingenjörerna bredare kunskaper inom dessa områden och kompetens för annat arbete än det rent kliniska. Det saknas däremot ett kontinuerligt samarbete med andra vårdutbildningar.

resultat

Genomströmningen inom yrkesutbildningen är påfallande hög och vissa tecken tyder på att kraven är för lågt ställda. Examensarbetena för kandi-dat- och ortopedingenjörsexamen håller ojämn nivå enligt vår bedömning. På den magisterkurs som kan läsas efter grundexamen är genomström-ningen betydligt lägre.


Lärarnas forskning är till viss del integrerad i utbildningen, men forsk-ningsanknytningen kan ökas och göras tydligare.


Handledarnas kompetensnivå varierar och kvaliteten på den verksamhets-förlagda delen av utbildningen är skiftande. Inte alla handledare kan gå de handledarutbildningar som lärosätet erbjuder. Lärosätet och verksamhe-

283

terna har också olika mål för den kliniska utbildningen. Vi noterar dock med tillfredsställelse, att handledarna menar att utbildningen har drivit fram viktiga förbättringar inom dokumentation och journalföring i verk-samheterna.

Den kliniska utbildningen är logiskt uppbyggd. Brist på patienter kan dock vara ett problem. Skadepanoramat har breddats avsevärt, bland annat på grund av invandringen från krigshärjade länder och det kan vara svårt för studenterna att få arbeta med alla dessa under utbildningen.

Den kliniska utbildningen avslutas med ett kliniskt prov som pågår i tre-fyra dagar med externa bedömare. Enligt vår bedömning är detta en god examinationsmodell, men vi menar att utbildningen bör leda fram till denna examination på ett tydligare sätt och att undervisningen måste ge studenterna bättre insikt i vad slutexaminationen innebär.


Vi bedömer att utbildningens förutsättningar är tillfredsställande, med undantag för lärarkompetensen vid tidpunkten för vårt platsbesök. Ge-nomförandet och resultaten är också tillfredsställande, likaså kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Utbildningens ledning visar stort engagemanget och har tydliga visioner, men ortopedingenjörsutbild-ningen är liten till storleken och riskerar att hamna bredvid huvudfåran i förhållande till övriga utbildningar på högskolan. Vi rekommenderar Högskolan i Jönköping att• förstärka forskningsanknytningen• öka utbildningens kliniska fokus och tydliggöra slutexaminationens

innehåll• utveckla kommunikationen med verksamhetsföreträdarna för att tyd-

liggöra den verksamhetsförlagda utbildningens mål och kraven på handledarkompetens.

rönTgensjUksköTerske-exAmen

287



studenter i röntgensjuksköterskeprogrammet 2005

Antal: 5 varav 4 kv, 1 mUndervisningstid uttryckt i heltidsekvivalenter: 0,95

Nybörjare på programmet: 1 kvHelårsstudenter: 34Helårsprestationer: 29

högskolelärare med röntgensjuksköterskeexamen: 0Professorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0 Lärare med kombinationstjänst: 0

Avlagda röntgensjuksköterskeexamina: 0Examinerade kandidatuppsatser: uppgift saknasExaminerade magisteruppsatser: uppgift saknas


Universitetet startade röntgensjuksköterskeutbildningen först 2003, två år efter att man tilldelats examensrätt. Nominellt tas 25 studenter in per års-kull. Antagning har inte gjorts regelbundet. Vi ser allvarligt på att utbild-ningen inte ges kontinuerligt. Ett uppenbart problem uppstår för de stu-derande som av olika orsaker vill göra studieuppehåll, men inte har någon utbildning att återvända till. Sett i ett nationellt perspektiv är avbrotten också olyckliga, då hela årskullar av utbildade röntgensjuksköterskor faller bort inom ett yrkesområde där behovet av personal är stor.

Bland lärarna finns två röntgensjuksköterskor, varav en har magister-examen. Viss kompetensutveckling medges inom anställningen. Samtliga lärare inom utbildningen bör ha minst magisterkompetens och det bör ske en satsning på att öka den akademiska kompetensen. Detta är nödvändigt framför allt för att utveckla ämnesområdet och underlätta för studenter som vill fortsätta mot magisterexamen/mastersexamen med inriktning mot diagnostisk radiologi.

Det är en brist att det inte finns reguljära vägar för fortsatta studier inom högskolan mot magisterexamen inom den aktuella specialiteten. Med tanke på att utbildningen måste ses som ett långsiktigt åtagande är det allvarligt att den inte naturligt kan tillföras lärare med egen utbild-

288

ning som svarar mot hela programmets innehåll, det vill säga röntgensjuk-sköterskor som meriterat sig vidare genom fortsatta högskolestudier.

Företrädare för verksamheten, som är övervägande positiva till utbild-ningen, har inte deltagit i utarbetandet av programmet eller tagit del av självvärderingen. Brist på samarbete mellan företrädare för verksamheten och institutionen är allvarlig, likaså bristen på satsning och framtidspla-nering för utbildningen.

Tillgång på kliniska utbildningsplatser är tillfredsställande.

genomförande

Introduktionen till utbildningen fungerar bra. Studenterna var speciellt nöjda med att tidigt få komma ut i verksamheten i samband med fältstu-dier. Ingen verksamhetsförlagd utbildning på röntgenavdelning ingår under den första terminen. Inte minst för att motivera studenterna för studierna är det av största vikt att en profilkurs ligger tidigt i utbildningen - redan under första terminen - för att få in det specifika för denna grupp.

Innehållet i ämnet omvårdnad bör ses över och revideras för att kunna ge mer plats åt det yrkesspecifika i utbildningen, till exempel bildhante-ring och bildoptimering. I dag sker en viss överlappning mellan kurserna i omvårdnad respektive omvårdnad med inriktning mot radiologi.

Samläsning med andra utbildningsprogram om totalt 65 poäng är en-ligt vår mening alltför omfattande. Samläsning mellan en stor och en li-ten grupp tenderar att resultera i att undervisningen inte alltid speglar den mindre gruppens kommande yrke, även om undantag finns med exempli-fiering från röntgenområdet.

Rutinerna kring kursvärderingar fungerar bra. Frågorna i utvärderings-formuläret är dock inte alltid relaterade till kursens mål utan till arbetsfor-mer, kurslitteratur och examination. Försök görs också med utvärdering av hela program inom fakultetens ansvarsområde.

resultat

Av de studenter som togs in hösten 2003 och 2004 tog 14 studenter examen 2005 och 15 studenter 2006.

Kvaliteten på de uppsatser vi tagit del av är allmänt sett tillfredsställande även om valet av ämne inte alltid är inriktat mot yrkesområdet.


De yrkeskunskaper som studenterna inhämtar under utbildningen bedömer vi vara tillfredsställande. Högskolemässigheten däremot är svag.

289


Utbildningen har sin styrka inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledningen av studenterna fungerar överlag bra och det allmänna engagemanget från verksamhetsföreträdarna är stort. Kompetensen hos handledarna är mindre tillfredsställande, då många inte har handledare-utbildning eller någon akademisk utbildning alls. Den kliniska examina-tionen bör utvecklas med större akademisk fördjupning.


Ryckigheten i planeringen av utbildningen tyder på att röntgensjuksköter-skeprogrammet inte har någon framträdande plats vare sig inom Göte-borgs universitetet, som har det övergripande ansvaret, eller inom institu-tionen för omvårdnad, som ansvarar för genomförandet av utbildningen. Universitetet måste välja mellan att antingen satsa rejält på att utveckla och genomföra programmet med intagning varje år eller att lägga ned programmet.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar och resul-tat är otillfredsställande. Utbildningens genomförande och dess verksam-hetsförlagda del bedömer vi som tillfredsställande.

Vi rekommenderar Göteborgs universitet att• utöka antalet lärare med kompetens inom röntgensjuksköterskans

kunskapsområden • ge utbildningen kontinuitet med antagning varje år och utarbeta en

långsiktig utvecklingsplan för programmet• utse en ansvarig person för utbildningen som kan ingå i program-

kommittén• etablera ett närmare samarbete mellan de berörda institutionerna an-

gående ansvaret för kurserna inom diagnostisk radiologi och strål-ningsfysik.

291





Nybörjare på programmet: 21 varav 20 kv, 1 mHelårsstudenter: 54,9Helårsprestationer: 54

högskolelärare med röntgensjuksköterskeexamen: 2 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0Lärare med kombinationstjänst: 0

Avlagda röntgensjuksköterskeexamina: 20 varav 18 kv, 2 mExaminerade kandidatuppsatser: 10Examinerade magisteruppsatser: 0


Programmet för medicinsk bildvetenskap har givits i sin nuvarande form sedan hösten 2001. Antagningen har skett kontinuerligt med no-minellt 20 studenter per årskull till utbildningens båda inriktningar. Antalet förstahandssökande har ökat under senare år.

Röntgensjuksköterskeprogrammet i Jönköping existerar inte som sökal-ternativ i högskolans utbildningsutbud. I stället har man valt att lägga det som en av två avslutande inriktningar inom programmet Medicinsk bild-vetenskap, där studenterna väljer inriktning först i slutet av årskurs två. Benämningen på denna inriktning är inte entydig; i utbildningsplanen kallas den Medicinsk bildvetenskap inriktning radiologi medan den i rubri-ken på den inlämnade självvärderingen kallas Medicinsk bildvetenskap med inriktning mot röntgensjuksköterskeexamen. Oberoende av denna seman-tiska oklarhet anser vi att det är synnerligen olyckligt att inte studenter som vill utbilda sig till röntgensjuksköterskor kan välja sitt program redan från starten och få en egen yrkesidentitet från början. Dessutom är det svårt att se hur en naturlig akademisk utveckling av detta huvudämne kan ske.

Det finns två lärare med röntgensjuksköterskeexamen. Båda dessa lärare har magisterexamen. Det är viktigt att ta fram en fungerande strategi för lärarnas kompetensutveckling.

292

Det är också en brist att det inte finns reguljära vägar för fortsatta stu-dier inom högskolan mot magisterexamen inom den aktuella specialiteten. Med tanke på att utbildningen måste ses som ett långsiktigt åtagande är det allvarligt att den inte naturligt kan tillföras lärare med egen utbildning som svarar mot hela programmets innehåll, det vill säga röntgensjukskö-terskor som meriterat sig vidare genom fortsatta högskolestudier.

Kraven på handledarnas kompetens i den verksamhetsförlagda utbild-ningen är att de skall ha handledarutbildning om fem poäng, fem års yrkesverksamhet samt, för huvudhandledarna, avlagd magisterexamen. Dessa krav uppfylls i varierande omfattning på olika platser. I Skövde har man hunnit långt med att uppfylla dem medan det inte är fallet i Jönkö-ping. Tillgång på kliniska utbildningsplatser är otillfredsställande.

genomförande

Introduktionen till studierna ges dels centralt inom Hälsohögskolan, dels av studentkåren och fungerar väl. I samband med introduktionen till ut-bildningen genomförs ett studiebesök både på röntgenavdelningen och fysiologen. Däremot ingår det ingen verksamhetsförlagd utbildning på röntgenavdelning under den första terminen. Det är av största vikt att en profilkurs ligger tidigt i utbildningen - redan under första terminen - för att få in det specifika innehållet för just denna grupp.

Utbildningens styrka ligger utan tvivel inom de röntgenspecifika äm-nena, där man hunnit långt i utvecklingen. Vid den förra utvärderingen 2001 påpekades att andelen omvårdnad var otillfredsställande låg. Sedan dess har en omvårdnadskurs om fem poäng inrättats. Andelen omvårdnad är fortfarande otillfredsställande. Kursens innehåll behöver ytterligare ses över bland annat saknas omvårdnadens teorier, begrepp och metoder.

Vi bedömer att det saknas en kurs i ledarskap och organisation. Detta är så viktiga moment i utbildningen att den bör kompletteras med en så-dan kurs.

Det finns ett annat problem som uppstår som en följd av det sena val mot examensområdets specialitet som blivande röntgensjuksköterskor tvingas till. I några av kurserna som ligger före årskurs tre anges att fältstu-dier och studieuppgifter görs inom de båda kommande specialiseringarna (radiologi respektive fysiologi). Om studenterna hade valt inriktning vid inträdet till programmet, skulle man kunna koncentrera fältstudierna och studieuppgifterna mot rätt område och på så sätt vinna tid för arbete inom det egna ämnesområdet. Detta talar starkt för att de båda inriktningarna bör presenteras som helt separata utbildningar från starten.

293

resultat

Genomströmningen är mycket god. De uppsatser vi tagit del av är av tillfredsställande kvalitet, även om valet

av ämne inte alltid är inriktat mot yrkesområdet.Det är olyckligt att blivande röntgensjuksköterskor inte kan avlägga en

kandidatexamen utan får nöja sig med högskoleexamen.


När det gäller yrkeskunskaper är vår bedömning att måluppfyllelsen är otillfredsställande eftersom det saknas bredd och djup inom vissa delar av ämnet. Högskolemässigheten är svag.


Kraven på handledarnas kompetens anses av vissa verksamhetsföreträdare vara onödigt hårt formulerade. Det är viktigt att man diskuterar igenom och löser frågan så att denna del av utbildningen kan kvalitetssäkras.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har studenten någon el-ler några studieuppgifter som knyter an till den tidigare inhämtade teo-rin. Uppgifterna redovisas sedan vid seminarietillfällen vid kursexamina-tionen i slutet av kursen. Utbildningens innehåll och genomförande av kliniska examinationer bör ses över och utvecklas med gradvis önskvärd akademisk fördjupning.


Med en bättre balans mellan de röntgenspecifika ämnena och omvårdnads-ämnet samt införande av examensbenämningen i programnamnet anser vi att Högskolan i Jönköping skulle ha utmärkta möjligheter att ge en högkvalitativ utbildning för blivande röntgensjuksköterskor. Med dagens fördelning mellan ämnen är vi tveksamma till om det verkligen är röntgen-sjuksköterskor som utbildas och inte tekniska assistenter.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar inklusive programmets organisatoriska struktur är otillfredsställande. Detsamma gäller dess resultat. Genomförandet bedömer vi vara tillfredsställande, lik-som den verksamhetsförlagda utbildningen, även om denna är svag.

Vi rekommenderar Högskolan i Jönköping att• öka andelen omvårdnad i utbildningen samt se till att en kurs i orga-

nisation och arbetsledning ingår i programmet

294

• presentera utbildningen som ett program med examensbenämningen i programmets namn

• verka för att kraven på kandidatexamen uppfylls inom programmet och för att utexaminerade studenter skall kunna fortsätta studier mot högre akademiska examina

• anställa fler röntgensjuksköterskor med magisterexamen och, längre fram, med doktorsexamen

• kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen.

295





Nybörjare på programmet: 39 varav 34 kv, 5 mHelårsstudenter: uppgift saknasHelårsprestationer: uppgift saknas

högskolelärare med röntgensjuksköterskeexamen: 5 varav 3 kv, 2 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0 Lärare med kombinationstjänst: 0



Utbildningsprogrammet har givits i sin nuvarande form sedan hösten 2002. För närvarande är den nominella antagningskapaciteten 40 stu-denter per årskull men antagning sker vartannat år.

Studerandegruppen är så stor att ekonomin tillåter att flertalet kurser ges specifikt för programmets studenter och man tvingas inte till oönskad samläsning med andra utbildningsprogram. På så sätt får innehåll och undervisning maximal relevans för studenternas behov.

Utbildningen är välorganiserad. Sedan några år ligger programmet inom institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknologi. Detta ökar förutsättningarna för den akademiska ämnesutvecklingen och synliggö-randet av programmet.

Lärarkompetensen är förhållandevis hög. Det finns fem lärare med rönt-gensjuksköterskeexamen; två av dessa genomgår forskarutbildning och yt-terligare två har magisterexamen.

För de studerande som önskar gå vidare till fortsatta studier är detta endast möjligt mot en magisterexamen som inte ligger inom huvudämnet radiografi. Med tanke på det framtida behovet av välutbildad lärarpersonal inom området anser vi det vara av stor betydelse att möjliggöra för studen-terna att gå vidare mot masters- och doktorsexamina.

296

Tillgången på kliniska utbildningsplatser är tillfredsställande.

genomförande

Introduktionen till utbildningen fungerar bra. Speciellt nöjda är studen-terna med att tidigt få inblick i röntgensjuksköterskans arbetsområde, ge-nom att en kurs är förlagd på röntgenavdelningen redan i första termi-nen.

Genom att utbildningen har ett eget huvudämne, radiografi som utgör en kombination av strålningsfysik, radiologisk teknik, medicin och om-vårdnad, betonas utbildningens särart. Radiografi skiljer röntgensjukskö-terskans kunskapsområde från till exempel sjuksköterskans, som är om-vårdnad. Detta sagt oaktat att termen ”radiografi” på grund av den snabba tekniska utvecklingen inom området måhända inte längre kan anses täcka även de nyare metoder som inte bygger på användningen av strålning. Vid en analys av innehållet i utbildningen ser man däremot ingen större skill-nad mot övriga utbildningar.

Med få undantag fungerar undervisningen väl. Vissa kurser läses paral-lellt genom att teori och klinik varvas. Därmed sker en integrering som kan befrämja lärandet och ofta uppskattas av studenterna.

I kursen Introduktion till omvårdnad och etik, fem poäng, svarar inte den valda kurslitteraturen mot kursens innehåll. Vi kan dessutom inte finna att omvårdnadens teorier, centrala begrepp och metoder behandlas i någon av kurserna.

Det finns ett antal valbara kurser, som är upplagda så att enbart ett få-tal studenter kan läsa varje kurs, vilket är negativt om någon kurs skulle vara extra intressant.

Inom kursen i vetenskapsmetodik saknas statistikmoment, något som studenterna behöver i sina examensarbeten.

resultat

De uppsatser vi tagit del av är av ojämn kvalitet och uppsatsämnet är inte alltid inriktat mot yrkesområdet.

Eftersom Karolinska Institutet har goda förutsättningar för att låta stu-denterna gå vidare mot såväl master- som doktorsexamen, vore det vär-defullt att ytterligare ansträngningar i denna riktning gjordes, inte minst med tanke på det långsiktiga åtagandet att försörja röntgensjuksköterske-utbildningen med lärare.

297


När det gäller yrkeskunskaper bedömer vi att måluppfyllelsen är tillfreds-ställande. Högskolemässigheten är svag.


För den verksamhetsförlagda utbildningen finns ett väl utvecklat nätverk mellan Karolinska Institutet och övriga vårdenheter i Stockholm. I dagens läge svarar tillgången till platser någorlunda mot behovet, även om antalet är så begränsat att man överväger att tillskapa en särskild utbildningskli-nik, för alla vårdutbildningar vid Karolinska Institutet.

Den verksamhetsförlagda utbildningen fungerar mycket tillfredsstäl-lande. Till detta bidrar det faktum att det på vart och ett av de stora sjuk-husen i området har tillskapats en adjungerad klinisk lärare på 20–40 pro-cent. I deras uppgifter ingår bland annat att genomföra seminarier varje vecka och att samla studenterna till reflektionsstunder tillsammans med lärare vid institutionen. Kursmålen i de verksamhetsförlagda kurserna prövas bland annat genom att handledarna i den verksamhetsförlagda utbildningen gör en bedömning av studenterna med hjälp av ett be-dömningsinstrument. Den kliniska examinationen bör utvecklas vi-dare med större akademisk fördjupning.


Utbildningen av röntgensjuksköterskor vid Karolinska Institutet är välfungerande och håller en förhållandevis hög kvalitet. Det finns en god organisation på utbildningen med ett flertal lärare med kompetens inom ämnesområdet.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar är mycket tillfredsställande. Detsamma gäller den verksamhetsförlagda delen av ut-bildningen. Utbildningens genomförande och resultat bedömer vi vara tillfredsställande.

Vi rekommenderar Karolinska Institutet att• se över innehållet i omvårdnadsämnet• fortsätta ansträngningarna att bereda programmets utbildade en re-

guljär väg för fortsatta högre studier• se över organisationen av de valbara kurserna.

299





Nybörjare på programmet: 0Helårsstudenter: 39Helårsprestationer: 35


Avlagda röntgensjuksköterskeexamina: 17, varav 16 kv, 1 mExaminerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0


Röntgensjuksköterskeutbildningen vid Luleå tekniska universitet gavs för-sta gången 2001 och antagning gjordes åren 2001–2004. Nominellt tas 24 studenter in per årskull. År 2005 och 2006 togs inga studenter in till pro-grammet och nästa antagning planeras till våren 2007, då utbildningen ges som distansutbildning.

Utbildningen i Luleå har haft två inriktningar, den ena med huvud-ämnet Omvårdnad och den andra med huvudämnet Radiologi och tek-nik. Den främsta anledningen till denna uppdelning har angivits vara rekryteringshänsyn; både de som är mer intresserade av omvårdnad och de som är mer inriktade mot teknik skulle kunna hitta sina områden. En betydande komplikation är att det i nuläget bara är inriktningen mot om-vårdnad som leder till kandidatexamen.

Ett stort problem inom utbildningen är bristen på kompetenta lä-rare inom röntgenområdet. Det finns en magisterutbildad lärare med röntgensjuksköterskeexamen, som driver utbildningen – på ett utifrån förutsättningarna förtjänstfullt sätt. Genom detta blir dock utbildningen mycket sårbar. Det är viktigt att man kompletterar lärarkåren på rönt-genområdet.

Det är en brist att det inte finns reguljära vägar för fortsatta studier inom högskolan mot magisterexamen inom den aktuella specialiteten. Med

300

tanke på att utbildningen måste ses som ett långsiktigt åtagande är det all-varligt att den inte naturligt kan tillföras lärare med egen utbildning som svarar mot hela programmets innehåll, det vill säga röntgensjuksköterskor som meriterat sig vidare genom fortsatta högskolestudier.

Tillgången till handledare med hög kompetens inom området är också ett krav och som läget är idag saknar handledare akademisk utbildning. Tillgången till kliniska utbildningsplatser är god.

Ett programråd har inrättats enbart för röntgensjuksköterskeprogram-met där möjligheter till samverkan mellan lärare, studenter och externa företrädare finns, bland annat för att driva utbildningens framtida utveck-ling.

genomförande

Introduktionen till utbildningen är tillfredsställande. Fältstudier i början av utbildningen skapar god kontakt med det kommande yrkesområdet. Ingen verksamhetsförlagd utbildning på röntgenavdelning ingår under den första terminen. Inte minst för att motivera studenterna för studierna är det av största vikt att en profilkurs ligger tidigt i utbildningen - redan under första terminen - för att få in det specifika för denna grupp.

Utbildningens struktur och organisation följer till viss del sjuksköter-skeprogrammet med samläsning i omvårdnad och medicinsk vetenskap. Samläsning mellan en stor och en liten grupp tenderar att resultera i att studenter i den lilla gruppen inte får den uppmärksamhet de borde ha.

Undervisningen är ofta organiserad så att studenterna läser två kurser parallellt. Kurserna examineras ibland samtidigt. Detta är acceptabelt un-der förutsättning att man klart kan utläsa vilken del av tentamen som hör till respektive kurs.

Det är viktigt att lärare som medverkar i utbildningen har god kontakt med verksamheten och med programmets mål. Vi har uppfattat att det fungerade bra inom fysik men att alla lärare inom de teknikbaserade kur-serna inte var helt klara med vad som förväntades av dem. Ett ökat samar-bete med sjukhusfysikerna på Sunderbyns sjukhus vore önskvärt.

resultat

Någon större skillnad mellan de båda inriktningarna vad gäller de exami-nerades kompetens kan vi inte se. Intresset är ojämnt fördelat med tonvikt mot omvårdnad.

Kvaliteten på de uppsatser vi tagit del av är tillfredsställande även om valet av ämne inte alltid är inriktat mot yrkesområdet.

301


Allmänna mål framgår inte av utbildningsplanen. Det som finns angivet i utbildningsplanen är antal poäng för respektive kurs.

När det gäller yrkeskunskaper är måluppfyllelsen tillfredsställande. Högskolemässigheten är svag.


Några studenter genomgår sin verksamhetsförlagda utbildning på andra studieorter, vilket enligt programkoordinator inte är något problem. Stu-denterna är välkomna ut i verksamheten och tillgången till handledare är god. Det framgår dock inte hur många handledare som i dag har hand-ledarutbildning, men verksamhetsansvariga uppmuntrar till vidarutbild-ning. Akademisk kompetens är fortfarande en bristvara bland handle-darna.

Handledarnas kompetens har ökat på berörda kliniker under den tid utbildningen funnits. Ett led i klinikernas kvalitetsarbete är att program-koordinator och personal från de fem röntgenavdelningarna träffas en gång i månaden för att gå igenom gemensamma rutiner.

Verksamhetsförlagda kurser examineras enligt modellen ”triple jump”; inhämta teori, utföra praktiskt och därefter reflektera i ett trepartssamtal tillsammans med handledare och examinator.


Vid Luleå tekniska universitet finns ett gott samarbete mellan röntgensjuk-sköterskeprogrammet och den verksamhetsförlagda utbildningen (med undantag av sjukhusfysiker och tekniker). Lärarsituationen är synnerli-gen sårbar på grund av att utbildningen står och faller med en lärare. Det är olyckligt att universitetet inte lyckats inrätta kandidatexamen för de studenter som väljer inriktningen mot radiologi och teknik.

Vår sammanfattande bedömning är att utbildningens förutsättningar är otillfredsställande. Utbildningens genomförande, resultat och verksam-hetsförlagda utbildning bedömer vi däremot vara tillfredsställande.

Vi rekommenderar Luleå tekniska universitet att• verka för att öka och säkra den akademiska kompetensen • arbeta med ett huvudämne i utbildningen, inriktat mot de blivande

röntgensjuksköterskornas kunskapsområde • se till att alla som utexamineras från programmet utöver yrkesexamen

kan avlägga kandidatexamen

302

• verka för att de lärare som undervisar inom teknikområdet har en bättre kontakt med studenternas verksamhetsområde

• tydliggöra målen i utbildnings- och kursplaner.

303

Lunds universitet








Utbildningen har givits i sin nuvarande form sedan hösten 2001. Antag-ning har skett kontinuerligt med nominellt 20 studenter per årskull.

Det finns en omfattande och kunnig stab av lärare och handledare och en väl utbyggd infrastruktur gynnsam för studier samt en god all-män organisation. Tre röntgensjuksköterskor finns i utbildningen varav två av lärarna har magisterexamen och en har licentiatexamen. Dessutom är alla doktorander inom diagnostisk radiologi, vilket borgar för goda förutsättningar för den framtida kompetensförsörjningen. Det är önskvärt att tjänstgöringsvolymen för de tre röntgensjuksköterskorna utökas.

Med tanke på att utbildningen måste ses som ett långsiktigt åtagande är det allvarligt att den inte naturligt kan tillföras lärare med egen utbild-ning som svarar mot hela programmets innehåll, det vill säga röntgensjuk-sköterskor som meriterat sig vidare genom fortsatta högskolestudier.

Det goda samarbete som tidigare existerat mellan institutionen och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen har på grund av ekonomiska åtstramningar försämrats. Utbildningens kliniska förankring har till följd av detta försämrats.

304

Ett stort antal kliniker medverkar i den verksamhetsförlagda utbild-ningen inom Region Skåne, varför antalet kliniska utbildningsplatser kan anses vara tillräckligt.

genomförande

Introduktionen till utbildningen sker med gemensamma dagar för alla stu-denter vid institutionen; röntgensjuksköterskorna har inte någon egen in-troduktion eller fältstudier på röntgenavdelning. Däremot är studenterna nöjda med att verksamhetsförlagd utbildning på röntgenavdelning ingår redan under den första terminen, vilket innebär att de får tidigt en inblick i röntgensjuksköterskans arbetsområde.

Beträffande huvudämnet råder en viss oklarhet om dess benämning. I utbildningsplanen omnämns det ömsom som ”omvårdnad” och ömsom som ”vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad”. Vid sidan härav talas även om området ”vårdvetenskap och klinisk utbildning med inrikt-ning mot omvårdnad inom diagnostisk radiologi”. Ett klarläggande av huvudämnets benämning vore önskvärt. Benämningen bör klargöra det specifika för yrket utöver att betona omvårdnaden.

En betydande del av programmets kurser samläses med den numerärt betydligt större sjuksköterskeutbildningen. En uppenbar risk med detta är att den mindre utbildningen inte blir synliggjord. Särskilt i början av studierna är det viktigt att nybörjarna kan se en egen identitet i sitt pro-gram.

Studenterna introduceras sent till den blivande arbetsmiljön. Reguljära besök på klinik görs först i slutet av termin ett. All erfarenhet talar dock för att det är viktigt, inte minst för att motivera nybörjarna för deras studier, att man tidigt får möta den miljö man skall arbeta inom.

Utbildningen saknar en kurs i ledarskap och organisation. Detta är så pass viktiga moment i utbildningen att den bör kompletteras med en så-dan kurs.

resultat

Vid platsbesöket framkom att verksamhetsansvariga önskade ökade in-slag av radiologi, teknik och bildoptimering i utbildningen, då de som ut-examinerats inte har tillräckliga kunskaper inom dessa områden. Det är viktigt att utbildningsansvariga har nära kontakt med personalen i verk-samheten inom ett område som förändras så snabbt som radiologin och bilddiagnostiken.

Kvaliteten på de uppsatser vi tagit del av är allmänt sett tillfredsställande även om valet av ämne inte alltid är inriktat mot yrkesområdet.

305


När det gäller yrkeskunskaper bedömer vi måluppfyllelsen vara tillfreds-ställande. Högskolemässigheten är svag.


De studenter vi träffade var överlag nöjda med den handledning som er-bjuds, men ansåg att kontakten mellan personalen på klinikerna och lä-rarna på lärosätet kunde förbättras, bland annat för att innehåll och mål för den kliniska utbildningen inte alltid är optimala. Samtidigt finns ett stort intresse från många klinikers sida att medverka i utbildningen. Fler-talet handledare har handledarutbildning och de som inte har det upp-muntras att skaffa sig det.

Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras inte tillsammans med lärare från universitetet, vilket vi anser vara en brist, eftersom detta examinationsansvar är något man inte kan frånhända sig. Tillgången på kliniska utbildningsplatser är tillfredsställande medan den kliniska exa-minationen bör utvecklas med större akademisk fördjupning.


Lunds universitet har goda möjligheter att ge en röntgensjuksköter-skeutbildning av hög kvalitet. Flera av lärarna genomgår forskarutbild-ning, vilket förbättrar förutsättningarna för forskningsanknytning i utbildningen. Det är också positivt med tanke på framtida kompetensför-sörjning.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar är mycket tillfredsställande. Utbildningens genomförande och resultat bedömer vi som tillfredsställande. Det samma gäller den verksamhetsförlagda utbild-ningen.

Vi rekommenderar Lunds universitet att• klargöra huvudämnets benämning och få en tydlig inriktning mot ra-

diologi för att stärka studenternas yrkesidentitet • öka undervisningsvolymen för röntgensjuksköterskor med utbild-

ningar inriktade mot diagnostisk radiologi • introducera studenterna tidigare till deras blivande arbetsmiljö• förbättra kontakten mellan institutionen och den kliniska verksam-

heten • inrätta en kurs i arbetsledning och organisation inom programmet.

307

Umeå universitet



Antal: 9 kvUndervisningstid uttryckt i heltidsekvivalenter: 1,2





Universitetet startade röntgensjuksköterskeutbildningen först 2002, ett år efter att man tilldelats examensrätt. Nominellt tas 15 studenter in per årskull men antagning sker inte årligen på grund av brist på lärare med röntgensjuksköterskebakgrund. Vid tiden för platsbesöket fanns det två lärare som hade röntgensjuk-sköterskeexamen, motsvarande 1,2 heltidsekvivalenter. En av dessa lärare har magisterexamen. Uppdraget att undervisa i strålningsfysik och radio-logi går inte till institutionen för strålningsvetenskaper, där både radiolo-gin och strålningsfysiken finns representerade. I stället anlitas anställda från sjukvårdsverksamheten som timlärare, vilket är ett sårbart system. Samarbete med institutionen för strålningsvetenskaper bör utvecklas. Det finns ingen strategi för att säkra framtida kompetensförsörjning.

Det är en brist att det inte finns reguljära vägar för fortsatta studier inom universitetet mot magisterexamen inom den aktuella specialiteten. Med tanke på att utbildningen måste ses som ett långsiktigt åtagande är det all-varligt att den inte naturligt kan tillföras lärare med egen utbildning som svarar mot hela programmets innehåll, det vill säga röntgensjuksköterskor som meriterat sig vidare genom fortsatta högskolestudier.

308

Vi har uppfattat att det finns ett bristande intresse för utbildningen hos institutionsledningen. Omvårdnad är institutionens största ämne och sjuksköterskeutbildningen dominerar.

Den programkommitté som inom institutionen ansvarar för utbildning-arna har ingen representant för röntgensjuksköterskeprogrammet. En pro-gramsamordnare med yrkesspecifika kunskaper och kunskaper om alla delar av röntgensjuksköterskeprogrammet bör tillsättas.

Tillgången på kliniska utbildningsplatser är tillfredsställande.

genomförande

Introduktionen till utbildning och till det kommande yrket fungerar väl. Det är inlagt ett två dagars studiebesök på röntgenavdelning samt in-tervjuer med röntgensjuksköterskor. De studenter vi träffade vid platsbe-söket var nöjda med sina lärare och med kontakten med dem. Ingen verk-samhetsförlagd utbildning ingår på röntgenavdelningen under den första terminen. Inte minst för att motivera studenterna för studierna är det av största vikt att en profilkurs ligger tidigt i utbildningen – redan under för-sta terminen – för att få in det specifika för just denna grupp.

Den äldre utbildningsplanen har ersatts av en ny som gäller från och med hösten 2006. Man kan fråga sig varför inte detta förändringsarbete påbörjats tidigare, efter de påpekanden som gjordes i samband med att universitetet fick examensrätt 2001.

Samläsning med sjuksköterskeprogrammet sker till mycket stor del. Samläsningen medför att den mindre gruppen, röntgensjuksköterske-studenterna, inte får den uppmärksamhet de borde få och att undervisnin-gen inte alltid speglar deras kommande yrke.

En av de anställda röntgenlärarna är knuten till programmet med 0,2 procent och fungerar som huvudhandledare. Dessutom arbetar hon som länssjuksköterska på en av länets röntgenavdelningar, vilket bidrar till att hon kan stärka den kliniska kopplingen mellan teori och praktik, samt sti-mulera andra röntgensjuksköterskor att studera vidare inom högskolan.

resultat

De uppsatser vi tagit del av är av tillfredsställande kvalitet även om valet av ämne inte alltid är inriktat mot yrkesområdet. Eftersom det är valfritt att skriva kandidatuppsats, finns det få examensarbeten. Detta är, enligt vår mening, olyckligt. Momentet bör vara obligatoriskt.

309




Kvaliteten i denna del av utbildningen bedömer vi som god. Det finns en styrka i den handledningsmodell som byggts upp i Umeå med kliniska lä-rare, huvudhandledare och övriga handledare inom länet. Positivt är också att det finns gott stöd ifrån verksamheten för röntgensjuksköterskor, som önskar gå vidare i en akademisk karriär. Handledningen av studenterna fungerar bra och engagemanget från verksamhetsföreträdarna är stort. Tillgången på kliniska utbildningsplatser är tillfredsställande trots svå-righeten att få kliniska utbildningsplatser inom specifika områden såsom angiografi. Denna placering råkar dessutom inträffa under jul och nyår då det råder brist både på handledare och på patienter. Den kliniska examina-tionen kan utvecklas ytterligare med ökande akademisk fördjupning.


Den viktigaste åtgärden just nu är att få fram fler lärare med kompetens inom röntgensjuksköterskans kunskapsområde. Även om det råder brist på dessa lärare är frågan så betydelsefull för utbildningens existens och fram-tid att den måste ges högsta prioritet och kräver en offensiv rekryterings-satsning. Det är inte försvarbart att driva en utbildning som måste läggas ned emellanåt på grund av brist på lärare, då detta lätt skapar problem för studerande som vill göra studieuppehåll, men då inte har någon utbild-ning att återvända till. Sett i ett nationellt perspektiv är det inte heller bra att utbildningen inte kan ges kontinuerligt, vilket leder till ett bortfall av yrkesutbildade inom ett område där efterfrågan på personal är stor.

Programmet är mycket sårbart med alltför få lärare med kompetens inom yrket. Detta får som konsekvens att kunskapsområdet inte har möj-lighet att utvecklas och förankras, varvid kvaliteten riskerar att försämras. Dessutom är intresset från institutionsledningen för utbildningen svagt.

Vår sammanfattande bedömning är att utbildningens förutsättningar är otillfredsställande. Utbildningens genomförande, resultat och verksam-hetsförlagda utbildning bedömer vi däremot vara tillfredsställande.

Vi rekommenderar Umeå universitet att• öka och säkra den akademiska kompetensen inom röntgensjuksköter-

skans kunskapsområden• utarbeta en långsiktig plan för programmet med antagning varje år

310

• synliggöra röntgensjuksköterskeprogrammet på olika nivåer inom universitetet,

• ha kandidatuppsats som obligatorium inom utbildningen• öka samarbetet med institutionen för strålningsvetenskaper.

311

Uppsala universitet








Utbildningsprogrammet har givits i sin nuvarande form sedan hösten 2002, ett år efter att universitetet fick examensrätt. Antagning har skett kontinuerligt, vilket är positivt, med nominellt 16 studenter per årskull.

Programmet har svag ekonomi. Man tvingas exempelvis till samläsning med sjuksköterskeprogrammet i en omfattning som gör att de blivande rönt-gensjuksköterskorna inte alltid får det tillrättalagda innehåll de egentligen borde ha. Kravet på samläsning gör också att planeringen av programmet inte alltid blir optimal. Ett tydligare programansvar är önskvärt.

Uppsala har jämfört med övriga lärosäten en relativt stor andel verk-samhetsförlagd utbildning (45 poäng). Det tär på programmets ekonomi och inverkar negativt på möjligheten att utveckla utbildningens teoretiska delar.

Lärarsituationen bedömer vi som sårbar. Det finns två lärare med röntgensjuksköterskeexamen, båda med magisterexamen. En av dessa är samtidigt studierektor. Tre kliniska adjunkter, alla med diagnostisk radio-logi som specialitet, medverkar i utbildningen. Detta bidrar till ett nära samarbete mellan universitetets lärare och den verksamhetsförlagda utbild-ningen, vilket på sikt kan säkerställa kvaliteten.

312

Det är en brist att det inte finns reguljära vägar för fortsatta studier inom universitetet mot magisterexamen inom den aktuella specialiteten. Med tanke på att utbildningen måste ses som ett långsiktigt åtagande är det all-varligt att den inte naturligt kan tillföras lärare med egen utbildning som svarar mot hela programmets innehåll, det vill säga röntgensjuksköterskor som meriterat sig vidare genom fortsatta högskolestudier.

Det saknas strategier för att säkra den framtida kompetensförsörj-ningen.

Det råder stor brist på kliniska utbildningsplatser.

genomförande

Redan första dagen i utbildning görs ett studiebesök. Därefter görs fält-studier på röntgenavdelningen, där studenterna gör observationer. Ingen verksamhetsförlagd utbildning på röntgenavdelning ingår under den för-sta terminen. Inte minst för att motivera studenterna för studierna är det av största vikt att en profilkurs ligger tidigt i utbildningen – redan under första terminen – för att få in det specifika för just denna grupp.

Några brister som påpekades vid utvärderingen 2002 har åtgärdats. Det gäller införandet av en kurs i angiografi och satsning på utökning av lärare med utbildning inom programmets område. Detta får anses som positiva åtgärder. Andra positiva grepp är att studenterna erbjuds mentorer samt tillskapandet av ett kliniskt träningscentrum.

Stor uppmärksamhet ägnas åt mera traditionella röntgenmetoder, vil-ket i och för sig är motiverat. Vi anser det dock vara anmärkningsvärt att bildbehandling inte finns med i programmets kurser.

Kursen Kommunikation, reflektion och handledning uppvisar brister, som påpekades redan vid förra utvärderingen, vad gäller innehåll, upplägg-ning och för låg kravnivå.

Inom några kurser är vårt intryck att kraven för att bli godkänd är för lågt satta. Detta gäller framför allt i de fall då tentamen i grupp används som examinationsform.

Forskningsanknytningen behöver bli tydligare. Den vetenskapliga skol-ningen bör förbättras så att studenterna dels kan utnyttja sitt vetenskapliga förhållningssätt i samband med evidensbaserad vård, dels vara väl förbe-redda inför examensarbetet.

resultat

Det är olyckligt att det är valfritt att skriva kandidatuppsats. Den bör ingå som ett obligatoriskt moment. De uppsatser vi tagit del av håller en

313

godtagbar kvalitet även om valet av ämne inte alltid är inriktad mot yr-kesområdet.




Uppsala Akademiska är ett högspecialiserat sjukhus, vilket innebär att studenterna har svårt att få tillräcklig klinisk träning i konventionella un-dersökningar.

Kvaliteten inom den verksamhetsförlagda utbildningen är ojämn, spe-ciellt vad handledningen beträffar. Kraven på handledarna är låga – en-dast ett års yrkesverksamhet. Inget krav finns på handledarutbildning. Vi finner ingen struktur för handledningen av studenter, eller någon huvud-handledare, med ett övergripande ansvar för studenten i den verksamhets-förlagda utbildningen.

Studenterna bedöms i den verksamhetsförlagda utbildningen av hand-ledaren. Kursansvariga lärare från institutionen deltar inte i dessa bedöm-ningar, vilket vi anser vara en brist, då detta examinationsansvar är något man inte kan frånhända sig. I de fall kliniska examinationer sker utgår man ifrån checklistor. Handledaren examinerar och gör bedömningen uti-från denna checklista. Innehåll och genomförande av den kliniska exami-nationen bör ses över och utvecklas mot större akademisk fördjupning.


Den svaga ekonomin bidrar till utbildningens låga prioritet. Samtidigt är det både ur lokal och nationell synpunkt viktigt att utbildningen fungerar väl och håller en hög kvalitet.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar samt den verksamhetsförlagda utbildningen är otillfredsställande. Utbildningens genomförande och resultat bedömer vi som tillfredsställande.

Vi rekommenderar Uppsala universitet att• öka och säkra den akademiska kompetensen • förbättra organisationen så att programansvaret tydliggörs • skapa utrymme för angelägna satsningar inom programmet, som bild-

hantering, bildoptimering samt digitala interventioner• kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen • göra kandidatuppsatsen obligatorisk inom programmet.

315

Växjö universitet





högskolelärare med röntgensjuksköterskeexamen: 2 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0 Lärare med kombinationstjänst: 0



Utbildningsprogrammet har givits i sin nuvarande form sedan hösten 2002. Antagning har skett kontinuerligt, vilket är bra, med nominellt 20 studenter per årskull.

Lärarkompetensen är tillfredsställande. Det finns två lärare med rönt-gensjuksköterskeexamen. Båda har magisterexamen, varav den ena inom sociologi. Det finns en strategi för att höja den akademiska kompetensen i och med att en professor knutits till institutionen.

Ekonomin är god. Med tanke på det bör det vara möjligt att bland annat ordna bra undervisningslokaler för röntgensjuksköterskestudenterna.

Företrädare från verksamheten är övervägande positiva till utbildningen men ingen ifrån verksamheten har varit delaktig vid utarbetandet av pro-grammet.

genomförande

Introduktionen till utbildningen fungerar väl. Studenterna är speciellt nöjda med att tidigt få komma ut i verksamheten i samband med fält-studier. Ingen verksamhetsförlagd utbildning på röntgenavdelning ingår under den första terminen utan kommer först in i termin fyra. Inte minst för att motivera studenterna för studierna är det av största vikt att en pro-

316

filkurs ligger tidigt i utbildningen – redan under första terminen – för att få in det specifika för just denna grupp.

Omvårdnadskurser dominerar utbildningen i anmärkningsvärt hög grad, vilket inkräktar på utrymmet för yrkesspecifika kurser. Detta står inte i samklang med de krav på specialistkunskap som är utbildningens särmärke. Vårt intryck är också att studietakten ärr förhållandevis låg inom omvårdnadskurserna.

Det saknas ett helhetsgrepp för hur utbildningen skall bedrivas. Det framgick vid platsbesöket att det fanns brister i samarbetet mellan insti-tutionens lärare och verksamhetens externa lärare, något som inverkade negativt på undervisningen.

Inom ett område som förändras så snabbt som radiologin och bilddia-gnostiken är det speciellt viktigt att utbildningsansvariga har nära kontakt med verksamheten. Innehållet i kurserna måste hela tiden uppdateras, och för det behövs en god kontakt med dem som arbetar ute på fältet. I dag ägnas stor uppmärksamhet åt de traditionella röntgenmetoderna på bekostnad av utrymmet för de nya tekniker som tillkommit under de se-naste åren.

Samläsningen med sjuksköterskeprogrammet är enligt vår mening allt-för omfattande (60 poäng). Det är resursbesparande men samtidigt till viss del till röntgensjuksköterskestudenternas nackdel. Innehåll och undervis-ning är inte alltid tillrättalagda för dem, och i många sammanhang känner studenterna sig mindre synliga än sjuksköterskestudenterna.

Kraven på kunskaper inom strålningsfysik är väl tillgodosedda och det går att se både bredd, djup och progression.

resultat

Hittills har endast ett mindre antal personer examinerats från program-met. Det är anmärkningsvärt att studenterna inte kan avlägga kandidat-examen efter genomgånget program, utan måste komplettera med ett ex-amensarbete, vilket ingen hittills har gjort. Examensarbetet bör därför snarast beredas plats i programmet och utföras med inriktning mot deras yrkesfunktion.


När det gäller yrkeskunskaper bedömer vi att måluppfyllelsen är tillfreds-ställande. Högskolemässigheten är svag.

317


För den verksamhetsförlagda utbildningen och tillgången till platser finns det avtal med de olika röntgenavdelningarna. Vid våra samtal framkom att avtalen har olika utformning på olika platser. Det måste tydligare framgå i avtalen mellan universitetet och landstinget vilka krav som ställs. Detta gäller bland annat kravet på handledarnas kompetens, som är satt till lägst 60 poäng i huvudämnet och handledarutbildning om fem poäng, något som flertalet röntgensjuksköterskor inte har. Det saknas en fungerande struktur för handledning av studenterna.

Det finns brister finns i kontakten mellan lärosätets lärare och sjuk-vårdsverksamheten.

Handledningen av studenter fungerar tillfredsställande utom på vissa orter, där handledarna känner sig överbelastade. Att all verksamhetsför-lagd utbildning för de olika årskullarna är förlagd till vårterminen gör att det blir en ojämn belastning på handledarna och verksamheten.


Den kliniska utbildningen ger konventionella röntgenundersökningar en för stor plats i jämförelse med de metoder som bygger på ny teknik och som utvecklats under senare år. Även om den teoretiska utbildningen inom ämnet strålningsfysik fungerar bra med tanke på den snabba tek-niska utvecklingen inom röntgensjuksköterskornas arbetsområden, är det av största vikt att innehållet i den verksamhetsförlagda utbildningen hela tiden följer denna utveckling. Utbildningsansvariga har anledning att till-sammans med landstinget planera på ett framsynt sätt för att följa med i utvecklingen.

Vår samlade bedömning är att utbildningens resultat och verksamhets-förlagda utbildning är otillfredsställande men att dess förutsättningar och genomförande är tillfredsställande.

Vi rekommenderar Växjö universitet att• anställa fler lärare• förbättra kontakten med företrädare för verksamheten och verka för

att handledarna större möjligheter till kompetensutveckling • se över innehållet i utbildningsplan och kursplaner och inrikta hu-

vudämnet mot röntgensjuksköterskans kunskapsområde• verka för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt hos studenterna,• se till att studenterna kan avlägga kandidatexamen efter fullgjord stu-

diegång.

319

Örebro universitet





högskolelärare med röntgensjuksköterskeexamen: 2 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0 Lärare med kombinationstjänst: 0



Utbildningsprogrammet har givits i sin nuvarande form sedan 2001. An-tagning har skett kontinuerligt med nominellt 20 studenter per årskull. Se-dan universitetet erhöll examensrätt för röntgensjuksköterskeutbildningen har ett betydande arbete lagts ned på att förbättra den. Programmet har tydliggjorts. Vidare har en genomtänkt och stabil struktur för den verk-samhetsförlagda utbildningen byggts upp. En påtagligt positiv och opti-mistisk inställning till utbildningen från olika personalkategorier kunde också märkas vid platsbesöket.

Lärarkompetensen är otillfredsställande. Det finns två lärare med röntgensjuksköterskeexamen. Ingen av dessa har magisterexamen. Strate-gier saknas för att tillgodose framtida kompetensförsörjning.

genomförande

Studenterna är nöjda med att tidigt få komma ut i verksamheten i samband med fältstudier. Ingen verksamhetsförlagd utbildning på röntgenavdelning ingår under den första terminen utan kommer först in senare. Inte minst för att motivera studenterna för studierna är det av största vikt att en pro-filkurs ligger tidigt i utbildningen – redan under första terminen – för att få in det specifika för just denna grupp.

320

Det finns en god balans mellan kurser som rör omvårdnad och de som behandlar fysik och teknik. I omvårdnadskurserna saknas några viktiga inslag. De centrala omvårdnadsbegreppen behöver få en grundligare be-handling liksom omvårdnadsmodellernas utveckling. Den historiska ut-vecklingen av röntgensjuksköterskeutbildningen förtjänar också att bli bättre belyst.

En fördjupning i bildbehandling skulle behövas i strålningsfysik och det är svårt att se var strålningsbiologin kommer in. Träning i RIS (Radi-ologiskt Informations System) och PACS (Picture Archiving and Com-munication System) samt träning på röntgendocka behöver utökas. I de kurser som läses på C-nivå ägnas för mycket tid åt att gå igenom stoff som behandlats tidigare. Här bör man se över kursinnehållet för att uppnå för-djupning, inte bara repetition.

Vårt intryck är att studenterna bör förberedas bättre inför examensarbe-tet. Det behövs mer av både vetenskaplig skolning och PM-skrivning med grundlig återkoppling. Det är också viktigt att studenterna kan utnyttja sitt vetenskapliga förhållningssätt i samband med evidensbaserad vård.

En relativt stor samläsning förekommer bland annat med blivande sjuk-sköterskor och biomedicinska analytiker. Det förefaller som om man här lyckats tillgodose programstudenternas särart och identitet, vilket annars kan vara ett problem vid samläsning.

resultat

De uppsatser vi tagit del av är av ojämn kvalitet och saknar i flera fall an-knytning till röntgensjuksköterskans yrkesområde En bidragande orsak kan vara att de som varit handledare inte har den kompetensen.


När det gäller yrkeskunskaper är vår bedömning att måluppfyllelsen är tillfredsställande. Högskolemässigheten är svag.


Vi ser det som positivt att en gemensam struktur för den verksamhets-förlagda utbildningen, som regleras via avtal, har arbetats fram i samarbete mellan universitet och landsting. Adjungerade kliniska adjunkter som är landstingsanställda ansvarar för genomförandet av de kliniska examinatio-nerna och stödjer studenterna på de kliniska placeringarna. De sköter den dagliga kommunikationen med personalen på avdelningarna och deltar aktivt i planeringen av kurser i utbildningen och träffar också studenterna

321

tidigt i utbildningen. De kliniska adjunkterna stöds och handleds i sin tur av en klinisk lektor som är anställd av universitetet och som ger ett veten-skapligt och pedagogiskt stöd åt den verksamhetsförlagda utbildningen. Den kliniska lektorn är emellertid inte röntgensjuksköterska.

Systemet med att den verksamhetsförlagda utbildningen är uppbyggd kring organ gör dock att studenterna ibland inte hinner lära sig en teknik innan det är dags att byta. Det leder till korta praktikperioder med täta byten också av handledare, vilket är ineffektivt då mycket tid går åt för handledaren att ta reda på vad studenten kan och för båda att lära känna varandra.


Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar är otillfreds-ställande. Genomförandet av utbildningen och dess resultat bedömer vi vara tillfredsställande. Den verksamhetsförlagda utbildningen är mycket tillfredsställande.

Vi rekommenderar Örebro universitet att• höja den akademiska kompetensen bland de lärare som har röntgen-

sjuksköterskeexamen• företa en översyn av några av kurserna för att komplettera med mo-

ment som saknas på det sätt som påtalats ovan• introducera studenterna tidigare än vad som nu är fallet till deras bli-

vande arbetsmiljö • satsa mer på vetenskaplig skolning och träning i skriftlig framställ-

ning med för detta kompetent handledning • omorganisera delar av den verksamhetsförlagda utbildningen så att

längre sammanhängande perioder med samma handledare erhålls.

sjUkgymnAsTexAmen

325



studenter i sjukgymnastprogrammet 2005



högskolelärare med sjukgymnastexamen: 12 varav 12 kvinnorProfessorer: 1 kvinnaDocenter: 2 kvinnorÖvriga disputerade: 3 kvinnor

Avlagda sjukgymnastexamina: 72 varav 59 kv, 13 mExaminerade kandidatuppsatser: 42 Examinerade magisteruppsatser: 12



Sjukgymnastutbildningen vid Göteborgs universitet bedrivs inom Sahl-grenska akademin. Här är sjukgymnastprogrammet och huvudämnet fy-sioterapi inrättade vid sektionen för arbetsterapi, audiologi, fysioterapi och logopedi, inom institutionen för neurovetenskap och fysiologi. På institu-tionen finns ett utskott för såväl grundutbildning som forskarutbildning. Sjukgymnastprogrammet leds av en lärare, som har programansvar till-sammans med lärare i huvudämnet.

Budgeten är nu i balans efter flera år av underskott. Ett överintag görs för att behålla antalet helårsstudenter Detta inverkar dock negativt på den verksamhetsförlagda utbildningen då ersättningen per student och vecka är reglerat till ett exakt antal. Till följd av den ekonomiska situationen har det inte heller varit möjligt att planera för verksamheten på lång sikt. De studenter vi samtalade med uppger att de känner av ”sviterna” från den tidigare budgetnedskärningen och upplever en viss uppgivenhet från lärarna. En budget i balans borde dock medföra att man kan börja göra strategiska satsningar.

Den akademiska och pedagogiska kompetensen är hög bland lärarna inom programmet. Trots att de har en relativt stor andel undervisning i sin tjänstgöring är oavsett anställning tio procent av tiden avsatt för forskning.

326

För att kunna öka tiden för kompetensutveckling förutsätts externa anslag. Den formella akademiska kompetensen är generellt betydligt lägre bland de handledare som medverkar i den verksamhetsförlagda utbildningen. Kompetensen är dock högre hos de handledare som är verksamma på universitetssjukhuset jämfört med de kliniskt verksamma i övriga delar av regionen. Satsningar görs för att anordna introduktions- och handle-darutbildningar.

Det finns en regionsammansatt samverkansgrupp mellan Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen som bland annat ansvarar för att utvärdera handledningsmodell och samverkansformer. Organisatio-nen är dock tungrodd. Enligt vår bedömning behöver studenterna mer information och mycket tidigare än vad som sker idag få reda på vilka utbildningsplatser som står till förfogande. Tillgången till kliniska utbild-ningsplatser borde vara god om man utnyttjade hela regionens resurser. De flesta platser rekryteras via den centrala organisationen, men lärare på universitetet får ibland själv ordna utbildningsplatser till studenterna. Idag används flest platser i och omkring Göteborg. Ingen ersättning ut-går till studenterna för ökade kostnader kring den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket kan vara ett skäl till att studenterna helst vill vara i Göteborg eller dess närhet.

genomförande

Det ges ingen speciell introduktion till utbildningen. Ämnet sjukgym-nastik är tydligt definierat i utbildningsplanen och lika stor vikt läggs vid träning i kliniskt resonerande, problemlösande och samverkan som vid ett vetenskapligt förhållningssätt. Det finns en tydlig progression i utbild-ningen och formerna för lärande examinationer varierar. Detta formuleras i studiehandledningar. Utbildningens innehåll är anpassat till behovet i samhället, exempelvis har särskild tonvikt lagts vid psykisk ohälsa och stressrelaterade tillstånd. Trots att man har tagit aktiv ställning till och ständigt gör omprövningar av vad som skall ingå i grundutbildningens kärna råder det ”stoffträngsel”.

Integration mellan teoretisk och klinisk utbildning sker via de adjung-erade kliniska lektorerna och adjunkterna som medverkar i undervis-ningen. Den kliniska utbildningen och kopplingen mellan teori, klinik och forskning får positiv kritik från de studenter vi samtalade med. Särskilt uppskattas de kliniska lärarna, som medverkar i den verksamhetsförlagda utbildningen liksom föreläsarna i de medicinska ämnena. Vi ifrågasät-ter dock om kvaliteten exempelvis i den undervisning som ges i anatomi

327

av läkarstudenter kan garanteras i synnerhet som dessa personer växlar från termin till termin. Vid en geriatrisk utbildningsavdelning samverkar studenter från olika professioner i ett interprofessionellt team. En mång-professionell utbildningsavdelning inom kommunal verksamhet är också under uppbyggnad. I övrigt bedrivs endast en liten del av utbildningen interprofessionellt. Samverkan av kurser sker i första hand med arbetste-rapeutprogrammet. Samverkan internationellt är också liten. Det finns ett flertal avtal inom de etablerade internationella programmen, men de faktiska möjligheterna till student- och lärarutbyte utnyttjas inte fullt ut. Informationen om möjligheterna till internationella utbytesstudier har också svårt att nå fram.

Den pedagogik som tillämpas vilar på livslångt lärande och lust att lära för både studenter och lärare. Det pedagogiska stödet är bra såväl lokalt som centralt inom Sahlgrenska akademin och inom programmet ges en kurs i pedagogik. Studenterna har även tillgång till goda biblioteksresurser och faciliteter för färdighetsträning. En studentportal finns för informa-tion av olika slag till studenterna.

resultat

Examensarbetet, som omfattar 10 poäng, handleds kontinuerligt under kursen. Studenterna har möjlighet att delta i större pågående projekt. Exa-mensarbetena redovisas vid seminarier med opponent och examineras av en disputerad lärare. Studierna omfattar en mångfald av ämnen kopplade till sjukgymnastik och olika forskningsansatser.

Kontinuerlig uppföljning görs av de studenter, som avslutar utbildningen eller gör studieuppehåll. Orsaken till uppehåll och avbrott är förutom per-sonliga, medicinska och sociala problem också underkända tentamina, osäkerhet i yrkesval och övergång till annan utbildning. Alumniunder-sökningen visar att utbildningen motsvarar yrkeslivets krav.

Vi bedömer att de allmänna målen för högskoleutbildning och målen för den verksamhetsförlagda utbildningen uppfylls. Grundutbildningen har som mål att ge en bred bas för yrkesutövning och att utgöra en platt-form för fortsatt professionell och akademiska utveckling. Det finns en tydlig kopplig mellan teoretisk och klinisk utbildning samt mellan veten-skap och klinisk verksamhet. Kursansvariga examinatorer ansvarar för att målen i respektive kursplan uppfylls och att studenterna examineras mot dessa mål. Detta gäller också den verksamhetsförlagda utbildningen där tydliga kriterier är uppsatta för kravnivån inom olika moment.

328


Sjukgymnastutbildningen vid Göteborgs universitet är enligt vår bedöm-ning tillfredsställande vad avser såväl förutsättningarna, genomförandet och resultaten som kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Ett särskilt gott exempel utgör den geriatriska utbildningsavdelningen som interprofessionell arena där studenter från olika yrkesutbildningspro-gram gör delar av sin kliniska utbildning. Förbättringar kan dock göras.

Vi rekommenderar Göteborgs universitet att• inrätta kombinationstjänster på alla nivåer• utnyttja tillgången på kliniska utbildningsplatser i hela regionen • ge studenterna introduktion till utbildningen och ge dem större möj-

ligheter att lägga synpunkter på utbildningen• öka det internationella student- och lärarutbytet • planera långsiktigt för en stabil ekonomisk utveckling av sjukgym-

nastutbildningen• förbättra kontinuitet och lärarkompetens i anatomikursen.

329





Nybörjare på programmet: 152 varav 110 kv, 42 m Helårsstudenter: 394,445Helårsprestationer: 373,300

högskolelärare med sjukgymnastexamen: 47 varav 45 kv, 2 mProfessorer: 3 kv, 0 mDocenter: 4 kv, 0 mÖvriga disputerade: 13 kv




Styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet ansvarar för all grund- och vidareutbildning. Under styrelsen finns en programnämnd inrättad för varje program inom institutet däribland sjukgymnastutbildningen. Programnämnden, där hälften av ledamöterna är studenter, leds av en programdirektor. Beslutsvägarna synes klara och studenternas möjligheter till inflytande bedömer vi vara goda.

De ekonomiska förutsättningarna för sjukgymnastprogrammet har för-ändrats till det sämre under senare år. Framför allt har tilldelning av medel till fristående kurser minskat, vilket hotar det välutbyggda magisterpro-grammet. Den ekonomiska situationen har också direkta konsekvenser för kompetensnivån på kliniska handledare, som inte i samma utsträckning som tidigare kan erbjudas utbildning på magisternivå.

Karolinska Institutet har en mycket hög forsknings- och lärarkompe-tens i sjukgymnastik. Det finns flera forskargrupper inom olika områden i sjukgymnastik som tillsammans bildar en god forskningsmiljö i ämnet. Utöver de disputerade lärarna har de flesta lärare magisterexamen och många är doktorander. Inom ramen för anställningen kan lärarna använda tio procent för forskning och kompetensutveckling, övrig forskningstid måste finansieras externt.

330

Unikt för Karolinska Institutet är att så många lärare i sjukgymnastik har kombinationstjänster och att det därutöver även finns ett tjugotal ad-jungerade adjunkter.

För den verksamhetsförlagda utbildningen används utbildningsplatser inom hela Stockholms län. Ändå kan det vara svårt att hitta kliniska ut-bildningsplatser till alla studenter. Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting har byggt upp kliniska kunskapscentra och kliniska trä-ningscentra på fyra ställen på universitetssjukhusen där både undervisning och klinisk färdighetsträning bedrivs. Några avtal med kommunerna i lä-net om kliniska utbildningsplatser har inte slutits. Det finns inom lands-tinget stor medvetenhet om behovet av kompetensutveckling, forskning och kvalitetssäkring samt av adjungerade tjänster för att upprätthålla en högskolemässig klinisk utbildning.

genomförande

Introduktionen till utbildningen sker genom ett ”studentkollo” när nya studenter möter äldre kurskamrater. Utbildningsplanen är ny. I detta pro-gram läggs mer fokus än tidigare på träning, smärtproblematik och hälso-promotion i det nya programmet. Vår bedömning är dock att det beteen-devetenskapliga inslaget i utbildningen behöver förstärkas ytterligare. Det första året fokuserar på den friska människans motorik och funktion och integrerar olika ämnen till sjukgymnastik. Under terminerna 3-5 integreras olika områden i sjukgymnastik med medicinska ämnen.

Institutet lägger stor vikt vid att utveckla den kliniska utbildningen. Undervisning som är förlagd till den slutna vården ges till stor del inom ett kliniskt kompetenscentrum och ett kompetenstekniskt centrum. En del av den kliniska utbildningen sker på klinisk utbildningsavdelning, en studentledd avdelning där samarbete tränas interprofessionellt. Under ter-min 6 erbjuds valbara kurser om tio poäng som fördjupning. Därutöver ingår ett examensarbete om 10 poäng. Integrationen mellan teoretisk och klinisk utbildning bedömer vi vara god.

De studenter vi samtalat med upplever att de har bra kontakt med sina lärare, att det är positivt med forskande lärare och att de har möjlighet att påverka utbildningen. Enligt vår bedömning råder dock studiestress och studenterna saknar tid för reflektion vilket dels kan bero på ”stoffträngsel” dels på att undervisningen ibland uppgår till 30 timmar per vecka. Med en sådan schemaläggning anser vi inte att det ges tillräcklig tid för reflektion. En stor del av undervisningen terminerna 3– 5 ges också utanför campus

331

i Huddinge varför det saknas naturliga mötesplatser mellan studenterna på dessa terminer.

Vår bedömning är att det saknas en gemensam pedagogisk grundsyn hos lärarna vid de olika medverkande institutionerna. Vi anser inte att schemaläggningen ger utrymme för det självstyrda lärande som bör vara kännetecknande för akademisk utbildning.

resultat

Examensarbeten görs två och två och examineras av disputerad lärare. De arbeten vi har sett har god kvalitet och bra teoretisk förankring. Ämne väljs utifrån de teman som olika forskare har på utbildningen. Peer-review- samarbete har inletts med sjukgymnastutbildningen i Uppsala i examina-tionen av tiopoängsuppsatser. Examinationer i sjukgymnastutbildningen sker för bedömning av teoretiska kunskaper, professionella färdigheter och förhållningssätt. I den verksamhetsförlagda utbildningen finns väl utar-betade kriterier för bedömning. Uppföljning av enskilda studentärenden sker genom Studiesociala kommittén, där studenterna har en stark röst. En alumniundersökning har gjorts på två årskullar tre år efter examen.

Vi bedömer att utbildningen svarar väl mot kraven i arbetslivet men behöver förstärkas avseende pedagogiska och kommunikativa färdigheter. Inom Karolinska Institutet finns tillgång till resultat från omfattande pe-dagogisk forskning med många publikationer i vetenskapliga tidskrifter. Detta bör i betydligt större utsträckning komma programmet tillgodo och implementeras i sjukgymnastutbildningen.


Sjukgymnastutbildningen uppfyller väl de allmänna målen för högre ut-bildning. Kvaliteten säkras bland annat genom en långtgående integrering av teoretisk och klinisk utbildning. Examinationer finns av olika slag. Forskningsaktiviteten är livlig inom flera funktionsområden. Studenter med intresse för forskning kan delta i projekt som bedrivs av program-mets lärare.


Integreringen av teoretisk och klinisk utbildning är mycket väl genomförd. Klinisk kompetens bedöms och kvalitetssäkras utifrån ett särskilt instru-ment. Lärosätet har i samarbete med Stockholms läns landsting anpassat sitt program till de förändrade organisatoriska förutsättningarna i hälso- och sjukvården.

332


Sjukgymnastutbildning vid Karolinska Institutet har mycket hög kvali-tet. Förutsättningarna och resultaten samt och kvaliteten i den kliniska verksamhetsförlagda utbildningen är enligt vår mening mycket tillfreds-ställande. Genomförandet är tillfredsställande men behöver utvecklas på vissa punkter.

Vi rekommenderar Karolinska Institutet att• förstärka det beteendevetenskapliga innehållet i utbildningen• minska ”stoffträngseln” i utbildningen och antalet schemalagda un-

dervisningstimmar per vecka• utveckla en gemensam pedagogisk grundsyn bland lärare från alla in-

stitutioner som medverkar i utbildningen• undersöka möjligheterna att teckna avtal med kommunerna om rele-

vanta kliniska utbildningsplatser • skapa naturliga mötesplatser för studenterna på utbildningens alla ter-

miner.

333






högskolelärare med sjukgymnastexamen: 13 varav 12 kv, 1 mProfessorer: 1 kvinnaDocenter: 0 kv, 0 mÖvriga disputerade: 5 kvinnor




Sjukgymnastprogrammet vid Linköpings universitet är ett av de program som ingår i den medicinska fakulteten inom Hälsouniversitetet. Utbild-ningen som spänner över tre fakulteter administreras av institutionen för hälsa och samhälle och leds av en programstudierektor som är pedago-gisk ledare med driftsansvar. Merparten av lärarna är anställda vid insti-tutionens avdelning för sjukgymnastik. Hälsouniversitetet har en tydlig beslutsstruktur och en tydlig studentcentrerad ideologi med fokus på in-tegration och mångprofessionell samverkan. Problembaserat lärande som tillämpas som undervisningsmodell innebär en integration mellan såväl olika program som de ämnen som ingår i programmet. Undervisnings-modellen genomsyrar all teoretisk utbildning. Däremot är det enligt vår uppfattning oklart i vilken grad denna pedagogik rent konkret tar sig uttryck i den verksamhetsförlagda utbildningen ifråga om lärande och samverkan mellan studenter. Det finns dock en tydlig struktur, kunskap, vilja och samverkan mellan universitetet och Östergötlands Läns Lands-ting för att få tillstånd en verksamhetsförlagd utbildning som fungerar väl. Sedan 10 år finns även en välfungerande klinisk utbildningsavdelning där sjukgymnaststuderande samverkar med studenter från andra vårdut-bildningsprogram.

334

Ekonomin kan inte bedömas som långsiktigt hållbar då dimensione-ring av programmet fluktuerat. En ökning av antalet nybörjarplatser till 40 studenter per termin skulle kunna balansera ekonomin om tillgång till verksamhetsförlagda utbildningsplatser kunde garanteras.

En god formell akademisk kompetens finns på alla nivåer i hela lärar-kåren. Det finns kliniska adjunkter men kombinationstjänster behöver enligt vår mening inrättas på alla lärarnivåer för att säkerställa god kva-litet och koppling mellan teori och praktik. Ett stort antal lärare arbe-tar dock kliniskt och har två huvudmän. Den pedagogiska kompetensen bland lärarna som medverkar i utbildningens teoretiska del är mycket hög. Bland handledarna däremot är den formella kompetensen betydligt lägre. Vi bedömer det som nödvändigt att fler handledare har magisterkompe-tens. Landstingsanställda erbjuds handledarutbildning i problembaserat lärande. Östergötlands läns landsting och universitetet samverkar för att alla som har disputerat skall ha en koppling till universitetet.

Tillgången till kliniska utbildningsplaster har fluktuerat under senare år. Tillgången till utbildningsplatser har kunnat säkras genom avtal med angränsande landsting men också genom samarbete som inletts med kom-munen. Här saknas dock avtal. För att säkra kvaliteten i den verksam-hetsförlagda utbildningen krävs enligt vår mening ytterligare satsningar på adjungerade tjänster. Vanligast är en student per handledare vilket för tanken tillbaka till den historiskt traditionella syn på lärande som den mellan mästare och lärling. Vi menar att studenterna genom denna indi-viduella handledning inte kan utnyttja varandra som resurser i lärandet i den utsträckning som problembaserat lärande och även så kallad ”peer learning” ger utrymme för.

genomförande

Studenterna introduceras till problembaserat lärande och utbildningen i en åttaveckors kurs gemensam för alla vårdutbildningar. Lärarna lägger stor kraft på att möta den frustration som studenterna kan uppleva inför den nya formen av inlärning. De får dock en god förmåga att arbeta i grupp och gruppen i sin tur utgör ett stort stöd. Studenterna blir duktiga på att söka litteratur, kritiskt granska, att disponera sin tid och bedriva sina egna studier. Mentorskap skulle enligt vår mening kunna vara till god hjälp.

Å ena sidan bidrar pedagogiken till att integrationen mellan olika äm-nen fungerar väl i de teoretiska kurserna. Å andra sidan skapar detta en otydlighet. Mer bör enligt vår mening kunna synliggöras i studiedoku-mentation och studiehandledningar. Basgruppshandledningen bedömer

335

vi variera i kvalitet. För att möta förändrade krav på sjukgymnasten i dag och i framtiden anser vi det viktigt att ge kurser i entreprenörskap, ledar-skap och coaching samt finna nya arenor att verka som sjukgymnast. Ut-bildningen bör också tydligare förbereda studenterna för yrkesfunktionen som sjukgymnast i kommun och hemsjukvård.

I nuvarande utbildningsplan och nuvarande kursutbud, som till sin ka-raktär är traditionell, är detta dock inte synliggjort.

Enligt vår bedömning behöver universitetets information om möjlig-heter till internationella studentutbyten och studievillkor både förbättras och förtydligas.

resultat

En alumniuppföljning som gjorts på några årskullar färdiga sjukgymnas-ter 2004 visade att grundutbildningen skattades som högst relevant för arbetet.


Examensarbeten, som skrivs två och två, bedömer vi ha god kvalitet och bra teoretisk förankring. Stor möjlighet finns för studenter att skriva sin uppsats inom ramen för befintliga forskningsprojekt. Uppsatser examine-ras av disputerad lärare. Examinationer i teoretiska kurser sker i stor ut-sträckning ämnesintegrerat enligt pedagogiken för problembaserat lärande och omfattar oftast innehållet i utbildningen under en hel termin. Vissa examinationer där kliniska färdigheter, som problemlösningsförmåga, praktisk färdighet samt professionellt förhållningssätt bedöms, görs ute i klinik. Under den verksamhetsförlagda utbildningen examineras studen-ten med en examenspatient och bedöms då av lärare från universitetet. Bedömning av de kliniska färdigheterna görs utifrån utarbetade kriterier. Vår bedömning är dock att de behöver utvecklas.


Kvaliteten i den kliniska utbildningen säkras mot kriterier fastställda av ett särskilt kompetensråd vid universitetet som också utvärderar den verk-samhetsförlagda utbildningen dock inte på samliga utbildningsplatser. Vi anser att även verksamheterna, det vill säga landstingen i större utsträck-ning bör utvärdera sina egna insatser för att försäkra sig om högsta kvalitet i den kliniska utbildningen.

336


Sjukgymnastutbildningen vid Linköpings universitet har tillgång till en hög kompetens bland samtliga lärarkategorier. Problembaserat lärande är en väl förankrad pedagogisk profil för programmet. Samverkan för kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen är mycket god mellan Östergöt-lands läns landsting och universitetet i form av en tydlig beställningsstruk-tur, kvalitetskriterier och arenor för dialog. Vi bedömer att utbildningens förutsättningar genomförande, resultat samt kvaliteten i den verksamhets-förlagda utbildningen är tillfredsställande.

Vi rekommenderar Linköpings universitet att • inrätta fler kombinationstjänster och kliniska adjungerade tjänster för

alla lärarkategorier • synliggöra de ämnen som ingår i integrerade kurser och utveckla den

pedagogiska utformningen och innehållet i studiedokumentation och studiehandledningar

• implementera problembaserat lärande och ”peer learning” fullt ut i den verksamhetsförlagda utbildningen

• samverka i större utsträckning med kommunen för verksamhetsför-lagda utbildningsplatser

• framställa tydlig information och utveckla tydliga vägar till interna-tionalisering och studentutbyten.

337






högskolelärare med sjukgymnastexamen: 15 varav 12 kv, 3 mProfessorer: 0 kv, 0 mDocenter: 0 kv, 0 mÖvriga disputerade: 0 kv, 1 m




Sjukgymnastutbildningen ges vid institutionen för Hälsovetenskap, av-delningen för sjugymnastutbildning, och leds av en programkoordinator. Många i ledningsfunktioner på olika nivåer är involverade i utbildnings-programmet varför beslutsstrukturen är något svåröverskådlig.

Institutionen har god ekonomi. Varje avdelning hanterar sina egna medel och det finns bestämda principer för hur resurstilldelningen skall beräknas.

Strategiska satsningar har gjorts på att höja den vetenskapliga kom-petensen bland lärarna. Sedan Högskoleverkets utvärdering år 2000 har också den vetenskapliga kompetensen ökat avsevärt. Vid avdelningen be-drivs forskning bland annat med fokus på äldre och på tillämpning av in-formationsteknik i vården. Bland lärarna inom sjukgymnastprogrammet är den pedagogiska kompetensen god.

För de kliniska handledarna i den verksamhetsförlagda utbildningen har det hittills inte kunnat ställas några krav på högre akademisk kompe-tens men ambitionen är att höja nivån till magisterkompetens.

Sjukgymnastprogrammet har lätt att fylla antalet utbildningsplatser. Skulle det uppstå vakanser ersätts dessa i första hand av studenter från ett

338

annat program inom universitetet med närliggande profil, det så kallade arenaprogrammet.

Universitetet har avtal med Norrbottens läns landsting om platser för den verksamhetsförlagda utbildningen. Trots detta har man stora problem med att rekrytera tillräckligt antal utbildningsplatser. I snitt saknas ett femtontal utbildningsplatser varje termin. Detta har lett till att studen-terna ibland själva söker och tillåts söka utbildningsplatser i andra lands-ting. Enligt vår bedömning är det mycket tveksamt om det i sådana fall är möjligt att garantera samma kvalitet i utbildningen. Universitetet har dock startat en egen mottagning med kliniska utbildningsplatser för 16 studen-ter per termin. Detta har utfallit väl. Sett på längre sikt är dock tillgången till kliniska utbildningsplatser enligt vår bedömning osäker.

Universitetet ger utbildning för handledare, 5 poäng, men platserna är svåra att besätta. Handledarna inbjuds till handledarträffar varje år för information om utbildningen. Det finns varken kombinationstjänster eller adjungerade kliniska lektorer och adjunkter kopplade till sjukgym-nastutbildningen.

genomförande

Introduktion till utbildningen sker under två veckor termin ett. Den teore-tiska utbildningen i sjukgymnastik sker från A- till C-nivå med start från den friska människans motorik och rörelseförmåga till alltmer komplexa funktionshinder. Teori och preklinisk utbildning i sjukgymnastik varvas med varandra i stora sammanhängande block. Teoretiska moment var-vas med praktiska moment och egen rörelseträning. Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier och i grupparbeten. Examinationerna i vissa ämnen görs på korta kurser, exempelvis förekommer examinationer på enpoängskurser. Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar så-väl utbildning inom sluten vård och primärvård inom landsting. Studen-terna examineras med en ”examenspatient” där kliniska handledare i Lu-leå också är engagerade. Inom forskningen finns ett etablerat samarbete mellan teknik och vård/hälsa.

Utbildningen är enligt vår bedömning traditionell, mer med fokus på sjukgymnastiska manuella tekniker och mindre på hälsa, beteendeveten-skap och psykosomatik. Fokus förskjuts dock alltmer mot hälsopromotion. De studenter vi samtalat med uttrycker stor trivsel med utbildningen och att dialogen med lärarna är god.

339

resultat

Examensarbeten görs i grupper om två och examineras av disputerade lä-rare. Ibland anlitas även examinatorer från andra universitet. De arbeten vi gått igenom är enligt vår bedömning väl genomförda och teoretiskt för-ankrade inom forskningsområdet.

Måluppfyllelse – de allmänna målenDen pedagogiska grundsynen är ”Kunskapsbyggande” för ett livslångt lärande, enligt den modell som Luleå tekniska universitet arbetar utifrån. Ett systematiskt utvecklings- och kvalitetsarbete sker genom att fakul-tetsnämnden begär in rapporter från programkoordinatorerna för varje ämne. Det finns även en modell för kursvärdering och utvärderingar åter-kopplas alltid till studenterna. I programrådet kan ändringar i program-met och yrkeslivets krav diskuteras med företrädare för lärare, yrkesliv och studenter.

Sambandet mellan forskning och undervisning garanteras genom att disputerade lärare som själva bedriver forskning, undervisar på grundut-bildningsnivå. Deltagande i konferenser, seminarier och workshops ger ytterligare garanti för att lärare kan följa kunskapsutvecklingen. Studen-terna har hittills ännu inte erbjudits att göra sina C-projekt inom ramen för lärares forskning, vilket vore önskvärt.


För den verksamhetsförlagda utbildningen finns kriterier för vad studen-terna skall kunna och vi bedömer att det råder en ömsesidig uppfatt-ning om att universitetets lärare och de kliniska handledarna arbetar mot samma mål. Den kliniska examinationen genomförs med en ”examenspa-tient” vilket utgör ett led i kvalitetssäkringen.


Luleå tekniska universitet gör stora satsningar för att höja den vetenskap-liga kompetensen och sjukgymnastutbildningen har tillgång till en ökande andel disputerade lärare. Den psykosociala studiemiljön är enligt vår upp-fattning också mycket god. Vi bedömer att förutsättningarna, genomför-andet och resultaten är tillfredsställande. Kvaliteten i den verksamhets-förlagda utbildningen är dock enligt vår bedömning otillfredsställande där studenter i hög grad själva tillåts söka plats för verksamhetsförlagd utbildning.

Vi rekommenderar Luleå tekniska universitet att

340

• fokusera utbildningen mer mot beteendevetenskapliga ämnen, hälsa, psykosomatik och välfärdssjukdomar

• ta tillvara universitetets kompetens för valbar profilering mot teknik och informationsteknik i rehabilitering

• införa större sammanhängande examinationer • inrätta kombinationstjänster • utöka antalet verksamhetsförlagda utbildningsplatser och undersöka

möjligheterna att teckna avtal med kommunerna om relevanta kli-niska utbildningsplatser.

341

Lunds universitet





högskolelärare med sjukgymnastexamen: 19 varav 17 kv, 2 mProfessorer: 1 kvinnaDocenter: 2 kvinnorÖvriga disputerade: 9 varav 8 kv, 1 m




Organisationsplanen för sjugymnastprogrammet vid institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle är hösten 2006 interimistisk och beslutsstruk-turen framstår ännu som något otydlig. En programdirektör ansvarar för terminsbudget, bemanning och pedagogik. Budgeten är aktivitetsrelate-rad.Region Skåne ersätts för den verksamhetsförlagda utbildningen med 1400 kr per studentvecka. Studenter får dessutom reseersättning i sam-band med den verksamhetsförlagda utbildningen om utläggen överstiger en viss nivå.

Den akademiska och pedagogiska lärarkompetensen för utbildningen inom programmet är god. Lärarna bedriver egen forskning men aktivite-ten är relativt låg. Graden av forskning och kompetensutveckling i tjänsten avgörs av tillgången till externa medel och kan för en lektor omfatta mel-lan 5 och 25 procent. Utbildningen bedrivs enligt modellen för problem-baserat lärande. I denna pedagogik anordnar universitetet kurser som alla basgruppers handledare genomgår.

Kombinationstjänster finns ännu inte och inte heller några adjunge-ringar från verksamheterna.

Organisationen för den verksamhetsförlagda utbildningen är något oklar. Platserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen hanteras i

342

stort sett via ett informellt nätverk av en ansvarig person inom institu-tionen.

Tillgången till kliniska utbildningsplatser regleras i avtal med Region Skåne, Lunds Universitetssjukhus, samt Malmö Allmänna sjukhus. Anta-let platser räcker dock vanligtvis inte till och det finns få platser i kommu-nal verksamhet. Studenterna i termin 6 kan istället genomgå sin kliniska utbildning på en utbildningsavdelning. De kan också själva söka platser i närliggande län, exempelvis Halland, Blekinge, Kronoberg.

Handledarna skall enligt avtal mellan universitetet och verksamheterna ha minst 60 poäng i ämnet sjukgymnastik. De skall dessutom ha handle-darutbildning. Handledarutbildning köper verksamheterna från univer-sitetet. Cirka hälften av handledarna har denna utbildning. Handledare vill helst inte ta emot mer än en student på varje arbetsplats vilket i sin tur förutsätter många utbildningsplatser. En arena mellan handledare och universitetslärare har skapats för att utveckla samverkan och en samsyn om vad en grundutbildad sjukgymnast skall kunna. Något motsvarande forum finns dock inte mellan verksamhetsansvariga och universitetet.

genomförande

Den teoretiska utbildningen omfattar 12 schemalagda lektioner per vecka. Examinationerna är varierade, skriftliga, muntliga och kliniska. Speci-ellt Triple-jump och klinisk examination värderas högt av studenterna. Kravnivån i olika kurser och terminer upplevs däremot ojämn. Den pe-dagogiska modellen för problembaserat lärande introduceras första termin med patientfall och tillämpas sedan till och med termin 3. Därefter ersätts denna pedagogik med case-metodik. De studenter vi samtalat med säger sig se både för- och nackdelar med problembaserat lärande, ”man lär sig mer effektivt” men också ”man kan glida igenom”.

Universitetslärarna ger den kliniska undervisningen och examinerar studenternas kliniska färdigheter. Kriterierna för godkänt är dock inte tydliga och vi har funnit att kravnivån varierar. Universitetet utvärderar den verksamhetsförlagda utbildningen och ger återkoppling vid termins-sluten, vilket är sent.

resultat

Examensarbeten genomförs av studenterna två och två och examineras av en disputerad lärare. De examensarbeten vi tagit del av håller en god vetenskaplig nivå. Det finns dock inte någon klart uttalad kravnivå för godkänt. Uppsatserna kan bli omfattande då studenter är ambitiösa och

343

handledare ofta önskar underlag till vetenskapliga artiklar. Många lägger ned mer tid på examensarbeten än vad som är avsatt.

Både alumni- och avnämarundersökningar har genomförts. Båda grup-perna visade sig vara nöjda med utbildningen, den goda vetenskapligheten och de breda medicinska kunskaperna.

Två pedagogiska böcker och ett flertal pedagogiska artiklar i vetenskap-liga tidskrifter har publicerats av lärarna på programmet under senare år, vilket vi bedömer är ett gott utfall.


Den akademiska såväl som den pedagogiska kompetensen hos de lärare som medverkar i programmet är god. Examinationsformerna inom pro-grammet är varierade, vilket säkerställer att både kunskaper och färdighe-ter kontrolleras. Examensarbetena håller hög akademisk nivå.


För få handledare har genomgått handledarutbildning trots avtal om detta med verksamheterna. Det akademiska kompetenskravet som ställs på handledarna, 60 poäng i sjukgymnastik, anser vi vara lågt i förhållande till de krav som ställs från universitetets sida på högskolmässig klinisk ut-bildning.

Rekryteringen av platser i den verksamhetsförlagda utbildningen görs inte systematiskt utan löses ofta ad hoc. Samarbetet mellan universitet och verksamheterna har också brister. Det saknas tydliga kriterier till grund för handledning, examination, utvärdering och kvalitetssäkring av den verksamhetsförlagda utbildningen.


Sjukgymnastutbildningen vid Lunds universitet håller en hög vetenskap-lig nivå. Utbildningens förutsättningar, genomförande samt kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är tillfredsställande. Resultaten är mycket tillfredsställande.

Vi rekommenderar Lunds universitet att • utvärdera tidsåtgången för examensarbeten på C-nivå • inrätta olika typer av kombinationstjänster• utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen • höja kravnivån på handledarnas akademiska kompetens• träffa avtal om den verksamhetsförlagda utbildningen med region,

landsting och kommuner där det tydligt framgår respektive parters ansvar för avtalets efterlevnad.

345






högskolelärare med sjukgymnastexamen: 3 varav 3 kvinnorProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 2 kvinnor

Avlagda sjukgymnastexamina: -*Examinerade kandidatuppsatser: 0 Examinerade magisteruppsatser: 0


* De första studenterna antogs 2004.


Sjukgymnastprogrammet vid Mälardalens högskola som startade hösten 2004 är fortfarande under uppbyggnad. Vid platsbesöket genomgick de första studenterna termin 5 i utbildningen. Programmet, som har en be-teendemedicinsk inriktning, ges vid institutionen för vård- och folkhälso-vetenskap, som organisatoriskt tillhör fakultetsnämnden för humaniora -, samhälls- och vårdvetenskap. Prefekten har ett delegerat ansvar att fatta beslut om verksamhetsplan, fastställa kursplaner och utbildningsplaner, utarbeta förslag till budget och examenskrav. För sjukgymnastutbild-ningen finns ett branschråd, vars uppgift är att stärka samverkan mellan högskolan och avnämare i regionen samt ett programråd. För huvudäm-net sjukgymnastik finns en ämnesansvarig lärare med docentkompetens. Folkhälsovetenskap läses inom ramen för högskolans folkhälsovetenskap-liga program och vårdpedagogik med sjuksköterskeprogrammet.

Ämnet sjukgymnastik omfattar endast 65 poäng av utbildningen. Det innebär att sjukgymnastprogrammet enligt vår bedömning har en mycket stram budget för det egna ämnet och högst begränsade möjligheter att an-ställa nya lärare trots att utbildningen är under utveckling i sjukgymnas-tik. Arbetssituationen är pressad.

346

Samtliga lärare med sjukgymnastexamen har gedigen klinisk kompe-tens inom sina områden. Adjunkterna har magisterexamen. En lektor har forskningstid motsvarande 30 procent och en bedriver externfinansierad forskning på 40 procent av heltidsanställning. Den pedagogiska kompe-tensen är god hos lärarna i sjukgymnastik. Kursansvariga i breddnings-ämnen såsom psykologi, sociologi, folkhälsovetenskap och i medicinska ämnen är i regel personer med doktorsexamen. Handledarna i den verk-samhetsförlagda utbildningen har vanligtvis kandidatexamen. Endast ett fåtal har magisterexamen. Eftersom en stor del av den teoretiska prekli-niska undervisningen är förlagd till klinisk verksamhet anser vi dock att det är av största vikt att lärarna/handledarna har ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt och är förtrogna med evidensbaserade metoder. För att garantera högskolemässighet borde magisterexamen vara minimikravet av-seende kompetens för den verksamhetsförlagda utbildningen.

Avtal finns om utbildningsplatser i den verksamhetsförlagda utbild-ningen med Sörmlands läns landsting och Västmanlands läns landsting. Engagemanget för sjukgymnastutbildningen hos verksamhetsföreträdare i dessa landsting är stort. Den modell som högskolan utarbetat för den verk-samhetsförlagda utbildningen har också möjliggjort ett tillräckligt antal utbildningsplaster.

genomförande

Sjukgymnastprogrammet har en beteendemedicinsk profil, vilket innebär att såväl beteende, livsstil som biomedicinska aspekter beaktas vid behand-ling av sjukdomar. Programmets huvudämne är människan i rörelse där biologiska processer och beteende integreras. För att det skall bli möjligt att införa ett sådant synsätt och för att det skall få genomslagskraft i vår-den har programmets företrädare utbildat sjukgymnaster i Västmanland och Sörmland. Detta är ett stort arbete som måste pågå under många år framöver eftersom arbetssättet måste utvecklas och integreras i verksam-heten på fältet. Bland de verksamhetsföreträdare vi träffade fanns ett stort engagemang för detta arbetssätt och stor vilja att utveckla vården i bete-endemedicinsk riktning. Det var dock flera som uttryckte svårigheter med och tveksamhet till att tillämpa ett beteendemedicinskt arbetssätt rakt över, exempelvis i akutsjukvården. För lärarna på Högskolan innebär pro-filen dubbla utbildningsuppdrag, dels undervisning av yrkesverksamma sjukgymnaster och dels av studenter. Högskolan bör ta detta i beaktande vid bemanningen av lärartjänster i sjukgymnastik.

347

Vi är kritiska till uppläggningen av kunskapsuppbyggnaden i sjukgym-nastik. Enligt vår bedömning kommer de yrkesspecifika prekliniska de-larna i huvudämnet in för sent i utbildningen eller förekommer i vissa delar inte alls eller i alltför liten omfattning. Detta gäller exempelvis bedömning av den friska människans motorik, egen träning av olika moment under handledning, att leda grupper, att känna och ta på en annan människa, kroppsmedvetandeträning, bedömning av motorik vid olika funktions-nedsättningar etc. Först under termin 4 finns ett block med sjukgym-nastiska moment om fyra veckor inför den verksamhetsförlagda utbild-ningen. Detta avsnitt anser vi vara för kort och tidspressat och det borde var mer handlett och komma in tidigt i utbildningen. Det läggs stor un-dervisningsbörda på handledarna i den verksamhetsförlagda utbildningen när studenterna inte är förtrogna med de grundläggande prekliniska kun-skaperna i sjukgymnastik, såsom nämnts ovan. Den beteendemedicinska profilen kan dock enligt vår mening bidra till att ge studenterna en bra helhetssyn förutsatt att dessa avsnitt är integrerade i ämnet sjukgymnas-tik. Utbildningen i anatomi och fysiologi finner vi fragmentarisk och den följs inte upp med funktionsbedömning och tillämpning i ämnet sjuk-gymnastik.

Introduktion till utbildningen bedömer vi som mycket bra med ett tio-poängsblock som introduktion till yrket, högskolestudier och livslångt lärande. Även vetenskaplig metodik är ett bra block med förankring i den sjukgymnastiska forskningen.

Olika examinationsformer förekommer i de teoretiska avsnitten, skrift-lig tentamen, seminarier, muntliga prov. I den verksamhetsförlagda utbild-ningen examineras integrerade uppgifter teori/klinik genom patientfall av högskolans lärare och manuella färdigheter och processfärdigheter av handledare i verksamhetsförlagd utbildning. Högskolan har många inter-nationella samarbetsparter, men än så länge har sjukgymnastutbildningen enbart en handfull studenter som utnyttjat möjligheten att förlägga studier utomlands. Institutionen har en kvalitetsplan, som utbildningen följer. Återkoppling sker till studenterna-. Högskolans möjligheter till samver-kan i grundutbildning och forskning med tekniska ämnen har ännu inte tillvaratagits.

Studenterna är ute i verksamhetsförlagd utbildning under termin 4 och 5. Kvalitetssäkring sker genom branschrådet och genom att studenter, lä-rare och handledare använder samma studiematerial. Man använder så kallade ”startkort” där det står vilka moment studenterna skall gå igenom. Detta ger vägledning för både studenter och handledare och visar vilka

348

krav högskolan har på den verksamhetsförlagda utbildningen och vad stu-denterna skall kunna.

resultat


Eftersom utbildningen ännu inte är fullt genomförd kan vi inte bedöma i vad mån de allmänna målen uppfylls. Det är dock enligt vår mening mycket tveksamt om målen för sjukgymnastexamen kan nås bland annat med hänsyn till att ämnet endast omfattar 65 poäng, inkluderande intro-duktion till högskolestudier och vetenskaplig metodik samt valbar kurs, och att det finns så få högskolelärare i sjukgymnastik. Att handledarna under verksamhetsförlagd utbildning också utbildar studenterna i prekli-nisk sjukgymnastik trots att flertalet endast har kandidatexamen bidrar ytterligare till vår tveksamhet ifråga om möjligheterna att nå målen.


Det studiematerial som används i den kliniska utbildningen gör det möj-ligt att säkra utbildningens kvalitet. Trots att det är högskolans lärare som ansvarar för examinationen av de kliniska kunskaperna, examineras stu-denternas kliniska färdigheter av handledarna.


Sjukgymnastutbildningen vid Mälardalens högskola har ännu inte genom-förts i sin helhet. De lärare som bygger upp verksamheten har god kompe-tens men är inte tillräckligt många för uppgifterna. Enligt vår uppfattning har den beteendemedicinska profilen fått en så framträdande plats i pro-grammet att den professionella kunskapen i sjukgymnastik kraftigt fått stå tillbaka. Gedigna baskunskaper i huvudämnet är förutsättningen för att ett beteendemedicinskt arbetssätt skall kunna tillämpas i sjukgymnastens yrkesutövning. Vi bedömer därför att utbildningens förutsättningar lik-som genomförandet på nuvarande stadium inte är tillfredsställande.

Vi rekommenderar Mälardalens högskola att • anställa fler lärare i sjukgymnastik • öka omfattningen av ämnet sjukgymnastik i utbildningsprogrammet • öka inslagen av manuella metoder, fysisk träning, kroppsmedvetande-

träning, gruppledning och annan preklinisk sjukgymnastisk kunskap inför den verksamhetsförlagda utbildningen

349

• fortsätta utbilda handledarna i verksamheterna så att den beteende-medicinska profilen kan garanteras i verksamheten

• höja kraven på de kliniska handledarnas formella kompetens till ma-gisternivå

• utse examinator på högskolan som ansvarig för examinationen av hela den verksamhetsförlagda utbildningen

• vidta de åtgärder som rekommenderades i samband med Högskolever-kets beslut om rätt att ge sjukgymnastexamen.

351

Umeå universitet





högskolelärare med sjukgymnastexamen: 19 varav 18 kv, 1 mProfessorer: 1 kvinnaDocenter: 2 kvinnorÖvriga disputerade: 9 varav 8 kv,1 m

Avlagda sjukgymnastexamina: 54 varav 38 kv, 16 m Examinerade kandidatuppsatser: 32 Examinerade magisteruppsatser: 21



Sjukgymnastprogrammet tillhör den medicinska fakulteten och ingår som en egen enhet, enheten för sjukgymnastik, i institutionen för samhälls-medicin och rehabilitering. Organisationen för sjukgymnastprogrammet inom universitetet är tydlig.

Ekonomin är i balans. Till utbildningsprogrammet köper institutio-nen utbildning från andra enheter. Några av lärarna i sjukgymnastik un-dervisar också på arbetsterapeutprogrammet, Designhögskolan och inom Spa-programmet, vilket genererar ytterligare resurser. Ekonomin tillåter strategiska satsningar och lärarna har tid avsatt för forskning från 61 till 10 procent av heltidsanställning.

Såväl den pedagogiska som den akademiska kompetensen är hög bland universitetslärarna i sjukgymnastik. De representerar samliga akademiska nivåer. Alla adjunkter har dessutom magisterexamen. I ämnet sjukgym-nastik bedrivs mycket aktiv forskning med 13 forskarstuderande. Den for-mella akademiska kompetensen däremot är betydligt lägre bland de lärare som är involverade i den verksamhetsförlagda kliniska utbildningen. Lägst är den bland sjukgymnasterna utanför universitetssjukhuset. Det finns inga kombinationstjänster eller adjungeringar. Satsningar görs för att an-

352

ordna ”Handledning i verksamhetsförlagd utbildning” omfattande 5 po-äng, seminarier, öppna föreläsningar och magisterprogram.

Tillgången till kliniska utbildningsplatser är bristfällig mycket på grund av otydlig organisation och oklara ansvarsförhållanden mellan universi-tetet och landstinget. Västerbottens läns landsting saknar praktikplatsor-ganisation för sjukgymnastisk verksamhet. Det finns ingen övergripande organisation som tar ansvar för att utlovade platser tillhandahålls, inte heller för att kvalitetssärkring och uppföljning görs från landstingets sida. Från universitetets sida är man tvungen att ansöka om platser på varje en-skild klinik, vilket kan innebära att mellan 60 och 100 kontakter tas varje termin med klinikchefer. Allt oftare får universitetet nej på sina förfråg-ningar, varför situationen ofta är mycket kärv. Upprepade påstötningar har gjorts från universitetet om att situationen måste åtgärdas av sjukvårdshu-vudmannen. Sjukvårdshuvudmannen har heller inte visat något intresse för kopplade tjänster i form av kliniska lektorat och adjunktstjänster eller av adjungeringar. För att lösa delar av bristen på kliniska utbildningsplatser har man startat en ”öppen mottagning” inom Vårdvetarhuset. I termin sex kan studenterna också välja att göra ett projekt på en ny arena exempelvis vid Apoteketshälsotorg. Studenterna får ersättning för ökade kostnader om utbildningen förläggs långt bort från universitetet. Kommunerna är mycket intresserade av att ta emot studenter, men på grund av att avtal och ersättning saknas avböjer de flesta att ta emot studenter. Studenterna har god tillgång till olika faciliteter för sina studier i form av bland annat bibliotek och datorstöd. Även för lärarna finns det tillgång till pedagogiskt stöd via universitetspedagogiskt centrum. Studenter som hamnar i stress- och krissituation erbjuds kontakt med studievägledare och studierektor.

genomförande

Introduktion till utbildningen är god och redan i första terminen intro-duceras studenterna i att kritiskt granska och värdera både teorin och ut-förandet av sjukgymnastik utifrån ett brett perspektiv. Det finns en tydlig progression i utbildningen, uppgifterna växer i komplexitet och formerna för examinationen varierar. Programmet tillämpar en studerandeaktiv pe-dagogik, som har sin utgångspunkt i problembaserat lärande. Studentak-tivt lärande utgår från situationer med konkreta och verklighetsanknutna problem eller fallbeskrivningar som bearbetas individuellt eller i grupp. Lite undervisning sker via webben. Detta borde kunna utökas för att få mer flexibilitet i systemet. Vissa kurser har en mycket omfattande littera-tur och där behöver programmet reflektera över hur dessa används i lä-

353

randeprocessen. Den kliniska utbildningen och kopplingen mellan teori, praktik och forskning får positiv kritik från de studenter vi samtalat med. Kliniskt verksamma sjukgymnaster med specialistkompetens deltar aktivt som lärare i olika utbildningsmoment.

Planering av en ”klinisk undervisningsavdelning” sker tillsammans med landstinget där samtliga medicinska vårdutbildningar skall samverka. Redan nu finns det en klinisk undervisningsavdelning i Östersund. In-terprofessionellt lärande sker i relativt liten omfattning och framför allt med arbetsterapeututbildningen. Där kan dock inte alla studenter bere-das plats.

Samverkan internationellt är omfattande. Trots det finns en strävan att bedriva det internationella utbytet ännu mer aktivt.

Det pågår ett kontinuerligt kvalitetsarbete med utvärdering av kurser och utbildning. Utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen är dock en svag länk, eftersom det finns otydligheter i organisationen.

resultat

Examensarbetena omfattar 10 poäng och handleds genom hela utbild-ningen. Uppsatserna redovisas på seminarier med opponent och exami-neras av en disputerad lärare. En mångfald av ämnen kopplade till sjuk-gymnastik studeras liksom olika forskningsansatser.

De studenter som gör uppehåll i studierna följs upp. Alumniundersök-ning visar att utbildningen motsvarar yrkeslivets krav.

Den vetenskapliga produktionen är hög bland programmets lärare.Kursansvariga examinatorer ansvarar för att målen i respektive kursplan

uppfylls och examineras. Detta gäller också den verksamhetsförlagda ut-bildningen.

De allmänna målen för högskoleutbildning och målen för den verksam-hetsförlagda utbildningen är uppfyllda genom en god kopplig mellan teori och praktik samt mellan vetenskap och klinisk verksamhet. Lärarna har god kompetens och är forskningsaktiva.


Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är beroende av till-gången på utbildningsplatser där det finns god handledarkompetens och kan därför variera. Universitetets lärare tar dock examinationsansvaret för den kliniska utbildningen i verksamheterna.

354


Lärarna på sjukgymnastprogrammet vid Umeå universitet har god så-väl vetenskaplig som pedagogisk kompetens och är forskningsaktiva. Det finns en tydlig progression i utbildningen, uppgifterna växer i komplexitet och formerna för examination varierar. Internationaliseringen fungerar väl och utnyttjas flitigt av utresande och inresande studenter. Vi bedömer att utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat är mycket tillfredsställande. Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är tillfredsställande.

Vi rekommenderar Umeå universitet att • säkra tillgången till kliniska utbildningsplatser och utveckla organisa-

tionen för rekrytering av utbildningsplatser i samråd med verksamhe-terna, landsting och kommuner

• inrätta fler kliniska kombinationstjänster och kliniska adjungeringar i regionen.

355

Uppsala universitet





högskolelärare med sjukgymnastexamen: 12 varav 12 kv, 0 mProfessorer: 1 kvinnaDocenter: 0 Övriga disputerade: 4 kvinnor

Avlagda sjukgymnastexamina: 80 varav 68 kv, 12 m Examinerade kandidatuppsatser: 44 Examinerade magisteruppsatser: 9



Sjukgymnastprogrammet vid Uppsala universitet ingår i vetenskaps-området medicin och farmaci. Programmet och ämnet sjukgymnastik administreras av institutionen för neurovetenskap där samtliga lärare i sjukgymnastik har sin anställning. Undervisningsuppdrag fördelas av pro-gramkommittén till främst medicinska institutioner men även psykolo-giska institutionen vid samhällsvetenskapliga fakulteten.

Ekonomin är ansträngd men i balans. Ersättning för den verksamhets-förlagda utbildningen betalas till såväl landsting som kommun. Ökade kostnader för framför allt rese- och boendeersättning utom pendlings-avstånd har tvingat till besparingar genom indragna läraranställningar, utökning av fristående kurser och reducering av deltagande i konferen-ser. Ökad antagning för fler studenter skulle ge större intäkter men den bristande tillgången på verksamhetsförlagda utbildningsplatser hindrar detta.

I lärarkåren finns tjänster på samtliga akademiska nivåer tillsatta, pro-fessor, lektorer och adjunkter. Universitetet har gjort en strategisk satsning för att stärka den kliniska kunskapen inom lärarkåren och kvalitetssäkra den kliniska utbildningen i verksamheterna genom att konstruera kopp-lade tjänster på alla akademiska nivåer. För egen forskning finns avsatt

356

20 procent för lektorer och 10 procent för adjunkter men på grund av hög arbetsbelastning bedrivs idag stora delar av forskningen, projekt och kom-petensutveckling på lärarnas fritid. Den ansträngda ekonomin hindrar vidare utbyggnad av forskningen med exempelvis fler doktorandtjänster och forskningsgrupper. Den akademiska och pedagogiska kompetensen är god bland lärarna på sjukgymnastprogrammet.

Kraven på de kliniska handledarna är i princip att alla skall ha ge-nomgått en handledarutbildning. Krav på högre akademiska examina hos handledare vore önskvärt men det är inte något ledningen aktivt driver. De kliniska adjunkterna har till uppgift att säkerställa kopplingen mellan teori och klinik på den verksamhetsförlagda utbildningen, främst genom att arbeta gentemot handledarna.

Det råder brist på kliniska utbildningsplatser inom slutenvården, mycket på grund av att sjukgymnastutbildningen vid Mälardalens hög-skola sedan 2004 disponerar platser som tidigare använts av Uppsala uni-versitet. Landstinget tar fram de platser universitetet begär men då avtalet inte gör skillnad mellan sluten- och öppenvårdsplatser, leder detta till att trots att det totala antalet platser tillsynes är tillräckligt, kräver platserna inom sluten vård stora ansträngningar att få fram. Avtal med kommunen saknas men det finns ett gott samarbete med Uppsala kommun som till-handahåller de platser universitetet efterfrågar. Samarbetet med regionen däremot går långsamt och kommunikationen mellan parterna fungerar bristfälligt.

De studenter vi samtalat säger sig dock vara nöjda med universitetets organisation kring de kliniska utbildningsplasterna. Universitetet fokuse-rar nu på arbetet med en utvidgning av den verksamhetsförlagda utbild-ningen i och runt Uppsala.

genomförande

Introduktionen till utbildningen sker med en introduktionskurs, Profes-sion, kunskap och lärande, 3 poäng, som har till syfte att ge studenterna en överblick över yrket, universitetet och utbildningen. Den teoretiska utbild-ningen i sjukgymnastik sker från A- till C-nivå och har som grundidé att följa Blooms kunskapstaxonomi genom att i tur och ordning förstå fakta, tillämpa kunskaper, analysera och kritiskt värdera. Undervisningen liksom examinationerna är omväxlande teoretiska och kliniska. De studenter vi samtalat med lyfter särskilt fram lärarnas engagemang och det vetenskap-liga tänkandet som genomsyrar utbildningen.

357

Det råder stoffträngsel i programmet och schemat är även sett ur ett högskolemässigt perspektiv periodvis för välfyllt.

Utbildningen har en tydlig intention att möta sjukgymnastikyrkets framtida krav. Detta gör man genom att utforma en ny utbildningsplan med mer inriktning mot beteendemedicin, primärprevention och fysisk träning. Hur den nya inriktningen skall genomsyra även den kliniska ut-bildningen i verksamheterna är ännu inte helt fastställt.

Ett hinder för att få till stånd en evidensbaserad verksamhetsförlagd utbildning kan enligt vår mening vara att det saknas stöd för att systema-tiskt följa upp detta i landstingets organisation. Studenternas teoretiska kunskaper bedömer vi vara goda och relevanta för den verksamhetsför-lagda utbildningen. Kommunikationen mellan universitetet och verksam-heterna fungerar bra i fråga om organisation och uppläggning och kring den nya utbildningsplanen. Däremot saknas enligt vår mening en samsyn ifråga om utvecklingen av den verksamhetsförlagda utbildningen och dess framtida form.

För att integrera den verksamhetsförlagda utbildningen med teori har företrädare för verksamheten varit med i processen med både den nya läroplanen och organisationen kring och upplägget av den kliniska ut-bildningen. Studenterna kommer redan i termin 1 och 2 ut i verksam-hetsförlagd utbildning under kortare perioder med teorianknytning. Den integrering som de kliniska adjunkterna står för fungerar bra i Uppsala -området men kommer inte regionplatserna till godo.

Problemen med bristen på verksamhetsförlagda utbildningsplatser och den höga kostnaden för dessa ute i regionen är planerade att lösas genom att centralisera stora delar av utbildningen till Uppsala. Utökningen av utbildningen till kommunal verksamhet och närsjukvård är också en med-veten satsning mot framtidens arbetsmarknad.

Samverkan med andra utbildningar vid Uppsala universitet och andra professioner fungerar enligt vår uppfattning inte över huvudtaget, vare sig inom programmet eller i arbets- och studiemiljön där lärare och studenter vistas. Sjukgymnastutbildningen har inte ändamålsenliga lokaler för sin verksamhet och det faktiska avståndet till andra utbildningar är stort.

Internationalisering sker inte i önskad omfattning. Svårigheter att till-godoräkna utlandsstudier, begränsat utbud för inresande studenter, val-möjligheter som inte passar studenternas önskemål samt en alltför om-ständlig organisation kring utlandsstudier kan enligt vår bedömning ligga bakom ett svalt intresse.

358

resultat

Examensarbeten genomförs på C-nivå av studenter, två och två. De för-bereds under termin 4 och 5 och genomförs under termin 6. Disputerade lärare examinerar promemorior och färdiga uppsatser. Uppsatserna håller god kvalitet och har en bra teoretisk förankring. En alumniundersökning gjordes inför utformningen av nya läroplanen. En avhandling i pedagogik, tre bokkapitel samt fem övriga publikationer har givits ut.


Ett hinder för att få till stånd en evidensbaserad verksamhetsförlagd utbild-ning kan enligt vår mening vara att den verksamhetsförlagda utbildningen inte följs upp systematiskt. Studenternas teoretiska kunskaper bedömer vi vara goda och relevanta för den verksamhetsförlagda utbildningen. Kom-munikationen mellan universitetet och verksamheterna fungerar bra ifråga om organisation och uppläggning och om den nya utbildningsplanen. Dä-remot saknas enligt vår mening en samsyn i fråga om utvecklingen av den verksamhetsförlagda utbildningen och dess framtida form.


Sjukgymnastutbildningen vid Uppsala universitet har tillgång till kliniska kombinationstjänster och adjungeringar på alla nivåer, professorer, lektorer och adjunkter vilket ger goda förutsättningar att integrera teori och klinik i utbildningen. Den nya utbildningsplanen har en inriktning med särskild profil för framtidens verksamheter. Vi bedömer att utbildningens förut-sättningar är mycket tillfredsställande samt att genomförande och resultat är tillfredsställande. Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen bedöms som tillfredsställande, även om det finns stora problem med att få tillräckligt många utbildningsplatser i verksamhetsförlagd utbildning.

Vi rekommenderar Uppsala universitet att• kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen• utöka antalet kliniska adjunkter även till regionen• höja kraven på de kliniska handledarnas formella kompetens till ma-

gisternivå• säkra tillgången till verksamhetsförlagda utbildningsplatser i regionen

inom sluten vård • utveckla ett interprofessionellt lärande • utöka det internationella utbytet bland lärare och studenter• verka för att sjukgymnastutbildningen får ändamålsenliga lokaler.

sjUkhUsfysikerexAmen

361



studenter i sjukhusfysikerprogrammet 2005


högskolelärare med sjukhusfysikerexamen eller motsvarande3: 3 varav 1 kv, 2 mProfessorer: 2 varav 1 kv, 1 mDocenter: 0Övriga disputerade: 1 m Kombinationstjänster: 1


Avlagda sjukhusfysikerexamina: 4 varav 2 kv, 2 m Examinerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 8

bildningens förutsättningar

Utbildningen till sjukhusfysiker sker huvudsakligen vid den naturveten-skapliga fakulteten i samverkan med Sahlgrenska akademin som ger kur-sen Klinisk radiofysik. Programansvaret för sjukhusfysikerutbildningen ligger vid naturvetenskaplig fakultet, vilket är motiverat då utbildningens grund ligger inom det naturvetenskapliga ämnesområdet.

Utbildningens två första år, som huvudsakligen omfattar kurser i ma-tematik och fysik, är gemensamma med övriga fysikutbildningar. De två och ett halvt sista åren bedrivs vid avdelningen för radiofysik, institutionen för kliniska vetenskaper, som tillhör Sahlgrenska akademin.

Ingen speciell ersättning utgår för de kliniska moment som ingår i ut-bildningen eller för små gruppstorlekar vilket medför en ansträngd eko-nomi. Den begränsade ekonomin har medfört att sjukhusfysikavdelningen står för både lärarkostnader och handledning i samband med den kliniska delen av utbildningen, och den betalar även till stor del lokalhyran för in-stitutionens lokaler. En överenskommelse mellan institutionen och sjuk-husfysikavdelningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset bör slutas så snart som möjligt.

3. Omfattar även lärare med fil. mag. i radiofysik eller medicinsk strålningsfysik.

362

Det finns en närhet lokalmässigt till stora delar av sjukhusfysikavdel-ningens personal och även till strålbehandlingen. Detta underlättar kopp-lingen till den kliniska verksamheten.

Sjukhusfysikerutbildningen vid Göteborgs universitet har en betoning på radioekologi. Det är svårt att se hur detta styrker sjukhusfysikerutbild-ningen och studenternas kompetens inom sjukhusfysik. Att det vidgar ar-betsmarknaden för de studenter som går utbildningen är dock klart.

Vid institutionen finns en universitetslektor och två professorer som medverkar i utbildningen. Dessutom finns ett flertal disputerade lärare från sjukhusfysikavdelningen som undervisar inom olika kurser. Lärar-kompetensen måste därmed anses god. Det är dock viktigt att de lands-tingsanställdas medverkan regleras så att den garanteras även i fortsätt-ningen. Vid en summering av tid för forskning och forskarutbildning (handledning) gäller att de tre disputerade lärarna vid institutionen i ge-nomsnitt har mer än 40 procent av sin anställning avsatt för forskning, vilket är positivt.

Sedan ett par år finns ett stort intresse för utbildningen och man har fulla kurser, cirka tio studenter per år. Detta är nödvändigt för att upp-rätthålla en rimlig ekonomi.

Studenterna har ett uppehållsrum i anslutning till personalrummet. Det är däremot sämre beställt med tillgång till arbetsplatser med datorer. Dessa finns i allmänhet i laborationslokalerna och de flesta datorer är av äldre datum. Bristande ekonomi anfördes som anledning till detta.

genomförande

Då de två första årens utbildning inom sjukhusfysikerprogrammet sker tillsammans med övriga fysikstudenter som är en större grupp, är det viktigt att studenterna redan vid kursstart får möjlighet att identifiera sig som blivande sjukhusfysiker. Introduktion för studenterna görs redan vid kursstart där studenterna får träffa programansvarig. Studenterna inbjuds sedan till avdelningen för radiofysik för informationsträffar under de två första åren. I samband med att de mer ämnesspecifika studierna startar det tredje året har man en introduktionsdag med bland annat lunch till-sammans med lärare och gamla studenter. Då ges allmän information om ämnet samt information om forskningen vid institutionen. Detta ger stu-denterna tidigt en god inblick i institutionens verksamhet och underlättar kontakten med lärare och assistenter.

I undervisningen läggs stor vikt vid laborationerna som görs enligt me-toden för problembaserat lärande. Studenterna får också uppgifter som

363

skall redovisas dels skriftligt, dels muntligt för träning i skriftlig och muntlig framställning. Denna modell för laborationer stimulerar studen-ternas självständighet och förbereder dem för framtida yrkesverksamhet där ofta stor självständighet krävs.

Kurserna följer en naturlig ordning och bygger på varandra vilket bör ge en god progression i undervisningen. Då lärarna har hög vetenskaplig kompetens och är aktiva forskare garanteras en god koppling mellan ut-bildning och forskning. På den kliniska sidan är lärarna huvudsakligen kliniskt aktiva fysiker, många med forskarutbildning. På detta sätt säker-ställs att utbildningen följer aktuell klinisk verksamhet. Studierektor har också möten med sjukhusfysikerna vid Sahlgrenska akademin för att kon-tinuerligt följa upp innehållet i kurserna.

Vid Göteborgs universitet ligger den kliniska delen av utbildningen som en hel termin på 20 poäng. Cirka tolv veckor är schemalagda, medan resten av tiden används för hemuppgifter. Vi har uppfattat att dessa uppgifter inte är så betungande, och att redovisningen är bristfällig. Det framgick att det var möjligt att ägna sig åt andra saker under den tiden. Här bör man se över rutinerna. I övrigt verkade den kliniska utbildningen fungera, med redovisning av arbetsuppgifter, dagbok med mera. Studierektor följer upp denna del av utbildningen med ansvarig fysiker.

resultat

Det visade sig att alla studenter fick ’väl godkänd’ på sina examensarbeten trots att de uppsatser vi tagit del av inte skiljde sig speciellt från vad som kan förväntas. Det rekommenderas att man ser över rutinerna för betyg-sättning av examensarbeten. Då dessa kan vara ett sätt att konkurrera på arbetsmarknaden är det viktigt att i så stor utsträckning som möjligt ha liknande betygsnivåer i landet.


Högskolemässigheten är mycket tillfredsställande.


Vid Göteborgs universitet har sjukhusfysikerutbildningen tillgång till en lärarstab med hög akademisk kompetens. Forskningsverksamheten är väl integrerad i utbildningen. Det finns problem med ekonomin och avtal mellan institution och sjukhusfysikavdelning, vilka reglerar avdelningens medverkan både med föreläsningar och med klinisk handledning.

364

Vår samlade bedömning är att förutsättningarna för utbildningen är tillfredsställande, och att både genomförande och resultat är mycket till-fredsställande.

Vi rekommenderar Göteborgs universitet att• se över avtalen mellan fakultet, institution och sjukhusfysikavdel-

ningen både när det gäller ekonomi och organisation• se över rutinerna för betygsättning av examensarbeten• bättre strukturera de åtta veckor av klinikkursen som används för

hemuppgifter.

365

Lunds universitet




högskolelärare med sjukhusfysikerexamen eller motsvarande4: 8 varav 1 kv, 7 mProfessorer: 4 mDocenter: 2 mÖvriga disputerade: 1 m Kombinationstjänster: 0




Utbildningen av sjukhusfysiker ligger vid den naturvetenskapliga fakulte-ten. Efter två års gemensamma studier i matematik och fysik med övriga fysikstudenter, läses de två och ett halvt sista åren vid avdelningen för med-icinsk strålningsfysik, institutionen för kliniska vetenskaper, Medicinska fakulteten i Lund. En kurs inom röntgendiagnostik ges av motsvarande institution förlagd till Malmö. Det är svårt att ur utbildningssynpunkt se någon organisatorisk fördel med denna uppdelning i två avdelningar i medicinsk strålningsfysik inom Lunds universitet.

Avdelningen har genom förhandlingar lyckats få den medicinska fakul-teten att ställa upp med medel enligt ALF-avtalet, på liknande sätt som görs för läkarutbildning. Man har även lyckats att vid tilldelning enligt resurstilldelningssystemet, baserat på helårsprestationer och helårsstuden-ter, få samma ersättning som läkarutbildningen, vilket är betydligt högre än för en naturvetarstudent. Detta har medfört att man har en relativt god ekonomi för utbildningen och kan ersätta landstinget för sjukhus-fysikavdelningens insatser, både avseende lärarresurser och klinisk hand-ledning.


366

Vid institutionen finns fyra professorer och två universitetslektorer som medverkar i utbildningen, förutom lärare från sjukhusfysikavdelningen. Dessa tjänster omfattar alla viktiga discipliner inom medicinsk strålnings-fysik, förutom strålterapeutisk fysik. Man planerar att i detta ämne inrätta en kombinerad tjänst som lektor vid institutionen och sjukhusfysiker vid sjukhusfysikavdelningen. Lärarkompetensen är alltså mycket god och fler-talet lärare har pedagogisk utbildning. Vid en summering av tid för forsk-ning och forskarutbildning (handledning) gäller att de åtta lärarna vid institutionen i genomsnitt har mer än 40 procent av sin anställning avsatt för forskning vilket måste anses positivt.

Utbildningen har bland annat genom en god marknadsföring blivit mycket populär och är en av Sveriges mest eftersökta naturvetenskapliga utbildningar.

genomförande

Studenterna introduceras till sjukhusfysikerprogrammet i samband med att de börjar vid universitetet, varvid de får göra studiebesök vid institu-tionen och höra populärvetenskapliga föreläsningar inom ämnesområdet samt göra studiebesök vid sjukhuset. Under de två första åren ingår också vissa kursmoment kopplade till sjukhusfysikutbildningen. I samband med att studenterna börjar vid den specialiserade utbildningen ingår introduk-tionsföreläsningar om ämnets historia. Genom detta stimuleras studen-terna under sina studier i matematik och fysik under de två första åren, där kopplingen till den framtida yrkesverksamheten annars kan verka av-lägsen.

Undervisningen är till viss del inspirerad av metoden för problembaserat lärande. Studenterna får lösa problem med anknytning till kursinnehållet. Detta görs ofta i mindre grupper. Man tycker sig ha fått ökad aktivitet och ökat intresse hos studenterna, vilket medfört goda studieresultat. Stu-denterna får ofta redovisa uppgifter både i grupp och enskilt. Detta sker både skriftligt och muntligt. På detta sätt tränas studenterna i muntlig och skriftlig framställning. IT utnyttjas mycket i utbildningen och stu-denterna gör flera datorbaserade uppgifter. Det har under senare år skett en viss förskjutning mot en mer kvalitativ beskrivning av ämnet och en reduktion av antalet praktiska laborativa moment. Detta beror delvis på bristande laborativa resurser. Vi bedömer att det är viktigt att man behåller en så strikt matematisk och fysikalisk framställning som möjligt. Det är också viktigt att studenterna under utbildningen får en god experimentell vana, då en viktig del i yrkesverksamheten är av experimentell karaktär.

367

Ordningen på de ingående kurserna är logisk och det finns en progres-sion i undervisningen då kunskaper från tidigare kurser används i senare kurser. Man har i Lund, tydligare än vid övriga utbildningsorter, begrän-sat kurserna till programstudenter, vilket medför att det är lättare att hålla en god kontinuitet i den del av utbildningen som ges vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik.

Genom att flertalet lärare är aktiva forskare inom kliniska forsknings-områden garanteras en god koppling till forskningen. Man har också ge-nom sjukhusfysikerna goda möjligheter att inkludera nya kliniska tekni-ker i utbildningen.

Examinationen består mestadels av skriftliga salstentamina, men även andra examinationsformer förekommer och en stor del av utbildningen följs upp genom de uppgifter som studenterna regelbundet gör. Genom flera examinationsformer erhålles en bredare och bättre bedömning av studenternas förmåga till problemlösning och andra kunskaper som är viktiga för yrket.

Den kliniska utbildningen kan göras på olika sjukhus inom landstinget och även vid Rigshospitalet i Köpenhamn. Det framkom från handledare på sjukhusfysikavdelningen vid sjukhuset att det kunde kännas tungt med så många studenter att ta hand om samtidigt, trots den ersättning man er-håller för denna handledning. Den kliniska utbildningen följs upp genom kontroll av att studenterna genomför förelagda moment, samt genom egna studentrapporter. De handledande sjukhusfysikerna är väl integrerade i utbildningen.

Rutiner kring kursutvärderingar fungerar väl; man har en mycket hög svarsfrekvens, till skillnad från de flesta andra utbildningar. Kursutvärde-ringarna finns tillgängliga för studenterna på avdelningens hemsida.

resultat

De uppsatser vi tagit del av håller hög kvalitet. Uppsatserna bedöms av externa examinatorer.


Högskolemässigheten är utmärkt.


Utbildningen är mycket välorganiserad, med en god ekonomi och en en-gagerad studierektor, som också fått Lunds universitets pedagogiska pris för sitt arbete. Det framgick också klart att man vid fakulteten är mycket

368

nöjd med utbildningen. Det finns också flera kompetenta lärare och duk-tiga sjukhusfysiker som är engagerade i undervisningen. Vid universitetet ges en utbildning av hög kvalitet, med en organisation som inte faller om en person slutar.

Vår samlade bedömning är att såväl förutsättningar, genomförande och resultat är utmärkta.

Vi rekommenderar Lunds universitet att• se över avtalen mellan fakultet, institution och sjukhusfysikavdelning

både när det gäller ekonomi och organisation• fortsätta arbeta enligt nuvarande väl utvecklade koncept.

369

Stockholms universitet




högskolelärare med sjukhusfysikerexamen eller motsvarande5: 3 varav 1 kv, 2 mProfessorer: 1 mDocenter: 2 varav 1 kv, 1 mÖvriga disputerade: 0 Kombinationstjänster: 1

Nybörjare på programmet: uppgift saknasHelårsstudenter: 30Helårsprestationer: 26



Utbildningen av sjukhusfysiker är organiserad som en egen linje vid den naturvetenskapliga fakulteten. Studenterna väljer linje vid ansökan till universitetet. Utbildningen är gemensam de första två åren för alla fysi-kerlinjer; de två och ett halvt sista åren läser studenterna vid sjukhusfysi-kerlinjen vid den naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet, vilket är motiverat då utbildningens grund ligger inom det naturveten-skapliga ämnesområdet.

Organisatoriskt tillhör avdelningen både Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Prefekten vid Karolinska Institutet är ansvarig för avdelningens verksamhet vid Stockholms universitet, men detta ansvar, som även omfattar budget, är för närvarande delegerat till avdelningens studierektor.

Organisatoriskt fungerar verksamheten utmärkt tack vara studierek-torns samarbetsförmåga. Det finns inget formellt avtal mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet när det gäller institutionens ansvar för utbildningen vid Stockholms universitet. Ett sådant avtal är en förut-sättning för att öka den organisatoriska säkerheten.


370

Ekonomin har förbättrats genom ökade helårsprestationer från 2004 till 2006. Dock är det ekonomiska läget bekymmersamt då utbildningen till en stor del är beroende av externa lärare.

Vid avdelningen på Stockholms universitet finns två docentkompetenta universitetslektorer och en forskarassistent. Den ena lektorn är även stu-dierektor med mycket administrativt ansvar. Dessutom finns det vid Ka-rolinska Institutet två professorer i medicinsk strålningsfysik, samt fyra disputerade forskare som regelbundet medverkar i utbildningen. Dessas medverkan är i storleksordning 10 procent som mest. Den totala forsk-ningsaktiviteten är på en hög nivå. På grund av många administrativa upp-gifter, stor undervisningsvolym och låg bemanning har Stockholms uni-versitets lärare hög arbetsbelastning. I anställningen ingår 30 procent för egen forskning. Trots den begränsade tiden till forskning som Stockholms universitets lärare har, är deras produktion omfattande och av mycket god kvalitet.

Utbildningen är sedan tre år en egen linje vid Stockholms universitet, med tolv studieplatser. Hittills har söktrycket varit lågt och avhoppen många; ungefär en tredjedel har fortsatt på linjen efter två år. Det beror på att alla som söker antas enligt en generell policy vid Stockholms uni-versitet. Söktrycket har dock ökat och 2005 hade man cirka 30 antagna studenter.

genomförande

Utbildningen är gemensam för alla fysikerutbildningar de första två åren; de två och ett halvt sista åren läser studenterna på sjukhusfysikerlinjen vid den naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet. Detta ger en god bas för fortsatt verksamhet inom området. I samband med att univer-sitetsstudierna påbörjas inbjuds studenterna till en träff på avdelningen för medicinsk strålningsfysik för att träffa lärare och medstuderande.

Många av de medverkande lärarna i utbildningen är aktiva forskare och en stor del av kurslitteraturen består av vetenskapliga artiklar. Nära kon-takt mellan studenter och aktiva forskare säkras genom utbildningsloka-lernas belägenhet. En god koppling till forskningen och träning i kritiskt tänkande uppnås på så vis. Sjukhusfysikerutbildningen ger en mycket god grund för forskarutbildning inom medicinsk radiofysik.

Undervisningen består huvudsakligen av lektioner samt räkneövningar och laborationer, med tonvikt på lektioner de två första åren. Studenterna får träning i skriftlig presentation genom laborationsrapporter. Ordningen

371

på de ingående kurserna är logisk och det finns en naturlig progression i utbildningen.

Den kliniska delen av utbildningen, som fungerar väl, ligger som en hel termin på cirka tolv veckor och är huvudsakligen förlagd till Karolinska universitetssjukhusets olika avdelningar. Kurserna planeras i nära samar-bete med ansvariga sjukhusfysiker vid sjukhuset.

Varje kurs avslutas med en kursutvärdering; denna ordning fungerar mindre bra på grund av låg svarsfrekvens. Rutiner kring kursutvärdering-arna behöver förbättras.

resultat

Det är inte ovanligt att examensarbetet inte blir klart förrän efter mer än 30 veckor. Studieresultaten är annars goda och de studenter vi träffade vid platsbesöket var nöjda med utbildningen. De uppsatser vi tagit del av håller en mycket hög akademisk kvalitet. De examineras av externa exa-minatorer. Möjligen kan den höga nivån göra det svårt för studenterna att bli klara inom utsatt tid.


Högskolemässigheten är mycket tillfredsställande.


Utbildningen har under en lång tid varit beroende av en lärare; detta har förbättrats något det senaste året. Lärarna vid Stockholms universitet har fortfarande begränsad möjlighet till egen forskning. Det saknas ett for-mellt avtal mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet avse-ende institutionens ansvar för utbildningen vid Stockholms universitet. Det finns inte heller någon långsiktig överenskommelse mellan Stock-holms universitet och sjukhusfysikavdelningen vid Karolinska universi-tetssjukhuset om kliniska utbildningsplatser. Trots detta fungerar sjukhus-fysikerutbildningen bra. Genomströmningen kan dock förbättras.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar är till-fredsställande och att dess genomförande och resultat är mycket tillfreds-ställande.

Vi rekommenderar Stockholms universitet att• se till att det upprättas ett avtal mellan Karolinska Institutet och

Stockholms universitet angående ansvar för utbildningen• se till att lärarna vid Stockholms universitet får bättre forskningsmöj-

ligheter inom ramen för sina anställningar

372

• införa åtgärder för att förbättra genomströmningen• skapa ett avtal mellan Karolinska sjukhuset och Stockholms universi-

tet angående sjukhusets del i utbildningen• se över antagningsformer och relationen mellan antagna och utbild-

ningsplatser.

373

Umeå universitet



Antal: 3 mUndervisningstid uttryckt i heltidsekvivalenter: 1,1

högskolelärare med sjukhusfysikerexamen eller motsvarande6: 3 mProfessorer: 1 mDocenter: 0Övriga disputerade: 2 m Kombinationstjänster: 1

Nybörjare på programmet: uppgift saknasHelårsstudenter: 14Helårsprestationer: 14



Sjukhusfysikerutbildningen vid Umeå universitet tillhör den teknisk-na-turvetenskapliga fakulteten. Förutom de två första åren ges utbildningen till stor del vid avdelningen för radiofysik, institutionen för strålningsve-tenskaper, Medicinsk fakultet. Utöver den prestationsrelaterade resurstill-delningen finns extra medel för ämnen med litet studentunderlag.

I Umeå väljer man som student inte en sjukhusfysikerinriktning från början utan antingen börjar man på fysikinriktningen inom det natur-vetenskapliga området eller på teknisk fysik inom det tekniska fakultets-området. Det finns alltså inget sammanhållet program vilket innebär att studenterna inte formellt garanteras någon plats på sjukhusfysikerutbild-ningen. Under de två första åren läser man kurser i matematik och fysik på båda inriktningarna. Vår bedömning är att studenterna från de två inriktningarna har liknande bakgrund när det påbörjar studierna inom ämnesområdet medicinsk strålningsfysik. Man framhäver att just möjlig-heten för studenter som har den tekniska inriktningen att kunna få ut en civilingenjörsexamen gör dem extra kompetenta och attraktiva. Ser man på de kurser som inräknas i ingenjörskurserna finner man dock att det är


374

kurser som ges på alla liknande utbildningar i landet och det är tveksamt om man i detta avseende skiljer sig markant från övriga utbildningar.

Ett problem som framkom vid besöket var att det fanns en oklarhet dels om utbildningens omfattning och dels huruvida en klinisk kurs in-gick i utbildningen eller inte. Även studenterna verkade osäkra på om ut-bildningen omfattade 180 eller 190 poäng. Efter en viss analys framgick det att för att kunna läsa alla kurser som ingår i utbildningen måste man läsa minst fyra och trekvarts år och inte fyra och ett halvt år som kurspo-ängen motsvarar. Detta på grund av hur kurserna är förlagda under året. Det innebär i praktiken att alla studenter läser minst 190 poäng även om endast 180 poäng kan tas med i examen. Innehåll och omfattning av sjuk-husfysikerutbildningen behöver förtydligas.

Man har också möjlighet att göra praktik på sommaren, det vill säga i form av vikariat eller liknande, och tillgodoräkna sig denna som verk-samhetsförlagd utbildning. Den räknas in i kursen men ger inte poäng separat. Detta är nog något man ärvt från tidigare när det förväntades att en civilingenjör skulle ha någon form av verkstadspraktik för att få ut sin examen. Denna praktik var dock inte poängsatt.

Man har här ett organisatoriskt problem som måste lösas. Det måste helt klart framgå vilka kurser som ingår i sjukhusfysikerexamen och vilka kurser som ger poäng. Den kursplan som finns för sjukhusfysikerexamen är relativt allmän och det är framför allt svårt att avgöra om åtta veck-ors praktik utöver 180 poäng är obligatoriskt. Det står också att det skall ingå kurser i fysik/medicinsk strålningsfysik omfattande 105 poäng, varav minst 80 poäng med inriktning mot medicinsk strålningsfysik. Det fram-går dock inte klart vilka kurser dessa 80 poäng omfattar. I det material som vi erhållit står det att flera kurser rekommenderas, men om inte dessa inräknas verkar det vara svårt att erhålla 80 poäng i ämnet. Studenterna måste också kunna bli klara inom den tidsram som anges av poängen. Det kan inte vara meningen att man skall läsa en termin extra på grund av organisatorisk oklarhet. Det är bra med valfrihet, om detta är möjligt, men man måste vara tydlig med vilka kurser som är obligatoriska och vilka som är valbara.

Ytterligare ett problem är att man bara kan ha en student i verksam-hetsförlagd utbildning åt gången. Detta innebär att man bara kan ha fyra studenter per år. Med tanke på att man har en planerad gruppstorlek på åtta studenter är det något som inte stämmer. Dessutom finns det ju risk för att en student kan få vänta flera månader för att det skall finnas en ledig klinisk utbildningsplats. Denna fråga måste lösas snarast.

375

Den kliniska delen av utbildningen behöver få en tydligare struktur och väl definierade mål som är relaterade till ökad yrkesförståelse. En fördju-pad samverkan med de yrkesverksamma sjukhusfysikerna för planering av denna del vore önskvärd. Moment som berör ökad förståelse för hur sjuk-vården fungerar och samverkan med andra yrkeskategorier kan förstärkas. Detta bör kunna diskuteras i samband med en eventuell utvidgning av utbildningen enligt Bologna-modell.

Det finns två disputerade lektorer på universitetssidan som till stor del undervisar på utbildningen; dessa har en hög kompetens. Det finns till-räcklig koppling till den kliniska sjukhusfysikerverksamheten i den teo-retiska utbildningen genom utnyttjande av yrkesverksamma sjukhusfysi-ker, och ett antal disputerade sjukhusfysiker medverkar i utbildningen. Kompetensen på lärarna hos därför totalt sett anses god, men lektorerna har hittills inte kunnat få tillräcklig tid för egen forskning. Endast tio pro-cent av anställningen är i genomsnitt avsatt för forskning. Det är viktigt lärarna får mer utrymme för forskning för att kunna vidmakthålla den höga kompetensen.

Ett problem är att sjukhusfysiker anställda av landstinget medverkar som lärare vid utbildningen vid sidan av sitt ordinarie sjukhusfysiker-arbete. På detta sätt blir verksamheten sårbar, då en lärare plötsligt kan sluta och det inte går att ställa krav på enskilda sjukhusfysiker att de skall medverka i utbildningen. Man bör se till att få till stånd en överenskom-melse mellan sjukhusfysikavdelningen och institutionen för strålningsve-tenskaper som reglerar detta. Detta avtal bör även gälla den verksamhets-förlagda delen.

Man har ett relativt litet studentunderlag för kurserna men komplet-terar med utländska studenter. Detta medför att kurserna normalt ges på engelska. Det behöver inte vara någon nackdel men man bör vara medve-ten om att det kan betyda merarbete för studenterna. Även med utländska studenter är studentantalet lågt och på sikt bör man nog försöka se till att man har minst de åtta studenter per år som kursen är projekterad för om det skall vara möjligt att genomföra den ekonomiskt.

Brister i infrastrukturen framkom vid besöket. Det finns ingen plats för studenterna vid institutionen utan de måste gå bort till fysikinstitutionen om de vill utnyttja datorer med mera eller helt enkelt äta lunch. Genom att studenterna lokalmässigt inte har en naturlig plats vid avdelningen för radiofysik ges också mindre möjlighet att tillägna sig den kultur som finns inom sjukhusfysikverksamheten som erhålles genom mer daglig kontakt med denna verksamhet.

376

genomförande

Utbildningen omfattar lektioner, räkneövningar, laborationer och kliniska moment. Vid de kliniskt inriktade kurserna medverkar kliniskt aktiva lä-rare, vilket bör garantera att utbildningen följer den senaste utvecklingen på området. Flera lärare är även aktiva forskare vilket skapar förutsätt-ningar för en god koppling till forskningen.

Man inför mer och mer datorbaserat undervisningsmaterial. Det fram-går dock inte om man bara gjort kursmaterialet digitalt eller om man ut-nyttjar datorerna i undervisningen mer aktivt. Man har också omfattande laborationer med utförliga redogörelser.

Kursomfånget i ämnet verkar i stort täcka in de viktiga momenten i vad som normalt ingår i en sjukhusfysikerutbildning. Det saknas dock en specifik kurs i strålskydd. Kursernas poängtal är ofta uppdelade i teori, räkneövningar och laborationer. Några grundläggande fempoängskurser har bara en och en halv poäng i teori, vilket vi anser vara lite.

Den gängse examinationsformen är skriftlig salstentamen, men även muntlig tentamen förekommer. Förutom detta ingår för godkännande av kurs godkända laborationsredogörelser.

Genomförande av kursutvärderingar kan utnyttjas bättre.

resultat

Av de examensarbeten vi tagit del av framgår att man inte verkar lägga ned så mycket arbete på strukturen. Arbetena hade olika upplägg och utseende och var rätt kortfattade. Ambitionsnivån kunde här vara något högre.


Högskolemässigheten är tillfredsställande.


Vid Umeå universitet finns mycket kompetenta lärare både på lärosätet och landstingssidan, och en positiv inställning till utbildningen från sjukhu-set. Det finns dock strukturella problem som bör lösas för att underlätta för studenterna. Innehåll och omfattning av sjukhusfysikerutbildningen behöver förtydligas. Den kliniska utbildningen bör tydliggöras som egen kurs; vem som ansvarar för kvaliteten i den delen av utbildningen bör också tydliggöras. Ekonomin är också problematisk.

377

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar är otill-fredsställande. Dess genomförande och resultat bedömer vi däremot vara tillfredsställande.

Vi rekommenderar Umeå universitet att• se till att skapa ett sammanhållet program så att studenterna formellt

garanteras en plats• se över organisationen av den kliniska delen av utbildningen så att

högskolemässigheten kan garanteras• tydliggöra programmets innehåll så att det klar framgår vilka kurser

som är obligatoriska och hur dessa schemaläggs• se över avtalen med fakultet, institution och landsting både när det

gäller ekonomi och organisation• ge lärarna bättre forskningsmöjligheter.

sjUksköTerskeexAmen

381

Blekinge tekniska högskola


studenter i sjuksköterskeprogrammet 2005



högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 16 varav 12 kv, 4 mProfessorer: 0 Docenter: 0Övriga disputerade: 2 kv, 0 m

Avlagda sjuksköterskeexamina: 122 varav 105 kv, 17 mExaminerade kandidatuppsatser: 66 Examinerade magisteruppsatser: 14



Utbildningen ges vid sektionen för hälsa och leds av en studierektor. Lärarnas kompetensnivå är relativt låg. Lärosätet gör en medveten sats-

ning för att öka antalet forskarutbildade lärare och man står i begrepp att rekrytera doktorander. Utbildningsmiljön är i behov av seniora forskare, som kan förstärka den akademiska kulturen på institutionen och i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Lärosätet kräver att huvudhandledare har minst kandidatexamen i äm-net vårdvetenskap, för övriga handledare krävs endast B-nivå. Handledarna skall också ha genomgått en handledarutbildning. Huvudhandledarna har 25 procent av sin tjänstgöring avsatt för handledning. Det förekommer att studenter har undersköterskor och sjukvårdsbiträden som handledare och detta kan vara ändamålsenligt när de skall lära sig omvårdnad av äldre vårdtagare/patienter. De bör emellertid på kommunala utbildningsplatser även ha en sjuksköterska som handledare/huvudhandledare.

Liksom på många andra lärosäten har man problem med tillgången på kliniska utbildningsplatser inom den kommunala vården.

382

genomförande

Kursansvariga, lärare och studenter har samma bild av ämnet vårdveten-skap och hur det har bidragit till att öka förståelsen för hur patienters livsvillkor påverkar deras upplevelse av sjukdom. Vi förmärker inte den annars så vanliga motsättningen mellan ämnet vårdvetenskap och ”sjuk-sköterskehantverket”.

De studenter vi träffade under platsbesöket kände till den forskning som bedrivs vid institutionen och de aktiva forskarna. De önskar mera under-visning av dessa lärare, t.ex. fler föreläsningar om deras forskning.

Lärarna är medvetna om att det råder stor oklarhet om den pedago-giska ansatsen. De har ambitionen att tillämpa problembaserat lärande, men intentionen följs inte av tillräckligt konkreta åtgärder i samma rikt-ning. Oavsett detta är den påbörjade tematiseringen av undervisningen ett intressant grepp, om den tillämpas på ett stringent sätt. Läroplanerna behöver också bli tydligare.

Utbildningen utvärderas regelbundet, delvis på nätet, med relativt hög svarsfrekvens. I övrigt uppger lärarna att högskolemässigheten utvärderas i bedömningen av C-uppsatsernas kvalitet, och de allmänna målen genom studenternas utvärderingar samt delvis i de kliniska examinationerna. Vår bedömning är emellertid att dessa är otillfredsställande.

resultat

De slumpvis utvalda uppsatser som vi har läst håller en godtagbar kvali-tet.


Det pågår många och kreativa akademiska diskussioner i lärarkollegiet. Det är självklart för lärarna att det akademiska perspektivet i allmänhet och arbetet med C-uppsatserna i synnerhet är viktiga i utbildningen av kompetenta sjuksköterskor. Vi bedömer dock möjligheten att uppnå de allmänna målen som mycket svag på grund av den för låga kompetensni-vån i kollegiet.


Minst hälften av studenterna genomgår den verksamhetsförlagda delen av utbildningen vid kliniska utbildningsenheter. Det finns emellertid just nu inga sådana utbildningsenheter inom primärvården och äldreomsorgen. Vid en klinisk utbildningsenhet har studenterna tillgång på huvudhand-

383

ledare och bashandledare. Inom primärvården och äldreomsorgen arbetar man istället i basgrupper. Den verksamhetsförlagda utbildning som sker vid en klinisk utbildningsenhet håller hög kvalitet, med bland annat god handledarkompetens. I övrig klinisk utbildning bedömer vi handledar-kompetensen och den akademiska kvaliteten som låg.

Det pågår en utveckling av de kliniska examinationerna, men dessa är fortfarande inte tillfredsställande.

Den vetenskapliga kompetensen är låg hos handledarna, men de upp-skattar att studenterna involverar dem i arbetet med att lösa uppgifterna. Handledarna tycker det är intressant och uppger att de lär sig mycket av detta. Även huvudmännen för verksamheterna menar att det är viktigt att använda studenterna i kunskapssökandet.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som otillfredsställande. Utbildningens högskolemässighet är svag och behöver utvecklas, inte minst i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Lärarna är i viss utsträckning medvetna om de problem som finns, och det råder ett stort engagemang för kvalitetsarbete vid sektionen. Vi rekom-menderar Blekinge tekniska högskola att• fortsätta sitt arbete med att rekrytera forskarutbildade lärare • göra kursplanerna tydligare• stärka samarbetet mellan lärosätets lärare, de verksamhetsansvariga

och de kliniska lärarna• verka för ökad akademisk kompetens bland handledarna.

385

Ersta Sköndal högskola

Tillsvidareanställda högskolelärare medverkande i undervisningen på programmen höstterminen 2005



Nybörjare på programmet: 136 varav 117 kv,19 m Helårsstudenter: 420Helårsprestationer: 313

högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 23 varav 22 kv, 1 mProfessorer: 0Docenter: 1 kvÖvriga disputerade: 5 kv

Avlagda sjuksköterskeexamina: 91 varav 85 kv, 6 mExaminerade kandidatuppsatser: 60Examinerade magisteruppsatser: 6



Institutionen för vårdvetenskap är en av fyra institutioner vid högsko-lan. Deras utbildningsuppdrag är sjuksköterskeprogrammet 120 poäng, sjuksköterskeprogrammet 160 poäng, specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård 40 poäng samt fristående kurser. Sjuksköterskeprogrammen leds av en studierektor.

Kompetensen hos den undervisande personalen är hög men liksom på andra lärosäten är åldersstrukturen oroande. Det är en kvalitetsindikator att många lektorer deltar i grundutbildningen.

Institutionen har kliniska adjunkter som leder den verksamhetsförlagda utbildningen.

Tillgången på praktikplatser är begränsad, särskilt inom akutsjukvår-den. Tillgången på handledare är god, men alla handledare har inte den önskade ämneskompetensen och handledareutbildning. Ambitionen är att huvudhandledarna skall ha magisterexamen och handledarna kandidat-examen.

Högskolan har samverkan med universitet och högskolor framförallt inom Sverige.

Utbildningen om 120 poäng är välstrukturerad och organiserad så att 75 poäng är teoretisk och 45 poäng är verksamhetsförlagd utbildning. Lä-

386

rosätet har delat upp innehållet i den verksamhetsförlagda utbildningen i omvårdnadsvetenskap, medicinsk vetenskap, samhällsvetenskap och be-teendevetenskap samt vårdetik.

genomförande

Lärarna är aktiva och publicerar sin forskning i internationella samman-hang. Exempel på forskningsområden är etik, psykisk hälsa och vård, äld-revård samt palliativ vård och livskvalitet.

Institutionen har etik och livsåskådningsfrågor som sitt profilområde. Detta omsätts i en tydlig etisk strimma och en gedigen och väl genom-tänkt skolning i vårdande samtal genom hela utbildningen. Huvudämnet omvårdnad har till sin struktur en klar progression och ämnesstudierna avslutas med ett självständigt fördjupningsarbete under det tredje året.

Lärarna upplever sina arbetsförhållanden som positiva. De framhåller sin modell för problembaserat lärande som ett sätt att integrera klinisk och teoretisk kunskap och att förbereda studenterna inför mötet med patienter. Examinationen sker i varierande former och de studenter vi träffade under platsbesöket var nöjda med dessa.

Den verksamhetsförlagda utbildningen är organiserad i tre större block med en gradvis fördjupning. Riktlinjer för den kliniska handledningen är formellt fastställda med beskrivning av förväntade arbetsuppgifter och skyldigheter för den kliniska adjunkten, huvudhandledare, handledare och student.

De studentrepresentanter vi träffade under platsbesöket är mycket po-sitiva till sin utbildning. De upplever lärarna som tillgängliga och miljön som harmonisk. De är också nöjda med att lärarna anknyter till aktuell forskning och de är väl förtrogna med institutionens egen forskning.

resultat

De slumpmässigt utvalda C-uppsatser som vi läst var fördjupande littera-turstudier av god kvalitet som innehållsmässigt anknöt till institutionens profilområden.


Studenterna blir väl rustade för ett kritiskt tänkande, vilket bekräftas av verksamhetsföreträdarna. Dessa menar också att nyutbildade sjuksköter-skor från Ersta har en ovanligt stor yrkesmässig mognad.

387


Samverkan mellan handledare i den kliniska utbildningen och högskolans lärare fungerar tillfredsställande för alla parter. Det är emellertid svårt att hitta goda praktikplatser inom den kommunala vården.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som utmärkta. Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är tillfreds-ställande. Vi rekommenderar Ersta Sköndal högskola att• öka internationaliseringen • vidta nödvändiga rekryteringsåtgärder med anledning av att åldern i

lärarkåren är hög• uppmärksamma behovet av anpassning till förändringar inom hälso-

och sjukvården.

sjuksköterskeprogrammet med inriktning mot äldreomsorg, 160 poängUtbildningens förutsättningar

För de allmänna förutsättningarna se bedömning av sjuksköterskeutbild-ningen 120 poäng.

Programmet är ett svar på samhällets behov av kvalificerad vårdperso-nal vid vård av äldre som, utöver ålderssvaghet, ofta har drabbats av flera medicinska problem. Utbildningen bygger på en kombination av sjukskö-terskekompetens och kompetens från socialt arbete med inriktning mot äldre. Lärosätet är väl lämpat att bedriva utbildningen då man inom sin verksamhet har båda dessa grundutbildningar.

Utbildningen omfattar omvårdnad 70 poäng, samhälls- och beteende-vetenskap 35 poäng, medicinsk vetenskap 30 poäng, vårdetik 20 poäng och rättsvetenskap 5 poäng. Vård av äldre motsvarar 50 poäng av utbildningen. De olika ämnena är integrerade i olika fem- eller tiopoängskurser.

Den verksamhetsförlagda utbildningen är delvis samordnad med den treåriga utbildningen. Eftersom studentgruppen är liten finns alltid verk-samhetsförlagda utbildningsplatser inom äldrevård att tillgå.

genomförande

Utbildningsplan och kursplaner är tydliga och välformulerade.

388

Enligt utbildningsplanen skall utbildningen dels uppnå examenskraven för sjuksköterskeexamen, dels ge specifika kunskaper om omsorg om äldre. Eftersom utbildningen är fyraårig finns det inget hinder för att dessa mål-sättningar skall kunna uppfyllas. När det gäller skolning till allmänsjuk-sköterska är utbildningen mager.

Vårdetik, inklusive livsåskådningskunskap, samhällsvetenskap och le-darskap ges stort utrymme i utbildningen. Detta är i sig positivt men sker på bekostnad av omvårdnadsvetenskapen. Bortsett från omvårdnadsäm-nets svaga ställning och övermäktiga mål, är den teoretiska utbildningen väl genomtänkt och väl formulerad med tydlig progression och god lit-teratur.

Den verksamhetsförlagda utbildningen täcker väl en god skolning för arbete inom äldrevård. Kvaliteten på denna del av utbildningen granskas inte närmare här. Det är positivt att verksamhetsförlagd utbildning inom primärvård och kommun kommer sent i utbildningen. Ambitionerna är höga när det gäller att integrera teori och praktik och de studenter vi träf-fade under platsbesöket var nöjda.

De utexaminerade studenternas status som specialistsjuksköterskor är oklar. Det framgår inte om utbildningen leder till kandidatexamen och i så fall i vilket ämne. Det är däremot klart att studenterna efter ett andra examensarbete kan ta ut en magisterexamen.

resultat

Studenterna får en god utbildning för arbete inom äldrevården. Däremot är det ytterst tveksamt om de har den bredd och det djup i sitt omvård-nadskunnande som krävs för arbete som allmänsjuksköterska. Studenterna vid lärosätet ger allmänt intryck av att vara yrkesmässigt mogna och kri-tiskt tänkande.


Se bedömningen av sjuksköterskeutbildningen 120 poäng.


Se bedömningen av sjuksköterskeutbildningen 120 poäng.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som tillfredsställande men dess genomförande som otillfredsställande. Resultatet är tillfredsställande med avseende på kompetens för äldreomsorg men otillfredsställande med av-

389

seende på allmän sjuksköterskekompetens. Den fyraåriga utbildningen till sjuksköterska med inriktning mot äldreomsorg är en intressant och i många stycken bra innovation. Det är en utbildning som uppmärksammar väsentliga problem och specifika behov i samhället.

Utbildningen bedrivs i en kreativ miljö, håller god högskolemässighet och hänger väl samman. Det är emellertid tveksamt i vad mån studenterna också rustas till goda allmänsjuksköterskor.

Vi rekommenderar Ersta Sköndal högskola att • förstärka den teoretiska delen av omvårdnadsämnet som behandlar

somatisk vuxenvård• utöka den verksamhetsförlagda delen inom olika varianter av somatisk

vuxenvård• tydliggöra utbildningens förhållande till examensordningen, både vad

gäller sjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen och kandi-datexamen.

391






högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 51 varav 48 kv, 3 mProfessorer: 0Docenter: 1 kvÖvriga disputerade: 14 varav 12 kv, 2 m




Utbildningen ges vid institutionen för omvårdnad. Lärarkompetensen är god. Det är relativt hög medelålder i lärarkolle-

giet, och nyrekryteringar stundar. Målet är att alla lärare skall vara dis-puterade. Skolans profil är för närvarande okänd hos såväl studenter som externt anställd personal. Man planerar därför att stärka profilområdena vid nyrekryteringar.

Få undervisande lärare arbetar kliniskt.Kompetenshöjning för lärare i den kliniska delen av utbildningen åstad-

kommer man för närvarande genom adjungering av sjuksköterskor med magisterexamen. Femtio procent av huvudhandledarna har magisterexa-men.

genomförande

Utbildningen har ingen särskild pedagogisk modell, men självstyrda stu-dier är utgångspunkten. De stora studentgrupperna omöjliggör enhetliga pedagogiska strukturer som problembaserat lärande.

I ämnet omvårdnad arbetar lärarna med aktiv kunskapsuppbyggnad och fördjupning, bland annat genom att komma överens om och följa så kallade strimmor i utbildningen, till exempel etik, mångkulturella as-

392

pekter med mera. C-uppsatser används aktivt i undervisningen både vid redovisning och när ämnet kan anknytas. Uppsatserna är vanligen lit-teraturstudier, men de studenter vi träffade under platsbesöket önskar få göra empiriska studier. Omvårdnad som teoretiskt ämne är något diffust för studenterna, som värderar den biomedicinska delen av utbildningen högre.

Den kliniska delen av utbildningen omfattar 25 veckor, varav två veckor på en utbildningsavdelning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen håller man på att genomföra en modell med bashandledare och huvud-handledare. Idag får studenterna besök av en kontaktlärare som fungerar som länk mellan lärosätet och vårdverksamheten.

Examinationer på klinik har utvecklats, vid vilka institutionens lärare deltar tillsammans med handledare. Detta har visat sig vara ett sätt för teorilärare att få en bra inblick i den kliniska verksamheten och ger en god möjlighet att integrera teori och praktik.

En stor svårighet är att studenter från fyra olika sjuksköterskeutbild-ningar, Göteborg, Skövde, Borås och Vänersborg, samtidigt kan vara på en vårdavdelning. Detta leder till problem, både organisatoriskt och kun-skapsmässigt, då det ställs olika krav på studenterna, beroende på var de är i utbildningen. Studenterna har påfallande få tillfällen för handled-ning och reflektion under de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen. Detta framkommer även i kursutvärderingarna, och studenterna säger sig behöva mer samtalstid med handledarna. Information om utbildningen till landstingets handledare måste förbättras, eftersom de har dålig kun-skap om mål, kursplaner och krav.

Verksamhetsföreträdarna ser gärna att de fyra lärosätena i regionen sam-arbetar om en och samma utbildning, utvecklad i dialog med verksam-heten. Ett annat önskemål är att få träffa forskarna oftare i verkligheten. Verksamhetsföreträdarna upplever att de inte uppmärksammas eller tas tillvara i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Det internationella arbetet på skolan är omfattande och kommunika-tionen med samarbetspartnerna fungerar tillfredsställande.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som tillfredsställande. Vi bedömer kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbild-ningen som otillfredsställande. Vi konstaterar att institutionens forskare och forskningsprofil är okända för studenterna. Det är också oklart hur mycket studenterna skall träna självständighet under den verksamhetsför-

393

lagda utbildningen liksom överhuvudtaget vilka aktiviteter de skall utföra och när. Vi rekommenderar Göteborgs universitet att• engagera fler professorer och lektorer i undervisningen• utveckla och intensifiera handledarutbildning för landstingets handle-

dare • ordna klinisk utbildning inom både primärvård och kommunal vård• etablera samarbete med övriga lärosäten i regionen vid fördelningen

av de kliniska utbildningsplatserna.

395

Högskolan Dalarna





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 22 varav 21 kv, 1mProfessorer: 1 man7

Docenter: 0Övriga disputerade: 3 kvinnor




En utbildningsledare för sjuksköterskeprogrammet finns på Utbildnings- och forskningskansliet som är underställt rektor. Utbildningens huvud-ämnen finns vid institutionen Hälsa och samhälle.

Institutionen har en låg andel vetenskapligt kompetenta lärare och få seniora forskare, särskilt i huvudämnet. Institutionen är uppdelad på två orter.

Landstinget är representerat i utbildningens programråd, vilket är po-sitivt.

genomförande

Lärarna är medvetna om kollegiets relativt låga kompetensnivå men inte dess konsekvenser för utbildningen. Ett annat problem är att lärare med doktorsexamen inom ämnet sällan undervisar i grundutbildningen, för-utom vid handledning och examination av uppsatser.

Huvudämnet beskrivs som vårdvetenskap med inriktning mot omvård-nad, men dess innebörd och status framstår som oklara, både hos lärarna

7. Professuren är rubricerad Vårdvetenskap, men innehavaren är inte leg. sjukskö-terska.

396

och studenterna. De har svårt att beskriva såväl bärande begrepp och teo-rier som ämnets progression. Även huvudämnets relation till biämnet med-icinsk vetenskap framstår som oklar.

För att höja kvaliteten i utbildningen knyter man examensarbetena till den forskning som pågår. Denna ambition har emellertid fått en sned-vridande effekt, och många uppsatsämnen ligger inom ett relativt snävt vårdområde, som dessutom vanligtvis räknas till specialistutbildade sjuk-sköterskors domän.

Den medicinska vetenskapen representeras i utbildningen av lärare med doktorsexamen i betydligt större utsträckning.

Definitionen av huvudämnet är oklar, liksom den vetenskapliga för-djupningen av det. Vi uppfattar att det råder en negativ spänning mellan huvudämnet och medicinsk vetenskap, och anser att det råder en alltför stor fokusering på den senare vetenskapen. Forskningsmetodik har blivit ett helt fristående ämne med lärare utan kliniskt omvårdnadskunnande.

Distansutbildningen har haft betydelse för den pedagogiska utveck-lingen, vilket har haft vissa positiva effekter för den reguljära utbildningen. Det är positivt att studenterna blir förtrogna med ny teknik och får gott tekniskt stöd.

resultat

Kravnivån är för låg. Många studenter arbetar i stor utsträckning och en studiemotiverad student kan läsa 20 poäng extra under en termin. För stort ansvar läggs på lågutbildade kliniska handledare, t.ex. vid bedömningar och examinationer.

Miljön präglas av en viss akademisk omogenhet.


Utbildningen är inte högskolemässig. Särskilt den kliniska måluppfyllel-sen tycks alltför svag och otydlig.


Det finns ett glapp mellan lärosätets mål och verkligheten i vården.Lärosätet har ett avtal med landstingen men inte med kommunerna.

Kvaliteten på landstingspraktiken är lättare att följa upp därför att avtalen beskriver den önskvärda kompetensen hos handledande sjuksköterskor. Det finns målbeskrivningar som förtydligar vad studenterna skall uppnå under den kliniska utbildningen. Handledarna uppger att det är svårt att bedöma studenternas kunskaper eftersom de har så korta praktikperioder.

397

De uppskattar de mallar man får från högskolan, som beskriver hur långt studenterna har kommit i de olika terminerna, men har svårt att få till-räckligt med information från högskolan. Kursplaner kan ändras utan att handledarna blir delaktiga i detta eller delges ändringarna.

Båda parter önskar att kliniska adjunkter och lektorer tillsätts. Det framfördes önskemål om kliniska slutexaminationer som fokuserar på hel-heten.

Verksamhetsföreträdarna uppger att det behövs utbildning och utveck-ling. Det är dock svårt för kommunens personal att regelbundet ta sig till högskolan. Kompetensen ute i verksamheten skulle således kunna öka om högskolan kunde erbjuda mer flexibla utbildningsmöjligheter.

Verksamhetsföreträdarna har ringa kunskap om hur utbildningen är upplagd. Enligt dessa beror det på bristande kommunikation. Ingen av dem vet hur examinationerna egentligen går till, ej heller vilken forskning som pågår på högskolan eller dess teoretiska grund eller vetenskapliga pro-fil. De anser att högskolan har för kort framförhållning.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som otillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda ut-bildningen. Om den skall bli en högskoleutbildning måste lärosätet göra medvetna och rejäla satsningar. Härvidlag bör de föra täta och intensiva diskussioner med företrädare för såväl andra lärosäten som för verksam-heten.

Vi rekommenderar lärosätet Högskolan Dalarna att• rekrytera fler lärare med vetenskaplig kompetens i huvudämnet • arbeta för att höja kompetensen hos de kliniska lärarna• göra en översyn av ämnet vårdvetenskap/omvårdnad med tydliga te-

man • föra diskussioner med företrädare för kommunal vård om möjligheter

till kompetenshöjande kurser och krav på handledare • arbeta för en tydlig progression i den verksamhetsförlagda utbild-

ningen, både beträffande vårdvetenskap/omvårdnad och vetenskaplig metodik.

399

Högskolan Kristianstad





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 46 varav 45 kv, 1mProfessorer: 1 kvDocenter: 1kvÖvriga disputerade: 6 varav 5 kv, 1m




Utbildningen ges vid institutionen för hälsovetenskaper. Lärarkompetensen är god. Vi vill särskilt framhålla den satsning som

lärosätet gjort på den verksamhetsförlagda utbildningen, där det finns en klinisk professor och en klinisk lektor.

Till skillnad från landstingen får kommunerna ingen ekonomisk ersätt-ning för de kliniska utbildningsplatserna. I Kristianstad har man kom-penserat detta genom att erbjuda de kommunanställda sjuksköterskorna anpassade kurser, genom vilka de kan höja sin kompetens. Det finns inga kliniska adjunkter inom primärvården eller den kommunala vården/äld-revården, men sjuksköterskorna uppmuntras att gå handledarutbildning vid högskolan, vilket de får genomföra på betald arbetstid. Betoningen på ämneskompetens är dock ej lika stor. Även undersköterskor inom lands-tinget bereds möjligheter att läsa omvårdnad.

Huvudämnet omvårdnad har ingen ämnesföreträdare vid lärosätet.

genomförande

Den kliniska professorn och den kliniska lektorn undervisar tidigt i utbild-ningen, bland annat för att väcka den vetenskapliga lusten.

400

Vi bedömer att utbildningen för det mesta är för lätt och kravnivån för låg. Studenterna måste få ta mer ansvar. Lärosätet borde betona att sjuksköterskeprogrammet kräver heltidsstudier och se till att det också gör det. Lärarna bör också ställa högre krav på de skriftliga arbetena, t.ex. språkligt.

Innan studenterna går till sina verksamhetsförlagda utbildningsplatser måste de bedömas som godkända i sina medicinsk-tekniska färdigheter. Lärarna borde ställa motsvarande krav på den kommunikativa förmågan och liknande kompetenser.

resultat

Bilden av institutionens högskolemässighet är kluven. Å ena sidan finns en medvetenhet om vikten av att studenterna kan granska dagens vård kri-tiskt och ifrågasätta den, till exempel med hjälp av vetenskapliga artiklar som de tränas grundligt i att använda. Å andra sidan finns det en omed-vetenhet om värdet av akademisk skolning. Viss förvirring råder dessutom beträffande vad ett akademiskt ämne är, inte minst hos handledare och studenter.


Medvetenheten om kravet på måluppfyllelse är god, men utbildningen saknar fortfarande konkreta instrument för att uppnå detta mål. Det råder en viss obalans mellan professionsskolningen å ena sidan och den akade-miska skolningen å den andra.


Det finns en väldigt tydlig betoning på den verksamhetsförlagda utbild-ningen. Lärarna har uppenbarligen lyckats med sin föresats att utveckla denna.

Inom landstingsområdet är ambitionen att huvudhandledarna skall ha 60 poäng i ämnet och dessutom handledarutbildning. De kliniska ad-junkterna betalas till hälften av högskolan och till hälften av landstingen. Huvudhandledarna får arbeta med handledning upp till 20 procent av en heltid, medan övriga handledare får skapa utrymme för det själva.

Verksamhetsföreträdarna uppskattar att dagens sjuksköterskestude-rande är mera reflekterande än tidigare och goda generalister. De är också medvetna om att studenterna kan tillföra kunskap i vården. De kliniska lärarna är nöjda med utbildningens logiska struktur men efterlyser bättre kliniska examinationer.

401

Vi delar inte uppfattningen att det är enbart handledarnas uppgift att kontrollera om lärandemålen nås.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som helhet som tillfredsstäl-lande. Avsaknaden av ämnesföreträdare är dock en betydande svaghet. Vi bedömer även genomförandet och resultaten som tillfredsställande, trots stora brister i den teoretiska delen av genomförandet. Kvaliteten i den verk-samhetsförlagda utbildningen är tillfredsställande.

Det råder ett osedvanligt gott samarbetsklimat i samverkan mellan de som är ansvariga för sjuksköterskeprogrammet vid högskolan och de som ansvarar för och arbetar med den verksamhetsförlagda delen av ut-bildningen. Det är positivt att lärosätet har en verklig ambition att stötta de kliniska handledarnas kompetensutveckling, exempelvis genom att er-bjuda anpassade utbildningar vid lärosätet. Emellertid tycks betoningen av professionsinriktningen inte motsvaras av en liknande satsning på den akademiska träningen. Lärarna måste bli mer medvetna om att de både ut-bildar sjuksköterskor och förbereder studenter för vidare studier, till exem-pel forskarutbildning. Inte minst bör det betonas att den kliniska utbild-ningen, precis som den teoretiska, inkluderar både yrkesmässig skolning och en akademisk skolning. Vi rekommenderar Högskolan Kristianstad att• göra utbildningen mer högskolemässig• utse en ämnesansvarig som kan leda arbetet med att utveckla huvud-

ämnet.

403

Högskolan Väst





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 37 varav 32 kv, 5 mProfessorer: 0Docenter: 1mÖvriga disputerade: 7 varav 6 kv, 1m




Utbildningen ges vid institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. In-stitutionen har en stark ekonomi. En svaghet är dock åldersstrukturen i lärarkåren.

Alla lärare har minst magisterexamen men det finns inga krav på klinisk kompetens. Ingen lärare har klinisk förankring. Sju lärare är doktorander. Den vetenskapliga miljön är svag. Vårdlärare som är sjuksköterskor under-visar i såväl omvårdnad som pedagogik och medicinsk vetenskap.

Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 poäng och har en organisation med huvudhandledare med magisterutbildning och bas-handledare med fem poäng handledarutbildning. Inte alla bashandledare har 60 poäng i ämnet omvårdnad. Många handledare, framför allt i kom-munerna, har dålig kunskap om dagens sjuksköterskeutbildning.

Utbildningen saknar i dag kliniska utbildningsplatser i primärvården.

genomförande

De studenter vi träffade önskade att alla lärare skulle besöka kliniken un-der den kliniska utbildningsperioden. Det sker inte idag, även om vissa lärare gör upp till tre besök under långa kliniska placeringar. Ett kvalitets-säkringssystem för den kliniska utbildningen håller på att utarbetas.

404

Det är tveksamt om ämnet omvårdnad framstår som huvudämne i ut-bildningen. Dess innehåll och avgränsningar är inte tydliga och dess för-hållande till medicinsk vetenskap är oklart. Enligt de studenter vi träffade under platsbesöket är det ibland lågt tempo i undervisningen i omvård-nad.

Genomgående skulle högre krav kunna ställas på studenterna. Valet av handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen är inte all-

tid genomtänkt.

resultat

Studenterna upplever att högskolestudierna visserligen ställer högre krav än gymnasieskolan men att de inte är tillräckliga höga.

Vår bedömning är att ämnet omvårdnad behöver en översyn och en bättre struktur.


Det finns ingen särskild strategi för att säkra forskningsanknytningen. De studenter vi träffade under platsbesöket hade en mycket dunkel uppfatt-ning om lärarnas forskning. Vår bedömning är att institutionens forskare och lektorer behöver medverka mer aktivt i grundutbildningen, såväl i den teoretiska som i den verksamhetsförlagda delen.


Vi bedömer att handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen har för låg kompetens. Handledare utan egen kandidatutbildning ges alltför stort ansvar.

Huvudhandledarna i den verksamhetsförlagda utbildningen är för få och arbetar 50 procent med studenternas kliniska utbildning. De kan ha ansvar för upp till 25 bashandledare samtidigt. Med hänsyn till att många bashandledare inte har kandidatkompetens i ämnet omvårdnad är detta för mycket. Ett annat problem är att det kan finnas studenter från mer än en utbildning på samma avdelning. Tre nya befattningar som kliniska hu-vudhandledare/kliniska adjunkter är under utformning i samarbete mel-lan högskolan och sjukvårdshuvudmannen.

Som svar på frågan om hur de upprätthåller sin egen kompetens hän-visar handledarna till den gemensamma strategin och utvärderingsord-ningen som utarbetats för hela regionen – en särskild studierektor är an-ställd för att följa upp detta.

405

Verksamhetsföreträdarna uppfattar att dagens nyutbildade sköterskor behöver längre introduktion till arbetsplatsen än tidigare. Däremot har de nyutbildade större vana att söka kunskap och utnyttja bibliotek, liksom också allmänt en större initiativförmåga.


Vår bedömning är att utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat är otillfredsställande, inklusive kvaliteten i den verksamhetsför-lagda utbildningen. Vi har uppfattat att lärarkollegiet och högskolans led-ning har en positiv framtidstro och att man tror på en utveckling av den kliniska utbildningen med fler kliniska lärartjänster.

Vi rekommenderar Högskolan Väst att• arbeta för en förstärkning av den vetenskapliga miljön och forsknings-

anknytningen• satsa på en höjning av både ämneskompetens och pedagogisk kompe-

tens hos handledarna• satsa på att anställa lärare med kombinationstjänster• tillsammans med vårdverksamheten verka för att öka antalet huvud-

handledare.

407

Högskolan i Borås





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 33 varav 28 kv, 5 mProfessorer: 1 kvDocenter: 1kvÖvriga disputerade: 10 varav 8 kv, 2 m




Utbildningen ges vid institutionen för vårdvetenskap.Högskolan som helhet visar upp en transparent beslutsstruktur, god

ekonomi, stabilitet och långsiktig planering. ”Vetenskap för professionen” är parollen. Samverkan mellan program inom högskolan är ännu inte ut-vecklad, men det finns potential.

Inom institutionen borgar hög lärarkompetens tillsammans med aktiv forskning för en framåtriktad utveckling. Vårdvetenskapens plats i orga-nisationen är självklar. Utbildningens struktur och organisation är tydliga och överblickbara.

Tillgången till verksamhetsförlagda utbildningsplatser är god liksom tillgången till handledare.

genomförande

Introduktionen till studenterna är tydligt professionsinriktad. Den teoretiska utbildningen har en viss överbetoning av omvårdnad på

bekostnad av naturvetenskapliga ämnen. Vi bedömer att för mycket na-turvetenskap skall läsas in på kort tid.

408

De studenter vi träffade under platsbesöket hade invändningar mot för mycket gruppundervisning.

Den verksamhetsförlagda utbildningen är väl utvecklad och bygger i stor utsträckning på en satsning på strategiska utbildningsavdelningar, där man utvecklat högskolemässig handledning på olika nivåer. Utbildnings-avdelningarna gör det möjligt att följa studenternas progression i utbild-ningen. Klinisk examination är under utveckling.

Studenterna önskar mer klinisk utbildning, framför allt kontakt med vården tidigt i utbildningen.

Högskolan har sagt upp ett flerårigt avtal med Södra Götaland bland annat för att på sikt kunna säkra en högre kvalitet inom den kliniska de-len av utbildningen.

resultat

Måluppfyllelsen för yrkesexamen är god.


Progression genom utbildningen säkras bland annat genom det täta sam-arbetet med vårdverksamheten inom både landsting och kommun. Stu-denternas kritiska tänkande stimuleras kontinuerligt och det stora antalet lektorer stärker sambandet mellan forskning och utbildning.


Det täta, öppna och konstruktiva samarbetet mellan vårdverksamheten och företrädare för institutionen pekar mot en ömsesidig utveckling, som båda parter vinner på. När lärosätet ställer högre krav på kvalitet i den kli-niska utbildningen möts kravet av stort engagemang och utvecklingsvilja inom verksamheterna.

Alla handledare inom kommuner och landsting har ännu inte önskvärd utbildning inom omvårdnad och pedagogisk utbildning för sin handledar-uppgift. Kompetensutveckling efterfrågas av företrädare för verksamhe-terna och kurser kan erbjudas av lärosätet. Det bedömningsformulär som nyligen utvecklats och börjat användas under den kliniska utbildningen uppskattas av såväl studenter som handledare och lärare.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som mycket tillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda ut-bildningen.

409

Utbildningen präglas av ett målinriktat utvecklingsarbete med tydlig struktur och positiv framtidssyn. Den mindre högskolan erbjuder en fri-het som inte finns vid de större universiteten. Här har man tagit tillvara den friheten. En tidig satsning på forskarstudier inom institutionen har lett till att det idag finns många lektorer inom det vårdvetenskapliga äm-nesområdet.

Vi rekommenderar Högskolan i Borås att• ta studenternas påpekande om för stora undervisningsgrupper och för

mycket grupparbeten på allvar • undersöka möjligheterna till större integration mellan naturveten-

skapliga ämnen och omvårdnad• fortsätta arbetet med att i samverkan med vårdverksamheten utveckla

handledarkompetensen inom kommun och landsting.

411

Högskolan i Gävle





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 37 varav 32 kv, 5 m Professorer: 0Docenter: 1 kvÖvriga disputerade: 5 varav 4 kv, 1 m




Institutionen för vårdvetenskap och sociologi ansvarar för sjuksköterske-utbildningen. Vid institutionen finns tre ämnen: sociologi, vårdvetenskap och medicinsk vetenskap. Sjuksköterskeprogrammet har en programan-svarig lärare. För varje ämne finns en ämnesföreträdare och en studierek-tor.

Ekonomin är god. Genom rationaliseringar har medel kunnat avsättas för prioriterade områden, till exempel revidering av utbildningsplaner och kursplaner samt forskarutbildning på halvtid för åtta adjunkter.

Forskning/kompetensutveckling ingår i anställningarna för lektorer med 25 procent och för adjunkter med 10 procent. Denna tid utnyttjas fullt ut av lärarna i omvårdnad och i medicinsk vetenskap.

Utbildningsnivån är låg hos handledande sjuksköterskor och ett fåtal har handledarutbildning och kandidatexamen. Få huvudhandledare har magisterexamen.

Sjuksköterskeutbildningen ges dels som campusutbildning i Gävle, dels som modifierad distansutbildning i Bollnäs, Hudiksvall och Gävle.

Det finns ett samverkansavtal med Landstinget i Gävleborg.

412

genomförande

Under åren 2003–2005 har ett projekt genomförts för att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen vad gäller undervisningsformer, exami-nationer, handledning av studenter och reflektion som pedagogisk metod. Vi konstaterar att utvecklingen av den kliniska utbildningen är beroende av lärarnas deltagande vid målsättnings- och bedömningssituationer.

Utbildningen är upplagd i form av 18 kurser. Till dessa finns det ett stort antal anvisningar och stenciler, vilket kan verka alltför styrande och hämma kreativitet och nytänkande.

Det finns ett kliniskt träningscentrum på sjukhuset i Gävle. Under den verksamhetsförlagda utbildningen infaller seminarier och

examinationer i slutet av perioden. Dessa utgår från fallbeskrivningar och vårdsituationer. Genom närvaro av skolans lärare integreras vetenskaplig teoretisk kunskap med klinisk kunskap. Det finns en tydlig progression i de kliniska kurserna, från A- till C-nivå. Lärarna betonar att den verk-samhetsförlagda utbildningen föregås av specifikt anpassad undervisning i medicinska områden och omvårdnad före respektive kliniska placering.

Det finns huvudhandledare vid samtliga enheter inom landstinget och vissa av dem har tid avsatt för detta uppdrag. Det finns kliniska adjunk-ter, sammanlagt sju under 2005, inom medicin, kirurgi och primärvård, medan lärosätets kontakt med psykiatri, obstetrik, pediatrik och äldrevård replierar på kontaktlärare.

De studenter vi träffade under platsbesöket var nöjda med sina kliniska placeringar.

Lärosätets handledardagar för handledare inom länet fungerar väl, men lärosätets handledarkurser om fem poäng attraherar inte kursdeltagare. Vi anser att kompetenskraven bör tydliggöras i nästa samarbetsavtal. Inter-vjuerna med företrädare för vård och omsorg, både huvudmän och hand-ledande sjuksköterskor, visar att intresset är lågt för handledarkurser.

Examensarbetet består ofta av litteraturstudier, men även ”beställnings-arbeten” från kliniker förekommer. Examensarbetet påbörjas redan i ter-min tre och handleds av magisterutbildade adjunkter och lektorer. Först i termin fem eller sex examineras uppsatsen av lektorer. Lärarna upplever att arbetet blir så utdraget att studenterna tappar fokus.

resultat

Uppsatserna examineras av forskarutbildade lärare. De uppsatser vi läst är litteraturstudier, och sökningen och urvalet redovisas på ett systematiskt sätt. Uppsatserna koncentrerar sig på kvalitativa studier, är logiskt upp-

413

byggda och har en klar klinisk tillämpning. De utgör goda exempel på omvårdnadsuppsatser som kan tillämpas kliniskt.

De forskande lärarna deltar i undervisningen och studenterna har kän-nedom om ämnesavdelningarnas forskning. Studenterna behöver trots detta bli mer medvetna om forskningens vikt och att det är en viktig del i deras utbildning.


Den låga kompetensen bland handledande sjuksköterskor är ett stort pro-blem.

De långa kliniska kurserna ger enbart poäng inom ämnet omvårdnad. Vi finner detta märkligt.

Under år 2005 har landstinget haft svårigheter att erbjuda utbildnings-platser av god kvalitet inom kirurgisk verksamhet och studenter ordnar själva utbildningsplatser utanför länet.

Huvudansvariga för den verksamhetsförlagda utbildningen och hand-ledare på klinikerna ser studenternas kliniska placeringar som positiva inslag i arbetet. De tycker att Gävles sjuksköterskor blir kliniskt välutbil-dade. Gävleborgs läns landsting rekryterar gärna blivande sjuksköterskor från lärosätet.

Högskolan har uppmärksammat att den kliniska praktiken inom sluten vård minskar och att antalet kliniska utbildningsplatser inom kommunal vårdverksamhet behöver öka.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som tillfredsställande, medan vi bedömer kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen som otillfredsställande. Lärosätets lärare är starkt engage-rade och en omfattande kompetenshöjning pågår. Det är dock lika viktigt att höja handledarkompetensen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Högskolan bör ställa högre krav på ansvarstagande från landstinget och kräva genomgången handledarutbildning hos handledarna.

Vi rekommenderar Högskolan i Gävle att• bättre integrera forskning och ett vetenskapligt förhållningssätt i ut-

bildningen• fortsätta att arbeta för en höjning av handledarkompetensen• se över utbildningsplanen så att medicinsk vetenskap också finns med

i den verksamhetsförlagda utbildningen.

415

Högskolan i Halmstad



Antal: 23 kvinnorUndervisningstid i heltidsekvivalenter: 12,7


högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 23 kv Professorer: 1 kvDocenter: 0Övriga disputerade: 7 kv




Utbildningen ingår i den mångvetenskapliga sektionen Hälsa och sam-hälle. Högskolan har inget vetenskapsområde. De utbildningsansvariga har en viss men begränsad samverkan med andra nationella lärosäten som har vetenskapsområde. Utbildningen har god ekonomi genom att vård-ämnet har klassats som medicin och samhällsvetenskapliga ämnen som vård.

Verksamhetsförlagd utbildning genomförs inom en mängd olika vård-områden men saknas inom kommunal omsorg. Vi bedömer detta som problematiskt.

Lärarna har visioner om framtiden. De anser att tydliga krav på den kliniska utbildningen och en tydlig handledningsmodell är väsentliga. Handledningsmodellen implementeras för närvarande.

genomförande

Utbildningen är förlagd till Varberg och Halmstad och för att säkerställa att undervisningen på de två orterna håller samma standard åker lärarna emellan och har sin undervisning på båda studieorter.

Vetenskaplig stimulans får lärarna genom att delta i seminarier inom den egna forskningsmiljön i Halmstad, där de har ett tvärvetenskapligt samarbete med Spenshults reumatikersjukhus.

416

Bortsett från vissa kontakter med specialistsjuksköterskeutbildningen förekommer ingen mångprofessionell samverkan. Ämnesindelningen har gjorts om och ämnet klinisk omvårdnad, innehållande allt sjuksköterske-arbete, har införts. Två projektanställningar fungerar som kombinations-tjänster på respektive studieort och arbetstiden fördelas mellan högskolan och landstinget. Dessa lärare deltar i metodövningar och undervisar i kli-niska vårdmoment.

Landstinget är starkt engagerat i utbildningen. Kombinationstjänsterna inrättades efter den föregående utvärderingen av sjuksköterskeprogrammet och upplevs positivt av berörda parter. I samverkan med företrädare för landstinget har en lärare inom högskolan utarbetat en handledningsmo-dell för den kliniska utbildningen. Handledningsmodellen har givit den kliniska utbildningen bättre struktur. Studenterna kommer till en förbe-redd handledare. Huvudhandledarna har formellt en dag varannan vecka avsatt för sitt uppdrag.

En universitetslektor har som uppgift att anordna kompetensutveckling för handledarna. Lärarna med kombinationstjänster har ansvar för att ordna träffar för huvudhandledare och för att utveckla ett introduktions-program. Klyftan mellan högskolan och verksamheten har minskat.

Stora ansträngningar görs för att ge likvärdig utbildning i Varberg och Halmstad. Samverkan med landstinget är ovanligt god medan avsakna-den av kommunal verksamhetsförlagd utbildning inverkar menligt på ut-bildningens kvalitet.

Under den kliniska utbildningstiden fullgörs skriftliga examinations-uppgifter och handledaren bedömer studentens utveckling av kunskaper och färdigheter medan läraren har examinationsansvar. Underkännanden förekommer, och då samverkar bashandledaren, huvudhandledaren och högskolans lärare.

resultat

Studenterna behöver mer anatomi och fysiologi i utbildningen och även mer kunskap om hur hälso- och sjukvården är organiserad. Nu saknar de också klinisk utbildning inom kommunal omsorg och vet därför för lite om vårdplanering. De studenter vi träffade under platsbesöket önskar att lärarna vore mer medvetna om klinikens krav. Mångprofessionell samver-kan saknas.

Examinationskraven är av varierande nivå, från höga till låga, ibland alltför låga. Seminariet är en problematisk examinationsform och kun-

417

skapskontrollen kan lätt bli bristfällig. Vi rekommenderar fler individuella examinationer.


Den forskning som lärarna bedriver sätter inte sin prägel på utbildningen. Sambandet mellan utbildning och forskning är svagt.


Utarbetandet och genomförandet av handledningsmodellen har bidragit till kvalitetsförbättringar i den kliniska delen av utbildningen. Likaså på-går en utveckling av kliniska utbildningsenheter inom somatisk vård. Det måste anses som en stor brist i utbildningen att studenterna inte får erfa-renhet av hur kommunens äldreomsorg fungerar.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som tillfredsställande. Den verksamhetsförlagda utbildningen håller i vissa av-seenden god kvalitet, men avsaknaden av klinisk utbildning inom äldre-omsorgen är en stor brist. Lärarna är tydliga vad gäller mål, process och resultat och är medvetna om kraven på progression.

Vi rekommenderar Högskolan i Halmstad att• utveckla kliniskt förankrad forskning• samarbeta med länets kommuner för att utveckla verksamhetsförlagd

utbildning• etablera undervisnings- och forskningskontakter med andra lärosäten,

såväl inom landet som utanför.

419






högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 34 varav 29 kv, 5 m Professorer: 1 kvDocenter: 0Övriga disputerade: 7 varav 4 kv, 3 m




Hälsohögskolan i Jönköping har fem ämnesavdelningar som leds av var sin prefekt, och till varje program finns en programansvarig. Ämnesavdel-ningen för omvårdnad ansvarar för sjuksköterskeprogrammet.

Lärarkompetensen är god. Lärosätet ger 40 procent forskningstid till lektorer, vilket är mer än riksgenomsnittet.

De kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning utgör tretton poäng, vilket är klart mindre än genomsnittet på andra lärosäten. Mer-parten av studenterna väljer dock verksamhetsförlagda kurser när de skall välja valbar kurs.

Tillgången på kliniska utbildningsplatser är tillfredsställande och det finns avtal upprättade med landsting och kommuner i närområdet. Till-gången på handledare är också god. Lärosätet utlyser kurser för handledare och här sker en kontinuerlig fortbildning.

Institutionen har en mycket stark internationell aktivitet, inte minst vad gäller studentutbytet.

420

process

Det är möjligt att välja mellan två studiegångar. Skillnaden är framför allt ordningsföljden i programmets kurser. De många valmöjligheterna gör det möjligt för studenten att bestämma en egen utbildningsprofil. Huvudäm-net omvårdnad har en struktur med någorlunda tydlig progression. Men det är inte helt lätt att avgöra ämnets bredd och djup, bland annat på grund av de många valbara kurserna. Avdelningen har en pedagogisk grundsyn som benämns som en projekt- och problemorienterad pedagogik.

Det har skett en ökning av eget kunskapsinhämtande och reflektion, vilket gagnar integrationen mellan teoretisk och klinisk kunskap. Hand-ledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen följer modellen med kontaktlärare, huvudhandledare och handledare. Avdelningen har ett instruktionsmaterial för varje handledningsnivå, där kraven på kom-petens och funktion framgår.

Den verksamhetsförlagda utbildningen är kort. Avdelningen har en till-lämpningsavdelning där studenterna kan träna färdigheter under ledning och självständigt, som ett sätt att integrera teoretisk och praktisk kun-skap.

Lärarna är öppna för de krav som en förändrad hälso- och sjukvård kan ställa.

resultat

De examensarbeten som vi läst är litteraturstudier av acceptabel kvalitet. Det pågår en översyn av kursplanerna och i framtiden kommer samtliga studenter att uppnå kandidatexamen. Tydligare målbeskrivningar i kurs-planerna är önskvärda och kommer att göra progressionen inom utbild-ningen tydligare.


För att säkerställa att målen uppnås bör såväl målen som progressionen bli tydligare.

Vi noterar att studenterna inte tycker att de har för lite medicinska kun-skaper. Utbildningen ger dem trygghet inför det framtida yrket. Forsk-ningen integreras i utbildningen och studenterna känner till avdelningens forskningsområden.

421


Handledarnas kompetens är under rask uppbyggnad och det finns utbil-dade handledare även inom kommunen. Företrädare för avnämarna upp-lever samarbetet med avdelningen som mycket gott. De råder stor entusi-asm för den handledningsorganisation som avdelningen använder och de bedömningar som görs under den verksamhetsförlagda utbildningstiden är nu klart strukturerade. Studenterna uppskattar sina handledare och den verksamhetsförlagda utbildningen i stort.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som mycket tillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda ut-bildningen. Flertalet av lektorerna deltar aktivt i grundutbildningen och studenternas kritiska förmåga tränas genom användningen av vetenskap-lig litteratur.

Att de studerande kan variera sin studietakt är positivt för dem som yrkesarbetar. Däremot kan antalet valbara kurser medföra större risk att studenten inte uppfyller kraven för kandidatexamen.

Vi rekommenderar Högskolan i Jönköping att• öka omfattningen på den verksamhetsförlagda utbildningen• förtydliga lärandemålen i omvårdnadsämnet • öka andelen medicinsk vetenskap i utbildningen.

423

Högskolan i Kalmar





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 24 varav 22 kv, 2 m Professorer: 1 kvDocenter: 0Övriga disputerade: 3 kv




Sjuksköterskeprogrammet ges på institutionen för hälso- och beteendeve-tenskap. Utbildningen har en studierektor som ansvarar för utveckling, kvalitet och samordning av verksamheten.

Lärarkompetensen är god. För ämnets utveckling ansvarar en profes-sor som samtidigt är forskningssamordnare. För att utveckla forskning på institutionen har det avsatts 1,5 miljoner för en professor och två doktoran-der. Forskningen har profilerats mot familjefokuserad vård, vilket också avspeglas i grundutbildningens teoretiska och kliniska delar. Institutionen har tre kliniska adjunkter.

De ekonomiska förutsättningarna är goda.Landstinget och Högskolan i Kalmar har träffat ett samverkansavtal.

Högskolan har inget avtal med de berörda kommunerna. Genom avtalet med landstinget har man försäkrat sig om tillgången till utbildningsplatser för den verksamhetsförlagda utbildningen. Kommunerna tillhandahåller också utbildningsplatser, dock utan något formellt avtal. En klinisk ad-junkt på institutionen ansvarar för praktiksamordningen.

I avtalet mellan högskolan och landstinget preciseras den ämnes- och handledningskompetens som högskolan vill att handledare och huvud-handledare skall ha. Men hur kompetensen bland handledare och huvud-

424

handledare är i själva verket finns det inga uppgifter om. Såväl högskolan som företrädare för handledarna önskar fler kliniska adjunkter. Institutio-nen erbjuder handledarutbildning om fem och tio poäng.

genomförande

Inom huvudämnet omvårdnad fokuserar utbildningen ämnets kärna, som är teorier, modeller och begrepp. Den familjefokuserade omvårdnaden betonas, liksom hälsopromotion och prevention. Progressionen i ämnet framgår av kursplanerna och kursernas inbördes ordning. De kliniska kur-serna är fördelade över utbildningstiden och finns i alla terminer utom den andra, något som också främjar progressionen. Ett självständigt examens-arbete om tio poäng ingår i termin sex.

Redan under den första terminen introduceras studenterna till vissa praktiska sidor av yrket på Kliniskt träningscentrum, vilket uppskattas mycket av alla berörda. Utbildningens profil avspeglas i de omvårdnads-mottagningar som drivs av institutionen, det vill säga en omvårdnads-mottagning för familjer och en hälsomottagning. Både forskning och ut-bildning bedrivs på mottagningarna. Studenterna kommer i kontakt med omvårdnadsmottagning under den sista terminen. Hälsomottagningen används för kliniska studier under den första kursen i omvårdnad.

För den verksamhetsförlagda delen planeras en klinisk utbildningsav-delning inom Ortopedkliniken, Länssjukhuset i Kalmar. Den beräknades öppna våren 2007. Den kliniska slutexaminationen är tänkt att initieras på utbildningsavdelningen.

Med den nya utbildningsplanen från 2005 har man förändrat pedago-giken från problembaserat lärande till case-metodik. Inför genomförandet har lärarna genomgått en utbildning som byggs på efter hand. Under 2005 har det i kollegiet anordnats en seminarieserie i systemteori och reflekte-rande processer. Systemteorin anses av lärarna vara viktig som grund för inriktningen mot den familjefokuserade omvårdnaden, reflekterande sam-tal i studentgrupper och case-metodiken. Vi bedömer det som en fördel att många i lärarkollegiet har likartade teoretiska kunskaper och likartad grundsyn i undervisningen av ämnet omvårdnad. Lärarna betonar förde-larna med case-metodik i stället för problembaserat lärande och menar att kunskaperna blir mer beständiga. Likaså underlättar den integrering med forskning och kritiskt tänkande.

Sjuksköterskeprogrammet ges även som distansutbildning med lärcen-tra på tre orter. Distansutbildningen följer i stort det reguljära programmet med likartat studiematerial.

425

Genom att man använder institutionens egna omvårdnadsmottagningar minskar behovet av antalet praktikplatser i vårdverksamheten. Detta med-för också minskade kostnader för den kliniska delen av utbildningen.

Medicinsk-tekniska färdigheter och professionellt förhållningssätt ex-amineras på Kliniskt träningscentrum. Under utbildningen inom olika verksamhetsområden lämnar handledaren och huvudhandledaren ett un-derlag för bedömning och läraren fastställer betyget. Professionellt förhåll-ningssätt examineras också under den kliniska kursen på omvårdnadsmot-tagningen.

resultat

Cirka hälften av studenterna skriver kandidatuppsatser.


De allmänna målen är tydliga och utbildningens planering och genomför-ande bidrar till måluppfyllelse. Innehållet i de olika kurserna i programmet och deras inbördes placering skall främja integrering, likaså användning av case-metodik i undervisningen. Ett av syftena med handledningsmo-dellen är integrering.

Adjunkterna har möjlighet att delta i den forskning som bedrivs av lek-torerna och professorn. De senare deltar också i undervisningen. Studen-terna har möjlighet att genomföra sina examensarbeten som litteraturstu-dier med anknytning till institutionens forskningsprofil.


Den handledningsmodell som lärosätet har utvecklat är ett viktigt stöd för kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Handledarna anser att den praktiska och den teoretiska förberedelsen på Kliniskt träningscentrum är mycket viktig. Studenterna är nu mycket mer förberedda när de kommer ut i vårdverksamheten.

Några kommuner har påpekat att det redan idag finns mycket sjukvård som bedrivs i kommunal regi och än mer kommer att finnas i framtiden; detta har emellertid inte påverkat den nuvarande utbildningen nämn-värt.

Lärarna önskar utveckla de kliniska delarna av utbildningen, bland an-nat genom utbildningsavdelningar på flera enheter i länet. Kompeten-sen bland handledare och huvudhandledare behöver öka för att motsvara en akademisk högskoleutbildning. Om detta finns en medvetenhet bland högskolans lärare och till viss del bland vårdverksamhetens företrädare.

426

Handledarna är väl insatta i utbildningens uppläggning och genom-förande. Till detta bidrar den utarbetade handledningsmodellen som är mycket tydlig. Studenterna utvärderar varje placering i den kliniska utbild-ningen och erfarenheterna av hur handledningen fungerat. Detta återförs till praktikplatserna. Den praktiska utbildningen inom kommunen har inte samma förutsättningar vad gäller samverkan och kommunikation.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar och genomförande som mycket tillfredsställande. Resultaten och kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen bedömer vi som tillfredsställande. Ämnet omvårdnad har här en tydlig teoretisk bas med inriktning på familjefokuserad omvård-nad utifrån en systemteorietisk grund. Synsättet genomsyrar utbildning-ens teoretiska och kliniska delar och mycket av institutionens forskning har denna anknytning. Erfarenheter av interprofessionell samverkan sak-nas helt i utbildningen. Internationellt utbyte är inte så omfattande.

Vi uppfattar en tydlig spänning mellan de akademiska mål högskolan eftersträvar å ena sidan och landstingets mål å andra sidan. Det bör skapas en ökad samverkan med företrädare för det egna landstinget. Samläsning eller anordnande av gemensamma seminarier över institutionsgränserna skulle kunna främja den akademiska miljön i sjuksköterskeutbildningen men även vid Högskolan i Kalmar i sin helhet.

Vi rekommenderar Högskolan i Kalmar att • ge adjunkterna möjlighet att vidareutbilda sig • verka för fler kombinationstjänster• verka för att handledare och huvudhandledare får ökad kompetens

inom omvårdnad och handledning• vidga perspektiven i utbildningen genom en ökad satsning på interna-

tionalisering och samläsning med andra utbildningar inom högsko-lan.

427






högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 23 varav 20 kv, 3 m Professorer: 1 mDocenter: 0Övriga disputerade: 1 kv




Lärosätet har tre tematiska institutioner, varav en är institutionen för vård och natur, till vilken sjuksköterskeutbildningen är knuten. Det finns tre teman inom institutionen: omvårdnad, vårdinformatik och biologi. Ut-bildningen har en programansvarig.

Det finns cirka 30 doktorander vid institutionen. Lärosätet har ett sam-arbetsavtal med University of Rhode Island rörande forskarutbildning inom omvårdnad. Tre doktorander är inskrivna vid nämnda universitet.

Forskningsaktiviteten stimuleras genom att lektorerna får 40 procent forskningstid inom anställningen under det första året efter disputation.

I den verksamhetsförlagda utbildningen har man sedan fyra år en hand-ledningsmodell. I denna fastslås att huvudhandledare skall ha magister-examen och bashandledare kandidatexamen. Få sjuksköterskor har magis-ter- eller kandidatexamen. De stimuleras dock att gå en handledningskurs om fem poäng på lärosätet. Inom de kommunala verksamheterna är hand-ledarkompetensen lägre än inom landstingen.

Sex kombinationstjänster har varit utlysta men har ännu ej tillsatts på grund av svårigheter att hitta de rätta personerna.

Samarbetet mellan verksamheterna och lärosätet fungerar väl.

428

genomförande

Bredden i stödämnena – fyra olika ämnen samt en valbar kurs – splittrar utbildningen och minskar utrymmet för fördjupning i ämnet omvårdnad. Likaså hindrar det en syntetisering av huvud- och stödämnen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Denna omfattar endast 25 poäng, varav 20 ingår i ämnet omvårdnad. Det är tveksamt om omvårdnad betraktas som huvudämne och om lärosätet når önskad kvalitet inom ämnet. Detta är bekymmersamt och bör rimligen vara till nackdel för de studenter som önskar läsa vidare på magisternivå i ämnet omvårdnad.

Betygsättningen i omvårdnad är tvågradig (godkänd/underkänd) medan den i övriga ämnen är tregradig (väl godkänd/godkänd/under-känd). Denna variation av betygsgraderna inom samma utbildning kan leda till att studenterna inte uppfattar huvudämnet omvårdnad som lika viktigt som de övriga ämnena. Det kan också innebära att man på lärosä-tet värderar omvårdnadsämnet lägre än övriga ämnen. Ämnet omvårdnad har inte samma tydliga struktur som stödämnena.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen ansvarar en kliniskt verk-sam sjuksköterska för handledningen på utbildningsplatsen. En klinisk lärare medverkar vid mitt- och slutsamtal och tjänar i övrigt som stöd för handledaren och studenten.

resultat

C-uppsatserna skrivs ofta av två studenter tillsammans och examineras av lärare med doktors- eller licentiatexamen. De uppsatsarbeten vi har ta-git del av ligger på något varierande nivå. Särskilt den teoretiska anknyt-ningen behöver stärkas.

Studenter som skrivit sin tiopoängsuppsats uppmanas att skriva en ve-tenskaplig artikel på sitt arbete, vilket tyder på vetenskaplig omogenhet bland lärarna.

Ämnet omvårdnad har en svag ställning i utbildningen. Det framgår både av kursplaner och av samtal med studenter och lärare. Omvårdnads-ämnet trängs med starka stödämnen. Detta kan vara en möjlig anledning till att det är svårt att göra en bedömning av omvårdnadsämnets progres-sion.

De korta praktikperioderna i den verksamhetsförlagda utbildningen gör det svårt för studenterna att hinna mogna i sin kunskap och yrkesmäs-siga tillväxt. Det framgick av samtalet med de studenter vi träffade under platsbesöket att de mycket sällan använder sig av vetenskapliga artiklar

429

under den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenterna får svag träning i kritiskt tänkande.


Hur studenternas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande stimu-leras framgår inte av självvärderingen och framgick inte heller vid plats-besöket. Studenternas undervisning är till största delen traditionell med föreläsningar och precisa litteraturanvisningar.

Arbete pågår för att utveckla de kliniska examinationerna. Vi har inte kunnat se något systematiskt arbete för att utveckla utbildningen med an-ledning av förändringar inom vården.


På grund av bristen på kliniska utbildningsplatser har de kliniska place-ringarna skurits ned till fyra veckor med 38–40 timmars närvaro på ut-bildningsplatsen. Den femte veckan används för uppföljning av dessa fyra veckor.

Såväl studenterna som de huvudansvariga för den verksamhetsförlagda utbildningen och även samtliga handledare anser att träningen i verkliga vårdsituationer är för kort. Studenterna hinner inte integrera sina teore-tiska kunskaper i vården och det kan ibland vara svårt att bedöma deras prestationer. Studenterna önskar att träning av praktiska färdigheter ord-nas i en miljö där de på fritiden kan träna moment som de känner sig osäkra på. De har därför tagit initiativ till att diskutera med lärosätet om möjligheten att inrätta ett kliniskt träningscentrum.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som tillfredsställande, men vi anser att genomförandet och resultaten är otillfredsställande, likaså kva-liteten i den verksamhetsförlagda utbildningen. Vår samlade bedömning är att utbildningen är otillfredsställande: omvårdnadsämnet har en svag ställning, den verksamhetsförlagda utbildningen är kort och utbildnings-nivån hos handledande sjuksköterskor är låg. Studenterna tränas inte till-räckligt i att tänka kritiskt.

Vi rekommenderar Högskolan i Skövde att• se över omvårdnadsämnet vad gäller dess plats i utbildningen, dess

teoretiska bas, dess innehåll och dess progression• ompröva de olika stödämnenas plats i utbildningen

430

• se över de pedagogiska arbetsformerna så att studenternas kritiska för-hållningssätt stärks

• förstärka den verksamhetsförlagda utbildningen• skapa utrymme för att integrera teoretiskt och kliniskt kunskapsstoff.

431




Antal: 49 varav 44 kv 5 mUndervisningstid i heltidsekvivalenter: 11,7


högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 35 kv Professorer: 1 kvDocenter: 0Övriga disputerade: 7 kv




Utbildningen ges vid Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Uni-versitetet har en ny organisation med nya former för beslut och ekonomisk styrning. Det finns inga mätbara konsekvenser än.

Lärarkompetensen är god.Universitetets krav på ökade forskningsinsatser i samtliga miljöer leder

till behov av fler lektorer. Samtidigt beskärs kompetensutvecklingsmöj-ligheterna för lärarna av en kärv ekonomi och stora krav på prestationer i det löpande arbetet.

Samarbetet mellan universitetet och landsting och kommuner utveck-las kontinuerligt, men det är komplicerat att finna jämbördiga nivåer för samtal. Landstinget har samordnande funktioner för detta inbyggda i sin organisation. Någon sådan organiserad samordning finns ännu inte i kom-munerna.

Tillgången till kliniska utbildningsplatser är relativt god.

genomförande

Introduktionen till utbildningen präglas av en betoning av medicinska och naturvetenskapliga ämnen. Som skäl anges att studenterna behöver få dessa kunskaper i början av utbildningen och att det blir färre kollisio-ner mellan olika arbetssätt om all medicin och naturvetenskap ges på en

432

gång. Huvudämnet omvårdnad kommer då i skymundan och uppfattas som otydligt och oakademiskt av studenterna. Otydligheter i definitionen av omvårdnadsämnet och oklara målbeskrivningar skapar förvirring för både studenter och lärare.

Utbildningen skulle ha vunnit på en integrering av det naturvetenskap-liga blocket med andra ämnen. En sådan integrering skulle ge studenterna en mer sammanhållen bild av sjuksköterskans profession och forsknings-område. Detta skulle också kunna bidra till ökad högskolemässighet och ett tydligare samband mellan mål, process och examination.

Undervisningen bygger i stort på basgruppsarbete och föreläsningar. Stora undervisningsgrupper medför att studenterna sällan får genomföra individuella uppgifter, utan det mesta sker i grupp. Studenterna efterlyser också mer individuella uppgifter; kunskapskontrollen blir då säkrare.

I termin sex ges en kurs i ledarskap och organisation på C-nivå som inte bygger på motsvarande kurser på A- och B-nivå. Skälet uppges vara att det behövs en tydlig inriktning på ledarskap och organisation i den avslutande terminen.

Den verksamhetsförlagda utbildningen är delvis förlagd till undervis-ningsavdelningar och har på dessa avdelningar en tydlig progression och klara fördjupningsnivåer. Där samverkar huvudhandledare med kliniska adjunkter och yrkeshandledare. Men dessa undervisningsavdelningar finns ännu inte i tillräcklig omfattning.

När det gäller pedagogisk utveckling har främst den verksamhetsför-lagda utbildningen prioriterats, dels i form av en överenskommen handled-ningsmodell med huvudhandledare, klinisk adjunkt och yrkeshandledare, dels i en stor satsning på klinisk slutexamination i termin sex.

Det faktum att sjukvården i allt större utsträckning flyttar ut i hemmen kommer att kräva tydligare samverkansavtal med kommuner.

resultat

Examensarbeten genomförs numera i termin fem istället för termin sex. Detta kan bidra till kvalitetshöjning. De enstaka arbeten vi granskat håller acceptabel nivå men inte mer. Studenterna förbereds tidigt för den veten-skapliga arbetsprocessen med hjälp av seminariearbeten och inlämnings-uppgifter från första terminen.


Sambandet mellan forskning och utbildning behöver stärkas. Främst gäl-ler detta en ökad tydlighet i omvårdnad som akademiskt ämne, men det

433

behövs också en närmare koppling mellan forskningen och den verksam-hetsförlagda utbildningen. Där beror mycket på handledarnas möjligheter till kompetensutveckling.

Studenternas kritiska tänkande stimuleras överlag, med en viss reser-vation för att självständighet och individuellt ställningstagande inte alltid kan ges utrymme i basgruppsarbete.


Kursplaner och studiehandledning vägleder i de kliniska avsnitten, stund-tals med för mycket styrning. Den välutvecklade handledningsmodellen uppskattas av alla och har nu kompletterats med klinisk slutexamina-tion.

Vi bedömer att den verksamhetsförlagda utbildningen håller hög nivå och att det finns stor potential i de påbörjade projekten.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som tillfredsställande, inklusive kvaliteten i den verksamhetsförlagda ut-bildningen. Hela utbildningen kännetecknas i stort av engagemang och många utvecklingsmöjligheter.

Att starta utbildningen med ett renodlat naturvetenskapligt block får inte bara pedagogiska konsekvenser därför att studenterna tycker sig tappa i tempo, när den perioden är över, utan även därför att ämnet omvårdnad riskerar att sättas på undantag, så att det inte uppfattas som akademiskt eller vetenskapligt. Otydligheten i huvudämnet leder till otydlighet för studenterna, något som drar ned det allmänna intrycket.

Satsningen på den verksamhetsförlagda utbildningen är framgångsrik och den kliniska slutexaminationen kan leda till integration av teori och praktik.

Vi rekommenderar Karlstads universitet att• se över omvårdnadsämnet och ge det en tydligare struktur för att

säkra progression och fördjupning• undersöka möjligheterna till större integration och bättre balans mel-

lan naturvetenskapliga ämnen och omvårdnad• se över nivåklassningen av den ledarskapskurs som ges i termin sex• minska detaljstyrningen i studievägledningarna för en ökad självstän-

dighet hos studenterna.

435






högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 69 varav 64 kv, 5 m Professorer: 2 kvDocenter: 0Övriga disputerade: 9 varav 8 kv 1 m




Efter en organisatorisk förändring som genomfördes 2006 är institutionen för omvårdnad inte längre en självständig institution vid Karolinska In-stitutet utan sjuksköterskeprogrammet ingår numera i sektionen för om-vårdnad inom institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Sektionen för omvårdnad leds av en sektionsledare. Fortsatt omorgani-sering pågår med uppdelning av sektionerna i tolv enheter/teman med utgångspunkt i den forskning och kompetens som finns i lärarkollegiet. Efter omorganisationen finns det inte längre någon ämnesansvarig lärare för omvårdnad.

De flesta av adjunkterna har magisterexamen och några har doktorsexa-men. Lärosätet har satsat på kliniska adjunktstjänster liksom adjungerade kliniska adjunkter, för närvarande cirka 60. De senare är anställda som sjuksköterskor i klinisk verksamhet. Dessa saknas dock inte överallt och det är också brist på kliniska lektorer.

Uppgivenhet och trötthet på grund av de stora omorganisationerna präglade vårt möte med lärararna. Frånvaron av såväl ledning som samar-bete mellan lärare i olika ämnen förstärkte den oroande bilden.

436

Att skapa verksamhetsförlagda utbildningsplatser i Stockholm är för-enat med speciella svårigheter. Man diskuterar olika lösningar för ersätt-ning till kommunerna, bland annat handledarutbildning som stöd för verksamheten.

Sjuksköterskeprogrammet ges också på distans i Norrtälje och i Visby.

genomförande

Lärarnas beskrivning av ämnet omvårdnad var genomgående vag och osä-ker. Man utgår inte från en särskild teoretisk grund utan förespråkar en mångfald teorier från det humanvetenskapliga området. Identifierade om-vårdnadsproblem är utgångspunkterna i undervisningen och anknytning sker till såväl praktik som teorier.

Lärarna menar att de fördjupar sina kunskaper i ämnet genom att fo-kus i undervisningen ligger på forskningsanknytning inom varje tema. Frågan är då hur ämnet omvårdnad får en tydlig, genomgående struktur. Det finns inte heller några farhågor för möjligheterna att vidmakthålla omvårdnadsämnets ställning i den mer medicinska institutionsmiljön.

De studenter vi mötte var överens om att det är svårt att få ett helhets-grepp om omvårdnadsämnet. Som en möjlig orsak anförde de det pro-blembaserade lärandet som de ansåg vara tidsödande.

Lärarna anser att den vetenskapliga skolningen fungerar väl. Studen-terna tränas tidigt i att läsa vetenskapliga artiklar, likaså att genomföra intervjuer. Studenternas bild av utbildningen är att den är forskningsinrik-tad och syftar till att de skall bli forskare. Studenterna upplever emellertid ett glapp mellan den yrkesförberedande och den forskningsförberedande delen av utbildningen.

Den pedagogiska modellen är problembaserad. Bland studenter och lä-rare råder delade meningar om hur väl man lyckas med den pedagogiska metoden.

resultat

Vi kan inte se någon progression i ämnet omvårdnad. Enligt de studenter vi träffade kan det vara för lätt att klara sig i det ämnet. Examinationen består framför allt av hemtentamina, och till en del inlämningsuppgifter ges inga individuella kommentarer.

Uppsatsen är oftast en litteraturgranskning och ämnena väljs av stu-denterna efter eget intresse. Studenterna hindras inte från att skriva om ämnen som snarare hör hemma på en specialistutbildning, till exempel

437

förlossningsrädsla, stöd till barn med fetma eller erfarenheter och upple-velser hos patienter med borderline-störning.

Verksamhetsföreträdarna menar att sjuksköterskor utbildade på Karo-linska Institutet klarar att ta sig an många uppgifter när de kommer ut i yrkeslivet men är beroende av erfarna kollegor därför att viss grundkom-petens hos dem är svag.


Uppfyllelsen av de allmänna målen är svag.


Studenterna upplever det som stimulerande med den verksamhetsförlagda utbildningen. Uppgiften med ett patientfall upplevs som krävande men också givande. De studenter vi träffade gav tydligt uttryck för en önskan att få koncentrera sig på den kliniska utbildningen. Studenterna uppskat-tar framför allt sina adjungerade kliniska adjunkter som har handledarut-bildning och som har reflektionssamtal med dem. I vården möter studen-terna uttryck för trötthet och uppgivenhet över att så många skall utbildas. Det finns också handledare som är skeptiska till den teoretiska delen av utbildningen.

De kliniska adjunkterna är med vid målformulering, bedömningsdis-kussioner och seminarier. I den psykiatriska kliniska utbildningen står den kliniska adjunkten för kunskapskontrollen, något studenterna saknar i annan verksamhetsförlagd utbildning. Färdigheter tränas och testas på kliniska träningscentra. Kliniska examinationer förekommer inte.

De kompetenskrav som ställs på handledare och kliniska adjunkter uppfylls endast delvis. Hälften av dem beräknas ha kandidatkompetens i ämnet omvårdnad. Att få till stånd handledarutbildning är problematiskt, dels på grund av den höga omsättningen av sjuksköterskor i storstaden, dels på grund av att kurserna anses vara dyra och kosta verksamheten för mycket.

Alla studenter passerar en klinisk utbildningsavdelning under två veckor sista terminen. De kommer också i kontakt med ett ambitiöst program för utveckling av grundutbildningen inom primärvården. Det rör sig om en mångprofessionell satsning, i vilken studenter från sjuksköterske-, sjuk-gymnast-, arbetsterapeut- och läkarutbildningarna tillsammans är en hel dag på en vårdcentral och gör hembesök hos en patient. Studenterna sak-nar dock förberedelser för primärvården och inom den finns inte heller några kliniska lärare.

438


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som otillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda ut-bildningen.

Ämnet omvårdnad behöver förbättrad struktur och tydlig progression. Det är angeläget att en sjuksköterska tar det övergripande ansvaret för äm-net omvårdnad i den påbörjade uppdelningen i teman – ämnet är redan i dag otydligt och riskerar att splittras än mer om inte en medveten satsning görs. Samgåendet med institutionen för neurovetenskap och uppdelningen av programmet i teman innebär också uppenbara risker för att det redan otydliga ämnet ytterligare försvagas. Ingen vi mötte under platsbesöket talade med insikt om ämnet omvårdnad och vi saknar såväl fördjupnings-krav som nivåstegring.

Vi rekommenderar dessutom Karolinska Institutet att• ge den vetenskapliga skolningen en adekvat inriktning• genomföra en pedagogisk översyn• förbättra samarbetet mellan lärare i olika ämnen• arbeta för att tillsätta fler kliniska lektorer och fler kliniska adjunkter i

primärvården• förbättra kunskapskontrollen, inte minst i den verksamhetsförlagda

delen av utbildningen.

439


Linköping





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 35 varav 33 kv, 2 mProfessorer: 2 kvDocenter: 2 kvÖvriga disputerade: 0



Norrköping/Nyköping





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 8 varav 7 kv, 1 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 1 kv




Hälsouniversitetet bedriver två campusförlagda sjuksköterskeutbildningar i Linköping respektive Norrköping.

440

De två orterna har delvis olika inriktningar och har skrivit separata självvärderingar. Utbildningarna hålls isär administrativt. Det som enar de båda programmen är det pedagogiska arbetssättet, problembaserat lä-rande, och hur den verksamhetsförlagda utbildningen bedrivs. Norrkö-pingsutbildningen ges också som distansutbildning i Nyköping. Denna distansutbildning nämns i första delen av Norrköpings självvärdering och distansutbildningen beskrivs i ett stycke under rubriken Process, men nämns inte alls i resultatavsnittet. Vid vårt platsbesök representerades Ny-köpingsutbildningen endast av en student.

Lärarna menar att det faktum att det idag är två skilda organisationer har historiska orsaker och att man idag befinner sig mitt i en förändrings-process. I framtiden tror man att de två programmen kommer att profileras på olika sätt. Både lärare och studenter önskar emellertid att samverkan skall bli starkare.

Lärarkompetensen skiljer sig högst avsevärt. I Linköping finns en god akademisk kompetens och omfattande forskning. I Norrköping däremot har det varit svårt att både rekrytera och behålla vetenskapligt kompe-tenta lärare, vilket givetvis påverkar utbildningens forskningsanknytning. Man planerar där att anställa fler lektorer. Vår bedömning är att detta är nödvändigt för att utbildningen skall få bättre forskningsanknytning. Vi ifrågasätter emellertid planerna på att bygga upp en egen forskningsmiljö i Norrköping, då Linköping finns nära och de tillhör samma utbildnings-anordnare.

Infrastrukturen är god i Norrköping. Lärarna är nöjda med sina lokaler och med biblioteket, men önskar fler datorer till studenterna. Ett problem i Linköping är att lärarna med doktorsexamen sitter i ett särskilt hus. Det innebär att man riskerar att skilja grundutbildning och forskning på ett för grundutbildningen oönskat sätt.

Nyköping nämns i detta sammanhang inte alls. Utbildningen i Nykö-ping saknar såväl fast lärarstab som biblioteksresurser.

Campus Linköping och Campus Norrköping antar varje år lika många nybörjare, cirka 80 studenter. Till utbildningen i Nyköping, som har till-kommit i syfte att rekrytera nya studentgrupper, antas varje termin cirka 15 studenter.

För att främja integrationen mellan teoretisk och klinisk undervisning har utbildningsansvariga formulerat krav på handledarnas kompetens i den verksamhetsförlagda utbildningen. Målet är att huvudhandledaren skall ha magisterutbildning och bashandledaren kandidatexamen. Båda handledare skall ha fem poäng handledarutbildning. Det är svårt att nå

441

dessa mål inom primärvården och kommunernas verksamhetsområden. En uppskattning är att 15–45 procent av handledarna har handledarut-bildning, men man har ingen kännedom om hur många som har magis-terexamen.

Landstinget har antagit en plan för kompetensutveckling bland sjukskö-terskor. Inom landstinget finns cirka åtta sjuksköterskor med doktorsexa-men och ett okänt antal med magisterexamen. Man önskar även utveckla kombinationstjänster för att utveckla de förbindelser som nu finns mellan landstinget och utbildningarna.

genomförande

Utbildningen börjar med en gemensam kurs i vilken studenter i flera pro-fessionsutbildningar samläser.

Omvårdnadsämnet har tre akademiska nivåer och kan återfinnas i kurs-planerna utifrån fyra givna målområden följa hur kravnivån höjs under utbildningens gång. Nivåprogressionen uttrycks även genom krav på att kunna identifiera problem, att därefter kunna förklara dessa och att slut-ligen kunna ge förslag till lösning av problemen. De studenter vi träffade under platsbesöket ansåg emellertid att högre krav måste ställas i huvud-ämnesstudierna. Vi har noterat att studenterna i Linköping respektive Norrköping gav olika definitioner av omvårdnadsämnet och dess teori-bildningar, likaså att de förstnämnda tvekade något.

Enligt lärarkollegiet genomsyras all undervisning av vetenskaplighet. Studenterna hade dock en vag bild om vilken forskning som bedrevs av lärare inom det egna programmet. Enligt studenterna träffar de sällan forskare.

Både lärare och studenter är nöjda med det problembaserade lärandet som stimulerar studenter att ta eget ansvar för sitt lärande. Enligt de stu-denter vi träffade under platsbesöket är det dock viktigt att PBL-handle-darna är samspelta och att studenterna får tillräcklig frihet. Studenterna är kritiska mot den examination som sker gruppvis i basgrupperna. Kraven är oklara och studenterna blir inte individuellt bedömda. Studenterna önskar mer individuell återkoppling på sina prestationer.

Utbildningen i Nyköping är nätbaserad, vilket av lärarna framhålls som en fördel genom att denna undervisningsform hjälper studenterna att bli bättre på att uttrycka sig i tal och skrift. Studentrepresentationen vid plats-besöket delade inte denna uppfattning.

För att stödja integreringen mellan teoretisk och klinisk utbildning har man i Linköping ett antal kliniska adjunkter.

442

Enligt de studenter vi träffade under platsbesöket har studenterna i Norrköping goda möjligheter att påverka utbildningen bland annat genom kursutvärderingar. Möjligheterna att påverka utbildningen i Nyköping be-skrevs som obefintliga. För övrigt var situationen i Nyköping oklar.

resultat

Studenterna får såväl yrkesexamen som kandidatexamen. Deras uppsatsar-bete är sällan knutet till den forskning som bedrivs inom institutionerna. Lärarna erbjuder denna möjlighet men ger här full frihet för studenten att själv välja område. Många uppsatser har fokus på sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten och inte på patienten. Varje student deltar i fem examinationsseminarier utöver sitt opponent- och respondentskap. Upp-satserna bedöms ur ett ämnesperspektiv samt ur ett metodologiskt per-spektiv. De uppsatser vi läst är väl utförda. Vid underkänt examensarbete krävs nytt examinationsseminarium. Vid underkänd opposition krävs ny muntlig alternativt skriftlig opposition.


Det är oklart hur sambandet mellan forskning och utbildning säkras. Det är osäkert om man kan uppnå kritiskt och självständigt tänkande när undervisningen upplevs som styrande och lärarna upplevs ha svårt att ta emot kritik. Studenterna i Nyköping saknar möjlighet till diskussion med lärare.


För att kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen har utbild-ningsansvariga bland annat formulerat krav på utbildning av handledarna. Som ett led i detta anordnar lärosätet sådan utbildning. I verksamheten är kvalitetskriterierna kända i växlande utsträckning, och de tillämpas på olika sätt i Linköping och i Norrköping. Huvudhandledarna har därför ett stort ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningens kvalitet.

Vi bedömer det som positivt att Östergötlands läns landsting har fattat ett beslut om att satsa på kompetenshöjning bland personer med medel-lång vårdutbildning. Landstinget har fastställt en kompetenstrappa med därtill hörande löneökning. Vi bedömer emellertid kompetensen hos handledande sjuksköterskor som låg. Om kliniska utbildningsplatser och handledare för Nyköpingsstudenterna har vi inga uppgifter.

Problembaserat lärande tillämpas även inom den verksamhetsförlagda utbildningen. I Linköping har man klinikförlagda basgrupper.

443

De studenter vi träffade under platsbesöket är nöjda med sina handle-dare. I Norrköping önskar lärarna utveckla samverkan mellan den teore-tiska och den kliniska utbildningen när de har anställt fler lektorer. För övrigt finns ingen strategi formulerad för hur lärare skall kunna upprätt-hålla sin kliniska kompetens. Ett framtida önskemål är inrättande av kom-binationstjänster.


Vi bedömer utbildningarnas förutsättningar och genomförande som otill-fredsställande, likaså uppfyllelsen av de allmänna målen och kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Den del av resultaten som exa-mensarbetena utgör bedömer vi som tillfredsställande.

Vi finner det anmärkningsvärt att ingen lärare med särskilt ansvar för Nyköping deltagit vid vårt platsbesök, ej heller någon handledare. Det är också märkligt att ingen analys av utbildningen i Nyköping ingår i den självvärdering som gjorts. Om de uppgifter som framkommit vid vårt platsbesök är korrekta, föreligger det så stora brister i säkringen av den utbildningens kvalitet att omedelbara åtgärder krävs. Vi är medvetna om att vår bedömning av Nyköpingsutbildningen vilar på ofullständiga data, men själva det faktum att vi inte fått underlag för att bedöma den är il-lavarslande. Med hänvisning till de förhållanden som framkommit vad gäller utbildningen i Nyköping blir vår samlade bedömning att sjukskö-terskeprogrammet vid Linköpings universitet ej kan bedömas som till-fredsställande.

Vi rekommenderar Linköpings universitet att• förstärka utbildningens vetenskaplighet och göra forskningen mer

synlig för studenter• definiera omvårdnadsämnet och höja kravnivån inom densamma• diskutera kring den pedagogiska grundsynen för att undvika stagna-

tion och för hård styrning av studenterna• granska sjuksköterskeutbildningen i Nyköping.

445






högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 32 varav 29 kv, 3 m Professorer: 1 kvDocenter: 1 kvÖvriga disputerade: 5 varav 3 kv,2 m




Institutionen för hälsovetenskap har fem ämnesavdelningar med var sin ämnesansvarig. Institutionens prefekt har ett direkt ansvar för sjukskö-terskeprogrammet. Programmet har en koordinator och ett programråd bestående av lärare, studenter och externa företrädare. Vid tiden för vårt platsbesök kännetecknades institutionen av pågående utveckling.

Lärarna upplever att de har reella möjligheter att bedriva forskning i tjänsten, förutsatt att de kan presentera planer för forskningen. Detta gäl-ler även pedagogisk kompetensutveckling. För närvarande genomgår 17 adjunkter forskarutbildning.

Avdelningen för omvårdnad har en samordnare för verksamhetsförlagda utbildningsplatser som beställer praktikplatser såväl från Norrbottens läns landsting som från kommuner. Handledarna i den verksamhetsförlagda utbildningen får stöd från lärosätet genom att avdelningen har adjung-erade adjunkter anställda, och man planerar att utöka antalet kliniska adjunkter.

Institutionens ekonomi är god.

446

genomförande

Utbildningsplanen är klar och tydlig, utformad i kurser om fem poäng. Kursplanerna är lättöverskådliga och studenterna får tydliga och instruktiva studiehandledningar. Ämnesföreträdarna inom sjuksköterskeprogrammet har formulerat en beskrivning av sin gemensamma syn på omvårdnadsäm-net och på klinisk utbildning, likaså sin pedagogiska grundsyn. Kurserna är upplagda så att progression skall uppnås från A-nivån till C-nivån. Av-delningen har också välutrustade lokaler där färdighetsträning och själv-studier är möjliga att bedriva. Studenterna har möjlighet att förlägga en viss del av utbildningen till lärosäten i andra länder, och avdelningen har internationella samarbetsavtal med andra lärosäten.

Formerna för undervisning och handledning varierar och syftet är att stimulera studenterna till eget lärande och ett självständigt och kritiskt tänkande. Det finns ett utbyggt system för nätundervisning – här har in-stitutionen en lång och framgångsrik erfarenhet.

Studenterna skriver uppsatser på både B- och C-nivån. Den avslutande uppsatsen examineras av en lärare med doktorsexamen.

Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ligger utspridd på A- B- C- nivåerna enligt samma principer för progression som i de teoretiska kurserna. Genom att använda en problematiserande undervisningsmodell söker lärarna säkerställa integreringen av teoretisk och klinisk kunskap. Av-delningens kliniska adjunkter samverkar med verksamhetens huvudhand-ledare och bashandledaren. Den verksamhetsförlagda undervisningen exa-mineras med praktisk och muntlig examination. Samtliga examinationer är upplagda så att utbildningen skall få en klar progression. Den avslutande examinationen av den kliniska utbildningen utformas med ett helhetsper-spektiv och avser att säkerställa studentens kompetens.

Utbildningen erbjuds både som reguljär och som flexibel utbildning och det har breddat studentrekryteringen. Ibland ges två kurser paral-lellt över en tio veckors period. Lärarna ser detta som fördelaktigt, men de studenter vi träffade under platsbesöket var starkt negativa till denna ordning, då de upplever att det leder till att de bortprioriterar en av kur-serna. Särskilt kritiska är de när en teoretisk kurs startas samtidigt med en verksamhetsförlagd kurs. Studenterna hade goda möjligheter att få stöd och hjälp vid problem.

De studenter vi träffade under platsbesöket hade en ganska vag uppfatt-ning av lärarnas forskning. Sammanfattningsvis kan sägas, att den kon-struktiva kritik som studenterna framförde kan tolkas som ett tecken på att lärosätet uppnått målet att utbilda självständiga och kritiska studenter.

447

resultat

Studenternas studieresultat följs upp och studieuppehåll och studieavbrott registreras.


De C-uppsatser vi granskat är av tillfredsställande kvalitet.


De flesta handledare är kliniska adjunkter och arbetar både i landstinget och kommunerna. De ser mycket positivt på uppgiften att stimulera stu-denterna. Vår bedömning är ändå att det behövs en höjning av kompeten-sen hos dem som handleder studenterna. Det behövs också en kraftfullare organisation för att planera den verksamhetsförlagda utbildningen. Det vore naturligt att programrådet tog sig an uppgiften men det tycks inte ha den funktionen idag. Utbildningsansvariga måste också vara bättre förbe-redda för de organisatoriska förändringar som leder till mindre sluten och mer öppen vård inom sjukvården. Detta bör avspeglas i organisationen av en utbildning för framtiden.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som tillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbild-ningen. Utbildningen är tydlig och uppläggningen är flexibel, vilket gag-nar de studerande. Vi instämmer dock i lärarnas egen bedömning att ut-bildningen behöver en förstärkning av den vetenskapliga kompetensen och att handledarnas kompetens måste höjas.

Vi rekommenderar Luleå tekniska universitet att• förstärka den vetenskapliga kompetensen hos lärarna• verka för en höjning av kompetensen hos handledarna• stimulera studenterna till ett ökat internationellt utbyte• beakta studenternas svårigheter med att följa parallella kurser.

449

Lunds universitet





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 36 varav 33 kv, 3mProfessorer: 0Docenter: 2 kvÖvriga disputerade: 10 varav 8 kv,2 m




Sjuksköterskeprogrammet ingår i det medicinska området, som är ett av Lunds universitets nio områden. Medicinska fakultetsstyrelsen har dele-gerat ledning och drift till Nämnden för omvårdnadsutbildningar. Den operativa ledningsorganisationen består av nämndens ordförande, studie-rektor och pedagogiskt ansvarig lektor. För varje kurs finns en kursansva-rig lärare som tillsammans med ämnesansvarig lektor ansvarar för upp-läggning, organisation, dokumentation och utvärdering.

Lärarkompetensen är god. Det finns ingen speciell strategi för hur lä-rarna skall upprätthålla sin kliniska kunskap och kompetens. Några lärare har delade tjänster, 50 procent som klinisk lärare (adjunkt/lektor) och 50 procent på universitetet.

Samverkan med Region Skåne sker inom samverkansorganet för vård-utbildningar och landstingsverksamheter och det finns ett särskilt råd för verksamhetsförlagd utbildning. Man har bland annat satt upp krav på att sjuksköterskor som handleder studenter skall ha 60 poäng i omvårdnad samt handledarutbildning omfattande fem poäng. Samverkan med kom-munerna är däremot mer problematisk och antalet utbildningsplatser i deras verksamheter är för få.

450

På regional nivå har man börjat formulera en strategi för den framtida kompetensförsörjningen. Detta arbete skall presenteras 2007. Handled-ning av studenter ses som viktig och helt nya kombinationstjänster disku-teras med regionen som arbetsgivare.

De kliniska handledarnas kompetens varierar och kompetensen är all-mänt lägre i kommunernas verksamheter. Regionens verksamheter köper handledarutbildningar från universitetet för sina sjuksköterskor.

genomförande

Lärarna upprätthåller sin kliniska kompetens genom forskningen och, i vissa fall, genom kontakt med verksamheterna i sin funktion som klinisk adjunkt/lektor.

I Lund finns Practicum som är ett av Europas största kliniska tränings-center. Där tar man emot studenter i grund-, vidare- och specialistut-bildningar. Studenterna önskar sig mer träning tillsammans med olika studentgrupper.

De teoretiska och praktiska kunskaperna integreras genom att studen-terna arbetar med patientfall i basgrupper. Senare i utbildningen har man också vårdseminarier där de kliniska handledarna deltar.

De studenter vi träffade under platsbesöket menar att mer medicinska ämnen måste in i utbildningen, eftersom den färdiga sjuksköterskan har ett medicinskt ansvar och utbildningen måste spegla detta. De pekade särskilt på behovet av ämnen som anatomi, fysiologi och patofysiologi. De intervjuade studenterna menade också att högre krav bör ställas på studenterna i dessa ämnen. De uppskattar att undervisningen redan från början är baserad på basgruppsarbete med fallbeskrivningar, vilket gör att studenterna lär känna varandra väl.

De kliniska handledarna anger att de har som mål att utbilda studenter till att bli reflekterande sjuksköterskor och förbereda dem för evidensbase-rat behandlingsarbete. Handledarna ser mycket positivt på sin medverkan i vårdseminarierna och menar att här knyts teori och praktik ihop. Hand-ledargruppen i Region Skåne känner starkt stöd i sitt arbete både från sina chefer och från universitetets lärare. Handledare från kommunerna saknar däremot stöd från sina chefer.

Samverkan mellan universitetet (sjuksköterskeprogrammet) och Region Skånes hälso- och sjukvårdande verksamheter fungerar mycket bra och såväl studenter som lärare är mycket positiva.

451

resultat

De verksamhetsföreträdare vi träffade under platsbesöket uppgav att de önskar sjuksköterskor med större klinisk skicklighet och erfarenhet. Ett av sjukhusen har redan börjat planera för att andra, eller nya, arbetsgrup-per skall ta över vissa av sjuksköterskornas arbetsuppgifter, på grund av att man upplever de nya sjuksköterskorna som alltför lite kliniskt kompe-tenta. De menar att den teoretiska utbildningen är utmärkt, men att den kliniska utbildningen måste utökas för att motsvara den faktiska sjuk-vårdsutvecklingen.


Studenterna upplever att vetenskaplig metodik integreras på ett bra sätt i den teoretiska utbildningen. Vår bedömning är att metodiken integreras i såväl den teoretiska som den kliniska utbildningen, men också att behovet av metodisk kunskap behöver tydliggöras för vårdverksamheterna.


Samverkan mellan universitetet och Region Skånes hälso- och sjukvår-dande verksamheter fungerar mycket bra och såväl studenter som lärare är mycket nöjda med samarbetet.

Kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen inom Region Skåne är mycket god, verksamheten är välorganiserad och tillgången till platser är tillfredsställande.

Kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen inom kommuner-nas verksamheter är mindre god. Verksamheten behöver bli bättre orga-niserad, handledarnas kompetens behöver ökas och tillgången till platser likaså.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som mycket tillfredsställande. Dess genomförande och dess resultat bedömer vi som tillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Verksamhetshuvudmännen efterlyser en sjuksköterskeutbildning som enligt deras mening är bättre anpassad till verksamhetens behov. Vi ser dock en fara i den förändring av sjuksköterskerollen som vissa verksam-hetsföreträdare har antytt.

452

Vi rekommenderar Lunds universitet att• utveckla samarbetet med kommunernas vårdverksamheter• förbättra systemen för kursutvärdering och återkoppling på tenta-

mensresultat.

453






högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 69 varav 60 kv, 9 mProfessorer: 1 kvDocenter: 1 mÖvriga disputerade: 10 varav 8 kv, 2 m




Utbildningen ges vid institutionen för vård- och hälsovetenskap. Lärarkompetensen är god. Vid tiden för platsbesöket fanns en klinisk

lektor.

genomförande

Lärarna integrerar de fyra olika ämnena i utbildningsplanen genom de teman som bearbetas i seminarier under den verksamhetsförlagda utbild-ningen. Huvudhandledare och handledare medverkar ibland.

Av ämnena är vårdvetenskap det mest diffusa och medicin det mest självklara för studenterna. Vårdvetenskapen innehåller ofta upprepningar och otydlig nivåstegring. Det behöver en bättre struktur. Ämnet blir dock tydligare när studenterna kommer ut i den verksamhetsförlagda utbild-ningen.

Ämnet vårdvetenskap har stor variation på examinationsformerna och lärarna har tagit till sig kritiken från studenter som påpekat att kunskaps-kontrollen var bristfällig i ämnet. Det pågår diskussioner om kliniska exa-minationer.

454

De studenter vi träffade under platsbesöket önskade att sjuksköterskans arbetsuppgifter skulle belysas under introduktionen till utbildningen.

Programansvariga har åstadkommit en integration av de akademiska kraven med de yrkesmässiga genom att låta kurser i teoriblock fortsätta i tre så kallade professionsblock. På detta sätt har de också lyckats öka den verksamhetsförlagda utbildningen från 29 till 40 veckor. Programansva-riga satsar nu kraftigt på seminarier under den kliniska utbildningen, fyra per professionsblock och student. Seminarierna som utgår från teman och aktuella patientberättelser leds av kliniska adjunkter och handledarna är inbjudna att vara med.

Tack vare utökningen av den verksamhetsförlagda utbildningen till-bringar nu studenterna åtta veckor i den kommunala vården. Som er-sättning för de kliniska utbildningsplatserna ger lärosätet handledarut-bildning och kurser i vårdvetenskap för att höja ämneskompetensen hos handledarna.

Kliniska adjunkter har funnits i flera år och förberett marken för de kliniska lektorer som nu anställts: dessa gör nu examinationer som utgår från patientfall, och i seminarier knyter de an till både forsknings- och omvårdnadsprocessen.

Den så kallade patientfokuserade handledningen innebär att studen-terna två och två följer sina patienter och hämtar handledaren vid behov, i stället för att som tidigare följa handledaren. Modellen främjar självstän-dighet hos studenterna.

Kompetensen bland handledarna varierar, men flera av dessa huvud-handledare har magisterkompetens i vårdvetenskap och de personliga handledarna har alltid minst kandidatkompetens. Landstinget stimule-rar huvudhandledare till kompetensutveckling genom löneökningar. Även undersköterskorna i den kommunala vården är mycket intresserade av kur-ser i vårdvetenskap och handledarutbildning

Utbildningens kursvärderingar saknar struktur och återkopplingen till studenterna är dålig.

resultat

Verksamhetsföreträdarna är mycket tillfreds med de nyutbildade sjukskö-terskornas kompetens.


Studenterna anser det självklart att utbildningen skall ge vetenskaplig skol-ning, och att syftet är att de skall kunna delta i utvecklingsarbete.

455

Satsningen på seminarier med utgångspunkt från patienter som stu-denterna själva mött ger lärarna en klinisk förankring och uppdatering, men det ger också studenterna möjlighet att integrera de olika ämnena i utbildningen.


Den verksamhetsförlagda utbildningen har en välfungerande organisation och är väl uppbyggd med en tydlig handledningsmodell, kliniska adjunk-ter och kliniska lektorer.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som tillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbild-ningen. Hela utbildningen ger uttryck av att vara välgenomtänkt och väl-planerad.

Vi rekommenderar Mälardalens högskola att• förtydliga huvudämnets progression genom utbildningen• se över utformning av studieguider och kursvärderingar • verka för att träffa avtal med kommunerna.

457

Malmö högskola









Sjuksköterskeutbildningen ingår i enheten Hälsa och samhälle som är indelad i två enheter. Enheten för Hälsa och samhälle leds av en enhets-chef och varje utbildningsprogram har en studierektor. Beslutsstrukturen är tydlig.

En nedskärning i ekonomin har inte påverkat utbildningen i någon större utsträckning. Stabilitet och långsiktig planering är mycket goda. Några strategiska satsningar är inriktade mot professionsorienterad forsk-ning, nämligen forskning om psykisk hälsa och äldre. Malmö högskola har ett mycket gott och väletablerat samarbete med Universitetssjukhuset Malmö allmänna sjukhus.

Antalet sökande till programmet är högt och av de antagna är 80 pro-cent förstahandssökande.

Lärarkompetensen är god.Tillgången till verksamhetsförlagda utbildningsplatser är god inom

hälso- och sjukvårdens verksamheter. Däremot är det svårt att skapa ut-bildningsplatser i Malmö stad och kranskommunerna. Tillgången till handledare och kompetensen hos dessa är god inom hälso- och sjukvården i länet, men det är mer problematiskt inom kommunerna.

458

Vid Malmö högskola är 36 procent av studenterna andra generationens invandrare. Detta ställer särskilda krav på utbildningarna vad gäller t.ex. stöd i svenska språket.

genomförande

Som introduktion till högskolestudier och till utbildningen samläser sjuk-sköterskestudenterna med socionomutbildningen den första kursen i pro-grammet, som är Hälsa och samhälle, fem poäng. Högskolans lektorer är aktiva i grundutbildningen och hela utbildningen präglas av en strävan att knyta samman forskning och utbildning. Forskningsprocessen och veten-skapliga artiklar introduceras tidigt i utbildningen.

Det råder god balans mellan teori och praktik och mellan olika ämnen. De studenter vi träffade under platsbesöket ville gärna ha mer medicinskt innehåll i utbildningen. Studenterna har omvårdnadshandledning under sin utbildning, vilket de är mycket nöjda med.

Vid Universitetssjukhuset MAS finns en chefssjuksköterska med dok-torsexamen som har ansvar för forsknings- och utvecklingsfrågor för personal med medellång högskoleutbildning samt för de medel som den verksamhetsförlagda utbildningen vid sjukhuset genererar. Dessa medel används bl.a. till att köpa handledarutbildning och kurser i vårdvetenskap från högskolan. Högskolan och Region Skåne har i ett avtal angivit krav på att samtliga handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen skall ha 60 poäng i vårdvetenskap.

Vidare används dessa medel till att stödja forskning och utveckling på andra sätt för nämnda grupp, bl.a. till ett ”generationsväxlingsprogram”. Nyutbildade sjuksköterskor har kontakt med adjunkter på lärosätet med en omfattning som motsvarar 20 procent för att få en inblick i högskolear-bete. Doktorandtjänster 50 procent för sjuksköterskor har också tillskapats i syfte att bygga broar mellan klinik och högskola.

Inom den verksamhetsförlagda utbildningen arbetar man i par. En lektor från högskolan och ovan nämnda chefsjuksköterska arbetar i ett par och planerar gemensamt kliniska utbildnings- och forskningsaktivi-teter. Vidare arbetar adjunkter från högskolan i par med magisterutbil-dade sjuksköterskor från Universitetssjukhuset MAS. Kliniska seminarier utförs under den verksamhetsförlagda utbildningen. Därvid används ett bedömningsformulär som också används på många andra lärosäten, men en nyutvecklad modell för klinisk slutexamination prövas också. Studen-terna får under sin kliniska utbildningstid möjlighet till studier på en kli-nisk utbildningsavdelning.

459

De verksamhetsföreträdare som vi träffade under platsbesöket anser att sjuksköterskeprogrammet nu behöver utvärderas, bland annat med ut-gångspunkt i de behov som vården anser sig ha.

resultat

Examensarbetet examineras alltid av lektorer och de valda uppsatser som vi har läst håller god kvalitet.


De studenter vi träffade under platsbesöket var självständiga och kritiskt tänkande studenter. De har också tillgodogjort sig högskolans ambition att integrera utbildning och forskning. Både mål och innehåll i utbildningen motsvarar Högskoleförordningens mål för sjuksköterskeutbildningen även om ämnet omvårdnad inte är tydligt belyst i kursplanerna.


Både högskolans och verksamheternas företrädare upplever att samverkan avseende den verksamhetsförlagda utbildningen fungerar bra. Samverkan med kommunerna behöver däremot utvecklas avsevärt.

Handledarna är också nöjda med det stöd de får från högskolans ad-junkter och lektorer. Såväl studenter som kliniska lärare och adjunkter är mycket nöjda med denna typ av klinisk utbildning.


Vi bedömer att utbildningens förutsättningar är mycket tillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen inom Region Skå-nes verksamheter. Dess genomförande och resultat är tillfredsställande.

Vi rekommenderar Malmö högskola att• se till att ämnet omvårdnad får en tydligare definition och att nivå-

skillnaderna på de olika kurserna beskrivs tydligare• verka för att kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen

inom kommunernas verksamheter höjs • utveckla samverkan mellan högskolan och kommunerna.

461

Mittuniversitetet





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 54 varav 45 kv, 9 mProfessorer: 0Docenter: 1mÖvriga disputerade: 4 varav 1 kv, 3 m




Utbildningen ges vid institutionen för hälsovetenskap. Lärarkompetensen är god.Möjligheterna till mångprofessionell samverkan försvagas delvis av att

man på vissa studieorter enbart har sjuksköterskeutbildning. Det finns dock en klinisk utbildningsavdelning, där flera utbildningar samverkar och där även läkarstuderande från Umeå universitet deltar. Dessutom finns ett praktikforum, där viss samverkan sker. I magisterprogrammet finns en samverkan med rehabiliteringsvetenskap och folkhälsovetenskap.

genomförande

Det råder stor samstämmighet mellan de grupper vi mötte under platsbe-söket beträffande vikten av att sjuksköterskor behärskar omvårdnad, likaså om vikten av att de behärskar de omvårdande momenten lika väl som de medicinska och tekniska, till exempel att de klarar av att möta och sam-tala med patienter.

Den lokala terminologin är problematisk. Huvudämnet benämns om-vårdnad och termen har den innebörd som är vanlig inom akademin. Allt därutöver benämns vårdvetenskap. Detta är det stora biämnet, och här

462

ryms det som i tidigare kursplaner benämnts medicinsk vetenskap. Således benämns exempelvis anatomi och fysiologi vårdvetenskap.

Bland alla parter råder samstämmighet i att omvårdnadsämnet skall ges lika stor vikt i den kliniska delen av utbildningen som på lärosätet. För att förverkliga detta har lärosätet och sjukvårdshuvudmännen satsat stort på att utbilda såväl lärarna på lärosätet som de verksamhetsanställda, och det både beträffande omvårdnads- och handledarkompetens. Nästan alla sjuksköterskor har nu en handledarutbildning, en stor andel har nått C-nivå och en ännu större andel har upp till B-nivå i omvårdnadsämnet. Det ställs krav på både omvårdnads- och handledarkompetens för handledare i allmänhet och för huvudhandledare i synnerhet.

Lärosätet och sjukvården har också samma syn på det vetenskapliga, som tränas från första veckan i utbildningen och som också betonas i de kliniska studierna, såväl inom kommunerna som inom landstinget. Ett ex-empel på detta är att studenterna redovisar sina C-uppsatser på kliniken. Detta är mycket positivt. Från både kommunalt håll och landstingshåll kan man lämna förslag till ämnen för C-uppsatser och andra förbättrings-projekt som universitetet och vårdverksamheterna har gemensamt.

Den kommunala vården vill mycket gärna ta emot fler studenter, sär-skilt under den senare delen av utbildningen, därför att man menar att det skulle bidra till att höja kvaliteten på denna sjukvård. Man menar också att man anser sig kunna bidra till att höja kvaliteten på sjuksköterskeutbild-ningen, om man från kommunalt håll fick större delaktighet i den.

Båda parter är medvetna om det ofruktbara i en bodelning mellan teori och praxis, akademiskt ämne och sjuksköterskeverklighet. De verksam-hetsanställda tycker att det är viktigt att föra ut en mer vetenskaplig kun-skap i sjukvården, och att de sedan tidigare utbildade sjuksköterskorna lär sig av de nyutbildade.

Institutionen har ingått i ett tvåårigt pedagogiskt utvecklingsprojekt, ”Flexibelt lärande”. Ett mål där har varit att öka den lärande integratio-nen.

Det saknas i nuläget resurser för kliniska examinationer.

resultat

Medvetenheten om kravet på måluppfyllelse är god, även om lärosätet till dels fortfarande saknar konkreta instrument för att uppnå detta.

463


Lärarna har ännu inte lyckats föra ut information till studenterna om den forskning de bedriver, men det kan delvis ursäktas av att universitetet är ungt. För övrigt bedömer vi måluppfyllelsen som god.


Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är god.


Utbildningen genomförs inom ramen för ett ungt universitet, vilket har både fördelar och nackdelar. Fortfarande förekommer stora förändringar, vilket kan förklara den stora osäkerheten om hur kursplaner skall skrivas. Men där finns också ett stort mått av visioner, som man delvis börjat rea-lisera. Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och re-sultat som tillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Vi rekommenderar Mittuniversitetet att• skapa större klarhet i de begrepp som används för beteckningen av

huvudämne respektive biämnen.

465

Röda Korsets högskola









Röda korsets högskola är en enskild högskola som drivs av Stiftelsen Rö-dakorshemmet. Stiftelsens styrelse beslutar om ramar för högskolans verk-samhet och ekonomi. En högskolenämnd med rektor som ordförande be-slutar i pedagogiska frågor och om ekonomi och verksamhet inom ramar beslutade av stiftelsens styrelse. Den högre akademiska kompetensen är tillfredsställande. Arbete pågår för rekrytering av fler lektorer samt för fort-satt utveckling av kombinationstjänster för lektorer och adjunkter. Några lärare saknar aktuell klinisk kompetens. Visst utrymme finns för kompe-tensutveckling, och detta utnyttjas i varierande grad.

Delar av den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till Karolin-ska sjukhuset med dess handledningsmodell med kliniska lektorer, ad-jungerade kliniska adjunkter och yrkeshandledare, vilket fungerar relativt väl. I den del av den kliniska utbildningen som är förlagd till kommunal verksamhet saknas en tydlig handledningsmodell, och kompetensen bland handledarna är ofta låg.

Utbildningen har Röda Korsets principer som värdegrund och målet är att studenterna efter utbildning skall ha hög professionell kompetens för att arbeta i en föränderlig värld, lokalt och globalt.

466

Tillgången till kliniska utbildningsplatser varierar mellan olika verk-samhetsområden. Handledarna har jämförelsevis hög kompetens inom vissa verksamheter, men den är för låg inom andra. Former för samverkan mellan lärosätet och de kliniska verksamheterna på övergripande nivå sak-nas. Däremot fungerar samverkan väl på lägre nivåer. Den bygger dock på personliga kontakter i stor utsträckning.

Organisation och ekonomi är tillfredsställande.

genomförande

Utbildningens teoretiska del har betydande svagheter. Kursplanernas syf-tesavsnitt är mycket allmänt hållna och kursplanerna saknar mål att exa-minera mot. De olika nivåerna och progressionen dem emellan är otydligt beskrivna, såväl i huvudämnet omvårdnadsvetenskap som i stödämnen. Inte heller under platsbesöket fick vi precisa svar på våra frågor om om-vårdnadsämnets struktur och substans.

Undervisningen ligger ibland på för låg nivå, med upprepningar och med brister i samordning mellan olika delar. Medicinsk kunskap får stå tillbaka för den vetenskapliga skolningen och behöver också följas upp bättre.

Undervisningen beskrivs i kursplanerna som studentcentrerad och själv-reflekterande. Det är dock svårt att se att detta tillämpas. Snarare utgår undervisningen från att ett visst ämnesinnehåll är ”det rätta”. Stora de-lar av undervisningen är obligatorisk och frånvaro leder till individuella uppgifter.

Examinationsformerna varierar till form och omfattning. En fempo-ängskurs kan ha upp till fem olika examinationer, vilket vi inte bedömer som rimligt.

resultat

Examensarbeten genomförs som litteraturgrundade uppsatser. Arbetena ligger inom huvudämnet och har god kvalitet.


Eftersom målen i utbildningens olika delar är otydligt formulerade och huvudämnet lika otydligt i sin struktur och substans är det osäkert om målen uppnås. Utbildningen kan knappast träna kritiskt tänkande i till-räcklig omfattning. Självständighet och eget ansvar i studierna främjas inte. Forskningsanknytning verkar i stor utsträckning uppfattas av stu-denterna som det samma som uppsatsskrivande.

467


Kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen varierar stort. Inom vissa områden är kvaliteten hög, framför allt tack vare handledningsmo-dellen. Målen för den kliniska utbildningen är inte formulerade i kurs-planerna men i vissa studieanvisningar. Ibland saknas de helt. Lärare och handledare examinerar mot ”egna” mål, med den osäkerhet detta kan medföra.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som tillfredsställande men dess genomförande och resultat som otillfredsställande. Kvaliteten på den verk-samhetsförlagda utbildningen är delvis otillfredsställande.

Röda Korsets högskola är en populär högskola med många högpres-terande studenter. De verkar dock inte få tillräcklig stimulans för att ut-vecklas. Delar av utbildningen ger ett nästan gymnasialt intryck med stark styrning av studierna. Målen är otydliga, greppet om huvudämnet om-vårdnadsvetenskap är svagt, undervisningen känns något otidsenlig och examinationerna verkar vara alltför många och ofta med en inriktning som ifrågasätts av studenterna. Vi kan inte se något tydligt samband mellan forskning och utbildning. Utbildningen som helhet behöver förnyas.

Vi rekommenderar Röda Korsets högskola att• göra en genomgripande bearbetning av huvudämnet omvårdnadsve-

tenskap: ämnets bärande struktur, begrepp och teori, innehåll som undervisningsämne, avgränsningar mot andra ämnen, relationen mel-lan det akademiska ämnet och yrkesförberedelsen och progression i ämnet

• göra en översyn av utbildningsplanen och samtliga kursplaner för att få tydliga mål

• göra en översyn av sammanlänkningen mellan den teoretiska utbild-ningen och de verksamhetsförlagda studierna

• vidareutveckla den befintliga handledningsmodellen så att samtliga kliniska utbildningsplatser kan omfattas av samma principer

• fördjupa innebörden i och de konkreta konsekvenserna av att ha en studentaktiv och reflekterande pedagogik.

469

Sophiahemmet Högskola









Inom utbildningsorganisationen finns det tre avdelningar: biblioteket, ut-bildningsnämnden och utbildningar, och ledarna från dessa tre avdel-ningar utgör tillsammans med rektor ledningsgruppen. Tre ämnesteam finns: omvårdnad med teoretisk och klinisk utbildning, medicinsk veten-skap och samhälls- och beteendevetenskap. Dessa leds av forskarutbildade lärare. Tre lärarlag med representanter från varje team ansvarar för vart sitt studieår. I dessa lärarlag finns även terminsansvariga och kursansva-riga lärare.

Utbildningsnivån bland lärarna är hög. Nästan alla adjunkter har ma-gisterexamen och andelen lektorer är 35 procent. Kompetensen är således hög och kompetensutveckling stimuleras. Tolv personer har doktorandan-ställningar om 50 procent. Adjunkter har 15 procent av sin tjänstgöring avsatt för kompetensutveckling och kan få upp till 40 procent om de för-bereder forskarutbildning. Lektorer har 20–50 procent forskningstid. Det finns forskningssamarbete med Kungliga tekniska högskolan och Gym-nastik- och idrottshögskolan.

Sophiahemmet har ett avtal med Danderyds och Södertälje sjukhus för den verksamhetsförlagda utbildningen. Dessutom finns det ett avtal med

470

fem stadsdelsförvaltningar angående kliniska utbildningsplatser i kom-munal omsorg.

Kompetensen hos de kliniska handledarna är i allmänhet låg. Enligt avtalen är målet att en handledande sjuksköterska skall ha 60 poäng inom ämnet omvårdnad och ha genomgått en handledarutbildning om fem po-äng, men verkligheten är långt från detta mål. I avtalet med Danderyds Sjukhus AB förbinder sig Sophiahemmet att finansiera en klinisk lektor 80 procent och två kliniska adjunkter medan sjukhuset finansierar adjung-erade kliniska adjunkter 120 procent. Sophiahemmet erbjuder därigenom lärare med magisterexamen och doktorsexamen, men antalet är få jämfört med antalet handledande sjuksköterskor.

Studenterna har sammanlagt 51 veckors klinisk utbildning. Placeringar sker huvudsakligen på Sophiahemmets sjukhus, Danderyds och Södertälje sjukhus och i kommunal hälso- och sjukvård på Norrmalm. Andelen kli-niska utbildningsveckor är högt jämfört med övriga sjuksköterskeutbild-ningar i Sverige. Tillgången på handledare är tillfredsställande.

genomförande

Huvudämnet omvårdnad omfattar 60 poäng inklusive ett examensarbete om tio poäng. Studiernas progression kan ses under de tre studieåren: år ett ”Människans livsvillkor”, år två ”Vård vid ohälsotillstånd” och år tre ”Profession och vetenskap”. Studenterna tränas i lagarbete tillsammans med studenter från andra yrkesutbildningar.

Undervisningen utgår från ett studentaktiverande synsätt och studen-terna söker kunskap individuellt och i grupp. Arbetssättet är problemori-enterat med tillfällen för reflektion. Strukturen i den nätbaserade utbild-ningen bör dock ses över. Lärarnas kunskaper om datasystemet brister i vissa fall, vilket medför att den nätburna kommunikationen inte fungerar tillfredsställande.

För examensarbetet får studenterna handledning av en lärare som har magisterexamen. Under de nio veckor som skrivarbetet pågår genomförs två obligatoriska seminarier. En lektor tjänstgör som ”back up” för hand-ledande adjunkter. Examensarbetet godkänns av en lektor efter slutse-minarium. Omvårdnadsperspektivet har förstärkts i studenternas exa-mensarbeten genom att man i riktlinjerna betonat vikten av att ha ett pa-tientfokus.

Examinationerna utgår från den pedagogiska idén om aktivt lärande, kritiskt tänkande, problemlösning och självständighet. Varje delkurs inne-håller någon form av skriftlig individuell tentamen samt obligatoriska se-

471

minarier. Utgångspunkten för examinationen är realistiska vårdsituatio-ner, där komplexiteten i patientfallen har en tydlig progression. År ett och två avslutas med större tentamina där studenterna får möjlighet att integrera sina kunskaper.

Inför varje klinisk placering utformar studenten en individuell plan för sitt lärande med utgångspunkt i kursplanens syften och studieguidens mål. Halvtids- och slutbedömning ligger på lärosätets kliniska lärare, som i samverkan med studenten och handledande sjuksköterska värderar stu-dentens måluppfyllelse.

resultat

De uppsatser vi läst var av god kvalitet och förankrade i omvårdnadsäm-net. Ämnet omvårdnad beskrivs som grundat på vetenskaplighet och etik. Vi har särskilt märkt en genomgående strävan att ge både en akademisk och en yrkesinriktad utbildning, i vilken dessa båda delar flätas samman till en helhet. Enligt både lärare och studenter vilar integrationen på en tydlig forskningsanknytning både i teoridelen och i den verksamhetsför-lagda utbildningen.

Kurs- och programutvärderingar genomförs regelmässigt och visar att studenterna är positiva till utbildningen som helhet. Studenterna önskar emellertid att få genomföra utvärderingarna i enskildhet och inte i hela grupper med en lärare närvarande.


Intervjuerna med lärare och studenter visar att de allmänna målen uppfat-tas tydligt i undervisningen, i kursplaner och i studieguider. Intervjuade företrädare för sjukvårdsverksamheterna uppger att studenterna är väl för-beredda för sina kliniska placeringar. Sjuksköterskestudenter från Sophia-hemmet anses vara självständiga och trygga och meningen är att de har lätt att komma in i sin sjuksköterskeroll efter examen.


Den teoretiska och den kliniska utbildningen är i samklang med varandra och kliniska examinationer genomförs i termin tre, fyra och sex. Place-ringen på en klinisk utbildningsavdelning i sista terminen utgör en speciell möjlighet att se studenten i mångprofessionellt samarbete. Kompetensen är emellertid låg hos många handledande sjuksköterskor. Högskolan ef-tersträvar måluppfyllelse genom att ha kliniska adjunkter som har god

472

kontakt med de kliniska utbildningsplatserna. Det finns redan en klinisk lektor och ytterligare två kommer att anställas vid årsskiftet.

För framtiden viktiga vårdområden som primärvård, kommunal hälso- och sjukvård samt psykiatrisk vård ingår i den verksamhetsförlagda ut-bildningen.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som mycket tillfredsställande, likaså kvaliteten i den verksamhetsförlagda ut-bildningen. Utbildningen är väl sammanhållen och innehåller en tydlig progression. Den kliniska träningen är omfattande och väl integrerad med den teoretiska kunskapen. Samarbete med andra professioner tränas också i programmet.

Vi rekommenderar Sophiahemmet högskola att• verka för att handledarnas kompetens höjs, såväl inom ämnet omvård-

nad som pedagogiskt • verka för att fler kliniska adjunkter anställs.

473

Umeå universitet





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 49 varav 44 kv, 5 mProfessorer: 2 varav 1 kv 1 mDocenter: 3 kvÖvriga disputerade: 10 varav 9 kv 1 m




Utbildningen ges vid institutionen för omvårdnad. Utbildningens förutsättningar borde vara de allra bästa, som en del av

en stor, livaktig och framgångsrik fakultet. Man har dock inte förmått att tillvarata dessa förutsättningar. Det sker ingen samverkan över yrkesgrän-serna, trots att detta är ett önskemål som ofta förs fram. Inte heller tycks den kritiska massan ha påverkat sjuksköterskeprogrammet.

Institutionen måste bättre utnyttja de fördelar en stor och välrenomme-rad fakultet har, både beträffande den akademiska miljön och den tillhö-rande skolningen, och möjligheterna till mångprofessionella interaktion. Det är förvånande att en institution med sådana anor som den aktuella inte redan har förverkligat dessa idéer.

Lärarkompetensen är god, men den avgörande frågan är ändå hur mycket de forskarutbildade och framför allt de seniora forskarna deltar i undervisningen.

Tillgången på platser och handledare i verksamhetsförlagd utbildning verkar förhållandevis god.

474

genomförande

Utbildningen tycks i första hand vara en yrkesutbildning, i andra hand en akademisk utbildning. Omvårdnadsämnets relation till professionsutbild-ningen är oklar, men tycks specifikt ämnad för sjuksköterskor. Det bedrivs inga ämnesstudier som vänder sig till andra professioner. Programmet är fortfarande organiserat efter en medicinsk-vetenskaplig mall, med beto-ning på sjukdom och sjukhus.

Lärarna har inte förmått förmedla till studenterna att sjuksköterskeut-bildningen är något mer än en ren yrkesutbildning. De har inte förmått överföra en begriplig definition av omvårdnadsämnet och dess roll i utbild-ningen. Ej heller har de förmått demonstrera forskningens och den veten-skapliga skolningens nytta. De studenter vi träffade under platsbesöket var inte orienterade om institutionens forskning eller forskarna.

Institutionen bör använda sin gedigna forskning även i utbildningen. Den bör kunna hitta former för att integrera vetenskap i allmänhet, och sin egen forskning i synnerhet, i sjuksköterskeutbildningen, inte bara me-todmässigt utan även innehålls- och ämnesmässigt.

Det finns ett stort engagemang från vårdens sida och en önskan att vara mera delaktiga i utbildningen. De företrädare för verksamheterna som vi träffade under platsbesöket hade en tydligare vision av integrationen mel-lan vetenskap och praktisk omvårdad än alla andra som vi intervjuade. De argumenterade också starkt och engagerat för att kommunerna skall få större del i sjuksköterskeutbildningen, för studenternas skull men också för kommunernas skull. Den ersättning som de mottar från lärosätet för de kliniska placeringarna använder de till att utveckla handledarskapet.

Kliniska examinationer saknas.På en av studieorterna är hela utbildningen nätbaserad. Dessa studenter

tycks vara mer självständiga och initiativtagande än studenterna i den or-dinarie studiegången, något som dels kan bero på det självständiga arbets-sätt som präglar utbildningen, dels kan vara ett resultat av det engagemang med vilket denna utbildning har utvecklats vid den aktuella studieorten.

resultat

Måluppfyllelse kontrolleras genom examinationer och utvärderingar. Medvetenheten om måluppfyllelse är dock inte särskilt hög, ej heller med-vetenheten om hur man tar reda på om man har nått målen.

475


Trots att detta är en välkänd och ledande omvårdnadsinstitution, som uppmärksammas nationellt och internationellt i akademiska samman-hang, håller sjuksköterskeprogrammet inte tillräckligt hög akademisk nivå. Vi finner detta anmärkningsvärt.


I jämförelse med den allmänna nationella problematik som gäller sjuk-sköterskeutbildningarna finns det här en god framförhållning. Huvud-handledarna har 50 procent av sin tid avsatt för handledning. Det positiva gensvar som präglar verksamheterna med ansvar för verksamhetsförlagd utbildning är frapperande. Dock tycks inte lärosätet ha tillvaratagit detta engagemang tillräckligt.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som tillfredsställande men dess genomförande och resultat som otillfredsställande. Det engagemang och intresse för den verksamhetsförlagda utbildningen som verksamhetsföre-trädarna besitter gör att vi bedömer kvaliteten i denna del av utbildningen som tillfredsställande.

Högskolemässigheten är i nuläget för svag. Särskilt deprimerande är synen av att disputerade lärare, och framför allt seniora forskare, huvud-sakligen skall undervisa om vetenskapsteori och metod. Att de disputerade måste ansvara för denna del av undervisningen är självklart, men det borde vara lika självklart att de seniora forskarna är självskrivna huvudpersoner när det gäller att presentera, förklara och utveckla kunskap om ämnet om-vårdnad. Här kan forskarna visa vägen och tydliggöra att omvårdnad är en central och viktig del av sjuksköterskans yrkesutövande.

Vi rekommenderar Umeå universitet att• förtydliga huvudämnet omvårdnad och progressionen inom ämnet• införa kliniska examinationer• införa möjligheter till mångprofessionell träning inom utbildningen• tillvarata det engagemang och de goda uppslag som företrädare för

vården bidrar med.

477

Uppsala universitet









Sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet är en integrerad del av den medicinska fakulteten. Ämnet omvårdnad finns vid flera medicin-ska institutioner varifrån en programkommitté beställer undervisning till programmet. Undervisning beställs också från prekliniska institutioner och från den samhällsvetenskapliga fakulteten. Arbetet leds av ordföran-den i programkommittén och en programsamordnare. Beslutsstruktur och ekonomi är i god ordning men tycks styras utifrån och inte inifrån pro-grammet.

Spridningen av omvårdnadsämnet och därmed lärarna på ett flertal olika medicinska institutioner kan säkert vara positiv för de personer som forskar inom områden med nära anknytning till medicin. Denna sprid-ning har dock verkat menligt på utvecklingen av omvårdnad som eget akademiskt ämne och huvudämne i programmet. Den forskning som be-drivs berör bara i begränsad omfattning den grundutbildade sjuksköter-skans kunskapsområden. Vi bedömer att många av de lärare som har högre akademisk kompetens har en perifer förankring i omvårdnaden både som yrkesverksamhet och akademiskt ämne. Tongivande lärare kommer från andra discipliner.

Vi ser positivt på de kliniska lektorat som inrättats.

478

Det finns en acceptabel tillgång på platser för verksamhetsförlagd ut-bildning och handledare. Krav vad gäller handledarnas kompetens finns i princip men verkar inte riktigt tas på allvar.

Det är stor skillnad i kompetens och engagemang mellan interna och externa föreläsare. De interna lärarnas kliniska kompetens behöver upp-dateras och kommunikationen lärare emellan brister. De samordnings-vinster som var ett av målen med att integrera omvårdnadsämnet i medi-cinska institutioner ser vi inget av. Studenterna samläser inte med andra utbildningar.

En revidering av utbildningsplanen pågår. Denna innebär bland annat att pedagogikämnet, vars innehåll vi är kritiska mot, krymper och ändrar karaktär.

genomförande

Huvudämnet omvårdnad är i stor utsträckning osynligt i utbildningen. Bortsett från en inledande tiopoängskurs består ämnet i stort av verksam-hetsförlagd utbildning som inte är högskolemässig. Varken lärare eller stu-denter kunde under platsbesöket besvara våra frågor om ämnets övergri-pande struktur, bärande begrepp, teorier eller progression i programmet. Litteraturen i omvårdnad var mager och centrerad kring ”hantverket”.

De medicinska stödämnena håller hög kvalitet och får stort utrymme. Pedagogikämnet i sin nuvarande tappning tycks bara i begränsad omfatt-ning bidra till utveckling av sjuksköterskans kunnande, men en översyn av pedagogikämnet pågår.

Stora delar av programmet genomförs med en modifierad form av pro-blembaserat lärande som fungerar väl och uppskattas av studenterna.

Formerna för examination är varierande, likaså kraven. Vår bedömning är att kraven, vad gäller både arbetsinsats och intellektuell utmaning, är alltför ojämna. Vissa kurser är mycket krävande medan andra ligger långt under studenternas kapacitet. Kunskapskontrollen blir osäker när grup-perna är för stora. Även seminariegrupperna är alltför stora, vilket gör att svaga studenter kan uppleva att låga prestationer accepteras.

Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd inom verksamheter som möjliggör en progression i lärandet. Den präglas i hög utsträckning av gammaldags klinisk praktik och saknar ofta inslag som främjar kritiskt tänkande, till exempel medveten användning av litteratur och fördjupande diskussioner. Varken lärare eller handledare har någon klar bild av vilka krav som ställs på en högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning.

479

resultat

Studenternas examensarbeten utgörs av empiriska miniprojekt eller del-insatser i olika forskares pågående projekt. En stor del av uppsatsämnena faller inte inom ramen för huvudämnet omvårdnad trots högskoleförord-ningens krav på att examensarbetet skall ingå i huvudämnet. Studenterna beskriver också examensarbetet som ren metodskolning och inte som en fördjupning i ämnet. De gör ofta förenklade enkätstudier vars svar bearbe-tas med SPSS. Vi ifrågasätter värdet av att lära avancerade statistikprogram men inte nå fram till en grundläggande metodstringens.


Vi har noterat en rad brister när det gäller huvudämnet omvårdnad. Dessa innebär att varken yrkesspecifika mål eller akademiska mål kan uppnås. Sambandet mellan utbildning och omvårdnadsforskning är svag, något som blev särskilt tydligt i de samtal vi förde med lärare och studenter. Lä-rarna har inte kunnat meddela studenterna kunskap om en enda svensk omvårdnadsforskare, inte ens om forskarna vid den egna fakulteten.


Programmet har tillgång på goda utbildningsplatser i sluten vård och hål-ler på att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen i primärvård och kommun. När det gäller utbildningens innehåll finns det brister i högsko-lemässigheten. Lärosätet bör diskutera kraven på den verksamhetsförlagda utbildningen med företrädarna för densamma. Att denna del av utbild-ningen fortfarande kallas klinisk praktik i olika dokument uppfattar vi som ett tecken på bristande förnyelse.


Sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet visar sig ha en lång rad brister. Sett i ljuset av den förra utvärderingen verkar tiden ha stått stilla. Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som otillfredsställande. Detta gäller även kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen. Programansvariga och vissa lärare tycks medvetna om pro-blemen men verkar sakna verktyg, uppbackning och mandat att ta itu med dem. Vi upplevde en övertro på att nyrekrytering av en professor och lek-torer skulle lösa problemen. Studenterna tror att planerade förändringar skall ge en bättre utbildning och är nöjda med det inflytande de har genom olika organ knutna till utbildningen.

480

Vi rekommenderar Uppsala universitet att • förstärka förutsättningarna för nära samverkan mellan omvårdnads-

ämnet, omvårdnadsforskningen och sjuksköterskeprogrammet• genomföra en grundlig bearbetning av omvårdnadsämnet• förlägga studenternas examensarbeten inom huvudämnet• göra de verksamhetsförlagda studierna högskolemässiga.

481

Växjö universitet





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 21 varav 19 kv, 2Professorer: 1 kvDocenter: 0Övriga disputerade: 5 varav 4 kv 1 m




Sjuksköterskeutbildningen genomförs på institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete som är en av sju flerämnesinstitutioner vid Växjö Uni-versitet. En studierektor ansvarar för sjuksköterskeutbildningen och en professor ansvarar för forskarutbildning och huvudämnets utveckling.

De ekonomiska förutsättningarna är goda och lärarstaben är mycket kompetent med två professorer och ett flertal lektorer. En stor andel av ad-junkterna har magisterexamen. Professorerna har minst 50 procent forsk-ning i tjänsten, lektorerna minst 20 procent och adjunkterna 10 procent. Flera lärare har vårdlärarutbildning och intresset för de högskolepedago-giska kurserna är mycket stort. Lärargruppen har en stark vetenskaplig förankring i ämnet.

Kompetensen bland handledarna i den verksamhetsförlagda utbild-ningen är låg. De erbjuds handledarutbildning av lärosätet, men intresset har varit svalt. Några handledare genomgår dock magisterutbildning. Vår bedömning är att den stora skillnaden i kompetens mellan lärare och kli-niska handledare skapar ett glapp mellan den teoretiska och den verksam-hetsförlagda utbildningen. Tillgången på kliniska utbildningsplatser är ett orosmoment eftersom de allt kortare vårdtiderna medför att antalet platser reduceras. Inom kommunal vård är bristen på ekonomisk ersättning för

482

praktikplatser ett problem. Konsekvensen blir att utbildningsansvariga tvingas jämka mellan utbildningens kvalitetskrav och vårdens resurser.

genomförande

Lärarna eftersträvar att skapa profilering, både i ämnesinriktning och di-daktik, att öka progressionen både mot den yrkesspecifika och självstän-diga yrkesrollen samt att utveckla ämnet så att det blir tydligt. Den di-daktiska profileringen har resulterat i en modell för handledning i såväl teoretiska som verksamhetsförlagda studier.

Ämnesdjupet garanteras genom praktiknära forsknings- och utveck-lingsarbeten som organiseras som fem kunskapscentra inom Vårdveten-skapens akademi: Akut vård, Samhälle, hälsa och vård, Rättspsykiatrisk och psykiatrisk vård, Livsvärldsdidaktik och Livsvärldsforskning. Lärarna vid institutionen är knutna till dessa och de studerande är välkomna till seminarierna. Ett examensarbete om tio poäng ingår i termin sex. Pro-gressionen synliggörs genom att första utbildningsåret lägger tonvikten på hälsa ur ett patientperspektiv, andra året på ohälsa/sjukdom ur ett patient-perspektiv och tredje året på vård i komplexa situationer.

Undervisningen i vårdvetenskap utgår från profileringen livsvärldsdi-daktik och denna tanke finns också i den verksamhetsförlagda utbild-ningen. Intervjuerna visar dock att det finns ett glapp mellan den teore-tiska och den verksamhetsförlagda utbildningen då det gäller förankring av den teoretiska profileringen av utbildningen.

Färdighetsträningen i vårdteknik sker kontinuerligt under utbildningen, bland annat i institutionens vårdtekniklokaler. Studenterna saknar dock möjlighet att träna på de tider de önskar och de studenter vi träffade under platsbesöket anser att de behöver mycket mer praktisk träning än de får. De anser också att många av skolans lärare har föråldrade kliniska erfaren-heter. Studenterna säger sig få otillräcklig medicinsk kunskap, och därmed blir deras bedömningsförmåga i klinisk praxis begränsad. Huvudmän i vården uppger att de nyutbildade behöver lång inskolning.

Ett dokument med lärandemål för den kliniska utbildningen, som insti-tutionens lärare utvecklat utifrån bland annat Socialstyrelsens kompetens-beskrivningar, tjänar som vägledning för handledarna, men både studenter och handledare har svårt att förstå det.

Examinationen i den teoretiska delen av utbildningen är utformad så att en tydlig progression säkras. Kliniska färdigheter och professionell ut-veckling bedöms av klinikens handledare.

483

resultat

Integration mellan teoretisk och klinisk kunskap uppnås genom att all undervisning utgår från samma perspektiv, livsvärldsperspektivet, och samma didaktik. De uppsatser vi läst var av mycket god kvalitet med klar förankring i omvårdnad och livsvärldsperspektivet.


Reflektionsgrupper och arbete med olika patientcentrerade uppgifter ga-ranterar att studenterna uppnår önskade kunskaper och färdigheter i be-mötande av patienter. Däremot försäkras inte detta lika tydligt när det gäller medicinsk-tekniska uppgifter.


Den verksamhetsförlagda utbildningen är kort och lärarkompetensen ute på de kliniska utbildningsplatserna låg.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar som mycket tillfredsställande, dess genomförande och resultat som tillfredsställande. Forskningsanknyt-ningen och den tydliga profileringen i vårdvetenskapen, som ger stimu-lans till kritiskt självständigt tänkande, är utmärkt. Ämnet vårdvetenskap har en tydlig teoretisk bas som knyts till en adekvat didaktisk modell. Detta synsätt har kommunicerats till studenterna och till handledarna på studenternas utbildningsplatser. Synsättet blir därför genomgående i hela utbildningen. Detta är en förebild för många andra lärosäten. Dock före-faller denna tydliga profilering ha skett på bekostnad av medicinska kun-skapsområden och praktiska sjuksköterskefärdigheter. Studenterna får inte heller träning i att samarbeta med andra vårdprofessioner. Eftersom den kliniska utbildningen är kort och handledarkompetensen ute i verksam-heten låg, bedömer vi kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen som otillfredsställande.

Vi rekommenderar Växjö universitet att• utveckla innehållet i medicinsk vetenskap• ge ökat utrymme i utbildningen för medicinsk-tekniska kunskaper

och träning av färdigheter • utöka samarbetet med vårdverksamheterna för att främja utbildning-

ens kvalitet • inrätta kliniska adjunktstjänster.

485

Örebro universitet





högskolelärare med sjuksköterskeexamen: 16 kvProfessorer: 1 kvDocenter: 0Övriga disputerade: 3 kv




Sjuksköterskeprogrammet finns inom Hälsovetenskapliga institutionen och hör under fakulteten för medicin, naturvetenskap och teknik. Struk-turen är god och ekonomin är under kontroll, trots att ramarna är snäva i förhållande till uppdraget.

Uppgifterna om lärarnas kompetens är svårtolkade men verkar tillfreds-ställande. Flera av lärarna är aktiva forskare och viss tid för kompetens-höjning finns.

Lärosätet erbjuder en utbildning till sjuksköterska med kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap om 120 poäng eller med magisterexamen, 160 po-äng. Ett fåtal studenter väljer den längre utbildningen.

Utbildningen om 120 poäng omfattar 60 poäng vårdvetenskap, 30 po-äng biomedicinska ämnen och 30 poäng vårdkommunikation. Förlägg-ningen av kurserna i tiden gör att studenterna möter sitt huvudämne först i andra terminen och att ganska lång tid förflyter mellan undervisning om sjukdomar och mötet med patienter som har dessa sjukdomar. Relations-delen av omvårdnadsämnet har lyfts över till ämnet vårdkommunikation, uppenbarligen för att nå samordningsvinster och sänka kostnader. Denna uppdelning skapar en del problem.

Lärarna har mycket begränsade möjligheter till forskning i tjänsten.

486

Tillgången till handledare och platser för verksamhetsförlagd utbildning är i stort tillfredsställande. Ibland används dock utbildningsplatser som man vet inte håller måttet.

genomförande

Uppdelningen av lärostoffet mellan omvårdnadsämnet och ämnet vård-kommunikation skapar problem både för lärare och för studenter. Hu-vudämnet blir otydligt och avviker från den gängse uppfattningen att omvårdnad innefattar ”sak” och ”relation”. Studenterna upplever en hel del upprepningar. Progressionen i huvudämnet är oklar. Det förekommer vissa problem med integration mellan ämnena. Det faktum att huvud-ämnet i utbildningen är omvårdnad medan forskarutbildning ges i vård-vetenskap skapar vissa överföringsproblem. Forskningsanknytningen är inte tydlig. De studenter vi träffade under platsbesöket är oroliga att inte få tillräckliga teoretiska kunskaper.

En stor del av undervisningen är problembaserad, vilket uppskattas av studenterna. Den dominerande examinationsformen är salstentamen.

Utbildningskraven, såväl intellektuell utmaning som arbetsinsats, va-rierar mycket mellan olika kurser.

Många av institutionens lärare har föråldrade kliniska kunskaper. Den verksamhetsförlagda utbildningen är samlad i tre stora block och

viss teoriundervisning sker parallellt. Avtalet med landstinget verkar fung-era väl, likaså den handledningsmodell som används. Man arbetar ge-mensamt för kompetenshöjning av handledare, både akademiskt och pe-dagogiskt. Lärosätet har också en överenskommelse med kommunen och stödjer handledarna med en klinisk adjunkt och en pedagogisk resurs.

resultat

Studenternas examensarbeten genomförs som litteraturstudier och ligger tveklöst inom huvudämnet. Ingen uppföljning av studenter som utexami-nerats från programmet finns redovisad.

Vi bedömer att studenterna inte får de kunskaper de behöver som kom-mande sjuksköterskor.


Integrationen mellan ämnen och mellan teori och verksamhetsförlagd ut-bildning har vissa brister. En översyn av utbildningen pågår och man pla-nerar att närma programmet till forskarskolan Värde, vård och omsorg.

487


Lärosätet har satsat på den verksamhetsförlagda utbildningen och har nått ett gott stycke på väg vad gäller organisation, avtal och stöd för att öka kompetensen bland handledarna. Det finns en god vilja att arbeta vidare både från lärosätets och från vårdverksamheternas sida. De problem som finns kan snarast relateras till dem som finns i programmet i stort. Sats-ningen på samarbetet med kommunen och primärvården visar på medve-tenhet om förändringar inom sjukvården.

Handledarna tycker att det bedömningsinstrument som skall användas är svårt att hantera och ger begränsat stöd när studenterna skall bedömas. Studenterna uppfattar betygen i de verksamhetsförlagda studierna som godtyckliga. Ingen övergripande utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen har gjorts ännu.


Vi bedömer utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat som otillfredsställande. Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är tillfredsställande. Programmets brister ligger i strukturen och substansen i omvårdnadsämnet, tolkningen av ämnet vårdkommunikation i relation till huvudämnet, forskningsanknytningen och det kritiska förhållnings-sättet. Vi bedömer att programmet präglas av eftergifter av olika slag. Dessa problem gör att sambanden mellan mål, process och examination brister.

Vi rekommenderar Örebro universitet att • stärka kompetensen bland dem som leder huvudämnet och utbild-

ningen i stort• göra en övergripande genomarbetning av programmet vad avser äm-

nena omvårdnad och vårdkommunikation samt integration inom ut-bildningens olika delar

• se över lärares möjligheter att bedriva forskning och knyta samman forskning, forskarutbildning och grundutbildning

• förstärka rutinerna för kvalitetssäkring av programmets olika delar.

speciAlisTsjUk-sköTerskeexAmen

491

Blekinge tekniska högskola


studenter i specialistsjuksköterskeprogrammet 2005


Nybörjare på programmet: 15 varav 1 3 kv, 2 m Helårsstudenter: 17Helårsprestationer: 18

högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen8: 5 varav 3 kv, 2 m Professorer: 0 Docenter: 0 Övriga disputerade: 3 kv

Avlagda specialistsjuksköterskeexamina: 18 varav 16 kv, 2 mExaminerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0


Utbildningens förutsättningar8

Specialistsjuksköterskeutbildningen, som tillhör sektionen för hälsa, ges med följande inriktningar:• akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård• distriktssköterska.

Den ekonomiska situationen är god. Lärarkåren består av tre lektorer (varav en docent), och sex adjunkter

med magisterexamen. Deras samlade undervisningstid i utbildningarna är dock liten, vilket medför begränsningar för utbildningens utveckling. Lärarna bedriver egen forskning.

Under de senaste åren har utbildningen haft mycket lågt sökandetryck kombinerat med avhopp, vilket medfört att få studenter examinerats. Tack vare en marknadsföringsgrupp, etablering av samverkan med Växjö uni-versitet och förändrade antagningskrav till distriktssköterskeutbildningen har utbildningen hösten 2006 startat med sökande till alla platser.

8. Siffran inbegriper även sjuksköterskor med magisterexamen.

492

Utbildningens dimensionering är anpassad efter tillgången på kliniska utbildningsplatser.

genomförande

Utbildningen som helhet och specialistsjuksköterskefunktionen introdu-ceras i första kursen. Kurser i vårdvetenskap är upplagda för att ge såväl ämnesbredd som djup på C-nivå, vilket medför att det inte ges fördjupning för studenter med treårig sjuksköterskeutbildning. Inget fördjupningsar-bete ingår. Från hösten 2006 sker samläsning av huvuddelen av kurserna med motsvarande inriktningar i utbildningen vid Växjö universitet, det vill säga föreläsningar och seminarier inom respektive kurs är antingen förlagda till någon av orterna. Samläsning sker också mellan inriktning-arna motsvarande 5–15 poäng.

Undervisningsmodellen i teoretiska kurser beskrivs som ett forskande, undersökande arbetssätt. Alla kliniska kurser är på samma nivå, men viss progression återfinns i utformningen av studenternas träning på klinik; de inledande momenten utgörs av fältstudier och de senare av längre sam-manhängande kursavsnitt. Det ges möjlighet till träning på klinik av spe-cifika färdigheter inom akutsjukvård, men lärosätet saknar specifik me-todrumsutrustning för anestesi- och intensivvård.

resultat

Examensarbeten i form av C- eller D-uppsatser genomförs inte inom ut-bildningen. De uppsatser på fördjupningsnivå som vi tagit del av, skrivna utom programmet, är av god kvalitet metod- och strukturmässigt.

Särskilda alumniuppföljningar för utbildningen har inte rapporterats, men alumniträffar planeras. Fyra pedagogiska publikationer har rappor-terats.


Integreringen av forskning och utbildningens innehåll framträder tydli-gast genom gästföreläsningar av aktiva forskare och doktorander. Forsk-ningsanknytningen kan dock hotas om inte planerad rekrytering av fors-karutbildade lärare lyckas.

Hälso- och sjukvårdens förändringar inom de för utbildningens inrikt-ningar aktuella vårdområdena beskrivs huvudsakligen ha mötts genom lärargruppens kontakter med handledare på klinikerna, vilket resulterat i successiv utveckling av kursernas innehåll.

Säkring av utbildningens kvalitet uppges ske genom utbildningens exa-minationer och bedömningssamtalen på klinik. Stor vikt läggs vid konti-

493

nuerliga och spontana samtal mellan lärosätets lärare och kliniska handle-dare. Övergripande strukturer för kvalitetsuppföljning har inte beskrivits i självvärderingen eller vid platsbesöket. Det är oklart vilka strategierna är för att i samband med utbildningsreformen utveckla utbildningen så att lärandemål på den avancerade nivån kan nås.


För att möjliggöra kontakt och samverkan mellan lärosäte och de verk-samhetsförlagda utbildningsenheterna används enbart enheter inom länet. Enheter väljs utifrån verksamhetens omfattning och variation relaterat till utbildningens krav. Målsättningen i avtalet mellan lärosäte och huvud-män om handledare med kandidatexamen är inte genomfört. Däremot är målet att handledare skall ha två års yrkeserfarenhet uppfyllt. Alla hand-ledare har inte handledarutbildning och knappast någon av handledarna till denna utbildning har magisterexamen. Huvudhandledarorganisation finns inte beskriven.

Examination sker genom seminarier baserade på studenternas patient-fall från klinik, skriftliga tentamina samt kontinuerliga bedömningssam-tal mellan student, handledare och lärosätets lärare.

Samverkan mellan lärosäte, huvudmän och verksamheter avseende spe-cialistsjuksköterskeutbildningen sker huvudsakligen informellt.


Utbildningen är till studerandeantal och lärargrupp mycket liten, vilket gör den mycket sårbar. Struktur för säkring av utbildningens kvalitet och måluppfyllelse avseende högskolemässighet behöver utvecklas, särskilt inom kliniska kurser och verksamhetsförlagd utbildning.

Vår samlade bedömning av utbildningens förutsättningar är att de är tillfredsställande. Utbildningens genomförande, resultat och verksamhets-förlagda utbildning är otillfredsställande.

Vi rekommenderar Blekinge tekniska högskola att• se över progression och kravnivå i utbildningen• öka andelen forskarkompetenta lärare i undervisningen• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-

sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå• kvalitetssäkra och införa progression i den verksamhetsförlagda ut-

bildningen så att den blir högskolemässig• höja nivån på kliniska examinationer.

495

Ersta Sköndal högskola



Antal: 7Undervisningstid i heltidsekvivalenter: 2


högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen9: 6 Professorer: 1 Docenter: 2Övriga disputerade: 1




Specialistsjuksköterskeutbildningen tillhör institutionen för vårdveten-skap och ges med inriktningen psykiatrisk vård10.

Budgetfrågor och ekonomisk styrning är decentraliserade och delege-rade till prefekten.

Lärarstaben i psykiatriinriktningen är liten och består av en docent och tre lärare som går forskarutbildning (en disputerar i december 2006) samt en adjunkt. Lektorer har 25 procents forskning i anställningen och adjunkter har 12,5 procent. Ökning kan ske för forskarutbildning. Utöver detta sker kompetensutveckling inom pedagogik.

För den verksamhetsförlagda utbildningen inom psykiatrisk vård finns det på Huddinge sjukhus en adjungerad klinisk adjunkt och två huvud-handledare inom kommunal vård.

Söktrycket till specialistsjuksköterskeutbildningen har ökat under se-nare år. För att antas krävs 60 poäng i omvårdnad. Någon yrkeserfarenhet som sjuksköterska krävs inte.

9. Siffran inbegriper även sjuksköterskor med magisterexamen.10. Specialistsjuksköterskeutbildning i vård av äldre ingår som en integrerad del i

det fyraåriga sjuksköterskeprogrammet som ges vid lärosätet. Se vidare utvärde-ringen av sjuksköterskeexamen.

496

Utbildningen, som ligger på D-nivå, bedrivs på halvfart och delvis på distans. Det fyraåriga programmet, med inriktning mot vård av äldre, ge-nomförs på helfart, och är campusbaserad.

genomförande

Kurser bedrivs på A-nivå (huvudämne etik och juridik), B-nivå (huvud-ämne medicinsk vård), C- och D-nivå (huvudämne omvårdnad). Två val-bara kurser ingår. Valbara kurser om fem poäng på C- (tre stycken) och D-nivå (fyra stycken) erbjuds. Ämnesdjup och progression är oklara för studenterna. Genomgående saknas barnpsykiatri i utbildningen i psykia-tri.

Integrering av teori och klinik sker genom att studieuppgifter relateras till eget kliniskt arbete (studenterna arbetar halvtid) och teoretisk fördjup-ningsuppgift i den verksamhetsförlagda utbildningen. Studieuppgifter är hårt knutna till studenternas hemavdelning. Detta är gynnsamt för stu-denter som redan arbetar i psykiatrisk verksamhet, men skapar stora svå-righeter för studenter som inte arbetar inom psykiatri.

resultat

Det skrivs inga uppsatser på C- eller D-nivå inom ramen för specialist-sjuksköterskeutbildningen.

Samtliga studenter godkänns men med kompletteringar. Det sker rela-tivt många avhopp. Anledningen uppges främst vara höga krav i utbild-ningen och svårigheten att kombinera arbete och studier.

Sex pedagogiska arbeten presenteras.


Det uppges att måluppfyllelse säkras genom examinationer och kursutvär-deringar. Högskolemässighet främjas till exempel genom att studenterna arbetar med studieuppgifter och fall som skall relateras till aktuell forsk-ning, ofta från det egna lärosätet.


Studenterna gör sin verksamhetsförlagda utbildning inom landstinget. Några kliniska utbildningsplatser inom kommunen har studenterna inte tillgång till. Tillgången på platser är för övrigt begränsad, vilket medför att det finns små möjligheter att välja bort platser som inte uppfyller de högskolemässiga kraven. Många studenter är intresserade av att göra sin

497

verksamhetsförlagda utbildning utomlands, men tyvärr är det endast ett fåtal studenter som får det på grund av få avtal.

Tillgången på handledare med specialistsjuksköterskeutbildning är re-lativt god, men det är sämre ställt inom äldrevård. Många saknar dock handledarutbildning och 60 eller 80 poäng i omvårdnad. Tillgång finns även till klinisk lektor och klinisk adjunkt.

Inom den verksamhetsförlagda utbildningen utvärderas studenternas egna mål av studenten tillsammans med klinisk lektor eller klinisk ad-junkt/huvudhandledare och handledare. Underlag för gemensam bedöm-ning av den verksamhetsförlagda utbildningen finns och används av stu-dent och handledare. Studenterna skriver personliga mål vilka gås igenom med handledare.


Lärosätet är litet och har relativt få lärare. Lärarna har dock hög veten-skaplig kompetens och den forskning som bedrivs vid lärosätet förs ut till studenterna. Den lokala profilen, etik och livsåskådning, känns väl in-arbetad och trovärdig och genomsyrar utbildningarna. Stor variation av fristående kurser erbjuds.

D-nivå är svår att uppnå inom den verksamhetsförlagda utbildningen när kompetensen är av så varierande art och det sällan går att erhålla hand-ledare med både specialistsjuksköterskeutbildning, kandidat- eller magis-terkompetens och handledarutbildning.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar, genom-förande och resultat är tillfredsställande. Den verksamhetsförlagda utbild-ningen är otillfredsställande.

Vi rekommenderar Ersta Sköndal högskola att• inkludera barnpsykiatri i utbildningen i psykiatri • uppdatera kurslitteraturen och anpassa sidantalet efter kursens poäng-

antal• se över djup och progression i kurser. • undvika att knyta studieuppgifter till hemavdelning i så hög grad som

görs i befintlig utbildning • arbeta för att säkra en fortsatt god lärarkompetens och samarbetspart-

ners – det är få lärare och lärosätet är litet• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-

sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå.

499






högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen�� 20 varav 18 kv, 2 mProfessorer: 0 Docenter: 0 Övriga disputerade: 7 varav 6 kv, 1 m




Utbildning för specialistsjuksköterskeexamen ges med följande in-riktningar: • akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård • akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård• akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård• allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot kirurgisk vård • allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård• allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot internmedicinsk vård • hälso- och sjukvård för barn och ungdomar• psykiatrisk vård • vård av äldre • distriktssköterska.

Utbildningen ges vid institutionen för omvårdnad. Organisationen för utbildningen är dock otydlig. De ekonomiska förutsättningarna bedömer vi vara tillräckliga.


500

Det finns tillgång till en stabil lärarkår med god kompetens och mång-årig erfarenhet av specialistsjuksköterskeutbildning. Forskningsaktivite-ten inom alla utbildningsinriktningar är också god med undantag för distriktssköterskeutbildningen. Huvudhandledarna i den verksamhetsför-lagda utbildningens alla områden skall enligt avtal ha magisterkompetens. Handledarna inom distriktssköterskeutbildningen har dock många gånger lägre utbildning än studenterna. Detta kompenseras av att kvaliteten på utbildningen säkerställts genom seminarier på magisternivå i den verksam-hetsförlagda utbildningen. Nya kombinationstjänster ersätter pensionsav-gångar. Vi ser inte något hot mot specialistsjuksköterskeutbildningarna förutom att det ibland kan vara få sökande till vissa kurser och då främst inom kirurgi och vård av äldre.

För antagning till utbildningen krävs C-nivå i omvårdnad. Något for-mellt krav på yrkeserfarenhet ställs inte.

genomförande

Samtliga utbildningsinriktningar startar med en gemensam kurs i om-vårdnad. Inom denna ingår specifik ämnesfördjupning för professionen med teoretisk förankring samt vetenskaplig metodik.

Ämnesbredd, djup, progression tillförsäkras utbildningen genom sam-ordning av utbildningsplaner och kurser med kompetensmål enligt SOLO taxonomin, kvalitetsarbete och gemensam teoretisk referensram och ve-tenskapssyn. Studenterna kan avlägga magisterexamen.

Det tillämpas ingen uttalad pedagogisk linje men inom lärarkollegiet förs fortlöpande diskussioner om pedagogik och utförande. Det finns också tillgång till stor vårdpedagogisk kompetens i huset.

Examinationsformerna varierar beroende på kursmål, med individuell tentamen för faktakunskaper, inlämningsuppgifter, seminarier, rapport-skrivning. Vi bedömer dock att kravnivån i olika kurser är ojämn. De kliniska examinationerna inom inriktningarna i akutsjukvård bedömer vi som mycket adekvata och de bör kunna bilda mönster för övriga inrikt-ningar. Integrationen mellan teori och klinik bedömer vi fungera tillfreds-ställande inom alla inriktningar.

resultat

Studenter följs upp kontinuerligt och har möjligheter att via e-post få kon-takt med berörda lärare. Ett tiotal pedagogiska artiklar redovisas.

501


Genom de examinationer, uppföljningar och seminarier som studenterna deltar i kontinuerligt under utbildningen försäkrar sig universitetet om att studenterna uppnår de kunskaper och färdigheter som föreskrivs i de allmänna målen.

Utbildningens forskningsanknytning som universitetets disputerade lä-rare svarar för säkras mer i form av metodbeskrivning än i den specifika ämnesfördjupningen. Detta saknas dock till stor i distriktssköterskeut-bildningen. Studenterna erbjuds att delta i forskningsprojekt i samband med uppsatsarbeten. Forskningsanknytningen i den verksamhetsförlagda utbildningen tillgodoses genom diskussioner, kritisk granskning och evi-dens i behandling.


För den verksamhetsförlagda utbildningen används universitetssjukhus och närsjukhus med annan inriktning. En svårighet är dock att få tillgång till utbildningsplatser inom primärvården då dessa utnyttjas för grundut-bildningen.

Tillgången på handledare med specialistsjuksköterskeutbildning är god. Endast ett fåtal av dessa har dock fem poängs handledarutbildning och D-nivå i omvårdnad, vilket krävs enligt avtal. Många handledare har inte hel-ler C-nivå i omvårdnad. Eftersom samtliga studenter har C-nivå i ämnet omvårdnad bör handledarna, enligt vår mening, ha lägst D-nivå i ämnet. Specialistsjuksköterskor erbjuds dock goda möjligheter att läsa fristående kurser upp till och med D-nivå samt handledarutbildning.

Handledningen i den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs en-ligt en särskild handledningsmodell. Utöver vad som föreskrivs i kursmå-len formulerar studenterna sina personliga mål i samråd med handledare. De examineras sedan i slutsamtal med lärare och handledare eller i kli-niska examinationer.

Utbildningarna uppdateras enligt vår mening inte alltid i takt med de kontinuerliga förändringar som sker i sjukvården. Det saknas också en medveten strategi för att bemöta dessa förändringar.


Specialistsjuksköterskeutbildningen har tillgång till en generellt hög kom-petens för utbildningens teoretiska delar. Den utbildning som ges inom universitetet är mycket väl utformad och genomförd. Den verksamhets-förlagda utbildningen varierar dock i kvalitet. Högskolemässigheten i

502

distriktssköterskeutbildningen behöver höjas såväl ifråga om teoretiska avsnitt som i den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi bedömer att ut-bildningens förutsättningar och resultat är mycket tillfredsställande och genomförandet tillfredsställande. Kvaliteten i den verksamhetsförlagda ut-bildningen är dock otillfredsställande.

Vi rekommenderar Göteborgs universitet att• höja kvaliteten i distriktssköterskeutbildningen såväl ifråga om den

teoretiska utbildningen på campus som den kliniska verksamhetsför-lagda utbildningen

• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå

• utveckla nya former för uppläggning och distribution med stöd av den nya informationstekniken

• förbättra samarbetet med verksamheterna och framför allt med kom-munerna.

503

Högskolan Dalarna



Antal: 8Undervisningstid i heltidsekvivalenter: Uppgift saknas


högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen�2: 5Professorer: 0 Docenter: 0 Övriga disputerade: 0

Avlagda specialistsjuksköterskeexamina: 3 kvExaminerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 3



Utbildningen för specialistsjuksköterskeexamen tillhör institutionen för Hälsa och samhälle och ges med inriktningarna• distriktssköterska• vård av äldre• hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.

Vilka inriktningar som ges inom specialistsjuksköterskeutbildningen styrs i hög grad av lokal efterfrågan. Inriktningen vård av äldre har under flera år utvecklats i samverkan med framförallt länets kommuner.

Den samlade lärarkompetensen är tillfredsställande. Inom inriktningen distriktssköterska saknas sjuksköterska disputerad inom distriktssköter-skans verksamhetsområde. Av lärarna inom inriktningen vård av äldre är en disputerad inom området och en är doktorand, vilket är bra. Inom in-riktningen hälso- och sjukvård för barn och ungdomar finns en disputerad sjuksköterska vid Högskolan i Gävle, som utbildningen ges i samarbete med, men inte vid Högskolan Dalarna. Vi ser det som positivt att det på-går ett samarbete, Penta Plus, kring specialistsjuksköterskeutbildningarna med andra lärosäten i regionen.


504

Enbart inriktningen barn har en klinisk adjunkt. Medlen för internt fi-nansierad forskning har minskat, vilket innebär att forskningsaktiviteten hos flera av lektorerna är begränsad. Antagningskravet är B-nivå i vård-vetenskap utom för inriktningen vård av äldre där kravet är legitimerad sjuksköterska. För inriktningen distriktssköterska utgör därutöver ett års yrkesverksamhet som sjuksköterska särskild behörighet. Vid större antal sökande än utbildningsplatser räknas poäng i vårdvetenskap och antal ar-betade år som sjuksköterska.

Alla specialistsjuksköterskeutbildningar ges på distans och inriktningen vård av äldre är helt nätbaserad.

genomförande

Studenterna introduceras vid utbildningens start i de informationssystem som kommer att användas och en mer noggrann genomgång görs i sam-band med respektive kursstart.

För inriktningarna vård av äldre och hälso- och sjukvård för barn och ungdomar är progressionen tillfredsställande. För inriktningen distrikts-sköterska bedömer vi däremot progressionen vara bristfällig. Vi ser det som mycket positivt att det finns ett stort antal valfria kurser inom inrikt-ningen vård av äldre.

Föreläsningar ges på campus; både föreläsningar och seminarier ges via webben. Arbetsformerna för distansutbildning framstår som mest ut-vecklade inom inriktningen vård av äldre. Inom inriktningen hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, där portfoliometoden används, har vi uppfattat att det under en av terminerna endast förekommer campusträff under sista veckan i samband med examination. Detta är för lite, enligt vår mening, och behöver rättas till.

resultat

Examensarbeten på D-nivå görs enbart inom specialistsjuksköterskeut-bildning för vård av äldre. Fokus för arbetena är av hög relevans för äld-revården. Av de uppsatser vi tagit del av framgår att det råder mycket stor spridning i kvalitet, från väl genomfört till klart under kravnivån för ma-gisteruppsats.

Det är sällsynt att någon blir underkänd, vilket tyder på att kravnivån är för låg.

Någon uppföljning av examinerade studenter har inte gjorts.

505


Lärargruppen anser att studenterna lever upp till de allmänna målen. Strukturer för kvalitetsuppföljning är dock inte tydliga.

Måluppfyllelsen bedömer vi som tillfredsställande. Högskolemässig-heten uppnås genom att lärarna presenterar sin forskning företrädesvis som gästföreläsningar och genom att studenterna läser, granskar och ana-lyserar vetenskaplig litteratur och anknyter till studieuppgifter och vård-praxis. Det är en brist att examensarbete enbart skrivs inom inriktningen vård av äldre.


Inom inriktningen vård av äldre framträder att forum och kontaktytor för samverkan finns etablerade. Motsvarande framträder inte för de andra inriktningarna.

Tillgången på kliniska utbildningsplatser är god utom inom barnsjuk-vård, vilket beror på att det råder brist på specialistutbildade sjuksköter-skor i Falun. Kliniska utbildningsplatser finns även i Gävleborg. Inom inriktningen vård av äldre förekommer att studenter fullgör sin verksam-hetsförlagda utbildning på ordinarie arbetsplats. Detta är en modell som vi anser direkt olämplig.

Inom inriktningarna distrikt och barn är handledningen traditionell medan det inom inriktningen vård av äldre finns tydligt studiefokus på specifika omvårdnadsproblem.

Den akademiska kompetensen bland handledarna är överlag låg. Verk-samhetsförlagd utbildning för blivande distriktssköterskor förläggs huvud-sakligen till vårdcentraler där cirka tre av fyra av handledande distrikts-sköterskor har handledarutbildning på fem poäng. Inom den kommunala vården saknas i hög grad såväl handledarutbildade som specialistsjukskö-terskeutbildade handledare. Vid barnkliniken i Falun uppges cirka en tred-jedel av sjuksköterskorna ha handledarutbildning, men som ett centralt problem beskrivs att flera sjuksköterskor där saknar specialistutbildning. Vid barnkliniken finns dock en befattning som adjungerad klinisk ad-junkt, vilken tillika är kursledare för inriktningen hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.

Studenterna utformar mål för sin verksamhetsförlagda utbildning. Handledaren bedömer sedan om dessa mål uppnåtts. Bedömningar görs med hjälp av formulär med tilläggsfrågor anpassade för inriktningen hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Inom inriktningen vård av äldre används både verksamhetsförlagd och teoretisk examination.

506


Specialistsjuksköterskeutbildningarna vid Högskolan Dalarna är sårbara då det saknas lärare med adekvat kompetens inom framför allt den verk-samhetsförlagda utbildningen. Högskolemässigheten är tillfredsställande men behöver utvecklas för att god kvalitet skall uppnås. Vår samlade be-dömning är att utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat är tillfredsställande. Den verksamhetsförlagda utbildningen är otillfreds-ställande.

Vi rekommenderar Högskolan Dalarna att• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen hos specialistsjuk-

sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå. Ett avtal med kommunerna kan underlätta

• rekrytera fler disputerade lärare för att höja lärarkompetensen inom respektive specialistsjuksköterskeutbildning

• kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen • verka för att lärarna inom respektive specialistsjuksköterskeutbildning

utbyter erfarenheter, lär av varandra och utvecklar utbildningarna åt samma håll.

507






högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen�3: 5 kv Professorer: 0 Docenter: 1 kv Övriga disputerade: 1 kv

Avlagda specialistsjuksköterskeexamina: 56 varav 55 kv, 1 m Examinerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0



Specialistsjuksköterskeutbildningen vård av äldre, som ges vid institutio-nen för hälsovetenskaper, har drivits på halvfart sedan 2001, med antag-ning vartannat år. Den är den enda specialistsjuksköterskeutbildning som ges för närvarande vid högskolan. Söktrycket omfattar cirka 25 sökanden till 20 platser, vilket är högt i ett nationellt perspektiv. Till stor del kan det förklaras av att man varit lyhörd för verksamhetens behov av kompe-tenshöjning inom äldrevård, med mycket generösa antagningsregler, vilket gjort att man öppnat utbildningen för sjuksköterskor med äldre utbild-ning. Konsekvenserna av denna satsning är både positiva med fulltaliga kurser och nöjda studenter, och negativa, i form av svårigheter att hålla en tillräckligt hög akademisk nivå, speciellt med tanke på kommande Bolognakriterier.

Ekonomin är mycket god.Lärarkompetensen inom programmet är hög, men den tid som lärarna

har avsatt för programmet är liten. Programansvarig är mycket forskar-kompetent med hög grad av aktiv forskning.


508

genomförande

Beroende på studenternas förkunskaper finns valbara kurser inom omvård-nad på 21–40 poäng, 41–60 poäng och 61–80 poäng. Via det stora urvalet valbara kurser erbjuds studenterna en stor ämnesbredd vilket röner stor uppskattning. Problemet är snarare vad man skall välja bort än vad man skall studera. Förutom metod och uppsatskurserna som ligger på C- och D-nivå, erbjuds ingen ämnesfördjupning utöver B-nivån. Den möjlighet till ämnesfördjupning som finns i form av uppsatsarbete på C- respektive D-nivå, är inte något som studenterna hittills har attraherats av. En anled-ning till detta kan vara att utbildningen fram till nu nästan uteslutande har lockat äldre sjuksköterskor (medelålder 48 år) från kommun. Någon riktad satsning mot yngre sjuksköterskor eller inom grundutbildningen, har vi inte kunnat identifiera. Enligt vår mening är det viktigt att studenterna stimuleras till ämnesfördjupning istället för enbart till ämnesbredd.

När det gäller integration av teoretisk och verksamhetsförlagd utbild-ning ges flera exempel på hur föreläsningar inom den teoretiska delen av utbildningen, ibland av forskningsföreträdare, följs upp i form av praktiskt knutna studieuppgifter.

resultat

Endast ett fåtal av studenterna väljer uppsatskursen på C-nivå, och sedan kursstart är det endast en som valt att skriva en uppsats på D-nivå. Den uppsats på 41–60 poängs nivå som bedömarna granskat, är skriven av tre studenter, varav endast en är från specialistsjuksköterskeutbildningen. Det medför att det är svårt att uppskatta den enskilda studentens insats. Ambitionsnivån har dock varit hög i form av en kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys.

Genomströmningen är god.


Vi ställer oss tveksamma till att måluppfyllelse uppnås när det gäller hög-skolemässighet.


På grund av studenternas långa kliniska yrkeserfarenhet har man valt att låta den verksamhetsförlagda placeringen till stor del styras av individuella önskemål utifrån ett vårdkedjeperspektiv. Av den anledningen använder man sig inte heller av handledare i traditionell mening, utan anlitar kon-

509

taktpersoner på de enheter som studenterna önskar att besöka, med kurs-ansvarig som handledare/mentor.

Studenternas individuella utveckling i relation till deras formulerade mål diskuteras och reflekteras över tillsammans med kursansvarig, och utgör examinationsform. Uppföljning sker även i seminarieform. Detta bedömningssätt finner vi något osäkert avseende uppfyllelse av de kliniska utbildningsmålen.


Institutionen har tagit ett föredömligt initiativ i försöket att tillmötesgå behovet av kompetens inom vård av äldre i kommunen, väl medveten om den i regel låga ämnesfördjupning som råder hos flertalet sjuksköterskor där. Resultatet är en specialistsjuksköterskeutbildning som möjliggör kom-petenshöjning för en grupp sjuksköterskor som idag oftast är utestängda från högre utbildning på grund av en gammal grundutbildning. Samtidigt utgör det en stor utmaning att bedriva en specialistsjuksköterskeutbildning där studenterna antas med olika ämnesfördjupning och drivkraft att gå utbildningen, och på samma gång lyckas med progression inom ämnet. Vår uppfattning är därför att ämnesbredden är väl tillgodosedd men på bekostnad av ämnesfördjupning.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar är till-fredsställande, men att dess genomförande, resultat och verksamhetsför-lagda utbildning är otillfredsställande.

Vi rekommenderar Högskolan Kristianstad att• se över progression och kravnivå i utbildningen• stimulera studenterna till att välja att skriva uppsats• kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen så att den blir

högskolemässig• utveckla handledningsmodell i verksamhetsförlagd utbildning och

verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå.

511

Högskolan Väst





högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen�4: 17 varav 14 kv, 3 m Professorer: 0 Docenter: 1 m Övriga disputerade: 5 varav 4 kv, 1 m




Specialistsjuksköterskeutbildningarna, som tillhör institutionen för om-vårdnad, hälsa och kultur, ges med följande inriktningar:• allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård• vård av äldre• psykiatrisk vård• distriktssköterska.

Budgetering, ekonomisk styrning och ekonomi är delegerade till institu-tionsnivå. Ekonomin är god.

Lärarkompetensen är tillfredsställande. Endast ett fåtal adjunkter sak-nar magisterutbildning. Nyanställda lärare utan formell pedagogisk ut-bildning bereds möjlighet att studera högskolepedagogik om tio poäng. Ett flertal lärare utnyttjar möjligheten att inom ramen för sin anställning bedriva kompetensutveckling på 20 procent av sin arbetstid. Forsknings-aktiviteten är för vissa disputerade lärare låg.

Studenter kan antas direkt från grundutbildningen. Detta kan förklara det ökade antalet studenter under det senaste året då grundutbildade sjuk-


512

sköterskor som inte får arbete direkt efter avslutade studier söker till spe-cialistsjuksköterskeutbildningarna.

genomförande

Utbildningarna har fem till sex gemensamma kurser där samtliga stude-rande i specialistsjuksköterskeutbildningarna läser tillsammans. Det är oklart hur det specifika för varje utbildning tillvaratas och tydliggörs för studenterna.

Det går att se en viss progression i utbildningen. Större vikt läggs dock vid pedagogik än vid fördjupning av det ämnesspecifika.

Studenterna var inte verksamma inom de befintliga forskningsprojekten med sina C- eller D-uppsatser. Den inom högskolan pågående forskningen hade ingen given plats i undervisningen.

Teori och verksamhetsförlagd utbildning är integrerade och studenter-nas förmåga till kritiskt och självständigt tänkande stimuleras genom att studieuppgifter löses under studiebesök.

resultat

Genomströmningen är god. Någon uppföljning av examinerade studenter har inte gjorts.


Vi bedömer det som tveksamt att målen nås då det ämnesspecifika är otydligt.


Tillgången på kliniska utbildningsplatser är väl tillgodosedd. Dock har man inte sedvanlig verksamhetsförlagd utbildning utan studenterna gör genomgående studiebesök även inom distriktssköterskeutbildningen. Stu-denterna förväntas själva kontakta verksamheterna och det är studenternas egna önskemål som styr valet av plats och innehållet i den verksamhetsför-lagda utbildningen. Vi har uppfattat att samordningen inom inriktningen distriktssköterska är något bristfällig vilket medför en ojämn tillströmning av specialistsjuksköterskestuderande. De verksamhetsföreträdare vi träf-fade vid platsbesöket efterlyste en bättre planering och samordning av den verksamhetsförlagda utbildningen.

Tillgången på handledare är god, utom inom kommunal vård. Det råder dock brist på handledare med magisterkompetens och i många fall

513

saknade de handledarutbildning. Det saknas handledare med specialist-sjuksköterskeutbildning i vård av äldre.

Någon regelrätt handledning förekommer inte, eftersom studenterna inte gör verksamhetsförlagd utbildning i vanlig bemärkelse. Detta innebär även att man inte ställer specifika krav på studenterna. Studenten formule-rar själv målen för den verksamhetsförlagda utbildningen och uppföljning görs av institutionens lärare.

Vi saknar en omvärldsanalys som omfattar både sjukvårdens och sam-hällets förändringar och framtida utmaningar.


Vissa av lärarna som är verksamma inom utbildningen bedriver egen forsk-ning, men det är oklart hur den kunskapen utnyttjas i utbildningen och på vilket sätt den bidrar till lärandemiljön. Någon regelrätt verksamhets-förlagd utbildning ges inte.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar och ge-nomförande är tillfredsställande. Utbildningens resultat och dess verksam-hetsförlagda del bedömer vi som otillfredsställande.

Vi rekommenderar Högskolan Väst att• förstärka forskningsanknytningen i utbildningen • förtydliga målen för den verksamhetsförlagda utbildningen• se över examinationen av den verksamhetsförlagda utbildningen• skapa och utveckla verksamhetsförlagd utbildning och verka för att

höja den vetenskapliga kompetensen hos specialistsjuksköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå

• förstärka lärarkompetensen.

515

Högskolan i Borås



högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen�5: 8 varav 6 kv, 2 m Professorer: 0 Docenter: 0 Övriga disputerade: 4 varav 2 kv, 2 mKombinationstjänster: 0





Specialistsjuksköterskeutbildningen tillhör institutionen för vårdveten-skap och ges med följande inriktningar:• akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård• akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård• akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård• psykiatrisk vård• distriktssköterska.

Beslutsstrukturen vid Högskolan i Borås och vårdverksamheten är inte-grerade. Beslutsvägarna är korta vilket möjliggör daglig kontakt med pre-fekt eller studierektor. Budgetering, ekonomi och ekonomisk styrning av programmet är delegerat till institutionsnivå. Ekonomin beräknas år 2007 vara i balans. Planering görs på fem års sikt.

Lärarkompetensen är god även om de disputerade lärarna är ojämnt fördelade mellan de olika inriktningarna inom specialistsjuksköterskeut-bildningen. Lektorer har, med vissa undantag, cirka 35 procent av sin tjänst


516

avsatt för forskning. Fem adjunkter genomgår forskarutbildning på halv-fart med bibehållen lön. Övriga adjunkter kan få 5–10 procent av sin tjänst för kompetensutveckling.

Studenternas erfarenhetsbakgrund varierar. För dem med äldre sjuk-sköterskeutbildning krävs komplettering med vårdvetenskapliga kurser på B- och C-nivå. Det förekommer att studenter som saknar behörighet kan få sin tidigare utbildning och kliniska erfarenhet validerad.

Utbildningens struktur och organisation är enligt vår bedömning god.

genomförande

Studenterna introduceras gemensamt till den akademiska världen, genom en så kallad ”akademisk kryssning”.

Ämnesdjup uttrycks som fördjupning kring begrepp. Samtliga vårdve-tenskapliga kurser ligger på fördjupningsnivå C.

Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier. Studenterna får starkt handledarstöd när det finns intresse för att skriva en magister-uppsats. Distriktssköterskeutbildningen bedrivs i form av flexibelt lärande, modifierad distansutbildning.

Examinationerna är skriftliga och genomförs enligt case-metodik.Högskolan ger mycket goda exempel på integration mellan teoretisk

utbildning på institutionen och klinisk utbildningen inom vårdverksam-heten när det gäller inriktningarna intensivvård och ambulanssjukvård, med kontinuerligt samarbete mellan huvudhandledare och kursansvarig lärare.

resultat

Endast ett litet antal studenter på magisternivå väljer att skriva en uppsats. De uppsatser vi tagit del av har tillfredsställande kvalitet för C- respek-tive D-nivå.

Genomströmningen är god. Ambitionsnivån hos såväl lärarna vid insti-tution som handledarna inom kliniken bidrar till detta. Studenterna får skriftlig återkoppling på examinationerna. Det finns pedagogiska arbeten som publicerats de senaste tre åren.


Genom olika former av examinationer mot utbildningsmålen under olika perioder i utbildningen försäkrar sig högskolan om att studenterna når de kunskaper och färdigheter som föreskrivs. Integreringen mellan forskning

517

och utbildning säkras genom att institutionens forskare ansvarar för och deltar aktivt i undervisningen. Exempelvis används avhandlingar och ar-tiklar från institutionen som kursböcker och undervisningsmaterial. Dock noterar vi en viss ålderstigen kurslitteratur.

Reflektiva samtal och case-metodik där vetenskaplig litteratur analyse-ras i förhållande till kliniska erfarenheter stimulerar studenterna till kri-tiskt och självständigt tänkande.

Det finns en tydlighet mellan vårdvetenskap och medicinsk vetenskap, hur de skiljer sig åt men också hur de samverkar i specialistsjuksköterske-utbildningarna. Forskningsverksamheten är också tydligt företrädd även om forskningsmiljöerna förefaller något diffusa.


Behovet av kliniska utbildningsplatser täcks inte helt, varken utifrån kva-litativa eller kvantitativa aspekter.

Tillgången på handledare är god. Handledarna är specialistsjuksköter-skeutbildade. Dock har inte alla 60 poäng i vårdvetenskap/omvårdnad. Antalet handledare med handledarkompetens varierar mellan inriktning-arna. Inom inriktningarna intensivvård och anestesi har 90 procent hand-ledarutbildning och inom ambulans 50 procent. Hur situationen ser ut inom primärvården är dock oklart.

Undervisningen bedrivs i form av eget patientansvar, case-metodik och kliniska seminarier. Studenterna skriver reflektiva dagböcker. Kliniska se-minarier inom intensivvården är förlagda till sjukhuset under medver-kan av handledarna. Det genomförs kliniska examinationer där utbild-ningsmålen är konkretiserade av handledare för att vara bedömningsbara. Oklart är dock vilken roll institutionen har i denna omskrivning av ut-bildningsmålen.

Målen för den verksamhetsförlagda utbildningen kan ibland upplevas som abstrakta och bryts därför ned i mätbara mål av handledarna. Ett stort ansvar vilar på handledarfunktionen då lärarnas kontaktbesök är ojämnt fördelade över tid. Ett exempel på hur högskolemässigheten i den verk-samhetsförlagda utbildningen uppnås är det utmärkta samarbetet mellan handledare på intensivvårdsavdelningen och högskolans lärare på insti-tutionen.

518

slutsatser och rekommendationer Den nuvarande lärarkompetensen är god om än något ojämnt fördelad, men möjligheten till såväl forskning som kompetenshöjning är god, vilket kan råda bot på obalansen framöver. Integrationen mellan campusförlagd och verksamhetsförlagd utbildning är god. Vi bedömer att utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat är tillfredsställande. Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är däremot otillfredsställande.

Vi rekommenderar Högskolan i Borås att• förtydliga målen för den kliniska verksamhetsförlagda utbildningen• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-

sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå • höja kvaliteten på utbildningsplatserna.

519

Högskolan i Gävle



Antal: 14Undervisningstid i heltidsekvivalenter: 2,5


högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen�6: 3Professorer: 0 Docenter: 0 Övriga disputerade: 3 varav 2 kv, 1 m




Vid institutionen för vårdvetenskap och sociologi ges, med viss variation över tid, specialistsjuksköterskeutbildning med inriktningarna:• akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård• hälso- och sjukvård för barn och ungdomar• psykiatrisk vård• vård av äldre• distriktssköterska.

Forskarutbildade lärare finns inom flera ämnesområden med relevans för specialistsjuksköterskeutbildningen, men forskningsaktiviteten bland dessa är mycket varierande. Ett fåtal adjunkter saknar magisterexamen. Inriktningen distriktssköterska har en klinisk adjunkt.

På grund av svårigheter att rekrytera studenter har under senare år några annonserade inriktningar inte startats och andra som startats har haft vakanta platser. Särskild behörighet är svensk sjuksköterskelegitimation och, enbart för inriktningen distriktssköterska, två års yrkesverksamhet som sjuksköterska.


520

Parallellt med den reguljära utbildningen ges en alternativ utbildning till distriktssköterska på uppdrag av landstinget.

Vi ser det som positivt att det pågår ett samarbete, Penta Plus, kring specialistsjuksköterskeutbildningarna med andra lärosäten i regionen.

genomförande

Specialistsjuksköterskeutbildningen ges i huvudsak på B-nivå. För en student med kandidatexamen finns ingen möjlighet att gå kurser på D-nivå.

I samtliga specialistsjuksköterskeutbildningar är kurslitteraturen till viss del densamma som i sjuksköterskeprogrammet, vilket medför att innehål-let delvis blir repetition. Detta är inte tillfredsställande.

Undervisningsformerna är interaktiva och dynamiska med kliniska pa-tientfall som betydelsefull komponent. Examinationsformerna är övervä-gande skriftliga.

Den kliniska adjunktens roll är viktig när det gäller att få till stånd en integration mellan teori och klinik.

Studenternas kritiska förhållningssätt stimuleras genom undervisning av forskarutbildade lärare, granskning av vetenskapliga artiklar och skri-vande av tänkt projektplan i form av PM. Ingen anknytning till forsk-ningsavdelningarna vid Högskolan i Gävle har beskrivits.

resultat

Examensarbeten görs inte inom ramen för specialistsjuksköterskeutbild-ningen vid Högskolan i Gävle. Detta är en brist enligt vår mening. Stu-denter som önskar skriva C-uppsats ges möjlighet att göra det som en extra kurs utanför programmet.

Från ett stickprov av studiehandledningar från två kurser framgår stu-dieuppgifter av mycket varierande nivå. Flera svarar mot kunskapskrav för legitimerade sjuksköterskor.

Någon uppföljning av examinerade studenter görs inte. Däremot följer man upp studenter vid studieuppehåll.


Den kliniska adjunkten och huvudhandledare beskrivs ha betydelsefulla roller för måluppfyllelse. Enligt vår bedömning kan högskolemässigheten ifrågasättas.

521


Platser inom Landstinget Gävleborg regleras i samverkansavtal, men mot-svarande avtal med kommuner inom länet saknas. På initiativ av studenter kan kliniska utbildningsplatser även anskaffas i annat län. Inom länets primärvård finns god tillgång på erfarna specialistsjuksköterskeutbildade distriktssköterskor, varav en mindre del med handledarutbildning. Den akademiska kompetensen hos handledarna i den verksamhetsförlagda ut-bildningen är i länet mycket låg.

Enligt utbildningsplanen ligger all verksamhetsförlagd utbildning på B-nivå.

Handledningen beskrivs i stort sett som traditionell yrkeshandledning. Huvudhandledare i Gästrikland har utvecklat särskilda studievägled-ningar med checklistor till stöd för handledare och studenter, men stu-denter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning i Hälsingland eller utanför länen använder inte sådana.

Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras med hjälp av be-dömningssamtal med handledare där bedömningsinstrumentet AssCe ut-gör underlag. Några kliniska examinationer förekommer inte.

Uttryck för övergripande vetenskaplig ledning saknas. Strategier för ökad såväl akademisk som handledarinriktad kompetens för handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen saknas.

Branschrådet utgör ett betydelsefullt forum för dialog mellan lands-ting och högskola. De representanter för landstinget som vi träffade vid platsbesöket lyfte fram värdet av de konstruktiva dialoger som förs med Högskolan i Gävle.


Vid Högskolan i Gävle är beredskapen inför Bolognareformen oklar, dels utifrån att hela specialistsjuksköterskeutbildningen idag huvudsakligen ges på B-nivå, och dels utifrån aktuell akademisk handledarkompetens och synnerligen lågt ställda mål i samverkansavtal med primärvården.

Vår samlade bedömning av utbildningens förutsättningar är att de är tillfredsställande. Utbildningens genomförande, resultat och verksamhets-förlagda utbildning är otillfredsställande.

Vi rekommenderar Högskolan i Gävle att:• se över progression och kravnivå i utbildningen• utveckla verksamhetsförlagd utbildning med utgångspunkt i etablerad

dialog med landstingets företrädare

522

• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen hos specialistsjuk-sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå.

523

Högskolan i Halmstad





högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen�7: 8Professorer: 0 Docenter: 0 Övriga disputerade: 3




Specialistsjuksköterskeutbildningen, som tillhör sektionen för hälsa och samhälle, ges med följande inriktningar:• akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård• akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård• akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård• hälso- och sjukvård för barn och ungdomar• distriktssköterska.

Hälsofrågor tillhör högskolans profil och det finns en vision att utveckla fler inriktningar av specialistsjuksköterskeutbildningar.

Ekonomin, som är delegerad till institutionsnivå, är god. Beslutsvä-garna är korta.

Den samlade lärarkompetensen är otillfredsställande. Det finns få dis-puterade lärare, och disputerade lärare med ämnesspecifik inriktning sak-nas inom samtliga specialområden. Forskningsaktiviteten inom de olika specialområdena är låg. Många lärare har endast möjlighet att ägna en dag per år till högskolepedagogisk utbildning.


524

För att antas till utbildningen krävs 40 poäng i omvårdnad. För studen-ter med en äldre sjuksköterskeutbildning krävs endast kursen Vetenskaplig teori och metod, 10 poäng. Det krävs ingen yrkeserfarenhet.

Utbildningen låg vid tiden för utvärderingen på 21–80-poängsnivån.

genomförande

Inom inriktningarna för akutsjukvård sker samläsning de första 20 po-ängen. Positivt är också att resurser inom högskolan utnyttjas genom att studenter i specialistsjuksköterskeutbildningarna bjuds in till andra kur-sers föreläsningar.

Det faktum att studenter kan gå direkt från grundutbildning till specia-listsjuksköterskeutbildning har medfört en del problem. Strategier behöver tas fram för att bättre möta dessa studenter på deras nivå.

Enligt vår bedömning är både ämnesbredd, djup och progression inom och mellan de olika kurserna otydliga. Integration mellan teori och klinik uppnås genom att studenter skriver personliga mål i den verksamhetsför-lagda utbildningen. I vissa kurser kombineras teori och två till tre veckors verksamhetsförlagd utbildning.

Möjlighet finns till valbart fördjupningsarbete på C- eller D-nivå.Studenternas kritiska förhållningssätt stimuleras bland annat genom lit-

teratursökningar, forskande externa föreläsare och genom att disputerade lärare ansvarar för metodundervisning. Studenterna ges möjlighet att följa lärarnas forskningsarbeten inom smärta och kardiologi. Vi har uppfattat att forskningsanknytningen behöver förstärkas inom inriktningarna di-striktssköterska och hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.

Inom akutsjukvård används triple jump som metod för examination, vilket vi ser som positivt.

resultat

Examensarbete ingår inte som ett obligatoriskt moment i utbildningen, vilket vi anser vara en brist.

Genomströmningen är hög. Få studenter underkänns.Alumniuppföljning görs regelbundet två år efter examen, vilket är po-

sitivt. Högskolan har uppmärksammat att det blivit svårare för nyutexa-minerade sjuksköterskor att få arbete. Enligt avnämare har högskolan inte anpassat sin verksamhet till att allt fler studenter går direkt från grundut-bildning till specialistsjuksköterskeutbildning, vilket kräver längre inskol-ningsperioder efter utbildningen.

525


Måluppfyllelsen är tillfredsställande.


Trots goda relationer med landstinget är det ett problem att tillgång till universitetssjukhus och specialistkliniker saknas. Det saknas även utbild-ningsplatser i kommunen och inom skolhälsovård. Utomläns, dit en del av den verksamhetsförlagda utbildningen förläggs, finns det dock mindre kontroll på kvaliteten av den verksamhetsförlagda kliniska utbildningen och på handledarkompetens. På grund av bristande tillgång till utbild-ningsplatser har studiebesök och fältstudier utökats, vilket enligt vår me-ning är otillfredsställande.

Tillgång till specialistutbildade handledare finns oftast, men få har handledarutbildning och 60 poäng i omvårdnad (endast cirka en per av-delning vid sjukhusen inom regionen).

Två sjuksköterskor med kombinationstjänster (anställda både inom landsting och högskola) arbetar i kliniskt träningscenter i Halmstad och Varberg. En verksamhet med huvudhandledare inom akutsjukvården hål-ler på att byggas upp. Inom distriktssköterskeutbildningen finns en hu-vudhandledare. För att öka antalet specialistsjuksköterskor som uppfyller de krav som ställs på huvudhandledare har ibland ersättning utgått från landstinget motsvarande en dag per vecka för vidareutbildning i ämnet omvårdnad.

Studenterna formulerar själva mål för sin verksamhetsförlagda utbild-ning. Student och handledare arbetar också efter en checklista. Eftersom den verksamhetsförlagda utbildningen kan delas upp i flera olika block och det inte inte finns någon längre sammanhängande period är det svårt för handledare att bedöma studenter.


Specialistsjuksköterskeutbildningen vid Högskolan i Halmstad lider, trots en del goda inslag, av för liten forskningsaktivitet. Utbildningen ligger, enligt vår mening, på grundnivå.

Vår sammanfattande bedömning är att utbildningens förutsättningar är otillfredsställande. Utbildningens genomförande och resultat bedömer vi vara tillfredsställande medan den verksamhetsförlagda delen av utbild-ningen är otillfredsställande. Vi rekommenderar Högskolan i Halmstad att

526

• kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen så att den blir högskolemässig, bland annat genom att verka för att höja den veten-skapliga kompetensen hos specialistsjuksköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå

• öka forskningsaktiviteten inom olika specialområden• utarbeta strategier för att bättre möta det ökande antalet sjuksköter-

skor som går direkt från grundutbildning till specialistsjuksköterske-utbildning

• se över utbildningens ämnesdjup, bredd och progression inför Bolog-naarbetet

• verka för bättre kontroll av den verksamhetsförlagda utbildning som sker utomläns.

527






högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen�8: 10 varav 8 kv, 2 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 5 varav 3 kv, 2 mKombinationstjänster: 3

Avlagda examina: 27 varav 26 kv, 1 mExaminerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0


Utbildning för specialistsjuksköterskeexamen ges vid avdelningen för om-vårdnad med följande inriktningar:• akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård • hälso- och sjukvård för barn och ungdomar• distriktssköterska.

Lektorer med specialkompetens inom aktuellt område finns knutna till varje specialistsjuksköterskeutbildning. Kompetensen är särskilt stark inom inriktningen barn och ungdomar. Lektorerna har 40 procents tjäns-teutrymme för forskning.

Kliniska lärartjänster saknas, men några av lektorerna är tjänstlediga från högskolan och deltidsanställda vid kliniker på sjukhuset. Dessa har dock inte något student- eller utbildningsansvar i sina funktioner utan arbetar främst med utvecklingsstöd och forskning i verksamheten. Kon-taktlärare finns med särskilt ansvar för vissa kliniker, där de kan ha sin


528

tjänstgöring förlagd en till två dagar per vecka. Ingen uttalad planering finns för införande av kombinationstjänster.

Särskilda behörighetskrav för specialistsjuksköterskeutbildningarna ut-görs av sjuksköterskeexamen, minst tolvs månaders heltids yrkesverksam-het som sjuksköterska och vetenskaplig grundkurs om fem poäng. Antalet yrkesverksamma år är utslagsgivande vid antagning. Dispens kan ges från kravet på vetenskaplig metodkurs. Underlaget av sökande är gott, delvis på grund av att utbildningen ligger på B-nivå. En liten andel sökande har C-nivå i huvudämnet. Landstinget har som policy att betala lön under utbildningen.

Utbildningarna ges på halvfart, vilket upplevs som positivt av samtliga aktörer.

genomförande

Samtliga kurser ligger på B-nivå. Progressionen i specialistsjuksköterske-utbildningen är därmed oklar. Hänvisning görs till att fördjupning av äm-neskunskaperna uppnås genom att lärandet sker i en ny kontext, jämfört med till exempel grundutbildningen. Inget fördjupningsarbete i huvud-ämnet på C- eller D-nivå ingår. En del studenter ser detta som positivt eftersom mer tid kan ägnas åt yrkesförberedande kunskaper. B-nivå i ut-bildningen upplevs som adekvat av studenterna.

Undervisningen sker med flexibla metoder, introducerande föreläsningar och individuella uppgifter som rapporteras skriftligt och muntligt.

Examinationer sker i form av skriftliga och muntliga redovisningar, rollspel och seminarier. Skriftliga individuella tentamina förekommer i begränsad omfattning.

Det finns inte något utbud av valbara kurser. Studenterna hänvisas istäl-let till andra lärosäten för specifika kurser utöver ordinarie utbud.

resultat

Inga examensarbeten finns på C- eller D-nivå.Verksamhetsansvariga inom hälso- och sjukvården efterfrågar ett flexi-

blare kursutbud inom specialistsjuksköterskeutbildningarna för att tillmö-tesgå behov inom hälso- och sjukvården, samt utbildning i vård av äldre med inriktning på akut omhändertagande.

En sammanläggningsavhandling i vårdpedagogik, pedagogiska artik-lar och konferenspresentationer har producerats av forskare vid institu-tionen.

529


Måluppfyllelse bedöms genom examinationer och seminarier individuellt och i grupp. Kursutvärderingar återkopplas inte till studenterna på ett systematiskt sätt.

Utbyte finns i forsknings- och utvecklingsfrågor mellan högskola och klinik.

Studenternas kritiska tänkande stimuleras genom reflektionsuppgifter, dagböcker och seminarier under den verksamhetsförlagda utbildningen.


Samarbetet mellan hälso- och sjukvården och högskolan är väl etablerat och bedrivs på flera organisatoriska nivåer. Tillgången på kliniska utbild-ningsplatser förefaller relativt god. Samarbetsavtal kring verksamhetsför-lagd utbildning finns med landstinget, inkluderande finansiering, och även med kommunerna i länet, men ingen finansiering är knuten till detta.

En handledningsmodell finns för den verksamhetsförlagda utbildningen med huvudhandledare, handledare och kontaktlärare. Kompetenskrav för handledare finns beskrivna i avtal mellan högskolan och hälso- och sjuk-vårdshuvudmännen, men kraven nås ännu inte fullt ut. Handledare har vanligtvis specialistsjuksköterskeutbildning och minst två års yrkeserfa-renhet, men saknar ofta kandidatnivå i huvudämnet. Tillgången på hand-ledare med handledarutbildning varierar. Huvudhandledarna har kandi-dat- eller magisterexamen. Dessa har en samordnande och administrativ funktion i förhållande till studenterna. Handledningsmodellen har nyli-gen utvärderats av en extern utvärderare med positivt resultat.

Syfte och innehåll finns beskrivna i kursplaner och studieguider men ex-plicita målbeskrivningar saknas. Pörns modell för ”självkontroll” används i den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenterna skriver dagbok under sin verksamhetsförlagda utbildning som grund för reflektionsrapport som examineras vid ett seminarium. Handledarna deltar vid seminarier under den utbildning som är förlagd till klinikerna. Kontaktlärarna fungerar som en länk till högskolan. Handledarträffar ordnas även regelbundet.

Bedömning av studenter i verksamhetsförlagda studier sker enligt ett standardiserat bedömningsunderlag: vid mittbedömning i samverkan mel-lan handledare, huvudhandledare och studenter och vid slutbedömning oftast av handledare och student enbart. Kontaktlärare medverkar vid svåra beslut.

530


Vårt sammanfattande intryck är att det finns starka sidor som skapar gynnsamma förutsättningar för en fortsatt utveckling av utbildningarna. Samverkan mellan hälso- och sjukvården, såväl landsting som kommuner, i närområdet och högskolan är väl uppbyggd. Ett ambitiöst internationali-seringsarbete bedrivs, som skulle kunna utvecklas mer inom specialistsjuk-sköterskeutbildningarna. Vi bedömer att utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat är tillfredsställande. Kvaliteten i den verksam-hetsförlagda utbildningen är otillfredsställande.

Vi rekommenderar Högskolan i Jönköping att • utveckla det akademiska innehållet och göra progressionen i förhål-

lande till grundutbildningen tydlig • fördjupa omvårdnadsämnet och införa examensarbeten i utbildningen• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-

sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå• inrätta kliniska adjunkts- och lektorstjänster• öka utbudet av valbara kurser för att motsvara förändringar inom

hälso- och sjukvården.

531

Högskolan i Kalmar





högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen�9: 2 kvProfessorer: 0 Docenter: 0 Övriga disputerade: 1 kv

Avlagda examina: 37 varav 26 kv, 11 m Examinerade kandidatuppsatser: 6Examinerade magisteruppsatser: 4



Utbildning för specialistsjuksköterskeexamen ingår i Humanvetenskapliga institutionen och ges med följande inriktningar:• akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård • distriktssköterska.

Ekonomin för utbildningsprogrammet är god. Högskolan ger inte något exempel på samplanering, samverkan eller

utveckling gemensamt för inriktningarna inom specialistsjuksköterske-programmet. För samverkan mellan landsting och högskola finns ett cen-tralt forum.

Det finns lektorer och adjunkter med anknytning till olika områden av relevans för inriktningen distriktssköterska, även om det kan råda viss brist i kontinuitet vad gäller examinatorer. Inom inriktningen ambulans-sjukvård finns utöver adjunkter en särskilt anställd lektor i medicinsk ve-tenskap som medverkar i alla examinationer. Några kliniska lärare med kombinationsanställning finns inte.

Sökandetalet till distriktssköterskeinriktningen har varit gott under flera år trots konkurrens från närbelägna lärosäten. Däremot har antalet


532

sökande till inriktningen mot ambulanssjukvård varit lågt. Det senaste året har dock efterfrågan ökat kraftigt.

Ämnet omvårdnad, 40 poäng, är särskilt behörighetskrav för antagning till båda inriktningarna. Däremot ställs inte något krav på yrkeserfaren-het.

genomförande

Som undervisningsmodell används problemorienterad undervisning med case-metodik. Arbetsformerna är nätbaserade. Inriktningen distrikts-sköterska beskrivs som kombinerad campus- och nätbaserad utbildning, medan ambulanssjukvård beskrivs som distansutbildning med enstaka kursträffar för introduktionsföreläsningar och examinationsseminarier. Strukturerat samarbete sker i basgrupper via webbplattform.

Studieuppgifter som kräver vetenskaplig förankring där yrkeshandle-dare fungerar som bollplank syftar till att integrera teori och klinik. Teori och aktuell forskning bearbetas i teoriavsnitt för tillämpning i verksam-heten.

resultat

Inom inriktningen ambulanssjukvård genomförs examinationsseminarier utifrån skriftliga arbeten där klinisk lektor i medicinsk vetenskap deltar. Examensarbete är valbart och genomförs av ett fåtal. Alumniuppföljningar har prövats men gett låg svarsfrekvens. Cirka åtta publikationer av pedago-giska arbeten rapporteras ha publicerats under de senaste tre åren.


Genom examinationer och slutbedömningar i den verksamhetsförlagda utbildningen försäkrar sig högskolan om att studenterna når målen för utbildningen. För att stärka sambandet mellan forskning och utbildning ges gästföreläsningar av forskare, erbjuds valbara uppsatskurser och inte-greras kliniska fall med aktuell forskning i studieuppgifter. Kritiskt och självständigt tänkande hos studenterna stimuleras genom reflektion, pa-tientfall, litteratursökning och opponentskap.


Tillgången på platser i den verksamhetsförlagda utbildningen är god. Ut-bildningsplatserna för distriktssköterskeutbildningen tilldelas av högsko-lan medan studenterna inom inriktningen för ambulanssjukvård uppma-nas att själva skaffa sina utbildningsplatser enligt kriterier som anges av

533

kursledaren. Inom ambulanssjukvård finns utbildningsplatser spridda över flera landsting. Några kommunala platser förekommer inte.

Inom inriktningen distriktssköterska finns många handledare med kandidatexamen, men enbart ett fåtal med magisterexamen. Inom am-bulanssjukvård är den akademiska kompetensen lägre och mer svår att överblicka eftersom utbildningen ofta är spridd utom länet. Cirka 50 pro-cent av handledare inom distriktssköterskeinriktningen har handledar-kompetens medan det är oklart beträffande handledarkompetensen inom ambulanssjukvård.

De specifika målen formuleras av varje student och gås igenom med kursens lärare inför och i slutet av utbildningen. Måluppfyllelsen prövas huvudsakligen genom informella kontakter mellan verksamheterna och högskolan. Lärare deltar i stor utsträckning personligen eller via telefon vid bedömningssamtal.

Några kliniska examinationer beskrivs inte. Bedömningssamtal lett av handledare, och inom inriktningen distriktssköterska även huvudhand-ledare, görs med bedömningsformulär som underlag. Inom inriktningen mot ambulanssjukvård får studenter med mer än tre års yrkeserfarenhet från ambulanssjukvård tillgodoräkna sig denna erfarenhet som motsva-rande den verksamhetsförlagda utbildningen, något som också gäller val-bara kliniska kurser. Ifråga om kursernas teoretiska delar ges däremot skriftliga studieuppgifter.

Strukturen för undervisningen utgörs av en handledningsmodell, som tagits fram av högskolan och landstinget i samverkan, och kan närmast beskrivas som en traditionell lärling-mästare-modell. Mot bakgrund av att utbildningsplatserna för inriktningen mot ambulanssjukvård geografiskt är så spridda är det svårt att klarlägga formerna för handledning.


Högskolan har tillgång till engagerade lärare för specialistsjuksköterske-utbildningen, men utbildningen har en liten volym både ifråga om antal studenter och lärare, vilket gör den sårbar. Strukturen för kvalitetssäkring är otydlig särskilt vad gäller den verksamhetsförlagda utbildningen.

Vår sammanfattande bedömning är att utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat är tillfredsställande medan kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är otillfredsställande.

Vi rekommenderar Högskolan i Kalmar att• öka andelen medverkande lärare som är disputerade och har adekvat

specialistsjuksköterskeexamen

534


• höja nivån på kliniska examinationer• skapa en struktur för samverkan mellan högskolan och hälso- och

sjukvårdsverksamheten • förbättra styrning och kvalitetskontroll av de platser för verksamhets-

förlagd utbildning som studenterna själva väljer.

535






högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen20: 6Professorer: 0 Docenter: 0 Övriga disputerade: 0




Specialistsjuksköterskeutbildningen tillhör institutionen för vård och na-tur och ges med följande inriktningar:• hälso- och sjukvård för barn och ungdomar• distriktssköterska.

Dessa två specialistsjuksköterskeutbildningar har gått under flera år. An-dra inriktningar har startats och lagts ner.

Ekonomin är god och budgeten har varit i balans de senaste åren. Den fasta lärarkompetensen och lärarkapaciteten är otillfredsställande.

Det finns få disputerade lärare; de flesta har magisterkompetens. Endast en av lärarna i vardera inriktningen är tillsvidareanställd. Forskningsakti-vitet inom specialistsjuksköterskeutbildningarnas huvudämne saknas. Ad-junkter har tio procent kompetensutveckling inom anställningen. Detta utnyttjas i varierande omfattning.

Kliniska lärartjänster saknas. Sex adjungerade adjunkter inom sjukvår-den och tre inom primärvård är under tillsättning, vilket är positivt.

Antalet sökande är relativt högt; överintag sker. Inom inriktningen di-striktssköterska slutar en tredjedel av studenterna första terminen. Möj-


536

lighet finns att söka och antas till utbildningen direkt efter grundutbild-ning.

genomförande

De teoretiska kurserna ligger på B- och C-nivå. Det råder god tillgång till valbara kurser under förutsättning att de får tillräckligt med sökande. Såväl ämnesbredd, ämnesdjup som progression är dock oklara. Kurslitte-raturen behöver uppdateras.

Enstaka föreläsningar av forskare och forskarstuderande (interna och externa) förekommer där forskning och lokala utvecklingsarbeten presen-teras. Varje kurs avslutas med en rapport, som innehåller minst en veten-skaplig artikel. Endast enstaka salstentamina förekommer.

Både inriktningen distriktssköterska och inriktningen hälso- och sjuk-vård för barn och ungdomar ges som distansutbildning på halvfart. Sam-läsning sker inom utbildningarna med 15 poäng. Valbara kurser utgör 10 poäng. Det är oklart vad som skiljer distansutbildningarna åt. Det finns ingen möjlighet att skriva kandidatuppsats inom utbildningarna.

resultat

Inga examensarbeten för fördjupningsstudier finns. Kurser examineras med rapporter, som kan godkännas efter det att kompletteringar är ut-förda. Detta tillvägagångssätt finner vi tveksamt, då det riskerar att sänka kravnivån..

Alumniundersökningar saknas.


Måluppfyllelsen bedömer vi vara oklar, på grund av bristande forsknings-anknytning i utbildningen och att inget fördjupningsarbete skrivs.


Tillgången på kliniska utbildningsplatser är begränsad, vilket gör det svårt att ha kvalitetskriterier vid urvalet av platser. Högskolan förlitar sig på att studenterna kan erbjudas verksamhetsförlagd utbildning på hemorten.

Tillgång på handledare med adekvat specialistkompetens finns. Flera har handledarutbildning. Tillgången på handledare med kandidatexamen är begränsad och det är sällsynt med handledare med magisterexamen. Det är stora kvalitetsskillnader mellan olika handledare och olika kliniska utbildningsplatser. Sjukvården utvärderar visserligen den verksamhetsför-

537

lagda utbildningen för att säkerställa och utveckla kvaliteten, men resul-taten överförs inte till högskolan.

Allmänna mål för den verksamhetsförlagda utbildningen finns i kurs-planerna. Personliga mål formuleras av studenterna inför den verksam-hetsförlagda utbildningen, men vi har inte uppfattat att dessa följs upp av lärare. Det finns inga tydliga strategier för att målen skall nås.

Den verksamhetsförlagda utbildningen ligger formellt på C-nivå, trots att det inte finns kliniska lärare och att få handledare har adekvat kompe-tens. Dessutom saknas det obligatorisk litteratur i de kliniska kurserna.

Det finns en organisation med huvudhandledare och bashandledare som träffas för samordning. Positivt är att huvudhandledare har 20 pro-cent i sin tjänst för utveckling och stöd i programmet. Bashandledare ansvarar för mittsamtal och slutsamtal. Lärare deltar i mån av tid, vil-ket inte alltid finns. Det saknas en gemensam handledningsmodell, men ett gemensamt bedömningsinstrument används, vilket dock beskrivs som svårtolkat av handledarna.


Den övergripande sammanhållningen i programmet är oklar. Kurser drivs med punktinsatser från gästlärare vilket gör att det är svårt att se ämnes-djup, progression och professionsutveckling. Det finns få fast anställda lärare och lärarkompetensen ligger generellt på magisternivå. Disputerade lärare inom respektive specialistsjuksköterskeutbildnings profession sak-nas, vilket innebär att forskningsanknytningen är svag.

Förutom uppmaning till sjuksköterskor i verksamheten att gå hand-ledarutbildning saknas strategier för att upprätthålla god kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar, genom-förande, resultat och verksamhetsförlagda del är otillfredsställande.

Vi rekommenderar Högskolan i Skövde att• rekrytera fler disputerade lärare och skapa förutsättningar för kompe-

tenshöjning hos lärarstaben för att möjliggöra specialistsjuksköterske-utbildning på avancerad nivå

• införa fördjupningsarbete• se över utbildningen beträffande ämnesdjup och progression i både

teori och klinik• se över antagningskraven• utveckla strategier för att bättre möta studenter med olika förkunska-

per.

538

• utveckla kliniska examinationer• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-


539






högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen2�: 11 kv Professorer: 1 kv Docenter: 1 kv Övriga disputerade: 2 kv




Karlstads universitet ger specialistsjuksköterskeutbildningar med följande inriktningar: • akutsjukvård med inriktning mot intensivvård • akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård • akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård • psykiatrisk vård• distriktssköterska.

Utbildningsprogrammet ingår i universitetets fakultet för samhälls- och livsvetenskaper, avdelningen för omvårdnad.

Varje kurs inom specialistsjuksköterskeutbildningen har egen budget. Trots att det saknas specialistutbildade sjuksköterskor i regionen är antalet platser för den verksamhetsförlagda utbildningen begränsat. Universitetets ledning uppger dock att det finns goda förutsättningar att öka studentre-krytering, internationalisering och samverkan med samhället i stort.

Lärarkompetensen, knuten till specialistsjuksköterskeutbildningarna, är tillfredsställande och publikationerna visar på en god forskningsaktivi-


540

tet. Kompetensutveckling sker huvudsakligen i form av tid för forskning inom tjänstgöringen. En professor i omvårdnad har 50 procent av heltid avsatt för forskning och utveckling; lektorer och adjunkter i forskarutbild-ning har 20 procent.

Hur många studenter som antas per år avgörs av antalet sökande, till-gången till kliniska utbildningsplatser i verksamheterna och den statliga ersättningen. Antagningen, som görs lokalt, varierar också från år till år beroende på landstingens och kommunernas behov av specialistsjukskö-terskor. Urvalet baseras på tidigare yrkesverksamhet som sjuksköterska och vid lika meritvärde används lottning. Samarbete med andra lärosäten har resulterat i fler sökande till akutsjukvårdsprogrammet. De verksam-hetsförlagda kursernas förläggning i tiden anpassas till verksamhetens för-utsättningar oftast till senare delen av utbildningen. Det finns även möj-lighet för studenter att genomgå den verksamhetsförlagda utbildningen i andra landsting/regioner. Det är dock oklart hur utbildningen i dessa fall kvalitetssäkras.

Inom specialistsjuksköterskeutbildningen pågår ett samarbete inom Penta Plus, som inkluderar Karlstads universitet, Örebro universitet, Mä-lardalens högskola, Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle. Samarbe-tet utgår från behov av att utnyttja den samlade kompetensen vid lärosä-tena och öka rekrytering till specialistsjuksköterskeutbildningarna genom att lägga utbildningen på distans.

genomförande

I samtliga inriktningar ingår ämnet omvårdnad, inklusive teori och forsk-ningsmetodik, med 20 poäng, utom i inriktningen mot distriktssköterska där det ingår med 30 poäng. Omvårdnadsämnet och omvårdnadsforsk-ningen beskrivs i samtliga utbildningsplaner på ett tydligt sätt. Forsk-ningsanknytning sker bland annat genom granskning av vetenskapliga artiklar.

För dem som har C-nivå i omvårdnad finns möjlighet till valbara kurser på D-nivå. Delar av undervisningen är nätbaserad, vilket enligt vår be-dömning fungerar väl. Möjlighet finns att förlägga delar av utbildningen utomlands, vilket dock inte utnyttjas i någon större omfattning inom spe-cialistsjuksköterskeutbildningarna.

resultat

Examensarbeten, i form av uppsats, infördes hösten 2005 inom inriktning-arna ambulanssjukvård och psykiatrisk vård.

541

Specialistsjuksköterskeutbildningarna bedrivs som distansstudier, vil-ket såväl lärare som studenter vi samtalat med uttryckte sig positivt om. Samverkan är väl utvecklad mellan universitetet och hälso- och sjukvården och vi bedömer att det från verksamhetens sida finns ett stort engagemang för en utveckling av utbildningen.


Måluppfyllelsen är tillfredsställande, men sambandet mellan forskning och utbildning behöver stärkas. Främst gäller detta en ökad tydlighet i omvårdnad som akademiskt ämne, men också att det behövs en närmare koppling mellan forskning och verksamhetsförlagd utbildning.


En lektor med ansvar för klinisk utbildning, på 25 procent av heltid, har planerings- och kvalitetsansvaret för den verksamhetsförlagda utbild-ningen och samordnar ett centralt nätverk som syftar till att upprätthålla en god kvalitet. Både Landstinget i Värmland och Örebro ingår i nätver-ket, vilket har betydelse för att utbildningarna skall kunna anpassas till organisatoriska förändringar inom hälso- och sjukvården. Flera föränd-ringar har genomförts i utbildningarna i samverkan med verksamheten. Ett exempel är inriktningen psykiatrisk vård som har tydligare fokus på kommunal psykiatrisk vård. Det saknas dock ett forum på mellannivå, för kontakter mellan verksamhetschefer och företrädare för utbildningen.

Trots avtalet mellan universitet och landsting saknar många handle-dare adekvat kompetens. Handledarna har specialistsjuksköterskeutbild-ning men saknar ofta fördjupning i omvårdnad 60 poäng och handledar-utbildning.

En handledningsmodell med personliga handledare och huvudhand-ledare tillämpas. Adjunkterna är inte på kliniken under studenternas kli-niska utbildning eller vid examinationer, vilket lägger ett stort ansvar på handledarna att upprätthålla en högskolemässig nivå. Kliniska adjunk-ter skall enligt vår mening ansvara för de kliniska examinationerna och universitetet bör ställa krav på verksamheterna att handledarna skall ha adekvat kompetens.


Vid Karlstads universitet finns en god potential för fortsatt utveckling av specialistsjuksköterskeutbildningarna. Vi bedömer att utbildningen är tillfredsställande ifråga om förutsättningar, genomförande och resultat.

542

Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen bedömer vi däremot som otillfredsställande.

Vi rekommenderar Karlstads universitet att• inrätta kliniska lektorat och adjunktstjänster • verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-

sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå• överväga ändrade regler för urval bland sökande till specialistsjukskö-

terskeutbildningen • ta hela ansvaret för kliniska examinationer i den verksamhetsförlagda

utbildningen• utveckla valbara kurser inom programmet.

543




Antal: 29 varav 27 kv, 2 m Undervisningstid i heltidsekvivalenter: 9,4


högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen22: 28 varav 26 kv, 2 m Professorer: 0 Docenter: 0 Övriga disputerade: 6 kv




Vid Karolinska Institutet bedrivs nio specialistsjuksköterskeutbildningar: • akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård• akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård• akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård• allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård• hälso- och sjukvård för barn och ungdomar• psykiatrisk vård• vård av äldre• distriktssköterska.

Utbildningarna, som ges vid fyra institutioner, bedrivs såväl på campus, distans eller modifierad distans, som på hel- och halvfart. Institutet har god ekonomi, delvis beroende på en stor andel uppdragsutbildningar.

Majoriteten av lärarna är specialistutbildade sjuksköterskor. Cirka en fjärdedel är disputerade, men endast hälften av lärarna har 60 poäng i omvårdnad eller mer, vilket vi bedömer som bristfälligt. Tre specialist-


544

sjuksköterskeutbildningar har kursledare som är disputerade. Inom övriga sex specialistsjuksköterskeutbildningar finns en disputerad lärare knuten till utbildningen, men examinationen är delegerad och genomförs av en kursledare med magisterutbildning, vilket är otillfredsställande. Utbudet av kompetensutvecklingsmöjligheter är stort, men generellt sett är tiden för kompetensutveckling för adjunkter låg (10 procent).

Behörig att antas är den som är legitimerad sjuksköterska med 40 po-äng i omvårdnad. Det krävs ingen yrkeserfarenhet men på grund av högt söktryck kommer få in som inte har yrkeserfarenhet. Det finns möjlighet att validera yrkeserfarenhet till 40 poäng i omvårdnad, vilket sker utan krav på inläsning av litteratur eller examen, något som enligt vår mening är otillfredsställande.

Bolognaarbetet är påbörjat på övergripande nivå, men relativt osyn-ligt bland lärarna.

genomförande

En gemensam introduktion och en gemensam trepoängskurs ”Att utveckla omvårdnad” finns för samtliga specialistsjuksköterskeutbildningar, vilket är positivt.

Balansen mellan akademi och profession är god inom de teoretiska kurserna. Det finns ett relativt stort utbud av valbara kurser. Forsknings-profilering och metodutveckling är dock genomgående otydliga i utbild-ningarna.

Inom de olika specialistsjuksköterskeutbildningarna råder en betydande variation. Inom flera utbildningar sker planering och genomförande av olika kurser vid olika institutioner med följden att kurserna blir indelade i fristående block utan helhetssyn och integration vad gäller hela utbild-ningen. Vi bedömer att det saknas en röd tråd i flera utbildningar och att det finns svårigheter att integrera närliggande ämnen med huvudämnet omvårdnad.

Inom vissa utbildningar är skillnaden mellan C- och D-nivå oklar, medan detta är tydliggjort inom andra.

Referenslistorna utmärks av att de inte är uppdaterade.

resultat

Genomströmningen är god. Vi bedömer att såväl fördjupningsarbete som återkoppling från lärare inom vissa utbildningar sker så att både djup och progression i arbetet tydliggörs, medan det inom andra utbildningar inte uppnås.

545

Strukturerade alumniundersökningar genomförs inte.


Studenter skriver personliga mål för den verksamhetsförlagda utbild-ningen. Genom examinationer och bedömningssamtal i varje kurs säkras att studenter uppnår personliga, allmänna och lokala mål.

När kurser går på D-nivå innebär det att examinator och handledare i flera av kurserna är på samma nivå (eller lägre) som studenterna, vilket inte är tillfredsställande.


Det råder brist på kliniska utbildningsplatser inom landstings- och pri-märvård. Samordnare för verksamhetsförlagd utbildning vid de större sjukhusen och inom primärvården har inrättats, vilket har förbättrat si-tuationen. Avtal för verksamhetsförlagd utbildning inom kommunal vård saknas. Med en ökande andel uppdragsutbildning finns det en risk att kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen sjunker.

Handledare finns, men alltför få uppfyller samtliga kompetenskrav som finns formulerade: handledar- och specialistsjuksköterskeutbildning och 60 poäng i omvårdnad. Detta gäller särskilt inom akut- och distriktsskö-terskeutbildningarna. Karolinska Institutet erbjuder handledarutbildning men denna startar inte varje år och går som uppdragsutbildning.

En organisation med adjungerade kliniska adjunkter (AKA) som fung-erar som huvudhandledare är under framväxt, vilket är ett gott stöd för att kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen och integrera teo-retisk och verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda ut-bildningen bedöms med hjälp av bedömningsformuläret AssCe. Halvtids-samtal och slutbedömning görs av handledare och klinisk adjunkt. Slutligt betyg på kursen sätts av klinisk adjunkt på grundval av obligatoriska mo-ment, praktiska prov och klinisk examination.


Vid Karolinska Institutet finns god tillgång på kvalificerade föreläsare och högspecialiserad verksamhetsförlagd utbildning. Tillgången till dispute-rade lärare i utbildningen är dock relativt sett låg och examinationer på D-nivå genomförs i stor utsträckning av lärare med magisterutbildning. Den högskolemässiga nivån varierar både inom teoretisk och inom verk-samhetsförlagd utbildning.

546

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar, genomför-ande, resultat och verksamhetsförlagda utbildning är otillfredsställande.

Vi rekommenderar Karolinska Institutet att• utveckla och tydliggöra den röda tråden genom utbildningen• öka andelen forskarutbildade samt magisterutbildade lärare och säker-

ställa antalet disputerade lärare med rätt specialistsjuksköterskeutbild-ning i kurserna


• fortsätta utveckla kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen avseende tillgång på utbildningsplatser och kliniska lärartjänster

• utveckla möjligheten till verksamhetsförlagd utbildning inom kom-munen

• anordna handledarutbildning varje år.

547


Linköping




Nybörjare på programmet: 1kvHelårsstudenter: 5Helårsprestationer: 13

högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen23: 3 kvProfessorer: 0 Docenter: 0 Övriga disputerade: 1 kv



Norrköping




Nybörjare på programmet: Uppgift saknasHelårsstudenter: 4,6 Helårsprestationer: 11,8

högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen: 1 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0

Avlagda specialistsjuksköterskeexamina: Uppgift saknasExaminerade kandidatuppsatser: Uppgift saknasExaminerade magisteruppsatser: Uppgift saknas



Hösten 2006 startade specialistsjuksköterskeutbildningen akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård som reguljär utbildning i Lin-


548

köping. Någon reguljär specialistsjuksköterskeutbildning har annars inte funnits sedan 2004.

I Linköping ges specialistsjuksköterskeutbildning inom allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot kirurgisk vård, som uppdragsutbildning. Den fokuserar mycket tydligt på kirurgi mer än på omvårdnad. Lands-tingen i region sydost har varit med i utformandet av utbildningen. I Norrköping ges psykiatri- och distriktssköterskeutbildning som uppdrags-utbildning, men dessa följer reguljär utbildningsplan. Eftersom utbild-ningarna finansieras med externa medel finns inga ekonomiska problem.

Förutsättningarna för att bedriva utbildningarna är olika i Linköping och Norrköping. I Norrköping finns få tillsvidareanställda lärare och en-dast två disputerade lärare, som deltar med punktinsatser i utbildningarna. Lärarna har olika möjligheter till kompetensutveckling men den uppfattas generellt som otillräcklig. Sammantaget leder detta till att det saknas en stabil grund inom lärarkåren.

I Linköping finns god tillgång till lärare, både disputerade och med magisterutbildning. Två doktorander undervisar på i utbildningen. För lektorer ingår 30 procents forskning i anställningen. Samtliga tillsvidare-anställda lärare har utbildning i problembaserat lärande.

I Linköping finns en klinisk adjunkt. I den verksamhetsförlagda utbild-ningen finns inga disputerade lärare inom omvårdnad, kliniska lektorer eller adjunkter. Däremot har man specialistutbildade läkare, ofta dokto-rander eller disputerade, som fungerar som mentorer inom den kirurgiska inriktningen. Dessa undervisar även i teori och i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Formella krav för att antas till utbildningen är sjuksköterskeutbildning om 120 poäng eller 5 poäng omvårdnad på B-nivå samt tolv månaders hel-tidstjänstgöring. Antalet studenter med 60 poäng i omvårdnad har ökat, vilket är positivt.

genomförande

Det finns en tydlig pedagogisk profil, och integrationen mellan teori och verksamhetsförlagd utbildning är god. Studenter har stor möjlighet att påverka innehållet i utbildningen.

Ämnesbredd, djup och progression är däremot till stor del osynligt i kursplanerna även om de finns tydliggjorda i till exempel studiehandled-ningar. Innehåll i kursplaner på C- och D-nivå är identiskt lika förutom uppsatskursen. Bredden i kirurgi- och psykiatriinriktningen är tillfreds-ställande, men i distriktssköterskeinriktningen är vårt intryck att det i hög

549

grad saknas äldrevård. Den verksamhetsförlagda utbildningen integreras i de olika teoretiska kurserna och särskiljs inte.

Det är oklart hur progressionen inom omvårdnad uppnås. I självvär-deringen anges att studenterna på D-nivå inom kirurgiutbildningen går bredvid en specialistutbildad läkare och har denne som mentor under två veckor. De på C-nivå har inte denna möjlighet, något som de represen-tanter från verksamheten som vi träffade inte var medvetna om. Det görs ingen skillnad för studenter på olika nivåer inom den verksamhetsförlagda utbildningen.

Utbildningarna i Linköping och Norrköping arbetar helt oberoende av varandra. Samverkan mellan de olika utbildningarna verkar saknas. Stra-tegier för hur större förändringsprocesser hanteras framkom inte; det var oklart för dem vi träffade hur Bolognamodellen implementeras.

resultat

Mycket goda exempel på uppsatser på C- respektive D-nivå finns.Flera arbeten som beskriver den pedagogiska modellen finns publice-

rade från Linköping, främst i Läkartidningen.


När det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen är måluppfyllelsen oklar – även här verkade de individuella lärandemålen, som utformas och till stor del bedöms av studenterna själva, stå i fokus. Bedömningen utgår från en klart formulerad mall. Det är svårt att se någon tydlig progression inom ämnena under den verksamhetsförlagda utbildningen, med ett un-dantag: den medicinska.

Högskolemässigheten ser olika ut i Linköping och Norrköping beroende på olika forskningsintensitet. I Norrköping finns inom psykiatrisk inrikt-ning möjlighet att delta i forskares projekt när D-uppsats skall skrivas. Det finns en stor ambition från lärare och mentorer i den verksamhetsförlagda utbildningen att stimulera studenterna till självständigt utvecklingsarbete. Forskande lärare undervisar om sina projekt, forskningslitteratur söks och granskas, evidens diskuteras. I Linköping stimuleras studenter att gå vidare i en forskarkarriär, vilket inte syns lika tydligt i Norrköping.

Den pedagogiska modellen förutsätter att studenterna hela tiden tar ansvar för sitt lärande – en stor del av undervisningen bygger på veten-skapliga artiklar.

550


Det saknas en övergripande organisation för den verksamhetsförlagda ut-bildningen som till stor del beskrivs som bredvidgång och fältstudier. En-dast distriktssköterskestudenterna erbjuds längre placeringar där progres-sionen är möjlig att se. Det råder brist på kliniska utbildningsplatser både i Linköping och i Norrköping och avtal med kommunen saknas. Studen-terna ordnar i regel själva sina placeringar, vilket är otillfredsställande.

Tillgång till specialistutbildade handledare finns, men specialistsjuk-sköterskeutbildning är enda krav, trots formella krav på 60 respektive 80 poäng i omvårdnad, handledarutbildning samt utbildning i problemba-serat lärande.

Klinisk examination saknas, förutom som ett moment i psykiatriutbild-ningen. Studerande följer själv upp sina personligt utformade mål i samråd med sin handledare enligt specifikt utformad mall.


Den kritiska och kreativa miljön ser olika ut i Linköping och Norrköping, och mycket lite samarbete verkar ske mellan utbildningsorterna. Visioner saknas förutom en stark intention att fortsätta med uppdragsutbildning med inriktning mot kirurgisk vård, vilken alla är mycket stolta över.

Den teoretiska högskolemässigheten är god, även om progressionen i omvårdnadsämnet inte är riktigt tydlig. Förutsättningarna hotas av få tillsvidareanställda lärare, få disputerade lärare och punktinsatser av gäst-lärare. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen är högskolemässighe-ten oklar.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar och resul-tat är tillfredsställande, men att dess genomförande är otillfredsställande. Även den verksamhetsförlagda utbildningen bedömer vi som otillfreds-ställande.

Vi rekommenderar Linköpings universitet att• se över möjligheter till samverkan och samordning mellan Linköping

och Norrköping• se över vad man vill med specialistsjuksköterskeutbildningarna. Skapa

visioner och långsiktiga planer• tydliggöra nivå, djup och progression i kursplanerna• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-

sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå • stärka kvalitetskontrollen inom verksamhetsförlagd utbildning.

551






högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen24: 18 varav 16 kv, 2 m Professorer: 1 kv Docenter: 1kvÖvriga disputerade: 5 varav 3 kv, 2 m




Vid institutionen för hälsovetenskap ges följande inriktningar inom spe-cialistsjuksköterskeutbildningen:• akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård• akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård• akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård• hälso- och sjukvård av barn och ungdomar• vård av äldre• distriktssköterska.

Sedan utvärderingen 1999 har en satsning på höjning av lärarkompetensen gjorts. Åtta adjunkter med fördelning på samtliga specialistsjuksköterske-utbildningar går för närvarande forskarutbildning. Examinatorerna för kurser inom specialistsjuksköterskeutbildningen som ligger på D-nivå är till övervägande del disputerade med specialistkompetens inom respektive område. Kliniska lärartjänster saknas.


552

B-nivå i huvudämnet omvårdnad har hittills varit krav för antagning till specialistsjuksköterskeutbildningarna. Från och med hösten 2006 krävs C-nivå. Antalet sökande har varit relativt stort. Inget krav på yrkeserfarenhet för att antas till någon av specialistsjuksköterskeutbildningarna finns.

genomförande

Omvårdnadsämnet beskrivs alltför översiktligt i kursplanerna. Alla studenter genomför ett tio poängs fördjupningsarbete i huvudäm-

net på C-nivå. D-kurs i vetenskaplig metod finns, men hittills har det inte varit möjligt att skriva uppsats på D-nivå.

Utbildningen bedrivs enligt ”Kunskapsbyggande”, en pedagogisk mo-dell som samtliga lärare utbildats i. Distanspedagogik med webbaserad lär-plattform och Marratech (elektronisk konferens- och mötesmiljö) används sedan ett till två år tillbaka.

Såväl de lärare som de studenter som vi träffade vid platsbesöket ansåg att forskningen integreras i undervisningen. Forskande lärare finns knutna till varje specialistsjuksköterskeutbildning och en strävan finns att inte-grera forskning och ett vetenskapligt förhållningssätt i alla kurser. Verk-tygen portfölj och loggbok uppgavs fungera väl som stöd för att stimulera studenternas kritiska och självständiga tänkande.

Samläsning av kurser sker mellan specialistsjuksköterskeutbildning-arna. Nätbaserad utbildning bedrivs i samverkan med andra lärosäten inom utbildningen vård av äldre, vilket vi ser som positivt.

Det förekommer nästan inget internationellt utbyte vare sig för studen-ter eller för lärare.

resultat

Genomströmningen är mycket hög. Trots det uppgav lärarna att cirka 30 procent av studenterna arbetar i någon omfattning, och därmed har svårt att nå målen.

Resultat av kursutvärderingar återkopplas inte till studenterna på ett systematiskt sätt.

Trots en positiv inställning till det vetenskapliga innehållet i kurserna fanns en samstämmig uppfattning bland verksamhetsföreträdare, handle-dare och studenter att fördjupningsarbetet inkräktar på de kliniska studi-erna, genom att de förläggs parallellt. Fördjupningsarbeten uppgavs också ofta sakna förankring i upplevda problem och behov inom hälso- och sjukvård.

553

Produktionen av pedagogiska arbeten vittnar om en god pedagogisk kompetens inom lärargruppen.


Bedömningskriterier finns för både C- och D-nivå. Dessa utgår från ett dokument som beskriver ämnet omvårdnad samt institutionens pedago-giska grundsyn. Högskolemässigheten bedömer vi som tillfredsställande.


Ekonomin är god inom hälso- och sjukvården i regionen, vilket medför tillfredsställande förhållanden för den verksamhetsförlagda utbildningen. Samverkan sker med Umeå universitet och Mittuniversitetet för att trygga tillgången på kliniska utbildningsplatser.

Tillgången på handledare är god, men deras ämneskompetens varierar och ibland saknar de handledarutbildning. Inom akutsjukvård förekom-mer det att handledarna enbart har A-nivå. Inom vård av äldre saknas tillräckligt antal handledare med specialistkompetens.

Studenterna bedöms utifrån bedömningsunderlaget AssCE i treparts-samtal där student, handledare och lärare medverkar. Även trestegsexa-mination förekommer där studenten examineras praktiskt, teoretiskt och muntligt. Studenterna har en portfölj som beskriver förkunskaper och in-dividuella lärandemål under den verksamhetsförlagda utbildningen. Logg-bok används som verktyg för reflektion.

Verksamhetsföreträdare för landsting och kommuner och handledare uttryckte att de har liten påverkan på utbildningens innehåll och visade stor osäkerhet över hur och var dialogen med lärosätet kan föras.


En satsning på ökad kompetens inom lärargruppen har gjorts, vilket är mycket positivt för den fortsatta utvecklingen av specialistsjuksköterskeut-bildningarna på avancerad nivå. Distanspedagogiken i utbildningen upp-fattas positivt av alla aktörer och är en viktig förutsättning för att utbild-ningen skall motsvara behoven i regionen.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar, genom-förande och resultat är tillfredsställande. Kvaliteten i den verksamhetsför-lagda utbildningen är däremot otillfredsställande.

Vi rekommenderar Luleå tekniska universitet att• utveckla dialogen med landsting och kommuner

554


• stärka den verksamhetsförlagda utbildningens samband med forsk-ningen inom området

• verka för att fördjupningsarbeten i högre grad görs inom respektive inriktnings verksamhetsområde.

555

Lunds universitet


Antal: 19 varav 15 kv, 4 m Undervisningstid i heltidsekvivalenter: 5

högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen25: 18 varav 14 kv, 4 m Professorer: 1 m Docenter: 2 kv Övriga disputerade: 5 varav 3 kv, 2 mKombinationstjänster: 4





Utbildning för specialistsjuksköterskeexamen ges vid institutionen för hälsa, vård och samhälle med följande inriktningar: • akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård• akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård• akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård• allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård• hälso- och sjukvård för barn och ungdomar• psykiatrisk vård• vård av äldre• distriktssköterska.

Beslutsstrukturen är tydlig. Budgetering och ekonomisk styrning är de-legerat till institutionsnivå och enligt vår bedömning är ekonomin stabil. Det finns en planering för utbildningen på lång sikt. Samverkan med olika lärosäten och program ingår i arbetet med kvalitetsutvecklingen. Även för internationaliseringen finns en strategi.


556

Inom institutionen är lärarkompetensen god, forskningsaktiviteten hög och kompetensutvecklingen för programmet tillfredsställande. Nästan samtliga lärare inom institutionen har magisterkompetens.

För antagning krävs till samtliga specialistsjuksköterskeutbildningar B-nivå i omvårdnad samt ett till två års yrkeserfarenhet. Undantag görs för inriktningen mot psykiatrisk vård där ingen tidigare yrkesverksamhet krävs – detta i syfte att öka rekryteringen till utbildningen.

genomförande

Vissa kurser inom akutsjukvården har en gemensam introduktionskurs. För övrigt bedrivs ingen samläsning inom specialistsjuksköterskeutbild-ningen.

Vår bedömning är att den teoretiska utbildningen med avseende på både ämnesbredd, djup och progression är god. Litteratur i ämnet omvårdnad förekommer dock sparsamt inom inriktningen mot psykiatrisk vård. För att målen för denna specialisering skall kunna uppfyllas förutsätts enligt vår mening att ämnet förstärks.

Fördjupningen i utbildningen ligger på C-nivå men det förekommer även att studenterna fördjupar sig på D-nivån beroende på förkunskaper.

Undervisning och handledning ges enligt casemetodik, vilket enligt vår uppfattning kan bli något ensidigt. En mer varierad pedagogik bör kunna stimulera studenterna ytterligare.

Examinationer i form av vårdseminarier där studenter diskuterar ett patientfall är vanligt förekommande. Kravet är att studenterna skall lära sig att argumentera utifrån fakta. Bedömning görs av både handledare och lärare. Kliniska examinationer genomförs inte systematiskt.

Integrationen mellan teoretisk och klinisk utbildning är svag. Specia-listsjuksköterskeutbildningarna är enligt vår mening inte tillräckligt an-passade till dagens sjukvård och de organisatoriska förändringarna som här sker. Större flexibilitet bör kunna åstadkommas genom större valbar-het inom varje specialistsjuksköterskeutbildning och en bättre dialog med verksamheterna.

resultat

Genomströmningen är hög och kravnivån för godkänd kurs är enligt vår bedömning låg.

Uppföljning av examinerade studenter förekommer sparsamt. Ett mindre antal pedagogiska arbeten har publicerats de senaste tre

åren.

557


Examinationer i olika former genomförs i relation till utbildningsmålen. Sambandet mellan forskning och utbildning säkras genom att aktiva fors-kare inbjuds till utbildningarna där så är befogat. Studenterna har också möjlighet att delta i de forskningsprojekt som bedrivs på institutionen men utnyttjas av få bland annat på grund av att specialistsjuksköterskeutbild-ningen är så kort. Studenternas förmåga till kritiskt tänkande stärks enligt vår bedömning bland annat genom tillämpningen av casemetodiken.


Tillgången till platser i verksamheterna är begränsad för specialistsjukskö-terskeutbildningen även om tillgången på handledare är god. Utbildnings-volymen har anpassats till antalet möjliga platser. Universitetet har inte något avtal om verksamhetsförlagda utbildningsplatser med kommuner.

Kompetensen hos de handledare som medverkar i den verksamhetsför-lagda utbildningen är inte helt tillfredsställande.

Studenten formulerar själv mål för sin utbildning och dessa följs upp av handledare och lärare. Kvalitetssäkring sker genom uppföljning av den verksamhetsförlagda utbildningen och i vad mån studenterna här kan om-sätta sina kunskaper. Någon omvärldsanalys har inte gjorts och många av utbildningarna förefaller vara inriktade mot de behov som samhälle och sjukvård hade tidigare.


Intrycket av specialistsjuksköterskeutbildningarna är överlag gott. Vi be-dömer att förutsättningarna är mycket tillfredsställande. Genomförande och resultat bedömer vi vara tillfredsställande medan kvaliteten i den verk-samhetsförlagda utbildningen däremot är otillfredsställande.

Vi rekommenderar Lunds universitet att• tydliggöra ämnet omvårdnad inom inriktningen psykiatrisk vård• öka antalet valbara kurser• öka samläsningen mellan olika specialiteter • samverka med verksamhetsföreträdare i utbildningsplaneringen och

utveckla samverkan med kommuner• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-


559

Mittuniversitetet





högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen26: 14 varav 9 kv, 5 mProfessorer: 1 mDocenter: 0Övriga disputerade: 3 kvKombinationstjänster: 2



Utbildning för specialistsjuksköterskeexamen ingår i institutionen för häl-sovetenskap och ges med inriktningarna: • akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård• akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård• akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård• hälso- och sjukvård för barn och ungdomar • psykiatrisk vård • distriktssköterska.

Beslutsstrukturen är tydlig inom universitetet, om än inte lika tydlig i kontakten med vårdverksamheten. Medverkande från verksamheterna har ifråga om utbildningar inom deras ansvarsområden begränsade möjlighe-ter till insyn, påverkan och deltagande i beslutsprocessen.

Ekonomin är god och det finns en stabilitet, vilket skapar förutsätt-ningar för utveckling.

Lärarkompetensen är god. Universitetet har tillvaratagit möjligheterna och stimulerat till kompetensutveckling. Det saknas dock kliniska adjunk-


560

ter och lektorer, vilket gör att studenterna enligt vår bedömning kan ha svårt att tillgodogöra sig specialistsjuksköterskeutbildningen.

Utbildningen har gott söktryck. Sjuksköterskor utan yrkeserfarenhet kan antas direkt till specialistsjuksköterskeutbildningen.

genomförande

En gemensam introduktionskurs ges inom inriktningen mot akutsjuk-vård, men för övrigt sker ingen samläsning mellan de olika specialist-sjuksköterskeutbildningarna. Ämnesbredd, djup och progression i utbild-ningen är väl tillgodosett.

Formerna för undervisning, handledning och examination är varierade inom de olika specialistinriktningarna.

Det obligatoriska examensarbetet har också integrerats som idé både bland studenter, handledare och lärare.

resultat

Examensresultaten är enligt vår bedömning goda och underkända exami-nationer följs upp enligt praxis. Kursutvärderingar används som föränd-ringsinstrument och påverkar utvecklingen.


Examinationerna följer upp kursmålen. Sambandet mellan forskning och utbildning och ett kritiskt förhållningssätt säkras till exempel genom att studenterna i fördjupningsuppgifterna söker stöd i aktuell vetenskaplig litteratur.


Tillgången på kliniska utbildningsplatser är god. Detsamma gäller till-gången på handledare inom landstinget. Få handledare har dock kompe-tens på D-nivå i omvårdnad.

Det finns en medvetenhet om att specialistsjuksköterskeutbildningen är en fördjupning som skall genomsyra den kliniska undervisningen. De praktiska proven som görs inom inriktningen för akutsjukvård görs enligt traditionell modell. Enligt vår bedömning finns här utrymme för utveck-ling. Vi har inte uppfattat att den verksamhetsförlagda utbildningen med-vetet bedrivs i syfte att integrera teori och klinik. Vi bedömer att universi-tets kontakter med företrädare för verksamheterna kan förbättras.

561

Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras kliniskt i nära kon-takt mellan handledare, lärare och student där såväl studentens personliga målsättning som målen för utbildningen utvärderas kontinuerligt.


Det finns en god kritisk och kreativ miljö som tyder på en hög grad av högskolemässighet. Samband finns mellan mål, genomförande och exa-mination, men det skulle med fördel kunna utvecklas ytterligare. De se-minarier som de olika specialistsjuksköterskeutbildningarna anordnar är goda exempel på ambitionen att skapa en tvärvetenskaplig miljö. Vår be-dömning är att utbildningens förutsättningar och resultat är mycket till-fredsställande. Genomförandet är tillfredsställande medan kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen däremot är otillfredsställande.

Vi rekommenderar Mittuniversitetet att • utveckla undervisningsformerna• öka andelen medverkande universitetslärare med adekvat specialist-

sjuksköterskeexamen • verka för att höja den vetenskapliga kompetensen hos specialistsjuk-


563






högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen27: 11Professorer: 0Docenter: 1Övriga disputerade: 2




Utbildning för specialistsjuksköterskeexamen ges vid institutionen för vård och folkhälsovetenskap med inriktningarna: • akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård • akutsjukvård med inriktning mot intensivvård • psykiatrisk vård • distriktssköterska.

Institutionens ekonomi är god. För samverkan med avnämare i regionen finns två branschråd. Utbildningarna bedrivs i Västerås och Eskilstuna.

För specialistsjuksköterskeutbildningarna finns en kurs- och ämnes-ansvarig lektor, adjunkter, klinisk lektor (anestesi) och en klinisk adjunkt (psykiatri). Den kliniska lektorn och kliniska adjunkten har bidragit till en uppenbar förbättring av den kliniska kompetensen. Kompetensutveckling som främst används till forskning uppgår till 30 procent för lektorer och 20 procent för adjunkter. Alla lärare har utbildning i högskolepedagogik.

För distriktssköterskeutbildningen och för inriktningarna mot anestesi och intensivvård har tillgången på studenter varit god. För psykiatri har det varit sämre. Förkunskapskrav är 20 poäng i omvårdnad. Yrkeserfaren-


564

het krävs endast av blivande distriktssköterskor som behöver två års yrkes-erfarenhet. Att inte ha yrkeserfarenhet anser både lärare, verksamhetsfö-reträdare och studenter vara till nackdel eftersom studenterna då inte har samma förmåga att tillgodogöra sig specialistsjuksköterskeutbildningen.

Vi ser det som positivt att det pågår ett samarbete kring specialistsjuk-sköterskeutbildningarna, Penta Plus, med andra lärosäten i regionen.

genomförande

Utbildningen genomförs på B- och C-nivå, men vissa vårdvetenskapliga kurser kan läsas på D-nivå. På C-nivå verkar ämnesdjupet rimligt utifrån kursplaner och litteratur, men progressionen är svårare att avgöra. För psy-kiatrikurser som ges på såväl C- som D-nivå framgår progressionen dock tydligt i kursplaner och litteratur, vilket medför att det finns en variation mellan inriktningarna. Sammantaget medför emellertid detta att progres-sionen inom ämnet vårdvetenskap inte tydliggörs. Inriktningen distrikts-sköterska verkar inte relatera till dagens primärvård med mycket vård i hemmet, psykiatriska problemställningar med mera.

Kliniska seminarier med fall och litteraturseminarier hjälper studen-terna att integrera teori och verksamhetsförlagd utbildning. Vi har uppfat-tat att det råder ett visst glapp mellan teori och klinik. De verksamhetsfö-reträdare vi träffade vid platsbesöket ansåg att det är dålig aktualitet i de teoretiska kurserna. En brist som också påtalas i självvärderingen är att det inte ingår något tydligt avsnitt om hemsjukvård i inriktningen distrikts-sköterska, trots att allt mer av vården bedrivs i hemmet. Inom psykiatri fokuseras mycket mot psykoterapi, medan barn- och äldrepsykiatrisk om-vårdnad får stå tillbaka.

resultat

Möjlighet finns inom psykiatriinriktningen att göra uppsats på C- eller D-nivå. Inom övriga inriktningar kan studenterna förbereda sig för att göra uppsatsen efter det att specialistsjuksköterskeutbildningen avslutats. De flesta studenter väntar med tiopoängsuppsatsen till efter det att utbild-ningen är avslutad.

Genomströmningen är hög. Ingen uppföljning av examinerade studen-ter har redovisats. Ett mindre antal pedagogiska publikationer finns rap-porterade, skrivna av lektorer som är verksamma i specialistsjuksköterske-utbildningarna.

565


Kliniska seminarier och kontinuerlig uppföljning av progressionen i stu-denternas färdighetsträning gör det möjligt för lärarna på högskolan att följa upp måluppfyllelse.

Studenternas kritiska förhållningssätt tränas genom att de uppmanas söka relevant forskningslitteratur, men även bland kurslitteraturen finns relevanta vetenskapliga artiklar. Forskare föreläser om sin forskning, men inte många studenter deltar i lärares forskningsprojekt.


Det råder en viss brist på kliniska utbildningsplatser. Vi har uppfattat att studenterna ibland uppmanas att ringa runt för att hitta placeringar utan-för regionen. Situationen gör det svårt att säkra kvaliteten.

Det råder god tillgång på handledare. En del av dessa har deltagit i handledarutbildningar och alla har specialistsjuksköterskekompetens. Dä-remot saknar många kandidat- och magisterexamen. Det framförs starka önskemål om fler kliniska adjunkter och lektorer.

Målen för den verksamhetsförlagda utbildningen formuleras i kurspla-ner och i studieuppgifter. Studenten formulerar även själv målen för sin ut-bildning och dessa följs upp av handledare och lärare. Regelbundna möten arrangeras mellan huvudhandledare, handledare och de kliniska lärarna.

Verksamhetsföreträdarna tyckte att samverkan med lärosätet hade för-bättrats. Vi kunde dock se att det saknades viktiga länkar, till exempel mot den privata delen av primärvården och att en del handledare kände sig vilsna i tolkningen av exempelvis manualer för bedömning.

Studenterna utvärderar sin verksamhetsförlagda utbildning och resul-tatet diskuteras i Branchrådet. Resultatet av detta kommer inte till lä-rosätets kännedom. Någon omvärldsanalys är inte gjord och många av utbildningarna förefaller vara inriktade mot de behov som samhälle och sjukvård hade tidigare.


Vi har uppfattat att specialistsjuksköterskeutbildningarna inte är tillräck-ligt uppdaterade. Inriktningen mot psykiatrisk vård bedömer vi som bäst fungerande av de olika inriktningarna. Där finns en god samverkan mel-lan teori och verksamhetsförlagd utbildning och progressionen syns tyd-ligt.

566

Vår sammanfattande bedömning är att utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat är tillfredsställande, men att kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är otillfredsställande.

Vi rekommenderar Mälardalens högskola att• Genom Branchrådet verka för ökad kompetens bland såväl huvud-

handledare som handledare (magisterexamensnivå och specialistsjuk-sköterskeutbildning, samt handledarutbildning), och inrättande av kombinationstjänster

• utveckla likvärdiga samarbetsformer och kvalitet i verksamhetsförlagd utbildning inom privata och offentliga verksamheter

• anpassa distriktssköterskeutbildningen till dagens krav inom primär-vård och hemsjukvård

• dra nytta av förbättringar avseende djup och progression som gjorts inom inriktningen psykiatrisk vård, så att dessa även kommer andra inriktningar tillgodo och samtidigt verka för att psykiatriinriktningen blir än mer tydlig i sin vårdvetenskapliga profil

• stimulera studenterna till att välja att skriva uppsats.

567

Sophiahemmet högskola





högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen28: 2 varav 1 kv, 1 mProfessorer: 0Docenter: 0 Övriga disputerade: 0

Avlagda specialistsjuksköterskeexamina: 8 kv Examinerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0



Vid Sophiahemmet högskola bedrivs för närvarande endast specialistsjuk-sköterskeutbildningen vård av äldre. Utbildningen har två inriktningar, en mot vård vid demenssjukdom och en mot palliativ omvårdnad. Två av lärarna inom specialistsjuksköterskeutbildningen vård av äldre är dispute-rade sjuksköterskor och en av dem är specialist inom området äldrevård. Inom högskolans verksamhet finns lektorer och tolv doktorander samt externa föreläsare som deltar i undervisningen. Ett forskningscentrum är under uppbyggnad tillsammans med Ersta Sköndal högskola och Röda korsets högskola. Högskolan har god och stabil ekonomi.

Behörig att antas är den som är legitimerad sjuksköterska, har varit yr-kesverksam som sjuksköterska under minst tolv månader på heltid samt har 20 poäng alternativt 40 poäng i ämnet omvårdnad.

Utbildningen ges på distans och halvfart. Det finns två utbildnings-planer. Den ena gäller för dem som antas med 20 poäng i ämnet omvård-nad och den andra för dem med 40 poäng. Det innebär att de första 20 poängen kan läsas på nivån 21–40 poäng eller på nivån 41–60 poäng. De


568

följande 20 poängen ligger också på nivån 41–60 poäng vilket innebär att progression saknas för dem som började på nivån 41–60 poäng.

Eftersom bortfallet av studenter är stort under specialistsjuksköterske-utbildningen, vilket anges huvudsakligen bero på att studenterna inte får den ledighet de behöver för sina studier, planeras nätbaserad utbildning vilket vi bedömer positivt för studenterna. Högskolan deltar i ett natio-nellt samarbete om specialistsjuksköterskeutbildning på distans, NätSpeS. Specialistsjuksköterskeutbildningar till bland annat distriktssköterska och ambulanssjuksköterska är under planering.

genomförande

Pedagogiken är studentaktiverande och problemorienterad med föreläs-ningar, studieuppgifter, individuellt och i grupp. Vetenskaplig metod stu-deras integrerat som en strimma genom alla kurser. En examination be-står av att studenterna skriver projektansökan till en nämnd, genomför nämndsammanträde, bedömer, argumenterar för och delar ut projektme-del. Studenterna examineras även genom att sammanfatta vetenskapliga artiklar, presentera och opponera på varandras arbeten. Man använder även skönlitterära texter.

Med hjälp av studieuppgifter finns god integration mellan teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning. Det finns valbara kurser och studenterna gör examensarbeten som kan vara på C- eller D-nivå beroende på förkun-skaper. För de studenter som startar utbildningen på 41–60-poängsnivån saknas progression vilket kommer att förändras med ny kursplan som är under utveckling.

resultat

Examensarbeten om tio poäng görs och kvaliteten bedömer vi vara till-fredsställande. De studenter som slutför sin utbildning bedöms ha goda resultat. Nio pedagogiska arbeten finns redovisade från de senaste tre åren vilket tyder på ett aktivt arbete med pedagogisk utveckling.


Små grupper på åtta till nio studenter per kurs och engagerade lärare inne-bär att varje student får den handledning som hon eller han behöver och därmed kan prestera goda resultat.

Forskande lärare deltar aktivt i undervisningen i form av föreläsningar och seminarier. Dessutom föreläser externa disputerade föreläsare.

569


Fördjupningsnivåer saknas inom den verksamhetsförlagda utbildningen.Tillgången på platser för verksamhetsförlagd utbildning är god. Hand-

ledare finns men den akademiska kompetensen är låg då flertalet saknar handledareutbildning och magisterkompetens. I bästa fall handleds stu-denterna av en specialistutbildad sjuksköterska. Adjunkterna har samtal med handledarna och skapar kontakt men deltar inte personligen i den verksamhetsförlagda utbildningen. De studenter som finns utanför Stock-holm väljer själva platser för sin verksamhetsförlagda utbildning. Kvalitets-kriterier saknas.

Varje student har egna mål för den verksamhetsförlagda utbildningen och bedöms utifrån måluppfyllelse. De personliga målen diskuteras till-sammans med lärare före den verksamhetsförlagda utbildningen och i samband med att den avslutas har lärare, student och handledare genom-gång av studentens måluppfyllelse. Adjunkterna examinerar studenternas studieuppgifter.


Högskolemässigheten är mycket tillfredsställande på teoretisk nivå medan det behövs betydligt högre akademisk kompetens på handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen. Tillgången på lärare är god och de har genomgående hög kompetens, dock har inte alla omvårdnad som huvud-ämne. Samarbetet mellan lärosätena inom NätSpeS är positivt och bör kunna leda till en stärkt kvalitet i specialistsjuksköterskeutbildningarna. Även samarbetet med Ersta Sköndal högskola och Röda korsets högskola är positivt för att stärka omvårdnadsforskningen.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar och ge-nomförande är mycket tillfredsställande. Utbildningens resultat bedömer vi som tillfredsställande. Den verksamhetsförlagda utbildningens kvalitet är däremot otillfredsställande.

Vi rekommenderar Sophiahemmet högskola att• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-

sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå• förändra utbildningen så att det blir en progression och studenter inte

tvingas läsa på samma nivå under hela utbildningen• kvalitetssäkra de platser utanför Stockholmsområdet som används för

verksamhetsförlagd utbildning.

571

Umeå universitet





högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen29: 15 varav 14 kv, 1 mProfessorer: 0Docenter: 2 kv Övriga disputerade: 4 kv




Specialistsjuksköterskeutbildningen tillhör institutionen för omvårdnad och ges med följande inriktningar: • akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård• akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård• akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård• allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård• hälso- och sjukvård för barn och ungdomar• psykiatrisk vård• distriktssköterska.

Utbildningsprogrammet styrs av en programkommitté med lärare, studen-ter och verksamhetsföreträdare.

Institutionen har en stor andel icke forskarutbildade lärare. De lärare som har disputerat har hög forskningsaktivitet och kompetens som dock inte kommer utbildningen till del.


572

Studenterna kan antas till utbildningen utan tidigare yrkeserfarenhet vilket enligt vår uppfattning försvårar för lärarna att lägga upp utbild-ningen och ge studenterna en likvärdig utbildning.

genomförande

Introduktionen till utbildningen är differentierad beroende på inriktning med undantag för vissa kurser som är gemensamma inom inriktning mot akutvård.

Specialistsjuksköterskeutbildningen är en traditionellt utformad profes-sionsutbildning. De kliniska utbildningsmålen är otydliga och fördjup-ningsnivåer är inte helt synliga. Utbildningen ger svag fördjupning i ämnet men har stark tonvikt på träning i hantverket. Undervisningen är traditio-nellt upplagd med katedrala föreläsningar som ofta är läkarledda.

Samtliga redovisade specialistsjuksköterskeutbildningar har en stark prägel av professionsfördjupning på bekostnad av den akademiska för-djupningen. Vi har uppfattat att det är ett generellt önskemål såväl bland lärare, studenter som företrädare för verksamheten. Bolognaarbetet har dock påbörjat en utveckling i riktning mot ett annat tänkesätt kring ut-bildningens innehåll.

resultat

Få studenter skriver examensarbeten på kandidatnivå inom ramen för spe-cialistsjuksköterskeutbildningarna. Vanligtvis görs litteraturstudier. En till tre studenter skriver uppsats tillsammans. Inga arbeten på magisternivå har presenterats.

Få pedagogiska arbeten har publicerats under de senaste tre åren.


Majoriteten av kursmålen kräver att studenten kan redogöra för sin kun-skapsinhämtning. Detta följs upp i examinationer, såväl teoretiska som kliniska, seminarier och fördjupningsuppgifter. Enligt vår bedömning är dock målen relativt lågt satta för att ligga på specialistnivå, då det bör kunna förväntas att studenterna sedan tidigare har uppnått förmågan att förstå, visa och kunna.

Inom samtliga inriktningar är lärare som bedriver forskning eller fors-karutbildning inom området involverade, såväl i den teoretiska som i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Studenterna tränas att an-vända vetenskaplig litteratur via olika studieuppgifter under utbildningen. De har också möjlighet att skriva ett vetenskapligt arbete inom ramen

573

för sin specialistsjuksköterskeutbildning. Vi finner dock anledning att på-peka över att den mest betydelsefulla och framstående forskningsprofilen inom institutionen, vård av äldre, särskilt med demenssjukdom, är inte synliggjord varken i form av egen specialistsjuksköterskeutbildning eller som inslag i befintliga utbildningar. Studenterna stimuleras till kritiskt och självständigt tänkande via studieuppgifter, många gånger i form av grupparbeten, där de med hjälp av litteratursökning skall söka evidens för olika åtgärder.


De lokala målen för utbildningen formuleras i programkommittéerna där även verksamhetsföreträdare finns representerade. Målen följs upp vid kon-taktbesök av institutionens lärare i samråd med handledare. Beroende på utbildningens inriktning varierar detaljeringsgraden i målbeskrivningen.

Utbildningen inom landstinget ges enligt en särskild handledningsmo-dell med huvudhandledare och handledarutbildade bashandledare. I den verksamhetsförlagda utbildningen examineras kliniska färdigheter enligt casemodell.

Det är ont om platser i den verksamhetsförlagda utbildningen, varför det är svårt att ställa särskilda kvalitetskrav.


Specialistsjuksköterskeutbildningarna har fortfarande en stark professions-inriktning och till stora delar saknas akademisk fördjupning. Den framstå-ende omvårdnadsforskning som bedrivs på institutionen tas enligt vår me-ning inte tillvara och integreras inte i tillräckligt hög grad i utbildningen. Vår bedömning är att utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat är tillfredsställande. Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbild-ningen bedömer vi däremot som otillfredsställande.

Vi rekommenderar Umeå universitet att• stärka fördjupningen i ämnet omvårdnad• ta tillvara den framstående kompetensen i omvårdnadsforskning som

finns inom institutionen• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen hos specialistsjuk-


575

Uppsala universitet





högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen30: 6 kv Professorer: 0 Docenter: 2 Övriga disputerade: 4 kvKombinationstjänster: 15



Utbildning för specialistsjuksköterskeexamen ges med inriktningarna • akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård• akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård• akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård• allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot kirurgisk vård• allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård• hälso- och sjukvård för barn och ungdomar• psykiatrisk vård• distriktssköterska.

Specialistsjuksköterskeutbildningarna är organiserade efter medicinsk till-hörighet och ansvaret för utbildningarna är förlagt till olika institutioner inom den medicinska fakulteten. Integrerat i dessa institutioner ingår äm-net omvårdnad. Budgeten för respektive inriktning är differentierad.

Det finns ett uttalat mål att arbeta för en koppling mellan akademi och klinik genom att inrätta kombinationstjänster, vilket det finns goda


576

förutsättningar för inom den verksamhetsförlagda utbildningen vid Upp-sala Akademiska sjukhus. Den splittrade organisationen leder dock till bristande samverkan både i ämnet omvårdnad, mellan olika specialist-sjuksköterskeutbildningar och mellan specialistsjuksköterskeutbildning-arna och grundutbildningen. Trots de organisatoriska förutsättningarna utnyttjas inte heller möjligheterna till samverkan för mångprofessionell utbildning.

De studenter som antas till specialistsjuksköterskeutbildningarna har olika förutsättningar; B-nivå alternativt C-nivå i omvårdnad. Med undan-tag för akutsjukvård finns disputerade lärare med medicinsk kompetens i samtliga specialiteter dock inte sjuksköterskor med adekvat specialistsjuk-sköterskekompetens. Behovet av kompetens i ämnet omvårdad tillgodoses genom medverkan av en disputerad lärare från andra lärosäten.

För dem som ansvarar för specialistsjuksköterskeutbildningarna är be-slutsstrukturen otydlig och det regelverk som syns följs inte alltid.

genomförande

Huvudsyftet med de flesta specialistsjuksköterskeutbildningar är att stu-denten skall få fördjupade medicinska kunskaper. Omvårdnadsämnet är inte i fokus. Exempelvis är folkhälsa huvudämnet i distriktssköterskeut-bildningen.

Vi finner brister i samverkan både inom och mellan institutionerna för utvecklingen av huvudämnet. Ambitionen att skapa ”tvärprofessionella mötesplatser i en god studiemiljö” har heller inte lyckats.

Det saknas variation på examinationsformer. Exempelvis görs alltför få individuella arbeten och tentamina. Examinationskraven är, bland annat i distriktsköterskeutbildningen, lågt ställda. Uppföljning och feedback på inlämnade arbeten ges inte i tillräcklig utsträckning.

Studenterna ges möjlighet att skriva en tiopoängsuppsats på C-nivå el-ler att genomgå två teoretiska kurser om vardera fem poäng. På D-nivå kan studenterna välja mellan att skriva en tiopoängsuppsats eller genomgå en kombinerad specialinriktad teoretisk och klinisk utbildning om sam-manlagt tio poäng.

resultat

Den bristande samsynen mellan lärare och ledning påverkar utvecklingen av utbildningen negativt. Inom inriktningen psykiatrisk vård tycks dock utveckling och uppbyggnad av utbildningen till viss del ha skett i samver-kan mellan studenter och de två ansvariga lärarna.

577

Genomströmningen är god.


Läkare och forskare förmedlar de senaste forskningsrönen inom medicinsk vetenskap. Däremot behöver den akademiska kompetensen bland med-verkande lärare som har adekvat specialistsjuksköterskeutbildning höjas om den vetenskapliga nivån i huvudämnet såväl i den akademiska som i den kliniska verksamhetsförlagda utbildningen skall vara tillfredsstäl-lande. Seminarier i samarbete med huvudhandledare och handledare ger dock goda reflektionstillfällen.

Vi bedömer att ämnet omvårdnad är otydligt. Ämnet uppfattas olika bland studenter och handledare, vilket enligt vår bedömning utgör ett starkt hot mot måluppfyllelsen.


Det råder stor konkurrens, särskilt med läkarutbildningen, om utbild-ningsplatser i den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi har uppfattat att specialistsjuksköterskestudenterna kommer i andra hand. Inriktningen psykiatrisk vård utgör undantaget. Här bedömer vi att samarbetet fung-erar bra.

Kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen avgörs av de kliniska handledarnas kompetens. Magisterexamen bör vara lägsta krav i synnerhet som det är fördjupningen i ämnet omvårdnad som skall examineras.


Specialistsjuksköterskeutbildningarna vid Uppsala universitet har en mycket stark medicinsk orientering; prefekter, studierektorer, kursansva-riga och examinatorer är läkare. Utbildningarnas huvudämne omvårdnad är mycket otydligt i organisationen. Den gemensamma programkommit-tén bidrar inte heller till att underlätta samverkan mellan specialistsjuk-sköterskeutbildningarna. Vår sammanfattande bedömning är att utbild-ningens förutsättningar, genomförande och resultat samt kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen är otillfredsställande.

Vi rekommenderar Uppsala universitet att• öka andelen medverkande universitetslärare med adekvat specialist-

sjuksköterskeexamen • verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-

sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå

578

• tydliggöra ämnet omvårdnad markant i relation till kraven för specia-listsjuksköterskeexamen

• skapa en struktur för samverkan mellan sjuksköterskeutbildningen och de olika inriktningarna i utbildningen för specialistsjuksköterske-examen

• planera den verksamhetsförlagda utbildningen på lång sikt bland an-nat i syfte att undvika konkurrens om utbildningsplatser med andra utbildningar och formalisera samverkan med kommunerna i regionen genom avtal.

579

Växjö universitet





högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen3�: 11Professorer: 1Docenter: 0 Övriga disputerade: 4




Specialistsjuksköterskeutbildningen, som tillhör institutionen för vårdve-tenskap och socialt arbete, ges med följande inriktningar:• akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård• akutsjukvård med inriktning mot intensivvård• akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård• akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård• psykiatrisk vård.

Specialistsjuksköterskeutbildningarna inom akutvård går på helfart medan specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatri genomförs på halvfart och är delvis nätbaserad.

Samarbetet mellan studenterna och institutionens ledning och lärare fungerar bra. Förutom representation i institutionsstyrelsen kallas studen-terna till beredning av ärenden.

Det finns få disputerade lärare inom specialistsjuksköterskeutbildning-arna, vilket gör att forskningsaktiviteten inte är särskilt hög. Två lektorer har nyligen anställts. Eftersom ekonomin är god finns medel för att an-ställa personer med hög kompetens, men det är svårt att rekrytera. Lärarna


580

har minst 20 procent avsatt tid för kompetensutveckling. Det finns 7200 kronor avsatt per person och år för deltagande i till exempel konferenser.

Kliniska adjunkter och lektorer saknas. Sjuksköterskor och handledare erbjuds handledarutbildning på upp till 15 poäng. Utbildningen är på C-nivå vilket innebär att många sjuksköterskor inte har möjlighet att gå den då de inte når upp till antagningskraven.

Det finns två till fyra sökande till varje plats. Kravet på ett års yrkeser-farenhet följs inte helt.

genomförande

Utbildningarna startar med en gemensam kurs i vårdvetenskap. Syftet med kursen är att introducera studenterna i den aktuella vårdvetenskapliga kunskapsutvecklingen och att skapa en gemensam grund där vårdandet är det centrala begreppet. Kursutvärderingarna tyder på att kursen upp-skattas av studenterna. Kursen kan läsas på C- eller D-nivå. Övriga kurser ligger på C-nivå.

Ämnesbredd, djup och progression saknas i stort sett för dem med kan-didatexamen.

Ett kritiskt förhållningssätt uppmuntras genom att studier och exami-nationer kräver att studenterna granskar tillförlitlighet och relevans i såväl vetenskapliga arbeten som i vårdpraxis och genomför jämförelser mellan vetenskapliga rön och praktisk vårdverksamhet.

Integration mellan teori och klinik uppnås genom fältstudier och REDI-projektet som är ett handledningsprojekt.

resultat

Genomströmningen är tillfredsställande. Examensarbeten skrivs inte inom specialistsjuksköterskeutbildningen.

Någon uppföljning av examinerade studenter har inte gjorts.Det finns enligt uppgift 26 pedagogiska publikationer – artiklar, rap-

porter, böcker och kapitel i böcker – som lärarna är författare till.


Lärargruppen anser att man lever upp till de allmänna målen för utbild-ningen. Vi ser det dock som otillfredsställande att studenter med kandi-datexamen inte kan få en fördjupning i huvudämnet.

581


Samverkan med landstinget regleras i avtal. Med kommunerna finns inget avtal. Behovet av kliniska utbildningsplatser täcks genom samarbete med närbelägna landsting och lärosäten. Studenterna inom inriktningen psy-kiatrisk vård kontaktar själva de verksamheter där de önskar göra sin verk-samhetsförlagda utbildning.

Den akademiska kompetensen är överlag låg bland handledarna. Det är brist på specialistutbildade sjuksköterskor, särskilt inom psykiatrin. Det händer att handledare har lägre akademisk nivå än specialistsjuksköterske-studerande, något som inte är tillfredsställande.

Fördjupningsnivåer saknas inom den verksamhetsförlagda utbild-ningen.

I akututbildningarna görs en klinisk examination där läraren deltar, vilket är positivt.

Socialstyrelsens mål för specialistsjuksköterskeutbildningarna upp-levs som svårbedömda och abstrakta av handledarna. Handledarna inom psykiatrin har bedömningssvårigheter då studenterna är ute två gånger i veckan under tio veckor, vilket ger bristande kontinuitet.

Samtliga specialistsjuksköterskeutbildningar har målsamtal med lärare, student och handledare där studentens egen målsättning stäms av mot de allmänna målen för utbildningen och kursplanens mål.

En webbaserad utbildningsplattform har utvecklats. Den ökande sjuk-vården utanför sjukhus har inte beaktats. Verksamhetsföreträdarna anger att de inte alltid känt att de fått gehör från lärosätet för de förändringar som är på gång, vilka kan påverka utbildningens utbud och form.


Den högskolemässiga nivån i utbildningarna bedömer vi vara mindre god och djup och progression i utbildningen behöver bli tydligare speciellt med tanke på Bolognareformer. Det behövs också fler lärare och handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen med högre kompetens.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar och ge-nomförande är tillfredsställande. Utbildningens resultat och dess verksam-hetsförlagda del bedömer vi däremot som otillfredsställande.

Vi rekommenderar Växjö universitet att• höja lärarkompetensen• tydliggöra djup och progression inom den teoretiska utbildningen• involvera den kommunala vården på ett bättre sätt framför allt i spe-

cialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård

582

• utarbeta mål för den verksamhetsförlagda utbildningen och införa ett bedömningsformulär

• göra en omvärldsanalys där inte bara sjukvårdens utan samhällets framtida strukturella förändringar i stort beaktas

• verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-sköterskor som är handledare till lägst magisterexamensnivå.

583

Örebro universitet





högskolelärare med specialistsjuksköterskeexamen32: 7 varav 5 kv, 2 mProfessorer: 1Docenter: 0 Övriga disputerade: 3 kv




Utbildningen för specialistsjuksköterskeexamen, som tillhör hälsoveten-skapliga institutionen, ges med inriktningarna• akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård • distriktssköterska.

Beslutsstrukturen blev inte helt klargjord vid besöket. Uppgifterna avse-ende långsiktig planering för start av fler specialistsjuksköterskeutbild-ningar var motsägelsefulla. Samplanering, samverkan eller gemensam utveckling mellan inriktningarna för specialistsjuksköterskeprogrammet beskrevs varken i självvärderingen eller vid platsbesöket.

Andelen lektorer/adjunkter inom institutionen uppges vara ungefär två tredjedelar och man satsar på nyrekrytering på olika sätt. Inom inrikt-ningen distriktssköterska finns disputerade men inom inriktningen anes-tesi är situationen sårbar med endast två lärare varav en är disputerad.

Institutionen har satsat på kliniska lärartjänster och adjungerade kli-niska adjunkter (AKA), vilket även till viss del spiller över positivt på spe-cialistsjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagda utbildning i form


584

av strukturerad klinisk undervisning, kliniska examinationer och forsk-ningsaktivitet på klinik av lärare knutna till institutionen. Variationen mellan specialistsjuksköterskeutbildningarna är dock mycket stor till po-sitiv fördel för anestesiutbildningen.

Söktrycket till distriktssköterskeutbildningen har varit jämnt, medan akutsidan har haft problem med att fylla platserna. Av den anledningen har man utarbetat ett samarbete i regionen (Penta Plus) där man förde-lat specialiteterna mellan sig för att på det sättet styra alla studenter inom en specialitet till ett lärosäte (anestesisjukvård Örebro och intensivvård Karlstad) och därmed fylla platserna inom respektive utbildning. Särskild behörighet är för båda inriktningar 40 poäng i omvårdnad. För inrikt-ningen distriktssköterska krävs dessutom två års yrkesverksamhet som sjuksköterska medan inriktningen anestesisjukvård kräver sex månaders yrkesverksamhet.

genomförande

Det är stor skillnad mellan specialistsjuksköterskeutbildningarna avseende forskningsförankring och ämnesdjup. Inom anestesiutbildningen deltar disputerade lärare till stor del i den teoretiska utbildningen med krav på vetenskaplig förankring i studenternas studie- och examinationsuppgif-ter. Inom distriktssköterskeutbildningen är detta svagare. För båda inrikt-ningar är det oklart hur kravnivån skiljer sig för studenter som läser de alternativa kurserna på C- eller D-nivå, särskilt i kliniska kurser. Enbart för inriktningen distriktssköterska ingår examensarbete om tio poäng, på C- alternativt D-nivå. Kurser i forskningsmetodik är gemensamma inom inriktningarna. Balansen mellan akademisk och professionell för-djupning bedömer vi vara god. Undervisningen skall vara evidensbaserad med stark klinisk koppling. Studenternas självständiga lärande stimuleras genom krav på att söka evidens inom omvårdnadsområdet till stöd för studieuppgifter och examinationer.

Inom anestesiutbildningen utformas nyskapande studie- och exami-nationsuppgifter så att de bidrar till integration mellan teori och klinisk utbildning. Försök till detta praktiseras även inom distriktssköterskeut-bildningen, exempelvis i form av en trestegsexamination med ett skriftligt strukturerat arbete. I det senare fallet verkar detta ännu inte ha antagit erforderlig systematik.

Planering inför Bolognareformen pågår och ses som en möjlighet.

585

resultat

Ingen alumniuppföljning beskrivs. Studieuppehåll och avbrott följs upp via studievägledning.

Vad beträffar pedagogiska arbeten tryckta de senaste tre åren är det mycket svagt.


Måluppfyllelsen är god inom anestesiutbildningen med en klar integration mellan teori och klinik, men denna koppling är svagare inom distrikts-sköterskeutbildningen. Strukturen för kvalitetsuppföljning inom specia-listsjuksköterskeutbildningen är otydlig.


För inriktningen distriktssköterska är tillgången på kliniska utbildnings-platser relativt god. Studenter tilldelas platser inom länet, medan de som önskar göra verksamhetsförlagd utbildning utom länet uppmanas att söka platser på egen hand, vilket vi ser som otillfredsställande.

Det råder brist på handledare med tillräcklig kompetens. Inom aneste-siutbildningen har cirka en tredjedel handledarutbildning; inom distrikts-sköterskeutbildningen har mindre än en tredjedel handledarutbildning och få har kandidat- eller magisterkompetens i omvårdnad. De tre anställ-ningarna som adjungerad klinisk adjunkt som omtalas som betydelsefulla för kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen för inriktningen distriktssköterska visade sig bara vara besatta av en person, en plats är va-kant och en är under tillsättning.

Måluppfyllelsen kontrolleras inom inriktningen anestesi genom aktiv uppföljning inom ramen för de kliniska examinationerna. Inom båda in-riktningarna görs kontaktbesök. Inom anestesiutbildningen är målen tyd-liggjorda i kursplaner och kommuniceras via adjungerad klinisk adjunkt och kliniska adjunkter/lektorer. Inom distriktssköterskeutbildningen sker detta inte lika systematiskt.

Urvalet av enheter för den verksamhetsförlagda utbildningen förefaller inte ske enligt specifika kvalitetskriterier inom distriktssköterskeutbild-ningen. Kontakten mellan lärosäte och handledare i verksamheten varierar mellan inriktningarna. Alla aktörer i anestesiutbildningen beskriver den som mycket god.

Att kurser bedrivs på C- och D-nivå samtidigt bedömer vi som proble-matiskt. Inom inriktningen anestesisjukvård sker examinationen med tyd-liga kravnivåer genom kliniska examinationer och praktiska prov. Detta

586

genomförs oberoende av enhetens geografiska plats. Det praktiska mo-mentet beskrivs sedan i en skriftlig examinationsrapport med teoretisk förankring. Även här finns skillnader mellan utbildningarna. Distrikts-sköterskeutbildningen har ingen motsvarande klinisk examination och har svårtolkade mål för den verksamhetsförlagda utbildningen, med exempel-vis närvaro som kriterium för godkänt.


Det finns en kritisk och kreativ miljö med god ambition. Lärarkompeten-sen inom anestesisjukvårdsinriktningen är hög med kliniskt aktiva lärare och forskare verksamma i undervisningen, såväl teoretiskt som kliniskt, men situationen är sårbar. Inom denna inriktning finns föredömliga ex-empel på integration av aktuell forskning och klinisk verksamhet, särskilt kliniska examinationer där lärare bedömer både praktiskt genomförande och skriftlig examinationsrapport utgående från en vårdsituation där lä-raren deltagit som observatör.

En ökande andel kliniskt förankrade lärartjänster och adjungerade sjuk-sköterskor bidrar till god kontakt mellan universitet och verksamhet och integration mellan teori och praktik.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar, genom-förande och resultat är tillfredsställande. Den verksamhetsförlagda utbild-ningen bedömer vi som otillfredsställande.

Vi rekommenderar Örebro universitet att• stärka högskolemässigheten inom distriktssköterskeinriktningen avse-

ende forskningsanknytning och kliniskt utvärderingsbara mål• tydliggöra skillnaden mellan C- och D-nivå i kurser som ligger på

båda nivåerna • se över lärarsituationen och rekrytera fler forskarutbildade lärare för

att minska sårbarheten• utveckla en struktur för kvalitetsuppföljning av utbildningen• stärka samverkan mellan inriktningarna • verka för att höja den vetenskapliga kompetensen bland specialistsjuk-


TAndhygienisTexAmen

589



studenter i tandhygienistprogrammet 2005


högskolelärare med tandhygienistexamen: 2 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 1 kvLärare med kombinationstjänst: 1 kv


Avlagda tandhygienistexamina: 13 kv Examinerade kandidatuppsatser: 7Examinerade magisteruppsatser: 0


Tandhygienistprogrammet vid Göteborgs universitet erbjuder en utbild-ning som ger en integrerad fördjupning om 40 poäng. Studenter som vill avsluta programmet med yrkesexamen efter 80 poäng läser enligt en in-dividuell studieplan. Hittills har ingen student avslutat efter 80 poäng. Möjlighet finns att studera till magisterexamen.

Söktrycket till programmet är mycket gott och arbetsmarknaden för tandhygienister i regionen anses god. Ekonomin, som är baserad på 20 studenter per år, uppges utgöra hinder för att långsiktigt utveckla och säkra lärarkompetensen inom ämnesområdet oral hälsa.

Det finns ett gott samarbete med Folktandvårdsklinikerna och förut-sättningarna är goda för att få kliniska utbildningsplatser. Det saknas dock en långsiktig finansiell lösning som kan säkra den kliniska utbildningen.

Vi bedömer att det finns en struktur med fungerande dialog på samtliga beslutsnivåer i frågor som rör grundutbildningen för tandhygienister.

Lärarkompetensen är tillfredsställande men bräcklig. Det finns endast två tillsvidareanställda lärare som är tandhygienister. En av dessa är dispu-terad och den andra går forskarutbildning. Dessutom finns det en forskar-assistent som har tandhygienistexamen. Det finns god tillgång till lärare (tandläkare) med hög akademisk kompetens inom sina respektive odonto-

590

logiska specialistområden. De lärare som är tandhygienister har ett alltför litet inflytande över utbildningen. Programansvarig är inte tandhygienist, vilket vore önskvärt med tanke på programmets utveckling. Någon äm-nesansvarig finns inte. Det vore önskvärt med en disputerad tandhygienist som ämnesansvarig.

genomförande

Introduktionen till utbildningen behöver ses över. Både undervisnings- och examinationsformer är tämligen traditionella

och behöver utvecklas så att studenternas eget sökande efter kunskap prio-riteras.

Utbildningen innehåller många små kurser varav flera på en till fyra poäng, med en bristande helhetssyn. För utveckling av oral hälsa krävs ett upplägg av utbildningen där alla strävar mot samma mål. En tydlig diskussion krävs om ämnesinnehåll och progression där samtliga berörda lärare involveras för att strukturen skall bli tydligare.

Integrering mellan den teoretiska och den kliniska delen av utbildningen är god. Den kliniska utbildningen ges i huvudsak inom institutionen (stu-dentklinik), men i landstingets regi och i samarbete med landstingsan-ställd personal. Under senare år har man arbetat mycket med integrering av den kliniska utbildningen med tandläkarutbildning, vilket vi ser som positivt. Inom vuxenkliniken finns brist på vissa patientgrupper, varför vissa moment i behandlingen av vuxna patienter blir bristfällig. Ansvarig för kliniska examinationer inom odontologiska institutionen är universi-tetslektor (tandhygienist). Vid kliniska examinationer deltar också i några kurser extern examinator.

resultat

Inom utbildningen om 120 poäng finns krav på ett självständigt arbete om tio poäng. Kvaliteten på de uppsatser vi tagit del av är tillfredsställande.

De avnämare vi träffade vid platsbesöket gav goda omdömen om de studenter som har genomfört utbildningen och fått anställning som tand-hygienist. Samtliga grupper som vi samtalade med vid platsbesöket under-strök vikten av att tandhygienistprogrammet måste vara 120 poäng för att tillgodose kraven på såväl yrkesrelevans som högskolemässighet. Studen-terna ser också att de framförallt förlorar viktiga kunskaper för tandhygie-nistyrket om de avslutar utbildningen efter 80 poäng.

Någon formaliserad alumniuppföljning av examinerade studenter görs inte.

591


Inom ramen för den sammanhållna utbildningen om 120 poäng anser vi att måluppfyllelsen för tandhygienistexamen, avseende såväl yrkesrelevans som högskolemässighet, är tillfredsställande.


En mindre del (cirka fem poäng) av den kliniska utbildningen genomförs externt. De studenter vi träffade vid platsbesöket gav en positiv bild av sin verksamhetsförlagda utbildning. Innehållet i utbildningen varierar dock beroende på placering. Studenterna får tillgång till en egen behandlings-stol vilket är positivt, men de externa handledarna (tandhygienisterna) saknar ofta handledarutbildning. Handledaren ger omdöme om studen-ten. Utbildningen följs sedan upp av studenterna och den ansvarige läraren vid lärosätet. Ansvarig för examinationen är professor (tandläkare).


En tydlig utveckling av tandhygienistprogrammet har skett vid Göteborgs universitet sedan förra utvärderingstillfället. Bland annat har utbildnings-planen (120 poäng) arbetats om och den kliniska undervisningen har in-tegrerats med tandläkarutbildningen. Det behövs dock en pedagogisk utveckling inom de teoretiska studierna så att studenterna ges större ut-rymme för kritisk granskning och reflektion.

Vår samlade bedömning är att utbildningen är tillfredsställande, både när det gäller förutsättningar, genomförande och resultat. Även den verk-samhetsförlagda utbildningen är tillfredsställande även om finansieringen behöver lösas långsiktigt.

Vi rekommenderar Göteborgs universitet att• skapa en långsiktig lösning för den verksamhetsförlagda utbildningen

såväl vad gäller finansiering som antal garanterade utbildningsplatser• utarbeta en plan för att långsiktigt säkra lärarkompetensen, och verka

för att disputerade lärare som är tandhygienister ges större utrymme och ansvar i utbildningen

• se över upplägget av utbildningen så att en integrerad helhet uppnås och att ämnet oral hälsa ges en tydligare profil

• i högre grad arbeta med pedagogisk utveckling till förmån för kritisk granskning och reflektion

• stärka de externa verksamhetsförlagda handledarna genom att erbjuda handledarutbildning för jämnare kvalitet av studenternas externa ut-bildning.

593

Högskolan Dalarna




högskolelärare med tandhygienistexamen: 5 kv, 1 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 2 kv Lärare med kombinationstjänst: 0

Nybörjare på programmet: 28 varav 27 kv, 1mHelårsstudenter: 52Helårsprestationer: 49

Avlagda tandhygienistexamina: 24 varav 23 kv, 1m Examinerade kandidatuppsatser: 8Examinerade magisteruppsatser: 0


Tandhygienistprogrammet i Falun erbjuder en fördjupningsutbildning om 40 poäng i direkt anslutning till avslutad grundutbildning. Hittills har ingen student valt att läsa fördjupningsutbildningen i direkt anslutning till 80-poängsutbildningen. Möjlighet finns att studera till magisterexamen.

Enligt vår bedömning finns en struktur med fungerade dialog på samt-liga beslutsnivåer inom högskolan i frågor som rör grundutbildningen för tandhygienister.

Söktrycket till programmet är gott, trots att arbetsmarknaden för tand-hygienister börjar bli mättad i regionen. Dimensioneringen av platser till programmet styrs av tillgången på kliniska utbildningsplatser, vilka har minskat under de senaste åren. Detta har medfört snävare ekonomiska ramar. Institutionen har trots det avsatt extra medel för pedagogisk ut-veckling samt för lärarnas kompetensutveckling.

Det saknas en långsiktig finansiell lösning som kan säkra den kliniska utbildningen. Ett annat problem är att avtalen med landsting skrivs om varje år, vilket innebär en viss osäkerhet. Vår uppfattning är dock att det finns en fungerade dialog och ett upparbetat samarbete mellan högskolan och de landsting som programmet har avtal med angående den verksam-hetsförlagda utbildningen.

594

Den samlade lärarkompetensen är god. Programansvarig är tandhygie-nist och ämnesansvarig är disputerad tandhygienist. Därutöver finns yt-terligare en disputerad tandhygienist. De två lektorerna har erhållit forsk-ningsmedel från högskolan motsvarande 30 procent i anställningen. Fyra adjunkter (tandhygienister) har magisterexamen och deltar i forsknings-projekt tillsammans med lektorerna. Adjunkterna har 5–15 procent av-satt för kompetensutveckling inom anställningen. Vi har uppfattat att det inom lärarkollegiet finns en positiv stämning med en god gemenskap och många idéer, även om tiden för att utveckla dessa idéer kan vara knapp.

Det är angeläget att långsiktigt säkra lärarkompetensen inom program-met och att planera för att rekrytera yngre tandhygienister/adjunkter med ambition att bli antagna till forskarutbildning.

genomförande

Introduktionen till studierna är tillfredsställande. Tidig auskultation framhölls som positivt av de studenter vi mötte vid platsbesöket.

Ett nytt pedagogiskt och problembaserat förhållningssätt har introdu-cerats på en del kurser. Studenterna får på så sätt ett större egenansvar, vilket är bra.

De prekliniska momenten i metodkursen fungerar väl, men det är önsk-värt med mer tid för träning i vissa delar innan den verksamhetsförlagda utbildningen tar vid.

Samverkan i kurser med sjuksköterskeprogrammet inom högskolan sker både i föreläsningsform och i gruppövningar. Dock ansåg de studenter vi träffade att fokus är på sjuksköterskestudenterna.

Det finns en väl utvecklad internationell samverkan i form av student- och lärarutbyte.

resultat

En uppsats om 5 poäng skrivs inom ramen för 80 poäng. Inom utbild-ningen om 120 poäng finns krav på ett självständigt arbete om 10 poäng. Kvaliteten på de uppsatser vi tagit del av är tillfredsställande.

Kontakter med avnämarna vittnar om goda omdömen och vitsord av de studenter som har genomfört utbildningen och får anställning som tandhygienist. Alumniuppföljning har gjorts 2005 av studenter som gick ut 2003 och 2004. Utifrån samtal med såväl lärare som representanter från verksamheten kan vi konstatera att synen på behovet av en ökad akademi-sering markant skiljer sig åt.

595

Lärare inom tandhygienistprogrammet är författare till pedagogiska publikationer.


Med den givna förutsättningen att yrkesexamen skall utfärdasefter 80 po-äng uppnås en tillfredsställande nivå avseende basfakta och viss färdig-hetsträning. Dock är inte 80 poäng i sig tillräckligt för att studenten skall hinna tillägna sig det vetenskapliga och kritiska förhållningssätt som är utmärkande för en högskoleutbildning. Vi anser att målen för tandhy-gienistexamen, avseende såväl yrkesrelevans som högskolemässighet, inte rimligen kan uppnås inom ramen för 80 poäng.


Hela den kliniska utbildningen är verksamhetsförlagd. Den har en god struktur med engagerade verksamhetsansvariga och handledare på kli-nikerna. Programmet är dock mycket sårbart på grund av det minskade antalet kliniska utbildningsplatser. Få platser erbjuds i närområdet, något som studenterna inte alltid är förberedda på.

Det finns en tydlig progression i den verksamhetsförlagda utbildningen. En stor del av handledarna har fem poängs handledarutbildning. Det anordnas handledarseminarier på programmet två dagar per termin. Vi bedömer att högskolans lärare har god kontakt med kliniker och handle-dare. Den verksamhetsförlagda utbildningen följs upp och examineras av högskolans lärare.


En tydlig utveckling av tandhygienistprogrammet vid Högskolan Dalarna har skett sedan förra utvärderingstillfället, bland annat genom den kom-petensutveckling som lärarna har genomgått. Pedagogiken har också ut-vecklats till ett mer självstyrt lärande, och det finns ett stort engagemang hos lärarna för att utveckla utbildningen.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar och ge-nomförande är tillfredsställande. Den verksamhetsförlagda utbildningen är även den tillfredsställande om än sårbar. Vi anser däremot inte att målen för tandhygienistexamen kan uppnås inom ramen för 80 poäng.

Vi rekommenderar Högskolan Dalarna att• skapa en långsiktig lösning för den verksamhetsförlagda utbildningen,

såväl vad gäller finansiering som antal garanterade utbildningsplatser

596

• utarbeta en plan för att långsiktigt säkra lärarkompetensen och för att utveckla ämnet oral hälsa

• förbättra förberedelsen inför studenternas verksamhetsförlagda utbild-ning

• informera både studenter och avnämare om innehållet i utbildningen om 120 poäng.

597





högskolelärare med tandhygienistexamen: 4 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0 Lärare med kombinationstjänst: 0


Avlagda tandhygienistexamina: 26 kv Examinerade kandidatuppsatser: 8Examinerade magisteruppsatser: 0


Tandhygienistprogrammet vid Högskolan i Jönköping erbjuder en för-djupningsutbildning om 40 poäng i direkt anslutning till avslutad grund-utbildning. Knappt hälften av studenterna har valt att läsa 120 poäng under 2006, vilket är en minskning mot föregående år. Söktrycket till programmet är gott och arbetsmarknaden för tandhygienister i regionen anses god. Möjlighet finns till forskarstudier inom oral hälsa.

Enligt vår bedömning finns en struktur med fungerande dialog på samtliga beslutsnivåer inom högskolan i frågor som rör grundutbildningen för tandhygienister.

Medel avsatta för den verksamhetsförlagda utbildningen täcker endast en tredjedel av kostnaden, vilket skapar oro inför framtiden. En mer lång-siktig lösning av finansieringen är därför ytterst angelägen. Inom Lands-tinget Jönköping finns inte tillräckligt med platser för verksamhetsför-lagd utbildning, varför högskolan är beroende av platser utanför regionen. Denna sårbarhet innebär att fler avtal utanför regionen bör tecknas.

Programansvarig är tandhygienist. Däremot är ämnesansvarig inte dis-puterad tandhygienist, vilket vore önskvärt. En professur i oral hälsa har nyligen tillsatts med en tandläkare, däremot saknas disputerad tandhy-gienist, varför utvecklingen av huvudämnet oral hälsa leds av tandläkare.

598

Adjunkterna har magisterutbildning och en har fått doktorandtjänst vid högskolan. Denna utveckling är mycket positiv, men kräver att kompetens tillförs som kan ersätta adjunkterna då de genomgår forskarutbildning.

genomförande

Introduktionen till tandhygienistyrket behöver bli bättre. Det finns en otydlighet i vissa kursplaner. Strukturen på programmet

och målen för vissa kurser behöver beskrivas bättre i kursplanerna. Mer dialog och ökat samarbete på såväl student- som lärarnivå är angeläget för att strukturen och målen skall bli tydligare. Studenterna behöver bli mer delaktiga i sin utbildning.

Ämnesbredden är väl tillgodosedd inom programmet. Den kliniska ut-bildningen sker parallellt med den teoretiska och lärarna inom program-met undervisar både i teori och i klinik, vilket ger förutsättningar för integrering.

Den kliniska utbildningen sker delvis på studentkliniken som finns vid Odontologiska institutionen. Klinisk utbildning under år tre plane-ras inom programmet, vilket är en önskvärd förändring. Handledningen på studentkliniken ges av adjunkterna som är tandhygienister. Dessa har emellertid ingen egen patientverksamhet. Tandläkare finns inte vid stu-dentkliniken. Detta är brister som bör åtgärdas.

Det finns ett väl etablerat och aktivt internationellt student- och lärarut-byte. Det finns även intern samverkan genom att några kurser läses till-sammans med andra program. Samverkan sker också med tandhygienist-utbildningar vid annat lärosäte när det gäller examination av uppsatser.

resultat

En litteraturstudie om 3 poäng skrivs på nivån 21–40 poäng. Inom utbild-ningen om 120 poäng finns krav på ett självständigt arbete om 10 poäng. Kvaliteten på de uppsatser vi tagit del av är tillfredsställande.

En stor andel av tandhygienisterna anställs inom regionen. Uppföljning av examinerade studenter har nyligen gjorts.

Yrkesförberedelsen är ifrågasatt av de avnämare som vi träffade vid plats-besöket, vilka ansåg att studenterna inte har tillräckliga kunskaper då de kommer ut i verksamheten. Programmet behöver ses över så att målen uppfylls. Det understryks av flertalet att tandhygienistprogrammet måste vara 120 poäng för att tillgodose kraven på såväl yrkesrelevans som hög-skolemässighet. Handledarna inom den verksamhetsförlagda utbildningen

599

anser att det tredje året är nödvändigt. De ser en positiv utveckling av stu-denterna under detta år, inte minst mognadsmässigt.


Med den givna förutsättningen att yrkesexamen efter skall utfärdas 80 poäng uppnås en tillfredsställande nivå vad avser basfakta och viss fär-dighetsträning. Dock är inte 80 poäng i sig tillräckligt för att studenten skall hinna tillägna sig det vetenskapliga och kritiska förhållningssätt som är utmärkande för en högskoleutbildning. Vi anser att målen för tandhy-gienistexamen, avseende såväl yrkesrelevans som högskolemässighet, inte rimligen kan uppnås inom ramen för 80 poäng.


Den verksamhetsförlagda utbildningen (som omfattar sex till sju poäng) sker vid Folktandvårdsklinik. En tandhygienist inom Folktandvården i Jönköping är huvudhandledare. Regelbundna handledarträffar finns och kontakten mellan högskolan, huvudhandledaren och de externa kliniska handledarna bedömer vi vara god. Merparten av handledarna inom den verksamhetsförlagda utbildningen har handledarutbildning. Kunskaper inom barn- och ungdomstandvård behöver dock stärkas hos en del tand-hygienister som är handledare.

Skillnader i kvalitet finns mellan olika kliniska utbildningsplatser. Det finns handledare som upplever att de inte har stöd av klinikledningen för att avsätta tid för handledning. Det finns också handledare som inte vågar ”släppa” uppgifter/moment till studenterna eftersom studenterna inte alltid är tillräckligt förberedda inför den verksamhetsförlagda utbildningen. Mer klinisk träning på studentkliniken behövs därför. Mer sammanhängande extern verksamhetsförlagd period vore också önskvärt.

I den verksamhetsförlagda utbildningen ger den externa handledaren ett omdöme om studenten, som följs upp från högskolan.

En ökad dialog och större samarbete mellan tandhygienistprogrammet och verksamhetsföreträdare förefaller angeläget. Dialogen har dock för-bättrats avsevärt under senare år.


En tydlig utveckling av tandhygienistprogrammet har skett vid Högsko-lan i Jönköping sedan förra utvärderingen, genom kompetenshöjning av lärarna samt genom uppbyggnaden av studentkliniken. Det är positivt att en av tandhygienistadjunkterna påbörjat forskarutbildning, men för

600

ämnets utveckling bör en disputerad tandhygienist anställas alternativt knytas till programmet inom en snar framtid. En pedagogisk utveckling för större samsyn skulle även behövas.

För de studenter som genomför 120 poäng finns goda förutsättningar för en yrkes- och högskolemässig utbildning. Utbildningen måste dock få en tydligare struktur och utvecklas ytterligare inom en del områden.

Vårt samlade intryck är att förutsättningarna för tandhygienistutbild-ningen i Jönköping är tillfredsställande. Genomförandet av utbildningen anser vi vara tillfredsställande om än svagt. Detsamma gäller den verk-samhetsförlagda utbildningen. Vi anser däremot att målen för tandhygie-nistexamen inte kan uppnås inom ramen för 80 poäng.

Vi rekommenderar Högskolan i Jönköping att• skapa en långsiktig lösning för den verksamhetsförlagda utbildningen

såväl vad gäller finansieringen som antal garanterade utbildningsplat-ser

• se över programmet så att strukturen och målen blir tydligare• stärka samarbete och dialog med studenter, externa föreläsare, handle-

dare och avnämare • bättre förbereda studenterna inför den verksamhetsförlagda utbild-

ningen• utarbeta en plan för att långsiktigt säkra lärarkompetensen och för att

utveckla ämnesområdet oral hälsa.

601





högskolelärare med tandhygienistexamen: 6 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 2 kvLärare med kombinationstjänst: 0


Avlagda tandhygienistexamina: 44 varav 43 kv, 1 mExaminerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0


Tandhygienistprogrammet vid Karlstads universitet erbjuder en fördjup-ningsutbildning om 40 poäng i direkt anslutning till avslutad grundut-bildning. Utbildningen är huvudsakligen nätbaserad.

Karlstads universitet befinner sig för närvarande i en omfattande omor-ganisation och effekterna av denna är i nuläget svåra att bedöma.

Andelen studenter som söker till programmet har ökat. De ekonomiska förutsättningarna för tandhygienistutbildningen har

försämrats under senare år. Detta beror dels på minskad efterfrågan på uppdragsutbildning, dels på att inga ytterligare riktade medel för pedago-gisk utveckling av nätbaserad undervisning har tillkommit. Kostnaderna för den verksamhetsförlagda utbildningen har också ökat, vilket äventyrar kvaliteten i denna del av utbildningen.

Program- och ämnesansvarig är inte tandhygienist, vilket vore önskvärt. Av de fast anställda lärarna har tre (två tandhygienister och en tandläkare) avlagt doktorsexamen, och tre studerar på magisternivå. Samtliga lärare har tid för kompetensutveckling i anställningen (10–30 procent). Utbild-ningen ger intrycket av att vara något isolerad från andra utbildningar inom lärosätet. Den kritiska massan inom programmet är begränsad och medelåldern hos de disputerade lärarna relativt hög.

602

genomförande

De studenter vi mötte vid platsbesöket tyckte att de fått en kort men bra introduktion till utbildningen. De upplever (trots distans) närheten och tillgängligheten till lärarna som god och tycker att de får bra anvisningar för sina studier och tydliga mål för kurserna. Studenterna beskriver sitt huvudämne oral hälsa som teorin kring munhälsa: ”individen i relation till sin omgivning”, medan det angräns-ande ämnesområdet odontologi definieras som ”görandet/det praktiska utförandet”. Utifrån vår bedömning bör det teoretiska perspektivet på oral hälsa integreras i tandhygienistens kliniska perspektiv. Det förefaller dock som om såväl lärare som studenter är överens om hur man ser på ämnet med ett ökat teoretiskt djup.

De kliniska studierna bedrivs dels på utbildningskliniken vid Karlstads universitet, dels i form av verksamhetsförlagd utbildning. Lärare anställda inom tandhygienistprogrammet skall framöver ha egen patientverksamhet i Folktandvården Värmlands regi, vilket stärker den kliniska kompetensen hos lärarna och ökar kvaliteten i undervisningen. Handledarnas bedöm-ning är att studenterna har för lite klinisk kunskap när de kommer ut i den externa verksamheten.

Ett visst internationellt samarbete förekommer.

resultat

Kvaliteten på det självständiga arbete som skrivs på 21–40-pängsnivån bedömer vi vara tillfredsställande. För de studenter som väljer att gå det tredje året finns det krav på ett mer omfattande självständigt arbete om tio poäng. Då lärosätet nyligen inrättat oral hälsa som huvudämne för kandi-datexamen har uppsatser hittills examinerats vid Högskolan Dalarna.

Utbildningens upplägg med 80 respektive 120 poäng är relativt nytt och det saknas i dagsläget tillförlitliga uppgifter om andelen studenter som väljer att läsa en sammanhållen utbildning om 120 poäng. Någon forma-liserad uppföljning av examinerade studenter finns inte. En sammanhål-len utbildning om 120 poäng bedömdes av samtliga lärare, studenter och handledare som mycket angelägen för att kunna tillgodose såväl bredd som djup i kunskaper och klinisk förankring. Områden som framhölls som mycket angelägna att utveckla var teori och klinik med fokus mot främst barn-/ungdomstandvård, men även mot äldre och patienter med särskilda behov.

Programmets uppläggning som distansutbildning förutsätter ett stort engagemang hos lärarna för att utveckla undervisningsformer och den

603

pedagogiska modellen. Såväl lärare som studenter föreföll positiva till mo-dellen.


Med den givna förutsättningen att yrkesexamen skall utfärdas efter 80 poäng uppnås en tillfredsställande nivå vad avser basfakta och viss fär-dighetsträning. Dock är inte 80 poäng i sig tillräckligt för att studenten skall kunna hinna tillägna sig det vetenskapliga och kritiska förhållnings-sätt som är utmärkande för en högskoleutbildning. Vi anser att målen för tandhygienistexamen, avseende såväl yrkesrelevans som högskolemässig-het, inte rimligen kan uppnås inom ramen för 80 poäng.


Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar tre veckor samt ytter-ligare två perioder om åtta veckors halvfartsstudier. Antalet kliniska ut-bildningsplatser har kontinuerligt minskat de senaste åren, främst av eko-nomiska skäl. Avtal om totalt 16 utbildningsplatser finns för närvarande med Landstinget Värmland/Örebro. Sett i relation till det totala antalet studenter om cirka 50 individer är det orimligt för att säkra den verk-samhetsförlagda kliniska utbildningen. Detta är ett stort orosmoment för utbildningen och det tar mycket energi och kraft att finna lösningar och hitta externa utbildningsplatserer för samtliga studenter.

Vårt intryck är att kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen varierar. Det är brist på behandlingsrum, och handledarna har ibland inte tillräckligt med tid avsatt för att handleda studenten. Då en betydande del av den kliniska utbildningen ges externt är det ytterst angeläget att kvali-teten säkras så att en jämn nivå på utbildningen garanteras.

Det finns en struktur för samarbete mellan programmets lärare, ut-sedda regionalt anställda samordnare för den verksamhetsförlagda utbild-ningen, och handledare på externa kliniker. För de handledare som omfat-tas av avtal arrangeras specifika handledardagar fortlöpande under året. En handledarutbildning om fem poäng erbjuds. Ambitionen är att samtliga externa handledare skall ha gått denna pedagogiska kurs. I dagsläget har dock långt ifrån alla handledare gått den. Under den verksamhetsförlagda utbildningen följs studentens utveckling och lärande genom att ett proto-koll för lärandemål används och kontinuerligt följs upp bland annat med så kallade trepartssamtal (student, handledare, universitetslärare).

604


En utveckling av tandhygienistprogrammet har skett vid Karlstads uni-versitet sedan förra utvärderingstillfället. Kompetensen hos lärarna inom programmet har väsentligen ökat. Programmet bedöms dock som något sårbart och det är angeläget att diskutera hur man skall kunna få till stånd en kritisk massa i lärargruppen, samt att långsiktigt säkra lärarkompetens och ämnesutveckling inom oral hälsa.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar och ge-nomförande är tillfredsställande, men att den verksamhetsförlagda utbild-ningen är delvis otillfredsställande och måste ses över. Vi anser att målen för tandhygienistexamen inte kan uppnås inom ramen för 80 poäng.

Vi rekommenderar Karlstads universitet att• skapa en långsiktig lösning för den verksamhetsförlagda utbildningen

såväl vad gäller finansiering som antal garanterade utbildningsplatser• kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen • utarbeta en plan för att långsiktigt säkra lärarkompetensen och för att

utveckla ämnet oral hälsa • se över upplägget av utbildningen så att ämnet oral hälsa ges en tyd-

ligare profil med en integrerad helhet av teoretisk och klinisk ämnes-kunskap

• minska sårbarheten i programmet och öka den kritiska massan hos lä-rargruppen, genom ökad samverkan med andra program.

605





högskolelärare med tandhygienistexamen: 6 kvProfessorer: 0Docenter: 1 kvÖvriga disputerade: 1 kvLärare med kombinationstjänst: 0


Avlagda tandhygienistexamina: 35Examinerade kandidatuppsatser: 15Examinerade magisteruppsatser: 0


Tandhygienistprogrammet vid Karolinska Institutet erbjuder en fördjup-ningsutbildning om 40 poäng i direkt anslutning till avslutad grundutbild-ning. Ungefär hälften av studenterna fortsätter på påbyggnadsprogram-met. Söktrycket på utbildningen är gott och har ökat.

Enligt vår bedömning finns det en struktur med fungerande dialog på samtliga beslutsnivåer i frågor som rör grundutbildningen för tandhygie-nister.

Samarbetet med tandläkarutbildningen är begränsad och logistiken för utbildningarna försvårar ett fördjupat samarbete. Det förekommer för närvarande inget samarbete med regionens tandvårdsenheter, vilket det gjort tidigare.

Ett nytt interndebiteringssystem har tagits i bruk under 2006. Det inne-bär att kostnaderna för andra enheters medverkan i utbildningen blir tyd-ligare, men det är svårt att ännu se vad det får för konsekvenser för pro-grammet. Den kliniska utbildningen är underfinansierad.

Vid tiden för platsbesöket (hösten 2006) fanns inom tandhygienistpro-grammet två disputerade lärare, varav en professor som även är program- och ämnesansvarig. Dessutom fanns det en lärare med licentiatexamen. Samtliga har tandhygienistexamen som grundutbildning. Professorn har

606

utrymme för egen forskning medan övriga lärare har mycket begränsad tid för forskning och kompetensutveckling. Trots att utveckling av peda-gogiska former har hög prioritet inom Karolinska Institutet, har lärarna inom tandhygienistprogrammet svårt att finna tid för högskolepedagogisk utbildning.

Lärarkollegiet står inför pensionsavgångar men vi har inte uppfattat att det finns någon plan för nyrekrytering, kompetensutveckling eller för yt-terligare lektorstjänster. I övrigt finns det vid institutionen lärare med hög akademisk kompetens inom sina respektive odontologiska specialiteter.

genomförande

Det finns ingen klart uttalad pedagogisk metod men målet är att under-visningen skall främja aktiv inlärning hos studenterna. En stor andel tra-ditionella föreläsningar och generellt mycket schemalagd tid gör dock att studenternas eget kunskapssökande får begränsat utrymme.

Det finns en otydlighet i kursplanerna om vad som ingår och det är svårt att se helheten i utbildningen.

Examinationsformerna varierar men skriftlig salstentamen är vanligt. Vi har uppfattat att kravnivån ligger för lågt och behöver ses över.

All klinisk utbildning genomförs på den studentklinik som finns inom odontologiska institutionen. De lärare som är anställda på programmet verkar som lärare även inom studentkliniken och kan på så sätt bidra till klinisk förankring av teoretiska kunskaper. Flera av dem har tidigare klinisk erfarenhet som tandhygienister men de har för närvarande ingen egen patientverksamhet inom läraranställningen, vilket på sikt kan på-verka kvaliteten i den kliniska utbildningen negativt.

Ett visst samarbete med tandläkarutbildningen förekommer, men det är svårt att schemalägga klinisk verksamhet samtidigt, bland annat på grund av utrymmesskäl. Målet är att studenterna skall ha minst en gemensam patient. Hur arbetet utformas är upp till studenterna, varför det för vissa studenter fungerar utmärkt medan andra studenter har bristfälligt sam-arbete. Inom studentkliniken finns det svårigheter att tillgodose behovet av träning inom barn- och ungdomstandvård. Patientunderlaget är även begränsat beträffande patienter med bland annat kariesproblematik.

Ett visst internationellt samarbete förekommer.

resultat

Inom ramen för 80 poäng finns krav på ett mindre självständigt arbete i form av en PM av enklare karaktär. Inom påbyggnadsutbildningen finns

607

krav på ett mer omfattande självständigt arbete om tio poäng. Kraven och kvaliteten på de uppsatser vi tagit del av är acceptabla för nivån.

Genomströmningen av studenter är god. Någon formaliserad uppfölj-ning av examinerade studenter görs inte.


Med den givna förutsättningen att yrkesexamen skall utfärdas efter 80 poäng uppnås en tillfredsställande nivå avseende basfakta och viss färdig-hetsträning. Dock är inte 80 poäng i sig tillräckligt för att studenten skall hinna tillägna sig det vetenskapliga och kritiska förhållningssätt som är utmärkande för en högskoleutbildning. Vi anser att målen för tandhy-gienistexamen, avseende såväl yrkesrelevans som högskolemässighet, inte rimligen kan uppnås inom ramen för 80 poäng.


Tidigare har extern verksamhetsförlagd utbildning funnits, men denna upphörde på grund av omorganisation inom Folktandvården. Enligt vår bedömning är det en brist att studenterna inte får ta del av verksamhet utanför studentkliniken. En verksamhetsförlagd utbildning skulle bland annat kunna tillgodose behovet av ett mer varierat patientunderlag.


Vid Karolinska Institutet finns god lärarkapacitet med hög vetenskaplig nivå. Enligt vår mening befinner sig tandhygienistutbildningen dock i en fas av viss stagnation och behöver ses över framför allt beträffande kravnivå för högskolestudier. Den pedagogiska utvecklingen behöver prioriteras.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar och ge-nomförande är tillfredsställande. Vi anser dock inte att målen för tandhy-gienistexamen kan uppnås inom ramen för 80 poäng. Det är en brist att det inte finns någon verksamhetsförlagd utbildning utanför studentkliniken.

Vi rekommenderar Karolinska Institutet att• se över och tydliggöra finansieringen av utbildningen och verka för att

den kliniska utbildningen får full kostnadstäckning• se över upplägg och kravnivå på utbildningen• utarbeta en plan för att långsiktigt säkra lärarkompetensen och för att

utveckla ämnesområdet oral hälsa• verka för att lärarna skall ha egen patientbehandling för att säkra kva-

liteten i studenternas kliniska utbildning

608

• föra en dialog med avnämarna för att få till stånd en extern verksam-hetsförlagd utbildning som bland annat kan möjliggöra klinisk till-lämpning inom barn- och ungdomstandvård.

609





högskolelärare med tandhygienistexamen: 6 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 1 kv Lärare med kombinationstjänst: 0


Avlagda tandhygienistexamina: 16 varav 15 kv, 1 m Examinerade kandidatuppsatser: 8Examinerade magisteruppsatser: 0


Tandhygienistutbildningen vid Högskolan Kristianstad erbjuder en ut-bildning som ger en integrerad fördjupning om 40 poäng. Yrkesexamen kan erhållas efter 80 poäng. Söktrycket till programmet är gott.

Enligt vår bedömning finns en struktur med fungerande dialog på samtliga beslutsnivåer inom institutionen för hälsovetenskaper i frågor som rör grundutbildningen för tandhygienister. Samverkan främjas också genom planering av gemensamma kurser med andra program.

Ekonomin inom institutionen är god. En mer långsiktig lösning gäl-lande finansieringen av den verksamhetsförlagda utbildningen är dock an-gelägen.

Tandhygienistprogrammet leds administrativt av en programansvarig som är disputerad tandhygienist. Ämnesansvarig är disputerad men inte tandhygienist, vilket vore önskvärt. Inom programmet finns en dispute-rad tandhygienist och två tandhygienister som har licentiatexamen. Två av adjunkterna som är tandhygienister bedriver magisterstudier. Vid insti-tutionen för hälsovetenskaper finns tillgång till lärare med hög kompetens inom deras specifika ämnesområden. Lärare anställda inom programmet stimuleras till att gå högskolepedagogisk utbildning och de upplever att det finns tid till kompetensutveckling. I syfte att långsiktigt säkra stabili-

610

teten avseende lärarkompetensen inom programmet, bör man planera att nyrekrytera yngre tandhygienister/adjunkter med ambition att bli antagna till forskarutbildning.

genomförande

Introduktionen till utbildningen omfattar en vecka och fungerar väl. Ut-bildningen är uppbyggd av kurser där en klar progression framgår. Den kliniska utbildningen löper parallellt med den teoretiska. I och med att lärarna undervisar på båda nivåer finns förutsättningar för en god inte-grering av teori och klinik.

Den kliniska utbildningen sker i huvudsak på studentkliniken som finns vid institutionen för hälsovetenskaper. Vid studentkliniken handle-der adjunkterna/lektorn inom tandhygienistprogrammet. En förstärkning har skett med en docent som är tandläkare. På konsultbasis finns även pro-fessor tillgänglig på studentkliniken. Samtliga adjunkter och lektorn har egen patientverksamhet i syfte att upprätthålla sin kliniska kompetens. Patienttillgången är god, men det saknas barn- och ungdomspatienter.

Samverkan med andra program förekommer samt ett visst internatio-nellt samarbete.

resultat

Under andra året skriver studenterna ett mindre, självständigt arbete/lit-teraturstudie, som en introduktion till vetenskaplig metod. Under termin fem skriver studenterna en projektplan. Inom ramen för det tredje året finns krav på en uppsats om tio poäng. Lärare från något annat lärosäte ger en skriftlig bedömning. Kvaliteten på de uppsatser vi tagit del av är tillfredsställande.

Nästan alla studenter väljer idag att fortsätta studera det tredje året. De studenter vi träffade vid platsbesöket framhöll att det främsta skälet till att man väljer detta är att man anser sig behöva de kunskaper om specifika patientgrupper och en klinisk mognad, som inhämtas under år tre, för sin kommande yrkesroll.

Uppföljningar av examinerade studenter har skett vid ett flertal tillfällen cirka ett år efter avslutad utbildning. Vad som framkommit är bland annat att man önskar mer av kunskaper inom till exempel barn- och ungdoms-tandvård. Kontakter med avnämare vittnar om att studenterna förefaller vara någorlunda väl rustade för yrkeslivet.

611


Inom ramen för den sammanhållna utbildningen om 120 poäng anser vi att måluppfyllelsen för tandhygienistexamen, avseende såväl yrkesrelevans som högskolemässighet, är tillfredsställande.


En mindre del (cirka fem poäng) av den kliniska utbildningen är externt verksamhetsförlagd. Avtal finns med region Skåne om verksamhetsför-lagda utbildningsplatser inom folktandvårdskliniker. Tillgången på plat-ser är god. Vi har dock uppfattat att kvaliteten på handledningen varierar. Klinikerna på Folktandvården har hård ekonomisk press och de ekono-miska förutsättningarna för den verksamhetsförlagda utbildningen är ett problem. Handledarutbildning har fått stå tillbaka, då de ekonomiska resurserna är begränsade.

En ökad klinisk och mer sammanhängande verksamhetsförlagd period skulle vara bra för att etablera mer kontakt och träna teamsamarbete. De verksamhetsföreträdare vi träffade vid platsbesöket efterlyste en mer teoretisk och framför allt praktisk tillämpning inom området barn- och ungdomstandvård.

Studenter och handledare har en studiehandledning att följa avseende utbildningsmoment som skall utföras. Den verksamhetsförlagda utbild-ningen följs upp vid institutionen.


En tydlig utveckling av tandhygienistprogrammet har skett vid Högsko-lan Kristianstad sedan förra utvärderingstillfället genom den kompetens-utveckling som lärarna har genomgått. En målinriktad utvecklingspro-cess pågår för att stärka och utveckla utbildningen och ämnesområdet oral hälsa. Det finns flexibilitet och god pedagogik inom programmets lärarlag.

Vår samlade bedömning är att utbildningen om 120 poäng är tillfreds-ställande både när det gäller förutsättningar, genomförande, resultat och verksamhetsförlagd utbildning.

Vi rekommenderar Högskolan Kristianstad att• skapa en långsiktig lösning för den verksamhetsförlagda utbildningen,

såväl vad gäller finansiering som antal garanterade utbildningsplatser• stärka kunskaper inom området barn- och ungdomstandvård • utarbeta en plan för att långsiktigt säkra lärarkompetensen och för att

utveckla ämnesområdet oral hälsa

612

• utveckla samarbete och dialog mellan högskolan och avnämare• kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen bland annat ge-

nom att erbjuda handledarutbildning.

613

Malmö högskola



Antal: 18 varav 8 kv, 10 mUndervisningstid uttryckt i heltidsekviva-lenter: 1,5

högskolelärare med tandhygienistexamen: 2 kvProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0 Kombinationstjänster: 0

Nybörjare på programmet: Ingen antag-ning 2005Helårsstudenter: 20Helårsprestationer: 16

Avlagda tandhygienistexamina: 0Examinerade kandidatuppsatser: 0Examinerade magisteruppsatser: 0


Tandhygienistprogrammet vid Malmö högskola har tagit fram en fördjup-ningsutbildning om 40 poäng i direkt anslutning till avslutad grundutbild-ning och den första kursen har startat. Ännu är dock inte alla kursplaner färdigplanerade och fastställda. Det råder osäkerhet kring fördjupningsut-bildningens framtid och kontinuitet. Studenter antas endast vartannat år, vilket försvårar kontinuiteten och den långsiktiga planeringen.

Antalet sökande till utbildningen är stort. Arbetsmarknaden för utbild-ningen i regionen är förhållandevis god.

Enligt vår bedömning finns det en struktur med fungerande dialog på samtliga beslutsnivåer i frågor som rör grundutbildningen för tandhygie-nister.

Utbildningen är samlokaliserad och samorganiserad med tandläkarut-bildningen och tandteknikerutbildningen vid Malmö högskola. Samarbe-tet med den omgivande regionen är bra.

En långsiktig lösning gällande finansieringen av den kliniska/verksam-hetsförlagda utbildningen är angelägen.

Det finns för närvarande ingen disputerad lärare med tandhygienist-examen och den akademiska nivån är som högst kandidatexamen, vilket vi ser som otillfredsställande. Program- och ämnesansvarig är inte tand-

614

hygienist, vilket vore önskvärt. I övrigt finns det god tillgång på akade-miska lärare inom olika odontologiska specialistområden. Den pedago-giska kompetensen är mycket god i lärarlaget och tid avsätts för pedago-gisk utveckling.

genomförande

Under introduktionskursen finns ett organiserat samarbete med tandlä-karutbildningen som inte fortsätter under resterande utbildning. En för-svårande faktor är att studenter endast antas vart annat år till tandhygie-nistprogrammet.

Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola har en klart pedagogisk modell i form av problembaserat lärande. Det medför att studenterna ti-digt tränas i kritiskt tänkande och att själva söka kunskap. Kurserna är i regel omfattande, tre av fyra kurser omfattar 20 poäng. Kurserna avslutas med en examensvecka där olika former av tentamina förekommer. Slutexa-men kan innehålla pensum som har examinerats tidigare, vilket innebär att studenterna sannolikt får en mycket god helhetsbild av utbildningsin-nehållet.

Det är svårt att från kursplanerna utläsa vad som är huvudämnet oral hälsa och dess progression. Det finns endast en kurs omfattande 20 poäng inom oral hälsa. I målen för kursen speglas de odontologiska specialite-terna mycket tydligt, medan målen för oral hälsa är otydligare. De efter-följande kursplanerna har andra beteckningar och det är därför otydligt vad som är huvudämnet i utbildningen.

Den mesta tiden av den kliniska utbildningen genomförs på den stu-dentklinik där lärare anställda vid institutionen är handledare. De har egen patientverksamhet för att upprätthålla och utveckla den kliniska kompetensen och kan på så sätt bidra till klinisk förankring av teoretiska kunskaper. Patientunderlaget är begränsat beträffande patienter med ka-ries, barn/ungdom samt yngre vuxna patienter.

Ett utbyte med tandhygienistutbildningen i Cardiff är under uppbygg-nad.

resultat

Inom ramen för 80 poäng finns krav på ett mindre självständigt arbete omfattande fem poäng. Kraven och kvaliteten på de arbeten vi tagit del av är relevanta för nivån.

Flera av studenterna har valt att fortsätta studera inom den nystartade fördjupningskursen.

615

Någon formaliserad uppföljning av examinerade studenter görs inte. Folktandvårdens ledning påpekar att det krävs handledning av de nyexa-minerade tandhygienisterna likväl som av tandläkarna. Både lärare och studenter framhåller att grundutbildningen bör vara längre och det tredje året obligatoriskt, för att ge en sammanhållen grundutbildning och för att tillgodose kraven på såväl yrkesrelevans som högskolemässighet.


Med de givna förutsättningarna om krav på yrkesexamen efter 80 poäng uppnås en tillfredsställande nivå avseende basfakta och viss färdighetsträ-ning. Dock är inte 80 poäng i sig tillräckligt för att studenten skall kunna hinna tillägna sig det vetenskapliga och kritiska förhållningssätt som är utmärkande för en högskoleutbildning. Vi anser därmed att målen för tandhygienistexamen, avseende såväl yrkesrelevans som högskolemässig-het, inte rimligen kan uppnås inom ramen för 80 poäng.


Den externa verksamhetsförlagda utbildningen är av en ringa omfattning, endast sammanlagt tio dagar, varav en del snarare är auskultation än kli-nisk verksamhet. Ett önskemål finns om en längre sammanhängande verk-samhetsförlagd utbildning för att kompensera för de brister i patientun-derlaget som finns vid studentkliniken, avseende bland annat barn och ungdomar.

Två handledardagar har hittills anordnats tillsammans med Högskolan Kristianstad.


Tandhygienistprogrammet vid Malmö högskola har genomgått en ut-veckling, framför allt pedagogiskt, sedan förra utvärderingstillfället. Stu-denterna förefaller vara väl förberedda för att söka ny kunskap i sin nya yrkesfunktion. Dock är förutsättningarna för utbildningen inte tillfreds-ställande på grund av brister i den akademiska kompetensen hos tandhy-gienistlärarna. Utbildningens genomförande och verksamhetsförlagda del bedömer vi vara tillfredsställande om än svag på grund av brister i patient-underlaget. Vi anser inte att målen för tandhygienistexamen kan uppnås inom ramen för 80 poäng.

Vi rekommenderar Malmö högskola att

616

• rekrytera en disputerad tandhygienist samt att utarbeta en plan för att långsiktigt säkra lärarkompetensen och för att utveckla ämnet oral hälsa

• skapa en långsiktig lösning för den verksamhetsförlagda utbildningen såväl vad gäller finansiering som antal garanterade utbildningsplatser

• säkra utbildningens kontinuitet genom årlig antagning av studenter och genom att erbjuda fördjupningsutbildning

• tillgodose behovet av patientgrupperna barn, ungdomar och unga vuxna.

• tydliggöra ämnet oral hälsa i utbildningen.

617

Umeå universitet




högskolelärare med tandhygienistexamen: 3 kv Professorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0Lärare med kombinationstjänst: 0


Avlagda tandhygienistexamina: 29 varav 28 kv, 1 m Examinerade kandidatuppsatser: 17Examinerade magisteruppsatser: 1


Tandhygienistprogrammet i Umeå erbjuder sedan hösten 2005 en fördjup-ningsutbildning om 40 poäng i direkt anslutning till avslutad grundut-bildning. Möjlighet finns till vidare studier mot magister- och forskarut-bildning i ämnet oral hälsa.

Vi bedömer att det finns en struktur med fungerande dialog på samtliga beslutsnivåer i frågor som rör grundutbildningen för tandhygienister.

Ekonomin är i balans och de senaste åren redovisas ett ekonomiskt överskott. Överskottet utgörs främst av ett överintag av studenter för att universitetet skall kunna garantera fördjupningskursen inom programmet. Dessutom har andelen studenter som genomför programmet ökat. Sök-trycket är gott och har ökat de senaste åren. Arbetsmarknaden för tand-hygienister i regionen anses god.

Program- och ämnesansvarig är professor/tandläkare och inte tandhy-gienist, vilket vore önskvärt. Nyligen har en av tandhygienistlärarna dispu-terat. Med hjälp av ett ambitiöst kompetensutvecklingsprogram beräknas ytterligare en lärare som är tandhygienist att avlägga doktorsexamen under 2007 och tre av tandhygienistlärarna studerar på magisternivå. Inom insti-tutionen finns i övrigt god kompetens inom olika specialistområden.

618

En lektorstjänst med inriktning mot oral hälsa/pedodonti har utan-nonserats. Denna kombination på tjänsten förefaller olycklig då den för-utsätter att endast tandläkare kan vara aktuella för tjänsten. Inrättandet av en ny lektorstjänst inom området oral hälsa bör syfta till att utveckla ämnesområdet och därmed vara inriktad mot tandhygienist med dok-torsexamen.

Det saknas en långsiktig finansiell lösning som kan säkra den kliniska utbildningen.

Lokalerna för den kliniska utbildningen vid universitetet är i behov av upprustning. Patientunderlaget är något ojämnt och det är svårt att rekry-tera patienter med svårare problematik.

genomförande

Utbildningen är komprimerad. Introduktionen till utbildningen är mycket kort. Undervisningsformerna varierar, men traditionella föreläsningar do-minerar. Många kurser betas av i rask takt och examinationerna duggar tätt under terminen. Studenterna är hårt schemalagda. Tid för eget kun-skapssökande och reflektion förefaller mycket begränsad.

Den kliniska utbildningen löper parallellt med den teoretiska. Flera av lärarna har kombinationstjänster och har därmed patientverksamhet. Förutsättningarna är goda för integrering av teori och klinik. Den kliniska utbildningen ges i huvudsak inom institutionen, vid studentkliniken, men i landstingets regi och i samarbete med landstingsanställd personal.

Tandhygieniststudenterna samverkar med tandläkarstudenterna i den kliniska utbildningen (gemensamma patienter och gemensam redovisning av utförd behandling). Dock är tandhygienist- och tandläkarstudenterna inte integrerade i kliniken på grund av utrymmesmässiga och schematek-niska omständigheter. Detta försvårar integrationen.

Viss samverkan i kurser sker med andra studenter (sjuksköterskestu-denter) utanför den odontologiska institutionen. Det förekommer ett visst internationellt samarbete.

resultat

Inom ramen för 80 poäng finns krav på ett mindre (2,5 poäng) självstän-digt arbete. För de studenter som väljer att gå det tredje året finns krav på ett mer omfattande självständigt arbete om 10 poäng. Kvaliteten på de uppsatser vi tagit del av är tillfredsställande.

Flertalet studenter väljer idag att fortsätta studera det tredje året. Någon formaliserad uppföljning av examinerade studenter görs inte. Kontakter

619

med tandvårdschefer och klinikchefer vittnar dock om goda omdömen och vitsord. Däremot finns olika syn på innehåll i och akademisering av grundutbildningen. En ökad dialog mellan lärosätet och avnämarna vore önskvärt.


Med den givna förutsättningen att yrkesexamen skall utfärdas efter 80 poäng uppnås en tillfredsställande nivå vad avser basfakta och viss fär-dighetsträning. Dock är inte 80 poäng i sig tillräckligt för att studenten skall hinna tillägna sig det vetenskapliga och kritiska förhållningssätt som är utmärkande för en högskoleutbildning. Vi anser att målen för tandhy-gienistexamen, avseende såväl yrkesrelevans som högskolemässighet, inte rimligen kan uppnås inom ramen för 80 poäng.


En mindre del av den kliniska utbildningen (cirka fem poäng) ges externt, i samarbete med Folktandvården. Det framhålls dock att det är vissa pro-blem med att ordna verksamhetsförlagda utbildningsplatser. Klinikerna är under hård ekonomisk press, vilket gör det svårt att få dem att ta emot och handleda studenter. Det finns inga krav på de externa handledarna när det gäller handledarutbildning.

Fokus inom den verksamhetsförlagda utbildningen är på barn- och ung-domstandvård då detta område inte tillgodoses vid studentkliniken. Hur väl detta tillgodoses i den verksamhetsförlagda utbildningen varierar.

Studenter och externa handledare har en studiehandledning att följa rörande utbildningsmoment som skall utföras. Ytterst ansvarig för den kliniska examinationen är professor/programansvarig.


En stark utveckling av tandhygienistprogrammet har skett vid Umeå uni-versitet sedan förra utvärderingstillfället. Kompetensen hos tandhygienist-lärarna har väsentligen ökat. En målinriktad utvecklingsprocess pågår för att stärka kompetensen ytterligare inom programmet och inom ämnesom-rådet oral hälsa. Utbildningen är dock mycket komprimerad och det finns inte tillräckligt utrymme inom ramen för 80 poäng för ämnesdjup, tid för egen kunskapsinhämtning, reflektion och kritisk värdering. En samman-hållen utbildning om 120 poäng skulle ge bättre förutsättningar att upp-fylla målen och till en fortsatt positiv utveckling av programmet.

620

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar och ge-nomförande är tillfredsställande. Detsamma gäller den verksamhetsför-lagda utbildningen. Vi anser dock att målen för tandhygienistexamen inte kan uppnås inom ramen för 80 poäng.

Vi rekommenderar Umeå universitet att• förbättra introduktionen till utbildningen, liksom schemaläggningen.

Studenternas tid för egna kunskapssökande och reflektion förefaller alltför begränsad

• skapa en långsiktig lösning för den verksamhetsförlagda utbildningen såväl vad gäller finansieringen som antal garanterade utbildningsplat-ser

• stärka kunskaper och klinisk tillämpning primärt inom området barn- och ungdomstandvård

• inrättan en ny lektorstjänst inom området oral hälsa som inriktar sig mot tandhygienister med doktorsexamen i syfte att stärka program-met och utveckla ämnesområdet.

TAndTeknikerexAmen

623


Tillsvidareanställda högskolelärare medver-kande i undervisningen på programmet höstterminen 2005

studenter i tandteknikerprogrammet 2005

Antal: 14 varav 4 kv, 10 mUndervisningstid uttryckt i heltidsekviva-lenter: 4,1

högskolelärare med tandteknikerexamen: 4 varav 2 kv, 2 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0Kombinationstjänster: 0


Avlagda tandteknikerexamina: 17 varav 13 kv, 4 mExaminerade kandidatuppsatser: 17Examinerade magisteruppsatser: 0


Beslut av betydelse för programmet tas på lärarmöten där studentrepresen-tant kan närvara. Programansvarig, som har tandteknikerexamen, anser sig ha goda möjligheter att påverka institutionsstyrelsen.

Den samlade kompetensen hos lärarna är god, liksom tillgången på lärare med kunskaper i specialområden. Det finns en förankring i den odontologiska forskningen men en långsiktig handlingsplan är önskvärd, gärna med fokusering på ett profilområde.

Det är hög arbetsbelastning på lärarna, vilket gör det svårt att avsätta tid för forskning. Just nu är en extra tjänst tillsatt för att möjliggöra för en av lärarna att forska.

Söktrycket är gott. Antagning och urval av studenter sker till 2/3 lokalt, med hjälp av en kort uppsats i givet ämne samt intervju och ett praktiskt prov. Detta förfarande fungerar väl och har i en del fall klarlagt för den sökande huruvida han eller hon har förstått yrkets innebörd.

Infrastrukturen är god, både vad gäller lokaler, utrustning och biblio-tek.

624

genomförande

Såsom den beskrevs vid platsbesöket framstår integreringen mellan te-ori och klinik som tillfredsställande. Varken integrering eller progression framgår dock av kursplanerna. Det är viktigt att tydliga lärandemål förs in i kursplanerna så att progressionen framgår.

Problemlösning i den praktiska tillämpningen är något som uppmunt-ras av lärarna.

De studenter vi mötte vid platsbesöket uppgav att lärarna upplevdes som tillgängliga.

Introduktionen till det kommande yrket kan förbättras genom att några fördjupade studiebesök på laboratorier och kliniker läggs till i början av utbildningen. Integreringen med tandläkarutbildningen skulle med fördel kunna förbättras för att på ett tidigt stadium ge tandteknikerstudenten konkret insikt i vad patientbehandling innebär.

resultat

Genomströmningen är god. Någon uppföljning av examinerade studenter har inte redovisats.


Tandteknikerutbildningen synes beträffande den del som syftar till att ut-veckla studenternas manuella skicklighet vara utformad att möta professio-nens framtida behov. Tandteknik som akademiskt huvudområde har dock fortfarande svag identitet. Dess vetenskapliga grunden och integreringen mellan teori och praxis i utbildningen måste utvecklas betydligt.


Studenten ordnar själv sin verksamhetsförlagda utbildningsplats. Hittills har alla fått en plats, men det har blivit svårare under senare år. Då denna del av utbildningen är obligatorisk, bör ansvaret för att ordna och kvali-tetssäkra den ligga på lärosätet.

Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen följer studenten för närvarande inte arbetsplatsens tider utan arbetar endast sex timmar per dag. Det menar vi är slöseri med värdefull praktiktid.

Studenten har ett rapportkort som dagligen fylls i om arbetsuppgifter och egna reflektioner och upplevelser. Var femte vecka lämnar handleda-ren ett omdöme om studenten. Detta skickas till skolan för bedömning och genomgång med student och handledare. Detta är ett förfarande som

625

fungerar väl. De handledare från tandteknikerlaboratorier som vi träffade var mycket engagerade och intresserade av att utveckla handledarrollen, som att till exempel utveckla något pedagogiskt inslag i samband med handledarträff.


Tandteknikerutbildningen vid Göteborgs universitet har unika möjlighe-ter att bygga upp en utbildning av hög kvalitet mot bakgrund av tillgången på unik kompetens av relevans både beträffande vetenskap och beprövad erfarenhet i närmiljön.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar, genom-förande och resultat är tillfredsställande. Detsamma gäller den verksam-hetsförlagda utbildningen.

Vi rekommenderar Göteborgs universitet att• öka forskningsanknytningen i utbildningen• utveckla integreringen mellan tandtekniker- och tandläkarutbild-

ningen• utarbeta en handlingsplan för forskning inom huvudområdet tand-

teknik • utarbeta tydliga lärandemål så att progressionen och integreringen av

olika kunskapsområden framgår • utveckla samarbete med annat lärosäte beträffande handledning och

examination av examensarbeten.

627





högskolelärare med tandteknikerexamen: 5 varav 2 kv, 3 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0Kombinationstjänster: 0


Avlagda tandteknikerexamina: 8 kvExaminerade kandidatuppsatser: 6Examinerade magisteruppsatser: 0


Tandteknikerutbildningen förfogar över nya lokaler, utrustade med nöd-vändig modern utrustning, vilket bidrar till att skapa goda förutsättningar för utbildningen. Dock saknas grupprum för studentcentrerad undervis-ning. I den lilla miljö som tandteknikerutbildningen utgör, bör behovet av finansiering av dyrbara lokaler och material uppmärksammas och sä-kerställas kontinuerligt.

Styrelsen för utbildning och dess dekanus upplevs av lärarlaget som stödjande beträffande den pedagogiska utvecklingen av utbildningen. Sty-relsens tilldelning till pedagogiska projekt, där tandteknikerutbildningen ingår, är mycket viktig för den långsiktiga planeringen. Projektet ”Inter-professionell utbildning” upplevs som positivt både av lärarlaget och av de två laboratorieägare som representerade den verksamhetsförlagda utbild-ningen vid platsbesöket.

Sedan 1998 antas två tredjedelar av studenterna via lokal antagning. Denna antagningsmodell verkar fungera bra. Det ökade söktrycket under den senaste femårsperioden är en positiv utveckling.

Programansvarig har tandteknikerexamen. Det välmotiverade och en-gagerade lärarlaget, som vi mötte, omfattar fem adjunkter med tandtekni-kerexamen. De har en jämn ålders- och könsfördelning. En av adjunkterna

628

har magisterexamen och en har licentiatexamen i tandteknik. Utrymmet för egen forskning och kompetensutveckling är litet. En plan för lärarnas kompetensutveckling både beträffande forskning och pedagogisk kompe-tens saknas. Det behövs strategier för en långsiktig kompetensförsörjning och för profileringen av utbildningen.

genomförande

Mål för utbildningen saknas i kursplanerna varför det är svårt att bedöma utbildningens bredd och djup, samt progression. Integrationen mellan te-ori och klinik är tillfredsställande men kan utvecklas.

Introduktionen med en gemensam kurs på tre poäng för tandhygie-nist- och tandläkarstudenterna fungerar väl. Det tvärvetenskapliga pro-jekt som finns redan första terminen är viktigt men behöver utvecklas. De interprofessionella inslagen under senare terminer ansågs vara mycket positiva av samtliga som vi samtalade med. Det är föredömligt att inter-aktionen mellan studenterna är ömsesidig; tandläkarstudenterna auskul-terar på de tandteknikerlaboratorier där tandteknikerstudenterna gör sin verksamhetsförlagda utbildning och tandteknikerstudenterna på kliniken hos tandläkarstudenterna.

Undervisningen genomförs till större delen i traditionella former. Dator-baserad undervisning används inte i någon större utsträckning. Student-centrerade undervisningsformer skulle därför kunna utvecklas betydligt. Forskningsanknytningen kan förstärkas, även om det finns en vetenskap-lig strimma med föreläsningar i vetenskapsteori och projektarbeten redan under de första terminerna.

Det finns kriterier för examensarbetet, som beslutats på lärosätesnivå, vilka är tänkta att kompletteras med programspecifika handledningar. En sådan handledning är mycket motiverad utifrån tandteknikerutbild-ningens karaktär och för att examensarbetet skall bli ett naturligt inslag i utbildningen. Det är angeläget att utveckla exempelvis ämnesval, handled-ning och bedömningsgrunder. Samarbete med tandteknikerutbildningar vid andra lärosäten skulle kunna förbättra situationen för handledare och examinatorer.

Studenterna från de tre årskurserna som bedömargruppen mötte, upp-gav att de trivs med utbildningen och undervisningsmiljön. De framhöll det engagerade lärarlaget, som tar väl hand om studenterna. De intygade att de har inflytande på sin utbildning och att lärarlaget lyssnar till deras åsikter. Lärarlaget bör dock ges möjligheter till att utveckla utbildningens mål, innehåll, undervisnings- och examinationsformer.

629

resultat

Med utgångspunkt i de krav på vetenskaplighet och formalia som bör stäl-las på examensarbeten, finns, utifrån de examensarbeten som vi tagit del av, utrymme för förbättringar.

Uppföljning av utexaminerade studenter har inte gjorts ännu.


Uppföljning har inte gjorts varför det är svårt att beskriva måluppfyllelse avseende tandteknikerexamen generellt.

Tandteknikerutbildningen synes beträffande den del som syftar till att utveckla studenternas manuella skicklighet vara utformad att möta profes-sionens behov. Tandteknik som akademiskt huvudområde har dock fortfa-rande svag identitet och studenternas förmåga till att möta förändringar i arbetslivet bör utvecklas. Målet med vetenskaplig strimma och litteratur-sökning efter artiklar skall stimulera till att högskolelagens allmänna mål nås. Vi anser emellertid att studenterna behöver motiveras ytterligare för att uppnå dessa mål, för att självständigt inta ett kritiskt förhållningssätt och inse vikten av att kunna värdera aktuell information och följa kun-skapsutvecklingen.


Studenterna ordnar själva sina verksamhetsförlagda utbildningsplatser. Tillgången på dessa är begränsad. Då denna del av utbildningen är obli-gatorisk, bör ansvaret för att ordna och kvalitetssäkra den ligga på läro-sätet.

Handledarna, som arbetar på privata tandteknikerlaboratorier, saknar högskolepedagogisk utbildning och deras utbildningsnivå i övrigt varierar. Vi har uppfattat att även om Karolinska Institutet skulle erbjuda handle-darutbildning vore det svårt att rekrytera handledarna till sådan utbild-ning på grund av tidsbrist och brist på ekonomiska incitament. De två laboratorieägare som bedömargruppen mötte vid platsbesöket var dock mycket engagerade och reflekterande över sin roll och sitt ansvar för tand-teknikerutbildningen.

Mål finns delvis för den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedöm-ningsunderlag och samtal på laboratoriet utgör lärosätets försäkran om att studenterna nått dessa mål. Fördjupningsnivåer framgår inte av kurs-planerna.

Handledarträffar förekommer men med dåligt resultat och dålig när-varo. Vi menar att den verksamhetsförlagda utbildningen skulle kunna

630

utökas förutsatt att den kan kvalitetssäkras och i större utsträckning in-tegreras med undervisningen på lärosätet. För detta behöver kontaktytan med laboratorierna vidareutvecklas.


Tandteknikerutbildningen fungerar bra. Mycket positiva är de interpro-fessionella inslagen i utbildningen. Den röda tråden från vetenskaplig strimma till avancerat examensarbete behöver dock utvecklas så att pro-gressionen kan ses och utvärderas.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar, genom-förande och resultat är tillfredsställande. Detsamma gäller den verksam-hetsförlagda delen av utbildningen.

Vi rekommenderar Karolinska Institutet att• utforma och implementera utbildnings- och kursplaner med tydliga

lärandemål, särskilt vad gäller progressionen • utveckla undervisnings- och examinationsformer• utveckla utbildningen så att den främjar studenternas kritiska förhåll-

ningssätt• fortsätta på den inslagna vägen och utveckla integreringen mellan

tandtekniker- och tandläkarutbildningen• utarbeta och implementera en plan för kvalitetsutveckling, särskilt en

långsiktig plan för lärarnas kompetensutveckling och forskning inom anställningen.

631

Malmö högskola




högskolelärare med tandteknikerexamen: 3 varav 1 kv, 2 mProfessorer: 0Docenter: 0Övriga disputerade: 0Kombinationstjänst:er: 0




Utbildningens struktur och organisation bedömer vi som god, men en bättre integrering med tandläkarutbildningen vore önskvärd. Det är vik-tigt att skapa förståelse för varandras arbetssituationer.

Lärarkompetensen är väl tillgodosedd. En av lärarna som har tandtek-nikerexamen har påbörjat forskarutbildning. De andra två lärarna med tandteknikerexamen studerar på magisternivå. En mer långsiktig plan för forskning bör dock utarbetas. Nu är det endast programansvarig, som är tandläkare, som har tid avsatt för forskning inom anställningen. Positivt är att det byggts upp en forskningsprofil. Den är inriktad mot keramer.

Antagning och urval av studenter sker både lokalt och centralt, cirka 50 procent av vardera. Studieavbrott förefaller inte kunna knytas till typ av antagning.

De lokaler som tandteknikerstudenterna förfogar över är nya och utrus-tade med nödvändig modern utrustning, vilket bidrar till att skapa goda förutsättningar för utbildningen.

genomförande

Introduktionen till utbildningen har i år skurits ned från sex till fem veckor. Under introduktionskursen arbetar tandtekniker-, tandhygienist-

632

och tandläkarstudenter i basgrupper om cirka åtta studenter. Studenterna ges bland annat introduktion till problembaserat lärande och vetenskaplig metodik. Man besöker även klinik och ett tandtekniskt laboratorium.

Den teoretiska utbildningen, som utförs helt enligt metoden för pro-blembaserat lärande, motsvarar kraven på ämnenas bredd, djup och pro-gression. De studenter och lärare som vi mötte vid platsbesöket förklarade sig nöjda med den här formen, som man tycker skapar entusiasm och in-tresse för lärande och förståelse. Detsamma gäller examinationsformerna. Studenternas upplevelse av lärarna var att de är kunniga, engagerade och tillgängliga, vilket bidrar till den goda stämningen.

resultat

Examinationsresultaten är goda, men trots ett högt intagningsantal har man under 2000-talet inte nått målet med 16 examinerade. En viss ökning kan dock skönjas. Under åren 2001–2005 har 70 procent examinerats. De studieavbrott som sker äger rum de första terminerna. Antalet examine-rade kandidatuppsatser uppgick under 2004 till tio stycken. Under 2005 skedde en ökning till 13. Några examensarbeten har blivit omarbetade till vetenskapliga artiklar, vilket vi ser som mycket positivt.

Man har gjort en uppföljning av studenter som examinerats under ovan-stående period och av dessa är cirka 70 procent verksamma inom tandtek-nikerområdet. Av dessa 56 personer är 42 kvinnor och 14 män.

De representanter från verksamheten som vi träffade vid platsbesöket uppgav att studenterna är väl förberedda för den praktiska delen av yrket och att de även har en god teoretisk utbildning och ett kritiskt förhåll-ningssätt.


Måluppfyllelsen är god. De allmänna målen, som är invävda i metoden för problembaserat lärande, nås genom examinationer som sker mot kursens mål. En examinator utser en examinationsgrupp som bedömer studenterna ur olika perspektiv. Varje kurs avslutas med en examinationsvecka. I un-dervisningen finns en tydlig progression vilket speglas både i teoretiska och praktiska delar.

För handledningen finns målen angivna. De praktiska färdigheterna bedöms genom de arbeten som utförts, men här sker också en koppling till de teoretiska kunskaperna. Den ansvarige handledaren medverkar vid bedömning av studenten.

633


Tillgången på verksamhetsförlagda utbildningsplatser, liksom tillgången på handledare, är mycket god. Studenterna ordnar själva sina placeringar. De större laboratorierna har i regel någon handledare per avdelning medan det på de mindre ofta är laboratorieägaren som handleder. Vid platsbesöket träffade vi handledare både från två stora och från två små laboratorier. Vi har ingen anledning att tro att upplägget skiljer sig särskilt mycket åt laboratorierna emellan.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen används en loggbok som redovisar studentens arbeten och som också blir en länk mellan högsko-lan och tandteknikerlaboratoriet. Lärare från programmet gör besök på de verksamhetsförlagda utbildningsplatserna varje termin. Studenterna återsamlas en dag per vecka på högskolan till exempel för att redovisa en arbetsuppgift. Då hålls även gästföreläsningar öppna för tandtekniker-studenter.


Vi har fått ett gott intryck av tandteknikerutbildningen vid Malmö hög-skola. Introduktionen där studenterna får samarbeta med tandläkarstu-denter och tandhygieniststudenter är ett gott initiativ för att öka inte-greringen mellan utbildningarna. Det sker också en tydlig progression under utbildningen och studenterna tillägnar sig ett kritiskt förhållnings-sätt genom metoden för problembaserat lärande som tillämpas systema-tiskt. Den bidrar också till att studenterna läser en hel del vetenskapliga tidskriftsartiklar. Den verksamhetsförlagda utbildningen är även den väl-fungerande.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar, genom-förande och resultat är tillfredsställande. Detsamma gäller den verksam-hetsförlagda utbildningen.

Vi rekommenderar Malmö högskola att• förbättra integreringen med tandläkarutbildningen• införa åtgärder för att minska studieavbrott • ge lärarna möjlighet till forskning inom tjänsten och att utarbeta

långsiktiga handlingsplaner för deras forskning• arbeta för att kunna uppvisa en stark profil mot den privata markna-

den• utveckla ett system för kvalitetssäkring.

635

Umeå universitet




högskolelärare med tandteknikerexamen: 3 varav 1 kv, 2 mProfessorer: 0Docenter: 0Disputerade: 0Kombinationstjänster: 0




Den geografiska placeringen av tandteknikerutbildningen inom campus är troligen till nackdel då man riskerar att bli isolerad. Även om nuvarande lokaler i sig uppfyller alla övriga krav och är mycket trevliga så behöver den kritiska lärandemiljön breddas.

Lärarkapaciteten är tillfredsställande. Den framtida försörjningen gäl-lande lärarkompetens och forskningsaktivitet verkar dock oviss eftersom det saknas avsatt tid för forskning i tjänsten. Dessutom äger den forskning som bedrivs inte rum inom utbildningens lokaler, vilket riskerar att leda till att forskningen blir otydlig och att stimulans från andra lärare och studenter uteblir. Vi uppfattade att tandteknikerprogrammet inte söker forskningsmedel inom ramen för institutionen, vilket är nödvändigt för en framtida utveckling både när det gäller forskning och forskarutbild-ning. Långsiktiga strategier för att utveckla magister- och forskarutbild-ning saknas till stor del.

Programansvarig har inte tandteknikerexamen, vilket vore önskvärt med tanke på programmets utveckling.

Studenterna antas helt utifrån betyg. Någon lokal antagning sker alltså inte. Systemet är ändamålsenligt eftersom flertalet studenter examineras och får arbete.

636

genomförande

Utifrån kursplaner är det svårt att få en uppfattning om mål och progres-sion i utbildningen. Formerna för den teoretiska utbildningen verkar till större delen utgöras av föreläsningar, men även av seminarier, där man tillämpar sin kunskap förekommer. Även examinationen följer ett tradi-tionellt mönster och består av skriftliga prov. De studenter som vi träffade vid platsbesöket var dock nöjda med sin utbildning och sina lärare, som de uppfattade som mycket kunniga.

Samverkan med tandläkarutbildningen för att skapa förståelse för var-andras yrken saknas till stor del. Med det upplägg som finns lär man inte känna varandras professioner tillräckligt väl för att ha en bra grund för framtida samarbete. Det är inte relevant att som nu sker låta tandhygie-nister lära tandtekniker att ta alginatavtryck.

Introduktionen till utbildningen kan förbättras genom samläsning de första veckorna. Lämpliga ämnen att samläsa kan vara allmän anatomi, smittspridning samt lagar och förordningar inom tandvården.

resultat

Kvaliteten på de examensarbeten som vi tagit del av är tillfredsställande. Uppföljning av examinerade studenter saknas.


Målet för den manuella skickligheten uppnås. Huruvida sambandet mel-lan forskning och utbildning säkras är vi tveksamma till. Utbildningens kritiska och kreativa miljö och dess högskolemässighet är svag.


Tillgången på verksamhetsförlagda utbildningsplatser är relativt god, men dessa är spridda över landet och även utomlands i några fall. Trots den geografiska spridningen hade det varit önskvärt med handledarträffar för återkoppling.

Studenten fyller varje dag i vad hon eller han har gjort under dagen i en rapport som sänds till lärosätet varje månad efter det att handledaren granskat och signerat den. Lärosätet håller kontakt med laboratorierna men den geografiska spridningen gör det svårt för lärarna att besöka en del av dem.

Instrument för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av den verksam-hetsförlagda utbildningen behöver utvecklas.

637


Tandteknikerutbildningen vid Umeå universitet bedömer vi vara en isole-rad utbildningsmiljö och det är därför av största vikt att stödja den befint-liga lärargruppen på olika sätt. Man har unika möjligheter att bygga upp en utbildning av hög kvalitet mot bakgrund av tillgången på unik kom-petens av relevans både beträffande vetenskap och beprövad erfarenhet i närmiljön. Vi frågar oss emellertid vilken plats tandteknikerutbildningen intar i Umeå universitets strategiska satsningar och profil.

Vår samlade bedömning är att utbildningens förutsättningar är otill-fredsställande. Utbildningens genomförande, resultat och verksamhetsför-lagda utbildning är tillfredsställande.

Vi rekommenderar Umeå universitet att• stärka studenternas lärandemiljö och i högre grad uppmuntra till ett

kritiskt förhållningssätt • utveckla integreringen mellan tandtekniker- och tandläkarutbild-

ningen• utarbeta en handlingsplan för forskning inom huvudområdet tand-

teknik• utarbeta tydliga lärandemål så att progressionen och integreringen av

olika kunskapsområden framgår• utveckla samarbete med andra tandteknikerutbildningar beträffande

handledning och examination av examensarbeten.

utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid ... · högskolan i kalmar 77 karolinska...

Documents