våld - kunskapsbanken.nck.uu.sekunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/400/våld...

våld i nära relationer – kartläggning 1

Vilka verksamheter erbjuder stöd, vilket förebyggande arbete görs och hur ser behovet av kompetensutveckling ut i Halland?

Ett samarbete mellan Region Halland, Hallands samtliga kommuner, rättsväsende, frivilligorganisationer, privat verksamhet och Länsstyrelsen Halland.

VåLd i nära relationer – en ögonblicksbild

oktober 2011 – maj 2012

våld i nära relationer – kartläggning 32 våld i nära relationer – kartläggning

Förord

För några år sedan talades det om ”kvinnofrid”. Idag används allt oftare begreppet ”Våld i nära relationer”. det är inte bara ett byte av namn/begrepp, utan också ett tecken på att kunskapen om problematiken och dess vidd ökat. Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet använder följande definition:

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem. Förutom att det orsakar ett stort antal drab-bade fysiskt och psykiskt lidande samt en påtaglig risk för traumatisering av familjernas barn, innebär våldet mycket stora samhälls-kostnader för sjukvård, sjukskrivningar inklu-sive arbetsbortfall, rättsväsende, kriminalvård och socialtjänst.

2005 gjordes en kartläggning i Halland av det dåvarande kvinnofridsarbetet inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, polisen,

åklagarkammaren, frivården och frivillig- verksamheterna. Motsvarande kartläggning har nu upprepats. Frågeställningarna har bland annat handlat om organisation, kom-petens, arbetsformer, samverkan, möjligheter, problem och utvecklingsbehov. det har naturligtvis inte varit möjligt att genomföra en total kartläggning men rapporten ger en ögonblicksbild av hur det ser ut i Halland. Att svaren från de intervjuade blivit varierande beror delvis på att arbetet är organiserat olika inom verksamheterna och att uppdragen ser olika ut.

En sak är helt säker jämfört med den föregå-ende kartläggningen. Allt fler verksamheter har påbörjat ett utvecklingsarbete och en kompetensutveckling inom området. Och – inte minst har medvetenhet om problematiken ökat!

Lika säkert är att det även fortsättningsvis krävs verksamhetsutveckling, förbättrad samverkan, kompetensutveckling samt inte minst ett ökat tillvaratagande av de drabbades erfarenheter och kunskaper!

Anders LangemarkUtvecklingsledare vid Avdelningen för regional samverkan

”Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer. Kännetecknande är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren, vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.”

Grafisk produktion: M&CO Reklambyrå, Foto: Shutterstock, Tryck: Tryckservice, januari 2013.Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, kontakta Broschyrbeställningen,

tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.regionhalland.se/broschyrer.

Region Halland har ansvarat för kartläggningen av arbetet med våld i nära relationer i Halland i samverkan med Hallands samtliga kommuner, rättsväsende, frivilligorganisationer, privat verksamhet och Länsstyrelsen Halland.

Kartläggningen är en uppföljning av en tidigare kartläggning som genomfördes 2005. Målet med kartläggningen är att sprida information och inventera utvecklingsområden som avser arbetet med våld i nära relationer (mäns våld mot kvinnor, våldsutövare och barn som bevitt-nat våld) i länet. Kartläggningen har genomförts med statliga medel via Länsstyrelsen.

Kontaktperson:Sigun LiljaSamordnare Våld i nära relationer

Tfn 035 13 22 47Mobil 072 54 19 656E-post [email protected]änsstyrelsen i Hallands län301 86 Halmstad

www.facebook.com/mcoreklambyra

www.regionhalland.se/broschyrer


Innehåll

Uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

SammanfattningKunskap och utveckling idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Verksamheternas ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Utvecklingsmöjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Kapitel 1 – Verksamheter inom kommunernas socialtjänsterKungsbacka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Varberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Falkenberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Halmstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Hylte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Laholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35Sociala jouren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38Översikt verksamheter i länet . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Kapitel 2 – Hälso- och sjukvårdenAkutmottagningen, Halmstad . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Närakuten, Kungsbacka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Vårdcentralen Breared Hälsans hus, Varberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Vårdcentralen Nyhem, Halmstad . . . . . . . . . . . 47Vuxenpsykiatriska mottagningen, Laholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Psykiatriska slutenvården, Halmstad . . . . . . . 51Barnpsykiatriska mottagningen, Kungsbacka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Kvinnokliniken, Halmstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55Kvinnokliniken, Varberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57Mödrahälsovården i södra Halland . . . . . . . . . 59Mödrahälsovården i norra Halland . . . . . . . . 60Habiliteringen, Varberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Kapitel 3 – RättsväsendetPolisen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64åklagarmyndigheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Frivården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Kapitel 4 – Frivilligorganisationer och privat verksamhetKvinnojouren i Falkenberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70Kvinnojouren i Halmstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72Brottsofferjouren i Varberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75Män i fokus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77Tidigare kartläggningar i länet . . . . . . . . . . . . . . . . 78Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

BilagorSocialtjänstens regelverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80Hälso- och sjukvårdens regelverk . . . . . . . . . . . 82


Metod

Nyckelpersoner inom socialtjänstens arbete med våld i nära relationer har kontaktats och intervjuats i grupp. Samtliga sex kommuner i länet har deltagit i kartläggningen. Intervjuer har företagits med personal som på ett eller annat sätt arbetar med våld i nära relationer. Ett antal av de intervjuade arbetar i stort sett heltid inom området, medan andra i sin yrkesutövning arbetar med problematiken eller undantagsvis träffar på och identifierar våld i nära relationer.

Inom hälso- och sjukvården har representan-ter för ett urval av verksamheter intervjuats kring deras arbete med våld i nära relationer. Ansvariga nyckelpersoner har gett förslag på vilka personer inom hälso- och sjukvården som kan intervjuas.

En ansvarig inom polisens verksamhet har intervjuats. därefter har även representanter för kriminalvården och åklagarmyndigheten intervjuats. Intervjuer har även genomförts med representanter för två kvinnojourer och en brottsofferjour i länet. därutöver har en representant för en privat behandlingsverk-samhet med inriktning på män som utövar våld intervjuats.

Kartläggningen är på intet sätt heltäckande gällande arbetet med våld i nära relationer i länet. den ger ett urval och en ögonblicksbild av det pågående arbetet och utvecklingspro-cesser. Intervjuerna har genomförts under perioden oktober 2011 till och med maj 2012.

Totalt har 35 intervjuer genomförts med sammanlagt 64 personer inom ovanstående verksamheter. Länssamordnaren har via den regionala stödstrukturen och dess taktiska grupper inom regionen presenterat uppdraget och kartläggningen. därefter framkom namn på personer som kunde delta och intervjuas.

de frågor som använts har varit öppna och intervjuerna har spelats in. därefter har läns-samordnaren skrivit ut intervjuerna. Frågorna har anpassats utifrån om det gällt socialtjänst, hälso- och sjukvård, rättsväsendet eller frivil-ligorganisationerna. Rapporten har skrivits utifrån de svar som framförts. de intervjuade har tagit del av texten i rapporten och beretts möjlighet att lämna synpunkter för att undvika missuppfattningar och för att få med even-tuella viktiga förändringar som genomförts sedan intervjutillfället. Samtliga intervjuer är sparade i ursprungligt skick.

Uppdrag

Syftet med detta arbete är att genomföra en kartläggning genom kontakter med respektive kommun, Region Halland och andra aktörer som berörs. Uppdraget inne-bär även att inventera behov av kompe-tensutveckling hos verksamheterna. därefter ska en analys göras och förslag ges om eventuellt övriga möjliga samverkans- områden.


Sammanfattning

Kunskap och utveckling idagEtt positivt utvecklingsarbete inom området våld i nära relationer har ägt rum sedan tidigare kartläggning 2005. Som exempel kan nämnas att alla kommuner idag har tillgång till gruppverksamheter som erbjuder hjälp till barn som bevittnat våld, Kriscentrum finns i två kommuner, specialiserade tjänster inom området våld finns i flera kommuner. den länsövergripande socialjouren finns numera och har som prioriterat område våld i nära relationer. Kungsbacka är anslutet till sociala jouren i Göteborg. Ett utvecklingsarbete pågår inom vissa delar av hälso- och sjukvården där numera screening och intervjuer kring förekomsten av våld genomförs.

Kartläggningen visar att en attitydförändring ägt rum inom polis och åklagarmyndighet när det gäller att arbeta med brott i nära relation. detta har inneburit att specialistkompetens och särskilda arbetsgrupper idag finns för att arbeta med denna typ av brott. Intervjuerna visar på att denna förbättring lett till att fler anmälningar leder till åtal. Inom polis, åklagare och frivården genomförs utbildningar nationellt gällande våld i nära relationer.

Hos frivilligorganisationerna genomförs ett viktigt arbete inom området och även där jobbar man med utvecklingsfrågor. Ett exempel är Falkenbergs kvinnojours särskilt skyddade boende för våldsutsatta med starkt skyddsbehov.

Kunskapsnivån kring våld i nära relationer ser väldigt olika ut i de verksamheter som kartlagts. Kartläggningen innehåller intervjuer

med de verksamheter vars huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med våldsproble-matik och bland de som förvånande nog inte kommer i kontakt med någon våldsutsatt eller våldsutövare. Kunskapsnivån inom den del som avser hälso- och sjukvården är varierande, men av intervjuerna framkom att det är viktigt för personalen att kunna ställa rätt frågor och att veta var den våldsutsatta/våldsutövande kan söka hjälp.

Numera har flera av kommunerna i länet verk-samheter och speciella tjänster som är riktade mot våld i nära relationer. Kartläggningen visar att de som arbetar specifikt med dessa frågor har någon form av vidareutbildning inom området. Inom såväl kommunerna, hälso- och sjukvården som rättsväsendet används och utvecklas olika arbetsmetoder. Några exempel är riskbedömningsinstrument, screeningfrågor, Trappanmodellen, Children Are People (CAP) och Integrated domestic Abuse Programme (IdAP).

På senare år har flera av kommunerna arrangerat basutbildningar inom våld i nära relationer för den egna personalen och exempelvis hälso- och sjukvårdspersonalen hos samverkanspartners.

I Region Hallands mål och strategier för åren 2012-2015 framgår att invånarna i Halland ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård. detta innebär att invånarna ska erbjudas samma hälso- och sjukvård oavsett var de bor i länet.


Kartläggningen visar att ett återkommande problem i kommunerna är att det inte finns en lösning när det gäller att köpa tjänster av varandra eller samfinansiera verksamheter.

Genomgående i intervjuerna med personal inom hälso- och sjukvården framgår att det finns en efterfrågan gällande handlingsplaner och riktlinjer rörande våld i nära relationer.

Kunskap och fortbildning inom området efterfrågas, liksom kompetens att ställa frågor kring våld och att tolka tecken på att våld förekommer.

Nationellt centrum kvinnofrid (NCK) har på sin hemsida förslag på frågeställningar som kan användas inom hälso- och sjukvården för att ställa frågor om våld. Av kartläggningen framgår att detta frågematerial inte används i någon större omfattning inom hälso- och sjukvården i Halland.

Under arbetet med kartläggningen har det framkommit att NCK bildat ett nationellt nätverk med möten två gånger per år för hälso- och sjukvårdens representanter. Hal-land som enda län deltar inte i detta nätverk.

Kartläggningen visar att mycket utvecklings-arbete kvarstår inom länet. detta framförallt inom delar av hälso- och sjukvården för att uppmärksamma och utveckla arbetet med våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnat våld.

ForskningVåld i nära relationer är ett folkhälso- och samhällsproblem som måste bekämpas på bred front. Barn som växer upp i familjer där det förekommer våld mellan vuxna löper tio gånger högre risk att utsättas för misshandel än där våld inte förekommer, enligt Staffan Jansson professor i folkhälsovetenskap/social-pediatrik vid Karlstads och Örebro universitet.

I de familjer där mannen misshandlar kvinnan förekommer enligt Janson i 60 % av fallen även barnmisshandel.

Barn som växer upp i familjer med missbruk eller annan social utsatthet löper inte samma risk att utsättas för våld som barn där våld förekommer mellan vuxna.

Verksamheternas ansvarSamverkan är nödvändig för att komma i kontakt med och arbeta med våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Samverkan innebär att använda specifika kunskaper och resurser för att bedriva ett gemensamt arbete med våld i nära relationer. I sammanhanget är det av yttersta vikt att styrning sker där ledningen aktivt driver på samverkan och stödjer dess utveckling.

de olika aktörerna bör samverka för att ha en strategi för att utföra arbetet gällande våld i nära relationer. Av lagstiftningen framgår att verksamheterna har ett uppdrag att samverka och ta ett gemensamt ansvar för dessa frågor. den ekonomiska utvecklingen i samhället visar på att allt stramare ekonomiska villkor finns att vänta och att samverkan mellan olika kommuner, hälso- och sjukvård, frivilligorga-nisationer med flera är av yttersta vikt för att använda kompetens och resurser på optimalt sätt i arbetet med våld i nära relationer. Nämnas kan även att de mindre kommunerna med ett lägre befolkningstal inte kommer att kunna ha fullgod kompetens gällande våld i nära relationer och andra uppdrag som ingår i socialtjänstens verksamhetsområde. I dessa kommuner kan samverkan/samgående vara ett sätt att upprätthålla kompetens och service.

Ett syfte med samverkan är att synliggöra de samverkande parternas insatser så att dessa blir välkända och anpassade till målgruppens behov.

Insatser för att arbeta med våld i nära relatio-ner innebär att ett antal aktörer måste sam-verka. Kommunen har det yttersta ansvaret men andra verksamheter måste ta sitt ansvar (Prop. 2006/07:38 s.15, SOSFS 2009:22).

de olika aktörerna bör utveckla en samsyn utifrån sina olika professioner och kunskaper. Samtidigt behöver god tillit finnas till varandras kompetenser.

Att arbeta med och sprida kunskap om hanteringen av skyddade personuppgifter är väsentligt, eftersom det är av yttersta vikt för den våldsutsatta och barnen att uppgifter om dem inte kommer till våldsutövarens kännedom. Av de uppgifter som framkommit i kartläggningen bör nämnas att det händer att uppgifter läcker ut och kommer den våldsutsatta till skada. En anledning till detta är troligen okunskap och även otillräckliga sekretessregler.

UtvecklingsmöjligheterUtifrån den kartläggning som genomförts i länet har följande utvecklingsmöjligheter framkommit:

Gemensamma utvecklingsmöjligheter

• Gemensamutbildningsplaneringefterfrå- gas, såväl grundläggande som mer riktad spetskompetensutbildning. • Övergripandeutbildningsinsatser,sommed jämna mellanrum återkommer för att delge olika personalgrupper och även nyanställda kunskap inom området. • Handbok;våldinärarelationer,medvägled- ning för personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, rättsväsende med flera. • Utvecklingavkunskapenocharbetetmed hanteringen av skyddade personuppgifter.• Utvecklingavinsatserförvåldsutsattamed specifika problem. Inte minst för dem med särskilda behov på grund av funktionsned-

sättning, missbruksproblematik eller utsatthet gällande hedersproblematik.• Samtligabehövergöraförtydliganden–hur hitta information om vilken hjälp som finns när det gäller våld i nära relationer på respektive hemsida.

Utvecklingsförslag för kommunerna

• Insamlingavgemensamstatistikinom kommunerna gällande förekomsten av våld i nära relation inom olika verksamheter. • Länsövergripande/kommungemensamma insatser gällande våldsutövare.• Länsgemensamtboendeförvåldsutövare.• Ettersättningssystemförattkommunerna i länet ska kunna köpa tjänster av varandra.

Hälso- och sjukvårdens specifika möjligheter till utveckling

• Satsningförattspridakunskapochöka medvetenheten inom området. • Ökaochspridakunskapenkringscreening och frågor gällande våld i nära relation i övrigt.• Utvecklahandlingsplaner,riktlinjeroch checklistor rörande våld i nära relationer inom hälso- och sjukvårdens område.• Attbeslutfattasomattprioriteraarbetet med våld i nära relationer inom hälso- och sjukvården.

Kunskapen om våld i nära relationer måste öka. Metoder att ställa frågor om våldsutsatt-het behöver utvecklas och få en större spridning. Verksamheter som arbetar med och har metoder för att fånga upp våldsutövare är ett utvecklingsområde att arbeta med i hela Halland. Frivården och några av kom-munerna arbetar med våldsutövare. Flera av kommunerna, delar av hälso- och sjukvården, rättsväsendet och frivilligorganisationerna arbetar med att utveckla arbetet gällande våld i nära relationer.


Kapitel 1

Verksamheter inom kommunernas socialtjänster

KungsbackaIntervju med enhetschefen och fyra personer som arbetar vid Kriscentrum inom socialtjänsten i Kungsbacka.

Inom Kriscentrum i Kungsbacka arbetar man med såväl kvinnor som män, enskilt och i grupp. det bedrivs även gruppverksamheter samt enskilda samtal enligt Trappanmetoden för barn som bevittnat våld.

När en kvinna sökt hjälp hos Kriscentrum träffar man henne ett antal gånger i enskilda, individuella samtal. Utgångspunkten är kvin-nans speciella situation, känslor och tankar. därefter erbjuds hon delta i gruppverksamhet där antalet deltagare uppgår till högst åtta kvinnor.

det bedrivs även samtalsbehandling med män som utövar våld samt kurativa samtal för män som befinner sig i kris främst på grund av någon relationsinriktad problematik. Personalen är speciellt inriktad på att arbeta med männen.

Hösten 2009 startade Kriscentrum, tidigare bedrevs arbetet med våld i nära relationer inte inom en enhetlig arbetsgrupp. Under hela

2000-talet har man i olika former arbetat med projekt kring våld i nära relationer. På Kungsbacka kommuns hemsida finns information kring arbetet gällande våld. det finns även informationsfoldrar som finns tillgängliga på till exempel vårdcentraler.

SamverkanEn lokal samverkansgrupp (CARLA) har startat upp på nytt, där finns bland andra Kriscentrum, polisen, hälso- och sjukvården, brottsofferjouren och kvinnojouren represen-terade. CARLA samverkan bidrar till att göra arbetet gällande våld i nära relationer känt och att sprida kunskap. Kriscentrum samverkar i övrigt med andra delar av socialtjänsten, skolan, vårdcentraler och mödravården, polisen, brottsofferjouren med flera.

Särskilda grupperInom Kriscentrum arbetar man en hel del med kvinnor under 25 år som är våldsutsatta och som behöver stöd. Av kvinnor som är över 65 år deltar endast ett fåtal i Kriscentrums verksamhet. det är inte lätt att nå den åldersgruppen. detsamma gäller de funktions-nedsatta, våldsutsatta kvinnorna.


KompetensVåld i nära relationer är ett svårt område att arbeta med, det krävs vidareutbildningar inom området och inte bara grundutbildning. det är även viktigt att ha professionell handled-ning för att kunna utföra ett arbete med hög kvalitet. det behövs kompetensutveckling på flera nivåer, dels organisatoriskt och dels strategiskt, med inriktning på hur arbetsmetoder kan förbättras. Vidare behövs kompe-tensutveckling som förbättrar utrednings- och behandlingsmetoder i arbetet med individer och grupper.

Framtida arbetedet är viktigt att ha en ständigt pågående process för att ha en utveckling inom området.

Mål och handlingsplanerMålsättningen är att alla som söker ska få hjälp. det finns även en tidsangivelse för inom vilken tid till exempel en hjälpsökande kvinna ska få kontakt och hjälp.

det finns idag ingen handlingsplan gällande våld i nära relationer. dock sker en viss rapportering till nämnden för Individ och Familjeomsorg. de olika gruppverksamhe-terna utvärderas kontinuerligt.

till exempel via kvinnojouren till Kungsbacka därefter sökt sig till Kriscentrum.

ÄldreomsorgI intervju med enhetschefen för hemtjänsten i centrala Kungsbacka framkom följande:

Internt arbeteInom äldreomsorgen uppstår problematik kring att den enskilde kan bli kränkt av närstående som på grund av okunskap agerar utan ont uppsåt. Personalen kan gå in där och agera och hjälpa den enskilde och dess anhöriga. det förekommer att den friske kränker den sjuke och tvärtom.

SamverkanOm något ärende gällande våld i nära relation skulle förekomma finns en kontaktperson inom individ- och familjeomsorgen (IFO) att ringa till. det går att få vägledning och hjälp från IFO och kvinnojouren. När det gäller enskilda ärenden så sker samverkan. Inom de olika delarna av socialtjänsten köper man tjänster av varandra och det fungerar väl.det finns en politisk viljeinriktning i Kungsbacka att äldreomsorgen, funktionhinder-enheten och IFO ska samverka i högre utsträckning.

KompetensPersonalen har inte rätt kompetens för att jobba med våld i nära relationer. de har däremot en generell kunskap om att gå in och arbeta i familjer. det skulle behövas en generell övergripande kompetensutveckling gällande våld i nära relationer med frågeställ-ningar som exempelvis: hur lägga märke till och agera?

” Vi hjälper individer att bli medvetna om deras utsatthet, vi vill se kvinnor segla ut härifrån som är kapabla.”

Som arbetsgivare vore det önskvärt att man lär sig mera om hur frågeställningar kring våld hanteras när det gäller anställda som de kan misstänka utsätts för våld i hemmet.

Mål och uppföljningdet finns ingen handlingsplan när det gäller våld i nära relationer. Verksamhet i Kungs-backa styrs av riktlinjer.

Skyddade personuppgifterdet är inte vanligt förekommande med skyddade personuppgifter inom äldreom- sorgen, men det förekommer att personal har det. den intervjuade är då noga med att kontrollera med den enskilde vad som gäller och vad som eventuellt kan lämnas ut.

Kungsbacka•Kommunenharuppmärksammat och arbetat under lång tid med våld i nära relationer i olika former.

•Utvecklingsarbeteinomområdet pågår.

•Samverkanmedandramyndigheter och verksamheter har intensifierats på senare år.

•Personalfinnssomihuvudsakarbetar med våld i nära relationer.

•Personalmedspetskompetensinom området finns.

•Barngruppsverksamheterfinns.

•Politiskviljeinriktningsomfrämjar samverkan mellan äldreomsorg, funktionshinderenhet och IFO finns.

•Handlingsplangällandevåldinära relationer saknas, dock styrs verksamheterna av riktlinjer och rapportering till respektive nämnd.

Skyddade personuppgifterdet finns möjlighet att söka hjälp utan att uppge sitt namn. det är inte ofta personalen inom Kriscentrum kommer i kontakt med någon som har skyddade personuppgifter. det har dock hänt att kvinnor som kommer


Arbete med våld i nära relationer idagInom vuxenenheten i Varberg finns för närva-rande fyra kvinnofridshandläggare. det finns en speciell kvinnofridstelefon som behövande kan ringa till och det är alltid någon som svarar under kontorstid. de som ringer ska kunna få kontakt med någon samma dag. Om det finns barn i familjen kopplas alltid en barnhandläggare med. det finns bra rutiner för detta och samarbetet fungerar väl enligt de intervjuade. det finns dock ett problem och det är att det inte finns någon verksamhet i Varberg att hänvisa vidare till, till exempel behandling eller skyddat boende. Vad gäller skyddat boende finns ett samarbete med kvinnojourerna och vid behov köper soci-altjänsten platser externt om någon kvinna och barn behöver komma bort från mannen och sitt nuvarande boende. För stöd i övrigt förekommer det att hjälpsökande hänvisas till kuratorer på vårdcentralerna.

Sedan många år finns barngrupper för barn som bevittnat våld och barn i missbruksmiljö inom nämndens verksamhet. dessa är väl-fungerande verksamheter. Numera kan barn/ungdomar söka direkt till gruppverksamhe-terna. Tidigare var detta en beslutad insats efter utredning med stöd av socialtjänstlagen.

Inom de delar som har många privata utförare kan problem uppstå om man misstänker att våld förekommer mot vårdtagaren av till exempel den som är personlig assistent/anhörig. Om problematiken påtalas händer det att vårdtagaren och dess anhöriga byter assistansbolag.

Handlingsplaner/rutinerSkriftliga rutiner gällande våld i nära relationer finns och de är nyligen omarbetade.

Förslag till förändringarTidigare har försök gjorts för att kunna köpa tjänster gällande insatser inom området våld i nära relationer från Kungsbacka, men det har inte gått att genomföra på grund av att det är svårt att komma överens om omfattningen. I Varberg arbetar man nu för att kunna skapa egna verksamheter och socialnämnden har fattat beslut om detta. Från och med juni 2012 kommer Varbergs omsorg (den kommunala egenregin) att erbjuda gruppbehandling, enskilda samtal och praktiskt arbete kring våldsutsatta kvinnor/män. delar av dessa arbetsuppgifter utförs idag av de fyra kvinno-fridshandläggarna. dessutom kommer de att erbjuda behandling för våldsutövande män/kvinnor enskilt och i trepartssamtal. det sistnämnda innebär att mannen får en egen kontaktperson under den tid som en utred-ning pågår kring våld i nära relation inom barn/familjeenheten. Mannens egen kontaktperson ska motivera och hjälpa honom, utreda hans föräldraförmåga och arbeta med honom som förälder till barnen.

Tidigare verksamhet gällande våld i nära relationerFör några år sedan fanns det gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor, det var ett samverkansprojekt under två år mellan kommunen och landstinget. detta lades ner eftersom landstinget drog sig ur då man inte ville vara med och betala längre.

VarbergI intervju med enhetschef äldreomsorgen, enhetschef barn och familj, enhetschef för vuxenenheten och kvinnofridshandläggare.


Särskilda grupperInom de olika enheterna förs statistik över an-tal ärenden, verksamhetsberättelser upprättas och nämnden tar del av dessa. Sedan år 2008 förs statistik gällande våld i nära relationer. Alla samtal som inkommer till kvinnofrids-telefonen räknas.

När det gäller statistik rörande barn så arbetar man på att förbättra underlaget för detta.

den avdelning som handhar utvecklings- och kvalitetsfrågor reviderar olika verksamheter, vilket innebär uppföljning av basutbudet och att kvalitetskraven hålls. dock har ännu inte alla verksamheter dessa uppföljningskrav idag men enligt planeringen ska detta byggas ut.

de intervjuade uppger att det är ett problem att föra statistik så att den visar rätt uppgifter. det vore en fördel om man till exempel kunde ange flera orsakskoder när en anmälan om att barn misstänks fara illa inkommer. Noterar man att det är en anmälan från polisen men inte något ytterligare, som att barnet bevittnat våld, så finns det inte med i statistiken. detta medför att våld i nära relation inte registreras i den omfattning som det förekommer.

ÄldreomsorgInom äldreomsorgens hemtjänst är det svårt att hantera de våldsutsatta, eftersom det är svårt för personalen att veta vad man kan göra. Tidigare fanns en projektledare gällande våld i nära relationer men nu undrar äldreomsorgen vem som är ansvarig för dessa frågor. det finns en del samverkan kring äldre kvinnor mellan kvinnofridssamordnarna och äldreomsorgen. dementa kvinnor och deras anhöriga erbjuds delta i gruppverksamheter och där kommer troligen frågan om våld upp.

För några år sedan fanns en projektledare gällande våld i nära relationer för hela socialförvaltningen och hon började med äldreomsorgen. En föreläsning hölls som var välbesökt av personalen.

FunktionshinderområdetIntervju med en enhetschef inom utförarsidan och en handläggare/metodhandledare inom funktionshinderområdet.

Internt arbeteHandläggare inom funktionshinderområdet tillhör vuxenenheten där kvinnofridssamord-narna finns. Om behov uppstår finns ett natur-ligt samarbete med kvinnofridssamordnarna. det har varit lite olika bud inom förvaltningen huruvida kvinnofridssamordnarna ska finnas kvar i den funktion de idag har eller inte. Inom boendestödsdelen tar man i första hand kontakt med respektive handläggare om problematik kring våld skulle uppmärksam-mas kring en enskild. därefter kommer kvinnofridshandläggaren in och hjälper till.

SamverkanSamverkan sker internt med bland andra kvinnofridshandläggarna och de som utreder barn som misstänks fara illa. Externt samarbete finns med polisen, skolan, gruppverksamheter såsom barn i våldsmiljöer. Samverkan gäller även annat än förekomsten av våld i nära relation.

KompetensÖverlag behövs mera kunskap kring våld i nära relationer. Hur se tecken på våld och vad göra är frågeställningar som behöver utvecklas.

Mål och uppföljningardet finns en övergripande handlingsplan gällande våld i nära relationer, men ingen speciell för funktionshinderområdet. Våld i nära relation ingår inte i de mål som finns för verksamheten.

Skyddade personuppgifterPå uppdragssidan inom verksamheten har det vid något enstaka tillfälle förekommit att någon haft skyddade personuppgifter. Men det är väldigt ovanligt.

”Hur länge jag än jobbar så är det svårt att nå fram till vissa personer. Det ligger i vilka svårigheter man har och att kommunicera. Det behövs nog mera kunskap kring våld i nära relationer. Det finns personer som är bättre på att tala om detta än vi, med alternativ kommunikation och bilder. De kan nog få helt andra svar.”

Varberg•Handlingsplanochskriftligarutiner för våld i nära relationer finns.

•Grupperförbarnsombevittnatvåld finns sedan länge.

•Verksamheterförvåldsutsattaoch våldsutövare är under uppbyggnad.

•Merakunskapkringvåldinära relationer efterfrågas överlag. Inom funktionshinderenheten och äldre- omsorgen vill man öka kunskapen: hur se tecken på våld och vad göra?


Interna verksamheter/samverkanArbetet när det gäller våld i nära relationer bedrivs inom olika delar av förvaltningen. Kvinnor som söker akut hjälp kommer till enheten för försörjningsstöd och kan då få hjälp med att söka sig vidare till andra delar av förvaltningen och kvinnojouren. Inom kvinno-fridsteamet arbetar man på olika nivåer med relationsvåld och då även med kvinnor som har missbruksproblematik. Arbetet utförs såväl i grupp som genom enskilda samtal med kvinnan. För barn som bevittnat våld finns gruppverksamhet att tillgå.

En mottagning för män som utövar våld är under uppstart. den ska vara lokaliserad på annan plats än verksamheten som arbetar med våldsutsatta. Inledningsvis kommer mottagningen att hålla öppet en dag i veckan. Information om mottagningen för män ska spridas med hjälp av samverkanspartners såsom övrig socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och kriminalvård.

På planeringsavdelningen, vilken är övergri-pande för hela socialnämndens verksamhet, finns den person som är sekreterare inom den samverkansgrupp som finns gällande arbetet med våld i nära relationer i kommunen. I samverkansgruppen finns representanter från socialtjänsten, närsjukvården, privat vård-central, vuxenpsykiatrin, barn- och ungdoms- psykiatriska mottagningen (BUP), polisen, kriminalvården, åklagaren, Falkenbergs Bostads AB (FABO), kvinnojouren, brottsofferjouren, kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen. Sam- verkansgruppen anordnar halvdagars bas-

utbildningar gällande våld i nära relationer. Samtliga ska ha deltagit i en sådan utbild-ningshalvdag. Utbildningen vänder sig till alla anställda inom de olika delarna av samverkansgruppen. Under halvdagen informerar de olika verksamheterna som arbetar med våld i nära relationer om sitt arbete.

Samverkan inom förvaltningen när det gäller våld i nära relationer är god. det finns även ett gott samarbete med FABO.

det vore en fördel att enkelt kunna samarbeta med andra kommuner gällande skydd för kvinnor och barn, till exempel genom att byta skyddade boenden mellan kommunerna vid behov.

Under våren 2011 förtydligades vistelse- begreppet i socialtjänstlagen, vilket skulle kunna underlätta ansvarsfördelningen mellan kommuner gällande våldsutsatta.

Handlingsplaner/rutinerdet finns en övergripande handlingsplan för kommunen och denna är under revidering. Inom försörjningsstöd finns en speciell check-lista som används. I verksamhetsberättelsen som presenteras för socialnämnden redogör kvinnofridsteamet och barngruppsverksamhe-terna för sitt arbete gällande relationsvåld.

Särskilda grupperInom vuxenenheten har man under flera års tid arbetat med missbrukande, våldsutsatta kvinnor. detta har tidigare bland annat finan-sierats av utvecklingsmedel via Länsstyrelsen.

FalkenbergIntervju med två enhetschefer och en utredningssekreterare.


de intervjuade anser att det är viktigt att jobba med missbruket för att sen ta itu med proble-matiken kring våldsutsattheten. En svårighet är dock att vid behov hitta skyddat boende för missbrukande, våldsutsatta kvinnor. Kvinno-jourerna har som regel inte möjlighet att ta emot dessa.

En ansökan om gruppledarutbildning vid Bräcke diakoni i Göteborg har gjorts gällande två anställda vid daglig verksamhet inom funktionsnedsättningsområdet och en från kvinnofridsteamet. Syftet är i första hand att inom daglig verksamhet arbeta förebyggande för att flickorna/kvinnorna ska få hjälp med att sätta gränser. Förhoppningen är att dessa kunskaper då kommer att sprida sig inom funktionshinderområdet.

Inom äldreomsorgen har man ingen egen verksamhet rörande våld i nära relationer, men det finns planer att på sikt även där kunna utbilda gruppledare. Personal från äldre-omsorgen har dock deltagit i utbildnings- halvdagen inom området.

KompetensutvecklingEn stor del av personalen har rätt kompetens för att arbeta med våld i nära relationer och att genomföra riskbedömningar. dock skulle en utveckling behövas när det gäller att upptäcka och synliggöra män som slår och hur man arbetar med denna problematik.

Inom äldreomsorgen och funktionshinderenheten finns en efterfrågan på fortbildning inom området gällande arbetsledare och chefer. detta för att dessa ska kunna stödja sin personal.

Framtida arbeteUnder år 2011 har en aktivitetsplan för samverkansgruppen/Kvinnofrid i Falkenberg upprättats:

• Kompetensutveckling: fortsatt halvdagars basutbildning för personal hos samtliga aktörer, information om vilka resurser som finns att tillgå inom kvinnofridsteamet, barngruppsverksamheten och upplysningar relationsvåld. Fokus ska vara på vad man som personal gör när man upptäcker att det förekommer våld.• Samverkan i akuta fall: fortsatt utveckling inom detta område, bilda en samverkansgrupp för akuta insatser.• Samverkan med andra kommuner kring skyddat boende: utveckla samverkan med socialtjänst, kvinnojour och bostadsbolag i andra kommuner för att möjliggöra skyddat boende för kvinnor och barn i andra kommuner.• Samverkan mellan socialtjänst och kriminal- vård: utveckla samverkan kring brottsoffer.• Revidering av kvinnofridsplanen.

Ett utvecklingsarbete pågår för att se om socialnämnden ska starta upp verksamhet för våldsutövare och hur denna ska se ut. Tidigare har man försökt köpa in tjänster från grann-kommuner men det har varit svårt att hitta ett sätt att lösa den ekonomiska delen. För att kunna gå ut med information till våldsutövare behövs en egen verksamhet att hänvisa till och detta finns inte idag. det behövs även en utveckling av hur man ska kunna nå fler vålds-utövare och erbjuda hjälp.

Skyddade personuppgifterde intervjuade uppger att hanteringen av sådana uppgifter kunde förbättras. När en kvinna och barn får hjälp att flytta till en ny kommun från Falkenberg så skrivs inte nam-net på kommunen in i personakten. En fråga är om de personakter som innehåller uppgifter om personer med skyddade personuppgifter överhuvudtaget ska hanteras i datasystemet.

Äldre och funktionsnedsattaIntervju med avdelningschefen för äldre-omsorgen och funktionshinderenheten i Falkenberg.

Internt arbeteVid intervju med chefen för avdelningarna som arbetar med äldre och funktionsnedsatta framkom att en stor del av verksamheterna under år 2013 ska utföras på entreprenad. det finns därför osäkerhet om befattningar och organisation inom kommunens del.

det finns en övergripande handlingsplan gäl-lande våld i nära relationer i kommunen. Inom äldreomsorgen och funktionshinderenheten har man ännu inte brutit ner och gjort någon egen handlingsplan. Några diskussioner på ledningsnivå gällande våld i nära relationer har inte hållits men det är ändå ett område som det ska arbetas med. Personal har deltagit i utbildningsdagar inom området.

Inom gruppboende används avvikelserappor-tering vid våld mellan boende.

SamverkanOm problematik kring våld i nära relationer skulle uppstå så sker samverkan med individ- och familjeomsorgen.

KompetensPersonalen har nog rätt kompetens, men det krävs en tydlighet och ett arbete med att bryta ner den övergripande handlingsplanen. den basutbildning som anordnats har personal deltagit i. det är positivt om Region Halland tänker på samtliga kommuner när det gäller kompetensutveckling inom våld i nära relationer.

det är viktigt att uppmärksamma till exempel sjukvårdspersonalen inom kommunen på dessa frågor och att diskussionen hålls levan-de. Vilka frågor ska ställas när man misstänker våld och så vidare? En implementeringsplan i kommunen kring dessa frågor vore bra.

Skyddade personuppgifterNär någon anställd personal har skyddade personuppgifter så finns en rutin kring hanteringen av detta.

Falkenberg•Lokalsamverkansgruppfinnssedan länge.

•Övergripandehandlingsplanfinns.

•Basutbildningar–våldinärarelationer för personal inom de olika verksamheterna anordnas regelbundet.

•Barngrupperförbarnsombevittnat våld finns att tillgå.

•Arbetetmedvåldinärarelationer utförs inom olika delar av social- tjänsten, ett kvinnofridsteam finns.

•Ettlångsiktigtutvecklingsarbete genomförs.


Interna verksamheterInom socialtjänsten i Halmstad, barn- och ungdomsavdelningen, finns Kriscentrum som är en enhet som är helt inriktad på målgruppen våld i nära relationer. dessutom arbetar även familjerådgivningen samt mottagnings- och utredningsenheten inom barn- och ungdomsavdelningen med proble-matiken. I Kriscentrum finns 8,0 årsarbetare. Kriscentrum arbetar med vuxna som utsätts för våld i nära relation, vuxna som utövar våld i nära relation och barn som och/eller bevittnat våld i nära relation. Kontinuerligt bedrivs gruppverksamhet och enskilda samtal med såväl kvinnor som är utsatta för våld, barn som bevittnat våld och med män som utövar våld.

Initialt när en kvinna söker sig till Kriscentrum genomförs en kartläggning av det våld hon upplevt. Om kvinnan har barn görs en bedömning om en anmälan till mot-tagningsenheten ska göras. Under ärendets gång görs kontinuerliga riskbedömningar och säkerhetsplaneringar kring kvinnan och det enskilda barnet. Riskbedömningar görs för att kunna bedöma vilken risk kvinnan och barnen lever i och vilket skydd som behövs. de riskbedömningsinstrument som används är SARA, Patriark och Cambells, vilka samt-liga är rekommenderade av Socialstyrelsen.

När det gäller barn och arbetet med dessa används flera olika arbetssätt, allt från kris-samtal enligt Trappanmodellen och individu-ella behandlingssamtal under en begränsad tid till familjesamtal och gruppbehandling under en längre tid.

de som söker hjälp hos Kriscentrum i Halmstad kan ringa själva eller komma via biståndsbeslut från myndighetsdelen inom socialtjänsten. de intervjuade uppger att de som söker själva fått tips och rekom-mendation från kuratorer på till exempel vårdcentralen, mödrahälsovården, polisen, försörjningsstöd inom socialtjänsten och vänner/väninnor.

När beslut om bistånd i form av insats från Kriscentrum fattas, upprättar behandlaren tillsammans med den hjälpsökande en genomförandeplan. Genomförandeplanen följs upp var tredje till var sjätte månad. det händer även att Kriscentrum får ett uppdrag under den tid som barnets förhållanden utreds av myndighetsdelen inom avdelningen.

SamverkanEtt lokalt nätverk finns för våld i nära relationer, där Kriscentrum i Halmstad, polisen, sjukvården, kriminalvården deltar. det finns även ett kunskapsnätverk mellan socialförvaltningen och arbets- och utbildningsförvaltningen.

Kriscentrum representeras i den länsöver-gripande Referensgruppen gällande våld i nära relationer liksom i Referensgruppen för övergrepp och barnmisshandel.

KompetensutvecklingKriscentrum har hittills, en halv dag varje månad, arrangerat en basutbildning för

HalmstadIntervju med enhetschef och två anställda inom Kriscentrum i Halmstad.


rad i mottagningsenheten. detta för att möta upp våldet i tidig kris och sedan föra med sig ärendet för behandling inom Kriscentrums ram.

ÄldreomsorgI intervju med en enhetschef inom äldreomsorgen framkom följande:

Internt arbeteOm våldsproblematik kommer till persona-lens kännedom ute i hemtjänsten så lyfts ju alltid frågan med chefen och sjuksköterskan. När det gäller hemtjänst så arbetar persona-len i den enskildes hem och vet inte vad som förekommer när de inte är där. Personalen kan ana att våld förekommer. När det gäller den äldre generationen så är våld som regel förknippat med att den enskilde drabbats av demens eller annan sjukdom. I övrigt känner inte äldreomsorgspersonalen till mycket av våld.

SamverkanSamverkan förekommer med anhöriga, de-menssjuksköterska, läkare och övrig sjukvård gällande till exempel äldre som drabbas av demenssjukdom. det förekommer även samverkan med andra verksamheter inom socialtjänsten. Beträffande kontakt med anhöriga så respekteras den enskildes vilja att inte tala med anhöriga om så är fallet.

KompetensTidigare har någon personal deltagit i Kriscentrums basutbildning. Föreläsningen upplevdes intressant men att ingen koppling fanns till den egna verksamheten. dock behövs stöd och handledning i svåra arbetssituationer.

Mål och uppföljningardet finns mål för verksamheten men inte för våld i nära relationer. Målen bygger på kvalitet, kontinuitet och nöjda kunder.

Skyddade personuppgifterdet är väldigt sällsynt med skyddade person-uppgifter inom äldreomsorgen och skulle situationen uppstå så kan det lösas.

FunktionshinderområdetIntervju med två enhetschefer för gruppbostäder.

Internt arbeteFörekommer våld mellan boende så finns det handlingsplan om hur detta ska förebyggas och hanteras. det finns en övergripande plan gällande våld inom Halmstads kommun och den ska brytas ner för att anpassas till den egna verksamheten. Inom arbetsgrupperna talas det om våld när detta är aktuellt och egen handlingsplan upprättas vid behov. En av de intervjuade uppger att det inte före-kommer våld på hennes arbetsplats så där har det hittills inte varit aktuellt att upprätta handlingsplan.

samarbetspartners med föreläsning och tillfälle till diskussioner. Under år 2012 har hittills genomförts två basutbildningar som handlade om hedersrelaterat våld. de samverkanspartners som bjudits in kommer från övriga socialtjänstverksamheter, hälso- och sjukvården och ses som en kontinuerlig fortbildning gällande våld i nära relationer. de intervjuade uppger att basutbildningen är välbesökt.

Personal från Kriscentrum deltar även vid utbildningsdagar för till exempel under-sköterskor, läkarsekreterare, AT-läkare och polisaspiranter. de intervjuade uppger att de ofta blir kontaktade för att delge information om våld i nära relationer och Kriscentrums verksamhet.

Efter beslut om neddragning av Kriscentrums verksamhet kommer basutbildningarna endast att rikta sig till personal internt inom socialtjänsten.

Mål och handlingsplandet finns en förvaltningsövergripande hand-lingsplan när det gäller våld i nära relationer och varje enhet inom avdelningen skulle un-der år 2011 upprätta en egen handlingsplan för sin verksamhet. det finns ingen angiven tidsintervall för när dessa handlingsplaner ska revideras.

Kriscentrum för statistik gällande de kvinnor, män och barn som man kommer i kontakt med.

Särskilda grupperKriscentrum har ett uppdrag att intensifiera arbetet när det gäller våld mot missbrukande kvinnor och kvinnor med funktionsnedsätt-ning. Beträffande äldre kvinnor, över 65

år, finns inget organiserat samarbete med hemvårdsförvaltningen. det ska dock fin-nas broschyrer tillgängliga gällande våld i nära relationer inom hemvårdsnämndens verksamheter. Representanter från hem-vårdsförvaltningen är inbjudna till det lokala nätverket gällande våld i nära relationer men deras närvaro har varit sporadisk.

Skyddade personuppgifterInom förvaltningen finns det en person som har hand om frågor gällande skyd-dade personuppgifter. Av de kontakter som Kriscentrum har med våldsutsatta kvinnor framgår att uppgifter läcker ut trots beslut om skyddade uppgifter. detta är ett problem, regelverket på detta område är inte heltäckande.

Framtida arbeteSocialnämnden i Halmstad har fattat beslut om budgetneddragning vilket innebär att Kriscentrum minskar till att omfatta 4,5 tjänster från och med maj 2012. det innebär i stort sett en halvering av antalet tjänster. Verksamheten ska vara inriktad på enskilda kris- och stödsamtal med korta behandlingstider. Om det finns behov för den enskilde av längre behandlingstid/terapi ska denna söka hjälp inom sjukvården eller hos privata terapimottagningar. Kriscentrums behandlingsmodell ska rikta sig till enskilda och grupper av kvinnor, män och barn. dock inte i form av familjesamtal.

de hjälpsökande ska även fortsättningsvis kunna söka direkt till Kriscentrum men huvuddelen ska komma via andra delar inom socialtjänsten, till exempel via biståndsbeslut inom myndighetsdelen. En av de 4,5 tjänster som ska finnas kvar ska på prov vara place-

” Det vore bra om mannen i det här fallet fått ett erbjudande men i så fall måste man inse att det finns ett problem. Jag har ju tidigare varit på utbildning och då har man fått höra hur män fått hjälp när de insett att de har problem. För den mannen vi hade kontakt med hade det varit väldigt bra om han fått hjälp.”


SamverkanEn gruppverksamhet för flickor med lindrig utvecklingsstörning har startats i samverkan mellan kommunen och habiliteringen inom Region Halland. där talar man till exempel om utsatthet och annat som kan finnas i flickornas vardag.

I övrigt när det gäller våld i nära relation samarbetar man med Kriscentrum när så behövs. de intervjuade har även funnits med och hjälpt Kriscentrum att se vad de behöver för att kunna ta emot funktionsnedsatta i sin verksamhet.

SamverkanVid förekomst av våld i nära relationer har man använt sig av Kriscentrum, det har dock inte varit helt okomplicerat eftersom mannen som utövat våld inte upplevde något problem själv.

KompetensEn hel del av personalen har deltagit i basut-bildning kring våld i nära relationer anordnad av Kriscentrum i Halmstad. det finns dock frågetecken kring hur det kommer att bli när Kriscentrum drar ner på sin verksamhet.

Kompetensutveckling behövs och särskilt finns behov av detta för de som arbetar med utvecklingsstörda. Alla anställda skulle behöva basutbildning.

Intervju med två enhetschefer och en hand- läggare vid avdelningen för stöd och service.

Interna verksamheterPersonal har gått Kriscentrums basutbild-ning. Kriscentrum finns och deras kunskap och verksamhet kan användas vid behov.

En övergripande handlingsplan togs fram och blev färdig år 2011, två personer från avdelningen deltog i framställandet. det finns en handlingsplan för personlig assistans och en för handläggarsidan inom avdelningen. Kriscentrum har två gånger per termin hittills inbjudit till kunskapsnätverk gällande våld i nära relationer. Men de intervjuade vet inte hur det blir när Kriscentrum ska dra ner på sin verksamhet.

det finns en samtalsguide som kallas kunskapstrappan med generella frågor kring våld. Vid misstanke om våld ska vi använda oss av frågorna i detta material. Medveten-heten hos personalen kring våldsproblematik har ökat.

de intervjuade uppger att ärenden som sköts av en privat utförare är svårare att nå om problematik uppstår där. Insynen i ärendet är inte lika stor inom den privata sidan och speciellt inte när det gäller beslut som är fat-tade av Försäkringskassan. Till de brukarna har, när misstankar om att allt inte står rätt till, försök gjorts med oanmälda hembesök för att ha någon form av kontroll men detta har inte uppskattats av brukaren och dess anhöriga.

Personalen vet att de ska anmäla till arbets-ledningen om våldshändelser inträffar. det framgår av handlingsplanen hur man ska gå tillväga och även använda sig av Kriscentrum.

” Kunskapen och känslan av att ta itu med familjeproblem är mera tydlig idag. Det här med våld mellan boende på gruppbostäder har ju förekommit i alla tider. Men det förändras, de flesta vet med sig att man idag måste ta tag i dessa problem.”

”Det här är ett medmänskligt problem, vi har brukare som kan råka illa ut och vi har medarbetare, granne, kompis. Det är viktigt att inte skuldbelägga kvinnan och tycka att hon är svag. Jag hade en medarbetare som hade en blåtira som hon fått när hon ramlat och hon berättade att ingen frågade vad som hänt henne. Ser man någon som skadat armen så frågar man vad som hänt men inte i detta fall. Man är nog rädd för att få veta.”

Halmstad•Övergripandehandlingsplanfinns.

•Kriscentrumfinnsmedinriktning mot våld i nära relationer.

•Barngrupperförbarnsombevittnat våld finns sedan länge.

•Lokaltnätverkfinns.

•Basutbildningarinomområdet genomförs. Numera endast för personal i den egna förvaltningen och inte för personal från andra huvudmän.

•Kunskapstrappan,generellafrågor kring våld används inom funktions- hinderområdet.

•Kriscentrumsverksamhetavvecklas till viss del och nästan hälften av tjänsterna försvinner.

Mål och uppföljningInom verksamheterna finns mål som följs upp i form av verksamhetsberättelser. Trygg-het och att arbeta aktivt med våld och hot ingår i målen.

Skyddade personuppgifterdet är inte vanligt förekommande med skyddade personuppgifter.

KompetensFör några år sedan ordnades en föreläsning kring våld av en extern föreläsare på en arbetsplatsträff. dessutom har personal från Bräcke diakoni föreläst under temat dubbelt utsatt, vilket var en grundläggande föreläsning.

Skyddade personuppgifterde intervjuade har aldrig kommit i kontakt med någon som har skyddade personuppgifter.


Interna verksamheterFamiljecentralen som arbetar med barn/familjer tillhör barn- och ungdomsnämnden organisatoriskt, medan de som arbetar med vuxna och försörjningsstöd finns inom närings- och arbetslivsnämnden. de intervjuade uppger att fördelen med uppdelningen är att vuxna och barn kan samtala mer fritt kring sin egen livssituation.

I vuxenverksamheten ges det främst stöd-samtal till de kvinnor som söker hjälp. det finns även en kvinnofridstelefon som utsatta kvinnor kan ringa och det är alltid någon som finns tillhands för att svara. Utifrån att kvinnan gett sitt medgivande kontaktar handläggaren mannen och erbjuder honom hjälp. Man hjälper även till att förmedla skyddat boende till särskilt utsatta kvinnor och barn. För barn som bevittnat våld finns såväl gruppverksam-het som enskilda samtal att tillgå. I barngrup-perna arbetar man enligt Capmetoden och i de enskilda samtalen enligt Trappanmodellen. det finns inom familjecentralens verksamhet även grupper för tonårsmammor och där uppmärksammas våld i nära relationer.

På Hylte kommuns hemsida finns information gällande våld i nära relationer och den hjälp som finns att söka. det finns även foldrar med information som finns på strategiska platser såsom väntrum och så vidare. Såvitt man vet är denna information väl spridd. Ett förankringsarbete pågår i skolor när det gäller såväl barn- som föräldragrupper.

Samverkande intervjuade uppger att ett gemensamt intranät vore av vikt för att lägga in rutiner och handlingsplaner som kan användas såväl inom barnområdet som inom vuxendelen.

det finns samverkan mellan socialtjänsten, polisen och barnpsykiatrin (BUP). dock efter-frågas en utveckling när det gäller samarbetet med polisen. Av intervjun framkommer att polisen är bra på samarbete när de utreder ett misstänkt brott.

Särskilda grupperNär det gäller våldsutsatta, missbrukande kvinnor händer det att hon beviljas plats på behandlingshem för att få hjälp i en akut situation. därefter jobbar man vidare med andra alternativ. Inom de delar inom socialtjänsten som arbetar med barn och vuxna har man inte kontakt med kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor över 65 år som är våldsutsatta.

KompetensAvseende barngruppsverksamheten finns medel avsatta för fortsatt kompetensutveck-ling gällande Capmetoden. det är också viktigt att jobba med rutiner kring förhållningssätt när det gäller bland annat våld.

Personal inom verksamheterna har deltagit i de utbildningar som anordnas av Region Halland.

HylteIntervju med chefen för närings- och arbetslivsförvaltningen och chef och socialsekreterare tillhörande Familjecentralen.


Framtida arbetedet finns planer på att erbjuda föräldragrupp parallellt med de barn/ungdomsgrupper som anordnas.

Hylte kommun har idag ingen verksamhet som vänder sig till män som utövar våld. Underlaget för att anordna riktade insatser till dessa män är för litet och försök har gjorts att köpa tjänster från till exempel Kriscentrum i Halmstad. det har dock varit svårt att hitta ett system för kostnader.

Mål och handlingsplanerdet finns en handlingsplan när det gäller våld i nära relationer men även en manual som ska användas i kritiska och akuta situationer. där finns instruktioner hur man ska handla i olika situationer, till exempel vilka tidsramar som gäller vid att få fram skyddat boende.

det finns ett intresse i att utvärdera och analysera de tjänster som erbjuds gällande våld i nära relationer inom kommunen för att se om de ger effekt.

Skyddade personuppgifterdet borde tydligare i dokumentationen framgå om den enskilde har skyddade personuppgifter för att ingen av misstag ska kunna röja uppgifter på grund av otydlighet i journalhanteringen. Som exempel nämns att ett barn som hade hemlig vistelseadress gen-temot föräldrarna skulle få en kallelse till BUP men att kallelsen skickades till föräldrarnas hemadress av misstag.

En diskussion pågår hur man ska kunna förbättra hanteringen av skyddade personuppgifter.

Hylte•Handlingsplanfinns.

•Lokalsamverkansgruppfinns.

•Barngrupperförbarnsombevittnat våld finns att tillgå.

•Grupperförtonårsmammorfinns och där tas förekomsten av våld upp.

•Insatserförvåldsutövarefinnsinte, försök har gjorts att köpa tjänster från annan kommun men detta har inte lyckats.

•Ökadkunskapkringvåldinära relationer efterfrågas.

FunktionshinderområdetIntervju med en anställd inom en gruppbostad.

Internt inom verksamhetenden intervjuade arbetar på gruppboende för funktionsnedsatta men har tidigare arbetat som personlig assistent och inom äldre-omsorgen. det har hittills inte förekommit våld på de arbetsplatser hon arbetat. däremot kan det förekomma kränkningar genom att någon till exempel ställer en rullstol en bit bort så att vårdtagaren inte kan nå den.

Om till exempel någon anställd känner sig hotad av någon brukare så tas detta upp i arbetsgruppen och med arbetsledningen. det är viktigt att känna sig trygg i arbetsgruppen och att som arbetstagare få handledning.

Kompetensutvecklingdet kan behövas kunskap kring våld i nära relationer även om det hittills inte förekommit i större omfattning. Om någon situation skulle uppstå är det bra att veta vad man ska göra och vilken hjälp som finns att få.


Interna verksamheterFamiljefridssamordnaren inom Resurscentrum och mottagningsenheten erbjuder stöd till våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnat våld. Inom Resurscentrum anordnas enskilda samtal och gruppverksamhet för barn som bevittnat våld. Familjerådgivningen erbjuder våldsutsatta enskilda samtal och gruppsamtal. Även våldsutövare kan erbjudas enskilda samtal inom ramen för familjeråd-givningen. Från och med mars 2012 finns ett familjefridsteam i Laholm som arbetar med våldsutsatta och våldsutövare. Teamet består av familjefridsamordnare, leg psykoterapeut samt tre familjerehabiliterare.

Inom familjerådgivningen bildades under 2010 ett nätverk för våldsutsatta kvinnor. Som mest har 18 kvinnor deltagit. Kvinnorna är i åldern 30 till 70 år gamla. Initiativet till nät-verket kom från familjerådgivaren som hade enskilda samtal med ett antal kvinnor och frågade om de var intresserade av att möta andra kvinnor i liknande situation. Till att börja med höll familjerådgivaren i nätverksmötena, men därefter träffas kvinnorna på egen hand i kommunens lokaler.

det finns informationsmaterial gällande arbe-tet med våld i nära relationer, såsom visitkort och informationsfoldrar. På hemsidan och på Facebook finns också information att tillgå. det kommer även att finnas en möjlighet att anonymt ställa frågor till familjefridssamord-naren via hemsidan.

SamverkanI nuläget finns inget samverkansavtal mellan kommunen och kvinnojouren i Halmstad. Laholms kommun betalar årligen förenings-

bidrag till kvinnojouren i Halmstad. För när-varande pågår en uppbyggnad av samverkan och dialog med aktörer som är viktiga i arbetet med våld i nära relationer.

Särskilda grupperNär det gäller våldsutsatta, missbrukande kvinnor finns verksamhet inom den social-medicinska beroendeenheten för dem. En särskild personalgrupp har arbetat med att utveckla rutiner för bland annat denna grupp.

KompetensIdag finns överlag en högre kompetens kring våld i nära relationer, men en hel del kompe-tensutvecklingsbehov kvarstår. I kommunen har man hittills hållit interna utbildningar och anordnat föreläsningar.

Familjefridssamordnaren, en familjerådgivare och en handläggare från mottagningsenheten genomgår en 7,5 poängsutbildning gällande ämnet inom Ersta Sköndals utbildnings-verksamhet.

I april 2012 var tre av personalen inom social-tjänsten på gruppledarutbildning för Per Isdal, i Göteborg. deltagarna fick lära sig ATV:s (Alternativ till våld) behandlingsprogram för våldsutövande män.

Framtida arbetedet finns en tveksamhet till om insatser för män ska anordnas i egen regi eller köpas externt. de intervjuade säger att det behövs mera kompetens när det gäller våldsutövande pappor. I framtiden kanske ett kriscentrum skulle kunna skapas i Laholm.

” Vi kan förbättra bemötande. De kände en styrka i att träffas, många trodde de varit ensamma om detta. Vi har haft besök av en kvinna och familjerådgivare på en arbets- platsträff, där de satt och hade ett samtal, de kan ju lära oss mycket. Viktigt att de vågat berätta hur de känt när de blivit bemötta på olika sätt. Detta har även varit av intresse för Socialstyrelsen.”

LaholmIntervju med avdelningschef och projektledare inom socialtjänsten i Laholm.


Mål och handlingsplanerNämnden följer utvecklingen via nyckeltal och verksamhetsberättelser. det vore dock önsk-värt med bättre instrument för uppföljning och utvärdering inom området.

Familjefridssamordnarens anställning före-gicks av en projekttid där man arbetade med att ta fram rutiner för arbetet med våld i nära relationer. Rutiner kring handläggning och vem som gör vad har upprättats. Handlings-plan inom området fanns sedan tidigare.

Skyddade personuppgifterRutiner kring skyddade personuppgifter finns upprättade inom förvaltningen. de intervjuade uppger att antalet kvinnor med skyddade personuppgifter ökar.

FunktionshinderområdetIntervju med enhetschef inom funktionshinder-området.

Internt arbeteI kommunen finns en kvinnofridsgrupp, där deltar olika representanter såsom enhetsche-fen för personlig assistans, enhetschef för äldreomsorgen, försörjningsstöd, kultur och barnavård.

det är viktigt att arbeta med anhörigstöd inom funktionhinderområdet. Anhörigombud ska kunna hjälpa anhöriga om de behöver hjälp i sin situation. Ett anhörighus har nyligen startats upp dit anhöriga kan vända sig, träffa andra, dricka kaffe och få en paus från hemmet.

SamverkanSamverkan finns med målsättningen att skapa goda relationer till brukarna och deras anhöriga. En presentation av vilken hjälp anhöriga kan få är viktigt att ge. det finns regelbunden samverkan med till exempel kommunsjuksköterskan, enhetschefen och rehabiliteringspersonal.

KompetensEnligt planeringen ska en utbildningsdag kring våld anordnas för all personal under året. Utbildningsmaterialet ”Sällan sedda”, om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning från Socialstyrelsen kommer att användas. Hur ska våld uppmärksammas och var vända sig när man misstänker att våld förekommer? den nyanställda kvinnofridssamordnaren kom-mer att anordna utbildningsdagar för olika personalgrupper.

Skyddade personuppgifterden intervjuade uppger att det hittills inte förekommit någon brukare med skyddade personuppgifter.

”I länet, kanske utbildningar på olika nivåer, dels de som inte kan så mycket och de som tidigare utbildats, och särskilja dessa. Man kan inte alltid börja på basnivå.”

Laholm•Handlingsplanochrutinerfinns.

•Kvinnofridsgruppfinnsinom kommunen.

•Personalmedspetskompetensinom området finns.

•Kompetensutvecklingsbehovivissa delar kvarstår.

•Gruppverksamhetförbarnsom bevittnat våld finns att tillgå.

” Sen när vi började jobba mera och definiera och tänka till så har vi sett att våld förekommer i större utsträckning, i alla fall inom assistansen. Det är ju inte bara fysiskt våld utan även psykiskt våld och försummelse ekonomiskt.”


Internt arbeteFyra personer arbetar i socialjouren i Halland, där samtliga kommuner utom Kungsbacka in-går. Vissa rutiner för arbetet finns och arbetet med relationsvåld är ett prioriterat område, där sociala jouren har i uppdrag att bryta sin beredskapstid och arbeta aktivt. Kommuner-nas individ- och familjeomsorgschefer finns i styrgruppen för jouren och de har bestämt vilka områden som ska prioriteras under jourtid.

Sociala jouren kan komma in i många olika skeenden när det gäller våld i nära relationer. Oftast handlar det om en säkerhet för kvinnan och barnet, boende och att göra en skyddsbe-dömning. En bedömning av om kvinnan och barnet kan vara kvar i hemmet eller om en placering måste ske. Är mannen fortfarande med i bilden så blir han tagen av polisen, anhållen. Sociala jourens personal får försöka sätta sig in i situationen. När det gäller boen-den, eller hjälp överhuvudtaget, så används kvinnojourerna. de kan ordna boende men de är också bra på att vara stödkontakt för kvinnan. Kvinnan får hjälp fram till måndagen då socialtjänsten i berörd kommun öppnar igen. det händer att sociala jourens personal har stödsamtal med kvinnan. Kvinnojourerna stänger klockan 22.

Sociala jouren följer även kvinnan till sjukhuset eller/och polisen. Efter att polisen tagit upp anmälan och mannen är anhållen så kanske kvinnan kan komma hem. det måste kanske göras en plan. Om polisen ska släppa mannen måste de meddela kvinnan när. För sociala jouren innebär arbetet en hel del sam-arbete med polisen. det kan ju vara att paret festat ihop och det gäller missbruk. det gäller ju också hur barnet har det i den situationen. Att genomföra skyddsbedömningar är en av socialjourens arbetsuppgifter.

Samverkande intervjuade uppger att de överlag har ett gott samarbete med sina samverkanspartners, såsom polisen, socialtjänsten, hälso- och sjukvården, kvinnojourerna. Två gånger per år hålls referensgruppsmöten där representanter för barn- och familjedelen såsom försörjnings-stöd inom kommunerna finns med.

KompetensAv intervjun framgår att det skulle vara bra med fortbildning när det gäller våld i nära relationer. För något år sedan fanns deltagare från sociala jouren i polisens utbildning kring riskbedömningar enligt SARA-modellen.

Medarbetarna behöver även information och kunskap om hur andra arbetar med våld i nära relationer i länet för att vara uppdaterad i sitt jourarbete och på så sätt kunna erbjuda rätt hjälp i en akut situation.

Uppföljning och statistikSociala jouren rapporterar statistik till styrgruppen. de uppgifter som efterfrågas är vilken kommun ärendet avser, vilken tid på dygnet, vilken typ av ärende som avses, till exempel barn/unga, vuxen/missbruk, försörjningsstöd och våld i nära relation.

Skyddade personuppgifter de intervjuade uppger att de är noga med vad som skrivs i anteckningarna och har möjlighet att rådfråga berörd socialtjänst. Inom jouren har man tillgång till folkbokföringsregistret.

” Våld i nära relationer händer ju även nattetid. Kvinnojouren tar oftast inte emot nya kvinnor mitt i natten eftersom de kvinnor som bor där blir oroliga. Då finns endast hotell och vandrarhem att tillgå”.

Översikt verksamheter i länetinsatser för våldsutsatta Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm (2)

Rådgivning • • • • • •Enskilda, • • (1) • • – • bearbetande samtal Gruppsamtal, • • (1) • • – • bearbetande insatser för barn som bevittnat våld Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm

Gruppsamtal, • • • • • • Trappan, CAP, BIV insatser för våldsutövare Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm (2)

Enskilda • • (1) •(1) • – • bearbetande samtal Gruppsamtal, • • (1) – • – – bearbetande

(1) Uppstart under 2012.(2) Personalstyrkan minskades under 2012 med nästan hälften inom Kriscentrum, Halmstad.

Sociala jourenIntervju med två medarbetare från sociala jouren i länet.

Sociala jouren•Relationsvåldärettprioriteratområde för sociala jouren.

•Styrgruppfinnsdärindivid-ochfamilje- omsorgens chefer finns med från deltagande kommuner.

•Socialajourenarbetarmedattgöra skyddsbedömningar för den vålds- utsatta och barnen.

•Kompetensutvecklinginomområdet efterfrågas.


Kapitel 2

Hälso- och sjukvården

Akutmottagningen, Hallands sjukhus HalmstadIntervju med avdelningschef och en undersköterska vid akutmottagningen.

KompetensutvecklingOlika former av fortbildning inom området har ägt rum, bland annat har polisen informerat om sitt arbete. det görs försök för att väcka en medvetenhet kring problematiken genom fortbildning. AT-läkarna har haft en heldag kring ämnet där Kriscentrum i Halmstad, rättsläkaren och kvinnojouren i Falkenberg deltog och detta var mycket uppskattat.

Socialstyrelsen har ett utbildningsmaterial som skulle kunna anpassas för att användas i vårt arbete.

det ska vara en kompetensnivå inom akutmottagningen som står i relation till ansvarsområdet. Läkarnas kompetens är viktig eftersom det är de som har det medicinska an-svaret, håller djupintervjuer med patienterna och ska reagera vid misstanke om våld i nära relation. Ett arbete med att hitta kontaktläkare har gjorts och en har visat intresse och har åtagit sig uppdraget. En uppstart pågår när det gäller rutiner kring våld i nära relationer på akutmottagningen.

Internt arbetedet finns en kvinnofridsplan från slutet av 1990-talet och denna ska uppdateras. Tidigare gällde det våld riktat mot kvinnor och inte hela familjen. Idag tänker man mera hela familjen. En handlingsplan ska vara ett hjälpmedel när man misstänker att det förekommer våld i nära relationer. Tyvärr är materialet undermåligt och det behöver förbättras. En samordning inom sjukvården gällande denna problematik är angelägen. Samtliga kliniker har jour på akutmottagningen och det finns inga läkare som tillhör akutmottagningen. Utan de kommer från sina respektive kliniker och där behövs en samordning. Patienter med denna problematik kan ju bli aktuella inom olika kliniker.

SamverkanPersonalen är välutbildad för att kunna ta hand om en patient som varit utsatt för våld, oavsett hur våldet och skadan har uppstått. det är mer samverkan runtomkring, veta var man ska vända sig när man misstänker våld i nära relation och våga ställa frågor kring detta som behöver tydliggöras.

” Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt , psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaron av sjukdom eller skröplighet. Hälsa på högsta nivå är en av de fundamentala rättigheter som tillkommer varje människa utan åtskillnad av ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden.”

WHO:s definition av hälsa


Skyddade personuppgifterInom sjukhuset finns ett system för hante-ringen av skyddade personuppgifter. det kan ibland vara ett problem att det är öppna dörrar till akuten och alla kan komma in.

Närakuten, KungsbackaIntervju med verksamhetschef och sjuksköterska.

Inom verksamhetendet finns en handlingsplan men den behöver revideras.

När en kvinna söker hjälp gällande våldutsatt-het får hon genast komma till ett enskilt rum där hon tas emot och ett samtal genomförs. En läkare eller sjuksköterska deltar i samtalet med kvinnan.

det kan vara första gången hon söker och hon kanske inte alls är beredd att göra någon anmälan. de intervjuade uppger att utgångspunkten är att vara ödmjuk för det går inte att tvinga någon till något. det är viktigt att tala om vilka möjligheter som finns och att det inte är hennes fel att det är som det är. Med normaliseringsprocessen i en relation så vet man att det finns många hinder till att den här kvinnan vill gå vidare till att anmäla. Hon kanske för stunden bara vill pyssla om sina skador, men om hon blir sedd redan vid första besöket så öppnar det upp för att i framtiden kunna hjälpa henne bättre. Ibland kommer de och känner att nu får det vara nog och då får man hjälpa dem vidare. Personalen upplyser kvinnan om hur hon når socialtjänsten och kontakt med polisen. Inom närakuten ser man till att dokumentera eventuella skador med både läkarundersökning och fotografering.

SamverkanCarlagruppen har startat på nytt i Kungsbacka, där finns polis, socialtjänst, hälso-och sjukvård samt frivilligorganisationer representerade. det är en samverkansgrupp gällande våld i nära relationer. Gruppen arbetar med att få struktur på hur information ska spridas inom området.

det vore önskvärt att polis och socialtjänst kunde komma till närakuten när en våldsutsatt söker hjälp. detta för att den våldsutsatta ska behöva åka runt till olika myndigheter så lite som möjligt.

KompetensutvecklingPå arbetsplatsträffar (APT) har ämnet våld i nära relationer uppmärksammats vid flera tillfällen. Enligt planeringen kommer personal från rättsmedicin och polis att bjudas in till APT under året för att uppdatera personalen kring våld i nära relationer.

det vore av vikt att få lära sig mera om hur man upptäcker skador och hur man ställer frå-gar. det finns väldigt lite information om detta på Region Hallands intranät LINA. Personal från närakuten har deltagit i de utbildningsdagar som kommunens Kriscentrum ordnat.

”Man måste känna sig trygg i att kunna ta upp dessa frågor och våga fråga om våld. Det är ju inte bara svaga kvinnor som hamnar i dettautan man måste förstå hela processen. Om man mentalt bryts ner under ett antal år så är man inte så stark längre.”

Akutmottagningen, Hallands sjukhus Halmstad•Rutinerochuppdateradhandlings- plan gällande våld i nära relationer efterfrågas.

•Personalvälutbildadföratttahand om skador oavsett hur de uppkommit.

•Fortbildninginomområdetägerrum.

•AT-läkareharfåttinformationfrån kommunens Kriscentrum, kvinnojour och rättsläkare.

•Personalenbehöverkännatillhur andra verksamheter arbetar med våld i nära relationer för att kunna informera och vägleda hjälpsökande.

Driftsansvarig aktör var vid intervju- tillfället Carema. Från 1/1 2013 är det Backa Läkarhusgruppen.

Närakuten, Kungsbacka•Handlingsplanfinnsmenbehöver revideras.

•Närakutenspersonaldokumenterar med fotografi eventuella skador vid läkarundersökning.

•Upplyserdenvåldsutsattaomhurhon kan nå polis och socialtjänst.

•Representantfrånnärakutendeltari kommunens samverkansgrupp Carla.

•Uppmärksammarvåldinärarelationer vid arbetsplatsträffar genom att till exempel bjuda in polis och personal från rättsmedicin.

•Viktigtmedkompetensutveckling gällande hur man ställer frågor och upptäcker skador.

Skyddade personuppgifterOm den våldsutsatta sökt och ännu inte fått skyddade personuppgifter så sker dokumen-tationen i pappersform så att uppgifterna inte finns att tillgå i datasystemet. Men så snart den våldsutsatta fått skyddade personupp-gifter skrivs uppgifterna in i datasystemet. detta är viktigt utifrån att andra vårdgivare ska kunna läsa dokumentationen när kvinnan söker hjälp där, till exempel akutmottagningen i Varberg.


Inom verksamhetenden intervjuade arbetar med psykosocialt behandlingsarbete inom vårdcentral, mestadels med rehabilitering och jämställd sjukskrivning. det är viktigt att tänka på att våld i nära relation kan finnas med när människor söker vård.

SamverkanEtt samverkansprojekt fanns tidigare mellan landstinget och kommunen. En socialsekrete-rare och 20 % av kuratorstjänst användes till att starta upp samtalsgrupper för våldsutsatta kvinnor. Gruppverksamheten pågick i två år. därefter kunde inte Varbergs kommun och landstinget komma överens om ekonomin kring verksamheten. Gruppverksamheten bedrevs under 2008-2009. Arbetet bedrevs i öppna grupper med 6-7 kvinnor åt gången. Kvinnorna erbjöds totalt 20 gruppträffar.

KompetensutvecklingKompetensutveckling gällande våld i nära relationer skulle behövas kontinuerligt. det skulle vara en del av APT någon gång varje år. Kunskapen kring dessa frågor är varierande hos personalen.

Skyddade personuppgifterden intervjuade har inte kommit i kontakt med någon våldsutsatt som har skyddade personuppgifter, men vet att det inom verk-samheten finns ett system för hanteringen av detta.

Vårdcentralen Breared Hälsans Hus, VarbergIntervju med kurator.

Vårdcentralen Breared Hälsans hus, Varberg•Kompetensutvecklingiämnetbehövs kontinuerligt.

•Avsaknadavinsatserförvåldsutsatta och våldsutövare i Varberg.

•Arbetarmedrehabiliteringoch jämställd sjukskrivning.

•Riktlinjerochchecklistaförarbete med våldsutsatta efterfrågas.

” Jag vill åter poängtera att den gruppverksamhet som vi hade lades ner! Jag tror det gjorde att det blev en väldig besvikelse för oss som var engagerade. Det finns ingen gruppverksamhet för kvinnor, det finns BIM, BIV-grupper i Varberg. När vi hade gruppverksamheten hade vi samarbete med de andra gruppledarna. När vi träffade kvinnorna kunde vi informera om att barngrupperna fanns och vice versa. Det var ju bra. Där fungerar det bra i Varberg med barngrupperna. Jag förstår inte hur kommunen tänkte när det gick neråt såhär.”


Inom verksamhetendet finns inte någon handlingsplan gällande våld i nära relationer, men det finns diagnos- verktyg för att ställa diagnoser. Kuratorn, vilken har erfarenhet av arbete med våld i nära relationer sedan tidigare, informerar kring detta område på APT emellanåt. Kvinnorna kan ringa direkt till kuratorn eller komma via rekommendation från en läkare. Kuratorn är en resurs och jobbar även innan slagen kommer med att hitta signaler och arbeta utifrån dessa.

det var ingen strategi från ledningens sida att anställa en kurator med kunskap och erfaren-het av arbete med våld i nära relationer, utan detta var något som framkom i samband med anställningen.

SamverkanKuratorn arbetar i samverkan med kom-munens Kriscentrum, familjemottagning och familjerådgivning. Eftersom kuratorn väl känner till socialtjänstens verksamheter gällande våld i nära relationer så kan hon motivera och redogöra för deras kompetens och verksamhet. Vårdcentralens uppgift är att vara en lots som ska ha grundkunskap om vad som finns och kunna hänvisa vidare.

Kompetensutvecklingdet är viktigt att kontinuerlig information kring hur skador ska dokumenteras så att det kan användas vid en rättegång. Men även för att arbeta med våld i nära relationer överhuvud- taget behövs fortbildning och kunskap.

de intervjuade sa:

”Det klart man skulle kunna kompetenshöja och ställa frågor kring våld i nära relationer, en hälsofrämjande sjukvård. Rökning och kostvanor

är idag inget konstigt att fråga om vilket det kunde vara tidigare, så där har skett en utveckling.”

Skyddade personuppgifterdet finns system för att hantera skyddade personuppgifter. På expeditionen finns en beskuggad skärm på datorn för att denna ska vara skyddad från insyn. När någon har skyddade personuppgifter så skickas kallelser och andra brev via skattemyndigheten. Meddelande på telefonsvarare lämnas inte eftersom man inte kan veta vem som lyssnar av den.

Vårdcentralen Nyhem, HalmstadIntervju med chef och kurator.

Vårdcentralen Nyhem, Halmstad•Handlingsplanförvåldinära relationer finns inte, men verktyg för att ställa diagnoser används.

•Kuratorsomarbetarmedochhar lång erfarenhet av att arbeta med våld i nära relationer.

•Vårdcentralensuppgiftärattvaralots, ha grundkunskap, veta vad som finns och kunna hänvisa vidare.

•Viktigtmedkontinuerliginformation om hur skador ska dokumenteras.

•Fortbildningochökadekunskaper gällande våld i nära relationer behövs fortlöpande.


Inom verksamhetendet finns ingen handlingsplan gällande våld i nära relationer. Inom mottagningen diskuteras aldrig problematiken eftersom man inte ser att våld i nära relationer är ett stort problem hos patienterna. Inom den psykiatriska öppenvårdsmottagningen arbetar man med patienter som har allvarliga psykiska sjukdomar och som behöver mera hjälp än vad vårdcentralerna kan erbjuda.

SamverkanNågon regelmässig samverkan kring våld i nära relationer förekommer inte, däremot samverkar man med socialtjänst, övrig sjukvård och kriminalvård kring enskilda patienter till exempel gällande arbetslöshet, ekonomiska problem och även gällande våld i nära relation om detta skulle förekomma. den intervjuade uppger att Laholm är litet och det är lätt att hålla sig informerad om vilka andra verksamheter som finns att tillgå.

Kompetensutveckling ”Det är inte omöjligt att vi skulle behöva kompetens-

utveckling för att man ska lära sig att upptäcka om våld förekommer. Det finns säkert mera våld än man tror.”

Vuxenpsykiatriska mottagningen, LaholmIntervju med en kurator.

Vuxenpsykiatriska mottagningen, Laholm•Handlingsplanochrutinerfinnsinte.

•Patientersomuppgerattdeär våldsutsatta eller har utövat våld förekommer inte inom mottagningen.

•Möjligenbehövskompetenutveckling inom området för att lära sig upptäcka om våld förekommer.


Inom verksamhetendet finns ingen handlingsplan som den intervjuade känner till. Hittills har hon träffat på en kvinna som talade om att hon för länge sedan varit våldsutsatt. Om det finns anled-ning att fråga om våld skulle den intervjuade göra det men frågan ställs inte generellt.

den intervjuade är barngruppsledare i NOVA, där barn till föräldrar med psykisk ohälsa, missbruksproblem men även de som upplever våld i nära relationer erbjuds att delta.

Gruppverksamheterna vänder sig till barn/unga i åldern 7-19 år, de erbjuds att delta om föräldrarna gett sitt godkännande. Barnen som deltar i NOVA-verksamheten kommer via psykiatrin, socialtjänsten eller skolan. det finns fyra barngruppsledare från psykiatrin och fyra från socialtjänsten. det som erbjuds är barngrupp, tonårsgrupp och föräldragrupp.

SamverkanOm någon patient skulle vilja söka hjälp när det gäller våld i nära relation så skulle den intervjuade hänvisa till Kriscentrum inom socialtjänsten och kvinnojouren. Utifrån arbetet i NOVA-grupperna så finns en samverkan med bland annat socialtjänsten.

det finns en nätverksgrupp som kommunens Kriscentrum håller i och där deltar represen-tanter även från psykiatrin.

Kompetensutvecklingden intervjuade kuratorn har ingen speciell utbildning gällande våld i nära relationer, men tror att det skulle behövas för att lättare fånga upp problematiken. Hon har genomgått gruppledarutbildning inom NOVA.

Skyddade personuppgifterden intervjuade har inte kommit i kontakt med någon som har skyddade personupp-gifter, men vet att det finns ett system för hanteringen av detta inom verksamheten.

Psykiatriska slutenvården, Hallands sjukhus HalmstadIntervju med kurator.

Psykiatriska slutenvården, Hallands sjukhus Halmstad•Kompetensutvecklinginomområdet behövs för att kunna fånga upp och ställa rätt frågor.

•Detställsintegenerelltfrågorkring förekomsten av våld.

•GruppledareförNOVAbarngrupper i samverkan med socialtjänst, psykiatri och skola.

•Handlingsplanochrutinergällande våld i nära relationer saknas.


Inom verksamhetenInom samtliga BUP-mottagningar i Halland används Brief child and family phone inter-view (BCFPI-intervjuer) i ett inledningsskede per telefon. Syftet med dessa intervjuer är att ta ställning till om BUP är rätt instans för att arbeta med den enskildes/familjens proble-matik. Intervjumetodiken är en slags kartlägg-ningsplan och där finns frågor bland annat om man varit utsatt för våld eller/och bevittnat våld. Efter kartläggningen utses två behandlare för den hjälpsökande.

Samverkandet finns en bred samverkan i Kungsbacka med socialtjänsten, skolorna, annan sjukvård och med föräldrarna. Av intervjun framgår att samverkan med andra i Kungsbacka fungerar väl och detta bidrar till att hålla barnperspek- tivet levande.

det har hänt att barnet gått i behandling på BUP, pappan och mamman har hänvisats och deltagit i Kriscentrums behandlings- verksamhet inom socialtjänsten.

KompetensutvecklingNär det gäller kompetens inom området våld i nära relationer finns inget akut kompetens-utvecklingsbehov. Av intervjun framgår att det finns en kunskap hos samtliga. däremot måste frågan hållas levande, att se och tolka signaler gällande våld. Utbildning efterfrågas dock när det gäller hur hjärnan och individen påverkas somatiskt av att leva med hot och våld i hemmet.

Skyddade personuppgifterI journalen framgår det om föräldrarna har skyddade personuppgifter och då har vi instruktioner kring hanteringen av detta. Till exempel att skicka brev och kallelser via skatteverket. Rutinen är att alltid be att få ringa upp för att veta till vem man ringer.

Barnpsykiatriska mottagningen, KungsbackaIntervju med avdelningschef, psykolog och socionom.

Barnpsykiatriska mottagnigen, Kungsbacka•Intervjumaterialfinnsochanvänds i ett inledningsskede, där frågor om förekomsten av våld ingår.

•BredsamverkanfinnsiKungsbacka mellan olika verksamheter.

•Personalmedkompetenskring våldsproblematik finns inom den barnpsykiatriska mottagningen.

”Vi har en dörr in i Kungsbacka, som vi jobbar nära med i det sammanhanget. Det är en enkel väg. Det är socialtjänst, skola och BUP, BVC, ungdomsmottagningen, som har en snabbare väg in i ärendet. Har förtur så att säga men att det är du som håller i ärendet. Har jag ett ärende som ska med så vänder jag mig till samordnare, så gör man en SIP, samordnad individuell plan.”

”Lika lite som behandlare vill tro att den trevliga människan man har framför sig slår sin fru så vill ju frun tro att barnen inte sett när pappan slagit mamman nattetid. Kvinnan nekar ju länge till det.”


Inom verksamhetendet finns ingen handlingsplan inom kvinnokliniken för att hantera problematiken med våld i nära relationer. den intervjuade upp-ger att hon skulle vilja lära sig mera om vilka frågor som kan användas när det gäller våld i nära relation.

det finns inga upparbetade rutiner utan det är mera en slump om en våldsutsatt kvinna kommer till kuratorn. Läkare och övrig personal frågar inte alltid om förekomst av våld utan det varierar.

den intervjuade arbetar med abortrådgivning, infertilitet och våldtäkter. Under dessa samtal kan frågan om våld bli aktuell. När det gäller våldtäkter så finns ett väl utarbetat tillväga-gångssätt med så kallad ”rapekit”. det borde finnas en checklista för våld i nära relationer med hur och vilka frågor som ska ställas.de patienter som undersöks för spårsäkring erbjuds återbesök för uppföljning medicinskt och till en kurator. det blir således två läkar- besök och varierande antal kuratorsbesök.

SamverkanOm den intervjuade får kontakt med någon våldsutsatt så hjälper hon den utsatta att kontakta kvinnojouren och kommunens Kriscentrum. Kuratorn arbetar en hel del med motivation för att kvinnan kanske inte alltid vill inse att hon är utsatt. det finns ett gott samarbete med Kriscentrum, kvinnojouren och polisen.

KompetensutvecklingNågon form av utbildning gällande våld i nära relationer skulle behövas inom kvinnokliniken och problematiken behöver lyftas fram.

det saknas en handlingsplan, vägledning hur man ställer rätt frågor när det gäller våldsproblematik.

Skyddade personuppgifterdet är sällsynt med patienter som har skyddade personuppgifter, men det finns ett system för hanteringen av detta inom verksamheten.

Kvinnokliniken, Hallands sjukhus HalmstadIntervju med kurator.

Kvinnokliniken, Hallands sjukhus Halmstad•Handlingsplansaknas,vägledning och kompetensutveckling inom området efterfrågas.

•Ettutarbetattillvägagångssättfinns när det gäller våldtäkter.

•Enchecklistamedfrågorkringvåld skulle behövas och kunna användas av all personal inom kvinnokliniken.

•Omkuratornfårkontaktmednågon våldsutsatt hjälper hon denna att kontakta kommunens Kriscentrum och kvinnojouren.


Till samtliga läkare i landet som arbetar med gynekologi har boken ”Att våga fråga om våld” skickats ut. denna har utarbetats och distri-buerats av NCK. den intervjuade uppger att boken är användbar. NCK har även framställt kortare filmer om hur man i ett vanligt akut- besök kan ta upp frågan om förekomsten av våld i ett samtal, och det inte behöver ta lång tid.

”Jag hoppas få en enkel rutin. Utbildning, allmänt våga fråga, stötta och veta vad du ska fråga om.”

Kvinnokliniken, Hallands sjukhus Varberg•Utbildningsdagkringvåldtäkts- problematik och spårsäkring med representanter från Nationellt centrum för kvinnofrid har hållits våren 2012.

•Desomsökerhjälpfördiffusabesvär borde uppmärksammas mera kring våldsproblematik.

•Enanvändbarhandbokochchecklista gällande våld i nära relationer skulle vara till hjälp.

•Boken”Attvågafrågaomvåld”, utskickad av NCK är användbar.

•FilmerfinnsatttillgåpåNCK:shemsida om frågor som kan ställas vid ett akut besök.

Kvinnokliniken, Hallands sjukhus VarbergIntervju med en läkare.

Inom verksamhetenInom kvinnokliniken har inte någon handlings-plan gällande våld i nära relationer upprättats. det verkar som om mödrahälsovården kommit betydligt längre vilket framgår i deras journaler. På kvinnokliniken finns inga strukturerade frågor och dokumentation kring detta.

Under våren 2012 har kvinnokliniken i Varberg arrangerat en utbildningsdag för personal, polis och så vidare och hade då bjudit in representanter från Nationellt Centrum för kvinnofrid (NCK) i Uppsala. Syftet med ut-bildningsdagen var i första hand att lära mera kring våldtäktsproblematik och spårsäkring.

Samverkandet finns en samverkansplan för Varberg, en myndighetsgemensam handbok som finns på Region Hallands intranät.

Kvinnokliniken samarbetar med akutmottag-ningen och även med polisen när det gäller till exempel misstänkt våldtäkt. de flesta kvinnor kommer till mottagningen vid ett tillfälle, men den intervjuade uppger att de som söker hjälp upprepade gånger med diffusa besvär borde uppmärksammas när det gäller våldsproblematik.

KompetensutvecklingInom kvinnokliniken finns önskemål om att i allt högre omfattning använda sig av NCK, deras utbildningar och vägledningar inom området. den intervjuade läkaren, vilken är medicinskt ansvarig, har för avsikt att arrangera flera utbildningar gällande våld i nära relationer.

Skyddade personuppgifterdet finns regler för hanteringen av skyddade personuppgifter inom verksamheten. Men det vore bra att vara mer informerad kring de regler som gäller.


Inom verksamhetendet finns ingen speciell handlingsplan gällande våld i nära relationer, däremot finns en psyko-logisk handlingsplan för gravida. När frågan om förekomsten av våld ställs så är det väldigt ovanligt att någon uppger att de är utsatta för våld, men däremot en del som säger att de tidigare varit utsatta för våld av närstående.

Vid preventivmedelsrådgivning förekommer det att kvinnor uppger att mannen inskränker deras livsutrymme, men inte utövar fysiskt våld. däremot förekommer det att kvinnor är psykiskt utsatta för kränkningar. då erbjuds kvinnan en ny tid och uppmuntras se hur de verkligen har det i sitt förhållande. det kan vara i ett samtal som kvinnan ser hur insnärjd hon är i sin situation.

det finns en målsättning att mödrahälso- vården ska arbeta förebyggande gällande våld i nära relationer.

Samverkandet finns en fungerande samverkan och det är väldigt viktigt att det finns verksamheter att hänvisa till.

För något år sedan genomfördes en utveckling av arbetet med psykologiska faktorer under graviditeten. I denna fortbildning ingick infor-mation från socialtjänsten gällande anmäl-ningsplikten för barn som misstänks fara illa och Kriscentrums verksamhet gällande våld i nära relationer.

I april 2012 anordnades en dag för mödrahälso- vården och ungdomsmottagningarna i länet gällande våld i nära relationer.

Skyddade personuppgifterdet förekommer att kvinnor med skyddade personuppgifter kommer till mödrahälso- vården. det finns regler för hanteringen men det är inte enkelt att veta hur man ska gå till-väga, till exempel går det inte att dokumentera i journalsystemet utan att den enskilde har personnummer.

”Jag känner mig trygg i att jag vet vad jag ska göra om våld förekommer. Jag har hänvisat till Kriscentrum, vi behöver Kriscentrum att hänvisa till.”

Mödrahälsovården i södra HallandIntervju med en barnmorska.

Kompetensutvecklingdet behövs fortbildning i och övning i hur man ställer frågor kring förekomsten av våld, detta behöver göras återkommande med tanke på att ny personal tillkommer.

Mödrahälsovården i södra Halland•Handlingsplansaknas,däremotfinns psykologisk handlingsplan för gravida.

•Frågoromförekomstavvåldställs.

•Strategifinnsochkvinnanerbjuds återbesök om psykiskt/fysiskt våld förekommer.

•Attmödrahälsovårdenskaarbeta förebyggande mot våld i nära relationer är en målsättning.

•Tvåutbildningsdagarunderår2012 anordnas för mödrahälsovården och ungdomsmottagningarna i länet gällande våld i nära relationer.


Mödrahälsovården i norra HallandIntervju med barnmorska och psykolog.

Inom verksamhetendet finns en handlingsplan/lathund som till-kom 1999, men är reviderad. Sedan 2010 arbe-tar barnmorskorna med att ställa så kallade screeningfrågor kring bland annat våld i nära relationer. Förekommer det att någon kvinna är utsatt så kan hon få hjälp via kvinnojouren, Kriscentrum, kvinnofridslinjen och socialtjäns-ten i övrigt. Inom mödrahälsovården finns tillgång till en kamera så att det finns möjlig-het att fotografera skador.

En av de intervjuade sa: ”Vad som är primärt, studier visar att 60 % av misshandeln börjar under graviditeten och därför är det en viktig insats att uppmärksamma dessa mammor un-der graviditeten. Varför ställs inte dessa frågor fortsättningsvis? Hur har ni det där hemma? Vi får se vad utfallet blir, nu ska man screena för depression men egentligen bland de tio frågorna, hur mår du? Hur är det med de nya relationerna? Är du utsatt för våld? det kopp-las alltför sällan mellan hur hon mår, om hon är deprimerad och att hon faktiskt blir slagen. Man blundar gärna och tittar åt andra hållet. Men han verkar ju så trevlig. Är du socialt isolerad och har du inga vänner? Hur kommer det sig? Vi frågar inte om mannen förbjuder henne att ha umgänge.”

Inom mödrahälsovården arbetas det med folk-hälsa, Motiverande samtal (MI), används för att ge vägledning i hur samtala, väcka motiva-tion och förtroende i samtalet.

SamverkanInom mödrahälsovården togs initiativ till samverkan för ett par år sedan. Represen-tanter från socialtjänsten och kvinnojouren medverkade vid arbetsplatsträffar (APT), där informerade de om sina verksamheter och anmälningsplikten gällande barn.

Om personalen inom mödrahälsovården får kontakt med en kvinna som behöver hjälp uti-från våldsutsatthet hänvisas till kommunens Kriscentrum, andra delar av socialtjänsten, kvinnojouren och kvinnofridslinjen.

Kompetensutvecklingden intervjuade psykologen har träffat barn-morskorna en gång i månaden för samtal kring temat våld i nära relationer. Några av de frågor som berörts är:• Hurvikännernärviställerfrågorkringvåld?• Våraförsvarochhurskavigöradet?

de intervjuade uppger att det varit ett omfat-tande arbete med dem själva och det har varit väldigt bra. det är en folkhälsofråga och det är ett stort problem som drabbar kvinnor, barn och familjer i stort. de intervjuade uppger att de träffat många kvinnor som de inte frågat om förekomsten av våld.

Inom mödrahälsovården behövs utbildning för att vidareutveckla arbetet med våld i när relation. I april anordnades en fortbildnings-dag för mödrahälsovården och ungdoms-mottagningarna i länet gällande våld i nära relationer. En uppföljande dag kommer att äga rum hösten 2012. Under året satsas det på fortbildning gällande folkhälsa och våld i nära relationer inom verksamheten.

Skyddade personuppgifterdet finns rutiner för hanteringen av skyddade personuppgifter. Kallelser och brev ska då skickas via skatteverket.

”Förebyggande hälsovård, mitt specialområde, vi på MVC träffar ju alla kvinnor på cellprovskontroller, friska kvinnor som kommer till oss. Vårdcentralen besöker man ju när man är sjuk. För cellprovskontroll och preventivmedel träffar vi ju dem på MVC och det

stora flertalet blir ju gravida och då träffar vi dem. Vi kan göra hur mycket som helst för folkhälsan eftersom vi träffar nästan 100 % av alla kvinnor.”

Mödrahälsovården i norra Halland•Handlingsplanfinnssedan1999 och den är reviderad.

•Screeningfrågorkringblandannat våld i nära relationer ställs sedan 2010.

•Utsattakvinnorhänvisastillde verksamheter som finns i Kungsbacka.

•Internasamtalmedbarnmorskorna gällande våld i nära relationer hålls under ledning av psykologen inom verksamheten.

•Förebyggandearbete,mödrahälso- vården träffar ett stort antal kvinnor och kan därför arbeta förebyggande och nå många kvinnor.


Inom verksamhetendet finns ingen handlingsplan gällande våld i nära relationer. Uppstår misstankar om att våld eller övergrepp förekommer så diskute-ras detta i arbetsgruppen och därefter avgör chefen om kontakt ska tas med socialtjänsten. detta har hittills gällt anmälningar avseende barn som misstänks fara illa.

Sedan cirka ett år tillbaka arbetar man inte bara med barn, utan även med vuxna över 25 år med funktionsnedsättning. Problematiken med våld i nära relationer har därför blivit mera aktuellt. Ett piktogram där bilderna handlar om makt, knuffa, tvättning och porr-film kommer att börja användas för den grupp som har svårt att uttrycka sig i tal. det finns även bilder som handlar om våld som kan användas. En pärm med dessa bilder har börjat sammanställas och kommer att användas alltmera.

KompetensutvecklingUtbildning tillsammans med andra verksam-heter vore bra. Kompetensutveckling som leder till att kunna ställa rätt frågor, tolka signaler när det gäller utsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. det skulle vara bra att ha en handlingsplan/checklista när det gäller våld i nära relationer även med tanke på kontinuitet och nyanställd personal.

Enligt planeringen ska en kurator vidareutbilda sig när det gäller sexualitet och utnyttjande avseende funktionsnedsatta.

Skyddade personuppgifterInom habiliteringens verksamhet finns ibland familjer som har skyddade personuppgifter. En läkarsekreterare är specialutbildad inom området sekretess och skyddade personupp-gifter. Hon sköter hanteringen av detta inom verksamheten.

”Jag har tänkt på det innan, att det känns ange- läget för jag har hört siffran, statistik gällande både barn och vuxna med funktionshinder. Procentuellt sett är det fler som blir sexuellt utnyttjade och slagna för att man till exempel har ett avvikande beteende som skapar irritation hos omgivningen. Mörkertalet är enormt stort.”

SamverkanSamverkan sker mestadels med socialtjänsten och andra delar av hälso- och sjukvården.

Habiliteringen, Hallands sjukhus VarbergIntervju med enhetschef och kurator.

Habiliteringen, Hallands sjukhus Varberg•Samverkanmedsocialtjänstenom våldsproblematik förekommer.

•Piktogrammedbilderattanvändas kring våldsfrågor finns att tillgå.

•Deintervjuadearbetaridagävenmed vuxna och det gör att våldsfrågan blivit ännu mera aktuell.

•Kompetensutvecklingefterfrågas,att ställa rätt frågor och att kunna tolka signaler behöver utvecklas.

•Handlingsplan/checklistaefterfrågas.


Kapitel 3

Rättsväsendet

gällande dessa brott. Anledningen till att fler förundersökningar har gått till åklagaren tror den intervjuade polisen beror på att utredarna inom barn- och sexualbrottsroteln fått koncen-trera sig på dessa brott och inte blivit ålagda att utreda andra former av brott.

Ordningspolisen är de som vid utryckning träffar de utsatta först och håller sitt förhör på plats. därefter lämnas ärendet vidare till barn- och sexualbrottsroteln. den intervjuade uppger att samarbetet fungerar väl.

Polisen är en statlig myndighet och arbetar utifrån uppdrag i regleringsbrevet från Regeringen. därefter skriver rikspolischefen ett inriktningsbeslut som sedan utmynnar i lokala verksamhetsplaneringar. Brott i nära relatio-ner finns med eftersom det är ett prioriterat område. En handlingsplan upprättas för barn- och sexualbrottsroteln i Halland. Rotelchefen upprättar därefter polisens utredningsmetod (PUMA) gällande sitt område och dessa över-lämnas till närpolischeferna. det är rotelche-fen på barn och sexualbrottsroteln som avgör hur ärenden av dessa ärenden ska hanteras inom andra delar av myndigheten. En verk-samhetsplan inom roteln görs varje år.

PolisenIntervju med rotelchef vid polisen i Halmstad.

Sedan den 1 januari 2011 är polisen organise-rad i tre rotlar, en för grova brott, en bedrägeri-rotel och barn- och sexualbrottsroteln. dessutom finns närpolisorganisationen.

Inom barn- och sexualbrottsroteln är åtta tjänster inriktade och arbetar med att utreda våld- och sexuella övergrepp mot barn, tre tjänster i södra Halland arbetar med våld mot kvinnor. de norra länsdelarna har två tjänster tilldelade för att jobba med våld mot kvinnor. Utgångspunkten från ledningens sida är att våld i nära relationer ska hanteras lika i länet. I början av 2012 beslutades att allt arbete med våld och sexuella övergrepp mot barn och våld mot kvinnor ska hanteras inom barn- och sexualbrottsroteln i Halmstad. Några av utre-darna kommer enligt förslaget då att statione-ras i Varberg och resterande del i Halmstad. Kungsbacka kommun ingår dock inte i denna sammanslagning.

Under 2011 har andelen förundersökningar som gått till åklagaren ökat, det vill säga sedan den nya organisationen trädde i kraft och arbetet inom barn- och sexualbrottsroteln renodlades. detta har medfört att ledningen vill införa en enhetlig organisation i länet

Varje år görs en uppföljning av den målsätt-ning som fanns i början av året. den intervjuade uppger att målen uppfyllts och att detta är tillfredsställande. då sätts nya mål upp som ska uppfyllas.

de poliser som arbetar inom barn- och sexual-brottsroteln genomgår/har genomgått en gedigen utbildning inom området barn. Utbildningen är indelad i tre steg och arrangeras på polishögskolan i Stockholm. den första delen omfattar 10 veckor, den andra delen ett halvt år och del tre två veckor. detta avser heltidsstudier. den tredje delen återkommer vart fjärde år som en repetition för samtliga. Rotelchefen uppger att antalet poliser som söker arbete vid barn- och sexualbrottsroteln har ökat under senare år. En attitydförändring har ägt rum och våld i nära relationer är ett prioriterat område.

den intervjuade säger att samverkan med socialtjänsten och andra fungerar tillfredstäl-lande. För att polis och åklagare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter är det viktigt att andra, till exempel socialtjänsten, inte ställer ledande frågor till de utsatta barnen.

Polisen, Halland•Särskildbarn-ochsexualbrottsrotel finns.

•Handlingsplanfinnsförroteln.

•Våldinärarelationerärprioriterat område.

•Riktadutbildningpånationellnivå för samtliga poliser som arbetar med barn- och sexualbrott.

•Godsamverkanmedblandannat åklagare och socialtjänst.

•Andelenförundersökningarsom lett till åtal har ökat sedan den specialiserade roteln tillkom.

GRAFISK PROFIL FÖR POLISEN 5

POLISVAPNETFlerfärg

Polisvapnet typ 1Format över 150 mm

Utförande:Flerfärg i de fastställda färgerna eller med gult och vitt ersatt av guld- resp. silverfolie. Guld- och silverfärger i t.ex. PMS-skalan får inte förekomma.

Användningsområde:Fasadskyltar för polishus, diplom, affi-scher etc. Folieversionen är lämplig för t.ex. fordonsdekaler.

Polisvapnet typ 2Format mellan 12 och 150 mm

Utförande:Flerfärg i de fastställda färgerna.

Användningsområde:Alla former av grafisk produktion i 4-färgstryck, textiltryck, webbproduk-tion, digitaltryck etc.

Kommentarer till typ 1, 2, 3 och 4

Måttangivelserna gäller höjden mätt från eklövens nedersta kant till toppen av riksäpplets kors.

De fastställda färgerna är:

Polisblått Gult Rött

Se avsnittet ”Profilfärger” på sid 11.

Typ 1

Typ 2


Internt arbeteden intervjuade åklagaren har en tjänst som relationsvåldsspecialist och är ansvarig för ett team vid åklagarmyndigheten i Halmstad. Inom det teamet handläggs ärenden med vålds- och sexualbrott i nära relation, men även barn som blir utsatta för våld, hot och sexuella övergrepp.

åklagarna arbetar i nära samarbete polisen. Varje måndag går någon åklagare till polisen och går där igenom de ärenden som kommit in. Eftersom det alltid är en åklagare som är förundersökningsledare i den här typen av ärenden så lämnas direktiv. åklagaren träffar även de andra utredarna hos polisen och då föredras de pågående ärendena. Vissa ären-den handhas helt av åklagaren, till exempel om någon är häktad, men även vissa andra större ärenden där svårigheter kan uppstå om någon annan åklagare kommer in. Annars försöker åklagarna samarbeta i varandras ärenden. I de ärenden där man märker att det här är ingenting för åklagaren kan beslut att lägga ner fattas omgående. det gäller när man kan konstatera att något brott inte är begånget. då kan socialtjänsten fortsätta med sin utredning i ärendet.

åklagaren uppger att antalet anmälda relationsbrott ökar och att allt flera leder till att åtal väcks. Förhoppningen är att de som är utsatta har ett allt större förtroende för rättsväsendet och vågar anmäla i högre utsträckning.

Samverkanåklagarmyndigheten har ett nära samarbete med polisen. Ett samarbete finns med Frivården. Man har kommit överens om att åklagaren stämplar ärendet med ”relationsvåld” så att personalen på Frivården vet detta och kan ta ställning till vad de ska lägga vikt vid i sin utredning till Tingsrätten.

I mån av tid deltar åklagaren i referensgrup-pen våld i nära relationer, länsövergripande och de lokala grupperna.

åklagarmyndigheten besökte år 2010 länets kvinnojourer för att informera om sitt arbete med relationsvåld.

Kompetensutvecklingden intervjuade har genomgått samtliga utbildningar inom området som åklagar- myndigheten och riksåklagaren har att erbjuda. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i Uppsala har anordnat utbildning med akademiska poäng som den intervjuade åklagaren genomgått. Polisen har även haft fortbildningsinsatser som åklagarmyndigheten deltagit i. den intervjuade uppger att hon inom myndigheten får den kompetensutveckling som behövs för att utföra arbetet.

åklagarmyndighetenIntervju med en åklagare vid Åklagarkammaren i Halmstad.

Åklagarmyndigheten, Halmstad•Relationsvåldsspecialistfinnssamt ett särskilt team som arbetar med vålds- och sexualbrott i nära relation och med barn som blir utsatta för våld, hot och sexuella övergrepp.

•Gottochnärasamarbetemedpolisen.

•Hargenomgåttsamtligautbildningar inom området som Riksåklagaren har att erbjuda och får den kompetensutveckling som behövs genom myndigheten.

•Antaletanmälningaromrelationsbrott har ökat och även de som leder till åtal.

Skyddade personuppgifterdet är inte vanligt att kvinnor har skyddade personuppgifter, utan hon erhåller det efter att rättsprocessen är avslutad. Om kvinnan har skyddade personuppgifter så kan domstolen bestämma att hon och hennes målsägar- biträde ska delta i rättegången via länk, och således inte befinna sig i rättssalen.


Internt arbeteInom Frivården kommer uppdragen genom begäran om personutredning från Tingsrätten gällande personer som är misstänkta för brott. det är tre anställda som gör utredningar när det gäller personer som är misstänkta för relationsbrott. de har i uppgift att bedöma om det finns förutsättningar för att mannen kan vara lämplig för att genomgå IdAP (Integrated domestic Abuse Programme). Han måste erkänna att han har en form av problem och han måste vilja göra något åt detta. När man kommit så långt kopplas någon av program-ledarna in och träffar mannen för att göra en brottsanalys.

Sedan görs en bedömning av risk för framtida partnervåld, enligt SARA-metoden. I detta skede tar man även kontakt med kvinnan/partner. därefter ska det mynna ut i en person-utredning med ett förslag och då kan domen bli antingen en skyddstillsyn i kombination med kontraktsvård eller i kombination med föreskifter där man ska genomföra IdAP. I SARA riskbedömning ingår såväl farlighets- som behovsbedömning av den enskilde. Syftet är att få fram vad som är problemet och vad behöver den enskilde arbeta med i gruppen.

IdAP innehåller 27 gruppträffar, det är alltid åtta deltagare, när någon slutar kommer en ny deltagare in. Inledningsvis görs en brotts-analys och därefter en orienteringssejour. Handläggaren har samtal med jämna mellan-rum med den enskilde och har efter avslutad samtalsbehandling 4-6 uppföljningssamtal.

IdAP används av Kriminalvården i hela landet så att de dömda kan, under perioden de avtjänar sitt straff, på anstalt påbörja behandlingen och därefter avsluta den inom frivården på hemorten.

En av de intervjuade sa: ”Ger man mannen god information i början, tydligt vad det är som gäller så blir det lättare att hantera det sedan. de flesta, vi säljer ju in det här att de ska ha trygga relationer och det är sådant som alla vill ha, det blir svårt att säga nej då. Även om de inte riktigt kan se sin egen del, ok, det här är 4:e relationen och det här händer och jag måste förändra något. När de väl är inne i programmet så inser de att det ligger hos mig.”

SamverkanFrivården samverkar med åklagarmyndigheten, Tingsrätten, socialtjänsten och polisen.

Kompetensde som arbetar med IdAP har en grundutbild-ning och därtill en tvåveckorskurs för att bli certifierade gällande metoden. Flera i personalen har deltagit i de basutbildningar gällande våld i nära relationer som anordnats i Falkenberg av samverkansgruppen där. det anordnas även fortbildningar inom kriminal-vården.

”Det här med barn det trycker vi på när vi gör brottsanalysen, männen vill ju oftast inte att detta ska föras över till deras barn så det är ju en sådan grej. Vi har en rubrik som heter påverkan, förövaren, brottsoffret och även andra, det vill säga barn. Det är laddat att prata om barnen men sen efter ett tag så inser de att det kommer att gå ut över barnen. Det motiverar många till förändring.”

FrivårdenIntervju med två personal vid Frivården i Halmstad.

Frivården•IDAP-metodenanvänds,ävenSARA risk- och säkerhetsbedömning görs.

•Metodernaanvändsavkriminalvården i hela landet.

•Samtalsledarenahargrundutbildning och genomgår därefter utbildning för metoden och blir certifierade.

•IDAPännuinteutvärderadnationellt.

•SällsyntattdesomgenomgåttIDAP på nytt blir anmälda för brott.

•Frivårdenharsamverkanmedåklagare, polis, tingsrätt och socialtjänst.

”Bättre ut”

Kriminalvårdensvision och värdegrund

Skyddade personuppgifterNär det gäller de män som deltar i program-verksamheten så är det ovanligt att de har skyddade personuppgifter.

Mål och uppföljningardet övergripande målet är att bearbeta mannen så att denne inte återfaller i brott. Någon nationell utvärdering av IdAP är inte färdigställd ännu. de intervjuade uppger att det är väldigt sällsynt att de män som genomgått IdAP hos frivården i Halmstad på nytt blir anmälda för brott och återkommer. Om efterfrågan ökar gällande IdAP så finns möjlighet att utöka antalet grupper. Hittills har allt flera deltagit sedan starten år 2008.


Kapitel 4

Frivilligorganisationer och privat verksamhet

tillgänglig även kvälls- och nattetid. detta boende är för den placerade kommunen dyrare än jourens andra boenden.

SamverkanKvinnojouren samverkar med socialtjänsten, fastighetsbolaget, polisen, hälso- och sjukvården. det finns en samverkansgrupp i Falkenberg kring våld i nära relationer. den intervjuade anser att samverkansgruppen fungerar tillfred-ställande, men att beslutet om att det ska vara personer i ledande ställning som deltar inte följs numera, utan att det kommer deltagare som inte är så insatta och att detta medför att processen stannar upp.

Kvinnojouren i FalkenbergIntervju med ordförande.

Målsättning och internt arbeteSyftet med verksamheten är att vara den akuta insatsen med stöd, samtal och kunna erbjuda hemligt boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Kvinnojouren ska vara ett kom-plement till de myndighetsinsatser som finns. det finns 1,8 tjänster som arbetar i verksam-heten knutna till kontoret. Inom kvinnojouren har man tillgång till två lägenheter med hemligt boende. I den större lägenheten kan två kvin-nor med barn placeras. Ibland händer det att kvinnorna bor i lägenheten under en längre tid än planerat. detta beror oftast på ekonomi och bostadstillgång.

det finns även ett särskilt skyddat boende för kvinnor med ett starkt skyddsbehov, eller där den placerande kommunen anser att annat behov för placeringen finns. Kvinnan har möjlighet att släppa på kontrollen över barnen eftersom det finns kvalificerad personal

”Det är ju få kvinnor som säger att de är miss- handlade, de mår dåligt i en relation. Min sambo behandlar mig inte bra och jag mår dåligt. Misshandlad är ett svårt ord att säga. Man söker ju inte hjälpen om behovet inte finns, oftast förminskar kvinnan och hon berättar det någon kanske kan förstå, men senare kommer hela berättelsen.”

En bostadsgrupp i samverkan mellan fastighetsbolaget och kommunen finns och har till uppgift att prioritera kring bostadsfrågan. detta fungerar ofta väl.

den intervjuade omtalade att hon varit verk-sam i kvinnojouren sedan mitten av 1990-talet och att för första gången förra året så var de med och hjälpte en kvinna att överklaga ett beslut från socialtjänsten. de bedömde inte att kvinnan var i behov av skyddat boende men där kvinnojouren hade en annan uppfattning.

”Socialtjänsten kan ibland ha en annan bedömning av skyddsbehovet, om hon nu överhuvud- taget är utsatt. Jag tycker att det är så bra i den här handboken från Socialstyrelsen att det är kvinnans egen upplevelse. Det är ju ingen lag, men en linje att hålla sig till. Ingen annan kan ju säga till mig hur rädd jag är. Det är där man kan hamna ibland, att vara utsatt för våld är ett jättestort begrepp. Du behöver inte ha fått stryk för att vara rädd.”

Kvinnojouren i Falkenberg•Syftetmedverksamhetenärattvara den akuta insatsen med stöd, samtal och kunna erbjuda hemligt boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn.

•Skyddatboendeförkvinnorochbarn med starkt skyddsbehov finns.

•Deltarilokalsamverkansgruppkring våld i nära relationer.

•Samverkarmedsocialtjänst,bostads- bolaget, polisen, hälso- och sjukvården.


Målsättning och internt arbeteKvinnojouren har till uppgift att hjälpa vålds-utsatta kvinnor och deras barn, genom samtal, möten, erbjuda skyddat boende för kvinnan och barnen om de är i behov av detta. den intervjuade är den enda som är anställd vid kvinnojouren i Halmstad. det skulle vara en fördel att ha någon fler anställd, men ekonomin tillåter inte detta.

I kvinnojourens regi finns en lägenhet med plats för tre familjer. Kvinnorna och barnen har egna sovrum men delar på vardagsrum, kök och badrum.

Kvinnojouren i Halmstad är medlemmar i Sveriges Kvinno-Tjejjourers Riksförbund (SKR) och deltar i utbildningar anordnade av organisationen.

SamverkanKvinnojouren har ett gott samarbete med Halmstads fastighetsbolag (HFAB), som hjälper till att hitta lägenheter för kvinnorna. det är dock svårt för de kvinnor som har betalningsanmärkningar att få boende. de flesta kvinnor som kommer från Halmstad och som bor hos kvinnojouren går i samtal hos kommunens Kriscentrum och de kvin-norna är nöjda med dessa samtalskontakter. I övrigt samverkar kvinnojouren med övrig socialtjänst, polisen, advokater och det fungerar oftast bra.

Ett problem är var barnen ska gå i skolan när de kommer från andra kommuner. Kvinnan kan ju inte heller veta hur länge de ska bo i

skyddat boende. detta innebär att barnen ibland blir utan skolgång och förskola. Frågor som ställs är ordna skolgång i närheten eller avvakta och se var de sedan ska bo?

den intervjuade säger att det skulle vara bra att anställa en personal som kan jobba med barnen i det skyddade boendet för att tala och leka med barnen. Barnen som vistas i det skyddade boendet och som inte går i förskola/skola blir mera bråkiga, oroliga och ledsna.

En artikel i lokaltidningen om att kvinnor och barn ibland kommer till kvinnojouren utan kläder och leksaker ledde till att många människor hörde av sig och skänkte saker. Nu är det fullt i källaren! Olika organisationer och bland annat en motorcykelklubb skänkte mycket leksaker, godis, kläder och biobiljetter för andra året i rad.

Kvinnojouren i Halmstad•Hartilluppgiftatthjälpavåldsutsatta kvinnor och deras barn, genom samtal, möten, erbjuda skyddat boende för kvinnan och barnen.

•Samverkarmedsocialtjänst,polis, fastighetsbolag och advokater.

•Svårighetermedattlösa skolsituationen för barn från andra kommuner.

”Vi stödjer kvinnorna genom att prata med dem, vi är inte utbildade, men vi är människor som vill hjälpa till på kvinnojouren som plats, där kvinnorna och deras barn kan komma akut. De får möjlighet att fundera lite i lugn och ro över deras situation. Vi pressar dem inte att fatta några beslut. Vi visar kvinnan möjligheter och ger henne inte råd. Hon väljer själv vad hon vill.”

Kvinnojouren i HalmstadIntervju med en anställd vid kvinnojouren.


Målsättning och internt arbeteUppdragen till brottsofferjouren kommer via en central brottsoffertelefon i Stockholm och från polisen i Varberg. En stödperson får i upp-drag att kontakta den utsatte. Brottsofferjour-en arbetar med olika typer av brott och inte med inriktning på relationsbrott. Brottsoffer-jourens uppdrag är att prata med alla oavsett vad de blivit utsatta för. Stödpersonen och den brottsutsatte samtalar via telefon eller i brotts-offerjourens lokal. Vid samtal i lokalen deltar alltid två stödpersoner. Efter några veckor hålls som regel ett uppföljande samtal.

den intervjuade uppger att man inom brotts-offerjouren är mycket observanta och använ-der sig av dolt nummer när det gäller kontakt med någon som är utsatt för relationsbrott. därför talar de inte in meddelande på telefo-nen eftersom man inte kan veta vem som har tillgång till telefonen.

det finns ingen anställd inom verksamheten lokalt, utan det är ideella krafter som deltar och driver brottsofferjouren. Verksamheten bedrivs via medel från kommunen, brotts- offermyndigheten och i form av gåvor.

Brottsofferjouren har även i uppdrag att ställa upp som vittnesstöd i samband med rättegångar i Tingsrätten.

SamverkanBrottsofferjouren samverkar med polisen, riks-organisationen, andra brottsofferjourer i länet och Tingsrätten. Riksorganisationen anordnar konferenser och fortbildningar inom området. Brottsofferjouren i Varberg samverkar med andra ideella föreningar i kommunen.

Ibland har det varit svårt att rekrytera medhjäl-pare till brottsofferjouren, men hösten 2011 annonserades det via ett studieförbund vilket gav gott resultat.

den intervjuade är mentor för de som nyligen börjat som stödpersoner. Mentorskapet inne-bär att tala med stödpersonerna kring samtal och bemötande.

Brottsofferjouren i VarbergIntervju med samordnare vid brottsofferjouren.

Brottsofferjouren i Varberg•Brottsofferjourenarbetarföratthjälpa personer som blivit utsatta för olika typer av brott, dock inte med inriktning på relationsbrott.

•BrottsofferjoureniVarbergharingen anställd personal.

•Uppdragetärattkontaktaallasom blivit utsatta för brott och höra om de behöver hjälp.


VerksamhetMän i fokus startade sin verksamhet år 2002 i samarbete med kriminalvården, Landstinget Halland och kommunförbundet. de bedrev då gruppbehandling för män som utövar våld. Under ett antal år arbetade män i fokus i nära samarbete med frivården. då träffade Män i fokus tillsammans med någon från frivården den våldsmisstänkte mannen i ett tidigt skede såsom när han satt anhållen hos polisen. Erfarenheten är att männen i detta skede är mottagliga för förändring och behandling. Skuldkänslorna var höga och behandlingen startade så snart som möjligt. Inledningsvis hölls individuella samtal och därefter slussa-des mannen över till gruppverksamhet. I grupperna fanns män som kommit längre i behandlingen och som kunde hjälpa till och berätta om utvecklingen.

Nationellt inom kriminalvården beslutades år 2008 att man internt skulle arbete med våldsutövare utifrån IdAP-metoden och då försvann dessa arbetsuppgifter för Män i fokus.

Kommunerna remitterade via bistånd från socialtjänsten och detta vanligtvis i samband med att en barnavårdsutredning genomfördes.

Metoderden intervjuade uppger att Män i fokus är in-spirerade av ATV (Alternativ till våld) i Norge. I gruppbehandlingen arbetade man med olika teman och att förmå mannen att tänka tillbaka

på våldsögonblicket och arbeta utifrån detta. Män i fokus arbetade med mannens beteende i centrum och att detta ledde till förändring.

FramtidenMän i fokus arbetar idag med män som söker hjälp själva. då betalar de ur egen ficka eller får bistånd från socialtjänsten. detta har med-fört att Män i fokus verksamhet har minskat eftersom uppdragen från kriminalvården upphört och att män som söker själva eller via hälso-sjukvård samt socialtjänst är få.

den intervjuade vet att man kan arbeta på ett bra sätt med våldsutövare och hoppas att nå-gon form av till exempel regional verksamhet kan komma till stånd. Män i fokus hittade sitt sätt att arbeta och detta fungerade med goda resultat enligt den intervjuade.

Privat verksamhet

Män i fokusIntervju med en person som är verksam inom män i fokus.

Män i fokus•Bedrevtidigaregruppsamtaloch enskilda samtal med män som utövat våld i samverkan med frivården.

•Arbetaridagmedmänsomsjälva söker hjälp.

•Behandlingenutgårifrånolikateman och att få mannen att tänka tillbaka på våldsögonblicket och arbeta utifrån det.


Regional nivå – tidigare kartläggningar

Kartläggning, Kvinnofrid i Halland, Region Halland, Annelie Ask, 2005

Kvinnofrid, Insatser inom IFO, Halmstad, Hylte, Varbergs och Falkenbergs kommuner, Region Halland, 2007, Helene Jönsson

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Halland, Region Halland, Ingrid Gustavsson, 2008

BUC – Barn och Unga i centrum, en halländsk version av ”Barnahus”, 2008, Lisa Bergström

Från kvinnofrid till våld i nära relationer, Regional samverkan i Halland, 2009, Anders Langemark

Referenser

Almqvist, Kjerstin m fl Barn som bevittnat våld mot mamma – en studie om kvinnor och barn som vistats på kvinnojourer i Göteborg

Eriksson, Maria m fl När barn som upplevt våld möter socialtjänsten, 2011

Eklund, Margreth m fl Sista slaget, 2003

Grände, Josefin m fl I arbete med våldsutsatta kvinnor, 2009

Oscarsson, Lars Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, 2011

Barnombudsmannen Oskyddad – Barn och ungdomar om att leva med skyddade personuppgifter, 2012

Brottsofferjourernas Närhet som gör ont – om våld mot närstående, 2010 riksförbund

Brottsförebyggande rådet Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer, slutredovisning av Regeringsuppdrag, 2010:18

Brottsförebyggande rådet Våld mot kvinnor och män i nära relationer, 2009:22

Malmö stad Respektera mig! Handbok för yrkesverksamma om våldsutsatta kvinnor i missbruk, 2008

Socialstyrelsen Handbok – Våld, socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, 2011

Socialstyrelsen Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld – Alla kommuners ansvar, slutrapport från nationell tillsyn 2008-2009

Referenser forts

Socialstyrelsen Att uppfylla samhällsansvaret – Förbättrat kunskapsstöd till socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, slutrapport 2009

Socialstyrelsen Behandling av män som utövar våld i nära relationer – en utvärdering, 2010

Socialstyrelsen Arbete mot våld i nära relationer, förstudie och förslag om metodutveckling, 2011

Socialstyrelsen Skylla sig själv? Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbruks- och beroendeproblematik, 2011

Socialstyrelsen Sällan sedda, utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, 2011

Socialstyrelsen Öppna jämförelser, brottsoffer – våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, 2012

Socialstyrelsen Brottsoffer och deras närstående, socialtjänstens ansvar för att ge stöd och hjälp, 2012

Sveriges kommuner Kunskapsöversikt – Våldsförebyggande arbete med män, 2011 och landsting

Ängelholms kommun Hantering av personer med skyddad identitet inom skola och socialtjänst i Ängelholms kommun


BilagorRegelverk

Socialtjänstlagen (2001:43)

SOSFS 2009:22 Allmänna råd: Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld

Prop. 2006/07

Brottsbalken 4 kap 4a§, 3 kap 5§

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Lag om utredningar avseende vissa dödsfall (2007:606)

Socialtjänstens regelverk

1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demo- kratins och solidaritetens grund främja människornas

– ekonomiska och sociala trygghet

– jämlikhet i levnadsvillkor

– aktiva deltagande i samhällslivet

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

2 § När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.

2 kap. Kommunens ansvar

1 § Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den

den som berörs av en sådan utredning skall underrättas om att en utredning inleds.

Barn och unga

2 § Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.

Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.

14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m m

1 § Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.

Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.

hjälp som de behöver. detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

7 § När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål.

3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m m

1 § Till socialnämndens uppgifter hör att

– göra sig väl förtrogen med levnadsförhållan-dena i kommunen

– svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

3 § Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

4 § Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall nämnden härvid samver-ka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

5 § Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i sam-verkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper

Brottsoffer

11 § Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.

Socialnämnden skall särskilt beakta att kvin-nor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Lag (2007:225)

11 kap. Handläggning av ärenden

1 § Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens känne-dom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.


Hälso- och sjukvårdens regelverk

Hälso- och sjukvårdslagen

2c § Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

3 § Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen.

Barn och unga

2f § Hälso- och sjukvården ska på socialnämn-dens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.

2g § Hälso- och sjukvården sak särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med

1. Har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning 2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel.

detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

84 våld i nära relationer – kartläggningBox517,30180Halmstad•[email protected]•www.regionhalland.se

www.regionhalland.se

våld - kunskapsbanken.nck.uu.sekunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/400/våld...

Documents