Hon är 20 år, håller världsklass och harblivit två på EM.Vid Mästargalan i marsblev hon utsedd till Årets idrottstjej iMalmö,simmerskan Lena Hallander.

Sid 20

– Att vi står med skammens rodnad på kinderna hjälper inte föräl-d ra rna. Nu måste vi som har ansva ret mobilisera re s u r s e r. Det sägerkommunalrådet Agneta Eriksson (s) om förskolesituationen i Ma l m ö .I höstas fick Malmö hård kritik av Sk o l ve rket vilket ledde till att ens t y rg rupp för utbyggnad tillsattes. Under våren har en särskild gru p p

Lasse Pedersen,4 år, leker glatt i rutschbanan på Nydala förskola som i början av året fick 70 nya förskoleplatser.

Ett tryggare Malmöär målet för allaMalmö stad har satt i gång en rad projekt ochå t g ä rder för att motve rka en växande bro t t s l i g-het. Arbetet sker främst i stadsdelarna genomsamarbete mellan myndigheter, org a n i s a t i o n e roch vanliga Ma l m ö b o r. På So f i e l u n d s s k o l a narbetar socialsekre t e ra re Fa h rudin Zejnic i ung-d o m a rnas egen miljö. – Nu får jag möjlighetenatt jobba före by g g a n d e, säger han. Sid 6

SpännandeskattgömmaEn av Malmös mindre kändaskattgömmor fyller 100 år. Enkälla för nyfikna eller en re s afrån forntid till nutid. St a d s -a rk i vet jubilerar och ger sam-tidigt ut boken "Med Ma l m öi minnet." Sid 20

Chatta medbibliotekarienSöker du ett snabbt svar pånågot du funderar över kandu vända dig till Ma l m östadsbiblioteks on-linetjänst" Bi b l i o t e k a rie direkt". Där fårdu svar direkt eller tips omi n f o rm a t i o n . Sid 3

Bollen är åter i rullning. En nytändningför alla fotbollsälskande Malmöbor. Ochpå Kirsebergsskolan har man fotboll påschemat. Bra, tycker Mattias Jönsson,läraren Staffan Tapper och Fr e d r i kJohannesson. Sid 4

Platsbristen tuff uppgift att lösaa n a l y s e rat effekterna av maxtaxere f o rmen genom en enkät till 18 avMalmös förskolor. Enligt avdelningschef Elisabeth Carlén på stads-k o n t o ret är situationen i Malmö trots allt bättre än på många år. De n1 april i år var 928 fler barn inskrivna i förskolan än 1 januari 2002.Samtidigt hade kön minskat med 97 barn . Sid 14

E n t i d n i n g f r å n M a l m ö s t a d . Å r g å n g 3 6 N r 2 A p r i l 2 0 0 3

Serieteckning och Malmö är två ordman numera kan sätta likhetsteckenmellan. Kulturkompaniet är inne på sittandra läsår med seriekurser för barnoch ungdomar i grundskolan. Sid 13

Nr 2 – April 2003●

Adress:Vårt Malmö,205 80 MalmöTelefon: Växel 040-34 10 00Te l e fax: 040-34 20 92

Ansvarig utgivare:Kjell-Arne Landgren Kommunfullmäktiges ordförande Telefon 040-34 10 27

R e d a k t ö r :Stefan A n d e r s s o nTelefon 040-34 12 46

M a l m ö k a l e n d e r n :Monika MånssonTelefon 040-34 11 01

Upplaga: 155 000 ex

Art Director:Mohammad Hassan HashemianTelefon 040-34 12 43

Annonser:Ardeo MarketingTelefon 040-690 91 00,690 91 60

Tryck: Skånska Dagbladet,Malmö

Information från Malmö stad.Nr 2, april 2003,utgiven vecka 16.Nästa nr : Juni 2003.

Nr 2 – April 2003●2 3

På Café Siesta, Gamla Väster i Malmö, sit -ter en till synes mycket nöjd man. Ett parhundra meter bort ligger kontoret förAutoimages AB och därifrån har ett flertaluppmärksammade dokumentärfilmerkommit de senare åren.

Magnus Ge rtten, mannen på andra sidank a f é b o rdet, och Stefan Be rg, som kom-panjonen heter, startade sitt gemensam-ma filmbolag med syftet att hitta intre s-santa lokala historier och öden att berät-ta om. Sedan starten har det bland annatblivit två dokumentärer om Malmös his-t o ria, Far till staden och En doft av cho-klad, och inte minst de två uppmärk s a m-made filmerna om fotbollslaget Ma l m öFF och dess support ra r, Bl å d å rar ochBl å d å rar 2 – Vägen tillbaka.

Att det skulle gå så bra som det hittillsg j o rt kunde nog inte Be rg och Ge rtten ensdrömma om när de började göra sina fil-m e r. Magnus Ge rtten ve rkar uppri k t i g ttacksam för att han fått möjlighet attjobba med det han helst vill.

– Jag har ett oerh ö rt pri v i l e g i e rat jobb,ur många aspekter är det ett drömjobb.K l a rt jag måste va ra tacksam för att jagkan hålla på med dokumentärfilm, för-k l a rar han.

Skramlig garagerockMen det tog ett tag innan han hittadef ram till filmmakandet. Magnus Ge rt t e nbörjade som skri vande journalist ochg j o rde på 80-talet lokalradio på Ra d i oMa l m ö h u s. Bland annat sände han underf l e ra år musikpro g rammet Citygara g e t ,där det spelades skramlig gara g e rock ochp re s e n t e rades lyssnarf a vo riter på Ki n gA rne-listan. I början av 90-talet sökteGe rtten sig till Sve riges Television iMalmö, och 1998 drog det egna filmbola-get i gång.

Från skri vande till ra d i o, över tv till fil-mande – Magnus Ge rtten har mycket attj ä m f ö ra med när han konstaterar attd o k u m e n t ä rfilmandet är hans rätta plats.Visste han redan tidigt att det skulle blifilm i slutändan?

– Sk ri vandet passade mig inte och detvar väl därför jag sökte mig vidare. Ra d i oär mer musikaliskt, bygger på rytmik ochtajming. Dessutom var lokalradion kul på80-talet. Pro g rammen mallades inte såh å rt. Det var upp till en själv att väljamusik och innehåll, stor frihet. Anled-ningen till att jag sedan började på tv va rväl bara att jag sökte mig vidare till någotnytt ännu en gång. Jag är inte så planera d ,det blir lite som det blir.

Rörliga bilderVäl på SVT började Ge rtten lära sig attjobba med rörliga bilder. Första pro g ra m-met han arbetade med var Me j e riet, somsändes just från Me j e riet i Lund, medbåde art i s t i n t e rvjuer och livemusik. De nförsta egna lilla dokumentären handladeom Wilmer X, när de hade släppt albumetMambo Feber och 1991 spelade på klub-ben Stadt Ha m b u rg i Ma l m ö .

Samtidigt som Ge rtten jobbade somre p o rt e r, redaktör och producent på tvvar han hela tiden frilans vid sidan omoch höll på med olika tv-dokumentäre r,oftast med musik som gemensam näm-n a re. Mikael Wi e h e, Docenterna ochHe d n i n g a rna är några musiker somd o k u m e n t e ra t s.

MalmöbluesÖ ver huvud taget kretsar mycket kri n gmusiken för Magnus Ge rtten. Han harvuxit upp med musik, själv spelat i gru p-pen Sieben Slips och talar gärna ”musik-s p r å k” när han beskri ver sin filmfilosofi:

rytm, tajming, ren magkänsla och nerv.Inte minst när det gäller filmerna omMa l m ö .

Både Bl å d å ra rf i l m e rna och de två för-sta filmerna i den tänkta trilogin omMalmö är gjorda på ett speciellt sätt: säl-lan eller aldrig berättarröster och dire k t af r å g o r, varsamt, stillsamt och stämnings-fullt, ofta rätt vemodig musik.

– Jo, det är mycket blues i våra filmer,säger Ge rtten. Vår klippare, danskenJesper Osmund, brukar alltid beklaga sigoch sucka lite när viska börja jobba meden ny film: "Nä, kom-mer ni nu med en såndär Malmöblues igen".Men sen skrattar hanlite och kör i gång.

Det lokala gällerAtt filmmakande inteär ett solojobb poäng-t e rar Ge rtten gång pågång. Förutom samarbetet mellanGe rtten själv och filmaren och kolleganStefan Be rg har också det övriga gängetbakom filmerna, klipparen Osmund ochk o m p o s i t ö ren Hans Åkerhjelm, stor bety-delse för slutresultatet.

Men det får inte bli f ö r mycket – intealltför många människor, för stor pro d u k-tion, administration och ru n t o m k ri n g-ve rksamhet. Då kan lätt själva filmberät-tandet försvinna. Ända sedan starten hardet va rit det lokala som gällt för Ge rt t e n .Från första början är det staden Ma l m ösom han velat filma och skildra.

– De historier man kan berätta bäst är

de som finns precis runt hörnet. För attg ö ra bra film måste man kunna sin histo-ria väl och jag känner ju Ma l m ö .Dessutom upptäcker jag nya aspekter avMalmö med varje film. Fi l m e rna blir somen resa, en upptäcktsfärd .

Ska kännas i huvud och mageArbetet med en ny film börjar med atthitta de personliga berättelserna och attsen närma sig människorna, lära kännadem, ta sig tid och ve rkligen lyssna på va d

m ä n n i s k o rna säger.Sj ä l va samtalet ärg runden, människorsdrömmar och känslor.Oavsett om det gällerf o t b o l l s p roffs eller enf ö re detta choklad-packerska på Ma ze t t i .

– För mig är detviktigt att publikenre a g e rar såväl intel-lektuellt som känslo-

mässigt. Fi l m e rna ska kännas både ihuvudet och magen, säger Ge rtten ochlutar sig bakåt i kaféstolen.

– Att få titta in i människors pri va t a s t ep ri vata är dokumentärf i l m a rens extre m ap rivilegium. Då gäller det att förm e d l adet man upplever på ett bra sätt. Det ärd o k u m e n t ä rf i l m a rens skyldighet.

JO E L ER I K S S O N

Fo t n o t. Magnus Ge rtten och Au t o i m a g e shåller för närva rande på med en film omMa l m ö - h i p h o p a rna i Ad vance Pa t ro l .Dessutom planerar de tredje delen i sint rilogi om Ma l m ö .

Vad finns det för någon berömd byggnad iBarcelona? Hur såg bokhandeln ut fram tillrenässansen? Var kan jag få tag på boken”The Journey”? Detta är exempel frågorsom personalen på Bibliotekarie direktkan svara på om man väljer att tala meddem på nätet.

– On line-tjänsten är ett naturligt komple-ment till förfrågningar via e-post somfunnits på biblioteken sedan tidigare,säger pro j e k t l e d a re Göran Schmitz påMalmö St a d s b i b l i o t e k .

Det var efter en studieresa till USA2001 med besök på den sedan länge eta-b l e rade frågetjänsten där som han togi n i t i a t i vet till projektet Bi b l i o t e k a r i ed i re k t i Sve ri g e.

– I linje med att 75 procent av allabeställningar bokas via bibliotekets hem-sida av låntagarna själva, samt att lån ochåterlämning datori s e ra t s, ser vi e-postoch dire k t f ö rfrågningar som en automa-tisk följd, säger Göran Schmitz.

I dag ställer fem stadsbibliotek biblio-t e k a rier till förfogande 40 timmar i ve c k-an för att nätsva ra på allehanda frågorfrån allmänheten.

På Malmö stadsbibliotek som går itäten för denna service turas ett tiotalb i b l i o t e k a rier om framför skärmen i tioav timmarna mellan klockan 10.00 och16.00 på va rd a g a r. Resten delar Göte-b o rg s, Nacka, Stockholms och Öre b rostadsbibliotek på.

– Om det kommer många frågor har vibackup från kollegor, berättar Ke r s t iPu l l e rits som sitter jour när V å rt Ma l m öbesöker Bi b l i o t e k a rie dire k t .

Svar även på kvällar och helgerUnder en inledningsperiod har Sve n s kBi b l i o t e k s f ö rening och Statens Ku l t u r r å db i d ragit med 150 000 kronor till pro g ra m-va ra och utbildning, men från och med ihöst tar biblioteken själva öve r. Då utökasockså antalet svarsställen.

– Vi hoppas även kunna utöka sva r s -tiden till kvällar och helger. Ut by g g n a d e nhar hur stor potential som helst och tjän-sten bör också kunna skötas av en biblio-t e k a rie hemifrån, säger Göran Schmitz.

Han tror också att det självinstru e ra n-de biblioteket gör att allmänheten i högreg rad uppfattar biblioteket som sitt eget.

– Förfrågningar till inform a t i o n s d i s-ken minskar på bibliotek och unive r s i t e t

runt om i världen. Detta blir ett komple-ment som vi förbättrar kontinuerligt.

För frågor som tar lite längre tid attb e s va ra eller när Bi b l i o t e k a rie direkt ärstängd är det fort f a rande en bra idé attfråga via e-post.

Tipsar om informationMånga som hör av sig direkt är skoleleve roch bibliotekari e rna tar då gärna på sigden pedagogiska uppgiften. Även av upp-h ovsrättsliga skäl går det inte an att barasända över all den efterfrågade inform a-tionen. Bi b l i o t e k a rien sva rar direkt påvissa frågor och tipsar vidare om var meri n f o rmation finns att hitta – ett bra sättkan va ra att själv komma till biblioteketoch söka.

– I ett allt mer pro b l e m b a s e rat ochlivslångt lärande är det viktigt att inteb a ra serve ra sva r, utan att lotsa dem somfrågar vidare till länkar och kataloger, för-k l a rar Göran Schmitz.

Och, jodå, till böcker också! Det hän-der faktiskt att dire k t b i b l i o t e k a rien gåroch slår upp vissa fakta som inte kan hit-tas på nätet – ortnamn till exempel.

CA J S A CA R R É N

G ö ren frau Hy l l i e var en malmöitiskbondkomiker som det skrevs omunder förra decenniet. Han är en av

dem som återfinns under ru b ri k e nMusikalier i boken Li t t e ratur om Ma l m ö3, som kom i höstas.

– Jag vet att dessa bibliografier öve rMalmö används mycket, säger bibliote-k a rie Ba r b ro Stuge som sammanställt för-teckningen över mer än 3 000 re f e re n s e rtill Malmö.

Det är Föreningen Malmö St a d s b i b l i o -teks Vänner som gett ut den tredje utgå-van över texter som handlar om Ma l m ö .Den första omfattade tiden fram till ochmed 1974, den andra perioden 1975–1990.

DetektivarbeteAtt re t roaktivt ha kartlagt Ma l m ö l i t t e ra t u rsom skrivits mellan 1991 och 2000 harva rit som ett detektiva r b e t e.

– Jag har bland annat gått igenom art i-

klar i tidskri f t e r, ro m a n e r, enstaka kapiteli olika böcker och vår egen katalog för attkunna samla ihop vad som skrivits omstaden. Men en bibliografi blir aldrig full-ständig, säger Ba r b ro St u g e.

Hon har också letat på andra bibliotekoch i svenska och utländska databaser.

– I USA hittade jag på det sättet tillexempel två avhandlingar där Ma l m öb e h a n d l a s !

Senaste decennietBa r b ro Stuge har dessutom lusläst littera-t u rf ö rt e c k n i n g a r, ra p p o rt s e ri e r, offentligau t re d n i n g a r, pro p o s i t i o n e r, ri k s d a g s t ryc kmed mera för att kunna fullfölja pro j e k t e tsom till största delen bekostats av Ma l m öFörskönings- och Pl a n t e ri n g s f ö rening.

– Något som förvånat mig när jag sam-lat re f e renser är hur mycket det faktisktforskas om Malmöbor på Un i ve r s i t e t s -sjukhuset MAS, säger hon.

Vad har det då skrivits mest om under

1900-talets sista decennium när det gällerMalmö?

– Bland annat vårt eget nya bibliotek,men även stadsdelsre f o rmen, högskolanoch inva n d ra rna, berättar Ba r b ro St u g e.

Allt som skrivits om Öre s u n d s b ron harhon fått begränsa.

– Det finns material som skulle räckatill en egen bibliografi om bron.

Bo01 är också en höjdare som lär åter-finnas om det blir en fortsättning påL i t t e ratur om Malmö, något som ingenvet idag.

– Men de tre band som finns användsm ycket flitigt, både av bibliotekari e r, stu-d e ra n d e, forskare och allmänt intre s s e ra-de Ma l m ö b o r, säger Ba r b ro St u g e.

Boken finns förutom på huvudbiblio-teket också på alla stadsdelsbibliotek.Den går även att köpa för 100 kronor ibibliotekets reception.

CA J S A CA R R É N

Dokumentärfilm är livet för Magnus Gertten:

”Jag har ett oerhört priviligerat jobb”Chatta med bibliotekarien

Bibliografi för litteratur om Malmö

Nordisk konferensom invandrarkvinnors livssituationSve rige är ord f ö randeland i No rd i s k aministerrådet år 2003 under temat” In t e g ration No rd e n”. Med anledning avdetta hålls en stor konferens på Eu ro -p a p o rten i Malmö den 19–20 maj omi n t e g ration mellan de nordiska ländern a .Ko n f e rensen beräknas samla cirka 400d e l t a g a re från hela No rden med blanda n d ra ministra r, tjänstemän och inva n-d ra rk v i n n o r.

De nordiska länderna präglas i dag aven kulturell och etnisk mångfald däri n va n d ra rk v i n n o rnas situation har upp-m ä rksammats alltmer. Ko n f e rensen iMalmö fokuserar därför på inva n d ra r-kvinnors livssituation i No rden och läggersamtidigt grunden till en gemensamp l a t t f o rm för samarbete mellan de nord i s-ka re g e ri n g s k a n s l i e rna i de här frågorna.

F ö rutom före d rag och debatter erbju-der konferensen tolv workshops med vittskilda ämnen som till exempel äkten-s k a p s a r rangemang, va rd a g s d i s k ri m i n e-ring och ”män i främmande land”.

No rdiska ministerrådets genera l s e k re-t e ra re Per Unckel öppnar konfere n s e ntillsammans med vice statsministerMa rg a reta Wi n b e rg och Iva Pa ri z k ovasom är medlem i In t e rnationella kvinno-f ö reningen i Ma l m ö .

Ny stadsdelschef iLimhamn-BunkefloKo m m u n s t y relsen har föro rdnat In g e rB j ö rkqvist till stadsdelschef i Limhamn-Bunkeflo under ett år från den 1 april i år.Då slutade Lennart Håkansson och öve r-gick till ny befattning som stadsre v i s o r.

Inger Björkqvist kommer närmast frånHyllie stadsdelsförvaltning där hon va ru t vecklingschef. Inger har tidigare va ri tve rksam inom individ- och familjeom-s o rg och har mångårig erf a renhet soml e d a re, bland annat som socialby r å c h e f .

Nästa års musikfestival för ungdomar introduceras redan i årUnder en vecka i maj nästa år förv ä n t a smer än 10 000 unga människor från helaEu ropa i åldra rna 12–25 år att samlas i engigantisk musikmanifestation i Öre-s u n d s regionen med Malmö och Köpen-hamn som huvudort e r. Det är den åtton-de Eu ropeiska Un g d o m s m u s i k f e s t i va l e n2004 som då drar i gång. Den ska ge möj-lighet för musicerande ungdomar att lärakänna va ra n d ra och deras musik och kul-tur tvärs över gränserna, utan hänsyn tillg e n re r, kultur, språk och historia.

Som ett led i festiva l f ö r b e re d e l s e rn ao rdnar danska och skånska musikskolorett gemensamt ”festiva l i n t ro” redan i år. I Malmö ska elva blåsork e s t rar med sam-manlagt 300 elever från Da n m a rk ochSve rige tillsammans bilda en jätteliko rkester och ge en konsert på St o rt o rg e tden 24 maj klockan 13.00. Därefter spri-der ork e s t ra rna sig över centrala Ma l m öoch fortsätter konsert e randet hela efter-middagen.

Den Eu ropeiska Un g d o m s m u s i k f e s t i -valen 2004 arra n g e ras av Sve riges Mu s i k -och Kulturskoleråd, SMOK, och Da n s kMusikskolesammenslutning, DAMUSA, isamarbete med Eu ropeiska Mu s i k s k o l e -unionen, EMU. Fe s t i valen är öppen föralla medlemsländer i EMU och dera smusik- och kulturskolor.

Från skrivande till radio,över tv till filmande.Magnus Gertten har mycket att jämföra med när han konstaterar att dokumentärfilmandet är hans rätta plats.

På Malmö stadsbi-bliotek turas ett tio-tal bibliotekarier omframför skärmen föratt besvara frågorfrån alla vetgiriga.Här Kersti Pulleritstillsammans medprojektledarenGöran Schmitz.

Att få titta in imänniskors privatas-te privata är doku-mentärfilmarensextrema privilegium

”

Nr 2 – April 2003●Nr 2 – April 2003●4 5

Fakta

!Malin AnderssonÅlder: 29Familj: Singel, föräldrar och storebror iKristianstadFritidsintresse: golf 14,2 i handicapFavorit bok:Liza Marklund "Glömda"Favoritfilm: komedierFavoritmusik:allt möjligtMeriter: 118 landskamper, 2 EM-silver,5 SM guld (med Älvsjö). Diamantbollen1995Aktuell: MFF och landslagets mittfälts-dynamo som ska se till att MFF äntli-gen tar SM-guld.

Gräset är grönt igen, bollen i rullning. En nytändning för Malmöbornasom engagerar sig i fotbollen som aldrig förr . Fler spelar , fler tittar .För stans största klubb MFF är intresset rekordstort. Ifjol drog deblåa pågarna 13 057 åskådare i snitt per hemmamatch, man får gåöver 30 år tillbaka i tiden för att spåra en större publik.

Och allt fler har fått upp ögonen för damfotboll. Publiksiffran harmed råge dubblerats de två senaste säsongerna. – Jag märker av ettökat intresse. Inte bara publikt och fler autografjägare. Folk frågarmer på jobb och tv sänder mer damfotboll, säger landslagets ochMFF:s mittfältsmotor Malin Andersson.

MFF kommer att vinna åtminstone ett all -svenskt guld i fotboll i år . I alla fall attdöma av den revanschlusta som MFF-damerna känner .

– Vi siktar på SM-guld. Fjolårets andra-plats känns fort f a rande lite tung, sägerMalin Andersson.

MFF förlorade inte en enda match i

f j o l å rets allsvenska. Man släppte in futti-ga nio mål och Landve t t e r, som placera d esig hacket efter MFF, var hela 21 poänge f t e r. Ändå vann inte MFF seri e n .

En svårt ydd ekvation, men fakta visa-rar damallsvenskan bara handlade omtvå lag – MFF och Umeå. MFF vann ochspelade oavgjort mot seri e v i n n a rn aUmeå, men det räckte alltså inte.

– V å rt problem var inte Umeå, det va r

att vi inte var lika koncentre rade i allam a t c h e r. Därför spelade vi oavgjort någramatcher för mycket. I år måste alla ta sitta n s va r, säger Malin Andersson.

Revansch en bra morotDen försmädliga andraplatsen är histori anu – de sex senaste säsongerna har MFFblivit tvåa förresten – men nog är det ennyttig erf a renhet och visst är re vansch en

b ra moro t .– V å rt mål måste naturligtvis va ra SM-

guld. Det ser stabilt ut. Kicki Be n g t s s o nhar försvunnit, men vi har fått en finsks k y t t e d rottning. Och så har vi en ny trä-n a re i Anders Johansson som är myc k e tduktig, speciellt taktiskt.

Nyo rdning på ledarsidan innebärockså att Malin blir assisterande tränare.Med sin rutin ska hon förmedla sina vär-defulla kunskaper.

– Det blir helt klart en kick. Anders hål-ler i taktik och laguttagning, men jag blirhans länk på planen, hur vi känner. Ja gt ror alla har utbyte av detta.

Forfarande hungrigMalin Andersson kanske behöver nyak i c k a r. Hon har va rit med om det mestapå fotbollsplanen. Över 100 landskamper,två EM-silve r, VM- och OS-spel, SM-guldmed Älvsjö och vinnare av den åtråvärd aDiamantbollen, belöningen för den främ-sta spelaren under åre t .

– Jag är lika hungrig ännu, säger Ma l i n ,som fyller 30 i maj. För några år sedan va rjag nära att lämna fotbollen, men nukänns allt bara bra .

Då jobbade Malin hundra pro c e n t ,spelade fotboll och hade dessutom pro-blem i familjen. Det blev för mycket. Närdet sedan visade sig att hon kunde kom-b i n e ra sitt jobb med allsvenskt spel iMalmö FF föll alla bitar på plats ochMalin återgick till fotbollen.

– Jag trivs med att jobba, men jag villockså hinna med mitt liv. Nu har jag för-månen att få träna några förmiddagar i

Klass 8 E på Ki r s e b e rgsskolan har fotbollpå schemat. I alla ämnen. På engelskans k ri ver de brev till engelska fotbollsstjär-n o r, i syslöjden syr de matchtröjor och is venskan läser de böcker med fotboll-anknytning. Dessutom spelar de fotbollen gång i veckan och läser fotbollsteori .

Men det är ändå inte framtidens fot-b o l l s p roffs som utbildas här. Även om enoch annan elev hoppas på att det kan blital om en sådan karri ä r.

– Jag drömmer om att bli proffs i hock-e y, men det är inte så lätt, säger Ja c o bLarsson som går i klassen.

Han spelar både hockey och fotbollminst fyra gånger i veckan plus den trä-ning de har i skolan.

Tröttnar ni aldrig på fotboll?– Nej! sva rar tre killar dire k t .

Spelade i landslagetInte heller de tjejer som går i klassen hartröttnat på fotbollstemat, trots att de allahar slutat träna fotboll sedan de kom inhär för ett och ett halvt år sedan.

– Lära rna gör så mycket roliga sakermed oss, säger Kany Di a b e t e.

Klassen har bland annat va rit iTyskland för att se på fotboll och alla ele-ver har fått träna sin engelska i ett brev tillkända fotbollsspelare.

– Det var roligt! Jag skrev till Ruud Va nNi s t e l ro oy i Manchester United och ficken bild med autograf tillbaka, säger Ja m a lIb ra h i m .

För att komma in i fotbollsklassern amåste man ansöka och motive ra va rf ö rman vill gå där. Helst ska man va ra aktiv inågon före n i n g .

– Vi tänker oss att eleve rna kan bli för-e n i n g s m ä n n i s k o r, kanske tränare, mendet behöver absolut inte va ra i just fot-boll, säger lära ren Rickard Oh l q v i s t .

Han har själv ett förflutet som fotbolls-s p e l a re i Ki r s e b e rg och är initiativtagaretill fotbollsklassen tillsammans med kol-legan Staffan Tapper som är före dettaM F F - s p e l a re och landslagsspelare ochn u m e ra tränare i Vi n t ri e.

– Vi som är födda in i idrotten vet hur

viktig den är, säger Staffan Ta p p e r.Han nämner laganda, ansva r s k ä n s l a

och hänsyn, egenskaper som är bra att haä ven vid studier och i ve rkliga livet.

Fotboll och matteDet är ingen hejd på hur de båda initia-t i v t a g a rna har lyckas få in fotboll i allaä m n e n .

– När det var match Sve ri g e - Tu rkiet såläste vi om Tu rkiet i geografin och införlandskamper har vi diskuterat lagsam-mansättningen så att eleve rna får tränasig i argumentation, säger RichardOh l q v i s t .

Hur får man då in fotboll i matten?– Lätt! En fotbollsplan innehåller både

c i rklar och kva d rater som man kan utgåfrån, dessutom kan man göra tabeller ochd i a g ram, säger Staffan Ta p p e r.

Tanken på fotbollsklasser föddes närde såg att det gick illa för många eleve rsom slutade med sin sport. En del slogs utredan i högstadiet.

– Den dag de tappar föreningen hittar

Fotbollspremiären säkert vårtecken

Fotboll på schemat ska ge bättre betyg

veckan tack va re de bidrag vi får från för-bundet, berättar Malin som är pro j e k t l e-d a re på V ä g ve rk e t .

Fastnaglade vid apparaternaFotbollen är i fokus igen. Malin tränar8–10 pass i veckan, VM i Kina i septembermed landslaget hägra r. Men innan dess ärdet EM-kva l m a t c h e r. Senast tog Sve ri g es i l ver i EM, en turn e ring som också inne-bar ett ordentligt uppsving för damfot-bollen. St o ra delar av svenska folket sattsom fastnaglade vid tv-appara t e rn a .

– Nu ska också SVT 24 sända våra all-s venska matcher. Jag vet att de planera ratt sända tre av våra första matcher, detkommer att öka intre s s e t .

Tittar man på publikutvecklingen fördamfotboll så ser man en klar ökning.1995 var snittet 127 personer, ifjol 703.MFF hade 714.

– Jo, det ökar. Och intresset för fotbollö ve rhuvudtaget gynnar oss, men vi måstebli bättre på att uppmärksamma folk påatt vi finns och när vi spelar.

– Tekniskt gör vi samma saker somh e r ra rna, men fysiken och tempot är inteså markant. Vet man om det tror jag manblir positivt öve r raskad om man ser endamfotbollsmatch. Ge oss chansen, dam-fotbollen har utvecklats otroligt de senas-te sex, sju åre n .

Fickpengar för mediokra herrarPå den ekonomiska sidan har man dockinte alls hängt med. Ersättning till vårakvinnliga fotbollsstjärnor är knappt fick-pengar för mediokra allsvenska herra r.

– Men jag är absolut inte förbannad påh e r ra rna. Vad vi vill ha är bättre möjlighe-ter att träna och utve c k l a s. Vi vill ju bli såb ra som möjligt. Och i USA tjänar stjär-n o rna bra, jag är glad att de lyc k a s.

Malin Andersson gör i år sin fjort o n d ea l l s venska säsong. Fotbollen betyd e ro t roligt mycket för henne, liksom för såmånga andra Ma l m ö b o r.

– Fotbollen ger ett socialt engage-mang, man lär sig ta ansvar och visa hän-syn. Su p p o rt ra rna är engagerade på ettannat sätt, men det är idrotten som ska-par deras intre s s e. Många lever ju mereller mindre för sin före n i n g .

TO M A S JO H A N S S O N

de andra grupper och det är inte alltid såroligt, säger Staffan Ta p p e r.

Bra ämne att bygga påTanken var att fotbollstemat skulle lockaoch öka studieintresset i högstadiet. Dehade väntat sig att elever som hade dets v å rt i skolan skulle söka men intre s s e t

blev mycket större.– Fotboll är världens största sport ,

samtidigt vet vi att den lockar många frånicke-akademiska hem och även inva n-d ra re, därför är det ett bra ämne att by g g apå, säger Staffan Ta p p e r.

– Men det är inte lättare att gå här än inågon annan klass, absolut inte, säger

R i c h a rd Oh l q v i s t .En av målsättningarna är att eleve rn a

ska gå ut med godkänt i betyg.– Det ser ut som om vi lyc k a s. Från att

ha haft många elever som va rnades för attinte få betyg så ser det nu bra ut, sägerR i c h a rd Oh l q v i s t . MA R I A SE H L I N

– Tekniskt gör visamma sak somherrarna även omfysiken och tempotär inte så markant.Vet man om det trorjag man blir positivtöverraskad om manser en damfotbolls-match.ge oss chan-sen,säger MFFs ochlandslagets mittfält-smotor MalinAndersson.

Läraren och före dettaMFF-spelaren StaffanTapper kickar nu bollmed fotbollsklassenselever Victor Persson,Elias Jacobson,Dario

Aeamovic,JamalIbrahim,Johan Nilsson

och Joan Hofvander.

Nr 2 – April 2003● 7Nr 2 – April 2003●6

Fakta

!BrottÅr 2002 anmäldes 53 537 kriminal-brott i Malmö (inklusive Burlöv), jäm-fört med 51 188 året dessförinnan.Antalet väskryckningar och bilinbrotthör till de brott som ökat under perio-den, medan antalet våldsbrott minskatnågot.Antalet brott där gärningsmannen ärunder 18 år minskade från 3 195stycken år 2001 till 2 508 år 2002.Vanliga ungdomsbrott är snatteri,stöld, misshandel och olovlig körning.När det gäller rån står ungdomarna för60 procent av fallen.Det finns ett klart samband mellanalkohol och våldsbrott, mellan 80 och90 procent av alla brott begås avalkoholpåverkade personer.

Bättre kontakt med ungdomar i farozonenoch större möjlighet att hjälpa till innandet är för sent. Det är några skäl till attsocialsekreterare arbetar ute i ungdomar -nas egna miljöer . En av dem är FahrudinZejnic på Sofielundsskolan.

– Nu får jag möjligheten att jobba före-byggande istället för att bli inkopplad närnågot har hänt. Målet är att inte så mångaska behöva hamna i socialre g i s t ret, sägerh a n .

Huvuduppgiften är förstås att by g g aupp en bra kontakt med eleve rna i etttidigt skede.

– Jag arbetar fra m f ö rallt med högsta-d i e e l e ve rna, men egentligen är gru p p e nfrån fyro rna och uppåt.

En viktig del i hans jobb är att stöttaskolpersonal när de har problem mede l e ver eller hela klasser. Skolans kura t o r,

liksom fältassistenten på fri t i d s g å rden, ärviktiga samarbetspart n e r s. En annanfunktion är att hålla kontakten med andrag ru p p e ringar runt ungdomarna: att ingå idet brotts- och dro g f ö re byggande arbe-tet, att samarbeta med socialtjänsten, atthålla kontakten med polisen.

Hembesök är uppskattatF ö r ä l d ra rna är en grupp som han villarbeta mera med. De ras engagemangb e h ö v s. Fa h rudin Zejnic har börjat görahembesök hos vissa föräldrar istället föratt kalla dem till socialen, vilket visat sigva ra mycket uppskattat.

– Fra m f ö rallt när det gäller inva n d ra r-u n g d o m a rna så är de ofta jättebrahemma och föräldra rna vet inte om attdet är problem. När de sedan får hörafrån skolan så tror de inte att det är möj-ligt, det de får höra .

Att socialsekre t e ra rna är placerade på

skolan är ovanligt, men Fa h rudin Ze j n i c ,som jobbat som ”va n l i g” socialsekre t e ra-re i He l s i n g b o rg tidigare, tycker att det härär helt rätt väg att gå:

– Min ambition är att kunna va ra enb ra förebild för ungdomarna och visa attockså de kan gå vidare i Sve ri g e, att de kang ö ra något annat, men att utbildning ochkunskap är viktigt, säger Fa h rudin Ze j n i c ,som kom till Sve rige 1993.

I flera av stadens stadsdelar finns detnågon form av uppsökande ve rk s a m h e tfrån socialens sida. Några exempel är fält-g rupper i Hyllie och Oxie och socialarbe-t a re för ungdomar i centrala staden.

MO N I K A MÅ N S S O N

Malmö stad har satt i gång en lång radprojekt och andra åtgärder för att stävjaen växande brottslighet. Det brottsförebyg -gande arbetet ska främst ske i stadsdelar -na genom samarbete mellan myndigheter ,organisationer och vanliga Malmöbor .

F ö r ra året sjönk ungdomsbro t t s l i g h e t e nmed 22 procent jämfört med året innan,men samtidigt ökade den totala bro t t s l i g-heten med över 4,5 pro c e n t .

– Jag tycker att vi har lyckats bra menman måste komma ihåg att det är ettarbete på lång sikt, säger Ma ri a n aMa u ri t zon som är ansva rig för Ma l m östads arbete med bro t t s f ö re by g g a n d eå t g ä rd e r.

Hon pekar på tre öve rg ripande mål:● Minska den totala brottsligheten, spe-ciellt ungdomsbrottsligheten, med femp rocent årligen jämfört med år 2000.

● Ma l m ö b o rna ska känna sig trygga ochs ä k ra i sin stad. ● Det lokala bro t t s f ö re byggande arbetetska bygga på samve rkan mellan allab e r ö rda parter och att man ska ta tillva rapå Ma l m ö b o rnas engagemang och delak-t i g h e t .

Föreningarna en viktig gruppSedan strategin ”Malmö trygg och säkers t a d” antogs förra året har en lång ra dp rojekt och ve rksamheter satts igång föratt på olika sätt göra Malmö till en try g g a-re stad.

Det handlar om så skilda projekt somt ry g g h e t s v ä rd a rna i sina röda jackor somrör sig ute i centrum, att gatukontoret görgång- och cykeltunnlar säkra re, att social-a r b e t a re söker upp ungdomar kvällstidoch att polisen vill kunna föra in ett säker-hetstänkande i olika by g g p rojekt i etttidigt stadium. En ny stor satsning är att

få med före n i n g s l i vet i det bro t t s f ö re by g-gande arbetet med barn och ungdomar.En miljon kronor har satts av i år för detändamålet.

Ma riana Ma u ri t zon är noga med attf ramhålla att det finns två, lika viktiga,delar i arbetet: dels att minskaMa l m ö b o rnas känsla av otrygghet, delsatt försöka före bygga bro t t .

– Man kan känna sig otrygg utan attnågot brott begås, till exempel om belys-ningen är dålig eller om området är ned-skräpat och va n d a l i s e rat, säger hon.

Arbetet sker i stadsdelarnaMånga parter måste samarbeta för att nåmålet: polisen, stadsdelarna, före n i n g a rför att bara nämna några. Allra helst villMa riana Ma u ri t zon se att alla Ma l m ö b o re n g a g e rar sig.

– Kommunen har en aktiv roll i attsamla ihop olika parter som samve rk a rpå en ve rkligt bred front. Men det främstaarbetet sker i stadsdelarna – hos kommu-nala ve rk s a m h e t e r, bostadsföretag, lokalaf ö retag, före n i n g a r.

Vilka är de största problemen iMa l m ö ?

– Att människor känner sig otry g g abåde där de bor och i centrala stan. Me nockså alla de våldsbrott som är re l a t e ra d etill nöjen i centrala Malmö. Det är därf ö rvi satsat mycket där med try g g h e t s v ä rd a roch socialarbetare för ungdomar, sägerMa riana Ma u ri t zo n .

Hur ser framtiden ut?– Vi ser att det finns ett oerh ö rt enga-

gemang för try g g h e t s s a t s n i n g a r, folk äri n t re s s e rade av frågorna och här finnss t o ra möjligheter. Vi ser redan att arbetetmed olika samve rk a n s f o rmer har buri tf rukt och i dag har vi ett mycket bre d a resamarbete än tidigare.

MO N I K A MÅ N S S O N

På Sofielundsskolan finns numera alltidvuxna med ute på ra s t e rna. In t re s s e ra d evuxna, som pratar med eleve rna och harkoll på om någon ser ensam ut eller ärledsen. Det är ett led i antimobbnings-p rojektet VAKT – Vuxet Ansva r s t a g a n d eKänns Try g g t .

– Det är ingen som mobbar när det ärmånga fröknar ute, säger en grupp flickorfrån klass 4A som är ute och leker på ra s-ten när V å rt Malmö kommer till skolan.

Fl e ra av dem har själva blivit slagnaoch retade tidigare på skolan, men tyc k e ratt det fungerar bättre nu, åtminstone närl ä ra rna är med på ra s t e rna. Och så sägerd e, i munnen på va ra n d ra :– Man ska va ra vänner.– Man ska inte slåss.– Man ska inte säga fula ord .– Man ska inte frysa ut någon, för det äre l a k t .

Mest mobbning på rasterDet är ett sätt att summera VA K T, pro-g rammet som bygger på psykologipro f e s-s o rn Dan Ol weus modell för hur manaktivt kan arbeta mot mobbning i skolan.En modell som ger resultat – bland annatsjönk siffro rna för antalet elever somuppgav sig va ra mobbade (årskurs 2–4)från 17,8 procent år 2001 till drygt 8,8 pro-cent år 2002.

– Modellen har fungerat bäst i årskurs2–4. En anledning är att där har mansamma lära re, säger lära ren Eva Kro p fsom också är koordinator för VAKT istadsdelen Södra In n e r s t a n .

VA K T-modellen lägger tonvikt på för-ä n d ring i skolans struktur och på kompe-tenshöjning hos de vuxna. Modellen by g-ger bland annat på några öve rg ri p a n d eregler om hur man ska uppföra sig motva ra n d ra där en grundbult är att man inteska mobba. Om någon blir mobbad, skadenne få hjälp; om någon är ensam myc k-et ska man va ra tillsammans med eleve n .Och om en elev får reda på att någon blirmobbad ska lära ren få veta detta.

Mesta mobbningen sker på ra s t e rn a .– Det första vi gjorde var att titta på

s k o l g å rdens föru t s ä t t n i n g a r. Sedan för-b ä t t rade vi utemiljön, såg över den tid vit i l l b ringar med eleve rna på ra s t e rna och

försökte förbättra ra s t vaktssystemet. Allal ä ra rna ska ingå i ra s t vaktschemat, sägerEva Kro p f .

Lars Ji l l g a rt är en man som avskyr buskar.Vissa buskar det vill säga – vilt fri v ä x a n d ebuskar på ett annars öde industri o m r å d e,buskar som gjorda för att gömma sig i. At trensa upp i grönskan på Bulltofta indu-s t riområde är ett sätt att arbeta bro t t s f ö-re by g g a n d e.

Inte för att Lars Ji l l g a rt, ord f ö rande if ö re t a g s g ruppen i Bu l l t o f t a - Segevång ochm a rknadschef för VW på Din Bil, harnågot emot grönska. T v ä rtom. Men på etti n d u s t riområde som är i stort sett ödekvällstid och helger, så är det rätt onödigtatt dessutom erbjuda gömställen åti n b ro t t s t j u va r.

– Egentligen är det själva området somär felplanerat. Men nu sitter vi där vi sit-t e r. Vi får göra vad vi kan för att arbetab ro t t s f ö re by g g a n d e, säger han.

Belysning, staket och växtlighetFra m f ö rallt handlar det om att försökaa v s t y ra inbrott. Din Bil har funnits påBulltofta sedan 1984 och Lars Ji l l g a rt harunder årens lopp hört otaliga histori e rfrån gruppens 120 medlemmar omi n b rott, trots alla larm som installerats if ö retagen. För några år sedan tröttnadef ö re t a g a rna på allvar på de ständiga – ochd y ra – inbrotten, och beslöt sig för attarbeta mer med säkerh e t s t ä n k a n d e.Bland annat diskuterade alla före t a g s-g ru p p e rna i Malmö problemet med kom-munledningen. En annan kontakt va rmed polisen:

– Vad man kan titta på är sådana sakersom belysning, inhägnad och växtlighet. Ibland, när vi får information om mångaa n m ä l n i n g a r, kan vi ha extra tillsyn, sägerLars Soldelid, närpolischef i Da v i d h a l l .

Lars Ji l l g a rt hade redan från börjansett problemen med buskagen och gatu-k o n t o ret blev därmed en naturlig samar-b e t s p a rt n e r. Personal från förva l t n i n g e ngick igenom området och lämnade för-slag på lösningar; före t a g a rna lämnadesina synpunkter. Sedan var det gatukon-t o rets uppgift att sammanställa de olikaönskemålen till en enhetlig lösning förhela området.

– Det handlade ju inte bara om våraf ö retag, utan också om exempelvis igen-växta cykelvägar och gångtunnlar somingen vågade använda, säger Lars Ji l l g a rt .

Både Lars Ji l l g a rt och Arne Ma t t s s o npå gatukontoret var nöjda med det härsättet att arbeta.

– När man har en så tydlig målgru p psom här, så var detta absolut ett myc k e tb ra sätt, säger Arne Mattsson. Vi fick borten hel del av buskarna, samtidigt som demånga uppvuxna träden ger ett grönt

o m r å d e. Nu ska vi gå vidare med Fo s i ef ö re t a g s g rupp och deras område.

Resultatet har blivit jättebra, tyc k e rLars Ji l l g a rt, även om en hel del fort f a ra n-de återstår att göra. På köpet har områdetockså blivit mindre nedskräpat och pryd-l i g a re, vilket också kan fungera bro t t s f ö-re by g g a n d e.

Problemet är planeringenFast egentligen tycker Lars Ji l l g a rt attg ru n d p roblemet är själva planeringen –s e p a rata industriområden i stadens ytter-kant. Han vill hellre se områden därbostäder blandas med företag där det går,och att säkerhetstänkande finns medredan på planeri n g s s t a d i e t .

– Om jag fick välja så skulle det ligga etthöghus mitt i området, så att det finnsfolk här dygnet runt, säger Lars Ji l l g a rt .Det är vansinne med ett industri o m r å d esom avfolkas halvfem på efterm i d d a g e n

till sju på morg o n e n .

Tips för säkrare områden● Se över grönskan: beskär eller ta bortb u s k a g e, se till att grenar på träden sitterö ver två meters höjd.● Se till att det finns fria ytor.

– Jag såg ett fint industriområde iDa n m a rk med stora gräsytor och upp-stammade träd. Där kan man se hur långtsom helst utan att området känns steri l t .● Sa m ve rka. Företagen i Bulltofta samar-betar sinsemellan genom före t a g s g ru p-pen. Ett exempel är att man gemensamtgått in och betalat för vakttjänst underjul- och nyårshelgen.

Men före t a g s g ruppen har även andras a m ve rk a n s p a rtners som polisen, stads-d e l s f ö rvaltningen och gatukontore t .● Var beredda att själva bidra med peng-ar och arbete.

MO N I K A MÅ N S S O N

Samarbete vägen till ensäkrare stad

Färre brott med mindre buskar

Socialarbetare mitt i skolans värld

På vakt för elevernas bästa

Ett tryggare Malmö är målet för alla

Ett annat viktigt hjälpmedel i modellenär klassråd en gång i veckan. Där kan ele-ver och lära re prata om re g l e rna och omu p p f ö ra n d e, om vad mobbning egentli-gen är, om något speciellt har hänt underveckan.

– Jag för också två loggböcker, berättarEva Kropf. En är för ra s t e rna så att jag kange feedback på mina eleve r. Den andra ärför klassen där eleve rna kan skri va omnågot hänt. Sedan får jag ta tag i det.

Jobbar med ris och rosAtt det blir en tydlig respons på eleve rn a su p p f ö rande är viktigt i VA K T- m o d e l l e n .Här jobbar man med ris och ro s. Den sommissköter sig kan vänta sig en åtgärd somatt inte få följa med på en utflykt eller enlapp hem till föräldra rna medan den somhar utvecklats bra kan se fram emotberöm och belöningar.

– Men det jätteviktigt att komma ihågp ro p o rt i o n e rna – fyra ros på en ri s.Mycket positiv respons är nödvändig föratt balansera kritik. Två re p rimander krä-ver åtta beröm.

Läraren får fostrande rollA n s va ret för att VAKT ska fungera liggerpå klasslära ren och andra vuxna på sko-lan. Det är han eller hon som ser till attre g l e rna efterlevs, som ser till att bra ellerdåliga handlingar får konsekve n s e r, somtar diskussionerna med eleve rna och sät-ter gränserna.

– Det är vi som får ta på oss mycket avden fostrande rollen. Det här är en modellsom bygger på eget ansva r, säger EvaK ropf. Föräldra rna finns med genom attde fått kännedom om projektet och ge-nom återkoppling.

På Sofielundsskolan började manjobba efter den nya modellen för ett parår sedan då en kartläggning visade attmer än var tionde barn hade inslag avantisocialt beteende. Nu är man inne påt redje året. Modellen har funnit finna sinf o rm och ingår som ett naturligt sätt iu n d e rv i s n i n g e n . MO N I K A MÅ N S S O N

➜

Täta buskage,som gjorda för brottslingar att gömma sig i,på Bulltofta industriområde.Lars Jillgart, vd på Din Bil,välkomnar samarbetet med gatukontoret om attröja upp i området.

Fahrudin Zejnic,socialsekreterare påSofielundsskolan.

Modellen med lärare som rastvakter gav resultat:antalet elever som kände sig mobbade sjönk från 17,8procent år 2001 till 8,8 procent år 2002.Bäst har det fungerat i årskurs 2–4 enligt Eva Kropf som är koor-dinator för VAKT i Södra Innerstaden.

Nr 2 – April 2003●Nr 2 – April 2003●8 9

F yra miljarder kronor. Det är kostnaden för alkoholskador i Malmö varje år. Det är pengar som motsva-rar 50 000 nya förskoleplat s e r, 10 000 poliser eller 2 000 nya bostäder. Alkoholens allt tyngre bakrus

kostar därmed var och en som bor i kommunen 15 000 kronor årligen. I summan ingår kostnader för vård,produktionsbortfall och kriminalitet.

Det som kostar samhället allra mest är att många helt enkelt dricker mer än tidigare. Inte på 100 år harvi i Sverige druckit så mycket alkohol som nu. R e s u l t atet är att var tionde Malmöbo i dag är högkonsumentoch riskerar beroende och fysiska skador. Det innebär att de flesta av oss har någon i sin bekantskap somär i riskzonen och som behöver hjälp.

Skälen till varför vi dricker mer är framför allt två: alkoholen har blivit billigare genom sänkta skat t e r,och mer tillgänglig genom generösare öppettider på Systembolaget och ökad införselkvot från EU-länder-n a . Sedan årsskiftet får varje svensk på en och samma gång ta in lika mycket alkohol i landet som vi igenomsnitt konsumerar under ett helt år. I oktober fattas troligen beslut i danska folketinget om att alko-h o l s k atten sänks med 45 procent.

Från Malmö är det nära till Danmark.Leder detta till att vardagsdrickandet eller helgsupandet ökar? Ja, tendensen är tydlig: vi har anammat ettmer kontinentalt vardagsdrickande – och behållit helgsupandet.

Fyra miljarder kronor. Bara i Malmö. Varje år. När man översätter den dramatiskt ökade omfat t n i n g e nav problematiken kring alkohol till reda siffror inser man snart hur akut problemet är.

Bruket av narkotika har en liknande utveckling. Ungefär var fjärde gymnasieelev i Malmö har testat .D e tär dubbelt så många som för sju år sedan. Attityden till narkotika har förändrats mycket de senaste åren.Vi ser ett helt annat ”fest-och-test-knarkande” bland ungdomar och tillgången på narkotika är större änn å g o n s i n . I våra verksamheter ser vi dagligen konsekvenserna av missbruk. Framför allt i form av mänsk-ligt lidande, men också i de enorma kostnader som följer i drogernas kölvat t e n . Det kommer alltid att fin-

nas behov av vård och behandling för människor som hamnar i missbruk. Men när problematiken ökar iden takt vi ser i dag – och sprider sig till att omfatta så många blir summan av dilemmat omöjligt hög at th a n t e r a . Det kommer inte att finnas resurser att möta de vårdbehov som förändringarna kommer att gene-r e r a . Vi måste bryta mönstret nu – för vi kommer inte att kunna lappa ihop det efteråt.

Det krävs en rejäl kraftsamling i det förebyggande arbetet. Att förebygga är att tackla framtida problemredan nu. För att undvika att det går för långt krävs en dialog mellan många olika människor i många olikam i l j ö e r : i familjen, k o m p i s g ä n g e t ,f ö r e n i n g e n , på företag e t . Inte bara inom vissa organisationer eller sam-h ä l l s g r u p p e r. Vår förhoppning är att alla ser s i n möjlighet att stödja det förebyggande arbetet.

Vi som undertecknar det här uppropet har ett stort extra ansvar i arbetet mot tobaks-, och alkoholskadoroch narkotikamissbruk. Det ligger i vårt intresse, det är vår skyldighet. Som ett första steg har vi formule-r at en gemensam strategi för det tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbetet. Nio mål ska nås framtill år 2010. Målen är bland annat att antalet ungdomar under 18 år som börjar röka och snusa ska min-s k a , antalet skador till följd av alkoholkonsumtion ska minska, genomsnittsåldern för alkoholdebut skahöjas och inga ungdomar ska testa eller använda narkotika.

S t r ategin är att många åtgärder görs samtidigt, under lång tid och att många involveras i arbetet. På såsätt vill vi påverka både tillgång och efterfrågan. Vi tror att kunskap är ett nyckelord i arbetet. Därför sat-sar vi på utbildning, s a m o r d n i n g , i n f o r m ations- och opinionsbildande insat s e r. Under de kommande tvååren ska ett trettiotal konkreta åtgärder genomföras. Arbetet är redan i full gång.

Våra mål är högt ställda och vi kommer att anstränga oss till vårt yttersta för att förverkliga dem. Nu äragendan satt och arbetet har startat . Men med den hotbild som finns mot Malmö kommer vi inte nå ändafram utan medverkan från restauranger, k r o g a r, föreningsliv och arbetsgivare, men också från föräldrar,ungdomar och enskilda personer. Alla kommer behövas i ett levande, e n g ag e r at och konstruktivt samtalom hur vi kan åstadkomma förändringar på bästa sätt – från och med nu.

– Vi måste hitta ett sätt att nå ut till demsom röker eller dricker för mycket, elleranvänder narkotika. Vi måste hitta en röstsom han eller hon lyssnar på.Och vi måstehitta en hel mängd olika röster för attkunna nå ut.

Anna Balkfors och hennes kollega Ul fLj u n g b e rg arbetar sedan årsskiftet pånågot som kallas för Pre ve n t i o n s c e n t e r.Bakom det namnet döljer sig tre männis-kor som har en tydlig mission och en klarmålsättning med sitt jobb: att minskaanvändningen av tobak, alkohol och nar-kotika i Malmö genom före by g g a n d ea r b e t e.

D ä remot är det inte deras jobb att själ-va arbeta ute på fältet, som i skolorna ochi innerstans nattliv.

– Det finns redan en stor kunskap is t a d s d e l a rna. Vi talar inte om för dem hurde ska sköta sitt jobb – vi är här för attstötta dem, säger Ulf Lj u n g b e rg, som hari uppdrag att sva ra för utbildningsfrågor.

– V å rt jobb är att stödja och support aalla som arbetar med sådana här frågor iMalmö. De erbjuds utbildning, stöd ochhandledning, säger Anna Balkfors somarbetar med information och opinions-bildning i frågorn a .

I Pre ventionscenter arbetar äve nTomas St e rner som är pro g ra m a n s va ri g .Tillsammans sva rar de för Pre ve n t i o n s -centers huvuduppgifter: att sprida kun-s k a p, att inform e ra och skapa opinionsamt att samordna alla de olika insatser-na i staden.

För det är redan mycket på gång, ”gry-tan kokar”, som Anna Balkfors uttryc k e rd e t :

– Det var det som slog mig först när jagkom hit: att det var så mycket som pågickpå olika håll i stan. Pre ventionscenter ärb a ra en av 30-talet satsningar på dro g f ö-re byggande arbete i Ma l m ö .

Tuff situation i MalmöOch det kan behövas i en tid när allt flerd ricker alltmer och allt fler unga testarn a rkotika. Samtidigt är det svåra re attfrån nationellt håll styra de två viktigastemotmedlen: priset och tillgången. Va dhjälper det med höga priser på sprit iSve rige om alkoholskatten sänks kraftigt i

Da n m a rk? Och hur kan man begränsatillgången när det samtidigt är lagligt attta hem lådvis med sprit från utlandet?Hur stoppar man narkotikan som smug-glas över bro n ?

– Situationen i Malmö är tuff, liksom ihela Syd v ä s t s k å n e. Det beror ju på närh e-ten till övriga världen, konstaterar Ul fLj u n g b e rg. Men det går att påve rka attity-d e r, det går att förändra.

Alkoholen största problemetDet gäller bara att hitta rösterna som nårut, om det nu är en fältassistent somarbetar helgnätterna eller en före n i n gsom engagerar sig. V ä g a rna är många.

Hur går ni tillväga rent konkret? Va dhar ni exempelvis arbetat med de senas-te dagarn a ?

– Jag har träffat en arbetsgrupp somarbetar med en sammanställning av olikametoder man kan arbeta före by g g a n d emed i skolan, säger Ulf Lj u n g b e rg. Jag harockså hjälpt till att söka externa pengartill projekt och fungerat som samtalspart-ner till stadsdelarna.

Anna Balkfors jobbar just nu blandannat med en inbjudan till ett nätve rkmed re p resentanter från olika myndighe-ter och med en bro s c h y r. Och så är de uteoch berättar om Malmös dro g f ö re by g g a n-de satsning – att folk får reda på att detarbetet pågår är en viktig bit i att nå ut.

Vad är det största dro g p roblemet id a g ?

– Alkoholen, utan tvekan. Ko s t n a d e rn aär obeskrivligt höga. Man kan summeraså här: tobaken dödar flest, alkoholen

Europeiska Handikappåret 2003 är ettkampanjår i EU:s regi. Tusentals aktiviteteroch evenemang äger rum i hela Europa. Såockså i Malmö– Det är jätteviktigt att vi lyfter upp de härfrågorna. Och det är bra att föreningarnaär med och visar vad man kan och vill,säger kommunalrådet Birgitta Nilsson (s).

Syftet med det Eu ropeiska Ha n d i k a p p -å ret 2003 är att sätta funktionshindra d e srättigheter i fokus. Meningen är att såmånga som möjligt ska invo l ve ras i arbe-tet – EU-institutioner, re g e ri n g a r, myn-d i g h e t e r, kommuner, landsting, före t a goch org a n i s a t i o n e r. Inte minst handi-k a p p o rg a n i s a t i o n e rna själva ska ha ensärskilt framträdande ro l l .

Å ret finansieras såväl av EU centra l tsom av medlemsländerna. Den sve n s k are g e ringen har utsett myndigheten Si s u s,Statens institut för särskilt utbildnings-stöd, att samordna aktiviteterna i Sve ri g e.

Malmö stad gör dock en egen satsning.– Vi tänker projektanställa en person

som ska planera och samordna aktivite-t e rna, säger Eva Lu n d b e rg, utre d n i n g s s e-k re t e ra re på SDF-kansliet och medlem iHa n d i k a p p r å d e t .

Festligheter på HandikappbadetAlla aktiviteter är inte spikade, men någrae venemang kan vi avslöja redan nu. ● En specialutrustad EU-buss fungera rsom sammanhållande länk ländern aemellan. Den 9 augusti gör "The Ma rc h "stopp i Ma l m ö .● Den 30 augusti blir det intern a t i o n e l l atävlingar i ru l l s t o l s d a n s.

– Bland annat kommer två av världensabsolut bästa tränare i ru l l s t o l s d a n s, hol-l ä n d a rna Co r rie van Hugten och On d i n ede Hullu, hit. Det är vi glada för, säger Ja nBengtsson, kanslichef på Ha n d i k a p p -i d rottens Sa m o rganisation, HISO, soma r ra n g e rar tillsammans med De Ha n d i -kappades Riksförbund, DHR Ma l m ö .● Den 6 september blir det återi n v i g n i n gav Handikappbadet på Ribersborg. Me danledning av handikappåret planera s

e x t ra festligheter och dagen är utlyst somen "Stor Eu ropadag" dit alla Malmöbor ärv ä l k o m n a .

– En aktivitetsdag där man ska kunna" p rova på" och där föreningar och kom-munal ve rksamhet deltar. Det blir tips-p romenad, korv g rillning, utställningaroch artister som står för underh å l l n i n g e n .Hasse "Kvinnaböske" Andersson ochPaula Pennsäter är tillfrågade, berättarJan Be n g t s s o n .

Boende för döv aPå planeringstadiet finns vidare före d ra goch utställning på Nya Pa rk m ö l l a n .

– Före n i n g a rna ska va ra med och tai n i t i a t i v. Vi har redan förslag och det lärkomma fler, säger Bi rgitta Ni l s s o n .

Är Malmö en "handikappvänlig"s t a d ?

– Vi har gjort en del, men inte tillräck-ligt. I Rådhuset får en funktionshindrad tasig in med hjälp av mathissen så vi kan blib ä t t re. En sak är till exempel fler hörsel-s l i n g o r.

Något speciellt ni planera r ?– Ja, Ett boende för äldre döva med döv

personal. Det är inte helt klart, men detblir i så fall det första i Sve ri g e. Se d a nt ycker jag att gatukontoret dri ver frågor-na bra. En del åtgärder är nämligen mot-sägelsefulla – vad som är bra för en hör-selskadad är inte alltid bra för en ru l l-s t o l s b u re n .

– Det finns otroligt mycket kvar attg ö ra vad gäller den fysiska miljön, menm ycket handlar också om attityder ochb e m ö t a n d e.

Vad menar du då?– Till exempel affärsidkare som sätter

upp stolar och bord på smala tro t t o a re r.På arbetsmarknaden finns det hinder,men medvetenheten ökar och detta ärfrågor vi med hjälp av före n i n g a rna lyfterupp under handikappåret, säger Bi rg i t t aNi l s s o n .

TO M A S JO H A N S S O N

Fo t n o t. Vill du veta mer gå in påw w w. h a n d i k a p p a re t 2 0 0 3 . n u

Funktionshindrades rättigheter i fokus under handikappåretDe arbetar för ett drogfritt Malmö

kostar mest och narkotikan gör att mansnabbast hamnar i utförsbacken, sägerUlf Lj u n g b e rg.

Vad är målet för ert arbete?– Att människor ska må bra .Sedan finns det också mer specifika

mål som att minska antalet rökare, att

minska alkoholskadorna och att samhäl-let ska va ra nark o t i k a f ri t t .

Pre ventionscenter är inget tillfälligtp rojekt utan en fast ve rksamhet inoms t a d s k o n t o ret i Malmö stad. De ras arbetestödjer sig på den strategi och handlings-plan för tobaks- alkohol- och dro g f ö re-

byggande arbetet i Malmö som antogs avp o l i t i k e rna i maj förra åre t .

– Det här är inte på låtsas eller någottillfälligt projekt. Det här är på högsta all-var och en stor satsning på dro g f ö re by g-gande arbete, säger Anna Ba l k f o r s.

MO N I K A MÅ N S S O N

Trygghetsvärdar – Malmö stad har an-ställt try g g h e t s v ä rdar som rör sig i stads-miljön, dag som natt. Genom sin närva rohar de en trygghetsskapande funktionoch kan därigenom före bygga brott.

Vägvalet – V ä g valet är ett samve rk a n s -p rojekt mellan stadsdelar/socialtjänst,k ri m i n a l v å rd, åklagare och polis. Mål-g ruppen är ungdomar i åldersgru p p e n15–18 år med en kriminell identitet mensom ännu inte hamnat på en institution.

Socialarbetare för ungdomar – Ett pro-jekt som arbetar före byggande med ung-domar under 18 år, som befinner sig iri s k zonen för bland annat kri m i n a l i t e t .Arbetet sker uppsökande i Malmös cen-t rala delar.

Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor ochderas barn – K ri s c e n t rum tar emot hota-de och våldsutsatta kvinnor och dera sb a rn. Det kan va ra fysiskt, psykiskt ellersexuellt våld. Jo u rtelefon, rum i skyd d a tb o e n d e, öppen mottagning dagtid.

Terrafem – Rikstäckande jourtelefon förkvinnor med utländsk härkomst som bli-vit misshandlade, våldtagna, tra k a s s e ra d eeller på annat sätt känner sig utnyttjade avsin make, sambo, pojkvän, pappa, bro reller annan släkting. Stöd och råd på 27språk. Tjejjour för dig som är under 25 år.

Tjejjouren – Jo u rtelefon för dig som är tjejeller ung kvinna. Ingen fråga är för liteneller stor, du kan ringa om allt. Vid behovf ö rmedlas kontakt med bland andra läka-

Ett urval projekt och verksamheter för ett tryggare Malmö

re, polis, advokat, socialkontor och ung-domsmottagning.

Brottsofferstöd – F ö reningen ger stöd ochhjälp till människor som råkat ut förb rott, till exempel som stödperson vidrättegång eller med praktiska råd i kon-takten med försäkringsbolag, socialamyndigheter etc.

Apelgårdskolan – Ett projekt för en try g-g a re skolmiljö och minskad skadegöre l s e,d ro g m i s s b ruk, våld och mobbning.Utgångspunkten är ett ve rkligt elev- ochf ö r ä l d ra i n f l y t a n d e. Arbetssättet ska fun-g e ra som förebild för andra skolor.

Gatukontoret – Be s k ä rning av växtlighetvid bro- och gångtunnlar. Bättre belys-ning, re n ove ring av tunnlar. Checklistaför trygghet och säkerhet för fysisk plane-ring. In ve n t e ring av problemområden föratt förbättra den fysiska miljön.

Stadsbyggnadskontoret – Arbetar för attfå in bro t t s f ö re byggande och try g g h e t s-skapande aspekter i den fysiska plane-ring. Har bland annat börjat arbeta medspeciella try g g h e t s va n d ringar och en PM-s e rie på temat Trygg och säker stad för atts p rida information om pågående arbete.

Föreningar som vill jobba brottsförebyg -gande – Bi d rag till föreningar som villarbeta målinriktat med bro t t s f ö re by g-gande arbete. Före n i n g a rna ska i förstahand utgå från sin basve rksamhet ochi n rikta sig mot att förh i n d ra och före by g-ga nyre k ry t e ring till bro t t s l i g h e t .

Eva Ca r l s t r ö m, s o c i a l d i re k t ö rL ä n s s t y relsen i Skåne Län

Håkan Ru n d b e r g, s j u k v å rd s d i re k t ö rSydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt

Inger Ni l s s o n, s t a d s d i re k t ö rMalmö stad

Per Corsing, g r ä n s s k yd d s c h e fTu l l ve rket Sk å n e re g i o n e n

Per Sva rt z, p o l i s m ä s t a rePolisområde Ma l m ö

Pia Tu rt i a i n e n, re g i o n a n s varig Sveriges Hotell & Re s t a u r a n gf ö re t a g a re

S ve n - A rne Ca r l s s o n, re g i o n c h e fSvensk Handel Syd

Tomas Sterner är programansvarig förPreventionscenter.

Anna Balkfors och hennes kollega Ulf Ljungber arbetar sedan årsskiftet på Preventionscenter. Uppgiften är att stödja och ge support till alla som arbetar med drogförebyggandefrågor i Malmö.

Tillgänglighet är en viktig fråga för funktionshindrade personer. Mycket finns att åtgärda i den fysiska mil-jön, något som gatukontoret tagit sig an.

Up p rop mot dro g e r

Nr 2 – April 2003●Nr 2 – April 2003●10 11

Italienare har kunnat läsa om ”Piazza diMöllevångstorget”, amerikanare om varman bäst handlar julklappar i Malmö ochjapaner om hur man badar kurbad här .

Det senaste halvåret har staden blivito m s k ri vet i många utländska tidningar.

– Malmö har blivit attraktivt! Be s ö k -a rna konsumerade för 3,9 miljarder kro-nor i Malmö förra året, säger turi s t d i re k-tör Lars Ca rm é n .

Annat som lockat utländska journ a l i s-ter är ark i t e k t u ren i V ä s t ra Hamnen, miljölösningar som gröna tak på Au g u s -t e n b o rg, svensk design, slottsträdgård e n ,s t a d s p l a n e ring och skridskobanan påLilla torg .

– Även svenska tra d i t i o n e r, som kräft-s k i van när det sitter en massa ”galningar”i hattar och sjunger och äter kräftor, luciai sina vita dräkter och julmaten har blivito m s k ri ven, säger Ma rie Jepson som ärp re s s a n s va rig på Malmö Tu ri s m .

På hennes skri v b o rd ligger högar medutländska tidningar– alla har de skri v i tom Malmö på något sätt.

– Det har sin tjusning att få artiklar omMalmö som man inte kan läsa, säger honoch lyfter fram en japansk tidning som skaläsas bakifrån och är skri ven med japan-ska tecken. Det enda som går att tyda är” Malmö” och fotografier från staden.

Världspress på cykelMa rie Jepson har fullt upp med att ord n as e v ä rda ru n d t u rer som passar de gästan-de journ a l i s t e rna. Olika tidningar vill seolika saker. En amerikansk journalist villkomma till ”Skandinaviens häftigasten a t t k l u b b” och Ma rie ser till att han ham-nar på gästlistan till Slagthuset. En annanvill veta mer om svensk mat medan ent redje letar efter det skandinaviska ljuset.

Olika årstider visas hon olika saker.So m m a rh a l v å ret kan världspressen få

cykla sin sightseeing genom Ma l m ö .– Med cykelture rna vill vi visa hur nära

det är till allting i Malmö. Det är inte allasom kan cykla, ibland får vi köra eftermed några i bil, säger Ma rie Jepson.

Två länder på ett brädeDet ligger en hel del arbete bakom att fåhit den internationella pressen. Sedan ihöstas arbetar Malmö och Köpenhamntillsammans i mark n a d s f ö ri n g s p ro j e k t e tIMO där de marknadsförs tillsammans.

– Om Köpenhamn är den jätte-jätte-s t o ra staden så är Malmö den lilla, lilla.Det unika är att man når två länder,i n t ressant inte minst om man vill åka påstudiebesök och se på till exempel äldre-v å rd i andra länder; här får man två län-der på ett bräde, säger Ma rie Je p s o n .

– Vi vinner båda på det här samarbe-tet, även Köpenhamn får besökare somde inte skulle fått annars.

De räknar med att den intern a t i o n e l l apubliciteten kommer att innebära ännufler turister till Malmö.

– Fler turister gynnar alla, det ger flerjobb i Malmö och det kan också ge spinoff effekter som att före t a g a re fattar tyc k eför staden och flyttar sitt företag hit, sägert u ri s t d i rektör Lars Ca rm é n .

Drag i stadenAntalet turister har ökat stort i Malmö desenaste fem åren. Efter brons öppning år2000, slogs det re k o rd i antalet besökareoch året därpå kom ännu fler. En litenminskning har sedan skett men samtidigtt ycks de danska turi s t e rna som kommerö ver dagen hålla i sig. De åker till Ma l m öför att besöka framför allt Aq - va - k u l ,P i l d a m m s p a rken, Wa l l m a n s, Fo l k e t sPa rk, Claes Ohlsson och Mo b i l i a .

– Nog är det drag i staden! säger Ma ri eJe p s o n .

MA R I A SE H L I N

Malmö ska få en ny skola. Det förstaspadtaget för Möllevångsskolan har redantagits och om två år öppnar skolan.

– Skolan ska bli en mötesplats för helaMöllevången, säger rektor Ka rin Ro s é nsom i dag är rektor för en tillfällig, mindreMöllevångsskola som är inhyst i någrapaviljonger intill.

Möllevångsskolan kommer att ligga ik va rt e ret Friisgatan, He l s i n g b o rg s g a t a noch No r ra Pa rkgatan, där Konsums bage-ri tidigare låg. Skolan ska ha halva tom-ten, kva rt e ret delas genom att Mo n b i j o u -gatan förlängs, och på andra sidan blirnya bostäder.

Lätt och lekfull byggnadMöllevångsskolan kommer att va ra två-p a rallellig från förskoleklass till årskursnio vilket innebär cirka 500 eleve r.Anledningen till att man bygger en nyskola beror på att Malmö vill ha mindreskolor så Sofielundsskolan kommer att fåf ä r re eleve r.

Personal, föräldrar och elever har va ri tmed och planerat den nya skolan.

– Skolan kommer att bli kanonfin! Vi ärnöjda med allt!, säger Ka rin Ro s é n .

Skolan blir i tre våningar med vitput-sad fasad och olika stora fönster.

– Kva rt e ret domineras annars avm ö rka tegelhus men vi ville göra en lätt,lekfull byggnad som mer associerade tillFolkets Pa rk, säger arkitekt CharlotteK ristensson på White ark i t e k t e r.

Utemiljö i Folkets ParkSkolan öppnar sig mot Folkets Pa rk ocht rafiken där försvinner; en bit av No r raPa rkgatan blir cykelbana och Fri i s g a t a nblir återvändsgränd.

– Eftersom skoltomten inte är så storville vi bygga i flera plan för att inte ta upphela tomten, men utemiljön fungerar omvi också tar med Folkets Pa rk, säger ark i-tekt Charlotte Kri s t e n s s o n .

Skolan kommer att va ra uppbyggd förarbetslag. Ett arbetslag för årskurs 0–5med 75 elever kommer till exempel att hat re basrum, tre gru p p rum, ett kunskaps-rum och ett pentry så att barnen kan äta isin arbetsenhet. För de äldre barnen blirdet en liknande sammansättning menutan pentry – de äter i en matsal – ochmed labora t o ri u m .

Biblioteket skolans hjärtaCe n t ralt i skolan finns biblioteket med etttvå våningar högt fönster ut mot park e ndär man kan se pari s e rh j u l e t .

– Vi arbetar mycket med språket i vår

stadsdel och därför ligger biblioteket ih j ä rtat av skolan, säger rektor Ka ri nRo s é n .

Det ska va ra liv i skolan även på kvällaroch helger. På bottenvåningen finns sam-lingslokalen, idrottslokalen, form ve rk s t a noch andra rum som kan hyras ut. SödraInnerstaden är en aktiv stadsdel med

många föreningar där det behövs lokaler.– Det är bra om även vuxna i området

känner att det är deras skola. Här ska mankunna ha studiecirk l a r, matlagningsgru p-per och idro t t s t r ä n i n g a r, säger re k t o rKa rin Ro s é n .

MA R I A SE H L I N

Stort utländskt intresseför Malmö

M ö l l e v å n g s s k o l a nvälkommet tillskott i Södra Innerstaden

Grön flagg i OxieDen 4 april hissade stadsdelsnämndenso rd f ö rande Grön flagg på Oxiegård e n sskola och Kungshögsskolan. Båda skolor-na har arbetat aktivt med miljöfrågorn aoch miljörådet på skolorna har beslutatom ett antal miljömål som skolorna arbe-tar för. Ti d i g a re har So c k e r b ru k s g å rd e n sförskola fått grön flagg. Målet för stadsde-len är att alla förskolor och skolor ska blim i l j ö c e rt i f i e ra d e.

Schack i världsklassLimhamns Schackklubb arra n g e rar förelfte gången Sigeman & Co Chess To u r-nament, en årligen återkommande inter-nationell storm ä s t a rt u rn e ring i schack.Å rets stora affischnamn blir fjorårets V M -finalist Vasilij Ivanchuk, Uk raina. Sve ri g e -eliten med Jonny Hector i spetsen kom-mer också att deltaga. Nytt för i år är ettsamarbete med Köpenhamn. Tu rn e ri n g -en startar i Malmö 29/4–3/5 på Hi p p,Kalendegatan 12 och avslutas i Köpen-hamn 4/5–8/5 på Hotel RichmondCo p e n h a g e n .

Välkommen till visning av Torups slottTo rups slott och bokskog har under 200 årva rit ett av Ma l m ö b o rnas käraste utflykts-mål och ägs sedan 1970 av Malmö stad.Slottet är en av No rdens bäst beva ra d ere n ä s s a n s b o rg a r, byggd under mitten av1500-talet, och innehåller fina samlingarav bland annat tavlor, skulpture r, möbleroch böcker. Målningarna är re n ove ra d eliksom matsalens gyllenlädertapet somav expertisen anses helt unik. Även slott-s p a rken har re s t a u re rats och visar par-kens utveckling genom sex årh u n d ra d e n .

Slottet är öppet den 1 maj–22 juni förallmänna visningar utan förbokning påsöndagar klockan 13.00, 14.00 och 15.00.En t r é p riset är 60 kronor och högsta antald e l t a g a re per visning 20 personer. Föri n f o rmation om buss till To ru p, ring fri-t i d s f ö rvaltningens expedition, telefon040-34 25 20.

För gruppbesök om högst 20 personerkan förbokning ske via fastighetskonto-ret, telefon 040-34 18 53 eller telefax 040-611 31 76.

Pa rken är öppen året om, utan avgift.

Årets Husiebo gerhusmodersföreningståpälsDen 2 april gick Husie stadsdelsförva l t-nings pris ”Årets Husiebo 2002” till Ni l sOlsson, ung tenor med hela världen soma r b e t s p l a t s. Mo t i ve ringen löd: ”Ni l sOlsson har trots sina unga år en långs å n g a rk a r riär bakom sig. En karriär somnu har lett honom upp på världsscenern aoch satt Husie på världskartan. Därför ärhan Årets Husiebo 2002!”

Nils Olsson har efter avslutad utbild-ning vid Op e rahögskolan i St o c k h o l mg j o rt roller på operascener i exempelvisTyskland, England, Finland och USA. Ni l shar även va rit ve rksam vid Y s t a d o p e ra nsamt på Malmö Op e ra och Mu s i k t e a t e r.Senast sågs han av sammanlagt cirka 7700 åskådare i ”Ariadne på Na xo s”.

Trots ett hektiskt liv som opera s å n g a rehann Nils Olsson med att sjunga förHusie Hu s m o d e r s f ö rening vid deras 80-årsjubileum i höstas – så till den grad attd a m e rna, enligt egen utsago, både fick”ståpäls och tårar i ögonen”.

Fakta

!

IMOIMO står för ”International Marketingof Oeresund” som ett projekt därbland annat Malmö Turism,Köpenhamn, Danska Turistrådet, SASmed flera är med. Projektet löper påtre år, till och med år 2004 och ett avmålen är att marknadsföra Öresunds-regionen som ”en destination – tvåländer” där närheten mellan de bådaländerna är den stora fördelen. Påhemsidan www.visitoersund.infobeskrivs Köpenhamn som den storafärgstarka huvudstaden och Malmösom kontrasten med ständigt närva-rande natur. IMO har etthundra miljo-ner kronor att röra sig med under treår. Till projektet bidrar bland annat EUmed 18 miljoner kronor för att främjaintegrationen och SAS med 30 miljo-ner kronor då de står för flygkostna-derna och projektet betalar ävenhotellnätterna för journalisterna. Deinriktar sig på regionerna: England,Irland, Tyskland, Schweiz, Italien,Frankrike, Finland, USA, FjärranÖstern, Kina, Japan och Belgien. Devänder sig främst till tre penningstar-ka målgrupper bland privatturisterna;”jetsetet”, ”unga par utan barn” och”det grå guldet” som är över 55 årmen även till affärsresenärer och kon-ferensarrangörer. Ett mål är att skapa300 000 fler övernattningar i Öre-sundsregionen till och med år 2004.

”Lätt och lekfull”är arkitektens ord om den vitputsade skolan med fönster i olika storlekar och gladaaccentfärger.

F r i i s g a t a n

F O L K E T SPA R K

Nr 2 – April 2003●Nr 2 – April 2003●12 13

Under Kristi Himmelfärdshelgen ska rege -rande mästarna i Poetry Slam försvara sintitel under den största poesitävling somnågonsin anordnats i Malmö.– Det är ett försök att göra poesin merpubliktillvänd med inslag av både hip hopoch rimmad vers, förklarar Albin BalthasarLundmark som var en av dem som vannriksfinalen i Umeå förra året.

Po e t ry Slam är en konstform som blandarpoesi, teater, musik och stand-up-come-d y. Kri t e ri e rna är att man använder sink ropp och sin röst till att på tre minuterf ra m f ö ra en egen text.

– Man tvistar om var Po e t ry Slam haruppstått – förmodligen i USA – men i dagfinns den över hela världen, till och med iKina, berättar Emmanuel Nyström frånf ö reningen Ord på Scen som arra n g e ra r

mästerskapen i samarbete med Ma l m östad. Han vill gärna bli stadsplanera remed möjlighet att ge poesin utrymme idet offentliga rummet.

Lokala kval har redan hållits för full-satta salonger på Hedmanska Gården föratt kora tävlande till de fyra gre n a rn aindividuellt, lag, triathlon samt röst-och-r ö re l s e. Vi n n a rna i varje individuellt kva lbildar årets Malmölag till mästerk a p e nsom förläggs till Ungdomens Hus påNo r ra Skolgatan.

Från onsdag till fredag under Kri s t iHi m m e l f ä rd s veckan den 28–31 maj kva-las det in till finalen på lördagen då tiod e l t a g a re till varje gren återstår. Domare ivarje Po e t ry Slam är alltid publiken.

Välkomnar allaKvaltävlingar till SM har också hållits på30 orter i Sve rige och deltagare till SM

P som i Poesidagarna kommer i år ocksåatt symbolisera piano.– Det finns faktiskt flera framstående pia -nister bland årets gäster , berättar arrange -mangets general sedan 17 år , LasseSöderberg.En av dem är Tomas Tranströmer somkommer att hyllas särskilt.

Sedan några år förbereds poesidagarna iF ö rf a t t a rc e n t rums va c k ra lokaler vid LillaTo rg i Malmö. Med bidrag huvudsakligenfrån Malmö stad bjuds intern a t i o n e l luppläsning och musik under fem dagar

den 21–25 maj. – Publiken kommer inte bara från

Malmö. Många reser hit och Po e s i d a g a r-na uppmärksammas mycket i mediern a ,säger Lasse Söderberg.

Långväga gästerFo rmen har va rit ungefär densammagenom åren.

– Vi har fått kritik för att vi inte har såmånga unga poeter men i år ändrar vimed till exempel Tomi Kontio frånFinland och Au ro ra Luque från Sp a n i e npå den saken.

Dikter av den senare är Lasse Söder-

b e rg i full färd med att översätta, liksompoesi från Mexiko och Kuba.

Mest långväga gäster är den mexikan-ske poeten Alberto Bl a n c o, palestiniernIzzat Ghassawi samt Nancy Mo rejon frånKuba som delar scen med sin i Ma l m öbosatte landsman René Va z q u ez Diaz.

Specialskrivet styckeEn av de inbjudna diktarna som spelarpiano är Finlands förre kulturm i n i s t e rClaes Andersson som har va rit uppskattadgäst på Po e s i d a g a rna i Malmö tidigare.

– Vi är glada att också välkomna förf a t-t a ren och musikern Elisabeth He rm o d s -

son, som jag tycker tillhör de underskatt-ade i vårt land, säger Lasse Söderberg.

Husband i alla år har Dr ö m o rk e s t e rnva rit, så även i år. De ras Börje Sa n d q v i s thar specialskrivit ett stycke som To m a sTranströmer ska spela.

– Eftersom han på grund av sjukdominte längre kan läsa sina dikter själv kom-mer vi andra att göra det som en hyllningtill honom.

De olika uppläsningarna med tillhö-rande musik kommer att kunna höras påbland annat Stadsbiblioteket, Je riko ochMalmö Konsthall.

CA J S A CA R R É N

kommer från Sorsele i norr till Köpen-hamn i Da n m a rk .

– Eftersom vi är de öppna mästerska-pen välkomnar vi alla, förk l a rar AlbinBalthasar Lu n d m a rk det danska inslaget.

Till va rdags är han webbdesigner menfår tid över till mycket Po e t ry Slam och ärre g e rande SM-mästare i den gren somkallas röst-och-rörelse där man använderk roppen i högre grad än i de andra gre-n a rna.

– Triathlon betecknas som den mestutflippade formen av Po e t ry Slam därman också kan använda dans och musik ikombination med poesin.

KulturfestivalI Malmö har arra n g ö re rna valt att utökaSM till en kulturf e s t i val med bland annatkonstutställning på Möllevången, teater-f ö reställningar med lokala grupper och

w o rkshops kring teman som att skri va förscenen eller poesi för att förändra sam-hället.

– Vi har också en skri va rkurs enbart förtjejer eftersom Po e t ry Slam tenderar attmest dra till sig killar, berättar Em m a n u e lNyström.

Han tror det beror på att killar av tra d i-tion är vana att ta plats, får högre poängoch bättre bedömning.

– Men det är något vi diskuterar löpan-de och jobbar på att förbättra.

Han betonar också att aktivitetern ak ring Po e t ry Slam går ut på att visa va dman kan göra själv, utan att stora bolag,förlag eller bokningsagenter bakom sig.

Som tecken på den inställningen är attallt utom själva finaltävlingen gra t i s.

CA J S A CA R R É N

Serieteckning och Malmö är två ord somman numera kan sätta likhetstecken mel -lan. Malmö har inte bara Sveriges mestinflytelserika eftergymnasiala serieutbild -ning på Kvarnby Folkhögskola, som VårtMalmö kunde berätta om i det förra num -ret, utan är också först med att erbjudaserieteckningskurser för barn och ungdo -mar i grundskolan.

Malmö stads Ku l t u rkompaniet är inne påsitt andra läsår med seriekurser och nubörjar kulturskolor i andra delar avSve rige att följa efter.

In i t i a t i vet till seri e k u r s e rna i gru n d-skolan togs av Gunnar Krantz, seri e k o n s t-när och lära re på serietecknarskolan iMa l m ö .

– Många föräldrar ringde till oss påKva rn by och undrade om det inte fannskurser också för yngre. Här på skolan harvi ju inte det, men det var så det började.Jag hörde av mig till Ku l t u rkompaniet ochberättade att det fanns intresse för kurseri serieteckning. Där har de hela tiden haft

en mycket positiv attityd och var intre s s e-rade redan från början, säger Kra n t z .

Nu till andra året fördubblades antaletkursplatser och för närva rande hålls kur-ser i både serieteckning och manga, denjapanska seri e t raditionen som skiljer sigfrån den västerländska. Dessutom finnsen ori e n t e rande kurs för åttaåri n g a r, därde minsta kan prova på tecknandet ochse om det är något de vill fortsätta med.

Malmömodellen spridsFrank Dorawa, planeri n g s s e k re t e ra re påKu l t u rkompaniet, är mer än nöjd meds e ri e k u r s e rna. Han ser det som självklartatt ungdomar ska få möjlighet att ut-t rycka sig med seri e r.

– Jag är ju själv seriekonsument ochs e rier är en konstform som på sammagång berättar litterärt och med bilder. At tteckna serier är absolut ett lämpligt sätt förb a rn att pröva sin kreativitet och komma ikontakt med konst och skapande.

Och nu sprider sig seri e k u r s e rn a ,under namnet Malmömodellen, tilla n d ra kulturskolor i Sve ri g e. I Hässleholmhar kurserna redan startat och kultursko-

lor från både Stockholm och Göteborghar va rit på studiebesök i Ma l m ö .

Här spelar Gunnar Krantz en viktig ro l lsom konsult och hjälpande hand. Kra n t zhar också några bestämda kri t e rier förs e riekurser enligt Ma l m ö m o d e l l e n .

– Framför allt gäller det lära rna. Demåste först och främst va ra pro f e s s i o n e l-la tecknare. Annars blir de genomskåda-de direkt av barnen. Sen måste de give t v i sha någon form av pedagogisk utbildning.Alla konstnärer passar ju inte som lära re ib a rn g ru p p e r. Det är lite speciellt.

Föräldrarna ringdeK rantz har all anledning att va ra nöjdmed Malmömodellen. Det började somett praktiskt problem – med föräldra rn asom ringde Kva rn by seri e t e c k n a ru t b i l d-ning och ville ha teckningskurser för sinab a rn .

– Resultatet av några telefonsamtal harre s u l t e rat både i tecknarkurser för barnoch bra jobb för professionella seri e t e c k-n a re. Och inte bara här utan på allt flerhåll i Sve ri g e. JO E L ER I K S S O N

Fem dagar i poesins tecken

Poesins eget mästerskap arrangeras i Malmö

Nu kan även de yngre lära sig teckna serierMalmö leder utvecklingen med kurser för grundskolebarn

Enligt Lasse Söderberg var detPoesidagarna som introducerade Poetry Slam i Sverige då Malmölaget med bland andra Bob Hund segrade över ett danskt lag.

Intresset för serieteckning är stort även från barnens sida.Det kan Robin Földvary och Emil Svensson intyga.

Frank Dorawa,planeringssekreterare på Kultur-kompaniet, är mer än nöjd med seriekurserna.

BILD: LENNART PERLENHEM

Nr 2 – April 2003●Nr 2 – April 2003●14 15

– Att vi står med skammens rodnad påkinderna hjälper inte föräldrarna. Numåste vi som har ansvaret mobiliseraresurser .Det säger kommunalrådet Agneta Eriksson(s) som kommentar till den uppkomna för -skolesituationen i Malmö, kritiserad blandannat av Skolverket.

Det är de lagliga re g l e ri n g a rna av max-taxa, kötider och allmän förskola somMalmö stad inte klarat effekterna av.

– Trots kraftig utbyggnad som ocksåf o rtsätter har platserna visat sig helt otill-räckliga, konstaterar Agneta Eri k s s o nsom är politiskt ansva rig för barn- ochu n g d o m s roteln.

I höstas fick Malmö alltså hård kritik avSk o l ve rket vilket bland annat ledde till atten styrg rupp för utbyggnad, bestående avpolitiker och tjänstemän tillsattes.

– Med blicken i backspegeln hade detva rit bra att ha en sådan tidigare, det hademöjligtvis snabbat på viss utbyggnad.

Kraftig inflyttningAgneta Eriksson ser lokalfrågan som denmest svårlösta när det gäller platsbristen.

– Men det är inte alltid vi råder öve rden heller. Ett pri vat öve rklagande av enförskola med 70 platser i V ä s t ra In n e r-staden var till exempel ett otro l i g tavbräck i kommunens planering.

Hon poängterar också miljöns bety-delse för både barn och personal.

– Förskoleplatserna ska uppfylla myn-d i g h e t e rnas krav på bra n d s ä k e rhet ochliknande – det är inte bara att start aersättningsplatser i något gara g e !

Enligt befolkningsprognosen minskarandelen 6–15-åringar i Malmö medan1 – 5 - å ringar och gymnasieelever ökar.

– Det gäller alltså att ha flexibla lös-ningar där man kan integre ra efterf r å g a dve rksamhet i befintliga lokaler, sägerAgneta Eriksson.

– Malmö har en kraftig inflyttning ochkommunen expandera r. De två faktore rsom satt oss i det trängda läget är dels enökning av antalet invånare med 3 000 perå r, dels att intresset för att ha barnen i för-skola ökat.

För att klara av de åtaganden maxtax-

– Jag tycker att stadsdelsledningen ve rk l i-gen ansträngt sig för att hitta lokaler ochm a rk. Det finns en god vilja att hitta nyaf ö r s k o l e p l a t s e r.

Det säger biträdande rektor Ma ri eHansen som nyligen överlämnat chef-skapet för Nydala förskola till In g e rGlevin. I början av året kunde 70 nya plat-ser invigas.

De båda har lång erf a renhet från för-s k o l e ve rksamhet i Malmö och tidigare ire s p e k t i ve Burlöv och Vellinge kommuner.

– Ef t e rfrågan och tillgång på platserhar alltid gått i vågor oavsett ort. Man för-söker alltid hitta en balans, men i dag ärfrågan mer uppmärksammad till följd avlagstiftningen, säger de.

Lägre efterfrågan på allmän förskolaI Fo s i e, där Nydala ligger, har mano m vandlat de tidigare språkförskolorn atill allmänna förskor med förm i d d a g s -och efterm i d d a g s g rupper på va rd e ra tret i m m a r. Av de 195 platserna är bara 120fyllda i dag (mars månad) – en tendenssom ve rkar gälla för hela kommunen.Ef t e rfrågan på platser till allmän förskolaär mindre än kalkylerat. Till övriga försko-lan i Fosie köar däremot 150 barn. I stads-delen finns planer på 12 nya platser på

Cy p ressvägen och 70 i Gullvik – långtifrån tillräckligt för att täcka behoven.

– Men vi hör sällan några klagomålutan det är kö-kanslisterna på adminis-t rationen som får ta emot dem, sägerInger Glevin.

Hon tillägger att hon har full förståelseför de människor som behöver barn o m-s o rg för att kunna sköta sitt arbete och fåen inkomst, men som inte kan bere d a splats för sina barn .

– Närh e t s p rincipen är också viktig, tillexempel för dem som saknar bil. Enutvidgning av närområdena förra året göratt det ändå kan va ra ganska långt att tasig från hemmet till förskolan.

Platserna fördubbladeNydala hade tidigare 65 platser som medom- och tillbyggnad nu alltså är mer änf ö rd u b b l a d e. Ma rie Hansen är glad öve ratt få ha va rit med under pro j e k t e ri n g s -tiden.

Förskolan lever upp till miljökri t e ri e r-na för att få Grön Flagg och Inger Gl e v i ngläds särskilt åt att fri t i d s g å rd och Nyd a l aTeater finns i byggnaden med alla möjlig-heter till samarbete som det ger.

CA J S A CA R R É N

Pl a t s e rna i Malmös förskolor blir allt fler.Antalet inskrivna barn har enbart i år ökatmed närm a re 400. Ändå köar nästan 500b a rn sedan mer än de fyra månader somska va ra maxtid.

– Det är uppenbart att vi inte uppfyllerlagen, säger avdelningschef El i s a b e t hCarlén på stadskontore t .

Hon har lett den grupp som analysera te f f e k t e rna av maxtaxere f o rmens införa n-de och de bedömningar som gjordes närden lagstadgade efterfrågan på barn o m-s o rg i Malmö skulle uppfyllas. En slutsatsär att behov s g ru p p e rna har ökat.

– Fler föräldrar än vi kalkylerade medhar valt att betala för en hel förskoleplatsi stället för att utnyttja den avgiftsfri aplatsen på tre timmar om dagen.

För att följa upp utvecklingen efterSk o l ve rkets kritik har bland annat enenkät skickats ut till 18 förskolor. I sva re nuppges bland annat att omsättningen påb a rn har minskat efter maxtaxere f o rm e n .F ä r re barn lämnar alltså sina platser.

Föräldraledigas rätt påverkarElisabeth Carlén poängterar att efterf r å-gan och tillgång alltid har skiftat över tid.Kön är vanligtvis som längst i april ochm a j.

– Trots allt är situationen i Ma l m öändå bättre än på många år. Fler barn harrätt till förskoleve rksamhet men enligtköstatistiken har kön minskat. Sk i l l n a d e när att rättigheten nu är lagstadgad ochnär kommunen inte uppfyller kra ven kla-gar en del föräldrar till Sk o l ve rket.

Att föräldralediga numera har rätt attha barnen kvar i förskolan har ocksåp å ve rkat den ökade efterfrågan. Un d e r2002 föddes mer än 3 200 barn i Ma l m övilket är det högsta antalet på mer än 30å r. Föräldra rna till dessa barn behöve ralltså inte längre ta hem syskonen frånförskolan.

Ihoppusslade alternativ olönsammaHur många fler av arbetssökande som nuväljer att ha barnen i förskolan är svårt attsäga eftersom det inte förs någon särskildstatistik över sådant. Men den beräknadee f t e rfrågeökningen på totala antalet plat-ser har visat sig var i underkant.

– I april 2002 trodde vi att alla barn i

kön skulle kunna erbjudas plats tillaugusti samma år men det klarade vi inte.Be f o l k n i n g s p rognosen är svår att föru t s ä-ga liksom det är svårt att i förväg veta hurf ö r ä l d ra rna re s o n e ra r, säger El i s a b e t hCa r l é n

En teori är att familjer som tidigarehjälpt va ra n d ra med pri vata lösningar nusöker kommunal barn o m s o rg i stället.

– Med kraftigt sänkta avgifter på för-skolan är det inte längre lönt med ihop-pusslade altern a t i v. Det har vi missat.

De stadsdelar i Malmö där bristen påförskoleplatser är störst är Fo s i e, SödraInnerstaden och Ro s e n g å rd. I början ava p ril stod totalt i Malmö drygt 800 barn ikö till förskoleve rksamhet.

CA J S A CA R R É N

Vad gör Malmös ungdomar i källare, före -ningar , industrilokaler och på skolor , café-er, gårdar och gator? Är det något de villvisa upp för en större publik går det försig när staden är värd för den regionalaetappen av Ung Kultur Möts.– Ungdomar mellan 13 och 20 år som inteannars får sådana möjligheter kan mötasoch få inspiration här , säger Sofie Hörlénfrån Region Skåne Kultur .

Ung Kultur Möts, UKM, har arra n g e ra t spå olika orter i Skåne i fyra år. Ku l t u rSkåne har tagit på sig huvudmannaska-pet att synliggöra den unga kulturen. De tsker på lokal, regional och nationell nivå.In i t i a t i vet till att delta kan komma alltifrån kommunledningar till ett gäng eld-s j ä l a r.

– Syftet är att skapa en arena för denunga kulturen i ett demokratiskt samar-bete mellan unga och vuxna på orten, för-k l a rar Sofie Hörlén som nyligen tillträtten tjänst som ung-kulturkonsulent iSk å n e.

Tre scenerMa rcus Lindelöf, 25, är anställd för atts a m o rdna arbetet med UKM i Ma l m ö .Som pro j e k t l e d a re har han bland annatfått uppgiften att hitta och pre s e n t e ra va dsom finns inom olika konstarter blandMalmös ungdomar. Hittills har han funnitbland annat orientalisk dans, ra p, hiphopoch film. Själv spelar Ma rcus Lindelöf ih å rd rockbandet Ee rie Oath och har äve nkontakt med många ungdomar från sinp raktik på Tegelhuset. Han har äve na r ra n g e rat Malmös lokala UKM-festiva l .

I den lokala uttagningen i Malmö ij a n u a ri deltog en bit över hundra ungdo-m a r. Arra n g ö re rna räknar med att detkommer cirka 150 ungdomar från helaSkåne till Malmö och Kajplats 305 den26–27 april, då den regionala festiva l e nh å l l s. Den första dagen samlas man för attbland annat hänga upp sina utställningaroch delta i olika work s h o p s. Malmö stadbjuder förutom lokaler och teknik påö ve rnattning i Österportskolan. Da g e ndärpå visar man upp sig för allmänhetenpå tre scener och i två utställningshallar.

– Bland kulturf o rm e rna görs ett urva ltill riksfinalen som hålls i He l s i n g b o rg iaugusti. Det är absolut inte är någon täv-ling utan man tar fasta på bredden i alltsom visas, förk l a rar Sofie Hörlén.

Drogfria arrangemangElin Co l l i a n d e r, 16, från Lomma, sittertillsammans med Ma rcus Lindelöf ochSofia Hörlén i arbetsgruppen för denregionala UKM-festivalen. Hon har självdeltagit med sång, poesi och foto i fyra avde sex år som Ung Kultur Möts har anord-nats i Sve ri g e.

– Det viktigaste är att få träffa andrasom gör olika saker och hitta nya miljöeroch människor säger Elin Co l l i a n d e r.

Själv har hon provat på att skulptera il e ra och spela pantomimteater när hond e l t a g i t .

– Alla får respons på det de gör, sägerhon.

Att arrangemangen är dro g f ria ser honsom en självklarhet.

– Man är där för att hålla på med sinkonst. Det ska va ra dro g f ritt när ungdo-mar möts, poängterar hon.

CA J S A CA R R É N

Platsbristen i förskolan tuff uppgift att lösa

Läget bättre trots ökat tr y c k”Det finns en god viljaatt hitta nya platser”

Ung kultur möts i regionfestival

Fakta

!Maxtaxan är beslutad av regeringen och statsbidrag utgår till den majoritet av kom-muner som valt att följa reformen, däribland Malmö med brett politiskt stöd.Avgiftenska vara högst 1 140 kronor för förskoleverksamhet och 760 kronor för skolbarnom-sorg. Taxan reduceras för andra och tredje barnet och för det fjärde tas ingen avgiftalls ut.

Sedan maxtaxereformen införts i omgångar från januari 2002 har andelen somefterfrågar plats i förskoleverksamhet ökat till 81,8 procent av 1–5-åringar i Malmö.1999 var den siffran 75,4 procent.

Mellan år 2000 och 2002 ökade antalet inskrivna barn med över tusen stycken.Reformen innebär också att plats ska erbjudas inom maximalt fyra månaders väntetid.Även föräldralediga och aktivt arbetssökande har numera rätt till förskoleplats. Enligtlagen ska vistelsetiden för dessa barn vara minst tre timmar per dag, men Malmö hörtill det fåtal kommuner som beslutat utöka den till sex timmar.Den 1 januari 2003 infördes allmän förskola – det vill säga att alla 4–5-åringar skagaranteras tre timmars kostnadsfri förskola.

Fakta

!Förskoleplatser i MalmöAntal inskrivna förskolebarn 1/4 2003 1/1 2003 1/1 2002Enskilda förskolor 1 875 1 819 1 733Kommunala förskolor 8 530 8 233 7 723Familjedaghem 481 474 502Totalt 10 886 10 526 9 958Allmän förskola 470 393

Kö totalt 807 807 904Kö varav mer än 4 mån 468 282 390

an innebär är kommunen beroende ave x t ra statsbidrag.

Många sätts på pro v– Men Malmö är inte ensamt om att hadet tufft i fråga om barn o m s o rgen. År2004 kommer att sätta många kommunerpå prov, tror Agneta Eriksson.

Hon understryker att det är avgöra n d eför utvecklingen i kommunen att barnoch föräldrar tillgodoses i barn o m s o rgen.

– Det är en av de viktigaste frågorna förkommunen och vi koncentre rar arbetettill att öka platserna så mycket som möj-l i g t .

CA J S A CA R R É N

Under år 2002 föddes mer än 3 200 barn i Malmö.Det är det högsta antalet på mer än 30 år.

– Efterfrågan och tillgång på platser har alltid gått i vågor. I dag är frågan mer uppmärksammad till följd avl ag s t i f t n i n g e n . Det säger Marie Hansen, biträdande rektor, och Inger Glevin, föreståndare på Nydala förskola.

I festivalen Ung kultur kan ungdomar mellan 13 och 20 år mötas och få inspiration från varandra. Frånvänster Sofie Hörlén från region Skåne Kultur, Elin Colliander som själv varit deltagare och Marcus Lindelöfsom är samordnare.

Nr 2 – April 2003●Nr 2 – April 2003●16 17

Malmö stad hälsar välkommen till ettstämningsfullt va l b o rg s f i rande i Pil-d a m m s p a rken den 29 april. Runt dens t o ra dammen lyser hundratals mar-s c h a l l e r, i små båtar sitter fackelbära reoch det gamla va t t e n t o rnet belyses i

va c k ra färg e r. En känd Ma l m ö p rofil väl-komnar med ett vårtal. Va l b o rg s e l d e ntänds på en flotte i dammen tillsammansmed vårsång från en stor magnifik kör.Kvällen avslutas med premiär på va t t e n-spelet. Ta med picknick-korgen eller köp

g rillad korv på plats. Tid: Från klockan 20.00. Plats: St o ra

dammen. Närm a re upplysningar påw w w. m a l m o.se och i dagspress från ochmed vecka 17.

Med 28 år som konsumentvägledare påKonsument Malmö är Sven-Åke Hanssonden som haft tjänsten längst i Sverige. Nulämnar han den.– Vi hanterar 20 000 enskilda konsument-ärenden om året här i kommunen, berättarhan.

Malmö var en av de första orter sominrättade en konsumentkonsulent somdet hette 1974 då re g e ringen första gång-en re k o m m e n d e rade sådana.

– Som sakkunnig i statliga konsument-u t redningar och re f e re n s g rupper har jags t ridit för att tjänsten skulle va ra obliga-t o risk, men det har tyvärr inte gått ige-nom, säger Sven-Åke Hansson.

Till sin hjälp att bistå allmänheten ikonsumentfrågor har han sedan 25 årk o n s u m e n t s e k re t e ra ren Torsten Pe r s s o noch sedan 20 år assistenten In g e rNy s t rand.

– Uppåt 90 procent av vår ve rk s a m h e tär telefonförf r å g n i n g a r, berättar Sve n -Åke Hansson och minns sin första arbets-plats med en telefonsva ra re bakom ettpar skärmar i Ko m m u n i n f o rm a t i o n slokaler på St o ra Nygatan.

Fråga först, köp sedanHan kom från bankvärlden med ekono-mikunskaper och folkröre l s e rnas kon-taktnät som meri t e r.

Konsumentvägledningen som va rd i rekt underställd kommunstyrelsen flyt-

tade sedan till Södertull. Efter stadsdels-re f o rmen kom Konsument Malmö, lik-som den separata energirådgivningen, atts o rt e ra under miljöförvaltningen ochå t e rfinns i deras lokaler på Be rg s g a t a n .Sin sista månad – april – kan Sve n - Å k eHansson följa vårens skiftningar fråns t o ra fönster mot Spångatan.

Utanför står informationshyllor medfler än tusen bro s c h y re r, tillgängliga förallmänheten varje va rdag mellan klockanåtta och halvfem.

– Även om devisen är sliten så gällerden i allra högsta grad: Fråga först, köpsedan! säger Sven-Åke Hansson medbestämdhet.

Kan ge sömnlösa nätterKo n s u m e n t s e k re t e ra rnas besökstid ärmåndag till torsdag mellan nio och tolvoch själva expeditionen på Ko n s u m e n tMalmö är öppen måndag till torsdag mel-lan nio och fyra med undantag av lunch-timmen.

Komplexiteten i ärendena räcker tillför att ge honom sömnlösa nätter ibland.

– På 70-talet var det mer allmännaä renden. Nu är det mycket IT och tele-c o m - f ö rfrågningar och det blir allt svåra-re att hänga med i den snabba teknikut-vecklingen. Allt har blivit komplicera tmed omfattande lagstiftning, EU-inträdeoch påföljande dire k t i v, säger han.

Ä renden kring bilar och resor är docksådana som funnits med hela tiden.

– Jag är glad att vi inte har hand om

i n v å n a rnas skuldsa-n e ringar och liknan-d e. Det finns sextjänstemän på kom-munens budgetråd-givning som skötersådant, säger han.

Gott rennoméSven-Åke Ha n s s o nvar ord f ö rande i denrikstäckande Ko n -s u m e n t v ä g l e d a rn a sf ö rening i tolv årf ram till slutet av 90-t a l e t .

– Me d l e m s s k a -ran har va ri e ra t .Många kommunerhar avvecklat kon-s u m e n t v ä g l e d a re noch ett fåtal hartjänsten på heltid,berättar han.

Att Malmö harbehållit tjänsten hargett staden re n o m-mé även om Sve n -Åke Hansson tycker att konsumentfrå-g o rnas status kunde va rit högre.

– Och att det inte finns en konsument-r ö relse som kan fungera som re m i s s -instans är mycket beklagligt, menar Sve n -Åke Hansson.

Kanske är han rätt man att blåsa liv ien sådan om han får någon tid öve r.

PARTIERNA

Valborgsfirande i Pildammsparken

Ö s te rg atan 3, 211 25 Ma l m öTe l e fon 040-97 05 00Telefax 040-97 45 05

E - post m a l m o @ l i be ra l t . n uHemsida w w w. l i be ra l t . n u

K R I S T D E M O K RAT E R N ASto rg atan 49, 211 42 Ma l m ö

Te l e fon 040-23 54 74Telefax 040-97 32 30

E - post m a l m o @ kri s td e m o krat . s eHemsida w w w. m a l m o. kri s td e m o krat . s e

M O D E RAT E R N AS ö d ra Långgatan 25, 211 44 Ma l m ö

Te l e fon 040-699 22 00Telefax 040-699 22 10

Hemsida w w w. m a l m o. m od e rat . s eE - post m a l m o @ m od e rat . s e

M I L J Ö PA RTIET DE GRÖNABe rg s g atan 6, 211 54 Ma l m ö

Te l e fon 040-23 46 00Telefax 040-23 05 33

E - post m a l m o @ m p. s eHemsida w w w. m p. s e / m a l m o

S O C I A L D E M O K RAT E R N AOlof Palmes plats 1, 214 44 Ma l m ö

Te l e fon 040-660 73 01Telefax 040-660 73 44

E - post s oc i a l d e m o krate rn a @ m a l m o. s a p.se Hemsida w w w. m a l m o. s a p.se

S K Å N E PA RT I E TMa l m g atan 16, 211 32 Ma l m ö

Te l e fon 040-12 02 12Telefax 040-12 32 27

E - post in fo @ s ka n e p a rt i e t . o rgHemsida w w w. s ka n e p a rt i e t . o rg

V Ä N S T E R PA RT I E TNo belvägen 51, 214 33 Ma l m ö .

Te l e fon 040-96 64 67.E - post va n s te rp a rt i e t @ m a l m o. s e

Hemsida w w w. v - m a l m o. o rg

S V E R I G E D E M O K RAT E R N ATe l e fon 040-19 09 85Telefax 040-32 05 33

E - post m a l m o @ s ve ri g e d e m o krate rn a . s eHe m s i d a

w w w. s ve ri g e d e m o krate rn a . s e / m a l m o

SVERIGES PENSIONÄRERSI N T R E S S E PA RT I

V ä s t ra Rönneholmsvägen 53,Box 5187, 200 72 Ma l m ö

Te l e fon 040-91 88 37E - post s p i . m a l m o @ te l i a . co mHemsida w w w. s p i p a rt i e t . o rg

Välkomstpaket till n ya MalmöborMalmö stad ger ut en välkomnandemapp i Malmös gröna färg till alla nyaMa l m ö b o r. I den finner du inform a t i o nom vad Malmö har att erbjuda och ansva-rar för. Där finns också information omstadsdelen du flyttar in i tillsammansmed en broschyr från Region Skåne omden sjukvård de erbjuder. Dessutom hit-tar du uppgifter om tågtrafik och Öre-s u n d s b ron, kartor och erbjudanden,samt ett antal rabattkuponger till teater-f ö re s t ä l l n i n g a r, andra kulture ve n e m a n goch fritidsaktiviteter i Malmö. Har du intefått välkomstpaketet hem i din bre v l å d agår det bra att hämta det på din stadsdelsm e d b o rg a rk o n t o r. Det gäller även digsom flyttar inom Ma l m ö .

På påskafton, den 19 april, öppnarFolkets Pa rk för säsongen med en rad nyaa t t ra k t i o n e r. Förutom det gamla pari s e r-hjulet och ra d i o b i l b a n o rna finns där nu16 nya karu s e l l e r, pira t s k e p p, spöktåg ochcyklontwist. Den största attraktionen blirdock den 42 meter höga Fritt fall. Det ärAxels Ti voli från Halmstad som etablera rsig i Malmö genom att arre n d e ra Fo l k e t sPa rk. Malmö stad satsar i sin tur 4,5 mil-joner kronor på en ny och modern a rescen. Folkets Pa rk har öppet under påsk-helgen, därefter 30 april till 19 september.Under åtta veckor från midsommar ärp a rken öppen till klockan 23.00 varje dag.

F ö rutom en del konsultuppdrag kommerhan annars att fortsätta ägna tid åtSp å rvägens musikkår.

Ef t e rt r ä d a re på posten som konsu-m e n t v ä g l e d a re i Malmö stad blir Ka ri nH å rd som är inform a t i o n s s e k re t e ra re påm i l j ö f ö rva l t n i n g e n .

CA J S A CA R R É N

28 år i konsumenternas t j ä n s t”Köp först, fråga sedan”28 år i konsumenternas t j ä n s t”Fråga först, köp sedan”

Sven-Åke Hansson har varit konsumentvägledare i 28 år – längst i Sverige.I det arbetsrum han nu lämnar hänger denna affisch från Sveriges Minut-handlares Riksförbund som var med på Baltiska utställningen i Malmö 1914.

Ny festivalgeneralÅ rets Ma l m ö f e s t i val har fått en ”ny” gene-ral. Det är Bo Andersson, biträdandea vdelningschef på stadsmiljöavd e l n i n g-en, som rycker in och ersätter förre festi-va l g e n e ralen Cina Wi k e b o rg som slutarsin tjänst. Han har tidigare erf a re n h e tfrån 1998 och 1999 då han också leddef e s t i valarbetet. Bo Andersson kommer atta n s va ra för fortsatt planering och genom-f ö rande av festiva l veckan som startar fre-dag den 15 augusti. Arbetet med att finnaen permanent ersättare för CinaWi k e b o rg pågår.

I samma stadolika världarTre berättelser i samtiden av Ma l m öMuseers fotografer visas till och med den17 augusti på Slottsholmen, Ma l m öMu s e e r. Det är Malmö Museers fotogra f e rMerja Diaz, Andreas Nilsson och Je n n yT h o rnell som under en tid har ägnat sig åtatt dokumentera det samtida Malmö. De tgemensamma temat är trygghet, hemoch boende. En aktuell fråga i Ma l m ömed segregation, bostadsbrist och alltf l e ra hemlösa.

Malmö stad köperKajplats 305Musiken blir kvarMalmö stad köper fastigheten Amphitri t e1, mer känd som Kajplats 305, av fastig-hetsbolaget Drott för 33 miljoner kro n o r.Ko m m u n s t y relsen har godkänt köpeavta-let och beslut fattas i kommunfullmäktigeden 23 apri l .

Meningen är att fastigheten ska inry m-ma ett kårhus för studenterna vid Ma l m öhögskola, vilket innebär att en del av den u va rande ve rk s a m h e t e rna på sikt måsteflytta ut ur fastigheten.

Kommunalrådet för kultur- och fri-t i d s f r å g o r, Lynn Lj u n g b e rg (s), fra m h å l l e ratt de repetitionslokaler för musik somfinns i huset kommer att finnas kva rockså i fortsättningen. De unga musikersom övar och re p e t e rar i lokalerna bliralltså inte husvilla.

Tio miljoner mot narkotikanMalmö ska inrätta en lättillgänglig rådgiv-ningsenhet för unga missbru k a re. Pro -jektet ingår i den plan som kommunsty-relsen antagit för Malmö stads medve r-kan i Mo b i l i s e ring mot narkotikas sats-ning i de tre storstäderna, Ma l m ö ,G ö t e b o rg och Stockholm. Av de 30 miljo-ner kronor som fördelas direkt till städer-na får Malmö 10 miljoner.

VänortskonferensTrygghet och säkerhet är temat för deni n t e rnationella vänort s k o n f e rens somMalmö bjudit in till den 7–10 maj. Ta n k e när att Malmö ska visa upp sitt try g g h e t s-arbete för en internationell publik, menockså få inspiration och lärdom från hurman arbetar med frågorna i andra länder.

I konferensen deltar främst re p re s e n-tanter från de städer som Malmö har vän-o rts- eller samarbetsavtal med. Målgru p -pen är tjänstemän som arbetar medt rygghetsfrågor i sitt dagliga arbete. Påk o n f e rensen pre s e n t e ras bland annatp rojekten Try g g h e t s v ä rdar och So c i a l -a r b e t a re på stan. Huvudpunkten är docka r b e t s g rupper inom en rad olika områ-den. Kostnaden för konferensen delasmellan EU och Malmö stad.

Malmö har vänortsavtal med följandes t ä d e r: Vasa i Finland, Tangshan i Ki n a ,Va rna i Bu l g a rien, Fl o rens i Italien, Ta l l i n ni Estland, Szc zecin i Polen och St ralsund iTyskland. Dessutom har Malmö stad sam-arbetsavtal med Ka l i n i n g rad, Köpen-hamn och den italienska provinsen Chieti.

Nystart i Folkets park

Nr 2 – April 2003● 19Nr 2 – April 2003●18

Vad har Barnvagnen och Villospår gemen -samt? Eller för den delen – Blådårar ochLilja 4-ever? Jo, det är film inspelad iMalmö.

Detta och mycket, mycket annat kan manl ä ra sig på utställningen "Skånsk film".Den finns på Malmö Mu s e e r / Ko m m e n -danthuset och knappt kommen öve rtröskeln lyser en röd neonskylt "BIO".

– Den är från Gärsnäs. Original från1930, förk l a rar Magnus Metz, intendentpå Malmö Museer och ansva rig föru t s t ä l l n i n g e n .

Det är en utställning som lockar fra mditt nyfikna jag, läro rik, igenkännande.

– Idén är att fånga upp allt som ärskånsk film. Sk å d e s p e l a re, re g i s s ö re r,m a n u s f ö rf a t t a re och annat filmfolk somär födda i Skåne eller som va rit ve rk s a m-ma här platsar på utställningen. Det görockså film som är inspelad i Sk å n e.

Första visningen i MalmöDen första offentliga filmvisningen iSve rige skedde för övrigt redan 1896, här iMalmö! Troligen var det filmer av blanda n d ra bröderna Lu m i é re och av Ge o rg e s

Méliès som visades på In d u s t ri u t s t ä l l -ningens So m m a rt e a t e r, just där Pilstorps-p a rken ligger i dag intill St a d s t e a t e rn.

En anknytning i tid som öve rgår i ru mför i små salonger visas snuttar från filmermed Skåne som inspelningsplats. In g m a rBe rgmans Det sjunde inseglet filmadespå Kullen och Jan Troells Så vit som ensnö i Lj u n g by h e d .

– Titta! Här har vi det enda beva ra d ee x e m p l a ret av Ed va rd Perssons hatt,säger en entusiastisk ciceron Ma g n u sMe t z .

Klassiska kvarterDet är mycket Malmö. Bo Wi d e r b e rg sBa rn vagnen från bland annat Lore n s b o rgeller klassiska Kva rt e ret Korpen. Nya fil-mer som Henning Mankells av LeifMagnusson filmatiserad Villospår medinspelningsplatser som Kri s t i a n s t a d -gatan, Östra Förstadsgatan, Ma ze t t i -huset, Heleneholms värm e ve rk .

– En av anledningarna att man speladein i Malmö istället för Ystad är att manslipper betala traktamentet, berättarMe t z .

Mycket Malmö, alltså. Lilja 4-eve r,

Bl å d å rar och i port r ä t t g a l l e riet hänger Ja nTroell, Jan Malmsjö, Anita Ek b e rg medf l e ra .

Och så Frans Lu n d b e rg .– Man säger att den svenska filmens

vagga stod i Kristianstad i början av 1900-talet, men faktum är att Frans Lu n d b e rgvar lika tidig. Hans filmer, som handladeom sex, droger och våld, censure ra d e soch export e rades därf ö r. Därför vet vi inteså mycket om Lu n d b e rg .

Entusiastisk SkarsgårdMagnus Metz berättar att han fått stortg e n s var från filmfolket.

– Vi ville ha hit Stellan Sk a r s g å rd tillve rnissagen, men han kunde intekomma. Han var däremot mycket entusi-astisk över idén och sa att vi fick användap recis vad vi ville där han medve rk a t .

Utställningen pågår till den 10 augusti.Ta chansen att botanisera bland de skån-ska och malmöitiska alstren. Per Åhlinmed Ka r l - Be rtil Jonssons julafton,Svenska ord med Den enfaldiga mörd a-ren, Lukas Moodyson… Ja, uppräkningenkan fortsätta länge till. Gå dit i stället!

TO M A S JO H A N S S O N

När Teaterns dag firas i Malmö för tredjeåret i rad gör den även nedslag i stadsde -larna Fosie, Hyllie och Rosengård.– Teatern är för många en stängd värld. Vivill därför bryta upp ramarna och byggaupp ett förtroende för den, förklarar de trestudenter på Malmö högskola som fåttuppdraget att arrangera teaterdagen den26 april.

Pe t ra Ku ritzén, Susanne T h o refeldt ochCa roline Lundholm går första året påK reativ pro d u c e n t - p ro g rammet på hög-skolan – en unik utbildning som kräve rgedigna förkunskaper och som lockare l e ver från hela världen.

– Det har va rit en lyckoträff att få sam-arbeta med nästan 30 olika institutioneroch fria grupper som medve rkar underTe a t e rns dag, säger Pe t ra Ku ritzén.

– No rmalt är vår praktik fem ve c k o rmen den här planeringen har tagit betyd-ligt mera tid, berättar Susanne T h o re f e l d t .

– Men det är inget vi beklagar eftersomdet ger så mycket både för högskolearbe-tet och för framtiden att få ett konkre tp ro d u c e n t p e r s p e k t i v, tillägger Ca ro l i n eLundholm.

InträdesknapparTe a t e rns dag, som är ett samarbete mel-lan Malmö stad, Malmö högskola ochFo l k u n i versitetet, har inte sin motsva ri g-het någon annanstans i Sve ri g e. De l v i sföljer årets evenemang mallen från tidi-g a re år med glimtar både framför ochbakom kulisserna.

– Men vi flyttar också ut en del före-ställningar och är till exempel myc k e tglada över att Malmö Dramatiska Te a t e rhar valt att spela barn t h ri l l e rk o m e d i nKattmössan på Au g u s t e n b o rg s g å rden iFo s i e. Inträdesknappar som kommer attkosta 30 kronor säljs på Ku l t u rc e n t ra l e noch hos teatra rna själva .

– Knapparna ska vi försöka få sponsra-de för familjer med många barn så att alla

får möjlighet att se före s t ä l l n i n g a rn a ,säger Pe t ra Ku ri t z é n

Kända MalmöprofilerTe a t e rns dag kommer också att innehållaw o rkshops och en paneldiskussion omkultur och integration med kändaMa l m ö p rofiler som Ronny Da n i e l s s o nfrån Te a t e rn.nu, Kjell St j e rnholm frånMo o m s t e a t e rn och Gunilla Lewe re n t z

från Dr ö m m a rnas Hus i Ro s e n g å rd .Teater och dans på stan fra m f ö r s

bland annat av He l e n e h o l m s g y m n a s i e t se l e ver från den estetiska linjen. Ut b u d e tär ämnat att tilltala alla åldrar och att höjai n t resset för teater.

För pro g ram besök Te a t e rns dag hem-sida, www. t e a t e rn s d a g . t k .

CA J S A CA R R É N

Fakta

!Skånsk filmI samband med utställningen hållsföredrag och seminarier och manvisar film. Här är resterande program:21 april, kl.19.00 Jag är din krigareav Stefan Jarl.23 april, kl.19.00 En doft av chokladav Magnus Gertten och Stefan Berg.27 april, kl.12.00 Allmän visning.27 april, kl. 13.00 Ylva Floremanvisar och talar om två av sina doku-mentärfilmer – Amors bilar och Vembryr sig.28 april, kl. 19.00 Den enfaldigemördaren av Hans Alfredsson.4 maj, kl. 13.00 Filmljud, OlleTannergård berättar om ljudbildensbetydelse för filmen.5 maj, kl. 19.00 Lust och färgringstor av Bo Widerberg.

Teaterns dag firas med en mängd företällningar

Skånsk film i rampljuset

BILD: JAN UVELIUS

I Kommendanthuset lyser en röd neonskylt BIO. – Den är från Gärsnäs.Original från 1930,säger Magnus Metz som är intendent på Malmö museer och ansvarig för utställningen Skånsk film.

Susanne Thorefeldt,Caroline Lundholm och Petra Kuritzén presenterar närmare 30 olika dans- och teater-grupper under Teaterns dag den 26 april.

Nr 2 – April 2003● 21Nr 2 – April 2003●20

Hon håller världsklass och har blivit tvåapå EM.Hon blev nyligen utsedd till Åretsidrottstjej i Malmö.Men i Sverige rankas inte Lena Hallanderbättre än trea.

Lena Hallander slog ner som en blixt frånen klar himmel. När Johanna Sj ö b e rgtvingades lämna återbud till EM i vintra sfick Malmö Kappsimningsklubbs blott2 0 - å riga Lena Hallander chansen.

Och som hon tog den. Tvåa på EM ochplötsligt visste många fler än i den inner-sta simkretsar vem Lena va r.

– Det har blivit lite mer uppmärk s a m-het och mentalt var EM-silvret bra förs j ä l v f ö rt roendet. Det är lättare att kommamed på stora tävlingar nu, säger Lena.

Ko n k u r rensen bland de sve n s k ad a m e rna i fjärilssim är mörd a n d e. Anna-

Ka rin Kammerling, Johanna Sj ö b e rg på100 meter, T h e rese Alshammar på 50m e t e r.

– Lena håller världsklass och hon hartalang för en OS-final, men för att kommadit måste hon ta sig förbi de svenska hin-d ren, säger tränaren Ma g n u sL e n n a rt s s o n .

Räds inte konkurrensenDet ve rkar som om Lena valt fel distans,men hon räds inte konkurre n s e n .

– Jag är hittills bäst på kort bana, menjag satsar mer på lång bana. OS går ju ilång bana. Jag är också bättre på 100meter fjäril än på 50 meter fjäril. Min styr-ka är att jag är mentalt stark, blir inte sån e rv ö s, kan fokusera. Men det finnsm ycket att förbättra – vändningar, teknikoch styrka, säger Lena.

Hon har aldrig slagit Sve ri g e - e t t a n

A n n a - Ka rin Kammerling, men tror att detska gå. Även om det blev dubbelt stryk påsenaste SM för en månad sedan.

– Jag har kapat en sekund på mitt per-sonbästa varje år de senaste åren. T ä n k e rman så är det inte så jättemycket soms k i l j e r. Jag vet att jag kan simma snab-b a re.

– Jag hade kunnat satsa på 200 meterf j ä ril i stället, bli bäst i Sve rige och kommamed på internationella mästerskap utanatt komma med där.

Dagligt slit i bassängenMen Lena Hallander satsar på det hont ycker bäst om. EM-silvret är ett kvitto pådet. Ett annat är att hon utsågs till Åre t si d rottstjej i Malmö av Id ro t t s k l u b b a rn a ss a m o rganisation, Mi s o, på Mästarg a l a na r ra n g e rad av Malmö stad.

– Kul att man blir uppmärk s a m m a d .

Det var absolut inget jag räknat med. Men en bra uppmuntran under det

dagliga slitet i bassängen. En vanligt trä-n i n g s vecka består av tio simpass och tres t y rk e p a s s. Lena satsar heltid på simning-e n .

– Ibland kan det bli lite långtråkigt, dethade va rit idealiskt med ett halvtidsjobb.Jag har funderat på att plugga vidare, meninte än. När jag väl bestämt mig för va djag vill studera då vill jag satsa på det heltoch hållet.

Nästa mål för Lena Hallander är SM is o m m a r. En viktig tävling.

– Ska jag va ra med i VM i Ba rc e l o n amåste jag kvala vid SM. Jag siktar på attkomma med, men det krävs ju rätt myc k-et för att komma med i landslaget.

Jo, i det svenska landslaget räcker ettE M - s i l ver inte långt.

TO M A S JO H A N S S O N

"Med Malmö i minnet" heter den bokMalmö stadsarkiv ger ut med anledning avatt man fyller 100 år . Men det är ingendammig institution som jubilerar . Malmöstadsarkiv beskrivs bättre som en skattför vetgiriga, en källa för nyfikna,ettymnighetshorn för historiker eller varförinte som en spännande resa från forntidtill nutid.

Bakom den tunga bra n d d ö r ren i Ma l m ös t a d s a rkivs innersta gömma finnsMalmös äldsta skrift väl beva rad. Dit harinte allmänheten tillträde, men ark i v p e-dagogen Kerstin Ma rtinsdotter visarg ä rna upp dokumentet för V å rt Ma l m ö .

– Det är ett pri v i l e g i e b rev som kungErik Magnusson skrev till Malmö 1353,f ö rk l a rar stadsark i va rie Göran Larsson.

Där finns också före g å n g a ren tillMalmö stads logotyp Ma l m ö g ri p e n .

– Erik af Po m m e rn gav Malmö sittvapen. Den nedre gripen har blivit denskånska gri p e n .

Protokoll från 1503Det är riktigt spännande att ta del av allaskatter som gömmer sig i ark i vet. Ti l lexempel finns det äldsta beva rade pro t o-kollet från stans styrande daterat till 1503,ett utslag av en tidig kommunal demo-k rati måhända. Där finns en skattkistadär stadens viktigaste papper förva ra d e s,dåtidens stadsarkiv så att säga. Där finnsf ö rteckningar över lösaktiga kvinnor, därfinns kyrk o a rk i v, juridiska ark i v, polisar-k i v, enskilda arkiv som Kockums ark i voch Nils Poppes ark i v. Där finns kart o r,ri t n i n g a r, filmer, foton – och vill du tareda på din grannes skolbetyg är det tills t a d s a rk i vet du ska bege dig.

SärställningUnder 1800-talet växte den moderna his-

t o riska forskningen så sakteliga fra m .D ä rför beslöt den svenska riksdagen 1898att lokala arkiv skulle upprättas runt om ilandet. Lund fick uppgiften att huseradokumenten för Sk å n e, Halland ochBl e k i n g e, men Malmö begärde och ficktillstånd till ett eget ark i v.

– Vi öppnade i april för hundra årsedan. Vi, liksom Stockholm, har en sär-ställning eftersom vi är ett totalark i v. Härfinns både statliga och kommunala akter,berättar Göran Larsson.

Bevarar och vårdar 100-års dagen firas bland annat medboken "Med Malmö i minnet", en skri f tsom spänner över husen i 1600-taletsMalmö till den homosexuella kulturen istan på 1900-talet.

– Vi har vidare artiklar om Ko c k u m s,om sköterskebiträden, om pesten på1700-talet och om nazister och spionerpå 1940-talet. Det är en enorm vidd iboken, säger re d a k t ö ren Ke r s t i nMa rt i n s d o t t e r.

Fi randet fortsätter med före d rag. De n

6 maj om just stadsark i vet och den 24 majmed en film om knuttelivet i Malmö på1950-talet. Et tovisat alstermed namnet"Knutten, spät-tan och Fra s s e sb a r " .

– I samman-hanget vill jagockså flagga förA rk i vens dagförsta lördagen in ovember då vihar Öppet Hu s.En av våra upp-gifter är att till-handahålla vårta rkiv och spri d akunskap omdetta. V å ra andrauppgifter är attva ra ark i v m y n d i g-het för Malmö stad och att beva ra, vård aoch upprätta förteckningar över ark i ve t .Sk riv gärna att vi tar emot pri vata ark i v

från den lilla trädgård s f ö reningen ellerfrån stora företag, berättar Göra n

L a r s s o n .Så vill du veta mer om en

okänd kvinna som fick ettoäkta barn på 1700-talet, omFrans Suell, om din egensläkt eller om hur Ma l m ösåg ut för länge sedan så ärdet till Malmö stadsark i vdu ska bege dig.

Allt är gra t i s, till ochmed den va c k ra utsiktenö ver V ä s t ra Ha m n e nfrån forskarsalen. De tenda som krävs är vitavantar när du tystb l ä d d rar i de gamla,spännande doku-m e n t e n .

TO M A S JO H A N S S O N

Fo t n o t. Vill du veta mer om Malmö stads-a rkiv så besök www. m a l m o. s e / s t a d s a rk i-ve t .

Jubileet firas med en rad evenemang runt -om i landet och i Malmö, bland annat fårallmänheten komma ombord på svenskaubåtar .

– Helt naturligt att Malmö är med underv å rt jubileumsår. Kockums är ju hov l e ve-rantör av svenska ubåtar och Malmö hargott renommé vad gäller örlogsbesök,säger Jan No rdenman, kommendör ochm a riningenjör samt pro j e k t l e d a re förm a rinens firande av "Ub å t s vapnet 100år" i Sve ri g e.

Från Hajen till Södermanland är ettk o rt sätt att beskri va den svenska ubåts-h i s t o rien. Det finns andra sätt. Det ärb a ra att lyssna på Jan No rdenman, LarsHerrstedt, koordinator för ubåtsfirandet iMalmö och Annette Nilsson, planeri n g s-s e k re t e ra re för Malmö Museer ochnyfrälst ubåtsentusiast.

– Det är oerh ö rt kul och spännande attjobba med den ubåtsutställning vi ska hahär på Teknikens och Sj ö f a rtens Hu s. Ja ghar blivit jätteintre s s e rad av ubåtar, sägerAnnette Ni l s s o n .

På va n d ringsutställningen – som på-går den 17 maj till den 20 juli – får natur-ligtvis besökarna en dos svenska ubåts-h i s t o ria. Ul vens minsprängning, ubåtenValens stra p a t s rika resa från Italien 1910och den förste ubåtskonstru k t ö re nRichson banbrytande arbete är någras m a k p rov.

– I ett speciellt rum ska vi visa hur ettm o d e rnt sonorsystem fungera r, en ava n-c e rad teknik med digitala peri s k o p. Vi skavisa film och besökarna får veta vad mangör och vad som krävs för att va ra på enubåt, säger Annette.

Ubåtar på besökMen det blir så mycket mer än en utställ-ning. Veckan efter midsommar, den23–29 juni, blir extra festlig. Då är detnämligen ubåtsvecka i Ma l m ö .

– En konferens om det allra senasteinom undervattens- och ubåtsteknolo-gin, men dit har inte allmänheten tillträ-d e. Däremot kommer ett antal ubåtar ochf a rtyg att besöka Malmö. Två sve n s k aubåtar och ubåtsräddningsfartyget Be l o s,

ubåtar från Tyskland och No rge samt dens venska kustkorvetten Malmö, berättarJan No rd e n m a n .

Fa rtygen lägger till vid Sigmahuset ochallmänheten får komma ombord den 28och 29 juni. Rundan kommer att ta enomväg under den veckan så de intre s s e-rade kan se ubåtarn a .

– Vi har också bokat Kockum Fri t i d .Där ska en tysk ubåtsby g g a rf ö rening visasina ra d i o s t y rda modeller.

Stenar regnade nerStadsbiblioteket kommer att flagga extraför ubåtslitteratur under jubileet.

– Vi bjuder också på en rad intre s s a n t af ö re d rag, säger Lars Herrstedt (se faktaru-t a ) .

Kan nog bli välbesökta för många fasci-n e ras av det spännande, kanske skräm-mande livet ombord på en ubåt. Ja nNo rdenman har arbetat med ubåtar i 30 år.

– To l e rans är viktigt, du har alltid män-niskor omkring dig och sover i skift.Samtidigt så finns förströelse – videofil-m e r, datore r, träningsre d s k a p, spel och

b ö c k e r. Du kommer in i en rytm. Och dutestas innan du börjar. Har du anlag förk l a u s t rofobi så är en ubåt inget för dig, vikan ju va ra nere i tre ve c k o r.

Har du va rit med om något spännan-d e ?

– Nja, vi vet ofta vad som sker. Fast engång la vi oss på botten på en ru l l s t e n s å soch kanade ner samtidigt som stenarn aregnade över oss. Det hörs, men man för-står strax vad det är.

Inga farliga spaningar?– Det där är hemligt, men det före-

kommer spaning på omvärlden. En ubåt idag är främst en idealisk spaningsplatt-f o rm, säger Jan No rd e n m a n .

Under kriget hade Sve rige som mest26 ubåtar, i dag bara fem. Hur bra är dets venska ubåtsvapnet i dag?

– Det beror ju på vad en ubåt kan göra .Sve rige har en bra kompetens att konstru-e ra, bygga och opere ra ubåtar. Vi har enlång erf a renhet av operationer med kon-ventionella ubåtar i grunda vatten, vilket –i dagens värld av kriser och konflikter ik u s t n ä ra regioner – är en efterfrågad kom-p e t e n s. Vi har också det mest komplettaubåtsräddningssystemet. Hade vi va rit vidKursk hade vi kanske räddat människoliv,säger No rd e n m a n .

TO M A S JO H A N S S O N

Fo t n o t. Hajen var den första svenska ubå-ten 1904, Södermanland den modern a s-t e. Vill ni veta mer om firandet så gå in påw w w. u b a t s vapnet100.com ellerw w w. m a l m o. s e / m u s e e r

Det svenska ubåtsvapnet fyller 100 år

Fakta

!Föredrag om ubåtar23 april Ubåtsräddning

8 maj Kursk och andra ubåts-olyckor

15 maj Hur används en ubåt och vilka uppgifter kan en ubåt lösa

21 maj Modellserien – hur den kom till

Föredragen är gratis och hålls kl 18.00 på Malmö Museer samtTeknikens och Sjöfartens hus.

Fakta

!Årets idrottstjejNamn: Lena HallanderFamilj: Mamma Rose-Marie, pappaJan, syskonen Anna och OlaÅlder: 20Klubb: Malmö KappsimningsklubbFritidsintresse: Läsa, film och träffakompisarSenast lästa bok: ”Vattenmelonen” avMarian KeysFavoritfilm: ”American History X”Favoritmusik: Blandat, beror på humö-ret. ”Är jag förbannad får det vara litehårdare.”Meriter: EM-silver 50 m fjäril. FyraSM-silverAktuell:Utsedd till Årets idrottstjej iMalmö.

Etta i Malmö, tvåa i Europa, men bara trea i Sverige

S p ä n n a n d es k a t t g ö m m aj u b i l e r a r

S p ä n n a n d es k a t t g ö m m aj u b i l e r a r

Bakom den tunga branddörren i stadsarkivets innersta gömma,dit allmänheten dock inte har tillträde,finns Malmös äldsta skrift väl bevarad.ArkivpedagogenKerstin Martinsdotter och stadsarkivarien Göran Larsson visar upp dyrgriparna.

Simmerskan Lena Hallander blev utsedd till Årets idrottstjej 2002 vid Mästargalan i mars.

Det svenska ubåtsvapnet firar sitt 100-årsjubileum med en rad evenemang runt om i landet,inte minst i Malmö. – Helt naturligt att Malmö är med. Kockums är juhovleverantör av svenska ubåtar, säger jan Nordenman som är kommendör och mariningenjör samt projektledare för firandet.

Nr 2 – April 2003● 23

➜

Nr 2 – April 2003●22

I kalendern hittar du alltid något kuloch spännande att göra. Teater,konst, musik eller sport, bara välj!

Malmökalendern gör inte anspråk på attvara fullständig och vi reserverar oss föreventuella ändringar .

Tipsa gärna Malmökalendern!Vårt Malmö , Malmökalendern,205 80 Malmö.Det går också bra att faxa till 34 35 33 eller ringa 34 11 01 eller e-post:monika.mansson@malmo.seFler tips hittar du på: www.malmo.se

■ Malmö Opera och Musikteater,tel 20 85 00The Full Monty – Allt eller inget/musikalMusik och sångtexter David Yazbek. Dirigent:Margareta Nilsson. Regi: Marianne Mörck. Irollerna: Alexander Lycke, Petra Nielsen, AddeMalmberg, Marianne Mörck m fl. Vi får mötasex arbetslösa stålverksarbetare som för sinöverlevnad bestämmer sig för att bli stripp-dansare för en kväll. Om att våga trots allt ochvinna sitt människovärde åter.KonserterKammarkonserter: Sångare och musiker frånMalmö Opera och Musikteater framför sinafavoriter i det lilla formatet i Storans foajé.Myrra & Helen bit för bit: Myrra Malmbergoch Helen Sjöholm bjuder på musikalstycken.Medverkar gör också Peter Nordahl ochMalmö Operaorkester. Storan.Op e ra g a l a: Di rigent Gi n t a ras Rinkevicius, med-ve rkande: Malmö Op e ra o rkester & Op e ra k ö r,Di l b è r, Charlotta Larsson, Ka rin Bäckström,Clas Sköld m fl. Musik av bl a T j a j k ov s k i j,Puccini, Wa g n e r, Rossini och Ve rdi. St o ra n .Mörck, Juth, Sköld & Humble: Musikaliskaåterblickar, önskedrömmar och överraskning-ar med Marianne Mörck, Tommy Juth, ClasSköld och Lars Humble. Medverkar gör ocksåMalmö Operaorkester. Dirigent: TobiasRingborg. Storan.KalendariumAllt eller inget: 17/4 (premiär), 19/4, 22–25/4,29–30/4, 2–4/5, 6–11/5, 13–16/5, 20–25/5,27–28/5. Vard kl 19, lör och sön kl 18.Kammarkonserter: 10/5 kl 14Myrra och Helen: 26/4 kl 18, 27/4 kl 16Operagala: 17/5 kl 18, 18/5 kl 18 Mörck, Juth, Sköld & Humble: 31/5 kl 18

■ Malmö Dramatiska teater,tel 20 86 10Bubblorna i bäcken/Intimanav Nikoline Werdelin. En ömsint och drastiskkomedi om blåögda fantasier i en krass verk-lighet. På en cancerklinik möter vi några mänoch den halta sjuksköterskan Maj. Hon harbestämt sig för att sluta jobba och vill ägna sigåt sin dröm – att titta på dansföreställningar.För att hedra henne beslutar patienterna sigför att uppföra en dans – bara för MajNya Maratondansen/HippSe Skånes dansteater.KalendariumBubblorna i bäcken: 11/4–24/5, ons–fre kl 19,lör kl 18

■ Skånes dansteater, tel 20 85 00Hipp, Kalendegatan 12Nya MaratondansenPå Hipp i Malmö ska en stor maratondans gåav stapeln, ett led i Malmös integrationspolitikoch en uppvisning i gemenskap. Nya maraton-dansen är något så ovanligt som modern dansmed en spännande handling, där skådespelare

dansar och dansare spelar teater.Kalendarium: 6/5 kl 19, 8–9/5 kl 19, 10/5 kl 18,15–16/5 kl 19, 17/5 kl 18, 21–22/5 kl 19

■ Dansstationen, tel 12 25 07Norra Vallgatan 28. 23–29/4: Dansdagar´03 med svenska ochinternationella gästspel på Dansstationen.Tema: skånska koreografer i exil23–24/4 kl 19.30: Nicola He p p, Ma l m ö / A m s t e r-dam och Rani Na i r, Lu n d / L o n d o n25–26/4 kl 19.30: Helena Franzén “Top flight”27–28/4 kl 19.30: Lisa Torun Dance Companyfrån London med verket “Triptych”29/4 kl 19.30 (Dansens dag): “This is modern”med New art club från London gästspelar medstöd från British Council.26/4 (Teaterns dag) kl 12–13: Dansmanifesta-tion på Stortorget i Malmö med all slags dansför allmänheten.9/5 kl 19, 10/5 kl 16 och 19: Heleneholmssko-lans vårföreställning 17/5 kl 19.30, 18/5 kl 16: Skolen for modernedans, Köpenhamn, presenterar koreografier avfem avgångselever.24–25/5 kl 16, kl 19: Malmö Dans Citys vår-föreställning. Biljetter och info Malmö DansCity, tel 040-12 06 99.

■ Malmö amatörteaterforumNorra Skolgatan 10ALängtan/Studioteatern,Scen 1Det har aldrig varit lätt att vara ung. Vad hän-der när pressen blir en övermäktig? “Längtan”är en tragedi av Frank Wedekind.Mars och Venus/Studioteatern,Scen 2Vad har Medea, Tartuffe och Fröken Juliegemensamt? Möt dem i en föreställning medscener ur olika pjäser genom teaterhistorien.Talismannen/Studentteatern, Blockboxen Kaj3, Malmö Högskola Sånglustspelet Talisman-en handlar om mobbning och utanförskap.KalendariumLängtan: 23–25/4, kl 19, 26–27/4 kl 17Mars och Venus: 17/4, 21/4, 24–26/4 kl 19Talismanen: 17–21/5, 23–25/5

■ Moomsteatern, tel 040-10 30 20Plats: Höjdroderg. 6Speciells Evangelium!I Moomsteaterns färgsprakande musikal åter-föds Jesus som mongoloid, för att hjälpa män-niskorna på rätt spår igen.Kalendarium: 15/2–25/4, tis–fre kl 19.30

■ Slagthuset, tel 711 11Stand up Comedy22/4 kl 19: David Batra29/4 kl 19: Jan Bylund6/4 kl 19:Thomas Petersson13/5 kl 19: Anna Lena Brundin27/5 kl 19: Thomas PeterssonJoseph and The Amazing Technicolor Dream-coat. Musikal med sprudlande dans, fantastis-ka melodier, energi och färgrikedom. Kalendarium: 19/4 kl 16 & 19.30, 20/4 kl 16,25/4 kl 19.30, 26/4 kl 16 & 19.30, 2/5 kl 19.30,3/5 kl 16 & 19.30, 9/5 kl 19.30, 10/5 kl 16 &19.30, 15–17/5 kl 19.30, 23/5 kl 19, 24/5 kl 16 &19.30, 30/5 kl 19.30, 31/5 kl 16 & 19.30

■ Teater Augusten, tel 844 16Kvartersteatern, Augustenborgsgatan 10Bus i bussen eller Den dagen när grönaLinjen gick till Dyrehavsbacken.En stunds rolig underhållning med sång, tal,musik och ett och annat danssteg.Kalendarium: 22/4, 26/4, 29/4, 6/5, 13/5,17/5, 20/5, 24/5, 27/5 kl 14

■ Teaterhögskolan, 32 55 95Teater Fontänen, MacbethAv William Shakespeare. En mardröm om för-blindande ärelystnad och gränslöst vansinne.Kalendarium: 5–6/5, 9–11/5, 13–17/5,19–22/5. Mån-fre kl 19, lör kl 18, sön kl 16

■ Teater Terrier, tel 611 85 15Teater 23, Djäknegatan 7 Jag skulle ha ropat för länge senEn berättelse om fyra människors flykt. De

■ Malmö konserthus/MSO, tel 34 35 00Föreningsgatan 3522/4 kl 19.30: Kammarmusik: FlöjtkonsertMalin Nordlöf, flöjt, Kjell Olsson, klarinett,Annika Fredriksson, fagott, Einar Öhman,horn, Bozza Serenade en trio. Musik: Jolivet,Crusell, Piston, Rossini24/4 kl 19.30: SymfonikonsertMalmö SymfoniOrkester, MSO, Dmitry Liss,dirigent, Björn Arnholdt-Olsson, viola. Musik:Brahms, Bloch, Borisova-Ollas 28/4 kl 18.30: Familjekonsert. MSO i samarbe-te med Rosengårdsskolans Satellitskola.29/4 kl 19.30: Kammarmusik: Uppsala kam-marsolister. Yukie Nagai-Stormby, piano.Musik: Fauré, Franck, Ravel6/5 kl 19.30: RecitalPieter Wispelwey, cello. Musik: Bach8/5 kl 19.30: SymfonikonsertMSO, Robert King, dirigent, Pieter Wispelwey,cello. Musik: Kraus, Haydn, Mozart9/5 kl 18: Musik efter jobbet. MSO, RobertKing, dirigent. Musik: Kraus, Mozart15/5 kl 19.30: SymfonikonsertMSO, Jesus Lopez-Cobos, dirigent, Lena Hoel,sopran. Musik: Strauss, Mahler22/5 kl 19.30: SymfonikonsertMSO, Markus Lehtinen, dirigent Timo Jäntti,fagott, Musik: Larsson, Fernström, SibeliusÖppet genrep kl 1223/5 kl 19.30: Gästspel. Elever från Estetiskaprogrammet

■ Blå Båten, tel 97 25 11 Bassängkajen25/4 kl 20: Joe Spinaci & the BrookolinoOrchestra. Gangsterswing2/5 kl 20: Tangarte, svensk-argentinsk tango.9/5 kl 20: Sjung me’ Skeppar’n16/5: 20: Marie Bergman, solo med gitarr.23/5 kl 20: Grus i Dojjan, hullimullanorkester

■ Jeriko, tel 10 30 20Spångatan 3824/4 kl 20: Helge Lien Trio (N)25/4 kl 22: Klubb bazaar, Gilito y su Clave28/4 kl 20: Filosofibaren. Gäst: Alice Bah29/4 kl 20: Skurups Folkhögskola1/5 kl 20: John Abercrombie Organ Trio (US)3/5 kl 23: Believe! 6/5 kl 20: Musikhögskolans jazzutbildningarsavslutningskonserter7/5 kl 20: Al Samar – orientaliskt13/5 kl 20: Musikhögskolans jazzutbildning-ars avslutningskonserter

befinner sig någonstans mellan det de harlämnat och det de hoppas på att komma till.De har alla olika bakgrund och olika förhopp-ningar om slutmålet. Kalendarium16/4, 18–20/4, 26–27/4 kl 19

■ Teatern.nu, tel 10 30 20 Kockumshallen, Stora Varvsg efter klaffbronSom ni vill ha detRe g i s s ö ren Ronny Danielsson låter inte baramän spela kvinnor utan också kvinnor spelamän, gamla spela unga och unga spela gamla.Vad är manligt, vad är kvinnligt? Här har könenupplösts men kärleken frodas över alla gränser!Kalendarium: 19/4–14/6, ons–fre kl 19.30, lörkl 17 och 21.

■ Teaterns dag26/4: Teaterns dag – från peruk till perfor-mance! Malmös teatrar öppnar sina dörrar förallmänheten med föreställningar, öppna repe-titioner, workshops och rundvandringar.Inträdesknappar hos närmaste teater ellerKulturcentralen. www.teaternsdag.tk

S how ,R evy&T e a t e r

S how ,R evy&T e a t e r

MusikMusik Rani Nair och Nicola Hepp delar på en föreställ-ning på Dansstationen.

På Galleri Tapper-Popermajer ställer Erwin Olaf utfotografier, bland andra VIP-lounge.

Gráda från Irland hör till de många band som upp-träder på Jeriko i vår.

Malmö Dramatiska Teater har premiär påBubblorna i Bäcken i april.

Nr 2 – April 2003●24 Nr 2 – April 2003● 25

●

14/5 kl 20: Gráda från Irland15/5 kl 20: Fridhems Folkhögskola22/5 kl 20: LIM. Skivrelease "zeke" 23/5 kl 22: Klubb bazaar.

■ Musikhögskolan, tel 32 54 6623/4 kl 19.30: Träblåssoaré, Rosenbergsalen,Ystadvägen 2524/4 kl 12.15: Lunchmusik i Caroli kyrka25/4 kl 19.30: Konsert. Fredrik von Schéele,piano. Rosenbergsalen26/4 kl 18: Konsert. Studenter vid Musikhög-skolan och Fridhems folkhögskola tolkarRadiohead. Rosenbergsalen26/4 kl 18: Examenskonsert med JennieLarsson, blockflöjt. Caroli kyrka29/4 kl 19.30: Diplomkonsert med JohanBridger, slagverk. Rosenbergsalen30/4 kl 15: Musica Vitae under ledning avMichael Bartosch. Rosenbergsalen1/5 kl 18: Vox Electronica. Musik av StefanKlaverdal. Diplomkonsert. Caroli kyrka2/5 kl 19.30: Examenskonsert med BjörnEdqvist, trumpet. Musik: Neruda, Jolivet,Edqvist, Svensson. Rosenbergsalen 2/5 kl 19: Examenkonsert med Sofi Berner.Caroli kyrka5/5 kl 19: Musikhögskolans sångklass sjungerin våren! Landstingssalen Malmö Rådhus8/5 kl 12.15: Lunchmusik i Caroli. 8/5 kl 19: Examenskonsert med JohanOlofsson, blockflöjt. Caroli kyrka9/5 kl 19: Musikhögskolans brassensembleunder ledning av Håkan Hardenberger. Caroli10/5 kl 15: Examenskonsert med MagnusJonsson, accordeon. Lilla salen Ystadvägen 2510/5 kl 18: Examenskonsert med CatharinaHolm, viola. Caroli kyrka15/5 kl 12.15: Lunchmusik i Caroli16/5 kl 20: Examenskonsert med jazzpianistenOlof Löfgren. Lilla salen Ystadvägen 2517/5 kl 15: Ko n s e rt. Musik: Wolf, Ro s e n b e rg s a l e n21/5 kl 19.30: Sångkonsert med ElisbethMelanders studenter. Lilla salen22/5 kl 12.15: Lunchmusik i Caroli23/5 kl 19: Examenkonsert med Frida Reuteroch Alexander Einarsson, orgel, piano ochsång. Caroli kyrka24/5 kl 15: Examenskonsert med CamillaSamuelsson, violin. Rosenbergsalen 24/5 kl 18: Examenkonsert med MathiasPetersson, bastrombon. Caroli kyrka25/5 kl 16: Examenskonsert med MariaMurwall, flöjt. Caroli kyrka30/5 kl 19: Examenskonsert med FredrikLindgren, trumpet. Caroli kyrka31/5 kl 15: Examenskonsert med JohanEkman, gitarr, Rosenbergsalen

■ Kulturbolaget, tel 30 20 11Bergsgatan 18 19/4 kl 22: Def Jux Recording Artists: El-P andMurs (USA)20/4 kl 22: The Sounds23/4 kl 21: MA Numminen & Pedro, ChestyMorgan24/4kl 21: Omar and the Howlers (USA)26/4 kl 21: Calexico + support27/4 kl 21: Kathleen Edwards28/4 kl 21: The Haunted + support: Mastodon30/4 kl 21: The Jayhawks (USA)2/5 kl 21: Turbonegro + support: Silver3/5kl 21: Voltmeter: Spiritual beggars8/5 kl 21: R i c h a rd Bu c k n e r, support: Ho m e l a n s9/5 kl 23: Timbuktu med Damn13/5 kl 21: Capleton 15/5 kl 21: Maria McKee18/5 kl 21: Lucinda Williams + support24/5: Säsongsfinal för Voltmeter: Gore GoreGirls (USA) + support Wit

■ Skovgaardsalen, tel 34 44 37Malmö konstmuseum27/4 kl 14: Hugo Wolf-firandet avslutas medsångcykeln ”Italienisches Liederbuch”. SaraWilén, sopran, Erik Bergquist, tenor, Inga-BrittNiemand och Jan Karlsson Korp, piano

■ Hot House, Wega, tel 12 32 12Malmö museer, Malmöhusvägen18/4 kl 20.45: Påskebrygd2/5 kl 20.45: Dreamboat, New Orleans16/5 kl 20.45: Honeysuckle Roses, dixieland30/5 kl 20.45: Big Brede Band

■ Musik i kyrkan, tel 35 90 00Husie församlingshem15/5 kl 18.30: Konsert. Elever från Kulturskol-an och Praktorkestern från Musikhögskolan 4/6 kl 19: Examenskonsert. MartinHasselgren, baryton. Instrumentalister

■ Malmö museer, tel 34 44 37Malmöhusvägen1/12–10/8: Skånsk film. En utställning om filmoch biografer i Skåne som sträcker sig överhela filmens historia. Kommendanthuset15/3–17/8: I samma stad. Malmö Museersfotografer ställer ut bilder om Malmö runtsekelskiftet 2000. Ingår i arrangemangetFotografi i Fokus. Slottsholmen25/4–9/6: VI! Vilka är vi? Var kommer vi ifrån?Vad vill vi? Ungdomar från alla nordiska länderhar tillsammans skapat en utställning där dearbetat med frågeställningar om sig själva.Slottsholmen 12/5–21/5: Tre Torn– om göteborgsdemon-strationerna. Efter EU-toppmötet i Göteborg2001 har frågor om yttrande- och demonstra-tionsfrihet, rättegångar och åtal, demokratioch makt varit omdebatterade ämnen i sven-ska medier. Tre Torn ger en unik möjlighet attge egna kommentarer om framtiden. 17/5–20/7: Ubåtsvapnet 100 år. Lär dig merom ubåtarnas utveckling, ubåtsräddning,vapen och motvapen och följ med på en expo-sé kring livet ombord. Utställningen är en delav Marinens 100-årsjubileum av det svenskaubåtsvapnet. Teknikens och Sjöfartens hust o m aug: Självklarheter. I vårt vardagslivanvänder vi mängder av ting som är en själv-klar del av tillvaron. SlottsholmenHela året: Motorcykelutställning. Modeller1904–1970. Teknikens och Sjöfartens Hus.

■ Limhamns museum, tel 15 78 10Limhamnsvägen 102.9/3–1/6: Alla dessa granna burkar. Ny ochgammal design på en förpackningstyp.19–21/4 kl 13: Påsk på torpet

■ Te a t e rmuseum, tel 12 48 83Kalendegatan 5C11/4– 8/6: Kända profiler på Hipp 1920–1950.

■ ABF, tel 35 24 29Loftet i Litteraturens hus, Lilla Torg:18/4 kl 19: Sista kvaltävling inför SM i PoetrySlam. Anmäl dig på plats.23/4 kl 19: Tre kontinenters poesi.24/4: Kinesiologi. Föreläsare: Fredrik Billgren. 25/4 kl 19: Nummer 5 i G&H-serien26/4 kl 19: Zigenarpunk,svensk postrock ochspontan lyrik.7/5 kl 19: Om och av Piraten . Sigge Cederlundoch Piratens muntliga berättarkonst. 8/5 kl 19: A s t ro l o g i som terapeutiskt hjälpmedel.9/5 kl 19: Scenpoetisk afton med inbjudnagäster. Musik och fri scen för alla. 10/5 kl 15: Trombon och magi.14/5 kl 19: ”Till en näktergal i Malmö”. PoetenHjalmar Gullbergs liv och verk i dikt och ton.15/5 kl 19: "Far och son Lång"17/5 kl 19: Hurra! Hurra! Hurra! välkomnarvåren21/5 kl 19: Poesiafton.27/5 kl 19: Serier i England.30/3–6|6: Serieutställning ”Polaroid”.

■ Baltiska hallen, tel 34 26 8125/5 kl 18: Malmöflickornas vårgalaGästartist och konferencier är Nina Pressing,gästkoreograf Gordon Marsh

■ Bulltoftadagen, tel 34 27 9818/5 kl 11–17: Familjedag. 20-årsjubileum förrekreationsområdet. Möt föreningarna som ärverksamma på Bulltofta.

■ Citytunnelutställningen, tel 32 00 00Lilla Nygatan 7 (vid Gustav Adolfs Torg)Utställningen som helt enkelt gör det enklareför dig att förstå hur allt hänger ihop.17/4 kl 13–16: Påsklovskul! Tävlingar, tipsrun-da, fika, se film och mycket mer på Citytunnel-utställningen. Ålder: upp till 17 år23/4 kl 8: Caféföreläsning: Vad händer införbyggstart? Anders Mellberg, informationschefberättar vad som händer fram till byggstart.21/5 kl 8: Ca f é f ö re l ä s n i n g :C i t y t u n n e l n ,e t ti n t ressant miljöpro j e k t. Wollmar Hi n t ze, miljö-chef, berättar om miljöarbetet på Citytunneln.

■ Folkfest i Lindängeparken1/6: Folkfest i Lindängeparken. TräffpunktFosie Kultur arrangerar folkfest i samarbetemed Motettens Folkets Hus och ABF Malmö.

■ Hyllie vattentorn, tel 34 16 00HenriksdalsvägenVarje sön kl 11–16: Besök Hyllie vattentorn.Vattnets Hemlighet, ljud- och ljusshow förhela familjen. Se Malmö, Öresundsbron ochKöpenhamn från 85 meter över havet. Håll-barhetshuset.

■ Galleri Signal, tel 97 92 10Södra Skolgatan 3125/4–11/5: Transmission, Glasgow – utbytes-utställning mellan Signal och det konstnärs-drivna galleriet Transmission i Glasgow

■ Galleri Tapper-Popermajer,tel 97 09 10Amiralsgatan 1612/4–4/5: Mauritz Karström, måleri10–25/5: Erwin Olaf, fotodesign

■ Limhamns konstföreningTegnérgatan 6012/4–4/5: Inge Blomqvist17–25/5: Limhamns Konstförenings elev-utställning

■ Skånes konstförening, tel 10 33 80Stortorget 926/4–27/5: Michael Johansson, “Fieldasy”, kar-tor och objekt7–25/6: Pepe Viñoles, “Lösningar”, skulptur

■ St Johanneskyrkan, tel 35 91 50 16–29/5: Fotoutställning. Dokumentär foto-utställning med syfte att skildra de hemlösasvardag i Malmö av studerande vid MalmöHögskola. Samarrangörer: Aluma, Johannes-kyrkan och Stadsmissionen

24/5–24/8: Carl Fredrik Hill. Karduser. En svitbilder teckande i bläck eller tusch, på bruntomslagspapper.

■ Malmö konstmuseum, tel 34 44 37Malmöhusvägen30/3–1/6: Åke Göransson (1902-1942) Åke Göransson var en av de mest intressantaGöteborgskoloristerna. Till minne av hansfödelse för 100 år sedan och hans bortgång för60 år sedan, visas en vandringsutställning. 6/4–4/5: Appearance. Ett urval av konstmu-seets kontsfotografier presenteras i sambandmed ”Fotografi i Fokus”. F-rummet

■ Rooseum, tel 12 17 16Gasverksgatan 22April–juni 03: Rooseum Universal StudiosFöreställningar, musikevenemang och filmin-stallationer med publikt deltagande. Ambitio-nen är att visa olika sätt som konstnärer kom-binerar film, ljud, föreställning och nöje ellermöda för publiken samt att för vandla Roos-eums utställingslokaler till en produktions-plats för konstnärligt arbete och en lokal föruppträdanden och aktivt deltagande.3–17/4: Loud and Clear på gatan12–21/4: Iranian Pool25–27/4: John Cage-helg30/4: Klubbkväll5/5–8/6: Ma rk Lewis.The Near and the Far Re a l

■ Form Design Center, tel 664 51 50Lilla Torg4/4–4/5: Utvalt. Svenskt konsthantverk. 11/4–4/5: Softshell. Boblbee, väskkollektion11/4–18/5: Photography in advertising.Internationell reklamfotografi9/5–8/6: 11 skåp. Danska Møbelsnedkerfore-ningen 10 år23/5– 15/6: Rum3. Arkitektskolan LTH, MalmöHögskola och Forsbergs skola

■ Formargruppen, tel 780 60Engelbrektsgatan 829/3–23/4: Lena Svensson, glas, AnnikaAndersson, textil. 28/4–28/5: Me d l e m m a rnas sommarutställning

■ Galleri 21, tel 97 17 16Rådmansgatan 5l5–27/4: Nana Petzet (D)3–25/5: Roddy Bell (GB)

■ Galleri Final, tel 30 78 36Helmfeltsgatan 926/4–18/5: “Finalister” – sex konstnärer somställt ut på Final 1997–2000

■ Galleri GKM SIwert Bergström, tel 611 99 11Stora Nygatan 305/4–17/5: Jan Desmarets, bronsskulpturer.Patrick Chappert Gaujal, nya målningar24/5–30/6: Sommarsalong

■ Galleri Holm, tel 23 32 21Västergatan 9B12/4–27/4: Susann Wallander, måleri3–18/5: Bennet Edh, måleri

■ Galleri Magnus Åklundh, tel 97 26 50Adelgatan 525/4–24/5: Per Pålsson, objekt, skulpturer30/5–28/6: Viktor Kopp, målningar

■ Galleri Musafällan, tel 23 09 49Jakob Nilsgatan 512/4–4/5: Olle Lindqvist, måleri

■ Galleri Persson, tel 97 96 15Jöns Filsgatan 1012/4–4/5: Doris Bengtsson, skulpturer10/5–1/6: Marta Runemark, skulpturer

■ Galleri ping pong, tel 12 10 59Rådmansgatan 712/4–3/5: Astrid Svangren, måleri10–31/5: Fredrik Hofwander, teckningar

■ Galleri Rönnquist & Rönnquist, tel 23 22 34Själbodgatan 212/4–4/5: Andy Howlden, skulptur10/5–1/6: Ulf Eriksson, måleri

■ Galleri Rostrum, tel 30 18 16,Västergatan 215–27/4: Ewa Berg3–25/5: Lena Eriksson-Freeman, installation

Boule24/5: Örestad Open, stadionområdet25/5: Örestad Open, stadionområdetFotboll21/4 kl 13: Malmö FF–Mallbackens IF, dam-allsvenskan, Malmö Idrottsplats 21/4 kl 15: Malmö FF–Landskrona BOIS, sta-dion.28/4 kl 19: Malmö FF–Östers IF, damallsven-skan. Malmö Idrottsplats4/5 kl 17: IFK Malmö–Café Opera, superettan.Malmö Idrottsplats10/5 kl 16: Malmö FF–Hammarby IF, dam-allsvenskan. Malmö Idrottsplats13/5 kl 19: Malmö FF–Örgryte IS. Stadion.17/5 kl 16: IFK Malmö–Trelleborgs FF, super-ettan. Malmö Idrottsplats18/5 kl 17: Malmö FF–Enköpings SK. Stadion28/6 kl 19: Malmö FF–K/Landvetter IF, dam-allsvenskan. Malmö Idrottsplats1/6 kl 18: IFK Malmö–Gefle IF, superettan.Malmö IdrottsplatsInnebandy25/4 kl 16.30: Schwe i z – Finland. Baltiska hallen.25/4 kl 19.30: Sverige–Norge. Baltiska hallen.27/4 kl 13: Norge–Schweiz. Baltiska hallen.27/4 kl 16: Sverige–Finland. Baltiska hallen.Löpning/motion1/5 kl 10: Bokskogsrundan. Torup. Malmöfrisksportklubb.5/5 kl 18.30: Vårruset, 5 km för kvinnor.Stadion. Info: MAI14/5 kl 18.30: Tjejgåing. Motionsgång för kvin-nor, 6 km. Bulltofta. Info: Heleneholms IF21/5 kl 18: Företagsstafetten, motionslopp förf ö retag. Pildammsparken. Info: Heleneholms IFRugby1–3/5: European Nation's Cup (WENC),Europacupen för damlandslag. grupp A.Lindängens IP1/5 kl 13: Spanien–Italien 1/5 kl 15: Sverige–Frankrike3/5 kl 13: Förlorarna i första omgången3/5 kl 15: Finalen17/5 kl 14: Malmö RC–Pingvin RK, Trelleborg.Elitserien. Lindängens IPVattensport26–27/4: Vattenpolo, allsvenskan. Aq-va-kul24–25/5: Simning, svenskt grand prix. Lind-ängsbadet. Malmö Kappsimningsklubb

Husie kyrka18/5 kl 18: Musikgudstjänst. Barn- och ung-domskörer framför sånger inspirerade avboken Häxan och Lejonet.Limhamns kyrka27/4 kl 18: Körkonsert. Mixtus Cantus. CeciliaKornerud, dirigent18/5 kl 18: Go s p e l k o n s e rt. Go s p e l k ö ren "Pe a r l sof Joy". Anna Weister Andersson, ledareLimhamns församlingshus11/5 kl 16: Vårkonsert. Limhamns brassband,Limhamns församlings körer. Ledare: AndreasWetterlund, Cecilia Kornerud, Larsåke SjöstedtPaulisalen, församlingshuset24/4 kl 19: Barnmusikal – När Findus var litenoch försvann. Musikalgruppen.10/5 kl 14: Paulikörens vårkonsertS:t Andreas kyrka18/4 kl 19: Matteuspassionen av Bach medMalmö Kammarkör, solister och orkesterunder Dan-Olof Stenlunds ledning. 2/5 kl 20: Orgelkonsert med ChristinaBlomkvist. Musik av Mozart och Alain.17/5 kl 15: Ein deutsches Requiem. Helsing-borgs Marias oratoriekör och Kvistofta ochGlumslövs kyrkokör under Christian Schultzesledning. Musiker ur Helsingborgsymfonikerna.S:t Johannes kyrka4/5 kl 18: Gospelkonsert med Gospel RoseChoir. Ledare Johan Teodorsson18/5 kl 18: Orkesterkonsert. MalmöOrkesterförening, dirigent Patrik AnderssonS:t Pauli kyrka4/5 kl 19: Konsert – Bach och annan barock-musik. Solist Kristina Hellgren.18/5 kl 11: Vårfest i folkton.S:t Petri kyrka11/5 kl 18: Konsert. Monteverdis Mariavespermed Petri Sångare, Scandia Consort och solis-ter. Dirigent: Olle Cervin

■ Barnens scen, tel 709 91Falsterbogatan 17 (i Folkets Park)23/4 kl 10: Grafiska UrbeEtt kulturprojekt som konstnärinnan Netoshaframför i en kombinerad installation och per-formance. I dessa båda uttr ycksformer blan-das flera konstarter, däribland bild, video ochteater. Ålder: högstadiet och gymnasiet26/4: Teaterns Dag: Ivos Hus –TeaterMorianen. Djuren i skogen fryser så hemskt isnöstormen och beger sig till Ivos husför att söka värme. Men ska Ivo våga öppna sindörr och släppa in dem? Ålder: 2-5 år4/5, 11/5, 18/5, 25/5 kl 14: Cirkus Pajazzosvårföreställning. Malmö Cirkusskolas ungdo-mar visar hisnande konster. En nycirkusföre-ställning för hela familjen. Ålder: från 5 år

■ Inkonst19/4 kl 22: Klubb Musikalka20/4 kl 13: Barnkafeterian20/4 kl 19: Musikalka22/4 kl 19: Musikalka23/4 kl 19: Musikalka25/–8/5: Ung konst. Utställning med ungaoetablerade konstnärer i Öresundsregionen. 26/4 kl 22: Rhythm Ace.27/4 kl 16: Distro27/4 kl 13: Barnkafeterian4/5 kl 13: Barnkafeterian8/5 kl 21: Stanza. Poesiklubb med live jazz!9/5 kl 22: Bambam.10/5 kl 22: Matchbox.11/5 kl 13: Barnkafeterian16/5 kl 2: Rhythm Ace.18/5 kl 13: Barnkafeterian22/5 kl 21: Solar. Jazzklubb med livemusik! 25/5 kl 16: Distro25/5 kl 13: Barnkafeterian28/5, 3–6/6 kl 17: Teaterrörelsen: Tjärn.31/5 kl 20.30: Klubb Musikalka1/6 kl 18: Musikalka

■ Kulturskolans dag24/5 kl 11–16: Kulturskolans dag och öppethus på Malmö Kulturkompani.

■ Kulturvecka, Limhamn, tel 34 62 24 19–24/5: Kulturvecka på Limhamn-Bunkeflo.Avslutas med en kulturdag 24/5 kl 10–15 påLimhamns torg. Konserter, loppmarknad,utställningar mm. Program på biblioteken.

■ Litteraturens vänner i Skåne20/5 kl 19: I Jarlens sekel. Dick Harrison.Smaklöken, Lilla Torg.

■ Panora, tel 611 27 07S:t Gertrudsg. 4, info: www.panora.nu17/4 kl 19: Gudomligt ingripande, palestinskfilm från 2001 18/4 kl 23: Night beat19/4 kl 21: Klubb, tre liveband + DJ25/4 kl 23: oo-e [san]. Asiascope nightclub.26/4 kl 19: Lokomotiv Konkret26/4 kl 23: Intensified: punk rock legends30/4 kl 22.30: Ad lib1/5 kl 20: Teen Riot2/5 Kl 19: Du ska nog se att det går över,svensk film från 20032/5 kl 23: Performance, DJ Gary Fowles3/5 kl 23: Wonder, DJ Young Soul Rebels9/5 kl 23: Night beat10/5 kl 23: Big bad bass15/5 kl 20: Teen Riot17/5 kl 23: The gabb23/5 kl 23: Moscow disco24/5 kl 23: Filmparty29/5 kl 20: Teen Riot31/5 kl 21: Klubb, tre liveband + DJ

■ Påsk i Malmö16–17/4: Påskfirande på Gustav Adolfs torgMusik, teaterunderhållning, påskpyssel m m

■ Stadsbiblioteket, tel 660 85 00 23/4 kl 18: Ställ frågor om släktforskning.24/4: Världsbokdagen blir bokbytardag: Tagmed dig en bok och byt till dig en annan! Seanslag på Stadsbiblioteket29/4 kl 18: Hur fångar man gäddan? Om atthitta i böcker, artiklar och cyberspace.8/5 kl 12: Blockflöjtfamiljen presenterar.Konsert med Kulturskolan i Röda rummet.8/5 kl 16: Bokbussen inbjuder till Bokcafé ochboksamtal i Röda rummet 10/5 kl 14: Kursk och andra ubåtsolyckor. JanNordenmann, Marinen, ger en kort exposéöver några kända ubåtsolyckor. Röda rummet.17/5 kl 14: Hip hop-gruppen Advanced Patroloch det skrivna ordet. Röda rummet. 19/5 kl 17: Hur fångar man gäddan? Om atthitta i böcker, artiklar och cyberspace.

■ Unga filmfabriken, tel 34 26 24Kulturkompaniet, Friisgatan 15B,Tors kl 16–20: Öppet hus för dig som är 13–19år. Redigera, gratis, i vår datasal. Mer info:www.filmfabriken.malmo.se

■ ValborgsfirandeStämningsfullt valborgsfirande vid Stora dam-men i Pildammsparken. Mer info:www.malmo.se

■ Victoria, tel 10 30 20Södra Förstadsgatan 1823–26/4 kl 19.30: Mats Ronander med gäster.Programmet ges som picknickteater

■ Malmö konsthall, tel 34 12 93S:t Johannesgatan 78/2–4/5: Mo d e rna museet c/o Malmö konsthallModerna Museet i Stockholm, nationensmuseum för de senaste drygt hundra årenssvenska och utländska bildkonst, får undervåren 2003 en ny adress, c/o Malmö Konsthall. 24/5–24/8: Nina Roos. Shifting Spaces: A Rapid Touch. Målningar

K o n s tK o n s t

Mus e e rMus e e rÖv r i g tÖv r i g t

Idr o t tIdr o t t

Barn&

fami l j

Barn&

fami l j

Pieter Wispelway spelar cello i en symfonikonsertpå konserthuset den 8 maj.

På Galleri Persson visar Martha Runemark skulp-turer i maj.

Malmöflickorna har sin årliga vårgala på Baltiskahallen den 25 maj.

Nina Roos utställning ”Shifting Spaces:A RapidTouch”visas på Malmö Konsthall hela sommaren.

Påsken i Malmö fokuseras kring Gustav Adolfs torgdär det underhållning av olika slag den 16–17 april.

På Galleri Final blir det samlingsutställning.Blandannat visas Hasse Karlssons akvarell.

”Triptych”dansas på Dansstationen den 27–28april.

Repetitionerna för Allt eller inget (The Full Monty)pågår för fullt på Malmö opera och musikteater.Premiär blir det den 17 april.

Skånes Dansteater och Malmö Dramatiska Teatersamarbetar i föreställningen Nya Maratondansensom spelas på Hipp.

Nr 2 – April 2003● 27Nr 2 – April 2003●26

I n fo rm ation från Malmö stadPo s tens gruppförsändelse till hushåll och företag i Ma l m ö