VISMAgazine – EN KUNDTIDNING FRÅN VISMANr 1/2011

Jan Carlzon:”En högtflygande idé

räcker inte alltid”

Tekniken som skapar rädsla

Mia Törnblom:”För att leda andra, måste

du känna dig själv”

Modern projektledning:

ALLT I ETT PÅ NÄTET

i n n e h å l l

UTGIVARE:

Visma i Sverige • 0771 442200

• www.visma.se

E-POST:

red@vismagazine.se

REDAKTIONELL

PRODUKTION:

Redaktionsbyrån Texta

REDAKTION:

Thor Balkhed • Erik Bergseth

• Maria Blomqvist • Kristina

Carlsson • Peter Carlsson

• Karin Forsman • Lars

Fredell • Emma Karlsson

• Helena Lustig • Karl

Wenehed • Nicole Wilson

GRAFISK FORM:

Torbjörn Lagerwall

MEDARBETARE I DETTA

NUMMER:

Magnus Brøyn • Peter

Carlsson • Lars-Gunnar

Gustafsson • Jacob Härnqvist

• Gunilla Jonsson Wennerberg

• Patrik Leonardsson •

Elisabeth Løvseth • Dris

Mhammedi • Karianne Myhre

• Henrik Øistad

OMSLAGSBILD:

Dris Mhammedi

TRYCK:

Löwex Trycksaker AB

UPPLAGA:

23 000

Innehållet i denna tidskrift är

avsett som information och

ska endast användas efter

samråd med professionell

rådgivare.

Modern projektledning: Allt i ett på nätet . . . . . . . . . . . . . . .3

Välkommen till Vismas stora gemenskap . . . . . .4

Visma reformerar handeln mellan företag . . . . . . . . . .6

Tekniken som skapar rädsla . . . . . . . . . . . . . .8

Ung kreativitet ger affärsframgångar . . . . . . . . . . . 10

”En högtflygande idé räcker inte alltid” . . . . . . . . . . . . . .12

”För att kunna leda andra måste du känna dig själv” . . . . . . .14

Med kundens bästa som hjärtefråga . . . . . . . . . . . . . . .16

Effektivare med elektroniskt upphandlingsstöd . . .18

Smarta inköp i Gävleborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20

Nya projekt- och konsulttjänster från Visma . . . . . . .22

Notiseri korthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23

Närhet som konkurrensfördel

När jag växte upp i Luleå på 80-talet utspelade sig en legendarisk batalj mellan David och Goliat. Jag tänker inte på någon av de gånger som Djurgår-dens IF kom för att möta Luleå Hockey. Matchen jag tänker på stod i stället mellan den multinatio-nella hamburgerkedjan McDonalds och den lokala uppstickaren Max.

När McDonalds en morgon i maj 1983 slog upp portarna till sin första restaurang i Norrbotten gjorde man det med pompa och ståt. Musikorkes-tern var på plats liksom de båda lokaltidningarna Norrbottenskuriren och NSD. Silkesbandet fick klippas av landshövdingen. Egentligen hade man önskat att Maud Adams, dåtidens största Luleå-profil, skulle hålla i saxen men hon hade tackat nej. Enligt ryktet för att hon var vegetarian.

Öppningsdagen var en succé med långa köer som ringlade utanför restaurangen ända fram till stängningsdags. McDonalds konstaterade tri-umferande att de lyckats etablera sig på tidigare obruten mark där det fanns utmärkta förutsätt-ningar att sälja hamburgare.

Tre år senare stängde McDonalds sin verksam-het i Luleå och lämnade Norrbotten. Då hade man ändå haft bra tålamod, stolarna på restaurangen hade i princip stått tomma hela det sista året. Stängningen blev historisk eftersom det då an-sågs vara McDonalds första riktiga misslyckande att etablera sig på en ny marknad.

Vad hände? Hur kunde orkestern och succén från öppningsdagen bytas ut mot tomma restau-rangstolar och konkursförvaltare i grå kostym? Och inte minst, vad har denna historia att göra med oss på Visma?

Händelseutvecklingen förklaras av att kun-derna blev missnöjda och tröttnade på hambur-gerkedjans standardiserade utbud och obenägen-het att anpassa sig efter den lokala marknadens önskemål.

Utan kundernas förtroende dör snabbt en verksamhet oavsett om man säljer hamburgare, ekonomitjänster eller IT på en konkurrensutsatt marknad.

På Visma för vi dagligen diskussioner med våra kunder om hur vi kan förbättra och utveckla vår verksamhet. Det kan ibland vara en utmanan-de balansgång att möta krav om standardisering och prispress och samtidigt verka för innovation och flexibilitet.

Andreas Wikholm, vd Visma Sirius

Fast det är just denna balansakt vi älskar att göra. Mycket tack vare att vi sitter på ett trumfkort jämfört med många av våra mer globalt fokuserade konkurrenter. Närheten till våra kunder är nyckeln till att vi kontinuerligt utvecklar produkter och tjän-ster på bästa möjliga sätt. Flera exempel på detta kan du ta del av i denna utgåva av Vismagazine.

Allt redaktionellt material producerat för Vismagazines räkning lagras elektroniskt och kan komma att publiceras på Vismas webbplatser eller i

annan digital kommunikation utan att särskilt meddelande lämnas eller särskild överenskommelse görs angående sådan publicering. Externa

medarbetare måste meddela eventuella förbehåll mot detta. I princip publiceras inte material med förbehåll mot elektronisk publicering.

1 Sälj in dig. Den första delen av ett pro-jekt är införsäljningsfasen . Visma Se-vera ersätter inte ett fullvärdigt CRM-system, men är ett verktyg som ger dig

överblick över kontakter, aktiviteter, försäljning och försäljningsprognoser . Lösningen gör det också enkelt att lämna anbud .

Styr tid, resurser och kostnader. Effek-tiv administration gör det enklare att fullfölja projekt inom tids- och kost-nadsramarna . Med funktionalitet för

projektförvaltning och resursfördelning, kan du beräkna tidplaner och kostnader, och följa pro-jektet från koncept till färdigställande . Du kan planera, uppdatera och se status på de olika ar-betsuppgifterna dina medarbetare jobbar med .

Registrera timmarna. Visma Severa ger dig löpande kontroll av tidsåt-gången, såväl fakturerbar som icke fakturerbar tid, och säkerställer att du

har korrekt underlag till faktureringen . Det står dig fritt att definiera egna inställningar till vilka faser och uppgifter timmarna ska sättas upp på, du kan skapa översikt på både projekt- och medarbetarnivå . Prissättningen är flexibel, du kan specificera olika priser i olika projekt eller för olika medarbetare . Eller använda dig av fast pris, oavsett timantalet .

Skicka faktura. Snabb och korrekt fakturering är viktig för likviditeten . Med Visma Severa genereras faktu-ran för ett projekt på några sekunder

och med ett enkelt klick, baserat på registrera-de timmar, reseutlägg, tjänster och eventuella produkter . Fakturamallar finns i systemet och de kan enkelt göras om . Egendefinierade fak-turauppställningar kan också sparas för vidare användning . Du väljer själv om du vill skicka fakturan på papper eller elektroniskt . Tjänsten kan användas som en fristående fakturerings-lösning eller så kan du överföra det automatiskt genererade fakturaunderlaget till ditt ekonomi-system och sköta faktureringen därifrån .

Lär dig av rapporterna. Rapporte-ringsfunktionen lär dig utnyttja de data du registrerar varje dag för att mäta och följa upp negativ och po-

sitiv utveckling i verksamheten . Till exempel kan du enklare identifiera lönsamma mark-nadssegment, upptäcka förlorade intäkter snabbare eller bättre följa medarbetarnas produktivitet . Förutom ett stort antal förde-finierade rapporter kan du även skräddarsy egna . Du väljer dimensioner och detaljnivå på ett enkelt och intuitivt sätt .

Emma Karlsson tror att många projektoriente-rade organisationer har saknat en lösning där alla dessa funktioner finns samlade . Regist-rerade upplysningar kan återanvändas i olika inställningar i systemet, vilket gör det enklare att få en enhetlig bild av verksamheten och på så vis bygga kunskap till stöd för framtida beslut .

– Dessutom tillkommer alla fördelar med att det hela är nätbaserat . Glöm installation

och drift – det sköter Visma . Logga in när som helst och var som helst . Att lösningen är läckert formgiven är natur-ligtvis inte avgörande, men det är ändå trevligt att använ-dargränssnittet ger en bra upplevelse, säger Emma och avslutar:

– Gå in på www.visma.se/severa och prova gratis i 30 dagar!

MODERN PROJEKTLEDNING:

ALLT I ETT PÅ NÄTETVisma Severa är en helt och hållet nätbaserad lösning för effektiv projektadministration . Jobbar du i ett tjänsteföretag kan du nu hantera införsäljning, projektstyrning, tidregistrering, fakturering och rapportering från en och samma webbplats .

Text: Elisabeth Løvseth/Peter Carlsson. Foto: Dris Mhammedi

Lösningen har tagits emot väl både i Sverige och Finland, och det finns i dag fler än 7 000 användare i olika projektorienterade organisa-tioner . Emma Karlsson är marknadsansvarig i Sverige och mycket stolt över webbtjänsten . Här visar Emma oss hur det fungerar .

TILLvArATAr hELA ProjEkTProcEssEN– När du loggar in möts du av en personlig startsida, som du själv organiserar i förhållande till vilken information du enklast vill ha tillgång till . Tvärtemot vad som är vanligt i nätbaserade tjänster, är den här lösningen väldigt enkel att individualisera och anpassa till rutinerna i din unika verksamhet, berättar Emma Karlsson .

– Systemet täcker alla delar av projektpro-cessen, från införsäljning till blivande kunder till fakturering och slutrapportering:

Emma Karlsson på Visma serverar

en komplett nätbaserad lösning för

projektledning.

2

3

4

5

VISMAgazine 1/11 3

vÄLkoMMEN TILL vIsM As sTorA GEMENskAPVisma ger en kvarts miljon användare i företag, föreningar, organisationer och offentlig sektor effektiva lösningar för ekonomisk administration och verksamhetsstyrning . Koncernen är Nordens ledande leverantör av produkter och tjänster inom programvara, outsourcing, inköpslösningar,

betalningstjänster, butiksdatalösningar, IT-projekt, anbud och upphandling .Vismakoncernen har drygt 4 300 anställda och av dessa finns cirka 1 300 i Sverige . På den här kartan ser du var vi finns .

Visma Advantage Inköpsportal med färdigförhandlade avtal för effektiva inköp via internet . 50 000 varor och tjänster inom kontorstillbehör, datatillbehör, telefoni, internet, drivmedel, frakter, hotell, resor och trycksaker . Kontor: Stockholm

Visma Collectors Ett av Sveriges ledande företag inom betalnings- och kundfordrings-hantering . Kreditupplysning, faktura- och påminnelseservice, inkasso, utlandsinkasso, långtidsbevakning, finansiering av kundfordringar . Kontor: Helsingborg, Växjö, Stockholm

Visma Esscom Ett rikstäckande företag som servar och installerar avancerade utrust-ningar inom elektronik och IT . Hanterar cirka 60 000 serviceärenden per år hos butiker, restauranger, kollektivtrafik, kontor och lager . Kontor: Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Västerås och Gävle

Visma Opic Marknadens ledande expert på affärsrelationer mellan offentliga köpare och dess leverantörer med ett brett utbud av tjänster som stödjer kö-paren i upphandling och säljaren i anbudsgivning . Har nyligen förvärvat Kommuninfo och Allego . Kontor: Linköping, Stockholm, Falun, Umeå och Halmstad

Visma PharmaSolutionsEn komplett leverantör av butiksdatalösningar med inbyggd receptexpe-ditionsmodul till alla aktörer som arbetar med apoteksverksamhet . I pro-dukt- och tjänsteportföljen finns branschspecifik management, support, utbildning och skräddarsydda lösningar för vad varje apotek behöver gällande stöd och verktyg i sin verksamhet . Kontor: Stockholm

Visma Proceedo On demand-lösningar för avtal, inköp och fakturahantering till privata och offentliga kunder som exempelvis Göteborgs stad, Kungsbacka kom-mun, Ragn-Sells, Lunds universitet, Nordea och Schenker . Kontor: Stockholm

Visma Retail Totalleverantör av IT-lösningar och tjänster för detaljhandeln med produkter som kassaapplikationer, backofficelösningar och centrala lösningar för styrning av kedjeföretag inom detaljhandeln samt tjänster som projektledning, implementation och utbildning . Kontor: Norrtälje, Västerås och Stockholm

Visma Services Lösningar inom ekonomi- och löneadministration för små, medelstora och stora företag . Bland tjänsterna finns outsourcing av lönehantering, redovisning och bostadsrättsförvaltning samt rådgivning och bolags-ärenden . Kontor: Stockholm, Upplands Väsby, Göteborg, Malmö, Uppsala, Malung, Falun och Svärdsjö

Visma SeveraLeverantör av internetbaserade tjänster som förenklar hanteringen av projekt, kunder, tid och fakturering med ett enda webbverktyg, i första hand för konsult- och projektorienterade IT-företag, media- och arkitekt-byråer . Kontor: Stockholm (huvudkontor i Helsingfors)

Visma Sirius Portal- och e-tjänstlösningar, verksamhetskonsulter och arkitekter, större förvaltningsåtaganden och projekt samt lösningar för dokument-, ärende- och arkivhantering . Kunder både inom offentlig och privat sektor . Kontor: Stockholm, Skellefteå och Malmö

Visma Software Ledande leverantör av ekonomi- och affärssystem för privata företag och offentlig sektor med direktförsäljning och återförsäljare över hela Sverige . Kontor: Malmö, Stockholm, Göteborg, Umeå

Visma Spcs Landets största leverantör av ekonomiprogram för små och medelstora företag samt för redovisnings- och revisionsbranschen . Direktförsäljning samt återförsäljare och partners över hela landet . Kontor/butiker: Växjö, Stockholm, Göteborg och Malmö

FuLL koLL PÅ TIdEN MEd AppEn VISMA TIdBra koll på tidrapporteringen kan vara avgörande för lönsamheten i ett före-tag. Med den nya Iphone-appen Visma Tid blir det enklare än någonsin att hålla reda på den fakturerbara tiden.

– Vi har fått många förfrågningar från våra kunder om just den här typen av applikation . Det finns ett behov av att smidigt kunna re-gistrera sina tider var man än befinner sig och

löpande få in bra underlag för fakturering och löner, säger Gunilla Jaltsén, projektledare på Visma Spcs .

hELT MobIL rAPPorTErINGAppen Visma Tid gör användare av det lokalt installerade tids- och projektprogrammet med samma namn helt mobila . Appen följer de in-ställningar som finns i programmet Visma Tid och synkroniseras fortlöpande över nätet . Det

gör att informationen i appen hela tiden är upp-daterad .

Appen Visma Tid är kostnadsfri, men kräver gällande avtal på programvaran Visma Tid, där även Visma WebbTid ingår . Appen följer de in-ställningar som finns i det lokalt installerade programmet och synkroniseras fortlöpande över nätet .

Visma Tid finns i både svensk och norsk ver-sion samt på engelska .

4 VISMAgazine 1/11

vÄLkoMMEN TILL vIsM As sTorA GEMENskAP

© Svenska Grafikbyrån

FuLL koLL PÅ TIdEN MEd AppEn VISMA TIdFuNkTIoNErNA I vIsMA TId För IPhoNE• Tider – registrera tider på kunder, projekt

och aktiviteter och få underlag till faktu- rering och löner .

• Snabbval – för smidig registrering på kund, projekt och aktivitet .

• Översikt – ger en bra bild av veckans re-gistreringar .

• Anteckningar – för komplettering av tids-registreringarna .

Läs mer om programmet Visma Tid på www.vismaspcs.se/tid.Hämta appen Visma Tid gratis från Apples AppStore via iTunes.

FrÅN koNkurrENsuTsÄTTNING TILL bETALd vArADet finns flera sätt att finna den bästa leverantören . Antingen kan du använda vårt verktyg för att begära in anbud över nätet eller så kan du bli medlem i vårt inköpssamarbete där vi redan har förhandlat fram de bästa leverantörsavtalen åt dig .

I vår inköpsportal hittar du några av marknadens bästa priser hos fler än 40 väletablerade leverantörer, som våra inköpsspecialister förhandlat med . På så vis slipper du övervaka marknaden och förhandla fram egna avtal . Vårt inköpssys-tem för stora organisationer täcker hela processen, från det att en beställning blir godkänd och skickad till dess varan är mottagen och fakturan är klar för betalning .

Vi har flera olika lösningar för att effektivisera fakturarutinerna, som digitali-sering av pappersfakturor, elektroniska fakturaflöden och automatiserad mottag-ning av elektroniska fakturor direkt från leverantören . De olika lösningarna kan självfallet integreras med dina inköps- och ekonomisystem .

vIsMA rEForMErAr HANDELN MELLAN FÖRETAG

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig med dina inköps- och säljprocesser? Besök visma.se/inkop.

FrÅN ProsPEkTErING TILL PENGAr PÅ koNToTDe flesta säljorganisationer använder mycket tid och resurser på att hitta nya kundämnen, prospekt, uppfylla behov och komma i position för att leverera . Vi övervakar anbudsbegäranden från både offentlig och privat sektor, och skickar skräddarsydda säljcase rakt in i din inbox . Vi har också nätbaserade lösningar som ger dig bättre marknadskännedom och selekteringsverktyg som du kan använda i förbindelse med marknadsaktiviteter .

Vi kan hjälpa dig med själva försäljningen och erbjuder flera olika system, både nätbaserade och lokalt installerade, för att hantera dina kundrelationer . Varje år säljutbildar vi dessutom tusentals företagsrepresentanter, bland annat i hur man säljer till offentliga verksamheter .

Du kan överlåta hela eller delar av din kundfakturering och ingående betal-ningsprocess till oss . Vi får beställningsunderlaget från ditt ekonomi- eller kund-hanteringssystem och kan skicka ut fakturan med format, frekvens och utse-ende enligt dina önskemål . Vi bevakar och följer upp alla fakturor, hela vägen från betalningspåminnelse över inkasso till juridisk rådgivning, om det är vad du vill . Eller så kan du välja att använda oss enbart för inkassoärenden . Du kan även sälja dina fordringar till oss och på så vis få betalt direkt .

De senaste åren har vi utökat vårt utbud av produkter och tjänster som för-enklar handeln mellan företag. Lösningarna täcker in alla led i processerna för både köp och sälj. Inom och mellan både privat och offentlig sektor. Med nätbaserad funktionalitet kan du elektroniskt och delvis automatiskt hantera de olika processrutinerna.

6 VISMAgazine 1/11

Är du redo att tänka mer enhetligt angående hur du förhåller dig till dina leverantörer och dina kunder? El-ler för att ställa frågan på ett annat sätt: Är du redo för rimligare inköpsavtal, bättre kostnadskontroll, fler kun-der eller pengarna snabbare in på kontot? I så fall kan Visma hjälpa dig .

Text: Elisabeth Løvseth/Peter Carlsson. Illustration: Karianne Myhre.

Handelmellan verk-samheter

Sedan årsskiftet har nästan 22 000 nya företag startats i landet . Det är en ökning med 32,7 procent jämfört med första kvartalet förra året . Det visar siffror som Visma sammanställt från Bolagsverket .

Aktiebolagen fortsätter att svara för merparten av nyregistreringarna . Under mars månad ökade antalet nya aktiebolag med 102 procent, från 2 100 i mars i fjol till 4 244 i år .

Fram till 2005 var enskild näringsverksamhet den vanligaste företagsformen bland nystartade företag . Därefter var fördelningen ganska jämn mellan ak-tiebolag och enskilda firmor ända till hösten 2010 . Sedan dess är sju av tio nya företag aktiebolag .

rEGELÄNdrINGAr GyNNAr AkTIEboLAGENOrsaken till att aktiebolagsformen numera är vanli-gare än enskild näringsverksamhet är att kravet på aktiekapitalets storlek sänktes från 100 000 kronor till 50 000 kronor och att revisionsplikten för mindre bolag avskaffades förra året .

I mars registrerades 7 063 nya företag i de fyra vanligaste formerna: aktiebolag, enskild firma, han-delsbolag och kommanditbolag . Det innebär en ök-ning med 28,6 procent jämfört med mars förra året, då 5 494 företag startades .

ökNINGAr I hELA LANdETNyföretagandet har ökat i samtliga län sedan års-skiftet . De största ökningarna under första kvartalet svarar Jämtland (+79,3 procent) och Värmland (+57,4 procent) för .

Under mars månad var ökningarna störst i Söder-manland (+67,6 procent) med Jämtland (+66,7 pro-cent) och Värmland (+61,1 procent) närmast efter .

sTor ökNING Av NyA FörETAG FÖRSTA KVARTALET

VISMAgazine 1/11 7

”Öppenhet kring information är en av de viktigaste debatterna vi har nu och i framtiden . Och det får stora konsekvenser för alla – från företag och organisationer till statliga myndigheter . Det finns förmodligen många osäkra företagsledare lite här och var i dessa dagar, och det är nog bra .”

Text: Magnus Brøyn. Foto: Henrik Øistad.

Det säger Daniel Domscheit-Berg . Mannen bakom OpenLeaks tänker inte smått när det gäller informations-frihet och globalisering .

– Tekniska förändringar har gjort det nödvändigt för både företag och regeringar att tänka igenom vil-ken typ av information som lagras, hur den lagras och vem som ska ha tillgång till den . Men egentligen handlar det ändå allra mest om hur vi förhåller oss till öppenhet .

sAjTEN soM FörÄNdrAdE EN hEL vÄrLdEfter en mycket offentlig konflikt mellan Daniel Domscheit-Berg och Julian Assange, grundare av Wiki-Leaks, valde den förre att skapa en egen webbsida för publicering av hemligstämplade dokument och in-formation, en så kallad whistleblower-sajt . Syftet är att läcka information från organisationer, företag och myndigheter – samtidigt som källor-na hålls anonyma . Den nya webb-platsen fick namnet OpenLeaks och lanserades i januari 2011 med hjälp av flera av Assanges tidigare an-ställda . Domscheit-Berg har använt tiden väl medan Julian Assange har suttit häktad . I februari släppte han sin bok ”Wikileaks – Historien bak-om sajten som förändrade en hel

därför att företag och regeringar alltmer behöver tänka igenom om detta är problematiskt – och i så fall varför . I många situationer kan det finnas goda skäl till varför man vill hålla informationen hemlig, men det kan också bara vara en önskan att upprätthålla en fasad, utan att vara ärlig eller öppen . Ett sådant tveeggat förhållningssätt till infor-mation och sanning kan bli svårt att upprätthålla, och rädslan för att något fortfarande kan läcka ut kom-

värld” . Det skapade en ny debatt . En debatt som har placerat honom i centrum . Därför träffar Vismagazine Daniel Domscheit-Berg i hans hem-land Tyskland .

– Jag ville skapa en webbplats där vem som helst kan skicka in dokument och information helt anonymt . OpenLeaks är en teknik- leverantör som ger öppenhet och informationsfrihet .

Domscheit-Berg är tydlig med att han tycker att WikiLeaks bygger på ett koncept som är otroligt viktigt i vår tid, men att webbplatsen gör för lite för att skydda sina käl-lor . Assange är genialisk, men också en makt-galen, paranoid lögnare som inte följer sin egen öppenhetspolitik, sä-ger Domscheit-Berg . Assange har svarat på dessa anklagelser genom att anmäla honom och anklaga ho-nom för sabotage . När Domscheit-Berg lämnade organisationen tog han med sig stora mängder data ef-tersom han menade att det känsliga materialet och de källor som hade läckt ut inte var tillräckligt bra skyd-

dade . Teknikaktivisten gick under pseudonymen ”Daniel Schmitt” (efter sin katt) under sin tid i Wiki-Leaks, men valde att använda sitt riktiga namn när OpenLeaks lanse-rades .

TryGGhET I ANoNyMITETOpenLeaks är, enligt Domscheit-Berg, inte ute efter att stjäla och läcka alla typer av information, utan att informera och varna allmänheten i de fall det finns något att rapporte-

ra om oegentliga eller olagliga förhållanden .

– För att kunna kom-municera säkert med media måste man kunna skicka informa-tion och dokument helt anonymt till en motta-gare . Om man skriver ut en text och skickar den per post till en

tidning utan avsändare förblir man anonym, men nu lever vi i en digital värld . Då bör vi kunna ha möjlighet att förbli anonyma även där, trots att informationen skickats via nätet .

Den ökande öppenheten och den allt större mängden digitalt lagrad information gör det alltmer sannolikt att uppgifter kan komma ut . Daniel Domscheit-Berg menar

”Jag ville skapa en webbplats där vem som

helst kan skicka in dokument

och information helt anonymt.”

TEkNIkEN soM skAPAr rÄdsLA

Daniel Domscheit-Berg• Född i Tyskland 1978.

• Var tidigare medlem i den tyska hackeror-ganisationen ”Chaos Computer Club”.

• Tidigare talesman för WikiLeaks.

• Använde pseudonymen ”Daniel Schmitt” under sin tid på WikiLeaks.

• Lanserade webbplatsen OpenLeaks.

• Har skrivit boken ”Wikileaks – historien bakom sajten som förändrade en hel värld”.

– äVEn I STyRELSERuMMET

vIsMAgazine webbTV

Se och hör mer: visma.no/webtv

8 VISMAgazine 1/11

mer att tvinga fram förändringar i hur storföretag och regeringar ska förhålla sig till sin egen information .

– Allt är annorlunda än för 20 år sedan . Det är inte längre möjligt att begränsa informationsflödet och det är verkligen viktigt . Det hand-lar om att utnyttja ny teknik för att öka tillgången till information, sä-ger Domscheit-Berg och tillägger: – Vi står inför ett paradigmskifte där samhället går in i en helt ny fas . För-utsättningarna är helt annorlunda,

sationer, men också företag efter-som företagen blir allt inflytelseri-kare, men också mer sårbara .

– Det finns förmodligen många osäkra företagsledare lite här och var i dessa dagar, och det är nog bra . Man blir lite extra vaksam när man inte har all kontroll själv, utan vet att andra faktiskt kan kontrollera vad man säger och gör . Det är så man undviker det vi kallar mänsklig korruption . Låt mig ta ett exempel . WikiLeaks publicerade videor från det amerikanska försvaret där sol-dater i helikoptrar och jaktflyg om-talar människor på marken i mycket grova ordalag . Det gjorde de för att de aldrig trodde att någon skulle få veta det . Det är just det öppenhet handlar om . Föreställ dig att dessa samtal publiceras i hela världen, så som WikiLeaks gjorde . Jag är gan-ska säker på att de inte skulle ha sagt samma saker om de var medvetna om att det kunde komma ut . På samma sätt mås-te man överväga om det är rätt att säga och agera på det sätt man gör – för den händelse det kom-mer ut – och detta har stor inverkan på oss alla . Om något går fel kan vi hållas ansvariga för vad som skett . Vår tids övervakare har också företagen i tankarna när han talar om behovet att tänka i nya banor, däribland kring bo-lagsstyrning och ägarstyrning . – Öppenheten fungerar som en kontrollmekanism, men det är inte så att vi människor är korrupta från födseln . Men om vi får alltför mycket makt under alltför lång tid kan vem som helst bli korrupt, så-vida vi inte ser till att man inte ges den möjligheten, säger OpenLeaks grundare .

”robIN hood-TEkNIk”I likhet med Robin Hood tar Domscheit-Berg från de rika och ger till de fattiga . Han gör det genom att sprida information och utmana dem som har makten i samhället . Ändå

poängterar Domscheit-Berg att han inte stjäl något från någon, han er-bjuder helt enkelt den teknik som gör det möjligt för andra att dela med sig, att berätta vad de obser-verar .

Sedan internet blev allmän egen-dom har världen genomgått bety-dande förändringar . Du kan läsa en lokaltidning från Tibet i kontors-stolen hemma i Sverige och få kon-takt med nästan hela världen inom några sekunder . Globaliseringen är över oss och den har påverkat hur vi kommunicerar med varandra, beto-nar Domscheit-Berg .

MIkroFoNEN TILL FoLkET Under folkupproret i Egypten var nyhetsbevakningen total . Alla tra-ditionella medier som tv, radio och tidningar täckte frågan så gott de

kunde, även då då-varande president Hosni Mubarak för-sökte göra allt för att stoppa dem . Folket tog saken i egna händer, och sociala medier som Twitter, Facebook och You-Tube fick ny mening och makt . Kontinu-erliga uppdateringar och information om

upproret kunde sändas direkt ut i världen från folkmassan utan att informationen behövde gå via en redaktör eller nyhetsuppläsare . Vem vet hur upproret hade slutat om dessa kommunikationskanaler hade censurerats eller blockerats .

– Flera politiker vill skapa censur-filter på internet för att kontrollera in-formationsflödet och förhindra olag-lig verksamhet, men det bör göras på ett annat sätt . Ingen bör ha mak-ten att censurera eller blockera en kommunikationskanal som är öppen för alla, säger OpenLeaks-grundaren . I en tid då sociala medier styr resul-tatet av revolutioner, och då media nappar hungrigt på de anonyma tips som publicerats på en webbplats ställer samtidigt allt fler frågan: Vem kontrollerar ”övervakaren”? Och hur påverkar det oss och vårt sätt att be-handla information?

och det kan skapa osäkerhet och rädsla, mycket beroende på att ing-en vet vart utvecklingen tar vägen . Detta kommer att ske vare sig vi vill det eller inte, så det är viktigt att använda tiden till att hitta bra svar på hur vi ska förhålla oss till den nya verkligheten . sÅrbArA FörETAGDet gäller för alla, säger den tyska avhopparen från WikiLeaks, särskilt regeringar, myndigheter och organi-

”Man blir lite extra vaksam

när man inte har all kontroll själv,

utan vet att andra faktiskt kan kon-trollera det man säger och gör.”OpenLeaks

• OpenLeaks

• Lanserades i början av 2011.

• En whistleblower-sajt.

• En whistleblower, eller ”visslare”, är en person som avslöjar och varnar om oegentligheter eller olagligheter inom företag, organi-sationer eller myndigheter.

TEkNIkEN soM skAPAr rÄdsLA

VISMAgazine 1/11 9

Redan 2005, efter bara ett och ett halvt år, sålde Jason Calacanis sitt företag Weblogs Inc till America Online (AOL) för flera hundra mil-joner kronor . De köpte ett verktyg för kommersialisering av bloggar på nätet, med möjlighet att lägga in reklamytor på populära bloggar – utan att det skedde på bekost-nad av skribenternas integritet eller bloggarnas upplevda attraktivitet . Han lyckades med det som har va-rit svårt för många nätinnovatörer de senaste 10–15 åren, nämligen att bygga kommersiellt intressanta plattformar som stöttar mycket av det som är gratis och föga kommer-siellt gångbart på nätet .

Till vardags är Jason Calacanis chef för ett internetföretag med huvudkontor i Santa Monica Beach, utanför Los Angeles . Horisonten är ljus för dem som vågar investera . Och enligt Jason Calacanis är ung-domars kreativitet nyckeln till det som många företagare och entre-prenörer behöver för att lyckas .

– Vi var bland de första att kom-

mersialisera bloggandet . Bloggare skrev om vad de hade gjort – något som gjorde det levande och enga-gerande . Mitt intresse uppstod ur livet som journalist, vilket innebar att jag snart upptäckte hur enkelt och unikt engagerande bloggandet var . Det var särskilt inspirerande att se hur man kan skriva om vad som rör en själv och direkt nå ut till en publik .

Men som företagare var det frestande att sälja företaget när USA:s största inter-netföretag kom in i bilden . Det var ett bra erbjudande . Men ännu viktigare för Jason Calacanis var att Weblogs Inc inte hörde till hans allra bästa idéer . Så hur vet du vilken som är den bästa idén som företagsledare och entreprenör?

dEN bÄsTA IdéN– För att veta vilken som är den bästa idén är det viktigt att känna sig trygg . Jag är inte mycket för att skryta om mig själv, men i början låg vi mellan sex månader och två år före alla andra . Det betyder helt enkelt att du klarar dig bra i konkur-rensen med andra . Problemet är egentligen att folk i allmänhet sätter ett lågt pris på bloggning – det kän-de vi till sedan tidigare – och därför blev det intressant att sälja när det kom ett så bra erbjudande . Och jag kunde ju lika gärna satsa på andra idéer .

– Du känner ofta på dig vad som

är en bra idé, men det är också nå-got som förändras snabbt .

Jason driver i dag ett nätverk som heter Mahalo . Och det menar han bygger på en bättre idé, även om det troligen inte heller är denna som kommer att bli hans allra bästa idé .

– Det ligger en mycket bättre idé bakom Mahalo än Weblogs Inc, och det har därför vuxit sig mycket större än väntat . Det finns Flickr för att dela med sig av foton, Twitter för

att skicka korta med-delanden, Facebook för att lägga upp statusmeddelanden och spela spel, Wiki-pedia för att ta reda på fakta och Google för att hitta länkar . Därför behövdes det en webbplats där man kan lära sig

något – allt från att göra tacos till att säga jag älskar dig på italienska . Det är Mahalo .

FörMÅGA ATT GENoMFörA Är vIkTIGArE ÄN IdéNJason tillägger att det är oerhört vik-tigt med tajming i näringslivet idag, eftersom flertalet populära idéer re-dan har lagts fram eller använts .

– Det handlar mindre om idén i sig, och mer om hur man genomför den . Kreativiteten måste kanalise-ras mot de löpande arbetsproces-serna, och inte bara mot idéfasen . För att få genomslagskraft och kon-kurrensfördelar måste man tänka nytt vad gäller genomförande och strukturering av arbetsprocesserna

på företaget . Samtidigt måste du ständigt vara på spaning efter något nytt . Men det behöver inte vara helt originellt och unikt . I själva verket finns det väldigt lite av verklig origi-nalitet i dagens affärsliv . Det handlar snarare om att sätta samman olika byggstenar på ett nytt, effektivt och kreativt sätt . Därför är kraft att ge-nomföra idéerna viktigare än kreati-viteten i sig . Goda idéer kan faktiskt visa sig vara dåliga, om man inte lyckas utnyttja potentialen i form av effektiv uppföljning . Det gör att bra företagsstyrning är mycket viktigare för de flesta företagsledare än den ursprungliga idén . Och även om den ursprungliga idén var briljant, måste man ständigt utmana sig själv med nya idéer så att man behåller kon-kurrenskraften och förmågan att ge-nomföra idéerna .

vINNArNA MIssLyckAs sNAbbT– Vinnarna är ofta de som miss-lyckas snabbt . Det är lätt att förstå, eftersom verklig framgång ofta be-ror på hur man som företagsledare

UNG KREATIVITET gER AFFäRSFRAMgångAR Hur blir man framgångsrik som företagsledare och entreprenör? Enligt den ameri-kanska internetentreprenören Jason Calacanis är receptet att vara kreativ, möjlig-hetsorienterad och öppen för nya idéer . Och det uppnår man bäst genom att omge sig med unga och ambitiösa människor . Det gav Jason Calacanis stora framgångar och ett välfyllt konto .

Text: Magnus Brøyn. Foto: Henrik Øistad.

”Idéer betyder egentligen

ingenting men förmågan att

genomföra dem betyder allt.”

10 VISMAgazine 1/11

Jason Calacanis• 41-åring som grundat flera företag och

kommer från Brooklyn i New York.

• Bildade Weblogs Inc. tillsammans med Brian Alvey 2003, och sålde företaget till AOL för 30 miljoner dollar 2005.

• Grundare av Mahalo.com, som har nästan 10 miljoner unika användare per månad.

och organisation hanterar misslyck-anden och motgångar . Framgången bakom Facebook beror inte på nå-gon superbra idé, eftersom nätver-ket byggde vidare på något som re-dan fanns på sajter som Myspace . Idén behöver inte nödvändigtvis vara unik eller originell, men sättet den förs fram på är avgörande för om den blir en verklig framgång el-ler inte . Det bevisar Facebook och Myspace . Som bekant var Myspace mycket tidigare ute, men utan inno-vation och förmåga att genomföra idén håller det inte . Facebook och Mark Zuckerberg har gjort många misstag, men de har trots allt gjort det, och därmed skapat innovation genom nya, kreativa lösningar . Och det har lett till framgångar, säger Ja-son Calacanis och gör en paus . – Idéer betyder egentligen ingen-ting men förmågan att genomföra dem betyder allt . Kom ihåg det . De flesta företag blir inte framgångs-rika på grund av en idé, utan för att de går in i processen med ett öp-pet sinne och med målet att sälja en idé, både internt och externt . Det är på det sättet man når fram-gångar idag .

”NI hAr dET brA I NordEN”Jason har haft möjlighet att besöka de nordiska länderna flera gånger, och känner därför till företagsklima-tet här mycket väl . Vad är då hans intryck av konkurrenskraften, kreati-viteten och viljan att nå framgångar i Norden?

– Jag tror inte man åker till Norden för att bli miljonär . Förhållandena i de nordiska länderna är redan myck-

UNG KREATIVITET

et bra, och ni ligger högst på den in-ternationella ”lyckoskalan” . Mycket av den tid som företagsledare eller entreprenörer måste lägga ned för att lyckas, använder ni för att umgås med familj och barn, säger Jason med ett leende .

Det är ett liv han gott kunde tän-ka sig själv, trots att han älskar att göra det han gör, något som också är en viktig framgångsfaktor om man ska kunna göra framgångsrika affärer – oberoende av vilken roll man har eller vilken verksamhet

man är en del av, menar han . – Men allt detta mycket positiva

ni har i de nordiska länderna innebär också att ni inte i samma utsträck-ning är lika affärsmässigt offensiva som amerikanska företag är av tra-dition . Hos oss är inte frågan om vi ska ta över en världsmarknad, frå-gan är hur snabbt vi ska göra det . Lite av den mentaliteten kan för-modligen nordiska företag anamma i något högre grad, även om väldigt mycket är harmoniskt och bra i Nor-den, förklarar Jason och tillägger:

– Det handlar inte i första hand om att vara tillfreds, om man vill nå framgångar, även om det är en fördel . Det handlar om att arbeta hårt . Nyckeln är att kombinera ar-betsvilja med tydliga utmaningar . Själv märker jag till exempel inte hur mycket jag jobbar, eftersom jag älskar det jag gör . Och det är självklart mycket viktigt som le-dare i dagens dynamiska och pul-serande affärsliv .

VISMAgazine 1/11 11

De flesta förknippar Jan Carlzon med tiden som koncernchef för SAS på 1980-talet . Efter tolv år på denna post geniförklarades han för att ha in-fört servicebegreppet . Många har lärt av hans syn på service, eftersom det blev en del av va-rumärket SAS, något som också personalen märkte av och uppskattade på sina charmkurser .

– Många hävdar att det var jag som införde Business Class . Men det var det enda jag inte gjorde . Vår strategi var att erbjuda ”ett flygbolag för affärsmän” . Det gjorde vi genom att ta bort de dyra förstaklassplatserna, som aldrig såldes, och ersätta dem med flexibla business class-gardiner som kunde anpassas efter antalet passagerare . På detta sätt kunde planet fyllas med passagera-re som faktiskt betalade för det de fick . De som flög Business Class skulle få ett mervärde . På

den tiden brukade vi säga att vi flög flygplan – nu måste vi lära oss att flyga människor, berättar Jan Carlzon .

ENhETLIG koMMuNIkATIoNUnder tiden som koncernchef för SAS skrev han den bok som sammanfattar hans ledarstil . ”Riv pyramiderna” beskriver hur man kan komma närmare kunden ge-nom att decentralisera befogen-heter och ansvar till frontlinjen .

– Jag är mycket intresserad av strategiskt ledarskap . Chefens uppgift är att lyssna på markna-den, fastställa en strategi och se till att personalen följer strategin . Att driva ett företag handlar mest av allt om att

motivera medarbetarna . Det största misstaget många gör när de kommer in i ledningen av ett bolag är att engagera sig på detaljnivå i hela verk-samheten . Det leder endast till att medarbetarna tappar sina roller . Utan frihet under ansvar är det svårt att få motiverade och lojala medarbetare .

– I SAS satsade vi på en mer enhetlig profil . Vi såg till att alla talade samma språk . Vi valde ”affärsmässiga” färger till allt från säten till unifor-mer . Varje liten detalj talade exakt samma språk . Den personal som hade direktkontakt med kunderna fick ansvaret att se till att kunder-na var nöjda . De skulle inte bara vara företagets ansikte utåt – de

var företaget utåt och fick därför mandat att fatta

”Om en tjänst inte är

kundorienterad kan den aldrig

lyckas.”

Han är kanske mest känd för att ha gjort SAS lönsamt under det som kallas den sista storhetstiden . Det var på 1980-talet . Han var också tidigt ute när han knappt ett decennium senare satsade på internetsfären . Jan Carlzon bidrog till att nya möjligheter fick vingar . Han har upplevt turbulens . Det finns därför mycket att tala om i dag . Vi tittar på högtflygande idéer och erfarenheter från nätbaserad företagsverksamhet .

Text: Magnus Brøyn. Foto: Henrik Øistad.

“EN HÖGT- FLYGANDE

IDé RÄCKER INTE ALLTID”

12 VISMAgazine 1/11

beslut . Det ska inte vara nödvändigt att be om tillstånd att ge kunden den service de vill ha el-ler för att hantera ett klagomål, förklarar han och fortsätter:

– Så skar vi ned kostnaderna . Det vill säga att vi skar ned på allt vi inte tjänade pengar på . Vi upphörde med att flyga till turistdestinationer . Vi upphörde att delta i konferenser i Las Vegas . Men även om Jan Carlzon lyckades bra med att skära ned kostnaderna, varnar han företagsle-dare att inte gå i den fälla alltför många gör .

– Ett misstag många gör i dessa förändringstider är att skära blint i kostnaderna . Nya chefer kommer in och börjar röja bland allt gam-malt genom att skära i kostnader-na så mycket som möjligt . Men vilka kostnader ska man skära i? Hur vet man vad företaget tjänar pengar på? Det kan jämföras med att beskära ett äppelträd . Man måste vänta med att beskära tills man vet vilka grenar som inte kommer att bära frukt . Det lönar sig inte att först skära bort

grenar och sedan hoppas att de som är kvar kommer att bära frukt . Men just detta är det allt-för många chefer som gör .

TIdEN EFTEr sAs Mindre känt än tiden på SAS är att Jan Carlzon, genom investmentbolaget Ledstiernan, myck-et tidigt nådde kommersiella framgångar på webben . Grunden lades redan 1994 då han och åtta andra företagsledare taxade ut till

startbanan för att hitta företag som arbetade med kommuni-kation på webben .

– Vi var en grupp före detta företagsledare som gick sam-man . Det var på nittiotalet och internet var nytt och revolutio-nerande . Vi investerade i ett antal entreprenörsföretag med goda idéer inom IT och kom-

munikation . Det började med 30-talet företag med fokus på mobilt internet . Målet var att in-vestera i nya idéer och se dem växa till något stort, säger Jan Carlzon

TAjMING Är NyckELN Men bra idéer kan gå i stöpet med dålig tajming, även för dem med mycket luft under vingarna . Jan Carlzon berättar om en ganska turbulent tid där man var tvungen att testa sig fram och miss-lyckas innan man lyckades .

– Ja, i några fall var vi nog lite för tidigt ute . Vi såg att de idéer som inte hade lyckats i Skandi-navien fick stora framgångar när vi senare expor-terade dem till England . Samtidigt hade internet mognat en del . Det gäller inte bara att ha en bra idé – tajmingen är något av det viktigaste .

Utan en bra idé – och rätt tajming – blir inte lyftkraften tillräckligt god . I efterhand inser han att vissa saker kunde ha gjorts annorlunda, men han vet också att inte alla goda idéer blir fram-gångsrika . Dålig planering var en av de faktorer som gjorde att många av företagen inte lyckades på sikt .

– Jag ser nu att det största felet var att allt gick lite för lätt . Entreprenörerna fick alltför lätt tillgång till pengar utan tillräcklig planering, och som investerare var vi var nog inte tillräckligt kritiska i granskningen . Detta innebar att många nya företag försvann från marknaden, men det är en del av spelet . Startar man tio företag blir sta-tistiskt sett bara en eller två stjärnor, medan tre klarar sig bra och resten misslyckas och försvin-ner från marknaden . Det måste vara så, säger Jan Carlzon .

kuNddrIvNA TjÄNsTErJan Carlzon är utan tvekan en skicklig affärsman med näsa för affärer . Det menar han bör utgöra grunden för varje lansering och kommersiali-sering av goda idéer . Han tror att det tyvärr är mycket av innovationen som bygger på tekniska önskemål om nyskapande – och inte på kundens behov .

– De största misstagen sker när entreprenö-rerna är tekniker och forskare – inte affärsmän – det gäller även i dag . Vi upplevde flera gånger att teknologer hade stor kompetens utan att kunna se vad kunden egentligen ville ha . Tekniskt sett kan man odla fram en hel del bra idéer, men lös-ningen är intressant bara om den tillgodoser kun-dernas behov . Om en tjänst inte är kundoriente-rad kan den aldrig lyckas, säger han och kommer med ett färskt exempel från sin tidigare bransch:

– Det är lite som det nya Airbus-planet som rymmer över 800 passagerare . Alla tycker det är väldigt elegant och man strömmar till för att få se världens största flygplan . Men vad tillför det egentligen för kunden? För teknikerna är det helt fantastiskt, men över 800 passagerare innebär en tidskrävande ombordstigning och man får väldigt många medpassagerare . Jag föredrar flygplan som bara har plats för två passagerare – piloten och mig, säger den tidigare flygbolags-chefen med ett leende .

”Jag föredrar flygplan som bara har plats för två passagerare –

piloten och mig.”

“EN HÖGT- FLYGANDE

IDé RÄCKER INTE ALLTID”

Jan Carlzon är tillbaka med sina bästa råd:

VISMAgazine 1/11 13

– Oavsett om du ska leda andra eller leda dig själv måste du avsätta tid för att lära känna och gilla dig själv . Ledarskap är att ta ansvar – och visa det så tydligt som det behövs . På väg till jobbet kan du ta dig en funderare på om du har något att bekänna i dag, eller om du vill behålla det negativa för dig själv . Det handlar mycket om eget ansvar, att påminna sig själv om vad man brinner för, och fundera över var-för du vill leda denna grupp av människor, säger Mia Törnblom .

Hon ger råd till cheferna i några av de största nordiska företagen om hur man kommunicerar, interagerar och leder på ett bra sätt .

God sjÄLvkÄNsLAMia Törnblom använder sin egen erfarenhet som utgångspunkt när hon håller kurser och föreläsningar . Och det gör hon ofta . Hon har många anhängare, bland privatpersoner, bland medarbetare på olika företag och bland före-tagsledare . Hennes karriär började för tio år se-dan när hon höll sitt första föredrag om vikten av att ha god självinsikt .

– Som chef är det viktigt att leda medarbe-tarna efter olika behov . Nyckeln ligger i god självkännedom och självkänsla .

Hennes mål som föredragshållare handlar också om detta – att ge mod och inspiration – och att samtidigt visa att det är möjligt att för-ändra . Ett personligt ledarskap handlar just om ansvar, tillit och goda relationer, förklarar Mia . Om du vill lyckas som chef är det klokt att se ledarskap som ett eget yrke – och att börja med sig själv, menar hon .

– Förmåga till ledarskap är inte nödvändigtvis något vi har eller inte har, utan något vi kan ut-veckla och träna oss i . Allt ledarskap bygger på personlighet, det är utgångspunkten som det inte går att komma ifrån . För mig är det uppen-

Citatet är Mia Törnbloms . Under senare år har hon blivit en av de mest efterfrågade coacherna och föredragshållarna i Norden . Flera gånger om året fyller hon lokaler med närmare 1 000 deltagare . Budskapet är enkelt . Känn dig själv . Så känner du andra .

Text: Magnus Brøyn. Foto: Henrik Øistad.

bart att en chef måste lära sig att leda sig själv . En stabil självbild, det vill säga en medveten-het om och en bra balans mellan självkänsla och självförtroende, är en förutsättning för att kunna leda andra på ett bra sätt . Styrkan hos en bra ledare är att våga se vad han eller hon behö-

ver utveckla och förändra hos sig själv . Det betyder inte att du ska förändra dig för att någon annan anser det – om du väljer att för-ändra ditt beteende ska det vara för att du själv vill det .

Som en del av Mias kurs i svåra samtal och god kommunikation mellan medarbetare och chef visar hon hur våra tankemönster och våra omedvetna reaktioner påverkar vad andra gör och vad de åstadkommer .

I dag driver Mia Törnblom sitt eget företag, MT-gruppen . Att spela på sin egen varierade bakgrund i kombination med en tydlig metodik har gett henne trovärdighet . MT-metoden byg-ger på en kognitiv teori där nya övningar gör det möjligt att påverka sin egen framtid, berättar hon .

du LEdEr!Vismagazine träffar Mia strax innan hon ska upp på scenen för att hålla föredrag för flera hundra åhörare, som många har rest långt för att höra henne .

Mia har tidigare skrivit populära handböcker om att leda sig själv . Boken ”Du leder!” är den första som handlar om att leda andra . Den rik-tar sig till alla som vill nå ett mål, klara av svåra samtal, skapa gemenskap och framgångar . I realiteten handlar det om hur ledaren möter medarbetarna – och hur de tillsammans kan skapa drivkraft och mervärde – i en konstruktiv process . Oavsett om du är fotbollstränare, lära-re eller projektledare behöver du verktyg för att sprida motivation och genomdriva visionerna . Detta gäller i de flesta sammanhang, oavsett

om det handlar om att motivera 300 anställda mot ett gemensamt mål eller om man ska få barnen att städa sina rum, påpekar Mia .

– En ledare som vill utveckla sig bör använda en mentor eller coach, eftersom det påverkar ledarskapet i en positiv riktning . Hitta åtmins-tone någon du kan prata med, till exempel en partner, en god vän eller tidigare medarbetare, som ger möjlighet till att bara fokusera på dig som ledare . Och som kan diskutera det med dig . På grund av många svåra situationer som behöver hanteras, finns det också många che-fer – och medarbetare – som har önskat sig en praktisk handbok med nya metoder och konkre-ta övningar som kan tillämpas i vardagen . Jag är till exempel intresserad av hur man som ledare ska ta itu med de svåra samtalen, som vi vet kommer – men som vi ofta inte är tillräckligt bra på . Och hur man leder olika typer av människor, hur man hanterar någon som inte är fokuserad och någon som alltid smiter undan på de andras bekostnad . Nyckeln ligger i hur man anpassar

kÄNNA dIG sjÄLv

FÖR ATT KunnA LEdA AndRA MåSTE du

”

”

”Nyckeln ligger i god självkännedom

och självkänsla.̋

14 VISMAgazine 1/11

ledarskapet till dessa olika personlighetstyper, fortsätter hon i snabb takt .

TA ANsvAr – För ANdrA och dIG sjÄLv– Företagens samhällsansvar, eller Corporate Social Responsibility (CSR), handlar mycket om att ledarna tar ansvar . En chefs eller ett före-tags engagemang i CSR kan också ge energi till medarbetarna, organisationen och affärskontak-terna – inte minst kunderna .

– Dessutom handlar det om hur företag tar ansvar för den interna sammanhållningen – något som också påverkar det sociala per-spektivet i verksamheten . Ett fokus på CSR visar att du har förstått hur mycket det ger företaget, medarbetarna och dig själv – när ni bidrar till att göra något som känns rätt för andra människor . Det är förmodligen den vik-tigaste dimensionen av företagens samhälls-ansvar, säger Mia .

Hon är också intresserad av de normer och regler som leder till ansvar och tydlighet .

– På min arbetsplats finns det tio medarbe-tare . När jag skrev den senaste boken skick-ade jag ut en elektronisk version till alla med-arbetare med en förväntan att boken skulle läsas . Efter en tid följde jag upp . En svarade snabbt att det hade hon redan gjort, medan en annan skrev att hon inte var medveten om att det förvänta-des att den skulle läsas, men det skulle hon självfallet göra . Ledarskap innebär att ta ansvar – och visa det så tydligt som det behövs . Det sparar vi tid på, menar Mia .

vÄGEN TILL EN brA sjÄLvkÄNsLA– Vi behöver både självkänsla och självförtroen-de, men det är viktigt att veta vad det betyder . Självkänsla handlar om vad du är, medan själv-förtroende handlar om vad du gör . I Norden är vi inte vana att skilja på detta, kanske för att vi inte är så vana att uttrycka vår självkänsla och vårt

självförtroende på samma sätt som till exempel amerikaner, säger Mia . När det gäller ledarskap leder ett gott självförtroende till framgång i ar-betslivet . Som chef blir man osäker om man

har en dålig självkänsla . Och det smittar snabbt av sig på medar-betarna .

– Det handlar om eget ansvar, och om att påminna sig själv om vad man brinner för och varför man vill leda den här gruppen av människor . Det är också viktigt

att bidra till att sätta upp individuella mål – även som ledare . Syftet med föreläsningarna är att hjälpa olika personer att träna upp sin självkäns-la . Då blir det lättare att träna även på självför-troendet .

– För mig har detta samma effekt som mo-tion och kondition . Det ger mig kraft och energi att fatta bättre beslut . Detta gäller för väldigt många ledare på arbetsplatsen, avslutar Mia innan ridån går upp .

Mia Törnblom• Född den 10 maj 1967.

• Har utvecklat en metod för starkt ledarskap och driver i dag företaget MT-gruppen.

• Höll 1998 sin första föreläsning om god självkänsla.

• Har skrivit sex böcker, där den senaste boken, Du leder! (2010), handlar om personligt ledarskap.

”Som chef blir man osäker om man har en dålig självkänsla.

Och det smittar snabbt av sig ...”

VISMAgazine 1/11 15

Petter Sundberg är IT-chef för Apotek Hjärtat som är den största fristående apotekskedjan efter av-regleringen av apoteksmonopolet . Av dagens runt 1 100 apotek drivs 260 av Apotek Hjärtat . Med sin snabba expansion av apoteksinnehav syns deras gröna hjärtemblem överallt .

– Vid avregleringen av Apoteket AB köpte man inte enskilda apotek utan de delades in i åtta olika grupperingar, eller kluster . Vi valde att bjuda på två kluster, med 206 apotek över hela Sverige .

Syftet med avregleringen var, enligt direkti-ven, att få fler apotek, längre öppettider och att pressa läkemedelsföretagens priser .

– De nya ägarna skulle också ha en långsiktig vision och stabil ägarstruktur med konsumen-tens bästa för ögonen .

Apotek Hjärtat förvärvade senare också Apo-tek 1, en ny aktör med runt 30 helt nya apotek .

– Dessutom har vi själva nyetablerat och har i dagsläget 260 apotek . Ambitionen är 300 vid års-skiftet . Vi har hela tiden haft en önskan om att bli en stor aktör med många apotek . Men att vara störst är inte vår hjärtefråga – det är att bli bäst på marknaden och den aktör apotekskunderna väljer .

Petter Sundberg förklarar:– I dagsläget är apoteket en förlängning av vård-

ledet . Vi vill omdefiniera det, men självklart ha kvar recepthanteringen som stomme i verksamheten . Huvudvisionen är att bli en ledande hälsoaktör för både friska och sjuka, med erbjudanden och rådgivning inom kost, hälsa och friskvård . Vi job-bar för ett bredare produktutbud och utvecklade tjänster och erbjudanden, öppettider som passar kunderna och utökad personlig rådgivning .

Det betyder också egna hudvårdsprodukter och eget sortiment av gamla välbekanta apoteks-varor som senap och saffran .

bArA börjANValet av namnet Hjärtat är ingen slump; hjärtat symboliserar livet, med alla dess upp- och nedgångar . Där vill Apotek Hjärtat vara med, genom att bli duktiga på att för-stå och lyssna till sina kunders behov och önskemål .

De nya aktörerna har tagit över gamla butiker och en stor del av dess personal . De flesta av Apotek Hjärtats medarbetare

har apoteksbakgrund eller kommer från de-taljhandeln .

Detta är en process som bara börjat, säger Petter Sundberg . Den första synliga skillnaden blev omskyltning och nya arbets-kläder . Till det kommer renoveringar, om-byggnationer och byte av inredningar .

– Det ska vara luftigt, fräscht och tillta-lande . Meningen är att kunden ska känna igen sig men också se att det är nya aktörer .

En del kritik har förekommit, både inför och efter avregleringen . Mycket har handlat om oro för höjda priser . Priset på recept-belagda mediciner regleras av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket . Däremot kan priset variera för receptfria läkemedel och mediciner som inte subventioneras av sta-ten, exempelvis potensmedel .

– Det kommer alltid att finnas kritiska röster och det är klart att receptfria huvud-värkstabletter blir dyrare på en bensinmack än på ett apotek . Men jag är övertygad om att avregleringen gagnar slutkonsumen-terna, undersökningar av prisutvecklingen visar att den är till konsumenternas fördel . Fler apotek och fler aktörer ger ett bredare sortiment, bättre öppettider och service och ökad konkurrens, fastslår Petter Sund-berg .

INTENsIvT och NÄrA sAMArbETEStrategiska frågor, som IT och marknadsfö-ring, stöds av supportkontoret i Stockholm .

I samband med avregleringen ställdes krav på en ny branschspecifik IT-lösning som garanterade kunden samma goda service som tidigare, såväl som högkost-nadsskydd och alternativa läkemedel . Re-cepthanteringen är central och lika för alla aktörer . Samtliga apotek måste integreras mot det nya centrala systemet som han-teras av Apotekens Service AB . Dessa har certifierat ett antal system med tillstånd att

Förvärvet av de statliga apoteken ställde stora krav på de nya aktörerna . Ett krav var ett nytt och funktionellt IT-system anpassat för den avreglerade apoteksmarknaden, med full säkerhet för kunden . Den största privata ak-tören, Apotek Hjärtat, med siktet inställt på att bli bäst på marknaden, löste den frågan med Vismas system och tjänster .

Text: Gunilla Jonsson. Foto: Apotek Hjärtat (miljö) och Lars-Gunnar Gustafsson (porträtt).

MEd KundEnS bäSTA SoM

HJÄRTEFRÅGA

bAkGruNdEfter beslut om avreglering av apoteks-

monopolet, med då 945 apotek, skedde

slutlig budgivning i oktober 2009 . Efter

godkännande av Läkemedelsverket och

konkurrensmyndigheterna startade de nya

apoteken sin verksamhet 2010 . För när-

varande kvarstår 330 apotek i Apoteket

AB:s regi .

jobba med recepthantering, däribland Visma Pharma Suite .

– Vi valde Visma därför att det är en stor aktör med lång tradition och erfarenhet från detaljhandeln . De hade redan en befintlig produkt, butiksdatasystemet Visma Retail Suite, som kompletterats med en modul för recepthantering, Pharma Suite . Dessutom är Visma en etablerad aktör som tillhanda-håller lösningar och tjänster inom en mängd andra områden, som ekonomi och handel .

Mycket har varit nytt för alla inblandade .– Det har varit en gemensam resa där vi är

med och påverkar, utvecklar och utformar pro-dukten Pharma Suite tillsammans med Visma .

Till halvårsskiftet ska samtliga apotek i Sve-rige ha bytt ut övergångslösningen till ett nytt system, anpassat till tiden efter avregleringen . Apotek Hjärtat är klart redan i vår och har försökt göra omställningen på nätterna för att minska köer och andra irritationsmoment för kunderna .

Petter Sundberg berättar om ett intensivt och nära samarbete med Visma i övergången och utrullningen av det nya systemet .

– Det är alltid komplext och svårt att byta ut ett helt system . Det tar tid för två nya aktörer – Apotek Hjärtat och Visma – att hitta en optimal samverkansmodell och där har vi kommit långt . Och vi kommer att fortsätta att göra förbättring-ar tillsammans . Nu när vi har ett nytt, modernt system har vi möjligheter att göra så mycket mer, säger Petter Sundberg .

MEd KundEnS bäSTA SoM

HJÄRTEFRÅGA

Apotek Hjärtat• Grundat 2009

• Cirka 260 (av runt 1 100 totalt), från Kiruna till Tomelilla.

• Drygt 2 000 medarbetare.

• Ägare är riskkapitalbolaget Altor. Bland investerarna finns Skandia Liv, 3:e AP-fonden, SEB Investment Management och Nordea Liv & Pension.

UTMANING Att på kort tid byta ut Apoteket AB:s för-åldrade IT-system mot en lösning som passar den nya avreglerade apoteks-marknaden .

LÖSNING Valet av en IT-leverantör med erfaren-het och heltäckande lösningar inom detaljhandeln och den apoteksspecifika hanteringen . En heltäckande lösning för hanteringen av system, kommunikation och olika kringtjänster .

RESULTATAtt som första och största apoteks- aktör helt ha lämnat Apoteket AB:s över-gångslösning .

Petter Sundberg, CIO på Apotek

Hjärtat har kundens bästa som

hjärtefråga.

Den offentliga sektorn är en stor marknad . Varje år upphandlas tjänster, varor och entreprenader för 500 miljarder kronor . Just ef-tersom inköpen är så stora är det viktigt för både inköpare och le-verantörer att upphandlings- och anbudsprocessen är tydlig och öp-pen . För många kommuner fanns det utrymme för förbättringar på den fronten under början på 2000-talet, samtidigt som alterna-tiven var ganska få .

– Fram till 2007 jobbade vi helt och hållet med manuell hantering . Det fanns inte så många andra lös-ningar att välja bland, särskilt inte om man ville ha webbaserade upp-handlingssystem vilket var viktigt för oss, förklarar Lisbeth Johnson .

– Så vi jobbade manuellt i Word och Excel hela vägen från registre-ring och genomgång av anbud till pappersstämpling och vidare be-handling . Det blev jättemycket jobb och vi tyckte förstås att det vore bra om vi kunde hitta en annan lös-

ning, gärna webbaserad . I så fall skulle vi kunna frigöra mycket tid, resonerade vi .

ENkELhET PrIorITErAdEsMot slutet av år 2006 väcktes tan-ken att skaffa ett webbaserat sys-tem i stället .

– Det började komma sådana lösningar och en del andra kom-

muner provade dem . Jönköpings kommun var tidigt ute, till exem-pel . Så vi gjorde studiebesök där . Bland annat berättade de att de sparade tid, vilket ju var precis vad vi var ute efter .

Nästa steg för Lisbeth och hen-nes kollegor blev att upprätta en kravspecifikation och undersöka om det fanns någon matchande

lösning på marknaden . Förutom att lösningen skulle vara webbaserad fanns andra viktiga kriterier .

– Det skulle vara lätt att lära sig för alla inblandade, och även lätt att hantera när man var igång . Det var viktigt inte minst att leverantörerna upplevde det som enkelt att lämna anbud . De kan ju vara inne i många olika system, och då ville vi att vårt skulle vara så enkelt som möjligt för dem .

Eftersom marknaden för upp-handlingssystem inte var lika mo-gen som i dag, fanns det heller inte samma mängd konkurrerande aktörer . Det innebar att Halmstad kommun hade två alternativ, varav det ena var Visma Opic och de-ras upphandlingstjänst TendSign . Där kan upphandlaren sköta hela affären i samma process, hela vä-gen från planering till att skapa för-

EFFEKTIVARE Sedan hösten 2007 är hela upphandlingsprocessen hos Halmstads kommun webb- baserad och digital . Resultatet är ett enklare förfarande både för kommunen och för leverantörerna .– Det kunde ta dagar bara att öppna alla anbud . Nu går det på ett par sekunder, säger Lisbeth Johnson, upphandlingschef på Halmstad kommun och ordförande i SOI (Sveriges Offentliga Inköpare) .

Text: Jacob Härnqvist. Foto: Fröken Fokus och Patrik Leonardsson.

MEd ELEKTRonISKT upphAndLIngSSTÖd

Lisbeth Johnson, ordförande i Sveriges

Offentliga Inköpare (SOI) och upphand-

lingschef på Halmstad kommun.

Foto.: Fröken Fokus.

18 VISMAgazine 1/11

frågningsunderlag, annonser och utvärderingar av inkomna anbud . Det sistnämnda underlättas av att intresserade företag skapar sina offerter direkt i TendSign på ett for-maliserat sätt . Utvärderingen av in-komna anbud som förut tog några veckor kan kortas till några dagar och ibland minuter .

vIsMA bÄsTA ALTErNATIvETFör att nå rätt beslut bestämde sig Halmstad kommun för att prova båda upphandlingssystemen i skarpt läge . En testperiod följde, där alla medarbetare på avdelning-en fick prova att göra två upphand-lingar: en med TendSign och en med det konkurrerande systemet .

– Vi provade båda systemen som fanns på marknaden vid den här tiden och upplevde att Vismas lösning var mer tillförlitlig, och även mer användarvänlig . Inte minst eftersom den andra lös-ningen inte klarade av att fullfölja hela upphandlingsprocessen . Efter

testperioden var det helt förankrat på avdelningen att vi dels skulle gå över till elektroniskt förfarande, dels skulle använda TendSign .

Med en dags utbildning var Lis-beth och hennes kollegor redo att arbeta helt och hållet i TendSign . Efter att ha haft systemet i drift under ett år fattades beslutet att aldrig mer acceptera anbud på papper . Sedan hösten 2007 kräver Halmstad kommun att alla anbud läggs på elektronisk väg . För Lis-beth är fördelarna uppenbara .

– Det är förstås enklare nu när vi slipper den manuella hante-ringen, men det är lättare även för leverantörerna . Vi har fått väl-digt många positiva signaler, och särskilt de mindre leverantörerna säger att det är lättare att se vilka krav vi har . Det går heller inte att skicka in ofullständiga anbud ef-tersom leverantören automatiskt får en felsignal om något behöver kompletteras . Förr när de skickade in anbuden med Posten spelade

de fysiska postleveranserna också in . Vi upplever det som säkrare att kunna ta emot anbuden på elektro-nisk väg .

sTorA TIdsvINsTErDet finns inga siffror på hur mycket tid och resurser som Halmstad kommun sparar årli-gen tack vare elektroniskt an-budsförfarande, men Lisbeth är ändå övertygad om att tidsvin-sterna är stora .

– Vi frigör mycket tid till andra arbetsuppgifter, som att göra bättre upphandlingsunderlag och utvärderingar . Vi kvalitetshöjer helt enkelt vårt jobb och får för-modligen också tid att göra fler upphandlingar i slutänden .

Ja, tidsåtgången gentemot det manuella systemet är klart mindre . Något som inte minst beror på att alla upphandlingar följer samma process och blir väl dokumente-rade, något som i sin tur gör dem enkelt sökbara . Ordning och reda

innebär sparad tid, helt enkelt .– Vi har struktur på våra doku-

ment på ett helt annat sätt nu . Ef-ter att ha jobbat elektroniskt i drygt tre år kan vi inte tänka oss att gå tillbaka till pappersanbud .

UTMANINGErsätta ett manuellt upphand-lingsförfarande med ett webb-baserat, elektroniskt upphand-lingssystem .

LÖSNINGTest och senare implemente-ring av TendSign från Visma Opic .

RESULTATStora tidsvinster vilket möjlig-gör en kvalitetshöjning av upp-handlingsarbetet överlag .

Halmstad• Sveriges 18:e största kommun

med ca 91 000 invånare.

• I kommunens offentliga sektor arbetar ca 7 500 personer.

• Vida känt för att vara en av Sver-iges största turistorter.

• Halmstad är också en kommun i utveckling. Under de senaste 50 åren har Halmstad varit en av lan-dets mest expansiva kommuner.

VISMAgazine 1/11 19

Landstinget Gävleborg blir där-med ett av de första landstingen i Sverige som på bred front im-plementerar ett enhetligt beställ-ningssystem för beställning av allehanda varor och tjänster . Bak-grunden till beslutet är ett behov att skapa klokare strategier för inköpen .

– De flesta myndigheter är bra på själva upphandlingsförfaran-det, kanske för att det är lagstyrt . Men processerna före upphand-lingen var en svagare punkt för oss, vilket vi började uppmärk-samma alltmer under 2008 . Vi började se ett behov av att utbilda våra verksamheter i hur de skulle handla smartast och hur de skulle se vilka avtal som redan fanns .

Därför behövde vi ta ett större grepp om hela inköpsprocessen, och i första steget skaffa en av-talsdatabas . Eller med andra ord, se till att vi började äga all informa-tion kring våra inköp . Som det såg ut då hade vi all fakturerings- och konteringsinformation, men det mesta av annan statistik låg hos våra 8 000 leverantörer . Genom att äga den informationen skulle vi kunna göra kloka scenarier inför framtiden .

Som ett första steg mot bättre kontroll gjorde Petter Karlsson och hans kollegor en förstudie av inköpsprocessen som den såg ut då, från behov till betald faktura . Nästa åtgärd var att göra en detal-jerad kravspecifikation .

I höst implementerar Landstinget Gävleborg ett en-hetligt inköpssystem från Visma Proceedo . Tanken är att effektivisera hanteringen av avtal, beställningar och fakturahanteringsrutiner .– Vi räknar med att systemet låter oss spara 50 miljoner kronor över en tvåårsperiod, säger Petter Karlsson, avtalsdirektör vid Landstinget Gävleborg .

Text: Jacob Härnqvist. Foto: Landstinget Gävleborg.

sMArTA INköP I gäVLEboRg

20 VISMAgazine 1/11

I gäVLEboRgobLIGATorIsk FörkvALIFIcErINGI kravspecifikationen listades alla grundläggande och nödvändiga funktioner och möjligheter, såväl som attribut som vore bra att ha men inte var lika kritiska . En viktig del av den framtida lösningen var möjligheten att presentera befint-liga avtal utåt mot verksamheter-na, och göra det lättare för dem att förstå hur avtalen skulle användas .

– Systemet skulle också kunna fånga upp alla inköp så att vi fick underlag för bra strategier i fram-tiden . Vi ville dessutom kunna följa upp hur leverantörerna betedde sig så att vi hade möjlighet att upp-täcka brister, och därmed få bättre utgångsläge för att förhandla om förbättringar . Ett strukturerat sys-

tem ger ju mycket större chans att fånga in avvikelser .

Kravspecifikationen var färdig hösten 2009 . Upphandlingen pub-licerades året därpå och gjordes i två steg .

– Först fick anbudsgivarna för-kvalificera sig, alltså visa att de skulle klara av det här som leveran-tör om det blev skarpt läge . Först därefter fick de lämna anbudet i steg två .

De som klarade förkvalifice-ringen fick ta del av upphandlings-underlaget komplett med krav-specifikationen . De inkommande anbuden värderades sedan efter funktionalitet, pris och användar-vänlighet .

– Bland funktionskraven fanns

möjlighet att jämföra olika katalog-uppgifter, att samtliga data i katalo-gen skulle vara sökbara, och att vi kunde återanvända gamla beställ-ningar och slippa skapa nya . Det var också viktigt att lätt hitta sina egna beställningar och att order-nummer och beställningsnummer var logiska och hängde samman . Vi ville också att systemet var fullt an-vändbart utan krav på att man alltid måste kontera .

PILoTTEsT uNdEr soMMArEN – sEdAN uTruLLNINGDet var också avgörande att syste-met var användarvänligt, poängte-rar Petter Karlsson .

– Det skulle vara lätt för använ-daren att skaffa den information, vara eller tjänst han eller hon be-hövde . Med vår nuvarande avtals-databas måste man veta vad man döpt avtalet till för att hitta det, och det är ett problem .

Viktigt var också möjligheten att få in en abonnemangshantering och slippa hantera redan kända kostnader .

– Vi vet ju vilken hyra vi har och behöver inte se den kostnaden varje månad, systemet ska kunna hantera de fakturorna självt . Det är ingen mening att kontrollera saker som inte behöver kontrol-leras . Och så ville vi att systemet skulle vara intuitivt och lätt att lära sig . Vi har inte resurser eller tid till långa utbildningar, vare sig till befintlig personal eller nyan-ställda .

När anbudsförfarandet var klart stod Visma som vinnare . Beslutet att välja Visma Procee-do togs i december 2010, och sedan dess har Landstinget Gäv-leborg satt ihop ett projektteam tillsammans med Visma för att ansluta leverantörer, skapa for-mulär och planera ett pilottest .

– Det ska påbörjas i maj och sedan rulla under sommarmå-naderna . Vi kör piloten på ett fåtal enheter under begränsad omfattning för att se att allting fungerar . Då kan vi fånga upp de frågetecken som dyker upp och justera vid behov . Just nu håller vi på att utbilda pilotorga-nisationen i hur man använder systemet . Vi tittar också på hur det ska integreras med ekonomi-systemet . Den stora utrullningen sker sedan under hösten .

Enligt Petter Karlsson kommer den nya lösningen att passa väl in i en större process som pågått parallellt med upphandlingsförfa-randet .

– Vi har gjort stora förändring-ar inom inköpsarbetet överlag . Framför allt när det gäller vilka roller våra inköpare har . För oss är det viktigt att leverantörerna ser vår slutkund som en gemen-sam kund, och att det alltså inte är vi som är slutkunden . Det nya inköpssystemet kommer att bli ett bra verktyg för att stötta det arbetssättet .

• Arbetar med hälsovård, sjukvård, tandvård, kultur, utbildning och annan regional verksamhet.

• Omfattar Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn.

Landstinget Gävleborg

UTMANINGEffektivisera hanteringen av avtal, beställningar och fakturahanteringsrutiner .

LÖSNINGImplementera ett enhetligt inköpssystem från Visma Proceedo baserat på Visma Proceedo Beställning, Visma Proceedo Avtalshantering, Visma Proceedo Abonnemangsmodul samt en leverantörsportal .

RESULTATLandstinget räknar med att införandet av en gemensam inköpsprocess och bättre avtals- och sortimentsstyrning ska ge en besparing på 50 miljoner kronor över den närmsta tvåårsperioden .

Petter Karlsson, avtalsdirektör vid

Gävleborgs landsting.

Residensstad i Gävleborgs

län är Gävle, med sina

många unika miljöer.

VISMAgazine 1/11 21

– Det som först och främst karak-teriserar den nya divisionens roll är att den stärker Vismas erbju-dande med erfarenhetsbaserad kompetens inom IT-projekt och IT-strategi, säger Kim Winther Jen-sen, divisionsdirektör för Visma Projects & Consulting .

– Historien om Sirius IT går hela 40 år tillbaka i tiden . Därför

kan jag med stor trygghet säga att vi under lång tid byggt särskild spetskompetens . Den breda erfa-renheten används i dag inom både offentlig och privat sektor, och omfattar tjänsteleveranser med utveckling av system och stöd i IT-projekt . Vår expertis kompletterar Vismas redan breda erbjudande av olika värdeskapande produkter

och tjänster . Att vår ledande kon-sult- och projektkompetens inom IT- och systemutveckling nu är in-lemmad i Visma är något som allt-fler befintliga och blivande kunder kommer att utnyttja .

vÄrdEskAPANdE TjÄNsTEr– Visma Projects & Consulting är en central IT-partner för offentliga uppdragsgivare i alla de skandina-viska länderna . Visma har länge varit en ledande leverantör av till exempel standardiserade och hel-hetssträvande lösningar för verk-samhetsstyrning inom kommun, landsting och stat . Det är två po-sitioner som bör kunna vidareut-vecklas tillsammans genom ett tätt samarbete, över verksamhetsom-rådena inom Visma . För kunderna är Visma Projects & Consulting en tjänsteleverantör som säkerställer lyckad utveckling och tillämpning av affärskritiska IT-projekt och lös-ningar som ger nära integration av systemen och affärsprocessen . Alltfler ser värdet av det, både inom offentlig och privat sektor, säger Kim Winther Jensen .

Närmare 85 procent av alla norska IT-projekt i regi av Visma Projects & Consulting ligger inom offentlig sektor . I Sverige är ande-len offentliga IT-projekt ungefär 70 procent medan det i Danmark rå-der en nästan lika fördelning mel-lan den offentliga och den privata sektorn .

– Det breda erfarenhetsunder-laget, baserat på långvarigt arbete med mycket omfattande IT-projekt för stora kunder, representerar också nya möjligheter för sam-mankoppling av spetskompeten-serna inom Visma . Ökad tillgång till kompetens kommer kunderna till godo . Dessutom har Visma en affärsmodell som kräver förutsäg-barhet och effektivitet i leveran-

sen för att göra kunderna säkra på att arbetet blir utfört i enlighet med angivna specifikationer . Det är bland annat valfriheten, mång-falden av spetskompetens och flexibiliteten i de konkreta leveran-serna som gör Visma till en mo-dern partner för framtidsinriktade verksamheter, säger Kim Winther Jensen .

hjÄLPEr TILL MEd IT-sTrATEGI och IT-ArkITEkTurVisma Projects & Consulting, där bolaget Visma Sirius ingår, kommer att hjälpa till att täcka ett behov som många av Vismas kunder har vad gäller tillämpning av IT-strategier och integration av IT-arkitektur i egenutvecklade system . Samtidigt erbjuds bred kompetens och erfarenhet inom analys av trender på marknaden (till exempel vad gäller cloud com-puting eller integrering av smarta telefoner i IT-infrastrukturen), framtagning och tillämpning av verksamheters IT-strategi samt utveckling av system som definie-rats för särskilda behov .

– Visma Projects & Consul-ting verkar på en skandinavisk IT-marknad stadd i positiv ut-veckling och tillväxt . Med oför-ändrad tillväxt räknar vi med att Projects & Consulting inom fem år har fördubblat sin verk-samhet, både i antal medarbe-tare och i omsättning räknat . Även om det skulle förekom-ma svängningar på marknaden kommer fokus fortsatt att ligga på att upprätthålla långsiktiga och beständiga kundrelationer . Vi jobbar i hög grad med kunder-nas kärnsystem och det skapar stabilitet, vilket gör att vi kan förvänta oss fortsatt tillväxt un-der de kommande åren, avslutar Kim Winther Jensen .

NyA ProjEkT- och koNsuLTTjÄNsTErFRån VISMASommaren 2010 köpte Visma det nordiska IT-konsultbolaget Sirius IT . Uppköpet result-erade i den nya projekt- och konsultdivisionen Visma Projects & Consulting, med närmare 500 anställda i Sverige, Norge och Danmark . Kim Winther Jensen leder divisionen, som är en stark aktör på den skandinaviska marknaden för IT-projekt i offentlig och privat sektor .

Text: Magnus Brøyn/Peter Carlsson. Foto: Visma.

22 VISMAgazine 1/11

i korthet

Flest i 10 årUndersökningsföretaget Datadia visar i sin senaste kartläggning av den svenska affärssystemsmarknaden att Visma står för flest antal implementationer de se-naste tio åren . Undersökningen omfattar 178 affärssystem . Av dessa har Datadia bedömt att drygt 20 utgör den huvudsak-liga marknaden .

Visma väljs av Coop ...

Visma kommer att leverera inköpssystem med tillhörande leverantörstjänster till Coop Inköp och Kategori AB . Lösningen kommer att hantera inköpen av indirekta varor och tjänster .

Affären innebär att Vismas On Demand-lösning effektiviserar avtal och beställ-ningsrutiner . Coops beställare får ett en-hetligt system för att hantera avtal, söka efter produkter och lägga elektroniska be-ställningar .

Affären stärker relationen ytterligare mellan KF och Visma som sedan tidigare har ett mångårigt samarbete inom butiks-data .

Coop Inköp och Kategori AB (Cikab) är ett dotterbolag inom KF-koncernen . Dot-terbolaget ingår i KF:s affärsområde Dag-ligvarugruppen . Cikab ägs till 95 procent av KF och till 5 procent av DDF AB . Cikab an-svarar för inköp till Coops butiker och stor-marknader och de detaljhandelsdrivande konsumentföreningarna . Cikab har också hand om inköp till OKQ8 inom sortimenten Bilist och Nonfood .

... och av Spendrups

Visma Proceedo har fått i uppdrag av Spendrups Bryggeri AB att leverera ett sys-tem för inköp av indirekt material och han-tering av avtal .

Den nya inköpsportalen, Visma Pro-ceedo Beställning, möjliggör en enhetlig beställningsprocess som styr användaren mot avtalade leverantörer och skapar sam-tidigt en effektivare fakturahantering .

Portalen innebär avsevärt minskade kostnader tack vare centrala avtal och pro-

cesser, attest före inköp, bättre uppföljning samt enklare administration .

– Inköp av indirekt material sker i dag på många olika sätt och alltför många in-köp görs hos leverantörer utan avtal med Spendrups . Genom att samla inköpen till färre leverantörer skapar vi förutsättning-ar för attraktiva avtal och lägre kostnader, säger Michael Hällström, inköpschef på Spendrups Bryggeri AB .

Offentlig upphandlingskedja blir elektronisk

Visma har köpt Allego, en av marknadens stora aktörer inom informationstjänster och upphandlingssystem . Med det här för-värvet kan Visma erbjuda elektronisk han-tering av hela affärsprocessen i offentlig verksamhet – från upphandling och inköp till beställning och betalning .

Allego etablerades 1994, i samband med att Lagen om offentlig upphandling (LOU) infördes i Sverige, och är i dag en av marknadens stora aktörer på området .

– Vi har under snart två decennier va-rit en pionjär på marknaden och utvecklat tjänster för både köpare och säljare . Visma har den marknadsposition och de finan-siella muskler som krävs för att Allego ska kunna utvecklas på det sätt vi önskar, samtidigt som det också skapar nya ut-vecklingsmöjligheter för både medarbetare och kunder, säger Allegos vd och grundare, Claes Aldurén .

Allegos verksamhet omsätter drygt 25 miljoner kronor och utgörs av informa-tionstjänster, elektroniska stödsystem för upphandlingsprocessen samt tidningen AnbudsJournalen . Allego har knappt 30 an-ställda med kontor i Falun och Stockholm .

Efter förvärvet av Allego får Visma mark-nadens bredaste produktfölj med tjänster inom upphandlingsområdet, samtidigt som ambitionsnivån i utvecklingsarbetet stärks ytterligare .

Förnyad konkurrensutsättning

Visma lanserar en ny modul i sin On Demand-lösning som hjälper offentliga verksamheter att följa lagen om offentlig upphandling gällande förnyad konkurrens-utsättning .

Med hjälp av den nya modulen, Visma Pro-ceedo Konkurrensutsättning, blir det lättare för verksamheterna att ingå kontrakt med en ramavtalsleverantör i en förnyad konkurrens-utsättning .

Arbetet kan delegeras till beställarna och be-höver därmed inte belasta inköpsorganisationen .

– Detta är ytterligare ett steg i vår strä-van att effektivisera vardagen för våra kun-der, säger Visma Proceedos vd Rickard Hansen . Vi har lagt stor vikt vid användar-vänligheten när vi utvecklat Visma Procee-do Konkurrensutsättning . Våra lösningar är användarvänliga och vi vet att användarvän-lighet är en nyckel till framgång i våra kun-ders effektiviseringsarbete .

Salming förstärkte VismalagetFemton hockeyspelare inom Visma forme-rade ett lag och ställde upp i ITHL, en hockey-turnering för IT-branschen . Turneringen som arrangerades av IT24 och Djurgården Hockey hölls 15 februari på Hovet i Stock-holm och tio lag möttes i hård kamp . Även om några andra IT-företag kom före Visma i resultatlistan så var det inget fel på Vismas kämpaglöd .

Börje Salming hade för dagen värvats till Vismalaget och satte fart och färg på hela turneringen . Ett snyggt straffmål ordnade han för Vismas räkning .

VISMAgazine 1/11 23

visma.seinfo@visma .se • 0771 44 22 00

Öka takten – häng med i vår effektivitetsdansVisma erbjuder en lång rad lösningar som alla bidrar till att göra verksamhetsprocesser mer effektiva . Vi levererar programvara, outsourcingtjänster, lösningar som förenklar handeln mellan företag, butiksdatalösningar samt IT-relaterad utvecklings- och konsultverksamhet .

Våra kunder finns bland alla sorters verksamheter: små, mellanstora och stora företag, offentliga förvaltningar och organisationer . 240 000 kunder i Nordeuropa använder våra lösningar och kan glädja sig åt effektivare arbetsdagar .

The efficiency experts