Välfärdsplan för barn och unga Ingå

2016-2020

24.10.2016

Innehållsförteckning

1 Förord

2 Beredning av planen

3 Syftet med planen

4 Statistikuppgifter från Ingå

5 Aktörer som arbetar med barn och unga 5.1 Barnrådgivning 5.2 Dagvård 5.3 Grundskola 5.4 Läroanstalter på andra stadiet 5.5 Ungdomsväsendet 5.6 Bibliotek, kultur och fritid

6 Asylsökande

7 Barns och ungas välfärd

8 Åtgärder som gäller barns och ungas välfärd 8.1 Förebyggande barnskydd 8.2 Tidigt ingripande/tidiga åtgärder 8.3 Barnskydd 8.4 Dagvård 8.5 Skola 8.5.1 Elevvård på skolorna 8.5.2 Morgon- och eftermiddagsverksamhet 8.5.3 Skolidrott 8.6 Ungdomsväsendet 8.7 Bibliotek, kultur och fritid 8.7.1 Bibliotek 8.7.2 Kultur 8.7.3 Fritid

9 Uppföljning av planen

1 Förord

Kommunen eller flera kommuner tillsammans skall göra upp en plan över kommunens eller kommunernas verksamhet för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet (L 417/2007, 12 §). Planen är ett lagstadgat verktyg för styrning, ledning och utveckling av arbetet för barns och ungas välfärd i kommunen. I fortsättningen ska den utgöra en del av den etablerade årsrytmen i planeringen, verkställandet och utvärderingen av verksamheten i kommunen.

Planen ska godkännas i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Planens styreffekt framhävs av att innehållet, utvecklingsåtgärderna och resursförslagen ska beaktas när kommunens budget och ekonomiplan för olika år görs upp i enlighet med kommunallagen (365/1995).

Planen omfattar i stor utsträckning olika sektorers verksamhet och tjänster i anslutning till barns och ungas uppväxtförhållanden och deras välfärd. Utarbetandet av planen är därför en samarbetsprocess mellan olika sektorer och aktörer.

Genom planen säkerställs att den kommunala verksamheten i anslutning till barns välfärd är målinriktad, planmässig och långsiktig och att den grundar sig på samarbete och partnerskap. I planen fastställer beslutsfattarna det centrala innehållet och prioriteringarna i kommunens barnpolitik och barnskyddspolitik samt reserverar de resurser som behövs för verksamheten och utvecklingen av denna. De chefer som ansvarar för servicesystemet säkerställer att utbudet och tjänsterna som utvecklas efter barnens och familjernas behov fungerar samt sörjer för att klientarbetet har tillräckliga stödsystem. Planen ska stödja det praktiska klientarbetet så att varje barns serviceprocess kan genomföras ur barnets synvinkel och på det sätt som fastställs i barnets klientplan.

Planen är ett både strategiskt och konkret åtgärdsprogram som innehåller kommunens värderingar och vision samt konkreta mål med riktlinjer och insatsområden samt dessutom utvecklingsförslag för de olika åren.

Planen skall enligt lagen innehålla uppgifter för planeperioden som kommunen har fastställt om 1) barns och unga personers uppväxtförhållanden och välfärdssituation, 2) åtgärder och tjänster som främjar barns och unga personers välfärd och förebygger problem, 3) behovet av barnskydd i kommunen, 4) resurser som skall reserveras för barnskyddet, 5) tillgängligt servicesystem inom barnskyddet för skötseln av uppgifter enligt barnskyddslagen, 6) ordnande av samarbete mellan olika myndigheter samt sammanslutningar och anstalter som producerar tjänster för barn och unga, samt om 7) genomförandet och uppföljningen av planen. Barn är alla som är under 18 år (artikel 1 i FN:s konvention om barnets rättigheter). Ungdomar är alla som är under 29 år (2 § Ungdomslag 2006/72). 2 Beredning av planen

En motion om en välfärdsplan för barn och unga lämnades till kommunstyrelsen 26.10.2015. Syftet

är att skapa ett strategiskt åtgärdsprogram som fullmäktige godkänner vart fjärde år. Planen bör bli

färdig under nuvarande fullmäktigeperiod. Kommunstyrelsen behandlade ärendet i sitt möte

23.11.2015 och överförde beredningen vidare till bildningsnämnden. När kommunens ledningsgrupp

diskuterade ärendet konstaterades att förutom bildningssektorn deltar även grundtryggheten i att

göra upp planen.

Anställda inom bildningssektorn och grundtryggheten har berett planen. Det första mötet hölls i

november 2015, det andra mötet i februari 2016 och det tredje mötet i april 2016.

3 Syftet med planen

Syftet med välfärdsplanen är att ordna tjänster för barn och unga i sektorövergripande samarbete

och skapa möjligheter för barn och unga att delta i beredning och beslutsfattande som gäller dem

själva.

Ett speciellt mål är att minska ojämlikhet, förebygga utslagning av barn och unga samt förstärka det förebyggande barnskyddet och minska behovet av omhändertagande. Ett annat syfte är att jämlikhet i utbildningen förverkligas och studieavbrott minskas. Välfärdsplanen för barn och unga följer de centrala målen i FN:s konvention om barnets rättigheter dvs. att den strävar efter att för sin del säkra barnets rätt till särskilt skydd och speciell omvårdnad (protection), tillräcklig andel av samhällets resurser (provision) samt rätt att med beaktande av ålder och mognad delta i beslutsfattande som gäller dem själva (participation). Konventionen har fyra viktiga huvudprinciper:

1. Alla barn är jämlika. 2. Barnets bästa prioriteras vid allt beslutsfattande. 3. Barnet har rätt till ett gott liv. 4. Barnets åsikter ska beaktas.

4 Statistikuppgifter från Ingå från år 2012

STUDIER och ARBETE

Tema Basindikator Ingå

Hela landet Värde Förändring

Studier och arbete

17 - 24-åriga personer utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma ålder

9,3

10,8

Studier och arbete

Arbetslösa ungdomar, % av arbetskraften i åldrarna 18-24 år

6

12,4

Utkomst

18-24-åriga mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder

3,7

14,2

BOENDE och MILJÖ

Tema Basindikator Ingå

Hela landet Värde Förändring

Boende och miljö

Trångbodda bostadshushåll med barn, % av alla bostadshushåll med barn

25,2

29,2

Utkomst Risk för fattigdom bland barn 7,8

14,3

Tjänster för kommuninvånarna

Uppfostrings- och familjerådgivningens klienter under året/1 000 under 18 år

26,3

74

KOMMUNENS STRUKTUR

Tema Basindikator Ingå

Hela landet Värde Förändring

Kommunens struktur, ekonomi och livskraft

Annat modersmål än finska, svenska eller samiska / 1000 invånare

29,1

49,2

Kommunens struktur, ekonomi och livskraft

Barnfamiljer, % av familjerna 41 39,5

Kommunens struktur, ekonomi och livskraft

Familjer med bara en förälder, % av barnfamiljerna

16,1

20,4

Kommunens struktur, ekonomi och livskraft

En persons bostadshushåll, % av bostadshushållen

32,5

41,5

Kommunens struktur, ekonomi och livskraft

Sysselsatta, % av befolkningen 45,8 43,1

Kommunens struktur, ekonomi och livskraft

Mått för utbildningsnivå 352

345

5 Instanser som arbetar med barn och unga

5.1 Barnrådgivning

Barnrådgivningens hälsovårdare och läkare följer med barnet och stöder föräldraskapet, så att barnet

har de bästa tänkbara förutsättningarna för en sund tillväxt och utveckling. Barnrådgivningen

samarbetar också med dagvården. Barnet överförs officiellt från mödrarådgivningen till

barnrådgivningen vid 2 veckors ålder. Under det första levnadsåret besöker barnet rådgivningen i

medeltal 10 gånger. Barnrådgivningens hälsovårdare gör också hembesök vid behov. Barn i lekåldern

besöker rådgivningen ca 6 gånger. I Ingå har skolhälsovårdaren hand om 6-åringarnas

rådgivningsbesök. Båda föräldrarna är alltid välkomna till rådgivningen. Speciellt önskar vi att båda

föräldrarna deltar i de omfattande hälsogranskningarna då barnet är i åldern 4 månader, 1,5 år samt

4 år. Vi ordnar läkarundersökningar enligt THL:s (Terveyden ja hyvinvoinnin laitos/Institutet för hälsa

och välfärd) rekommendationer. Tandvårdsgranskningar erbjuds för barn i åldern 1 år, 3 år och 5 år.

På barnrådgivningen arbetar också en familjehandledare. Alla familjer kan ha skeden i livet då de

egna krafterna inte räcker till. Familjehandledaren kan då hjälpa familjen och ge handledning i frågor

angående t.ex. föräldraskapet, barnuppfostran, parförhållandet osv. Familjearbetet är kortvarigt och

förebyggande arbete. Vårdnadshavarna kan ta direkt kontakt med familjehandledaren per telefon

eller diskutera sitt behov av stöd på rådgivningen.

Barnrådgivningen samarbetar också aktivt med Ingå församling, Mannerheims Barnskyddsförbunds

lokalavdelning i Ingå och föreningarna Folkhälsan i Ingå och Degerby. De ordnar bl.a. välbesökta och

omtyckta föräldracaféer i kommunen.

5.2 Dagvård

I Ingå kommun finns både familjedagvårdare och daghem. Det finns tre kommunala daghem:

Knattebo (svenskspråkigt) 54 barn, Dal (finsk- och svenskspråkigt) 75 barn och Degerby (svensk- och

finskspråkigt) 80 barn (siffrorna från år 2016). I Ingå kyrkby finns dessutom ett privat daghem Helmi,

som har finska som verksamhetsspråk.

Vid behov ordnas även skiftesvård.

Åldern på barnen i dagvård är 1-5 år. 60,6 % av denna åldersgrupp var i kommunal dagvård

31.12.2015.

Dagvården ansvar även för så kallad kompletterande dagvård som är en vårdform för förskolebarn.

Den kompletterande dagvården ges oftast i skolan.

Kommunens egen plan för småbarnsfostran uppdateras under åren 2016-2017. Centrala begrepp

inom dagvård är delaktighet, barncentrerad verksamhet och smågruppsverksamhet.

Varje daghem har en antimobbningsplan och personalen har fått utbildning i bland annat Stegvis-

program och Folkhälsans Kompisväska-program. Dagvården har även en gemensam krisplan.

Dessutom har en stor del av personalen deltagit i Kasvatuskumppanuus-utbildning.

5.3 Grundskola

Under läsåret 2016-17 tas de nya läroplanerna i bruk. Där betonas elevernas delaktighet i sitt eget

lärande och sin skoldag. Bland annat erbjuds valfria kurser där eleverna kan studera det de

intresserar sig för. Även skolans ansvar för elevvård och stöd i olika former beskrivs tydligt i

läroplanerna. Nya läroplaner gäller förskolan och grundundervisning i årskurserna 1-9.

Ingå kommun ordnar grundläggande utbildning i klasserna 1-6 i sitt område. Dessutom finns

förskolor i samband med skolorna. Det finns fyra grundskolor: Västankvarn (svenskspråkig), Degerby

(svenskspråkig), Kyrkfjärden (svenskspråkig) och Merituuli (finskspråkig). I Västankvarns skola arbetar

årskurserna 1-4. Efter fyran fortsätter eleverna i Kyrkfjärdens skola. Det finns även morgon- och

eftermiddagsverksamhet i samband med skolorna.

Årskursena 1-6 har 434 elever under läsåret 2015-2016 (20.9.2015). Över 60 % av dem transporteras

till skolan med buss eller skoltaxi.

I skolorna finns morgon- och eftermiddagsverksamhet för eleverna i första och andra årskursen enligt grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten som utbildningsstyrelsen har fastsällt och enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998). För elever i förskolan ordnas kompletterande dagvård. Elever i högre årskurser kan delta i verksamheten enligt ett särskilt beslut eller på grund av specialbehov. Målet med verksamheten är att stöda hemmets och skolans fostrande arbete samt barnens känslomässiga utveckling och etiska tillväxt. Dessutom ska morgon- och eftermiddagsverksamheten främja barnens välmående och jämlikhet i samhället samt förebygga utslagning och öka delaktigheten. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens uppgift är att främja barnets helhetsmässiga välbefinnande ur följande synvinklar:

att erbjuda barnen ledd fritidsverksamhet

att stödja barnens uppväxt och utveckling

att stödja barnens skolgång och lärande

att ingripa tidigt och att ge social bekräftelse För verksamheten debiteras en avgift enligt kommunens beslut. Högstadieundervisningen ordnas i Lojo enligt Ingås och Lojos samarbetsavtal. Svenskspråkiga eleverna går i Källhagens skola och finskspråkiga i Järnefeltin koulu. För alla högstadieelever ordnas skjuts. Högstadieskolor ansvarar för sina elevvårdstjänster och ser till att elevernas skoldagar är trygga. På skolornas hemsidor finns uppdaterad information om olika typer av stöd som erbjuds. Skolan informerar elever och vårdnadshavare om de rutiner som finns kring elevernas hälsa och välmående. I Lojo finns 192 Ingåelever i årskurserna 7-9 (20.9.2015) och i andra kommuner 3 Ingåelever.

5.4 Läroanstalter på andra stadiet

Ingå kommun ordnar ingen undervisning på andra stadiet. Eleverna går på gymnasiet i grannkommunerna eller annanstans i Nyland. Också yrkesgymnasierna och -skolorna ligger i de närliggande kommunerna. Studerande på andra stadiet har rätt till elevvård och läroanstalten i fråga är ansvarig för att ordna den. Enligt Statistikscentralens uppgifter (november 2015) var antalet Ingåungdomar i olika läroanstalter följande under läsåret 2015-2016:

Läroanstalt Antal studerande

Axxell 59

Virkby gymnasium 36

Yrkesinstitutet Prakticum 18

Luksia, Länsi-Uudenmaan ammattiopisto 17

Omnian ammattiopisto 16

Lohjan Yhteislyseon lukio 12

Ålands yrkesgymnasium 8

Mattlidens gymnasium 7

Kyrkslätts gymnasium 6

Karis-Billnäs gymnasium 5

Porkkalan lukio 5

Tölö specialiseringsgymnasium 4

Stadin ammattiopisto 4

Tapiolan lukio 3

Dessutom studerar Ingåelever i 26 andra läroanstalter på andra stadiet på olika håll i Nyland och

annanstans i Finland, 1-2 Ingåungdomar i respektive läroanstalt.

5.5 Ungdomsväsendet

Ungdomsarbetet erbjuder

- trygg vuxenkontakt - fritidssysselsättning - rådgivande verksamhet (uppsökande ungdomsarbete)

Den service som erbjuds varierar enligt ungdomarnas ålder och deras individuella behov. Ungdomsväsendet arbetar likvärdigt över språkgränserna. De vuxnas engagemang är viktigt för ungdomsarbetet. Ett gott samarbete med vårdnadshavarna har också en avsevärd betydelse för att ungdomsarbetet ska vara lyckat och stöda barnens och ungas utveckling.

Till ungdomsarbetets mest traditionella uppgifter hör ungdomsgårdsverksamheten. Ingå kommun upprätthåller en ungdomslokal, Unccan, för 13-18- åringar. Inom den öppna verksamheten erbjuds fritidssysselsättning för unga fyra kvällar i veckan. Ungdomarna träffar varandra och ungdomsledarna som jobbar på Unccan. Kvällsarbetet är viktigt för att skapa kontakt till ungdomar. Ungdomsgården kan vara en plats där oron för den ungas välmående uppstår för första gången och där den unga kan erbjudas de första stödåtgärderna enligt principen om tidigt ingripande. Ungdomarna väljer själva om de vill delta i den öppna verksamheten.

Ungdomsverksamhet i Kyrkfjärden och Merituulen koulu (årskurser 3-6)

Målsättningen är att lågskolelever kommer i kontakt med kommunens ungdomsarbete så att tröskeln att komma till ungdomsgården blir lägre i framtiden.

Uppsökande ungdomsarbete (15-29 år)

Det uppsökande ungdomsarbetet är ett specifikt ungdomsarbete vars syfte är att vara närvarande bland ungdomarna och ge dem möjlighet till en trygg och förtroendefull vuxenkontakt. Inom det uppsökande ungdomsarbetet söker man tillsammans med unga lösningar på svårigheter och frågor som den unga har och hjälper den unga att nå de tjänster han eller hon behöver. Det uppsökande arbetets primära funktion är att hjälpa unga personer under 29 år som inte studerar eller befinner sig

på arbetsmarknaden eller som behöver stöd att få tillgång till de tjänster de behöver. Det uppsökande ungdomsarbetet erbjuder den unga stöd i ett tidigt skede, om den unga själv vill ta emot stödet. En del av det uppsökande arbetet utgörs av ett brett nätverksarbete (möten, telefonsamtal, evenemang) med olika instanser som TE-byrån, skolor, socialtjänsten, militären, hälsovården, det kommunala ungdomsarbetet, grannkommuners uppsökande ungdomsarbete, lokala organisationer och föreningar. Målet med detta nätverksarbete är att utveckla sätten att hitta och fånga upp de unga som riskerar marginalisering samt att hitta kanaler och stödformer för att sedan ”slussa ungdomarna vidare” ut i samhället.

Uppsökande ungdomsarbetare har haft kontakt med ca 29 kunder under 2015.

Delaktighet

För 12-18-åringar har grundats ett ungdomsforum för att öka deras delaktighet. Forumet samlas

minst 2 gånger om året. Första ungdomsforumet hölls hösten 2015.

Mångprofessionellt samarbete inom ungdomsväsendet

Ungdomsarbetarna deltar i mån av möjlighet i föräldraföreningarnas möten och tillställningar i skolorna (speciellt högstadierna). Ungdomsarbetarna kan också delta i elevvårdsarbetet om skolorna så önskar.

Ett smidigt samarbete med kommunens socialväsende är speciellt viktigt för det uppsökande ungdomsarbetet. Utöver detta är goda kontakter till TE-byrån, företagare och andra uppsökande ungdomsarbetare i regionen nödvändiga.

Utvecklingsbehov – arbetet i skolor, specialungdomsarbete och rehabiliterande arbetsverksamhet för ungdomar

För de ungdomar som har svårigheter och behöver extra stöd kan kommunen erbjuda endast uppsökande ungdomsarbete. Kommunen erbjuder för tillfället inte rehabiliterande arbetsverksamhet för unga och idkar inte heller specialungdomsarbete. Specialungdomsarbetet riktar sig till ungdomar som löper risk att bli utslagna eller som redan är utslagna. Skolungdomsarbetet är en form av specialungdomsarbete med fokus på högstadieelever och elever i åk 5–6. Specialungdomsarbetet ordnas ofta av mångprofessionella team. Just nu saknar vi någon som skulle kunna delta aktivt i förebyggande verksamhet på fältet t.ex. i skolorna. Personalresurserna fokuseras till att ha ungdomsgården öppen 4 kvällar i veckan. Det samma gäller smågruppsverksamhet. Servicen skulle förbättras om ungdomsväsendet skulle kunna erbjuda smågruppsverksamhet i större utsträckning och föreläsa om t.ex. rusmedel, vänskapsförhållanden, mobbning, dygnsrytm.

5.6 Bibliotek, kultur och fritid

Bibiliotek

Ingå bibliotek är ett öppet och avgiftsfritt utrymme där barn och unga kan tillbringa tid och träffa varandra. Ingå bibliotek fungerar delvis enligt självbetjäningsprincip. Den som har både lånekort och PIN-kod kan logga in i det nya meröppna biblioteket även under de tider som personalen inte finns på plats. Om du är äldre än 15 år kan du be att få ett lånekort och en PIN-kod. Är du yngre än 15 år behövs ett skriftligt tillstånd av vårdnadshavaren för att du ska få en egen PIN-kod. På så sätt kan alla använda bibliotekets samlingar, internet och kunddatorer samt bibliotekets utrymmen varje dag klockan 07-20.

Kultur

IoBio

IoBio är Ingås kommunala biograf som har haft verksamhet sedan 1985. Biljettpriserna är betydligt förmånligare än vid kommersiella biografer. Traditionellt visas barn- och ungdomsfilmer under skolloven.

Bildkonstskolan

Bildkonstskolan erbjuder grundundervisning i bildkonst för barn och unga i åldern 5-16. Undervisningen följer direktiv som fastställts av Utbildningsstyrelsen. Bildkonstskolans läroplan godkänns av bildningsnämnden. Grundundervisningen i bildkonst innehåller flera olika konstgrenar och -tekniker, till exempel teckning, målning, skulptur, grafik, keramik, arkitektur, miljökonst, film och fotografering. Inlärningen sker genom eget arbete och glädjen att skapa är viktigare än att göra fina färdiga konstverk. Bildkonstskolan debiterar en terminsavgift.

Musikinstitutet

Musikinstitutet Raseborg har verksamhet i Ingå. Där kan man utöva musik på ett mångsidigt sätt:

man får personlig instrumentundervisning man får musicera tillsammans med andra man får träna sitt gehör, lära sig notskrift, musikteori och annat intressant!

För barn under skolåldern finns musiklekskola. Till musiklekskolan tas alla i anmälningsordning. Institutet har ett inträdesprov. Vägen till egentlig elev i musikinstitutet kan före det ske antingen via en aspirantplats eller via en förberedande grupp. Musikinstitutet debiterar en terminsavgift.

Ingå kommuns fritidstjänster

Fritidsväsendet är en del av bildningsväsendet och det innefattar idrotts-, motions- och ungdomsverksamhet.

Barn och unga är en viktig målgrupp för fritidsväsendet. Syftet är att skapa möjligheter för en mångsidig fritid, sporra till aktivitet, skapa förutsättningar för de ungas medborgarfärdigheter samt främja barn och unga till sunda levnadsvanor. Fritidsväsendet samarbetar aktivt med skolor, daghem, församlingen och lokala föreningar för att ordna meningsfull verksamhet för barn och unga. Därutöver samarbetas i synnerhet inom ungdomsväsendet med socialväsendet, TE-byrån och näringslivets representanter.

Kommunen upprätthåller en ungdomslokal och delar ut årligen bidrag till föreningar som sysslar med idrotts-, motions-, ungdoms- och fritidsaktiviteter.

Kommunen upprätthåller bl.a.

- badstränder - näridrottsplatser - sportplaner (sand, gräs, friidrott)

- spånbana (vintertid görs skidspår) - tennisplan, skridskoplan, hockeyrink - konditionssal

Dessutom finns det andra aktörer som ordnar hobbymöjligheter för barn och unga i Ingå (idrott, kultur, ungdomsverksamhet, 4H, scouter, frivillig brandkår, församlingens barnkör).

6 Asylsökande

I slutet av året 2015 kom 54 minderåriga asylsökande till Ingå. De bor både på ett grupphem (6-14-åriga) och i stödbostäder (över 14-åriga). Alla började gå i skolan eller studera under januari-mars. Högstadieeleverna studerar i Lojo liksom alla andra högstadieelever som bor i Ingå. Lågstadieeleverna började gå i Merituulen koulu eftersom det finns både förberedande undervisning och undervisning i finska som andra språk där.

Ingå kommun började ett Låna en Ingåbo -projekt och andra verksamheter som har till syfte att erbjuda fritidsverksamhet för asylsökande.

Ingå fullmäktige godkände i sitt möte 18.4.2016 ett program för integrationsfrämjande. Programmet berättar vilka tjänster asylsökande och senare invandrare som har fått ett uppehållstillstånd har rätt och möjlighet till.

7 Barns och ungas välfärd

7.1 Dagvård

Dagvården frågar varje år vårdnadshavarens synpunkter på verksamheten. Tabellen visar ett så kallat

nöjdhetsindex där man har samlat alla svaren. På basis av svaren kan konstateras att föräldrarnas

förtroende för dagvården är bra (i genomsnitt över 3,5 på alla områden).

7.2 Skola

Skolorna i Ingå deltar i KiVa-skola-projektet som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet och som har till syfte att förebygga och minska skolmobbning. Eleverna svarar varje år på en förfrågan och skolan får en sammanställning av resultaten som ger en bild av situationen. På basis av sammanställningen kan skolan planera mobbningsförebyggande åtgärder för nästa år. Skolornas

resultat är individuella och avviker från varandra så det är svårt att dra slutsatser för hela kommunen på basis av resultaten. Eleverna verkar ändå vara medvetna om att skolorna agerar aktivt mot mobbning.

I februari 2016 gjorde Socialkompetens en elektronisk förfrågan för elever i årskurs 5 i Nylands kommuner. Förfrågan utredde omfattande elevernas situation hemma och i skolan, levnadsvanor och hur de tillbringar sin fritid. Varje skola fick en sammaställning av skolans elever. Dessutom granskade skolkuratorn och skolhälsovårdaren sammanfattningen av Ingåelever i årskurs 5 som baserade sig på alla elevernas svar. Skolkuratorn och skolhälsovårdaren gjorde iakttagelser och slutsatser baserande på sammanfattningen (bilaga1).

8 Åtgärder som gäller barns och ungas välfärd

8.1 Förbyggande barnskydd

Att uppmärksamma barnen och stödja familjerna i kommunens alla servicetjänster härrör sig till barnskyddslagen (417/2007). Lagens ändamål är att trygga barnets uppväxt, utveckling och välfärd samt ge stöd i föräldraskapet.

Föräldrarna har i första hand rätt och skyldighet att ta hand om barnets och den ungas välbefinnande. Servicesystemet stöder föräldrarna i uppfostringsuppgiften med täckande basservice och många olika stödformer.

Att påverka uppväxtförhållanden och att stöda barn och familjer med högklassig basservice är det bästa föregripande barnskyddet. Välfungerande service för barn och unga främjar också det barn- och familjespecifika barnskyddets möjlighet att lyckas i sin uppgift. Kommunens anställda möter utmaningar gällandet barnets eller den ungas välbefinnande i många olika situationer i vardagen. Förebyggande barnskydd utvecklas så att personalen har kompetens och mod att ingripa i situationer med bristande välbefinnande utan dröjsmål och styra barnet eller den unga i rätt tid till ändamålsenlig service. Detta förutsätter flexibilitet och ett gott samarbete mellan olika aktörer inom och utanför kommunen. Stödbehov förekommer i alla livsskeden, vilket förutsätter vaksamhet och tidigt ingripande i alla åldersgrupper.

Kommunens barn- och familjearbete erbjuder förebyggande tjänster till kommuninvånarna. Främst handlar det om tjänster enligt den nya socialvårdslagen (1301/2014) som trädde i kraft den 1.4.2015. Den nya lagen poängterar kommunernas ansvar att ordna med tjänster i förebyggande syfte. Dylika tjänster är b.la hemservice för barnfamiljer. Grundtrygghetsnämnden i Ingå har fastställt kriterierna för när och hur hemservice kan beviljas (Dnr: GT/318/2015).

8.2 Tidigt ingripande/tidiga åtgärder

I barnskyddslagen står det att myndigheter som arbetar med barn och familjer skall stödja föräldrar och vårdnadshavare i deras uppgift som fostrare samt att sträva efter att erbjuda familjen nödvändig hjälp tillräckligt tidigt samt vid behov hänvisa barnet och familjen till barnskyddet. I och med den nya socialvårdslagen är tanken att barnen/de unga och familjerna skall kunna få hjälp och stödåtgärder utan att vara klienter inom barnskyddet och först ifall tjänsterna inom socialvårdslagen inte är tillräckliga inleds klientskap inom barnskyddet. Vid svåra familjesituationer kan även placering av barn utanför hemmet komma ifråga.

Lagen framhåller vikten av att kommunens invånare får den hjälp och det stöd som de behöver. Socialservice definieras enligt lagens 3 § som ”kommunal socialservice och stödtjänster som ingår i den samt andra åtgärder genom vilka yrkesutbildad personal inom socialvården främjar och upprätthåller individens, familjens och gemenskapens funktionsförmåga, sociala välfärd, trygghet och delaktighet”.

Med klient menas en person som ansöker om eller anlitar socialvård eller som oberoende av sin vilja är föremål för socialvård. I lagen definieras även person och klient som behöver särskilt stöd.

Socialservice för barn/unga/familjer

I lagens 12 § står det att alla som vistas i en kommun har rätt att i brådskande fall få socialservice som baserar sig på hans eller hennes individuella behov, så att hans eller hennes rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras.

I lagens 13 § under rubriken tryggande av barnets hälsa och utveckling framhålls att ett barn och dess familj har rätt att utan dröjsmål få socialservice som är nödvändig med tanke på barnets hälsa eller utveckling. Servicen ska ordnas i tillräcklig omfattning under de tider på dygnet då den behövs. Servicen ska stödja föräldrarna, vårdnadshavarna och andra personer som svarar för barnets vård och fostran i fostran av och omsorgen om barnet.

Till kommunens socialservice hör socialarbete, social rehabilitering, familjearbete, hemservice, hemvård, alkohol-drogarbete, rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor, övervakning av umgänge mellan barn och förälder.

Familjearbetet syftar till att trygga hälsan och utvecklingen hos ett barn eller en ungdom som behöver särskilt stöd. I kommunen görs familjearbete dels genom rådgivningens familjehandledare, kommunens familjearbetare samt genom köptjänst genom olika privata aktörer.

Med hemservice avses att fullgöra eller bistå vid fullgörandet av uppgifter och funktioner som hör till boende, vård och omsorg, upprätthållande av funktionsförmågan, vård och fostran av barn, uträttande av ärenden samt till det övriga dagliga livet.

När det gäller socialvårdens alkohol- och drogarbete betonas det att en gravid person har rätt att omedelbart få tillräcklig socialservice som stöder alkohol- och drogfrihet.

Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor ska ges för att främja barnets välfärd, individuella uppväxt och positiva utveckling, stödja föräldraskapet samt för att stärka barnfamiljernas förmåga att klara sig självständigt och stärka deras egna resurser. Rådgivningstjänsten omfattar bedömning, handledning, sakkunnigrådgivning och annat stöd i anslutning till barns uppväxt och utveckling, familjeliv, människorelationer och sociala färdigheter.

Kommunen är skyldig att ordna övervakningen av umgänge mellan barn och föräldrar ifall det finns behov för detta.

Resurser som skall reserveras för barnskyddet i Ingå kommun

Våren 2016 jobbar två socialarbetare, en socialhandledare och en familjearbetare med barnskydd. Ledande socialarbetaren deltar även i arbetet och har det genomgripande ansvaret för det. Eftersom Ingå kommun är en liten kommun med under 6000 invånare, så jobbar ingen heltid med barnskyddsärenden, utan alla de berörda anställda gör även annat socialarbete. I och med den nya socialvårdslagen har förfrågningar på bedömning av servicebehovet börjat strömma in. Lagen innebär att olika myndigheter är skyldiga att ställa upp och delta i bedömningen av servicebehovet

ifall det behövs. Detta gäller till exempel skolan. Samarbete görs med många olika aktörer dels inom kommunen, men också med andra samarbetspartners som barn- och ungdomspsykiatri, högstadieskolor och gymnasier, yrkesskolor, polisväsendet mm.

Enligt barnskyddslagens 14 § skall kommunen se till att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har tillgång till sakkunskap om barns uppväxt och utveckling, hälsovård, juridisk expertis samt annan expertis som behövs i barnskyddsarbetet. Ingå kommun har tillsammans med Sjundeå kommun grundat en gemensam multiprofessionell arbetsgrupp där det finns representanter från barn- och ungdomspsykiatrin, juridisk konsultation/jurist inom barnskyddet, representant för A-kliniken, skolkurator, skolpsykolog samt ledande läkarna och ledande socialarbetarna från båda kommunerna. Arbetsgruppen träffas två gånger per termin. Socialarbetarna har möjlighet att konsultera denna multiprofessionella arbetsgrupp i barnskyddsärenden.

Kommunen har ett brett samarbete med den regionala socialjouren som svarar för brådskande hjälp- och stödåtgärder utanför tjänstetid. Kommunens ledande socialarbetare sitter med i den regionala socialjourens styrgrupp som planerar och utvecklar socialjourens verksamhet. Socialjouren nås genom det allmänna nödnumret 112.

På kommunens hemsida finns en blankett ”Kontakt med socialvården för bedömning av barnets /familjens stödbehov”. Blanketten relaterar till barnskyddslagen 25 § och socialvårdslagen 35 §.

http://www.inga.fi/files/1920/svl_blankett.pdf

8.3 Barnskydd

När det finns skäl att tro att ett barn mår illa eller att hens hälsa, trygghet eller välfärd är hotad av någon anledning ska det göras en barnskyddsanmälan. Den görs till kommunens socialväsende. Barnskyddslagen definierar noga vem ska på basis av sin tjänst, anställning eller ställning göra en barnskyddsanmälan. Dessutom kan vem som helst kontakta socialväsendet och göra en anmälan eller få information om hur man gör en anmälan. En barnskyddsanmälan ska göras omedelbart alltid när det finns skäl att anta att ett barn behöver skydd.

Vårdnadshavaren eller barnet kan även själv kontakta socialväsendet och berätta om sin situation. Då bedöms behovet av service.

I Ingå gjordes det 142 barnskyddsanmälan 2015.

En noggrannare beskrivning om barnskyddsanmälan och hur den görs finns som bilaga 2.

Åtgärder i socialtjänsten

SYFTEN ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING

stöda barnets och den ungas

välbefinnande

stöda barnfamiljer

kvalitativ och tillgänglig

basservice: rådgivning och samtal

med barn och föräldrar

ekonomiskt stöd

rådgivning och handledning

antal samtal med familjer

antal stödåtgärder

(stödperson)

antal barnskyddsanmälan

antal omhändertaganden

ekonomisk uppföljning

(utkomststöd)

förebygga svårigheter och anställning av familjearbetare antal familjer som får

ingripa tidigt (samtal, handledning, hembesök) handledning och hembesök

8.4 Dagvård

Bedömningar av dagvård följs upp i varje enhet och på basis av dem planeras åtgärder för följande verksamhetsperiod.

SYFTEN ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING

stöda familjerna i deras

uppgift att fostra barnen och

erbjuda trygga och varma

relationer för barnen

jobba för barnens fysiska,

sociala och emotionella

utveckling samt stöda barnets

estetiska, intellektuella,

etiska och religiösa fostran

följa upp barnets utveckling i

samarbete mellan dagvård och

vårdnadshavare

vid behov hänvisa föräldrarna till

andra rådgivare och

stödfunktioner

dagliga samtal med föräldrar

plan för småbarnsfostran

föräldrarnas upplevda nöjdhet

med dagvård (TAK-utvärdering)

ge barnen pedagogiskt

meningsfull verksamhet

skapa pedagogiska miljöer och

aktiviteter som främjar barnens

lärande

pedagogisk dokumentation

8.5 Skola

8.5.1 Elevvård

I lagen om elev- och studerandevården (1287/2013) föreskrivs det om den rätt till elevvård som

gäller för eleverna inom den undervisning och utbildning som avses i lagen om grundläggande

utbildning.

http://www.inga.fi/files/1081/Elevvardsplan.pdf

Med elevvård avses främjande och upprätthållande av de studerandes studieframgång, goda

psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande och understödjande verksamheter inom

läroanstalten. Elevvården ska främst vara förebyggande med generell inriktning som stöder hela

läroanstalten. Eleverna har också rätt till individuellt inriktad elevvård.

Elevvårdsarbetet sker i samarbete med elev och vårdnadshavare, bildningsväsendet, social- och

hälsovården samt andra sakkunniga aktörer. Skolans personal har det största ansvaret för

elevvården. Förutom skolornas undervisnings- och fostringspersonal är det skolhälsovårdaren,

skolpsykologen och skolkuratorn som utför elevvårdsarbetet och deltar i det mångprofessionella,

individuella och för alla skolor gemensamma elevvårdsarbetet. Skolans elevvårdsverksamhet leds av

rektorn.

Elevvårdens mål är att stöda och främja barnets uppväxt, utveckling och inlärning samt att

förebygga utslagning. Elevvården stöder en balanserad uppväxt och utveckling och skapar

förutsättningar för en god inlärningsmiljö. Elevvårdsarbetet är en viktig del av utvecklingen av

skolans verksamhetskultur. Förutom skolans undervisnings- och fostringsarbete omfattar elevvården

tjänster som skolhälsovård, skolkurator- och skolpsykologtjänster.

Skolorna samarbetar med olika aktörer t.ex. barnavårdsföreningen som jobbat med programmet ”Vi i

klassen”, EHYT (rusmedelsförebyggande arbete) återkommande för åk 5 och 6.

SYFTEN ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING

förebygga skolmobbning, skapa

en behaglig och trygg skolmiljö

KiVa skolan

KiVa skolas årliga mätning

förebygga alla typer av våld,

mobbning och trakasseri

Plan för att skydda elever från

våld, mobbning och trakasseri

antal samtal med elever i

mobbningsärenden

främja trygg och trivsam

skolmiljö

elevernas vänskapsverksamhet

samt andra program såsom

Friends och Verso

(förlikningsprogram)

elevernas upplevda känsla för

konflikthantering

öka elevernas delaktighet elevkår

förebygga

rusmedelsanvändning bland

ungdomar

HUBU (inlärningsperiod för

årskurser 5-6)

andel elever som använder

rusmedel (mätning)

försäkra att alla eleverna

behandlas jämlikt

Jämställdhetsplan från och med

1.1.2017

skrivs i planen

Skolhälsovården

Barnen och familjen blir bekanta med skolhälsovårdaren redan innan skolan börjar eftersom 6-årsgranskningarna utförs av skolhälsovårdaren. Skolhälsovårdaren kallar alla blivande förstaklassare till en omfattande hälsoundersökning på sommaren före skolstarten. Denna första del av den omfattande hälsogranskningen utförs tillsammans med skolkuratorn, så att familjen även får träffa hen. Den andra delen av den omfattande hälsogranskningen, skolläkargranskningen, görs under inkommande vårtermin, så att barnet har gått i skolan redan en termin och läraren kan, med barnets och vårdnadshavarens samtycke, ge sin syn på eleven i skolan, elevens inlärning, sociala utmaningar och styrkor. Det är önskvärt att även vårdnadshavarna deltar. Omfattande hälsoundersökningar utförs också när eleven går i årskurs 5 och 8. I övrigt besöker barnet skolhälsovårdarens mottagning minst 1 gång/skolår för hälsogranskning efter en av skolhälsovårdaren uppgjord plan. Skolläkaren träffar barnet och föräldrarna i samband med de omfattande hälsoundersökningarna samt vid behov även under andra årskurser. En bedömning

gällande hälsotillstånd och eventuellt behovet av fortsatta undersökningar, stöd och vård görs tillsammans med barnet eller den unga och enligt ålder också med hens vårdnadshavare. Skolhälsovårdaren gör ett tätt samarbete med rehabiliteringsgruppen på hälsovårdscentralen, genom vilken elevärenden behandlas ifall att eleven är i behov av andra stödformer som skolan inte kan erbjuda, t.ex. talterapi, ergoterapi. Skolhälsovårdaren och barnskyddet samarbetar bl.a. genom regelbundet bestämda träffar. Skolhälsovårdaren är minst 1 dag/vecka i respektive skola i Ingå (förutom i Västankvarn skola 1 gång/månad) enligt ett bestämt schema. Eleverna kan komma till skolhälsovårdarens mottagning utan tidsbeställning. Tandvården: eleverna i årskurserna 1, 3 och 5 samt 8 besöker tandläkare. Skolpsykolog

I skolorna i Ingå finns det en skolpsykolog tillgänglig för alla skolor. Skolpsykologen deltar i elevvårdsarbetet för att främja elevernas psykiska välbefinnande, kartlägga inlärningssvårigheter och ge råd och samtalsstöd till elever, vårdnadshavare och lärare. Vid behov kan skolpsykologen anvisa eleverna fortsatta undersökningar och vård. Skolpsykologen är anträffbar i skolorna enligt ett bestämt schema samt vid behov. Skolkurator

Skolkuratorn stöder både eleverna och deras föräldrar i angelägenheter som gäller barnets skolgång och utveckling. Skolkuratorn arbetar nära eleverna i skolans lokaler. Skolkuratorns uppgift är att främja välbefinnandet, förebygga problem och vid behov ingripa i ett tidigt skede. Skolkuratorn verkar som socialarbetare i skolan och har som uppgift att stöda fostrings- och undervisningsarbetet. Skolkuratorn är anträffbar i skolorna enligt bestämt schema samt vid behov. Skolkuratorn samarbetar med bl a social- och hälsovårdssektorn i förebyggande syfte. Den samlade elevvården

SYFTEN ÅTGÄRDER

följa upp elevernas hälsa och välmående och

åtgärda eventuella behov

skolhälsovårdens schemalagda granskningar

följa upp elevernas lärande och utveckling skolpersonalens bedömning, samtal med eleven

och föräldern och vid behov i elevvårdsteamet

få information om nya elever för att underlätta

deras skolstart respektive förmedla information

till elevens nya skola

skolkurators möte med elever som börjar i

årskurs 1 respektive elever som slutar i årskurs 6

förebygga, främja och åtgärda:

stödja elevens, klassens och skolans hälsosamma

fysiska och psykiska arbetsmiljö

aktivt och multiprofessionellt elevvårdsteam på

varje skola

stödja elevens möjligheter till en gynnsam

uppväxt, positiv utveckling samt livslångt lärande

enskilda möten med elevvårdens personal för

samtal, rådgivning, tester

stödja elevens hälsosamma levnadsvanor samt lektioner om hälsa och välmående

förebygga skador och sjukdomar enskilda möten med elevvårdens personal

8.5.2 Morgon- och eftermiddagsverksamhet samt kompletterande dagvård

SYFTEN ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING

erbjuda eleverna trygg och

utvecklande samvaro med

vuxna och andra barn

ordna morgon- och

eftermiddagsverksamhet samt

kompletterande dagvård

antal barn som deltar i

verksamheten

uppmuntra elever till att

utveckla sina förmågor och

hitta sina starka sidor

ordna meningsfulla och varierande

aktiviteter utifrån barnens

önskemål

årlig enkätuppföljning där

barnens och föräldrarnas

synpunkter efterfrågas

8.5.3 Skolidrott

Move! – ett uppföljningssystem för fysisk funktionsförmåga

Move! är ett nationellt datainsamlings- och responssystem som används för att mäta den fysiska funktionsförmågan hos elever i årskurs 5 och 8 i den grundläggande utbildningen. Systemet kan bland annat samla information som kan användas i omfattande hälsoundersökningar om elever i årskurserna 5 och 8. Avsikten med systemet är att uppmuntra till eget ansvarstagande för att upprätthålla den fysiska funktionsförmågan.

Move har framställts i samarbete med Utbildnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, idrottsvetenskapliga fakulteten vid Jyväskylä universitet, Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, och Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ. Nationellt tas Move officiellt i bruk det läsår som inleds 1.8.2016, då de nya grunderna för den grundläggande utbildningen tas i bruk. Enligt rekommendationen:

Alla 7–18-åringar bör röra på sig åtminstone 1–2 timmar per dag på ett mångsidigt och åldersanpassat sätt.

Att sitta över två timmar i sträck bör undvikas. Att tiden vid bildskärm (tv, dator osv.) bör vara högst två timmar per dag.

Move! har skrivits in i Ingå kommuns läroplan för idrott.

Skolan i rörelse

Ingå kommun har ansökt om finansiering från Undervisnings- och kulturministeriet för Skolan i rörelse-projektet som har till syfte att öka mängden av ledd motion under rasterna. Syftet är att utbilda unga för att planera och förverkliga gemensam motion för rasterna.

SYFTEN ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING

uppmuntra till eget

ansvarstagande om den fysiska

Move! årlig mätning samt

rapportering till en

funktionsförmågan riksomfattande databasis

öka mängden av rastmotion ledd

av eleverna

Skolan i rörelse elevernas deltagande i

aktiviteter och deras upplevda

hälsa och välmående

8.6 Ungdomsväsendet

Ingå ungdomsväsendet har som syfte att erbjuda unga hobbymöjligheter och öka deras delaktighet i

att ta hand om både deras gemensamma och egna ärenden. All verksamhet bedrivs rusmedelsfritt.

SYFTEN ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING

erbjuda en plats att träffa andra

ungdomar och umgås samt

möjliggöra kontakter med

trygga vuxna

ungdomslokal (Unccan) öppen

fyra kvällar i veckan

antal ungdomar som deltar i

verksamheten

öka ungdomarnas delaktighet i

frågor som angår ungdom

ungdomsforum möts minst två

gånger om året

antal deltagande ungdomar

ungdomarnas upplevda

påverkansmöjlighet i deras

egna frågor

konkreta förverkligande av

önskemål

ge ungdomar

arbetslivserfarenhet

erbjuda sommarjobb antal sommararbetare

stödja ungdomarnas

färdigheter att hitta meningsful

sysselsättning (studier, arbete)

stödja ungdomar som riskerar

att bli utslagna eller som redan

är utslagna

uppsökande ungdomsarbete:

konkret hjälp och stöd (besök till

olika platser för att sköta

ärenden, temakvällar, kontakter

via telefon och sociala media,

skolbesök)

antal kundkontakter

enskilda samtal

vidareslussning till

studier/arbete/terapi

FRAMTIDA BEHOV

rehabiliterande

arbetsverksamhet för unga eller

specialungdomsarbete

samarbete med grannkommuner

för att t ex kunna erbjuda

verkstäder

antal ungdomar i

verksamheten

längden/omfattningen av

verkstadstid

8.7 Bibliotek, kultur och fritid

Syftet med tjänsterna inom biblioteket, kulturverksamheten och fritidsverksamheten är att göra det

möjligt att ha en meningsfull och utvecklande fritid.

8.7.1 Bibliotek

SYFTEN ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING

barn och unga känner

bibliotekets tjänster och

anser biblioteket som en

bekant och trygg plats där

man får hjälp med sina

studier och sin fritid

biblioteket producerar tjänster för

barn och unga enligt

bibliotekslagen och -förordningen

biblioteket ordnar planerade

studiebesök, sagostunder,

mediefostran och ger boktips för

skolelever och barn i

dagvårdsålder

antal besök/lån/år

skolelever känner

bibliotekets tjänster, har

mångsidig läsfärdighet och

hittar hjälp med studierna

och fritiden

biblioteket och skolan samarbetar enligt den nya läroplanen

antal klassbesök/läsår

FRAMTIDA ÅTGÄRDER

barn och unga kan behandla bibliotekets samlingar, utrymme och andra egendom noga. De kan för sin del svara för det att stämningen i biblioteket är trygg och trivsam

biblioteket har allt större

betydelse som en mötesplats för

barn och unga

speciellt om kvällarna skulle

behövas ledd och kontrollerad

verksamhet och evenemang

barnens och ungdomarnas egna

önskemål tas i beaktande

antal kvälls-/veckoslutsaktiviteter

avsedda för barn och unga

antal tillställningar som barn och

ungdomar har fått bestämma eller

vara delaktiga i

8.7.2 Kultur

SYFTEN ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING

förstärka barns och ungas kulturkompetens och välfärd: meningsfull fritid, inlärningsglädje

mångsidigt kulturutbud och meningsfull hobbyverksamhet för förmånliga avgifter

antal deltagare i bildkonstskola

och i musikinstitutet

antal besökare på IoBio

8.7.3 Fritid

SYFTEN ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING

möjlighet till trygg och

mångsidig motion och

rekreation

bygga och upprätthålla parker och

motionsanläggningar

dela salsturer och turer till

idrottsanläggningar

rapportering av

salsanvändning

genomgång och underhåll av

motionsplatser

upprätthålla mångsidig

motionsföreningsverksamhet

understöd för motionsverksamhet utdelning av understöd enligt

riktlinjerna

ha målmedveten

(tävlings)idrott som hobby

idrottsstipendier och hederspris årlig utdelning av stipendierna

FRAMTIDA BEHOV

mer och mångsidigare

motionsmöjligheter i området

utveckla allaktivitetsområdet vid

Torp enligt planen för 2014-2015

förverkligande av planerna

Förutom de kommunala verksamheterna finns det många andra frivilliga aktörer i kommunen som

anordnar olika aktiviteter till barn och unga. I vissa fall kan kommunen stöda deras verksamhet

genom att erbjuda lokaler och anläggningar eller ge finansiellt understöd enligt riktlinjerna.

9 Uppföljning av planen

Uppföljning och utvärdering av planen är en del av helhetsprocessen inom styrningen av kommunens

verksamhet. Kommunfullmäktige följer upp och utvärderar förverkligandet av välfärdsplanen

åtminstone en gång under fullmäktigeperioden. Fullmäktige beaktar förverkligandet av planen i

budgeten och verksamhetsplanen för varje år. Samtidigt reserverar fullmäktige tillräckliga resurser

för förverkligandet av välfärdsplanen för barn och unga för följande år.

Indikatorer som beskriver barns och ungas välfärd utvecklas som en del av välfärdsarbetet.

Indikatorerna består av uppgifter som beskriver befolkningsstruktur, socioekonomisk ställning och

hälsa samt funktionsduglighet avtjänsterna och uppgifterna samlas med hjälp av befolkningsdata,

kunddata och förfrågningar. Välfärdstjänsternas operativa mätare som rapporteras i samband med

bokslut berättar om användning av tjänsterna och om kundrelationer.

Varje verksamhetsområde följer upp åtgärder som gäller barns och ungas välfärd inom sin bransch.

Åtgärderna rapporteras och diskuteras på det sätt som verksamhetsområdet besluter. Årliga

förfrågningar görs om en del av åtgärderna till t.ex. vårdnadshavare eller barn/elever och en del är

uppföljning som hör till yrkespersonalens arbete.